Social eksklusion i et internationalt perspektiv

Joakim Palme, Uppsala universitet

Den sociale eksklusion i Europa er øget og under den globale finanskrise vokser sociale og økonomiske ubalancer i og mellem de europæiske lande.

En ”social investeringspagt” i EU kan give både sociale og økonomiske afkast

Den politiska agendan

• Social sammanhållning• Socialt kapital• Social inkludering• Sociala investeringar och social trygghet• Socialt medborgarskap

Det gemensamma målet för EU

• ”Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

Lissabon strategin 2000

Europeiska realiteter

Exempel frånEuropean InequalitiesWard, Lelkes, Sutherland and Toth (eds.)Budapest: Tárki/Applica, 2009

Europeiska realiteter I: inkomstnivåer och fattigdomFigure 1: Percentage of population with income <50% of EU median income

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

LT LV PL EE SK HU PT CZ GR ES IT SI UK DE SE FR IE CY BE DK AT NL FI LU EU

Source: European Inequalities (Budapest: Tárki 2009)

Europeiska realiteter II: ländervariationer i relativ fattigdom

Figure 2: At-risk-of-poverty rates (<60% of median income) across European countries

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

CZ NL SI SK DK SE FI AT DE FR LU BE CY HU EE IE PT PL UK IT ES LT GR LV EUSource: European Inequalities (Budapest: Tárki 2009)

Europeiska realiteter III: Fattigdomsgränser och socialbidragsnivåer

Social situation i EU i krisens spår

• Ökad arbetslöshet• Ökad andel NEET• Ökad fattigdom• Sjunkande inkomstnivåer• Ökad ojämlikhet

‘At-risk-of-poverty‘ eller social exkluderingskvot iEU (%), barn (0-17), EU-27, 2008 and 2011[1]

Joseph Schumpeter à la ”folkhemmet”?

Kapitalismens konstruktiva destruktion

- gamla ineffektiva strukturer bryts ner och ersätts av mer effektiva och välståndsskapande sätt att producera.

Den offentliga sektorn som ett socialt och politiskt svar:

- Gör också förlorarna till vinnare.

Finanskrisens långa skugga…

….och de utmaningar som följer med åldrande befolkningar…

Brundtland Rapporten 1987Vår gemensamma framtid:

‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan

att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillgodose sina behov’

Generationskontrakt

• Legenden om hur barnet övertygar sin förälder att ta hand om sin mor/far-förälder i utbyte mot att barnet lovar att ta hand om sin förälder på livets höst

• Myter och verklighet• Vårt gemensamma generationskontrakt

Det sociala medborgarskapets kontrakt

Två sekels utveckling:• Civilt medborgarskap:

likhet inför lagen• Politiskt medborgarskap:

allmän och lika rösträtt• Socialt medborgarskap:

rätt till en grundläggande försörjning, förutsättning för deltagande i samhället

Barnkonventionen som kontrakt

Liksom FN:s Konvention om mänskliga rättigheter uttrycker den gemensamma värden

Barns rättigheter:Alla barn har lika värdeBarnets bästa skall vara vägledandeRätt att få utvecklasRätt att få sina åsikter beaktadeGemensamt ansvar

Barns välfärd

• Resurser, handlingsutrymmen, möjlighet till få sin uppfattning beaktad

• Hälsa, kunskaper, färdigheter, socialt kapital• Arenor: familj, skola, fritid

• Barn som barn, och som blivande vuxna – finns det någon motsättning?

Uppväxtvillkor

Samband mellan fattigdom i uppväxtfamiljen och utestängning från arbetsmarknaden i medelåldern (47-48 år). Procent.

Utestängning från a-marknaden

Fattigdom

Kvinnor Män

Nej 7.3 9.0

Tillfällig 9.8 14.5

Långvarig 18.9 19.1

Samband mellan sociala problem i uppväxtfamiljen och utestängning från arbetsmarknaden i medelåldern (47-48 år). Procent.

Utestängning från a-marknaden

Sociala problem

Kvinnor Män

Inga 9.0 9.2

Ett 15.0 15.8

Två eller fler 17.3 20.3

Social rapport 2006

Långvarigt ekonomiskt bistånd är en riskmarkör för ogynnsam utveckling hos barnen

Gäller även barn med psykiskt sjuka föräldrar – hög risk i familjer med psykiskt sjuk förälder och ”socialbidrag”, men moderat risk om psykiskt sjuk förälder inte har ”socialbidrag”

Barn i familjehems- eller institutionsvård löper hög risk för ogynnsam utveckling på lång sikt

Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsvård på grund av beteendeproblem har särskilt stora risker för ogynnsam utveckling

Utbildning och social exkludering• Fattigdom och sociala problem under

uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknaden långt in i framtiden.

• Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär

• Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln

Ekonomisk, social och politisk hållbarhet

Omfördelningsparadoxen

• Robin Hood• Enkel jämlikhet• Inomgruppssolidaritet • Matteus evangeliet: ge till dem som har

Vilken strategi omfördelar mest?

• Paradoxalt nog så verkar det som att ju mer vi riktar bidragen exklusivt till de sämst ställda, desto sämre blir vi på att faktikskt lyfta dem ur fattigdomen

Låt inte de fattiga stå ensamma!

Nordiska modellens komponenter

Välfärdsstatsregim – standardtrygghetsmodell

Familjepolitisk regim – tvåförsörjarmodell

Produktionsregim – kollektivavtalsmodell

Utbildningsregim – generell, livslång

Migrationsregim – öppen; Norden-Europa-globalt

Utbildning och tillväxt:Makromodell14 EU länder 1950-2000

Statistiskt signifikanta samband • Utbildningssatsningar har en positiveffekt på

BNP/capita • BNP/capita har en positiv effekt på

utbildningsnivån i befolkningen men en negativ effekt på BNP andelen som går till utbildning

• Utbildningssatsningar har negativ påverkan på fertiliteten

Nordisk familjepolitik somekonomiskt hållbar strategi:

• Incitament; universella förmåner och inkomstrelaterade socialförsäkringar

• Humankapital; investeringar i utbildning, livslångt lärande

• Välfärdstjänster som infrastruktur; barnomsorg, äldreomsorg

• Sysselsättningsmöjligheter; prioriteringar i makroekonomisk politik

Familjepolitiska modeller

• Grundtrygghet• Statligt korporativ = Manlig

familjeförsörjarmodell• Standardtrygghetsmodell =

Tvåförsörjarmodell

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1985 1990 1995 2000

Grundtrygghets-modell

Manlig familje-försörjar-modell

Två-försörjar- modell

Procent

Fattigdom bland barn 0-5 år i olika familjepolitiska modeller 1985-2000

Fattigdomsgränsen 50 procent av av ekvivalerad disponibel medianinkomst

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

2,2

2,4

2,6

2,8

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

Manlig försörjar-modell

Två-försörjar-modell

Grundtrygghets-modell

Total fertilitet

Genomsnittlig total fertilitet i olika familjepolitiska modeller

20

30

40

50

60

70

80

90

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i fertil ålder (20-44) i olika familjepolitiska modeller

Två-försörjar-modell

Grundtrygghets-modell

Manlig försörjar-modell

Procent

Hur ser den ekonomiska livscykeln ut?

I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem:

• Genom familjen och andra sociala nätverk

• Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar

• Genom den offentliga sektorn

Livscykelunderskott

0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99

-1

-0.5

0

0.5

1

1.5

-1

-0.5

0

0.5

1

1.5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90+

Age

No

rma

lis

ed

by

av

era

ge

la

bo

r in

co

me

30

-49

Austria (2000) Sweden (2003) USA (2003)

Institutional variation behind life cycle variation in the intergenerational transfer system

Life cycle deficits per capita

Source: NTA project 2007: www.ntaccounts.org

Omfördelningar per capita 2003

-300 000

-200 000

-100 000

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Nettosparande Genom offentliga sektornInom hushåll ArbetsinkomsterMellan hushåll

Den sociala frågan i dagens EU

Sociala investeringar på agendan

sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt men inte bara i relation till arbetsmarknaden

På väg mot en välfärdsstat som investerar i människors framtid?

Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv

• Offentligt finansierade barnomsorg

Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv

• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång

Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv

• Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång• Kraven på yrkeskunnande för unga

Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv• Offentligt finansierad barnomsorg/förskola • Kvalitet i obligatorisk skolgång• Färdigheter och yrkeskunnande för ungas

övergång till arbetslivet• Den ”lärande ekonomin” - företag och

anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

Den nya framtidsagendanEU2020 lyfter tre prioriteringar:

• Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation

• Hållbar tillväxt: främja en mer resurseffektiv effektiv, grönare och mer konkurrrenskraftig ekonomi

• Inkluderande tillväxt: främja hög-sysselsättnings ekonomi för social sammanhållning

Fyra problem medEU2020 agendan

• Fokus på utgiftsminskningar istället för framtida intäkter, kan blockera en investeringsansats

• Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning• Hållbarhet för de sociala trygghetssystemen• Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

EU-kommissionen (Lazlo Andor)’The social investment package’

Problem:Minskad arbetskraftWorking-poorUngdomars etableringKvinnors hälsa och arbetsmarknadsanknytningSocialpolitiska misslyckanden kräver reformer

Lösningar:• Social trygghet och

investeringar investment, stabilization

• Förskola• ’Youth Package’• ’Employment Package’• Äldreomsorg• Stabilisering via a-kassa,

ESF, investeringsundantag

Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna

Och bekämpa riskfaktorerna:

låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende

Den politiska agendan

• Social sammanhållning• Socialt kapital• Social inkludering• Sociala investeringar och social trygghet• Socialt medborgarskap

Hållbara lösningar kräver politiskt mod

• Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna

• Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer

• Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen

• Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

Tänk globalt!

Post-2015 agendan: Utrota fattigdom • Alla ska med, ingen lämnas bakom• Hållbar utveckling som kärnpunkt• Omvandla ekonomin så att ekonomin

transformeras för att stimulera jobb och inkluderande tillväxt

• Bygg fred och effektive och öppna offentliga institutioner där man kan utkräva ansvar

• Verka för ett ’Globalt Partnerskap’

Policy Press 2012

Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras

Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden

Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns