ANTECKNI:\GAR

ox

STOCKHOLMS NATIONSFÖRENING

\'11l UPSAL.\ Ul\lrERSITET

I ÄLDRE OCH NYARE TIDER.

1'.\ :\.\TIOl\E;\,S L-I'J)\{AG t:TGIFKA

.H'

L. H. ÅBERG.

• 0.

STOCK nOT,:\1TRYCKT t m:"TRAL-TRYOKf>nIET

1811

Norrländska

HembygdsbiblioteketHernösand

ANTECKNINGAR

OM

STOCKHOLMS NA TlONSFÖRENIN G

rll) UJ'S.IL,\ UNII'ERSJTET

I ÄLDRE OCH NYARE TIDER.

1'.\ ;\ATIOXE:,\,:; I,;PDRAG I;TGIFNA

L. H. ÅBERG.

-

STOC](1I01.,i'I!Tl\HJKT I CV.NTII"'l.·Tl\YCKY.1\ll~T

1871

FOBETAL.

För ou fullständigare kUnncdom om ('urgångna tiders liC är det

nf vigl, att göm sig reda fur ioko blott hiludelsol' och forhål1andCll

inom "idstl'ilcktare kretsar och tilldragelser af Illor ellor mindregenomgripande betydelse fUr mIlnsklighetcns eller de Särskilda fol­

kClls öden i det hela, utan att man jämynl icke alldeles torbiscr hWid

som hlindt och rört sig inom de djupa lederna. I yåm dagar har

~all nitmer kommit till insigt i denna sfllllling, och uJllllilrksmn­

hotoll hal' nu mer Un tOfr riktats p& ho\'armldc nf minnosmurkcnfmn torftytnn tidelnal'f, som kunna bidraga till kUnncdom bärom.

Besinnar man nu dOll stom betydelse l'psa1a uui,-ersitet haft förden fosterländska odlingen, kan h\'atjo bidrog till belysning af detakadomiska lif\'ct och torhlUiatu!cna dän;tädes under äldre tider oj

flllnllt Ull cga sin betydelse, Ur delllllt synpunkt mfu;to de redo·gurelsor fql' det vigtiglIste af do akadcmiska ll11tiollsför<lningllnteS

Gden Imf"udsakligcn under nhlrc tider, som Uro iimnade utt utgiC·vas. då detta uuh'en;ilot går ntt fira minnet af en f)-rahuudrn.firigtillmro, ktl1l11ll. pliriikna nfven ett al1mll11Il11r<l intresse än det, som

kan skHukns dem af dessa förcningars fome pIlel' IlU mrftnde med·

lemmftl'. I denna öfvel'tygelso hnr undertecknad Illed glädje emot;.

tagit det bcdmndo updrag den nationsf'urening, nf !l,"ilken han är

en mcd.1em, genom utsedde deputerade behagat gin-a honom, att

söka ur tillgunglign handlingar hopsrllllla nligra :stn'ilnr ar ljus fmudess liC under nldre tider,

13etydande svftl'ighelel' harva emellertid vid utförandet af dettll

förctng rost sig mot det.;;ammll, s\'irigheter, som hllrflutit icke millst

lV

ur matt'l'inid." beskaffenhet. Stockholms nations arkiv, som natur­

ligL\'is hUnid måste bctraktt\.S såsom hufnldkUllulI, tliftar ej på

minsu\ vLs, åtminstone hmd dC'1I äldre tiden vidkomm('l', i rikedom

med Sr.stenlationemfLS. Dess utdra handlingar gillgO torlorodc genom

den vlidold, som lir 1702 härjade Upsaln stad. 1600-talct, 011 tid,

fråu hvilkcll flera andm natiollors handlingar lämna ulldorriiUclser

af mycket fullständig och knmktl1.ristisk bcskaHcnhct. lir Sl.'Ucdes,bvad Stockholms nation nllglir, snart sagt en terra incognita. Dc

nf Hr }'ilos. Kandidat W. S,"cdcrus gjorda utdrag ur KOllsistorii

protokoll och nägra andra frllll skilda hiHI samlade notiser itro do

enda kiillor, som \'Ilrit förf. t.illgilngliga fmn denna tid. Endast

ytterst sparsamt sprida dessa ljus öfvC'1' dessa dunkla n'giuner.

MCIl iif"Cll fr[[n 1700-tfllds bÖljan ilro kiillol'lln torftiga. Don

gamla protokollsboken öfv()I' lfllldskapoll vid dennn tid filllles vill

i bohlUl, mOll endast ytterst spal',samllLlI drag af mer kUl'llktlll'istisk

besknHclIhet kUlilm därur framlotas, Räkcuskapsböckcrno. hnfva

förkolllmit, m'isst pli hmd sutt, och protokoll öfver lIIor enskilda,

ej i Inspektors närvaro hfillna sammankomster af lIseniorol'l1u oller

Nationen i gemelUl begynte att lOms forst 1757, '1'ill Nations­

llrotokollcn af blida slagen kan "idare läggas, förutom Kandidat

Sveden redan nämda utdmg, Xntionells albnm (som fullstiiudigt

finnes i bohll.ll illlda fron dess stiftelse) sund n1i.gra stadgar och

andra mindro anteckningnr nf Hero slag fMin äldre datum - och

furteekninb"Cn pli de wo'1lgnado källorna. Ur fullständig.

DItrpIt mil. nämnas ett par ord om framsUillningells plan.

'r,'Ullno ...Ugnr slodo härvid öpun: dOll ona att i trogen kronologisk

ol'dning, lir efter 11.1' framställa Iwad i handlingarne slod att finna

nf mcr anmärkningsvärd beskaffcnhet, don andra att redogörn tor

utvecklingen af nationells illstitlllioner och dc olika sidol'llu af dci:lS

imo lif, hvar efter annan. Genom don furra metodell, som onok­

ligen pa grund af kUlloma..'l egendomliga och ofullstundign. boskaffen­

het erbjöd vissa fördela!", skulle Ylil ett och annat karakturistiskt

drag Min nldre tider fnulIsHi i bjllrl da.ger, men diLremot all öf\"er­

sigtiigllCt af det hela gå furlornd, genom don senare liter \"Ur dol

v

fara \'iirc1t, att vul öfvol'sigten skulle iämnns, men liisnrcn däremot

helt och Mllet ga miste om det föl' hvmja tid karnkt-iil'istiskn, och

det hela utfalla till ett naket upl'ii.knande af fakta. FÖ1.fattll.ren

har i fiilj<l hUraf nnsett medell·agen vara att föredraga. Efter en

kOrt rodogörelse tur det lilla fr1l.n lGOO-talct, om !l\·ilkct han knu­

nat fOrskaffa sig nagan kännedom, söker han meddela on möjligast

fullständig framställning af llationens institutioner och lir under

det 18:de fil'hundradets bÖljarl. Sedan hiil'pll. Cll redogörelse skett

tUI' dc vigtigare händelsol'na undor detta 1l.1>hundl'udc, ufsedd, dels

föl' att niinnul'O förtydliga don förra fl'lllUstliUlIingcn, dels för att

"isa, huru forh1l.lIandonft. smltuiugom förändrades, af:;\utns den egent­

ligen historiska fmmstill1ningen med en kort öfvol'sigt af do hän·

delser under 1800·talet, som föl' llutionoJls stiilllling i dot hola

varit flf gellomgripande betydelse. En uilrnlflrC redogörelse för

denna scnure tid hal' ansetts främmande för eu framstilIlning af

sådan beskaffenhot, som dOll föreliggande. Vi afsluta y:'ir berättelse

mod ntt i korthet omniilllna dc ledamöter inom Stockholms naLion,

som ftjrsknJfflt sig ett namn i fosterlnndet.s häfder. Bihallgwis foga

vi härtill en förteckning tf. de personor, som innehaft Inspektoratet

i Stockholms nation, samt nl1.gm statistiska tabeller öfvel' dess leda·

möters flntal och öfl'iga förhållanden. Beklagligtvis saknus likvui

kiillor till dessa tabeller nilstan fllllständigt fl'l1.n det adertonde

llrhulldradet. Endast om dc illShifllcs och för århundradet,,; senare

del dess samtliga ledamöters uHta! och medelftlrler hufva llugl'a unge­

Färliga upgifter kUIIllat Iihnnus, grundade, de förra pli nationens

album, do senare pli de s. k. tormiusmatriklar, som frfin denna

tid funnos i boh1U!. Kullol'lla föl' upgiftel'lla frlill 1800-ta!et ilro

hufvudsnkJigen de af kuratoI' föl' hvmjo tel'mill npgjol'de s. k.

special-tabellerna, hvilkn dock sakwu; för tidon frlin 1803 till1823 samt efter 18G4. Statistiska. beräkningar öfver lilde~sklns­

serna inom nationen hal' fOl'fattaren däremot ansett vara af intet

intresse. En af dessa 1Udersklnssor, ,,;elliol'cma, har nämligen alt­

j:iTllt utgjort, iln ott bestilmdt antal (i hörjall 12, sedel'lucm 10) ån

C'n viss bl'i'ikdcl af Ilatiollon. Do klassor litC'r, som sta lllldC'r jlllli-

VI

orsklnssPll, hafYIl pli olika tidol' haft en sa olika bC'tydclsc ntt fugaf'lIpl' inh't torde "am ntt inhiimtn nf en jiimförolS(' mellan dems

mrolcmmnl'll aubl under olika tid(>1'.

'l'ill sist må det tinatas torfattaren ntt betyga sin tacksamhet

mot de persollC'l', s.lI. inom som utom IllliiollCll, som Tlled 1,lI.d och

dåd bisttitt honom yid förfllttulldet nf dOllna lilla skrift salUt dUri·

genom gjort det för honom möjligt att, trots sin nf andra sysscl­

slittningar stIiingt anlitade tid, so den till den utsatta tiden full·

bOl'dad. Af landsmlin har Hl' A. IViktorill nU'it honom bchjiilplig

"id gCllomforskalldct och excerperalldet nr ~ntion8.protokoll nf

äldre datum, h"nrf"orutom Hr Xotarion O. SoJmollSOIl och Hr G.

Royel bist/Ht honom \;d utarbetandet nf särskilda delar nf berHt·

telsell. }"Öl' det mästn, som hiir kunnat meddelas om nationells

!<tiftclsc stannar förf. i tacksamhetsskuld hos förf. af l.'"IJlnnds nations

historia, Hr Amanuensen Grefvc J.JCwcnhaupt, byars grundliga

forskningar i do Uplilndska natiollCI'lUlS uldstll öden varit cgnadc

att slll'ida ljus [lf,·on öf"cr tillkomsten af 1'iullda-Landskapets dott(>r­

nation.

Klingsta Danderyd sockon Aug. 1877.

cBörfattaren.

--.-.-.-

•

Upkomsten och den liMa betydel.rell af nntionstorenillganlC,;d Lpsala uni\'ersitet torlorar sig i glömskans natt; endast undan·tags"is kan man med bestumdhet angifl"a tidpunkten ['or någon ,;S5nations instiftelse, l'rsprullgligen torde tllli,"ersitetets alumner yaritfördelade med afseende pli sina studier, mindre dock efter olikllstlldicl'iktningar, ty dessa crbjödo dli naturligen vido stönc likfor"mighet än i 5enlll'e tider, utan fastmer, ittmillstone fÖl'llilmligast, efterdc större eller mindre framsteg dc hllrutillnnn gjort. I Akade­miens album studiOSOTllm för den iiista tiden finnas tydliga spliraf ell sil.dan indelning, DUr talas om on upfiyttning från en klasstill en annan. FörhB.llandet '"ar med andrn ord analogt, med In'adiinnu i dag Ur fallet inom clcmelltarlilrO'·erken. ett förhB.l1alldE",hmrnf spår äf\"ell selllne röjas. De förbindelser stndentenla emel"lan, som egde sina rött<'f i gemensam tudernebygd och gemens,.<tm\'istclsc ,-;d samma Gymnasium. mastc dock snart göra sig gällandeoch leda till snmmanslutniJlgar, gl1.mdadc i dessa tOl'bindelser, om1111 dessa till en början ;"01'0 af IIlcr enskild natur; om n1i.gonsinmliste detta blif\"a fnl1et i en tid, dli de prO"illsiella egon<!omlighE"­terna ,'oro mol' ntprllglado, kilnslnll of gemensamhet hos de siir­skilda landskapens innebyggare stlll'karc och djnpal·o rotad samt aandra sidan olika studiel'iktningal' och dylikt mindre märkbnrt fram"trndde Un i en sonnre tid. Redan tidigt synas ock dortore mollanstuderande, sammanllfillnn af s-5idana band, ett slags föreningar blir"yit imilttadE", h,-ilkas 1I11damål emellertid torde hafya inskr'.lnkt sigtill anordnande af gemensamma nöjen oC'h hjälp i httndclse af be­hof, nf,"en om de uldre och mer torsigkomna medlemmame redannu tillcgnade sig Cll ,-iss disciplinär myndighet öf"er dc yngre ochsnart nfyen begynte taga ledningen nf dcssns studier om hand. I

Langt i Min emellertid ntt cgn on i Ilui,'ersitetets shltufer er"killldt l'1lttslig stilllnil1g betraktades dessa toreningal· af regeringen

I BYGD.::>, Jnlel1ningen tlll Norrltlnds Jltltions bibliotekskrttrtlog, krtp. U,Jmf "Om den IIklldemi9k" llfltiOllsinöttningen. Ti<19k. Fre~' J844, prtg, :?fIj.A~'''h. ~m SI....U. ""'I~~.!~rr,,I,,~. 1

2

och do akademiska Jll)'ndighetema i börjnn med alt annnt Un blidaögon. Detta tyckes redan antydas af det i Ö5tgöta nations ö.lstastadgar illtorda strungn torbudet att fur nfigon utom 1':ationen med­deln de--.::sas innehåll. .\r 16.')4 klagas i konsistorium öfnlr con­ventus nationaies, s.JLsom furorsakando mycket omU, ity att »dheskola wara under selliorernes deyotion, hyilka ordinera dem tillsina leetionos privatas, och droga dem ifrB. lectiollibus publicis,förbiuda att höra den Pl'ofcssorcm, som giör dhem (soniorerna-?)llfigott emot.» I följd hnraf förbjödes Jlstlldiosi och mngistri prami­scueD att haHa privata cxcl'citia, ett förhud, som ytterligaro för­nyades i 1655 ars ulIivcrsitetsstatutcl', i hvilkn. (Cap. XXI1I § 17)det urven heter:

.Xntionaiia dcniquc cOllventicu!o. quatwie pl'Ohibita sunto.Quotquot dcprchensi fUelint talia convoctl5sc vel adisse, perpeturorclrogRtionis pocnn plootentur. Qui hi~ce a..'t:Ies commodtl'"crit, si.-\.cadelllicac Juris<1ictioni subjcctus fucrit, cidern poonro obnoxiuselit: .:in ,-ero alieujus mgroti ,el fUllens curnndi calL<:.Sa cOllvenirostudiQ,i "oluerint, id fiat in rodibus RcctoriS_1l

r oro nationerna således till en början mlilligt, ja t. o. Jn. emotdc akademiska. myndigheternas vilja upkomna föreningar, s,-uf'-nndemelk-n klubbar och orde'u5:iullskap, med sjillftagen disciplinär myndig­het, sli foJriindl"ades dtlremot förh3.Jlandct i grund genom kOllsistolie­beslutet nf den 14 .Jalluari 1663. Detta beslut innohlU!cl', ntt on»gcllerali.::l iuspcctio skulle instituol'lls öfvel' allo studioso.::l, eftor somnu p11 dhcnua tijdhen, mycket Iller Un tillförcncs, som lllan vet,dissolute lef\'cs.» Eftor någon tvekan om rutta suttet for dennainspektion, hVlm-id nf\'en i frliga sattes en foJrdelniug per cohorlesmellan professorerna, troligen llngcfurligen af det slag, som Unnui dag lärer finliRS vid nligra universitet i utlandet, beslöt lIlall sigundtligen for en fUrdelning _per pro,;nciales inspectiones, efter in­~n 81111an säkrare "agh knn der upfinnns.:t Yidare forklarades,att deuna iuspektion sknlle striicka sig bade till studier och mori­bus, och af senare hnndlingar framgJ'tr, att den i förra afsoendotstnlckte sig ganska mycket i detalj.

Af dctta beslut, som i öftigt mor itn en gling undor den nilr­Illast foljande tiden fornyades och nllrmaro bestämdes, samt ufvenbekruflndes genom skl'if\-clsor frlin uniVCl'sitotots kansler, af inllo­hml, att alla studiosi (undantagande do adliga) skulle tillhöm nå­gon natioJlsforoning, friungBr dock, vill det srnas, för ingen del,att nagoll bcslut..1ndc tiJ.tt tillerkil.ndos sjnlfm forcningarna (Iller att

3

de~~a snsom sfidanll. finga sin ställnillg erkänd slisom fria korpora·tionor. AllIlU tordo Jet vill hnfva gult, hvad konsistorium ej hallorhade riltt att Uphäf\'a, ntt nationalia cOllvcnticula prohilJitfl sunto.Det ligger emellertid i sakens natur, att, sil. som förhannadet Ull

gestaltat sig, skulle detta lagbud snart raka i glömska, och pro­fCb;;ol'crna vid utöf~'andet af sin inspektion begagna sig af de tillsammanh1iUnillg och samlif vorkande krafter, som da redrm fmmasför handen, SAOlt Hivan uptaga det väscntligru;te af de formor,}wilka härUl' utvecklats, siil'skild Cum.telet och Senioratet, tillh"ilk:1 frön redan förut \'01'0 för handen. Det omförmälda kOllsi­storiobeslutet stadgar iifvcn, att inspektionen icke blott skulle angå!lYar och on enskildt, utau att inspektor skulle »ti.th minstone 2gti.uger om åhret COllvocerll», de studerande, öfver hvilb. han hadeofverinseendo, »förnimma dheras progress i studierna oeh moribus,sampt admonem hvadh dhe finna nodigt.»

Haf slHullda 10G3 lirs konsistoricbeslut och förh!Hlanuoult iofrigt, sådana de vid denna tid gestaltat sig, bostumda anledningartill nationsföreningarnes utveckling Sll.S0111 rättsligen erkända kor­porationer llled fri beslutande rätt, sil. kan dat af konsistorium deu17 April 1667 antagna reglemente f(ir inspektorerna med skälsugas uttryckligen tillerkiilllllt dem en s1l.dan stallning, ity att hUruttryckligen påbjudes, att lIdho Seniores, som uUd ]~andskapen

sattias skola, mlisto dhcl' till vtillias uthi de sammnnkompstcr, somaf inspcctore ähro fordrade, och dessa Soniores må icke sti. mycketföl' ti.lderen, som eliest efter sina goda gvaliteter och skickeligalefvorne vtillias och antagas.» I samma handling omtalas afvenProcuratores. Att dessa tillsattes genom förellillgarnes fria val ursannolikt, ehuru därom intot l'orllläles. I protokollet af don 7April 1669 hotel' det t. o. m., att InsjJektor med Landskapet skallutöfya relegationsrtttt mot oy[trdiga modlemmD.r. Själfstyrelsellsprincip, i sin sanna bemärkelse sil. djupt rotad i hela den sven­ska samhallsförfattningen och det svenska nationallynnet, gjordesig pil. detta stitt gällande äfvell llled nfsecnde pil. uni\·ersitetet.slärare och läljungal'. Ett ädelt och vardigt förhll.llande dem emel·lan fick sil. småningom djupt rota sig, och att denna omständighetej blifyit utan Yälsignelserika fl'llkter för uon svenska odlingr.msoch det svenska na.tionella lifvots utveckling till sann humanitet,därom bär historien tillräckligt vitnesböl'd.

Dessa lIJ'O i korthet de historiska. grundfacta, till hvilka na.­tionsföl"euinga.rncs upkomst och utveckling till sjclMänuiga, lagli-

4

gen erkända korporation!'T ansluter sig. Såsom vi redan anmärkt,skullo inspektionen strilcka sig nf'"en tiU studierna. Inspektorskulle ~<'PU reda pil. till h,ilka :tprores...c:ores landsmännen hölJe si~ .•Skulle harm euram om studiosorum udscriptiones till lectionesJlublica9, skulle forsa de unga, som inga prreceptores harm, medslI.dallR eller sunda dem liwr i skolorna, furmann dom, ~som tillstudier oduglige nro, resa. dädan, och '-ällia sig ett allIlat "iim ge­nuSb O. S. v. "\i torde fmmdeles få tillfälle att rusta uppmärk.samheten pli ett visst snmbnud mollan denna omständighet och donupfnttniJlg nf lllltiollons ändnmJU, som truder oss till mötes i deillstl'l. i behall \'nl'ando stadgar för' Stockholms nation. Vi gll. nuefter denna korln, inledande öf,"el'sigt till att söka snmln de rn.str-:llnr af ljus, dem !lagra str(idda meddelanden fmn l1ldrC' tiderkunnll sprida ö6-er dcuna nations upkomst och iilstn öden.

11Yi söndrnde oss lor !lBgra dagar Iller än ett hundmde år, ifran det landskap, i Il\"ars krets vi nu gå, och hvars stritcka till söderstadnar, diil' Södermannngl'iiuseu i sjelf,-n Stockholm star stenad.DDessa. ord förekommo i det tal, som d. 7 Juni fil' 17'l9 hölls »tillStockholms nation, dll. den pli sill nUIliga sal begick fimillnc1sennf sin för etthundrade ar skedda enskildta illlil.ttningll af en lands­man vid namll Lidenius. Flh' mall sutta tro till dC'IlUll utsago,lwiiken ytterligare, h,ad den angifua tiden angär, bestyrkes duraf,att nationens album, om h,-ilket det Ar 1702 kunde sngns, att det\"Ilr :tin totlllll renoveradt och afskrifvet., tager sin början med ,-arenar 16-19, ro skulle Stockholms nation ,-ara en af dc fil, tor h.-ilknsbegynnelse ett bestitmdt lirlal kan uppgif,"as" Ått huf\"ndstadenssöner under förra. hillIten af 17:de arhundrndet 'rid sin ankomsttill akademien anslöto sig till Tiundninnds böl' sa myckot mindreflin,ana, som de hvarken synas hafm ,arit sa mll.nga tilt antaletoch (lj hltllor kunde egn den nurn beröringspunkt sins emellan somminnena från ett gemensamt högre elementarhiro"erk skll.nka ­nagot Gymnasium fnns "id denna tid ilnuu icke i hufl'udstaden.Men sMom vi nl1mt inträdde hurutiuuan ett torundrndt förhfillandeår 16-19. Hvad som emellertid var den uilrmaste anledningen tilldet :t!'öndmndel'l, om In-ilket hitr bIns, och huru det tillgick, Ur

5

to",ällkt i en e\ig glömskans natt, ty slhul Tiunda-nationcns somStockholms nations protokoll fÖf denna tid hafva gatt förlorade.lI.ujligen har dot skett genom en inom d:11 förrn. nationen upkom.men splittring, slisom det en ~ng händt Illorn de ~orrllln<kka na·tionerna, möjligen äf\"en helt enkelt därigenom att, då ett :storreantal Stockholmare till universitetet ankomma, slöta sig dessa re·dan frh början till sammans till ctt siil'skildt helt. En och RU­

llan omständighet synes tala för det senare. sa t. ex. finnas nll­l;t8U alla dc (lG) medlemmar, h\-ilka enligt nationens album er·böUa inträde i henne under det forsta &ret af hennes sjelf::.tälldif,'lltillvaro, upfördn i album studiosorum bland do år 1649 in",krifnll,hYllrcmot det ej l)"ckats författaren af de:;sa anteckningar att åter­finna namncn pli doss..'l personer i Tiundalandsnationcns matrikelfor detta och nUrmn:."i; fOT('gMndc år, h"ilken matrikel finnes i be­h/ill. lfen huru hlinned Itu må hafm förhållit, sig, sukert är, attden egentliga och djupaste anledningen till donna llsölldrillgll val'hufvudstadens växande betydelse undor modlet af 1600-tatot, hvilkellnaturligen m1i.sto modföra, att dess söner, hvilkas antal \1.d akade­mien nu [lfvcn började något ökas, mer iin tillf6rne kltudo sig så­tiom ett helt for sig.

Da med undantag af nationsmatrikcln samtliga Stockhohnsnations handlingar tor 1GOO·talet gätt förlorade, ega \1. toga att be­Ji1tta. om honne under denna tid.

Frlln konsistorii protokoll och andra offentliga handlingar hafvavi sammanletat följande:

Under Il.rhundradots förra hnlft niLmnas endast enskilda DRo1menSOSD ollor »Stoqkholmen8esb, som de ömsom kulins. j~n sökade btipendier eller andra förmoner, nu varnas eller bosb'afl'as demed böter eller insättande i )pubbaDb, s&om det akademiska fan­golsct gemenligen kallades, for sin yilda framfart eller dnrförc, attde i enskilda bref _beljugit professores och _totarn ordinern .dcado­micam ofl'olldcroi.:t Slisom några prof bland mlinga. pli hallde1seraf det fOrra slaget vilja yi ur konsistorii protokoll anföra följande,h\'ilket bäst tordo litergif\'as pit tidens spr1l.k och mod protokollensegna ord: K. P. d. 12 Febr. 1640. llBorll.ttllde Samuel DanielisPa~tol'iil son i 'Vidbou 800hn med sin prroceptol'O Jona Angel'­manno sigh haft'wa kommit till J oharmis .Erici 'Vidboensis kammarhoos Erich Larsons EIfterlefwerska i Bredgl'il.nden, när klockan val''2 om aIi'tonen, haffwa och strax till bc~ Joh. kammm' kommitIsaacum Petri Holmellsum - - - och bcgiärat att be!!' Samuel

,;

,:,;kule sigb fölia till andra l:'tuffwuu, ther SvellO (Sveno ~'r:lSt, enaf Is. Petri bekanta) giilsto 11thi, im-ilkct lliil' hun intilet I,-ille,hafl\l'cl' Isancus slagit honom örfijlnr och dragit i h/i1'ot, Illon llUr

Svello iijt kommen mr, toljdo be.!! Samuel strflX mcdh, doch llUr

Samuel [ator ,-illo gd bort i g-lngen omelan stuffwarne fick L«aacllShonom i urllleD och rycktcll i trujall, si att itt skiört gick iff"'d.

L Xiir the nu wore inkomne, skula be.!! Samuol medh en uu­Ilall no,itio, som hette ::Sicolaus 'l'homro Frötunensis (hilken til..lijkll. medh Samuel klagado) ther elfter en stuudh dUlltza medhhvar andra och i dn.ntzen giffwa hwar andra örfijlnr, thet the ochgiQrdc. 2. Dreffwo !Je.!! Isaacus och S,onc 'frast be~ nO\;ti05 attstå på kna p!l. en kista och ther dricka alle penalers och hundarsskall. 3. Kiördes thc och att tngha i munnen en knijff, hållahUndarna buak pil. ryggen och stöta kniffwcll i goHl'wet lllcdh nHlll·Ilen, "fl att ban skule st!l. fast. 4. 'J'ulgade baaeus be!! knijff ochsIidan fick them, ntt the skulle draga honom af hwnr andm mcdhmunnell. :J, Haffwn och offlJe~ 1l0Yitij fOr them andra pust.'lt upoch inkorknt Grfijlar.» ,id rllllsakningen nekade IsaaCIIS Petri ochdc Giriga till bel'uttol<;ens sunningsenlighct., men ma.~te ollll;idor be·hinna. DOll Hl Februari: DUecitorades acta om den ycxationen,som examin<!rndes 12 Februarij, pil. Il\'ilket slidan Rector Magn. bE>.giärte aU Profess. ,;lle sentcnticrn. BctAllchte therrorc dbe Pro­te&'oros medh nogn flijt rorst faetum med thes merito, sIldnn themsullgdoom och stoora mis:;rurstll.ndh sUi:lllde tbem sine gam bIa fur·Uldl'flr alt föl' högJt komma till bedruffwolse, om the skule efftcrhÖgl:tn rlitten straffas. 'l1hcrniLSt uplilstes i\f. Petri Pasta ris brefl'på XOrrc malm i StoeklJolm om sin son l§aaeo, tber uthi hanflitligcn beder, att Professores ,,;11e anses hans höga !i.lder och elie::.SOUSOlUl ungdoOln och honom inthet straffa mcdh relegationis paella,säiandes all fIIlllor plickt skola. giernn undergli, som honom föl' sinaeXOl'bitantier kan plUagd ",ardu.

Bleff alWi effter en Hl.ugh discours enhll.lligdt aff alle asses·soribus slutit, att ~ hanens Petri skule 1. JAta tröinn igenlagas och botas, som hall sönderrecff. 2. Böta fyrntijo ma.rk godtmynt, att hnn moot f'o]'budh denna ycxation anstält hnffwer. 3. PV]'pustor och anllan otijdighet giffwn tiugu marker godL mynt till tro­skiftes. 4. Sittia i prubban i tolft' dagar. Slidan och att SvenoTrost Pastoris son i Frötunn skule och l. för förbudet skul böta40 !'tIr godt mynt. 2. Sittin i prubban i 12 d~"'8r, Och nit dettamed wilkor, llt om the kOllmlll igen tii Consist. för nogot slidallt

7

lcffweme skola the wam förwissadc at detta wardar upl'ijffwit igenoch sudan mcJh rolcgntione stl'llfl'lIS.D

Yi hafnl. Anfört detta sfisom on bild ur det 17:de !hhulldrn·dets studelltlif. Scener nf dylik besknffclllJet ,"oro pa den tidenicke sällsynta. Förutom YCxatiollcr mot llanticr omtalns ilfn'u,-§'ldsnmm; angrepp mot ~5tnds,aktem och stadens borgnresknpsamt öfriga inbyggare. ~\II heter det, att den eller den »hadc lllC'ddragit swtll'd kommit uthi kärandens hults, ropat och huggit iwnggicmrl», Un att Jlfiorton till femton studenter gaddnt sig tillSlllllnluns och anfallit vaktellB, än klagade "en RyttareD att ell stock·holmare med dragen ,ärja lupit till Jlhuns gdrd och der uthi por­ten kallat honom oqrudinord, manut honom ut, sknlt halls hustromed onde nampn och l;ootat sig \\-iljn sHt henna mcdh en sko,som hem drog af footen» o, s. v, Dotta nr dock ful' ingen delna­t!0t 101' Stockholmarna egendomligt. Fastmer tillhör det student·lif"et i det hela pli denna tid. En niimlare skildring af dettatorde så mycket mindre nlra pli sill plats i en framställning nfStockholms rHItions öden, som s:irskildt dessa, "ida mcr Ull fallettorde vara med s)'titornatiollernas, [Il' förSilllkt i glömska, och sär·skildt Stockholms nations egna handlillgar fran dOJlna tid !tro fur­lorade, samt r-öljaktligen ur nationens arki,' tögn eller intet iiI' illmnet att illhcmt:l. Yi öf"crgå dil.rföre lill ntt söka s..'unmanfattadet lilla. ,; om nationen i dess helhet kunnat upsplim fr:l.n denlla tid.

:E'orsta gangen, sa. ,idt \'i funnit, dll. Stockholms nation näm­nes sa...~m ett Iwlt, Ur ar 16.:1(;. Beslut hade af Konsistorium fat.­tats, att alla landskaps Seniorer skulle af rektor kallas att göranikenskllp for sina nutionskllssor. Alllodningen htlrlill mr, att Ju·lliorema klagade dtll'öf,-or, ntt »dhe hafl'o. mycket i dell sammacOllfercrntt och nu wota dhe ey tillln'ud usus Seniol'es den lilggia».:U. Olaus A.grmus turde Stockholms n3tiOIlS eller riittare de~ Se­niOteN talall, Han )"ttrnde; &HolmenSC5 b0,;,-nte I.landskap nl1ena"tfur try år sedan (?) hafwa; i begrnnelsen skutett tillhopa till 12Rdr.; mera hafwer der icke ,nn'ett: mell för dott kioptes nligresaker till Landskapot och det öfrign utteskiftades till <l'gl'Otos, förhwilk<'t alltsammans iag 10fwa1' att wijsa l'ilkning.&

Om således det shiinga f"orbudct i 16.:15 fl.rs statuter om llatio.nalia coU\"C'nticu1a verkligen, säsom man i allmIinhet Miller foro, "ui triktadt mot nationsl'urcningoMle i allmiinhot, ej emot nii.gon ,-iss

8

yttring af deras lu, sa tyckes efterlcfnadell hUr just icke snu'ut

mot lagbudets oblidkeliga strallghet. Icko nog, att do akademiskamYlldighcterlll~ togo nationernas tillvaro föl' gif\'en. Dc uptl"ädl~

t. O. w. sfulom medlare och skiljedomare landsmännen emellan.Intet kun durf'ore enligt "lir uI>fattnillg: vam oriktigure nu attt. o. m. i dOllna tilldragelse ,-ujn se ett bevis pli. llationsförenin­gamos afgjordt fiondtliga stullning till do akadomiska mYlldighe-

. terna vid donna tid. I örrigt lir don nf vigt urven darföre, attdeu tydlif:,>t ,isar, det rooan vid denna tid senioratet ,-ar inomsamtliga nationerna infördt, och att dess illuehnfmre värdade natio­nernas pcnnillgemooel. Hvad liter nngiir förläggandet nf Stockholmsnations stifteiso till ondast tre ar före den ifr8.gavarande tidepullk­ten (1653), sa synes här nagot missförstdnd pli ett eller anuatsutt egt rum, sa. framt ej etl afsigtligt fördöljande af sauningon skullekunna föreligga, for undvikande af redovisningens utsträcknndelnllgre lin till 11353. Stockholms nation fir, såsom vi sökt visa,enligt flere kullors sammanstlimmllllde vittnesbörd, 4 al' nldl·e.

I kousistol'iebcsllltct af lir 1(i(;3 nlimnilS HolmeJ.LScs särskildtoch erhöllo till sin förste Inspektor d:r Btig-..:elilLi, hYllkcn "ar den,som Yi\ckte förslaget om en fordelning nI' den studerande ungdo­men 1>01' provincias.

:b'r/l.n denna tid omtalas Natio HolmOllsis flere gll.llger i kon­sistorll protokoll, sfisom bcgii1'l1ndo Un den, än den professom tillsin Inspektor, hvilkell anMlIan KOllsistOl-illffi altjämt under dennatid ll(!\;ljar.

Nligon karaktäristik af natiollons fÖl'\"Ultlling och inro lif underdossa fil'tionden kan dock naturligtvis ej byggas pa dessa kortameddelanden. Endast till dess tilttsligen erkända tillmro kan manhärar sluta.

l'ran början af det adertonde ll.rhundradet blifva källorna, så­som yi redan antydt, rikare. Frlln 1701 ega \7. i behlin protokol­len öf,-er dc inför Inspektor h§.llna sammankomsterna eller senares. k. landskapen. Dc begynua med att berutta, att vid vB.deldenuatten mellan d. 15 och Il.i Maj I>omkomlllo trenne Stockholmsnations landskapsböcker !laos da varande Curntor hr CandidntenSchiek.1> Dessa Ulgjordcs nf den gamla llUldskapsmatrikeln, somdock »nf hl' Georg Nordberg Vill' in totum rcno\'erad och afskref-

9

Vt;.'Il», hvilken afskrift troligen utgör den äldsta delen nf den nuforcfintliga, som bcgplller år 16·19; vidare af rfikenskapcrua ochprotokollsboken. ~Lnn<kkllpkistull. bleC af Curaoor hr Herlin )luturelden saluerad och på Slott5backcn tOrdCD, men återfans ej, dli.hon af samme ~rson några dagar därefter skulle llfhumtas, samtans~'"'1; da nra bortswlen. Hon .&tcrf:ms dock nllgra lir därefter, meDbefans vid öppnandet ej innehiiIla något BUllat än t,·a smti silfver.bilgal'o, som stoda i pant för 30 dl' km. :&och föl' hvilka egnron re­dan ffitt riklig ersilttuingtl samt l>Oil gammal medicinsk book in folio»och några kvittenser och breC af uldl'o dntlllll.

Yi nämde, att matrikoln YIlI" Jlin tatum rellovcrMb. DottaHU' dnrcmot ej fallet med de i samma bok införda stlldgnmo eller8. k. konstitutionerna, som voro DSllmmnnsatte af pI'of, Bellmun,d€'1I rid han mr CurntoD. Dessa gingo slHunda furlornde och roll.­..te fuljaktligen ersätta.;; af andm1 hyilka den S Dec. 1703 ~af hrIn~pector och samtlige lundsmällnell approberade och ullderskrefneblefvoD. Att dessa nya stadgar ej vlisentligeu af"eko fron dem,..om genom \"1idclden !:ritt foriorade, synes af flero omständigheternml ntt antaga. l Nationens dli"arando Inspektor prof. Bellman"ar :;anUile persoll, som uuder sitt kuratel »sammansattll do förkomnatitadgarne, hvadan vi vill ffi fUl'lilgga dessas tillkomst till vid passb'ilnnc årtionden före det 17:de ill'hulldradcts utgling elier mfihilndan:'igot senare. Huruvida de föregdtls af llågra Hunn Uldrc ellervarit de forsta nf natiouen formligen antagna kan uaturligtvis ejm~d \'i.s:::het afgöras, Emellertid tro yi det ej vara förhnstadt, om,i i dem se ett uttryck for de former, i h'rilka nfltionells lif ge­ljtaltado sig under slutet af 1600-talet. Som yi ej pli bättre sättnn"'l·tt oss kunna. gif"a våra Iilsnre en sammanfattad bild af denalif, ,.Ji vidt det i stadgar och lagparagrafer kan fiuua sitt ut­tryck, hafm ,i ansett oss hlir böra in extenso meddela dem. DeUro affattade på latinska sprftke~ och af följande·l)"dcl.se:

Quando quidem lian toti modo 'C"niycrsitati, scd Nntiolli etiameuiboL ndprime commodum ile ne<:essnrium est eertns silllcil'ilt'ges, nd qllarum tellOl'Cm vita Studiosorum moresquc fOl'mcnturjIdcil'co, cum pl'istinoo Nntionis Ilashro leges ae cOllstitutiones, n

1 De endR. punkter, sem ~'id antagandet ,'oro förenllll för diakuuion, IIn­gingo 'novitiernllS sen'itier_, hvHkl\ några "ilie utstracka äf\'en tut de äldrejuniorerna, äfvensolD stadgandet om plikt för från>'llr(l från sammankomst och'kl1di",heten IItt vid ankomsten till Upsl\la. upgifva. s;n bostad llå InspektorsfVhlag infördes ; de nla. stadga.l'1le.

10

celebcmmo D;110 Illspectore prrosenti, olim curatore Nationis lan­datissimo consiguutne, et ab uni\'cl'sis llostl'OO Nationis membris con.firmntlC, haud ita pridem <li1'o hlijUS urbis incendio haushe sint, '-01maxima il re esse videtur, in dcpOl'ditarum loeum IlQ\'US jam sub.ragari: ut hoe \,ineuIa Nationis lllOlubl'n luter so juneta, al'cte co­hacrcll.nt; dist.racta vera, aut nondum colleeta in Ullum Naiioniscorpus facile, quod speramus, nobiscurn coalescant. Hae jubentnogiaa constitutioucs Academire; hoo ipsn roquitas, decensquo re­rum ordo flagitat. Quamobl'em:

l. Gmnes et singuli 8tockholmenses, studiorum gratin Upsa­lium profccti, ut Academiro, ita Nationis Alba statim no­mina sua dfl.re debont, no alioquin ipsi de en re sropiussed frusta adrriOl1iti. dignas cOIlt~mllaciro poems luant.

II. Quiqunque in numenlln Popu1nrium rofeni cupit, nisi gravi.paupertatis tolo urgento, numeret Nationis Fisco pro In­scriptione minimum 12 thaIeros cupreos.

III. Idom quoque pro more jam recepto per 2 menses aliquo·ties ill quavis hebdomaue nd Nntionis euratores, diebusvero Mecurii et Satumi dumta.-.,:at Seniorcs adeat, Domm,si qua opus fuerit, negotia quoouam leviora cxpediturus.

IV. Ab hoe onere, qui velit, exsoh'i poterit 4 imperialibustbaleribus, ad ne<:essnrios Nntionis usus dcstinatis. Quivera antoa quidem aliquot armos hie LTpsnliro commoratusfuol'it, scd non, uisi post fl'cqucntem admonitionom, et" \'e·luti coactus Nationis nostrro commilitionibus se adsociavorit;sicut is pro Novitio quidem habcl'i non potest, ita ad con­tumaciam pariter ac sorvitium, caJ'ius aliquanto redimendum,erit obstl'ictus,

V. In saln.rium cursorum bis quotannis, idque vi constitutio­num Academicarum, Sillguli minimum tres solidas con·ferent.

VI. Pro felici remtu ullusquisque popularium etinm quoJibetsemostri in pios usus pro lubito dct quantum velit.

VIT. Quod si reditus Fisci fene poterit, haud ab 1'0 faret Bi­bliothocam libl'is noccssariis, usuguo rccBptis instructamcompnrnri, in usum Populnl'ium prrocipuo pauperum fu­turum.

VIII. Ex populnribus, qui non modo rotnte et nllnis Acadcmicis,sed etiam industria prrocipue studiorumquo profeetu ceto·

11

ris pncstellt. xn constituantur seniores, per suffragia 1'0­l'eJiquol'um c1igendi: in sufftngiis yero fel'endis quatuororunt Cel. D:no Inspeetori Nationis; 3 curatoribus, 2 seni­ol'ibllS, ceteris autem, junioribus unUffi.

IX. Ex hisce XII sCllioribus hini, ootate simuI et in iiteris})l'o,"ectiol'es otidem por suffl'agia paulo ante DOllmicamPalmlll'um crCClltul' Nationis cumLares; quorum numus illl·

nuus et morecs ambobus simui 50 thnlerOl'um cupl'oorum erit.

X. Qumndiu lectiones publicoo fl'eqllelltantur, etium prh-ataNationis exercitia habcantur Ileeesse est, adeo ut integramense cxacto, si prins fieri non powst, cOIlYQcentnr curenSPopulal'es ad solitns lingUle et jngcnii excl'citationes. Ini­tillm fiat ab Orotiono, aut Latino aut 8nlfico stilo ex·pressa: Orationem finitnm excipiat ipsa Disputatio, ex certoquodnm auetol'C yentilauda; Pl'>esidem actnrllS crit aliquise Seniot'Um numero; Uespondcntis "era et OpponelltisOrdillnl'ii llmtes ctiam J UniOl'llln quidam sustincat: relictanihilominus cetcl'is cunctis extra ol'dinem opponendi copia.

XJ. Post sollomn" r"'i" et n studii, mentiones debet qni"i,PopularilIm, Upsalinm reycl'SUS, adycntmn pariter et domi­ciliulIl suum curntoribus Nntiollis indicure, quo facilius iIl­yeniatur, quando opus erit. Qui ycro hoe susque dequehnbllerit, ndeoqye aliqua fortnssis occnsione pl'ootcriri potu­crit, id sibimct, non nlii imputnndum bnbent.

XII. QlIi Nntionis com·cllfui intercsse negligit, nisi id lSontiensob enusns fiat, isque Katiollis Jnspectol'i se in uuteeessumcxcllsnyerit, Fisco Kntionis, l)ropter nbsentiam suarn enro­linnm, ut vocunt, dimidiurn pel'soh·ot. Hine, quotier;eullqllePopulnres conwmerint, ante abitulll nomina eomm recenscnn­till' oportct, quo cOl'tius conslat, omllCS presto sint au sceus.

XIII. Fiscus Nationis dupliei feHco clnustro hene adsct'\'ntus, inilla domo, ubi Natio congregmi solet, collocetul'. Ohn-iullln1tel'a erit pelles Amp1. Dn_ Illspcetorclll Natiollis; alterapenes eumtores, qui nihil pccuuinrum iudo, nisi Inspeetol'CNntionis et seniOl'ibu8 cOllscii.s cxfrahilllt_ Hi vero, ]>l'>eter­lnpso curalionis sum tcmpore, ad l'eddcndam SCllioribus m­tiollcm expCllsorUIll n se Ilumerorum obsh-ieti sunto.

XIY. POI'ro, quulll cnIpa Olllllilla enl'eat, ndsiduos contiuentesquestudiorum InbOl'es honesta cum allimi l'emissione, tum eor·poris refeetiollc interpolare; silque non modo dudum in

12

hac Academia rccopto mori conscntancUIll, sed ad copu­landas quoque Populllrium animos nOll pllrum momcntihnbeat, solJemnes illterdum conwntus celebrare: nOll alienumduximus id quoque constituere, ut quotles Narionis Fiscus,paulo locuplctior fnotus ejusmodi sumtilll extraordinariosferre queat, conscnricntibus et impendii Sllmmum desti­nantibus tam Inspectore quam pluribus pOlioribusquemembris 'Katiouis, licitull1 sit latum hOllostumque ejus­modi COllventUIn instituere, ca tomen lege, ut cbrietati,nimiaque gellii illdulgelltia hautquaquam litetur; tam ut,quisquis ad rt..ms et turbas pronus, primarium conventusfinern, amicitiro videlicct et COllcordioo vincululll turbaveritaut suffiamilltWerit ad G imperialium- muletam fiseo solven­dam siue personarum discrimillc. sit obstrictus.

XV. Adhroc, si quis vitam studioso indigllnm otquc iuhonestamegerit, adeoque hU'pi se infamin polhwrit, is siquidem ad­monitioniblls locus esse amplio IlOU poterit, ceu iuutileimo noxiullI membrum, Populm-ium consellSu fl. rcliquo Na­tionis corpore oxscindatur; atro insuper carbOllO in nostroAlbo notandus. Contra vom, qlli diligontiro et indu$triro8um non sperncnda c.'thibucrit lipeciminfl, is et honore prroaliis mactabitur et prremio quippe non solum ocius ad Se­niorn gradum promovcndus, verum otiam, si itlopiil. prema­tur, e ~ationis rorario, quoad fiori potost, sublcvandus erit.

xn. Denique, cum nil,;l 00 "",ietalem a1iquam vel congemn­dam ,-el stabiliondnm roque conducnt, ne vcm in Deum Piotaset mutua iDter partes concordia, ideo omnes et singuli huieyirtutum prillcipi Pietati in primis sedulo litcnt, et in idjuxta incumbaut, ut inter ipsos semper et ubi,.m vemintercedat nmicitia; eademque Olllllis simultatis ot invidianescin omllisquo simult.ationis integumento oyoluto. Sienulli duhitamus, quill hro COllstitutiones Ilostrro fil'missimofundamenta illllixro, jugitor firmro ratacque persistflut. Quam.obrom nune quoque ens firmas ratasq\"o esso volumus etjubemus idquo manU\un nostrarum subscriblione te:statumfacimus. Upsuliro die 8 Decemb. Anno 1703.'

JOl.lA~NES A. TIELUL\.:s',Blocth. X.tIODl. iDOllcctor .

.4..d~c,,* .ltolllin, Ab~"h"m l'dcrlU' WO/IU"ear.ton!'.

, Yi meddela dem bir i svensk öfversattning, så lydande:

13

Betrakta vi nu dessa stadgar nagot nllrnHll'e, sa fhma \:i utansynnerlig svlh'ighet, ntt trots alla olikheter i enskildheterna, JUltiO­

nens hein organisation och verksamJlet under denna tid, pfl. dethela taget, röjer en betydande likhet med dess nu varande. I deflukta former, hvilkns tillvaro ptl.bjudcs och hvilkas allmunllllstcbetydelse bestiill1mcs genom dessa föga detaljerade bestllmrnclscr,1itorfillnl\ vi lilHeligen roten och upphof'"ct till de nu förefintliga in­stitutionerna. Högsta inseendet ÖfVCT nationen tillhörde inspektor, ispetsen för förvaltningen stado tvänne kuratorer, som vid sin sidahade ett färre antal pCrsOllOl', utsedda af och bland de öfriga genomfri omröstnillg. S!l.dan Vill' i korthet organisationen af styrelse ochförvaltning. MI'en don upfattnitlg nf K ntionens 1l.udamal, som fördo af oss fitergifna stndgnl'lle ligger till grund, företer betydandelikhet med den nu"nrande. En lagligen auktoriserad smn}lullsord·ning mellan de studonter, som redan ps. förlumd förenns af gemen­sam fudernebrgd och i viss m{in tltminstone af millllon och för­bindelser fn'l.n samma eller lliil'sHlclldo lUro\'el'k, kan Kntionen "idblida do jämförda tidepunktcl'Ila Sägas hafm betydelse i socialt nf­seende genom sin disciplinill'ft. myndighet öf"el' sina medlemmar,det bistånd och den vfird, den skall lämna dem i händelse af behof, samt den liittnad i deras inbördes umgttllgE', den skall söka

V,\ det är synnerligen nyttigt oe], nödvändigt icke blott för IlOla nni­versitetet, utnn jiimviH för hvarje siirskild nfltion9!örening, att bestämda Ill.gll.rfastställas till erteTrättelsc för de studerandes lefnadssiitt och soder, hnfv...vi ausett det vnra af största vigt, att, då "Ar N'ations äl(lre laglIr och stad­gar, dem v'\r nuvarande vördade Inspektor, förr v>'lr N'ations utmärkte Kur:>­tor skriftligen alIattat och vår Nations[örenings samtliga medlemmar antngit.g,ut förlorade i den svåTll. vådeld, som nyligen hemsökt denna stad, nya stad­gar stlftades i de förkomnas ställe, på det NntioneDs medlemmar, förenadegenom detta bflud, m,\ fnst slntfl sig tillsammans. och de, som söndrat sigfrån henne eller ännu icke slutit sig till henne, må, enligt ,"årt hopp, liitt.införliha sig med oss i en enda lefvande ~lItionsförening. VeUn stadga Akn­demiens nådiga statuter; detta fordrar själ!va billigheten, såsom tillhörfllldecu god sakerlll\S ordning. Följaktligen:

J. Hvarjll 8tockhoilunre, som för .~tudicrs idkflnde anländt till UpsnIa.skall ofördröjligen IMa anteckna sig icke blott i Akad<lmien5, utnn jämvRl iStockholms untious album. Den detta underlåter skall, om lUln flere gångertrotsar upmaningar härtill, vanl. förfnlleu till det straff, han genom ~in tr;id~kll

förtjiinat.

Il. Rvar och en. Bom önskar inträde blnnd landsmiinnen, skall i iuskrif­ningsflfgift erlägga minst t.olf koppardaler till NatiouskasS!l.u, så fumt hanicke nedtynges af en svår medellöshet.

14

åviigabnugu, samt saknQ.f ej hnllcl" "id någondera nf dem all be­tydelse för landsmiinuens studier, - Dot kan visserligen oj Ulmat

fin '-!Leka fördining, att h-nun(l ll.l'liundrnden, utmiil-kta för de mäbt

genomgripande f'ortlndrillgllf inom snnrt sngdl alla grenar nf mäu.sk·ligt liC, kunnat medf'orn &1. pilSS obatydlign mnludringnf för ettsamfund nf sli jiimf'uroLsovis tillfllllig natur, som en studerando nationvid Upsnln universitet. Yi ho dock, ntt detta lutt kan finna sinförkl:U;llg just i dessa formors enkla nninf, hnlrigcnom de likasolllaf sig sjnlfv3 erbjuda sig tor ett samfund af d)"lik ~kllffenhct,

och diirförc ock kunnat under tidernas lopp bibcMlIa sig. undordot att undra, Iller invecklade, som under mellantiden ,-al,it intorda,SIlart åtel' ncdsjttllkit till ett betydelselöst iutet eller SjlÄl'!öst föl'­syunnit.

Emellertid ffir man ej till<:luta ögonen tor de bestilmda, liittfuuna olikheterna mellan nationen vid det LS:de århundradets bör­jan och undor sonare delen af det llhlc, icko blott mod nfseendopa förvaltning och organisafiolt, utll.n jfilll\"1I1 med nfscendo pil. denuprattning af XatiollOns ällllamlil och ootydelse, som för d~s.'\

och ror Ilntionslif\'ct i allmänhet ligger till grund.Yi harm mUllurkt, att dc akadcmi:;ka nationsrorcningnrno, un­

dor det flil'stn skedet af sin tillvaro, ett skede, öfl·or hvilkct hi-

IU. ~;nligt gammal s(HI bör han åh-en under 2:ne månaders tid inlinna~ig ho~ X_tionens hurIItor några gAuger i "'eekan, hOI ::>cniorcrnll åtmin.uoneOn~agar och Lördal;:llr, f,jr atl, om lå erfordras, nträtta Ilttare npdrag, demdeua kunn ... gifva dem.

IV. Den sil Öllskur, kun lös.. sig frAu dcttll i\liglll'udCl genom Crlrlggrultlear rym riksdaler, hvilka 1I.Ilvilldas till locstridlludc af N"lItiouells nödiga ut­~ifUlr. Men deD. som försl, då han redan nnder flere ån lid ullpehAllit lighar i Upsala, efter flere '·"mingar och likllsom af nödtdng ansluter sig till drSationl gemenskap, kan 1"iaseriigen icke alllles Imm nykomling, mcn skallvam hemfallen till skymf och rlirpligtad till fullgörandct af i[råga\'arandcljiinstcåliggllude, fdlll hvilkClt [riköpningCln rör hOIlOlll må bli{vn något (lynuCl.

V. TiH eUrlorerua.ll lön skall, i öheN:nulimmelse med universitetetsstattlter, cn h ...ar tvA gåuger Arligctl bidraga med minst tre daler gode mynt.

\"1. ~'lir sin Iycl<lig återkomst (till akademien) stånde Ilee hurje lalldl­man fritt att hvarjc halfår (termiII) för v,,"lgörlln,le indrllnAl gilva lå mycket,hau själ! Iim'Clr för gode.

vn. Om llationskallllRul inkoms~r sA medgifva vore det cj ur vä.gen.att elt bIbliotek, bestående af nödVändiga och nyttiga böcker, anskailades,llfsedt till landamionclU, i lyonerhe1. de fattigares nytta.

,"U!. Blaml dc landJimil.n, som icke blott Cgll deo högsta fysiska ochakndemiska åhIer, utrm jämväl och framför allt utmiirk" sig frnm[ör andra

15

storiens ljus blott sparsamt kuunat spridas, mll.ste, sil. vidt mandUrom kan ega nagon kUnnedom, anses hafva haft ett uteslutandesocialt UndamlU, eller varit fria föreningar för gemensamt umgängeoch gemensamma nöjon Sfllnt ömsesidigt bistllud till fyllande afImlJjehunda gemensamma behof, och till att liimna hjil.lp i händeisoaf särskildt nödstiild bolägenhet eller andl'a sv1l.righoter, hyartill väliifvon, titt förklarligt, en ,iss, sju1ftagell disciplinär myndighet tordehafva kommit, När vid medlet af det 17:de B.rhuudmdet Natio­norna icke blott uptogos af de akademiska myndighetel'llfl och till­erkäudes en berättigad ställning, utan jämväl inträde i dem Riadeshvmje akademisk medhol'gare sIl.som en pligt, tillkom till dessaredan nälJHla illldam1U, hvilka alltid kVaI'stodo och, sa länge na­tiollSföl'elJingar filmas, altjämt torde komma att kVal'st.lt, iinnu ett,hvilkct för dessa under dems iiista skede i allmänhet taget tordehafl'a "arit tilmligen frummande. ·Vi mena natiOlJCUS di1'Ckt(~ be­tydelse för medlemmars studier och vetcnskaplign förkofran, Vihafva redan aUlUul'kt, att enligt 1603 ars konsistoriebeslut skulle Iu­spoktol'S tillsyn öfver <len åt honom anförtrodda. nationen strllckasig fifven till studiorna. Men icke nog hiirme<l, Vid 1700-tnletsbÖljan finna vi enskilda af nationen anordnade vetenskapliga öf­llingar und(ll' Inspektors ledning fullständigt i flor. Det mr be-

genom sin flit och sinfl framsteg i studier, skola tolf genom omröstningaf de öfriga ut!lClS till seniorer. Vid vlllet hafve Kalionens \'ördlll1e Inspek­tor 4, knratorClrna 3, sClliorClrna :! och de Öfrigll, hvilka benämnas jlluio­j'Cr, l röst,

IX. mllnd dessa toll senioror skola i\rligen kort före Palmsöndagentvi~nne utses till Nationens kttrato,'cr; och \'fIre inkomst och lön för bådatill sallllllans "o dr, km. i\rligell,

X. Så binge dc offentliga föreli,sningarnc fortgå, i~r dct jllllll'iH nöd­vändigt. att NlItionen allslilller enskildlI äfningar. Landsmännen m,\ därförvid slntet af hvarje månad, om ej förr kunnat ske, sammankallas till do Van­liga språkliga och dialektiska öfnillgarne. Början skall ske med (In omtion,af(aUad pA s\'enska eller latinska spl'l\kct, efter h"llor8 slut följer sjfllfva dis­putationstlkteu, till hvilken iimne och anledning tages från m\gon viss auk­tal". Så8otl\ pr<escs [uIIgerAr någon senior. Respondeus och ordiIlarie oppo­nens kan åter äfven var" någOIl bland Juniorerna, l\Varförutom samtliga (leöirigtl höra ega tillfäile utt extra ordillcUl opponera,

Xl. Efter nfbrottet med ~tudicrna lindor de årliga (cricrn,"l. bör hvarjelandsman vid sin återkomst tiU Upsala, för Nation(lns kuratorQr anmäla sinIlllkolllSt oc:h sin bostad, på det han, om så behöfl'e8, lättare må kunna all­träffas. Sätter migon sig öher detta, må han skylla sig sjalf, om hall vi,}något tillfälle ej skullo hlifva upmiirksammad.

16

hof\"ct af samarbete inom studierna under en akademisk 1;1J1l~

ledning, ett behor, som alltid finnes, och som ej, utan mon fur denakademiska unden-isningen, kan lämnas oupfyldt, mon aldrig genomdo offentliga forcll18niugame, "'mm blott slidnlla, kan fullstil.ndigtf~%IS - det mr detta behor, som nu under senare delen nf1800·talet och större del(>1l nf 1700-Uilct klmdc tillgodoses nf Xntion~f'ore­

!ljugarna. DC!t tillhör oss ej att llllr söka utreda om och huru dettabehof tillfrcdsstllldes i en äldre tiu, iUllUil iillUU nntionOl'llfl genomin...pektoratets intornndo vunnit silt riitt.sliga erkilnnulldc, och i Inspek­tors person den akademiske [ilraron kuunat gifnl detta samarbetebohörig lyftning och stadga, ullnu mindre ntt gifnlll!lgoll flll\'isllingom suttet för dess fyllande i en senare tid, da de \-etenskaplignstudienlas större och rikare utgrE:'nillg gör det s,·ftrt eller omöjligtatt fylla detta behof g('llom de torellingar, som grundas p1l. gemen·Sllm fädernebygd och gctnensamt IUro\"erk. Yi egn fastmer blottatt \-isa, huru dettn IIntionSåndamlil inom Stockholms 1131ion ännuunder börjnu of 1700·t:l1et '-ar s:'i f"drlll'r.oknnde att det tr~·ckte sinp~~l pli hela natiolllllif,·et och, om ej undertryckte, dock \"iisclltli·gen modi6ernde dc öfriga - samt f1tt diirefter sökfl frflmsL'l.l1a hurudet mot slutet nf detta lirhundmde och i synnerhet und(>r turrahulftcn af det följandc sa sm1l.11ingom, just i följd af \"ek>llskapeusvidstrucktare utgrcning, bÖljade förlora sin betydelse, i d,et dc milng­fnldiga institutiollcr, i och genom h\'ilkrt lIlfln dn söktE:' llppchfilla

XII, Den. ~om föl'3urnmnr 8tt vara ni\rvrorrmde Vill någon nl\tionuam­mankomst, mA, om han ej bar lagn fOrfdl och på förhrond unAkb.t sig ho~

Sationen~ Inspektor, för sin frånvaro till Tlll.tions:ita..'mw erlill'ga en half s, It.karolin, Sa ofta irwdeminnen trida tillIlImman' böra därföre. före !ammlln­kom'leos slut. derlu nllmn nppropM, på det ntron&ll må. om alla. varit när­varande eller ej.

xm. Nationene k.u. skall. ,·il .kJdd.ll ~nom tdnne j!i.rnlAs, för­varM i det hue, bvareet Xlltionen bT'llk.r .ammllntrida. Den ena nyckt-wekall finnll.!l boe Xalioneu vördade Jn.pektor, den llndre bos kur&torernll.hvilka ej lIkoiII esa rättighet Att ntgifva några penningar ur b ~lln ntan In­spek.tors och SeniorernIls vetskap. hvar(örut.om dc vid utgAngen lit sitt kll:lltelekola VArIL förpligtadt till redovisning iuför Seniorerna för <le pennillgnr deutgifvit.

XIV. D,\ det \'ldArO på intet vis skadnI' filt förljufvll det trigon ochilu\\!l\n<le studiMrbetet genom att uppfrlskn siR både till kropp ooh själ me(llämplig hvila oeh förströelIe oeh feetligll ~llmkvälD icke blott sedan långe vnrithrukliga här vid Ilkademicll. utlln är-ven vl\.sentligen bidrllgll rott förena IlInd~­

1l1;,nnen ~in, emelllln. hllhn vi icke lIn~ettdel olämpligt IItt jAmvllllllldgll. att.då Xll.tiOllllkll"lIn till den lItorlek. vuxit. Rtt hon kan bira såtlRna extrll U1gifter,

17

det samma steg för steg urartade och nedsjunka till tomma fomler,tills do omsider ,;d 19:do seklets midt s5.som fötiildrade och odug­liga till sitt ilndamlH finge "andra all ,urIdens vllg.

Innan Yl emellertid gR. till denna framställning "ilja \; fömt­skicka en kort redogörelse för nationens rättsliga sMllning snmt dessfön-nItning och organisation under bÖljrln nf det lS;do lirhulldradetsli.som den ram, i hilkon dess inre lir rörde sig.

I ingressen till do utsia stadgul'llo Il.bcropns do akademiskakonstitutionerna, hvarnr synes, att Nationen nu, nrgjorqt fattadesin ri1.ttsligt korporativa stilIlning säsom lagligen erkänd och sigsjtllf säsom en af i lag påbjuden institution ,;d Cpsnln ulli,crsitet.

":all det ...ara tHlåtet att, med Ibäl IDtpekton ~m de flea-te och meat an'

ledda iandtmRlII sa:Qltyckc, och till den omkostnad, desSA bCltAmlllll., austill.en 5torartad och ståtlig lesUighet, dock lUed det vi\kof att där ickc förmyeket offras At dryckjom och Ijälflvlt.ld. Den nJlt.sA, som genom en alt [ör

stor benägenhet för gräl oe11 sIngsmAl stör oller bindrar (1()D vänskap oebondrägt" hvau bcfästnndo bör vllra det rörnåmstn än(1amAlet mod ett sMantIflmltVö,m, sitan ntan anseende till porsoncn varll hemlallen till 6 rdn plikt,hvilken l;Ufaner NatioD.!lkassan.

XV. För öfrigt skall en h1'llr, som genom ett för en studerande ovir·dlgt och vanhedrande lef:oadullt, drager öber sig vanrykte och akllIll, omban ej genom ,·arningar nttat kan, aåaom en onytlig eller snarare skadligmedlem efter landllmiinneD.!l belllut nr nationeD.!l gemensk.Bp uteslutas och dells­ntom med svart kol i virt albnm utmärkas. Den däremot, 110m ådagaläggergoda prof pA arbeuamhet och flit, skall icke blott med ära ntmärkas fram­för andra, utan jämväl belönas med att lIkyodsll.mmare upflytt1ls bland seni­orerna, och, om Jmn lider af fattigdom, ur Kationskauan erhAlla Rå stortunderstöd, som omstiindighutornn medgifva.

XVI. Då slutligen intet i lA hög grad bidrnger till att bevara. och be­flita ett lamfund lom en sann Gudsfruktan och medlemmarnes Inbördes en­drAg!, mi framfOr alt alla i gemen och hvar och en i lIynnerhet beflitalig om Gudstruktan, denna den förnämlIIa bland alla dygder; och därtillböra alla Itrllva, att dem emellan lItidse och i alla rörhållaoden måtte råda enIAnn vinllkap och den fri frin all afund, alt agg ocb alt skrymteri. Sålundabysa vi intet hifvo\ om, att dellaa vAra ltadgar, stödjdnde lIlg pA denna säkragrund fortfarande [&lit och oryggligt skola ega bestånd. Hvarf6re vi nn bil"mellcllt slhom ddanl1 gilla ocb antaga dem, till bevis hvarA vl detta egen­Jliindigt undcrteckDl\t bafva.

Up911la 11. 8 Dec. 1703.

JOllA~:a:s A. BELL)fAN",

Bt".,kh. X.Uo... lO.l"'lI:l.<Ir•

•hdretl. Jfo/i... .tioro1". Pflu.n Wo/luI.Stoekh. ~.t1o", K....torer.

,hU<J1o. _ Sl'ocU. X.lloujörY"I",. 2

18

Det band, som torenndo dess medlemmar, "('If hvnrkcn en blott yttreanordning eller forlcdning af uni,"ersitetets alumner professorernaemellan i ett antal grupper, utan egen beslutande mtt eller annatJilttsgil~~ föreningsband, än den gemensamme inspektors person,såsom \1. sett, att förb1illandenn möjligen kunnat gestalta sig pagrund af 1663 lirs konsistorieboslut - ej häller '-ar nationen engodtyckligt illIilttad, Mu den akndemiska styrelsen söndrnd mothenne till och med ficndtlig förening sasom i do !lIsta tidernavarit fallet med dc!'s !tldre systemntionel' och väl nfvon mod hennesju!f undor de första lustrerna nf dess egon sjtllfstilndiga tillvaro.Ldllgt ifrRn alt detta finna ....i nu fastmer nationen konstitueradoch lagligen erkiLlld sllsom ett snmhiillo. Hon kunde ock diirfuri torsta § nf sinn stadgar icke blott sl1gu sig sta öppen for enh,'ar, som, härstammande fmn flI.derncslandets huf,'udstad, for stu­diers idkando bcgnf sig till Upsnia, hon kunde bjuda och be­falla hmr och en sådan att i henne intrll.da och efterlefva ben,ncs lagar. Att man verkligen upfattade det såsom en skyldig­het tor hvarjo JlStockholmarec att inträda icke blott i en nations­förening i allmunhet, utan just i denna, ses af konsistorieprotokolletaf den ]6 Maj 1688, hvnri Nationens inspektor Professor Spoleklagar icke blott dUröfvor, lIRtt II.tskilliga af Holmensibus tiro, somintet Uro begripno undor nfigot vist landskap», utan ock att Ilen deehliiro l som ga ifl'll.n sitt egit Landskap och skrifl'u sig in undol' andre«,Mon ett är att skrifva lagar, ett anllat att bringa dom till efter,lofnad. Detta konsistorieprotoko\l Ur oj dot enda, dUr klagomalaf dylik art forspörjas. De lata fastmer uprepade ganger hörn sig,Un i allmJinna ordalag, fin riktade mot nagou "iss person, som tor­summat att Hlta inskrih-a sig. Dll landslllllllnen af Inspektor tor­mallas att eftorlcn'a sta.dgarne plägar inskrifningsskyldigheten oftasärskildt nämnas, likasom man lif,"en finner sjnlfvB ordalydelsen inationens stadgar antyda, att upmaningar härutinnan behöfdes. :Re­gering och Kansler sparade ej heller allvarliga fOrmaningar medty litföljande straffbcstiimmeLser. Den egentliga orsaken till dessasvll.righcter tordo vul hafva varit obenilgenhetell att underkasta sigdels inskrifllillgsafgiftcns betalande, dels ock i synllerhet den Iwarjenykomling aliggando skyldigheten att at kuratorer och seniorerutrutta Dlitttaro updl'ag».

)len var det en skyldighet för hvarje Stockholmare att in­tl'il.da i nationens gemenskap, så var det dUrjemte en r'Jttighct, ochdet i vida större utsträckning un nu for tiden. Den tillkom en

19

h,"nr, som ftir studieTS idkande arrest till 'Cpsaln. Den s. k. de­sposituren eller de yngres antagande till verklige cives ac.'ldcmici ge­nom bol'tr)'ckando af horn och betnr, mildrades redan genom 16~')

ars statuter och synes, do jure !l.tminstono, hafnl. blif,"it nf.skaff:ulgenom nådiga bref\"ct af don 25 :Xo\"- 1691. Den omtalas ej iStockholms nations illsta handlingar.

Dnder sfidaua förhlU1anden vm: det att vänta, att do illskrif­uns mcdcl1ilder skulle \'ara betydligt lugre, iln nu. Sil. \'nI' uf\'enfÖl'hlUlandet. Endast yUm'st sullan plitrllffas under do !lIsta tiderna,dll födelseår bcg)'llller utsättas i nationons album, hvilkot underlGOO·f;alet ej allmunt skedde, att ull.goll "id inskrifningen upoått20 lirs lUder, ej ellS nilrmade sig dllrtill. Exempel finnas till ochmed på sIidann. som inskrcf,"os vid 9, ja "id 7 lhs lUder. Yan1i­gen torde dock 15 1\ 16 Il.rs filder hafnl. yarit den, dll. en ynglingafsUndes till akademien. \nr han ej mogen ror själf:studium, slisnttes han under ledning af en informator eller s. k. prreooptor,h,-ilken urven hade upsigt öfmr och pli ,-isst sätt ansvar för honomnfw'U i disciplinilrt afseende. Eefrielso fran att stå under prrocep·tors led.ning började snart mcdfora "issa lagliga ruttigheter och kani "iss mlln jiimförns mod den nu varllnde maturitet8exfllIleu.

Högsta inseendet öf"er Nationen tillkom da, liknsom nu dessInspektor. Enligt 1663 års beslut vill dot synas som nutionernasInspektorer skulle tillsättas blott och bart af konsistorium, utanntt dessa foreningar ens skulle blu\'fl. i f..agan hörda. I don inånemellertid dessa senare utvecklades till korporationer med fl'j be­sltttnude rätt började dc nf,-en i detta afSOC'nde gifva sin vilja till·känna, forst ,-isscrligcn i form af önskningar, men öl\skningar, ,-idlnilka ett sti vilSCntligt nfscende flistades, att Konsistorii Iltgörandei f~""ftll, under forutsättning, att valet i vederbörlig ordning glittfor sig. !;nart började nedsjunka till den rent formella atgiirden nttbckriifta det skodda ,·alet. Så heter det n...~rligen·i början i Kon­sistarii protokoll, att dll. :Natio Holmensis beg"ll.rde den eller denpersonen till sin Inspektor, sa biroll KOlIsistorium denna anhlUlan,eller ntt lldhe flI. honom effter han Ur sjelf dher med nöjd!) \ mensnart och redan pit 1GOO-tnlet, begynna dossa ordnlag utbytus motstidnna som, att llKollsist.ol·ium önskar honom lycka» o. s. V. I Ochatt saken nf"en sil. fattades nf Stockholms nation under 1700-tllletsbörjan, dl1rom vittna de protokoll, i hvilka det uttryckligen beter,

I K. Pr. 1610 "'. (Jmt. 1679 "I.).1 K. Pr. "I. 1696.

20

att genom nationens val blef den eller den hennes Inspektor, hyar­efter mer i forbig8.ende nllmnes, att man ingick till konsistoriummed begäran om stadf'aste1se '. Betrl1.ffande Inspektoratets be~-­

deIsa ,;lja vl hur endast ftLsta. uppmärksamheten pli. den omstän­digheten, att dess innchafmre enligt 1703 §.rs stadgar ,>ida merhade att ingripa i förvaltningens detaljer, än nu för tiden. Hoshonom fon'nrades den ena af dc nycklar, som ltl.mnade tillträdetill ~ationells kassa, utan hans yet6kap och goda minno fick intetdiirur användas, ingen uationsfest rmstnllns o. s. Y. Nationens pro­tokoll bära ock tydliga spar af ett ingripande pil. ett nfgörande5iitt frll.n haus sida i ufven de obetydligaste detaljor. Om hunsbetydelse för Nationens yetellskapliga öfningar ffi vi tillfulle atttala lnngre fram.

sa Hlngt tillbaka, som ,; om nationstdreningnme ega nagraunderriittelser, röjas spar af h'änne institutioner, Kuratelet och Se­nioratet, yarden om nationenllUl angel~"lmheter anfortroddes litett mindre antal af dess äldre och mer försigkomna modlemmar,yaIda for hela sin B.terst/iende vistelse "id akademien, och verk­st1illandet af deras beslut öfverlilmllades B.t en ellor tvli personerut...--edda inom derns antal och för en kortare tid. Att under sädanaförh!lllallden flertalet af nationens medlemmar skulle fil. ett yidamindro illflytande pJl. dess angeltlgenhctor, än uu, da det förra se­niorskollegiets funktioner dels omodelbart utöfl'as oJ nationen incorpore, dels af utskott, hvilkas personal efter en viss, kortare tidliter ombytes, ur klart. Detta furhll.llande ffir dock sin lutt funnaförklaring i den omständighet, yi redan p1l.pekat, att vid den tid,om h,;lken. ,; nu tala, \"Ur dc illskrifnes medellUder och ut'-eck­Iing i allmänhet betydligt lägre nu nu för tiden, da hmrje med­lem af Nationen m!lste hafya aflagt "ederbörlig mogenhetsexamen.Denna s. a. s. aristokratiska anda, som genomgick nationens in­stitutioner under denna tid, och som, genom on grndemd röstskalaaf helt aDnaD beskaffenhet, lln den 11U\-arnnde, rttcrlignro förstärk,tes, torde vnra dell väsentligaste skilnaden mellan Nationen dB. ochnu, In-ad nämligen fon'altningen angick.

Seniorer valdes, heter dct i 1703 ars stadgar, IIper sllffrngia roli­quorumll och skulle till antalet utgöra 12. HurpIl. följer en l'odo'görelse for den röstberäkning, som härvid skulle i akt tagas. N1igl'nbestämmelser rörande ,'alet i öfrigt meddelas ej. Nationsprotokollen

, Not. Pr, d. !I Maj 1103 och den 9 Man 1110 m. 8.. ~t,

21

synns dock ot\'utydigt giCm ,;d handen, att ett slags förslag hUr­,;d upgjordes, h,-arpd de älsta juniorerna, stundom till ett ganskabetydligt antal i flirhdUalldc till dems antal, som skulle ,-äljas,upsnttcs '. En gang heter det, ntt .And Görding bleC af HögTör­<lige Biskop S,"cdbcrg (Inspektor) nu till Senior salfeD t, cn unnanatt en landsman .ab extern hoe (lUIlO redUXIl frou\"nrnndo af In­spektor och snmtlige landsmännen sine votis erbjudes. ss. senior'o. s. Y. Dessa seniorer hade, susom \'i rednn Ililmt, hela förvaltningeni sinn händer. Inför dem och blott infvr dem skulle nfglicnde ku­mtol'or lUmna redo\-isning för nationOIlS kassa. Efter hmuskapenslut brukade do hnrstunnn hos Inspektor och med honom fattabeslut om alt, som tillgick nationen. Nationons beslutande rutt in­skrtinkte sig ock d1irför huf..udsnkligen till deras och kuratorer­nas vitljande. Så mycket längre tid blef öfng till de ,-otcnskap­liga öfnillgurne, vid h\'"ilka. äfven seniorerna hade sina särskildafunktioner.

Bland seniorerna utsfigos liriigen :tkort foro Palmsöndagentviinne till nationen kltratorer, hrilka det lilftg att hafm om hUn­

der den 'närmaste vunIen om nationclls kassa. och öfriga tillhörig­hetel', tdra protokollet vid dess sammankomster, samt möjligen ockatt fdra ordet vid beslutens fattande och dc öfl'erlUggningllr, somkundo föregå detut o. ~,v. Äf\'cn vid dessas val brukade l'öl'slagnpgöras stundom llafHögvördige Hr Inspektol' med egen handv. Attredan tidigt dem emellan en Sl~<lan för<lelnillg af göromftlen egderuill, att den ena ton"nitade kiL.'<Slln, den andre det öfrign, syncsfrRIllS"s' af X. P. for sammankomsten den 29 Okt. 1715, där detheter att, IURIl beslöt, att :&vare sig mag. Ekholm (kumtor) villeMila sig till landskapet eller ej, landskapkassan ju forr dess hll.lIreskulle genomses, emedan landsmunnen ej visste och inspektor h'if­lade, om sa mycket pnnningar \"ore inne i kassan som fUlInos up­förda i riikenskapornll, stadfästes ock det, at efter dcnna dag, ejborde göras den skilnad cmelIan curatorerne, nt df'1l (mo utan denalHln~s vetenskap absolut disponerar Cnssan, utan nUr pUllllingardUr utur tagas böra de bogge vara tillstudes och fur Cnssnn lijkannswll'iga varav. Afg1lende kuraterers 8.tervul tilt befallnillgen V31'

}lä don tidcn llobrukligh> och blef t. o. m. genom Inspektol', somp!l. den tiden tlimmeligen diktatoriskt. ohuru alltid lltilllandsmiill"

, N. P. liOl •./,.; 1702 ' .. 1;03 ':.. 110:1 lO o'

tti03" •.• 'S. P. 1709 " o'

22

Ilens s)'nnerliga belfitenhet> synes harva afgjort tvister emellandessa rörande stadgarnes rJ.tta forsclind, uttryckligen f'urbjudet '.I öfrigt yill det synas, som skulle Kumtorema, bcgnlnsade somdo ,oro af Inspektor a ella sidan, kumtorerna i den llndl11, uuderdenna tid hnf"a mindre inflytande pli Nationens angelägenheter,ill) i en senaro,

Samtliga de öfriga lanclsmunnen bonlImdes med utt gemen­samt namu juniorer. 'l'onnan Jluovitier« förekommer blott p!i. ettsmlle i stadgarne och dtl nideles likbctydollde med svenska ordet~nykom1ing<l, med h"ilket yi ock tltergif,;t den. Den synes ture­tTndesns haf....a brukats om dem, h"ilka icke finnu fullgjort sinskyldighet ntt under tyliuue minader;; tid flere gånger i veckanIlpyakta kumtofOr och seniorer for att dt dem fullgöra ~I(l\;ora mu­nera1l. Huru orimligt det nn kan for oss syull8 harva "arit attnlllgga nykomna landsmUn dylika torrllttllingar, och till hvilka miss­bruk stadgandet itu torde hnfl'a led t, nekas kan ej, att {lfl'en dennailll"tlttning egde stöd i föt, handen varande förhll.llandcn. Senio­l'erna hade numligen ptl dellna tid flero sllkerligen ganska tids-­ödande och onerösa lHigganden att fullgöru i ocb för nationcns ye­tenskapliga öfningar och fon'nltning, och troligen hade nf..en redannu gängse seder, om lin ej uttryckliga stadganden, RIngt dem slisomen pligt, att till handa gK yngre landsman med hjnlp och under­Ylsuing i deras studier. Det kan dll. ej annat lin anses billigt, attde härför erhöllo llll.gon vedergällning. Endast sättet tor dellllll8utkl-Uf,'unde kan med sklll förefalla oss besynnerligt. Man rar emol­lel'tid ej förgilta, att kontanta pelluingcmodel d1\. för tidon yoro yidasUllsyntare Un nu. Rättighet tillförsukrades urven do novitier, somsli önskade, att med sfidRna friköpa sig fron den nUmda skyldig­heten, en ruttighet, af h,;lken man ufnm finner att de stundombegagnade sig. :För m!ingen torde dock dotta hafm "arit ,;da merbetungande. Att de ~le,'iom munera», dem no,;tiernn skulle ut­rutta äl....en innefattade nationens allgelugenheier ligger i sakcnsnatur och antydes ufven flerstädes med uttryckliga ord. sa om­talas det, att novitier :&absoh'eradosD, men med förbeh1l.11, att de»denna. termin uth (en annan g1l.ng »till thes nll.gra andra kommofr1l.n Stockholm», saledes möjligen längre Iln 2 månader) skulle för­rättn den ~I'jcust, som ,;d lnndsmällllel)s sauuuankallando och eljestkan "ara nf nuden» "

I X. P. den 24 Mars 1103.• Xot. Pr. 1104. 'I. m. fl. U.

23

Enligt de iiista stadgarna voro seniorernas antal 12, ehuru det,;11 synas som om detta stadgande ej sa. noga roterlcfdcs. Ehurudet är m)-cket svart att skaffa sig nligra tiUtorlitlign upgifter omlUlldsm!lullenS antal vid denna tid, da terminsmatriklar nunu ejbörjat föres eller fr.m h,;lkcn de 6tminstone ej finnas i behlUI, satorde mall dock, att döma af de inskrifnas antal, och under fOrnt­&1ttning af att rutelsen "id universitetet, trots den tidiga ditkom­sten dock pli det hela taget ej mr synnerligen längre Ull nu, h,;l·ket nf flere oms~in<lighcter göres ganska sannolikt, kunna plistIl.,att seniorernas antal i forhliIlande till nationens medlemmar i all·mnuhet vill Vlu' n~'"'Ot större lln nu tor tiden, mell att skiluadenlih111 ej mr sa. stor, att mUll däraf kan sluta till lI:'i.gra viiselit­liga skiljaktigheter i upfattningen nf senioratots betydelse. Tillciren 4 il. 5 lir oller nagot dUrutöf,'er synes i allmänhet de ny­,'aida seniorernas akademiska lUder harvIt upg1l.tt.

Nationen sammuntruddo mauatligcn hos Inspektor och troligcnpli. Lans kallelse till vetenskapliga öfningul' samt seniors - och knm­t01'6,-al m. m. d. Efter dessas sammankomsters slut eller sfisomdC't hoter lIsooan HR. Juniores tagit aftriideIl och iif\'on eljest, nilromstundighetcrna sli pll.fordmdo höll o seriioTCl' och kuratorer enskildasammankomster i ekonomiska Ul'endell dels i Ins}>l}ktors nlll'varo,dels for sig sjlllfm. Stundom förekommo dock ekonomiska målnf den beskaffenheten, att de ej glirna kunde afgöras annnt lln afDfltioncn in corpore (t, ex. fniga om Inspektors hOllorariulD, omextra boskattning o. s. v.). Vid s5.dlUll'l til.l.W.lell sammnnkalll'ldt'S$Ilmtlign landsmännen :taf ConsistoribuS:t. S!I. utyookladcs sm1l.11ingomdcu nnnu i dag fortfarnndc skilnndeu mellan Landskap och nllmilnsmnmallkomst.

Nationen skulle enligt sina. stadgar en gang hvarjo mlinnd au­stnlla vetenskapliga öfningar, bestRende dels i on orntion pli. latinskaoch svonska spr-Sket öfver nllgot ,;ss sjä1f\'nldt ämne, dels i diskus­sionsöfllingar, hvilka rörde sig omkring innoh1l.l1et i nfigon viss merallmänt studerad forfattare, h\·ilken man pa detta sutt kapitel efterkapitoI under loppet af några terminer fullständigt genomgick ochbÖljade dUrefter oftn om igen, Sltsom oxempel pil. ämnen, h"ilku vid1700·tnlets bÖljnn användes till orationer, kunna vi anföra följande:';tIDo honesta ambiti.oDCIl. 110m den absoluta monarkiens företrädenflllmf'ör andra statsformerIl. liDen svenska Nationons berömligadater, dcs såvul i förtiden kunniga, som i denna här dag of'ol'lik­uclign manbarhet». »Beyis att S"cnriket alla andra Europeiska

24

riken i lilder öf\'ergli}). DDe laudatione justa clarissimoo lllisse­mreque urbmm Svecicarum dominre StockholmiroD. Ehuru visser~

ligen det största antalet af dessa orationer hade ett fosterländsktinnchfill, förekommet· dock äfvcn andra af teologiskt, filosofiskt, jatill och med medicinskt. Vid diskussionerna anviindes under1700·talets början och än ltingre fram i tiden inom natnl'l'ättenPufendorf och inom teologien Haffeurcfferus. En svarighet visadessig dock härutinnan redan tidigt. I den måil det mänskliga ve­tandet gal' att alt fullständigaro taga vUrlclen i besittning, i sammaman blifver ufven inom detta. ornrade en fördelning af arbetet nöd-'vilndig redan pa jämförelsevis tidiga stadier, men i samma manmåsta öfnillgar gelllcnsamma för en korporation af sadan beskaffenhetsom en nationsförelling löpa fara att antingen blott blifva nyttigaoch njutbara föl' ett ringa antal af dess medlemmar eller ock för­lora alt gediget innehlill, och nedsjunka till tom formell didaktik,eller Iitmin'Stone ga miste om all vetenskaplig hIilIning. sa klagasredan 1734 Datt man kunde komma till att proosidera uti en ma­taria, som dess studier ej lumnat honom tillfullo ej eller fmdrat,att sil. mycket (ifva sig utiD '. 'fil! en bÖljan sökte man afhjälpadenna svll.righet genom att jämte don iinnu brukliga diskussionenöfver kUnda författare, äfven till behandling upsttLlla teser. Sadanaomtalas under den nilrma.st följande tiden af Mdo filosofiskt, teo­10gisH och naturvetenskapligt innehll.lL Sfisom exempel mll anfö­ras: »lntor roris gmvitatem et elasticitatem magna est differentin.t>.»Calor cOllsistit in motu celerrimo pal'ticulare corporis calefaeti etmateria cnloriSD. »Elomonta aquro immutabilia osso et adamantinroduritiro, asserimus». DNon nisi ex principiis modicis cesti quid do tom·peramentis corporis humani concludi potest». »Deus por essontiamsemper agit optimum». D:&lpugnat essentiro spiritus esso mOl'talis».DSocietas humana exlex salva constare nequitD. DNon admquntemtotius juris naturalis fundamentum panitur societas», »:Materia ostdivisibilis in infinitumD. »Omues operationes OOl'porum fhlnt mocha­lllce». »Omne finitum est qualltuill1> 2 O. S. v. Donna utväg kundeemellertid blott till en tid afhjälpa svårigheton. Dödsdomen öfver

l N. P. 17M den 6 April., Påtagligen fInnas hiir SlItser, som röja påverklIn af den Leibnits - Wolff­

ska fliosofiell. D. 8 Nov. 1732 varnades samtliga landsmiinnen af Inspektor,il. KlloUslems vägnar att noga taga sig till vara »för den Wolfillniska och Leib­nibi",niska b;~r ~·id Akademien nyligen upkomnll. Philosophien och särskildtaekta sig, at uf den samma inhämta sådana satser och lIypotheses, som utiTheologicis kunde hafva någm skadliga påföljder".

25

nationens vetenskapliga öfningar och därmed dess betydelse sfisomseminarium var redan uttalad och motiverad, öfver ctt århundradeförr än den gick i fullbordan.

Vid diskussionerna fungerade en senior sasorn prreses. Slisomordinarie opponenter och respondenter kunde enligt stadgarne Urven

juniorer användas. Extra opposition var tillåten föl' en hvar och afdenna rättighet begagnade sig landsmännen ganska flitigt, ehuru manej var tillfredsstäld därmed, utan beslöt att den till hvars special­studior det för tillfilllet förevarande ämnet hörde skulle vid äf­ventYl' af böter sfisom för försummadt deltagande i diskussionsöf­ningarna, var förbunden att pil. Inspektors upmaning deltaga idiskussionen l. Å andra sidan omtalar llfvcn, huru som ar 1723en viss lIIöllercreuts, »som sig i nationen nyligen inskrif\'a h'Hitll,extra ordinem opponerade, hvilket, tillägges det, I>skedde icko utanLandsmännens synnerliga nöje öf\'er det qvicka genie och tydeligautsprlik i latinet, som plägar rart vara att finna uthi sit späd filderI>.

I nllmiinhet torde man med säkerhet kunna pfistll, att underdå varande förhiillanden dessa öfningar bade kunde medföra ochäfven faktiskt medförde stor nytta för de däri deltagande och omän redan vid denna tid en och annan svarighet visade sig att plien gling bibehålla dem vid en högre st8.ndpunkt och ffi det aktinI,deltagandet i dem att blif\'a allmännare, utmärkte de sig dock obe­stridligen under denna tid för mycken grundlighet och följes iif,,en af Landsmännen, fttminstone de intelligentare bland dessa, medstort intresse.

Inspektors delt.'lgande i egenskap af ledare för det hela röjestydligen pa flere ställen iNationsprotokollen lin inställas aUavetenskapliga öfningar i taljd af hans friinvnro, än erbjuder hunsig att pa för hand genomse orationerna stundom med tilläggandeatt det sker !lpa det de vid slidant tillflllle ma sjelfva demf hafvanyttan och försäkraT hwar och en, som yet sig dilrefter skicka,sig skola förnimma en stor förmålm deryidh af den fromma, somhäruillinnan kan til deras fördehl lända,» 2 iln Säger han sig äl'llu'

«notera, hyad, som uti Landakapsdisputationerna antingen Intinite·ten ellor pronuntiationen angliende intet alltid sli rätt taltes ochsedan dem detsamma förestiilla, pa det de en lUlllan gång måttekUllna sig deruti rätta; med förmodan, at det intet skulle wara

, N. P. (L 21 Okt. 1705.

, N. Pr. "I. 1705. Jmf. 1704 "I, Ul. fl. ställen.

26

dem emot ej eller ogagncligti, l o. s. v. Exempel saknus ej hill­ler därpil, att orationers MUande blif,;'t instiilt, emedan Inspektorej genomläst dem. I N. Pr. tor sammankomsten i Xovember ma.und 1704 omtalas nf"cn, att Inspektor upgjorde detaljerade 00­sUimme1scr bctri1ffUllde den tid, som "id sammankomsterna skullennsHls 8!1.\'u1 1l.t orationon som lit den ordinarie och extra opposi­tionen.

I inledningen till do nIsta i bchdll VBrande protokollen nilm­nes blund andra haudligar, som under eldsvddulI !fltt förlorade,nf,-cn »rnkcnskapsbokellll. Att ordentliga räkenskaper fördes nf·ven pi 1700·talet, frnmg-lr otV"ätydigt af flere ställen i proto­kollen fmu denna tid. :E'ör nilrmrnnde hafnl dock n(,'en dessaförkommit, o,"isst pH. h,-ud sätt. Det är därf'öro uteslutande tillllutionsprotokol1en och stadgarne, som vi hilrutiuuan hnnvisas.Enligt dcssa kullor synas vid demna tid t\'Uune kassor harva. fun·nits. Den ena, bildad af illskrifllingsnfgifter och de afgifter, h"ilkaerlades f(jl' befrielso fr1l.n utl'llttando af dcn llovitomll. 1l.liggulHlouppassareskyldighoten, utgjorde den cgentliga s. k. Fiscus natiOllisoch am"lindes till nödiga utgifter for nationens bebof, sB.som Inspek­tors honorarium, festligheter ID. ffi.; den andra, tillkommen genomden till beloppet obestämda afgiften pro felici rcditu, som hmrjelandsman terminligen erlade, "ar anslagen till villgörnnde lI.ndam!U(in pios usus). Det var icke blott nationens egna medlemmar, somvore förema! tor denna välgörenhet. Stockholms nations handlingarbevara minnet af mtinget drug af hjulpsamhct fifven mot lidande ochnödstillda af andra nationcl' och utom studentkåron. An omtalns»Mag. Halel-ii svaga underhttll och hilkol' mot sitt storn. bcsvUroch de tröttsamma stundel' med predikande i aftons1l.ngnren för destuderande i Academioll,"& h,;!kot gaf anledning till att ur ka.ssangiflll. honom 60 dr km., än bm'i1jns hjälp lit en studerande afl;plands nation som för svlh ögonsjukdom blID-it .forder till Stock.holm for att der kurerns,. än be\;'ljar Kationen kyrkoherden i Bi,skopskulla, som nödgnts lata atsaga sin högra. arm 30 dr km. o. s. v.Xfvcn tillfälliga sammanskott i dylika s)'ftcn omtnlns. I N. Pr.af den 7 Milj 1715, betygar protokollsf'oranden sjnlf att: bmig fut·tiga prästmau till hugnad, hjälp och und.ol'stöd, uthi mitt, utom doalt för knappa wilckor, beviljade herrarua landsmitllllena, ombudnader om nf Hr Magister Amell, att giöre ett snnunnnskott, ln;'lket

• N. 1:'1'. 9 April 170·l.

27

och skedde wnckert och ansenligt, det ock, Hl deras ,ulf'örtiuntaberöm och heder iag altijd skall wet&. ehrkunna, och i tacks..1.mtminne hehIll1a.»

Den inuestliendc nUtlonskllSS3D utanordnades redan ,'id donoatid till Hin lit landsmanutlll, ehuru stadgarna därom intet förmäla.SRsc.lU snkerhet am-ändes pant, besUiende dels af boeker, dels afandra saker af ,'ur<ie, hufvudsakligell guld och sill\'er. Om Sl1ttct,huru dessa Hin beviljades nllmnes i N. Pr. af den 9 Maj 1708,ntt det skulle ske af Inspektor och bada kuratorerna. Den pant,som ej inom lir och dag inlöstes, bortauktionerades.

Kuuna vi slHunda sltsom studsa fiterkommande drag Min dessatiders llutiollslir Rllrdra dels nationens literära betydelse, dels desstLndnmlU att vara en väigöoonhotsllllstalt, s!l. vnr hOIl dock inga­lunda inskrunkt hurtilL Hon utöfvude obcshidligen en disciplinärmyndighot {Ich utgjorde en sammauhfil1ning för lan<!smlinlloll mednf'seelldo pIl. deras umgällgeslif. MOll om dot förra kihmn vi föga,om det seMre nustan intet, och haf\'a ltfven diirför mycket torftigattlldOrrilltelscl' om nationens illl'c lif. Af de ganska. betecknandoskildringar Min förgllngnB tiders studelltlif, till h"ilka flera nutio­nors handlingar erbjuda ett sa rikligt material, haf\'a "i nästan in­tet att gif\'a "am. läsaro. AllledllillgOll hurtill torde vul vara attsöka i den omständigheten ntt nfvcn för 1700-talet rukenskapernagått förlorn.de. H'-ad först och främst den disciplinärtl myndighetenbctritffar, sä kunna ,,j intet om do varningar, om h,-ilka st.'\dgnmogifm ant)"dningar. Xllgm nl1nnare, dock sparsamma föreskrifterför rclegationsruttens utöf\'ando meddelas i N. Pr. af är 1725 ~litet

(öre Julehelgen.. DB. och då möter oss i nationens album (["lndenna tid ett namn, öf\-erstruket och bifogadt med do ödcsdigmorden ~atro carbon6 in albe nostro notatu.g. ~~,-on nationsproto­kollon IUmnn spår, af att nationen ptl. detta sätt utöfvat sin relcgn­tionSriltt, troligen efter beslut, fattadt af henne in corpore. I Iöfrigt berömmer Inspektor ofta landsmUnuens hedrande uppförande.Dfi nllgon varning, riktad mot ett större flertal anses behöRig, gullerdell eftel'lofnadon af nationens stadgar, snrskildt den i följd af ppe­llalismonD, sIl.som novitcl'IIas t:jonstskyldighet uttryckligen knllndes,botungnlHle skyldigheten att inskl'ifl'u sig i nationen; ,-i kUnna ojom don VUl' Iller betungande i den Stockholmska Ull i nudl'a lin·tionsföroningnr, mell klagomlU förspörjas, ~\'lld än llllledllingen mll.

, ~. Pr. deD 29 Okt,. 171li. Jmf Pr. 1725, .fÖr JDlhelgeD.•

28

harm ,"urit, att ftE"re .Stockholmarc adS(>nternde sig {ron natio Holmen­sis och trädde in i andra nationen. År l i04, d§. nationens Inspek­tor tillika YRr innebarvare af Rektorntet, omtalas, att han )lUpma­

nnde landsmännen ril flijt ooh et urbart lefwerne, ",arnade ochdem derhoos, att slisom man utar litskillige Excesser, som dennetiden pa gator och källare om nätterna skcc, har blif\'it foranUI.­ten Academiskn Constitutionerna strl1ngnrc at handhnfm och gifnl­wnchten större frihet slidane oroli~ll. sällar att gripn: de dll intetskulle fördrista sig efLol' kL {I om annarna pil. slika rum at vistas.]~ediaIldes för det örriga, at de ",ille i gemen draga en sky förkällare och krogar, slisom de stiLlIen, som snart kunnR en ungperson ett slutt omdömo hos aodm fClrskaffa, slisom ock honom tillett osedligt lef\"erne förledaJ Utan der ufigon funno sig rorbundelloch öntel. wiUe en god wllnn pa. sådant sött fägna, wore rddligaroat han det pa. sin Cammaro giordo; h,;lket högt Hr Inspektordock ingalunda rccommelldemde!>. Men han tillägger ett betygandeaf sin llhugnad dUrö{,·cr, at dli mllnga denna tiden under hans Rec·tomt för 5.tskilliga odygder och IOrseclser \\'ore angifua, war dockingen utaf Stockholmiska nationen deriblanw.

1700-talets första och början nf dess andra firtiondc torflöto iallmänhet under lugn. Omt.'llas nagon gllng en b'ist inom natio­llon så egde den rum mellan kuratorer och seniorer rörondo de se­nares deltagando i do ekonomiska angelägenheterna och bilades afInspektor till de torras fördel. I En och annan Sang stälde dockInspektor till landsmilnnen uppmaningar till enighet. Beslut fattasufl'en, att h,·ad, som skedde p1l. sammankomsten )loj fick dinI1gerasoch ut:.i>ridas bland fr:.lmmande, dem det intet angfin. 2 Protokollenfyllas i öfrigt näst.'lu uteslutande nf redogörelser for dc literilrn öf­ningarne och for de beslut, som fattades att till l"Blgömn<1e ända­mIn använda aIgiftell pro felici reditu. - Men harpa följer ett tid­skifte, da krigets askor läte boms finda in i hjärtat af flldemcs­landet, en omständighet, h"ilken, som man lätt kan föreställa sig,ej kunde annat fin störande inverka. pli det akademiska lifvet Oell

pll. Stockholms nation, I början bör man visserligen ondast, attInspektor upprepade g1l.nger förmanar landsmännen till en allvar­lig Gudsfruktan Xloch föreh1illel' dom huru angeläget voro inuerlifjRböner fälla för "fil' allernftdigste konung, som sa fillrran ifrliu sina

•, N. P. d. 1 Maj 170-1.

• N. P. 1103, nåst för Julhelgen.

29

Riks gränser stn.dd wnr, och att igenom dess segrande Yapen fridoch rolighet mll.tte upprnttad varda•. Men i )lars manad 1716blef det alh-arsamare. Ett kungnbref hade ankommit till Arkbisk0­pen med befallning att till krigstjunst utlämna )en hop unga ochfriska drängar, som uti thessa sorgeåhren sig harm förfogat tillAcademien, fuller under thet sken ntt idka bokeliga konster, meni sjalfm ,-erket fora dhe ett lättjefullt lorverna; h\Tarigellom the ickeallenast förföm then örriga och till goda slögder bögde UUgdOlll(,U,uthan och giöm sig siulfva onytCiga till att i fl1lmtidon kunna tiUnaJj'Udcrneslandcb. I följd hUraf blcfvo Urven medlemmarna nf Stock­holms nation sammankallade och :&tillfdigudcs strax hUrefter, tillhvilka professores dc hölla sig,» hvnrpll. hYllr och en nfgnf sml'.Sedan upruttades on lista pil de Stockholmenses, som voro "id aka·demien, men iluIlu ej Bitit inskrifm sig, hvilken lista genom In­spcktors försorg inlämnades till Rektor.

SedllD höres ej vidare dilraf, mcn don 6 Mal'S 1717 tillspor­des landsmännen af Inspektor, ~om icke de woro ock sinnade, attsig allgifva tor de saker, som minst nödiga. voro; för In-ilka efterHans Kgl. 1[aij:ts .N1idigsto placat, daterndt Lund d. 10 No\-em­ber 1716, cn \;ss afgift fordrades; men i synnerhet om de icketill und\;kando nf en sll.dan afgift, \Voro nögdc att nHUggia wär­jorua, htllst efter högbemulte Förordning i den 7 § ingen efterIIitesbUl'a wu;ja utom kl'igsbefälet, Hiddersknpet och Adeln, samt desom ilro pfl. resor stadde, med mindro dertöre betalas 2 dl. smD,Landtmiinnen svarade, att de äunu hade den tilltörsigt till HansKgl. Maij:t det han sa häruti som eljest 'larner wijsllndes dem sinsin höga. KgL ~lid och meintenemdos dem vid sinn uti Ndder för­unto pnclegier, i kraft af hvilka. do fran alla. slika uUngor ochafgifter befriadcs,~ och ville de för öfrigt höra de öfrign landska.pens mening. 1 Yid en ny sammankomst den 27 i Sllmma manadbraktes saken 11.001' till tals, Inspektor fiagadc nu landsmännenom de hade antecknnt sina namn, och h\'ad do ämnade bruka nfde saker, för hvilka afgift bör orlnggllS, hmrpä Kurator s\'arade,att blott nIl.grn tlnnu gjort det. Anlodningen h!1rtill upgufs aflandsmännen vara, att de sig ej sil. hastigt kunde dlirom bestiLmma»ty Iwad ang1l.r Il.tskilliga saker uti Placatct, for en viss afgift up­satta, silsom Galuner, Sidentyger, '1'hee, Caffe, ~'obak etc., sil. voreingen, som slidant {l.mnade bruka, lUen hvad värjllns drngande'

, N. Pr. d. G MAr! 1111•• = barlmde.

80

widkommer, sa hoppas man, att kunna ffi af HallS Maij:t en nIidiguplysning, om de icke uthan afgift den samma kunde ro. bruka».Da Ull Inspektor ej sllg sig af do akademiska konstitutionerna kunnasluta, att D&tudiosi loRigt ilr att bära wärja,» svarade mall, att, somuthi samma Constitutioner en wiss poon 111' stadgad öfver deu, somi otidighet sin ...värja blottar, sB. kan man intet annat sluta dernf,lin att dom är lanigt den att draga, efter det heter, att non ontisnulloo sunt affectlonoSll. Vidare begärdes, att lldem, som andra land­skap, mätte förUDnas dilatian tills de tingo veta, huru samma mlilaflupit i Lund, hYal'före de anhöllo, att Consistorium Academicumv-illa andraga malet hos Landshöfdingon. Inspektor gar harpa detsval', att detta ej kunde ske, emedan Landshöfdingen i detta m/H"ore högste exeeutor (?). Sedan Inspektor nflugsnnt sig beslöts attföljande dag sammanträda för "idare ijf"cr1äggning i saken, h".1.I'­jumte depnterado nfsundes till Rektor Mngllificus, med l1nhll.llanom upskor. Det nämda sammnntr1idet hölls ock "orkligen dagendärpå, hmrvid beslut fattades, »att man "id Cnratorernns ocb Sr<lliorel'llas af alla landskaper sammankomst, som samma dag kL Ghlil1as skulle, p1l. Nntionis Stoekholmensis vUgnar proponern, attman hoas Landshöfdingen med ell Suppliquc anhölle om ciilationi saken till dess man af suker hand kunde ffi weta. huru i Lundworc afluppit». Huru detta sista sammalltrado aflöptc är oss ej be­kant, men dagen dUrpIl. (d. 29 Mars) beslöt pa en enskild sam­mankomst af nll.gra ffi. bland Nationens seniorer, att man hos Rectorskulle anhll.lla om urSäkt, »att Nationen oj ännu kunnat kommain med sin lista), hvarvid Rektor begärde, att de skriftligen skullegifva honom sin mening tillkänna. En skrift bleC ock verkligenupsatt med begtlrnn !lom dilatian i listans ingifnmde,!I emedan Na­tionen jumto de öfriga nationerna hos länets höfding ämnade an­Mila Om upskor. Nagrl1 dngar därefter hölls en snmmankomst hosNationens kurator, hvarvid Inspektor rådde landsmannen att i lik·het med andl'll nationer afl.iigga YärjOl1lll. tills malet hunne afgöras.Men landsmännen svarade, »att de med wördnad och tacksamhet"iiI alltid emottaga hög\'ördigo Hr Inspektors rad och förmaningar,men efter som dc redan sin mening hoas Rektor Magnificus an­gifYit, och han den samma sffsom för god erkilnt, sa kunde de ickeafliigga yurjol1la, hoppandes för den skull, att Hl' Doktorn warderdem uti detta mlU gunstigast uhrslickhmdeslt. Ansökan hos Rektor

'N. P.

31

SVllCS emellertid ej hnfm rönt önskad frnmgRng, t)· redan den 3April, upruttados pll Hektors befallning en lista pil dem, som tilnktebegagna uligot, för hvilket argift bÖl' el'1äggos, och beslöts Ollhil11igt,att lIdlir Hans Kgl. Maj:t i Nfidcr oss studernllde icke varder irmndeDnR nfgift befriandes, sK skola. samtliga Lnndsmilnncn af Slock­holms nation hällrc betala för dem värjor än afl!l.gga dem, medhvilkct forbchll.ll do ock allesammrms, nligrn ffi allenast undanta­gandes, silln namn pa listan antecknade och tillkullllag1l.fvo, att dofor "lirjan villo betala». Och härvid synes det hnf"a förblif\'it, tysaken afbörcs ej vidare.

Yi hn6-3 nJlgot utförligaro och mästndels med protokollens egnaord redogjort fÖf denna sak, omedan vi ansett don i mfingn afseen­den betecknnude sll.\'lll för tidens seder och liskfidningssl1tt i all·mänhet som ock för sjnlf"lt situationen, Mon hade sll.ledes redan,-id denna tid fäderneslandets olyckliga belägenhet och de dtgärderfrän ,-ederbömndes sida, som hilmf blefm en toljd, tritdt i torgrun­den och, om ej afbrutit nationens nmliga sysselsitttningnr, dockbiingt dem åt sidan, sa blcf\'O dc närmast följande aren en tid afforfall och förvirring for Stockholms nation, likasom Säkerligen äf·ycn för de frodliga inrättningarne och dOll fredliga yerksamhetcninom fosterbygden i öfrigt_ Icke nog att nationens k/1.Si;a genommynttceknens realisation n/loStan alldeles uttömdes, sa att hon enläng tid framlit måste Inborem med ekonomiska sYlirighelcr, enomständighet, som nödgade landsmiinnen ntt utaga sig extra be­skattning', Jlrotokollen omtala ock huru llscdan nu om somma·ren "lirt k. flidernesland nf fienderna, enkannerligen Ryssen, ejlungt ifrll.n 'l'henna och Stoekbolmsorten, sa Mrt blif,;t ansntt ochtill ll.tskillige pl'ovlncier, enk. Roslagen, Södermanland och ÖsterGiothland ynkoln förstört, konuno RH:r Landsmännoma föllinndeterminen (hösttorminen 1710) oj sa hastigt hit till Akademienll m.m. d. I nationsprotokollell fmn denna tid finnas talrika luckorvcb det hela blir spar af en hög grad af afl)'ling. Härtill bidroglil\'en Inspektors fr1iu\ilro vid de tlita riksdagarna efter Carl Xll:sdöd och i andra offentliga yun. Da h:m \-id terminens slut togfarväl af landsmännen birogades ofta den DtillönskallD, Dat thcngode Ghudon villo i thessa ffUlt. farliga tijder nlideligell bevara themfur then grymma fienden R)'ssens bnndI.. En gång fönnanas d(l,

, x. Pr. d. 3 April lili.

• X. Pr. l il!2 i början af l\.(ar~.

32

att .stalla sig vackert och vnht, i s)'oocrbet thennn tijdeu, fll. mrekat krigsfolk kommer i sroden, ,-nc.kta sig tor llingsamt utcblifmndeom aftnarna, och nlttor stor bekantskap med officerare, h\llkas com­pagnie mera toroa skada lin gngna them. "

Dot stora nordiska krigets askor hade omsider hunnit luggasig. Frid och lugn hade litCl'vlilldt till det blödande, söndorstyc­kade fosterlandet. 81\ smll.uingom humtade man sig efter utst8.ndnalidanden och "id medlet af 1720-talet begynner ater ett friskarelir inom Stockholms nation. Men protokollen frlin denna och dennännast följande tiden bäm tydliga spllr nf höftiga striders utklim­pande inom nationen, mellan seniorerna, hvilkn. förr enväldigt ochopätaldt haft dess angelägenheter om hand, och dc nu till mor be·tydonhet upstigallde juniorerna. 1727 vid sammankomsten i Aprilmdnad l>begäl'te H:r Schylunder, det H:r Cand. Gundd villo sujahonom orsaken, hvartorc han uti sin intimation om Landskapetssammankomst hade nUmt honom med den titel Monsieur; remove­rundes i fron sig att denna !l.tnlan hurrörde aldeles intet af nllgonäregirighet, icke heller af oJ..-unnighet, 1l\"1ld detta ordet uti Frank·rike lir tor en stor titel, utan sade sig icke annat kunna se, itnatt thet m!i.tte vara skjedt animo lredendi, emedan thet ordet harhos oss aldeles kommit ul1 förakbI. Svaret blef att eu sddan tittelvarit tillförenc bruklig stLrdolcs om horrar Junioribus, mon Inspek.tor :ElrosolyeradeD att till förekommande af oreda och O\"änskap bordeHerrctittcl altjllmt tillliggas landsmännen t.

Fran hister om tittlar och yttre forctrJden skred. man snarttill h-ister om rlittigheter. F!i. veckor dUrefter afgick Kationensförre, allmänt omtyckte och for Nationen nitiskt vaksamme Inspek­tor Bibliotekarien Bruzelius, hvilken blif\'it umUmd till Biskop iGötoborg. Då i följd häraf Inspektorsval skulle företagas fordradeJuniorerna, att en revision af nationens stadgar skullo föregll. detta.8ft skedde u.fven och llagro punkter blefvo ändrade, »men som deej sedan blif,,;t ratificerade, sll MUer man onödigt dem uti proto.kollet att intoru. Juniorerna fordrndo rtltt för sig att ffi deltaga ire"wonen af Xntionens rllkenskaper, men da seniorerna satte sigdaremot, upiöstes sammankomsten utan resultat '. En mllnad där­efter sammankallades Nationen for att företaga Inspektorsval. .Tu-

, N. Pr. d. l~ I\pril 1721.

• S. Pr. d. 4 April 1721.

• N. Pr. d. 1'; Nov. 1727.

33

lliorerna fordrade Yill, att den förra tvisten först skulle ufgöras, meni I'otcringen segrade den motsatta mcningcll, och inspektOl'Svul bIerföretaget. Men hän'id yppade sig åtel' stridigheter. En del af lunio­rerna med den ofl'un nämdo Schylander och en ,'iss Törling i spetsenIiito förstå, att Seniorerna vid detta val borde aga allenast on röst,Seniorerna, såsom det vill synas understödde af en del bland J"unio­forna, yrkade pa, att dom skulle äfnm vid det samma tillerkännast,'åm18 '. Efter mlinga tvister dels härom, dels om kontrollcn föratt voteringen ordentligen skulle gli för sig, skred man älldtligontill omröstning med bibch:111alldc af don vanliga graderade röst­skulan. Prof. Melander erhöll därvid de flests rösterna, ullderrut.tades genom kuratorerna om Nationens vilja och val och framfördegenom dessa till nationen sin hUlsning och tacksiigelso. :Men nubrnst stormen löst, ty lIdo, som häremot voro, ropte, att det yoreingenting att tacka före, de nhrkiUnde honom aldrig för InspektorNationis, utan gingo nt och ropte: dOll hundschvott, som icke kom­mer kl. 2 e. ID. pa Uadman Upströms sahl att välja Inspektor,det de ock sedan giol'de, hvarigenom en ny votering, utan Ku­rntorum och SeniOl'um samtycke upl'ättades». Hän·id synes oppo­sitionens kandidat, Pl'of. HermaJ1SSOn hafva erhfillit de flesta rö­stel'lJU och, sllsom det vill synas, ufven af opposif.iolJens hufvudmiillblifvit upvaktad med unhfillall, att han ville ataga sig Inspektionen.Emellertid inlämnade Mda partierna till Hektar Magnificus ansök­ningar, Knratorcrno om att till Inspektor erhfiUa Prof. Melander,motstftndnl'll8 med begäran om nytt val. Eftor flere försök aUek-

1 lIan erinre sig, att stadgarne i detta aheende vore något tvätydiga.Den graderade röstskalan föreskrifves väl för seniorsval och kurntorsvnl, menbetri'ffande andra frågor iakttages en tystnad, som endast kan Iörkhuas diiraf,att vid denna tid, då hela fön'altningen låg i seniorskollegiets hand, hlott fl>iirenden blefvo föremål för nationens beslut. Anhgligen ville lltl Seniorernatolkn. ex analogia, Juniorerna e eontrario, en olllst;(ndighet, som gaf upslagettill denna långvariga tvist, säkerligen en af de skarpaste, om hvilka Stock·holms nations annaler vet.... att förtälja. Då för öfrigt det lilla, som finnesaf nationens protokoll under denna tid, iir mycket ofullständigt och dunkelt,stuudom rent af förvirradt och motsäg....nde samt obestridligen bär prii.gclnni den häftighet oeh uppbrusning, nnder JlYilk<lt det tillkommit, en egenskap,som i viss mån ähen utmärker konsistorieprotokoiien i ärendet (något somi förening med den undfallenhet, hvarmed denna myndighet gi<lk tillväga moten nationsförening, som syntes n;(rn sin nplösning, tyckes tyda på, att tvistenhaft djupare rötter, än inom Stockholms nation) hal' vdr framställning af sakenej kunnat erhMla den reda och klarhet och ej haller den fullständighet, somv:lrit att önska.

A"lOch. "". Slacth. "alla"'fiJr.nfn~. 3

34

tors sida ntt genom underhandlingar mellan a blida sidor utseddedeputerade torlika de stridande, drogs saken omsider inrdr Kon­sistorium. Dotta skedde den 30 Mars {'oljande 5.r, dll h-ll.nno skrif·ter fdr Konsistoriwn torcdrogos i ärendet, den ena fron Kurato­rerna, bcgnr8nde Prof. Molander, den andra fron Juniorerna medauhlUlande om Prof. Honnnllsson till Inspektor. Saken bier dockej denna gling nf Konsistorium brnkt till slut. ]i'örst dit den fjurdeglingen dill' förehades ellor den 12 1l.Illj 1720, saledes inomot l 'Itfi.. efter stridens början flittade dOllna myndighet sitt beslut, gåendedlirpB. ut, att, .emedan nligon oreda och tvistighet upkommit emellandem, h\"ilkon ma blifva deras Inspektor, antingen Prof. HcnnauS$oneller Prof. Melander, at det ,"ore btlst si\tta tort1urn tUb, och lore­slogsl hurtill Prof. Refoolius :tSl.c:öm den 11lsta i Collcgio, h,-ilkentil detta icko hafft nagon landskaps-InspektionD. Doek llstandundoman däruti, att Rector skulle kalla till sig Holmenses och före­stillla dem, huru de f'orhlUlit sig v1d voteringen, samt fråga, omdo v1lja till undvikando af olägonhot antaga Hl' Prof. Reftelius tilsin InspektorIl. Fmn don 30 April 1728 till den ~3 Maj 1731saknas fullstiindigt Stockholms nations protokoll, och Y1 ega dll.r­fure inga. Min Nationens handlingar hämtade undeITllttelser om denlfi.ngyariga. tvistens senaro skeden. Emellertid tyckes Kanononss\""ar pli. Rektors furfrllgnn ej hnfn!. utfallit jakando, ty ,-id samman­komsten dOll 22 :Maj 1731, finna ,; Prof. Hermansson i okvaldbesittning af »Inspectio Kanollis HolmellsisD,

'l'viston mollan nationens lilderklasser slutade dock ej härmed,En stridighot om, hUl'll\'ida kuratorol'llfl. borde sRsom förut vIIIjas,eller kuratelet pil. ett eliel' aUllat slitt gll. i ordning bland seniorerna,blef ,-isseriigcll af öfvergll.cndo beskllfi'cnhet, ity att man snart be­slöt sig rur bibeh1l.l1ando af den vanliga ordningen, men andra tviste­frön lltcrstodo t. ex. ~<"pun om hvom 80m skullo Upsilttn fuTSlag ,;dseniorsvnl' o. s. ,'. Snart begynte .Tnniorerna §. n)'o fordra delak­tighet i rurvaltnillgen eller åtminstone rött att kontrollera kur.lto­remas \'"llrd af nationsknssan. Detta tillbakarisIldcs ,-nI i början,men ar 1742, då frih,"'RU a nyo braktes till tals, lodde den till om­arbetning nf stndgarno "

Stockholms nations stadgar, de lllldl'll i behåll varande antagasvisserligen pil. varen 1742, men undertecknados först den den 28

, :S. Pr. 1738 d. 26 April.

• ~. Pr. 1;;2 d. 9 !Iars.

35

Nov. samma ar, samt bära dl1rförc detta datum. Do äro, lilmsomdc föregående, affattade }lä latinska sprll.ket och afvika fmn dessahufvudsakligen i foljandc punkter;

Lo Gtsträktes no,itamns skyldigheter till att upvaktn Ilfvenda nldre juniorer, som ej stodo under nligoll preceptors ledning.

2:0 Stadgades i öfverensstllmmolso med redan vedertaget bruk,att dou, som ej vore .natu". el. »educatlls» i Stockholm, ej utanhela nationens smntyckc fick i henne intr-ada.

8:0 lJteslöts alt tal om önskvärdhet af att inrlltta ett biblio­tek, wom förenadt med OOs,'lir och ledsamhcte~.

4:0 Stadgades uttryckligen, att till seniorsval forslag skulleupsnttns, pli hvilket till ett antal af tre ganger sa mllnga som deseniorer, som skulle ...uljM, do utdata juniorer, som ej stodo underpreceptors ledning, ufvonsom de, som utgifvit akademiskt specimum,skulle uppföras.

5:0 Höjdes kuratorernas lön till 72 dIr km.6:0 Stadgades uttryckligen, att den ona kuratorn skullo för­

yalta kassan den andra det öfriga.7:0 Lyckades visserligon seniorerna efter mycken tviSt genom­

drifva, att de tor sig uteslutrmdo fingo behälla redovisningen torkassun. Dock faststitldcs ultl')'ckligen, att större utgifter och i all­mllnhet alt, som tor Nation var af stön-o \;gi, skulle föreläggas helaKationen till beslutande.

8:0 Stadgades uttryckligen rodan vederingen praxis m. ars.på nationslinens beviljande.

9:0 Bctrffii.ande nationsfester (do äldre stadgarnas :xIV:de §)heter det, hmd i denna -efterllii.es, som pli n1gm lI.r ej blifri~ bru­kat, vardt med samtliga Landsmännens samtycke beslutit at all­deles afiäggia». Dessa fester S)'OllS sIlledes nu hafn.. blif\'it uttryck­ligen rorbjudna.

10:0 Beträffande ilndtligen do vetonskapliga öfningnrno sa ror­ilndl11des viii §:s ordalydelse nligot, men detta synes dock ej hafvainneburit någon \'äsentlig föliludring i sak.

Se vi nll.got nUrmare p!l. dessa. för1indringul', sa finna vi lutt,ntt do hufvudsakligen utgjordes af ett lagligt fastställande af sMant,som redan förut genom gammal sod och ordning var gUllando. En­dnst i on punkt, den om noviliel'l1as skyldigheter lyckades junio­rerna. tillkli.mpa sig en reell tordel af nfigon betydenhet - dockIn(!r till Novitiernas an till Seniornas nackdel. I huf\'udfrfigan ­redovisningens utsträckning, blef man vid det gamla, och förmit-

•

•

36

ningen ni nationens kontanta. medel stannadE' !tnnn ,-uscntligen iseniorernas händer.

Stockholms nations protokoll under de llflrlllll6t följande 11.1'­tiondena äro ofullstulldign ooh illlleh1l.lla tuga nf nltmunnaro introsse.Nationens rättsliga sttl.llning, formorna för forvaltningen och Iildors­klassernas ställning till hvarnndra synns oj harm undC!rgiltt n!lgmförllndringnr nf ,-ist. Genom Egl. brefvot af lir 1741 erhöllo na·tionerna laglig rätt att sjulfve utse sina Inspektorer. Inspekto~­

yal begynte uu förriittas inför universitetets Rektor. Öppen om­röstning begagnades härvid under denna tid och den graderadel'östskalnn följdes. Klagomlilcn dUl'öfvor, att man ej i Inga ord.ning intIi1ddo i Nationen böljade nu tystna. Att Xntionen llUllll

ansåg sig berättigad att af hmrjo Stockholmare fordra inträde ochanslig sin rnu trndas for n!lrn, om nllgon slidan ingick i nllgon all'

nan Nation, tyckes antydas nf X. P. rör sammankomsten den 20Nov. 1773. Ar 1770 beslöts, att iugen, Dsom nyligen kommit tillAkademien, hvilkell ej står under privat information, ma "ngra at,enligt bruket i andra Nationer, låta sig första Tannin af SeniQI',j·bliS CXClJlll1IC1'O, samt att ingen, som st.h under privat infomlatorbör i 'Xatiollell ega TÖstratt, förr lin han ~pre:sterat sin exarnel.-.~L'ermen novitier börjar ,;d denna tid utbytas emot rencentiorer.:B'öl-slag vnr a bane att vid InspektorfH'al ondast de skulle ca "0,

tora, som Dornatt .sina nnnos disCl'Eltionisll, mon förkastados l. Ad·liga studerandes inträde i nationen börjar under denna tid ait Oft3l'Oomtalns. Do cmottogos pli ett Siltt, som ,-isade, huru smickrnuXationen kände sig hnröfyer. ~Curator HonornriUSD var den egen·skap. i hvilken de af henne vanligen halsades 'iiIkomna. ArrenD8enior hOllorarius. omtalas.

De vetenskapliga öfningarne fortfora visserligen under denna tid,Illen otru.tydign tecken gUva ,rid handen, att do böljade fora ettaftrnllude Iif. Ar 1767 sökto man fttoruplifnl dem. Disputations·öfningnr skulle nu MUas l il 2 g!l.uger hvarjc vecka, hmrannangRug pil svenska, hvarallnan )>t\ latinska spmket, ett beslut, somsedermera mer nn en gang fomrades, med tillllgg, ntt bingenmr uudel' prolext af förfall uteblifm!l. Såsom oxempel ]>a llnmenför orationer vid 1700·tnlets senare del ma vi nllmna; DOm Vitter­hetens öden i S,cngo till närvarande tid». llDe studio Histericontilissimo pariter et jucundissimoll. .Om matematikens öden iSverige». DOm uplrsllingen~ m. fl.

l N. Pr. d. l Maj 17H;.

37

Varning, sttlld till hela Kationen dels från Inspektor sjiilf,dc1s genom honom fran nagon akademisk myndighet omtalas underdonna tid af flerfaldigt inneh1ilL Xn upmanas landsmännen att ejgifYU anledningat' till klagomal öfver allmännare försummando nfden allmiinna gudstjiinsten (vi befinna oss i neologiens tid), hvarpil.nationen moruudels svarar mod att Il. sin sida beklaga sig öfver dedfiliga biinkrum, som bostods landsmännen i jlimföl'elso mod med­lemrnm'uo nf andra nationer, än varnas de för den Hernhuthskavillfarelsen, tin för de bland den studerando ungdomen vid dennatid gängse »osedernall, llutt vid bröllop och andra samhthn fÖrkJiida.och maskera sig», Datt till sin egen stora förlust försätta pänningaroch tid pil. källare och värdshus», Jlatt medelst skjutande primaMaji åstadkomma buller och oro, förutom den fam af eld ochbrand som thermedelst ijfyen förorsakas kan», hvilka oseder lands-, .miinnen visade sig synnerligen nitiske att vederbörligen beifrn l,

än är det fraga om att kortspel bÖljat blifva al1milnt o. s. v.Den 24 April 1793 delgafs Nationen ett kungabref af den 16 isamma manad, hyarigenom förbud utfardndes mot det s. k. Deon­ventet» el. studerandes klnbb och alla nndra iförfattningarneokända sammankomster. Sedan Inspektor uttalat den förhoppnin­gen, att ingen bland landsmännen funnes, som ej stlilde sig deHaförbud till efterriLttelse, förklarade han, att Nationens vanliga con­'-enter och disputationsöfningar ej voro härunder inbehYTipne.

Sllsom vi redan anmärkt, vill det nf 1742 års stadgar se utsom skulle nationsfesterna lmfva blifvit formligen förbjudna. Deomtalas iifven nu lika litet som under den föregående tiden. Där­emot finna vi under denna tid tviinne högtidliga til1fitllen af merstol'llrtad karaktär omllämde. Det ena var lir 1747, da nationendeltog i firandet Daf Hans Kg1. Höghets Arfprintsens antagandeaf kantsollors·tl.mbetoh>. Under Of\'erliiggningarne om sättet fördetta deltagande tlpplystes, att DUndra nationer med il1tlminationeroch deviser ville distinguera sig, af hvilka det förra ufven b"eslötsntt af yfir nation allstilllas ; men hYRd de senare angick, mentestörre delen af J,andsmunllell, det tiden för deras förfarcligalldeskulle blifva otillrucklig, utom ntt nntionssalen vore s1l. beliigell,

l N. P. den 30 April 1144. Jmf. d. 3 Nov. 1852. En varning för öf­vClrdådigt skjutande omtalas äfven längre tillbaka i tiden; en inträffad olycks­händelse 9'kall därtill gifvit anledning. i)Ian tillägger, alt den hade god ver.kan, _hvlulill ett häftigt yrväder äfven bidrog_o

38

ntt do oj skulle rn. synnerligen manga lLskadare. Däremot tycktestraktamente yid lIilnaro.nde tillfllllc \'lU1L oundgängligt». Vid fest­tillfilIlet talade, forutom Nationens Inspektor, llfven Abraham Li.donins »om den oboskrifliga sällhet, som den himmelska tOrsYlll'll

vlhi kilm fadcrneslnnd i alhnunhet tilskyndat genom Deras Kgl.Högheters ankomst till riket, och de besynnerliga f'onuoncr, somUpsnia. Academia har med fullkomligaste. snkerhet att vänta sedanHans Kgl. Höghet behagat litaga sig Kanslel'$·ämbeteb. Da Ol'll.·

tioncn afslöts afiossndcs :ilde p1l. slottsbacken upstälda fjortoll styckeni tYllnn8 omgll.ngnn. Senare pli aftonen följde illumination och sam·hUm »ullder al slags uphinkeliga frögdcbctygclsel"D.

Det andra högtidliga tillfalla, som omtilillS, var, da nationend. 7 Juni 1749 firado Dsin for hundra ar skedda. CU5kilda instif­telse.. Äf\'en då talado den nämde J.Jidenius och blef hallS tal ranationens beguran till trycket tefordrodt.

Vi erinra oss frdn det fOregB.endc, hurusom man i Kntionensllk-tn stadgar nttalade sllsom ett ilnskningsmlU att anskaffa ett Na­tionsbibliotck. Xligot senare omtalas att Nationen en ging, genomtestamente var nära att erhlHla en mindre boksamling. Men testa·mentet »blef af arf"ingarne disputeradt och samtliga böckerna utivederbörligt foro B.ter\'1Lnde». Nationen uttalade väl sitt missnöjehllrmed och updrog lit kumtore1118 att söka taga nilrmaro reda pil.fÖI'Mllnndct '. Saken synes dock hnrcftar hafva förfallit. I dcnya stadgarne borttogs alt tal om öllskvärdhoten af ott bibliotek,emedan man dämf fruktade besvlir och ledsamheter. Den 31 Ok·tober lnO lät man emellertid dessa beti1nkJigheter vika. Beslutfattades nu, att hvar och en vid akademien varwde Landsmanborde antingen efter eget behag til Nationens Bibliotek förära nllgonduglig och brukbar bok eller ock, i fall han ej finner sig dön;d,betala till Biblioteket 9 dlr k. m., en argift, som äf,'on skulle af­fordms dem, som i nationen sökte intrude. Till det BlUunda bil­dade Biblioteket torärnde J.nspektor den första boken niimligen:Euclidis, quro supersunt opera omnin. fol. Oxomiro MDCcm.Sålunda lades grunden till Stockholms nations Bibliotek '. RedaDförut prenumereradt<'s doek pa tidningar, hyilket ses af N. Pr. !örh. t. 1748, dur en diskussion omtalades, huruvida man skullo pre.­numerora pli sllvul :&frnnsöska som svenska a,isorna» ellet' i stllllet

, N. Pr. 1111 '-,,, och 111G "',.

• N". Pr. d. 31 Okt. 1170.

39

for do form tnga ;,Liirda 'l'idningnD, h"ilket senare '-Mm plurali­tetens bifall, äf,-cnsom nf -. Pr. för den 17 Sept. 1758, dllr cmskyldighet omtalas for dam, som yoro bctilttigade att ro. o,\>1sorna,att till korlen, som betjänar Nationen, erlägga 1 dlr i terminen,samt för dc yngre, som sedan de äldre upmktat.s harmed, viljablifva delnktigo nf samma f6rmllu 1 att till samma person betala ldir 16 ÖI'O kmt terminligen.

Flerfaldiga gauger under loppet nf 1700-tulot omtalns, attStockholms ~nt:ion an&l.g sina medlemmar aga rätt till delaktigheti Ktnjutandct ni Zederitz'ska stipondiet, emedan man höll före, nttdessa enligt Testators mening inbcgropos under Ulllands landskap,ett pllst&nde, som man ",ilie stödja genom ilbcrOI)ande af en nfh'änne Ylthlen undertecknad, testamentet bifogad attest. Som emel­lertid denna attest hyarken i original kunnat !l.terfinnns, ej hulleraf ,-jttnens var med ed bekräftad, beslöt man ändtligen ar 1773att lata alla dylika ansprll.k falla.

Vi öfyorgll. nu till Oll kort redogöroiso tor do vusentliga för­Undringar, dem Nationen undergick genom de 3:djo i ordningenaf de stadgar, vi ega i bchlill. Dessa antogos den 8 Maj 1794.

Om anledningen till dossns tillkomst knuna vi föga. ]'ömlOd­ligen hade Rero iildre stadganden t. ex. No,-iteruns tjnnstgörings­skyldighet o. d. sa småningom börjat rll.ka i förfall och glömska,hvnremot en rikare utycckling och Rern n)'!l förhlUlanden gjordemer detaljerade lagbestämmelser nödvUndiga. Författandet och au­tagandet tillgick sa, att sedan Nationen 1'11. en allml1n samman­komst d. 10 Nov. 1793 antagit kuralors fOrslag att utarbeta nyastadgar pli. svenska sprll.ket, til1sattes i öfl'erensstummelse, med hvadseniorerna tillstyrkt en kommitte, bestikmdo, torutom nf de fem istaden nilr\"arande Seniorerna, af fem nf och bland J uniorornn vllldamedlemmar, b\"llken kommitte skulle utarbcta forslag till nya stad·gal'. Kommitten gick därvid sa till väga, att den forst paragraf\"isgenomgick de gnmla latinska stadgarna och öf"eronskom om devuseutiignsto forilndringar i dessa, som kunde anses af behof\·et p!l.­kallade. Sedan man blifvit cnso durom, lude man Smalnnds na·tions n1lgra Il.r förut (1701) nntagna stadgar till grund för de nynstadgamcs form och mor dotaljerade utförllnde. Det sll.lunda till­komna fÖl"slagot grullskades ytterligaro nf kommitterado och under­gick ·n1lgra re<!aktionsförnndringnr, lrmrefter det för Nationen i desshelhet fdrelades och blef nf henne utan nll.grn nämnvärda föriindringal' antaget.

40

Det, som forst af alt fallor i ögonen, om man jnmfor des~a.

lIyn stadgar med sina föreg~ngnrc. är den \;da större noggrnnhetoch i detalj glicllde precision i bcstil.mmandet nf fdnaltningensorgnni.!;ation och nf landsmnnnens ömsesidiga rättigheter och skrl­digheter, som bär mötor oss. I planen och upstltl1ningcll ickenlindre än med aCseendo pB. sitt inueh1l.l1 ligga de obestridligen tillgrund ror dc nuvorande, med h"ilka. t. o. m. litskilliga §:cr orda­grant öf,'cronsstllmma. De äro, sfisom vi redan nnmt, nfrnttadc på.S\'cuskn sprB.ket och af toljande huf,'udsakliga iUllchflll:

Rörande Inspektor fdl"bch1Ulcr sig nu Nationell rll.tt att till­sutta honom genom sitt eget val, hvilkct skulle sko inför Univer.silctets nektar. Hans rtittigheter och IUiggandell harva ej undel'·gatt uagon bufvudsnklig för'Jndring, lLllskön för dem nllgot nUl'mareredogöres. Bestämdare f'ijreskrifter IUmlla8 i disciplinärt afseende,hvan'id bestämda vurningsgrader utsuttns (desamma, som iinnu firogullande) och Xationen turbeh1l.ller sig riittighet att i samråd medInspektor ur sin gemonskap utesluta den, som blif"it fön'Unnen.till gröfro brott». Skrldigheten till gemensam hjälp och bist1ndi hUndelse af sjukdom eller annan nödstäld belagenhet bestämmesuttryckligare och närmare, än förut.

Betriiftande Nationens vetenskapliga öfningar, faststnlles nudet 1767 fattado, sedan dess alt fortfarnnde gällande och tillumpadebeslutet om enskilda konvents hll.llando hVlllje vecka i och fördisputationers austiillnnde, sll.som en lIttJ'ycklig lag, och plikt stad­gas för Jen, som utan laga förfall försummar att dUn.jd vara n11r- .varande. Frl1n dessa sammankomster, vid hvilka, att döma afNationsprotokollen för den nännast föregående tiden, Inspektor ejsynes efter regeln hnfva varit nllrvarande, skiljns nu nttryckligenJ...·llldskapen, hvilkn. MIlos en gällg hmrjc tcnnin om v!lrcu Palm­Lörd~<T(ln, om hösteu i början af Novomber mfinad, en Onsdageller Lördag, och dnr nationens gemensamma angclilgellherer af­handlades. Öfningnr llllSw.ldes 1I1,'en ,.jd dessa, om ,1I.ren medelstdiskuter:mdet nI ulgifua teser, om hösten medelst en oration. .Bll.dainl{Lmnades förut till Inspektors genomseendeD.

.För inbiide i Nationen fordras nu torutom att "ara född inomStockholms Stll.thdllnrcskap att varll. försedd med vedorbörligt testi­monium frll.n allmunt InrosiLte eller med l1nllgon tillföl'litlig ledarescautiolll1. Don, som hUrstammade fran aUllan ort eller hmrs"1'räjdyar :!Ii fr1l.g11. satb fick ej intr'Jde utan landsmännens enhUlliga bifall.l.andsm1illuell tordelades i Seniorer, Juniorer och Recentiorer. De

41

sistlliimdll voro nu visserligon befriade Min ull skyldighet att lit 111drelnudsmiin utnltta J1iovioriu mnnern», men de saknade rösträtt och\"01'0 skrldiga, ntt i Inspektors nlln'll.ro, pi allmänt konvent underglexamen i spr:tkell och humaniora, In;lken (>xamen af Seniorernaförrättados. E'rlin denna skyldighet voro dock do befriade, somunderg;ltt fullstundig studentexamen. Vi hafm. redan anmärkt, nttdenna s. k. nationsexamen redan förut, efter andrn nationers före­döme blif,;t i nationen int6ro. Skyldigheten att fullgöra J11evioram1l11CrnD lit de ilhlre synes uuder 1700-talel<J senare del sil. smll.ningomhafva uphört, ovisst, nUr och pil. hvad sätt l, Vid samma tid be­gYlllWl' nntiollsvnktmllstaren omtaln.s. Under diskussionen rörnudedessa besHl.mmclser inom den ofvnn omtalade kommittfn, anfdrdes,att §§ 3 och 4 i do uldro lagarno (hvilkn allgingo ttpmktningssk)'I­dighetell) rednn föl' IUnge sedan ans!l.gs uphufda, men att lIlall nu istIlIlet ville uttryckligen stadga, att ingen skulle komma i Rtnjutandeaf beneficia ~ationis, med mindre hau antingen af Decanus blif,;texaminemd (aflngt studentoxamcn) eller ock undergått den exameni sprakon och HUlllaniora, som af Scniorel'lla Dn gang i terminenIla allmllnt COnYDnt anställes. Nationon kunde vill icke neka ODxa·minerade studemndc inträde, mell hon frB.nkunde dem atnjutande afde rättigheter, som tillhörde hennes ledamöter i allmänhet.

Den, som fullgjort dOllua skyldighet, upflyttades, sedan hanett lir tillhört nationen (eller efter en annan ordagranuare tolkning,som dock synes haf\'8 mindre stöd i protokollen) ett fu- efter tagenexamen till Junior. Detta. skeddo pR allmänt landsknp, men ulan\"otcring. Han erhöll nu ell röst, men vnr skyldig att i \"cdor­Lörlig ordning 1l.taga sig partes vid Kationens vetonskapliga öfnill­gar, en skyldighet, som lihiil, om än pa aunat sätt och i mindregrad, ll.f\-cn lil&g Recentiorerna.

DTiQ skola seniororna \"arall hetor dot i IV kap. l §, och danagon afgär (saledes ej sasom förut då tre rum lLro lediga) börcumtor, pli 1l1Lsta allmiinna Landskap de lediga rummen fdr In­spektor tillkänna gif"I1, dB. han de i tUI' 'f"araudc, Di\r\"arando J unio­raMllL pa fdrslng satter, och det sll.lunda, att till ett rum t.1gllStronne, till tv1l. rum fyra, till tro rum sex, o. s. v. Härvid harva.dock undantag cgt rum i fall nligon af de ej i tur ,·arando J ullio­rerua Promotion undcrgdtb, i hvilket fall han t. o. 1Il. synes hafva.

, Att ett formligt nntioosbeslut härför legat till grund är ej omöjligt,enär flerl\ luckor i protokollen finnas !rån denne. tid.

42

,'arit själfskrifven till första lediga 8clliorsrum " Soniorerna ogdo2 röster hvardera och yoro skyldiga, att pli allmånt landskap ochkOllyont i tur föra prrosidiulli, samt de yngre i Nationen med unodelTisning i sprdkcn och humaniora till handa gil.. Skyldighetför dem att "id högtidliga tillf"ul1on hfilla orationer och parontn­.tjoner omtalas äfven.

Om förvaltningen, Särdeles den ekonomiska, illnehtUla 1794 arsstadgar ganska noggranna bestämmelser. Endast en kurator Olll·

talas i dossa, men i stället har uu en Bibliotekarie tillkommit.Kurator cgde en ganska "idst!'ukt verkningskrets och vidstrnktmakt. Basom hans il.liggandeu upgifvcs Datt i do mlH Nationenunga nUa Nationens ledamöter sammankalla, dess angelägenheterföredraga, dess rftd antaga samt dess beslut utföra och verkstulla».HOllom IWtg äfven att föra protokoll "id Nationens sammankomster,i album anteckna landsmännens öden och föra räkenskaper öf,'erkassan samt »efter sallnillg och rättvisa» utfurda. nationsbetyg, hyil·kct dock skulle af Inspektor »gillasb och undcrskrifnls; dock skullo»landsmännen diiröf\·cl' sig furst ytm, sedan de antingen pa all·mänt Landskap eller per Capsulam» därom blifvit undenättade.Kurators lön utgjordes nu af 8 Rdr SIl. och mr han dessutomfritagcn fran afgifter till Nationen. Om cn skyldighet föl' honomatt inför Inspektor och Nationen sta tillrätta för sitt görande ochBttande omnämnes i allmänna ordalag.

Kassan stod under y/hd nf Kurator, Bibliotekiui.en och In­spektor, om denne ville Ittaga sig besYäret att förvara on af de 3:nonycklar, som till densamma li:inmade til1tliide, i allnat fall den ulstoJuniorn. 'l'ill natiollskassnn hade nu ufven Bibliotekskassall till.kommit. Ordinarie utgifter utgingo utan yidaro ur dessa kassor,men rörande de extra ordimui.e hade Nationen förbehIl.llit sig attsjalf ffi besluta, iifvcnsom hOll genom 4 ro,i.soro1', 2 Seniorer och2 Juniorer, utöfvade kontl'oll öf"cr kassan. Förvaltllillgell In'iladosaledes nu icke längre, varo sig hel och hll.11en (sMam enligt 1703ars stadgar) eller till större delen (sMom 1743) i Seniorernas hlin­der, Dessa synas s1l..som s1tdana ej vidare haf"a haft 111lgot attskn.:ffa vid den ekonomiska förvaltningen. S, k. »allmänna sam­mankolllstel'», hvilka fömt blott sullan och merendels blott fOI" bo­stii.mmandot af Inspektors honorarium förekommit, blifva nu all­männare, hyaremot seniorskollegiet, som nu icke lilIlgre egdc nltgotl

, N. Pr. f. d. 29 Maj 1813.

43

beslutande riltt. utom i ett (.111, hl-arom längre ned, smll.uingomuphörde att snmmnntrada '. Vi cgn sdlundn vid donna tid trenneolika slag n.f nntionsommnllkolllstcl' nUmligcn La,~d8kap en gallS" itermiuell, sammnnkallndc nr Inspektor, dn.r Yigtignl'o angelugenheteraflumdlades och yal af större bct)-denhot cgde rum samt uf,"en ve­tenskupliga öfllingar förehades, Yllxeh-'is orationer och diskussion afteser, KOt1l:e"t en ~ng h,-arje yetka, uteslutande llf5edda till disputa·tionsöfningar och Allmänna sammQllkomsler, sammankallade nr ku­rator, sli ofta omstiludigheterna sil. påfordrado, dur ekonomiska an·gelugonhetet' l'orcdrogos och ufgjordes.

Natiol1sknssulls inkomster utgjordes förutom inskrifnillgsafgiIt(3 Udr till nntiollsknssan, 1 till bibliotekskas..'<au) och afgUtCll profelici red.itu (= termins.'l!giften 24 sk. sp.) äf\'en af a!giftcr, somerlades "id aftnggande af examina, ,-id bckommandct af nations­betyg o. d. lIf,'ellsom af pligter tor torsummelsor vid bevistaudetnf sammankomster o, d.

~l'ill sist nfigrn ord om Biblioteket. I den ene Kurators ställehade nu trildt en Bibliotekarie, hvilkeu skulle varda, förutom Biblio­teket ilfwn Xationen~ öfriga tillhörigheter, lokalen icke undantagen,Om böckers inköp egde han besluta, så framt de ej i ,-urde öf,-er·st-ego 'fre Rdr, i ln-ilket fall Se'I;Q)'emas bifall fordrades. Biblio­tekarien egd(l i likhet lIled Kurator tre röster vid nationellS sam'mankolllster och fick hyresfritt bebo »rummell innanför nations­salClllt, BokUin »mot sedel» (borgen omtalas ej) fick af honom ejvUgras, mon skulle ,-id terminens slut i oskadadt skick !Uerstilllas,Bibliotekskassnns inkomster utgjordes af hnlften af plikten tor tor­summelse alt "id &'\mmankomst nnn'am m. fl, smlirre inkomsttittlar,äf"cnsom hvur och cn, som blifvit vald till senior, Yur skyldig nttnntingen till Biblioteket lämna on »god och nyttig boh nf minst32 sks "ärdo eller ock att till bibliotekskn!lsan betala dCIllUl summa,

Afskaffandet af rocentionemas up,'aktningssk)'ldighet och senio­ratets betJdelse ,-id tun-nItningen, det lagliga fastställandct af ua·tiousexamina och Biblioteket, mod alla dn.nned sammaohiingandetOrilndringar moti,-era ,·drt pflstd.ende att Nations hela gestaltningenligt dessa stadgar val' väsentligen olika dell, som tillhörda henlleenligt de föregåendo. Orätt vore dock att past/1. det alla dessa i

, I ett fall synes denna uråldriga iDlltitution enligt 119" An stadgarIikll.llom innu i dag haft riU och pllgt. att Ullltrlda utan beslntande ritt ­rimligen i det föga angenäma virfvet att afbör., hnrn nllgon land!mlln under­gick andra gl1l.deua varning för oordentligt lelnads.siitt.

44

nationslif,-et sil. djupt ingripande fdrnndringllr datem sig från &r1794. De hade yul fashner alla tillkommit sli. srnIi.ningom underdet 18:de llrhundrndets sellare del, och flere nf dem vore vill frukteraf ett f'orundmdt ridsme<h-etande och f't,irlindrade akademiska för­Mllnndcn i allmunhct. 'l'idcn och sllttet lor nationsexaminns into­rando och bibliotekets inrättande klillnll vi med bestämdhet. Attupnlktningsskyldigheten, s1\som ett g~nljud Mu nldro tiders barbariunder senare delon af 1700-talet sil sm1l.niJlgom mkade i glömska,sUges iifven under diskussionen vid de nya stadgarnas nntllgnndemod uttryckliga ord - och urven seniorskollegiet för lIndel' sammatid ett aftYllundo lir, i det alt fiern urendOlL llnsågos vara nf Ilstörrevigt, lin att de kundo nfgörns nf Seniorerna» ensamt.

Genom 1794 firs stadgar erhöll omellertid Nationen lagligenen form, som hots alla scnare rorundringar, dock i lwfvlldsak öf.\"crcusstämmer med den nu'-arandc. Endast de yetenskapliga öf­ningnrno (förda med ett alt mer aftagunde intresse) och natioI15­cxamina (hYilka kunde undyikas genom den fullständiga student­examen, som nu fordms för intrndo i Nationen) k"arstodo ännuoch ,>iblade om en annan upfattning af Nationens ändam1l.l, Ull den nu\"arrmde, Förvaltningen var enklare, de yngre lalldslll!tnnetl, om deej ailagt studentexamen, intogo en annan ställning, '.In nu för tiden,

Nationen hal' sodan dess, trenne glinger antagit nya stad­gal' ntlmligen don 13 November 1818, den 23 November 1848och den 29 Novcmber 1860, hvarfÖl'lltom dc sistniLmdc dag All­

tagna harva ullderglitt ej obetydliga förilndrillgar i synnerhet i bör­jan nr 1870-talet. Det lir emellertid trenne tilldrng(>lser nf vigtunder den följande tiden, som tager sig "lir upmärksnmhet i anspr8.k:De vetenskapliga öfllingnrnns tilltagande torfall och slutliga uphö­rande, hvartill Bibliotekets betydliga tillväxt sluter sig wom ettbilHlng; X ationshusets upforande och do betydande tortindringar iformltningen, som dnraf blefvo en roljd, ener 8.tminstone därmedstodo i närmare eller fjnrmare sammanhang, &'l.mt ändtligen de ror­lindrade ,;lkoren for iutrude i nationen och ll.tnjutande af llbene­ficia nll.tionis», som Yiisentligen fÖliindrade Iildersklassernll.S bety­delse och ställning till h"arandru. Vi inskränka vlir framställningoJ Stockholms nations öden under 1800-tolet till en korL redogö­relse för dessa tilldragelser.

Beträffande Nationens Yetenskaplign öfllingar kunna yi fattao kort. De fortlefdo iinnu under det 19:do IirhulIdradets tormhälft, men med ett alt mer tynande lif. Ryad SilrSkildt kom'cn-

45

ton ungar, så begynte numera flere landsmän ursäkta sig mod sinokunnighet i latinska spraket. Till ou bÖljan tillbakavisades vnldetta, mon omsider beslöts, att ursäkten skulle gälla, så framt in­tyg om dellna okunnighet kunde presteras l, Tider skola Ufyonfunnits) då konventen fitminstono oj höllos, utan tycktes harva Ul)­hört af sig själfm. Försök gjordes dock Iiter,att uplif\'a dem, mOll

utan framgling. Slisom oxempel }la orationer friln detta llrl1undra­des först.'l lirtiolIden mll. följande anföras: »Orn smaken och det in­flytande, hon hur på människans lycksalighet». llOm kopp)'rnpnill'gens historia». liDo vita Martini Luthcrw. llOm rnll.nskliga fri·hctSlllldcllS olika utyeckling» m. fl. Omsider fann man, att dessaöfningar nu mera fullkomligt öfverlefvat siu. tid; i 1848 ars stad­gar afskaffades därföre orationer och diskussioner på landskapen,och aret dtirpll fingo kom'enten ärven Ynndra samma väg. Dettavar vid samma tid, som de s. k. fackföroningarne "id Upsala uni­versitet begynte sin tillvaro. Ofningar af det i fraga varande sla­get MIlas dock [hmu i 1itskilliga nationer.

Vi hafva redan omtalat Nations-Bibliotekets tillkomst, ufven·som huru denna institution genom 1794 ths stadgar erhöll ickeblott f1.Cl'O ekonomiska fördelar, ntan jiilllvul, att den högsta vardenom den salllma anförtroddes at en särskild ämbetsman, Biblioteka­rien. Donna ordning befans dock snart mindro tillfl'edsstitllande.Den 2\) :\Iaj 1811 tillkännagafs, att ett anonymt projekt till bättreordllalHle nf bibliotekets förvaltning och inkomster hade till kuratorinkommit. :Med anledning däraf beslöts den 7 Dec. s. a. att nagraUndringar i stadgarne skulle vidtagas. Inskrifningsaigiften höjdes tillG Udr B:co och jämviil öfriga afgiftor undergingo n1igon tillökning.Hälften af alla nationens inkomster skulle tillfalla bibliotekskassan,och, sedan genom denna afgiften föl' prenumeration på »amorna»blif\'it bestridd, fördelades denna sa, att '/3 användes till att inköpaböcker af medicinskt 1/3 af theologiskt och filosofiskt inneMIl.H"ilka medicinska böcker, som skullo inköpas, afgjorues af allamcdicina stuoiosi inom nationen, h"vilka teologiska och filosofiskaaf dessa vetenskaper alumner in corpore. Föl' öfl"igt meddeladesock nll.gra föreskrifter om utl1ining o. d.

P1 detta sittt växte biblioteket inom kort ganska hastigt, enomständighet, hyal'till donationer iifmn bidrogo. Den ansenligastetillökning OJ'höll biblioteket emellortid aren 1822-1824 genom en

IN. l'r. lSOG lli. fl. Jmf. N. Pr. lS"/lllG.

46

sin forne ledamots, Bokhandlaren Hr Magister Wibol'gs me<:cnn.tiska frikostighet; i det att nära (JOO valurnor af denne mall done­rades till Nntiollsbibliotckct '. Oekst\. kunde nationell, d§. don SanUllltår YiLdjade till nllmtlllhetcns frikostighet i och för llllskaffalldet afmedel till upföl'lmdet af en llationsbyggnad nilmna, att dess biblioteknu mol' uppgick till 1,500 volumer.

Detaljerade bestummer rörande utllining o. d. faststuldes medanlodning af den 'Viborgska donationen. Emellertid har Stock­holms nation alltid "isat stor liboralitet härutinnan, anseende, attbiblioteket därigenom bäst fyller sitt lindarnfil.

Hvar nationen i lilsta. tider hlUlit sinn sammankomster, lir ossej bekant. Oftast hetQl' det visserligen i Lnndsknpsprotokollen, attnationen samlades hos sin vördade Hl' Inspektor, mon uttrycken»sin Yanliga salD och Dnanonslokalem omväxla härmed. Sannolikttorde förhIillandet varit olika under olika tider. En längre tiduplät en redan aHiden Inspektors euko. godhetsflIlIt sin sal at natio­nen. En !lnnan gång skola Stockholmare och nligon af do Up.ländska nationerna öfverenskommit om att hyra gemensam lokal t.

Behofvet af en egen llationsbyggnnd mliste dock omsider görasig gällande.

Den 20 :Maj 1824 beslöts Ii flllmtint landskap pa fojrslag af Natio·Mns d. ". KuratoI' C. Rundblom, att litgärder skulle vidt..'lgas i ochför bildandet af en fond, afsadd för inköp eller upbyggande af ettNationshus, i likhet med hvad redan skett i andra Nationer. Föl'detta iLndamlU tillsattes en kommitt6 bestående af fem personer,med updrng att utarbeta forslag till stadgar för förvaltningen ochanvändandet af denIla fond. Detta förslag blef af Nationen anta­get den 2 l[ars följande ar. Enligt dossa Dstadgar för StockholmsNations byggnads-fond», skulle fonden bildas dels genom frivilligasammanskott af alla, som till nndamll.let ville bidraga, dels genomterminliga bidrag af hvarje närvarande landsman om minst 8 sk. Rea. •

De, som till fondens förökando bidragit, skulle sammanträdatvilllne glinger iirligen för att gmllska kassaförvaltningen och be­sluta om vigtigare litgärder. Den omedelbara fön'altningen up­drogs lit nio personer, hvilka, med undantag af Nationens Kuratoroch Bibliotekario, som alltid voro sjlLlfskrifna, pa dessa samman·

l N. Pr. d. 7 Dec. 1822 oeh .d. 27 Maj 1824.

• Enligt meddelande af Grefve Lewenhaupt. DennR sak f:\r nMurligtvisej p'\ minsta vis förblandRs eller sättas i sammanhang med Stockholms nRtionsupkomat. Dcn tillhör älven en vida aenare tid.

47

komster 1 u~<Y'()S> i den ordning, ntt vid h,"arje ordinarie samman­komst den iilste afgick, och bura de ett gemensamt ans"nr för lilla<1e tdrvaltnings8.tgilrder, mot hvilka do oj anmält sin reservation.Inspoktor egde att, när han sli tucktes, utan aUgl"OT deltaga i för­valtningen. Fonden placerades, mindre summor, hruka ej fiugaöf\'erstiga 100 Rdr. Reo tillsammans, slisom llln at landsmän motantaglig borgen och pli fjorton dagars upsiigning, summor mellan100 och 500 Rdr. ReD sll.som Hin mot silker nf »nutoriteter tillvedorhäftigheten vitsordad borgeull och pli. tre m1'tnadcrs upstlgning,da den öfvcrsteg 500 Rdr B:co mot sam inteckningar och pIl. 6mRnnders upsägning. Till byggnadens fullbordan I1IlMgs en summaaf 10,000 lMr B:co erfordelig; färdigt stenhus kunde ock inköpnsom aRdant ansågs lämpligt, men fick ej apteras till sitt nyn ända­mill förr, Un detta utan skuldsuttning kunde ske. Byggnad kundeforctagas ufven innan don nUmda summan tillfullo btjfyit insamlad,dock ej utun 4- efter h\'arnndra följande ordinarie allmänna sam­mankom.st.ers beslut, bvilkct ufven erfordrades för att inköpt sten,hus skullo till sitt nya 11ndam1l.1 apteras. Redan samma dag fore­togs en insamling, hvilken inbringade 610 Rdr 32 sk. 8 rst. Rea.

FÖl'valtarne nf den sll.lunda bildade, under samma termin genomytterligare bidrog till nUra 900 Rdr B:eo förstärkta fonden, utftl.r­dado i Juni m1l.nad samma lir en inbjudning till den :tämde allmän­boteu, företrildesvis Nationens torre, frll.n universitet afgtlngne med­lemmar att till ändam1l.lct bidroga. Särskildt framhölls önskvärd­heten af ett eget nations-hus, dels m' synpunkten nf landsmunnensbetydligt ökade antal, dels ur synpunkten nf nödvundigheten nttvooerhörligen torrara det betydligt tillökado biblioteket.

Den &~lunda grundlagda fonden vä.·de ganska hastigt. Uedan1828, d:.'t summan uppgick tiU öfver 4,000 Rdr Iho, kunde manträda i författning om tomt-inköp. Akadomien gjorde dll. nationenanbud om inköp nf den tomt, pIl. hvilkell det lIuvarande nations­huset är belUget. Vederbörande emottogo anbudet och \;d arctsslut tUslutades köpet. Köpeskillingen uppgick till 1000 Udr Rco.

1844 hade man nndtligen kommit malet s.ll. pass niira, att detkunde pil. alvar blif\'a fraga om upgörnnde nf ritning. Flere utdraritniugar bloh'o till Konduktören Xbom öf\'erlämnado med updragatt upgöra forslag till brggnadsplan, hrilket furslag i1f\-en af fondensforvaltare och intressenter med nligra mindre fåliindringnr gillades.

, FönLn. gAngcll uUilgos de af Natiollen.

48

Sommurell 1845 begrnte grunden läggas. sedan med Bygg­mästaren Petters...~n artaI blif,;t ttilffndt att, mot ell entreprenad­summa om 17,500 Rdr Reo, upföm den öskadc byggnaden i ör·verellssuimmclso mod antngen l'ihlillg. Snart faull man dock dcsamlade medlen otillräckliga, hvndun ~ationen på allmilnt land­skap den 31 )[nj 1847 beslöt uptngandet af ett Hl.n om 4,000 Hd\'Reo, for hvilket säkerhet skulle lUlUnos genom inteckning i nations­huset. Xagon tid dnrefter fann man nödvändigheten att höja dennasumma till 5,000 Rdr Ren. Nu funnos ingn vidare hinder fdrföretagets fullbordan och vid vlirlandsknpet dr 1842 kunde Natio­Ileus Pro-Inspcktor lyckönska den samma Jlatt numora under egettak kunua h/Ulu sina SllmmallkomsterIl. Detta skedde Ulldel' O. S.EJ/dbm-gs kurateL

Det faller af sig sju1ft, att detta företag mll.ste medtöra. bety­dande tölii.ndrillgar i Nationens st)-rol.sc och törvaltning. Vi hafm,redan llamt, att Byggnadskassan under sin tillvuxt stod under Silr­skild förvaltning af nio personer, lwilka an-en ombesötjdc tomtensinköp och byggnadens upptörande. Denna myndighet ynr emel­lertid af en helt och hallet proYisorisk beskaffenhet. 'l'ilIsntt förett särskildt undamlH skullo don upphöra, nill' detta lilldnmll.l lyck­ligen yar vunllet. V1lnten om nntiOllshuset blef vissel'ligen tiltsvidare anförtrodd lit denna kommitte'. Dcm 3 Maj 1848 beslötden emellertid att till Kationen hemställa om ej denna torvaltningnumera. kund~ ordnas pli ett enklare sutt. Att man ej kunde heltenkelt återg§. till don gamla ordningen yar klart, t)· redan Xations­brggnaden fordrnde tor sin ylhd on vidsträcktare tvryultning. Manhoslöt dertore, att nationens stadgar skulle undergå en fullständigomarbetning, SIUunda tillkommo lllltionsstndgarne af den 23 No·vember 1848, do första till trycket befordrado, De af\'cko fr1l.n deföregllellde, förutom hvad anglh afskaUimdct af orationer och dispu­tationer ,,-id landskapen, h'f"arom yi redan talat, hufvuds<'lkligon ifoljande punkter: 1) 'l'iIlkommer en ny umbetsmall inom Nationen:Andre Kumtor, hyilken eger högsm ledningen af dess ekonomiskaangeli1genhcter i sin hand, hmremot förste Kurator och Biblio­tekarien befriades från den ekonomiförmltning, som förut Ulll.g dem.2) Inri~ttades ett bibliotcksutskott för bestämmande af böckers in­köp, i hvilket de särskilda facken skulle vara representerade. 3)Stadgades att nationens fnstighet skulle stå under y§rd af cn bygg-

, N. Pr, d. 13 Oltt. 1841.

49

lIndskommitte, Jx.~tiit'llde nf KuratoreTIm och tr(> nndra nr och inomXntionen fritt YRlde ledamöter. Denna kommitt~ Ur den samma,som Unnu i dag med förandl'ltdt mmm och i en och :lunun milldr(·Yilsentlig Jlunkt fÖl'illldrade ruttighctel' ftircfillllaS och bUr llamll affön"altningsutskott. 4) Föl' öfrigt Yidtogos flere andl'n mindro föl'­iindringar och mer detaljerade föreskrifter lnlllllades mod ufsccndep[l fömtitning och d~'likt, dem ,; dock hill' furbigfi.

Suttet för nfhlggondet nf den i stadgnrne fOI-eskrifnfl JUllio!"'­~xnmen och fordringarne i don samma booHlmdes Il!lrmare genomnationens beslut af den [dc December 1807, hnlkct ,'nr af följrllul<>hnf\'uJsakliga innohfLll:

1:0 Utan slIl'skildn nf Juniorerna godkHndn sknl fick Junior.~·

examen ej tagas nf dell l som första terminen tillhörde nationell.2:0 Examen skulle i Inspektors lIilrvaro forruttas med dem,

som sig durtill anmult_ De godknndn förklarades pli nästa all­mämm landskap fur Juniorer och flpförde.s i den ordning, de s1.somRecentiorer innehaft:

3:0 Examen yar dels skriftlig (bestliende i ett 8pcciniell 8tili,pli latinska eller !lagat af de lcf,-nnde spl'likell, hvilket i Kurator~

lltil'val'o författadt, IIpYiSlldes fiir Inspektor och SeniOl'ernn) delsmuntlig, hmiTid fordringarna voro ul.lgeflil' loljande:

l) Gl1lmatikaliska Grundbegreppen; kunskapen om dem ut­röntes genom explicatioll och grnmatikalisk analys nf nagoD Klas-sisk (Latinsk) eller modern författare. _

2) Retorikens allmännaste begrepp, sa,;da de Uro oUlldgilng­liga för att kunna urskilja In-ad, som hos en fÖl'fllttnre Ur uttrycktpropria aller figUl'ute.

3) Logisk kUliSkap om operutiones mentis, Olll IllUnskliga be­J:p'eppens riktiga indelning, om definition, bC"is, princip, prremisseroch conclusioner.

4) ])(> frra första böckerna af Ellklidis Elementa Geometrill~,

(Iuutuos spacies i hela och brutna tal samt Regula di tri i arith­metria ".llgnm_

5) Kunskap om Jordklotefs MatiJematiska och Physiska in­delning ocll de sUl'~kildn YUl"ldlldelarnes, i synnerhet Europas geo­grafisk~och politiska indelning,

6) VI' historien. a) De tor äldro och nyare skrifters rltttatur"t/ind oundgungliga mytologiska begreppen. b) Gamla bistorienshuf,-udsakliga illuehlill t. ex. om de fym monarki(>n1(>. c) De tur­namsta cpok<'rna nf nyare allmnnna historien och i synnerhet fuder-

,b"rh. '" ' .~,,,,,a. -,"11ft; ~'.r~rt.i.,_ 4

50

llcshllldets IllHlel' Gustatiallska periodcn. d) En allmHn öfl"crsigtnf gamla och nya testamentets l"cligionshistorirl. i synnerhet redigabegrepp 0111 nya Testamentets -l första sekler (?) och Lutherskareformatioll81l"

7) Dc allmiillllaste begreppen uti sodeIUl'an, J1Umligen om l"iLttoch "OJ'iitt, Olll lag, pligt och förbindelse samt Olll v!l.ra nllmiilllllll'eskyldigheter ~åsom miinlliskor och medborgal'C.

8) Kateketisk kunskap uli '"l'heologien t.

l'venne ar dUrcfter klagade.:; öfver att sa m allmiildo sigtill dellna examens undergående, hvnurm dess iindmn!l.! att gif,'ade illdrc källnedom om de yngres kUllskaper förfelades. :rll. grundhilraf beslöts, att, dess aftiiggflllJe skulle blifva obligatoriskt föl' enhnll", som ett al' tillhört ~ationen'" Xl' [812 b('slöts, att denlandsman, som så önskade, skulle m val'a vid denna examen nill"varande, l)!l. det att denna. killlnedom matte utstr;tckas iifven tillJuniorerna ".

Grundligare fÖl'iinul'inga]' ick(~ blott med afseende pil delma.examen

l" utnn jCllIviii i sammanhang dill'llled mod afseende pa !tl­

Jel'"klflssernas stulluing till hmralldl'fl. i allmullhot vidtogos 1820..Först och främst stndgfldos d!l., att landsmilnuCll skulle i rym

ordningar fördeltc vara, niImiigell: Seniorer, Juniorer, Hc()cntiorcroch ~o"itie1"" Vidare fflstsWldrs, att t,"jinnc gmtiel' af natitms­examina shJlle finnas, Jltlliorsoxamen och Hecentiorsexamrlll, ochatt ingon, som för aAilggande af examen vid uniw~l'sitetet öllsknuenationsbetyg kunde erhll.l1a sfidallt, såfl'llmt han ej aftngt någondera;lf Jess<'l, Iwilka b!l.dn" flftades illtur Seniorerna i niirnll'o af Tn­spektor, och nf hvilkn. dell högre, som ej tick tagas förr iin nnuraterminen af examinandens vistelse vid uni\"crsitetct och ej förr Hnhan fylt fomton ar, medförde hans lIpftyttning till Junior, dousenarc, som fick nAiiggas vid hvilken akadcmisk och fysisk lUdersom hHist, medförde, s1l. snart examinanden fylt femton 1l.r och '·aritett år i Nationen inskrif,'on, hans upflyttning t.ill J{ecelllior" Vidblida examellSgradenlll födattadcs först i likhet med In"ad förr skettett specimen stili, för den högre på. intill, för den Ingl'O på. samm:Lsprålt, svcnska cllor llnnat lefvanue språk. Dcn högre cxamcn inne­fattade pröfnillg i G-rekiska, Latinska, Fralls1.'a och 1'yslfu spnl­!.:ell, UUI' fordl'illgarnc voro nii.Stall fullkomligt de sm"nma som i dCll

nu varande lllatul"itet~oxalllel1, vidare J.lIatematik (6 böcker i Eukli­des samt Aritmetik) Historia. (utom fädenl('slandcts antingen Gamla,

, N, Pr. - • ~" Pr. - • !\. Pr,

;;1

)[ed(>\- eller Xyrare tidens historia) .o:amt Geografi och Krist<.>ndom(mindre, kOlllp('lIdiö.~:t öfvC'~igtcr). .För ntt denna examen skullef111~(>S godkund fordrade;:, ntt examinanden skullo nfliigga prof pil.lIägOIJ imigt i alla dc;:;:fl, iiIImen (Grekiskan llndantrlgen) samt, atthan tilktmmnns cl'hfillit lUta bctyg~ellheter och vm' i latinska spr§.­ket approberad. Den, som aflngt nlIgon fnkultetsexmnen, den törstatcologi.;ka undantagen, (Iller ()('k ulldergtltt preste.'l:umen, illtriiddeutan \·idnre pröfnillg i de rättiglil'tf'f, som mf'dwljdo denna examen.Den Iilgrc ellel' s. k. rccclltioI'S('xalllen omfattado tyska och frnuskaSpriikC'll (fordlingar = don störro examen), matematik (fyra böckeri Euklides 0('11 HE'ckmal'k,., lll'itnwtik) samt historia, geogmfi ochkmt('udom, dUr fordl'ingal'lle ,"oro nfigot Illindre Un i den sturm;om examinanden så ön~kadc kunde han ock blif,·a examinemd ilatin~ka ~prlik('t. "För att examen skulle anses godkänd fordrndeslllin~t oppo~ition i tre !illlnell s;amt vitsord om lmligorlundn tor­:;vurlip illSigt i dc öfriga. Den, som il.nJlllllt sig till sWrre C':<lInlCll,Jllell oj i dem1ft blifl'it godkäud, kunde till Recentior upfiyttlt.'l, omham fidagnlngda insigwr bcfUllnits motsvara fordringarne hilrför.Bctriilrnnde åldersklassens riittighctcr rid voteringar bestämdc~, attSenior skulle hnfvll 3, J"unior 2, Th:>centior 1 rö~t. ReccntL<:simisnknadc rtistriltt. Inspektor erhöll nu 10 röster, Kurator ochBibliotekarien hrnl'dern -I.

Så sökto Nationen. i cn tid, dft f"t.irhfl.llfmdcn[l. \'oro helt andraUu undel' 1700·tnlets föno hälft, men r~ andra sidan studentexamenännu cj D\"Ulluit behörig stadga. sjillf genom direkt..'l kunskavsproft'örvj".s.'l sig därom att iugen, som ej Vllllrut den turkofran, nft hankunde anses nligorlunda mogen tdr sjelfstudium, kom i litnjutandeaf en nationsledamot.s liiU. .h 1835, dfi förhIl.llnlldcnll. hiirutinnflnll.ndrnts. ansilg man mcd skiil dessa examina, öf\-el'f1ödigll, ja t. o. m.l'kndlign, Iwndnll do ock s. Il.. formligen nfsknffadcs. l huf\·udsnk·lig ÖfVCl"cusstämmelse med förslag af CII kommittti, nedsatt fur Olll­

nrbet:lllclet af dessa §:er i stadgarue beslöts dilrf'Qre, ntt landsmän­nens fördelning i de fynl. lUdersklllSS<!ma viiI skulle bibeMlIas, menatt de, som iinnu ej underWitt studenicxamen, men likväl \"lmnitintrlidc i )\ntiollen, skulle upförns uuder en särskild l'ubrik: D'Exa­mimmdiD. Rvmje landsman, som undel'glitt studentexamcn, egdel'ilttighC't att bekomma fullständigt nntionsbctyg (vitsord om upp·furande och Rit), Examiuandi testimonium ,-itro (vitsord om upp­furande). "CpRyttningen till Junior skulle ske genom ,·al i all­mUnt Landskap, hyan-id de, som b-enne teTllliner .arit Recentiorer

52

yoro valbare. och erfordrades '/, rostpiuruliret. Den, som, tY(lIllWtenniner m,rit Ko,-i.tius upflyttad~ ut/m val eller nunan prufning'till Recentior" Rö;:tberiikningt'll bioohulk EXBmin:ludi saknad",i likhet med Recentissimi I'öshiitt; blott i mlH, som angingo ;::am"mnnskott nf penningar tilltorsukmdes den cn röst, (i öf\"erensstiim­molse med ett uldre stadgande i 1813 1\1'8 stadgar)" .N!l.got senarebeg)'llto skilllad göms mcllall Examinanl1i, lll'ilk:i förctl'tt fullstun­digt· afg~l\gsbctyg från HÖgl'C offentligt Elementar"liirorcrk ochPrelimillal'istc,', hyilkll egde betyg fl-6.n enskild InrnrC' eller under­Yisningslmstait, Prelimm;st mllste slli under bspen;::ionll af akndC'­misk liinue eller nligon af nationens $Oniol"('r, h\-i.lken egde tillsynöf,"er hans studier och uptvnmde samt fick ej Inngre ön h"iilUJ('tonnineI' i dellua egenskap hllrst.t l öfrigt hade han samma riit<­

tigheter som en Exmninlllldus"I 1848 [11'5 stadgm- bibchulls i det '"i1sentiiga dellnn ordning,

blott att nO"iticrna nu kllllndes Hecc'lltissimi. Ål' 18~2 försvulUloi öf,·erollssUllllmclse mod do då utkomna ullivol'sitets"tatutcma Exa­miUllndi och Prolimimllistel'l13, och studelltbl-efs fö,'ctt'eudo fordmdcsorilkol'ligou tvI' inhiide i untionCll,

Den brokigt skiftando indelning, som kvarstod, tillkomnH'nundcr nalionscxnminn.s lysande tid och l:lmpat ~ig fUr dessa ochandra, då torcfintliga Cörhlillll.llden rur dock for omotl\-ernd fvr nttIiinge kunnu egn bestgnd, SIi småningom ~-ntc J uniOM,,"alet ned­sjunka till en tom fonllalitct. _\1' 1870 Ilfsknfflldes den lägstaåldersklusscn och beslut fnttades, att en h"nr, .som i Ilntionen \"amlinträde skulle geullst blif\'f1 Heccntior och sJisom sådan egn ]'öst­rutt; l\ret dörpli nedsattes Senior011lfts ruster till h"Unlle. lförsinghafm sedormera iif,"clI \-arit Ii. bane dels att alldeles nfsknfl'll. Re.centiorutet (llYllrigenom alla nationslcdamötcr skulle erblUla ett likalUttal röster), dels att nodsittt.'l dess fortnlro till ('tt ar, efter h\"nr.;förlopp Recentiorn skullo utAn \"31 till J uDior UI)Hyttas" :Kationen,som ansett n~"'On tids ,-iste1se 'rid universitetet under nmliga. fur­hlillandell orforderlig för vimumdct lIf den kännedom om personeroch forhfilllllldclI, som knll berättiga till lika I'usbiltt med land~­

mUnnens flertal, hal' dock förbstnt dessa förslag_ Af\-on Juniors­vlllet hal' 1>ibohlillit-s, ohuru dot uu mOl" saknllr all ,"ol'ktig bctydelsC',

Se yi nu tillbaka p1 Stockholms nations ut\"cckiillg under dentid af nUm tVIllme arhundrnden, \-i om densamma agn nagon nUr­mare kännedom, 53 kUllna ,-i. sMom deull!l uh-ecklings \"ilsentligastE'grundfaktn angifm dels, att nationen sli sm!l.ningom torlorot sin

omedelbara betydehe föl' medlommul'Iles wtOllskapliga fÖl'kofrnn,dels ntt dess egen organisation fortgtitt i sin uh'ockling i allt merdemokratisk syftning. ObE>stridligen haf\a de~~a IOliindringar, hmdtiden ,;dkommer, gatt hand i hand med hyarllndra. ..Att emelh,l'­tid dem emellan Yilja so ett direkt kausalsammanhang syncs osslika oriktigt som att i niigon af des.~a omstundigheter tro sig finna~p3r nf n~O'(lt nationsfön'ningames fJrtgäcnde lorfal1, yurc Eig föratt uppgå och f,jrsviuna i en allmän studentförening, ll\;lken aldrigkan ersätta nationerna ens i socialt afsoonde, eller för att harstll.l'tisom foreningar af blott pekuniiir betydelse - dll dos...<:as socialavigt och betrdelse h\'arkcn minskas damf, ntt dc ej lilllgre kunnafylla. sitt forna HndnmllJ i Jiterllrt al:scendc - oj hilllE'r dllmf att(jbde behof krHfva ökade medol och dessa i sin ordning en vid­sträcktare fdn-nltning, - så Iiinge ilnnu ett högre ällClam(il finnp.:sf'ir dE'>'Ml medel och denna. fun'altning. Det funst..'1. af dessa grund­faktn illllebär blott, att dc samfuud inom universiteklts alumner,som grundas -pil. gemensam flldel1lebygd och gcmensamt lliro\'el'k,l"j Inngre kunnll tillfredsst1tl1a behof,'ct af samarbete inom studienmemellan dossa. l ..ikasl'i liwt, som detta. inllebär, att det nilmda be­hof,"ct ej lungro skulle förofinnas, liknsl'i litot medfur det i och föl'sig taget ott fomokande af Ilationsfor('ningames sociala värde. Enannan fråga blit\'er ,-is...--erligen den, huru vida <"j mojligen, om ochda dctt.'1. behof en gång blifvE'l' bchöril,'en tillfredsstiildt, andra,till ,'ederbörlig utvccklillg komna, ritttsligen erkända och i mE'd­vetandet fast rotade korporativa furellingar, grtUldade pli helt andrafunlt~Utningal', ntt natiollema, sknlle i en nfliig'S('1l fmmtid bcfinnAAlumpligare att iifmrtnga ilf,'en de sociala funktioner, som nu lng­ligen tillkomma dessa. ]fen lösningen ar denna frliga tillhör ejhi<:tori t 'Il, l.:tveeklingcn af själfva organisationen åter får J:'in liutfunna lurklarillg llels i den alhniinDa trosandan, dels och fornäm­ligast i andra fordl'ingal' fur inträdo i :Nationcn, dels findtligen ido större gemensamma utgifter, dessa ökado behof gjort nödvUndigfl,h"arllled doek icke nekas, att lHltionclls förlorade liteliira lIndarnaikan i ~in män hafm bidmgit till specielt senioratets minskade be­tydel!=o.

De mlingfa1cliga litgro ordningar, som en tid fUlIIlOS, uIJkomll\o,!;.l<:om d .sökt ,;sa, "id den tid, da de "ekln~kapliga öfniuganleredan hade böljat föra ett a(lYlluJlde Ur och hade scin anledningdcl'i di~ri, att dc nngot ultlre JuniOrCl'Ilfl fingo likaJ l'iistriltt (enfi.irändrmg i domok1'lliiskt syfte) dels i den bestämda skilnad, som

begynte göras mellan examiuerade och oexamillernde studerande..1 dc vetenskapliga öfnillgarnc ogde do iugalulLda siu gl'llJld, de hndet. o. m, föga eller intet med dem att skaffa; och seuioratct, d€'nUril.l<hta af alla nationens institutioner, Ilr till tidcn nog borHit etthalft sekel nldl'Q tin do vetcnskapliga öfningal1le, Inom de underden sista tiden uprättatlo 8. k, fackförenillgarno hal' oj häller nagotdet ringaste behof fdrsport af en fördelning mcdlemmarne emellannf den beskaffenhet, som den i fdlgamrande,

.\ldel'Sklnssorn:a cgde fastmer omedetbarligcll och "Usclltiigenen social lJety(lclsc do \"01'0 i sQciala förhållanden grundadc ochhafl'a genom dessa fOI'Mllulldens forälldl-ing förlornt eu dd af sinbetydelse.

Inom ramen af dessa fUrhiillallden har Stocklwlms nation ih'å och ott fjiirdedels sekel frnmlefvat sitt stilla obemill'kta lir.Har da I'ul dolta lif oj i deu fosterIundska odlingens tjUnst burit!lilla frukter'! Hmd hal' det btifdt nf dem, som uudel' dellna tidi hennes krets tillbringnt flere af ::in ungdoms nngenumastc och \'iiläfren lllrorikaste stundcr, som af samlif"et inom henno emottogomer [in ett tÖl"udlollde och dekande intryck'? - }'oJag maste IlUmIlO»,SUger Lidcllius i sitt ofvau lIiimda tal vid det hUlldrnll.riga minnetsfl..",t, Bjag m1tstc nämua fast jag ryser, och I ej aunnt kUllnen nnsucka. dnn-id, huru b'änne inom detta forflytnll sekel afhälldt sigsjälfva alt Iif, och lika manga mistat eftor föd:jilnst detta lif,'et, dockundel' ool'Odclse och silkcrt hopp att Il.terfå det bästa. i\fIl.Uc Gudos..'" nådeligen Ix.'ml'3 för en sÄdan iindalykt!. 'l'ilIdl"llo~lseraf 3ylikbeskaffo!lhet hafva emellertid nog intrllftin, uf,'on under den tdljandetidell. »:1Ien», tillUggel' talaren, »\'iindoJll hiilll'e blicken till dew'igm och femtio, som genom dygd och mandom tOI'\"urfmt sig den::tom beriimmelsen ntt upstiga till adclig värdighea, Icke sa filaf Stockholms nations llloolellllllal' haf"a f'or"äl'fmt sig ett Ilallln iden fosterlnndska bilfdell, en, mcl' svonskt anlagd Un de alla, gjortsig rurtjiint af ett Illlmn i den mäuskliga kulturens historia.

Inom fosterlulldcts uråldri6rtl huf\"Udstad, modc-ro~ell for Y[\I'

nations medlemmar, har Kico(lemllS TcsJtiJl (f. Hi;;-I, stud. l()GI)l'est ~ig en "lll'aktig millncs\-ll.l'd i Svoriges friLmsta kungaborg, fleraandra spfir af hans verksamhet att förtiga, Hans nalllu l)'Scr o~s

till mötes i från det forst.'l 50·talets dunkla natt, Luder det rdl­jandc- halfseklct ro\'\'Urf,'ade Johan ToMas Gcijslel', på sin tid eu

55

nI' uatiollCllS mibt aktade medlemmar, och ull tid dess kUl'lltol",

Samuel J't"i!add och Ja7.ou Henrik JJIör7; en plats i dell svenskaskönlittoraturens blifdcl' Mcn-

)JGif plats, gif plats, se Nordens \·jugud nalk:13

»Orh s1lngf'1l s\"iirmul' kring huns "igda llJUlld;·

»Hör liUI' han skiillltur, se hur glndt JHm skalka'!l,:Med llymfcrna uti den gröna lund.

».\fell nck, lJUm gHldjc ligger ej i kannan,

lIJ::j i id>'Ucl', som hall kring sig stJött,»Halls druckna öga sUkcr ock cn alJllUll,

)'Och lll;irk del vemodsdraget ÖrVel' pannan

»};tt nordiskt sångardrag, ett drag i roscnrijdl».

Carl Michael Bellman inskl'efs den 3 Ko\", 1758 i Stockholmsllatioll. »Imlllodnlis sui" scl'iptis suoquo Clllldido Illgelllo et copio·;;issimo IOllgC cclC'Lris.»

),1 Djul'.l:pirdsckul', suscn "iluligl tif\'er»)Den störste s~ngarns lJild, som Norden bar,

»Det fin> ej tid, som dessa toner sufrer,)'Det fins ej land, som deras like har.\>

BcJlmfllls Y(in och medbrodCl', Carl IsraiJl Hallman, hill' iifn:1l

tillhört Stockholms nation. och i nylll'e tider hal' August Blanchef{)l'I"Hl'fmt sig ett af hedersrum mon inom den svcllskll llovcll-litcm­tlll'E'lIS huftler.

Det ilr dock icko LJott inom dct skönas värld: \·i pfttl'ilffall11mn, som fitcrfinnas i Sf:ocklwlms nations album, Hfren M \-eten­skapen, kyrkun och staisEfl·ct haj' ulliionen sktlllkt m:'i\smiill nfför.sta ol'dnillgrll. !\iil' »den sl'ellska Hmn bröt Slg nya banor itankcns oocsöktll l::l.lld», fick man oO\·ittna, huru

»)lIJc!alldc'I"hjclm ucrilknar ]lillllafilrden

»1'Ö1' månens skifva, fOr planetens ring.»

DCll mall, som vid detta sekels bÖljan ktlllndes nf ,-lirt bh;·tlandC! och styckade fostet'1alld till hjälp j Hödens stund, och furdodet in på en Il~", sundare leflladsblllla, ('gnod :'it fl'cdolls och folk·förbrödringons lugna vHrf, fick i jJla:!JlIlIs l1l"ahc CH Il)niktig \·~ill

(}ch vormhjiil"tad hjtllpo,'o, under det Anders J,illdeverg eger bet)"·delse S:1S01ll ('n af fÖl'olöparno till ctt friare salllhiillsskick i vf\l'tland. 1!Ulngell stjiil'lla har slocknat i sin tlindning. En tidig dödknllaut' Kn'sthm Clai:son bort frB.1l cn knapplIst påböljlld lif~göl"

56

ning, Sent :;kall dock den ungdom, ),.om 'betrnktllde hallS fmm.~Ilgar slisom sinn. egna., {6rgilta halls minIle,

Detta blott för fltt nllmna llBgra få, exempel. E'lem nndm- kunde anföras, mon do pftpckado mit vam tillfyllest. Häl' gUlIcr

det ock i heIn sin vidd, att

DHilrrorllr'n ensam vinner icko slaget,_Do djupa lede!" \'inna det med honom.•

Huru m8.ngen huf\"ud,.ta.dens son har icke efter "UllIlen akademi~k

bildning i kyrkans, i stutens, i vetenskapell~, i konstens, i det en­skilda lifvets tjänst, ärligt till lif\'ets afton kämpat sin kamp lurdet fur miiJmiskan evigt vill'defulla, det tldla och uphöjda? ~[Cll

hvem kan vill bestumdt angif\-a. det inflytande ett :<:Iidant samfundgom Stockholms nation utöf\'at. pR. m1l.nga bland dessa, under on to\'deras utveckling så betydelsefull tid, som dOll, då hOIl slutit df·minoni sin krets? Ihcm vet, om icke mycket for dCIl fosterländskaodlingen gt1tt forlomdt, om nationsrorcllingnme aldrig upkommit elleraldrig blifvil. Ingligen erkända'? Hnld frnnllidcn kan bärn i ",iltsköte tillhör oss ej att här söka. utforska, och deUn 111' viii nf\'Cll,<let må gUlla llliLnsklighetells och folkens ödens eller lifvet i inskrilnk­tare hctSllr, mcl' Ull man vanligen förestillIc\' sig, fördoldt fiir dodödligns blieknl'. F örh1l.lIandellu vlixia, lifvct ombytcr gestalt ochmycket, som under cn tid haft sin stam bct)'deJsc, kan under cnannan nedsjunka till ett betyd<>lsc!öst intet. Aldrig skall man dockkunna med .r.ltta påslå, att Stockholms nation och dess systenlll­tioner saknat sin betydelse; man mltste om dcm alltid siign, attde hvar i sin stad och på sitt siltt, \'uscntligcn bidrngit och i dentid vi nu lof,-u, om Ull pli nngon anllan "tlg och i andra forlllel',Un fordom, fortfarande bidraga till ett i1delt och vilrdigt tdrhll.llandemellan uni\'ersitetots Iiirare och lilljungar och mellan dessa inbör­des, samt att do dUrigcnom haft sin stom bet)'delso for uni\-er­sitetet och genom detta for den s\'cnska odlingen i det hela,~eka kan man då. ej, att dc fyll. ett verkligt. i tidsrul'llfillandcna.gl'Undadt behof, som, efter h,'a<l ufvcn erfarcnheten fnl.n andra.högskolor visa!", ej utan stora olilgenheter kan l[tmnas ouppfyldt -

PUnd wel' dell! besten sciner Zcit geullgIlGethan, der hat gelebt fUt' allen Zeiten,D

--

57

Bil. 11:0 1.

Förteckning på Stockholms nations Inspektorer.

Doktor Stigzelius .Professor AkerDlOJl:Uugister ForneliusProfessor Spole ..Professor Scbwedberg (?)Professor Bcllman .Doktor L. Afolin. . . . . . . . . .. . .....Bibliotekarien Doktor BCllzelius.. . •....Lucka (se png. 32 till pllg'. 3-1)"......•..Professor Hermansson .. . . . . . . . . . . . .Professor Melander . . . . . . .. .••..Professor Rosen . . . . . . . . . . . . . . .Lifmedikus Samuel Åurevillius .Professor 1relunder, adlad Meln.llderhjelmProfessor Åcrel ..Professor WijkmanProfessot' HögllllLrkProfessor KolmolinProfessor BergfalkProfessor Cnrlson .Domprosten Toren

1603- ob.ob. -lö78.

1678-1679.1679-1696.1696-1703.1703-1709.1700-1723.1724-1727.l 727-1731.(?)1731(?)-1737.1737-1755.174';-17';7.17.)7-1767.1767-179-1.179·l-1S00.1801-180:).1806-1808.1808-1838.18:)8-1861.18GI-186:l.1863-

öB

Bil. n:Q 2.

De inskrifnes antal.

ÅtCIl

ltlWIijW

lUilI-lLi:holfr,li-!GliO!l.ivU-16li",l\jijij-lliiO1ll71-167516i6-1GSvlij"'l-U;Q~

WSti-IG!."II'IG!lI-16!l:'Hi1lLi-1 'illII

HOI-tjO:'17(lö-li](J171\-1711;171ll-1'i:W1721-172;1726-1,31.11131-11;;1;;113(;-1740liH-l'i l,)lHG-17;j(1

lnl-l7ö;;17=16-17t;i11176J-liG:'

AlltIIl

IU<) Ifl

"Gl1>3,12

l>ö78ö~

72

83,O<!120

""el Sil!l,\81

.................. ··c··---,'.::'__Trsnspurt t:tls

Å ren

17uU-Hil'1771-1i7;;177G-I115Hli~l-I1$;;

li~v-li!l(1

17!l1-17!l.'liflG-lSO(I

l"lll-1811;;Io,;OLi-lSlU1<.11l-1l:!1:,

JSlu-Ul:?!!1l'l21-182::'182(;-18;;01'1;)1-18::1al~a(j-184(1

ISU-PlIå1~·lli-18;;u

18;;1-18;);;lK.6-1860}Q61-18G:'181.\D-18701~71-18i:,

1"760.18';7

Anlnl

Transport 13tl"

n;..................... 67 73~

....• _............... 71i

.. ........•........• 87

..................... 84

... fll•........•......•.... jl:;

_ Illl..................... !lv... I t:;••• ••• ••• •••••••••••• 101,;

..•..•...•........... Il"! !."IlIl

•....... _............ 1l:l7............ 1;,;2..................... 2;,,2•.................... 186..................... 17!! !'laG

..................... 4!."1

Medeltal ärligen. Ditraf hnfn"l.:

........................ ~6

(·8

Åren Antal

Unl-l,OO 10':,1701-I,~ _.............. 16'.17;)lI·-1~1Il1 __ .. _ H',.1801-I>I:}0 __ 1!l'i.18ilO-187il1640-1876

~::·IQ:~:·I.%nbilngare nf den Inlberakal---::---t-'.-[

troabehllnel.sen utgjort ·1014 2

IAnbängare nf nnunn kri~lcn

IlCkiillucbe utgjort .

.\nblingnre n! den Illosniskabekiinnel en ul~jort ... Zu l

SllmlUn 1~I(II.'1 a

Bil. n:o 3.

Stockholms nations närvarande ledamöter t771-1793.

1771 h. ;58 ] 78;3 ,'. 591772 ,'. 30 1783 h. 431772 h. 29 1784 '"' 41li73 ,'. 30 1784 h. :lG1773 h. 34 I7~;' 'o. 42177t ,'. 54 17$:> h. 33I7i4 h. . . . 37 1786 ,o. 4617i;) ,'. . . . . 4 17SÖ h. 34177,) h. ob. 17S7 ,'. 41liiG y. 4i 17S7 h. 30177t.> h. 47 1788 ". 431777 ,-. 4S 1788 h. 351777 h. 47 1789 Y. 341778 'o. 54 178!l h. ob.1778 h. 44 1790 'o. 3S177f1 ". Gl 1700 h. ob.17iO h. ;;4 1701 'o. 3f1 .1780 'o. 4S 17Dl h. 421780 h. 43 17!'l2 ". 40l iSl 'o. 43 17!l2 h. 321i~l h. 43 17!l51 ". . . . . . 4217x2 'o. ;)6 l ift3 h. . ~2

liS2 h. 3S

Medeltal 1774-17fl3 utgör sriledes nfigot mindre lin 43.

•

no

Bil. "11:0 4.

De inskritnes medelålder under 1700-talets senare hälft.

(Enligt ~ation"nll aILnm.)

" I··~I·""II I, I.,,'" II ,\, IlIe<lt]·I~ [110'1.].lIder ' • 'Mer AMer 'hlor r 'Ider

1750 18 liUO .. 1771) 18 1i~O 17 tiOO 17

li;;l Il lilil Il) 1771 lG li81 " 1791 18

17t>Z Hi l7G2 \<l lf7Z 11 1782 17 1702 17

17å3 Hi l7G8 Hi l'in 17 1783 17 17f1J W

17;)-1 18 liGI " 1771 17 178-1 17 179-1 W

l7roa " 176;) lG Iii:; " lid:; 21 m);) 18liGG " 17615 12 1770 18 liSo 17 liM W17.;i I.:; l7ti7 W 1777 18 1787 In 1797 1717;;R l' 1768 17 liiS W 1788 17 ti9q "1i;)9 16 17GO 1G 1779 Il 1789 18 liM 16

För beJa 1().1rs· ~·ör hela 10-lrl" '-ör hela lO-bi" Pör IleJa 10-~n" För hela l O'~r$"periaden \;;,8 m I'eriaden U,G 111. periadelI 16,8 In periaden 11,~ m periaden 17 m.

{;Ilder I().lrs-ptriaden IHO-IH9 (.1 ..idt vi diram ega hnedom) U,@.

• • 1130-1139 • • l j ,B.

6J

Bil. 11:0 5.Stockholms nations samtliga ledamöter.

llder. .pfldrcns stani!. Studerade.

•",13 (; 2 .. 8 2:i -- 1513 -I. -- " 8 23 -- l·'11 5 2 2 9 20 -- 23

4 - 37 20 40 17 4 3 65 - 4:\ 16 44 H. 1) (j {;

2 - 38 13 40 Il 3 7 ,I;:\<14050"H.4G37404G50414339

I.I

535045a84141

"47

6 19 ~ 2;, 2

4 21 - 21 l41611614141151515122­4 21 1 21 ~4231251

·1 2(; 55ij 24 53fl 21 56

522 M(j 21 595 HI 494 12 40(; 5 ö7

12 7 4ö8 JO 478 18 54

16 28 5718 24 5713 24 51

5 6 166 8 IS3 8 H4 8 113 Il) lö2 8 142 15 182 15 11

28 27 48 7 (; 8 1130 23 46 7 -I. 8 1134 22 44 12 l) (; Ii>

-- 35 19 42 12-3623<1811-- 28 21 38]1-291135;.-- 25 12 :>2 ;,-2r.18$58-- 33 14 27 20-- 43 11 35 19

s --,-2 -

2241 2·12 26

2 12 1ö2 14 164 10 7

2 22 •3 22 22 2I­I­1-

s­3­4-

179·1 ht. [) 29179;> vt. 6 301795 lit. 8 30119Ll "t.·1796 lit. 4 31 12 5mnvt.:i30H81797 ht. 7 22 10 817P8 vI. 3 18 12 r.1798 ht. 3 16 13 3179\1 \'t. 3 20 16 31799 ht. 2 24 16 [)18110 vl. 5 26 t 7 21800 hL IIsnt 'l"t...1801 hl. I1802 vI.18(12 ht. 11 30 7180:.; "l. 8 34 14180a ht. 8 2fl 10180·1 ,-t.1804 ht.180r. ,-t.1805 hl.1806 <t.18(16 ht.1807 ,'t.1807 hl.1808 vt.tROS lit.1809 vt.ISOP ht...1810 \"t.1810 ht.1811 ,·t.IS Il ht.1812 ...1.1812 ht.18 t;i vt.ISl:J hl.1814 ,-t.1814 ht.

• beteckurI! 8:\kull.de uppgifter.

liZ

Bil. Il:Q 5. (Forts.)

..\ Ider. Fadrenl ItAnd. Studerade.

",••~•i

> "• •: :· .'•• .S'••,•,

•,,,

7 4i> 6 17 27 10'228~1Oi>'223108

2 12 39 8 2fI 27 Il:;a l4 s:; 9 :!-I ·12 12"-I 15 SS 10 28 10 l;Ua 17 40 Il 2:l2·1 114214 a6 168020 lW2 11 40 20 :.!6 00 1272 12 JG 28 2027 12:>I 13 30 3S [r, -lO UHt 9 2\.0 29 Il -Il 1191 8a02::' 12aO 11'12 15 4f> Ui 21 11 1072 17 54 16 20 2" 132

3 8 18 I 26 40 93:; Q 17 - 28 'If! \(I{I6;;18Ii,;,~8!lS

8 G ao ii :32 3G 107:, 7 3:l 3 i"l~!l 9l)2 8 27 fl 2·1:i0 llf1'I (;;Jr, ;) 21 :i0 10:.G 8 32 -I 20 ii~ 119;; 8 34 (; 22 10 Ullil 10·14 8 30 al 123-I 12 MI (; 23 13 10-1

53S7;;\.0:;\.067tiO\.0257

"5\.0

"ii:;:,Il\.OG6;;ijI)

2 13 ö2 31 flO1 [8 li::l ;i7 9"I 17 53 45 !l22 Hl GG 41 flj.la Hl 61 :ht 914 18 7. 37 111-l 16 66 39 1014 16 .2 ·17 11::14 18 67 '13 10:;:; 19 ';9 ~t 1I1l-l 14 ö4 40 100

(; 13 63 39 ~!lv 11 å9 49 lOGfl 16 57 å8 10;;:] 2!l 76 49 12"2,,29 81 åO 1272 11 7(; 38 1112 Ii> 8v 30 114a Jr. 80 ·17 12:;a 15 7ii 48 1213 18 80 51 1$0(i la 7u 4;j 118;; 11 35 79 Il3·1 28 .;3 ,14 10:,7 31 7J "'!l laO

:i-lO-32342-;;Ifl442 - $6ii;;l-24ii ;;2 - 287 47 I öG7 4[, I 36750.IUS7 -If! I <):,6;;4 I 37

II 4l) I al10 4·1 I ar,4381225461'27

14 '2 68 - ,

10 2 812 ::I 10l;; 4 1113 4 1011 4 108 .. 13

12 [, 13Il 4 12738;; 2 e:

20 6 1018 7 l':>

181;:; ,-t.I~I;; hl.ISIG ~t.

1~\tj ht.1~1, ~t.

Illtj hl.1818 l"l.1RH~ bl...1~1!l ~I­

'l~lP bl.1~20 .-1­IIl:!H bl.IS::!I ,-t..lt:!:.! l bt.1822 "1.1822 hl.l~:W ...t. 2 4:i 3G 8 2 2 ~, 43 - 2818::!3 hl. ::I·n 'Iil (; 1 1 7 42 - UI1821 ~t. l ·18 ,12 U 1 - 8 ,12 - 30I~:.J.I hl. l 48 ;;(1 7 1 1 8 -13 - ::14I~:!~, ~t. 2 47 42 4 I 2 7 J:) - SOI~:!:) bl. - 54 :.1 8 I 2 G l:) - $Il:':!ri ,·t. - ·hi 48 10 l 2 (; 42 - 36l~:!u hl. - 61 47 10 I .. 6 4:) - 4418"!' l"L - -Ifl 4S 12 l 4 6 39 - 391~:!7 ht. 2·U 6V ~ 3 to (; 4~ - ·1::1lCl:!$ ~t. - ao w 8 l ::I to 40 - ~l "l28 ht. ..182(\ ,t. 1 47 3SIJ:'2!'l hl. - 68 3218;jl) ~t. l 62 -lO1":.\0 hl. :! 56 :)218:.H '.1. 1 ~3 581831 ht. 1.(ij .'l0I$:;:! ,-t. 1;;3 47IS:l:: lot. 1 6-1 50ISStI "1. - Hi 601fl:::l3 bt. 1 GO 55183·1 ~t. - 37 721~3,1 ht. - aG 71IS;~~ vt. - 23 ;,s11:';Jr, bt. - ·18 iifl

.. betecknar saknade uppgifter.

Bil. 11:0 5. (Forts.)

.\Iller. l Fa.lrell~ ~tand.

I 12 l 4~ l BGti Il ;! 4ti l ·lati 12 I 12 l &:l7 I;> 1 Ii 1-17j 12 1 42 1 ~3

i II I r,:, - -136 j - :,(l I Ilr, 12 I ..1i I Hi'-' Il l -I;, 1 ,112 II 1::'::1 1 1:.12111:,:.II~1

2111:,1 I-n:!1I117-.j(j:J \.') 2 Ifl -- 4'4 l:) 2 :,1 - .j.',

::114 or)4_&~

6 lU r, r)u - .):!a 1·1 ti G') - ;,1;ti 12 :, [14 - rd!l '" ,,[If! _ :,i9 14 360 - :'9

1014 -I6:..-tii12 I:> ,,68 - til~,H 3G:;-Oi:.I lO 1:; ·I~, l [,0:; I" "aG I <!t.I6i211-8r,r,!~ G.W - ~,~

6 I. I 61 - :J.-I 8 ~)6:J-G9

II:, 2 IG -Ii I.j Hl W 117

fl 6 087 11 i9j I:J '!l-I 17 'j~

4 I:; .2223 n2 Ii ti72 2r) l:!72 19 !IQ'2 23 lOGö 22 lO;)~ 22 fil;, 22 81"2-1 ~:,

;; ~I ~3

-l la lOG:; J.l 108·1 12 O!)-I 13 8,1:; \;', &l-l !l 9'2;; !'l !II;, 10 9i·1 11 fI~,

l22;,111()l (iS 97ti l:) 80

11 ::11 laO100011(110 2 114

126628

32 100JI 127If! III28 1:.1412:; II-li:: w~,

IS lit;2ti IS:)lfl 1:!0

f! 1:.11j 1:J.",u l;}l;

1:1 lJa14 1:;!l1:-; IIUIb l-l!l2:1 1·l:JJij 1:)2lO 1,1118 I:, Iu 1If1ti l:,." llil

Il 1:,fI13 I:H;G:, 1[,127 1:)11:Jl Ii I31 17831 1.8

:>:;1 IGv37 \ijfl2f1 171:J2 2fr.l2;, 1.'102:~ 181;14 Itl:.

t ·16 fl .-,t'4 a. 11 i(1[, :;7 10 7a

10 ö-l 11 8"96210769 62 18 .9!l r,r, Il 71

IGIl ­Jr,!) ­lil­2fr.! ­1~1I ­l"'t.I­Il,i:J -

41 lOv ö 11 <Iti 12 l.-,·18 12t.1 1 L-, I:. lal ~.',:;I:; Ill:I 1 H .',2 I:, H:;2 Itti 4 l •.-,1 l" ltiiii II:, 3 HI .J-l Ii 1[,:;8 132 ;3:W lti 21 :1ll49 11:, I l" 4r, 21 174ö 1:1:! I 11 38 9 lti:-;0 111:1 2 II 1:.21 :U28 1;,1:3 I 12 ,If! tv :18:12 W4 1 1:J :)0 2,,; 39-12 1::1;) I 1Z 19 3v :1949 1:J;; - 11 ~,3 t8 ~!l

:,--1 1;19 - It 6a 2S 22;'7 13[, ;) Ii til 29 i·)·1:.1 1::19 I() 12 lil 22 :W(I" 1:J7 6 Il or) 18 2i~):J 14r, 7 L·I u~ ZU :.j(l.j6 l:.Ir, .') 12 VO 2j alil 1.",0 4 II ti:JJ2 W:',7 1161 :.: :o< til afl Iltiti 1:'2 :; fl ti2 lW 49t.li IM 101W lil 28 :,1GI 1:;1 8 ,61 27 :,j,lij 11:18 18 .'> 7:, 12 ~,I

51 1::15 lti .j l" 12 i:iiO I~,O - i ,19 17 ~,~,

41 \ti.; G fl i4 8 IflG8 172 G !l ij fl ~d

61 n::. j :, j!l 8 :Ji

il) ·1.

12·1 4210 I ,,;,II;, .>911i 85III 66102 82

!'lG 67

0226 l4, 18

11 19II I~)

10 1:,!l l.;

_ ~,!)

- :;~

- 61_ 72

- 6.- Ii.- 6::1

- .,'.l ....J

7 :;78 ti29 r,7- -'), .-j) Ii-li t.lfIt.I :;-1

GlO

9 l:;U Ii!'l :!I9 ilIt Ii10 18hi 16

72 \.j

101 as81 $i91l 319-1 :flfl 2!1R'I :H921:W

01 1372 21li8 1(1tie \!l72 1681 \36;:. J!}

72 \8OV \·177 \6!I$ 21f!S 2U

100 I.!l. '!'.!flO 2.86 218$ 2·188 218.j 1&

SS'"90 Il81 2184 2:)89 W

[O{) iafj.l 1791 268f1 ·1091 Il9"2 :>fI

~t... - 21hl. - •>t. - 81hl. _ :!.'",-l. - tlhl - ::\U~t. - 2:;hl - a.'J~t. -;Whl..- 1)."

,·t. - I~

ht. - ;,flYl. - If!hl., - IGf t.' _ Ilhl. - Ii,t. - HlM. _ a!lyt. - $(lbt. - -II),·t. - albt. - :~.

,t. - auhl_ - 12,t. - lahl. - .j:!,t. - JI/ht. - ,1".0bt. _:!l"I. - a.hl. - -10fl... _ l~

kl. I"1, •

I,t. I,·t, - 18hl. - ar,fl. - asbl. - 67~l - 46bt. - v'ft. - Il.i

1·3:JI;l'la(j11':)71>l~.l1

I~:;"~

1~;~l:I

I";)!lI:::lf!Ij:!~u

I8·1l)1,'1111811I"'H1'-:121~..tJl-q:)I·qj1~14

18·1:;18·\.)

, 1811;ISIUIBIiI81iI~I~

1818Hl·mlR·H)1.'1,,0'<::;1b:JI

! lil:;:!18:;211'1:,3Ht)3IS~ I18:',4lb:nI~}

Il>.',v1":'01".)7

• beteekultr .~ltknltde uppgifter.

Ö,

Bil. wo !J. (Forts.)

Alder. Fadrens stAnd. Studerade.

•,•1

••,,,

ISGilStiS185818:>9lS;,91860186n'8tH186118G21862lilG:11~[jJ

IBG l18G l

M. - 2~ fl:; sto 13 18 il S4 - G:; 9, 1$\"\. - ~2 8S 24 8 15 8 '15 - &8 illolhl. -;;2 SO 19 5 18 7 60 - 61 5 H.~t. - 28 fl2 21 G 18 ,I 50 -:;0 J 12bl. - 24 89 27 9 19 9 50 -:;2 5 16n. - 13 9;, 80 11 19 9 :.02 -;;.f G 17ht. - 34 97 31 !l 17 10 62 - :;7 Il 17,-t. - 42 96 30 9 lt) 10 (ja - 01 10 17bl. - 33 107 33 (l 17 13 :,8 - (il 12118,-t. - 20110.10 10 l(j 1251 - 6315 20hl. - I IOS 27 fl 18 I:; G - ö9 12 20\'1. - 29 1183' 9 Ii tå 01 - ;;t\ 16 21M. - 64 \:J931 9 'H 1881 t 77 l!l 88..-t. - :;1 ]ja ~ 1333 20 88 1 80 24 Z9hl. - ;;g UH 3i 11 32 1881 2852323

7G880209878087838·191

"'118laB151143

02 lGS ­to9 147 ­61 låG ­38 137 ­02 149 ­ii lå7 ­8i li4 ­91 Iii ­!J8 182 ­8G 180 ­18 187 ­70 189 ­

110246 ­124 27;) ­121 270 -

6 r;8 Ii 72 20 1681) 52 12 60 18 147-I [,0 15 ör; 22 1.)6l ri6 18 ::'1 Il! 1312 6 16 56 12 I-li\3 68 19 .)2 lil 1572 ~ 18 78 18 1112 6~ 20 ti626 1773 51 2& 68 3-1 1822 G222 00 31 ISO2 6r; 20 68;}2 187-I 64 20 67 3.1 18('1å 7-t 19 9lJ 'J8 2407 80 28 10; 60 21.)1 82 24 113 -I-I 27{1

Anfll. lo'ör deo senaste tiden kunde f1tskilllgt hAmlA! ur ttudent!r.lIIlliogerDIl, tillhvilka förfAttaren likväl beklagligen ej haft tillgång.