Två metoder av finutsättning och dess...
Transcript of Två metoder av finutsättning och dess...
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Naturgeografi
Gustav Lans & Jonas Skogfält
Två metoder av finutsättning och dess
noggrannheter
Two methods for setting out and their accuracies.
Examensarbete 7,5 hp
Mät- och kartteknikprogrammet
Datum: 2013-05-31
Handledare: Uliana Danila
Examinator: Rolf Nyberg
Löpnummer: 2013:8
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 2
Försäkran
Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på programmet för Mät-
och kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och
rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 3
Förord
I den två-åriga utbildningen mät- och karteknik på Karlstads universitet så avslutas
utbildningen med ett examensarbete på 7.5 högskolepoäng. Denna rapport är vårt avslutande
examensarbete innehållande de kunskaper vi uppnått under dessa två år.
Vi vill tacka Jonas Knutsson och Oskar Nilsson på Svenska Mätcenter i Karlstad för utlåning
av instrument, samt vägledning och handledning så vi kunde uppnå vårt resultat. Vi tackar
också Jonas Holm på Byggmoment för att ha tagit sig tid att hjälpa oss under vår
undersökning.
Karlstad, juni 2012.
Gustav Lans och Jonas Skogfält
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 4
Sammanfattning
Denna rapport beskriver en undersökning utav två olika metoder för att framställa bästa
möjliga resultat vid en finutsättning av lägenhetsdetaljer. Dessa två metoder är utsättning med
måttband från baslinjer och utsättning av totalstation.
Genom våra kunskaper inom mät- och kartteknik samt hjälp från en snickare har denna
undersökning kunnat genomföras. Utsättningen med måttband har gått till genom att låta
snickaren sätta ut fönster, badrum och VA-detaljer med endast några baslinjer och ritning till
sin hjälp. Utsättningen med Trimble totalstation har genomförts genom en vanlig finutsättning
av punkter och linjer, gjort utifrån våra kunskaper inom mätteknik. Dessa två olika metoder
har sedan jämförts för att påvisa de olika skillnader som uppstår.
I rapporten framgår hur undersökningen uppstod genom praktik på Svenska Mätcenter i
Karlstad, även hur de olika moment som undersökningen har krävt redovisas.
Resultat över skillnader i noggrannhet och tid redovisas i rapporten. Rapporten granskar också
mätosäkerheten och dess konsekvenser.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 5
Abstract This report describes a study of two different methods to achive the best possible result in
setting out apartment details. These two methods are the setting out of details with a
measuring tape from baselines and the setting out procedure with an instrument (totalstation).
Through our knowledge in surveying and mapping technology and help from a carpenter, this
investigation has been implemented. The setting out using a tape has been performed by
letting the carpenter to set out windows, bathroom and water- and drain-details from baselines
and drawing. The setting out using a surveying instrument was carried out by means of a
Trimble Total Station. These two methods have been compared in order to detect and show
the difference that occurs.
The report shows the investigation background story from the practice of Swedish Mätcenter
in Karlstad.
A result of differences in accuracy and time is described in the report, as well as their
theoretical consequences
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 6
Innehållsförteckning Förord ......................................................................................................................................... 3
Sammanfattning ......................................................................................................................... 4
Abstract ...................................................................................................................................... 5
1. Bakgrund ............................................................................................................................. 8
1.2 Svenska Mätcenter Karlstad ............................................................................................. 8
2. Syfte ..................................................................................................................................... 10
3. Finutsättning ..................................................................................................................... 10
4. Frågeställning .................................................................................................................... 11
5. Underlag ............................................................................................................................ 11
6. Metod och genomförande ................................................................................................. 11
6.1 Instrument och programvaror .................................................................................... 12
6.2 Inmätningen av område och transformation .............................................................. 12
6.3 Etablering av byggnät ................................................................................................ 12
6.4 Utsättning ................................................................................................................... 13
6.5 Bearbetning ................................................................................................................ 13
7 Resultat ............................................................................................................................. 15
7.1 Rapporter ................................................................................................................... 15
7.1.1 Fönster ................................................................................................................ 15
7.1.2 Badrumshörn ...................................................................................................... 15
7.1.3 VA-detaljer ......................................................................................................... 15
7.2 Diagram ..................................................................................................................... 15
7.2.1 Fönster ................................................................................................................ 16
7.2.2 Badrumshörn ...................................................................................................... 17
7.2.3 VA-detaljer ......................................................................................................... 19
7.3 Jämförelse i tid ........................................................................................................... 20
8 Diskussion ......................................................................................................................... 22
8.1 Felteori ....................................................................................................................... 23
8.2 Konsekvenser ................................................................................................................. 24
9 Slutsats .............................................................................................................................. 25
10 Källor ............................................................................................................................. 26
11 Bilagor ........................................................................................................................... 26
11.1 Bilaga1 ....................................................................................................................... 26
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 7
11.2 Bilaga2 ....................................................................................................................... 27
11.3 Bilaga 3 ...................................................................................................................... 27
11.4 Bilaga4 ....................................................................................................................... 28
11.5 Bilaga5 ....................................................................................................................... 29
11.6 Bilaga6 ....................................................................................................................... 30
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 8
1. Bakgrund
Efter att ha genomfört en 4-veckors praktikperiod på Svenska mätcenter så gavs möjligheten
att utforma vårt examenarbete. På ett personalmöte på Mätcenter diskuterades hur man skulle
kunna få fram ett bra argument och ett underlag som bevisar att genom att köpa in deras
tjänster, fås en bättre noggrannhet till skillnad ifrån att en snickare gör jobbet på egen hand.
En stor byggfirma i Karlstad har entreprenaden över Bryggudden etapp två och har köpt in
Mätcenters tjänster över hela byggnaden. Till och börja med hade Byggbolaget tänkt köpa in
en tjänst via Mätcenter där man endast får baslinjer utsatta på varje våning. Sedan skulle man
låta snickarna sätta ut detaljer som badrum, inre väggar, VA-detaljer och fönster med mera på
egen hand. Eftersom Byggbolaget saknar egna utsättare så har de inte heller köpt in den
utrustning som underlättar för denna typ av arbete. I slutändan valde Byggbolaget att köpa in
hela tjänsten av finutsättning, där badrum, VA-detaljer, inre väggar med mera inkluderas.
Det var i detta stadie som Mätcenter ville bevisa att en högre noggrannhet i finutsättning
uppnås genom deras kompetens och expertis gentemot att en snickare utför samma typ av
jobb med enklare utrustning som till exempel måttband och tumstock. Det är viktigt att ha ett
bra argument till sina kunder varför man ska köpa in en konsultfirma, som kostar mycket
pengar. För att kunna bevisa att noggrannheten blir bättre samt arbetet utförs på en kortare tid
så ska därför en undersökning utföras där man jämför hur bra resultat man kan få genom att
göra samma typ av jobb med olika mätmetoder.
1.2 Svenska Mätcenter Karlstad Svenska Mätcenter är ett konsultföretag som huvudsakligen inriktar sig emot byggande av
hus, vägar och anläggning. I Sverige är företaget framförallt inriktade mot de stora
byggbolagen som Skanska, NCC, Byggbolaget och PEAB, men bedriver även verksamhet
emot mindre byggbolag och privatpersoner. Det är inte bara denna typ av verksamhet som
företaget bedriver utan man riktar sig även emot spårarbeten och terrängstudier med mera.
Mätcenter finns i ett tiotal svenska städer, med huvudkontoret i Örebro, och har även
verksamhet i andra länder som Norge, Tjeckien, Estland, Finland och Kanada.
Företagets slogan lyder att de ska vara det självklara valet av mätföretag för kunder och
medarbetare i Sverige. (1)
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 9
På Karlstadkontoret har man framförallt inriktning på konstruktion och idag anser man att
man är det självklara valet när det gäller husbyggen och vägbyggen. (Knutsson Jonas
platschef Svenska Mätcenter, intervju 24 april 2013).
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 10
2. Syfte Syftet med vårt projekt är att framföra de skillnader i framförallt noggrannhet och tid vid en
finutsättning av lägenhetsdetaljer genom utsättning med totalstation och utsättning med hjälp
av måttband. Utsättningen kommer endast ske i plana koordinater utan höjder.
Utförandet kommer ske genom att en snickare vid namn Jonas Holm ska utföra
finutsättningen med måttband och vi ska utföra finutsättningen genom mätteknik. Till hjälp
får Jonas några baslinjer utsatta utav oss som han kan utgå ifrån, efter hans utsättning ska det
också mätas in utav oss. I nästa moment ska vi sätta ut samma föremål och även det ska mätas
in.
När dessa moment är klara ska data bearbetas. Genom bearbetningen ska vi kunna urskilja de
olika skillnaderna som uppstår av dessa två typer av finutsättning. Genom att jämföra
inmätningarna för de olika utsättsmetoderna med ritningen ska skillnaderna uppstå. I
resultatet ska det framkomma vilken metod som ger bäst noggrannhet och hur stor den
radiella differensen och x- och y- differenser blir för respektive metod, samt skillnad i tid ska
redovisas.
3. Finutsättning Vid ett bygge är det viktigt att alla delar av bygget hamnar på rätt plats. När ett bygglov har
gått igenom så ingår oftast i priset hos kommuner för bygglovet en grovutsättning,
finutsättning samt en lägeskontroll. Grovutsättning är viktigt då det utgör en förberedelse för
markarbetet inför en finutsättning. Vid finutsättningen sätts hushörnen sedan ut med en
noggrannhet på ett fåtal millimeter, samt med rätt höjd. En lägeskontroll görs när plattan är
gjuten och kontrollerar att den är på rätt plats. Kommunerna har data innan som de utgår ifrån
vid dessa moment.
Finutsättning innebär inte bara utsättning av hus, det kan också innebära utsättning av fönster,
VA-detaljer, badrum eller andra detaljer. I vårt projekt har vi utgått från samma moment men
vi har endast gjort finutsättning av vissa detaljer i plana koordinater.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 11
4. Frågeställning Den frågeställningen som vi använt oss av i denna undersökning är följande:
Hur mycket skiljer det i noggrannhet mellan de två olika metoderna?
Hur mycket skiljer det i tid att genomföra arbete?
Vilken metod bör man använda sig av?
5. Underlag De underlag vi har haft är:
Ritningar från Byggbolaget via Mätcenter
Egna kunskaper i GEO och Trimble-instrument
6. Metod och genomförande Två snickare kommer att utföra finutsättning med hjälp av tre baslinjer, som blivit utsatta med
totalstation. De kommer att göra utsättning av ett badrum samt all inre VA till badrummet och
fönster runt en lägenhet. Deras hjälpmedel till utsättningen kommer att vara måttband,
tumstock, skalstock och färgsnöre. Efter att deras utsättning är genomförd kommer all
utsättning att mätas in, med hjälp av totalstation, för att kunna bearbetas i SBG GEO.
Snickarnas resultat kommer att jämföras mot underlaget som tagits fram från Byggbolaget.
Efter att snickarna har gjort sina utsättningar samt att deras resultat har blivit inmätt så
kommer en ny utsättning göras, detta med hjälp av en totalstation. I nästa moment kommer
även denna utsättning att mätas in för att kunna bearbetas i SBG GEO.
Tanken bakom de båda resultaten är att de ska jämföras mot det underlag som tagits fram från
Byggbolaget och se vilken som ger högst noggrannhet.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 12
6.1 Instrument och programvaror De instrument vi har tillämpat under projektet är följande:
Trimble SPS930 totalstation
Trimble NRTK
Handdator TSC2 tillämpas till båda instrumenten.
Programvaror:
SBG GEO version 2012
Microsoft Excel version 2007
6.2 Inmätningen av område och transformation Ritningarna över Bryggudden låg i en dwg-fil och hade inga koordinater. För att kunna
genomföra undersökningen så besöktes området där själva utsättningen skulle äga rum och en
rekognoscering gjordes. Innan området skulle bearbetas i Geo så mättes ytan in med hjälp av
en NRTK, på så vis kunde man veta var själva arbetsplatsen var och koordinatsystemet som
användes var SWEREF 99. En transformation genomfördes för att kunna få själva
byggarbetsplatsen till Färjestadsparkeringen, där utsättningen skulle genomföras på.
6.3 Etablering av byggnät Tre punkter har satts ut som referenspunkter med hjälp av NRTK och har en noggrannhet på
ca 1-2 cm. Tre stycken reflexer sattes upp i området.
Fristation etablerades utifrån de inmätta NRTK punkterna och sedan gjordes stommätning
mot reflexerna i två helsatser. Dessa reflexer använde vi sedan som vårt byggnät.
Ingen större utförlig rapport om etableringen av byggnätet och noggrannhet har gjorts då det
inte hör till vår undersöknings relevans. Det vi vill undersöka är skillnader i finutsättning i
första hand men har ändå valt att göra ett byggnät för dess smidighet för vår undersökning
samt för att skildra verkligheten en bit.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 13
6.4 Utsättning Till finutsättningen hade vi först transformerat ritningen så den var på ”rätt plats” för där
undersöknigen skulle utföras. Det ska också nämnas att all utsättning sker i plana koordinater
och inga höjder.
Efter att snickarna hade kollat på ritningen så bestämdes att de skulle sätta ut ytterkant på alla
fönster eftersom det var lättare att få fram ett bra resultat via ritningen, samtidigt som vi hade
valt att sätta ut innerkant på alla fönster. Eftersom resultatet ska jämföras mot ritning och inte
mot varandras resultat, så spelar det ingen roll i detta fall att man inte sätter ut fönstren på
samma ställe.
Vi började med att etablera en fristation utifrån vårt byggnät och därefter sätta ut de punkter
som hörde till baslinjerna som snickarna skulle ha till hjälp. Eftersom snickarna hade lite
problem på vår bestämda dag så gjorde vi vår finutsättning och inmätning först istället.
Vi satte ut åtta stycken fönster, fem badrumshörn och sex VA-detaljer med totalstation. Vid
utsättning med totalstation av detaljer så kan man också göra en inmätning samtidigt, så
därför behövde ingen markering göras från vår sida som snickaren kunde ha till hjälp.
Inför snickarnas finutsättning hade baslinjer markerats ut med färgsnöre med hjälp av vår
totalstation. Till sin hjälp hade snickaren en medarbetare så de var två stycken som gjorde
utsättningen med hjälp av tumstock, skalstock, måttband och sprayfärg. De markerade ut
objekten med hjälp av sprayen. Efter deras utsättning var klar så gjordes en inmätning av alla
objekt med hjälp av totalstationen. Till VA-detaljerna fanns inga specifika mått så där
användes en skalstock till hjälp.
6.5 Bearbetning De inmätta objekten från båda finutsättningarna bearbetades sedan i programmet SBG GEO.
Alla inmätningar lades in med ritningen som underlag. Här kunde vi göra en jämförelse med
alla inmätningar genom att sätta ut punkter på samma objekt i ritningarna. Sedan göra en
jämförelse med vår utsättning och snickarens utsättning med de ”rätta” punkter som skapats.
På så sätt kan man få fram skillnaderna av vår finutsättning och snickarens finutsättning
gentemot ritningen, som i detta fall blir vårt facit.( Se bilaga2 och bilaga3)
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 14
Genom att lägga in de två inmätningarna i varsitt lager och det nyskapade punkterna i ett lager
så gjorde vi en jämförelse punkt för punkt i x- och y- led samt den radiella differensen. Vi har
också olika koder för respektive utsättning så vi snabbt och enkelt kan urskilja våra
mätningar.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 15
7 Resultat I resultatet kan man urskilja de skillnader i noggrannhet av finutsättning för dessa två metoder
samt tidskillnaden för momenten. Efter bearbetningen av inmätta data kunde man snabbt
urskilja att finutsättningen/inmätning med totalstation har en betydligt bättre noggrannhet än
finutsättning med endast baslinjer till hjälp. Även en betydande skillnad i tid som utförandet
tog har visat sig.
För att få fram skillnaderna för de två metoderna så utgick vi från punkterna i ritningen och
jämförde således vår inmätning mot dessa punkter, även vår inmätning av snickarens
utsättning har jämförts mot ritningen och det är här vi ser den skillnad som uppstår. Nedan
finns rapporter skapade från SBG Geo där jämförelsen som nämnts syns.
7.1 Rapporter I rapporterna visas x- och y-differenserna för respektive utsättning gentemot ritningen.
7.1.1 Fönster
Se bilaga 4
7.1.2 Badrumshörn
Se bilaga 5
7.1.3 VA-detaljer
Se bilaga6
7.2 Diagram Resultaten i diagramen visar den radiella differensen för varje inmätt punkt för respektive
utsättningen och jämförs mot samma punkter i ritningen.
Radiella differensen= √(dX^2+dY^2)
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 16
7.2.1 Fönster
(bild1)
I bild 1 så ser man den radiella differensen från snickarens utsättning av fönster. Fönstrens
yttre hörn sammanfattas genom ”fönster1 och fönster1.2” som hör ihop och är var sin
ytterkant av samma fönster.
Vi ser också att det varierar i resultat från upp till 10 cm ner till någon eller några centimeter i
jämförelse mot samma objekt fast i ritningen.
0
0,02
0,04
0,06
0,08
0,1
0,12
Fönster utsättning av Snickaren Radiell Differens
Radiell Differens
meter
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 17
(bild2)
I bild2 visas samma utsättning fast med totalstation. Resultatet varierar från 0mm upp till
3mm. Även här har samma objekt jämförts mot ritningen. Fönster 5.2 saknar radiell differens.
7.2.2 Badrumshörn
(bild3)
0
0,0005
0,001
0,0015
0,002
0,0025
0,003
0,0035
Fönster utsättning av totalstation Radiell Differens
Radiell Differens
meter
0
0,02
0,04
0,06
0,08
0,1
0,12
badrum1 badrum2 badrum3 badrum4 badrum5
Badrumshörn utsättning av snickare Radiell differens
Radiell differens
meter
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 18
I bild tre kan man se att noggrannheten ligger från 8 cm upp till ca 10 cm. Vid denna
utsättning har badrumshörnen satts ut. Punkterna jämförs mot ritningen för att få fram
resultatet.
(bild4)
På diagrammet ovan i bild 4 kan vi utläsa resultatet från utsättningen av badrumshörn från den
mättekniska metoden. Resultatet har en bra noggrannhet som varierar mellan 1mm och 2mm.
0
0,0005
0,001
0,0015
0,002
0,0025
badrum1 badrum2 badrum3 badrum4 badrum5
Utsättning av badrumshörn med totalstation Radiell differens
Badrumshörn Radiell differens
meter
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 19
7.2.3 VA-detaljer
(Bild5)
Denna utsättning visar utsättning av inre VA-detaljer av badrummet. Även i detta fall har man
jämfört utsättningen mot ritningen. Snickarens resultat syns i bild 5 och har en noggrannhet
mellan 5cm och 65cm i den radiella differensen.
(Bild6)
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
VA1 VA2 VA3 VA4 VA5 VA6
VA-detaljer Utsättning av snickaren Radiell differens
Radiell differens
meter
0
0,0002
0,0004
0,0006
0,0008
0,001
0,0012
VA1 VA2 VA3 VA4 VA5 VA6
Utsättning VA-detaljer med totalstation Radiell differens
Radiell differens
meter
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 20
Utsättning av samma VA-detaljer med mätteknisk metod har en noggrannhet som visas i bild6
på ca 1mm i radiell differens. På punkten VA5 så finns ingen radiell differens eftersom
punkten ligger exakt på rätt ställe.
7.3 Jämförelse i tid I undersökningen skulle också en liten tidstudie kontrolleras för att se vilken skillnad det blir
mellan en utsättning med totalstation och måttband.
Vid utsättningen krävs vissa moment för att kunna genomföra vår undersökning, vid
snickarens utsättning krävs det att vi har satt ut baslinjer så han har något att utgå ifrån.
Mättekniska moment i utförandet:
Inmätning av området
Transformering
Byggnät
Utsättning av baslinjer
Utsättning/ Inmätning av objekten
Inmätning av snickarnas utsättning
Total tid för dessa moment tog ca 3 timmar.
Snickarnas utförande:
Utsättning av objekt
Total tid för detta moment tog ca 3 timmar.
I resultatet ovan syns det att vi gjorde fler moment på samma tid som snickarna gjorde endast
utsättning. I en jämförelse för dessa två metoder så blev resultatet att genom finutsättning med
totalstation så tog den endast en tredjedel av tiden som finutsättning med måttband gjorde.
Utsättningen med totalstation av objekt tog cirka en timme och för snickarna tog den cirka tre
timmar.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 21
När slutresultatet av tidsstudien summeras i undersökningen måste man självklart ta hänsyn
till den tid som lades ner i arbetet. Uppgiften som utfördes handlade om endast en lägenhet.
På bygget av Bryggudden etapp 2 plan 2 så fanns totalt fyra lägenheter. Eftersom utsättningen
av fyra lägenheter skulle ta alldeles för lång tid att utföra så sattes endast en lägenhet ut. När
utsättningen med totalstation var färdig, kunde man konstatera att det tog drygt en timme att
genomföra all utsättning av fönster, badrum och inre VA-detaljer. Hade detta moment
genomförts av en erfaren mätingenjör så hade förmodligen momentet genomförts på en bättre
tid med samma noggrannhet. Men eftersom momentet genomfördes av två studenter så blev
den slutliga tiden ca en timma.
När snickarnas resultat i tid summeras konstaterades att den slutliga tiden blev ca tre timmar.
Även i detta fall bör man ha i åtanke att det inte hör till snickarnas vardag att utföra denna typ
av jobb. Men utifrån hans kunskaper och kompetens har de fått ett bra resultat.
Något man bör tänka på är att vid ett vanligt hus eller anläggningsbygge finns oftast en färdig
betongplatta som gör att man kan få en känsla av var husväggar och fönster ska vara. I detta
fall utfördes projektet på en stor parkering där man inte kunde uppfatta var fönster och väggar
skulle stå.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 22
8 Diskussion Under projektet fanns tre baslinjer utsatta till snickarens hjälp så han hade något att utgå ifrån.
Utsättningen har gjorts med hjälp av en totalstation och hade en hög noggrannhet d.v.s. + - 1
mm. Varje gång totalstationen etablerades på nytt så gjordes även en kontroll emot baslinjerna
för att kontrollera att de låg på rätt ställe (se bilaga 1).
Under resultat kan man läsa om vilka noggrannheter som projektet resulterade i men för att
summera det något så kan man beskriva att utsättningen med totalstation har en noggrannhet
på 0-3 mm. Om översyn görs på snickarnas resultat så varierar resultatet betydligt mer. I nästa
avsnitt beskrivs en felteori över systematiska fel där det framgår varför snickarnas resultat blir
betydligt sämre gentemot utsättning med totalstation Noggrannheten på snickarnas utsättning
varierar på centimeternivå och de tar sig aldrig ner till millimeternivå, som den andra metoden
ständigt ligger på. Resultatet visar noggrannhet på 1 cm - 10 cm under hela utsättningen.
Valet av att använda en totalstation vid denna typ av projekt är given på grund av att
noggrannheten är betydligt högre än till exempel användning av ett GPS-instrument. Vid
bygget av detta hus, enligt ritningen, så levererades färdiggjutna betongväggar, vilket gör att
fönstren på väggarna måste vara exakt utsatta när väggarna monteras. Snickarnas utsättning
skulle resultera i extra arbete och utgifter där tidsplaneringen skulle bli lidande. Med
totalstationen till hjälp så undviks många av dessa exempel eftersom noggrannheten är så pass
bra och underlättar arbetet för mätteknikern.
När examensarbetet tog form så bestämdes vid ett tidigt stadie att arbetet endast skulle
redovisas i plana koordinater. Inga höjder har därför bearbetats. Detta på grund av att höjder
inte är lika relevant vid denna typ av arbete. Vid byggande av hus kontrolleras istället höjder
med hjälp av stickprov på till exempel betongbalkar och pelare för att se så bygget ständigt
ligger i rätt höjd gentemot ritningarna. Så alla diagram och resultatrapporter som visas i denna
slutrapport redovisas i radiell differens mot plana koordinater.
Om nu Byggnadsbolaget i själva verket skulle köpa in endast utsättning av baslinjer från
Mätcenter så måste man ha i åtanke att både arkitekt och konstruktör, som både ritar och
framställer alla ritningar åt såväl utsättarna som snickarna. De skulle med största sannolikhet
ha framställt andra ritningar med fler detaljerade mått, ifall man skulle ha satt ut allt med
måttband. Andra typer av mått och enklare ritningar hade framställts för att förenkla hela
situationen för snickarna och för att utföra ett så enkelt arbete som möjligt. Detta bör man ha i
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 23
åtanke när man tittar på resultatet och dess noggrannhet. Överlag har snickarna gjort ett bra
utförande.
Vid valet av hjälppunkter till snickarna så valdes endast att sätta ut baslinjerna eftersom
grundtanken från Byggbolaget var att endast utgå från dessa linjer. Valet av att endast sätta ut
badrumsdetaljer samt fönster och badrumshörn var på grund av att vi var tvungna att ta
hänsyn till snickarnas arbete och vi har tagit hänsyn till att han har andra uppgifter att sköta
dagligen.
8.1 Felteori I detta avsnitt diskuteras olika faktorer som påverkar vårt slutresultat och även varför de har
uppkommit. Det är omöjligt att få ett resultat som saknar några fel över huvud taget så vid
varje moment som genomförs så kommer felen succesivt att växa och bli större med tiden. Ett
bra exempel, gällande systematiska fel, kan man se när vi tittar på resultatet från
badrumshörnen som snickarna har gjort en utsättning på. Efter att de har fått ut ett hörn så
utgår de från det hörnet när de räknar fram nästa hörn. Eftersom hörn 1 redan har ett fel när
det räknades fram så kommer hörn 2 att få ytterligare en felmariginal, plus att det kommer att
få felmarginalen från hörn 1. Detta gör att det ständigt kommer att byggas på små fel hela
tiden som man får svårt att räkna bort. När man istället använder sig av totalstation så
beräknas inte hörnen fram på samma sätt som det gör vid utsättning med måttband. Man utgår
inte från föregående utsättning av hörn, utan man börjar istället om hela tiden att sätta ut sina
objekt direkt från ritningen.
En viktig detalj i genomförande av projektet som måste tas hänsyn till är erfarenheten.
Eftersom genomförandet av utsättning med totalstation har gjorts av två studenter, som saknar
erfarenhet från riktiga byggen av hus, samt att snickarna är inte helt vana vid denna typ av
utsättning. Jonas Holm har tidigare jobbat på stora husbyggen där man till viss del sköter
utsättningen med måttband men är betydligt mer van att man använder sig av utsättare vid
stora byggen. (Holm Jonas, Snickare Byggmoment, intervju 2013-05-21).
Vid utsättningen som snickarna gjorde så valde de att använda spray för att markera ut sina
punkter över inre VA, badrumshörn och fönster. Även i detta moment smyger det sig på en
viss osäkerhet om exakt var på millimetern som själva utsättningen är genomförd på.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 24
8.2 Konsekvenser Vid en utsättning är det noga att det blir rätt annars kan det medföra stora konsekvenser. Om
vi nu jämför våra olika metoder av utsättning så ser man klart och tydligt att utsättning med
totalstation har en betydligt bättre noggrannhet och hamnar i det stora hela på rätt plats. Även
resultatet av utsättning med måttband blev homogent men inte alls lika noggrant. Om ett
företag nu skulle välja att sätta ut till exempel VA-detaljer med måttband så kan det bli
förödande konsekvenser. I resultatet ovan såg vi att vissa utav VA-detaljer kom på helt fel
plats och nästan 50 cm ifrån den tänkta placeringen utav denna detalj. Om man då är på
våning två på till exempel Bryggudden ska det ju då borras i betongplattan för dessa VA-
ledningar och är man då 50 cm fel så blir det inte bra och leder till mer arbete och utgifter.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 25
9 Slutsats Efter att ha genomgått de olika moment som denna undersökning har krävt så har vi kommit
fram till ett resultat som vi väntade oss. I resultatet ser man skillnader i noggrannhet och tid
som vi innan undersökningen hade förväntat oss.
Vi ser att utsättning med måttband ger en betydligt sämre noggrannhet och tar betydligt längre
tid än utsättning genom mättekniskt metod. Utsättning med totalstation ger ett resultat på
millimeternivå och utsättning med måttband på centimeternivå.
Vad man också kan se tidsmässigt är att en mättekniker får fler moment gjorda under samma
tid som en snickare sätter ut några objekt på en lägenhet och att en mättekniker får betydligt
högre noggrannhet.
Det man också kan konstatera är att utsättning med totalstation kan utföras av endast en
person också. Med hjälp av autostyrning på instrumentet så klarar man sig ensam vilket utgör
mindre kostnad för de företag som vill ha in mättekniska tjänster som utsättning. Snickare
som utför utsättning behöver vara minst två stycken för avläsning av måttband, tumstock och
liknande.
För en mättekniker som utför utsättning är det också betydligt enklare att göra en kontroll av
sina utsatta och inmätta objekt till skillnad från en snickare, då istället mätteknikern får utföra
deras kontroll.
Genom att bearbeta alla data i SBG GEO samt utfört rapporter och diagram på de olika
skillnaderna för respektive utsättning så kommer man bara fram till att utsättning med
totalstation ger en högre noggrannhet vilket är viktigt vid en utsättning. Som man kan se i
rapporten så hamnar någon VA-detalj nästan 50 cm fel vid utsättning med måttband. Hade
detta varit vid en arbetsplats så skulle det självklart ge betydande konsekvenser och mer
utgifter i långa loppet om fler fel uppstår, än om man tog in mättjänster som är endast en
kostnad och resultatet blir betydligt bättre.
Om nu Mätcenter i Karlstad skulle behöva ha ett argument till varför företag istället ska välja
att köpa in deras tjänster så kan man genom denna rapport hitta ett passande argument. Vid
en utsättning av deras företag och med hjälp av en totalstation skulle noggrannheten ligga på
millimeternivå istället för centimeternivå och det skulle genomföras betydligt snabbare samt
att en kontroll på det utförs. Kostnadsmässigt kan det vara värt att ta in Mätcenters tjänster då
resultatet blir bra och inga oväntade fel uppstår, vilket vi har sett i undersökningen, som kan
leda till ännu större kostnader.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 26
10 Källor
1. http://maetcenter.com/sv/om-oss/om-oss.php Mätcenter Tillgänglig: 2013-05-28
Knutsson, Jonas, platschef på Svenska Mätcenter, Karlstad. Intervju 2013-04-24
Holm, Jonas, snickare på Byggmoment, Karlstad Intervju 2013-05-21
11 Bilagor Nedan visas de olika bilder och rapporterna som länkats i texten.
11.1 Bilaga1
I bilden syns de tre baslinjer som snickarna hade till hjälp för att göra sin utsättning med. På
bilden finns även fasaden med men i den verkliga utsättningen visste inte snickaren var
ytterväggarna låg.
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 27
11.2 Bilaga2
I denna bild visas efter bearbetning snickarens utsättning av fönster. Hans utsättning blev av
ytterkant av fönstren och vilket syns i bilden är det en viss differens av några punkter
gentemot samma skapade punkter men i ritningen. Det ligger alltså två lager av punkter i
bilden, Snickarens inmätta punkter och skapade punkter i ritningen.
11.3 Bilaga 3
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 28
I denna bild visas vår utsättning av fönster men i innerkant, dessa är också jämförda mot
skapade punkter i ritningen.
11.4 Bilaga4
Utsättning av fönster gjord av snickaren och inmätt av oss.
Jämförelse av f iler Skapad: 2013-05-28
Fil1: Jämförelsepunkter\Ritning_yttre_fönster.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2
Fil2: Nisse\Nisse_fönster_yttre.geo
Lagringsfil: Resultatet ej lagrat
Rotationsvinkel: 0
Tolerans 0
Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade
Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans
fönster1 0.026 0.005 0
fönster1.2 0.021 0.009 0
fönster2 -0.013 -0.003 0
fönster2.2 -0.027 -0.008 0
fönster3 -0.033 0.068 0
fönster3.2 -0.023 0.05 0
fönster4 -0.005 0.004 0
fönster4.2 -0.018 0.024 0
fönster5 -0.024 0.019 0
fönster5.2 -0.016 0.027 0
fönster6 0.067 -0.077 0
fönster6.2 0.002 -0.002 0
fönster7 0.002 0.002 0
fönster7.2 -0.001 0.004 0
fönster8 -0.009 0.001 0
fönster8.2 -0.011 -0.004 0
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 29
Utsättning samt inmätning av samma fönster med totalstation.
11.5 Bilaga5
Utsättning av badrumshörn utförd utav snickarna och inmätta utav oss.
Jämförelse av f iler Skapad: 2013-05-23
Fil1: Jämförelsepunkter\Ritning_fönster.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2
Fil2: Lansmäteriet\inre_fönster_lansmateriet.geo
Lagringsfil: Resultatet ej lagrat
Rotationsvinkel: 0
Tolerans 0
Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade
Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans
fönster1 0.001 0.001 0
fönster1.2 0.002 -0.002 0
fönster2 -0.001 -0.001 0
fönster2.2 -0.003 0.001 0
fönster3 -0.001 0.003 0
fönster3.2 -0.002 0.002 0
fönster4.2 -0.001 -0.001 0
fönster4 0.001 0 0
fönster5 0.001 0 0
fönster5.2 0 0 0
fönster6 0.001 -0.001 0
fönster6.2 -0.002 -0.001 0
fönster7 -0.001 0.002 0
fönster7.2 0 -0.001 0
fönster8 -0.002 -0.002 0
fönster8.2 -0.001 0.002 0
Jämförelse av f iler Skapad: 2013-05-23
Fil1: Jämförelsepunkter\badrum_hörn.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2
Fil2: Nisse\Nisse_badrum_hörn.geo
Lagringsfil: Resultatet ej lagrat
Rotationsvinkel: 0
Tolerans 0
Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade
Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans
badrum1 0.002 0.08 0
badrum2 0.023 0.093 0
badrum3 0.026 0.096 0
badrum4 0.005 0.081 0
badrum5 0.029 0.101 0
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 30
Utsättning och inmätning av badrumshörn med totalstation.
11.6 Bilaga6
Utsättning av VA-detaljer utförda av snickaren och inmätta utav oss.
Jämförelse av f iler Skapad: 2013-05-23
Fil1: Jämförelsepunkter\badrum_hörn.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2
Fil2: Lansmäteriet\badrum_hörn_lansmateriet.geo
Lagringsfil: Resultatet ej lagrat
Rotationsvinkel: 0
Tolerans 0
Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade
Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans
badrum1 -0.001 0 0
badrum2 0.001 0 0
badrum3 0 0.001 0
badrum4 -0.001 -0.001 0
badrum5 -0.001 -0.001 0
Jämförelse av f iler Skapad: 2013-05-23
Fil1: Jämförelsepunkter\ritning_badrum_VA.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2
Fil2: Nisse\Nisse_badrum_VA.geo
Lagringsfil: Resultatet ej lagrat
Rotationsvinkel: 0
Tolerans 0
Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade
Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans
VA1 0.053 0.063 0
VA2 0.053 0.038 0
VA3 0.018 0.084 0
VA4 -0.306 0.58 0
VA5 0.053 -0.008 0
VA6 -0.265 0.004 0
Examensarbete Mät- och kartteknik VT13 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 31
Samma VA-detaljer utsatta och inmätta med totalstation.
Jämförelse av f iler Skapad: 2013-05-23
Fil1: Jämförelsepunkter\ritning_badrum_VA.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2
Fil2: Lansmäteriet\badrum_VA_lansmateriet.geo
Lagringsfil: Resultatet ej lagrat
Rotationsvinkel: 0
Tolerans 0
Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade
Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans
VA1 0 -0.001 0
VA2 0.001 -0.001 0
VA3 -0.001 0.001 0
VA4 0 -0.001 0
VA5 0 0 0
VA6 0 0.001 0