Nya Religioner HT 2010 Religionshistoria, Stockholms universitet
description
Transcript of Nya Religioner HT 2010 Religionshistoria, Stockholms universitet
Nya ReligionerHT 2010Religionshistoria, Stockholms universitet
Esoterism, forskningsparadigmer och historikKennet Granholm
(Västerländsk) Esoterism•Relativt nytt men växande som forskningsfält•Akademiska institutioner vid Sorbonne i paris,
Amsterdam universitet och Exeters universitet•Akademiska sällskap (t.ex. European Society for
the Study of Western Esotericism; Association for the Study of Esotericism) och tidskrifter (t.ex. Aries 0ch Esoterica)
•Ett flertal olika definitioner och angreppssätt•Fokus på historiskt studium, men mer
sociologisk och samtidsforskning har uppkommit under senare tid
Frances Yates (1960-talet)•Giordano Bruno and the Hermetic Tradition
(1964), The Art of Memory (1966), The Rosicrucian Enlightenment (1971)
•”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion
•Både konservativ och impuls till den vetenskapliga revolutionen
•Problem: konstruerar en pseudo-enhetlig tradition som homogeniserar det esoteriska
Antoine Faivre (1990-talet)• L’esoterisme (1992), Access to Western Esotericism
(1994)•Esoterism som en samling praktiker och
filosofier i europeisk kulturhistoria som delar familjelikhet och en specifik ”tankeform”
•Primära karaktärsdrag: Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation
•Sekundära karaktärsdrag: Konkordans, lärans förmedling (initiation)
•Uppkommer under renässansen då olika praktiker och filosofier kombineras under gemesam referensram
Antoine Faivre - problem•Definitionen baserad på begränsat
material från en begränsad tidsperiod – svårt att använda på material från andra perioder
•Tar inte beaktande esoterismens förändring genom historien
•För enkelt att använda som en ”kryssa för”-lista
Wouter Hanegraaff (1995-)•Professor vid Center of Hermetic
Philosophy and Related Currents, Amsterdams universitet, från 1999
•New Religion and Western Culture: Esotericism in the Mirror of Secular Thought (1996), Dictionary of Gnosis and Western Esotericism (red. 2006)
•Förnuft, tro och gnosis – esoterism som en tredje kunskapsväg i europeisk kultur
•The Grand Polemical Narrative – hur vissa kunskapsformer marginaliserats
Wouter Hanegraaff - problem•Uppdelningen i förnuft, tro och gnosis
förenklad•Grand Polemical Narrative har att göra
med hur vissa fenomen maginaliserats och därmed delegerats till kategorin esoterism – avsaknad av enhetlighet i själva esoterismen
•Hanegraaff tenderar att använda befintliga begrepp på egna sätt (t.ex. hans användning av begreppet sekularisering)
Sociologiska studier•Edward Tiryakian
▫Esoterism som den teoretiska aspekten och ockultism som den praktiska
▫Problem: denna avgränsning är konstgjord•Marcello Truzzi
▫Ockultism som ”kunskapens skräpkorg”▫Problem: extremt värderande grepp, ingen
enhetlighet•Generella problem i sociologiska angreppssätt
▫Definitioner tenderar att utgå från tankar om ”det avvikande” – detta betyder att esoterism blir en restkategori som är avhängig av andra kategorier av religiositet
Kocku von Stuckrad (2005-)•Kombination av historiska och sociologiska
metoder•Konstruktionistisk perspektiv på historia,
diskursivt närmandesätt till esoterism•Esoterisk diskurs består av påståenden om högre
kunskap och metoder för att nå denna kunskap (ofta förmedling eller personlig erfarenhet)
•Ofta en världsbild baserad på ontologisk monism•”Hemlighetsfull retorik”: Dialektiken mellan det
dolda och det avslöjade
Kocku von Stuckrad - problem•Kan lätt bredda begreppet esoterism till
den grad att det tappar analytiskt värde•Har kritiserats för att frångå ett historiskt
släktskap-perspektiv•Nyckelbegrepp vagt definierade, särskilt
begreppet diskurs
Diskurs och socialkonstruktionism•Begreppet diskurs bygger på
socialkonstruktionistisk epistemologi•Våra sätt att uppleva vår värld, vår
verklighet, konstrueras i social samvaro med andra människor
•Det finns flera konkurerande förståelser, ”självklar sanning” är allt annat än självklar
•Diskurs = ett specifikt sätt att förstå och kommunicera sin förståelse av världen eller delar av den, ett specifikt meningssystem. Fokus på språkanvändningen i skapandet av social verklighet
Esoteriska strömningar som diskurskomplex•Ett sätt att fokusera Kocku von Stuckrads
diskursiva angreppssätt•En esoterisk strömning är en samling
specifika diskurser i en specifik kombination•Dessa formar vilken den ”högre kunskapen”
man söker är och metoderna för att nå den•Ex. Den vänstra handens väg – en esoterisk
strömning påverkad av Individualism som ideologi, Gudomliggörandet av självet som mål, och ett Antinomianistiskt angreppssätt
Gemensamma drag•Behandlar i stort samma företeelser•Fokus på västvärlden, alltså inte en
”universell esoterism”•Esoterism är inte en ”tradition” med
specifika trossatser, praktiker och institutioner, utan främst ett sätt att närma sig och diskutera frågor om kunskap
•Detta sätt kan hittas i flera ”traditioner”, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism
•Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen
Renässansen•Av vissa forskare definierat som den tid då
esoterismen tillkommer•Andra forskare räknar med tidigare
esoterism, men anser ändå att Renässansen har en central roll
•”Återupptäckt” och översättning av antika källor – Platon – Hermetiska skrifter
•Uppkomsten av flera begrepp och förståelser som är centrala för senare esoterism
•Omtolkning av Kristendom i ett esoteriskt ramverk
Marsilio Ficino•1433-1499, Florens•Nyckelperson i Renässansens esoterism•Översatte Platons dialoger till Latin (färdigt
1484), främst nyplatonsk tolkning och översättning
•Översatte Corpus Hermeticum (1471)•Den nya platonska akademin i Florens, Italien•Återväckte intresset för (ny)platonism•Talade för en uråldrig filosofi som låg som grund
för bl.a. Platon och kristendom. Denna visdom förmedlades enligt följande: Zarathustra -> Hermes Trismegistus -> Orfeus -> Aglaophemus -> Pythagoras -> Platon
Nyplatonism•Filosofisk skola grundad av Plotinus (205-270)•Det Ena är ursprunget till allt genom emanationer,
allt är därmed en manifestation av det gudomliga•Den materiella (fenomen-)världen god så länge den
styrs av själen (idévärlden)•Lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena•Förespråkade Teurgiska ritualer för att sätta själen i
harmoni med det materiella och det immateriella•Med Ficinos översättning under Renässansen sätts
Platon i en synkretistisk följd av ”upphöjda lärare”•Under Renässansen kombinerades nyplatonism med
Kristna idéer
Prisca Theologia/Philosophia Perennis
•= ”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi”•Tanken att en kärna av hemlig visdom går att
spåras i en mängd olika traditioner•Prisca Theologia antyder en tradition som
förlorats och som måste hittas på nytt•Philosophia Perennis antyder en konitunitet i
traditionen•Central komponent i mycket esoteriskt tänkande•Resulterar i försök att harmonisera olika
religioner och filosofier•Kommit att expanderas alltmera under senare
tid
Kabbala•Judisk mystik tolkad i nyplatonska
referensramar•Utvecklas i Spanien och södra
Frankrike från mitten av 1100-talet•Sefer yetsirah (?), Sefer ha-bahir
(sl. 1100-t), Zohar (sl. 1200-t)•Ein Sof skapar världen genom att
emanera sitt gudomliga ljus genom 10 alltmer materiella världar
•Dessa sefirot bildar tillsammans livets träd•Med judarnas utdrivning från Spanien 1492
sprids Kabbalan i Europa
Kristen och ”hermetisk” Kabbala•Giovanni Pico della Mirandola (1463-1494), elev till Marsilio Ficino▫En av de tidigaste icke-judarna att anamma
Kabbala•Christian Knorr von Rosenroth (1636-1689),
Tyskland▫Översatte en samling Kabbalistiska texter som
Kabbalah Denudata (1677-1684)•Försök att bevisa Kristendomens sanning
genom Judiska källor•Väldigt populärt bland ockultister från 1800-t
fram som kopplade loss Kabbalan loss från dess Judiska rötter och Kristna omtolkningar
Heinrich Cornelius Agrippa•1486-1535, Tyskland•De Occulta Philosophia (Three
Books of Occult Philosophy): 1) naturlig magi2) himmelsk (celestial/matematisk) magi3) ceremoniell (gudomlig) magi
•Syntes av esoteriska, nyplatonska och kabbalistiska läror – med fokus på magi
•En trefaldig värld: elementär, himmelsk och intellektuell
”De ockulta vetenskaperna”•Alkemi – experimentiell vetenskap, försök att
transmutera materia till ädlare former, ofta med tanken att denna process samtidigt pågick i själen
•Astrologi – planeternas påverkan på den mänskliga världen, korrespondenser, det som sker ovan sker också nedan
•Magi – naturlig magi vs. magi med hjälp av andeväsen
•Problematiskt att gruppera dem på detta sätt: t.ex. Alkemi förekom också ofta i samband med medicin, och astrologi med politik
•Distinktionen mellan religion och vetenskap ett modernt fenomen
Paracelsus (Phillippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim)•1493-1541, Schweiz/Österike (Schweiziska
edsförbundet)•Läkare. Skrev ett stort verk om medicinskt
tillämpar alkemi•Arbetade också med astrologi•Astronomi ofta synonymt med magi = att dra
ner stjärnornas krafter •Starkt troende kristen, men räknade med en
sann ”inre kyrka” med personlig uppenbarelse•Argumenterade för möjligheten av Kristen magi
John Dee•1527-16o9, England•Matematiker, kartograf,
vetenskapare. Astrolog för drottning Elisabet I av England
•Monas Hieroglyphica (1564)•Sökandet efter det perfekta
ursprungspråket, lingua adamica•Arbetade tillsammans med mediet
Edward Kelly 1582-1588•Hittade ”änglaspråket”
enochianska
Upplysningstiden•1700-talet och upplysningstida ideal medförde
stora förändringar på esoterismen:•Sekularism som ideal gjorde att religiösa
förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark
•Relativ frigörelse från Kristendom och ökat intresse för icke-kristen religion
•Disenchantment – rationaliseringen av samhället•Psykologiserande förklaringar, kausala
förklaringar, “andlig evolution”•Ockultism tillkommer som en modern form av
esoterism
Romantiken•Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal
till tidigt 1800-tal•Utvecklas som en motkraft till
upplysningstidens rationalitetsfokus•Försök att “återförtrolla världen”, återinföra
mystik i tillvaron•Naturen sätts i fokus; Naturen ses som
levande och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en avlägsen Gud – grunderna för nypaganism sätts
•Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i politik och filosofi, och också esoterism
Senmodernitet•Ökad individualisering, ökad av-kristning•Pluralism och avtraditionalisering – gör det enklare
att kombinera element ur olika religioner•Ökad fragmentering, nya kombinationer – bricolage
– av praktiker och filosofier uppstår•Globalisering – teknologiska framsteg möjliggör
kontakter på större geografiska avstånd än tidigare•Mediatisering – media påverkar livet i allmänhet
allt starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ, sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform
•Det postsekulära – kritik av sekularism och en ny beredskap att se det religiösa/andliga
Occulture•Begrepp introducerats av Christopher
Partridge•Från Kristen till ockult kultur•Occulture = en reservoar av idéer, trossatser,
symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter
•Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc.
•Det esoteriska har nått en nivå av popularitet och genomslagskraft den aldrig tidigare haft