1

Mediehistoria: PressMediehistoria: Press

6 nov 20086 nov 2008

LittLitt: Hadenius m.fl., kap. 2, 5: Hadenius m.fl., kap. 2, 5

Medieutveckling 2008, kap 4Medieutveckling 2008, kap 4

PRESSENPRESSENPRESSENPRESSENDDDDÅÅÅÅ OCH NUOCH NUOCH NUOCH NU

Om dagstidningarnasursprung och marknad

Dagens upplägg� Vad är en dagstidning?

� Dagspressens framväxt – historik

� Partipressen

� Dagspressmarknaden under 1900- och 2000-t

� Viktiga begrepp

� Dagspressens framtid

2

Vad Vad Vad Vad äääär en r en r en r en dagstidning?dagstidning?dagstidning?dagstidning?

� FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll

� Presstödsnämnden: Utgivning minst 1 dag/vecka och nyhetsinnehåll

> Utgivningsfrekvens

> Innehåll

Olika typer av dagstidningarOlika typer av dagstidningar

1. Storstädernas morgontidningar (Sthlm, Gbg, Malmö)

2. Storstädernas kvällstidningar

3. Landsortstidningar (utanför Sthlm, Gbg, Malmö)

4. Lågfrekventa tidningar

5. Gratistidningar

1. Morgontidningar

� Dagens Nyheter

� Göteborgs-Posten

� Svenska Dagbladet

� Sydsvenskan

3

2. Kv2. Kväällstidningarllstidningar

�� AftonbladetAftonbladet

�� ExpressenExpressen

�� KvKväällspostenllsposten

�� GTGT

3. Landsortstidningar3. Landsortstidningar

� Helsingborgs Dagblad

� Dalarnas Tidningar

� Nerikes Allehanda

� Östgöta Correspondenten

� Uppsala Nya Tidning

� Nya Wermlands-Tidningen

� Värmlands folkblad

4. Lågfrekventa tidningar

� Kristdemokraten, Arbetaren

� Dala-Bygden

� Mölndals-Posten

4

5. Gratistidningar5. Gratistidningar

� City i Stockholm/Malmö

� Metro

� Uppsalatidningen

� Mitt i Huddinge

� Lerums tidning

Fakta om dagspress i SverigeFakta om dagspress i Sverige

� Sverige ligger på fjärde plats i världen när det gäller upplaga per invånare (Medieutveckling 2008, s.64)

� Det finns 155 betalda dagstidningar i Sverige och den samlade upplagan ligger på 4 miljoner ex. (Hadenius m.fl. 2008, s.133f)

� 93 procent av upplagan är prenumererade exemplar.� På vardagarna läser 84 procent av Sveriges befolkning

mellan 15-79 år någon dagstidning. I åldersgruppen 15-29 läser i genomsnitt 72 procent en dagstidning under vardagar (Medieutveckling 2008, s.64)

� 46 procent av alla svenskar brukar läsa tidningen påInternet.

Dagspressens Dagspressens historiahistoria

5

De fDe föörsta dagstidningarnarsta dagstidningarna

VVäärldens frldens föörsta dagstidningrsta dagstidning

Acta Diurna

Romarriket, 59 f Kr

Julius Caesar

De första dagstidningarna

� Sveriges förstadagstidning:

Ordinari Post TijdenderÅr 1645PropagandaverktygIdag världens äldstadagstidning!

�� Ansvarig utgivaren fAnsvarig utgivaren föör r OrdniarieOrdniarie Post Post TijdenderTijdenderskulle enligt instruktionen: skulle enligt instruktionen:

””alltid veta att upptralltid veta att uppträäda med den diskretion, fda med den diskretion, föörstrståånd nd och loch läämpa att han icke tillmpa att han icke tillååter komma i ljuset, vad ingen ter komma i ljuset, vad ingen grund och sanning haver, men att han dgrund och sanning haver, men att han däärjrjäämte allt smte allt sååmodererar, att varken Kungl. modererar, att varken Kungl. Maj:tMaj:t eller kronan och ej eller kronan och ej heller andra, pheller andra, påå vilka man mvilka man mååste draga respekt, ste draga respekt, ddäärigenonrigenon nnåågon krgon kräänkning varder tillfogadenkning varder tillfogade””. .

(Ur Hadenius (Ur Hadenius m.flm.fl 2008, s. 54)2008, s. 54)

6

Orsaker till varför den modernadagspressen lät vänta på sig:

� Enväldiga härskare och censur

� Dyrt att framställa, distribuera och köpa tidningar

� Analfabetism

Den moderna dagspressenDen moderna dagspressen

1700-talet

� Upplysningen och frihetstiden,

kritik av censur inom pressen

� Tryckfrihet 1766

� Flera nya tidningar

� Ändrat innehåll i tidningarna Jag kanske ogillar din åsikt, men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den (Voltaire)

Den moderna dagspressenDen moderna dagspressen

1800-talet:

� Demokratisering

� Teknologisk utveckling

� Industrialisering och

urbanisering

� Utbildning

� Ekonomisk utveckling

7

Utländska förebilder

Populärpressen

”Yellow journalism”

Sensationsjournalistik

The Sun, New York

Herald, New York World,

New York Journal

”Yellow Kid”

”The evil spirits of

the modern daily

press”

Karikatyr 21 nov 1888

UtlUtläändska fndska föörebilderrebilder

Seriösare press

- Motreaktion på

populärpressen

- Bredare innehåll

- Aktiv journalistik

New York Tribune

New York Times

8

Tre svenska dagstidningarTre svenska dagstidningar

Aftonbladet

År 1830

Johan Hierta

”Första moderna tidningen”

Konflikt med kungen

Tre svenska dagstidningarTre svenska dagstidningar

Dagens Nyheter

År 1864

Rudolf Wall

Bredare innehåll

Billig

Ny distributionsidé

Utkom på morgonen

Tre svenska dagstidningarTre svenska dagstidningar

Expressen

År 1944

Albert Bonnier m.fl.

Hårda och djärva bilder

Estetiskt tilltalande

Realism och identifikation

Dokumentära texter

9

Partipressen

Partipress:

”Tidningar och tidskrifterknutna till politiska partier”

(Nationalencyklopedin)

Partipressens ursprung

De politiska partiernas framväxt:

� Socialdemokratiska partiet 1889

� Högerns första riksdagsparti 1904

10

De borgerliga tidningarna

� Liberal och konservativ press� Syften bakom tidningsutgivningen: tjäna pengar

och driva opinion

Ex.NWT (1836)Borås Tidning (1938) Uppsala NyaTidning (1890)

De socialdemokratiska tidningarna

� Grundades något senare än de borgerliga

� Tätt knutna till partiet (ägande, läsare och innehåll)

� Opinionsbildning viktigare än pengar

� Annan målgrupp (valkretsar istället för utgivningsort)

Ex: A-pressen, Arbetet

Den politiska pressens död(?)

� Journalistikens professionalisering under 1960-och 1970-talen, med krav på objektivitet, granskning och oberoende har bidragit till att banden mellan partier och tidningar blivit lösare.

11

Dagspressen och politiken idag

Å ena sidan...

1992: A-pressen går i konkurs

2005: C säljer tidningskoncern

De flesta tidningarna

kallar sig ”oberoende”,

”obundna” eller ”liberala”

Å andra sidan...

107 av 154 tidningar sade sig

företräda en politisk linje år

2005

Ledarsidor, analyser och

kommentarer avslöjar politisk

hållning

Dagspressmarknaden under 1900-t

� 1800–1920: Expansion

� 1920-talet: Stagnation

� 1950-talet: ”Tidningsdöden”

� 1970-talet: Kris för kvällspressen

� 1980-talet: God ekonomi för många

� 1990-talet: Sjunkande upplagor och ökande ägarkoncentration

Några orsaker till kriser

� Konkurrens från nya medier (radio, tv, Internet)

� Konjunkturnedgångar (ex 1920-t, krigsåren, 1970-t)

� Ökad konkurrens på marknaden (”tidningsdöden”)

� Ändrade läsvanor (ex unga sviker)

12

GrundlGrundlääggande begreppggande begrepp

� Förstatidning: största

tidningen på en ort

Ex: NWT

� Andratidning: näst

största tidningen på en ort

Ex: VF

GrundlGrundlääggande begreppggande begrepp

� Upplagespiralen:

En förstatidning har många

läsare och får därför fler

annonsörer. Fler annonsörer

ger bättre ekonomi, vilket

leder till en bättre tidning.

En bättre tidning lockar fler

läsare, vilket i sin tur lockar

fler annonsörer osv…

GrundlGrundlääggande begreppggande begrepp

� Täckning: andelen av

hushållen på en viss ort

som håller en viss tidning.

(Tidningsupplagan på

en ort/antalet hushåll

på orten)

13

Dagspressens ekonomi

� Egna inkomster:Lösnummer/prenumerationAnnonser

� Statliga stöd:PresstödSkattelättnader

Betalda dagstidningars intäkter 2006

Storstads- Kvällstidn. Landsortstidn. Totalt

morgontidn.

Upplagor: 41% 70% 43% 47%

Annonser: 59% 30% 57% 53%

Lösnummer och prenumerationer

Betalda morgontidningar

år 2006:

� Prenumerationer: 93 %

� Lösnummer: 2 %

� Övriga exemplar: 5 %

14

Statliga stöd: Presstöd

Presstöd ges till tidningar som kommer ut med 3-7

nr/vecka och har en upplaga på minst 2000 ex,

om totalupplagan huvudsakligen är

Prenumererad och täckningsgraden är max 40

procent.

Presstödets två delar

Driftsstöd

� Lämnas till dagstidningar vars täckning påutgivningsorten är högst 30 procent.

� Står för ca 80 % av presstödet.

Distributionsstöd

� Lämnas till alla dagstidningar som deltar i organiserad samdistribution.

För presstöd disponerades totalt 503 (430 / 73) mkr år 2007.(http://www.taltidningsnamnden.se/Presstod.htm)

Kort reflektion tvKort reflektion tvåå och tvoch tvåå!!

Bör Sverige behålla eller avskaffa

presstödet?

Vilka argument för respektive emotpresstödets vara eller icke-vara kan ni hitta?

15

Debatten om presstödet

Mot stödet� Ingrepp i konkurrensen

(näringsfriheten hotad)� Ekonomiskt beroende till

staten = farligt� Bättre med en stor, bra

tidning än två mindre, dåliga.

� Idag har vi fler medier att hämta information ifrån.

För stödet� Presstödet säkrar

mångfald och allsidighet (viktigt för opinions-bildning och nyhets-förmedling)

� Läsarna ska ha valfrihet (inte bara en dagstidning på en ort)

Statliga stöd: Skattelättnader

Reklamskatt:

� Gratistidningar betalar 8 % skatt från första kronan

� Betalda tidningar är befriade från skatt upp till 50 miljoner kronor, därefter betalar de 3 %

Moms:

� Dagspressen hade länge lägre moms (6 %) än andra tryckta medier

Dagspressens framtid

16

Dagspress i förändring

� Dagstidningar på nätet

� Gratistidningar

VarfVarföör nr näättidningar?ttidningar?

� Visa upp sin produkt

� Billigare distribution

� Få annonsintäkter

� Locka ungdomar

� Möta hotet från gratistidningarna

Nättidning vs Papperstidning?”Att ha ett tidningsföretag som ger ut papperstidningar är som att ha ett skivbolag som ger ut på vinyl”(Andrew Gowers, tidigare chefredaktör på Financial Times)

Johan Galtung:

”Dagstidningen

kommer att dö ut”

(1970-t)

17

Dagspressens kris

� På 10 år har dagstidningsbranschen tappat 1 miljon läsare och 50 % av annonsörerna.

� De som enbart läser tidningen på nätet ökar, medan de som enbart läser papperstidningen blir färre.

� Tidningsläsarna blir allt äldre och de som skaffar en prenumeration för första gången väntar allt längre.

� Bara 2 av landets 20 största tidningar lyckades 2006 öka sin medelupplaga.

� I genomsnitt kan vi se ett ras på ca 2 % per år.� Storstäderna står för den största nedgången.

AngelAngeläägna frgna fråågor infgor inföör framtidenr framtiden

� Kommer dagstidningen att överleva i konkurrensen med andra medier?

� Kommer pappersupplagan att finns kvar?� Hur påverkar våra läsvanor dagstidningens

framtid?� Vilken betydelse har gratistidningarna för

utvecklingen?� Vilka åtgärder kan dagstidningsföretagen vidta

för att möta hoten?

UtvecklingstendenserUtvecklingstendenser

� Satsa på lokal profil� Betaltjänster (exklusiva nyheter, reportage ,

bilder, arkiv etc.)� Utökade verksamheter (filmförsäljning,

reseguider, viktklubbar etc.)� Multimediebyråer (sajtlösningar, färdiga

”paket”)� Högre priser (de som vill ha måste betala mer)� Ny teknik (ex. elektroniska tidningar)

18

Våra läsvanor

Vi läser allt mer oregelbundet!

Varför?

� Förändrad social situation och livsstil (sämre ekonomi och ökad förflyttning bland unga leder exempelvis till mer oregelbunden läsning)

� Nya distributionsformer (gratistidningar och nättidningar)

Vi läser olika

Högfrekventa läsare

� Högutbildade

� Tjänstemän

� Gifta

� Samboende

� Äldre (trots svag ek)

Lågfrekventa läsare

� Unga vuxna

� Låg- och medelutbildade

� Arbetare

� Ensamstående