LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Genusperspektiv som ett sista försök

Anckarsäter, Henrik; Råstam, Maria

Published in:Läkartidningen

2003

Link to publication

Citation for published version (APA):Anckarsäter, H., & Råstam, M. (2003). Genusperspektiv som ett sista försök. Läkartidningen, 100(11), 973-973.

General rightsCopyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights.

• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portalTake down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

Läkartidningen ❙ Nr 11 ❙ 2003 ❙ Volym 100 973

❙ ❙ Kontaktorsak: Buksmärta.Socialt: Försäljare. Senast halvåret

uttalad underbemanning pga sjukskriv-ningar. Gift, 2 barn.

Rökning: 20 cig/dag.Etyl: Måttligt.Aktuellt: Senaste månaden epigast-

ralgier med matlindring varje till varan-nan dag. Normal avföring.

Vid närmare penetration av anamne-sen framkommer sömnbesvär i form avinsomningssvårigheter och uppvaknan-den med ångest, igångsättningssvårig-heter, nedsatt aptit, viktnedgång 3 kg desenaste 2 månaderna, koncentrations-svårigheter och nedstämdhet. Suicidtan-kar men ej planer.

Status:At: Somatiskt opåverkad.Cor/Pulm: Fys ua.Buk: Mjuk, ömmar vid palpation i

epigastriet. Hepar eller övriga patologis-ka resistenser kan ej palperas.

Psykstatus: Vårdad. Normal klädsel.God formell och emotionell kontakt.Neutral till lätt sänkt grundstämning.Tankeförlopp ua, ingen hämning. Sui-cidtankar, vv se ovan. MADRS 28 p.

Bed/Åtg: Depression, medelsvår, ejsuicidal. Sekundär dyspepsi.

Ordineras revolution för att erhållaarbetsgivare med icke-slimmad organi-sation, samt insiktsterapi pga patientensöverdrivna krav på sig själv.

Rekommenderas även flyttning tillkollektiv med andra småbarnsföräldrar.

Inget återbesök.

Björn Taubert

distriktsläkare, Hälsocentralen AKKA,Västerhaninge, Stockholm

b.taubert@stockholm.bostream.se

Korrespondens

Bed/Åtg: Jobbrevolution, insiktsterapi ochflyttning till kollektiv för småbarnsföräldrar

❙ ❙ Thomas Brante beklagar sig i Läkar-tidningen 9/2003 (sidan 736-7) över de»obehagliga och ovärdiga skriverier«där man de senaste veckorna öppet på-pekat att Eva Kärfve bedriver en kam-panj mot Christopher Gillberg och hansforskargrupp. Brante menar att Kärfveinte bedriver utan är utsatt för en »inten-siv kampanj och personförföljelse«. Dethon skrivit är enligt Brante en »mild väs-tanfläkt« jämfört med den kritik hon nuutsätts för av ett »mansdominerat« fors-karkollektiv. Brante tycker att ett genus-perspektiv på kontroversen nu börjar bli»högst relevant«.

AnklagelserKärfve marknadsförde under hela år2000 sin bok »Hjärnspöken« genom atttala om Gillberg och hans forskning itermer av determinism, totalitarism, eli-tism och trettiotal. Avsiktliga missupp-fattningar (som nu senast att Gillbergvill medicinera 10 procent av Sverigesbarn med »tung narkotika« när han i själ-va verket, i en bok som Kärfve ofta cite-rar, skrivit att »den stora majoriteten avalla barn med DAMP inte skall behand-las med någon medicin«; för fler exem-pel se www.barnneuropsykiatri.org) harvarit grunden för en »debatt« där Kärfveömsom attackerat, ömsom klagat överatt Gillberg inte velat diskutera hennesanklagelser.

Kärfve har nu drivit en årslång rätts-process mot Gillberg och helt utan grundtorgfört misstankar om »forsknings-

fusk«. Detta är Brantes »milda västan-fläkt«, medan »orkanen, okvädningsor-den, personförföljelsen« i Brantes reto-rik är att ledande företrädare för svenskpsykiatri dristat sig att kalla Eva Kärfve»rättshaverist«. Av undertecknarna vartre kvinnor. Majoriteten av Sverigesneuropsykiatrer och av medlemmarna iGillbergs forskargrupp är kvinnor. Vihar själva upplevt arbetsmiljön kringGillberg som ytterst öppen för kvinnoroch minoriteter.

Fakta talarBrantes rop på »genusperspektiv« varförhoppningsvis hans sista försök attförsvara Kärfves kampanj med veten-skaplig jargong. Fakta talar genom heladenna fejd ett tydligt språk trots de reto-riska dimridåer som lagts ut.

Henrik Söderström

fil kand, med dr, överläkare, rättspsykiatriska avdelningen,

Rättsmedicinalverket, Göteborghenrik.soderstrom@telia.com

Maria Råstam

med dr, docent, överläkare, avdelningenför barn- och ungdomspsykiatri,

Göteborg

»Genusperspektiv« som ett sista försök

❙ ❙ Många av våra patienter är äldre, harnedsatt syn, ibland sviktande minne ochbehandlas med ett flertal olika läkeme-del. Det är då av stor vikt att patientenblir motiverad att ta sina mediciner ochsamtidigt inte förväxla dem. Problemetkommer sannolikt att öka genom att flermediciner kommer att bytas ut på apote-ket mot det billigaste generikapreparatsom för tillfället finns tillgängligt i detlokala apoteket.

Finstilt informationOm man granskar en typisk tablettburkfinner man att det finns en mängd infor-mation skriven med bitvis mycket småbokstäver. Man kan få upplysning omvarunumret, det generiska namnet på la-tin, tillverkarens adress, ibland informa-tion på olika nordiska språk och streck-kod. Dessutom finns det påklistrat en eti-kett från apoteket, där det med små bok-stäver finns angivet doseringsanvisningoch ibland indikationsområde.

Självfallet är det ju bra om varje för-skrivare anger exakt indikation på varjerecept som utfärdas. Som vanligt är detdock bättre att ha generella förebyggan-de insatser, i stället för att låta varje en-skild läkare vid varje förskrivning kom-ma ihåg att skriva indikationen.

FörslagJag föreslår därför att tillverkare, impor-törer och läkemedelsverket snarast enasom att på alla tablettburkar ange indika-tionen på svenska med några få korta ordmed tillräckligt stora bokstäver, för-slagsvis 1 cm höga. Det kan t ex stå »Förhjärtat«, »För andningsbesvär«, »Motnedstämdhet« osv.

Man kunde också ha olika färger påtexten för olika indikationsområden, t exhjärtmedicin röd, astmamedicin blå, an-tibiotika grön. Man kunde också kom-plettera med enkla bilder, piktogram,t ex en bild på ett hjärta för hjärtmedicin,en bild på hjärnan för psykofarmaka.

Lars Gottberg

överläkare,allergimottagningen,

Huddinge Universitetssjukhus

Tryck indikationenpå tablettburken