ULF GARDENFORS & PER WILANDER

Giirdenfors, Ulf & Wilander, Per: Sveriges klokrypare med nyckel till arterna. [Swedishpseudoscorpions with a key to the species] - Ent. Tidskr. 113:20-35. Mora. Sweden 1992.ISSN 0013-886x.

The morphology and biology of the hitherto 20 known species from Sweden and another fivespecies which are anticipated in the country are characterized. A key to the species is given.Swedish vernacular names are proposed for the species.

U. Giirdenfors and P. Wilander, Dept. Systematic Zoology, Lund University, 5-223 62 Lund,Sweden.

Sveriges klokrypare med nyckel till arterna

Klokryparnas levnadssiitt

Klokrypare, Sven kallade pseudoskorpioner, eren ordning (Pseudoscorpionida) inom klassenspindeldjur. Namnet klokrypare syftar pA attpedipalperna iir utformade som stora gripkloreller klosaxar. Diirigenom pAminner de om smAskorpioner Qtseudes = falsk, skorpios = skorpion);de har dock inte skorpionernas langsmala "svans"med en gifttagg. Likafullt iir de rovdjur ochmanga arter har giftkdrtlar som mynnar liingst utp6 pedipalpernas klor. De fAngar diverse leddjursom hoppstjiirtar, insektslarver och kvalster samtnematoder, smaringmaskar (Enchytraeidae) ochliknande sm6kryp. F6r storre djur inklusive mdn-niska 5r de fullstiindigt harmlcisa. Bytena grips -och i fcirekommande fall fcirgiftas - med pedipal-perna och perforeras diirpA av kiikarna. Klokry-paren omviixlar med att spruta in spjiilkandeerrzymet och att suga ur kroppsviitska ur bytettills detta har tomts pA mjukv2ivnader.

De olika arterna har skiftande levnadssiitt.Vissa jagar pA marken bland fcirna och mossa.Andra fcirekommer under los bark pa d6da trad,Ater andra i bon av dAggdjur och fAglar. MAngahAller till i hlligheter i murkna trdd, ghrna ianslutning till fAgel-, bi- och getingbon dZir till-gAngen pA smAkryp er extra god. NAgra arter hardragit fordel av mlinniskans fcirehavanden, delever synantropt (syn = tillsammans med, anthro-pos = mAnniska). Mest kAnd iir bokskorpionen(Chelifer cancroides) som kan ses jaga bokloss ivAra bibliotek eller smAkryp i uthus och stallar.Andra synantropa arter frirekommer i t ex kom-posthiigar.

Att hitta och fcirflytta sig till nya trlidhAl iir intesA liitt utan vingar, i synnerhet inte om det giiller

20

att ta sig till en helt ny skog. Minga klokryparepraktiserar diirfor en fcirflyttningsmetod som kal-las foresi Qthorein = bara); de liftar med andradjur som har vingar, friimst flugor och storre myg-gor men ocksi skalbaggar och andra insekter.Bjcirn Hylt6n-Cavallius sdnde oss en harkrank(Ctenophora pectinicornis) som han fAngat i sitthus i Sunnanvik utanfcir Viixjri och konserverat ipunsch. Vid dess ben satt hela 40 (di hade and6nAgra tidigare trillat av!) klokrypare fastklamra-de. Saken blev inte sdmre av att de visade sig till-hdra arten Anthrenochernes ;tellae som tidigare ihela viirlden endast var kiind ifrin ett fynd i Sve-rige , tvd i Danmark och ett i Polen. Alla exem-plaren var adulta honor vilket dr i dverensstiim-melse med det normala mdnstret: det iir honornasom anvdnder denna strategi fcir spridning. Blandcivriga arter iir i synnerhet Pselaphochernes scor-pioides kiind for att vara foretisk men fenomenethar observerats iiven hos flera andra arter. Vi hart ex tagit en Chelifer cancroides sittande pA ettkliidstreck, dit den knappast tagit sig for egenmaskin. Man kan anta att de klokrypare som hit-tas inomhus nufortiden (da det er ont om bokldssi biblioteken och generellt v6lsthdat i husen) oftahar kommit in tillflilligtvis med flugor eller andrainsekter. Samma gliller de klokrypare som emel-lanAt tas i Malaisefiillor. De foretiska vanorna hosmAnga klokrypare innebiir ddrfiir att man kanfinna dem pA divese platser som inte har medderas normala livsmiljci att gOra.

Klokrypare har yttre befruktning. Hanarnainnesluter sperma i ett paket med silkeshcilje(protein) som flistes pA ett l6ngt skaft och place-ras pA marken; hela strukturen kallas spermato-

Ent. Tidskr. ll3 (1992)

for. Honan finner spermatoforen pA olika siitt hosolika arter. Hos familjerna Chthoniidae, Neobisii-dae och Cheridiidae fAr hon leta upp spermatofo-ren utan aktiv hjiilp fr6n hanen (man kan anta attspermatoforen dock [r doftmarkerad). Hos Che-liferidae avsatter hanen sin spermatofor ochsedan vidtar en halvtimmes parningsdans diirbAda k6nen deltar. Hanen kriinger ut och expo-nerar ett par avlinga sackar, s.k. gethornsorganeller bagghorn, med icke klarlagd funktion.Under hela dansen hf,ller i alla fall honan sinapedipalper niira dessa gethornsorgan. Slutligentar hon upp spermatoforen i sin kcinsdppning.Hos Chernetidae hAller hane och hona varandra ipedipalperna under dansen. Slutligen avsatterhanen en spermatofor och ledsagar honan tilldensamma.

Hos m6nga arter spinner honan med hjiilp avsilke frin en kcirtel pA kiikarna (chelicererna) ettteckt bo i vilket h.on uppehAller sig under iigg- ochlarvproduktion. Aggen, mellan 3 och ca 40 bero-ende pA art, bArs i en yngelsiick fiist vid k0ns6pp-ningen under kroppen. De vlixande embryona fArflytande niiring producerade fran honans ovari-um. Embryona absorberar niiringen med hjiilp avett pumporgan som senare utvecklas till djuretsmun. Efter embryostadiet finns fyra stadier: pro-tonymf Q)rotos = fcirsta), deuteronymf (deuteros

= andra), tritonymf (tritos = tredje) och adult(k6nsmogen inivid). Nymfstadiepa skiljer sigfrAn de adulta fOrutom storleken genom att varaljusare, ha fiirre hAr och borst (trichobotrier), del-vis annorlunda proportioner samt outveckladekdnsorgan. Varje hudcimsning till nytt stadiumsker i en silkeskammare. Adulta individer omsarinte hud. De kan leva i 2-5 ir.

Gruppen 2ir utbredd 6ver hela vtirlden utom iArktis och Antarktis. Man kiinner idag ca 3000

arter (flertalet i tropikerna) varav 20 med sAker-het har hittats i Sverige. En i vArt land sA pass

hanterlig grupp borde ha inbjudit minga till attsamla och studera den. Detta har emellertid intevarit fallet och pA det hela flr klokryparfaunananses som relativt outforskad i Sverige. Det finnst ex fA publicerade fynd frAn Norrland.

Endast tvA personer har publicerat nagotndmnviirt om gruppen i Sverige. Albert Tullgrenskrev en serie grundliiggande artiklar under Aren1899-1911. Hans Lohmander utvidgade kunska-pen och beskrev bl.a. tre for vetenskapen nyaarter fr6n Sverige i ett antal artiklar under Aren1939-1945. Han gav senare dven faunis"tiska upp-gifter i flera av Gtiteborgs Musei Arsskrifter(1950-1956). Ute i Europa publicerade M. Beier

Sveriges klokrypare

en monografi <iver alla vdrldens arter (1939) ochen <iver Europas arter (1963), N. Thydsen Mei-nertz behandlade Danmarks arter (1962) och G.Legg & R. E. Jones Storbritanniens arter (1988).En checklist civer viirldsfaunan har diirtill heltnyligen publicerats av M. S. Harvey (1990).

Studerat materialInom ett av UG 1988 initierat projekt (finansieratav WWF) om siillsynta och krhvande organismer ibokdominerade iidellcivskogar insamlades bl a

klokrypare av UG. Dessutom vidtalades RickardBaranowski att tillvarata alla klokrypare som hanpAtriiffade under inventeringar av bokdominera-de iidellovskogar i andra sammanhang (friimstprojekt i Blekinge och SmAland under ledning avSven Nilsson, Ekologiska institutionen, Lund,och finansierat av NFR och WWF). Det samladematerialet (fr Giirdenfors, Wilander & Baranow-ski manuscript) frin dessa undersbkningar harhuvudsakligen bearbetats av PW och utgdr basen

f<ir den nyckel och presentation av arterna som viger i denna artikel. Diirtill har vi kompletteratmed r5tt omfattande studier av material av andraarter frirvarade i Zoologiska Museet i Lund och iGdteborgs Naturhistoriska Museum.

Under senare tid har mAnga ryggradsl0sa djur,t ex samtliga Sveriges fjdrilsarter, fAtt svenska trivialnamn. Vi tyckte diirfcir att det var lAmpligt atthiir foreslA svenska namn fdr de behandladearterna. PA sfl siitt kan klokryparna och dess lev-nadsvillkor fdrhoppningsvis liittare nA fram tillnaturvArdares medvetande och kanske kan nam-nen iiven bidra till att amatOrbiologer i hogreutstrAckning bdrjar intressera sig fdr gruppen.

Sjiilva kommer vi att fortshtta v6ra klokrypar-undersdkningar. Liisare som har eller iir villiga atttillvarata klokrypare iir diirfdr v[lkomna attsdnda material till oss for bestiimning. Infdr enplanerad artikel om foresi hos klokrypare Ar vi isynnerhet angeltigna om att fA se material som iirtaget sittande p[ andra insekter.

Hot och naturvirdshiinsyn

Sju av gruppens 20 arter i Sverige iir uppsatta pA

listan <iver hotade och siillsynta evertebrater iSverige (Andersson m.fl. 1987). Detta har skettmed utgingspunkt fr6n den ganska begriinsadekunskap som funnits om klokyparnas ekologi ochutbredning i landet. Bilden kommer sannolikt attiindras efterhand som vi fir mer detaljerad kun-skap; fcirhoppningsvis kan nAgra arter di tas bortfrAn listan. Faktum liir dock kvarsti att nAgra av

2t

Ulf Giirdenfors & Per Wilander

arterna iir beroende av gamla, grova ihaliga triid.St.har Larca lata endast hittats i gamla, grova ihA-liga ekar. De fi fynd som gjorts av Anthrenocher-nes stellae har oftast gjorts tillsammans med andrasiillsynta klokypare och insekter. Fynden i Ble-kinge iir giorda pA ett par av landets fcir boklevan-de vedinsekter mest artrika lokaler. I en avbokarna pA Tromtci pAtraffades f6rutom A. stellae12 arter pi hotlistan (Dinocheirus panzeri och llarter skalbaggar)! Slutsatsen iir enkel: Bevaragamla grova ih6liga triid, stubbar och ligor sA german sAvlil klokrypare som en rad andra hotadeevertebrater chans till fortsatt existens. Det giilleraven att vi som samlar dessa djur dr mycket dter-hlllsamma med att rota i hAltrad och dyl - enovarsam framfart fcirstor latt miljdn for mAngakryp.

Insamling och preparering

Klokrypare kan samlas fcir hand (eller med pin-cett/fuktig pensel) genom att rota i fcirna, mossa,gamla fAgelbon eller viinda pA lossnande bark(var Aterhillsam med att fl6 bark!). Genom attskaka materialet 6ver t ex ett platt trAg eller vittgalontyg ar det lattare att upptacka djuren. Ettvanligt insektssill med 5 mm maskstorlek iiremellertid betydligt effektivare niir det giiller atthitta klokrypare. Var varsam vid sAllning av stub-bar och ihAliga trAd och legg alltid direkt tillbakadet material som inte passerat genom sAllet! Vittj-ningen kan ske fdr hand (lite tAlamod krtivs dA dehar vanan att spela doda, s.k. katalepsi, en stundefter att de stdrts) eller med automatisk vittj-ningsapparat (Berleseapparat eller Tullgrenappa-rat; se Lindroth 1973 for beskrivning). Vi hareven testat s.k. Winklerapparat (niitkassar inutistorre tygbehAllare med uppsamlingsburk i bot-ten) men utdrivningen av klokrypare tycks varamindre effektiv.

De insamlade djuren dcidas och fcirvaras i 70-80% alkohol. Fcirvaringen sker liimpligen i smiglasrdr forsedda med istoppad etikett (skrivenmed vattenfast tusch, blyerts eller laserprinter)och fdrseglad med en bomullstuss. Rciren stiillssedan uppochnedviinda i glasburkar fyllda medsprrt.

Det gAr aven att torrpreparera djuren likt mon-tering av skalbaggar pA en kartongbit. Djurensjunker dock ihop en del och man kan inte auto-matiskt se undersidan. Frir den vanlige amatcir-samlaren Ar trots detta uppklistring ett mOjligtalternativ till spritfcirvaring. Frir att frirhindraskrumpning av djuren har vi prdvat att efter upp-

22

Ent. Tidskr. 113 (1992)

klistringen lAta dem torka i acetonAngor med tillsynes gott resultat.

Niir man vill studera mindre strukturer i detalj(behAring, kdnsapparat etc) er det f6rdelaktigt attmontera djuren pA ett preparatglas (slide) sA attde kan betraktas i ett ljusmikroskop med god fcir-storing. Fcir generell artbestiimning iir sAdanapreparat dock mindre bra eftersom flera karaktii-rer Ar svAra att se och djurets proportioner oftafdrAndras. Vi kokar klokryparen i 5o/"-ig kalium-hydroxidlOsning (KOH) i 5-7 min, tvattar med96% alkohol (vatten kan duga), kokar i mjcilksyrai 10 min och placerar sedan djuret i en droppepolyviol, tAcker med tiickglas och torkar lAngsamti torkskAp (jfr Danielsson 1985 fcir niirmarebeskrivning). Det finns flera varianter pA sAdanapreparat. En iir kokning i KOH fciljd av inbiidd-ning i euparal.

Det tir viktigt att etikettera ordentligt. Fcirutomfyndort (helst med koordinatangivelse enligtrikets niit), datum och insamlare bcir sd noggran-na fyndomstiindigheter som mcijligt skrivas pAkollekten. Kunskapen om de olika arternas exak-ta levnadssAtt [r ndmligen fortfarande relativtytlig. Genom att noggrant observera och anteck-na fyndomstiindigheter (triidslag, triidets kondi-tion, eventuella djurbon, frirnans beskaffenhetetc.) sA kan successivt kunskap om de olika arter-na krav och preferenser ackumuleras.

MorfologiDen allmAnna morfologin framgAr av Fig. 1. Klo-krypare har liksom andra spindeldjur fyra pargdngben, ett par pedipalper och ett par kiikar(chelicerer). Kroppen kan indelas i en framkropp(prosoma) och en bakkropp (opisthosoma).Framkroppen tiicks pA ovansidan av en ryggskcild(carapax) som vanligen har en eller tvA tvarfAror.Framkanten lir hos vissa arter utdragen i en litenspets, s.k. epistom (epi = ovarlpa, stoma = mun).Med undantag av den artrika familjen Cherneti-dae finns hos svenska klokrypare ocksi ett ellertv6 par punktdgon pA framkroppen. PA pedipal-perna finns viktiga karaktiirer. Hos familjenChernetidae finns ett antal kn6lar, s k accessoris-ka tiinder, pA <imse sidor om tandraderna pA pedi-palpfingrarna; dessas antal har betydelse vid art-bestdmningen. De ses lattast om man slirar pApedipalpens fingrar med en tunn nAl och betrak-tar dem uppifrAn-utifrAn. Benen (Fig. 2) fAsterpA framkroppens undersida. De bestAr av h6ft(coxa; h<ifterna bildar tillsammans framkroppensundersida), lArring (trochanter), 16r (femur, som

Ent. Tidskr. ll3 (1992) Sveriges klokrypare

pedipalpens fingerpedipalpens handpedipalpens skenben

kiikarframkroppens ryg gskcild

'--ryggplAt pA bakkroppen

Fig. l.

fot delsegment I ""---"'skenben

fot delsegment 2

lAr delsegment 2

llr delsegment I.' llrring

fot delsegment 2

lArring-'- hdfr

Fig. 2. Benens segmentering hos ben med maximalt antal segment (7), den dvre figuren med ldrens delsegmeil rArlistledade mot varandra, i den undre orcirligt (omritat efter Thydsen Meinertz 1962).

fot delsegment 1

skenben

kan vara uppdelad i tva delar, basifemur och telo-femur), skenben (tibia) och fot (tars, som kanvara uppdelad i tva delar, basitarsus och telotar-sus). Ytterst pi foten fdster en parig klo.

Bakkroppens kutikula iir uppdelad i elva rygg-pl6tar (tergiter) och lika mAnga bukplAtar (sterni-ter). Ryggplitarna ar i sin tur ofta uppdelade i tvdhilfter.

KroppshArens utseende utgcir viktiga karakta-rer vid bestiimningen. Den vanliga behAringen pA

kropp och pedipalper kan best6 av normala,avsmalnande hAr (i h6g fdrstoring kan man se attde dock ofta lir sAgade eller taggiga i spetsen).Hos mAnga arter inom familjen Chernetidae iir devanliga hAren diiremot mer eller mindre bredaoch utvidgade mot spetsen; med h6g forstoringser man att spetsen iir uppdelad i en kompliceradstruktur av kolar och flera spetsar. Hos blindklo-kryparna (Chernetidae) gAr en visuell skiljelinjemellan arter ddr hiren vid upp till 40x fdrstoring

ser ut att vara lAnga, tunna och jiimnt tillspetsadeoch arter som har korta, kraftiga och mot spetsenutvidgade hAr. Man liir sig riitt snart att vid mitt-lig fcirstoring se skillnad mellan typerna; tve arterligger dock i grlinsomrAdet, Pselaphochernesscorpioides och Dendrochernes cyrneus.

Diirtill finns en typ av sinneshAr som iir smalaoch i regel betydligt ldngre 2in civriga hir. Antaletoch placeringen av dessa s.k. trichobotrier (tri-chos = hlr, bothros = grop), Iiven kallade biigar-hAr (syftande pA hArets festpunkt, en fcirdjupningi kutikulan), iir ocksA viktiga taxonomiska karak-tarer.

Bestiimningsnyckel

Nyckeln omfattar forutom de 20 arterna som medsAkerhet hittills iir kiinda frAn Sverige samt Cher-nes vicinus som uppges vara tagen i SkAne (jfrnedan) ytterligare fyra arter som 5r funna i grann-

23

lAr delsegment 2lflr delsegment I

gAngben

hdft

Ulf Giirdenfors & Per Wilander

liinderna och som vi bedommer kan ttinkas finnasiiven hos oss. Det iir inte otinkbart att fler arterkan dyka upp; fcir bestlimning av sedana hiinvisarvi i fcirsta hand till Beier (1963) och Legg & Jones(1?qq) Vi har fciljt nomenklaturen i Harvey(1ee0).

1. Flertalet ryggplAtar delade liings mittlinjen itvi halvor. Kiikar kortare iin ryggskoldenshalva lzingd. .................................2

- Alla ryggpldtar odelade. Kiikar minst av rygg-skcildens halva liingd. ..............21

2. Inga <igon (men ibland med en ljus fliick dArresp. 6ga skulle ha suttit). Pedipalpens fingrarmed accessoriska tiinder utanfcir och innanfor

(syns bdst snett uppi-n klosax). Kropp aldrig(Fig. 4c-i). Fam. Cher-

netidae. .................3- Ett-tvA par ogon. Pedipalpens fingrar utan

accessoriska tiinder. Kropp hos flera arterdroppformig (Fig. 3a-b, 4d-f). ............. ............17

3. Med 2 par trichobothrier pA vardera av denbakersta av bakkroppens ryggplAtar och mot-svarande bukplAt. De vanliga kroppshiren(vid mdttlig fcirstoring, ca 40x) tunna ochavsmalnande mot spetsen. Kutikula fcirhAllan-devis sliit. ..............4

- Bakkroppens bakersta ryggplAt med 0-l partrichobothrier, bakersta bukpliten med b-2

shdren oftast tydligt for-ibland dock j2imntjocka

ulan ndstan alltid tydligt..,.,,..'......,.7

4 Innerkanterna av pedipalpens fingrar utprii-glat krumbcijda, de m<its ej kant i kant. Denbakre tviirf6ran pi framkroppens ryggskOld iirtydlig och ligger mittemellan friimre fAran ochryggskdldens bakkant.

...............Anthrenochernes stellae- Innerkanterna av pedipalpens fingrar ej krum-b<ijda, de mots nastan kant i kant. Den bakretviirfAran pA framkroppens ryggskcild iir min-dre tydlig iin den frAmre och ligger liingre frAndenna iin frin ryggskcildens bakkant. ..............S

5. De biigge knolarna pA pedipalpens trochanterar, sett ovanifrAn utstAende och riirvinkliga.Ryggskdldens framkant med en antydan tillh6rn (Fig. 4h). ..............Lamprochernes chyzeri

- De b?igge kncilarna pi pedipalpens trochanter

24

Ent. Tidskr 113 (1992)

Ent. Tidskr. ll3 (1992)

ar. sett ovanifrin mer rundade och trubbvink-liga. Ryggskoldens framkant jiimnt bcijd, utanantydan till hcirn. ........................6

6. Trichobothriet pA fjArde benparets fot fiisterinnanfcir mitten av segmentet; trichobothrietpA den yttre delen av motsvarande skenben Arkortare iin det pA foten. Griinslinjen mellanlirets delsegment pA fjArde benparet iir sned-stlilld i forh6llande till lAret.

...............Lamprochernes nodosus- Trichobothriet pA fjiirde benparets fot fiister

ungefiir mitt pA leden; trichobothriet pA denyttre delen av skenbenet ungefiir lika lAngtsom det pA foten. GrAnslinjen mellan llretsbAda delsegment p6 fjArde benparet er rat-vinklig. .Lamprochernes savignyi

7. Pedipalpens rcirliga finger med 1-2 accessoris-ka tiinder innanfcir tandraden...........................8

- Pedipalpens rorliga finger med 3 eller fleraccessoriska tiinder innanfcir tandraden........14

8. Pedipalpens lAr jiimntjockt i stdrre delen av sinliingd, efter den smala basen uppnAr detabrupt sin fulla bredd. Lever hos myror (oftastLasius fuliginosus ). ...................Chernes vicinus

- Pedipalpens lAr avsmalnande mot sin yttreiinde, det uppnAr oftast mer successivt sin fullabredd utanfrir den smala basen. Diverse habi-tat, ibland hos myror..... ..............9

9. Pedipalpens rcirliga finger med 1 accessorisktand innanfcir tandraden. .........10

- Pedipalpens rcirliga finger med 2 accessoriskatiinder innanfcir tandraden. ............................14

l0.Fjiirde benparets fot med ett trichobothriumungeftir mitt pA segmentet. KroppshAren varia-bla men forhAllandevis lAnga (ca hiilften avbakre ryggplattornas bredd) och svagt utvidga-de mot spetsen. ...Pselaphochernes scotpioides

- Fjiirde benparets fot utan trichobothrium.KroppshAren kortare (ca 1/3 av bakre rygg-plattornas bredd) och tydligt utvidgade motspetsen. ...............11

ll.Bakkroppens bakersta rygg- och bukplAtarbAda utan trichobothrier. ................... ............12

- Bakkroppens bakersta ryggplAt med 1 par ochbakersta bukplAten med 1,-2 par trichobothri-er.................... ..............................13

12.Ryggpl6t 6-8 pA bakkroppen med 9-72 hlr i

Sveriges klokrypare

ilV

25

Ulf Giirdenfors & Per Wilonder

bakkanten av varje halva. ..Allochernes wideri- Ryggpl6t 6-8 pA bakkroppen med 6-7 hAr i

::Y:::: :: li'll.* "rochernes

poweri

l3.Bakkroppens bakersta bukplAt med 2 partrichbothrier. Pi forsta benparet Ar lArets yttredelsegment ca 1,5x si lAngt som det inre.

...............Pselaphochernes dubius- Bakkroppens bakersta bukplAt med 1 par

trichbothrier. PA f6rsta benparet iir lArets yttre

:::::T::: : * :i 11fi:tiTjij ll'.'L,"",14.Ryggsk<ild och pedipalper med tydlig, bikake-

liknande rutstruktur i kutikulan.Chernes cimicoides

- Ryggskcild och pedipalper med en strukturbest6ende av korn eller upphojningar ellermed otydlig skulptering. ...........15

l5.KroppshAr ej utvidgade mot spetsen. Rygg-skdld och pedipalper med otydlig skulptering.Bakkroppens bakersta rygg- och bukplAt bidamed 1 par trichobothrier. Fullvuxna ex 3,5-4,2mm. ...............................Dendrochernes cyrneus

- Kroppshir utvidgade mot spetsen. Ryggsk0ldoch pedipalper med kutikulastruktur bestAen-de av korn eller upphrijningar. Bakkroppensbakersta ryggplAt med 1 par trichobothrier ochbakersta bukpliten med 2 par. Hogst 2,5 mm14ng................ ..............................16

l6.Pedipalpens hand mcirk, niistan svart, tydligtavvikande frAn fiirgen pA pedipalpens <ivrigaleder (Obs! fiirg bleks efter en tid i sprit). Pedi-palpens tibia starkt viilvd pA insidan. PA detrcirliga fingret sitter trichobothriet st mittemel-lan t och sb..........................Chernes nigrimanus

- Pedipalpens hand ljusare, fiirgen ej irigonfal-lande skild frAn fArgen pA civriga leder. Pedi-palpens tibia flat eller svagt konkav i den yttredelen av insidan. Pi det rdrliga fingret sitter

:*:::T:: :: :::::::';,xil;",*, panzeri

lT.Framkroppens ryggskdld med en rund gropniira bakkanten (Fig. 4a). Alla gAngben med 5segment (sAviil fot som ldr ensegmenterade).Fam. Cheridiidae. ....... Cheiridium museorum

- Framkroppens ryggskdld utan sAdan grop.GAngben med sex eller sju segment (lar tve-segmenterade, fdtter en- eller tvasegmentera-de). ................ ..............................18

26

Ent. Tidskr. ll3 (1992)

Ent. Tidskr. 113 (1992)

18.Tvi par Ogon. Ben med sju segment. Bak-kropp med 10 uppifrln synliga ryggplAtar (Fig.4b). Fam. Garypidae...........................Larca lata

- Ett par cigon. Ben med sex segment. Bakkroppmed 11 uppifrin synliga ryggplAtar (Fig. 3d-f).

Sveriges klokrypare

lg.Pedipalpens lAr minst 5x sA l6ngt som brett(Fig. 3d). Framkroppens sidor med kndlar.

......Chelifer cancroides- Pedipalpens lAr hdgst 3,5x sA lAngt som brett.

Framkropp utan sAdana kncilar. ....................20

20.Ryggskdld tydligt bredare bakAt (Fig. 3e).FjArde benparets fot utan trichobothrium. PA

striinder. ......................Dactylochelifer latreillei- Ryggskold baktill parallellsidig, bredden i nivA

med friimre tviirfAran ungefar fika med bak-kantens bredd (Fig. 3f). Fjhrde benparets fotpA mitten med ett trichobothrium. Lever syn-antropt. Fam. Withiidae. ..............Withius piger

21.Ryggsk0ld avsmalnande bakAt (Fig. 3a). Debida friimre gAngbenens fdtter ensegmentera-de, de bAda bakre tvasegmenterade. Fam.Chtoniidae. .........22

- Ryggskold med ungefiir parallella sidor (Fig.3b-c). Alla gAngbenens fcitter tvAsegmentera-de................... ..............................23

22.Ryggskoldens framkant rak, utan epistom.AvstAndet mellan dgonen ungeftir lika stortsom ett av 6gonens diameter PedipalphandenpA ovansidan med en inskiirning strax innanfdrdet fasta fingrets bas, dArutanfcir bildar han-dens och det fasta fingrets ovansida en nastanrat linje. ...Chtonius tetrachelatus

- Ryggsk<ildens framkant med epistom. Pedipal-pen pA ovansidan konkavt viilvd utan inskiir-ning. AvstAndet mellan cigonen 2-3 ginger sA

:::::::T:::::::::::3i11'"11,";"!li';.1?;*

23.Ogon saknas. Kiikens spinnorgan utformatsom en galea; sticker ut som ett m'el-m grenatutskott pA kakens rdrliga finger (Fig. visaryttre 215 av hdger kiikes finger). Fam. Syarini-dae................. .....Syarinus strandi

- TvA par Ogon. Kiikens spinnorgan avrundatsom i Fig. F am. N eobisiidae. .........................24

24.Pedipalpens fingrar liingre iin handen (inklbaspartiet). Tiinderna pA det fasta fingret olik-stora i den yttre tredjedelen, var 3-4:e tand iirstdrre ..............................Neobisium carcinoides

\

{

27

Ulf Giirdenfors & Per Wilander

- Pedipalpens fingrar lika lAnga som handeneller kortare. Tiinderna pA det fasta fingret lik-stora. ............. ..............................25

25.Pedipalpens fingrar lika lAnga som handeninrtiknat det smalare baspartiet, "skaftet". Detfasta fingret med 40-42 tiinder. FramkropplAngre iin bred. . Microbisium brevifemoiatum

- Pedipalpens fingrar lika lAnga som handen fcir-utom "skaftet". Det fasta fingret med 26-28

liliil lliT l::::_ "' ::#,:'.'h1liJf, :xT,'"T*

Artbeskrivningar

Overfamilj ChtonioideaFamilj Chthoniidae kiikklokrypareSkiljer sig frAn <ivriga familjer i Sverige genom attha 6 segement pA de bAda friimre och 7 pi debflda bakre benparen. De har ocksd (iblandaningen otydligt) en framkropp som iir smalare ibakkanten iin i framkanten. Alla ryggplAtar pAbakkroppen iir odelade.

Chthonius ischnocheles (Hermann, 1804) tagg-klokrypare (Fig. 3a)Skiljs frdn C. tetrachelatu.s fdrutom karaktArerna inyckeln genom att ryggskcilden har fyra h6r niir-mast bakkanten. Det svenska namnet syftar pAepistomet. Kroppsliingd (kiikarna ej medriikna-de):1,6-2,5 mm.

I lciv och fdrna i l<ivskog (mest bokskog), Iiven imulm (triimull) i ihAliga lcivtrAd och under stenarm m, mestadels i kustniira omrAden. Lohmander(1939) f<irmodar att arten Ar relativt viirmeiil-skande och kanske i viss mAn bunden till kalkhal-tig mark. Kan iiven fcirekomma synantropt iavfall, viixthus o likn. Hotkategori 2 (sArbar).

Chthonius tetrachelatus (Preyssler, 1790) kust-klokrypareRyggsk<ildens bakkant har tvi hAr. Kroppsliingd:1,3-1,9 mm.

Likartat levandssiitt som C. ischnocheles. Tycksvara inskriinkt till kustomr6den.

Overfamilj NeobisioideaFamilj Neobisiidae helpldtklokrypareRyggplAtar odelade. Alla ben har samma antal(6) segment, dvs fdtterna iir ej uppdelade i tvAsegment. Framkroppen Ar parallellsidig. TvA par<igon. FrAn familjen Syarinidae skiljs denna familjpA att spinnorganet inte iir utformat som en galea,

28

Ent. Tidskr. 113 (1992)

utan som en rundad utbuktning (se figurer i nyck-eln) och pA f<irekomst av <igon.

Neobisium carcinioides (Hermann, 1804) fiirna-klokrypareSynonym: N. muscorum (Leach, 1817). Det iirm<ijligt att sl2iktet i framtiden mAste byta namntill Blothrus dA det namnet iir iildre an Neobisi-um.

Arten har liingre och smalare pedipalphiinderiin sAvAl Microbisium som Syarinus, fingrarna iirliingre iin sjiilva handen inklusive baspartiet. Skil-jer sig frAn Microbisium-arterna iiven pA antal tri-chobothrier pA pedipalphandens fingrar. Neobisi-um har 8 pA det fasta och 4 pi det rcirliga fingret(Microbisium har 7+3); detta giiller dock endastadulta djur, unga individer har ett reduceratantal. Kroppslangd: 2,2-3 mm.

Sveriges vanligaste klokrypare. Friimst i fuktigforna i bide lciv och barrskog, men ocksA i mossa,pi myrmark of.ta i Sphagnum; met siillan underbark eller i ihAliga tred.

Microbisium brevifemoratum (Ellingsen, 1903)m ossek I o krypare (F ig. 3c)

Fullvuxna djur iir stcirre och mcirkare dn M. sueci-cum; ryggsklld och ryggplAtar iir rddbruna ochbetydligt mcirkare iin omgivande bindv2ivnad.Framkropp parallellsidig, nAgot liingre iin bred(djur som legat i sprit svdller dock ofta varvidbredden tilltar). Kroppsl5ngd: 1,6-2,4 mm.

Nlistan enbart pA myrmark med Sphagnum.Oftast i kanten av hogmossar eller vid sjdar ellervattensamlingar i myrmark.

Microbisium suecicum Lohmander, 1945 skogs-klokrypareI snitt klart mindre och blekare (ingen pAfaliandefiirgkontrast mellan skleroserade plattor ochbindviiv) an M. breviftmoratum (se dock upp f<ir

Ent. Tidskr. 113 (1992)

unga ex av den senare). Framkropp lika l6ng sombred, parallellsidig. KroppslAngd: 1,4-1,8 mm.

I inte alltf6r skuggiga ldv- och barrskogar, if<irna, ldv mossa el likn.

Familj Syarinidae

Spinnorgan pA kiikarna utformade som en galea,ett melm (mest hos honan; Fig. vid pkt 23 i nyck-eln visar en hane) grenat utskott nera spetsen avkiikens rcirliga finger. Saknar ogon.

Syarinus strandi (Ellingsen, 1901) spinnklokry-pafe

Synonym: Microcreagris strandiSaknar cigon, men har en galea, ett rakt framskju-tande spinnorgan i det rtirliga pedipalpfingretsspets. Kroppsliingd: 3 mm.

Funnen i Norge och Finland, varfiir det inte 6rotenkbart att den kan dyka upp iiven hos oss.

Levnadssiitt okiint.

Overfamilj GarypoideaFamilj Garypidae

Larca lata (H. J. Hansen, 1884) gammelekklo-krypare (Fig. ab)Tydligt droppformig kropp, med framAt avsmal-nade ryggskcild och bakkroppen betydligt breda-re iin framkroppen. Den har 10 ovanifrin synligaryggplfltar pA bakkroppen, av dessa Zir de tvAbakre (och ibland 2iven den friimsta) odelade.Alla ben har 7 segment; bede lAr och fotter ardelade i tve delar. Det inre av lArets bAda delseg-ment kortare an det yttre. Med tve par, sma tatt-sittande ogon. Kroppsliingd: 1,7-2,1 mm.

Lever i gamla, grova och ihiliga ekar. Beskri-ven frAn Danmark och endast funnen i ytterligarenAgra fA llinder, bl a Sverige. Enligt Thydsen Mei-rcrz ("1,962) har Lohmander funnit den i Sydsveri-ge upp till Uppsala, men publicerade fynd finnsendast frin Smiland. Oland och Gotland. Hotka-tegori 2 (sArbar).

Overfamilj CheiridoideaFarnilj Cheiridiidae

Cheiridium museorum (Leach, 1817) dviirgklo-krypare (Fig. aa)Kanns latt igen pA sin ringa storlek, pA den rundagropen i den bakre delen av framkroppens rygg-skold och pA att framkroppen framftir gropen drkraftigt Atsnord av en ovanligt djup tvArfAra, vil-ket niistan fAr framkroppen att se ut som om denbestod av huvud och mellankropp. Kroppen drtydligt droppformig liksom hos Larca lata. Har

Sveriges klokrypare

ett par sma cigon. PA bakkroppen syns 10 ryggpl6-tar uppifr6n, alla delade i mittlinjen. Alla gAng-ben med endast 5 segment, bAde lAr och fot ode-lade. Kroppsliingd: 1,3-1,4 mm.

En kosmopolitisk art som fcirekommer dels ifAgelbon (t ex grflsparv, stare, svalor, duvor) delssynantropt i bostads- och uthus, i avfall, kompos-ter och likn. Hotkategori 2 (sArbar).

Overfamilj CheliferoideaFam. Cheliferidae tvdiigonklokrypare

Liknar nAgot chernetiderna men saknar kn<ilar(accessoriska t5nder) pA pedipalphandens fing-rar. DAremot har de 6gon (1 par). Hanarna hargethornsorgan.

Chelifer cancroides (Linnaeus, i758) bolcskor-pion (Fig.3d)Kropp nAgot droppformig. Har pAfallande llngapedipalper. Ryggskcilden iir knottrig pi sidorna.Fcitternas klor har en bitand, dvs en extra spetsinnanfcir huvudklons spets. Hos hanarna iir bak-kroppens ryggplfltar, pA sidorna, utdragna i bakA-triktade utskott eller kcilar. Kroppsliingd: 2,6-4,5mm.

En kulturspridd art som er nastan kosmopoli-tisk. Den fcirekommer framfcirallt i stallar, uthus,bostadshus etc, men ocks6 i det fria under barkoch i fAgelbon (bl a hus- och ladusvala, grAsparv,stare, och skrattmfls).

Dactylochelifer latreillei (Leach, 1817) strand-klokrypare (Fig.3e)Oval kropp med mAttligt l6nga pedipalper. Fram-kroppens ryggsktild sliitare iin hos foregAende art.Fotternas klor utan bitand, men hos hanen iir fcir-sta benparets klor st6rre hn tivriga och dessutomasymmetriska (de biigge klorna pi varje fot olik-stora). Kroppsl?ingd: 2,3-3,1 mm.

Fcirekommer pA havstriinder dels under lavaroch mossor pA stenar i den yttre strandzonen, delsi bladveck och mellan r0tter av sandrdr och stran-drlg pA sandstriinder. Hotkategori 3 (siillsynt).

Familj WithiidaeHanarna saknar gethornsorgan.

Withius piger (Simon, 1878) magasinklokrypare(Fig. 3f)Synonym: W. subruber (Simon, 1879).Framkroppen lir mer parallellsidig at hos Cheli-

fer och Dactylochelifer. Klorna saknar alltidbitand och hanens klor iir symmetriska. Kropps-liingd:2,3-3 mm.

29

Ulf Giirdenfors & Per Wilander Ent. Tidskr. 113 (1992)

a. Chthonius ischnocheles b. Neobisium carcinoides c. Microbisium brevifemoralum

d. Chelifer cancroides e. Dactylochelifer latreil lei f. Withius piger

Fig. 3. Habitusbilder av klokrypare. I synnerhet bakkroppens proporrioner varierar med kdn och dessutom medexemplarets kondition varfdr just bakkroppens form iir mindre pdlitlig vid jiimfdrelse mellan olika arter. Bildernasskala varierar ndgot. c. iir original, a-b och d-f iir omritade efter Legg & Jones (1988).

I Sydeuropa lever den under bark, i Ovrigt syn-antropt i bl a stidesmagasin. Ej pAtriiffad i Sveri-ge. Funnen pa ett par stiillen i Danmark. Den hargenom miinniskans fcirsorg fAtt en nastan varlds-vid utbredning.

Familj Chern etidae blindklokrypareDenna familj har det stcirsta antalet arter, tillikade mest sverbestamda, i vArt land. Alla har mel-lan 1 och ca 8 accessoriska tander (se morfologi-avsnittet) pA pedipalpfingrarna pA <imse sidor omtandraderna, alltsA bAde pA in- och utsidan avfingrarna. Chernetiderna saknar <igon, men kansom en rest av en gAng existerande <igon ha ljusafldckar i kutikulan. Framkroppen iir liingre inbred. Bakkroppens ryggplAtar Ar delade i mittlin-

30

jen, den friimsta och den bakersta kan vara odela-de. Alla benpar har 6 segment. BetriiffandehArens utseende se det inledande morfologiav-snittet.

Allochernes peregrinus Lohmander, 1939 van-drarklokrypareLik Pselaphochernes dubius men har bara 1 partrichobothrier pA den bakersta bukplAten. DebAda arterna skiljs dven pA lArens delsegment (senyckeln). Kroppsliingd: 1,6 mm.

Arten var liinge kdnd endast i ett exemplar, enhona som hittades fastklamrad pA en blomsterflu-ga i Stockholm av Tullgren 1932. Senare har denemellertid hittats i flera andra liinder, frtimst iCentraleuropa. Levnadss2itt fortfarande okdnt.

Ent. Tidskr. l13 (1992) Sveriges klokrypare

a. Cheiridium museorum b. Larca lata c. Allochernes wideri

d. Anthrenochemes stellae e. Chemes cimicoides f. Dendrochemes cymeus

g. Dinocheirus Panzeri i. Pselaphochemes scorpioides

Fig. 4. Habitusbilder av klokrypare (jfr Fig. 3). b och d. iir original, a, c och e-i iir omritade efter Legg & Jones (1988).

3l

h. Lamprochemes chyzeri

Ulf Giirdenfors & Per Wilander

Allochernes powelli (Kew, 1916) stallklokrypareLik A. wideri men ryggplAt 6-8 pA bakkroppenhar 6-7 hAr i bakkanten av varje halva. Kropps-langd:2,2-2,3 mm.

Ej pAtriiffad i Sverige, narmast funnen en gAng iDanmark. Lever synantropt (bland skr[p ochbrAte i stall och lador) varfdr det kan tankas attden fdrekommer ocksA i Sverige.

Allochernes wideri (C. L. Koch) ilitttiiklokrypa-re (Fig.4c)Saknar liksom A. powelli trichobothrier pi bAdebakersta ryggplAten och motsvarande bukplAt.RyggplAt 6-8 pA bakkroppen med 9-12 hAr i bak-kanten av varje halva. Kroppsl6.ngd:2,2-2,5 mm.

Under los bark av dcida trAd och i mulm ochmurken ved i ih6liga triid, mestadels av ek ochbok. Fcirekommer iiven i myrbon (Formica rufa,Lasius fuliginosas), smAgnagarbon och fAgelbon.Hotkategori 3 (siillsynt).

Anthrenochernes stellae Lohmander, 1939 hdl-fiiidklokrypare (Fig. 4d)Utseende inkl parningsorganens byggnad liknarP. scorpioides, men kroppsbeh6ringen liknar merden hos Lamprochernes. HAren tir lAnga ochtunna och till synes spetsiga (fig. vid pkt 3 i nyck-eln), hos P.scorpioides lir de svagt men iindA tyd-ligt frirtjockade mot spetsen (vAnstra figuren vidalternativet till pkt 3). Kutikulan iir sliitare iin hosP. scorpioides. Den skiljer sig ocksA frhn P. scor-pioides och Lamprochernes-arterna genom attpedipalpens fingrar hos b6da k6nen, men mesthos hanen, iir kraftigt krumbcijda sA att de intealls mcits kant i kant; vidare genom att den saknartrichobotrium pA fjiirde gAngbenets skenben (denhar visserligen ett hAr niira yttre lindan som 2irliingre An kringliggande hAr men detta ar grovtoch kortare iin vad skenbenet er brett). De bakreryggplAtarna biir vardera tre trichobotrier (detnermast djurets mitt mest idgonfallande).Kroppsldngd: ca2,6mm.

I multnande material i ihAliga lcivtrtid (hittillsek, lind och bok), oftast i samband med bon avandra djur (bin, getingar, fAglar etc). Arten harhittills endast varit kiind frAn ett f6tal fynd. Loh-mander beskrev den 1939 pA material han samlati Slottsskogen i Gdteborg, samt ett gammaltexemplar frAn Dyrehaven norr om Kcipenhamn,insamlat 1886. Sedan dess iir den tagen i Polen(Rafalski 1967) och pA norra Sjiilland i Danmark(Andersen 1988). I vArt material finns den frAntvA lokaler i Blekinge (leg. R. Baranowski) och eni SmAland (leg. B. Hylt6n-Cavallius). Jfr Gdrden-

32

Ent. Tidskr. Ll3 (1992)

fors, Wilander och Baranowski in press. Hotkate-gori 1 (akut utrotningshotad).

Chernes cimicoides (Fabricius, 1793) rttklokry-pare (Fig.4e)Fdrskt material kiinns liitt igen pA det bikakelik-nande rutmonstret (mestadels 5- eller 6-kantigt)pA framkroppens ryggskcild och pA pedipalperna.Pi gammalt material kan den mdrka pigmente-ring som bildar detta mdnster vara bortblekt(monstret tir Ziven svArt att se pA slide-preparat).Den har flera accessoriska tZinder pi det rcirligafingrets insida och korta, mot spetsen utvidgade,hAr. Kroppslii ngd: 2,2-2,7 mm.

En av de vanligare svenska klokryparna. Loh-mander (1939a) skriver att den dr funnen i niistanalla landskap norrut till Uppland, Dalarna ochViirmland, men den har i klartext publiceratsendast fr6n ett fatal landskap. Man finner denunder bark pA stubbar och i murkna l6gor (d<ida,liggande triid) av lov- och barrtriid. Ibland iiven iihAliga levande triid, i l<ivfcirna eller i myrbon.

Chernes nigrimanus Ellingsen, 1897 tallklokry-pareSynonym: Toxochernes nigrimanusTill det allmiinna utseendet liknar arten mest C.cimicoides, men skiljs genom avsaknad av bikake-likt m<inster i kutikulan. Liknar dven Dinocheiruspanzeri men kan (pA f2irska ex) skiljas pA att hiin-derna dr svartbruna och tydligt mcirkare an restenav djuret, vidare genom trichobothriernas place-ring. Kroppsl iingd: 2,3-2,5 mm.

Speciellt under bark, men ocksA under stenareller i lciv och forna i ljusa torra skogar, friimst avtall, i varma liigen.

Chernes vicinus (Beier) myrboklokrypareSynonym: C. lasiophilus Cooreman.1-2 accessoriska tiinder pA pedipalpens rcirligafinger. Den saknar trichobothrier pA den bakerstaryggplAten. Pedipalpens lAr iir jiimntjockt i strirredelen av sin liingd: efter den smala basen uppnArdet abrupt sin fulla bredd. Kroppslangd: 2-2,7mm.

Kdnd frAn nAgra liinder i Mellaneuropa ddr denniistan alltid har hittats i bon av myran Lasiusfuliginosus. Enligt Thydsen Meinertz (7962) harLohmander i brev meddelat att han funnit arten iSkdne. Vid efterforskningar pA Gciteborgs Natur-historiska Museum har emellertid iinnu ingetexemplar av arten statt att finna varfdr dess fcire-komst i Sverige tillsvidare fAr anses osdker.

Ent. Tidskr. 113 (1992)

Dendrochernes cynreus (L. Koch, 1873) bark-klokrypare (Fig. af)VAr klart stOrsta chernetid. Den har ofta antyddaljusa cigonflAckar. Kroppshiren varken smalnarav eller Ar fortjockade mot spetsen. Dessutomskiljer kombinationen av flera accessoriska tiin-der pA det r6rliga fingrets insida och ett tricobo-thrium pA fjarde benets fot (i den yttre halvan),arten frin ovriga svenska chernetider. Kropps-ldngd: 3,5-4,2 mm.

Under bark pi stubbar och gamla trdd, i soligaliigen. Ibland aven synantropt. Hos oss funnen iSvealand och Norrland indikerande en nordligutbredning. Diirtill finns en uppgift i Lunds Zoo-logiska Museums katalog om ett fynd i Ostergcit-land, men exemplaret har inte stett att finna. Utei Europa har arten en sydlig och dstlig utbred-ning. Hotkategori 3 (siillsynt).

Dinocheirus panzeri (C. L. Koch, 1837) f&gelbo-klokrypare (Fig. g)3-5 accessoriska tdnder p6 det rcirliga fingret,innanfor tandraden. I den yttre iinden av fjtirdebenets fot sitter ett hAr som visserligen iir liingreiin de omgivande heren men 2indA bara nAgotldngre iin vad leden dr bred (det iir inget trichobo-thrium). Kroppsh6ren iir korta och tydligt frir-tjockade mot spetsen. Jfr C. nigrimanus. Kropps-lAngd: 2-2,5 mm.

I gamla ihAliga ldvtriid, vanligen i anslutning tillfAgelbon. Den fcirekommer iiven kulturspridd iavfall, hdrester etc i lador o dyl. Stikra fynd finnsnorrut till Uppland. I Lunds Zoologiska Muse-ums katalog finns arten iiven angiven frin Norr-botten; exemplaret har dock iinnu inte gAtt atthitta i samlingarna.

Lamprochernes chyzeri (Tcimcisv6ry, 1882) asp-klokrypare (Fig. ah)Fcir hela sldktet Lamprochernes giiller att arternahar lAng, tunn, jiimnt tillspetsad kroppsbehAring,de kan ha ljusa cigonfliickar och den bakre av debida tviirfirorna pA ryggskcilden Ar otydligare(tydligast hos L. chyzeri och hos denna kan finnasen antydan till grop i mitten) iin den friimre. Denbakre tvlirf6ran ligger niirmre bakkanten lin denfriimre fAran (hos A. stellae ligger den ungefiirmittemellan). L. chyzeri skiljs frAn L. nodosus pAde utst6ende rdtvinkliga hdrnen pA pedipalpensl6rring. Kncilarna iir hos de andraLamprocherne.r-arterna tydligt trubbvinkliga ochmer rundade. Trichobothriet pA fj2irde benets fotsitter pA den basala tredjedelen (liksom hos L.

Sveriges klokrypare

nodosus; en karaktir som dock varierar nAgot).Kroppsldngd: 1,6-2 mm

Under barken pA skadade och doende l6vtriid,frAmst av asp men tiven bj<irk och bok, ofta il6v5ngar. Kan iiven fdrekomma synantropt ikompost och div organiskt avfall.

Lamprochernes nodosus (Schrank, 1803) triid-gdrdsklokrypareTvA par trichobothrier pA bakkroppens sista rygg-pl6t, liksom pA motsvarande bukpl6t. Kutikulaniir jiimfcirelsevis slAt. Dessa karakterer stammerdven in pA A. stellae och L. chyzeri (se dessaarter) samt L. savignyi. F0rutom genom karakta-rerna i nyckeln skiljs L. nodosus frAn den senaregenom att de mellersta trichobothrierna pA bak-kroppens bakre ryggplit sitter mer 6tskilda (jfr L.savignyi). Kroppsliingd: 1,8-2 mm.

Fcirekommer i komposter, godsel och annatorganiskt avfall, ibland ocksl inomhus. Utom-lands iir den Aven funnen i murket tra. Den hittasrelativt ofta fastklamrad vid flugor och andrainsekter (foresi). Arten har spridits runt i Europaoch Nordafrika med tradgArdsniiringen hjiilp.

Lamprochernes savignyi (Simon, 1,88t) kompost-klokrypareSynonym: L. godfreyi (Kew)Lik L. nodosus men skiljer sig fcirutom i nyckelnskaraktiirer genom att de mellersta trichobothrier-na sitter nArmare varann in de gdr hos L. nodo-sus; avstAndet mellan dessa iir tydligt kortare iinavstAndet mellan dem och de yttre trichobothrier-na. Trichobothriet pA fjiirde benets fot sitter, tillskillnad frln hos L. nodosus, L. chyzeri och ,4.stellae, pA fotens mitt (iimfcir dock P. scorpioi-des). KroppslAngd: 1,5-1,7 mm.

Ej funnen i Sverige, men viil i Danmark undersynantropa forhillanden varfcir man kan viinta sigatt finna den iiven hos oss.

Pselaphochernes dubius (O. P.-Cambridge, 1892)markklokrypareEndast 1 accessorisk tand innanfdr tandraden plpedipalplens r<irliga finger. Ett par trichobothrierpA den bakersta ryggplAten och 2 par pA denbakersta bukpllten. Inget trichobothrium pA fjar-de gingbenets fot. Kroppsliingd 1,6-1,8 mm.

I l6vskog, i fcirna eller under djupt inbiiddadestenar, iiven i myrbon.

Pselaphochernes scorpioides (Hermann 1804)m u I m k I o kry p a re (F ig. 4i)KroppshAren iir ganska lAnga och relativt svagt

JJ

Lllf Giirdenfors & Per Wilander

utvidgade mot spetsen. Bland chernetider meddenna typ av beh6ring ar P. scorpioides den endasom har ett trichbothrium (betydligt ltingre iinvad foten lir bred) pA vardera av tredje och fjiirdebenparens f6tter; pA det fjiirde sitter hAret unge-fiir pA fotens mitt. Andra arter, med denna typ avkroppshAr, kan ha ett hir pA fjiirde foten som iirlAngre iin andra h6r pA foten, men det Ar inget tri-chobothrium; det iir kraftigare och kortare, unge-fiir sA lAngt som foten 5r bred. Kroppsliingd: 1,5-2mm.

Relativt vanlig i fdrna, i mulm i murkna tred,under bark pA lovtriid och gran eller under stenar;i l6vskog, blandskog och barrskog. Fdrekommeriiven synantropt i tradgardsavfall, i viixthus, lagir-dar m m. Hittas ofta fastklamrad vid flugor ochandra insekter (foresi).

Kind utbredning i Sverige

NedanstAende tabell over landskapsutbredningtar upp fynd som tidigare iir publicerade eller somvi sett under vArt arbete. Lohmander har i olikaskrifter (friimst 1939a) givit mer svepande formu-leringar 6ver ett par arters utbredning fifr arttex-ter). Man brir ocksA vara medveten om att tabel-len snarare speglar samlares geografiska verk-samheter iin klokryparnas verkliga utbredning iSverige. I synnerhet i Norrland finns sannoliktfortfarande mycket att utforska.

Ent. Tidskr. 113 (1992)

LitteraturI nedanstAende lista har vi fdrtecknat inte bara ovanciterad litteratur utan ocksa andra publikationer som vibeddmmer ar intressanta f6r den som vill studera grup-pen i Sverige.

Andersen, M. 1988. Mosskorpionen Anthrenochernesstellae Lohmander genfundet i Danmark. - Ent.Meddr. 56:125-126.

Andersson, H., Coulianos, C.-C., Ehnstr6m, B., Ham-marstedt, O., Imby, L. Janzon, L.-4., Lindeldw, A. &Wald6n, H. W. 1987. Hotade evertebrater i Sverige. -Ent. Tidskr. 108:65-75.

Beier, M. 1932. Pseudoscorpionidea I. - Das Tierreich57. - Leipzig.

Beier, M. 1932. Pseudoscorpionidea II. - Das Tierreich58. - Leipzig.

Beier, M. 1963. Ordnung Pseudoscorpionidea (After-skorpione). - Bestimmungsbticher zur BodenfaunaEuropas 1. - Berlin.

Danielsson, R. 1985. Polyviol as mounting medium foraphids (Homoptera: Aphidoidea) and other insects. -

Ent. scand. 15:383-385.Giirdenfors, U., Wilander, P. och Baranowski, R. Biolo-

gy of Anthrenochernes stellae Lohmander and someother forest living pseudoscorpions in Swedish beechforests. - manuscript.

Harvey, M. S. 1990. Catalogue of the Pseudoscorpioni-da. - Manchester & New York.

Legg, G. 7974.The genitalia and accessory glands of thepseudoscorpion Cheiridium museorum (Cheiridii-dae). - J. Zool., Lond. l'73:323-339.

Legg, G. & Jones, R. E. 1988. Pseudoscorpions. -

sKl Bt VR I DR I GAI HSI MEI }RI JA I ANI VBI NB I AS

34

Ent. Tidskr. 113 (1992)

Synopses of the British Fauna (New Series) 40. - Lei-den.

Lohmander. H. 1939a. Zur Kenntnis der Pseudoscor-pionfauna Schwedens. - Ent. Tidskr. 60:279-232.

Lohmander, H. 1939b. Zwei neue Chernetiden dernordwesteuropZiischen Fauna. - G6teborgs K. Vet. o.Vitt.-Samh. Handl.5. F. Ser B 6:3-11.

Lohmander, H. 1945. Arachnologische Fragmente 1-3. -G6teborgs K. Vet. o. Vitt.-Samh. Handl. 6. F. Ser B3:3-75.

Lohmander, H. 1950. Faunistiskt felrarbete 1949 (OstraSkAne). - G<iteborgs Mus. Arstryck 1949 och1950:148-160.

Lohmander, H. 1953. Faunistiskt fiiltarbete 1951 och1952 (Sddra SmA^land, <istra och mellersta delen). -Gdteborgs Mus. Arstryck. 1953:31-83.

Lohmander, H. 1954. Faunistiskt ftiltarbete 1953 (Vas-tra SmAland). - Gdteborgs Mus. Arstryck 7954:27-50.

Lohmander, H. 1955. Faunistiskt fiiltarbete 1954(Utmed Gcitalands nordgrdns, <istra hiilften). - G6te-borgs Mus. Arstryck 1955:30-97.

Lohmander, H. 1956. Faunistiskt fiiltarbete 1955(Huvudsakligen s6dra Viirmland). - G6teborgs Mus.Arstryck 1956:32-94.

Lindroth, C. H. 1973. Handledning fcir insektssamlare. -Stockholm.

Mahnert, V. 1976. Zur Kenntnis der Gattungen Acan-thocreagris und Roncocreagris (Arachnida, Pseudos-corpiones, Neobisiidae). - Revue suisse Zool. 83:193-214.

Rafalski, J. 196'7. Pseudoscorpionidea. - In: CatalogusFaunae Poloniae - Warszawa.

Thydsen Meinertz, N. 1962. Mosskorpioner och mejere.- Danmarks Fauna 67. - K0benhavn.

Sveriges klokrypare

Tullgren, A. 1899. Bidrag till kAnnedomen om Sverigespseudoscorpioner. - Ent. Tidskr. 20:161-182.

Tullgren, A. 1899. Tillegg till "Bidrag till kiinnedomenom Sveriges pseudoscorpioner". - Ent. Tidskr.20:297-298.

Tullgren , A. 1906a. Notiser rdrande Arachnidgrupper-na Chelonethi och Phalangidea. - Ent. Tidskr.27:274-218.

Tullgren , A. 1906b. Svensk spindelfauna. I. Klokrypa-re. Chelonethi. - Ent. Tidskr. 27:197-205.

Tullgren , A. 1909. Eine neue Chelifer-Art aus Schwe-den. - Ent. Tidskr.30:92-94.

Tullgren , A. 1911. En fcir Sverige ny klokrypare (pseu-doscorpion). - Ent. Tidskr. 32:125.

Weygoldt, P. 1969. The Biology of Pseudoscorpions.Harvard University. Press. 145 pp.

TackRickard Baranowski har samlat ett stort och intressantklokryparmaterial som han st?illt till vflrt forfogande.Intendenterna Lennart Cederholm och Roy Daniels-son, Lunds Zoologiska Museum, samt F.D. Ted vonProschwitz, G6teborgs Naturhistoriska Museum, harviilviltigt lflnat ut material ur samlingarna. F.D. Tor-bjrirn Kronestedt, Naturhistoriska Riksmuseet i Stock-holm, har kontrollerat en del nomenklaturiska uppgif-ter. Underscikningen har stdtts ekonomiskt av WWF.Tack till alla!

Bokolonier av bin och griivsteklar iinskasFcir en studie av doftkommunikationen mellaninsektindivider i samband med deras parning ochbobyggande, vore iag synnerligen tacksam f<iruppgifter om fdrekomst av boansamlingar av binoch gravsteklar. Arttillh<irighet iir av underord-nad betydelse, men av hAnsyn till hittillsvarandearbete ar knutstekeln Cerceris arenaria, bivargenPhilanthus triangulum och sandbiarterr,a Andre-na jacobi, A. vaga och A. nigroaenea av siirskiltintresse.

Parallellt med ovannamnda studie undersciksbeteendemcinster som synes vara av betydelse fcirevolutionen av sociala bokolonier hos steklar.

Fcir detta iindamAl dnskas uppgifter om bon avbiarterna Panurgus calcaratus och Lasioglossumcalceatum.

En si pass noggrann angivelse av bonas liige attdessa liitt kan Aterfinnas iir rinskviird. Om nAgonhar intresse av att vidare medverka i projekten, tex via materialinsamling, vore detta vArdefullt.Jag skickar giirna ytterligare information, om se<inskas.

Jan Te.ngd, Uppsala Universitets Ekologiska Sta-tion, Olands Skogsby 6280,386 00 Fiirjestaden, tel.0485 -38694 eller 38 I 58.

35