Att vara privat offentligt Being private in public · 2016-06-01 · sociala medier Examensarbete i...

Att vara privat offentligt En kvalitativ studie om hur bloggare offentliggör sitt privatliv genom sociala medier

Being private in public A qualitative study of how bloggers publish their private life through social media

Izabella BilBielecka K3, Institutionen för Konst, kultur och kommunikation Medie och kommunikationsvetenskap Examensarbete Kandidatnivå 15 hp Vårterminen 2016 Handledare: Ulrika Sjöberg

Titel: Att vara privat offentligt En kvalitativ studie om hur bloggare offentliggör sitt privatliv genom sociala medier Examensarbete i Medie och kommunikationsvetenskap 15hp Vårterminen 2016 Författare: Izabella BilBielecka Fakultet: Kultur och Samhälle, Malmö högskola Institution: Konst, kultur och kommunikation (K3) Handledare: Ulrika Sjöberg Nyckelord: blogg, social media, privat och offentligt, kvalitativ intervju, fokusgrupp Keywords: blog, social media, public and private, qualitative interviews, focus group

Examensarbete: ATT VARA PRIVAT OFFENTLIGT MAH: Medie och kommunikationsvetenskap VT 2016

Izabella BilBielecka 1

ABSTRACT

Den här studiens syfte är att genom en kvalitativ studie undersöka hur bloggare offentliggör sina privatliv genom sociala medier. Undersökningen kommer grunda sig på bloggaren “Jestem Kasias” beteende på internet med fokus på om det finns en gräns mellan hennes privata och offentliga sfär. Två fördjupande frågor på det kommer att fokusera på bloggarens drivkraft och motivation till ständiga uppdateringar samt om och/eller hur bloggarens indentitetskapande påverkas genom detta. Detta är ett intressant ämne att ta upp eftersom att bloggarens beteende kan överföras på vilken medieanvändare som helst i dagens medialiserade samhälle. Studien kommer att grunda sin analys på de kvalitativa intervjuerna som har genomförts, en med bloggerskan Kasia Szymkow samt fem fokusgruppsintervjuer med två följare och två ickeföljare i varje grupp. Analysen är sedan uppdelad i frågeställningarna för att enkelt besvara syftet med studien. Analysen utgår ifrån tidigare forskning samt relevanta teoretiska perspektiv i relation till bloggerskan och intervjuerna. The aim of this study is to see through a qualitative research how bloggers publish their private life through social media. A survey will be based on the blogger called "Jestem Kasia” and her behaviour on the Internet with a focus on whether there is a line between her private and public sphere. Two deep questions will focus on the motivation of blogger for constant updates, and whether and/or how the shaping of blogger's indentity is affected by this. This is an interesting topic to address because the behavior of the blogger can be transmitted on the media users anywhere in modernday mediaoriented society. The study will base its analysis on the qualitative interviews that have been conducted, one with blogger Kasia Szymkow and five focus group interviews with two followers and two nonfollowers in each group. The analysis is further divided into the issues to simply answer the purpose of the study. The analysis is based on previous research and relevant theoretical perspectives in relation to the blogger and interviews.



INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Abstract 02

Innehållsförteckning 03

1.0 INLEDNING 04

1.1 Syfte 04

1.2 Frågeställningar 04

1.3 Arbetets disposition 05

2.0 KONTEXTUALISERING 05

3.0 FORSKNINGSÖVERSIKT 07

3.1 Privat och offentligt 07

3.2 Identitet och beteende 08

3.3 Relationer 09

3.4 Uppmärksamhetssamhället 09

4.0 TEORETISKT PERSPEKTIV 10

4.1 Framträdande och bakre regioner 10

4.2 Identitetsskapande 12

4.3 Drivkraft 13

5.0 METOD OCH MATERIAL 14

5.1 Urval och planering 14

5.2 Kvalitativa intervjuer 16

5.2.1 Samtalsintervju 16

5.2.2 Fokusgruppsintervju 17

5.2.3 Transkribering 19

5.3 Validitet 19

6.0 ANALYS 20

6.1 Den privata och offentliga sfären 20

6.2 Drivkraft och motivation 24

6.3 Identitets påverkan 27

7.0 SLUTDISKUSSION 28

8.0 REFERENSLISTA 30



1.0 INLEDNING

Jag har så länge som jag minns, alltid varit intresserad av mode och trender, och därför också följt många bloggerskor, kända designers och andra större namn inom mode industrin. Men på senare tid har jag observerat något som verkade intressant och därför valde jag att studera detta närmare i den här studien. Allt började med bloggar, som idag knyter sig ihop med och sociala medier. Att vara online, uppdatera och bygga relation med sina läsare eller följare är inte längre är ett komplement, eller en hobby men ett måste för att finnas. Konsekventa människor som följer mediatrenderna och som uppdaterar ofta har skaffat sig sin publik. Hemligheten ligger i att hitta rätt medium för dig, och knyta ihop det med så många du kan. Det är vad jag har märkt, då designers som man förr kunde läsa om i modetidningar, har privata instagram som man kan följa, snapchat eller så har de även blivit bloggare. Det fungerar också på andra hållet, kreativa mode intresserade människor har fångat sin publik, och oftast genom bloggar som sammankopplats med andra sociala medier. Vad de alla har gemensamt är att de har en publik, följare, läsare som vill se och höra nytt från dem varje dag. “Vanliga” människor och förr kända namn, “finns inte” idag om de inte finns på sociala medier. Men vad jag ofta tänkt på är att de sociala medierna i de allra flesta fall idag, visar inte längre deras buisness sida, som i detta fall är mode. Modet finns självklart kvar, i en mängd andra uppdateringar som oftast sträcker sig in över den privata sfären. Det som jag kommer att undersöka i den här studien är den personliga och privata sfären. Jag vill få en bild över hur det ser ut och om det finns någon gräns inom sociala medier mellan privat och offentligt. Men även undersöka drivkraften, de konsekventa uppdateringarna på alla dess sociala medier, vad får en att fortsätta och hur påverkar ett sådant liv ens jag ens identitet.

1.1 SYFTE

Studiens syfte är att undersöka bloggarens Jestem Kasias beteende på internet med fokus på om det finns en gräns mellan hennes privata och offentliga sfär. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR

Nedanstående frågeställningar har konstruerats för att besvara studiens syfte:

Finns det en gräns mellan den privata och offentliga sfären? Den här frågan syftar till att undersöka bloggarens privata och offentliga sfärer och se om det finns någon gräns emellan dem. Om bloggaren offentliggör sin privata sfär totalt eller om den behåller någon del för sig själv. Med följdfrågor som varför den väljer till att offentliggöra sin privata sfär.



Vad är drivkraften till ständig uppdatering? Med den här frågan vill jag ta reda på vad som motiverar bloggaren till ständiga uppdateringar, var drivkraften ligger för att konsekvent fortsätta uppdatera.

Om och/eller hur påverkas identitetskapandet? Genom den här frågeställningen vill jag undersöka bloggarens jag inom identitetsskapandet på internet och sociala medier. Jag vill ta reda på om bloggarens identitet påverkas genom sin persons offentlighetsgörande.

1.3 ARBETETS DISPOSITION

För att besvara studiens frågeställningar och syfte på bästa sätt, har jag lagt upp arbetet på följande vis. Studien är uppdelad i åtta kapitel, kapitel ett är en inledning skriven på ett personligt sätt för att låta läsaren förstå varför jag valt att studera detta, i detta kapitel ingår även syftet och frågeställningar som beskrivs och förklaras. I kapitel två kontextualiseras studien med syftet och det som låg till grund för frågeställningarna. Följande kapitel tre beskriver tidigare forskning som har undersökt liknande problemområden och som berör de teorier som jag i kapitel fyra beskriver mer utförligt. Kapitel fyra är studiens teoretiska ramverk och kommer återkomma i analysen. Kapitel fem handlar om metod och material och beskriver vilken metod jag valt att använda mig av samt hur det genomfördes. Detta kapitel tillsammans med teorin är grunden för analysen som beskrivs i kapitel sex. Analysen finns i kapitel sex som slutligen resulterar i svar på frågeställningarna, detta diskuteras i kapitel sju tillsammans med idéer på framtida forskning. Kapitel åtta innehåller referenser till samtlig litteratur. 2.0 KONTEXTUALISERING

Bloggare i dagenssamhälle är inget okänt fenomen. Alla har någon sorts aning om vad en blogg är, och många har läst eller följt någon. Men vad många inte alltid tänker på är att bloggare idag är ett uttryck för en helhets bild, det vill säga, bloggare är inte längre endast definierade med bloggen, en www sida, men en sammanlagd bild av: bloggen, Instagram, Facebook, Tumblr, Twitter, Snapchat, YouTube med flera. En framgångsrik bloggare använder sig av många olika sociala medier för att nå ut till så många av sina följare, samt potentiella följare, som möjligt samtidigt. Förra året 2015 uppgav 77 procent av internet användarna att de använder sociala medier (SOI 2015, 20:03:2016). Detta är en hela tiden stigande siffra, vilket också förklarar varför sociala medier är ett så viktigt element i vårt samhälle, och i vår vardag idag. Solis och Breakenridge skriver att i dagens samhälle har sociala medier gjort revolution, att det som är viktigt kommer att nå mig. Informationen kommer hitta mig, jag behöver inte längre leta efter den. Eftersom att bloggar och sociala medier gör allt för att nå ut till så stora samhällsgrupper som möjligt. De gör allt för din uppmärksamhet (Solis & Breakenridge, 2009:53). Därför när vi säger bloggare, så menar vi en profil under samma namn på många olika social medier som konsekvent uppdaterar på dess alla konton.



Personliga dagböcker offentligt publicerade på internet är dagens bloggar och sociala medier, de placeras på den motsägelsefulla positionen av att vara privat offentligt (Gillberg, 2014:35). Bloggar och sociala medier är platser där vem som helst kan framföra sina åsikter och budskap offentligt, och återspeglar därför ofta bloggarens personliga samt privata tankar och bilder (Gillberg, 2014:53). Att bloggare inte bara använder sig av bloggen längre men även alla dessa sociala medier innebär att de också uppdaterar mer än tidigare på “bloggens tid”. De uppdaterar ofta, och mycket. Förr var oftast bloggarna inriktade på ett tema, till exempel matbloggar, eller modebloggar, det finns oändligt många olika sorters bloggar. Men det jag vill komma fram till är att på de sociala medierna finns inte dessa “teman” utan bloggarna publicerar sitt privatliv. Sociala medier skapar krav på att användaren är interaktiv och hela tiden tillgänglig. individens identitet, det personligajagetställs fram offentligt (Gillberg, 2014:35). De sociala medierna gör att spontana inlägg, oftast är privata, och det är det följarna också kräver mer och mer. De vill veta vem bloggaren är, och vill därför också följa bloggarna på de olika sociala medierna.

Jag kom i kontakt med bloggerskan Kasia Szymkow, som driver en mode och livsstilsblogg samt social media under namnet “Jestem Kasia”. Hennes blogg är en av Polens mest lästa med ca 150 000 unika läsare i veckan, så som hennes sociala mediakanaler som är bland de populäraste i landet (Kasia Szymkow. 19:03:2016). Kasia är en mode och livsstilsbloggerska men förutom bloggen använder hon sig av kanaler som Instagram, Tumblr, Twitter, Snapchat och Facebook som hon uppdaterar flera gånger om dagen. Hon har en stor grupp följare, hon samarbetar med stora företag, gör kampanjer och har tilldelats flera utmärkelser. Jestem Kasia är för många en inspirationskälla och förebild, och därför var den här bloggerskan intressant att utgå ifrån i den här undersökningen. Men för att få en bredare bild och kunna göra en bättre analys för att besvara frågeställningarna i det här arbetet, har jag även intervjuat en del av blogg läsare och följare på sociala medier men även ickeföljare. På så sätt kommer jag kunna använda mig av djupare diskussioner kring följarnas uppfattning av bloggare samt bloggarens uppfattning kring samma frågeställningar.

Det som jag finner viktigt och intressant att undersöka är frågor kring den privata och offentliga sfären som bloggarna visar upp allt mer. Var går gränsen, eller finns det någon gräns emellan dem? Den privata och offentliga sfären går in i varandra mer och mer men följdfrågorna till detta som jag vill ta upp handlar om identiteten och motivationen, alltså hur påverkas bloggarens personliga jag genom sitt offentliggörande av sitt privatliv och varför den gör detta, vad är drivkraften och motivationen.



3.0 FORSKNINGSÖVERSIKT

För att skapa bättre förståelse för studien, och täcka studiens syfte och frågeställningar har jag tagit del av några tidigare studier gjorda inom mitt forskningsområde. Tidigare studier kan hjälpa till att få inblick i samma ämne från ett annat perspektiv. Det är nyttigt och viktigt att ta del av tidigare forskning för att kunna uppnå en adekvat analys och resultat. Jag har i den här studien valt att ta del av de artiklar som berör ämnet privat och offentlighet, det ämne är centralt för min studie så jag ser dem som en viktig del av detta. Sedan har jag artiklar berörande identitet, beteende och relationer på sociala medier och bloggar, samt boken uppmärksamhetssamhället som beskriver sociala medier ur många relevanta och intressanta synvinklar.

3.1 PRIVAT OCH OFFENTLIGT

I studien “Blogging: self presentation and privacy” har forskaren Karen McCullagh studerat privat och offentlighet i relation till bloggande. McCullaghs studie ser jag som en viktig del av min studie då vi har i grunden samma forskningsområde. McCullagh i sin undersökning refererar till en artikel “Bridging the Gap: a genre analysis of weblogs” skriven av Herring, där hon tar upp olika sorters kategorier av bloggar. Den största delen (70,4 procent) av alla bloggar år 2006 var de personliga bloggarna, alltså de bloggar som innehåller författarnas privata tankar, åsikter, livshändelser, känslor och minnen (McCullagh, 2008:8). I samma studie genomfördes även frågan om varför de väljer att blogga, och 62,6 procent svarade att de gillar att dokumentera sina upplevelser och dela dem med andra (McCullagh, 2008:10). Enligt McCullagh, ses bloggen som en “freezone” där det känns bekvämt och säkert, en plats där man har sina egna regler och kan uttrycka sig hur man vill om vad man vill (McCullagh, 2008:10). Det är en av anledningarna till att bloggarna och sociala medierna fortsätter att växa. Medie användarna är inte rädda för att vara personliga där de känner frihet och trygghet. Fenomenet med att människor känner behov av att dela med sig av sina bilder, texter och upplevelser har funnits läge, och har snabbt utvecklats för att göra det enklare. Först hade vi dagböcker, sen kom bloggar, bloggar kompletterades med sociala medier som fortare sprids och blir större. Alla har tillgång till dem och är enkla att underhålla. Sociala medier är idag en stor del av vår vardag, oavsett om du är följare eller uppdaterare.

Mia Lövheim har i sin studie “Personal and Popular The Case of Young Swedish Female Topbloggers” studerat hur den privata sfären gått över till den offentliga. Lövheim studerade innehållet och karaktären av svenska modebloggares kommunikation. Det intressanta hon tar upp är paradoxen kring hur bloggar vunnit på att vara privata och personliga för att bli stora och offentliga. Jag ser en koppling till bloggerskan Jestem Kasia, då hon också driver en livsstilsblogg och på samma sätt sina sociala medier, hon visar upp sitt privatliv offentligt. Publiken vill identifiera sig med bloggerskorna, därför enligt Lövheim, vinner bloggarna på att “spela på” att vara en vanlig tjej. Bloggare blir förebilder för många. Bloggarna når ut till större samhällsgrupper och får där igenom fler följare, blir attraktiv på marknaden och de



kommersiella krafterna kommer snabbt nå ut till bloggaren för att använda dess publik åt sina fördelar. Allt efter om bloggerskan går med på det. (Lövheim, 2011)

3.2 IDENTITET OCH BETEENDE

Den Brittiska forskaren Sonia Livingstone skriver i sin artikel “Taking risky opportunities in youtuful content creation” om hur identiteter designats och skapas på sociala nätverk och medier. Samt hur många blir mer självsäka på internet, och vågar säga till om mer, ta ställning, visa upp sig och ta risker. Livingstone tar upp olika sorts risker på internet, som att lägga upp en bild eller en åsikt med sitt riktiga namn, då man utsätter sig själv utan att egentligen vara medveten om det. Eftersom att man inte kan veta vem som ser din bild eller läser din åsikt om något, vem som kopierar och sparar dem eller använder dem vidare. Det är omöjligt att veta vem som har tillgång till ens offentliga blogg eller offentliga social mediekonto. Online aktiviteter är riskfyllda, och Livingstone tar upp skillnaden mellan vuxna som ser dessa risker oftare än tonåringar som nästan inte ser riskerna alls, men istället som en social handling. Trots dessa risker fortsätter bloggare, men även vanliga medie användare att publicera privata delar utav sina liv, offentliggör. En annan aspekt som tas upp i studien är att de flesta tenderar att ha nätverkskontakter på sina sociala medier, lokalt där man bor samt i likanande yrkessammanhang. Vilken kan översättas med att man väljer de kontakter som man känner sig bekväm med, där man känner trygghet i likanande livssituationer. Man vågar vara sig själv mer, och öppna upp sig mer när man vet att ens nätverkskontakter befinner sig i samma fas i livet som en själv och kan identifiera sig med oss. Och så ser jag även att bloggare fungerar, när de försöker nå ut till sina följare genom alla dessa olika medier, lägger upp så många bilder och uppdateringar för att få uppmärksamhet och få människor att identifiera sig med dem. (Livingstone, 2008)

Agnes Rocamora har gjort en studie “Personal Fashion Blogs: Screens and mirrors in digital self portraits” som handlar om självreflexivitet och intrycksstyrning genom bloggar. Studien visar på att detta i stor grad påverkar ungas identitetsskapande. Rocamora har främst studerat mode och livsstilsbloggar, då de är den främsta och populäraste plattformen att presentera sig på och där unga hittar sina förebilder. Bloggarna är en plattform för att uttrycka sig på, att visa upp sina bilder på och dela med sig av sina intressen som till exempel mode. Den moderna teknologin är effektiv för att skapa och modifiera identiteter, men också för att presentera sin personlighet. Sociala medier och bloggar gör det enklare att förfina sig själv och passa in i samhället på “rätt” sätt. (Rocamora, 2011) Bloggaren som jag kommer att intervjua, som jobbar under namnet Jestem Kasia fyller upp alla dessa teorier som Rocamora tar upp. Jestem Kasia agerar en viktig förebild för många tjejer, och påverkar deras identitetsskapande genom sin blogg och sociala medier. Hon visar upp mycket av sitt liv, men hon visar endast de positiva delarna, vilket till en grad modifierar den riktiga bilden av Jestem Kasia om vi lärt känna henne i det “riktiga” livet istället, som Kasia Szymkow där hon inte kan filtrera bort de mindre roliga delarna från sitt liv.



3.3 RELATIONER

Elizabeth Perse och Rebecca Rubin skrev artikeln “Attribution in Social and Parasocial Relationships” som handlar om parasociala relationer som skapades mellan amerikanska collegestudneter och karaktärerna i en populär TV såpopera. Forskarna undersökte deras relationer och känslor till tvkaraktärerna genom enkätundersökningar. Deras undersökning gav resultat i att collegestudenternas relation till karaktärerna blev starkare med tiden när de lärde känna dem bättre, när osäkerheten försvann blev relationsbandet starkare. De kunde säga vad de inte gillade och vad de gillade med karaktärerna, vilket gav dem en stabil grund till relationsskapandet. Undersökning visade även att ju mer en karaktär är detaljerat beskriven och uppvisad desto lättare och snabbare skapar individer parasociala relationer till dem (Perse och Rubin, 1989). På samma sätt skapar följare/läsare relation med bloggerskan, ju mer de lär känna henne privat, ju mer de vet om henne desto starkar blir relationen till henne, de vill se mer och oftare av henne. Det blir som att man håller kontakten med en vän långt borta, att man vet hur de går för henne på jobbet, skolan, med pojkvännen, vad hon köpt, var hon rest, hur hon mår och så vidare. Ett sådant relationsskapande kan även skapas genom en attraktion, följarna vill förknippa med och ser upp till en viss personlighet som de uppskattar och beundrar. Rubin och McHugh har undersökt denna typ av relationsskapande genom attraktion på avstånd i sin artikel “Development of Parasocial Interaction Relationships”. När en individ skapar en sådan relation blir den ofta väldigt viktig för individen och försöker att återvända så “nära” den kan till, i detta fall, bloggerskan och så ofta den kan, alltså till hennes blogg och sociala medier (Rubin och McHugh, 1987). 3.4 UPPMÄRKSAMHETSSAMHÄLLET

Nanna Gillberg har i sin bok “Uppmärksamhetssamhället” studerat och beskrivit dagens medialiserade samhälle ur ett intressant och realistiskt perspektiv. När vårt samhälle började digitaliseras och och informationen i form av bilder, videon och texter började flöda i överskott blev uppmärksamheten det viktigaste. Alla ville visa sina bilder, foton och så vidare, alla ville få uppmärksamhet av så många som möjligt och helst på en gång. Det blev en ivrig tävling om att “nå igenom bruset” och uppmärksamheten var vägen dit (Gillberg, 2008:17). Informationen har ökat, och spritt sig enormt samtidigt som människornas konsumtion och bearbetning av intryck har gått igenom en stor förändring genom samhällets digitalisering. Människor konsumerar media dagligen, meddelanden, bilder, texter, videor mer och mer, samtidigt som de själva uppdaterar, det är som en ond cirkel av uppmärksamhet. Vi deltar för att ge uppmärksamhet och laddar upp för att få uppmärksamheten tillbaka (Gillberg, 2008:18). Det är alltså inte viktigt vad vi representerar med det vi lägger upp, utan värdet ligger i att få uppmärksamhet på det inte vad det är. Uppmärksamheten är vårt mål (Gillberg, 2008:19). Gillberg tar upp två begrepp värda att ta med:personifieringochnätverkande.Personifiering tillhör synlighetskapitalet och handlar om mediernas ökning och inflytande i vårt samhälle alltså medialiseringen. Nätverkande begreppet pekar på saker och individer som förstås och



värderas i relation till sin omgivning och de individer som de samspelar med (Gillberg, 2008:19). Det är alltså ytterst viktigt i vårt uppmärksamhetssamhälle att man marknadsför sig på de olika sociala medierna genom olika uttryck för att “finnas” för att finnas och räknas inom vår medialiserade verklighet och tjäna uppmärksamhet (Gillberg, 2008:1920). Medierad interaktion för att tjäna uppmärksamhet har gått till den punkten där det är viktigare att förmedla platsen man är på till alla genom sina sociala medier än att faktiskt uppleva platsen fysiskt medans man befinner sig där (Gillberg, 2008:27). Det som vi publicerar är alltså vårt verktyg, vår väg till att öppna upp och låta publiken/mottagarna att lära känna oss, det är berättaren som står i fokusinnan själva berättelsen. Återigen är det inte vad vi gör som är viktigt, men att vi gör det och hur vi gör det (Gillberg, 2008:46). Medialiseringen har omdefinierat begreppet privatperson till förståelsen av båda sidor av offentlighetslinjen eftersom att de flesta individer i dagens samhälle genom de sociala medierna har ett offentligt jag. Människans självbild och det offentliga jaget har sammankopplats till en reflektion av det privata jaget, av den tillgänglighet och öppenhet som medialiseringen har bidragit och hetsat till. Det privata intima jaget suddas ut i gränserna och hotas om det inte prioriteras (Gillberg,2008:84). 4.0 TEORETISKT PERSPEKTIV

Här kommer de teoretiska perspektiven och de mest centrala begreppen att presenteras, dessa kommer sedan att användas för att kunna analysera syftet och de tidigare nämnda frågeställningarna. Teorierna har delats upp i tre underrubriker för att lättare ge en överblick över vad som kommer att tas upp.

4.1 FRAMTRÄDANDE OCH BAKRE REGIONER

Bloggar i vårt samhälle idag är ett välkänt medium och består i sin helhet av både bloggen men även sociala medier. Att vara bloggare idag innebär att man skapar ett “virtuellt fönster” där ens publik har tillgång till att få se och läsa om författarens liv, funderingar, händelser, intressen med mera. Det är som en öppen dagbok för offentligheten. Både författaren, som dess följare kan befinna sig var som helst för att läsa eller uppdatera. Författaren lägger upp olika vinklar ur sitt liv beroende på vilket medium den väljer, eftersom att varje medium (sociala medier eller blogg) fungerar på olika sätt. Genom detta kan författaren vinkla sin livs historia och kan påverka hur den ska bli uppfattad av sin publik. Men trots att bloggarna/författarna idag kan påverka hur de ska bli sedda, så är de väldigt öppna och offentliga med större delar utav sina privatliv. Då bloggen idag består av blogginlägg och olika sociala mediekonton som öppnar upp fler dörrar till bloggarens liv.

Människans självpersentation har särskilt granskats av sociologen Erving Goffman utifrån ett dramaturgiskt perspektiv, där han betraktar individens interaktion med omgivningen liksom en teater (Goffman i Engdahl och Larsson, 2011:115).Goffman talar om människans ambition efter ständig kontroll över sitt framställande, där människan strävar efter olika egenskaper för att sortera in dem efter olika sociala samt subjektiva värden. Det ligger i



människans natur att vid första mötet med en annan individ granska, analysera och uppfatta den andra människan på ett sätt som ger oss en bild av individens identitet (Goffman, 2006:1116).

Goffman beskriver människans interaktions beteende med begreppet främre och bakre regioner. Människans främre region är den delen av individens beteende som den är medveten om, alltså hur den framträder och ses av sin omgivning. Här interagerar individen med andra. Den bakre regionen däremot är den som inte syns offentligt, enligt Goffman är det den regionen där individen planerar och reflekterar över sina framträdanden, det är där den känner sig trygg och avslappnad och kan vara sig själv utan att ha någon dömande publik (Goffman i Engdahl och Larsson, 2011:115). Omgivningen som betraktar och tolkar individen i den främre regionen spelar stor roll och det är därför viktigt som tidigare nämnt, att vid fösta mötet analysera vem publiken är. Vi beter oss till exempel annorlunda på jobbet, än vad vi gör med våra vänner, trots att vi i båda situationer befinner oss i den främre regionen (Engdahl och Larsson, 2011:104). Den främre regionen spelar en viktig roll i människans interaktions beteende och behöver därför förstås utifrån olika vinklar.

För att förstå mänskligt beteende ur det dramaturgiska perspektivet där individen ser sig själv som uppträdare och omvärlden som sin publik kan den dramaturgiska handlingsmodellen vara till god hjälp (Goffman 1970,1994 i Engdahl och Larsson, 2011:57). De individer som ser sig själva som uppträdare försöker alltså hela tiden styra det intryck de ger omvärlden. Individen ger uttryck för sin subjektivitet och sitt uttryck genom att styra sitt framställande på ett visst sätt inför sin publik (Engdahl och Larsson, 2011:57). Bloggare och användare av sociala medier gör det undermedvetet hela tiden, då de innan uppladdning bestämmer ur vilket perspektiv något ska uppfattas av publiken, detta kallas då självreflexivitet. Begreppet beskriver individens handling när den reflekterar över sig och sitt beteende för att välja ut en intern subjektiv värld innehållande individens egna erfarenhet och en extern värld av det verkliga livet. Den interna världen är som den bakre regionen privat, individen väljer vad som ska framhävas eller döljas för publiken efter sina preferenser. Den interna världen är svåråtkomlig för publiken och den självreflexiverande individen har “privilegierat tillträde” (Habermas, 1984:91 i Engdahl och Larsson, 2011:57).

Handlingsutrymmet en individ handlar i består av några viktiga delar att belysa. Individens kompetens är grunden till vad individen kan bidra med, vad den är kapabel till, vilka resurser och förmågor den kan använda sig av. Resurserna kan vara materiella, ekonomiska, kulturella eller politiska, beroende på individen, avsikten och situationen (Engdahl och Larsson, 2011:36) Omgivningen är också en central del utav handlingsutrymmet eftersom att det är där allt utspelar sig, där människor handlar. Omgivningen i sin tur består av de materiella och kulturella ting (Parsons & Shils 2001:54ff. i Engdahl och Larsson, 2011:37) I omgivningen finns även vissa saker som kan underlätta eller försvåra genomförandet av vissa handlingar. Dock är det svårt att peka ut vad som kan ha positiv eller negativ påverkan på en handling då det helt och hållet beror på vem handlaren är och vad det är för handling som ska utföras.



Något som kan vara till hjälp för en individ kan istället försvåra en handling för en annan (Parsons, 1961:44 i Engdahl och Larsson, 2011:37).

När individen uppträder i sin främre region försöker den därför alltid att agera på ett sätt som ger publiken rätt intryck, individen anpassar sig till den samhälliga och kulturella kontexten men även till publikens agerande (Engdahl och Larsson, 2011:115). Individen behöver därför läsa av normerna för platsen den framträder på för att framställa sig så perfekt som möjligt. Goffman kallar detta för “idealisering” (Engdahl och Larsson, 2011:57). För att individen ska kunna idealisera sitt framträdande och läsa av publiken behöver den också ha en social taktkänsla. Begreppet innebär det beteende som handlar om att individen formar och anpassar sin identitet med bland annat ord och gester. När individen anpassar sig till omgivningen på ett accepterat sätt har den byggt upp ett så kallatansikte enligt Goffman. Men när individen gör något emot normerna och uppfattas som märklig så ersätts ansiktet med en fasad (Goffman i Engdahl och Larsson, 2011:114). Social taktkänsla handlar om att känna av sin omgivning och bestämma sig för om man vill sätta upp ett ansikte eller fasad, beroende på situationen. 4.2 IDENTITETSSKAPANDE

Begreppet identitet är egentligen svårdefinierat och kan tolkas på många olika sätt, men kan beskrivas som en medveten självbild (Berglez och Olausson, 2009:140). Dock brukar vårt samhälle idag ofta se vår självpresentation på internet som vår identitet. Därför kan vi säga att självpresentationen blir en “förnyad” bild av vår identitet, den blir vekligare för omgivningen än vår faktiska identitet (Gillberg, 2008:87). Vår identitet kan även ses som en sammanflätad bild av våra olika värderinga, upplevelser, uppfattningar, erfarenheter, attityder och så vidare. Vi har vår identitet uppdelad i olika “roller” inom oss, och beroende på situationen vi befinner oss i tar vi fram den som passar in och kommer att vara accepterad av omgivningen (Berglez och Olausson, 2009:142143).

När individen interagerar med andra i sin främre region kan den, som vi nu har förstått, påverka hur den ska vara uppfattad av sin omgivning. När individen påverkar och anpassar sig till omgivningen hur den ska vara och hur den ska bete sig skapar den även sin identitet, detta kallas för individualisering (Engdahl och Larsson, 2011:212). I vårt samhälle idag, där medialiseringen och offentligheten är en stor del av vårt samhälle, är vi väldigt bra på att individualisera oss själva. Våra samhälles normer och värderingssystem uppmuntrar oss till att ta plats och vara lite egoistiska, vi kan självförverkliga oss och våra mål, och vi uppskattar därför ofta vår subjektiva medierade verklighet mer än den fysiska och verkliga (Gillberg, 2008:132). Men oavsett om det handlar om en medialiserad omvärld eller den fysiska verkliga så innebär individualiseringen att individen även måste ta de konsekvenser den får för de handlingar den utför, men också ett framåt planerande och fortsatt skapande på sin identitet (Engdahl och Larsson, 2011:212).



Även teoretiker Castells spinner vidare på den teorin, då människor idag strukturerar sina liv efter spänning mellan det medierade tidslösa nätet och individualisering av sitt jag (Engdahl och Larsson, 2011:339). Vi som medieanvändare kanske inte är medvetna om att vi genom att bara finna online blottar vårt personliga jag, som blir allt mer individualiserat. Dagens samhälle är genom dränkt av sociala medier och behovet av att finnas online. Internet är en del av vår vardag, och det påverkar oss och vårt liv (Engdahl och Larsson, 2011:339). Vi är så pass beroende av att använda medierna i våra vardagliga liv att vi inte tänker på hur vi förendrar vår livsstil, vi lever anpassade efter teknologin, efter den virtuella världen som får oss att tro att vi behöver finnas där. Om vi inte finns online så är det nästan som att vi inte finns alls. Alla har inte facebook, men alla finns i internetets flödesrum på något sätt, till exempel genom en enkel mailadress. Vårt befinnande på internet skapar även förändring bland våra vänskapsband och umgängen, vi drar oss till “användare” med gemensamma intressen. Vårt nätverkande blir mer individualiserat, och vi kan upprätthålla många band på avstånd samtidigt (Engdahl och Larsson, 2011:339). Vi blir undermedvetet ett med våra virtuella identiteter, trots att vi förfinar och påverka dem mer än vad vi kan göra i verkliga livet. Vi visar endast upp positiva delar av vårt liv, och drar oss till människor som gör det på ett likanande sätt och har liknande intressen. Vi kan påverka så mycket, och det gör vi utan att reflektera över det. Identiteten kan delas upp i den individuella identiteten och den kollektiva. Den individuella identiteten handlar om individens identitet utformad genom tidigare erfarenheter, upplevelser och dess livshistoria. Den kollektiva identiteten är den som vi tar fram och anpassar efter situationer och omgivningen vi befinner oss i för att passa in. Den kollektiva identiteten är identifikationsstyrd och grundar sig främst på kön och ålder, sedan efter gemensamma intressen, åsikter och attityder. En individ kan ofta identifiera sig med olika grupper, och är en tillfällig form av identitet (Berglez och Olausson, 2009:143).

4.3 DRIVKRAFT

För att förstå det beteende vi utför som medieanvändare kan vi ta hjälp av bland annat Webers handlingstypologi som handlar om ett tidigare inlärt beteende och är indelat i tre delar. Traditionella handlingar är den första indelningen och handlar om reaktionen på något som vi varit med om eller sett innan, dock ligger det på gränsen mellan handling och beteende eftersom att det är en sen tidigare inlärd handling och utfördes förr med medvetenhet. Den andra delen är värderationella handlingar och uppfattas som eftertraktade, då dessa styrs av ett medvetet rationellt tänkande där individen inte handlar efter ett inlärt mönster, den tänker först och handlar sen. Sist är det affektuella handlingar som låter oss styra våra handlingar med känslor, till exempel som hämnd eller njutning (Weber, 1983:19 i Engdahl och Larsson, 2011:40).

En annan beteende teori är behaviorismen som är beteendeinriktad psykologi och betecknades av sociologen George Homans. Behaviorismens grunder ligger i upplevelsen av lust och smärta, eller som man också kan kalla det belöning och bestraffning. Människans agerande är en funktion av tidigare upplevelser och erfarenheter. Individen lär sig och



kommer ihåg vilken handling som var belönande och vilken som gav bestraffning och handlar efter det (Engdahl och Larsson, 2011:46). Homans använder sig av några postulat för att enklare förstå och beskriva mänskligt beteende enligt behaviorismens teori. Jag har bland dessa postulat valt ut två som jag kommer att använda mig av i analysen:

När en handling åtföljs av en belöning (förstärkning) ökar sannolikheten för att den ska upprepas. /.../ Ju högre värde en person sätter på en belöning för en viss handling, desto troligare är det att han utför handlingen (Homans 1967:36ff., 1961:51ff. i Engdahl och Larsson, 2011:46).

Behaviorismens centrala drag grundar sig i socialt gillande eller uppskattning. Alltså ju mer en individ känner av uppskattning av andra, desto mer kommer den att vilja interagera med andra (Engdahl och Larsson, 2011:47). Homans teori lägger all sin fokus på upplevelsen av belöning och bestraffning, och nästan inget vid den så kallade mål medelkalkylen. Enligt teorin agerar individen utan några större överväganden eller kalkyler utan agerar undermedvetet, utifrån tidigare inlärda upplevelser. Individen tänker inte heller på att den njuter av belöningen eller plågas av bestraffningen, utan handlar efter vad vi lärt oss. Teorin fokuserar alltså på individens egna upplevelser (Engdahl och Larsson, 2011:47).

5.0 METOD OCH MATERIAL

Metod som begrepp innebär att man använder sig av ett specifikt tillvägagångssätt för att samla in och uppnå de material och/eller data som behövs för att kunna utföra en analys och nå ett resultat (Ekström och Larsson, 2013:15). För att besvara mina frågeställningar och syftet i den här studien, har jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod, bestående av en samtalsintervju och fem fokusgruppsintervjuer. Kompletterande min metod och material har jag från föregående teorikapitel samt tidigare forskningskapitel använt mig utav ursprungskällor och etablerad litteratur inom medie och kommunikationsvetenskapen för att sedan kunna utföra en valid analys. 5.1 URVAL OCH PLANERING

Jag har genomfört min samtalsintervju med bloggerskan Kasia Szymkow som står bakom bloggen och internetprofilerna Jestem Kasia. Hon är en stor och framgångsrik bloggerska, driver sin blogg inom mode och livsstilstemat, och använder sig av många sociala mediekanaler: Instagram, Tumblr, Twitter, Snapchat och Facebook som hon uppdaterar flera gånger om dagen. dagligen. Därför kändes valet av att intervjua henne rätt. Innan jag började förbereda för de kvalitativa intervjuerna, ville jag skaffa mig lite mer förkunskap om bloggerskan för denna studie, eftersom att det är en viktig del för en framgångsrik och valid kvalitativ intervjuundersökning att man har bra förkunskaper för det ämne man ska undersöka (Ekström och Larsson, 2013:72). Jag började med att granska



Kasias blogg och sociala medier. För att förstå hur bloggerskan vill framställa sig på internet tittade jag närmare på hennes olika profiler och presentationer, hur ofta de olika inläggen publiceras, hur bilderna ser ut samt hur många kommentarer, gillningar och delningar som görs av följarna. Men förutom den bild jag fick utav granskningen jag gjorde, har jag även följt denna bloggerska på de olika sociala medierna och läst hennes blogg under ca 2 års tid vilket ger mig en tydligare bakgrundsbild. En annan viktig del av förkunskapen för en bra intervju utgår ifrån de teorier som ska användas samt tidigare forskning inom ämnet. Dessa teorier och tidigare forskning nämns tidigare i studien och kommer att användas i senare analys (Ekström och Larsson, 2013:63). Före genomförandet av de kvalitativa intervjuerna bör man göra ett urval, för att besvara grundfrågorna som vem som ska undersöka något och vilka som ska vara respondenter eller intervjupersoner. Det finns olika typer av urval, men valet av urvalet ska baseras på studiens syfte (Ekström och Larsson, 2013:61). Det urvalet jag använde mig av var det så kallade teoretiska urvalet som används när man utgår från ett eller flera teorier, samt när man vill fokusera på en specifik grupp i samhället (Ekström och Larsson, 2013:62). De teorier jag kommer att fokusera på är de som togs upp tidigare, nämligen privat och offentlighet, identitetsskapande och behaviorismen.

En annan del som är viktig att avgöra innan intervjuerna är vilken frågestrategi som man som intervjuare ska använda sig av. Man brukar välja mellan tre olika: den öppna intervjun, där forskaren ställer en eller några breda frågor och respondenten får sedan berätta om dessa hur den vill. Den andra är halv eller semistrukturerade intervjuer, och här använder forskaren ett “tema”, en intervjuguide, som är baserad på studiens syfte och frågeställningar som respondenten får berätta om. Den sista frågestrategin är den strukturerade intervjun, som namnet påpekar är intervjufrågorna strukturerade och förberedda, frågorna är specificerade och konkreta. Men vad som dock är viktigt att påpeka är att den strukturerade intervjumetoden inte består av korta svarsalternativ, utan ger respondenten öppna svar som ger respondenten möjlighet till djupare svar (Ekström och Larsson, 2010:60).

Jag valde att i den här studien använda mig av den semistrukturerade intervjun. Den semistrukturerade intervjumetoden ger mig som intervjuare mer makt över samtalet, forskaren använder sig av en tematiserad intervjuguide som hjälper till att hålla en röd tråd och fokusera på de viktiga delarna. För den semistrukturerade intervjun kan intervjuaren därför anpassa frågorna efter hur samtalet går. Man har ofta förväntningar innan intervjun kring vad respondenten kommer att svara, men vad man bör komma ihåg är att det är inte uteslutet att man kan bli överraskad och få helt andra svar än förväntat, därför är det bra att kunna styra och anpassa, samt lägga till följdfrågor som kan vidare utveckla svaren under samtalets gång. Den kvalitativa intervjun ska ge forskaren tillgång till detaljerade och rika svar.

Viktigt att komma ihåg är också att forskaren styr de kvalitativa intervjuerna i grunden, trots att respondenten ges utrymme till djupare svar och utveckling av ämnet. Så att när man som forskare och intervjuare gör sin intervjumanual eller intervjuguide, är det ytterst viktigt att



inte formulera sig på ett sätt som skulle styra svaren eller frågorna åt egna personliga antaganden. Respondenten ska kunna besvara frågorna självuppfyllande (Ekström och Larsson, 2010:74). För att undvika detta utförde jag provintervju med en vän som jag först förklarade detta för och bad kritisera mina frågor och intervjuns genomförande samt vad jag ska vara uppmärksam på och kanske ändra. Provintervjuer rekommenderas, just för att kontrollerar att man har fått med allt, eller tagit med något överflödigt i intervjuguiden. Samt för att dubbelkolla inspelningstekniken (Ekström och Larsson, 2010:65). 5.2 KVALITATIVA INTERVJUER

Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som jag har valt att använda mig av i den här studien. Kvalitativa intervjuer kan undersökas på olika sätt, men för att nå bästa resultat i den här forskningen har jag valt att genomföra en enskild personlig samtalsintervju samt en fokusgruppsintervju (Ekström och Larsson, 2010:53).

Val av metod styrdes i första hand av mitt syfte för den här studien. Kvalitativa studier låter forskaren undersöka mer komplicerade ämnen innehållande olika kvaliteter, som bland annat kännetecken, avvikelser, variationer med flera (Ekström och Larsson, 2010:54). Med andra ord, den kvalitativa intervjumetoden fokuserar på hur människor uppfattar ett specifikt ämne eller sammanhang, samt hur relationer flyter in på oss i våra handlingar. Metoden ger forskaren djupare förståelse av individens handlingar baserade på dess liv och bakgrund vilket ger oss mer detaljerade resultat. Detta gör att jag som forskare kan få ärligare svar eftersom att vi människor som till exempel svarar på frågeformulär oftast svarar på dessa frågor genom ett “filter” där vi förfinar oss och våra svar lite. Därav ger en intervju ärligare och direkta svar (Ekström och Larsson, 2010:54).

Intervjumetoden fungerar alltså bra när man vill skapa sig bättre generell förståelse kring ett ämne, men för att uppnå det är det viktigt att alla intervjuer har likartade frågor. Det ger oss sedan möjlighet till att jämföra svaren med varandra och analysera dem. Men vad som är viktigt att poängtera är att inom kvalitativa intervjuer så handlar det ofta om färre respondenter och därför är generalisering svårare (Ekström och Larsson, 2010:54).

5.2.1 SAMTALSINTERVJU

Samtalsintervju som form handlar om att att föra samtal som låter forskaren att studera upplevelser och djupare uppfattningar om undersökningsämnet (Ekström och Larsson, 2010:55). Syftet med denna typ av intervju är att intervjuaren ska få kunskapen utav respondenten, att få studera dess uppfattningar och upplevelser kring studiens ämne. Men samtals intervjun går inte bara ut på att man ska föra ett samtal kring ett ämne men att forskaren behåller sin forskarroll och lägger upp och planerar intervjun så att den täcker studiens syfte och frågeställningar (Ekström och Larsson, 2010:56).



Efter min provintervju, var samtalsintervjun med bloggerskan den första jag gjorde. Anledningen till att jag valde att börja med den här intervjun för att få en uppfattning och inblick av bloggarens synvinkel på ämnet. Samtalsintervjuer kräver ett personligt möte mellan intervjuare och den intervjuade när man studerar människors uppfattningar kring ett ämne. Det handlar om ett socialt möte och interaktion med hjälp av olika symboler. Den viktigaste är det verbala språket där orden förmedlar känslor, uttryck, upplevelser och värderingar. Men den mänskliga interaktionen förmedlar ännu mer uttryck som minspel, gester, hur den intervjuade talar, sitter, var den tittar och så vidare (Ekström och Larsson, 2010:66). I mitt fall bor bloggerskan i ett annat land, och jag kunde inte genomföra samtalsintervjun på ett fysiskt möte. Dock ville jag studera alla dessa symboler, och arrangerade ett skypemöte med bloggerkan, där jag kunde se och föra samtalsintervjun med. Och för att inte gå miste om några verbala symboler som förmedlas med uttryck i tal valde jag att intervjua henne på polska. På så vis fanns det inte någon tvekan om att hon inte skulle kunna uttrycka sig bekvämt och på ett sätt som hon annars skulle gjort, och även jag som intervjuare kände mig bekväm med språket därför genomfördes intervjun naturligt. Som forskare under kvalitativa samtalsintervjuer som lätt kan leda till att intervjuaren och intervjuade börjar diskutera ämnet. Därför är det avsevärt att komma ihåg att som intervjuare och forskare bör man hålla sig neutral och låta den intervjuade säga vad den tycker utan att bli övertalad till någon sida av ämnet, dock ska intervjuare inte vara opersonligt men professionell (Ekström och Larsson, 2010:66). Intervjuaren måste alltså ge respondenten möjlighet och utrymme för att kunna uttala och uttrycka sig så rikt som möjligt. Men samtidigt kunna sätta gräns på ett bra sätt när respondenten börjar gå utanför ämnet och styra intervjun så att studiens syfte blir besvarat (Ekström och Larsson, 2010:67). Detta underlättades tack vare valet av semistrukturerad intervju som lät mig ha makt över intervjun och forma den efter hur samtalet gick, vilket också drev diskussionen framåt. 5.2.2 FOKUSGRUPPSINTERVJU

Efter samtalsintervjun med bloggerskan genomförde jag fem fokusgruppsintervjuer med fyra personer i varje grupp, två följare och två ickeföljare, varav alla informanter var 2025 år. Jag valde att i första gruppen intervjua de vänner som jag vet är följare och ickeföljare, sedan lät jag det rulla på som ett snöbollsurval. Mina respondenter gav mig kontakter till vänner till dem som de visste passade in i målgruppen och var villiga att delta (Ekström & Larsson 2010:63). På så vis fick jag ihop 20 personer till fem fokusgrupper. Fokusgruppsintervju kan användas som huvudsaklig metod för datainsamling, men används oftast i en så kalladtrianguleringsom kompletterar en annan metod, i den här studien gjordes trianguleringen med samtalsintervjun. Det är dock viktigt att inte blanda ihop gruppintervjuer med fokusgruppsintervjuer då det finns grundläggande skillnader mellan dem. Skillnaden är att gruppintervju kan ha olika syften och har ingen regel för att ha bestämda ämnen att ta upp, till exempel i en arbetsgrupp. Medan fokusgruppsintervju fungerar som en metod inom forskningstekniken.(Wibeck,



2010:2526). Fokusgrupper intervjuas alltid med ett förutbestämt specifikt ämne som intervjun fokuserar på, det är också därför det heter fokusgrupp (Wibeck, 2010:12). Fokusgruppsintervju är alltså en forskningsteknik som låter forskaren ta in det material den behöver genom intervjuer/samtal med en grupp individer, där forskaren kan studera gruppinteraktionen om ett bestämt ämne (Ekström och Larsson, 2010:79). Intervjuaren för fokusgrupper kallas för moderator, och som beroende på involveringsgrad har i uppgift att föra intervjun åt rätt håll och introducera nya perspektiv och frågor inom ämnet för fokusgruppen som diskuterar vidare (Wibeck, 2010:12).

När man genomför fokusgruppsintervjuer borde man avgöra vilken sorts intervjuer man ska använda sig av, strukturerade med förutbestämda exakta frågor eller ostrukturerade med några allmänna övergripande frågor som gruppen får diskutera och samtala om vidare (Ekström och Larsson, 2010:83). Jag använde mig av båda, gjorde en blandning av dem då jag behövde ha vissa viktiga frågor för studiens syfte förutbestämda, samtidigt som jag lät andra frågor vara öppna och hoppades på att gruppen skulle diskutera dem vidare och ställa frågor till varandra.

Urvalet av informanter gjordes medvetet, valet grundades i de förväntningar som fanns. Förväntningarna handlade om att uppnå intressanta diskussioner på grund av informanternas olika förhållanden till bloggare och sociala medier. Därför valdes två personer som dagligen observerar olika bloggare, bland annat Jestem Kasia, på olika sociala medier under en längre tid. Samt två personer som inte följer någon dagligen, som vet att detta fenomen finns men som medvetet valt att inte delta.

Det finns en del “tumregler” som man oftast går efter när man genomför fokusgruppsstudier och dessa består av: Homogena deltagare alltså att informanterna inte riktigt känner varandra, En intervjuguide och en moderator, 6 10 deltagare i en fokusgrupp samt 3 5 grupper per forskningsstudie (Ekström och Larsson, 2010:80). Till min fokusgrupp har jag uppfyllt dessa regler till en viss del. Gruppen var homogen och positivt inställd till studien, jag använde mig av en intervjuguide samt agerade moderator, dock gjorde jag endast en fokusgruppsintervju då det kändes bäst i samband med studiens syfte, samt hade fyra personer i gruppen. Dock är teorierna om hur många man bör vara i en fokusgrupp olika, och beror mest på studiens ämne. Jag tycker att fyra personer för min studie var optimal, färre än tre skulle göra en person till “medlare” i intervjun, och fler hade skapat grupperingar, så kallade subgrupper, eller uteslutit någon och inte låtit alla säga vad de tycker (Wibeck, 2010:62). Under fokusgruppsintervjun var det viktigt att det skulle vara en avslappand miljö, där alla kände sig bra och kunde diskutera och säga vad de tycker. Jag valde att genomföra intervjuerna på olika lugna caféer där atmosfären var avslappnad och alla respondenter kände sig trygga och bekväma. Det som stod i fokus var just interaktionen i gruppen, och diskussionerna som var viktiga, det fanns inget rätt eller fel, alla deltog i intervjun.

För att säkerhetsställa fokusgrupps studiens kvalité finns det några kriterier man borde kunna checka av: Valet av informatörer, Moderatorns engagemang, Förberedd intervjuguide, Bra



val av miljö och att de intervjuade är medvetna om studiens syfte (Wibeck, 2010:142). Dessa kvalitéer för en bra fokusgruppsintervju har jag under min studie försökt att uppfylla och det som återstår är att intervjuerna kan leda till en intressant och givande analys.

5.2.3 TRANSKRIBERING

Alla intervjuerna genomfördes utan problem och besvarade alla de frågor och ämnen som studien syftade på. Samtalsintervjun tog ca 45 min och alla fokusgruppsintervjuerna tog ca 90 min att utföra. Intervjuerna har spelats in och transkriberats efteråt, det vill säga skrivits ner exakt så som det blivit inspelat i ett dokument (Wibeck, 2010:93). Transkriberingen har sedan använts i form av citat i analysen. Samtalsintervjun fördes på Polska och efter transkriberingen översattes den till Svenska så exakt som möjligt. Jag som forskare är medveten om att det kan uppstå tolkningsproblem när det kommer till ljudinspelningar eftersom ordagrann muntlig stil och skriftlig stil skiljer sig en del. (Kvale och Brinkmann, 2009:221) Och då kan översättning från ett språk till ett annat skapa ännu större tolkningsproblem, jag är fult medveten om dessa risker. Men jag kan även försäkra om att min tolkning av materialet var mycket noggrant och transkriberingen skiljer sig nästan inte från orginalsamtalet då jag behärskar båda språken flytande i både tal och skrift och hade därför inga svårigheter med tolkningen eller förståelsen. 5.3 VALIDITET

Validitet är ett viktigt begrepp som man bör använda sig av när man använder sig av kvalitativ metod. Begreppet validitet kan man på svenska översätta till trovärdighet, innebörden är att man säkerhetsställer det som var avsett att undersöka och att det verkligen studerades samt att man hanterar materialet på ett forskningsmässigt korrekt sätt (Ekström och Larsson, 2010:76). Det är viktigt att jag som forskare i den senare analysen av detta underlag, ser på ämnet genom de “glasögon” av den bakgrund jag har från min högskoleutbildning, och allmän kunskap inom ämnet.

Vid utförandet av intervjuguiderna och förberedelserna inför intervjuerna, var jag mycket noggran och lade mycket tid på det eftersom att de har en stor betydelse för den här studien. Intervjuerna är viktiga då de skulle innehålla det material som behövs för att täcka studiens syfte och frågeställningar, och på det skulle analysen grunda sig på. Därför var det viktigt att materialet var genomtänkt och rätt utformat för att materialet skulle vara av högsta validitet. Alla intervjuerna spelades in, för att sedan transkriberas. Alla deltagare var positivt inställda till studien och ville ställa upp i intervjuerna, de fick också val om att medverka anonymt men ingen av dem kände behov av det. Därför nämns deltagarna vid namn i den kommande analysen.

Men något som jag kan se som problematiskt är trovärdigheten i fokusgruppsintervjuerna, då jag innan fokusgruppsintervjuerna har reflekterat över att informanterna i grupperna kanske kommer att påverkas av varandra under diskussionen och inte uttrycka sig som de annars



hade gjort i en personlig intervju. Det finns en risk att grupptryck påverkade någon informant i deras uttryckande, för att känna social acceptans i gruppen (Wibeck, 2010:144). Detta är något man bör tänka på när man genomför fokusgrupper, och jag har tagit hänsyn till detta. Men i slutändan ser jag inte detta hotet för mina intervjuer då alla verkade känna sig avslappnade och intervjun genomfördes problemfritt. Diskussionen flöt på bra och alla hade alltid något att säga.

6.0 ANALYS

Syftet med den här studien är att undersöka bloggarens Jestem Kasias beteende på internet med fokus på om det finns en gräns mellan hennes privata och offentliga sfär, samt hennes drivkraft och motivation till ständig uppdatering och närvarenhet på social medier och hur hennes personlighet och identitet påverkas av detta. Utgångspunkten för den här analysen är intervjun med Kasia Szymkow samt fokusgruppsintervjuerna med följare och ickeföljare, i förbindelse med tidigare forskning och relevanta tidigare nämnda teorier. 6.1 PRIVAT OCH OFFENTLIGHET

En av frågeställningarna i den här studien var att undersöka bloggarens bild av hennes beteende på sin blogg respektive sina sociala mediekanaler. I detta avsnitt kommer jag att titta närmare på Kasia Szymkows egna tolkning av vad som för henne är privat och offentligt när det kommer till hennes blogg och sociala medier under namnet Jestem Kasia, samt en tolkning av hennes beteende genom följarnas och ickeföljarnas uppfattningar. Kasia berättade att hennes blogg i början endast var ett redskap för att kunna ta ut sin kreativitet på, då hon alltid älskat bilder och varit kreativ var det en perfekt lösning för henne där hon kunde utvecklas.

“När jag väl började komma igång med bloggen var det ett sätt för mig att kunna vara kreativ på, ett eget “space” som jag kunde göra vad jag ville på och hur jag ville. Jag älskar bilder, och det började främst med bilder, collage, ljus, färger osv. som sedan gick in i min andra passion kläder och mode.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

När hon sedan hade ett antal följare började hon att fokusera på mode och trender, hon började uppdatera mer då hon såg att hon fick positiv feedback tillbaka av sina läsare. Men enligt Kasia är hennes blogg inte personlig, hon vill inte att den ska vara sedd som en dagbok, men som en inspirationskälla.

“Jag försöker hålla min blogg ifrån mitt privatliv. Det skulle vara svårt att vara helt objektiv utan att visa något av mitt privata liv, men jag ser inte min blogg och sociala medier som väldigt öppna och privatoffentliga. Jag ser min blogg och sociala medier mer som inspirationskällor och trendsättare, än som någon slags dagbok.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)



Men trots att Kasia strävar efter att vara opersonlig, på sin blogg och sociala medier så är det svårt att förverkliga när det är hon själv, utifrån sig själv som uppdaterar och tar bilder. Kasia befinner sig ständigt i den främre regionen, till och med när hon är hemma i sin bakre region, uppdaterar hon sina sociala medier med bilder och videor från vad hon till exempel, äter, vem hon är med, vad hon har på sig, vad hon tittar på tv och så vidare (Goffman i Engdahl och Larsson, 2011:115). Så trots att hon är i sin bakre region, uppdaterar hon offentligt vad hon gör, vilket flyttar fram den bakre regionen till den främre offentliga. Men i alla sina bilder och uppdateringar, visar hon även allt från ett perfekt perspektiv, hon har alltid smink på sig och håret är på sin plats även om hon lägger upp en bild där hon “precis har vaknat”. Det ligger i vårt undermedvetna att alltid framstå på ett så bra sätt som möjligt i våra personliga uttryck (Engdahl och Larsson: 2011:57). Bloggare vet precis vad som uppskattas att ses av sin omgivning och anpassar sig alltid efter den allmänna perfekta normen. På det sättet fungerar även Kasia i sina uppdateringar, detta kallas för idealisering (Goffman i Berglez och Olausson, 2009:104). Enligt bloggaren så är inte detta ett handlande som framhäver hennes privata sfär men ett professionellt arbete med produkter.

“Jag kan tex. lägga upp en bild på mina nya tofflor som jag har på mig i soffan, eller min favorit smoothie. Men det är för mig marknadsföring, inte ett personlig drag.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Men enligt informanterna från fokusgrupperna så ser de inte detta som ett professionellt marknadsförings sätt. Hon visar ofta upp sakerna i hemma miljön, i samband med någon händelse, och man ser ofta hela henne i en situation, inte bara produkten vilket ger följarna en inblick i hennes privata sfär. Hon beskriver även hur mycket hon uppskattar den eller hur länge hon velat ha det. Följarna får alltså en förståelse för vilka personliga tankar som fanns bakom köpet.

“För att få fler läsare, Asså till exempel, om de bara fokuserar på att lägga upp massa bilder på kläder och smink och allt sånt så kanske läsarna bara, jaha liksom hur kul är det efter ett tag och blandar dom då dom inläggen med sina personliga inlägg så gör dom det kul, då vill kanske fler folk läsa och fler ser dom.” (Camilla ickeföljare, 23.03.2016)

“In my opinion, i think he blog is very much personal, she wants to show off more of her private life because in that way she will be closer and have a bond with their followers. And if people like what is going on in her private life or how it is, more they will stuck to that blogger and follow her more and more.” (Helen Följare, 23:03:2016)

Kasias ambition och strävan är efter att hålla bloggen ifrån hennes privata sfär, att det ska vara professionell, inspirationskälla som hon kan fortsätta vara kreativ på. Men hon erkänner själv vidare i sin intervju att hon skaffar fler kanaler för att visa upp mer av sig själv, eftersom att det är det hennes läsare vill se. Hon blir alltså mer personlig.



“Först fanns bara bloggen, en plats för att släppa loss min kreativitet, sen kom följarna, som fick mig att uppdatera mer och oftare. sen kom tumblr, där jag kunde dela med mig av mina bilder samtidigt som på bloggen, jag kunde få med mig lite fler följare till bloggen där igenom. Efter det skaffade jag en fanpage på facebook för att kunna hålla bättre kontakt med följarna, och sen skaffade jag twitter och instagram. Instagram använder jag mycket dagligen, men de inlägg som finns på twitter är mestadels delade från min instagram. Och sist kom snapchat, där man kan lägga upp bilder eller videon spontant på några sekunder bara. /.../ Förr var bloggen alltså en www sida “allt” men nu är bloggen en helhet, en sammanlagd bild av alla sociala medier. /.../ Det är också på grund av mina följares förväntningar som jag skaffar nya mediekanaler, de vill se mer av mig så jag ger dem det.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Bloggerskan försöker hela tiden att förverkliga hennes följares förväntningar. Hon vill skaffa acceptans och uppskattning (Engdahl och Larsson, 2011:57). Kasia i sitt framträdande på bloggen och sociala medier använder sig av sin sociala taktkänsla. Hon anpassar sig efter vad följarna vill se. Det som bloggerskan på så sätt bygger upp är ett så kallat ett accepterat ansikte (Goffman i Engdahl och Larsson, 2011:114). Något Lövheim tog upp i sin studie är paradoxen kring hur bloggar vunnit på att vara personliga för att bli stora och offentliga (Lövheim, 2011). Och det är precis det som hänt här, Kasia har gett med sig med tiden och blivit mer personlig och på så sätt fått fler läsare och resulterat i att bli en av de största bloggerskorna i landet. Följarna vill kunna identifiera sig med bloggerskorna, och enklast är det om de bloggerskan och följarna är så lika som möjligt. När följare skaffar sig en relation till bloggaren är det oftast för att de ser upp till dem. Ju mer de vet om bloggerskan, ju närmare de kommer desto mer känns det som att de känner henne, som att de har en relation till henne. Då skapas en parasocial relation (Perse och Rubim, 1989) En parasocial relation skapas även genom fysisk och social attraktion. När Kasia alltid visar upp sig från sina bästa sidor, alltid perfekt skapar hon en attraktiv bild av sig själv, samtidigt som hon i sina snapchat videor är så rolig, trevlig, omtyckt och i sina texter så verklig så skapas en social och fysisk attraktion till henne från de läsare som ser upp till henne. Följarna vill förknippa sig med Jestem Kasia och återkomma till henne (Rubin och McHugh, 1987). På så sätt når också Kasia ut till fler och större samhällsgrupper, samtidigt som många följare är attraktivt för de kommersiella krafterna och därför kan de större bloggerskorna leva på sin hobby (Lövheim, 2011).

“ja, man bildar en relation med dom, som vi sa tidigare att man tror att man känner personerna. Dom blottar sig så mycket och deras liv så på något sätt blir det att man skapar en relation och inte kan sluta läsa för det känns verkligen som att man känner personen. Har man inte läst bloggen på en dag så känns det som att man har tappat mycket, tappat bort personen, missat någonting.” (Amanda följare, 21.03.2016)

Men även om Kasia har gett med sig och visar mer av sin privata sida så visar hon endast de fina bilderna, och de perfekta ögonblicken. Hon säger själv att hon tror att hennes följare ser hennes liv som mer perfekt än vad det egentligen är.



”Jag tror att följarna ofta tror att mitt liv är så perfekt och att jag alltid är glad, jag är ju medveten om att det är pågrund av att jag endast lägger upp de positiva bilderna, men jag är en vanlig tjej. Och har ett vanligt liv som ibland är bra och ibland mindre bra, men också som alla andra medie användare vill jag ju inte lägga upp en bild när jag gråter eller när jag ser dålig ut.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Enligt respondenterna från fokusgrupperna kring deras uppfattning av Kasias bilder så fanns det delade åsikter, men överlag så tyckte de att hennes trovärdighet förminskades. Eftersom att ingen har ett perfekt liv, och hon agerar förebild till så många unga, vilket kan dra ner vissas självförtroende.

“Some things are of course not 100% real in my opinion, because usually bloggers only post nice/positive things on their social media or blog. On the other hand why should she put negative things on her social media if the goal is to inspire people? I don’t think her blog/social media is fake, but doesn’t show their real life either.” (Helen Följare, 23:03:2016)

“Jag får ofta en känsla att sociala medier och olika sorters bloggar ser lite fake ut. När jag säger det så menar jag på att allt oftast ser så perfekt ut på alla hennes bilder vilket inte är i verkligheten. Jag tror inte att hon helt förvränger sin personlighet genom att blogga men jag tror definitivt att hon anpassar sig lite efter sina fans samt vad hon vill lägga upp om sig själv.”(Sara Följare, 21:03:16)

Detta visar bara på hur vi människor ständigt strävar efter att bli accepterade, uppskattade, och den kontroll vi har över hur vi framstår inför andra i den främre regionen, i det offentliga rummet. Därför kommer det vara svårt för Kasia att se bort från sitt eget framträdande i den främre offentliga regionen. Så länge vi är vi så kommer den personliga sfären att bli blottad till en viss del. Det Kasia gör istället för att neka sin personliga touch på sin blogg och mediekanaler är att använda sig av sin självreflexivitet. På så sätt kan hon istället påverka sitt beteende och välja på vilket sätt och ur vilket perspektiv hennes subjektiva värld ska synas på kanalerna (Habermas, 1984:91 i Engdahl och Larsson, 2011:57).

”Självklart tänker jag alltid på hur jag tar en bild tillexempel, eller från vilket håll jag tar den. Jag använder tex alltid filter för att göra färgerna finare, eftersom att jag gillar ha en fin overview så att alla bilder är lika fina och ingen som sticker ut någonstanns, och jag tänker oftast på vad jag ska publicera innan jag gör det.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Kasia ser sig själv som uppträdaren genom sin blogg och sociala medier, och sina följare som sin publik. Hon agerar utifrån den dramaturgiska handlingsmodellen vilket innebär att hon styr de intryck som hon vill förmedla. Hon styr sin subjektivitet i sitt uttryck, genom att styra sitt framträdande på bloggen och de sociala medierna (Goffman 1970,1994 i Engdahl och Larsson, 2011:57). Kasia befinner sig ständigt i den främre regionen, och exponeras för en stor grupp människor samtidigt varje gång vilket gör att hennes medvetande kring hennes offentliga framställning blir större. Hennes utmaning däremot ligger i att dra en gräns mellan sin bakre och främre region. Att framträda från sin bästa sida i sin främre offentliga region,



men att samtidigt inte gå för långt så att hon inte tappar trovärdigheten. Och att tillåta sig själv att ha en bakre region, bara för sig själv där hon kan placera sina överväganden och reflektioner. Allt handlar om balans (Engdahl och Larsson, 2011:115). 6.2 DRIVKRAFT OCH MOTIVATION

I det här avsnittet koncentrerar jag mig på frågan om vad är det som motiverar bloggerskan till att ständigt uppdatera sin blogg och vara närvarande på de sociala medierna. Vad är hennes drivkraft till konsekvent framträdande.

Hon har redan i tidigare nämnd intervju sagt att hon började blogga på grund av sin kreativitet. Att det var hennes verktyg för att kunna släppa loss på. Hon såg sin blogg som en “freezone” som Karen McCullagh beskriver det i sin studie. Bloggen var hennes passion, hennes hobby. Hon hade fria händer till att skriva och skapa vad hon ville (McCullagh, 2008:10). Kasia berättade att bloggen gick över från hobby till en höjdpunkt där hennes inlägg resulterade i kommentarer.

“Jag började blogga mer när jag insåg att de finns någon där ute som uppskattade det jag gjorde. Förutom att det var min hobby, blev kommentarerna och ökade unika besökare på bloggen något jag längtade till, jag ville inte göra de läsare jag fått besvikna så jag fortsatte att skapa och uppdatera mer och oftare för att hålla dem kvar.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Människan agerar utifrån tidigare upplevelser och erfarenheter enligt Homans behaviorisms teori, som beskrivs som belöning och bestraffning. Vi kan se att kommentarerna och ökad aktivitet på bloggen för Kasia fungerade som en belöningen och fick henne till att upprepa det hon gjort för att få känna av belöningen igen (Engdahl & Larsson, 2011:46). Bloggaren upplever belöningen på en så hög grad att hon lever sig in i sin blogg värld även utanför bloggen.

“När jag började blogga oftare, blev det som ett slags beroende, det blev en del av min vardag, jag började tänka och se allt genom “bloggens ramar” på vilka bilder jag ska ta, hur de kommer se ut tillsammans, vad inläggen ska handla om, osv. /.../ Jag skulle idag inte kunna föreställa mig ett liv utan min blogg trots att det är mitt jobb, är det fortfarande kul.“ (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Homans teori nämner även socialt gillande eller uppskattning. När Kasia uppdaterar sin blogg eller sociala medier, får hon direkt respons i form av kommentarer, och gillningar, samt nya följare. Detta ger henne en motivation till att återge samma handling igen (Engdahl och Larsson, 2011:47). Beteendet som Kasia utför sker oftast utan att hon själv reflekterar över det, eftersom att vårt agerande är inlärt och sker undermedvetet. Våra upplevelser av lust och smärta kodas i vårt beteende, som vi sedan automatiskt agerar efter. Vikten ligger alltså i våra egna upplevelser (Engdahl och Larsson, 2011:47). Jag har valt ut två av Homans postulat för att förtydliga kopplingen mellan Kasias beteende och behaviorismens teori.



“När en handling åtföljs av en belöning (förstärkning) ökar sannolikheten för att den ska upprepas” (Homans 1967:36ff., 1961:51ff. i Engdahl och Larsson, 2011:46).

Det första postulatet är ett förtydligande av det som jag tidigare i det här avsnittet har talat om. När Kasia upplever känslan av belöning, i detta fall är det kommentarer, gillningar och nya följare, så vill hon återge handlingen igen. Känslan är kodad i hennes beteende. Och när samma handling ökar i belöningar blir den ännu starkare. Som Kasia och andra större bloggerskor belönades av en större publik och sedan fick kontrakt med kommersiella företag som de nu kan samarbeta med, alltså förstärktes deras belöning.

“Det motiverar mig självklart att jag har följare som kommenterar, gillar, skriver, hör av sig osv. Vissa har skrivit att de har följt mig sen stylio så det ger mig också kraft och motivation när jag vet att det finns någon där som väntar på nästa inlägg. Jag uppdaterar för att jag tycker att det är kul, och det har också blivit mitt jobb som i sig också motiverar mig, men det motiverar mig ännu mer när jag vet att de uppskattas av någon, när jag vet att jag har någon där som väntar på nästa inlägg. Det blir som en cirkel, som driver sig själv.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

“Pengar är nog en stor del av anledning till att fortsätta hålla på, men även att man får respons tillbaka från så många läsare och följare. Att få så mycket “kärlek” och positiva kommentarer det får nog en att fortsätta” (Madde följare, 25:03:2016)

Respondenterna från fokusgruppen såg Kasias drivkraft inom dessa ramar. Så som Kasias intervju visar på att hon befinner sin inom ramarna för teorins grunder och vi kan därför enklare förstå hennes beteende. Antal läsare, nya följare, kommentarer och gillningar är det som ger Kasia drivkraften och motivationen till att fortsätta uppdatera sina sociala konton och bloggen. Det andra postulatet som jag har valt ut är:

“Ju högre värde en person sätter på en belöning för en viss handling, desto troligare är det att han utför handlingen” (Homans 1967:36ff., 1961:51ff. i Engdahl och Larsson, 2011:46).

Postulatet är bara en förstärkning av de tidigare nämnda, men riktar sig mer in på att bloggen förvandlats till hennes jobb. Och att hon förutom att känna av njutning av att göra något hon älskar, även känner att hon måste göra det för att överleva. Hon har satsat allt på Jestem Kasia och har en plikt och ansvar till att förverkliga det som hon har skrivit upp sig på, som kontrakt med olika företag.

Kasias medie beteende i relation till att det blivit hennes jobb kan vi även märka i Webers handlingstypologi i så kallade traditionella handlingar, då bloggerskan som nämnt tidigare i intervjun, börjat se allt genom “bloggens ramar”.

“Jag började tänka och se allt genom “bloggens ramar” på vilka bilder jag ska ta, hur de kommer se ut tillsammans, vad inläggen ska handla om” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)



Kasias användning av blogg och social media har gått från att vara en hobby till att vara hennes enda jobb genom de belöningar hon fått. Därför kopplas allt ihop och hon tänker hela tiden på att marknadsföra sig själv, men även de produkter som hon har i sitt kontrakt. När hon till exempel befinner sig på en fin plats så tänker hon inte på att det är en fin plats men att hon kan göra en photoshoot där till bloggen med den nya jackan som hon skulle visa. Hon reagerar och agerar alltså efter ett inlärt beteende. Webers handlingstypologi beskriver även värderationella handlingar där man tänker först och agerar sen, och där kan vi dra en parallell till Kasias framställning på sina sociala medier, där hon tänker på hur hon kommer att uppfattas av andra (Weber, 1983:19 i Engdahl och Larsson, 2011:40).

För Kasia är det viktigt att marknadsföra sig på de olika sociala medierna för att hela tiden tjäna följare som ger henne belöning i hennes undermedvetna, men även för att hon ska behålla sin hobby som sitt jobb. Kasias självmarknadsföring kan jämföras med begreppet nätverkande som gillberg tar upp i sin studie. Begreppet beskriver handlingen en individ utför när den samspelar med andra i relation till sin omgivning (Gillberg, 2008:19). Kasia använder därför sina sociala medier hela tiden för att påminna sina följare om sig själv, marknadsföra sin person och tjäna i nya följare, kommentarer och gillningar. Dock har det gått så långt att många bloggare, men inte bara bloggare även “vanliga” människor, är så broende av att dela allt med sina vänner på sociala medier att man glömmer att finnas i det verkliga livet (Gillberg, 2008:27).

“Förr när jag var någonstans, till exempel på semester räckte det bara att jag hade min kamera med mig, och vi tog photoshoots lite här och var som jag sedan berarbetade på min dator på hotellet eller när jag kom hem. Men idag, när jag åker någonstans så räcker inte kameran längre eftersom att jag måste ha med mig mobilen hela tiden så att jag kan uppdatera alla sociala medier samtidigt. /.../ Allt jag gör, gör jag gör egentligen för mina följare, för det är tack vare dem jag har kommit hit, och KAN göra detta. Jag märker också ibland att jag glömmer att själv kolla och vara i stunden, för att de e så många olika saker som ska uppdateras samtidigt, så istället ser jag på det genom kamera linsen eller mobilen. /.../ Men det är det värt, för att någon gillar till exempel något på facebook som jag lägger upp och då visas det för hennes eller hans vänner som då hittar min sida och börjar kanske följamig där eller går vidare till mina andra sociala medier eller till bloggen, så ju mer jag uppdaterar desto fler får jag med mig.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Kasia erkänner i intervjun att hon glömmer bort att njuta av de fysiska stunderna för att hon är så inne i att berätta för alla att hon är där. Motivationen och drivkraften till hennes uppdateringar tar över hennes liv.

Vi i dagens samhälle är med andra ord, beroende av sociala medier. Både bloggare, för nöjets skull och jobbrelaterat, men även för oss andra som är publik, som hela tiden måste gå in och se om någon har publicerat något nytt, eller hur många gillningar jag fått under min bild. Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle och öppnar upp dörrarna till våra liv för offentligheten mer eller mindre.



6.3 SJÄLVPRESENTATION

I detta sista analytiska stycke kommer jag att undersöka om och/eller hur bloggaren Kasias identitetsskapande påverkas genom ett ständigt uppdaterande och agerande på sociala medier. Jag vill ta reda på om bloggarens självpresentation påverkas genom sin persons offentlighetsgörande.

Kasia har i tidigare intervju avslöjat att hon med tiden blivit mer personlig i sina uppdateringar och inlägg eftersom att det är det som intresserar hennes följare. Nästa fråga blir därför hur detta påverkar henne i hennes identitetsskapande då hon hela tiden måste tänka på hur hon framställer sig, och hela tiden befinner sig i den allmänna offentligheten. Kasia söker efter uppmärksamhet i det globala flödesrummet samtidigt som hon individualiserar och skapar sitt jag på olika sätt (Engdahl och Larsson, 2011:339). När Kasia interagerar i sin främre offentliga region kan hon påverka hur andra ska se henne. Det hon gör när hon anpassar sig till omgivningen kallas för individualisering, och genom det bygger hon på sin identitet (Engdahl och Larsson, 2011:212). Bloggaren anpassar sitt framträdande i offentligheten till ett sätt som blir uppskattat och beundrat av andra, den skapar hon utifrån sina tidigare erfarenheter och kallas därför för den individuella identiteten (Berglez och Olausson, 2009:143).

Bloggen och de sociala medierna ger en frihet till att uttrycka sig och vis upp sina bilder, men även att interagera med sina följare. På så sätt kan bloggaren välja hur följarna/hennes publik ska se henne. Hon avgör själv på vilket sätt hon ska bli sedd, och därigenom modifierar och skapar sin identitet för att passa in i samhället. Rocamora beskriver detta som självreflexivitet och intrycksstyrning (Rocamora, 2011). Vi styr våra intryck och andras uppfattning om vår identitet, och därför tror vi att vi har kontroll över hur mycket av vår personlighet vi delar med oss av. Men sanningen är att vi i själva verket blottar oss mer än vad vi är medvetna om (Engdahl och Larsson, 2011:339).

Kasia berättade i intervjun att hon inte ser sin blogg som personlig, att det är en inspirationskälla och inte en dagbok. Senare i intervjun medgav hon att hon faktiskt är mer personlig i sina uppdateringar, men att hon håller det på en professionell nivå.

“Jag publicerar och jag skriver från mig själv och visar det som jag tycker om. Jag visar upp min “person” som jag är, hur jag ser ut, vad jag gillar, jag gör inte till mig till någon annan, så jag tror säkert att man kan lära känna mig till en del. Men jag håller det på en professionell nivå, jag tillåter dem lära känna mig lite men jag visar inte upp mitt personliga jag.” (Kasia Szymkow, 19:03:2016)

Dock har respondenterna i fokusgrupperna andra åsikter:

“Hon är ju väldigt personlig, typ varje dag skriver hon typ, jag äter frukost och jag är på lunchen, här är kvällsmat typ och så beskriver hon hur hennes liv är, hur hennes förhållande är med hennes kompisar. Asså allting blottar hon ju på insta och snapchat framför allt, där får man följa henne ännu mer i vardagen. På bloggen och Instagram



kan man ju förtränga lite. Så att ja, eftersom att hon uppdaterar dagligen och öppnar sig så mycket så känns det som att man kan lära känna henne.” (Erica följare, 21:03:2016)

Detta är ett tydligt bevis på att Kasia tror att hon har kontroll över hur personlig hon är och vad som innebär “professionell nivå” och vad som är “mitt personliga jag” men egentligen är det svårt att urskilja dem när de kommer till att varje dag berätta om sitt liv på olika kanaler. Det är alltså omöjligt att vara objektiv när man publicerar och uppdaterar sina egna kanaler om sig själv och sina hobbyn. När man blir en del av ett socialt nätverk blir man automatiskt personlig, eftersom att det är ditt liv, du kan inte vara objektiv i ditt liv, du kommer alltid att agera subjektivt. Alla människor har gått igenom olika faser i sitt liv och har olika erfarenheter från olika situationer, som vi har lärt oss olika saker utav.

7.0 SLUTDISKUSSION

Jag har i den här studien lyckats besvara studiens syfte och frågeställningar kring Kasia Szymkows beteende på internet med fokus på om det finns en gräns mellan hennes privata och offentliga sfär, samt om och/eller hur bloggarens indentitetskapande påverkas genom detta ständig uppdatering och var hon finner sin drivkraft och motivation.

På frågan om bloggerskans självpresentation i sin privata och offentliga sfär var Erving Goffmans teori central (Engdahl & Larsson, 2011:115) Analysen hjälpte mig att komma fram till att det finns en svag gräns mellan den främre och bakre regionen i Kasias fall, dock var hon inte så medveten om att hennes privata sfär var så pass offentlig. Hon var väl medveten om hur hon i sin främre region framträdde men inte att hon lät sin bakre region ibland skina igenom. Medieanvändare överlag behöver bli mer medvetna om hur de framställer sig, eftersom att vi alla har den möjligheten och vi alla tror att vi har kontroll över vårt framställande men ingen av oss reflekterar över det, vilket leder till att vi glömmer ta hänsyn till vissa aspekter.

Castelles teori hjälpte mig analysera bloggarens identitetsuppbyggnad för att se om ständigt närvarande på de sociala medierna hade någon påverkan. Även här var Kasia var medveten om hur framställde sig själv, men fokusgrupperna hade här en motsägelsefull uppfattning. Enligt bloggerskan var hon professionell och opersonlig på sin blogg och sociala medier men följarna såg hennes sociala medier som mest personliga där hon släppte in offentligheten. Även Castelles teori pekade på att det är omöjligt att vara opersonlig när man uppdaterar och publicerar från sig själv, då vi som personer är subjektiva och har många tidigare erfarenheter och upplevelser som vi grundar vårt beteende i (Engdahl & Larsson, 2011:339).

Drivkraft och motivation var bara en förtydligande del på det som vi fick ut från intervjuerna. Kasia handlar inom ramen för behaviorismens belöningssystem (Engdahl & Larsson, 2011:46). Kasia upplevde belöning känsla när hon fick kommentarer, gillningar eller fler följare och det motiverade henne till att fortsätt uppdatera. Enligt Homans så agerar vi efter tidigare upplevlersr utan att reflektera över det. Det som ger oss lust gör vi gärna om men det



som gett oss smärta står vi långt ifrån nästa gång. Allt skrev undermedvetet och är kodat i vårt beteende (Engdahl & Larsson, 2011:46).

Studien har besvarat alla frågeställningar och gett mig djup insikt i hur människor fungerar. Det har varit intressant att studera detta och det känns väldigt aktuellt då bloggarens beteende går lätt att överföra till en vanlig medie användare i dagens samhälle.

Vad som skulle kunnats fortsätta forskas om, och fördjupa sig i är till exempel frågor angående stress och beroende. Här tänker jag mer på medie användarna, om man känner sig stressad av all social media som man dränks av hela tiden. Vi i dagens samhälle följer och ser upp till många kända och okända människor på internet, som dränker oss med sina vackra bilder och videon. Förutom de man följer har man även sitt eget konto som man också samlar gillningar på och följare. Frågor och funderingar som jag får är: Hur mår man? Blir det som ett beroende som drar in en eller mer som en stress del som man mår dåligt av?

Det hade nog varit intressant att forska vidare om detta då det också känns som ett väl passande ämne till dagens samhälle, där vi nästan somnar med mobilen i handen varje natt.



8.0 REFERENSLISTA

Berglez Peter & Olausson Ulrika (2009). Mediesamhället. Centrala begrepp. Lund: Studentlitteratur. Ekström Mats och Larsson Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2.Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Gillberg Nanna (2014). Uppmärksamhetssamhället. Lund: Studentlitteratur AB. Goffman Erving (2006). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. 4.Uppl. Norstedts Akademiska Förlag AB. Kasia Szymkow, intervjuad 19:03:2016 blogg: www.jestemkasia.com Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2009) ”Den kvalitativa forskningsintervjun”. Lund: Studentlitteratur AB. Livingstone Sonia (2008) Taking risky opportunities in youthful content creation teenagers' use of social networking sites for intimacy, privacy and selfexpression. New Media & Society, 10(3): 393411. Besökt 12:04:2016 http://eprints.lse.ac.uk/27072/1/Taking_risky_opportunities_in_youthful_content_creation_(LSERO).pdf Lövheim, Mia (2011) Personal and Popular: The Case of Young Swedish Female Topbloggers, Nordicom Review. 32 (1). Sid. 316. Besökt 12:04:2016 http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitelpdf/337_lovheim.pdf McCullag Karen (2008) Blogging self presentation and privacy. Information & Communications Technology Law, 17:1, 3 23. Besökt 12:04:2016 http://usir.salford.ac.uk/2742/1/McCullagh_ICTL2008.pdf Perse Elizabeth M. och Rubin Rebecca B. (1989) Attribution in Social and Parasocial Relationships, Communication Research. 16(1). Sid. 5977. Rocamora, Agnes (2011) Personal Fashion Blogs: Screens and Mirrors in Digital Selfportraits, Fashion Theory, The Journal Of Dress, Body & Culture. 15(4). Sid. 407424. Besökt 12:04:2016 http://smufashionmedia.com/culture/wpcontent/uploads/2012/08/PersonalFashionBlogsRocamora.pdf



Rubin, R, och McHugh, M (1987) Development of Parasocial Interaction Relationships, Journal Of Broadcasting & Electronic Media. 31(3). Sid. 279292 Solis, Brian och Breakenridge, Deirdre (2009). Putting the public back in public relations: how social media is reinventing the aging business of PR. FT Press. Upper Saddle River Svenskarna och internet Internetstiftelsen i Sverige, Besökt 20:03:2016 http://www.soi2015.se/sammanfattning/ Wibeck, Victoria. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.



Att vara privat offentligt Being private in public · 2016-06-01 · sociala medier Examensarbete i...

Documents

Transcript of Att vara privat offentligt Being private in public · 2016-06-01 · sociala medier Examensarbete i...