”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av...

”What´s in it for me?”Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin.

Slutrapport

Solberg, oktober 2012

Bakgrund

Detta dokument utgör Solbergs slutrapport i arbetet med att ta fram den externa bilden av Göteborgs universitet (GU).

Rapporten är en del av nulägesanalysen i framtagandet av en kommunikationsstrategi för hela universitetet.

Ett utdrag av slutrapporten presenterades för GU:s kommunikationsnätverk den 27 september 2012.

De från Solberg som har varit ansvariga för arbetet med GU och framtagandet av denna rapport är: – Lars Mattsson

– Tel: 031-771 75 74, e-post: [email protected] – Susanne Spicar

– Tel: 031-771 75 17, e-post: [email protected]

– Carl Bjernstam– Tel: 031-771 75 21, e-post: [email protected]

mailto:[email protected]



Innehåll

Inledning– Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020 – Nulägesanalysen och dess betydelse– Nästa steg i arbetet med kommunikationsstrategin

Slutsatser i tio steg Kommunikativ SWOT-analys Resultat från intervjuerna

– Forskning som påverkar – Utbildning som förnyar – Samverkan som utvecklar– Arbetsmiljö som inspirerar – Övrigt/Kommunikation

Medieanalys Avslutning Bilagor

Inledning

Solberg, oktober 2012

Det inledande blocket i korthet

Var vi befinner oss i arbetet Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020 Nulägesanalysen och dess betydelse Nästa steg i arbetet med kommunikationsstrategin

Kommunikations-strategin i relation till Vision 2020.

Vision 2020

Med kvalitetsdriven forskning, utbildning och samverkan i en inspirerande miljö,

uttalat samhällsansvar och globalt engagemang bidrar Göteborgs universitet

till en bättre framtid.

Vision 2020

Forskning som påverkar.

Utbildning som förnyar.

Samverkan som utvecklar.

Arbetsmiljö som inspirerar.

Kommunikationsstrategin är en av flera strategier som ska bidra till att Vision 2020 uppnås.

Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020

Strategi Z

Strategi YStrategi X

Strategi V

Kommunikations-strategi



Strategi Z

Strategi Y

Strategi X

Konkretastrategier

Vägarna vi väljer dit

Stödjande verktyg

Hit ska vi – vision och

mål

Innehåller


Forskning som påverkar

-> Strategi X, Y etc.

Vägarna vi väljer mot

Vision 2020

Utbildning som förnyar


Samverkan som utvecklar


Arbetsmiljö som inspirerar



Filtrering

Insatser

Kommunikativa förutsättningar

Omvärldsfaktorer

Intressenter

Resurser

Nulägesanalysen och dess betydelse.

Nuläge Analys Vägval Beslut

I arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi finns ett antal olika delmoment.


Nuläge Analys Vägval Beslut

Vi befinner oss nu i de två första delmomenten: nuläge och analys.


Låt oss tänka arbetet med kommunikationsstrategin som en resa. Då kan nuläget vara Göteborg.

De kommunikativ målen (drömbilden för GU) hittar vi i Vision 2020. Låt oss säga att det på vår resa är staden Rom.

Resan från nuläget Göteborg till målet Rom utgör strategin. Resan kan göras med bil, båt, flyg, etc. Varje sätt att resa har sina respektive alternativ avseende förberedelser, genomförande, osv. Det finns således ett antal strategiska vägval som behöver göras inför och under resans gång.

Strategin fokuserar på själva resan – hur den görs, etc. Inte på enstaka träd på vägen.

I arbetet med nulägesanalysen kan det ofta kännas att det finns ett överflöd av intressant material…

…utgå från Vision 2020 vid identifiering av det som är viktigast.

Oj, är det så det ligger till.

Ofta efter en bra nulägesanalys:

Det där var ju inte särskilt revolutionerande.

Ofta efter en bra nulägesanalys:

Verkligheten är sällan

revolutionerande1. En nulägesanalys ska inte bestå av effektsökeri och

verkligheter som inte finns. 2. Den ska peka på företeelser (ur ett kommunikativt perspektiv) som påverkar förmågan att fullfölja verksamhetsstrategierna och

därigenom nå målen. 3. Ofta rör det sig om självklara slutsatser. 4. Självklara slutsatser är minst lika viktiga som de icke självklara.

Nästa steg – vad händer efter nulägesanalysen?

Steg 1 – sätta mål: Sätta rimliga och konkreta målutifrån nulägesanalysen

Steg 2 – välja huvudväg: Ett antal vägval och beslut kring desamma för att nåde kommunikativa målen

Steg 3 – anpassa oss till huvudvägen: Förslag på strategiska åtgärder för att fullfölja de vägval som gjorts

Viktigast att komma ihåg i nästa steg – strategin fokuserar på det övergripande …

Viktigast att komma ihåg i nästa steg … inte på varenda aktivitet – de hanteras i aktivitetsplanerna som följer av strategin

Solbergs roll i nulägesanalysen

Solbergs uppdrag

Kartlägga hur universitetet uppfattas av externa intressenter

•Intervjuundersökning bland externa intressenter•Medieanalys

Nulägesanalysens delar – och Solbergs roll

Nulägesanalysen undersöker GU:s interna och externa förutsättningar. Solbergs uppdrag har varit att arbeta med tre delar i analysen kopplat till de externa förutsättningarna (fokusgrupp med studenter genomfördes senare och resultaten från detta är inte inarbetat i denna rapport). Därutöver har ett arbete utförts av de olika arbetsgrupperna. GU har således ett gediget underlag till nulägesanalysen.

Interna förutsättningar

Externa förutsättningar

Intervjuer med nyckel-

personer

Medieanalys

Fokusgrupp studenter

Grupp AIntern komm.

Grupp BMediearbete

Grupp CForsningskom

munikation

Grupp DStudent-relationer

Grupp EVarumärke/profilering

Grupp F Omvärld/

samverkan

ResurserOrganisation

KanalerArbetsmetoderBra exempelNyckelfrågor

Etc

Desk researchIntervjuer med nyckelpersonerObservationer

BenchmarkEtc

Grupp AIntern komm. Grupp B

Mediearbete

Grupp CForsningskom

munikation

Grupp DStudent-relationer

Grupp EVarumärke/profilering

Grupp F Omvärld/

samverkan

VAD HUR

Hitta gapen: Vision 2020 jämfört med intervjupersonernas (IP) bild av GU

Arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi identifierar ett antal utmaningar som kan ha en verksamhetsmässig och/eller kommunikativ lösning.

Den uppfattade bilden av GU vs den önskade bilden av GU

Den uppfattade bilden stämmer med den

önskade

Förstärk med kommunikation

Den uppfattade bilden stämmer inte med den

önskade

Korrigera med verksamhets

mässiga åtgärder

Korrigera med kommunikatio

n

Metod för genomförande

Intervjuundersökning med 28 externa intressenter – urvalet har genomförts av Göteborgs universitet (GU).

– Fem förkortade intervjuer.– De intervjuade har utlovats anonymitet.

– Intressentgrupper: politiker, myndighetsföreträdare, näringslivsföreträdare, forskningsstiftelser, forsknings- och utbildningsorganisationer, massmedia, kultursfären, intresseorganisationer.

– Lokal/regional, nationell och internationell nivå.– Tre frågeområden som undersöker intressentens:

– Bild av Göteborgs universitet. – Intresse av Göteborgs universitet i sin yrkesroll.– Dialog med Göteborgs universitet.

Medieanalys – Kvantitativ del. – Kvalitativ del.

Identifierade brister med vald metod

Urvalet baseras på ett ställningstaganden kring representativitet utifrån av GU utvalda intressentgrupper. – Relevant urval (dock godtyckligt inom de valda

intressentgrupperna)– Begränsat urval, det är vanskligt att tillskriva hela

intressentgruppen samma åsikt/beteende Kvalitativ ansats i intervjuerna – det är vanskligt att dra generella

slutsatser, däremot kan resultaten indikera vilka områden som GU bör forska vidare inom.

Medieanalysen innehåller en kvantitativ del. Den bygger på GU:s reguljära medierapporter, där vi utgår från att det finns god tillförlitlighet, validitet och reliabilitet.

Medieanalysens kvalitativa del bygger på ett subjektivt urval av frågor och artiklar.

Solberg har gjort urval av och tolkat/analyserat insamlad information utifrån subjektiva bedömningar.

Intressentgrupperna och exempel på IP

Forskningsfinansiärer (t ex Mille Millnert, generaldirektör, Vetenskapsrådet)

Näringslivet (t ex Leif Johansson, styrelseordförande för AstraZeneca och Ericsson)

Myndigheter (t ex Charlotte Brogren, generaldirektör, VINNOVA)

Media (t ex Margareta Gustafsson Kubista, nyhetschef, Göteborgsredaktionen på TT)

Kultursfären (t ex Anna Falck, VD, Bok & Bibliotek) Forsknings- och utbildningsorganisationer (t ex Ole Petter

Ottersen, rektor, Universitetet i Oslo) Intresseorganisationer (t ex Leonard Engel, Executive

Director, European Association for International Education) Politiker (t ex Anneli Hulthén, kommunstyrelsens ordförande

(S) i Göteborgs Stad)

Se bilaga 1 för samtliga personer som intervjuades.

Slutsatser i tio steg

Utifrån intervjuundersökning och medieanalysSolberg, oktober 2012.

1. GU uppfattas som stort och brett och lite isolerat – utan internationellt profilerade spetsar

2. Bredden skapar otydlighet – på långt håll ser det ut som en jämn massa

3. Många behöver det som erbjuds ombord – men bilderna av vad som finns är väldigt olika

?????

4. Kliv i land och sondera terrängen – ta reda på hur universitetet kan hjälpa till

5. Hjälp fler ombord: Svårt att hitta ingångar och förstå GU. – behövs karthjälp och tolk för varje intressentgrupp

6. De som har kommit ombord eller har fått hembesök ser innehållet, nyanserna – och de är nöjda

7. Hantera bilden av “en introvert miljö där det bråkas”

8. Acceptera att rankingarna finns – förhåll er till dem på ett sätt som hjälper omgivningen att förstå det väsentliga eller skapa en egen ranking

9. Våga ta klivet ut i samhället än mer – gör tredje uppgiften viktigare, en ledig position. Ni är efterlängtade!

10. Fira döttrarnas framgång. Det är det tydligaste tecknet på sanna familjeband. Visa även fördelarna med släktskapet.

Kommunikativ SWOT-analys

Utifrån intervjuundersökning och medieanalysSolberg, oktober 2012.

Kommunikativ SWOT-analys

En kommunikativ SWOT-analys har samma upplägg och struktur som en vanlig SWOT-analys (som redovisar interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot).

Innehållet i en kommunikativ SWOT utgår dock utifrån ett kommunikativt perspektiv.

Varje del i SWOT-analysen (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) innehåller: – De fyra strategiområden som finns i Vision 2020; samt – Ytterligare ett område: ”Övrigt/Kommunikation”.

En begränsning har gjorts till max fem punkter per område (vilket innebär att varje del av SWOT:en sammanlagt kan ha max 25 punkter och SWOT:en totalt max 100 punkter).

De punkter som redovisas i SWOT-analysen utgörs av IP:s bild av GU samt resultaten från medieanalysen.

StyrkorForskning som påverkar • Brett universitet med bred forskning. • Statsvetenskaplig och medicinsk forskning sticker ut som nationella

spetsområden i bilden av GU. • Starkt förtroende i den offentliga debatten inom vissa områden

(statsvetenskap och medicin). Otydlig i andra. • Relativt sett bra på att anpassa forskningsresultaten till medielogiken

inom vissa områden (GU centralt, informatörerna, Sahlgrenska akademin och statsvetarna).

Utbildning som förnyar • Högt söktryck – populärt.• Klarar sig bra i utvärderingar. • Brett universitet – nästan en komplett utbildningsinstans.• Ett cityuniversitet – en naturlig del av staden.

Samverkan som utvecklar• De som har befintliga samarbeten är nöjda. • Bra samarbete med omvärlden på forskargruppsnivå. • Regionalt starka. • Starka inom offentliga verksamheter.

Arbetsmiljö som inspirerar• Högsta ledningen får positiv uppmärksamhet för det förändringsarbete

som genomförs (omorganisation och visionsarbete). • Enskilt starka enheter (nationellt).• I övrigt få som har spontana synpunkter kring fördelar med GU som

arbetsplats. • Finns bra exempel på god förmåga att vända en dålig arbetsmiljö i

Förvaltningshögskolan.

Övrigt/Kommunikation• Generellt sett har respondenterna bilden av GU som ett universitet, med

utrymme för att låta döttrar växa – och att det är ingen konflikt i detta. • Anses vara duktiga på att få ut nyheter i media. • Media uppskattar informatörernas arbete.

SvagheterForskning som påverkar • Bilden av GU som forskningsinstitution är otydlig. Det är olika delar som

syns. Splittrad bild bland intressenterna om vilka delar som är intressanta/framstående.

• Forskningen anses inte vara så stark som den skulle kunna vara. GU har inte haft förmågan att samla sig till större och starka ansökningar.

• Saknas en enhetlig bild av internationellt profilerade spetsområden i forskningen.

Utbildning som förnyar • Det pedagogiska inslaget är underskattat. • Internationellt profilerade spetsutbildningar saknas. • Priset för utbildningen är inte längre en konkurrensfördel bland

internationella studenter.

Samverkan som utvecklar• De som inte har samarbeten anser att det är svårt att veta vem man ska

vända sig till och vad man kan förvänta sig.• Anses finnas bristfälliga relationer med nyckelintressenter, som

exempelvis nationella politiker. Uppfattas att det saknas proaktivitet. • Upplevs krångligt att samarbeta med hela universitet, enklare med

enskilda institutioner.

Arbetsmiljö som inspirerar• En kultur som präglas av rädsla, rigiditet och ”jante”. Få vågar sticka ut

med risk för att få kritik – en fråga om kultur och ledarskap. • GU anses vara svårt att styra, ”anarkistiskt”. • Brister i ledarskapet på fakulteterna samt i relationen handledare-

forskare. • Forskaridealet (forskningen går före allt annat) i otakt med den nya

generationens medarbetare/forskare. • Jämställdhetsutmaningar.

Övrigt/Kommunikation• Forskarnas förmåga och vilja att presentera sina rön i media är bristfällig.

Behöver stöd, kunskap och erfarenhet – medieträning. • Bristande internkommunikation. • Bristande kommunikation gentemot politiker på nationell nivå. • Fokus internt på negativa artiklar i media.

LARS: SWOT från externa intervjuer

Möjligheter Forskning som påverkar • Koppla forskningen till utmaningarna i samhället tydligare i kommunikationen. • Popularisera forskningsresultaten ytterligare. Media och näringsliv är intresserade av

forskningen, så länge den är relevant och begriplig.

Utbildning som förnyar • Ökat fokus på grundutbildningen – möjlighet för GU då inget universitet/högskola har

denna position idag. • Mer professionsinriktad utbildning, utgå från rötterna/arvet/miljön med fordonsindustrin, etc. • Skapa fler internationella utbildningar, utbilda studenter som känner det globala ansvaret,

utveckla djupare samarbeten med internationella universitet.• Undersök nya former för utbildning på internationell arena – internetbaserad (se t ex

Liverpool)

Samverkan som utvecklar• Skapa mötesplatser för olika intressenter. ”Vi vill göra konkreta saker snarare än

diskutera”. • Bli bättre på att presentera GU som helhet och de olika delarna/spetsarna.• Skapa en ambassadörs-/fokalpunktsorganisation som vet vad intressenterna efterfrågar

och förser dem med relevant information. Satsa på hög service. • En mer öppen attityd till omvärlden – ta reda på vad motparten vill och försök anpassa er

till det (utan att göra avkall på det akademiska oberoendet).• Finns stort behov av forskningsinsatser hos intresseorganisationer, myndigheter och

näringsliv, som en följd av minskade budgetar.

Arbetsmiljö som inspirerar• Låt enskilda enheter utvecklas till att bli starka, det är bra för GU. Men GU måste visa

nyttan av att tillhöra GU, internt och externt. • Ett större externt fokus kan påverka den interna kulturen positivt, som gärna fokuserar på

interna svårigheter istället för externa möjligheter.

Övrigt/Kommunikation• Rankingar är här för att stanna. Hitta förhållningssätt i linje med vision, mål och strategi. • GU är efterfrågat i samhällsdebatten, utnyttja det. Fler kan delta i samhällsdebatten,

stöd/coacha dem som vill synas och höras i medierna. • Ytterligare och mer relevant kommunikation till viktiga intressenter, inte minst politiker på

nationell nivå. • Ge media ökad ”service”.

• Ökad prioritering av medierelationer och att ha bra översikt kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos media) – en organisatorisk fråga.

• Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor organisatoriskt. • Inrätta system för löpande inventering av frågor som är heta/kan bli heta.• Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala sammanhang – och att

förse talespersoner med.

Hot Forskning som påverkar • Minskade statliga anslag. Svårt att finansiera långsiktiga

forskningsprojekt. Mer fokus på att attrahera pengar från externa intressenter.

• Framtidens forskningsgrupper väntas än mer bygga på gränsöverskridande samarbeten vilket gynnar mer flexibla organisationer.

Utbildning som förnyar • Minskat nationellt och regionalt studentunderlag, kräver

internationell konkurrenskraft för att locka utländska studenter.• Minskade statliga anslag.

Samverkan som utvecklar• Riskerar att missa statliga forskningsanslag om GU inte

skapar kunskap/bygger relationer med beslutsfattare på politisk nivå.

• Bilden av det splittrade/arroganta och svårstyrda universitetet sprider sig.

• Den regionala profilen kan bli allt mer irrelevant. Förbättrade kommunikationer gör det enklare för lokala/regionala/nationella företag/organisationer att samverka med forskare i andra länder (som har spetsprofil inom det efterfrågade området).

Arbetsmiljö som inspirerar• Få vill forska på grund av förlegade ideal,

jämställdhetsproblem och dåliga arbetsvillkor i övrigt. • Ökad konkurrens om medarbetare (nationellt och

internationellt), bilden av GU påverkar attraktionskraften.• Kraven på ledarskap och kultur kommer att förändras med nya

generationer.

Övrigt/Kommunikation• GU riskerar att försvinna i mängden. Fokus på

bredduniversitet minskar möjligheten till profilering av spets, vilket påverkar synligheten.

• Fortsatta granskningar av verksamheten i takt med att GU växer. Kräver beredskap/issuesinventering, annars skapas en känsla av att GU ”tas på sängen”.

Resultat från intervjuerna – sett utifrån de fyra strategiområdena

Solberg, oktober 2012.

IP:s bild av GU – ett brett universitet Intressenterna är oense om vad som sticker ut

Starka utbildningar

•Statsvetenskap•SOM-institutet•Europaprogrammet•Lärarutbildningen•Entreprenörsutbildning•Medicin•Handels•Juridik•Förvaltningsutbildningen•Humaniora•Språk •IT•HDK•Teologi•Konst•Journalistik•Statistik•Kulturgeografi•Miljöekonomi•Nationalekonomi•Biologi•Chalmers utbildningar•Vet ej

Starka forskningsområden

•Statsvetenskap•SOM-institutet•Handels•Företagsekonomi•Medicin och vård/Life science•Medicinteknik•Genusforskning•Entreprenörskap•Turistnäringen•Samhällsvetenskap•Journalistik•Statistik•Bioteknik•Tillämpad matematik•Materialvetenskap•Miljöekonomer•Nationalekonomi•Miljövetenskap•Biologi (inkl maritim)•Inga är starka•Vet ej

Starka fakulteter/institutio

ner

•Sahlgrenska akademin•Statsvetenskapliga•Handelshögskolan•Konstnärliga fakulteten•Samhällsvetenskap•Humaniora•Matematik och naturvetenskaplig•IT•Inga är starka•Vet ej

GU är ett typiskt bredduniversitet. De ska

täcka mycket. Då försvinner möjligheten att profilera sig

som ett unikt universitet. Det är svårt att säga vad

som är specifikt med GU.

GU är brett – IP nämner ”allt och alla” på frågorna om GU:s starka utbildningar, forskningsområden respektive fakulteter/institutioner. (Listningen ovan är gjord utan inbördes ordning.)

IP:s bild: Hur står sig GU i jämförelse med andra universitet?Positiv bild av universitetet

Positiv bedömn-ingNeutralNegativ bedömn-ingVet ej

IP:s bild: Är GU ett synligt universitet?Relativt synligt

JaNejVet ej

IP:s bild: Sammanställning kvantitativa frågor – påståenden om GU kopplat till Vision 2020Gap mellan ”drömbild” och verklighet

Medelvärde samtliga frågor till IP1=Stämmer inte alls. 10=Stämmer fullt ut.

Påståendena som användes i intervjuerna är hämtade från förarbetet till Vision 2020. De återges i sin helhet samt gås igenom ett i taget i rapportens följande sidor. Den här bilden visar att medelvärdet för de olika påståendena ligger mellan 5 och 7. Det är således en bit kvar för att nå upp till 10 som utgör ”drömbilden” i Vision 2020.

0123456789

10

Strategiområde från Vision 2020 (1 av 4) Forskning som påverkar

Mål

• Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden.

Strategier för att nå målet

• Aktiv rekrytering skapar kvalitet. • Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets. • Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser. • Väl fungerande infrastruktur. • Kreativa forskningsmiljöer. • Kvalitetsdriven forskning.

IP:s bild: Forskning som påverkar Sammanfattning/kommunikativa utmaningar Saknas internationellt profilerade spetsområden. Forskningen bör vara mer kopplad till utmaningarna i

samhället (inkl näringslivets behov). Splittrad bild av vilka forskningsområden som är starka.

Bygger ofta på det intresseområde som IP har. I övrigt präglas åsikterna av det som syns i media.

Omgivningen bryr sig om rankingar men behöver hjälp med att tolka dem rätt så att de kan jämföra med rätt universitet – inte rättvist för GU att jämföras med Cambridge (elitistiskt forskningsuniversitet med relativt sett få studenter).

Forskningen anses inte vara så stark som den skulle kunna vara. GU har inte haft förmågan att samla sig till större och starka ansökningar.

GU framstår inte som tillräckligt flexibelt. Framtidens forskningsgrupper väntas än mer bygga på gränsöverskridande samarbeten vilket gynnar mer flexibla organisationer.

0123456789

10

5.6

”Ett universitet med interna-tionellt ledande forskn-

ingsmiljöer”

Chalmers kommer först. Sedan kommer ingenting.

Därefter kommer ingenting. Sedan kommer GU.

Myndigheter

Vid den gigantiska forskningstilldelningen för

några år sedan gick det rätt dåligt för GU. Det är ett

dåligt betyg. Massmedia

Jag vet att de har cirka 1000 internationella

forskare kopplade till GU. Väldigt hög klass.

Intresseorganisation

Viktigt att behålla internationellt

framstående forskare. Identifiera och lyft fram dem i kommunikationen

på ett tydligare sätt.Intresseorganisation

Hade GU tagit tillvara på Göteborgs styrka inom t ex

logistik hade man varit starkare. Organisationsteori

finns överallt. Forsknings- & utbildningsorg.

Rankingar har stor betydelse. Hör man en rektor säga något annat ska man inte tro på det.

Forsknings- & utbildningsorg.

GU är inte betraktat som ett elituniversitet

internationellt, vilket har påverkat förmågan att få

forskningsmedel. Forsknigns- & utbildningsorg.


Orättvist att jämföra GU med Cambridge som är ett

renodlat forskningsuniversitet.Forskningsfinansiärer

Finns en kader av onlineuniversitet, med forskningsutbildningar, som växer fram. T ex

University of Liverpool. Intresseorganisation

GU behöver satsa på viss spetsforskning. Som har

internationell standard. Kanske utveckla samarbetet i Kina.


”Ett universitet med internationellt ledande forskningsmiljöer” (forts)

Rankingar av universitet bör vara viktigt ur ett forskarperspektiv.

Massmedia

GU står sig väl jämfört med andra svenska universitet.


Rankingen är inte viktig för forskare, de har kunskap om

universitetet ändå. Forsknings- & utbildningsorg

GU är nästan aldrig med bland de 100 främsta i internationella

rankingar. Däremot kan de sticka ut i delområden.

Forsknings- & utbildningsorg

Jag hoppas att GU om tio år har hittat några

forskningsområden där de tillhör världseliten.

Kultursfären

Har hamnat i en gråzon. Inte särskilt framstående

internationellt. Näringsliv

Sahlgrenska akademin är ett strålande exempel på hur man kan nischa sig.

Näringsliv

0123456789

10

5.7

”Ett universitet med nyskapande forskning”

Viktigt för oss: forskning som kopplas till de behov

som finns i näringslivet och samhället.

Myndigheter

Ta hit fler internationella forskare. Kan stimulera till

intressanta framsteg.Massmedia

Dessvärre är stora delar av forskningen inte särskilt intressant. Det skadar

legitimiteten i allmänhetens ögon.


De borde titta mer på hur nischade universitet

arbetar, som SLU och Bergen.


GU vill profilera sig inom konstnärlig forskning. Det är fullt möjligt att bli ledande i

norra Europa. Krävs dock en kritisk massa.Kultursfären

GU har ett rykte om sig att vara riktigt bra på forskning inom pedagogik. Det finns

ett stort internationellt behov av detta.Politiker


GU ska prioritera sina resurser så att man

bygger upp ett antal starka forskningsmiljöer.

Forskningsfinansiärer

Vet inte om GU är bra på att nyttiggöra forskningen.


GU måste hitta forskningsfält som har

framtiden för sig. Var är GU starka, där de kan locka

forskare från hela världen? Politiker

”Ett universitet med nyskapande forskning” (forts)

GU har inte varit framstående på att knoppa av och

kommersialisera forskning.Forskningsfinansiärer

GU:s forskning har inte så många nya, djärva grepp. Man

gör det man gör överallt. Forskningsfinansiärer

Många forskare är insnöade på detaljer. Det är de stora dragen som är

det väsentliga. Massmedia

Om jag var rektor på GU skulle jag försöka se till att det fanns ett antal duktiga forskare inom

flera områden och få ökat genomslag för detta.


GU forskar inom relevanta områden.

Politiker

Jag vill få ta del av de senaste vetenskapliga rönen inom relevanta områden (för mig).

Politiker

0123456789

10

6.4

”Ett universitet som präglas av mångvetenskapligt samarbete”

Finns goda möjligheter till ökad tvärvetenskaplig

forskning. Men det kanske inte görs fullt ut.Forskningsfinansiärer

En satsning på professionsuniversitet skulle inte innebära

sämre forskning – bara mer tillämpningsorienterat

och tvärvetenskapligt.Forsknings- & utbildningsorg.


Forskningen är fragmentiserad. Det är viktigt att se över

forskningsorganisationen, så att forskargrupperna blir lite större.


Forskningen är inte så stark som den skulle kunna vara.

Fragmentiserad. Man har inte haft förmågan att samla sig till större och starka ansökningar.


De skulle behöva ha bättre förmåga att sätta samman tvärvetenskapliga ”team”,

kanske från fyra-fem institutioner i samarbete

med oss. Kultursfären

0123456789

10

6.4

”Ett universitet med ut-bildningsanknuten forskn-

ing”

Finns inte en professor som inte undervisar förstaårsstudenterna

på Harvard. Ger bra rekryteringsunderlag till

forskningsområden. Näringsliv

Vissa universitet tycker att studenter är ett nödvändigt ont. Så ska det inte vara.

Det måste finnas en länk mellan utbildning och forskning.



Grundforskningen har ett stort värde i sig.


Börjar även dyka upp privata universitet med intressanta

angreppssätt, t ex Laureate. Intresseorganisation

0123456789

10

5.7

”Ett universitet med forskning i nära kontakt med omvärlden”

Forskningsresultat är som gödsel. Det

måste spridas ut för att göra nytta.

Myndighet

GU behöver hjälpa mig att hitta forskare och designa forskningsprojekt, så våra

forskningsmedel används rätt.Forskningsfinansiärer

GU tar inte oss på allvar, de gör konstiga ansökningar och slarvar. Det här irriterar oss.


Forskarna behöver informatörernas stöd.

Journalisterna vill inte intervjua informatörer men de kan hjälpa

forskarna att förstå medias villkor. Massmedia

Sahlgrenska akademin är duktiga på att paketera nyheter.

MassmediaVi välkomnar utökade kontakter.

Vi har t ex tusentals studier varje månad som säkert skulle vara intressanta för forskare.

Näringsliv


Vi vill följa GUs forskningsstrategier och se hur de stämmer överrens

med hur vi tänker. Forskningsfinansiärer

Viktigt att forskningen kommer nära läsaren.

Tillämpad forskning är ofta mer intressant.

Massmedia

Vi skulle kunna vara mycket bättre på att söka

forskningsbidrag tillsammans. Forsknings- & utbildningsorg

Jag har positiva erfarenheter av mina kontakter med GU,

både inom forskning och samarbete i övrigt.

Politiker

Jag vet inte om GU:s forskning sker i nära kontakt med omvärlden. Det är inget

jag ser i alla fall. Forskningsfinansiärer

”Ett universitet med forskning i nära kontakt med omvärlden” (forts)

Om forskningen ska bli smalare/spetsigare kan den

lokala/nationella miljön bli för liten. Forskningsfinansiärer

Forskningsnyheter som bidrar till ökade kunskaper i viktiga

frågor är alltid välkomna. Massmedia

Vi har bra samarbete med dem sedan länge.


GU står sig hyfsat väl i Sverige. Har en stark

koppling till det offentliga, vilket ger respekt.


Mångfalden och öppenheten mot omvärlden som ett stort

universitet kan erbjuda är nödvändig för att nå framgång

framöver. Forsknings- & utbildningsorg

GU är inte så framstående när det gäller forskning i nära kontakt med omvärlden. Chalmers är närmare

industrin och näringslivet. Kultursfären

Att nyttiggöra forskningen är en större utmaning för GU jämfört med exempelvis Chalmers eller

Högskolan i Borås. Kultursfären

Det är påfallande ofta experter från GU som uttalar sig i exempelvis SR. Det är tecken på

relevans i forskningen.Kultursfären

Det finns bra exempel på samarbeten i internationella forskningsgrupper inom t ex

Handels och Statsvetenskapliga institutionen.

Näringsliv

GU är en förmedlare av inblick i europeisk och global forskning.

Detta vill jag fortsatt ha, det är en av de viktigaste funktionerna.

Politiker

Forskningen måste vara läsvärd och begriplig.

Massmedia

Strategiområde från Vision 2020 (2 av 4) Utbildning som förnyar

Mål

• Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande, genom ett brett utbud av fristående kurser.


• Pedagogisk excellens. • Internationell profil. • Både bredd och spets. • Både program och fristående kurser. • Bildning och livslångt lärande. • Spetsutbildning på forskarnivå. • Kvalitetsdriven utbildning.

IP:s bild: Utbildning som förnyar Sammanfattning/kommunikativa utmaningar GU har en grundutbildningsroll som man borde värdera högre.

– Det pedagogiska inslaget är underskattat. Titta på amerikanska universitet – låt t ex professorerna undervisa förstaårsstudenterna.

– GU borde fokusera mer på grundutbildning och professionsdelarna (arvet och traditionen i västsvenskt internationellt näringsliv och samhälle) – möjlighet för GU då inget universitet/högskola har denna position idag.

Rankinglistorna anses viktigt mot studenter. Blir därmed viktigt för GU att hitta ett relevant förhållningssätt.

Studentunderlaget väntas minska på sikt. – Viktigt att vara internationellt konkurrenskraftigt.– Priset (tidigare subventionerat) är inte längre en konkurrensfördel

bland internationella studenter.

0123456789

10

6.6

”Ett universitet med utbildning av hög vetenskaplig och kon-

stnärlig kvalitet”

Traditionellt har vi fokuserat på tekniska utbildningar. Nu och framåt

i mycket högre grad humaniora, kultur och samhällsvetenskap. Den kunskapen behövs mer om vi ska

utveckla hållbara lösningar. Myndigheter

Vi förutsätter att utbildningarna fungerar

(när de fungerar skriver vi inget, när de inte fungerar

skriver vi). Massmedia

De kunde ha hanterat turbulensen kring

språkområdena bättre. Forsknings- &

utbilndningsorg

Jag tycker att man jobbar bra på central nivå med utbildningarna. Det finns en uttalad ambition att

göra avtryck i samhället.Kultursfären

Viktigt att det finns ett samarbete steget innan

utbildningen formas, så att universitetet vet vad de ska

leverera.Intresseorganisationer


Medicin, statsvetenskap och ekonomi är viktiga

utbildningar. Massmedia

GU skulle kunna göra som på amerikanska universitet, där professorerna undervisar på

termin 1. Det visar att utbildningen är prioriterad.


Det är för få professorer som undervisar.

Näringsliv

”Ett universitet med utbildning av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet” (forts)

GU är ett utbildningsuniversitet i stora delar. Trots det är

GU:s utbildningar ganska anonyma för mig.


Man kommer att konkurrera om studenter på en större

marknad än tidigare. Därför viktigt att verka både

nationellt och internationellt. Forskningsfinansiärer

Det pratas om GU:s konstnärliga fakultet när

man är i Stockholm. Forskningsfinansiärer

Jag tror att GU har en profil inom humaniora, kultur och samhällsvetenskap, som jag inte känner till så väl. De har en potential att utveckla den.


Jag kan förstå att forskare och studenter

är intresserade av rankinglistor.

Intresseorganisationer

Jag vill att de ska ha den mest renommerade

grundutbildningen om tio år. Näringsliv

Chalmers utbildningar är särskilt starka. De har bra tekniska utbildningar. (IP

blandar samman GU med Chalmers.) Näringsliv

Jag har svårt för att bedöma hur de står sig internationellt.

Kultursfären

Konst och kultur märker man av men de håller sig tyvärr mycket

på sin kant. De får gärna knacka på dörren oftare.


0123456789

10

5.5

”Ett universitet som erbjuder pedagogisk excellens”

Vi är inte intresserade av enskilda utbildningar, däremot av de stora

utbildningsfrågorna (trender - hur många som studerar,

utbildningspolitik etc).Massmedia

De studentundersökningar som görs visar att det är

en högkvalitativ utbildningsinstans.


Ambitionerna är bra när det kommer till det

pedagogiska. Kultursfären

Jag vill kunna påverka både inriktningen och kvaliteten

på utbildningen av studenter. Så att det de producerar är

relevant för oss. Näringsliv

Det pedagogiska inslaget är underskattat på universitetet.

Där har de sin stora utmaning. Näringsliv


Om Sverige ska upprätthålla (en hög nivå på) industrin vi har måste vi förse den med

(utbildat) folk. Industrin måste då kunna påverka

utbildningen. Forskningsfinansiärer

Vore bra om utbildningen utformades mer utifrån

behovet utanför universitetet.


Det som utmärker ett framstående universitet är

att man har en god och bred utbildning. Jag har

synpunkter på hur GU har förvaltat detta.


Högskolan i Borås satsade medvetet på praktik ute på företagen. De från HB som sökte jobb hos oss visste

redan hur det var. Näringsliv

0123456789

10

5.5

”Ett universitet med en utta-lad internationell profil på ut-

bildningen”

De flesta universitet jag känner har 100-200 utbytesavtal med

andra universitet. Men de flesta används inte. Bättre att ha 10

som man använder och skapar stort utbyte genom. Forskningsfinansiär

GU tar utbildningsuppdraget på stort allvar. Men jag kan inte se den internationella profilen på

utbildningarna. På Chalmers är alla Mastersutbildningar på

engelska. Forskningsfinansiär

Jag tror att studenter tittar på rankinglistor. Därför är det

viktigt. I synnerhet för utländska studenter som får betala för utbildningarna.

Kultursfären

Vi kommer att se en oerhört internationaliserad

värld framöver. Det kommer att vara självklart

att universitet ska vara internationella, vilket

studenterna kommer att förutsätta. GU ska inte vara rädda för att ha

undervisning på engelska, där vi i Sverige har en

konkurrensfördel.Näringsliv

Jag vill att GU ska bli ett starkt internationellt universitet.

Antalet studenter kommer att minska. Man måste få hit

internationella studenter för att växa.

Politiker

Utbildning som förnyar Jag tror att de har en

uttalad internationell profil. De behöver förfina den

och välja vilka utbildningar som ska profileras.


Jag vill att GU ska vara ett naturligt val för nationella

och internationella studenter om tio år. Mer

än vad de är idag. Intresseorganisationer

Jag tycker att GU i mycket hög grad är ett universitet

med en internationell profil. Forsknings- & utbildningsorg

Rankinglistorna har nog fått en verklig innebörd nu när vi börjat ta betalt för utländska studenter.

Kultursfären

0123456789

10

5.8

”Ett universitet som tar ansvar för bildning och livslångt

lärande”

Vore bra om utbildningen utformades mer utifrån

behovet utanför universitetet.Intresseorganisationer

Det är inte bra med enbart forskningsorienterad

utbildning. Det krävs inslag av samhällskopplad

utbildning (utbyte/praktik).Intresseorganisationer

GU borde köra fram professionsdelarna. Låt

Uppsala och Lund hålla på med kemi och geologi etc.


GU har en grundutbildningsroll som man borde värdera högre. Själva utbildningen behöver inte ändras så mycket, men de

behöver bli bättre på att kommunicera kring dem som något konstruktivt och viktigt.

Näringsliv


Vissa universitet tycker att studenter är ett nödvändigt ont. Så ska det inte vara. Det måste finnas en länk

mellan utbildning och forskning.

Intresseorganisationer GU erbjuder fortfarande

enstaka kurser med ett stort utbud jämfört med andra universitet, än så länge.

Kultursfären

Universitet är i allmänhet ganska så dåliga på att lära

ut, GU är nog inget undantag. Politiker

”Ett universitet som tar ansvar för bildning och livslångt lärande” (forts)

Traditionellt har vi fokuserat på tekniska utbildningar. Nu och framåt i mycket högre grad

humaniora, kultur och samhällsvetenskap. Den

kunskapen behövs mer om vi ska utveckla hållbara lösningar.


Spontant tycker jag att GU är bättre på att få ut det

som är knutet till studentverksamheten (än

forskningsanknutet). Massmedia

De borde prioritera utbildningen, därefter kan

forskningen komma. Det är viktigt att de har utbildningar

som är anpassade till samhällets behov. Här kan

de positionera sig. Massmedia

Alla utbildningar är viktiga för mig.


Jag vill att GU ska utvecklas till ett starkt utbildningsuniversitet. De

behöver ta till vara på den styrka man har inom utbildningar –

tradition och nätverk man har. Forsknings- & utbildningsorg

Jag har ett stort intresse av GU. Framförallt som

utbildningsinstans. I deras roll att långsiktigt förse oss med internationellt

sett kompetent personal. Näringsliv

Skulle GU blir bättre på att utbilda studenter med relevant kunskap, kan de skapa en tydligare profil, som stärker dem internationellt

och nationellt. Få universitet lyckas med detta.

Näringsliv

Strategiområde från Vision 2020 (3 av 4)Samverkan som utvecklar

Mål

• Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner.


• Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning. • Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet. • Samverkansarbete ska vara meriterande. • Ökad forskningsdialog. • Kvalitetsdrivet samverkansarbete.

IP:s bild: Samverkan som utvecklar Sammanfattning/kommunikativa utmaningar Finns stort behov av forskningsinsatser hos

intresseorganisationer, myndigheter och näringsliv, som en följd av minskade budgetar.

Finns ett stort behov av GU i samhällsutvecklingen. – Gör det lättare att hitta rätt information – skapa

enheter/ambassadörer/kontaktpersoner som är till för de stora intressentgrupperna, t ex forskningsfinansiärer, politiker och näringsliv.

– Fråga mera – ta reda på vad intressenterna vill veta. ”Vi har ett stort behov av att bolla idéer”. ”Skapa win-win”

– Skapa mötesplatser för olika intressenter. ”Vi vill göra konkreta saker snarare än diskutera”.

Behöver bli bättre på att på ett relevant sätt presentera GU i sin helhet och samtidigt lyfta fram spetsarna.

0123456789

10

7

”Ett universitet som kän-netecknas av samhällsen-

gagemang”

Universiteten har klarat sig själva så länge att de inte tränat på att vara samlingsplatsen för möten. Kommunikation är A och O för att

ta denna roll. Forsknings- & utbildningsorg

Varför vänder inte fler på uppgiftsordningen och gör

den tredje uppgiften till den viktigaste?

Kultursfären

För mycket fokus på interna relationer som tar en massa

kraft från att fokusera externt.Näringsliv

Det finns ett stort intresse från näringslivet utanför.

Större än intresset från GU. Det skapar en obalans.

Näringsliv

Det talas inte alls om GU. Om jag hade suttit i ledningen för GU skulle jag ombesörja att det fanns en ambassadör för GU och då vara tydlig på vad

vi fokuserar på.Politiker


Avståndet till Stockholm gör att deras förmåga att vara

med i viktiga forum minskar. Många av besluten fattas i

Stockholm.Intresseorganisation

Viktigt att GU tar plats i samhällsutvecklingen, inte nödvändigtvis i debatten – snarare i dialogen med

olika intressenter. Intresseorganisationer

Det hade varit bra med ett större intresse för regionen och våra

gemensamma frågor. Det hade kunnat stärka oss.


Det finns en öppenhet att bjuda in till samtal inom skilda områden, som är

attraktiva att vara med i. Kultursfären

GU måste bli mer aktivt idet omgivande samhället. Det är nödvändigt för staten kommer inte att ha pengar nog. Dessutom väldigt bra om

man tar på sig en större roll och kan attrahera mer medel men även ett större intresse. Kräver dock individer, modeller och tuffa målsättningar.

Lathetsargumenten får inte ta överhand. Näringsliv

”Ett universitet som kännetecknas av samhällsengagemang” (forts)

De kan skapa ett organiserat forum för olika intressenter i samhället.

På ett övergripande plan. Intresseorganisationer

Bland företagsekonomiska forskare har det funnits en

föreställning om att man inte ska lägga sig i samhällsdebatten. Forsknings- & utbildningsorg

Jämfört med Uppsala och Lund är GU ett universitet

som kännetecknas av samhällsengagemang. GU ger kunskap till omvärlden.

Kultursfären

Ser inte varför man ska arbeta med GU före andra.

Däremot är man starka inom samhällsengagemang.


Vi har glömt vår samhällskritiska roll.


Universitet är för rädda när det kommer till den tredje rollen, att kommunicera med samhället. Jag uppskattar när exempelvis Rothstein är med i debatten. GU kan göra mycket mer. En

kultur och ledningsfråga. Näringsliv

Den akademiska världen är tillsluten, dock mindre i

Göteborg än i andra delar av världen. Utbildning och

forskning borde spela en mycket större roll i samhällsdebatten.

Näringsliv

Jag tycker om att GU på allvar tar sig an den

tredje uppgiften. Kultursfären

I hur vi möter samhället har vi speciellt stora möjligheter att

samspela. Forsknings- & utbildningsorg

GU får mycket media. Är med i samhällsdebatten på

ett bra sätt. Forsknings- & utbildningsorg

0123456789

10

6.5

”Ett universitet som ger kunskap till omvärlden”

Jag har ingen dialog med dem. GU skulle kunna ha tentaklerna ute mer för att känna av våra önskemål.

Massmedia

Jag har funderat mycket på hur man utbildar forskare för den tredje

uppgiften. Här finns det stora brister. Vissa forskare vill inte prata med oss, vilket är helt obegripligt.

Massmedia

Pigga på att få ut information. Bra på att föra fram forskning.

De ligger på och tänker rätt utifrån ett medialt perspektiv.

Fortsätt utvecklas i den riktningen!Massmedia

Jag har ingen dialog med GU och jag saknar det.

Har aldrig fått någon inbjudan. Men skulle

absolut vara intresserad av att besöka dem.

Politiker

Lunds universitet har ambassadörer som står upp för sitt universitet. Jag har sett fruktansvärt lite från GU. Andra får

man samtal från i viktiga frågor. Det visar på ett intresse. Om GU på allvar vill sticka ut. Varför har man då inte hört något om den kommande proppen? Från de andra får jag rimliga argument. Klart att jag lyfter fram detta i mitt arbete. Risken är att man inte tänker på GU när man startar nya projekt,

talare till evenemang osv. Politiker


Det händer saker på GU. De har bra forskare och syns i debatten, i tidningsartiklar.


Vi har även olika typer av samarbetsavtal där vi får tillgång

till analyser och rapporter. Det bidrar till en vetenskaplig förankring i vårt arbete.

Myndigheter

GU ligger i en industri- och handelsorienterad region. Det innebär att de av naturen är mer vända mot omvärlden.

Myndigheter

Mest intresserad av forskningen – gärna så tillämpad som möjligt (konkret och nära läsarna). Inte

så mycket lokala frågor, som arbetsplatsen och studiefrågorna.

Massmedia

När det gäller dialogen med omvärlden: de lever kvar i att skriva för andra akademiker. Det har nog ändå hänt en hel del på senare år. Det kunde

vara mycket bättre. Intresseorganisationer

”Ett universitet som ger kunskap till omvärlden” (forts)

Vi kan skapa kopplingar som inte är möjliga på andra ställen. Har en stark exportnäring och en fin historia med frihandelskultur. Det

kan vi utnyttja. Näringsliv

Många forskare snöar in på detaljer. De behöver lyfta blicken. Det är de stora

dragen som är intressant. Massmedia

GU är en del av samhället, det är rätt tänkt. Jonseredssamtalen är

ett tecken på det. Kultursfären

Få politiker och näringslivsföreträdare har

forskningsbakgrund idag. Här kan universitetet spela en roll för att skapa en bättre samhällsdebatt.

Näringsliv

Vi vill ha bra synpunkter från GU, vilket vi har fått genom åren. Vi har en bra dialog.


Jag skulle vilja att GU var mer öppet och förekom med

information om sin verksamhet i högre utsträckning.

Massmedia

Försök nå ökad internationalisering. Ökad bredd och djup i kontakterna.

Gärna internationellt. Näringsliv

Hela det omgivande samhället är lite som sugfiskar på

universitetet, som är den stora fisken (positivt).

Myndigheter

Vill ha någon som kan förklara saker och ting utifrån nyhetsagendan

(tolkar trender etc). Massmedia

Vi behöver en svensk resursbas, ämnesspecifika kunskaper på en hög nivå.


GU är en samarbetspartner inom forskning. De ger

kunskapsunderlag och är en dialogpartner kring forskning

inom många områden.Myndigheter

0123456789

10

5.3

”Ett universitet som nyttiggör forskningen”

GU har inte varit framstående på att

knoppa av och kommersialisera forskning.


Att nyttiggöra forskningen är en större utmaning för

GU jämfört med exempelvis Chalmers eller

Högskolan i Borås.Kultursfären

De har regelbundna arrangemang där man får träffa flera forskare utifrån

ett visst tema. En guldgrej. Gav mycket

press.Massmedia


Patentering och industrialisering är det bättre att låta andra hantera. Det krävs mycket

pengar för att lyckas med detta. Forskningsfinansiärer

Om tio år hoppas jag att GU har fått igång humaniora och samhällsvetenskap och gjort

dem mer involverade i samverkansprocesser med det omgivande samhället.

Myndigheter

Det är mycket troligare att Chalmers blir inbjudna till olika samverkansforum än GU. Det

är enklare i de tekniska områdena att tänka nytta utifrån

samhällets behov. Myndigheter

Det kan komma att krävas en strukturell förändring inför en ökad kommersialisering

av forskningen. Intresseorganisationer

Vissa vill bevara oberoendet, medan vissa vill ta reda på

vilka frågor som vi är intresserade av.


Ökad samverkan med näringslivet vore bra.

Även små och medelstora företag.


Finns bra kopplingar mellan akademi och

kulturinstitutioner i staden.Kultursfären

De stora företagen, som varit i Kina etc, är på väg hem igen. De små och

medelstora har ett genuint intresse av att koppla upp

sig. Näringsliv

Hur mycket ”utifrån-in”-kunskap har

man? Viktigt för att förstå våra behov.

Näringsliv

GU har inte klart för sig vilka förväntningar vi har. Men vi har också ett ansvar. Ska vi få den här regionen

att fungera behöver vi öka kontakterna mellan universitet och näringsliv. Det innebär dock inte att universitetet ska sälja sig själva och

göra avkall på oberoendet. Näringsliv

0123456789

10

6.3

”Ett universitet med stark attrak-tionskraft som samarbetspart-

ner”

Man måste väldigt nära GU för att se deras

attraktionskraft som samarbetspartner.

Förstoringsglaset måste fram.Forskningsfinansiärer

Det vore bra om GU pekade ut ett antal personer som vi

kunde kontakta för att få hjälp. Inte rektor eller info-

avd, snarare en egen enhet som är mer uttalat till för oss.


Vårt samarbete leder till ökad effektivitet,

kostnadsreducering och ökad måluppfyllelse i vår

verksamhet. Myndigheter

Lund och Högskolan i Borås känns tydligare. GU känns som flera avsändare. Kanske måste

vara det eftersom GU är så stort. Det påverkar inte relationen – det viktiga är vad som kommer

ut av verksamheten (forskningen).Massmedia

De borde ha en fokalpunkt som metodiskt tar reda på

vad vi vill ha hjälp med. Lite som informatörer som har koll på alla initiativ internt,

där forskare initierat intressanta projekt.

Intresseorganisationer Jag vill att man ska jobba mer med omvärldskontakter.

Mer verksamhetsförlagd utbildning.


Jag vill att GU hittar ett tryggare samspel med andra lärosäten, att man får en mer inbjudande och ”knacka på

dörren”-attityd.Forsknings- & utbildningsorg Samarbetet med GU fungerar bra på

”verkstadsgolvet”. Men någonstans mellan GU:s ledning och ”golvet” finns en stor

variation av bra, nervösa, spetsiga attityder. Det handlar om mellannivåer där individerna är svåra att identifiera, men de

finns där och de försvårar samarbetet. Forsknings- & utbildningsorg

GU är en stark partner att jobba med. Men det är inte alltid så lätt.

Samarbetet sker ofta på institutionsnivå. Den samlade

marknads-/informationsavdelningen finns inte där. Vill ha samarbeten i

frågor där GU presenterar sig mer i sin helhet. Idag avstår jag eftersom

det är krångligt.Kultursfären

Betrakta alumnverksamheten som en stor styrka. Chalmers lyckades rigga en hel del pengar genom alumner

Näringsliv

Jag vill göra konkreta saker ihop med GU

snarare än att det blir en diskussionsklubb.

Näringsliv

Om kriterierna bara hade handlat om

citeringar, framgångsrika forskare etc. så hade det inte varit något problem för GU. Men här handlar

det om relationer, att höra talas om dem och

visa vad man gjort. Politiker


”Ett universitet med stark attraktionskraft som samarbetspartner” (forts.)

Oerhört värdefullt att ha en ”guide” som kan medla mellan oss och forskarna.

Någon som förstår de redaktionella villkoren.

Massmedia

De var lite arroganta (ointresserade) i mötet med oss. De behöver

bli mer proaktiva. Intresseorganisationer

Vissa institutioner är vakna – när det gäller GU i stort är de

inte särskilt intresserade. Intresseorganisationer

Har aldrig haft någon kontakt med dem (internationellt). GU är inte det

första man tänker på. Intresseorganisationer

GU bidrar till ökad seriositet i vårt

samverkansforum. Intresseorganisationer

GU är en mycket bra samarbetspartner.


Forskningen kan hjälpa till att titta på frågor där vi

inte har tillräckligt resurser. Vi har ett stort behov av att bolla idéer.Intresseorganisationer

De måste bevisa att de vill jobba med oss.


GU är en viktig intressent, som förmodligen kommer att bli än viktigare i den internationella

konkurrensen. Intresseorganisationer

Det finns ett stort intresse för samarbete från omvärlden om

man märker att GU menar allvar. Intresseorganisationer

Vi kan bli bättre på att hantera nätverk och

alumner i Sverige, det gäller även GU. Forsknings- & utbildningsorg

Jag vill att man ska jobba mer med omvärldskontakter (staden, regionen, fordonsindustrin och

life science). Mer verksamhetsförlagd utbildning. Forsknings- & utbildningsorg Jag vill samarbeta med dem,

inom forskning och utbildning, men även gentemot andra intressenter såsom politiker

och näringslivsorganisationer.Forsknings- & utbildningsorg

GU har många kanaler i den

offentliga sektorn, men

förvånansvärt få i den privata.Forsknings- & utbildningsorg

Jag vill få ut idéutbyte och vilka planer man har framöver så att

man kan samordna. Kultursfären

Jag har ett utomordentligt stort intresse, dess forskning, utbildning och som samhällsmedborgare. 11

på en 10-gradig skala. Näringsliv

Stora företag har inga problem att kommunicera med GU. Det

är svårare för mindre och medelstora. För få kontaktytor.

Näringsliv

GU borde fokusera på att försörja näringslivet globalt

med arbetskraft. Näringsliv

”Ett universitet med stark attraktionskraft som samarbetspartner” (forts.)

Har skett en internationalisering som är till fördel. Inte lika politiskt kopplade som i Stockholm. Mer knutet till näringslivet. Detta har GU använt till sin

fördel. Men de kan göra mer genom att koppla upp sig mot det lokala näringslivet och den

statsförvaltning som finns. Näringsliv

Amerikanska universitet har tvingats jaga pengar. Det är

bekvämare att sitta still och vänta på ökade medel varje år. Men det

är inte lika effektivt. Näringsliv

Det finns en vilja att utvecklas tillsammans regionalt, och

hitta en gemensam agenda i relation till exempel staten.

Myndigheter

Jag tror att GU känner oss ganska så väl. Men det var länge sedan

jag besökte GU och hade en diskussion på övergripande nivå.

Jag vill gärna ha en inbjudan. Forskningsfinansiärer

Akademin är en viktig part för att profilera regionen internationellt,

bredvid näringslivet och samhället i övrigt.

Myndigheter

Om tio år vill jag att GU ska jobba nära med Chalmers

och näringslivet för att göra rekryteringar. Tänka lite nytt för att attrahera aktörerna.

Myndigheter

Universiteten och högskolorna hör till de

viktigaste aktörerna för oss. Otroligt viktigt att ha ett bra

samarbete med GU.Myndigheter

Faktiskt bra att bara lära känna varandra. Blir

enklare att lyfta på luren.

Näringsliv

Dialogen med oss måste ta avstamp i affärsmöjligheter.

Det är där vi har ett konkret behov.

Näringsliv

Samverkan med stora företag behöver inte ske

på högsta nivå. Enklare att komma in ”längre ner”.

Näringsliv

Utmaningen är att hitta win-win. Svårt ur ett affärsperspektiv. Ganska så mycket produktförsäljning från deras sida – ”det

här har vi i vår portfölj”. De borde tänka mer på vad som skulle göra oss mer framgångsrika. Fråga oss vad vi ska

göra och om vi behöver hjälp med det. En intressant beröringspunkt är vidareutveckling av våra medarbetare.

Näringsliv

Jag har hört positivt om GU vad gäller samarbeten. Positiva

beskrivningar. Jämfört med andra delar av landet upplever jag att andra universitet inte har det.

Politiker

Samverkan med det omgivande samhället är GU faktiskt starka inom men de har inte prioriterat

det. Det handlar i huvudsak om det som händer i den västra regionen.

Politiker Jag skulle vilja att GU jobbade med sin roll i Västsverige, hitta ett

samarbete med övriga universitet och högskolor.

Politiker

Strategiområde från Vision 2020 (4 av 4)Arbetsmiljö som inspirerar

• Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer.

Mål

• En socialt hållbar miljö. • Aktivt ledar- och medarbetarskap. • En lärande organisation. • Kvalitetsdriven arbetsmiljö.


Denna rapport har ett naturligt fokus på det externa perspektivet. Vissa av studiens IP redovisade dock sin syn på olika aspekter med koppling till GU:s arbetsmiljö. På kommande sidor presenteras därför deras bild av GU:s arbetsmiljö. För ytterligare belysning av denna fråga hänvisas till Nordisk Kommunikations rapport.

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerarSammanfattning/kommunikativa utmaningar Det är inget problem med starka enheter.

– Bra för GU om en institution/fakultet uppfattas som bäst i sitt område.

– Men GU måste visa nyttan av att tillhöra GU, internt och externt.

Ett större externt fokus kan påverka den interna kulturen, som upplevs fokuserar på interna svårigheter istället för externa möjligheter.

Arbetet med Vision 2020 är välkommet. Nu är det upp till bevis, förvalta det på rätt sätt genom förankring etc.

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Forskningsfinansiärer samt massmedia

Rykten säger att GU är svårstyrt, med

självständiga fakulteter.Forskningsfinansiärer

De har hittills inte samlats kring en idé om vart man vill och hur man ska ta sig dit. Ledarskap, envishet och

uthållighet viktigt i denna fråga. Forskningsfinansiärer

Kulturen på GU skiljer sig från den på andra universitet. GU är mer anarkistiskt än andra, svårstyrt,

man vill egentligen inte ha någon ledning. Representanter för GU bär

med sig en annan kultur än folk från andra universitet. Forskningsfinansiärer

Man kan ta tillvara på styrkan i de starka

varumärkena inom GU genom att visa nyttan med att tillhöra och

företräda hela universitetet.


Man måste hitta vad det finns för ”anarkisterna” att vinna i att

arbeta mer gemensamt. Kanske att GU annars blir akterseglade

av andra universitet. Eller en framtidsvision där man lyckas måla upp spännande miljöer.


Det finns friktioner som påverkar samarbetena. Detta beror på olika

kulturer i delade/gemensamma institutioner i frågor som rör tjänster och ekonomi, hur man ser på administration

och projekt. Detta går långt tillbaka.Forskningsfinansiärer

Man måste samarbeta internt, även om man

inte vill. De stora forskningsanslagen

kräver stora konglomerat för att få till det.


Arbetsmiljön verkar inte vara bra. Det är

en kulturfråga. Massmedia

Svårt för unga forskare att gå emot normen och den auktoritet och makt som handledaren har.

Massmedia

De skriver inte tillräckligt många debattartiklar.

Kanske en kulturfråga, kanske en jantelag. Eller

också kanske det helt enkelt inte föresvävar dem.

Massmedia

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Intresseorganisationer samt myndigheter

Känns ibland som att institutionerna är ensamma, att det saknas stöd från ledningen.


Det är en tuff miljö. Finns en konkurrens mellan individer

och institutioner. Mycket avundsjuka, vilket gör att få

vågar kliva fram och ta plats.Intresseorganisationer

GU känns mer splittrat än andra universitet.


Självbilden hos varje fakultet och institution är nog att de är den starkaste på universitetet.

Det kan få effekten att man inte ser sig som en helhet. Det kan i vissa fall skapa dynamik. Men viktigt att komma ihåg att man tillhör en helhet

och att man bidrar till helheten.Intresseorganisationer

Gemene mans uppfattning är att Handels är en

separat skola. Vet inte om det är bra eller dåligt. Intresseorganisationer

Det är mycket prat om relationen mellan Sahlgrenska akademin och GU. Min uppfattning är att den kan bli bättre. En större stolthet för andra sidan, från bägge håll, skulle behövas.


Det bubblar en hel del intriger. Bort med det. Stå

bakom de som leder GU och se till att göra det riktigt bra.

Skapa mindre tjafs. Intresseorganisationer

Det finns ett mod hos ledning och styrelse för att både se över

och göra förändringar för att skapa ett universitet som är

bättre lämpat för att möta framtiden.


Det är en tuff kultur. Innebär att det krävs en tuffhet och uthållighet för att orka med att göra de organisatoriska

förändringarna. Intresseorganisationer

Hoppas att de har ork att ta sig igenom arbetet med Vision 2020 och förändringsarbetet, som kan

göra ont. Måste ha en organisation som är beredd att

möta konkurrensen. Intresseorganisationer

Om tio år hoppas jag att det på GU har satt sig en kultur med

högt i tak och stark mobilitet. Så de inte blir rigida och stelnar.

Myndigheter

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Forsknings- och utbildningsorg samt politiker

Det uppstår svårigheter när man ska samarbeta över

gränserna. Det blir en övning i sig. Hänger ihop med kulturen.


Har uppfattat att det funnits ett konstant hot om utbrytning från Sahlgrenska och Handels. Inte bra när deras företrädare öppet

hotar med att bryta sig loss. Forsknings- & utbildningsorg

Handels och GU har inte hittat bästa formen för

samverkan. Har en känsla av att Handels försöker hävda

sig som eget varumärket. Det är ett tecken på otrygghet.


Tror att det är för stora avstånd mellan fakulteterna. Finns en viss intern

otrygghet som beror på kulturfrågor. Varför kan man inte vara stolt över att

tillhöra andra starka namn?Forsknings- & utbildningsorg

GU känns som det mest decentraliserade universitetet i Sverige. Det är inte ett stort problem externt, men jag hör är att det är jobbigt internt.


Har en historik med tidigare högskolor som slagits samman,

men som inte velat foga sig. Forsknings- & utbildningsorg

Finns en strävan mot inåtvändhet och problematisering, vilket

påverkar organisationen negativt. Lite av en kultur.


Splittringstendenser är inte bra. Ta de interna ”delarna” i örat. De

behöver jobba mer med att konsolidera sig som ett universitet.


GU:s decentraliserade organisation är faktiskt ökänd. Det behöver bli lite ordning och reda i organisationen.

Önskar dem lycka till.Forsknings- & utbildningsorg

Den negativa bild som sprids av GU är att det finns

samarbetssvårigheter. Politiker

Svårt att säga ”detta är GU”. Jämför man med andra är det nog mer uppdelat. Det

präglar (kulturen). Politiker

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Kultursfären samt näringsliv

De är lite för blygsamma ibland. Samla krafterna

och för ut vad GU är duktiga inom. Kultursfären

Att malla in allt i ett system för att man har dålig ekonomi

leder inte någonstans. Det får inte bli för stelt.

Kultursfären

Som icke universitetsmänniska förundras man över den självbild som universitetsfolk har.

Det är bara forskning som räknas (en kulturfråga). En ledningsfråga – hur man

kommunicerar och prioriterar undervisningen. Kultursfären

Den bild jag fått är att Sahlgrenska akademin upplever att man kanske inte är skyldig att följa direktiv från

högsta ledningen på GU. Kultursfären

Om jag ska vara rå: uppmuntra cheferna till att inte vara så

konforma. Att låta dem vara lite modigare och våga gå utanför

ramarna. Ett sådant förhållningssätt ger bara vinnare.

Kultursfären

Man får en känsla av att de gömmer sig bakom ”det går inte”-argument. De hamnar för snabbt i de interna

svårigheterna istället för de externa möjligheterna. Amerikanska

universiteten har en annan kultur och är bättre på att hantera detta.

Näringsliv

Man ska inte optimera gnällighet i organisationen

(kritik mot initiativ för att synas i viktiga frågor bl a), snarare att

det händer något externt. Näringsliv

Om man kan bygga en kultur som är mindre gnällig och mer externt

orienterad kan man komma över att det inte alltid blir perfekt. Det perfekta

får inte bli det godas fiende. Näringsliv

Det är inget problem med starka enheter. Om GU upplever att Handels är för starka har man

själv problem. Om Handels skulle bli världens bästa inom sitt område är det bara bra för GU.

Näringsliv

Det är lite av det svenska, där det är icke-Lutheranskt att fira att man gjort

något bra. Borde vara tvärt om. Man ska fira när det går riktigt bra, och fira till 90 procent när det gått till 90 procent bra.

Näringsliv

Upplever att det finns ett motstånd hos professorer och forskare att

undervisa studenter – en kulturfråga som man borde ge sig på. Borde vara ett hedersuppdrag att prata med de

framtida forskarna. Näringsliv

Resultat från intervjuerna – Övrigt/Kommunikation

IP:s bild: Övrigt/KommunikationSagt på intervjuerna: Forskningsfinansiärer

Jag tror inte på broschyrer. Kostsamt.

Oftast snabb information jag vill ha.

Jag behöver förstå forskarnas villkor, hur de

jobbar internt. GU:s hemsida

är bra.

Inte ha allmänna nyhetsbrev, men väl paketerad och relevant information är bra. Man skulle

kunna lägga upp en profil och få det man är intresserad av.

Gör GU begripligt, hur de tänker och vad man vill

göra. Vart ska de, vad ska de satsa på? Då kan vi hitta

gemensamma intressen.

Rankingarna är här för att stanna. Viktigt att veta var

GU är.

Jag kan inte säga vad som är unikt med GU

jämfört med t ex Stockholms universitet.

Är intresserad av hur det går med de strategiska

initiativen och omorganisationen.

Dialogen fungerar bra, öppen, ärlig och

förtroendegivande.

Vet att rankinglistorna inte är helt sanningsenliga

men man kan inte negligera att det tittas på

dem.

GU är bra på att kommunicera.

Det är bra om rektorn är ute i debatten och syns.

Det är givetvis fler som ska göra det, men hon är

vältalig och har lätt för att kommunicera.

Otydlighet på Sahlgrenska sjukhuset/akademin. Man vet inte vad som är VGR:s

ansvar och vad som är GU:s. Det blir rörigt.

Bli viktigare lokalt och regionalt genom att visa

GU:s betydelse för Göteborg och regionen.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Myndigheter

Jag tror att GU kan nå ut mycket mer. Tror att allmänheten inte känner till vad vi har här. Hur

mycket kunskap som tas fram, vilken resurs vi har. Man skulle kunna göra mycket mer med

kommunikationen.

Rankinglistor är inte viktigt för oss. Men studenter och forskare tittar på det. Jag

tror att det är betydelsefullt.

Det saknas lite av en dynamik kring hur man tar sig an framtiden. De

har fullt upp med sina interna processer nu. Det är mer rörelse på

andra universitet – de tittar på framtiden.

De som lyckas har en förmåga att lyssna både inåt och utåt och har en förmåga att agera utifrån

det.

Jag vill att de ska kopplas samman med en viss excellens eller ett visst profilområde. Inte

med en ort eller ett land.

Forskningsresultat är som gödsel. Det måste spridas ut

för att göra nytta.

Det personliga mötet är viktigast – det fungerar bra –

och en bra hemsida. Hemsidan är bra men kan bli bättre så att man snabbt kan

hitta det man vill ha.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Massmedia

Ett framstående universitet ska vara bra på att sätta en egen agenda.

Men även kommentera det som händer, via bra

forskare.

Kollar GU:s hemsida titt som tätt. En viktig kanal.

Man måste börja träna doktoranderna. De har

jättesvaga grundkunskaper om media. Starta en doktorandkurs där de får lära sig om media. Vi

hjälper gärna till.

Rankingar är inte avgörande. Jag vill bilda

mig en egen uppfattning.

Jag skulle vilja ha ett svenskt forskning.no. En

fristående nyhetsbyrå men med ett antal universitet

knutna till sig.

Ett framstående universitet ska placera sig

högt på utbildningsrankingar. Jag tycker att dessa rankingar

är jättebra.

I relation till de höga förväntningar jag har är kommunikationen dålig. Men det finns undantag.

Forskare är rädda för att prata om frågor

som man inte själva har lagt fram. Rädda för att vara allmän,

generalist.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Intresseorganisationer

De syns relativt lite för att vara en så stor

arbetsplats. De skulle kunna ta större plats.

GU:s förmåga att kommunicera med mig är

relativt god.

GU Spegeln och annat som de ger ut är läsvärt. Borde

spridas till företag. Artiklarna i GU Spegeln

borde ligga på hemsidan.

Hemsidan borde bli mycket bättre. Det är

jättesvårt att hitta.

Topplistor är inte jätteviktigt. Men i kommunikations- och

marknadsföringssyfte kan de ju användas, om man hamnar högt.

Hemsidan, studentträffar, näringslivskvällar och ett bra

och brett kontaktnät – bra kontaktytor.

GU:s förmåga att kommunicera med omvärlden

kunde vara mycket bättre.

GU sticker inte ut i kommunikationen med omvärlden.

De håller sig inte framme. Jag svämmas över av nyhetsbrev. Men det är okej

så länge de är skräddarsydda för mina behov.

GU är inte ett synligt universitet. Det handlar om var du är och hur du

presenterar dig. Jag deltog nyligen på två stora konferenser i Europa

och USA. Finns de ens där?

Jag har alltid blivit väl bemött i mina

kontakter med GU.

Vore bra om samverkan mellan GU och högskolorna i väst ökade. De

kanske kan bli specialiserade nischer/avdelningar inom GU. Då

skulle statusen och kvaliteten höjas.

De är generellt sett dåliga på att kommunicera det de är bra på.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Forsknings- & utbildningsorg

GU borde för 5-6 år sedan börjat marknadsföra sig som det främsta och mest avancerade

professionsuniversitetet. En statlig utredning pekade för några år sedan ut GU som ett

professionsuniversitet. GU hade varit ledande som professionsuniversitet om det gjort det. De

struntade i det. Då hamnar man på plats 7 istället för 1. Att man trots det har högst söktryck

i landet beror på staden, inte på GU.

Rankingarna är väldigt mycket kuriosa. Väldigt suspekta. Men det finns en risk för att blivande studenter tittar på dem och då

blir de viktiga.

Kommunikationen mellan ledningarna fungerar bra. Och

mellan forskarna. Men mellan dessa nivåer finns det ett glapp. Och då

behöver internkommunikationen bli bättre – både hos dem och oss.

Deras hemsida är bra. Dynamisk och smart.

När man väljer GU väljer man en stor stad, attraktivt. Kan välja eller välja bort studentlivet.

De gör en utmärkt tidning.

GU är duktiga på att kommunicera med omvärlden – bättre än oss. Det märks i

media. Det är däremot inte alltid excellenta på att hantera enskilda frågor, exempelvis språkfrågan. GU är ett typiskt

bredduniversitet. De ska täcka mycket. Då försvinner möjligheten att profilera sig

som ett unikt universitet. Det är svårt att säga vad som är

specifikt med GU.

Jag känner att GU är på väg att bli en starkare institution strategiskt.

Med starkare central styrning.

GU har potential att bli mer synligt. Jag ser mer av Lund och inte minst Karolinska. De

har en mer offensiv informationsstrategi.

Det saknas en systematik i kommunikationen med mig.

Väldigt mycket ad hoc.

Finns inte så mycket som skiljer GU från andra

universitet.

Finns bra kommunikativt samarbete nationellt på

ledningsnivå.

Vi har en väldigt bra relation. Vi konkurrerar

givetvis, men bra dialog.

Det vore bra med en mer strukturerad mötesform som innebär att vi träffas regelbundet. Inte minst med tanke på de förändringar vi står

inför i universitetsvärlden.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Kultursfären

Jag har direktkontakt med många personer på GU. Det är en utmärkt och professionell dialog. Jag skulle önska att GU syntes mer

i samhällsdebatten. Tycka och tänka, skriva debattartiklar. De bör uppmuntra och stödja dem som vill

synas mer. Där kan det behövas internt stöd och coachning. Tyvärr är rankingen

viktigt, man hade önskat att det inte vore så.

GU:s förmåga att kommunicera med omvärlden är inte så bra

som den skulle kunna vara. De har kanske fullt upp med

kommunikationen internt. Det finns många arenor som de skulle

behöva synas mer på.

Jag skulle vilja läsa mer av dem på DN debatt, GP, se företrädare i morgon-TV.

GU har lyckats att kapitalisera på den styrka som studenterna innebär för staden på ett bra sätt. Det var en icke utnyttjad

resurs tidigare.

Jag tror att man har ett större problem att kommunicera

internt än externt. Det finns alltid en skeptisk inställning till den centrala ledningen då den är långt ifrån verksamheten.

Stor utmaning att hitta en struktur för

den interna kommunikationen.

Ledningen är öppen för nya sätt att arbeta. Väldigt

konstruktiva.

Övrigt/kommunikation Sagt på intervjuerna: Näringsliv

Varför kan inte dottervarumärkena stå mer ”stand alone”? Finns alltid krafter som vill bryta sig ut, varför inte bejaka det redan från början och skapa en portföljstrategi

som tillåter döttrarna att vara starka?

De letar ofta efter systemlösningar och trär en stor tröja över en

spretig kropp (vad syns då?).

Det är uniciteten i de enskilda varumärkena som skapar styrka,

inte den geografiska tillhörigheten.

Begreppet GU är en tillgång. Men man måste göra något

med det.

Om industrin har svårt med självdistans har universiteten det ännu värre, trots att de borde ha

högre kompetens.

Chalmers är det enda Göteborg har att komma med. GU:s

varumärke är inte särskilt starkt. GU är väldigt anonymt. Saknar

tydlig profil. En provinsskola i en avkrok i Europa.

Absolut viktigt att veta hur de rankas på listorna.

Det har visat sig att mod är det mest centrala i strategiarbetet.

Den största risken är ofta slätstrukenhet, det kostar mycket.

Man ska nog acceptera att rankinglistor finns och göra så bra som möjligt ifrån sig. Orimligt att

GU ska bli topp 3. Ett rimligt mål är att bli som Manchester eller så.

Visst kan de bli som Oxford eller Cambridge, men det

tar 200-300 år. GU har i allmänhet ett bra självförtroende. Men

ibland är de blyga. Vi är övertygade om att vi är bäst men är blyga och då berättar man inte om det.

Attityden på Högskolan i Borås passar oss som företag. Ödmjuk

och businessorienterad. Hög svansföring passar inte hos oss.

Jag har ingen kommunikation och inga kontaktytor med GU. Jag följer dem inte

alls. Men det finns förmodligen kontakter hos mina medarbetare som är bra – har inte hört något negativt.

Övrigt/kommunikation Sagt på intervjuerna: Politiker

Man kanske kan arrangera en årlig

vetenskaplig konferens?Nyhetsbrev eller annan

återkommande kommunikation hade varit bra. Inte säljande

utan informerande och bildande.

Har ingen dialog. Saknar det. Har inte blivit inbjuden

på 15 år till GU.

Rimligt att de tar på sig en roll som stärker

Västsverige. Blir tydligt. Föredrar personliga möten. Kontinuerlig

information kan jag hämta själv.

Tror att man ska systematisera

kommunikationen. Tidigare bjöd man in kommunalråd och riksdagsledamöter.

Resultat från medieanalysen – en sammanfattning

Se bilaga 2 för fullständig version av medieanalysen.Solberg, oktober 2012.

Omfattning och avgränsning

Genomgång av GU i media under de

senaste fem åren.

• Källa: GU:s kvartalsrapporter. • Syfte: Genomgång av den

övergripande utvecklingen. • Resultat sammanställning av

statistik och fakta.

Genomgång av GU i media under det

senaste året.

• Källa: GU:s kvartalsrapporter samt research i bevakningstjänster.

• Syfte: Fokus på specifika frågor kopplade till Vision 2020.

• Resultat: identifiering av aktuella frågor inkl. innehåll, nyhetsvärdering, särskilda kännetecken i rapporteringen

Bilden av GU historiskt på ett övergripande

plan.

Bilden av GU mer specifikt

under det senaste året.


Genomgång av GU:s medierapporter från Q2 2007. Sökningar i mediebevakningsverktyg som Aitellu och

Retriever. Intervjuer med representanter från GU samt media. Analys:

– Kvantitativ del: Fakta och trender utifrån aspekter som genomslag (antal införanden), medievinkel samt eget mediearbete.

– Kvalitativ del: Genomgång av specifika frågor utifrån aspekter som innehåll och särskilda kännetecken.

IP:s bildSagt av massmedia om medierelationen

Informatörerna är duktiga. Förstår media och är bra på att slussa mig till rätt källa.

Vi får mycket inspel från Uppsala. Tänker till på vad vi behöver, utifrån ett timing-perspektiv, i media inför

varje säsong. Har stor nytta av det.

Jag vill vara ensam om nyheten. Fler unika nyheter.

Delar av GU är bra på att hantera media.

Sahlgrenska akademin och naturvetenskapliga

är två exempel. Det är viktigt att de kontaktar huvudredaktionen i Stockholm.

Inte bara mig – vi har få medarbetare här. Det är större

sannolikhet att nyheten kommer in om de redan från början sålt in det på central-redaktionen.


Hos forskarna finns det en rädsla för att prata med

media. Det finns inte hos informatörerna.

Ibland finns det ingen förståelse för vårt

redaktionella sätt att arbeta.

”Hitta experten” är inte tillräckligt snabb. Använder

den inte särskilt ofta. Ringer hellre en person

som hjälper mig.

Jag har några bra kontakter på GU och

vissa som kan bli det.

Om tio år skulle jag vilja ha fler naturliga

ingångar/kontaktvägar in till GU.

GU är duktiga på att få ut nyheter.

Sahlgrenska har varit grymt bra på media. De frågar forskarna tills de

förstår. Låter inte forskarna skriva själva.

GU i mediaAnalys och slutsatser Media är intresserade av GU. GU:s relation till media anses generellt sett vara bra.

– Nöjdheten är dock till stor del avhängigt tillgången till upparbetade kontakter.

– Finns mer att göra i att stödja och utbilda forskarna. GU anses generellt sett vara bra på att ta fram nyheter. Välskrivna

releaser. Rubrikerna och vinklarna funkar. Media är främst intresserat av forskning och experter. Andelen negativ publicitet är låg – internt är bilden annorlunda. Behov av ökad prioritering av medierelationer och att ha bra översikt

kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos media) – en organisatorisk fråga.

Finns utrymme för GU att bli mer proaktiva i kommunikationen.– Resultatet från egna pressaktiviteter är positivt. Finns tydligt

definierade mål? – GU hantering av mer laddade nyhetsvinklar präglas av reaktivt

och defensivt agerande (”tagna på sängen”).– Plan för medieutspel.

GU i mediaRekommendationer

– Fokusera internt på det som dominerar medieutrymmet, dvs. det positiva, inte det negativa. – Hitta sätt att föra ut detta internt. – Hantera de negativa delarna internt på ett strukturerat och bra sätt.

– GU:s kommunikatörer kan utnyttjas mer som stöd genom att träna/coacha samt bistå med budskapsframtagning och kommunikativa verktyg som Q&A-dokument.

– Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor organisatoriskt. Ett team av informatörer som hanterar samtliga fakulteters mediearbete? – Bättre koordinering, översyn och service – gör det enklare för

omvärlden att få relevant information. – Inrätta system för löpande inventering frågor som är heta/kan bli heta

beroende på säsong, interna och externa händelser (både negativa och positiva).– Gör att ni kan ta taktpinnen i högre utsträckning – slippa bilden av att

ni blir ”tagna på sängen”.– Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala

sammanhang – och att förse talespersoner med.

Avslutning– en påminnelse som tips till arbetet i nästa steg


Det finns ett gediget material framtaget i arbetet med nulägesanalysen. Detta är något väldigt positivt!

Ta hjälp av Vision 2020 genom att utgå från den för att identifiera det som är viktigast i materialet.

Bilagor

Bilaga 1. Intervjupersoner Bilaga 2. Medieanalys

Lars Rask VD, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) ForskningsfinansiärerMargareta Gustafsson Kubista TT, nyhetschef, Göteborgsredaktionen MassmediaPeter Gaestadius Biträdande regionchef, Svenskt Näringsliv IntresseorganisationerCharlotte Brogren Generaldirektör, VINNOVA Myndighetsföreträdare/ forskningsfinansiärBjörn Brorström Rektor, Borås Högskola Forsknings- och utbildningsorganisationerJonas Andersson Fd VD Stiftelsen Framtidens Kultur KultursfärenHelena L Nilsson Enhetschef FoU, VGR. Ordförande Kunskapsstaden, 2021 MyndighetsföreträdareAnna Falck VD, Bok- och Bibliotek KultursfärenKarin Markides Rektor, Chalmers Tekniska Högskola Forsknings- och utbildningsorganisationerPer Eriksson Rektor, Lunds universitet Forsknings- och utbildningsorganisationerLars Bäckström Landshövding, Västra Götalands län MyndighetsföreträdareOle Petter Ottersen Rektor, Universitetet i Oslo Forsknings- och utbildningsorganisationerJens Littorin Västsverigereporter, Dagens Nyheter MassmediaCarl-Eric Hagentoft Verkställande ledamot, Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och

KulturForskningsfinansiärer

Mille Millnert Generaldirektör, Vetenskapsrådet ForskningsfinansiärBirgitta L-Öfverholm Chef för avdelningen Näringslivsgruppen, Göteborg & Co IntresseorganisationerLeonard Engel Executive Director, European Association for Internatinal Education Politiker/tjänstemänLeif Johansson Styrelseordförande , Ericsson samt AstraZeneca NäringslivsföreträdareKåre Bremer Rektor, Stockholms universitet Forsknings- och utbildningsorganisationerBjörn Sandmark Chef för Göteborgs stads kulturförvaltning KultursfärenKent Johansson EU-parlamentariker (C) Politiker/tjänstemänCarl-Johan Hagman VD, Stena Rederi NäringslivsföreträdareSven-Olof Bodenfors VD F&B Case, Senior Advisor F&B. NäringslivsföreträdareEva Hansdotter Senior Vice President, Group People and Business Excellence, SKF NäringslivsföreträdareCecilia Krönlein Chefredaktör, Göteborgs-Posten MassmediaYvonne Andersson Riksdagsledamot (KD). Ordförande RIFO. Politiker/tjänstemänAnders Granlund Enhetschef, Sida, Enheten för forskningssamarbete IntresseorganisationerAnneli Hulthén Kommunstyrelsens ordförande (S), Göteborgs Stad Politiker/tjänstemän

Bilaga 1 Intervjupersoner

Bilaga 2 Medieanalys


Innehåll

Inledning – Bakgrund – Syfte och mål – Metod – Omfattning och avgränsning

Analys, slutsatser och rekommendationer Resultat

– Kvantitativ undersökning: GU i media 2007-2012 – Kvalitativ undersökning: GU i media under det

senaste året

Inledning

Bakgrund

Göteborgs universitet (GU) har inlett ett projekt med att ta fram en kommunikationsstrategi för hela universitetet.

Projektet inleds med en nulägesanalys. En del av nulägesanalysen utgörs av att ta fram ”bilden av GU”.

Som en del av att ta fram ”bilden av GU” vill GU genomföra en medieanalys vilken Solberg har blivit ombedd att genomföra.

GU har (i projektplanen) angett att i nulägesanalysen ingår att: Ta fram den aktuella bilden av Göteborgs universitet, internt och

externt. Kartlägga hur universitetet uppfattas av olika intressenter (både interna och externa). Detta arbete genomförs dels genom en intervjuundersökning bland externa såväl som interna målgrupper, dels genom en medieanalys. Eventuellt används i detta sammanhang den tidigare använda positioneringskartan (från rådet för identitet och image).

Syfte och mål med medieanalysen

Syftet

med

medieanalysen är att ta reda på den

bild som finns av GU

i media.

Målet

är att ta fram en medieanalys

som utgör

input till Solbergs samlade

leverans

till GU:s

nulägesanalys.

Resultatet utgör en

del av den samlade

”bilden av GU” (som i sin tur är en del av

nulägesanalysen).

Omfattning och avgränsning

Genomgång av GU i media under de

senaste fem åren.

• Källa: GU:s kvartalsrapporter. • Syfte: Genomgång av den

övergripande utvecklingen. • Resultat sammanställning av

statistik och fakta.

Genomgång av GU i media under det

senaste året.

• Källa: GU:s kvartalsrapporter samt research i bevakningstjänster.

• Syfte: Fokus på specifika frågor kopplade till Vision 2020.

• Resultat: identifiering av aktuella frågor inkl. innehåll, nyhetsvärdering, särskilda kännetecken i rapporteringen

Bilden av GU historiskt på ett övergripande

plan.

Bilden av GU mer specifikt

under det senaste året.


Genomgång av GU:s medierapporter från Q2 2007. Sökningar i mediebevakningsverktyg som Aitellu och

Retriever. Intervjuer med representanter från GU samt media. Analys:

– Kvantitativ del: Fakta och trender utifrån aspekter som genomslag (antal införanden), medievinkel samt eget mediearbete.

– Kvalitativ del: Genomgång av specifika frågor utifrån aspekter som innehåll och särskilda kännetecken.

Analys, slutsatser och rekommendationer

GU i mediaAnalys och slutsatser Media är intresserade av GU. GU:s relation till media anses generellt sett vara bra.

– Nöjdheten är dock till stor del avhängigt tillgången till upparbetade kontakter.

– Finns mer att göra i att stödja och utbilda forskarna. GU anses generellt sett vara bra på att ta fram nyheter. Välskrivna

releaser. Rubrikerna och vinklarna funkar. Media är främst intresserat av forskning och experter. Andelen negativ publicitet är låg – internt är bilden annorlunda. Behov av ökad prioritering av medierelationer och att ha bra översikt

kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos media) – en organisatorisk fråga.

Finns utrymme för GU att bli mer proaktiva i kommunikationen.– Resultatet från egna pressaktiviteter är positivt. Finns tydligt

definierade mål? – GU hantering av mer laddade nyhetsvinklar präglas av reaktivt

och defensivt agerande (”tagna på sängen”).– Plan för medieutspel.

GU i mediaRekommendationer

Fokusera internt på det som dominerar medieutrymmet, dvs. det positiva, inte det negativa. Hitta sätt att föra ut detta internt. Hantera de negativa delarna internt på ett strukturerat och bra sätt.

GU:s kommunikatörer kan utnyttjas mer som stöd genom att träna/coacha samt bistå med budskapsframtagning och kommunikativa verktyg som Q&A-dokument.

Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor organisatoriskt. Ett team av informatörer som hanterar samtliga fakulteters mediearbete? Bättre koordinering, översyn och service – gör det enklare för omvärlden

att få relevant information. Inrätta system för löpande inventering frågor som är heta/kan bli heta

beroende på säsong, interna och externa händelser (både negativa och positiva). Gör att ni kan ta taktpinnen i högre utsträckning – slippa bilden av att ni

blir ”tagna på sängen”. Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala

sammanhang – och att förse talespersoner med.

Resultat – GU i media 2007-2012

GU i media 2007-2012

Kvantitativ undersökning innehållande: Genomslag – antal införanden.

Kvartalsvis Årligen

Medievinkel – andelen negativ publicitet (kvalitativ analys av Infopaq). Kvartalsvis Årligen

Resultat av GU:s egna mediearbete (publicitet från GU:s pressaktiviteter). Kvartalsvis Årligen Egna representanter

Ämnesområden: Genomslag per ämne Genomslag totalt för de tre största ämnena

Medietyp: viktigaste källor.

GU i media 2007-2012Antal införanden: kvartalsvis utveckling

Q2 2007

Q3 2007

Q4 2007

Q1 2008

Q2 2008

Q3 2008

Q4 2008

Q1 2009

Q2 2009

Q3 2009

Q4 2009

Q1 2010

Q2 2010

Q3 2010

Q4 2010

Q1 2011

Q2 2011

Q3 2011

Q4 2011

Q1 2012

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

Utveckling för varje kvartal

Många införanden – GU är intressant! Har GU definierat mål på antal införanden?

Stigande trend. Säsongsvariationer: Q3 lågt på grund av sommar men Q3-10 högt som en följd av valet. Q2 högt generellt, bl a pga många disputationer.

GU i media 2007-2012Antal införanden: årlig utveckling

Många införanden – GU är intressant! Stigande trend med relativt kraftig ökning senaste perioden.

Q207-Q108 Q208-Q109 Q209-Q110 Q210-Q111 Q211-Q1120

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

Årlig utveckling

*

* Olika mätmetoder mellan 2007 och 2008 förklarar värden för perioden Q207-Q108?

GU i media 2007-2012 Medievinkel: kvartalsvis utveckling

Andelen negativ publicitet är jämn och på en låg nivå. Q3-08 är ett undantag vilket beror på ett fåtal frågor.

Har GU definierat mål på andelen negativ publicitet?

Q2 2007

Q3 2007

Q4 2007

Q1 2008

Q2 2008

Q3 2008

Q4 2008

Q1 2009

Q2 2009

Q3 2009

Q4 2009

Q1 2010

Q2 2010

Q3 2010

Q4 2010

Q1 2011

Q2 2011

Q3 2011

Q4 2011

Q1 2012

0

5

10

15

20

25

Andel (%) negativ publicitet, kvartalsvis

GU i media 2007-2012Medievinkel: årlig utveckling

Andelen negativ publicitet är låg, mindre än fem procent. Undantaget är Q208-Q109 vilket förklaras av att två kvartal redovisade högre siffror.

N/A

Q207-Q108 Q208-Q109 Q209-Q110 Q210-Q111 Q211-Q1120

3

6

9

12

15

Andel (%) negativ publicitet, årligen

GU i media 2007-2012GU:s pressaktiviteter: kvartalsvis utveckling

Q2 2007

Q3 2007

Q4 2007

Q1 2008

Q2 2008

Q3 2008

Q4 2008

Q1 2009

Q2 2009

Q3 2009

Q4 2009

Q1 2010

Q2 2010

Q3 2010

Q4 2010

Q1 2011

Q2 2011

Q3 2011

Q4 2011

Q1 2012

0

5

10

15

20

25

30

35

Publicitet från egna pressaktiviteter (%), kvartalsvis

Bra genomslag Q2 tack vare SOM och disputiationer. Som mest 34 procent, vilket anses vara mycket bra.

(enligt GU:s mediebevakningsleverantör)

GU i media 2007-2012GU:s pressaktiviteter: årlig utveckling

Minskningen beror enbart på ny mätmetod.

Q207-Q108 Q208-Q109 Q209-Q110 Q210-Q111 Q211-Q1120

5

10

15

20

25

Publicitet från egna pressaktiviteter (%), 12 månader

GU i media 2007-2012GU:s pressaktiviteter: egna representanter Till stor del samma personer som återkommer bland de

representanter från GU som syns mest i media (bl.a. Pam Fredman, Sören Holmberg, Henrik Ekengren Oscarsson, Lennart Weibull, Marie Demker, Bo Rothstein, Ulf Bjereld, Peter Esaiasson, Joakim Larsson).

Dessa återfinns bl.a. inom följande ”områden”: – GU:s främste representant, kommenterar allmänna frågor – Pam

Fredman. – Statsvetenskap-forskare/SOM: Sören Holmberg, Bo Rothstein,

Marie Demker, Henric Oscarsson, Lennart Weibull, Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors, etc.

– Framstående forskare i övrigt: t.ex. Joakim Larsson.– Gästprofessurer: t.ex. Martin Jönsson. – Enskilda personer i särskild position/område som sticker ut: t.ex.

Rolf Wolff, Kent Asp, Dennis Töllborg.

Expertrollen viktig. Hur kan bra exempel föras vidare och spridas i fler delar av organisationen?

GU i media 2007-2012Genomslag per ämne: kvartalsvis utveckling

Q2 200

7

Q3 200

7

Q4 200

7

Q1 200

8

Q2 200

8

Q3 200

8

Q4 200

8

Q1 200

9

Q2 200

9

Q3 200

9

Q4 200

9

Q1 201

0

Q2 201

0

Q3 201

0

Q4 201

0

Q1 201

1

Q2 201

1

Q3 201

1

Q4 201

1

Q1 201

20

10

20

30

40

50

60

70

Ämnen med störst genomslag (%)

ForskningExpertsamverkanUtbildning

Proc

ent

Expertsamverkan-andelen ökade 2010, till stora delar som en följd av ökad efterfrågan av statsvetarexpertis i samband med valet, och därefter pga turbulensen inom

socialdemokratin. Obs! Detta är bara relativ fördelning, inte faktiska tal.

GU i media 2007-2012Total andel för de tre största ämnena

Q2 2007

Q3 2007

Q4 2007

Q1 2008

Q2 2008

Q3 2008

Q4 2008

Q1 2009

Q2 2009

Q3 2009

Q4 2009

Q1 2010

Q2 2010

Q3 2010

Q4 2010

Q1 2011

Q2 2011

Q3 2011

Q4 2011

Q1 2012

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Totala andelen av genomslaget för forskning, expertsamverkan och utbildning (%)

Tillsammans står forskning, expertsamverkan och utbildning för mellan 70 och 90 procent av genomslaget.

GU i media 2007-2012Medietyp: viktigaste källor

Q207-Q108 Q208-Q109 Q209-Q110 Q210-Q111 Q211-Q1120

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Mediekällorna som skriver mest om GU

GPSvDDNGTBT

Anta

l inf

öran

den

GU i media 2007-2012Medietyp: viktigaste källor Den lokala bevakningen dominerar.

– GP skriver mest om GU – särklassigt flest införanden varje år under perioden (857 stycken Q211-Q112).

– Bevakningen från GT har ökat under hela perioden: från 74 stycken Q207-Q108 till 248 under Q211-Q112, vilket är näst mest införanden för den senaste perioden.

Nationell storstadsmedia är viktigt. SvD och DN har skrivit om GU på en jämn och hög nivå under hela perioden.

Allt större intresse från dagspress i andra städer, t.ex. Borås Tidning, Helsingborgs Dagblad, NWT, UNT.

Bland etermedia dominerar radio (framförallt P4 Göteborg och P1 Vetenskapsradion).

I fackpress sticker medicinpublikationer ut, t.ex. Dagens Medicin och Läkartidningen. Det bör dock påpekas att mätningarna omfattar får facktidningar.

TT är en viktig kanal för bred spridning – och TT gillar er!

IP:s bild: material från intervjuernaSagt av massmedia om medierelationen

Informatörerna är duktiga. Förstår media och är bra på att slussa mig till rätt källa.

Vi får mycket inspel från Uppsala. Tänker till på vad vi behöver, utifrån ett timing-perspektiv, i media inför varje säsong (t ex anpassning till

sommarens nyhetsbehov). Har stor nytta av det.

Jag vill vara ensam om nyheten. Fler unika nyheter. Delar av GU är bra på att

hantera media. Sahlgrenska akademin och naturvetenskapliga

är två exempel. Det är viktigt att de kontaktar

huvudredaktionen i Stockholm. Inte bara mig – vi har få medarbetare här. Det är större sannolikhet att nyheten kommer in om de redan från början sålt in det på central-redaktionen.


Hos forskarna finns det en rädsla för att prata med

media. Det finns inte hos informatörerna.

Ibland finns det ingen förståelse för vårt

redaktionella sätt att arbeta.

(Expertlistan från GU) är inte tillräckligt snabb.

Använder den inte särskilt ofta. Ringer hellre en

person som hjälper mig.

Jag har några bra kontakter på GU och

vissa som kan bli det.

Om tio år skulle jag vilja ha fler naturliga

ingångar/kontaktvägar in till GU.

GU är duktiga på att få ut nyheter.

Sahlgrenska har varit grymt bra på media. De frågar forskarna tills de

förstår. Låter inte forskarna skriva själva.

”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av...

Documents

Transcript of ”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av...