2016-07-08

1 (15)

Stockholms universitet Besöksadress:

Barn- och ungdomsvetenskapliga

institutionen

106 91 Stockholm

Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

www.buv.su.se

Kursbeskrivning

Förskoledidaktikens huvudbegrepp och vetenskapsteoretiska

problem

Central Concepts in Early Childhood Education

and Epistemological Problems

15 hp, Doktorandkurs

Kurskod: UB30032

Vårterminen 2016

Kursansvarig

Kursledare

Hillevi Lenz Taguchi

Tomas Saar

hillevi.lenz-

taguchi@buv.su.se

08-1207 63 82

Tomas.saar@buv.su.se

Kursadministratör Anna Falk Anna.falk@buv.su.se

08-1207 6223

Lärare Inbjudna föreläsare

Examinator Hillevi Lenz Taguchi

Tomas Saar

hillevi.lenz-

taguchi@buv.su.se

Tomas.saar@buv.su.se

2 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Allmänt om kursen

I enlighet med kursplanen är syftet med kursen att övergripande presentera de

vetenskapsteoretiska grunderna och centrala vetenskapsteoretiska problemen för

förskoledidaktiken. Kursen syftar även till att synliggöra den vetenskapsteoretiska bredden i

förskoleforskningen och dess tvär-, inter- och transdisciplinära karaktär.

I enlighet med ämnesbeskrivningen omfattar förskoledidaktik ”inter- och transdisciplinära

studier i skärningspunkterna mellan olika ämnesdiscipliner som handlar om lärande, lek och

omsorg, samt barns många olika typer av möten med förskolan och omvärlden.”

(Ämnesbeskrivning på BUV’s hemsida).

Metodologiskt syftar kursen till att de forskarstuderande skall kunna spåra och kartlägga vilka

olika problem som ligger till grund för skapandet/framväxten och användningen av ett visst

begrepp, och utifrån vilka olika ontologiska antaganden och filosofiska problem som

begreppet formulerats. Men också hur man tänker sig kunna skapa kunskap om begreppet och

det fenomen och problem som det hänger samman med. Med andra ord är syftet att den

forskarstuderande skall kunna spåra de vetenskapsteoretiska relationerna mellan ett begrepps

olika ontologier, teorier. epistemologier och de metoder som man kan tänka sig använda i

studiet av begreppet och/eller det fenomen vartill det refererar.

I slutänden får allt detta konsekvenser för vilken typ av analys som görs men också vilken typ

av forskarroll som avkrävs den forskare som utgår från en viss ontologisk grundsyn, ett visst

problem och en viss typ av kunskapsteori med dess olika teoretiska begrepp, samt de metoder

som används för att konstruera data och analysera dessa.

Det handlar om att lära sig av och med begrepp och i relation till hur en forskarstuderande

själv kan använda dem. De begrepp som vi valt att behandla i denna version av kursen och

som är och har varit centrala i det vi idag förstår som förskoledidaktiskt forskning är:

”barndom”,”subjekt”,”seende/observation”,”lärande”,”språk”, ”lek”, ”relationer (omsorg)”,

”estetik”

Kursens idé med ett exempel

Begrepp förändras delvis eller helt och kan få olika ”namn” inom olika teoribildningar även

om de i princip syftar på samma sak. Exempelvis begreppet ”subjekt”, som utifrån ett

specifikt problem/problemställning i en psykologisk teoribildning kallas identitet, men i en

annan teori som utgår från ett annat problem kallas subjektsskapande, osv.

Begrepp består även av en rad delkomponenter som var och en kan utgå från delvis andra

problemställningar men som tillsammans bidrar till hur begreppet kan förstås, användas och

beforskas på några olika sätt inom förskoledidaktisk forskning.

3 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

För att återknyta till exemplet med begreppet ”subjekt” så kan följande andra begrepp ses som

delkomponenter med sina respektive problemställningar: ”tänkande”, ”medvetenhet”, ”det

omedvetna”, ”den Andre”, ”kön” eller ”genus”. Delkomponenterna behövs för att konstituera

begreppet. Det sätt vi tänker om medvetande osv. ger sina specifika betydelser till hur vi

tänker om vad ett subjekt är. Eller som i feministisk teori där synliggörandet av kön eller

genus är helt avgörande för hur ett subjekt är konstituerat.

Teoretiskt har subjektet i förskoleforskning beforskats dels inom exempelvis klassiska

interaktionistiska perspektiv, dels fenomenologiska, men även poststrukturalistiska. Dessa tre

exempel på hur subjektet i förskolans kontext kan förstås teoretiskt får olika metodologiska

konsekvenser: medan interaktionistiska perspektiv analyserar interaktionernas kvaliteter från

exempelvis intervjudata eller videoobservationer, så analyseras samma typ av data från ett

fenomenologiskt perspektiv subjektets förstahandsperspektiv, dvs. subjektets beskrivningar

och upplevelser. En poststrukturalistisk analys av subjektet analyserar data i ett försök att

identifiera subjektets subjektifikationsprocesser, dvs. subjektspositioner och diskursiva

inskrivningar som subjektet själv gör eller som görs av andra.

De vetenskapsteoretiska problemen från vilka ett begrepp tar sin näring kan alltid mer eller

mindre härledas till en specifik föreställning om verkligheten – en verklighetsuppfattning

eller ontologi. Problemet i fråga påkallar också ett eller flera olika sätt att angripa frågan för

att skapa kunskap om den, dvs. inbegriper något slags kunskapsteori – epistemologi – som är

sammanflätad med den metod som används för att samla in data/information/tidigare

forskning för att utforska/undersöka frågan, dvs. det vi kallar ett metodologiskt tänkande.

Syftet med kursen är att de forskarstuderande skall kunna spåra och kartlägga vilka olika

problem som ligger till grund för skapandet/framväxten och användningen av ett visst

begrepp, och utifrån vilka olika ontologiska antaganden som begreppet formulerats. Men

också hur man tänker sig kunna skapa kunskap om begreppet och det fenomen och problem

som det hänger samman med. Med andra ord är syftet att den forskarstuderande skall kunna

spåra de vetenskapsteoretiska relationerna mellan ett begrepps olika ontologier, teorier,

epistemologier och de metoder som man kan tänka sig använda i studiet av begreppet

och/eller det fenomen vartill det refererar.

Kurshemsida

Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där

du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,

kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner.

Du söker fram kurshemsidan på: http://www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor

Schema

Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via

https://schema.su.se

4 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Kursens innehåll och förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• övergripande presentera vetenskapsteoretiska grunder och centrala vetenskapsteoretiska

problem för förskoledidaktik med utgångspunkt tagen i ett antal för förskoledidatiken

centrala begrepp

• kritiskt diskutera och reflektera kring relationerna mellan ontologi, epistemologi,

metodologi, analys och forskingspraktiken, tex. forskarrollen och sättet som data

samlas in eller konstrueras.

• kunna redovisa hur vissa ontologiska grundantaganden får för epistemologiska och

metodologiska konsekvenser med hjälp av exempel tagna från forskning som gäller

några av de centrala begreppen för kursen

• kunna visa och argumentera för hur förskoledidaktisk forskning kring något av de

centrala begreppen utgår från olika problemställningar som producerar olika typer av

forskningspraktiker, och som i sin tur producerar olika formera av kunskap och därmed

verklighetsbeskrivningar om vad lek är och kan vara

• ha fördjupat sitt lärande särskilt kring ett av de centrala begreppen som har särskilt stark

anknytning till det egna forskningsprojektet

Kursens upplägg

Alla kursdeltagare samlas för en introduktion. Här diskuteras en artikel som exemplifierar ett

spårande och kartograferande arbete, eller det som även kan kallas ”begreppet som metod”.

Deltagarna får information om hur de kan förbereda sig inför varje kurstillfälle och hur de kan

ta ansvar för det kartograferande och experimenterande arbetet under heldagens

eftermiddagspass.

Inbjudna forskare ges i uppdrag att göra och sedan presentera sina egna spårningar (2-3) av

tilldelat begrepp i interaktiv föreläsningsform under heldagens förmiddag. Tanken är att detta

blir en fördjupning av den mer översiktliga föreläsningen på Högre Seminarium dagen innan.

På eftermiddagen är det kursdeltagarna själva som tar ansvar för att i ett praktiskt

kollaborativt arbete iscensätta ett spårande-och-kartograferande, som dels innebär att lägga ut

”på bordet” material som sammanfattar och representerar de spårningar som hittills

genomförts, men som också lägger ut deltagarnas egna tillägg som presenteras av deltagarna

själva under arbetets gång. Ett kartograferande innebär också ett experimenterande med

utgångspunkt tagen i de problem, frågor och artikuleringar som ”ligger på bordet” för att

utforska möjligheterna till att omkomfigurera problemen och de sätt de kan utforskas som

forskningsfrågor. Förhoppningen är att detta kan göras i ett lekfullt kollaborativt

konkretiserande och experimenterande ”på bordet” som vi gemensamt arbetar med.

Deltagarna förväntas driva detta arbete med stöd av kursledare och inbjuden forskare.

Som förberedelser inför kurstillfällena skriver kursens deltagare skriver ett kort PM (max 1-4

sidor) som sammanfattar det egna lärandet/tänkandet, dels kring kurslitteraturen och dels

kring egna spårningar och eventuellt eget kartograferande arbete. Alla deltagare ska ges

möjlighet att få uttrycka hur hen tänkt och delta aktivt i ett kollaborativt experimenterande på

5 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

plats med utgångspunkt från sitt eget och andras (inte minst den deltagande forskarens)

presentationer. Den egna spårningen och kartograferingen behandlar begreppet och identifiera

eventuella ontologier, epistemologier och metoder och teorier, samt ev. tänka kring

forskarroll, etik mm, som kan hänföras till begreppet och något av begreppets problem.

Kursdeltagarna kan även ta med andra material; bilder, artefakter eller textexcerpter som kan

”läggas på bordet” i det gemensamma kartografiska arbetet som deltagarna som grupp

ansvarar för.

Examinationsuppgiften består i att varje kursdeltagare väljer ett av begreppen som behandlats

under kursen eller ett närbesläktat begrepp som anknyter, och gör en fördjupad analys med

anknytning till deltagarens eget projekt i ett paper på max 6000 ord inklusive referenser. Detta

papper har formen av en artikel som på ett tydligt sätt tar sin utgångpunkt i ett problem från

vilket begreppet tar specifika betydelser och formerar praktiker. Pappret behandlas som första

utkast till artikel (som med fördel även på sikt kan omformas till artikel i avhandlingen).

Kursen avslutas därför med en ”konferensdag” då deltagarna presenterar sina papers för

varandra med en utsedd välvillig läsare och konstruktiv diskutant.

6 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Litteratur

(välj att läsa från såväl översiktslitteratur och artiklar ca 200 sidor per begrepp.

Därutöver egna sökningar.)

Introduktion:

Lenz Taguchi, Hillevi (2016) ”The Concept as Method”: Tracing and mapping the Problem of

the Neuro(n) in the Field of Education. In Cultural Studies ↔ Critical Methodologies

2016, Vol. 16(2) 213–223. (Finns som PFD i Mondo)

Subjektet – Lenz Taguchi

Översiktslitteratur:

Cassidy, Claire (2012) Thinking Children. The concept of ‘child’ from a philosophical

perspective. Continuum. (Finns i kursbiblioteket)

Mansfield, Nick (2000) Subjectivity. Theories of the self from Freud to Haraway. Allen &

Unwin. Downloaded at: https://analepsis.files.wordpress.com/2011/08/subjectivity-nick-

mansfield.pdf

Roland Martin, Jane (1987) Reclaiming a Conversation. The ideal of the Educated Woman.

Yale University Press. (Framför allt kapitlen om Locke, Rousseau, Wollestonecraft) (Finns i

kursbiblioteket, samt i svensk översättning att ta i Hillevis rum – dock ej så bra översättning)

Artiklar & andra texter:

Dockett, Sue, Einarsdottir, Johanna & Perry, Bob (2009) Researching with children. Ethical

tensions. Journal of early childhood research, 7(3) 283–298, (Finns som PFD i Mondo)

Flegel, M. (2009). ”Bend or break”: Unraveling the construction of children and animals as

competitors in nineteenth-century English anti-cruelty movements. The Journal for Critical

Animal Studies, 7(1), 53-73. (Finns som PFD i Mondo)

Mayne, Fiona & Howitt, Christine (2015) How far have we come in respecting young

children in our research? A meta-analysis of reported early childhood research practices from

2009 to 2012. Australiasia Journal of Early Childhood. 40(4) 30-38. (Finns som PFD i

Mondo)

Segalowitz, Sidney J. (2007) The Role of Neuroscience in Historical and Contemporary

Theories of Human Development. ss. 3-29. I eds. Donna Coch, Kurt W Fischer & Geraldine

Dawson, Human Behavior, Learning and the Developing Brain. NY/London:Guildford Press.

http://docplayer.net/11477651-Human-behavior-learning-and-the-developing-brain.html

7 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Zhang, Qilong (2015) The voice of the child in early childhood education research in

Australia and New Zealand: A systematic review. Australiasia Journal of Early Childhood.

40(3)97-104. (Finns som PFD i Mondo)

Barndom – Gunilla Halldén

Översiktslitteratur:

Smith, Carmel & Greene, Sheila (2015) Key Thinkers in Childhood Studies, Policy Press.

(Finns i kursbiblioteket)

Artiklar och andra texter:

Alanen, L, Brooker, E, Mayall, B (2015) eds. Childhood with Bourdieu, Palgrave sidorna 1-

33 samt 165-187.

Halldén, G. (2012) "Children´s sense of place in a preschool context" i Kjorholt, A.T. &

Qvortrup eds. The Modern Child and the Flexible Labour Market: Early Childhood

Education and Care, Palgrave. (Finns i kursbiblioteket)

Halldén, G. (2004) Children´s narratives as ways of exploring caring and control, power and

relationships, Critical Psychology: the international journal of critical psychology, vol 10,

51-68.

Relationer/Omsorg – Sven Persson

Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups (kap

1,4,5). (Finns i kursbiblioteket)

Biesta, Gert (2010). ”Mind the Gap!”. Communication and the Educational Relation. I

C. Bingham & A. Sidorkin (Red.),No Education without Relation. New York: Peter Lang.

(Finns i kursbiblioteket)

Noddings, Nel (2013). Caring. A relational approach to ethics & moral education. (2 uppl.).

Berkeley and Los Angeles: University of California Press. (Finns i kursbiblioteket)

Persson, Sven (2014). Pedagogiska relationer i förskolan. I I. Tallberg Broman Förskola tidig

intervention. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie( s 121-140).

von Wright, Moira (2006). The Punctual Fallacy of Participation. Educational Philosophy

and Theory, 38(2), 159-170.

8 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Seende/observation – Anne-Li Lindgren

Ali‐Khan, C (2011). Seeing what we mean: visual knowledge and critical

epistemology, International Journal of Qualitative Studies in Education, 24:3, 303-322.

Clark, P, Gleason, M & Petrina, S. (2012). Preschools for Science: The Child Study Centre at

the University of British Columbia 1960–1997, History of Education Quarterly Vol. 52 No. 1:

29-61. (Finns som PFD i Mondo)

Ottestad, A M and Rossholt, N (2014). Affektive tilstander; bevegelser i kropp og boks.

Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 19, Nr 2-3: 153-172. (Finns som PFD i Mondo)

Piaget, Jean (1929). The Child’s Conception of the World. (Vilken upplaga som helst går bra).

(Fokus på förståelse av hur barn ser). (Finns i kursbiblioteket)

Schulz, Marc (2015). The Documentation of Children’s Learning in Early Childhood

Education. Children and Society, Vol. 29, 209-218.

Sparrman, A and Lindgren, A (2010). Visual Documentation as a Normalizing Practice: A

New Discourse of Visibility in Pre-school. Surveillance & Society. 7(3/4), 248-26.

Ulla, B (2014). Auget som arrangement – om blikk, makt og skjønn i profesjonsutøvinga til

barnehagelæraren. Tidskrift for Nordisk Barnehageforskning, 8(5): 1-16. (Finns som PFD i

Mondo)

Teufel, C, Clayton,S. N. and Russell, J (2013). Two-Year-Old Children’s Understanding of

Visual Perception and Knowledge Formation in Others, Journal of Cognition and

Development, 14(2):203–228. (Finns som PFD i Mondo)

För den (mer) intresserade:

Ali-Khan, C and Siry, C (2014). Sharing seeing: Exploring photo-elicitation with children in

two different cultural contexts, Teaching and Teacher Education 37 (2014) 194-207.

Lärande – Corrado Matta

Ahn, S. E., Rimpiläinen, S., Theodorsson, A., Fenwick, T., & Dahlgren, M. A. (2015).

Learning in technology-enhanced medical simulation: locations and knowings. Professions

and Professionalism, 5(3). (finns som open access här) (Finns som PFD i Mondo)

Matta, C. (2014). Actor Network, Ontic Structural Realism and the Ontological Status of

Actants. (finns online) (Finns som PFD i Mondo)

Matta, C. (2014). Scientific Representation and Science Learning. Open Review of

Educational Research, 1(1), 211-231. (finns online - open access)

9 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Roth, W. M., & Tobin, K. (1997). Cascades of inscriptions and the re-presentation of nature.

International Journal of Science Education, 19(9), 1075– 1091.

Halldén, O. (1999). Conceptual change and contextualization. In W. Schnotz, S. Vosniadou,

& M. Carretero (Eds.), New perspectives on conceptual change (pp. 53 – 65). Oxford:

Pergamon, Elsevier Science.

Lek – Tomas Saar

Brooker, L., Blaise, M. & Edwards, S. (red.) (2014). The SAGE handbook of play

and learning in early childhood. (Finns i kursbiblioteket)

Steinsholt, K. & Ness, Silje A. (2016). Motstrøms - Åpninger i retning av en

levende pedagogikk. Bergen: Fagbokforlaget. (Finns i kursbiblioteket)

Ev. artiklar kan tillkomma

Estetik – Ulla Lind

Översiktsverk:

Burman, Anders. (red.) (2015). Konst och lärande essäer om estetiska lärprocesser.

Johanneshov: MTM Förlag: Södertörns Högskola. (Finns i kursbiblioteket)

Danius, Sara, Sjöholm, Cecilia & Wallenstein, Sven-Olov (red.) (2012). Aisthesis: estetikens

historia. D. 1. Stockholm: Thales. (Finns i kursbiblioteket)

Artiklar & andra texter:

Bourriaud, Nicolas (1998/eng 2002). Relationel aestetik. köpenhamn: Det konglige danske

kunstakademi (okänt årtal för den danska översättningen) / Bourriaud, Nicolas. - Relational

aesthetics / Nicolas Bourriaud ; translated by Simon Pleasance & Fronza Woods with the

participation of Mathieu Copeland. - 2002. - ISBN: 9782840660606

Lind U (2005) Identity and Power, 'Meaning', Gender and Age: children's creative work as a

signifying practice. I Contemporary Issues in Early Childhood (www.wwwords.co.uk/CIEC)

Volume 6 Number 3 2005, pages 256-268. (Finns som PFD i Mondo)

Pietari Kellokumpu (2016) Climbing and the aesthic experience. Mastersuppsats Konstfack.

(Finns som PFD i Mondo)

10 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Språk – Aronsson

Aronsson, K. (2012). Socialization through verbal play. I A. Duranti, E. Ochs & B.

Schieffelin (Red.), The Handbook of language socialization. (sid.464-483). Malden: Wiley-

Blackwells. (Finns i kursbiblioteket) (Finns som PFD i Mondo)

Darwin, C. (1877). A biographical sketch of an infant. Mind, (no.7) 285-294.

Filipi, A. (2015). The development of recipient desing in bilingual child-parent interaction.

Research on Language and Social Interaction, 48, 100-119. (Finns som PFD i Mondo)

Nelson, K. (1989). Monologues in the crib. In K. Nelson (Red.), Narratives in the crib.

(sid. 1-23). Cambridge, Mass. Harvard University Press. (Finns i kursbiblioteket)

Nelson, K., & Fivush, R. (2004). The emergence of autobiographical memory: A social

cultural developmental theory. Psychological Review, 111, 486-511. (Finns som PFD i

Mondo)

Piaget, J. (1962). Play, dreams and imitation in childhood. (30 sid., enligt senare anvisningar)

New York: Norton. (Finns i kursbiblioteket)

11 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Innehåll & Schema

Obligatorisk kursstart:

Måndag 5/9 10-15 BUV 202 Introduktion Hillevi Lenz Taguchi

Tomas Saar

Kursinslag 1

Torsdag 15/9 Högre sem15-17 BUV 205 Subjekt: Hillevi Lenz Taguchi

Fredag 16/9 Heldag 10-15 BUV 202 Subjektet: Hillevi Lenz Taguchi

Kursinslag 2

Torsdag 22/9 Högre sem 15-17 BUV 202 Barndom: Gunilla Halldén

Fredag 23/9 Heldag 10-15 BUV 202 Barndom: Gunilla Halldén

Kursinslag 3

Torsdag 6/10 Högre sem 15-17 BUV 202 Relationer/omsorg: Sven Persson

Fredag 7/10 Heldag 10-15 BUV 202 Relationer/omsorg: Sven Persson

Kursinslag 4

Torsdag 20/10 Högre sem 10-12 BUV 202 Seende/Observation: Anne-Li Lindgren

Torsdag 20/10 Seminarium 13-16 BUV 204 Seende/Observation: Anne-Li Lindgren

Kursinslag 5

Torsdag 17/11 Högre sem 15-17 BUV 202 Lärande: Corrado Matta

Freadg 18/11 Heldag 10-15 BUV 202 Lärande: Corrado Matta

Kursinslag 6

Torsdag 1/12 Högre sem 15-17 BUV 202 Lek: Tomas Saar

Fredag 2/12 Heldag 10-15 BUV 202 Lek: Tomas Saar

Kursinslag 7

Fredag 9/12 Heldag 10-15 BUV 202 Estetik: Ulla Lind

Kursinslag 8

Torsdag 15/12 Högre Sem 15-17 BUV 202 Språk: Karin Aronsson

Fredag 16/12 Heldag 10-15 BUV 202 Språk: Karin Aronsson

Examination: presentationer och diskussioner

27/1 10-16: Heldagsseminarium med presentationer och diskussioner av paper

BUV 202

Examinator: Hillevi Lenz Taguchi och Tomas Saar

Inlämning av individuellt paper till kursansvarig: 20/12 2017 kl 24.00.

12 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Examination

Undervisning

Kursen ges på halvfart dagtid med lärarledd undervisning vid 10 tillfällen samt däremellan

enskilt arbete och samarbete i mindre grupper. Arbetsformerna på kursen inkluderar

föreläsningar, seminarier och självständigt arbete. Kursen avslutas med författande av

individuellt paper som presenteras för övriga kursdeltagare på seminarium med

konferensupplägg. I uppgiften ingår att vara diskutant på en annan deltagares paper.

Seminarier är obligatoriska. I kursbeskrivningen anges hur eventuell frånvaro kompenseras.

Kunskapskontroll och examination

Examinationsformer

Examination 1

Aktivt deltagande i föreläsningar, seminarier, lärplattformen Mondo. Inläsning inför och

diskussioner under seminarierna samt delgivet PM eller annat bidrag (instruktioner vid första

tillfället) till varje nytt kurspass.

Examination 2

Deltagarna examineras genom ett individuellt paper och att vara diskutant på paper.

Omfång: Paper om minst 4000 max 5000 ord (1½ radavstånd, 12 punkter).

Inlämning: Paper insändes digitalt till kursansvarig senast fredagen den 20 januari 2017 kl.

24.00.

Referenssystem: APA eller annat vedertaget system.

Omexamination och underkännande

Forskarstuderande som inte har godkänts har möjlighet att komplettera inlämnat underlag

inom sex veckor.

Betyg och betygskriterier

Betygssättning

Betygssättning på hel kurs sker enligt en tvågradig betygsskala:

- Godkänd (G)

- Icke godkänd (U)

G. Bra Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. En strukturerad stringent och självständigt

formulerad PM. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv ur

den obligatoriska och den egenvalda kurslitteraturen, samt föreläsningarna. Bra jämförelser

och diskussioner kring använda begrepp, teorier/metoder och perspektiv. Skriftlig och

13 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inkl. korrekt referenshantering). Väl

genomförd diskussion i relation till egenvalt material och det potentiellt egna

forskningsarbetet.

U. Otillräckligt, Uppgiften är otillräckligt genomförd.

Texten är bristande på några av följande punkter:

Osammanhängande struktur, felaktiga referenser.

Kopplingen till kurslitteraturen och föreläsningarna är för svag.

Refererar ej till minst två olika epistemologiska traditioner för valt begrepp.

Visar inte de metodologiska konsekvenserna för respektive begrepp vad gäller datainsamling,

forskarroll, analysmetod, etiska ställningstaganden och vilken typ av kunskap som produceras

som följd av detta.

Diskussion saknas om likheter, skillnader och problematiseringar.

För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter

i kursen är fullgjorda.

Regler och rättigheter

Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika

nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att

känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja

resurser.

Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med

respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet

eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd

utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och

möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet

Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt

försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter

en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella

trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella

trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller

ålder.

Fusk, plagiat och självplagiering

Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta

citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga

referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange

källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i

ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

14 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar

även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.

Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en

studiekamrats hemtentamen.

Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används från september 2016

textmatchningsverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar

in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom

universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild

text.

Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett

disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad

misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

Övrig information

Studentinflytande och utvärdering

Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student

möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en

kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar.

Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för

mer information: www.buv.su.se/studentrad

Campuskort och kåravgift

Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet

genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är

bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om

Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se

Studentförsäkring

Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet

(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som

inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om

du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets

interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir

Stöd i studierna

Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,

skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar,

seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på:

http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden

15 (15)

Kursbeskrivning: Förskoledidaktikens huvudbegrepp Hösten 2016

Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för

studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet:

studentstod@su.se.

Mitt universitet

Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:

Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att

skriva ut intyg.

Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver

som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat

mm.