Militra Fakta 1976-77 (Swedish)

7/27/2019 Militra Fakta 1976-77 (Swedish)

1/26


2/26

Mlet fr vr skerhetspolitik

Sveriges skerhetspolitik, liksom andra lnders, syftartill att bevara landets oberoende. Vrt skerhetspolitiska ml br drfr vara att i alla lgen och i formersom vi sjlva vljer trygga en nationell handlingsfrihetfr att i nom vra grnser bevara och utveckla vrt sam-Skerhetspolitikens omfattning

2

hl e i politiskt, ekonomiskt, socialt,kulturellt ooh Vflljlannat hnseende efter vra egna vrderingar n111l lsamband drmed utt verka fr internationell av p ~ l lni ng och en fredlig utveckling .

.Mlsttning fr totalfrsvaret1. Totalfrsvaret r en.hela svenska folkets angelgenhet och skall bygga p medborgarnas personliga insatser, som fr vapenfra manliga'medborgare grundas pallmn vrnplikt. Det skall ge uttryck fr vr vilja attbevara landets frihet. 2. Totalfrsvaret skall vara s frberett fr kriget attdet verkar fredsbevarande. Det skall drfr ha sdanstyrka, sammansttning och beredskap att ett angreppmot Sverige fordrar s stora resurser och uppoffringarsamt tar s lng tid att de frdelar som str att vinnamed angreppet rimligen .nte kan bedmas vrda insatserna.Totalfrsvaret skall snabbt kunna hja beredskapenoch utveckla full styrka.Totalfrsvaret skall vara s uUormat att det kan motstskilda angreppsformer och verka i olika militrpolitiskalgen.Totalfrsvaret skall vara s utformat att resurser kanavdelas fr svenskt deltagande i Frenta Nationernasverksamhet i syfte att upprtthlla eller terstlla internationell fred och skerhet.3. Under fredstid och l!lnder krig mellan frmmandemakter varunder Sverige r neutralt skall frsvarsmakten avvisa krnkningar av vrt territorium. CiVilfrsvaretjmte andra berrda grenar av totalfrsvaret skall vidta

tgrder fr att skydda befolkningen mot skadeverkningar p grund av krig i vr omvrld. Det ekonomiskafrsvaret skall bidra till att trygga vr frsrjning omvrt land blir hnvisat till egna f r s r j n i n g s ~ e s u r s e r pgrund av i vr omvrld intrffade konflikter.4. Invasionsfrsvar skall vara frsvarsmaktens viktigaste uppgift Om Sverige utstts fr an'grepp skallfr,svarsmakten mta detta och i det lngsta frhindraatt angriparen fr fast fot p svensk mark. 1 varje delav landet skall bjudas segt motstnd, om s erfordrasven i form av det fria kriget. Civilfrsvaret skall skydda befolkning och egendom mot skadorav fientliga anfall samt rdda verlevande vid sdana anfall. Folkfrsrjningen i vidaste bemrkelse skall tryggas genomdet ekonomiska forsvaret. En fast f r.svar.svilja skallvidmakthllas och varje frsk att undergrva vr mot-stndsanda skall motverkas genom psykologiskt frsvar. Sjukvrd, socialvrd, polisvsende, kommunikationer samt annan samhllelig verksamhet skall an pas-. sasmed hnsyn till i nriktningen av de samlade frsvarsanstrngningarna.5. Totalfrsvarets olika delar skall samverka och understdja varandra i syfte att n strsta mjliga frsvarseffekt

3


3/26

4

Militra resurser Enligt ppna kllor. Obs! uppgifterna ej jmfrbara med blid sid 5 eller MilitraFakta 1975/76.

Divisioner1) Ru stade fartyg stridsflygplan RobotarSt- Re- Hangar- Krys- Jagare U- Strage- vriga Lng- Medel-ende serv fartyg sare 4) Fregatter btar") g ska distans distans )

l Europa:NATO (inkl franska, grekiskaoch turkiska styrkor3) 66 59/3 4 19/3 9 11 190 120 50 4.500 304Warszawapakten, 171 9/3 ') 3 25 160 237 550 8.000 1.600 1.150varav SSSR 116 ') (3) (25) (155) (230) 550 6.000 1.6006 ) 1.150l Mellersta stern:Israel 17/3 16/3 2 500Egypten, Irak, Jordanien,Saudi-Arabien, Syrien 28 24 /3 2) 8 12 1.300Iran 7 2/3 ') 7 250l Fjrran stern:Kina 142 ') 17 55 100 2.200 50SSSR (ster Ural) 50 ' ) 10 55 75 200 2.200 296USA 1 5 7 30 lo 50 300 192l Nordamerika:USA och Kanada (utomtidigare redovisade) 8 7/3 8 29/3 11 15 110 60 450 5.000 1.054 2881) En division har i regel en personalstyrka varierande mellan 10.000 och 15 .000 man. Med t ex Israels 17/3 avses 17 brigader.Brigad = 1/3 division. 2) Uppgifter saknas. ') A lla turkiska frband medrknas, trots att delar ej r i Europa. ) Ny klassificering avamerikanska fartyg 1975. 5)Utom strategiska ubtar. ') Totalantal i SSSR. 7) Landbaserade markrobotar i en omgng+ ubtsbaserade markrobotar.

Stende styrkor l Nord- och Centraleuropa

HFKRJAGFREMUBUB

5 HF3 KR

= en ann6dlvlalon. l regel 10 000-15 000 man)= hangarfartyg= kryasare=Jagare= fregaHer= ubAtar med strateglaka markrobotar= ubAtar= total personalatyrka= airidavagnar

bhht der

120 JAG + FRE .1.50UB ...............

350 ~

t50MUB

117MUB

..

,9 KR.> ~ 000

.. ... \)SKR55 JAG+ FRE50UB ~ 1 3 0 0 0

1 1550 000~ 1 5 0 0

5


4/26

6

Frsvarspakter

CENTO Central TreatyOrganizationOAS Organization of

American States

Bilaterala pakter medUSA

19551948

Iran, Pakistan, Turkiet, Storbritannien, USA. USA ii ej formellmedlem men ingr i flera av CENTO:s organ.Argentina, Barbados, Bolivia. Brasilien. Chile, Colombia. CostaRica, Dominikanska republiken .Ecuador. Guatemala, Haiti,Honduras, Jamaica, Mexico, Nicaragua, Panama, Paraguay,Peru, Salvador, Trinidad-Tobago , Uruguay. USA, Venezuela .FilippinernaSpanien, Syd-KoreaTaiwanJapan

FinlandFolkrepubliken KinaNord-KoreaIndienIrak

Frsvarskostnader i %av BNP (1974)(klla: M ilitary Balance 1975/76)sterrikeFinlandSchweizSpanienSverige

J u g o ~ l a v i e n

KanadaDanmarkBelgienItalienNorgeFrankrikeNederlndernaFrbundsrepubliken TysklandTurkietGreklandStorbritannienUSAPortugalRumnienUngernBulgarienPolenTjeckoslovakienTyska demokratiska republikenSovjetunionen

-1.0- i .4-1 ,8-1 ,9- .3,6

- 2.0- 2 .3- 2.8- 2.8- 3.2- 3.4

. - 3.4- 3.6

5,1

~ ,35,26,06.8- 1.6- 2.3- 2,7- 3 .6

: : : : : : : : .....,4 10,6KinaSyrianEgyptenIsrael

Uppgifter saknas:=================15,7-22,8--32,01) Vid skillnad mellan olika frsvarsgrenar har uppgiften fr armen redovisats 2) V.rierande utbildningstid 7


5/26

Nordensstrategiska lge

8

Sveriges folkmngd och yta l jmfrelsemed fem lnder l Vsteuropa

SVERIGE

Folkmlngd. 8,2 miljYta: 449.165 km'

V.STTYSKLANDFolkmlngd: 62,6 milj. Yta: 248 570 km '

SCHWEIZFolkmlngd: 6,7 milj. Yta : 41 288 km 'STERRIKEFolkmlngd: 7,6 milj. Yta: 83 840 km2NEDERLNDERNAFolkmlngd: 13,7 milj. Yta: 33 700 km2BELGIENFolkmlngd 9,9 milj. Yta: 30 500 km'

TOTALT: Folkmlngd: 101 miljYta. 437.898 km' 9


6/26

Frsvarsrdet och totalfrsvarets chefsnmndFrsvarsrdet Totalfrsvarets chefsnmndVerkar i fred fr verlggningar och msesidig information mellan regeringen och de centrala myndigheternafrgor av betydelse fr samordningen p totalfrsvaretsomrde.

Verkar i fred fr att samordna de centrala myndigheternas verksamhet inom totalfrsvaret.

Ordfrande:statsministern (eller vid frfall fr denne,chefen fr frsvarsdepartementet)Ledamter av stadsrdet enligt statsministerns bestmmande

Ordfrande:Utses av regeringen (f n verbeflhavaren)

~1 verbeflhavaren( Cheferna fr:--- - ~ - --- -- - "1!

!l F r s v a r s s t a b e r ; ~RikspolisstyrelsenCivilfrsvarsstyrelsenSocialstyrelsenstatens jordbruksnmnd' l .verstyrelsen fr 1 lekonomiskt frsvar . Kabinettssekreteraren i UDArbetsmarknadsstyrelsen l Cheferna fr :Televerket

Ordfrandena i:B e r e d s k a p s n m n d e n fr psykologiskt frsvarTransportnmnden

10

~ ! J , E ! : , e ~ - ~sekreterare:Cl1efen fr frsvarsdepartementets samordningsavdelning.

l Postverketstatens vattenfallsverkVerkstllande direktren i Sveriges Radio ABsekreterare:Chefen fr frsvarsdepartementets samordningsavdelning

_

l,,

Totalfrsvarsrenden i statsfrvaltningen i fredVarje myndighet (statlig och kommunal) har redan i fred uppgifter inom totalfrsvaretSTYRANDE FUNKTIONER Handlggs i regeringens kansli av Handlggs p verksniv avMilitra operationerBefolkningsskyddFrsrjning

Planlggning avpsykologiskt frsvarSTDFUNKTIONERU n.d.errttelsetjnstSkerhet och bevakningsignalskyddPost och sambandKartorHlso-, sjuk- och socialvrdDjursjukvrd , livsmedelskontrollTransport , trafik

Byggnads- och rep beredskap (BRB)MotorreparationstjnstArbetskraftElkraft

FrsvarsdepartementetFrsvarsdepartementetHandelsdepartementetJordbruksdepartementetFrsvarsdepartementet

UtrikesdepartementetFrsvarsdepartementetJustitiedepartementetFrsvarsdepartementetFrsvarsdepartementetKommunikationsdepartementetBostadsdepartementetSocialdepartementetJordbruksdepartementetKommunikationsdepartementet

FrsvarsdepartementetFrsvarsdepartementetArbetsmarknadsdepartementetIndustridepartementet

verbeflhavarenCivilfrsvarsstyrelseRverstyrelsen fr ekonomisktfrsvarstatens jordbruksnmndBeredskapsnmnden frpsykologiskt frsvarUtrikesdepartementetverbeflhavarenRikspolisstyrelsenverbeflhavarenverbeflhavarenPostverketTeleverketLantmteriverketSocialstyrelsenstatens Livsmedelsverkstatens Jrnvgarstatens vgverkSjfartsverketLuftfartsverketTransportnmndenFortifikationsfrvaltningenFrsvarets materielverkArbetsmarknadsstyrelsenstatens vattenfallsverk

11

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ~ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


7/26

Samordning krig av Sveriges t o t a l f r s vRegeringen Riksdagen ellerRegerings kansli och - dess krigsdelegationstatsdepartementen

lCIVIlfORSVARET M M EKONOMISKA !'SV:KOLOGISKAMILITRA FORSVARET FORSVARET FORSVARETCl'lllfrsvarsstyrelsen 0Ef1), AMS, JN, CDL, statens '"- - - -VERBEFLHAVAREN Rikspolisstyrelsen TN, SJ, SjV, Liv, VV, upplys- SverigesHgkvarteret Socialstyrelsen Tvt, Pv, SPK, frsk, nlngs- Radio ,'RiksbankZ) m fil) central '

l lCivilbeflhavare (och vissa andra ' ,,Militrbeflhavare --- civila ledningsorgan)l lFrsvarsomrdesbeflhavare) r-- Lnsstyrelser (och vissa andra elvila t(viss samordnande verksamhet) ledningsorgan)l lFrbandschefer --- Lokala elvila lednlngso.rgan (ellerrepresentanter)

1) OEF erstts efter srskilt beslut av en Handels-och industrikommission (Hl K) och en Brnslekommission (BK). ' )Lyderunder riksdagen. ')Frkortningar: Overstyrelsen fr ekono,miskt frsvar, Arbetsmarknadsstyrelsen, statens jordbruksnmnd, Centrala driftledningen, Transportnmnden, Statens jrnvgar-Sjfartsverket, Luftfartsverket, statens vgverk, Televerket, Postverket, Statenspris- och kartellnmnd, Frskringsvsendet (Se sid 41). 4)P Gotland chefen fr Gotlands militrkommando.

12

- -+ - - - - - - - -- - : .... . , ; . _ _ ~+''' ................................... ........ ... .................. " ' " ~~ ~ c = ~ c = ~ c = ~ ~ = = ~

Ur marinen:rlogsbas-, kustartlllertfrsvarsoch bevakningsomrdeschefermil

Chefen !rGotlandsmilitrkommando')(MKG)

Ur armen:FrsvarsomrdesbeUUhavare och regementschefermil

'l Understlld militrbeflhavaren tr stra milltromrdetbeflslinjelydnadslinje, frmst vad avser utbildning, organisa!lon och/eller mobiliseringsfrberedelser

Ur flygvaPnet:sektorchefer ochjakl l lott i l jchelermil

Allackllotliljcheferoch chefenfr F 11

- - .=. direktiv och anvisningsrtt : anvisningsrtt

lll -ll1-+-1 ....... - ' - - - - 'l

~ - - - ~-l : ..... ""--'----'lL; ....' - - - . . J13


8/26

MilitrledningenMilitrledningen verlgger om centralafrgor, verkar fr samordning och enhetlighet inom frsvarsmakten samt samverkarmed vriga myndigheter inom totalfrsvaret. verbeflhavaren fat tar beslut i rendesom behandlats i militrledningen.

14

Ordf.rande: verbeflhavarenChefen fr arrnemChefen fr marinenChefen fr flygvapnet

Fredragande: Chefen fr frsvars-staben .Nr s erfordras kallas chefer fr frsvarsmaktens centrala myndigheteroch verk') samt ven chefer fr vrigatotalfrsvarsmyndigheter till sammantrde.') FCF, SjvS, FortF, FMV, FOA, VPV.

Frsvarsmaktens ledning i krig

' 1) Chefen fr 1. flygeskadern understlls eller lyder vid attackinsats enligtverbeflhavarens bestmmande under militrbeflhavare med hela ellerdelar av eskadern.' 2) P Gotland chefen fr Gotlands militrkommando.

Frsvarsmaktens resurser efter mobiliseringArmlin

~ . . . ... _.., --.a

FllttllrtiM\dFrdelningsstaber med stabsoch sambandsfrbandC:a 50 sjlvstndiga infanteri-,pansar-, artilleri- ochluftvrns(robot)-bataljoner20 infanteri- och norrlandsbrigader5 pansarbrigaderLokalfllrsvarsfllrtlandC:a 100 bataljonerC:a 400-500 sjlvstndigakompanierHemvlrnat 93 000 manArm6n totalt c:a 600 000 man

MarinenFlottan6 jagare21 torpedbtar12 motortorpedbtar17 ubtar3 minfartyg samt hjlpminfartyg2 fregatterMinsvepare samt hjlpminsvepareHelikoptrar

KAKA-brigaderKA-bataljonerSprrbataljoner och sprrkompanier (fasta och irliga)Artilleri- och robotbatterierKustjgarkompanierMinutlggningsdivisionerTotalt c:a 65 frband

FlygvapnetC:a 20 jaktdivisioner (c:a 300flygplanLuftvrnsrobotfrbandC:a 10 attackdivisioner(c:a 150 flygplan)C:a 5 spaningsdivisioner(c:a 100 flygplan)C:a 5 transportflyggrupperC:a 5 sambandsflygdivisionerC:a 10 helikoptergrupperBasbataljoner

15


9/26

Sveriges militrter ritoriella indelning {197&-o7-01J--- = grns mellan mil itromrden1)--- = grns mellan frsvarsomrden-- -------- = grns mellan frsvarsomrdensom i fred har gemensambeflhavare och stab

Bergslagensmilitromrde(Milo B)

Vstra militr-omrdet(Milo V)

l) Grnser mellan militroch civilomrde (civo)sammanfallerCivo benmns Sdracivo osv

' 16

Frsvarsmaktens staber,vre Norrlanda mllltlromrAde48. Boden: Milostab N, l 19/ P 5,A 8 1) , l ng 3, S 3, HkpS49. Lule: Lv 7, BoLu, F 2150. Ume: l 20 1), K 451. Kalix: Fo 6752. Kiruna : l 22 1)Nedre Norrlands milltiromrde44. stersund: Milostab NN, l 5').A 4 , F 445. Sundsvall: Lv 546. Hrnsand: NK/KA 547 . Sollefte: l 21 '). T 3

Bergalagens ri'lllltlromrAde39. Karlstad: Milostab B, l 21)40. Kristinehamn : A 941 . rebro : 1 31)42 . Falun: l 131)43. Alvdalen: ArtSS

frband och skolor i fredYlstre milltiromrdet14. Skvde: Milostab V, P 41) , K 3 ,T 2, PS, US15. Karlsborg: S 2, F 6, FJS16. Stens: F 717. Bors: l 151)18. Halmstad: l 161 ), F 1419. Gteborg: E 1 stab, riBV, GbK /Fo 32, L v 6, KA 4, 2. hkpdiv, RMS20. Uddevalla: l 17stra milltiromrdet22 . storstockholmsomrdetStockholm: Fst, Ast , MS, FS , FHS,K 1 '), MHS , AIRS, KAS, KflSolna: GIS, lntS, KSSundbyberg: TygSKungsngen: l 1, SkyddSVaxholm: SK, KA 1Nsbypark: KSSTullinge: F 18Norsborg: HvSS23. Strngns: Milostab , P 101) ,

Motors24. Sdertlje: lng 1, FltarbS25. Musk och Hrsfjrden:OriBO, BS, 1. hkpdiv26 . Enkping; P 1

') Regch r tillika fobef i resp lo

27. Uppsala: S 11) , riBavd Ro,F 16/ F 20, AKS , StabSbS28. Norrtlje: Lv 329. Vdd: LvSS30. Gvle: l 14')31. Sderhamn: F 1532. Vsters: F 133. Nykping: F 11, Artflygs34. Norrkping: F 1335. Linkping: l 41 ) , A 1, T 1, F 13M, FBS36. Borensberg: lnfSS37. Visby: M KG, P 18, A 7, Lv 2, F 13G38. Frsund: GK/KA 3Sdra milltiromrdet

1. Kristianstad: Milostab S, P6 1, A 32. Hssleholm: P 2, T 43. Ystad: P 71)4. Revingehed : P 7 (del)5. Malm. Lv 4, BoM6. Ljungbyhed : F 57. Angelholm: F 1o8. Kallinge: F 179. Karlskrona: riBS. BK / Fo 15,KA 2, KS10. Kalmar: F 12, VADS11 . Vxj: l 11')12. Eksj: l 121), lng 213. Jnkping: A 6

17


10/26

s atsutgifter budgetaret 1976/77Anslagsgrupper Milj krFolkpensioner m m 20.920Utbildning och forskning 15.4 10Totalfrsvar 11.1501)Kommunikationer och energi-frsrjning 8.240Arbetsmarknads och lokalise-ringspolitik 6.690Std till barnfamiljer 6.250Bostder 5.410skattebidrag till kommunerna 5.290statsskuldsrnta 5.170Rtts- och polisvsende 4.220Internationellt bistnd 3.270Prisstd fr livsmedel 2.870vrigt 15.320

110.210

Klla: Budgetpropositionen 1976, finansplanen') Varav det militra frsvaret 8.993 milj kr eller 8,2o(exkl prisregl eri ngsmedel, ca 1.380 milj kr).Internatlonella jmfrelser, se sid 7.

18

%19,014,010,0')7,56,15,74,94,84,73,83,02,613,9

100

De militra frsvarsutgifternas procen-tuella andel av statens utgifter 1961/62-1976/77

%20

10

Ar 61 /62 65/66 70/71 76/77Klla: RRV budgetredovisning och budgetpropositionen 1976' ) Berknat belopp

Det militra frsvarets kpkraftsutveckling 1972/73-1980/81Milj kr

Anslags- och planeringsramar1972-1981 (1975rsprislge).Kpkraftsreducering fram till1981.Klla: B programplan fr detmilitra frsvaret 1976-81 .1972 rs f rsvarsbeslut innebarbl a att kostnaderna fr det mi Iitra frsvaret skulle vara lika rfrn r med hnsyn tagen tillpris- och lnekningar. Detpriskompensationssystem manvalt bygger p den allmnnaprisutvecklingen i samhllet.Detta har medfrt att full kompensation inte erhlls nr detgller en stor del av anskaffningen av militr materiel. l planeringen har man tvingats reservera medel (cirka 1 miljardkr) fr bristande priskompensation varigenom den reellakpkraften i planeringsramenminskar.

19


11/26

Utgifternas frdelning p vissa ndamlUlfall budgetret 1974/75Summa: 8 920 milj kr

20

Uppskatladekostnader frutbildning

Underhllav materiel725 milj kr - 8%vrigt1 440 milj kr - 16%Vissa vningsoch utbildningskostnader utverlner och underhll av materiel,hyrOrm m

Anskollning ochombyggnad avanlggningar390 milj kr - 4%Varav nybyggnaderfr 285 milj kr

Forskning ochutveckling795 milj kr - 9%Varav huvuddelen utvecklingav materiel645 milj kr

Frsvarsbudgetens frdelning 1976/77 enligt programbudgetsystemFrsvarsutgifternas frdelning p huvudprogram m m oeh produktlonsomrden 1976/77 (milj kr)

Huvudprogram m m

Frsvarsdepartementet1. Armefrband2. Marinfrband3. Flygvapenfrband4. Central och hgre regional ledning

GemEtns.amma myndigheter o funktioner

') Exkl anslagen till prisreglering' ) Preliminr frdelning

Ledning ochfrbandsverksamhet

Anm: Till utgifter fr ledning och frbandsverksamhet har bl afrts alla utgifter fr utbildning till och av fast anstlld personal,grund- och repetitionsutbildning av vrnpliktiga/civilfrsvarspliktiga in kl de utgifter som drav franleds genom utnyttjandeav kaserner, vningsmateriel m m. Vidare hartill produktionsomrdet frts utgifter fr lner och andra frmner till anstlld personal jmte srskilda utgifter fr ledning och administration m moch operativ och krigsorganisatorisk verksamhet som flt-

Materielanskaffning

764351

1 2523121

vningar, insatsberedskap m m. Till utgifter fr materielanskaffning har frts utgifter fr anskaffning av materiel m m fr krigsoch fredsorganisationen jmte utgifter fr centralt vidtagnarenoveringar eller underhllstgrdersom icke kan hnfras tilllpande vningsberoende underhll.Till utgifter fr anskalini ng av anlggningar har frts alla investeringar i markbefstningar och kaserner m m jmte drmed frknippade utgifter fr administration m m.Till utgifter fr forskning och utveckling har frts alla investeringar i svl allmn forskning och utredningsverksamhet somobjektbunden forskning samt frsk och utveckling av vapenprojekt m m .21


12/26

Frsvarsmaktens personalAntal anstllda Kategori Arrnem Mari- Flyg-

Hpg Mil C Mil C v Summa nen vapnet1 8 668 1 045 8 553 18 266 Slampersonal2 3 551 145 3 737 7 433 Regementsofficerare 2 805 754 7703 2 139 2 573 4 792 9 504 Kompaniofficerare 1 880 1 410 8804 1 162 137 2 076 3 375 Plutonsofficerare och5 635 166 7 321 8 122 gruppchefer 4 ogo 2 550 600S:a 16 155 4 066 26 479 46 700 Civilmilitr 1 050 205 2 610Summa g 825 4 g15 4 860

ReservpersonalReservofficerare g 000Anm: Uppgifterna sammanstllda i mars1976 och omfattarsamtlig a i frsvarsmakten anstlld personalomrknat till heltidslnerMil = militr, CMil = civilmilitr och Civ =c ivil personal. Huvudprogram 1 = armen, 2 =marinen, 3 = flygvapnet, 4 = central ochhgre regional ledning, 5 = gemensamma myndigheter ochfunktioner.

1 (kompanibefl och hgre)1 Reservofficerare2 860 1 030

Ungefrligt vakanslge i procent 1975-10-01

22

1 300 170 180(plutonsbefl) ..Civilmilitr . 130 60 600Summa 10 430 . 3 090 1 810Civil personal 8 500 3 740 5 090Anm: l frsvarsgrenarnas personaluppgifter ingr intepersonal som redovisas vid frsvarsstaben, milostaber,centrala frvaltningar , myndigheter etc.

H

VrnpliktsverketVerkschefHuvudkontor

ll l lSdra vlrnj)llkls VBstrll vlrnj)l lkts- ilra drnpllkta.kontoret , : "kontoret ~ ! > ~ t ~ r e t

K r l i t l a ~ > & t a d Gteborg . .ona

AllmntVrnpliktsverket r centralt organ fr inskrivningoch personalredovisning inom frsvarsmakten. Verkets uppgifter frdelas p tre huvudomrden, planering, inskrivning och personalredovisning. Till dettatillkommer stdfunktionerna administration och databehandling.Huvudsyftet med inskrivning och personalredovisningr att med-den allmnna vrnplikten som grund rekrytera fr utbildning till krigsorganisationens enheter s attdessa fr en s god personell standard som mjl ig tkvalitativt och kvantitativt- och s att de kan mobiliseras inom angivna tidsgrnser samt drvid idirekt anslutning till mobiliseringen lsa anbefallda uppgifter(stridsuppgifter). Inskrivning och personalredovisning

l l lBergslag!!n. ~ e d r e Norrhindi vre Norrl.ands

v r n p l l ~ t a k o n t o r vrnpliktskontor . vrnpllklakonlof,Karlstad alersund BodenA :'1!1

har ocks till ndaml att skerstlla en personell uthllighet fr de mobiliserade enheterna liksom ven attmjliggra frdelning av vrnpliktiga till andra delar avtotalfrsvaret fr den tid och fr de uppgifter detta erfordras .InskrivningVarje r kallar Vrnpliktsverket in mellan 50 000 -55 000 18-ringar till inskrivning (mnstring i dagligttal). Varje man fr genomg en mycket omfattande medicinsk och psykologisk underskning undertv dagar.Man strvar efter att s lngt det r mjligt med dagenstekniska hjlpmedel f ett utslag p varje individs lmplighet fr olika befattningar inom frsvarsmakten.

23


13/26

PersonalredovisningVrnpliktsverket inkallar varje r tillGrundutbildning 60000vrnpliktigaRepetitionsutbi dn ngKrigsfrbandsvningSrskild vningMnstringsvning

11 OOOOvrnpliktiga1OOOOvrnpliktiga3 500vrnpliktigaDen stora mngden inkallelser frdelas p ungefr 50olika inryckningstidpunkter till grundutbildning ochungefr 100 inryckningstidpunkter till repetitionsutbi'ldning.Enskilda vrnpliktsrenden som behandlas inom verket

per r uppgr till ungefr 100 000 frdelade .p anstndsrenden, uppskovsrenden samt ndrade vrnpliktsfrhllande n.Anstnd: Den enskflde fr sin utbildning uppskjuten tillen senare tidpunkt. Anstnd sks av den enskilde sedanhan inkallats till vrnpliktstjnstgring i fred.Uppskov: Den enskilde skall vid mobilisering eller !:>e-redskap fortstta sin civila verksamhet med hnsyn 1illden ) as betydelse i totalfrsvaret. Uppskov sks av fretaget och avser befrielse frn tjnstgring vid frsvarsmakten under beredskaps- och krigstillstnd.Antal krigsplaceringsrenden som behandlas per ruppgr till mellan 200 000 och 250 000.Berknat antal in- och utryckande 1976/77. Grundutbildning

18 500

juni juli aug sept nov24

c:J = antal lnryckandeJIB = antal utryckande

8 500

100 100dec

1976jan

1977leb

19 000

mars a pr maj juni

Vrnpliktiga som tjnstgr under 1976/77A. GrundutbildningKategori A R M ~ NKompanibeflsvrnpliktiga 950Plutonsbeflsvrnpliktiga 3 700Gruppbeflsvrnpliktiga 7 400Vrnpliktiga E, F och G 21 100Vrnpliktiga i handrckningstjnst 3 000Vrnpliktiga fr civilmilitra befattningar 400SUMMA 36 550Anm: Siffrorna avrundade.1 ) lnkl regoff- och resoffaspiranter.2 ) Ink sjbefl, som utbildas till kompaniofficerare.

B. RepetitionsutbildningKrigsfrbandsvningar (KF) 95 000Srskilda vningar (SB m m) 7 500Mobiliseringsvningar (MG m m) 2 500SUMMA 105 000

M ARI NE N FL YG - S UM MAFlottan KA VAPNET

1501) 1251 ) 1251 ) 1 3503002) 200 50 4 250375 800 800 9 3752 600 1 575 4 200 29 475400 450 500 4 35075 60 10 5!153 900 3 210 5 685 49 345

4 200 4 000 3 300 106 500300 700 2 500 11 00050 150 - 2 7004 550 4 850 5 800 120 200

25


14/26

Personalredovlsn ngVrnpliktsverket inkallar varje r tillGrundutbildning 60000vrnpliktigaRepetitionsutbildningKrigsfrbandsvningSrskild vningMnstringsvning

11 OOOOvrnpliktiga1OOOOvrnpliktiga3 500vrnpliktigaDen stora mngden inkallelser frdelas p ungefr 50olika inryckningstidpunkter till grundutbildning ochungefr 100 inryckningstidpunkter till repetitionsut-bi'ldning.Enskilda vrnpliktsrenden som behandlas inom verket

per r uppgr till ungefr 100 000 frdelade .p anstndsrenden, uppskovsrenden samt ndrade vrnpliktsfrhllanden.Anstnd: Den en skfide fr sin utbildning uppskjuten tillen senare tidpunkt. Anstnd sks av den enskilde sedanhan inkallats till vrnpliktstjnstgring i fred.Uppskov: Den enskilde skall vid mobilisering eller _be-redskap fortstta sin civila verksamhet med hnsyn 1illdennas betydelse i totalfrsvaret. Uppskov sks av fretaget och avser befrielse frn tjnstgring vid frsvarsmakten under b e r e d s k a p s och krigstillstnd.Antal krigsplaceringsrenden som behandlas per ruppgr till mellan 200 000 och 250 000.Berknat antal in- och utryckande 1976/77. Grundutbildning

18 500

juni juli aug sept nov24

D = antal lnryckande~ = antal utryckande

8 500

100 100dec

1976jan

1977leb

19 000

mars apr maj juni

(.!

\,

Vrnpliktiga som tjnstgr under 1976/77A. Grundutbildning

Kategori A R M ~ NKompanibeflsvrnpliktiga 950Plutonsbeflsvrnplikti ga 3 700G upp be Isvrnpliktiga 7 400Vrnpliktiga E, F och G 21 100Vrnpliktiga i handrckningstjnst 3 000Vrnpliktiga fr civilmilitra befattningar 400SUMMA 36 550Anm: Siffrorna avrundade.1) lnkl regoff- och resoffaspiranter.2 ) lnkl sjbefl, som utbildas till kompaniofficerare.

B. RepetitionsutbildningKrigsfrbandsvningar (KF) 95 000Srskilda vningar (SB m m) 7 500Mobiliseringsvningar (MG m m) 2 500SUMMA 105 000

MA RI NE N FL YG - S UM MAFlottan KA VAPNET

150' ) 1251) 1251) 1 3503002) 200 50 4 250375 800 800 9 3752 600 1 575 4 200 29 475400 450 500 4 35075 60 10 5!153 900 3 210 5 685 49 345

4 200 4 000 3 300 106 500300 700 2 500 11 00050 150 - 2 7004 550 4 850 5 800 120 200

25


15/26

.

Berknade tidpunkter fr in- och utryckningVrnpliktiga som inkallas till grundutbildning 1976/77Frsvarsgren, utbildningsalternativ, kategori Inryckning') Utryckning')

: ~ r ~ ~ ~ utbildningsalternativ gemensamt 1976 1977Plutonsbeflsvrnpliktiga i juni2) el sept") i maj4 )Kompanibeflsvrnpliktiga i juni2) el sept") i augusti4)Utbildningsalternativ 1 aS)Vrnpliktiga G och F i augusti i marsVrnpliktiga E och gruppbeflsvrnpliktiga i juni i marsUtbildningsalternativ 1 bB)Vrnpliktiga G och F i oktober i majVrnpliktiga E och gruppbeflsvrnpliktiga i augusti i majUtbildningsalternativ 27)Vrnpliktiga G och F i januari 1977 i augustiVrnpliktiga E och gruppbeflsvrnpliktiga i november i augustiFLYGVAPNETG utbil_ ningsomg 2, 3, 4 april, juli, okt nov, mars, majF 3 juli marsE o gruppbefls- 1 januari 1977 decemberVrnpliktiga 2 april mars3 juli juni4 oktober septemberPlutonsbeflsvrnpliktiga juni augustiKompanibeflsvrnpliktiga - juni-augusti l1} Exakta uppgifter finns p resp frsvarsgrensstab. '2) Gller dem som ej fullgjort frberedande plutonschefs'skola. 3) Gller demsom fullgjort frberedande plutonschefsskola. 4 ) Gller huvuddelen. ') Frband inom milo B, NN och ON (utom luftvrnsfrband).6 ) Frband inom milo S, V och O samt luftvrnslrband inom r[! o NN och ON. ') V id 14, 116, K 1, P 1, P 4 (PS), P 18, A 1, A 3, A 4, A6,A 9, Lv 3, Lv 4, lng 1, S 1, T 1, T 2 (frmst vningstrupp till vissa utbildningsanstalter).

26

'

-'

l Frsvarsgren/kategori, bemanningsgrupp lmyckning UtryckningMARINEN- FLOTTAN 1976 1977A8) ,G i november ! septemberF i septemberE i juniGruppbeflsvrnpliktiga samt visst sjbefl i septemberFlertalet plutonsbeflsvrnpliktiga (ej sjbefl) i juniKom pan beflsvrnpl ktig a i juni i december8 8 ) G i februari ! decemberF i januariGruppbeflsvrnpliktiga samt visst sjbefl i januariFlertalet plutonsbeflsvrnpliktiga (ej sjbefl) i september-o ktoberc G - i maj ! mars-apri lF i aprilE i januari' Gruppbeflsvrnpliktiga samt visst sjbefl i aprilFlertalet plutonsbeflsvrnpliktiga (ej sjbefl) i januariD) G i september i juliF i juni } i juniGruppbeflsvrnpliktiga samt visst sjbefl i juni,Frsvarsgren, utbildningsalternativ, kategori Inryckning') Utryckning')MARINEN - KUSTARTILLERIET '' GochF1omg september majjanuari'O) augustiomg3 omg maj 10 ) decemberGruppbeflsvrnpliktiga oktober augustiPlutonsbeflsvrnpliktiga juli augustiKompanibeflsvrnpliktiga juli november') Bemanningsgrupperna A och B omfattar flertalet vrnplikiga vid flottan. ') Bemanningsgrupp D omfattar vpl avsedda fr tjnst pisbrytare. ") Gller 1977. 1 ) Se sid 26. 27

Utbildningstid (i dagar) fr vrnpliktiga utbildningsret 1976/77


16/26

Tjnstgringsskyldighetensgenomsnittliga omfattning itjnstgringsdagar enligtFD mbetsskrivelse dnr 1.83,1159 (slutl), 142/73. Avvikelser svl uppt som nedtfrn angivna vrden kan frekomma.Anm: Vapenfria tjnstepliktiga har395 - 420 dagars tjnstgringsskyldighet , som ej fullgrs inomfrsvarsmakten. Vrnpliktiga ihandrckningstjnst (huvuddelen) har 230+ 5X18= 320 dagarstjnstgr ng ssky d g het.1) l vissa fall 5X21 dagar.2) Fr ett ftal utbildningslinjergller lngre tid (300, 304 eller345 dagar) .3) Vissa frband har modifieradrepetitionsutbildning (KFO)och SOB) varvid angivet antaldagar reduceras.4 ) Vrnpliktiga E, F och G samtgruppbeflsvrnpliktiga ge-. nomfr srskild vning endasti vissa fall.') Fr huvuddelen 360 dagar. Vidpansar- . ingenjr-och si9naltrupperna 405 dagar. Vissa utbildningslinjer fr tolktjnst

28

m m 450 dagar. Vrnpliktigt sjbefl 350 dagar.

Frsvarsgren Gr undut - Repe t it i onsutbi ldn ing ') SummaKategori under bildning Krigs- Sr- Mobilise- tjnst-grundutbildningen grings-frbands- skilda rings- dagarvningar vningar vningarA R M ~ . N 227 5X18 1) samman- 373rnpliktiga F och GVrnpliktiga E 2972 ) 5X25 lagt 463Gruppbeflsvrnpi ktiga 2972 ) 5X25 3X!.1') hgst 463Plutonsbeflsvrnpliktiga 332- 450') 5X32 8 dagar 533-651Kompan befl svrn p iktiga 450- 495') 5X32 661 - 696MARINENFlottanVrnpliktiga G 306 5X18- 25 5X1-2 396Vrnpliktiga F 350 5X18- 32 440Vrnpliktiga E 436 5X18- 32 " 526Gruppbeflsvrnpliktiga 350 5X25- 32 " 475PI utonsbeflsvrnplik iga 350')- 436 5X32 3X11 " 543- 629Kompanibeflsvrnpliktiga 4369) 5X32 3X11 " 629KustartillerietVrnpliktiga F och G 234 5X18 " 324Gruppbeflsvrnpliktiga 304 5X25 " 429Plutonsbeflsvrnpliktiga 4057 ) 5X32 3X11 " 598Kompanibeflsvrnpliktiga 4956 ) 5X32 3X11 " 688FLYGVAPNETVrnpliktiga F och G 235 5X15 5X4') 5X1 - 2 330Vrnpliktiga E 332- 346 5X15 5X48 ) 427- 441Gruppbeflsvrnpi ktiga 269-346 5X15-22 5X48 ) " 364-441PI uto nsbeflsvrn p k iga 360 5X22 5X4') " 490Kompanibeflsvrnplik iga ,450') 5X22 5X48 ) 580SAMTLIGAFRSVARSGRENAR Utbildningstiden uppdelad i omgngar mededici nal-, per,Sonalvrds-personal m fl hnsyn till civila studier m m. 420-540

6 ) Darav frivillig utbildning till vampliktig officer 90 dagar. ')Vrnpliktiga i stabstjnst samttekniker 330 dagar. ') Vid basfrband ven 8 dagar. ') Mindre del 526 dagar. "

.

HemvrnetHemvrnet tillhr armen. Rikshemvrnschefen utvarunder chefen fr arme,n ledningen av hemvrnet.Militromrdesbeflhavare och frsvarsomrdesregementschef (beflhavare) leder hemvrnet inom militromrde respektive frsvarsomrde. Hemvrnet indelas i allmnt hemvrn och driftvrn.Det allmnna hemvrnet har till uppgift att skydda hembygden. Fr dess verksamhet indelas frsvarsomrde ihemvrR-Som rden. Ett antal hemvrns om rden sammanfrs i regel till en hemvrnskrets.Driftvrnen har till uppgift att skydda myndighets ellerfretags egna anlggningar och egen verksamhet ochfr organiseras vid myndighet eller fretag i den omfattning som regeringen bestmmer. Driftvrnets indelning anpassas s lngt det r mjligt till myndighetenseller fretagets organisation.Hemvrnsman (minst 18 r) r enligt hemvrnskungrelsen skyldig , att i fredstid fullgra hgst 50 ochlgst 20 timmars tjnstgring rligen i utbildningssyfte.Vid beredskapstillstnd eller k rig r hemvrnsman skyldig att fullgra utbildning enligt regeringens bestmmande.Utbildningen bedrivs lokalt, regionaltellercentralt Srskilda kurser fr befl och specialister anordnas vidHemvrnets s t r i d s ~ k o l a , Norsborg.

29

Personalvrd - Medinflytande inom frsvarsmakten E k o n o m i s k ~ frmnerDagsersttning under


17/26

Kompan i- Utses av de vrnpli ktiga vid kompaniet och fre-assistent trde r den vrnplikt iga personalen . Han skall bl aframfra de vrnplikt igas gemensamma frs lag ochsynpunkterF rbands- Ordfrande frbandschefen. v riga: utbildnings-nmnd ' befl , personalvrdskonsulenten samt ko mpanias-sistenten och ytterligare envrnpliktig representant

Sam- Ordf rande torbandschefen (garnisonschefen). v-arbets- riga: 1- 4 fretrdare ! r inomnmnd sonen samt mi nst 4 to retradare for c1v1 a myndig-heter och organisatione r. Vrnpliktiga Be-handlar frgor av gemensamt intresse fo r forban-den, garnisonsorten och bygden.Blb llo- Ordfrande frbandschefen . vriga: konsulentenfrn varje kompani. t n ~ n d e ~ s k e ~ i ~ f o r ~ ~ t i o noch samrd i frgor som ro r de varnpl1kt1gas tjans t-gring-, fritids- och vriga f rh l lan.den p frban-det. Nmnden kan bes luta om anvandnmg av v1sste k s- (assistenten), bibliotekarien, minst en vrnpl ik-nmnd tig som utses av frbandsnmnden samt en av sta-tens ku ltu rrd utsedd fretrdare tr det civilabiblioteksvsendetde l av tr ivselmedel och skall yttra sig ver frs lags-renden frn vrnplikt iga.

Kompan i- Nmnden kan inrttas p kompani. Den bestr avnmnd kompanichef samt fretrdare fr befl och vrn-pliktiga och har att behand la frgor inom kompa-nie .

Sky dds- Fretrdare fr myndig heten och personalorgani-kom mille sat ionerna och de vrnpli kt iga. Skyddskommittenskall planera och vervaka skyddsarbetet. Den skallnoga flja utvecklingen i frgor som rr skyddet motohlsa och olycksfall samt verka fr en god b e t ~ -milj.

Fretags- Ordfrande myndighetens che f. l vrigt fretrdarenmnd tr den anstllda personalen vid myndighe ten enligtverenskommelse med vederbr liga personalorga-Skydds- skyddsombudet utses av och fretrder personalenombud i arbetsmiljfrgor p den ensk ilda .arbetsplatsen.skyddsassis tenter utses bland de va rnpll ktlga.nisationer.Nmnden beslutar i frslagsrende n samt om an-vndning av vissa medel fr personatvrdstgrder.

1 vr igt sker samrd och information n l i g ~ kun-grelsen om fretagsnmnder inom statsforvalt-ningen.

30

grundutbildning(frn 1976-07-01)

o 200 300 An tal d agarUnder Dagspenning som motsvarar hel sjukpenn ing enligtrepetition- den allmnna sjukfrskringen. Lgsta dagspen-utbildning' ) ni ng om 40 kr/dag garanteras alla.Befattningspenning fr befl fr o m kompch t o m-gruppch stf va rierande mellan 12 och 4 kr/dag .Utbild- Utbild ningspremie utgr med 5 000 kr efter godkndnlngs- utbi ldn ing til l vrnpliktigt kompanibefl. Fr utbild -prem ie ni ng till reservofficer utgr premier med ca 12000 kr(ROK 1 + ROK 2) .Fria resor En fri re sa utgr under grundutbildni ng och repet i-li onsutbi ldning i a nslutn ing till grundutbi ldning t rvarje hel tjnstgr ingsperiod om 30 dagar mellanva lfr ia o rter inom landet med allmnna kommuni-ka ti onsmedel. Vid an nan t jnstgring n g rundut-bildning utgr en fri resa fr va rje hel tjnstg-ringsperiod om 60 dagarNatura- Fri kost och l ogi eller i vissa fall kontant ersttningfrmner hrf r utgr under jnstg ri ngen.Skade- Under tjnstg ring utgr fri lkar- och sjuk v rd .och sjuk- Fr skada och sjukdom som kvarstr e fter tj nst-ersttning gringens s lut utgr bl a sj ukpenning oc h livrntaenligt i stor t samma grunder som den civ ila yrke s-skadefrskr ing en.

Olycks- Fr olycksfallsskada som intrffat i tjnsten utgrfa llsskydd ersttning ti ll den skadade med 150 000 kr vid frlustav arbetsfrmgan och vid nedsttning av dennamed ett belopp som svarar mot nedsttningen.Frar- Frarskydd av i p rincip li kartad- karaktr som denskydd privata frarp latsfrskringen gller vid framfran-de av Kronans fordon .

: Begrav- Avlider vrnpliktig under mil itrtjnstg ring utgrnlngsh jlp begravningshjlp med 2 000 kr. De vrnplikt iga roch grupp- dessutom g uppl vfrsk rad e enligt i huvudsakliv samma regler som gller f r statsanstllda.Familj e- Utgr til l maka (motsv) med h gst 21 kr/dag ochpenning ' ) till annan familjemedlem med hgs t 9 kr/dag undergru ndutb ildning.Bostads- Utgr i regel med ett belopp motsvarande hyran:bid rag' ) vid eget fastighetsinnehav motsvarande bostads-kostnaden.

-Nrings- Nringsbidrag kan under vissa frutsttningar er-bidrag hllas fr att nring ener rrelse skall kunna upp-(behovs- rtth llas elle r - om den m s te nedlggas underprvat) tjnstg ringstiden -fr att mjli gg ra ett terupp-tagande. Nringsb idrag kan erhllas vid sidan avfami ljepenning och bostadsbidrag. Maximibelopp50 kr/ dag.Sjuk- och Sjukbidrag kan medges tr fami ljemedlems lkar-begrav- och sjukvrdskostnader i den mn ersttning ej er-nlngs- hl les frn allmn frskringskassa. Begravnings-bidrag bidrag utgr om ngon av den vrnp li ktiges familje-medlemmar avlider.U ryck- Utgr med 1 000 kr efter fu llgjord tjnstgr ing i enni ng s- f ljd eller i vissa fa ll under samman lagt minst 180bidrag dagar. Bid raget kan utg e ndast en gng till denvrnpliktige.

') Behovsprovat ' ) frn 1977-01-0131

Frsvarets behov av forskning tillgodoses till stor del av AKTUELLA MATERfELPROJEKT


18/26

Frsvarets Materielverk {FMV)$!)


19/26

(principbild)

Utgift

34

Effekt

Beslut omutveckling(regeringen)

Beslut omanskaffning(regeringen)

Utgift ,---- .........Effekt ._._ . ,,' ' ' ' ' ,.. 'L - , . . - + - ~ . . , - - - t - - - ' - T - - - r ~ r - - - . . . , . . - - r - - . , . - ~ - - r - . - - . . . ~ ' iAr 1 5 10 15 30~tudierForskningTTEM

UtvecklingAnskaffning

Drift, utbildning av personal,underhll, frrdshllning

Civilfrsvarsstyrelsen (fredsorganisation)

Civilfrsvarsstyrelsens anslag fr budgetret 1976/77 uppgr ti l1183 miljoner kr (i prislge februari 1976).

UppgiftCivilfrsvarets huvuduppgift r att i krig skydda befolk-ning och egendom mot skador av fientliga anfall samtatt rdda verlevande vid sdana anfall.Skadefrebyggande verksamhet omfattar frmst ut-rymning, anordnande av skyddsrum och alarmering.Undsttande verksamhet bestr i att rdda instngdaoch ndstllda mnniskor samt att ge skadade en frstavrd och drefter transport ti.ll sjukvrdsinrttning. lcivilfrsvarets uppgifter ingr dessutom attskydda vik-tiga anlggningar mot spioneri och sabotage.PersonalRekryteringen av personal till civilfrsvaret bygger pcivilfrsvarsplikten som innebr sryldighet fr varje

svensk man och kvinna fr o m 16 t o m 65 r att tjnst-gra inom civilfrsvaret. Civilfrsvarstjnsten fr dockinte krvas av den som tillhr frsvarsmakten p sdantid att tjnstgringen i frsvarsmakten hindras.Vissa vrnpliktiga ges uppskov frn vrnpliktstjnstg-ring under krig fr att tillfras civilfrsvaret. Fr befls-uppgifter i det lokala allmnna civilfrsvaret och .und-sttningskrerna har hitintills verfrts ca 200 resoffoch ca 550 vpl plutonsbefl.De strsta rekryteringskllorna till det lokala allmnnacivilfrsvaret utgr mn som lmnat vrnpliktslderneller i srskild ordning verfrts frn frsvarsmakten(ca 155 000) och kvinnor (ca 30 000).Utbildningstiden varierar frn 35 timmar till 80 dagar.

35

Folkskyddsmasker


20/26

Skadefrebyggande tgrderALARMERING i ca 200 ttorter med i regel mer n 5 000invnare frn alarmeringsanlggningar och (i vissastrre stder) med telefon. le==- l

Beredskapslarm--n halv minut lnga signaler med 15sekunders uppehll mellan signaler-na under sammanlagt 5 minuter. Flyglarm Upprepade korta ljudsttar resp ring-signaler under omkring en minut.(Signal per telefon ges endast i vissaorter.) Faran ver En sammanhngande signal under30 Il 40 sekunder.SKYDDSRUM Antal Antal skyddsrumsplatser Skall i princip anordnas i1/ 1 1976enskilda 52 000 5,2 milj sittplatser alla orter med mer n 5 000 invnare(normal) (2 ,6 milj liggplatser)allmnna 15 86 000 sittplatser 14 av de strre stdernas inneromrden(bergfasta) (28 500 liggplatser)UTRYMNING Planlggs i princip fr Omfattarberedskapsutrymning orter med mer n 10 000 invnare Barn, sjuka, ldringar och icke arbetsfrajmte vrdareslutlig utrymning orter med mer n 30 000 invnare Samtliga frvrvsarbetande utom personal isamt vissa kust- och grnsomrden krigsviktig verksamhetFr orter dr bde beredskapsutrymning och slutlig utrymning frbereds, kan utrymningstgrderna genom-fras efter hand -successiv utrymning - eller samtidigt och med strsta skyndsamhet- snabbutrymning.

36

l lager finns f n ca 1 700 000 moderna masker. skydds maskerna frdelas i frsta hand till omrden som harbrist p skyddsrum. Utdelning av skyddsmasker r frberedd .Per r tillverkas ca 300 000 skyddsmasker. Under krigsproduktion kan ca 600 000 tillverkas per r.

Lokalt civilfrsvar')LedningskrerRddningskrerBrant! krersjukvrdskrerskyddskrerBevakningskrerTotal personalram(avrundat)Regionalt civilfrsvar' )20 undsttningskrer21 sanitetsplutoner28 flyggrupper

47 000 pers29 000 "42 000 "33 000 "14 000 "32 000 "

200 000 "1o000 pers2)882 pers 3)784 pers 4)224 flygplanVerkskydd') (enskilt civilfrsvar)ca 750 verkskydd 45 000 personer

1) Vid fullt utbyggd organisati on inklusive mabreserv' J Vrnpliktiga med om mjligt tv krigsfrbandsvningar kvar'l Av dessa inskrivs 420 personer frst vid b eredskap4 ) Bildar Frivilliga flygkren som organiseras av civilfrsvaretoch Sven ska Aeroklubben gemensamt.

Mobiliseringstider som ej br verskridasLokalaenheter:Regionalaenheter:

frbevakning 6- 10timfrutrymnoinkvartering 10timvriga 72timFlyggrupperUndsttningskrerSanitetsplutoner

36tim36tim36timCivilfrsvarets beredskapsgraderBeredskapsgrad Huvudsaklig innebrdIII (lgsta

beredskaps graden)

Il (mellerstaberedskapsgraden)

l (hgstaberedskapsgraden)

Personal inkallas i begrnsadomfattning.Materiel iordningstlls fr anvndning . l vrigt beredskapstgrder, som regeringen freskriver.Personal inkallas och beredskapstgrder vidtas i den om-fattning regeringen freskriver.Materiel hlls klar fr anvndning .vergng till krigsorganisationskall kunna ske utan drjsml.Organisationen skall hllas isdan beredskap att den ome-delbart kan fullgra sina krigsuppgifter.

37

Krigsorganisation Ekonomiska frsvaret


21/26

RegeringenFrsvarsdepartementetCivilfrsvarsstyrelsen

,) Civilfrsvarsomrdena (f n kan indelas i c i v i l ~ r ~ v a r s -distrikt (f n 42) under en d i s t n k t s c ~ e f , . s < ? ~ . leder d1stnktet.scivilfrsvarsenheter. 1 kommun, dar cvlforsvars- eller distriktschef ej har uppehllsplats, leds verksamheten av ettcivilfrsvarsombud.Totalfrsvarets krigssjukvrd

Civilbeflhavare -Clvllomr6de

Det allmnna civila medicinalvsendet, veterinrvsendet samtfrsvarsmakten och civilfrsvaret samverkar fr att utnyttjalandets totala tillgngar inom hlso- och sjukvrden.

Allmint .civilaveterinrvsendet

[landsting

Allmint civilamedlclnalvlsendel

L n s s ~ y r e l s e - ln

Civiltrsvaretssjukvird - - - - = samverkan38

Milllr krigssjukvrd

EF:s organisation

Det ekonomiska frsvarets uppgift r att genom planlggning och beredskapstgrder trygga folkfrsrjningen i vidaste bemrkelse, dvs frse frsvarsmakten,nringslivet och civilbefolkningen med frndenheteroch tjnster.Ssom framgr av organisationstabln p sid 41 rdet ett flertal myndigheter som har uppgifter inom detekonomiska frsvaret. Samordningen vilar verstyrelsen fr ekonomiskt frsvar (EF). eyom dessutomhar det direkta ansvaret fr beredskapstgrdernainom omrden som inte kan hnfras till ngon srskild myndighets fredstida verksamhet, t ex brnsleoch drivmedelsfrsrjningen, huvuddelen av industri-

produktionen och handeln, frstrings- och undanfrselplanlggning samt beredskapslagringen av flertalet varor och frndenheter.verstyrelsen fr ekonomiskt frsvar (EF)verstyrelsen fr ekonomiskt frsvar har en styrelsesom utses av regeringen. Generaldirektren r ordfrande och vidare finns tta andra ledamter representerade industri, handel, arbetsmarknad, frvalt-ning och personalorganisationerna. .l ett visst beredskapslge kan EF efter srskilt beslutersttas av en handels- och industrikommission (Hl K)och en brnslekommission (BK).

39

Rdgivande organ Byggnads- och reparationsberedskapen Centrala myndigheter med uppgifter inom


22/26

Till EF har knutits ett rdgi vande organ fr samordning sfrgor,RAdet frekonomiskt frsvar.l detta ngr cheferna f r EF , Frsvarsstaben, C ivilf rsvarsstyrelsen , Statens jo rdbruksnmndoch Arb etsmarkn adsstyrelsen samt o rdfranden i Tr ansport nmnden. Chefen l r EF r ordf rande i rdet.Ti ll EF har knu tits dels ett kemirAd, de ls ett bekldnadsrAd meduppgi ll alt bist EF vi d beredskapsplaneri ng. Rden best r avrep resentanter fr berrda mynd ighete r och bra nscher samtarbetstagarorganisati one r.statens vattenfallsverk kommer vid krigs fara ell er kri g att ers ttassom elkr aftsmyndi ghet av Centrala driftledningen (CDL), t illvilken de flesta strre kraft- och distributionsf retagen r ans lutna.l en kriss ituati on trder en beredskapsorganisa tion, Drivmedelscentralen AB (DMC), i f unktion. DMC har bildats som samverkansorgan l r c ir ka 30 o ljehandelsfretag och t ar hand om o ljedi st ributio nen e nli gt a nvisningar frn EF .Liknande organisatione r har skap tas fr att vid krig eller krigs faratrygga gasfrsr)nlngen, cementdistributionen sa mt slakt- ochcharkulerlverksamheten.

Regional ledningP reg iona l niv hand lggs den ekono miska frsvarsbereds kapen av civilbeflhavare , lnsstyrelser och av de centrala verkenshgre och lgre organ . En stor de l av planlggni ngsarbetet skeri fred p lnsstyrelse rnas frsvarsenheter . kri g komme r- underde centr ala instanserna - frgor om f rsr jni ng ; arbetskraft ,transporter och v g hllning att handlggas inom srskilda sektion er h os krigs lnsstyrelserna (sekt F, G, E och H) , Flera av dei det ekonomiska frsvaret ingende myndigh eterna har egenreg ional o rgani sation. Detta gller i frsta hand de statli ga verken, Arbe tsma rk nadss tyrel sen , Statens vattenfallsverk, Statensjrnvgar, Statens vgverk , Riksbank en och Postverket.40

ven andra organisat ioner har egen regiona l o rganisat ion. Sexe mpe lvis har B yggn ads- och repa rati onsberedskapen (BRB),som i vrigt trder i verksamhet endas t vid krig e ller kr ig'sfara , ifred utsedda och fri vi lligt ve rksamm a regional och lokalchefer,som under militrbeflhavarna resp frsvarso mrdesbeflhavarna p lanlg ger byggnads- och reparationsverksamhet i krig frhela to talfrsvaret.Motorreparationstjnst lr totalfrsvaretMotorreparatio nstjnsten r en organisation som trder i verksamhet vid krig eller krig sfara och har i fred ut sedda och frivilligtverksamma reparati onsledare. l d en r egi onala ledningen i militromrdesstaben ing r militromrdesreparationsledare och ifrsvarsomrdesstab ingr sv l frsvarsomrdes- som ortsreparationsledare .Verksamhet i fred inom det ekonomiska frsvaret Plan lgg ning av leveranser fr n nringslivets lager fr atttcka ut rustni ngsbehove n f r o lika myndigheter. Planlggning av prod uktion f r att skerstlla ndvndig p ro

duktion av v aro r och tjnster. Planlggn ing och anskaffning av beredskapslager i n rin gslivets o ch statens reg i. Frberedelser f r r ansoner inga r och regler ingar f r att hushlla med knappa resurser och stadkomm a en rttvis frdelning av dem. Plan lggn ing av handelns ve rk samhet f r att t rygga erfo rderlig parti - och d etaljhhande l. Planlggning av undanf rsel fr att skydda lagertillgngar oc handra nringsl ivsresurser och underl tta frsrjningen efterutrymning . Planlggning av fr str ing fr all hindra en angripare alt utnyttja fr ho nom vsentlig egendom. Utbildning av kri gsp lace rad personal in om det ekonomiskaf rsvarets ledn ing sorgan isation.

det ekonomiska frsvaret l fred' ''

' " '-------- --------

41

statens upplysningscentralUppgifter:


23/26

1. Frmedla nyheter frn myndighet till publicerings-organ och allmnhet.2. Lmna rd i publiceringsfrgor, som gller riketsskerhet.3. Bedriva lngsiktig UPP.Iysningsverksamhet.Upplysningscentralens organisation

4. Flja folkstmningen genom underskningar ochanalyser.5. Frmja svenska intressen hos utlndsk opinion.

Totalfrsvarets upplysningsnmnd (TUN)Psykologiskt frsvar finns ej organiserat i fred, d istllet frsvarsinformation bedrivs av olika myndigheteroch organisationer.Regeringen har tillsatt en nmnd - TotalfrsvaretsUpplysningsnmnd (TUN) - f r att i frsta hand samordna frsvarsinformationen.Utdrag ur instruktionen fr TUN (SFS 1975:892):Totalfrsvarets upplysningsnmnd, som lyder direktunder regeringen, skall i fred frmja upplysningen omtotalfrsvaret och genom rdgivning till totalfrsvaretsmyndigheter samordna upplysningsverksamheten.

Det ligger nmnden srskilt att1. flja utvecklingen inom de omrden som berres av

nmndens verksamhet,2. till regeringen eller vederbrande myndighet grade framstllningar som nmnden finner pkallade,3. &vgiva yttranden i renden, som understllas nmn-den samt4. samarbeta med myndigheter, frivilliga organisatio-

ner och enskilda, som bedriver upplysningsverk-samhet om totalfrsvaret.

43

Frivilliga frsvarsorganisationer gor och msesidig information, Frivilligorganisationernas samarbetskommitte (FOS). P mnga hll i landetvriga organisationerOrganisation Antal medlemmar 1/ 1 1976 2. Organisationer ingende i totalfrsvaret

Organisatlon Antal medlem-


24/26

1. Jml "Frivilligkungrelsen", SFS 1970:301,1974:670De fr ivilliga frsvarsorganisationerna bedriver frsvarsupplysning samt rekryterar och utbildar frivillig personal fr uppgifter inom totalfrsvaret. Organisationernahar eit centralt samarbetsorgan fr gemensamma fr -Ce"!lralfrbundet fr beflsutbildning (CFB) (ca 100 000)

finns ocks regionala och lokala samarbetskommitteer.Upplysningar om organisationernas frbund (distrikt)och lokalavdelningar kan erhllas vid frsvarsomrdesstaberna samt - betrffande civi lfrsvarsfrbundethos lnsstyrelsernas frsvarsenheter.

Sveriges civi lfrsvarsfrbUnd , SCF 35 000Frivilliga flygkren , FFK 800Fri vi lliga skytterrelsen, Sky tteOS 220 000Svenska pistolskyttefrbundet, SPSF 51 500Svenska.sportskyttefrbund et, SSF 92 000Riksfrbundet Sverig es lo ttakr, SLK 62 000Svenska bl st jrnan , SBS 11 700Svenska rda ko rset, SRK 540 000 1)

\il.p.

6~f l...*@

mar 1/ 1 1976Hemvrnet ( Hv)' ) Arrnn 100 000 jvrnskren (SVK) ' ) Marinen 900 ~Byggnads- och repara- Ekonomiska ~ionsbe reds kapen (BRB) frsvaret3) 50 000') oMotorrepara tionstjnsten Ekonomiska MRTf r to talfrsvaret (MRT) frsvaret 30 0005)

1) Inom SRK r under fredstid ca 50 000 medlemmar direkt engagerade i frivillig verksamh'et fr otalfrsvaret. ' )Representerade iFOS. ' ) Ledningen ingr i frsvarsmakten .. ' )Anta l man i organisationen vid fullt utnyttjande. Over 2 000 anslutna f retag . ' )Anta lman i organisationen vid fullt utnyttjande. Over 4 000 anslutna fretag .

45

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ~ - - . . . - - - - - - - - - - - - - - - ' " = - = = = ~ = = = " " " ' "

Sammanstllning av svensk militr personal som tjnstgjort i FN m m Innehll


25/26

t o m 31/5 1976

FN-bataljoner~ Teknikerkontingent

46

~ FN-sjukhuskontingent~ vervaknings- och~ repatrieringskommissioner

Mellersta stern 1973-3 013

Mlet fr vr skerhetspolitik .. . . , , , , , , , , , ,Mlsttning fr totalfrsvaret , , , , , , , , , , , , , ,Militrpolitik m mMilitra resurser . . . . .. . , . , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,Slende styrkor i Nord - o h tl lltrn lll lll ll l' ll , , , , ,Frsvarspakter .. .. . , .. . , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,Frsvarskostnader o h u ll) llrilllll Hlil l nllkftlnder .. . .. . . .. . . . . . , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, ,Nordens sirat g ko l too , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,yto O h ( Il


26/26

Militra Fakta 1976-77 (Swedish)

Documents

Transcript of Militra Fakta 1976-77 (Swedish)