Post on 01-Jul-2015
description
Social eksklusion i et internationalt perspektiv
Joakim Palme, Uppsala universitet
Den sociale eksklusion i Europa er øget og under den globale finanskrise vokser sociale og økonomiske ubalancer i og mellem de europæiske lande.
En ”social investeringspagt” i EU kan give både sociale og økonomiske afkast
Den politiska agendan
• Social sammanhållning• Socialt kapital• Social inkludering• Sociala investeringar och social trygghet• Socialt medborgarskap
Det gemensamma målet för EU
• ”Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”
Lissabon strategin 2000
Europeiska realiteter
Exempel frånEuropean InequalitiesWard, Lelkes, Sutherland and Toth (eds.)Budapest: Tárki/Applica, 2009
Europeiska realiteter I: inkomstnivåer och fattigdomFigure 1: Percentage of population with income <50% of EU median income
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
LT LV PL EE SK HU PT CZ GR ES IT SI UK DE SE FR IE CY BE DK AT NL FI LU EU
Source: European Inequalities (Budapest: Tárki 2009)
Europeiska realiteter II: ländervariationer i relativ fattigdom
Figure 2: At-risk-of-poverty rates (<60% of median income) across European countries
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
CZ NL SI SK DK SE FI AT DE FR LU BE CY HU EE IE PT PL UK IT ES LT GR LV EUSource: European Inequalities (Budapest: Tárki 2009)
Europeiska realiteter III: Fattigdomsgränser och socialbidragsnivåer
Social situation i EU i krisens spår
• Ökad arbetslöshet• Ökad andel NEET• Ökad fattigdom• Sjunkande inkomstnivåer• Ökad ojämlikhet
‘At-risk-of-poverty‘ eller social exkluderingskvot iEU (%), barn (0-17), EU-27, 2008 and 2011[1]
Joseph Schumpeter à la ”folkhemmet”?
Kapitalismens konstruktiva destruktion
- gamla ineffektiva strukturer bryts ner och ersätts av mer effektiva och välståndsskapande sätt att producera.
Den offentliga sektorn som ett socialt och politiskt svar:
- Gör också förlorarna till vinnare.
Finanskrisens långa skugga…
….och de utmaningar som följer med åldrande befolkningar…
Brundtland Rapporten 1987Vår gemensamma framtid:
‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan
att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov’
Generationskontrakt
• Legenden om hur barnet övertygar sin förälder att ta hand om sin mor/far-förälder i utbyte mot att barnet lovar att ta hand om sin förälder på livets höst
• Myter och verklighet• Vårt gemensamma generationskontrakt
Det sociala medborgarskapets kontrakt
Två sekels utveckling:• Civilt medborgarskap:
likhet inför lagen• Politiskt medborgarskap:
allmän och lika rösträtt• Socialt medborgarskap:
rätt till en grundläggande försörjning, förutsättning för deltagande i samhället
Barnkonventionen som kontrakt
Liksom FN:s Konvention om mänskliga rättigheter uttrycker den gemensamma värden
Barns rättigheter:Alla barn har lika värdeBarnets bästa skall vara vägledandeRätt att få utvecklasRätt att få sina åsikter beaktadeGemensamt ansvar
Barns välfärd
• Resurser, handlingsutrymmen, möjlighet till få sin uppfattning beaktad
• Hälsa, kunskaper, färdigheter, socialt kapital• Arenor: familj, skola, fritid
• Barn som barn, och som blivande vuxna – finns det någon motsättning?
Uppväxtvillkor
Samband mellan fattigdom i uppväxtfamiljen och utestängning från arbetsmarknaden i medelåldern (47-48 år). Procent.
Utestängning från a-marknaden
Fattigdom
Kvinnor Män
Nej 7.3 9.0
Tillfällig 9.8 14.5
Långvarig 18.9 19.1
Samband mellan sociala problem i uppväxtfamiljen och utestängning från arbetsmarknaden i medelåldern (47-48 år). Procent.
Utestängning från a-marknaden
Sociala problem
Kvinnor Män
Inga 9.0 9.2
Ett 15.0 15.8
Två eller fler 17.3 20.3
Social rapport 2006
Långvarigt ekonomiskt bistånd är en riskmarkör för ogynnsam utveckling hos barnen
Gäller även barn med psykiskt sjuka föräldrar – hög risk i familjer med psykiskt sjuk förälder och ”socialbidrag”, men moderat risk om psykiskt sjuk förälder inte har ”socialbidrag”
Barn i familjehems- eller institutionsvård löper hög risk för ogynnsam utveckling på lång sikt
Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsvård på grund av beteendeproblem har särskilt stora risker för ogynnsam utveckling
Utbildning och social exkludering• Fattigdom och sociala problem under
uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknaden långt in i framtiden.
• Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär
• Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln
Ekonomisk, social och politisk hållbarhet
Omfördelningsparadoxen
• Robin Hood• Enkel jämlikhet• Inomgruppssolidaritet • Matteus evangeliet: ge till dem som har
Vilken strategi omfördelar mest?
• Paradoxalt nog så verkar det som att ju mer vi riktar bidragen exklusivt till de sämst ställda, desto sämre blir vi på att faktikskt lyfta dem ur fattigdomen
Låt inte de fattiga stå ensamma!
Nordiska modellens komponenter
Välfärdsstatsregim – standardtrygghetsmodell
Familjepolitisk regim – tvåförsörjarmodell
Produktionsregim – kollektivavtalsmodell
Utbildningsregim – generell, livslång
Migrationsregim – öppen; Norden-Europa-globalt
Utbildning och tillväxt:Makromodell14 EU länder 1950-2000
Statistiskt signifikanta samband • Utbildningssatsningar har en positiveffekt på
BNP/capita • BNP/capita har en positiv effekt på
utbildningsnivån i befolkningen men en negativ effekt på BNP andelen som går till utbildning
• Utbildningssatsningar har negativ påverkan på fertiliteten
Nordisk familjepolitik somekonomiskt hållbar strategi:
• Incitament; universella förmåner och inkomstrelaterade socialförsäkringar
• Humankapital; investeringar i utbildning, livslångt lärande
• Välfärdstjänster som infrastruktur; barnomsorg, äldreomsorg
• Sysselsättningsmöjligheter; prioriteringar i makroekonomisk politik
Familjepolitiska modeller
• Grundtrygghet• Statligt korporativ = Manlig
familjeförsörjarmodell• Standardtrygghetsmodell =
Tvåförsörjarmodell
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
1985 1990 1995 2000
Grundtrygghets-modell
Manlig familje-försörjar-modell
Två-försörjar- modell
Procent
Fattigdom bland barn 0-5 år i olika familjepolitiska modeller 1985-2000
Fattigdomsgränsen 50 procent av av ekvivalerad disponibel medianinkomst
1,0
1,2
1,4
1,6
1,8
2,0
2,2
2,4
2,6
2,8
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Manlig försörjar-modell
Två-försörjar-modell
Grundtrygghets-modell
Total fertilitet
Genomsnittlig total fertilitet i olika familjepolitiska modeller
20
30
40
50
60
70
80
90
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i fertil ålder (20-44) i olika familjepolitiska modeller
Två-försörjar-modell
Grundtrygghets-modell
Manlig försörjar-modell
Procent
Hur ser den ekonomiska livscykeln ut?
I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem:
• Genom familjen och andra sociala nätverk
• Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar
• Genom den offentliga sektorn
Livscykelunderskott
0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99
-1
-0.5
0
0.5
1
1.5
-1
-0.5
0
0.5
1
1.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90+
Age
No
rma
lis
ed
by
av
era
ge
la
bo
r in
co
me
30
-49
Austria (2000) Sweden (2003) USA (2003)
Institutional variation behind life cycle variation in the intergenerational transfer system
Life cycle deficits per capita
Source: NTA project 2007: www.ntaccounts.org
Omfördelningar per capita 2003
-300 000
-200 000
-100 000
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
Nettosparande Genom offentliga sektornInom hushåll ArbetsinkomsterMellan hushåll
Den sociala frågan i dagens EU
Sociala investeringar på agendan
sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt men inte bara i relation till arbetsmarknaden
På väg mot en välfärdsstat som investerar i människors framtid?
Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg
Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång
Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång• Kraven på yrkeskunnande för unga
Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv• Offentligt finansierad barnomsorg/förskola • Kvalitet i obligatorisk skolgång• Färdigheter och yrkeskunnande för ungas
övergång till arbetslivet• Den ”lärande ekonomin” - företag och
anställda behöver ständigt förbättra kompetenser
Den nya framtidsagendanEU2020 lyfter tre prioriteringar:
• Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation
• Hållbar tillväxt: främja en mer resurseffektiv effektiv, grönare och mer konkurrrenskraftig ekonomi
• Inkluderande tillväxt: främja hög-sysselsättnings ekonomi för social sammanhållning
Fyra problem medEU2020 agendan
• Fokus på utgiftsminskningar istället för framtida intäkter, kan blockera en investeringsansats
• Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning• Hållbarhet för de sociala trygghetssystemen• Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål
EU-kommissionen (Lazlo Andor)’The social investment package’
Problem:Minskad arbetskraftWorking-poorUngdomars etableringKvinnors hälsa och arbetsmarknadsanknytningSocialpolitiska misslyckanden kräver reformer
Lösningar:• Social trygghet och
investeringar investment, stabilization
• Förskola• ’Youth Package’• ’Employment Package’• Äldreomsorg• Stabilisering via a-kassa,
ESF, investeringsundantag
Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna
Och bekämpa riskfaktorerna:
låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende
Den politiska agendan
• Social sammanhållning• Socialt kapital• Social inkludering• Sociala investeringar och social trygghet• Socialt medborgarskap
Hållbara lösningar kräver politiskt mod
• Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna
• Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer
• Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen
• Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt
Tänk globalt!
Post-2015 agendan: Utrota fattigdom • Alla ska med, ingen lämnas bakom• Hållbar utveckling som kärnpunkt• Omvandla ekonomin så att ekonomin
transformeras för att stimulera jobb och inkluderande tillväxt
• Bygg fred och effektive och öppna offentliga institutioner där man kan utkräva ansvar
• Verka för ett ’Globalt Partnerskap’
Policy Press 2012
Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras
Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden
Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns