Bible Reformations - Nya Testamentet

8/9/2019 Bible Reformations - Nya Testamentet

1/414

Reformationsbibelnn ya t e s t a m e n t e t


2/414


3/414

Reformationsbibeln

n ya t e s t a m e n t e t

Svenska reformationsbibelsllskapetsrevidering av

Karl XII:sKyrkobibel

Svenska Reformationsbibelsllskapet

Bors 2003


4/414

Svenska Reformationsbibelsllskapet1:a upplagan, Bors 2003

isbn : 91 974 234 0 8Omslag& Grafisk form: Hans EricssonTryck: RT-Print Oy, Pieksmki 2002

Svenska reformationsbibelsllskapetBox 11098, SE-50711 Bors

Box 137, SE-953 23 HaparandaTel: 033-41 22 50

Tel: +46 922-102 00Fax: +46 922-120 55

E-mail: [email protected]


5/414

n ya t e s t a m e n t e t


6/414

n ya t e s t a m e n t e t s b c k e r

SidMatteus Evangelium 7Markus Evangelium 59Lukas Evangelium 92

Johannes Evangelium 147Apostlagrningarna 187Paulus brev till romarna 238Paulus frsta brev till korintierna 260Paulus andra brev till korintierna 281Paulus brev till galaterna 295Paulus brev till efesierna 303Paulus brev till filipperna 311Paulus brev till kolosserna 317Paulus frsta brev till thessalonikerna 322Paulus andra brev till thessalonikerna 327Paulus frsta brev till Timoteus 330Paulus andra brev till Timoteus 337Paulus brev till Titus 342Paulus brev till Filemon 345Brevet till hebrerna 347Petrus frsta brev 364Petrus andra brev 371

Johannes frsta brev 375Johannes andra brev 381Johannes tredje brev 382Jakobs brev 383

Judas brev 389Johannes uppenbarelse 391


7/414

7

1 KapitletJesu slkttavla. Hans fdelse och hans namn.

Detta r boken om Jesu Kristi, Da-vids sons, Abrahams sons, slkt-tavla. Luk. 3:23f.2. Abraham fdde Isak, Isak fdde Jakob, Jakob fdde Juda och hansbrder. 1 Mos. 21:2f, 25:24f, 29:35.3. Juda fdde Peres och Sera medTamar, Peres fdde Hesron, Hesronfdde Ram.

1 Mos. 38:27f. 1 Krn. 2:4f. Rut 4:18f.4. Ram fdde Amminadab, Am-minadab fdde Naheson, Naheson

fdde Salmon.5. Salmon fdde Boas med Rahab,Boas fdde Obed med Rut, Obedfdde Isai. Rut 4:13, 17. 1 Krn. 2:10-12.6. Isai fdde kung David, kung Da-vid fdde Salomo med henne, som varUrias hustru. 1 Sam. 17:12. 2 Sam. 12:24.7. Salomo fdde Rehabeam, Reha-beam fdde Abia, Abia fdde Asa.

1 Kon. 11:43, 14:31, 15:8. 1 Krn. 3:10f.2 Krn. 9:31, 12:16, 14:1.8. Asa fdde Josafat, Josafat fddeJoram, Joram fdde Ussia.

1 Kon. 15:24. 2 Kon. 8:16-24.9. Ussia fdde Joatam, Joatam fddeAhas, Ahas fdde Hiskia.2 Kon. 15:7. 2 Krn. 26:23, 27:9. 2 Kon. 16:20.10. Hiskia fdde Manasse, Manassefdde Amon, Amon fdde Josia.

2 Kon. 20:21. 1 Krn. 3:14. 2 Krn. 33:25.11. Josia fdde Jekonja och hans br-

der, vid tiden fr den babyloniskafngenskapen.2 Kon. 23:30-34. 1 Krn. 3:15-16. 2 Krn. 36:1f.12. Men efter den babyloniska fng-enskapen fdde Jekonja Sealtiel,Sealtiel fdde Serubbabel.

1 Krn. 3:17-19. Esr. 3:2. 5:2. Hagg. 1:1.

13. Serubbabel fdde Abihud, Abi-hud fdde Eljakim, Eljakim fddeAssur.14. Assur fdde Sadok, Sadok fddeJakim, Jakim fdde Eliud.15. Eliud fdde Eleasar, Eleasar fddeMattan, Mattan fdde Jakob.16. Jakob fdde Josef, Marias man,och av henne fddes Jesus, som kal-

las Kristus.17. S r alla slktled frn Abrahamintill David fjorton led och frn Da-vid till den babyloniska fngenskapenfjorton led och frn den babyloniskafngenskapen intill Kristus fjortonled.18. Jesu Kristi fdelse gick s till: NrMaria, hans mor, var trolovad med

Josef, visade det sig innan de kom till-sammans, att hon var havande av denHelige Ande. Luk. 1:27f.19. Men eftersom Josef var en rtt-frdig man och inte ville utstta hennefr vanra, tnkte han i hemlighetverge henne.20. Nr han tnkte p detta, se, duppenbarades fr honom i en drm,en Herrens ngel och sade: Josef, Da-vids son, frukta inte att ta Maria, din

Matteus Evangelium


8/414

8

hustru, till dig. Ty det som r avlat ihenne, det r av den Helige Ande.21. Hon skall fda en son, och duskall ge honom namnet Jesus, ty hanskall frlsa sitt folk frn deras synder.

Ps. 130:8. Luk. 1:31. 2:21.Apg. 4:12. 10:43. 13:38-39.

22. Allt detta har skett, fr att detskulle fullbordas, som var sagt avHerren genom profeten, som sade:23. Se, jungfrun skall bli havande ochfda en son, och de skall ge honomnamnet Emmanuel, det betyder: Gudmed oss. Jes. 7:14.24. Nr Josef vaknade upp ur sm-nen, gjorde han som Herrens ngelhade befallt honom, och tog sin hus-tru till sig.25. Och han rrde henne inte, frrnhon hade ftt sin frste son, och hangav honom namnet Jesus. Luk. 2:21.

2 KapitletDe vise mnnen frn sterlandet. Flykten tillEgypten. Herodes barnamord. terkomsten.

Nr Jesus hade ftts i Betlehem i Juden i kung Herodes dagar,se, d kom vise mn frn sterlandettill Jerusalem, Luk. 2:1f.2. och sade: Var r judarnas nyfddekonung? Ty vi har sett hans stjrna i

ster och har kommit fr att tillbe ho-nom.3. Nr kung Herodes hrde det, blevhan frskrckt, och hela Jerusalemmed honom,4. och kallade samman alla verste-prster och skriftlrda bland folketoch frgade ut dem, var Kristus skullefdas.

5. Och de sade till honom: I Betlehem

i Juden, ty s r skrivet genom pro-feten:6. Och du Betlehem i Juda land, inga-lunda r du den minste bland Judafurstar, ty frn dig skall det komma

en furste, som skall vara en herde*fr mitt folk Israel. *KXII: Herre.

2 Sam. 5:2. Mik. 5:2. Joh. 7:42.7. D kallade Herodes i hemlighet devise mnnen till sig och frgade nogaut dem om tiden, d stjrnan hadevisat sig,8. och snde dem till Betlehem ochsade: Res dit och forska noga efter

barnet, och nr ni har funnit det, be-rtta det fr mig, s att ocks jag kankomma och tillbe honom.9. Nr de hade hrt kungen, for de ivg,och se, stjrnan, som de hade sett i s-ter, gick framfr dem, tills den kom ochstannade ver stllet, dr barnet var.10. Nr de sg stjrnan, uppfylldesde av mycket stor gldje.

11. Och de gick in i huset och fannbarnet med Maria, hans mor, och defll ner och tillbad honom och pp-nade sina skatter och frambar gvort honom, guld, rkelse och myrra.

Ps. 72:10f. Jes. 60:6.12. Och sedan de hade ftt en gudom-lig uppenbarelse i en drm att de inteskulle tervnda till Herodes, tog deen annan vg hem till sitt land igen.13. Nr de hade farit bort, se, d up-penbarades en Herrens ngel fr Jo-sef i en drm och sade: St upp och tabarnet och dess mor med dig, och flytill Egypten, och bli kvar dr, till dessjag sger till dig, ty Herodes tnkerska efter barnet fr att dda det.14. D stod han upp och tog om nat-ten med sig barnet och dess mor och

flydde till Egypten,

Matt. 1:21 Matteus Evangelium


9/414

9

15. och blev kvar dr tills Herodeshade dtt, fr att det skulle fullbor-das, som var sagt av Herren genomprofeten, som sade: Ut ur Egypten harjag kallat min Son.

2 Mos. 4:22-23. Hos. 11:1.16. Nr Herodes nu sg, att han hadeblivit lurad av de vise mnnen, blevhan mycket vred, och snde ut ochlt sl ihjl alla gossebarn i Betlehemoch i hela dess omgivning, dem somvar tv r och drunder, i enlighetmed den tid, som han noggrant hadefrgat ut av de vise mnnen.

17. D blev det fullbordat, som varsagt av profeten Jeremia, nr han sade:18. I Rama* hrdes ett rop, klaganoch mycket grt och jmmer: Rakelbegrt sina barn och ville inte ltatrsta sig, eftersom de inte lngrefanns till. *KXII: Hjden.

1 Mos. 35:19. 48:7. Jer. 31:15.19. Men nr Herodes hade dtt, se,d uppenbarades i en drm en Her-rens ngel fr Josef i Egypten,20. och sade: St upp och ta barnetoch dess mor med dig, och bege digtill Israels land. Ty de som skte efterbarnets liv r dda.21. D stod han upp och tog barnetoch dess mor med sig och kom tillIsraels land.22. Men nr han hrde, att Arkelaus

regerade ver Juden i sin far Hero-des stlle, fruktade han fr att faradit, och sedan han hade ftt en gu-domlig befallning i en drm, drog hanbort till Galilens trakter.23. Och han kom och bosatte sig i enstad, som heter Nasaret, fr att detskulle fullbordas, som var sagt genomprofeterna: Han skall kallas nasar.

Jes. 9:1. 11:1. Mark. 14:67.Luk 4:16. Joh. 1:46. 7:52. Apg. 3:6.

3 KapitletJohannes predikar och dper. Jesus dps.

Ide dagarna kom Johannes Dpa-

ren och predikade i Judens kenMark. 1:4. Luk. 3:2f. Joh. 1:6f.2. och sade: Omvnd* er ty himmel-riket r nra. *KXII: gr bttring.

Alt. vers.: gr sinnesndring, ngra er.Matt. 4:17. Mark. 1:15.

3. Han r den, som profeten Jesajatalade om, nr han sade: En ropandesrst r i knen: Bered Herrens vg,gr hans stigar raka.

Jes. 40:3. Mark. 1:3. Luk. 3:4. Joh. 1:23.4. Och Johannes hade klder av ka-melhr och ett lderblte om livet, ochhans mat var grshoppor och vildho-nung. 2 Kon. 1:8. Matt. 11:8, 18. Mark. 1:6.5. D gick hela Jerusalem ut till ho-nom, och hela Juden och hela lan-det utmed Jordan,6. och de lt dpa sig av honom i Jor-dan och beknde sina synder.

Mark. 1:5.7. Men d han sg att mnga avfariserna och sadducerna kom tillhans dop, sade han till dem: Ni hugg-ormars avkomma, vem har ingivit er,att ni skall slippa undan den kom-mande vreden? Matt. 5: 20. 12:34. 23:33.

Luk. 3:7f. Rom. 5:9. 1 Thess. 1:10.8. Br drfr sdan frukt, som tillhr

omvndelsen*.*KXII: bttringen. Alt. vers.: sinnesndringen,ngern. Luk. 3:8.

9. Och tnk inte, att ni kan sga tiller sjlva: Vi har Abraham till far. Tyjag sger er, att Gud r mktig att avdessa stenar uppvcka barn t Abra-ham. Joh. 8:39. Apg. 13:26.10. Redan r yxan satt till roten p tr-den. Drfr blir vart och ett trd, som

inte br god frukt, avhugget och kastati elden. Matt. 7:19. Luk. 13:7. Joh. 15:2, 6.

Matteus Evangelium Matt. 3:10


10/414

10

11. Jag dper er i vatten till omvn-delse*, men han som kommer eftermig, han r starkare n jag, och jagr inte ens vrdig att bra hans skor.Han skall dpa er med den Helige

Ande och eld, *KXII: bttring.Alt. vers.: sinnesndring, nger.

Hes. 36:25f. Joel 2:28. Mark. 1:7f. Luk. 3:16f.Joh. 1:26f. Apg. 1:5. 2:4. 11:15f. 13:25. 19:4.

12. och han har sin kastskovel i han-den, och han skall rensa sin loge ochsamla vetet i sin lada, men agnarnaskall han brnna upp i en outslckligeld.

Jes. 66:24. Jer. 15:7. Matt. 13:30. Luk. 3:17.

13. D kom Jesus frn Galilen tillJordan, till Johannes, fr att lta dpasig av honom.

Mark. 1:9. Luk. 3:21. Joh. 1:32f.14. Men Johannes vgrade honomdet och sade: Jag behver dpas avdig, och du kommer till mig?15. D svarade Jesus och sade till ho-nom: Lt det nu ske, ty s gr vi vad

vi skall fr att uppfylla all rttfrdig-het. D tillt han honom det.16. Och nr Jesus hade blivit dpt,steg han genast upp ur vattnet, ochse, d ppnades himlarna fr honom,och han sg Guds Ande snka sig nersom en duva och komma ver ho-nom.

Hes. 1:1. Mark. 1:10. Luk. 3:22. Joh. 1:32f.17. Och se, en rst frn himlen sade:

Denne r min lskade Son, i vilkenjag har ett gott behag.

Ps. 2:7. Jes. 42:1. Matt. 12:18. 17:5.Mark. 1:11, 9:7.

Luk. 9:35. Kol. 1:13f. 2 Petr. 1:17.

4 KapitletJesus frestas av djvulen, bostter sig i

Kapernaum, brjar predika, kallar lrjungar,botar sjuka.

D blev Jesus frd av Anden ut iknen, fr att han skulle frestas

av djvulen. Mark. 1:12. Luk. 4:1. Heb. 2:18.2. Och nr han hade fastat i fyrtiodagar och fyrtio ntter, blev han tillsist hungrig. 2 Mos. 34:28. 1 Kon. 19:8.3. Och frestaren gick fram till honomoch sade: r du Guds Son, s sg attdessa stenar blir brd.

4. D svarade han och sade: Det rskrivet: Mnniskan lever inte enbartav brd, utan av vart och ett ord somutgr frn Guds mun.

5 Mos. 8:3. Luk. 4:4.5. D tog djvulen honom med sigtill den heliga staden och satte honomverst p templets tinnar6. och sade till honom: r du GudsSon, s kasta dig utfr, ty det r skri-vet: Han skall ge sina nglar befall-ning om dig, och de skall bra dig psina hnder, s att du inte skall sttadin fot emot ngon sten. Ps. 91:11f.7. D sade Jesus till honom: Det rocks skrivet: Du skall inte fresta Her-ren, din Gud. 5 Mos. 6:16.8. D tog djvulen honom ter medsig upp p ett mycket hgt berg och

visade honom alla riken i vrlden ochderas hrlighet9. och sade till honom: Allt detta villjag ge dig, om du faller ner och till-ber mig.10. D sade Jesus till honom: G bort,Satan, ty det r skrivet: Herren, dinGud, skall du tillbe, och endast ho-nom skall du tjna.

5 Mos. 6:13. 10:20. Luk. 4:8.11. D lmnade djvulen honom, och



11/414

11

se, nglar kom fram och tjnade ho-nom. Joh. 1:51.12. D nu Jesus hrde, att Johannesvar satt i fngelse, vnde han tillbakatill Galilen.

Mark. 1:14. Luk. 3:20. 4:14.13. Och han lmnade Nasaret ochkom och bosatte sig i Kapernaum,som ligger vid sjn, inom Sebulon ochNaftalis omrden,14. fr att det skulle fullbordas, somvar sagt genom profeten Jesaja, somsade:15. Sebulons land och Naftalis land,

vid havsvgen, landet p andra sidanJordan, hedningarnas Galilen,Jes. 9:1-2.

16. det folk, som satt i mrker, fickse ett stort ljus, och fr dem som satti ddens land och skugga gick ett ljusupp. Jes. 9:1-2. Luk. 1:78f.17. Frn den tiden brjade Jesus pre-dika och sga: Omvnd er*, ty him-

melriket har kommit nra.*KXII: gr bttring.Alt. vers.: gr sinnesndring, ngra er.

Matt. 3:2. 10:7. Mark. 1:15.18. Nr Jesus gick utmed den Galilei-ska sjn, fick han se tv brder, Si-mon, som kallas Petrus, och Andreas,hans bror, kasta ut nt i sjn ty devar fiskare.

Mark. 1:16. Luk. 5:1f. Joh. 1:42.19. Och han sade till dem: Flj mig,och jag skall gra er till mnnisko-fiskare. Matt. 13:47.20. De vergav genast nten och flj-de honom. Matt. 19:27.21. Och nr han gick lngre fram, fickhan se tv andra brder, Jakob,Sebedeus son, och Johannes, hansbror, dr de och deras far, Sebedeus,lagade sina nt i bten. Och han kal-

lade dem. Luk. 5:2.

22. Genast vergav de bten och sinfar och fljde honom.23. Och Jesus gick omkring i helaGalilen och undervisade i deras syna-gogor och predikade evangelium omriket och botade alla slags sjukdomaroch all slags skrplighet bland folket.

Matt. 9:35. Mark. 1:39. Luk. 4:16, 40.24. Och hans rykte gick ut ver helaSyrien, och de frde till honom allasjuka, som led av olika slags sjukdo-mar, och som var plgade av smr-tor, och alla besatta av onda andaroch mnadsrasande och lama, och

han botade dem.Matt. 14:35f. Mark. 1:28. Apg. 10:38.25. Och mycket folk fljde honomfrn Galilen, frn Dekapolis*, frnJerusalem, frn Juden och frn and-ra sidan Jordan.

*Tio stder. Mark. 3:7. Luk. 6:17.

5 KapitletBrjan av Jesu bergspredikan.

Nr han sg folket, steg han uppp berget, och sedan han hadesatt sig, gick hans lrjungar fram tillhonom.2. D ppnade han sin mun, under-visade dem och sade:

3. Saliga* r de som r fattiga i an-den, ty dem hr himmelriket till,*Alt. vers.: Vlsignade.

Jes. 57:15. 61.1. Luk. 6:20.4. Saliga r de bedrvade, ty de skallbli trstade. Ps. 126:5. Jes. 61:2. Luk. 6:21.5. Saliga r de saktmodiga, ty de skallrva jorden. Ps. 37:11.6. Saliga r de som hungrar och trs-tar efter rttfrdighet, ty de skall bli

mttade.Jes. 55:1, 65:13. Matt. 11:28. Joh. 6:35.



12/414

12

7. Saliga r de barmhrtiga, ty de skallf barmhrtighet. Jak. 2:13.8. Saliga r de renhjrtade, ty de skallse Gud.

Ps. 24:4, 73:1. Hebr. 12:14. 1 Joh. 3:2.

9. Saliga r de som gr frid*, ty deskall kallas Guds barn.

*KXII: r fridsamma10. Saliga r de som lider frfljelsefr rttfrdighets skull, ty dem hrhimmelriket till. 2 Tim. 2:12. 1 Petr. 3:14.11. Saliga r ni, nr mnniskorna h-nar och frfljer er och lgnaktigt s-ger allt ont emot er fr min skull.

Luk. 6:22. 1 Petr. 3:14. 4:14.12. Gld och frjda er, ty er ln rstor i himlen. Ty s frfljde deprofeterna, som var fre er.

2 Krn. 36:16. Matt. 23:34. Luk. 6:23.Apg. 5:41, 7:52. 2 Kor. 4:17. Jak. 1:2, 5:10.

13. Ni r jordens salt, men om saltetmister sin slta, med vad skall mand salta? Till inget annat r det nyt-tigt n till att kastas ut och trampas

ner av mnniskorna.Mark. 9:50. Luk. 14:34.14. Ni r vrldens ljus. Inte kan enstad dljas, som ligger p ett berg.

Joh. 8:12. 2 Kor. 4:6. Fil. 2:15.15. Inte heller tnder man ett ljus ochstter det under skppan*, utan pljusstaken, s att det lyser fr alla demsom r i huset. *Ett sdesmtt av tr.

Mark. 4:21. Luk. 8:16, 11:33.

16. S lt ert ljus lysa fr mnnis-korna, s att de ser era goda grningaroch prisar er Fader, som r i himlen.

1 Petr. 2:12.

17. Ni skall inte mena, att jag harkommit fr att upphva lagen ellerprofeterna. Jag har inte kommit fratt upphva, utan fr att fullborda.18. Ty sannerligen sger jag er: Frr-n himmel och jord frgs, skall inteett jota* eller en enda prick i lagen

frgs frrn allt har skett.*Iota: den minsta bokstaven i det grekiska

alfabetet.Matt. 24:35. Luk. 16:17, 21:33.

19. Drfr, den som upphver ett avdessa minsta bud och lr mnnis-korna s, han skall kallas den minstei himmelriket, men den som hllerdem och lr s, han skall kallas stor ihimmelriket. Jak. 2:10.20. Ty jag sger er, att om er rttfr-dighet inte vergr de skriftlrdas ochfarisernas, s skall ni inte alls kommain i himmelriket.

Matt. 23:25. Luk. 11:39. Jak. 2:10.

21. Ni har hrt, att det r sagt till degamla: Du skall inte drpa, men densom drper, han blir skyldig underdomen. 2 Mos. 20:13. 5 Mos. 5:17.22. Men jag sger er: Den som vred-gas p sin broder utan orsak*, hanblir skyldig under domen, men densom sger: Raka** till sin broder, hanr skyldig infr Rdet, och den som

sger: Du dre, han r skyldig till hel-vetets eld.*saknas i KXII. **Ett syriskt skymford.

Ps. 4:5. Ef. 4:26. 1 Joh. 3:11, 23.23. Drfr, om du br fram din gvatill altaret och s kommer ihg att dinbroder har ngot emot dig,24. s lmna din gva dr framfr al-taret, och g frst bort och frsonadig med din broder, och kom sedan

och offra din gva.Matt. 6:14. Mark. 11:25.

25. Var snar till vnskap med dinmotpart, medan du nnu r med ho-nom p vgen, s att din motpart inteverlmnar dig t domaren, och do-maren verlmnar dig t rttstjna-ren, och du kastas i fngelse.

Luk. 12:58. Ef. 4:26.26. Sannerligen sger jag dig: Du skallinte komma ut drifrn, frrn du har



13/414

13

betalat till sista ret.27. Ni har hrt, att det r sagt till degamla: Du skall inte gra hor.

2 Mos. 20:14. 5 Mos. 5:18.28. Men jag sger er: Var och en som

med begrelse ser p en kvinna, hanhar redan gjort hor med henne i sitthjrta. Job 31:1.29. Om ditt hgra ga r dig till fr-frelse, s riv ut det, och kasta detifrn dig. Ty det r bttre, att en avdina lemmar frdrvas, n att hela dinkropp kastas i helvetet.

Matt. 18:8. Mark. 9:43.

30. Och om din hgra hand r digtill frfrelse, s hugg av den, ochkasta den ifrn dig. Ty det r bttre,att en av dina lemmar frdrvas, natt hela din kropp kastas i helvetet.31. Det r ocks sagt: Den som skil-jer sig frn sin hustru, han skall gehenne ett skiljebrev.

5 Mos. 24:1f. Matt. 19:7. Mark. 10:4.32. Men jag sger er: Den som skiljer

sig frn sin hustru, utom fr otuktsskull, han blir orsak till att kten-skapsbrott begs med henne, och densom gifter sig med en frnskild kvinnabegr ktenskapsbrott.

Mark. 10:11. Luk. 16:18. 1 Kor. 7:10.33. ter har ni hrt, att det r sagttill de gamla: Du skall inte svrafalskt, utan du skall hlla din ed in-

fr Herren.2 Mos. 20:7. 3 Mos. 19:12. 4 Mos. 30:3.5 Mos. 5:11, 23:21f. Jes. 65:16.

34. Men jag sger er: Ni skall intesvra alls, varken vid himlen, ty denr Guds tron,

Jes. 66:1. Matt. 23.21. Jak. 5:12.35. inte heller vid jorden, ty den rhans fotapall, inte heller vid Jerusa-lem, ty det r den store Konungens

stad. Ps. 48:3.36. Inte heller skall du svra vid ditt

huvud, ty du frmr inte gra ett hr-str vitt eller svart.37. Men lt ert ja vara ja, och ert nejvara nej, vad drutver r kommerfrn den onde. Jak. 5:12.38. Ni har hrt, att det r sagt: gafr ga och tand fr tand.

2 Mos. 21:24. 3 Mos. 24:20. 5 Mos. 19:21.39. Men jag sger er, att ni inte skallst emot det onda, utan om ngonslr dig p den hgra kinden, s vndocks den andra t honom.

Ords. 20:22, 24:29. Jes. 50:6. Luk. 6:29.Rom. 12:19. 1 Thess. 5:15. 1 Petr. 3:9.

40. Och om ngon vill g till rttamed dig och ta din livkldnad ifrndig, lt honom d ocks f din man-tel. Rom. 12:17. 1 Kor. 6:7.41. Och om ngon tvingar dig att gen mil*, g d tv med honom.*En romersk mil motsvarande ca 1,5 kilometer.

42. Ge honom som ber dig, och vnddig inte frn honom som vill lna avdig. 5 Mos. 15:7f. 1 Joh. 3:17.

43. Ni har hrt, att det r sagt: Duskall lska din nsta och hata dinfiende. 3 Mos. 19:17f. 5 Mos. 23:3f.44. Men jag sger er: lska era fien-der, vlsigna dem som frbannar er,gr vl emot dem som hatar er, ochbe fr dem som hnar och frfljer er,

2 Mos. 23:4-5. Ords. 25:21. Luk. 6:27, 23:34.Apg. 7:60. Rom. 12:14, 20. 1 Kor. 4:12.

45. fr att ni skall vara er Faders barn,

som r i himlen. Ty han lter sin solg upp ver onda och goda och lterdet regna ver rttfrdiga och ortt-frdiga.46. Ty om ni lskar dem som lskarer, vad fr ni fr ln fr det? Gr inteocks publikanerna* detsamma?

*tullindrivare.47. Och om ni visar er vnliga en-

dast mot era brder, vad gr ni frmrkvrdigt med det? Gr inte ocks



14/414

14

publikanerna detsamma? Luk. 6:32.48. Var drfr fullkomliga, ssom erhimmelske Fader r fullkomlig.

3 Mos. 11:44, 19:2, 20:7, 26. 5 Mos. 18:13.

6 KapitletFortsttning av Jesu bergspredikan.

Ge akt p er allmosa*, s att niinte ger den infr mnniskorna,fr att ni skall bli sedda av dem. An-nars har ni ingen ln hos er Fader,

som r i himlen.*barmhrtighetsgva. Matt. 23:5.

2. Drfr, nr du ger en allmosa, slt inte stta i basun fr dig, somhycklarna gr i synagogorna och pgatorna, fr att de skall bli prisadeav mnniskorna. Sannerligen sgerjag er: De har ftt ut sin ln.3. Men nr du vill ge en allmosa, s

lt din vnstra hand inte veta vad denhgra gr,4. s att din allmosa frblir i det fr-dolda, och din Fader, som ser i detfrdolda, skall synligt belna dig.

Luk. 14:14.

5. Och nr du ber, skall du inte varasom hycklarna, ty de str grna isynagogorna och i gathrnen och ber,

fr att de skall bli sedda av mnnis-korna. Sannerligen sger jag er: Dehar ftt ut sin ln.6. Men nr du ber, s g in i din kam-mare, och stng din drr och be tilldin Fader i det frdolda. Och dinFader, som ser i det frdolda, skallsynligt belna dig.

2 Kon. 4:33. Apg. 9:40. 10:9.7. Och nr ni ber, skall ni inte varamngordiga ssom hedningarna. Fr

de menar, att de skall bli hrda frsina mnga ords skull. 1 Kon. 18:26.8. Ni skall drfr inte likna dem. ErFader vet vad ni behver, frrn niber honom.9. Drfr skall ni be s: Fader vr,som r i himlarna! Helgat varde dittnamn. Luk. 11:2.10. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja,ssom i himlen, s ock p jorden.11. Vrt dagliga brd giv oss idag12. och frlt oss vra skulder, ssomock vi frlta dem oss skyldiga ro.13. Och inled oss icke i frestelse, utan

frls oss ifrn ondo. Ty riket r dittoch makten och hrligheten i evighet.Amen. 1 Tim. 6:16. 2 Tim. 4:18.14. Ty om ni frlter mnniskornaderas vertrdelser, s skall ocks erhimmelske Fader frlta er.

Matt. 5:23. Mark. 11:25. Kol. 3:13.15. Men om ni inte frlter mnnis-korna deras vertrdelser, s skall er

Fader inte heller frlta era vertr-delser. Matt. 18:35. Jak. 2:13.16. Och nr ni fastar, skall ni inte sedystra ut som hycklarna. Ty de van-stller sina ansikten, fr att det skallsynas fr mnniskorna att de fastar.Sannerligen sger jag er: De har fttut sin ln. Jes. 58:1f.17. Men nr du fastar, s smrj ditt

huvud och tvtta ditt ansikte, Dan. 10:3.18. fr att mnniskorna inte skall seatt du fastar, utan endast din Fadersom r i det frdolda. Och din Fader,som ser i det frdolda, skall synligtbelna dig.19. Ni skall inte samla er skatter pjorden, dr mal och rost frdrvar,och dr tjuvar bryter sig in och stjl,

Ords. 23:4.

20. utan samla er skatter i himlen, dr



15/414

15

varken mal eller rost frdrvar, ochdr tjuvar inte bryter sig in och stjl.

Matt. 19:21. Luk. 12:33. 1 Tim. 6:6f.

21. Ty dr er skatt r, dr kommerocks ert hjrta att vara.22. gat r kroppens ljus. r ditt gafriskt, s blir hela din kropp ljus.

Luk. 11:34.23. Men r ditt ga ont, s blir heladin kropp mrk. r det nu s, att lju-set, som r i dig, r mrker, hur stortblir d inte mrkret? Ords. 20:27.24. Ingen kan tjna tv herrar. Ty an-tingen skall han hata den ene och

lska den andre, eller s skall hanhlla sig till den ene och frakta denandre. Ni kan inte tjna Gud ochMammon. 1 Kon. 18:21. Luk. 16:13.25. Drfr sger jag er: Bekymra erinte fr ert liv, vad ni skall ta ochdricka, och inte fr er kropp, vad niskall kl er med. r inte livet mer nmaten, och kroppen mer n klderna?

Luk. 12:22. Fil. 4:6. 1 Tim. 6:8.Hebr. 13:5. 1 Petr. 5:7.

26. Se p himlens fglar: De sr inte,inte heller skrdar de och samlar intein i ladorna, men er himmelske Fa-der fder dem. r ni inte mycket mern de?Job 39:3. Ps. 147:9. Matt. 10:29. Luk. 12:24.

27. Vem r den bland er, som medsin omsorg frmr lgga en aln till

sin livslngd*? *KXII: lngd.28. Och varfr bekymrar ni er fr kl-der? Se p liljorna p marken, hur devxer: De arbetar inte, inte hellerspinner de.29. Men jag sger er, att inte ensSalomo i all sin hrlighet var s klddsom en av dem. 1 Kon. 10:25.30. Klder nu Gud s grset p mar-

ken, vilket i dag str och i morgonkastas i ugnen, skulle han d inte

mycket mer gra det med er, ni klen-trogna?31. Drfr skall ni inte vara bekym-rade och sga: Vad skall vi ta? eller:Vad skall vi dricka? eller: Vad skallvi kl oss med?32. Efter allt sdant sker hedningar-na. Er himmelske Fader vet att ni be-hver allt detta. Ps. 55:23.33. Sk frst efter Guds rike och hansrttfrdighet, s skall ocks allt dettatillfalla er. 1 Kon. 3:13. Ps. 37:25.34. Bekymra er drfr inte fr mor-gondagen, ty morgondagen skall sjlv

bra sitt bekymmer. Var dag har nogav sin egen plga. Luk. 10:41f.

7 KapitletSlutet av Jesu bergspredikan

Dm inte, s att ni inte blir dmda.

Luk. 6:37. Rom. 2:1. 1 Kor. 4:3. Jak. 4:11.2. Ty med den dom, som ni dmermed, skall ni bli dmda, och med detmtt, som ni mter med, skall detmtas upp t er. Mark. 4:24. Luk. 6:38.3. Hur kan du se grandet i din brodersga, men lgger inte mrke till bjl-ken i ditt eget ga? Luk. 6:41.4. Eller hur kan du sga till din bro-

der: Lt mig ta ut grandet ur ditt ga,och se, du har en bjlke i ditt eget ga?5. Du hycklare, ta frst ut bjlken urditt eget ga. Sedan kan du se klartnog fr att ta ut grandet ur din bro-ders ga.6. Ge inte det som r heligt t hun-darna, och kasta inte era prlor frsvinen, s att de inte trampar dem un-

der sina ftter och vnder sig om ochriver er. Ords. 23:9. Apg. 13:46.



16/414

16

7. Be, och er skall bli givet, sk, ochni skall finna, klappa p, och det skallppnas fr er.

Jer. 29:12. Matt. 21:22. Mark. 11:24.Luk. 11:9. Joh. 14:13, 15:7, 16:23. 1 Joh. 3:22.

8. Ty var och en som ber, han fr, ochden som sker, han finner, och frhonom som klappar p skall det pp-nas. Jak. 1:5, 6.9. Eller vem r den mnniska blander, som d hans son ber honom ombrd, ger honom en sten? Luk. 11:11.10. Eller om han ber om en fisk, skullehan d ge honom en orm?11. Om nu ni som r onda frstr attge era barn goda gvor, hur mycketmer skall inte er Fader, som r i him-len, ge det som r gott t dem somber honom?12. Drfr, allt det ni vill att mnnis-korna skall gra er, det skall ni ocksgra dem, ty detta r lagen ochprofeterna. Matt. 22:39-40. Luk. 6:31.

Rom. 13:8f. Gal. 5:14.

13. G in genom den trnga porten.Ty den porten r vid, och den vgenr bred, som leder till frtappelsen,och mnga r de, som gr in genomden. Luk. 13:24.14. Och den porten r trng, och denvgen r smal, som leder till livet, ochf r de, som finner den.15. Akta er fr de falska profeterna,

som kommer till er i fraklder, meni sitt inre r rovgiriga vargar,Mik. 3:5. 2 Tim. 3:5. 1 Joh. 4:1.

16. Av deras frukt skall ni knna dem.Inte hmtar man vindruvor av trnen,eller fikon av tistlar?17. S br vart och ett gott trd godfrukt, men ett ont trd br ond frukt.

Matt. 12:33. Luk. 6:43-44.18. Ett gott trd kan inte bra ond

frukt, inte heller kan ett ont trd bragod frukt.

19. Vart och ett trd, som inte brgod frukt, huggs ner och kastas i el-den. Matt. 3:10. Joh. 15:2f.20. Drfr skall ni knna dem av de-ras frukt.21. Inte skall var och en komma in ihimmelriket, som sger till mig:Herre, Herre, utan den som gr minFaders vilja, som r i himlen.

Jes. 29:13. Hos. 8:2. Luk. 6:46, 11:28.Rom. 2:13. Jak. 1:22.

22. P den dagen skall mnga sgatill mig: Herre, Herre, har vi inte pro-feterat i ditt namn, och i ditt namndrivit ut onda andar, och i ditt namngjort mnga kraftgrningar?

1 Kor. 13:1f. Matt. 24:24.23. Men d skall jag beknna frdem: Jag knde er aldrig. G bortifrn mig, ni laglsa*.

KXII: ogrningsmn.Ps. 6:9. Matt. 25:12, 41. Luk. 13:26-27.

24. Drfr, var och en som hr dessamina ord och gr efter dem, han lik-nar en vis man, som byggde sitt husp klippan. Luk. 6:47-48.25. Och slagregn fll, och flodernakom, och vindarna blste och stttemot huset, men det fll inte omkull,ty det var grundat p klippan.26. Och var och en som hr dessamina ord och inte gr efter dem, hanliknar en ofrstndig man, sombyggde sitt hus p sanden.27. Och slagregn fll, och flodernakom, och vindarna blste och stttemot huset, och det fll omkull, ochdess fall var stort. Hes. 13:13f.28. Och det hnde sig, att nr Jesushade avslutat detta tal, var folkskaror-na mycket hpna ver hans undervis-ning.29. Ty han undervisade dem med

makt, och inte som de skriftlrda.Mark. 1:22. Luk. 4:32. Joh. 7:46.



17/414

17

8 KapitletJesus botar en spetlsk man, en officerstjnare, Petrus svrmor och andra sjuka,undervisar om sin efterfljelse, stillar en

storm p sjn, botar tv besatta.

Nr han gick ner frn berget,fljde mycket folk honom.2. Och se, dr kom en spetlsk manoch tillbad honom och sade: Herre,om du vill, kan du gra mig ren,

Mark. 1:40. Luk. 5:12.3. D rckte Jesus ut sin hand ochrrde vid honom och sade: Jag vill,

bli ren. Och genast blev han ren frnsin spetlska.4. Och Jesus sade till honom: Se tillatt du inte talar om detta fr ngon,men g bort och visa dig fr prstenoch offra den gva, som Mose harbefallt, till ett vittnesbrd fr dem.

3 Mos. 14:3f.5. Och nr Jesus kom in i Kaperna-um, gick en officer fram till honom

och bad honom, Luk. 7:1.6. och sade: Herre, min tjnare liggerhemma lam och plgas svrt.7. D sade Jesus till honom: Jag skallkomma och bota honom.8. D svarade officeren och sade:Herre, jag r inte vrdig, att du grin under mitt tak, utan sg endast ettord, s blir min tjnare frisk.9. Ty ven jag r en mnniska somstr under andras befl, och jag harsoldater under mig sjlv, och jag s-ger till den ene: G, och han gr, ochtill den andre: Kom, och han kom-mer, och till min tjnare: Gr det, ochhan gr s.10. Nr Jesus hrde detta, frundradehan sig och sade till dem som fljdehonom: Sannerligen, sger jag er: Jag

har inte funnit s stor tro i Israel.Matt. 15:28.

11. Men jag sger er, att mnga skallkomma frn ster och vster och sittatill bords med Abraham, Isak och Ja-

kob i himmelriket.Jes. 2:2. Mal. 1:11. Luk. 13:29.

12. Men rikets barn skall bli utkas-tade i det yttersta mrkret. Dr skallvara grt och tandagnisslan.

Matt. 22:13, 24:51, 25:30. Luk. 13:28.13. Och Jesus sade till officeren: G,och som du trodde, s skall det skedig. Och i samma stund blev hans tj-nare frisk. Matt. 9:29.14. Och nr Jesus kom in i Petrus hus,fick han se, att hans svrmor lg sjuki feber. Mark. 1:30. Luk. 4:38.15. D rrde han vid hennes hand,och febern lmnade henne, och honstod upp och tjnade dem.16. Och nr aftonen kom, frde detill honom mnga, som var besattaav onda andar, och han drev ut an-

darna med sitt ord, och alla dem somvar sjuka botade han,

Mark. 1:32. Luk. 4:40.17. fr att det skulle fullbordas, somvar sagt genom profeten Jesaja, somsger: Han tog p sig vra svagheter,och vra sjukdomar bar han. Jes. 53:4.18. Och nr Jesus sg mycket folkomkring sig, befallde han, att man

skulle fara ver till andra stranden.19. Och en skriftlrd kom fram ochsade till honom: Mstare, jag vill fljadig, vart du n gr. Luk. 9:57.20. D sade Jesus till honom: Rvarnahar lyor, och fglarna under himlennsten, men Mnniskosonen haringet att luta sitt huvud mot.21. Och en annan av hans lrjungarsade till honom: Herre, tillt mig attfrst g bort och begrava min far.



18/414

18

22. D sade Jesus till honom: Fljmig, och lt de dda begrava sinadda. Luk. 9:60. Ef. 2:5. 1 Tim. 5:6.23. Och han steg i bten, och hanslrjungar fljde honom.

Mark. 4:35. Luk. 8:22.24. Och se, det blste upp till fullstorm p sjn, s att vgorna slogver bten, men han sov.25. D gick lrjungarna fram ochvckte honom, och sade: Herre, hjlposs, vi frgs!26. D sade han till dem: Varfr r nirdda, ni klentrogna? Och han stod

upp och talade strngt* till vindarnaoch sjn, och det blev alldeles lugnt.*KXII: npste. Job 26:12.

27. Men mnniskorna frundrade sigoch sade: Vem r denne, eftersombde vindarna och sjn lyder honom?28. Och nr han kom ver till andrastranden, till gergesenernas land, komtv besatta av onda andar* emot ho-nom, ut frn gravarna. Och de varmycket vldsamma, s att ingenkunde frdas den vgen fram.

*KXII: djvulen. Mark. 5:1. Luk. 8:26.29. Och se, de ropade och sade: Vadhar vi med dig att gra, Jesus, GudsSon? Har du kommit hit fr att plgaoss i frtid? Mark. 1:24. 3:11.30. Och lngt ifrn dem gick en storsvinhjord i bet.

31. D bad de onda andarna* honomoch sade: r det s att du driver utoss, s lt oss fara in i svinhjorden.

*KXII: djvlarna.32. D sade han till dem: Far i vg.D for de ut och for in i svinhjorden,och se, hela svinhjorden strtade sigutfr branten ner i sjn och drunk-nade i vattnet.33. Men herdarna flydde bort ochgick in i staden och omtalade alltsam-

mans, och hur det hade gtt med demsom var besatta av onda andar.34. Och se, d gick hela staden ut fratt mta Jesus, och d de fick se ho-nom, bad de, att han skulle g bort

frn deras omrde.

9 KapitletJesus botar en lam man, kallar Matteus,undervisar om fasta, botar en kvinna som

lider av bldningar, uppvcker Jairus dotterfrn dden, ppnar tv blindas gon, botar

en dvstum.

D steg han i bten och for veroch kom till sin egen stad.2. Och se, de frde till honom en lam,som lg i en sng. Nr nu Jesus sgderas tro, sade han till den lame: Varvid gott mod, min son. Dina synderr frltna. Mark. 2:3f. Luk. 5:18.3. Och se, somliga av de skriftlrdasade fr sig sjlva: Denne hdar.

Joh. 10:33.4. Men nr Jesus sg deras tankar,sade han: Varfr tnker ni ont i erahjrtan?5. Vilket r lttare att sga: Dina syn-der r frltna, eller att sga: St uppoch g?6. Men fr att ni skall veta, att Mn-

niskosonen har makt p jorden attfrlta synder s sade han till denlame st upp, ta din sng, och gtill ditt hus.7. Och han stod upp och gick hem.8. Nr folket sg detta, frundradede sig och prisade Gud, som hade gi-vit sdan makt t mnniskor.9. Och nr Jesus gick vidare drifrn,

sg han en man, som hette Matteus,sitta vid tullen. Och han sade till ho-



19/414

19

nom: Flj mig. D stod han upp ochfljde honom. Mark. 2:14. Luk. 5:27.10. Och det hnde sig, att nr hanlg till bords i huset, se, d kommnga publikaner* och syndare ochlg till bords med Jesus och hans lr-jungar. *tullindrivare. Mark. 2:15f. Luk. 5:29f.11. Och d fariserna sg det, sadede till hans lrjungar: Varfr ter ermstare med publikaner och syndare?12. Nr Jesus hrde detta, sade hantill dem: De friska behver inte lkare,utan de sjuka.13. Men g och lr er vad detta bety-

der: Jag har behag till barmhrtighetoch inte till offer. Ty jag har inte kom-mit fr att kalla de rttfrdiga, utansyndare till omvndelse*.

*KXII: bttring.Alt. vers.: sinnesndring, nger.

1 Sam. 15:22. Hos. 6:6. Matt. 12:7, 18:11.Luk. 19:10. 1 Tim. 1:15.

14. D kom Johannes lrjungar tillhonom och sade: Varfr fastar vi och

fariserna s mycket, men dina lr-jungar fastar inte? Mark. 2:18f. Luk. 5:33f.15. Jesus sade till dem: Hur kanbrllopsfolket srja, s lnge brud-gummen r hos dem? Men de dagarskall komma, d brudgummen skalltas ifrn dem, och d skall de fasta.

Matt. 6:16f.16. Ingen lagar ett gammalt kldes-plagg med ett nytt tygstycke, ty detisatta stycket river bort nnu mer avkldesplagget, och hlet blir vrre.17. Inte heller slr man nytt vin igamla skinnlglar, annars gr skinn-lglarna snder, och vinet spills ut ochskinnlglarna frdrvas. Utan manslr nytt vin i nya skinnlglar, s blirbda bevarade.18. Medan han talade detta till dem,se, d kom en frestndare och till-

bad honom och sade: Herre, min dot-ter har just nu dtt. Men kom ochlgg din hand p henne s blir honter levande. Mark. 5:22. Luk. 8:41.19. D stod Jesus upp och fljde ho-nom med sina lrjungar.20. Och se, en kvinna, som hade liditav bldningar i tolv r, nrmade sighonom bakifrn och rrde vid kan-ten av hans mantel.

3 Mos. 15:25. Mark. 5:5f. Luk. 8:43f.21. Ty hon sade fr sig sjlv: Om jagbara fr rra vid hans mantel, s blirjag frisk. 4 Mos. 15:38.

22. D vnde Jesus sig om, och nrhan fick se henne, sade han: Var vidgott mod, min dotter. Din tro harhjlpt dig. Och kvinnan var frisk frnden stunden.23. Och nr Jesus kom in i frestn-darens hus och sg fljtblsarna ochdet sorlande folket, Mark. 5:38f. Luk. 8:51f.24. sade han till dem: G hrifrn.

Ty flickan r inte dd, utan hon so-ver. Och de hnskrattade t honom.Joh. 11:11f.

25. Nr nu folket hade drivits ut, gickhan in och tog henne vid handen, ochflickan stod upp.26. Och ryktet om detta gick ut verhela det landet.27. Nr Jesus gick drifrn, fljde ho-nom tv blinda, som ropade och sade:Davids son, frbarma dig ver oss!

Matt. 20:29f.28. Och nr han kom in i huset, stegde blinda fram till honom, och Jesussade till dem: Tror ni, att jag kan gradetta? D sade de till honom: Ja, Herre.29. D rrde han vid deras gon ochsade: Ske er ssom ni tror. Matt. 8:13.30. Och deras gon ppnades, och

Jesus sade till dem strngt: Se till, attingen fr veta detta.



20/414

20

31. Men de gick ut och spred ryktetom honom i hela den trakten.32. Nr dessa gick ut, se, d frde defram till honom en man, som varstum och besatt av en ond ande.

Matt. 12:22f. 15:22. Mark. 16:17.Luk. 11:14. 10:19.

33. Och nr den onde anden hade bli-vit utdriven talade den stumme. Ochfolket frundrade sig och sade: S-dant har aldrig blivit sett i Israel.34. Men fariserna sade: Med deonda andarnas furste driver han utde onda andarna. Matt. 10:25. 12:24.

Mark. 3:22. Luk. 11:15.

35. Och Jesus gick omkring i alla st-der och byar, undervisade i derassynagogor och predikade evangeliumom riket och botade varje sjukdomoch varje svaghet hos folket.

Matt. 4:23. Mark. 6:6.36. Och nr han sg folkskarorna,greps han av medlidande med dem,eftersom de var uppgivna och fr-

skingrade som fr som inte har n-gon herde. 4 Mos. 27:17. Hes. 34:5.Sak. 10:2. Mark. 6:34. 1 Petr. 2:25.

37. D sade han till sina lrjungar:Skrden r stor, men arbetarna r f.

Luk. 10:2. Joh. 4:35.38. Be drfr skrdens Herre, att hansnder arbetare till sin skrd.

10 KapitletJesus snder ut sina tolv lrjungar

Och han kallade till sig sina tolvlrjungar och gav dem maktver orena andar, till att driva ut democh bota varje sjukdom och varjesvaghet. Mark. 3:13, 6:7. Luk. 9:1.2. Och dessa r de tolv apostlarnas

namn: Frst Simon, som kallas Petrus,och Andreas, hans bror. Sedan Jakob,Sebedeus son, och Johannes, hans bror,

Apg. 1:13f.3. Filippus och Bartolomeus, Tomas

och Matteus, som hade varit en pub-likan*, Jakob, Alfeus son, och Lebbe-us med tillnamnet Taddeus, *tullindrivare.4. Simon kananiten och Judas Iska-riot, som ocks frrdde honom.5. Dessa tolv snde Jesus ut, och hanbefallde dem och sade: G inte phedningarnas vg och g inte in i n-gon samaritisk stad,

6. utan g hellre till de borttappadefren av Israels hus.Matt. 9:36, 15:24. Apg. 13:46.

7. Men g och predika och sg: Him-melriket har kommit nra.

Matt. 3:2, 4:17. Luk. 9:2, 10:9.8. Bota sjuka, gr spetlska rena, upp-vck dda, driv ut onda andar. Ni harftt fr intet, s skall ni ocks ge frintet.

9. Skaffa er inte guld, inte heller sil-ver, inte heller koppar i era blten*,

*Bltet var brett och i vardera nden var detdubbelt. Hr frvarades pengar.

Mark. 6:8. Luk. 9:3, 10:4, 22:35.10. och ingen vska fr resan och intetv livkldnader, inte skor och ingenstav. Ty arbetaren r vrd sin mat.

Luk. 10:7. 1 Kor. 9:7. 1 Tim. 5:18.11. Nr ni kommer in i ngon stad

eller by, s ta reda p vem i den somr vrdig, och stanna dr tills ni lm-nar den orten. Luk. 10:8.12. Och nr ni gr in i ett hus, s hlsadet. Luk. 10:5.13. Och om det huset r vrdigt, sskall er frid komma ver det. Men rdet inte vrdigt, s skall er frid vndatillbaka till er.

14. Och om man inte tar emot er el-ler hr p era ord, s g ut ur det huset



21/414

21

eller den staden, och skaka stoftet avera ftter.Mark. 6:11. Luk. 9:5, 10:11. Apg. 13:51, 18:6.

15. Sannerligen sger jag er: FrSodoms och Gomorras land blir det

lindrigare p domedagen n fr denstaden. 1 Mos. 18:20f. Matt. 11:24. Luk. 10:12.16. Se, jag snder ivg er ssom frbland vargar. Var drfr kloka ssomormar och oskyldiga ssom duvor.

Luk. 10:3. Rom. 16:19.17. Men ta er till vara fr mnnis-korna. Ty de skall verlmna er tdomstolar, och i sina synagogor skall

de gissla1

er.Matt. 24:9. Mark. 13:9. Luk. 21:12.Joh. 16:2. Apg. 5:40.

18. Och ni skall bli framdragna infrfurstar och kungar, fr min skull, tillett vittnesbrd fr dem och frhedningarna. Apg. 12:11, 25:23.19. Men nr de nu verlmnar er, svar inte bekymrade fr, hur eller vadni skall tala. Ty det skall ges er i

samma stund vad ni skall tala.Mark. 13:11. Luk. 12:11, 21:14. 2 Tim. 4:17.20. Ty det r inte ni som talar, utandet r er Faders Ande som talar i er.

2 Mos. 4:12.21. Den ene brodern skall verlmnaden andre till dden, och fadern sittbarn, och barnen skall stta sig uppemot sina frldrar och dda dem.Mik. 7:5f. Matt. 10:35. Mark. 13:12. Luk. 21:16.

22. Och ni skall bli hatade av alla,fr mitt namns skull. Men den somstr fast intill nden skall bli frlst.

Luk. 21:17. Matt. 24:9, 13. Mark. 13:13.23. Nr de frfljer er i den ena sta-den, s fly till den andra. Sannerligensger jag er: Ni skall inte ha hunnitigenom alla Israels stder, frrnMnniskosonen kommer.24. Lrjungen r inte frmer n ms-taren, och inte heller tjnaren frmer

n sin herre. Luk. 6:40. Joh. 13:16, 15:20.25. Det r nog fr lrjungen, om hanblir ssom sin mstare, och tjnaren,om han blir ssom sin herre. Har dekallat husets Herre Beelsebul, hurmycket mer skall de d inte kalla hanshusfolk?

Matt. 12:24. Mark. 3:22. Luk. 11:15.26. Frukta drfr inte fr dem. Tyinget r dolt, som inte skall bli up-penbarat, och inget r hemligt, sominte skall bli knt.

Mark. 4:22. Luk. 8:17, 12:2.27. Vad jag sger er i mrkret, det

skall ni sga i ljuset och vad ni hr irat, det skall ni predika p taken.28. Och frukta inte fr dem, som d-dar kroppen, men inte har makt attdda sjlen, utan frukta mer honomsom kan frdrva bde sjl och kroppi helvetet.29. Sljs inte tv sparvar fr ett kop-parmynt*? Och inte en av dem fallertill jorden utan er Fader.

*grek. As. Motsvarar 1/16 denar.30. Men p er r ocks alla huvud-hren rknade.

1 Sam. 14:45. 2 Sam. 14:11.Luk. 21:18. Apg. 27:34.

31. Drfr skall ni inte frukta. Ni rmer vrda n mnga sparvar. Luk. 12:24.32. Drfr, var och en som beknnermig infr mnniskorna, honom skallocks jag beknna infr min Fader,som r i himlen. Luk. 12:8. Upp. 3:5.33. Men den som frnekar mig infrmnniskorna, honom skall ocks jagfrneka infr min Fader, som r i him-len. Mark. 8:38. Luk. 9:26. 2 Tim. 2:12.34. Ni skall inte mena, att jag harkommit fr att snda fred p jorden. Jag har inte kommit fr att sndafred, utan svrd. Luk. 12:49-51.35. Ty jag har kommit fr att vlla


1En vanlig bestraffning bland judarna. Redskapet bestod av kalvskinnsremmar hopbundna till en piska.Hgst fyrtio slag fick utdelas. Fr att inte verskrida det i lagen tilltna, (5 Mos. 25:3) gav man inte flern 39 slag. Den romerska gisslingen var betydligt rare. Se not till Matt. 27:26.


22/414

22

sndring mellan en man och hans far,mellan en dotter och hennes mor, ochmellan en sonhustru och hennes svr-mor. Mik. 7:6.36. Och mnniskans eget husfolk blir

hennes fiender.Ps. 41:10. Ps. 55:14. Joh. 13:18.

37. Den som lskar far eller mor mern mig r mig inte vrdig, och den somlskar son eller dotter mer n mig rmig inte vrdig. 5 Mos. 33:9. Luk. 14:26.38. Och den som inte tar sitt kors psig och fljer mig, han r mig inte vr-dig. Matt. 16:24. Mark. 8:3-4. Luk. 9:23.

39. Den som finner sitt liv skall mistadet, och den som mister sitt liv frmin skull skall finna det.

Matt. 16:25. Mark. 8:35.Luk. 9:24, 17:33. Joh. 12:25.

40. Den som tar emot er tar emot mig,och den som tar emot mig tar emothonom som har snt mig.

Matt. 18:5. Luk. 9:48, 10:16. Joh. 13:20.41. Den som tar emot en profet dr-

fr att det r en profet, han skall fen profets ln. Och den som tar emoten rttfrdig drfr att det r en rtt-frdig, han skall f en rttfrdigs ln.

1 Kon. 17:10f, 18:4. Hebr. 6:10.

42. Och den som ger en av dessaminsta bara en bgare kallt vatten attdricka, i en lrjunges namn, sannerli-gen sger jag er: Han skall inte gmiste om sin ln.

Matt. 25:40. Mark. 9:41.

11 KapitletJohannes skickar bud till Jesus. Jesus vittnarom Johannes Dparen, och talar om folketsotro, prisar sin Faders frlsningsrd, ger de

arbetande och betungade hrlig trst.

Och det hnde sig, nr Jesus hade

avslutat att ge sina tolv lr-

jungar dessa bud, gick han vidaredrifrn, fr att han skulle undervisaoch predika i deras stder.2. Nr Johannes, som d var i fng-elset, fick hra om Kristi grningar,

snde han tv av sina lrjungarLuk. 7:18-19.

3. och lt sga honom: r du den somskall komma, eller skall vi vnta n-gon annan?4. D svarade Jesus och sade till dem:G och sg Johannes, vad ni har hrtoch sett:5. Blinda ser, halta gr, spetlska blir

rena och dva hr, dda str upp, ochfr de fattiga blir evangelium predi-kat, Jes. 29:18, 35:5, 61:1. Luk. 4:18.6. och salig r den som inte tar an-stt av mig. Matt. 13:57. Luk. 2:34.7. Men nr dessa gick bort, brjadeJesus tala till folket om Johannes: Vadgick ni ut i knen fr att se? Ville nise ett vassrr som drivs hit och dit av

vinden? Luk.7

:24

.8. Eller vad gick ni ut fr att se? Villeni se en mnniska kldd i fina kl-der? Se, de som br fina klder r ikungapalatsen.9. Eller vad gick ni ut fr att se? Villeni se en profet? Ja, jag sger er: Mern en profet. Luk. 1:76f.10. Ty han r den, om vilken det rskrivet: Se, jag snder min ngel fram-fr ditt ansikte, som skall bereda v-gen framfr dig. Mal. 3:1. Mark. 1:2.11. Sannerligen sger jag er: Blanddem som r fdda av kvinnor, haringen uppsttt, som r strre n Jo-hannes Dparen. Likvl r den somr minst i himmelriket strre n han.

Matt. 12:6. Luk. 7:28.12. Men frn Johannes Dparens da-

gar intill denna stund lider himmelri-



23/414

23

ket vld, och de vldiga rycker dettill sig.13. Ty alla profeterna och lagen harprofeterat nda till Johannes,

Luk. 16:16.

14. och om ni vill ta emot det: Hanr Elia, som skulle komma.

Mal. 4:5. Matt. 17:12. Mark. 9:13. Luk. 1:17.15. Den som har ron till att hra,han m hra! Matt. 13:9, 43.

Mark. 4:9, 23. Luk. 8:8, 14:35. Upp. 2:7.16. Men vid vem skall jag likna dettaslkte? Det r likt barn, som sitter ptorget och ropar till sina kamrater

Luk. 7:31f.

17. och sger: Vi har spelat fr er, ochni ville inte dansa: Vi har sjungit sor-gesng fr er, och ni ville inte grta.18. Ty Johannes kom, och han var-ken ter eller dricker, och de sger:Han har en ond ande*.

*KXII: djvulen. Matt. 3:4.19. Mnniskosonen kom, och hanter och dricker, och de sger: Se, vil-

ken frossare och vindrinkare denmannen r, publikaners* och synda-res vn. Men visdomen har ftt rttav sina barn. *tullindrivares. Ords. 8:32f.

Matt. 9:10f. Luk. 9:29. 1 Kor. 1:29-30.20. D brjade han g till rtta medde stder, i vilka han hade gjort sinaflesta kraftgrningar, och de hade lik-vl inte omvnt sig*:

*KXII: gjort bttring.

Alt. vers.: gjort sinnesndring, ngrat sig.21. Ve dig Korasin, ve dig Betsaida!Ty hade sdana kraftgrningar blivitgjorda i Tyrus och Sidon, som har bli-vit gjorda i er, s hade de fr lngesedan omvnt* sig i sck och aska.

*KXII: syndabttring.Alt. vers.: gjort sinnesndring, ngrat sig.

Jes. 32:1. Hes. 26:28. Luk. 10:13.22. Men jag sger er: Fr Tyrus och

Sidon skall det bli lindrigare p do-mens dag n fr er.

23. Och du Kapernaum, som blivitupphjd nda till himlen, du skall blinedsttt nda till helvetet. Ty hadesdana tecken skett i Sodom, som bli-vit gjorda i dig, s hade det sttt n idag. 1 Mos. 19:24.24. Men jag sger er: Fr Sodomsland skall det bli lindrigare p domensdag n fr dig. Matt. 10:15.25. Vid den tiden talade Jesus ochsade: Jag prisar dig, Fader, himlensoch jordens Herre, att du har doltdetta fr de visa och kloka och haruppenbarat det fr de sm.

Jes. 29:14. Luk. 10:21. 1 Kor. 1:19, 26.26. Ja, Fader, s har varit behagligtfr dig.27. Allt har blivit verltet t mig avmin Fader. Och ingen knner Sonenutom Fadern, och ingen knner hel-ler Fadern utom Sonen, och den somSonen vill uppenbara det fr.

Ps. 8:7. Matt. 28:18. Joh. 1:18, 3:35.Joh. 6:46, 10:15, 17:2.

28. Kom till mig, alla ni, som arbetaroch r tyngda av brdor och jag skallge er vila. Jer. 31:25.29. Ta p er mitt ok och lr av mig,ty jag r mild och dmjuk av hjrtat,och ni skall finna vila fr era sjlar.

Jes. 6:16. Sak. 9:9. Matt. 21:5.30. Ty mitt ok r ljuvligt, och minbrda r ltt. 1 Joh. 5:3.

12 KapitletJesu lrjungar rycker av ax p sabbaten. Jesus

botar en man, som har en frvissnad hand.Frsvarar sig mot fariserna, varnar fr

hdelse mot den Helige Ande. Jesus giver tillknna vilka som r hans rtta vnner.

Vid den tiden gick Jesus genomsdesflten p sabbaten, och



24/414

24

hans lrjungar var hungriga och br-jade rycka av ax och ta.

Mark. 2:23. Luk. 6:1.2. Nr fariserna sg det, sade de tillhonom: Se, dina lrjungar gr sdant,

som inte r tilltet att gra p sabba-ten. 2 Mos. 20:10. 5 Mos. 23:25.3. Men han sade till dem: Har ni intelst vad David gjorde, nr han ochde som var med honom var hungriga,

1 Sam. 21:3f.

4. hur han gick in i Guds hus och tskdebrden, fastn det inte var til-ltet fr honom att ta av dem, inte

heller fr dem som var med honom,utan endast fr prsterna?2 Mos. 25:30. 3 Mos. 24:9.

5. Eller har ni inte lst i lagen, att psabbaten bryter prsterna sabbaten itemplet, och r nd utan skuld?

4 Mos. 28:9-10. Joh. 7:22f.

6. Men jag sger er, att hr r densom r frmer n templet.7. Men hade ni vetat vad detta bety-

der: Jag har behag till barmhrtighetoch inte till offer, d hade ni inte dmtde oskyldiga. Hos. 6:6. Matt. 9:13.8. Ty Mnniskosonen r Herre ocksver sabbaten.9. D gick han drifrn vidare ochkom in i deras synagoga.

Mark. 3:1. Luk. 6:6.

10. Och se, dr var en man, som hadeen frtvinad hand. Och fr att deskulle kunna anklaga honom, frgadede honom, och sade: r det tilltetatt bota p sabbaten?

Luk. 13:14, 14:3. Joh. 9:16.

11. Men han sade till dem: Vilken rden mnniska bland er, som har ettfr och om det faller i en grop p sab-baten, inte gr och griper tag i det ochdrar upp det? Luk. 14:5.12. Hur mycket mer r nu inte en

mnniska n ett fr. Allts r det till-tet att gra gott p sabbaten.13. Drefter sade han till mannen:Rck ut din hand, och han rckte utden, och den blev lika frisk igen, s-

som den andra.14. D gick fariserna ut och ver-lade om hur de skulle kunna ddahonom. Mark. 3:6. Luk. 6:11. Joh. 5:16.15. Men nr Jesus fick veta det, gickhan drifrn. Och mycket folk fljdehonom, och han botade dem alla.

Mark. 3:7.

16. Men han frbjd dem strngt, att

de inte skulle avslja honom, Matt. 8:4.17. fr att det skulle fullbordas, somvar sagt genom profeten Jesajas, somsade:18. Se, min tjnare, som jag har ut-valt, min lskade, i vilken min sjl harett gott behag. Jag skall lta min Andekomma ver honom, och han skallfrkunna domen fr hedningarna.

Jes. 42:1. Matt. 3:17, 17:5.

19. Han skall inte trta eller ropa, ochhans rst skall man inte hra p ga-torna.20. Ett knckt rr, skall han inte brytaav, och en rykande veke, skall han inteslcka ut, till dess att han har frtdomen till seger.21. Och p hans namn skall hed-ningarna hoppas. Jes. 42:3. Rom. 15:12.

22. D frdes fram till honom ensom var besatt av en ond ande*, ochsom var blind och stum, och hanbotade honom, s att den blinde ochstumme bde talade och sg.

*KXII: djvulen.Matt. 9:33. Luk. 11:14.

23. Och allt folket blev frskrckt ochsade: r denne inte Davids son?24. Men nr fariserna hrde detta,

sade de: Han driver inte ut de onda



25/414

25

andarna utom genom Beelsebul, deonda andarnas* furste.

*KXII: djvlarnas.Matt. 9:34. Mark. 3:22. Luk. 11:15.

25. D nu Jesus frstod deras tankar,

sade han till dem: Varje rike somkommer i strid med sig sjlvt, det blirdelagt, och varje stad eller hus, somkommer i strid med sig sjlvt, blir intebestende. Mark. 3:23. Luk. 11:17.26. r det nu s, att Satan driver utSatan, d r han sndrad mot sig sjlv.Hur blir d hans rike bestende?27. Och r det s, att jag driver ut de

onda andarna* genom Beelsebul, ge-nom vem driver d era barn ut dem?Drfr skall de vara era domare.

*KXII: djvlar. Matt. 10:25.28. Men r det s, att jag med GudsAnde driver ut de onda andarna*, dhar ju Guds rike kommit till er.

*KXII: djvlar.29. Eller hur kan ngon g in i enstark mans hus och plundra honom

p hans tillhrigheter, utan att hanfrst binder den starke? Sedan kanhan plundra hans hus. Luk. 11:22.30. Den som inte r med mig, han remot mig, och den som inte frsam-lar med mig, han frskingrar.31. Drfr sger jag er: All synd ochhdelse skall mnniskorna f frl-telse fr, men hdelse mot Anden skall

inte frltas. Mark. 3:28. Luk. 12:10.1 Tim. 1:13. Hebr. 6:4, 10:26. 1 Joh. 5:16.32. Och om ngon sger ngot motMnniskosonen, s blir det honomfrltet. Men om ngon sger ngotmot den Helige Ande, skall det intebli honom frltet, varken i dennavrlden eller i den kommande.33. Gr antingen trdet gott, s blirfrukten god eller gr trdet ont, sblir frukten ond. Ty av frukten kn-

ner man trdet. Matt. 7:17. Luk. 6:44.34. Ni huggormars avkomma, hurkan ni tala ngot gott, d ni sjlva ronda? Ty det hjrtat r fullt av, dettalar munnen.

Matt. 3:7, 15:18, 23:33. Mark. 7:21.35. En god mnniska br fram gottur sitt hjrtas goda frrd, och en ondmnniska br fram ont ur sitt ondafrrd, Luk. 6:45.36. Men jag sger er, att fr vart ochett onyttigt ord, som mnniskorna ta-lar, skall de gra rkenskap p do-mens dag. Jak. 3:2.

37. Ty av dina ord skall du bli hllenrttfrdig, och av dina ord skall dubli frdmd.38. D svarade ngra av de skriftlrdaoch fariserna och sade: Mstare, vivill se ett tecken av dig.

Matt. 16:1. Mark. 8:11. Luk. 11:16.Joh. 2:18. 1 Kor. 1:22.

39. Han svarade och sade till dem:Ett ont och horiskt slkte sker efterett tecken, men inget annat teckenskall givas det n profeten Jonatecken. Matt. 16:4. Luk. 11:29.40. Ty ssom Jona var tre dagar ochtre ntter i den stora fiskens buk, sskall Mnniskosonen vara tre dagaroch tre ntter i jordens skte.Jon. 2:1f.41. Mn frn Nineve skall st uppvid domen med detta slkte och fr-

dma det. Ty de omvnde sig* efter Jonas predikan, och se, hr r mern Jona. *KXII: gjorde bttring. Alt. vers.:gjorde sinnesndring, ngrade sig. Jon. 3:5.42. Drottningen av Sderlandet skallst upp vid domen med detta slkteoch frdma det. Ty hon kom frnjordens ndar fr att hra Salomosvisdom, och se, hr r mer n Salomo.

1 Kon. 10:1. 2 Krn. 9:1. Luk. 11:31.43. Nr den orene anden har farit ut



26/414

26

frn en mnniska, s vandrar han ge-nom torra trakter och sker efter vila,men finner ingen. Luk. 11:24.44. D sger han: Jag vill vnda till-baka till mitt hus, som jag gick ut

ifrn. Och nr han kommer, finnerhan det tomt och stdat och pyntat.45. S gr han bort och tar med sigsju andra andar, som r vrre n hansjlv, och de gr in och bor dr, ochs blir fr den mnniskan det sistavrre n det frsta. S skall det ocksg med detta onda slkte. 2 Petr. 2:20.46. Medan han nnu talade till fol-

ket, se, d stod hans mor och brderutanfr och ville tala med honom.

Matt. 13:55. Mark. 3:31. Luk. 8:19.47. D sade ngon till honom: Se, dinmor och dina brder str utanfr ochvill tala med dig.48. D svarade han och sade till densom talade om detta fr honom: Vemr min mor, och vilka r mina brder?

49. Och han rckte ut handen motsina lrjungar och sade: Se, min moroch mina brder!50. Ty var och en som gr min Fadersvilja, som r i himlen, han r min broroch syster och mor.

Joh. 15:14. Rom. 8:29.

13 KapitletJesus undervisar i liknelser om himmelriket,

bemts i sin hemstad med frakt.

P den dagen gick Jesus ut frn hu-set och satte sig vid sjn. Mark. 4:1.2. Dr frsamlades mycket folk hoshonom, s att han steg i en bt ochsatte sig, och allt folket stod p stran-den.3. Han talade till dem i liknelser om

mnga saker, och sade: Se, en snings-man gick ut fr att s.

Mark. 4:3. Luk. 8:4-5.4. Och nr han sdde, fll en del vidvgen, och fglarna kom och t upp

det.5. En del fll p stengrunden, dr detinte hade mycket jord, och det komhastigt upp, eftersom det inte hadedjup jord.6. Och nr solen gick upp, frbrn-des det, och eftersom det inte hadengon rot, torkade det bort.7. En del fll bland trnen, och trn-

buskarna vxte upp och frkvvdedet.8. Men en del fll i god jord och barfrukt, en del hundrafalt, en del sextio-falt och en del trettiofalt.9. Den som har ron till att hra, hanm hra! Matt. 11:15.10. D steg lrjungarna fram och sadetill honom: Varfr talar du till dem i

liknelser? Mark. 4:10. Luk. 8:9.11. D svarade han dem och sade: Ef-tersom det har blivit givet t er att fveta himmelrikets hemligheter, mendem r det inte givet.Rom. 16:25. 1 Kor. 2:10. 2 Kor. 4:4. 1 Joh. 2:27.12. Ty den som har skall f, och det iverfld, men den som inte har, frnhonom skall tas ocks det han har.

Matt. 25:29. Mark. 4:25. Luk. 8:18, 19:26.

13. Drfr talar jag till dem i liknel-ser. Ty med seende gon ser de inget,och med hrande ron hr de inget,och de frstr heller inget.14. Och p dem fullbordas Jesajasprofetia, som sger: Med ronen skallni hra och nd inget frst, ochmed seende gon skall ni se och ndinget inse.

Jes. 6:9, 29:10. Mark. 4:12. Luk. 8:10.Joh. 12:40. Apg. 28:26. Rom. 11:8.



27/414

27

15. Ty detta folks hjrta r frhrdat,och med ronen hr de illa, och sinagon har de tillslutit, s att de inteser med gonen och inte hr med ro-nen och frstr med hjrtat och om-vnder sig, s att jag fr hela dem.

5 Mos. 29:2f.16. Men saliga r era gon som ser,och era ron, som hr.

Matt. 16:17. Luk. 10:23.17. Sannerligen sger jag er: Mngaprofeter och rttfrdiga har lngtatefter att se det ni ser, men fick dockinte se det, och hra det ni hr, men

fick nd inte hra det. 1 Petr. 1:10f.18. S hr nu ni denna liknelse omsningsmannen. Mark. 4:3f. Luk. 8:11.19. Om ngon hr ordet om riket ochinte frstr det, s kommer den ondeoch river bort det som blev stt i hanshjrta. Detta r det som sddes vidvgen.20. Men det som sddes p sten-

grunden, det r den som hr ordetoch genast tar emot det med gldje,21. men det har ingen rot i sig sjlv,utan str endast till en tid, och nr be-drvelse eller frfljelse kommer frordets skull, kommer han genast p fall.22. Och det som var stt bland tr-nen, det r den som hr ordet, mendenna vrldens bekymmer och rike-

domens svek frkvver ordet, och detblir utan frukt. 1 Tim 6:9.23. Men det som var stt i den godajorden, det r den som hr ordet ochfrstr det, och som ocks br frukt,s att en del ger hundrafalt, en delsextiofalt och en del trettiofalt.24. En annan liknelse framstllde hanfr dem och sade: Himmelriket r likten mnniska, som sdde god sd i sinker.

25. Men d folket sov, kom hans ovnoch sdde ogrs mitt bland vetet ochgick sin vg.26. Nr nu sden vxte upp och barfrukt, syntes ocks ogrset.27. D gick tjnarna fram till sin herreoch sade till honom: Herre, sdde duinte god sd i din ker, varifrn harden d ftt ogrs?28. D sade han till dem: Det har enovn gjort. Tjnarna sade till honom:Vill du, att vi gr och samlar ihop det?29. D sade han: Nej, fr att ni, nr

ni samlar ihop ogrset, inte samtidigtskall rycka upp vetet.30. Lt bda vxa tillsammans intillskrdetiden. Och i skrdetiden skalljag sga till skrdemnnen: Samlafrst ihop ogrset, och bind det i knip-pen till att brnnas upp, men samlain vetet i min lada. Matt. 3:12.31. En annan liknelse framstllde han

fr dem och sade: Himmelriket r liktett senapskorn, som en man tog ochsdde i sin ker.

Mark. 4:30-31. Luk. 13:18-19.

32. Det r minst av alla frn, men nrdet har vuxit upp, r det strst blandkryddvxter och blir ett trd, s attfglarna under himlen kommer ochbygger sina bon p dess grenar.33. En annan liknelse framstllde hanfr dem: Himmelriket r likt en sur-deg, som en kvinna tog och blandadei tre skppor mjl, till dess alltsam-mans blev syrat. Luk. 13:20-21.34. Allt detta talade Jesus i liknelsertill folket, och utan liknelser taladehan inget till dem, Mark. 4:33-34.35. fr att det skulle fullbordas, somvar sagt genom profeten, som sade:

Jag skall ppna min mun i liknelser,



28/414

28

och tala det som har varit dolt frnvrldens begynnelse. Ps. 78:2.36. D snde Jesus ivg folket ochgick hem. Och hans lrjungar stegfram till honom och sade: Uttyd fr

oss liknelsen om ogrset i kern.37. D svarade han och sade till dem:Mnniskosonen r den som sr dengoda sden.38. kern r vrlden. Den goda s-den r rikets barn, ogrset r denondes barn.

Joh. 8:44. Apg. 13:10. 1 Joh. 3:8.

39. Ovnnen, som sdde det, r dj-

vulen. Skrdetiden r vrldens nde.Skrdemnnen r nglarna.Joel 3:13. Upp. 14:15.

40. Ssom nu ogrset samlas ihop ochbrnns upp i eld, s skall det ocksske vid denna vrldens nde.

Upp. 20:15.41. Mnniskosonen skall snda utsina nglar, och de skall samla ihopallt frdrvligt ur hans rike och dem

som lever i laglshet.42. Och de skall kasta dem i den brin-nande ugnen. Dr skall vara grt ochtandagnisslan. Matt. 8:12.43. D skall de rttfrdiga skina s-som solen i sin Faders rike. Den somhar ron till att hra, han m hra.

Dan. 12:3. Matt. 11:15. 1 Kor. 15:41.44. Himmelriket r ocks likt en skatt

som blivit gmd i en ker och som enman fann och gmde, och i sin gldjegr han bort och sljer allt det hanhar och kper den kern. Fil. 3:7.45. Himmelriket r ocks likt en kp-man, som skte efter goda prlor.46. Och nr han hade funnit en dyr-bar prla, gick han bort och slde allthan gde och kpte den.47. Himmelriket r ocks likt en not,som kastades i havet och samlade

ihop fiskar av alla slag. Matt. 22:9f.48. Och nr den blev full, drog de uppden p land och satte sig ner och sam-lade de goda i krl, men de dliga kas-tade de bort.49. S skall det ocks ske vid vrl-dens nde: nglarna skall g ut ochskilja de onda frn de rttfrdiga

Matt. 25:32.50. och kasta dem i den brinnandeugnen. Dr skall vara grt och tan-dagnisslan.51. D sade Jesus till dem: Har ni fr-sttt allt detta? De sade till honom:

Ja, Herre.52. D sade han till dem: Drfr rvar och en skriftlrd, som r lrd frhimmelriket, lik en husbonde, som ursitt frrd br fram nytt och gammalt.53. Och det hnde sig, att nr Jesushade avslutat dessa liknelser, gick hanbort drifrn.54. Och han kom till sin hemstad och

undervisade i deras synagoga, s attde frundrade sig mycket och sade:Varifrn har denne ftt sdan visdomoch dessa kraftgrningar?

Matt. 7:28. Mark. 6:1. Luk. 4:16. Joh. 7:15.55. r han inte timmermannens son?Heter inte hans mor Maria, och hansbrder Jakob och Joses och Simonoch Judas?

Matt. 12:46. Mark. 9:3. Joh. 6:42.

56. Och hans systrar, r de inte allahos oss? Varifrn har han d ftt alltdetta?57. Och de tog anstt av honom. MenJesus sade till dem: En profet r intefraktad utom i sin hemtrakt och isitt hus.

Mark. 6:4. Luk. 2:34, 4:24. Joh. 4:44.58. Och han gjorde inte mnga teckendr fr deras otros skull. Mark. 6:5.



29/414

29

14 KapitletJohannes Dparen halshuggs. Jesus bespisar

fem tusen mn, gr p vattnet och botarsjuka i Gennesarets land.

Vid den tiden fick Herodes, tet-rarken*, hra ryktet om Jesus.*furste ver fjrdedelen av ett land.

2. Och han sade till sina tjnare:Denne r Johannes Dparen. Han ruppstnden frn de dda, drfr ver-kar dessa krafter i honom.

Mark. 6:14. Luk. 9:7.3. Ty Herodes hade gripit Johannes,

bundit honom och satt honom i fng-else fr Herodias, sin bror Filippushustrus, skull.

Matt. 4:12. Mark. 6:17. Luk. 3:19-20.4. Ty Johannes hade sagt till honom:Det r inte tilltet fr dig att ha henne.

3 Mos. 18:16.5. Och han hade grna ddat honom,men han var rdd fr folket, ty de hllhonom fr en profet.

Matt. 11:9, 21:26. Luk. 20:6.6. Nr d Herodes fdelsedag kom,dansade Herodias dotter infr dem,och det behagade Herodes.

1 Mos. 40:20. Mark. 6:21f.

7. Drfr lovade han henne med ened, att han skulle ge henne vadhelsthon begrde.8. D sade hon, ssom hennes morhade lrt henne: Ge mig hr p ett fatJohannes Dparens huvud.9. D blev kungen bedrvad, men fredens skull och fr deras skull, somlg till bords med honom, befalldehan, att det skulle ges till henne,10. och snde ivg och lt halshuggaJohannes i fngelset.11. Och hans huvud blev framburetp ett fat och givet t flickan, och hon

bar det till sin mor.

12. Och hans lrjungar kom och toghans kropp och begravde honom, ochgick sedan och berttade det fr Je-sus.13. Nr Jesus hrde detta, for handrifrn i en bt avsides bort till ende trakt. Och nr folket hrde det,fljde de efter honom till fots frn st-derna. Mark. 6:30. Luk. 9:10. Joh. 6:1.14. Och d Jesus kom ut och sg, attdr var mycket folk, frbarmade hansig ver dem och botade deras sjuka.

Matt. 9:36.15. Och nr det led mot aftonen, gick

hans lrjungar till honom och sade:Trakten r de, och det r sent. Sndivg folket, s att de kan g bort ibyarna och kpa sig mat.

2 Kon. 4:42f. Matt. 15:32. Mark. 6:35f.Luk. 9:12f. Joh. 6:5f.

16. D sade Jesus till dem: De beh-ver inte g bort. Ge ni dem att ta.17. De sade till honom: Vi har intemer n fem brd och tv fiskar hr.

Mark. 6:38. Joh. 6:9.18. D sade han: Ta hit dem till mig.19. Och han befallde folket att sttasig ner i grset. Och han tog de fembrden och de tv fiskarna och sgupp mot himlen och vlsignade ochbrt brden och gav dem till lrjung-arna, och lrjungarna till folket.

Matt. 15:36.20. Och de t alla och blev mtta. Se-dan tog de upp det som var ver avstyckena, tolv korgar fulla.21. Och de som hade tit var omkringfem tusen mn, frutom kvinnor ochbarn.22. Strax drefter befallde Jesus sinalrjungar att stiga i bten och fara frehonom ver till andra stranden,medan han snde i vg folket.

Mark. 6:45. Joh. 6:16-17.



30/414

30

23. Och nr han hade snt ivg fol-ket, gick han ensam upp p berget fratt be. Och nr aftonen kom, var handr ensam. Luk. 6:12.24. Men bten var d redan mitt p

sjn och ansattes svrt av vgorna,ty vinden lg emot.25. Men i den fjrde nattvkten* komJesus till dem, gende fram ver sjn.

*Frn klockan 3 till 6 p natten.26. Och nr lrjungarna sg honomg p sjn, blev de frfrade och sade:Det r ett spke, och ropade av fr-skrckelse. Luk. 24:37.

27. Men Jesus talade genast till democh sade: Var vid gott mod, det rjag, var inte frskrckta.28. D svarade Petrus honom ochsade: Herre, r det du, s befall migatt komma till dig p vattnet.29. Han sade: Kom. D steg Petrus utur bten och brjade g p vattnet, fratt han skulle komma till Jesus.

30. Men nr han sg, hur stark vin-den var, blev han frskrckt, och dhan brjade sjunka, ropade han ochsade: Herre, hjlp mig. Matt. 8:25f.31. Och genast rckte Jesus ut han-den och fattade i honom och sade tillhonom: O, du klentrogne, varfr tviv-lade du?32. Nr de sedan hade kommit upp ibten, lade sig vinden.33. Men de som var i bten gick framoch tillbad honom och sade: Sanner-ligen, du r Guds Son!

Matt. 16:16, 27:54. Mark. 15:39. Joh. 1:49.34. Och nr de hade farit ver, komde till Gennesarets land. Mark. 6:53.35. Nr mnnen dr knde igen ho-nom, snde de ut bud i hela traktendr omkring, och man frde alla

sjuka till honom.

36. Och de bad honom att bara frra vid fllen av hans kldnad. Ochde som rrde vid den blev alla bo-tade. 4 Mos. 15:38f. Matt. 9:21.

Mark. 3:10. Luk. 6:19.

15 KapitletJesus bestraffar de skriftlrdas och farisernas

hyckleri, bnhr en kananeisk kvinna, botarmnga sjuka, bespisar fyra tusen mn.

D kom skriftlrda och fariser

frn Jerusalem till Jesus ochsade: Mark. 7:1.2. Varfr bryter dina lrjungar deldstes stadgar? Ty de tvttar inte sinahnder, nr de skall ta brd.

Mark. 7:2f. Luk. 11:38.3. Han svarade och sade till dem: Var-fr bryter ven ni Guds bud fr erastadgars skull?4. Ty Gud befallde och sade: Hedradin far och mor. Och den som frban-nar sin far eller mor, han skall ddend. 2 Mos. 20:12. 5 Mos. 5:16.2 Mos. 21:17. 3 Mos. 20:9. Ords. 20:20. Ef. 6:2.5. Men ni sger: Om ngon sger tillsin far eller sin mor: Vad du kundeha ftt av mig till din hjlp, ger jagsom offergva. Drmed blir det s attingen hedrar sin far eller sin mor.

Mark. 7:11.6. Och ni har drmed tillintetgjortGuds bud, fr era stadgars skull.7. Ni hycklare, Jesajas har profeteratrtt om er, nr han sade:8. Detta folk nrmar sig mig med sinmun och hedrar mig med sina lp-par, men deras hjrtan r lngt ifrnmig. Jes. 29:13. Mark. 7:6.9. Frgves tjnar de mig, d de lrut lror som r mnniskobud.



31/414

31

10. Och han kallade till sig folket ochsade till dem: Hr och frst.11. Det orenar inte mnniskan, somgr in genom munnen, utan det somgr ut frn munnen, det orenar mn-niskan. Mark. 7:14. 1 Tim. 4:4.12. D steg hans lrjungar fram ochsade till honom: Vet du, att fariser-na tog anstt, nr de hrde det or-det?13. Och han svarade och sade: Varplanta, som min himmelske Fader intehar planterat, skall ryckas upp medrtterna. Joh. 15:2.14. Lt dem vara. De r blinda ochblindas ledare. Om nu en blind lederen blind, s faller de bda i gropen.

Matt. 23:16. Luk. 6:39. Rom. 2:19.

15. D svarade Petrus och sade tillhonom: Frklara denna liknelse fross. Matt. 13:36.16. D sade Jesus: r ven ni fortfa-rande ofrstndiga? Mark. 7:17.

17. Frstr ni inte nnu, att allt detsom gr in genom munnen, det grner i magen och har sin naturliga ut-gng?18. Men det som gr ut ur munnen,kommer frn hjrtat, och det orenarmnniskan.19. Ty frn hjrtat utgr onda tan-kar, mord, hor, otukt, stld, falskt

vittnesbrd, hdelse.1 Mos. 6:5, 8:21. Jer. 17:9. Matt. 12:34.20. Det r detta som orenar mnnis-kan, men att ta med otvttade hn-der, det orenar inte mnniskan.21. Och Jesus gick bort drifrn ochdrog sig undan till trakten av Tyrusoch Sidon. Mark. 7:24.22. Och se, en kananeisk kvinna frndessa trakter kom och ropade till ho-

nom och sade: O, Herre, Davids Son,

frbarma dig ver mig. Min dotterplgas svrt av en ond ande*.

*KXII: djvulen.23. Men han svarade henne inte ettord. D steg hans lrjungar fram och

bad honom och sade: Skicka borthenne frn dig, ty hon ropar efter oss.24. Men han svarade och sade: Jagr inte utsnd till andra n till de bort-tappade fren av Israels hus.

Matt. 10:6. Apg. 13:46.25. Men hon kom och tillbad honom,och sade: Herre, hjlp mig.26. D svarade han och sade: Det r

inte rtt att ta brdet frn barnen ochkasta det t hundarna.27. Hon svarade: Ja, Herre. nd terju hundarna av de smulor, som fallerfrn deras herrars bord.28. D svarade Jesus och sade tillhenne: O kvinna, din tro r stor. Skedig som du vill. Och hennes dottervar botad i samma stund. Matt. 8:10f.29. Och Jesus gick drifrn vidare ochkom till Galileiska sjn. Och han gickupp p berget och satte sig dr.

Mark. 7:31.30. Och mycket folk kom till honom,och de hade med sig halta, blinda,stumma, krymplingar och mnga an-dra, och de lade dem fr Jesu ftter,och han botade dem,

Jes. 35:5. Matt. 11:5. Mark. 7:32.

31. s att folket frundrade sig, nrde sg stumma tala, krymplingar blifriska, halta g och blinda se. Och deprisade Israels Gud.32. Och Jesus kallade sina lrjungartill sig och sade: Jag knner medli-dande med folket, ty de har nu i tredagar drjt kvar hos mig, och de haringet att ta. Och jag vill inte sndaivg dem fastande, fr att de inte skall

uppgivas p vgen. Mark. 8:1.



32/414

32

33. D sade hans lrjungar till ho-nom: Var skall vi hr i knen f smycket brd, att vi kan mtta smycket folk?34. Jesus sade till dem: Hur mnga

brd har ni? De sade: Sju, och ngrasm fiskar.35. D befallde han folket att sl signer p marken.36. Och han tog de sju brden ochfiskarna, tackade, brt och gav t sinalrjungar, och lrjungarna gav t fol-ket.37. Och alla t och blev mtta. Och

de tog upp det som var ver av styck-ena, sju korgar fulla.38. Men de som hade tit var fyra tu-sen mn, frutom kvinnor och barn.39. Och nr han hade snt ivg fol-ket, steg han i bten och for tillMagdalas grnser.

16 KapitletJesus avvisar ngra som begr tecken frn

himlen, varnar fr farisernas ochsadducernas surdeg. Petrus beknner Jesusvara Kristus, Guds Son. Jesus frutsger sitt

lidande och talar om sin efterfljelse.

D steg fariserna och sadducer-na fram och frestade honom,och bad, att han skulle lta dem seett tecken frn himlen.

Matt. 12:38. Mark. 8:11. Luk. 11:16.2. Men han svarade och sade till dem:Om aftonen sger ni: Det blir klartvder, ty himlen r rd, Luk. 12:54.3. och om morgonen: Det blir ov-der i dag, ty himlen r rd och dys-ter. Ni hycklare, om himlens utseendefrstr ni att dma, kan ni inte ocks

dma om tidernas tecken?

4. Ett ont och horiskt slkte sker ef-ter tecken, men inget annat teckenskall ges t det n profeten Jonastecken. Och s lmnade han dem ochgick sin vg.

Jon. 2:1. Matt. 12:39, 17:17. Luk. 11:29.5. Och nr hans lrjungar for vertill den andra stranden, hade de glmtatt ta brd med sig. Mark. 8:14.6. D sade Jesus till dem: Se till ochta er till vara fr farisernas ochsadducernas surdeg. Luk. 12:1.7. D tnkte de fr sig sjlva och sade:Vi har inte tagit med oss ngot brd.

8. Nr Jesus mrkte det, sade han tilldem: Ni klentrogna, varfr bekym-rar det er, att ni inte har tagit brdmed er?9. Frstr ni inte nnu, eller minns niinte de fem brden t de fem tusen,och hur mnga korgar ni tog upp?Matt. 14:17f. Mark. 6:41f. Luk. 9:13. Joh. 6:9.

10. Inte heller de sju brden t de fyra

tusen, och hur mnga korgar ni dtog upp? Matt. 15:34f.11. Hur kommer det sig, att ni intekan frst, att jag inte talade till erom brd, d jag sade: Ta er till varafr farisernas och sadducernas sur-deg?12. D frstod de, att han inte hadesagt att de skulle ta sig till vara frsurdeg i brd, utan fr farisernas ochsadducernas lra.13. D kom Jesus till trakten avCesarea Filippi, och han frgade sinalrjungar och sade: Vem sger folketmig, Mnniskosonen, vara?

Mark. 8:27. Luk. 9:18.14. De sade: Somliga sger: Johan-nes Dparen, andra: Elia, andra ter:Jeremia, eller en av profeterna.

Matt. 14:2.



33/414

33

15. D sade han till dem: Vem sgerd ni mig vara?16. Simon Petrus svarade och sade:Du r Kristus, den levande GudensSon. Matt. 14:33. Joh. 6:69. Joh. 11:27.

Apg. 9:20. 1 Joh. 4:15, 5:5.17. D svarade Jesus och sade till ho-nom: Salig r du Simon, Jonas son,ty ktt och blod har inte uppenbaratdetta fr dig, utan min Fader, som ri himlen. Matt. 11:27. 1 Kor. 2:10.18. Jag sger ocks dig, att du r Pet-rus, och p denna klippa* skall jagbygga min frsamling, och helvetets

portar skall inte bli henne vermk-tiga. *KXII: hlleberget. grek. petra.Joh. 1:42. Jes. 28:16. 1 Kor. 3:11. Ef. 2:20.

19. Och jag skall ge dig himmelriketsnycklar. Allt det du binder p jorden,det skall vara bundet i himlen, ochallt det du lser p jorden, det skallvara lst i himlen.Jes. 22:22. Matt. 18:18. Joh. 20:23. Upp. 3:7.

20. Drefter frbjd han sina lr-

jungar att tala om fr ngon att hanvar Jesus Kristus.

Matt. 17:9. Mark. 8:30, 9:9. Luk. 9:21.21. Frn den tiden brjade Jesus fr-kunna fr sina lrjungar, att hanmste g till Jerusalem och lidamycket genom de ldste och genomversteprsterna och genom de skrift-lrda och ddas, och p tredje dagen

uppst igen.Matt. 17:22, 20:17-18. Mark. 8:31. Luk. 9:22.22. Och Petrus tog honom avsidesoch brjade tillrttavisa honom ochsade: Skona dig, Herre! Ngot sdantfr aldrig hnda dig.23. D vnde han sig om och sadetill Petrus: G bort ifrn mig, du Sa-tan. Du r mig till hinder, eftersomdina tankar inte r Guds utan mn-niskors. Matt. 4:10

24. D sade Jesus till sina lrjungar:Om ngon vill flja mig, skall han fr-neka sig sjlv och ta sitt kors p sigoch flja mig.

Matt. 10:38. Mark. 8:34. Luk. 9:23, 14:27.

25. Ty den som vill bevara sitt liv,skall mista det, men den som mistersitt liv fr min skull skall finna det.

Matt. 10:39. Mark. 8:35.Luk. 17:33. Joh. 12:25.

26. Ty vad hjlper det en mnniska,om hon vinner hela vrlden, men fr-lorar sin sjl? Eller vad kan en mn-niska ge till lsen fr sin sjl?

Ps. 49:8. Mark. 8:36. Luk. 9:25.

27. Ty Mnniskosonen skall kommai sin Faders hrlighet med sina ng-lar, och d skall han belna var ochen efter hans grningar.

Ps. 62:13. Ords. 24:12. Matt. 25:31, 26:64.Mark. 8:38. Rom. 2:6. Jud. v. 14. Upp. 2:23.

28. Sannerligen sger jag er: Ngraav dem som str hr, skall inte smakadden, frrn de fr se Mnniskoson-en komma i sitt rike.

Mark. 9:1. Luk. 9:27.

17 KapitletJesus frklaras, botar en mnadssjuk gosse,

frutsger p nytt sitt lidande och betalartempelskatten.

Och sex dagar drefter tog Jesus

Petrus och Jakob och hans bror,Johannes, med sig och frde dem av-sides upp p ett hgt berg.

Mark. 9:2. Luk. 9:28. 2 Petr. 1:16.2. Och han blev frvandlad infrdem, hans ansikte sken som solen,och hans klder var vita som ljuset.

2 Mos. 34:29.3. Och se, Mose och Elia visade sig frdem, och de samtalade med honom.4. D svarade Petrus och sade till Je-



34/414

34

sus: Herre, det r gott fr oss att varahr, vill du, s lt oss hr gra trehyddor, en t dig, en t Mose och ent Elia.5. Medan han nnu talade, se, dverskyggade dem en ljus sky och se,en rst ur skyn sade: Denne r minlskade Son, i vilken jag har ett gottbehag. Hr honom.

5 Mos. 18:15. Ps. 2:7. Matt. 3:17.Mark. 1:11, 9:7. Joh. 1:34. 2 Petr. 1:17.

6. Och nr lrjungarna hrde det, fllde ner p sina ansikten och blevmycket frfrade.

7. Men Jesus gick fram och rrde viddem och sade: St upp och frukta inte.8. Men d de lyfte upp sina gon, sgde ingen utom Jesus.9. Och nr de gick ner frn berget,befallde Jesus dem och sade: Tala inteom denna syn fr ngon, frrnMnniskosonen har uppsttt frn dedda. Matt. 16:20. Mark. 9:9.10. Och hans lrjungar frgade ho-nom och sade: Varfr sger d deskriftlrda, att Elia frst mstekomma? Mal. 4:5-6.11. Jesus svarade och sade till dem:Elia skall ju komma frst och stllaallt till rtta igen,

Mal. 4:5. Matt. 11:14. Mark. 9:11-12.12. men jag sger er: Elia har redankommit, men de knde inte igen ho-

nom, utan gjorde med honom vad deville. P samma stt skall ocksMnniskosonen f lida av dem.

Matt. 14:9f. Luk. 1:17.13. D frstod lrjungarna, att hantalade till dem om Johannes Dparen.14. Och nr de kom till folket, stegen man fram, bjde kn fr honom

Mark. 9:17. Luk. 9:38.15. och sade: Herre, frbarma dig

ver min son, ty han r mnadsra-

sande och lider svrt. Ty han fallerofta i elden och i vattnet.16. Och jag frde honom till dina lr-jungar, men de kunde inte bota honom.17. D svarade Jesus och sade: O, duotrogna och onda slkte, hur lngeskall jag vara med er? Hur lnge skalljag st ut med er? Fr hit honom.

5 Mos. 32:5. Matt. 16:4.18. Och Jesus talade strngt* till denonde anden** och han for ut ur ho-nom, och pojken blev botad frn denstunden. *KXII: hotade. **djvulen.19. D gick lrjungarna avsides till

Jesus och sade: Varfr kunde vi intedriva ut honom? Mark. 9:28f.20. Jesus sade till dem: Fr er otrosskull. Sannerligen sger jag er: Om nibara har tro som ett senapskorn, d kanni sga till detta berg: Flytta dig hri-frn dit bort, och det skall flytta sig,och inget skall vara omjligt fr er.

Matt. 21:21. Mark. 11:23.Luk. 17:6. 1 Kor. 13:2.

21. Men detta slag gr inte ut, annatn genom bn och fasta.22. D de nu vistades i Galilen, sadeJesus till dem: Mnniskosonen skallbli verlmnad i mnniskors hnder,

Matt. 16:21, 20:18. Mark. 9:31.Luk. 9:22, 44, 18:31, 24:26.

23. och de skall dda honom, menp tredje dagen skall han uppst igen.D blev de mycket bedrvade.24. Och nr de kom till Kapernaum,kom de som tog upp tempelskattentill Petrus och sade: Betalar inte ermstare tempelskatt? 2 Mos. 30:13.25. Han sade: Ja. Och nr han komin i huset, frekom Jesus honom ochsade: Vad anser du, Simon? Av vemtar jordens kungar tull eller skatt? Avsina barn, eller av de frmmande?

Matt. 22:21. Rom. 13:7.



35/414

35

26. Petrus sade till honom: Av defrmmande. D sade Jesus till honom:S r ju barnen fria.27. Men fr att vi inte skall vara tillanstt fr dem, s g till sjn ochkasta ut kroken, och ta den frsta fisk,som du drar upp, och nr du ppnardess mun, skall du finna ett silver-mynt*. Ta den och ge den t dem frmig och dig.

*grek: stater. Motsvarar 1/16 denar.

18 KapitletJesus undervisar om dmjukhet, talar

om faran av frfrelser och om rttbeteende mot felande brder.

I samma stund kom lrjungarna tillJesus och sade: Vem r den strstei himmelriket?

Mark. 9:33-34. Luk. 9:46f.2. D kallade Jesus fram ett barn ochstllde det mitt ibland dem3. och sade: Sannerligen sger jag er:Om ni inte omvnder er och blir s-som barn, skall ni inte komma in ihimmelriket.

Matt. 19:14. Mark. 10:15. Luk. 18:17.Joh. 3:3f. 1 Kor. 14:20.

4. Den som nu dmjukar sig ssomdetta barn, han r den strste i him-

melriket.5. Och den som tar emot ett sdantbarn i mitt namn, han tar emot mig.

Matt. 10:40.6. Men den som frfr en av dessasm, som tror p mig, fr honom voredet bttre att en kvarnsten hngdesom hans hals, och han snktes ner ihavets djup. Mark. 9:42. Luk. 17:1-2.7. Ve vrlden fr frfrelsernas skull.

Frfrelser mste ju komma, men ve

den mnniska, genom vilken fr-frelsen kommer. 1 Kor. 11:19.8. r det s, att din hand eller dinfot r dig till frfrelse, s hugg avden och kasta den ifrn dig. Det rbttre fr dig att g in i livet halt el-ler stympad, n att du skulle ha tvhnder eller tv ftter och kastas iden eviga elden.

Matt. 5:30. Mark. 9:43. Kol. 3:5.9. Och r det s, att ditt ga r digtill frfrelse, s riv ut det och kastadet frn dig. Det r bttre fr dig attg in i livet engd, n att du skulle ha

tv gon och kastas i helvetets eld.10. Se till, att ni inte fraktar ngonav dessa sm. Ty jag sger er, att de-ras nglar i himlen alltid ser minFaders ansikte, som r i himlarna.

Ps. 34:8. Hebr. 1:14.11. Ty Mnniskosonen har kommitfr att frlsa det som var frlorat.

Luk. 19:10.12. Vad anser ni? Om en man hade

hundra fr, och ett av dem gick vilse,lmnar han inte de nittionio p ber-gen och gr bort och sker efter detsom har gtt vilse? Luk. 15:4.13. Och hnder det, att han finnerdet igen, sannerligen sger jag er: Dglds han mera ver det fret n verde nittionio, som inte har gtt vilse.14. S r det inte heller er himmelske

Faders vilja, att ngon av dessa smskall g frlorad.15. Men om din broder syndar motdig, s g och tillrttavisa honomenskilt mellan dig och honom. Omhan lyssnar p dig, s har du vunnitdin broder.

3 Mos. 19:17. Luk. 17:3. 1 Kor. 9:19.Gal. 6:1. Jak. 5:19-20.

16. Men om han inte lyssnar till dig,

s ta med dig en eller tv till, fr att



36/414

36

var sak m avgras efter tv eller trevittnens ord.

5 Mos. 19:15. Joh. 8:17. 2 Kor. 13:1.1 Tim. 5:19. Hebr. 10:28.

17. Lyssnar han inte till dem, s sg

det till frsamlingen. Lyssnar han intetill frsamlingen, skall han vara frdig ssom en hedning och publikan*.

*tullindrivare. Rom. 16:17. 1 Kor. 5:9f.2 Thess. 3:14. 2 Joh. v. 10.

18. Sannerligen sger jag er: Allt detni binder p jorden, det skall varabundet i himlen, och allt det ni lserp jorden, det skall vara lst i him-len. Matt. 16:19, Joh. 20:23.

19. Ytterligare sger jag er: Om tvav er kommer verens p jorden attbe om ngot, vad det n r, s skallmin Fader, som r i himlarna, gradet fr dem. Matt. 7:f. Mark. 11:24.

1 Joh. 3:22, 5:14, Jak. 4:3.20. Ty dr tv eller tre r frsamladei mitt namn, dr r jag mitt iblanddem. Matt. 28:20.21. D steg Petrus fram till honomoch sade: Herre, hur ofta skall jag fr-lta min broder, nr han syndar motmig? r sju gnger nog? Luk. 17:4.22. Jesus sade till honom: Jag sgerdig: Inte sju gnger, utan sjuttiognger sju. 1 Mos. 4:24.23. Drfr liknar himmelriket enkung, som ville hlla rkenskap medsina tjnare.24. Och nr han brjade rkna, fr-des en fram till honom, som var skyl-dig honom tiotusen pund*.

*1 pund = 6000 denarer.En denar motsvarar en dagsln.

25. Och eftersom han inget hade attbetala med, befallde hans herre, atthan och hans hustru och barn och alltdet han gde skulle sljas och skul-

den drmed betalas.

26. D fll den tjnaren ned och till-bad honom och sade: Herre, ha tla-mod med mig, jag vill betala dig allt.27. Och herren greps av medlidandever den tjnaren och gav honom fri

och eftersknkte honom det han varskyldig. Luk. 7:42.28. D gick den tjnaren ut och fannen av sina medtjnare, som var skyl-dig honom hundra denarer*. Och hantog fast honom och grep honom vidstrupen och sade: Betala det du rskyldig. *En denar motsvarar en dagsln.29. D fll hans medtjnare ner vid

hans ftter och bad honom, och sade:Ha tlamod med mig, jag vill betaladig allt.30. Men han ville inte, utan gick bortoch kastade honom i fngelse, till desshan hade betalat det han var skyldig.31. D nu hans medtjnare sg detsom skedde, tog de mycket illa vidsig och gick och berttade fr sin

herre allt det som hade skett.32. D kallade hans herre honom tillsig och sade till honom: Du onde tj-nare, allt det du var skyldig, efter-sknkte jag dig, ty du bad mig.33. Skulle du inte ocks ha frbar-mat dig ver din medtjnare, ssomjag frbarmade mig ver dig?34. Och hans herre blev vred och

verlmnade honom i bdlarnas hn-der, till dess han hade betalat allt, somhan var skyldig honom. Matt. 5:25f.35. S skall ocks min himmelske Fa-der gra med er, om ni inte av erahjrtan frlter, var och en sin bro-der, hans vertrdelser.

Matt. 6:14, Mark. 11:26.



37/414

37

19 KapitletJesus undervisar om ktenskapet, vlsignarbarnen, undervisar en rik yngling om livets

vg och lrjungarna om den sanna fr-sakelsens ln.

Och det hnde sig, att nr Jesushade slutat detta tal, gick hanbo

Bible Reformations - Nya Testamentet

Documents

Transcript of Bible Reformations - Nya Testamentet