Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp

Digital medieproduktion

SPB 2019.28

KONST OCH KULTUR I

DAGENS DIGITALA SAMHÄLLE

En studie i hur kulturella och kreativa näringar använder sig

av digitala medier, digital marknadsföring och

kommunikation

Matilda Pettersson

Abstract

Businesses today, regardless of the type of occupation they supply or offer, are all

encountering competition on the market whether it is within the same type of field

or not; especially smaller or new businesses, but as said; it applies to all. This has

almost always been the case though, with some exceptions of course, but during the

last couple of years, thanks to the rapidly growing technology and digitalization,

the facing challenges regarding marketing and communication has increased; even

for the large, existing businesses. If the lack of education and adaptation concerning

digital marketing and efficient communication still remains, businesses will fail in

growing their company effectively. This paper have thus studied the usage of these

marketing- and communication methods within businesses as well as their vision

of the future, where the chosen field of practice was the cultural and creative ones.

This was due to the fact that these businesses have a specific and long history with

analog marketing and mediums as well as that the current state regarding this

transformation are somewhat problematic for some. The data gathering took form

as qualitative interviews with six respondents; all different in size, operating years

and occupations, with questions regarding their current state and course of action

on the subject of their type of business development. The responses were then

compared and analyzed with current science to identify some existing obstacles and

how they’re solving them, what type of media they use and on which platforms in

relation to their occupation as well as their vision of the future. As complicated as

their state might seem in the first place, both from an overview as well as the

researchers own experiences, they expressed themselves as relatively successful

concerning the impact of digitalization and technology, digital- and social media

marketing and visual amplification on communication. This, including their

optimistic response to their future situation since this digitalization has given them

more benefits than obstacles. This gathered information will hopefully give

knowledge about digital aspects surrounding marketing strategies and which

visual medias applies to what platform and how it can be used in the most effective

way for future cultural and creative businesses to adapt and learn from.

Nyckelord: kulturella & konstnärliga näringar, kommunikation, visuell

kommunikation, digital marknadsföring, spridbarhet, klibbighet, målgrupp,

crossmedia.

Förord

Jag vill börja med att djupt tacka min handledare Anna Croon Fors för hennes positiva

bemötande både gällande mitt ämne och min prestation likväl för hennes uppmuntrande

engagemang som fick mig att kämpa och ge denna uppsats mitt allt. Jag skulle även vilja

tacka alla de respondenter som har bidragit med data till denna studie; utan er skulle detta

inte ha varit möjligt att utföra. Ni är fantastiska!

Innehållsförteckning

1. Inledning ……………………………………………………………………………….…..………….. 1

1.1. Bakgrund …………………………………………………………………….………………….….……….. 1

1.1.1. Vad är kulturella & kreativa näringar? ……………………………….…………………... 1

1.2. Begrepp ………………………………………………………………………………….…………………... 3

1.3. Frågeställningar ..……………………………….……….……………………...………………………. 4

1.4. Syfte ....…………………………………………….……….……………….……………………………….. 4

1.5. Disposition av uppsatsen ………………………………………………………………………………. 4

1.6. Avgränsningar …………………………………………………………………………………………….. 5

2. Metod ………………………………………………………………………………………………….... 6

2.1. Datainsamling ….………………………………….……………….….….…………........................ 6

2.2. Intervjumetod ………………………………….……….………...………………..………………….... 6

2.3. Förförståelse …………………………………………………………………………………………….… 7

2.4. Urval ……………………………………………………..……………………………........................... 7

2.3.1. Respondentinformation …….………………………..………….…………………………... 8

2.5. Dataanalys ………………..……………………………………………………………………………….. 9

2.6. Forskningsetik ………………………………………………………………………………………….. 10

2.7. Metod- & källproblematik ……………..………………………………………..………………….. 10

3. Relaterad forskning ……………………………………………………………………………….. 12

3.1. Crossmedia hos småföretagare …..………….……………….….….……………………………. 12

3.2. Digital & analog marknadsföring …….……….………...…………….…………………………. 13

3.3. Kulturella & kreativa näringar vs digital kommunikation ……………………………….. 14

3.4. Spridbarhet & klibbighet …………………………………………………..………………………… 15

4. Resultat …………………………………………………………………………………………….….. 17

4.1. Målgruppen är viktigast ………………………………………………….………………………….. 17

4.2. Expandering påverkar den befintliga marknadsföringen ……….…………………….… 18

4.2.1. Visionen banar klarare väg …………………………..………….………………………….. 19

4.3. ”Framtiden ser ljus ut… men allt beror på” …..………………………………………………. 20

4.4. Effektiv visuell kommunikation & marknadsföring ……………………………………….. 22

4.2.1. Vilka medier på vilka plattformar? ..………….…….…..…..…….……………………. 24

4.2.2. Analoga vs digitala medier för marknadsföring? .…….……………………………. 25

5. Analys ……………………………………………………………………….………………………… 27

5.1. Anpassning leder en till målgruppen .……….……………………….………………………… 27

5.2. Expandering & vision ………………………………………………………………………………… 28

5.3. Ljus framtid ……………………………………………………………………………………………… 31

5.4. Effektiv visuell kommunikation ………………………………………………………………….. 33

5.4.1. Analog vs digital .…….…………………………………………………………………………. 34

6. Diskussion & slutsats ……….……………………………………………………………………. 35

6.1. Sammanfattning & bidrag ………………………………………………………………… 35

6.2 Reflektion & begränsningar ……………………………………………………………….. 36

6.3 Vidare forskning ……………………………………………………………………………….. 36

7. Referenser …………………………………………………………………..…….………………… 38

8. Bilagor …………………………………………………………………………………………………. 41

8.1. Intervjufrågor ……………………………………………………………………………………………. 41

8.2. Avtal ………………………………………………………………………………………………………… 42

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund Visionen på hur en framgångsrik och optimal organisation ser ut idag varierar mycket

beroende på vilken typ av organisation man frågar. Det kan vara allt ifrån att erbjuda

trendiga produkter, miljövänliga tjänster, att man som organisation verkligen brinner för

det man erbjuder och skapar därmed en profil som övertygar konsumenter om att just dem

är de rätta för en avsedd näring, att tjäna mycket pengar och vara störst på marknaden

oavsett vad och så vidare. Däremot, vad ens vision än må vara, måste man få ut

organisationen på marknaden; man måste synas, stå ut från mängden och följa de hastigt

utvecklande, digitaliserade marknadsföringsmetoderna. Det är inte längre enbart affischer

på anslagstavlor eller annonser i tidningar eller på TV som gäller utan man måste nå ut till

sina konsumenter på andra sätt som stämmer i fas med vårt moderna samhälle. Ett

effektivt sätt att gå till väga med marknadsföringen är exempelvis via sociala medier. Då

det finns många olika slags sociala medier, som exempelvis Facebook, Instagram,

YouTube, Twitter, etc., som organisationer kan använda sig av har man många alternativ

att välja mellan; alternativ som kan anpassas utifrån vilken/vilka som passar

organisationen bäst. Med hjälp av dessa kan man ”bemöta konsumenten direkt”, det vill

säga att man når ut till dem på dessa plattformar utan att kräva en insats från deras håll,

annat än tvärt om.

Det här däremot är inte så lätt som det låter och det finns likaså inte någon mall som

appliceras på alla sorters organisationer eller företag, utan användningen av digital

marknadsföring ser olika ut för alla. I och med denna presentation kommer den här studien

således att undersöka organisationer inom samma marknadskrets för att identifiera

mönster av tillvägagångssätt, medier och liknande för att få en förståelse om hur dessa

organisationer behandlar fenomen om marknadsföring. De valda verksamheterna för

denna studie kommer därmed att vara kulturella och kreativa näringar av de anledningarna

att de är en krets som tidigare har haft lång historia med analoga tillvägagångssätt gällande

marknadsföring och distribuering där den andra anledningen till varför detta studeras är

för att undersöka den befintliga likväl som den framtida situationen i relation till detta. Mer

utöver kan det även vara intressant att identifiera liknelser och skillnader mellan olika

verksamheter inom kretsen samt att författaren själv finner djupt intresse hos dessa

organisationer och kulturella och kreativa näringar i allmänhet. Ytterligare en anledningen

till varför just denna typ av verksamhet är av stort intresse är för att nästan alla typer av

konstnärliga, kulturella och kreativa rörelser skiljs från de typiska och behandlas ur andra

perspektiv, vilket är varför den konstnärliga delen av verksamheter skulle vara

fascinerande att undersöka.

1.1.1 Vad är kulturella & kreativa näringar?

Innan denna studie påbörjas bör det introduceras om vad kulturella och kreativa näringar

egentligen är för något då detta må ses som ett väldigt brett område samt att det är viktigt,

för denna studie, att kunna skilja på kulturella och kreativa näringar och övriga näringar.

Till att börja med kommer själva ordet kreativitet från latinets creō och betyder ”att

skapa” eller ”frambringa” och fungerar som en mycket viktig del i människans tillvaro, både

gällande stimulans och problemlösning (Nationalencyklopedin, 2019). Richard Florida

2

skriver i sin bok The Rise of the Creative Class (2012) att det mest använda ordet en

användare på LinkedIn använde sig av för att beskriva sig själv var kreativ, vilket betyder

att kreativitet i grund och botten inte är ett begrepp som bara en bråkdel av mänskligheten

erhåller, utan många – om inte alla. Florida fortsätter att beskriva begreppet och påstår

följande:

“… creativity has replaced raw materials or natural harbours as the crucial wellspring of

economic growth. To be successful in this emerging creative age, regions must develop,

attract and retain talented and creative people who generate innovations, develop

technology-intensive industries and power economic growth.”

– Richard Florida, The Rise of the Creative Class, 2012

Han menar därmed att efterfrågan av den kreativa aspekten är större än förut och att detta

nu för tiden spelar en mer vital roll i ett företags framtidsplan. Däremot, en anblick att

påpeka, är att Florida inte har specificerat vilka typ av etablissemang han har inkluderat i

sin undersökning, utan har teoriserat kring marknadens alla företag i sin helhet. Med detta

i åtanke kan således kreativitet utövas och studeras inom många olika fält där alla har olika

utgångspunkter med varierande resultat eller produkter; en faktor som bidrar med att

gränsen mellan kulturella och kreativa näringar och övriga näringar reduceras. Denna källa

bör därmed användas med försiktighet då hans teorier (inte konstaterat iallafall) inte

enbart fokuserar på kulturella och kreativa näringar, vilket är det område som denna studie

inte vill blanda ihop med övriga näringar, något som kommer att presenteras längre fram i

uppsatsen.

Utöver begreppet kreativitet nämns även begreppet kultur, ett begrepp som har multipla

benämningar. Den benämning som kommer att förhållas till denna studie är den versionen

som Nationalencyklopedin (2019) beskriver som sammanfattningen av allt som skapats av

människor för att ge (högre) andliga upplevelser särskilt om konst, litteratur, musik och så

vidare men även om vetenskap; i allmänhet eller under viss tid, inom visst område, etc.

Tillhörande denna beskrivning finns det två resterande beskrivningar som inte kommer att

implementeras i denna studie. Däremot är en av dessa två beskrivningarna någorlunda

ansluten till den begreppsbeskrivning som författaren kommer att fokusera på, vilket är

den som beskriver som form i vilken (viss) större grupp människor ordnar sin försörjning

och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå; särskilt i äldre tider

eller i avlägsna områden (Nationalencyklopedin, 2019). Varför detta kan vara relaterat till

det begrepp som kommer att presenteras här är för att vissa av de kulturella och kreativa

näringarna begrundas i denna typ av kulturs bevaring och hantering och bör därav ses som

en sammanhörande enhet. Då denna må vara relaterad till den som kommer att användas

här kommer den inte att presenteras eller reflektera kring men den är värd att nämna för

potentiella vidare studier framöver samt för att visa respekt och förståelse till verksamheter

som faktiskt implementerar detta.

Kulturella och kreativa näringar; det området som kommer att vara inom studiens

gränser, är organisationer, företag, verksamheter eller vilket annat typ av etablissemang

som helst som utövar, producerar, bidrar eller erhåller kulturella eller kreativa som sin

primära produkt. Exempel på etablissemang är bland annat museum, teatrar, studior,

återförsäljare av kreativa hjälpmedel eller produkter, dansföreningar, konstnärer, artister,

3

författare, designers, diverse producenter, lärare inom kreativa ämnen, diverse influensers;

alternativen är ändlösa. Däremot, för att återkoppla tillbaka till vad Richard Florida påstod,

skulle man kunna påstå att kreativitet är en självklarhet för alla företag och som i sin tur

leder till att alla företag mer eller mindre kan tillämpas in i hos kulturella och kreativa

näringar, men det stämmer dock inte. Skillnaden på exempelvis en IT-konsult men en

vision om att skapa användbara och kreativa IT-applikationer eller tjänster och en

dansförening som håller i och styr dansföreställningar passar IT-konsulten inte in i den

efterfrågade sektorn för denna studie. I grund och botten är det etablissemang som

förmedlar ”the fine arts” i någon form som författaren är ute efter, som exempelvis konst,

teater, litteratur, musik, mode, poesi och så vidare; verksamheter som förmedlar

kreativiteten och kulturen i sin renaste form.

Slutligen kan man ju självklart argumentera om vad kreativitet egentligen är på en mer

filosofisk och individuell grund och om att vissa av de ovanstående alternativen inte bör

vara medräknade men det är ett helt annat argument som det egentligen inte finns ett

fastsatt, universellt svar på.

1.2 Begrepp En typ av marknadsföringsmetod som man kan använda sig av idag kallas för crossmedia;

ett begrepp som, beskrivet Davidson (2010), innebär integrerade upplevelser över flera

medier. Dessa ”upplevelser” är då bland annat de olika produktioner som organisationer

använder sig av i sin marknadsföring där dessa produktioner kan vara hemsidor, videor

och fotografier till utskrifter och mobila enheter. Det vill säga att crossmedia inte enbart

syftar på digitala eller tekniska aspekter utan förklarar fenomenet som förekommer med

användningen och spridningen av dessa produktioner via media. Crossmedia är inte heller

enbart ett begrepp som används inom marknadsföring utan även inom design och

konceptutveckling och brukar oftast samverka med ett annat begrepp; transmedia. Då

detta må betecknas som ett annat begrepp brukar dessa två ses som varderas synonymer.

Till övrigt, betyder annars transmedia, beskrivet av Jenkins (2008), en ”story” som är

förmedlad över olika medier men där innehållet inte är en adaption av en annan utan står

för sig själv även fast ”handlingen” tillhör samma universum. Det vill säga att innehållet

som utgivaren vill förmedla är ingångar från olika håll och bakgrunder men till samma sak

och tillhör oftast en aspekt för storytelling då den mer är förekommande hos exempelvis

konceptutvecklare för böcker, spel, serier eller liknande. I detta dokument kommer

begreppet transmedia inte att användas då, i detta fall, det mer ses som ett annat begrepp

än en synonym; men det är värt att upplysa om för potentiella vidare studier.

Sammanfattningsvis för crossmedia är att det refererar till spridningen av samma ”text” på

olika medier som leder till samma resultat (Ciancia, 2013).

Två ytterligare begrepp som är relevant för crossmedia är spridbarhet och klibbighet. I

boken Spridbar Media beskrivs begreppen kort och koncist tillsammans som följande: att

spridbarheten syftar på de möjligheterna och tillgångarna som konsumenterna får ta del

av från det klibbiga innehållet, vilket är iögonfallande, intressant eller spännande (Jenkins,

Ford & Green 2014, 22–23). För att utveckla detta definieras således spridbarhet som den

funktionella aspekten som konsumenten har tillgång till för delning av den media som

organisationen erbjuder. Detta är då smart placerat på en plattform, exempelvis Facebook,

för konsumenterna att sprida vidare det klibbiga innehållet; ett begrepp som skapades

4

inom marknadsbranschen för att mäta kommersiell succé via digital marknadsföring. Med

det här menar dem att detta innehåll har anslag som ska uppmärksamma och locka

konsumenter till att ta del av det och få dem att sprida vidare materialet; det resulterar som

en sorts cirkel av spridning. Varje begrepp har en medföljande metod inom

marknadsföring som kommer att diskuteras mer om i kapitel tre och fem.

1.3 Frågeställning

De frågeställningar som denna studie är baserad på och som kommer vara

nyckelfaktorerna som författaren kommer att utgå efter är följande:

o Hur marknadsför sig kulturella och kreativa näringar idag?

o Hur ser dess nuvarande situation ut likväl som dess framtidsvision i relation till den

ständigt växande digitala utvecklingen?

1.4 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka den rådande situationen som kulturella och

kreativa näringar står inför i dagens digitala samhälle för att belysa och utreda vilka

möjligheter och utmaningar de bemöter. För att ta reda på det här kommer författaren att

studera dessa verksamheters nuvarande marknadsföring. Utöver detta ska det även

undersökas om hur de kulturella och kreativa näringarna ser på framtiden i relation med

digitaliseringens utveckling för att få en djupare förståelse kring fenomenet.

1.5 Disposition av uppsatsen

I och med att detta dokument är en kandidatuppsats kommer upplägget av alla kapitel vara

i en speciell ordning där detta avsnitt är avsett för att kort gå igenom de kommande kapitel.

Det nästkommande kapitlet är ett metodkapitel där de olika metoderna som författaren

har använt sig av under studiens gång kommer att förklaras och reflekterar kort kring för

att få en rikare förståelse om varför dessa valdes. De metoder som presenteras är metoder

kring datainsamling, databearbetning och dataanalys där alla är utvecklade för att stödja

kvalitativ forskning. Utöver behandlingsmetoderna kommer det även presenteras lite om

författarens förförståelse, om urval, kort information om de intervjuade respondenterna,

en sammanfattad version om forskningsetik som sedan avslutas med ett avsnitt om

potentiell problematik kring studien och metod- och källvalen.

Kapitel tre om relaterad forskning kommer att ta upp diverse relevanta och befintliga

undersökningar, studier, artiklar, böcker, begrepp och liknande som man redan har

efterforskats kring gällande de studerande fenomenet av olika slag. De framtagna källorna

behandlar således delar av studien där författaren samlar relevanta teorier och data för att

förstärka de egna framtagna teorierna likväl som en svarar på syftet under det femte

kapitlet, vilket är om analys. De relaterade forskningarna handlar om begrepp som kommer

att användas inom studien och fenomen kring dem, om digital marknadsföring samt om

hur kulturella och kreativa näringar för tillfället hanterar sina verksamheter och hur de

förhåller sig till den digitala världen.

I det fjärde kapitlet presenteras den data som har blivit insamlad från de intervjuer som

författaren genomförde med de sex deltagande respondenterna. I vardera avsnitt, totalt

fyra med tillkommande underavsnitt, presenteras den data som är relevant för studien som

5

kategorier. Dessa kategorier innehåller således data från respektive respondent rörande det

som studien ska undersöka och är uppdelade så att varje avsnitt innehåller data kring en

nyckelfråga, ett nyckelord eller annan relevant data som bidrar till produkter för analysen;

vilket är det nästkommande kapitel.

Analyskapitlet behandlar den presenterade data tillsammans med teorier från kapitel

två och övriga givande forskningar för att konstatera ett slutresultat som ska ge svar på de

presenterade frågeställningarna/problemformuleringarna i inledningen. Analysen är

uppdelad i motsvarande avsnitt som i resultatet för att besvara de nyckelfrågor eller ord för

att analysera och undersöka de fenomen och/eller problem som de befintliga

respondenterna genomgår. Alltså; analysen innehåller den insamlade data från

respondenterna där analysdelen sker genom att analysera data tillsammans med den

relevanta forskningen och andra vetenskapliga studier för att komma fram till ett resultat

som sedan ska reflekteras kring och diskuteras om i det nästsista kapitlet.

Diskussion och slutsats innehåller en personligare diskussion kring de besvarade

frågeställningarna och studiens syfte och likaså kvarvarande åsikter kring studiens helhet.

Utöver det finner man även ett avsnitt om potentiell vidare forskning kring olika fenomen,

synpunkter eller relaterade frågeställningar som inte behandlades i denna studie.

1.6 Avgränsningar

Inför denna uppsats har författaren begränsat de teoretiska avgränsningarna till endast hur

dessa verksamheter tycker att marknadsföringen och kommunikationen ska fungera samt

vad de och de relaterade forskningarna anser är effektivast. Med det här menas det att

konsumentens synvinkel inte är inkluderad utan fokuserar bara på verksamheterna och

andra forskningar. De verksamheter som författaren har valt är primärt i Umeå med en

från Skellefteå, vilket betyder att det endast undersöks inom just dessa geografiska

begränsningar då författaren inte hade tillgång till att förflytta sig till övriga delar av landet.

De valda verksamheter är också av en något mindre skala i seende om hur ”stora” de är i

jämförelse med resterande kulturella och kreativa näringar runt om i Sverige och världen

men benämner ändå dem med små och stora då jämförelsen emellan dem skiljer sig.

Det bör även nämnas en förklaring bakom varför studier om småföretagares

användning av crossmedia lyfts fram i kapitel tre, avsnitt 3.1. Detta är för att sannolikheten

gällande potentiell problematik kan uppkomma oftare hos dessa och kan därmed bidra till

nyttigare data än om det vore från större företag. Detta är per se inte det som primärt

kommer att undersökas i denna studie men tas upp ändå då några av de deltagande

verksamheterna är av denna skara.

6

2. Metod

2.1 Datainsamling

För att ta reda på svaren till de ställda frågeställningarna har valet av metod för studiens

datainsamling varit av en kvalitativ forskningsansats. Detta är för att den kunskap som

eftertraktas kommer ifrån undersökandet av hur respondenter resonerar kring, uppfattar

och behandlar de presenterade problemen/fenomenen för att få en så nära förståelse som

möjligt (Bryman, 2011). Ytterligare en anledning till varför en kvalitativ ansats valdes är för

att den data som kommer att insamlas inte är data som kommer att mätas eller formuleras

om till någon variant av statistik, utan kommer kodas och tolkas för att klargöra kring

problemets/fenomenets egenskaper som teman, mönster och berättelser (Preece, Sharp &

Rogers 2016, s. 349).

2.2 Intervjumetod

För att samla in data i kvalitativ form har semi-strukturerade intervjuer varit det

tillvägagångssättet som valdes och utfördes under denna studie. En överblickande

beskrivning på vad en intervju är, är att det skulle kunna beskrivas som ett ”samtal med ett

syfte” (Khan & Cannell, 1957). Det vill säga att samtalet som sker mellan intervjuaren och

respondenten inte är ett vanligt alldagligt samtal, utan är avsedd för att ena personen ska

samla in information utifrån frågor i olika strukturella nivåer medan den andra svarar så

gott som det går.

Semi-strukturerade intervjuer är ett intervjumetod som innefattar aspekter från både

strukturerade intervjuer och öppna intervjuer. Strukturerade intervjuer innebär att man

som intervjuare ställer frågor som liknar de i enkäter; frågor som oftast kan svaras med

antingen ja eller nej eller relativt förutbestämda alternativ. Frågorna bör formuleras

likadant, ställas i samma ordningsföljd samt att följdfrågor utifrån svar är väldigt

osannolikt förekommande (Preece, Sharp & Rogers 2016, s. 296). Öppna intervjuer (även

kallade för ostrukturerade intervjuer) är mer som ett samtal inom ett ämne där svaren kan

variera mycket mellan olika respondenter. Det intervjuaren gör att hen ställer öppna frågor

där följdfrågor är väldigt vanligt förekommande; något som kallas för sondering (Preece,

Sharp & Rogers 2016, s. 295). Någonting som är utmärkande för just sådana intervjuer är

att det kan vara relativt svårt att få den data som man vill ha, vilket betyder att man måste

vara noga med att ställa rätt frågor för att få de svar som man är ute efter likaväl som att

detta även kan ge problematik i själva dataanalysen då chansen att svaren inte är lika klara

för tolkning som övriga intervjumetoder (Preece, Sharp & Rogers 2016, s. 295).

Slutligen, semi-strukturerade intervjuer är, som sagt, en intervjumetod som har både

öppna och slutna frågor i olika mängder och grader. Vitsen med den att ha en sådan

blandning är för att respondenter kan förklara samma fråga olika där följdfrågor kan vara

ett sätt för intervjuaren att få nog med data om en inte förklarade/svarade nog utförligt i

första hand (Preece, Sharp & Rogers 2016, s. 296–297).

Intervjuerna genomfördes delvis med fysiska träffar och delvis med samtal via telefon

på grund av att två av respondenterna inte befann sig i Umeå; varken respondenten eller

intervjuaren kunde ta sig till varandra utan att stöta på tidskrävande eller pengakrävande

hinder. Varje intervju, oavsett vilket tillvägagångssätt som utfördes, spelades in med hjälp

av antingen en mobiltelefon eller med en laptop där varje session tog ungefär 25–30

7

minuter. Detta gjordes för att underlätta för intervjuaren gällande memorering av vad som

sades då anteckningar inte kunde utfördas. Det gav även underlättning under själva

intervjun då intervjuaren kunde erhålla all koncentration på vad som sades samt att

interaktionen hölls vaken och fokuserad för att bevara en professionell stämning. Innan

inspelningen påbörjade hade respondenten redan blivit informerad om att intervjun skulle

spelas in och skrev därmed på ett avtal som informerade om personens identitet,

datahantering och sekrets. Mer om detta i avsnitt 2.5 Forskningsetik.

2.3 Förförståelse Ytterligare en anledning till varför just detta område har blivit valt att skrivas om är på

grund av många anledningar. Bland annat har jag, författaren, kommit i kontakt med

personer inom dessa verksamheter under mina praktiker i många år där de har uttryckt sig

om problematik gällande marknadsföring, attraktion av konsumenter och besökare samt

företagsframgång. Dessa problem befann sig i olika grader av allvarlighet; från irriterande

hinder, dyra utvägar till risk för konkurs eller varsling. Utöver detta är jag även i allmänhet

väldigt intresserad av dessa typer av verksamheter och finner de som stora, viktiga delar i

en människas tillvaro vilket är varför jag känner att jag borde, med mina befintliga

kunskaper, undersöka de rådande problemen som dessa verksamheter har.

Kännedom kring detta kan bidra till en djupare förståelse kring problemet och må

underlätta studiens genomgång likväl som att min utbildning, Digital medieproduktion,

har bidragit med erfarenheter gällande både teori och praktik för digitala

marknadsföringar samt förståelse kring historien och framtiden för tekniska och digitala

utvecklingar. Däremot kan även dessa förkunskaper tillföra förledande uppfattningar som

kan påverka resultatet, vilket är varför denna kännedom har hanterats med aktiv

försiktighet för att undvika irrelevanta antaganden eller slutsatser.

2.4 Urval

Då detta dokument är författarens kandidatuppsats fanns det bland annat en del tidsramar

som hon behövde anpassa sig efter, vilket betydde att både valet och antalet av

respondenter samt att mängden tid hon hade på sig att utföra detta även blev begränsat.

Den population, det vill säga de människor inom passar in i den förbestämda profilen

tillhörande studien (Preece, Sharp & Rogers 2016, 287), som blev förfrågade till intervju

var således individer från kulturella och kreativa näringar, där urvalet ur detta skulle vara

aktörer vars positioner var relaterade till kommunikation, marknadsföring eller liknande

arbetsroller som är inblandade i sådana uppgifter. Detta gjordes ur ett bekvämlighetsurval

där ett mail blev utskickat med en aning begränsad information angående denna studie till

ett flertal potentiella respondenter. Respondenterna kunde sedan, utefter situationen som

de befann sig i rörande tillgänglighet och vilja, maila tillbaka och informera om de var

villiga att delta eller inte. Detta fenomen förlitade sig således på respondenternas

bekvämlighet än författarens begäran (Preece, Sharp & Rogers 2016, s. 287).

Utifrån totalt elva stycken utskickade mail accepterade sex stycken på att delta i studien.

Variationen på de verksamheter som förfrågades var i bred spridning i och med att syftet i

studien inte hade en specifik verksamhet inom kulturella och kreativa näringar, utan den

uttryckta målgruppen var kommunikation- eller marknadsföringsansvariga i Sverige.

Detta resulterade i att det blev en blandning av verksamheter gällande storlek, hur länge

8

de har varit verksamma samt vad de erbjuder för produkter eller tjänster för att få ett

bredare perspektiv om förutsättningar och om hur alla (i alla fall så många olika som

möjligt) upplever, behandlar och reflekterar kring det fenomen/problem som framfördes i

studien.

2.4.1 Respondentinformation

Här nedanför kommer det infogas en tabell med överblickande information om de sex

respondenter som intervjuades för denna studie. Informationen är begränsad till endast

det man bör veta om företagen utan att utsätta dem för identifiering; något som strider mot

det som skrevs i avtalet angående anonymitet. Respondenterna är följande:

Namn Bolagsform Arbetsroll & antal år som

anställd

Företagets

verksamma

år

Anställda på

avdelningen

A Inkubator för

kulturella &

kreativa

näringar

Kommunikationsansvarig

(mindre än ett år)

Sedan 2014 2 (8 totalt)

B Teaterförening Teamleader för marknad- och

kommunikationsavdelningen

samt grafisk formgivare (3 år)

Sedan 1988 5 (ca 40 totalt)

C Tatuerare,

konstnär &

gallerist

Ägare (8 år) Sedan 2011 Ensam (med en

praktikant)

D Opera- &

konserthus

Kommunikations- och

försäljningschef (3 år)

Sedan 1974 6 (ca 61 totalt)

E Musikproducent Ägare (6 år, till och från) Sedan 2013 Ensam (ej

primär

sysselsättning)

F Konstnär &

egenföretagare

Ägare (3 år) Sedan 2016 Ensam

Tabell 1 – Respondentinformation

Respondent A är en kommunikationsansvarig på ett inkubatorsföretag i Umeå där hen

har jobbat där sedan sex månader tillbaka (beräknat ifrån november 2018).

Inkubatorsföretaget erbjuder utbildning och coaching för individer som vill starta ett eget

företag inom kulturella och kreativa näringar. Företaget strävar mot att vara en attraktiv

inkubator för individer som vill starta eget och bidra till en bättre och hållbar framtid med

kreativitet som utgångspunkt. Under dess verksamma år har de inkuberat ett femtiotal

småföretagare som idag driver egna verksamheter. På dess kommunikationsavdelning

sitter det två stycken totalt som hanterar och arbetar med marknadsföringen och

kommunikationen.

Respondent B är teamleader för företagets marknad- och kommunikationsavdelning

samt dess grafiska formgivare där företaget en regional teaterförening med sitt

huvudkontor i Skellefteå. Teaterföreningen erbjuder teaterföreställningar till en bred

9

målgrupp där visionen är att vara nära och familjär. På denna förenings

kommunikationsavdelning sitter det för tillfället fem stycken som är huvudansvariga för

denna arbetsuppgift.

Respondent C är en egenföretagare som driver en egen tatueringsstudio samt att hen

även har ett eget galleri i Umeå där hen ställer ut både sin egna och andras konst. Utöver

att hen har en praktikant för tatueringsverksamheten driver hen allting för sig själv.

Tatueringsstudion har varit verksam i åtta år totalt där galleriet endast har varit verksam

det senaste året (sedan 2018).

Respondent D är kommunikations- och försäljningschef för ett opera- och konserthus i

Umeå där verksamheten firar 45 år som verksamma i år (beräknat fram till 2019). På

avdelningen sitter det sex stycken som tar hand om dessa arbetsuppgifter där respondenten

är den ledande rollen på avdelningen.

Respondent E är en musikproducent som till och från gör elektronisk musik (beats)

under tiden som hen studerar Musikproduktion här i Umeå. Under perioden av sex år har

hen producerat ett flertal låtar och beats som först var en hobby men som sedan

utvecklades till en etablerad verksamhet. Då hen för tillfället studerar är detta inte hens

primära sysselsättning.

Den sista respondenten, respondent F, är en konstnär som gör illustrationer, konstverk,

smycken, prints och massa andra medier som har varit verksam sedan tre år tillbaka (sedan

2016). Förtillfället är hen själv inom verksamheten och driver primärt en webbshop på

både Instagram och även på sin hemsida.

2.5 Dataanalys

Efter all data hade blivit insamlad påbörjade första steget i dataanalysen, vilket var

transkriberingen. Transkribering är den fysiska formateringen från ljud till skrivna ord

som fungerar som ett lättare material att tolka och koda inför själva resultat- och

analysidentifieringen. Hur transkriberingen gick till var att författaren lyssnade igenom

inspelningarna medan hon skrev av vad som sades – däremot inte ordagrant. Detta var för

att både bespara tid samt att inte bli överväldigad av information som kan vara irrelevant,

som exempelvis ”Hur mår du”-svar eller övriga diskussioner om inte tillhör studien. I följd

av detta sker då själva dataanalysen som i detta fall kommer att vara induktivt av den

anledningen att försöka förhindra befintliga antaganden.

Då den insamlade data är av kvalitativa slag bör kvalitativa dataanalyser appliceras, där

de valda metoderna för detta blev öppen kodning i följd av innehållsanalys. Den öppna

kodningen innebär att man är ute efter komponenter med bärande betydelse för studien

och dess frågeställningar (Fejes & Thornberg, 2015). Att finna dessa komponenter bidrar

till att identifiera olika hinder och utmaningar som olika sorters kulturella och kreativa

näringar har upplevt för att sedan följa upp med mönster av de tillvägagångssätt som de

har tillämpat för att underlätta situationen. Efteråt kommer innehållsanalysen att

implementeras; en metod som innebär att man kategoriserar data för att hitta hur ofta

förekomsten av vissa aspekter eller företeelser inträffar som sedan kan anbringas in i

kategorier för vidare tolkning (Preece, Sharp & Rogers 2016, s. 371).

Hur jag gjorde detta var att jag skrev ut transkriberingarna och använde ett flertal olika

överstrykningspennor i varierande färger för att både underlätta inför innehållsanalysen

men även för att hålla reda på alla viktiga komponenter. Detta bidrog till att jag kunde

10

bespara tid med att inte behöva söka rätt på det jag ville analysera genom endast behöva

hålla koll på vilka färger som betydde vad. Vad jag kom fram till var fyra primära kategorier,

med vissa tillhörande subkategorier, som består av de viktiga faktorerna som jag kodade

fram genom den öppna kodningen. Betydelsen i vilka faktorer som skulle lyftas fram mest

identifierades under innehållsanalysen och presenteras därmed med större fokus i kapitel

fyra och fem om resultat och analys.

Det är viktigt som forskare att ta hänsyn till det insamlade materialet och att analysera

det systematiskt när det kommer till kvalitativa studier. Man måste arbeta aktivt med olika

data, då mer än en källa rekommenderas för att få mer pålitligare resultat (om studiens

syfte inte menas att bevisa annat), för att kunna bryta ner relevant information från fler

aktörer för att sedan identifiera betydelsefulla mönster rörande ens problemformulering/-

ar (Fejes & Thornberg, 2015).

2.6 Forskningsetik

Denna studie har tagit hänsyn till Vetenskapsrådet (2002) krav på att hantera och ansvara

för etiska principer gällande datainsamling och integritet. Det innebär att forskaren har

skyldigheten att anpassa sig efter fyra följande krav: informationskrav, samtyckeskrav,

konfidentialitetkravet och nyttjandekrav. Informationskravet innebär att man är skyldig

till att informera den individ som deltar med information om studiens syfte, vad hen har

för funktion i relation till studien samt att information om att hen kan upphöra sitt

deltagande när hen än behagar. Samtyckeskravet syftar på att respondenten har full makt

över sig egna medverkan till studien, vilket betyder att hen kanske inte vill delta i alla delar

av datainsamlingen. Konfidentialitetkravet innebär att alla personuppgifter som utbyts

under studien är i säkert förvar hos en ansvarige forskaren/forskarna. Detta, samt från de

övriga kraven, blev omformat till ett avtal som respondenter skrev under innan

datainsamlingen påbörjades för att säkerställa om respondentens samtycke. Till sist har vi

nyttjandekravet som säger att all den data som samlas in endast är tillämpade för just den

avsedda studien och inget annat.

2.7 Metod- & källproblematik

Under den förutsatta datainsamlingsperioden bemötte författaren problem som tillförde

framskjutning av de intervjuer som hon hade tänkt att genomföra i och med att utskicket

med förfrågningen för intervju skedde under ett lov. Detta resulterade med att

respondenter svarade olika snabbt vilket ledde till att intervjuerna blev utspridda under en

mycket längre datainsamlingsperiod än förväntat. Detta bidrog till att schemat behövde

redigeras för att passa in bättre i situationen och för att förminska potentiella krockar med

övriga uppgifter.

Bland de många referenser som kommer att användas i denna uppsats finns det tre

stycken som studien kommer att reflektera en större del kring, vilket är från Richard

Florida (2012), Wallqvister (2019) och McLuhan (1964, se Harrison & Wood, 2003). Vad

som är utmärkande med dessa tre är att de inte primärt är skrivna inom området för

informatik men är nödvändiga att använda då studien undersöker kulturella och kreativa

näringar. Att endast använda referenser som bara har att göra med exempelvis

marknadsföring, kommunikation och annat som studien kommer att utreda kommer man

inte kunna identifiera dessa verksamheters exklusivitet och endast täcka de övergripande

11

teorierna. Det här är både för att utmärka studiens särställning likaså för att respektera att

dessa verksamheter fungerar olika i jämförelse med andra. Florida (2012) tar upp teorier

kring, som presenterats i det första kapitlet, hur efterfrågan på kreativitet inom företag har

växt mycket under de senaste åren och hur världen behöver denna aspekt för att utvecklas

innovativt. Wallqvister (2019) är en alldeles ny rapport skriven om just dessa näringar

vilket begrundar med bra och relevant stöd till uppsatsen där hon tar upp statistik,

situationer och efterfrågningar ur en global synvinkel, vilket denna studie inte gör då

endast sex stycken har intervjuats inom en begränsad geografisk skala. McLuhan (1964, se

Harrison & Wood, 2003) har i hans bok teoriserat kring fenomenet om media och om den

globala plattformen som komma skall i framtiden (då denna bok skrevs på 60-talet). Han

reflekterar kring fenomenet ur ett estetiskt perspektiv med historiska anekdoter som basis

för att undersöka den kommande framtida, sociala företeelsen. Med dessa referenser med

infallsvinklar från varierande håll bildas därav en djupare och rikare förståelse kring

studieobjektet.

12

3. Relaterad forskning

3.1 Crossmedia hos småföretagare

Under de senaste åren har fenomenet gällande crossmedia vuxit och många studier har

utförts om vetenskapen kring det. Utöver den överblickande generella definitionen kring

begreppet har studier om crossmedia i relation med småföretagare varit särskilt givande

då de presenterar befintliga problem hos ett fenomen som framhåller effektivitet i övriga

områden. Det kan handla om exempelvis de existerande tillvägagångssätt rörande

crossmedia som små företag använder. Exempel på detta kommer ur en studie gjord av

Karlsson och Björk (2018), snarlik denna studie, som redogjorde om huru väl

småföretagare hanterar crossmediala användningar i sin marknadsföring. Syftet var att

bidra med kunskap, utifrån den befintliga som för närvarande fanns hos respondenterna,

som vidare kunde ge underlättande riktlinjer åt småföretagare för utvecklingsmöjligheter.

Utifrån de konstaterade spekulationerna om att det fanns svårigheter hos dessa små

företag på grund av faktorer som dyra utgifter, stor konkurrens samt tidsbrist gällande

marknadsföring kunde de påvisa att detta instämde genom funna mönster hos de små

företagens beteenden. Dessa mönster passade inte enbart in hos dess egna konstateranden

utan även hos Hunters (2014) som tidigare gjorde en undersökning på småföretagare i New

Hampshire angående den vikt som de lade ner på marknadsföring. Det visade sig att väldigt

få småföretagare anlitade erfarna kommunikationsbyråer på grund av de höga kostnaderna

samt att de likaså inte erhöll välutbildade kommunikatörer (Karlsson & Björk, 2018) på

grund av att de prioriterade övriga aspekter inom verksamheten. Utöver identifierandet

framtog även Karlsson och Björk en checklista (tillhörande dess syfte) som ett

kompletterande verktyg till studien som innehåller riktlinjer angående crossmedial

marknadsföring för sådana som inte har kunskapen om det likväl som att de inte har tid

eller kapital till att utbilda sig inom det. Detta är ett bra sätt att implementera en effektivitet

i det som överses hos småföretagare då det resulterade i både Hunters (2014) och Karlsson

och Björks (2018) studier att de flesta som de intervjuade lade ner mer tid på annat inom

verksamheten som de tyckte var viktigare än marknadsföring även fast de förstod hur vitalt

det är.

Hassan (2015) skrev en liknande studie om hur små företag i Malaysia strategiskt kunde

använda sig av AIDA-modellen, en modell för strategiformulering inom marknadsföring

med fokus på inköp och transaktioner (Attention, Interest, Desire & Action), för att

effektivisera sin marknadsföring via digitala medier, särskilt sociala medier, i och med att

bristen på kunskap även fanns här. I studien refererar Hassan till Rowley (2002) om hur

”… den digitala världen spänner marknadsföringskommunikationen i tre viktiga steg

som skapar förekomsten av en produkt eller tjänst, bygger relationer och skapar

ömsesidigt värde med kunderna” och i samband med detta kan AIDA appliceras på

crossmedial marknadsföring.

Genom dessa ovanstående forskningar kan man se att marknadsföring spelar en stor

roll hos småföretagare; så som det givetvis gör hos alla verksamheter. Genom att

uppmärksamma de problem som små företag har är framställningen av en ny eller

användningen av en gammal ”mall” användbar till organisationer som är i behov av hjälp

på den front som inte sätts som prioritet. Det visar sig att det är upp till företaget att själva

fatta beslut om marknadsföringsstrategier (Karlsson & Björk, 2018). Valet om prioritet av

13

sysselsättning kan bero på hur organisationen vill expanderas; om de vill expanderas

kvalitativt är förståelsen mer uppenbar att fokus inte uppmärksammar marknadsföring

(dock kan definitionen av kvalitativ expandering variera med detta är ett av de potentiella

fallen) kontra om de vill expanderas kvantitativt där denna kan komma till hands som en

bra start. Detta är ett fenomen som bland annat kommer att beröras vidare i denna studie

där det kommer att undersökas om vilka tillvägagångssätt och val av medier inom

crossmedia som är effektivas till respektive expandering.

3.2 Digital & analog marknadsföring

Som presenterats i föregående stycken är det ingen tvekan om att marknadsföring är en

ytterst vital del i ett företags utveckling och framgång; det har det varit under flera års tid.

Däremot, i och med den digitala världens framväxt, har de tidigare

marknadsföringsmetoder och modeller förändrats drastiskt. Från en studie på vilka medier

företag har satsat på, både digitala och analoga, gällande marknadsföring under loppet av

31 år (1980–2011) visar den att analoga medierna har minskat och där vissa digitala medier

har ökat (Coady Diemar Partners, 2012). Det var totalt tio olika medium som undersöktes

där medierna online och kabel TV ökade som mest under dessa år. Däremot, gällande de

analoga medierna, så visade det sig att bara vissa av dessa medier minskade då andra stod

relativt kvar inom samma procentuella mängd. Den media som påverkades mest var

tidningsreklam som gick från att täcka 38% av de undersökta företagens

marknadsföringsmetoder till 12% och där exempelvis direkt post stod kvar i sin

procentuella position men relativt små förändringar. Utöver det var det även presenterats

om magasin som hade halverades. Det är dock inte skrivet exakt om vilka typer av tjänster,

produkter eller verksamheter som dessa företag erbjöd, utan beskrevs som media företag,

men uppfattas inte som något stort hinder för analys.

Med denna information kan man koppla samman två andra studier som undersöker

huruvida blandningen av olika medier ter sig för olika verksamheter utförda av Chatterjee

(2012) samt Kahneman (1973); som var refererad från Chatterjees studie. I Chatterjees

undersökning presenterar han Kahnemans som en av de underläggande teorierna för hans

studie där han påstår att användningen av olika medier och repetition av annonser (det vill

säga användningen av crossmedia) resulterar till ökat intresse hos konsumenterna då den

ger inställningen om att företaget har en mer utvecklad ackommodation mot det som

reklamen meddelar; detta som kallas för selektiv uppmärksamhetsteori (Kahneman, 1973,

s. 3–4). Med denna teori i åtanke utfördes studien av Chatterjee där resultatet stämde

relativt överens med Kahnemans antaganden samt att ytterligare slutsatser framkom. Vad

Chatterjee kom fram till var att det definitivt visade utslag på effektivitet med användning

av multipla medier och kanaler inom sin ”crossmediala” marknadsföring men att

effektiviteten varierade beroende på verksamheten och situationen. I överlag, dock, visades

det ändå positivt med blandad media för att ”slå ut” den respektives olägenheter, det vill

säga de negativa aspekterna hos digitala metoder respektive analoga (Chatterjee 2012, s.

237–238).

Dessa tidigare forskningar har påvisat mycket nyttig data men måste behandlas med

uppmärksamhet då de utfördes för många år sedan, utmärkande i relation till Kahneman.

14

3.3 Kulturella & kreativa näringar vs digital kommunikation

Det bör informeras om att förkortningen KKN kommer framöver att användas och betyder

kulturella och kreativa näringar, av den anledningen att det annars skulle bli påfrestande

att både att skriva och läsa detta uttryck då det är mycket vanligt förekommande genom

denna studie.

Det sägs att kommunikation är nyckeln till en bra relation; i romantiska förhållanden

likväl som relationen mellan konsument och producent, och tack vare dagens teknologi kan

producenterna kommunicera med sina konsumenter på ett mer utvecklande sätt. Denna

teori har varit närvarande sedan väldigt många år tillbaka. Marshall McLuhan skrev år

1964 en bok som heter Understanding Media där han bland annat teoretiserade om hur

framtidens media kommer bli en ”global village”; ett medium som fungerar som världens

sammankopplade plattform för kommunikation och spridning (McLuhan 1964, se

Harrison & Wood 2003, s. 754–757). Vidare förutspådde han vad allt digitala medier

kommer att erbjuda; om hur det kortar barriären för producent och konsument, att det

eliminerar beroendet av tid och rum, att det är användaren som är innehållet, etcetera –

och att det kommer att bidra till en självklarhet till symbios mellan samtida ”konst” och

digitala medier. Detta beror således på att i och med att KKN består av kreativt tänkande

individer vars produkter och tjänster oftast innefattar visualiserade idéer som de vill sprida

till resten av världen bör fenomenet med digitaliseringen och tekniken medföra effektiv

underlättning.

Tillväxtverket gjorde för andra gången sedan 2015 en rapport på hur KKN ser på och

behandlar utveckling, möjligheter och hinder inom företagen (Wallqvister, 2019).

Undersökningen visar att KKN inser hur viktiga och efterfrågade de är och har därför stora

möjligheter till tillväxt, men att de bemöter problem som skiljer sig från genomsnittet,

vilket är någon som Tillväxtverket vill hindra genom att föreslå rekommendationer i olika

utsträckningar. Dessa rekommendationer var bland annat att de ville förstärka de

strukturer som stödjer exporten från KKN samt att de vill att digitaliseringen ska öka då

marknaden mer eller mindre endast befinner sig där.

Anledningen bakom varför exporten bör stärkas är för att majoriteten av KKN i Sverige,

både stora och små verksamheter, har sin huvudsakliga marknad både nationellt och

internationellt samt att samspelen mellan andra KKN är en vital metod för att upprätthålla

konkurrensen. Så om, som presenterat i den andra rekommendationen, man vill stärka

export bör digitaliseringen och den globala kommunikationen även förstärkas mer genom

antingen prioritering inom marknadsföring eller genom stöd till mindre företag som inte

kan eller vill ha digital marknadsföring i fokus. Ett exempel på en lösning för detta problem,

som presenterades i första stycket i detta avsnitt, lyfte Karlsson och Björk (2018) i sin studie

där de, via intervjuer med små företag, utvecklade en guide till effektiv crossmedial

marknadsföring då småföretagen bemötte problem både gällande kunskap och kapital; en

faktor som Tillväxtverket (Wallqvister, 2019) även där kom fram till. Dessa två

rekommendationer hör således samman och presenteras som en vital faktor hos KKN.

För att studera de medier, alltså bilder, videor, texter, ljud och så vidare, som används

inom dagens digitala marknadsföring bör man kolla på situationen mer objektivt och bryter

ner det för att identifiera vad det är som gör dessa medier så användbara.

Till att börja med vet man att ögat drar sig mot objekt som uttrycker sig med

uppmärksammande effekter, som färg och/eller rörelse. I den digitala marknadsföringen

15

har man som producent utnyttjat detta fenomen genom att använda sig av bilder och videor

för att locka åt sig konsumenter då populariteten av marknadsföring via exempelvis sociala

medier har växt, som presenterat i tidigare stycke, och marknadsför sig därmed där

konsumenterna är. Bo Bergström säger att ”framtiden är rörlig” och påstår därmed att

bland annat sociala medier och teknisk användning gällande kommunikation har tagit över

sättet om hur vi kommunicerar, särskilt mellan producent och konsument, och att videor

är det ledande mediet (2016, s. 157). Om man har både bild, rörelse och ibland ljud kan

man fånga konsumenten på fler håll och därmed öka chansen till att dem interagerar med

mediet som ytterligare kan leda till att dem blir intresserade av budskapet som förmedlas.

3.4 Spridbarhet & klibbighet

I boken Spridbar Media (Jenkins, Ford & Green, 2014) presenteras dessa begrepp var för

sig mer utförligt där, som berört tidigare, spridbarhet betyder hur stor spridning ett visst

media får/har, det vill säga, både hur hög spridbarhetspotential det har samt hur tillgänglig

det är för sådana möjligheter. Klibbighet beskriver då hur mycket uppmärksamhet som

mediet medför där en konsument praktiskt taget ”fastnar” hos mediets klibbighet, därav

namnet.

Till dessa begrepp, uttrycker Jenkins, Ford och Green (2014), finns det tillhörande

marknadsföringsmetoder som kallas för spridbarhetsmodellen och klibbighetsmodellen.

Spridbarhetsmodellen innebär att den primära avsikten är att underlätta användarnas

nätverkande med praktiska delnings- och spridningsalternativ. Man vill alltså erbjuda

målgruppen ett smidigt tillvägagångssätt för dem att enkelt kunna sprida vidare materialet

så att ens målgrupp antingen expanderar eller banar nya vägar till nya målgrupper. Hur ett

företag kan få vinning av denna metod är på grund av det faktum att dess material kan nå

fler konsumenter för dem att ta del av där följden kan resultera med att få större chans för

potentiella kunder.

Gällande klibbighetsmodellen ligger fokusen i att nyttja klibbigt material för att få så

många personer som möjligt att spendera tid på utvalda platser på internet för att samla in

förtjänster från exempelvis annonsering. Ett exempel på hur man kan använda sig av denna

modell är att man placerar ut sina annonseringar på smarta ställen för att sedan effektivt

mäta trafikeringen om hur besökarna behandlar och hanterar materialet på den utvalda

webbplatsen. Av detta kan företag tjäna pengar på av att alternativt erbjuda en e-handel

eller att vidareleda besökarna till en tredje part via den valda webbplatsen. Det kan ta form

av att innehållet då förväxlas med reklaminslag av olika kategorier. Dessa fenomen är

väldigt vanligt tillkommande på många olika plattformar på internet, särskilt sociala

medier som YouTube och Instagram (Jenkins, Ford & Green 2014, s. 23 – 24). Detta kan

självklart även ta form av många andra tillvägagångssätt.

Kasanen och Fredriksson (2016) gjorde en studie på hur extremsportare använder sig

av Instagram i sin marknadsföring på sociala medier och hur de tillämpade spridbarhet

med sina medier. Utifrån Jenkins, Ford och Green (2014) konstaterade de att det är viktigt

för en ”producent” att applicera en aspekt om spridbarhet i sina medier då materialet ska

vara relevant för många olika publiker (Kasanen & Fredriksson, 2016). Genom studiens

gång gjorde de bildanalyser på fyra olika extremsportares inlägg som primärt använde sig

av Instagram som publikationsplattform och analyserade sedan resultaten med en

webbenkät som gjorts i samband med studien och tidigare teorier kring fenomenet.

16

Resultaten visade därefter att konsumenterna (som i detta fall var följarna till respektive

extremsportare) visade i stor grad att känslan om närhet mellan producent och konsument

var viktigast då de ville kända en mer familjär relation mellan dem. I följd av det här

resulterar det även med att ens varumärke blir stärkt om ens mottagare tycker om en, vilket

leder till att man får positivt bemötande, ökad spridning, bra rykte, etcetera. Det visade sig

även att konsumenterna uppskattade välproducerade medier då detta gav ifrån sig en

professionell karaktär om att producenten producerade materialet med dedikation och

passion. Man kan därmed dra slutsatsen om att dessa producenter implementerar ett

klibbighetselement i sina bilder då medierna avger en visuell tillfredsställelse som får

konsumenterna att uppskatta mediet och därav gör så att de spenderar mer tid vid bilderna

(Jenkins, Ford & Green, 2014 s. 23 – 24) som sedan kan leda till att de sprider vidare det

mediet.

17

4. Resultat

4.1 Målgruppen är viktigast

Det första avsnittet som kommer att inleda detta kapitel handlar om målgrupper i och

med att det visade sig vara en bärande nyckelfaktor genom intervjuerna och en viktig

beståndsdel i hur frågeställningen om marknadsföring kommer behandlas senare i

uppsatsen. Här kommer det att presenteras väldigt överblickande där vidare

presentationer om fenomenet kommer att beskrivas i några av de resterande

kategorierna och sedan vidare, och mer djupgående, i nästa kapitel; kapitel fem om

analys.

Utöver detta bör det även nämnas om att samtliga kategorier här nedanför går ihop

med varandra någorlunda men presenteras separat för att tydliggöra kategoriernas

säregenhet.

Efter att intervjuerna hade genomförts visade det sig att ordet målgrupp upprepades

väldigt ofta då den framstod som en viktig faktor som alla de sex respondenterna nämnde

och diskuterade flitigt kring. Respondent A sade att det var viktigt att anpassa vilka

plattformar man använder eller tänker att använda utifrån ens produkt/tjänst för att

adaptera till ens önskade målgrupp. Hen nämnde att de på företaget använder sig av

Instagram, Facebook, dess egna hemsida och utskick av nyhetsbrev samt att de ibland även

brukar delar ut fysiska inbjudningskort.

”…vi försöker ju hela tiden att utvecklas och anpassa oss efter var vår målgrupp

befinner sig. Vi vill ju ha en relation med våra entreprenörer, kreatörer och framtida

företag som sitter hos oss och även intressenter från olika håll…”

– Respondent A, 2019-03-14

Hen redogör om att i och med att dess verksamhet riktar sig mot flera olika målgrupper

som skiljer sig ganska stort mellan varandra krävs det anpassning och aktsamhet kring

målgrupperna för att verka intressanta likväl om att man uppskattar dess behov.

Respondent A:s målgrupper är intressenter (det vill säga partners) och individer, primärt

studenter, som vill starta ett eget företag då inkubatorsföretaget är nära kopplat med Umeå

Universitet.

Respondent C, E och F instämde på detta där alla, i viss utsträckning, utövade selektiv

målgruppsanpassning utifrån dess produkt/tjänst eller hade åtminstone det i åtanke.

Dessa respondenter liknar varandra på grund av det faktum att de är själva i sin verksamhet

och bemöter ”problemet” både utifrån brist på fler aktörer som kan medverka kring detta

samt att dess produkter/tjänster skiljer sig någorlunda med respondenterna A, B och D.

Som presenterats i tabell 1.1 på sida 17 om respondentinformation är vardera

verksamhet unik och är därmed i olika faser om hur de behandlar fenomenet kring

målgrupper. Respondent A, E och F har önskade specifika målgrupper inom både

konsument- och samarbetskretsen vilket betyder att dess valda plattformar både ska ha en

någorlunda crossmedial samverkan mellan kanalerna och medierna men med

kommunikativ anpassning utifrån vad målgruppen begär. Gällande respondent B, C och D

däremot ser dess hanteringen av målgruppsanpassning annorlunda ut i och med att de

18

eftertraktar konsumenter av en större skara då dess verksamheter primärt har

presentation, föreställning eller utställning som produkt/tjänst.

I överlag var detta en självklarhet hos alla de sex respondenterna där bland annat

respondent D sade följande:

”… det är en slags förutsättning för alla organisationer; att nå fler…”

– Respondent D, 2019-03-25

I detta fall, däremot, kan valören ”fler” variera mellan verksamhet och verksamhet.

Detta är för att respondent E, F och inom mån C (då respondent C:s fall är mångfaldig på

grund av att hen driver två olika verksamheter i en; en tatueringsstudio och ett galleri) inte

har en lika bred och omfattande målgruppskrets exempelvis som B och D. Som presenteras

innan eftersträvar dock respondent C efter att nå en målgrupp i en större skala vars intresse

är relativt universellt, likt respondent B och D, men kan ännu inte ses som en verksamhet

som kan applicera en större valör av ”flera” på grund av att verksamheten är relativt ny och

liten. Detta kan däremot förändras genom verksamhetens tillväxt. Utöver detta berättade

respondent B exempelvis om att deras målgrupp mer eller mindre är ”alla”, något som

respondent D berättade att de i princip också hade, där hen sade att:

”Målgruppen är alla som är intresserad av teater och även sådana som inte är det

såklart, men vi vill ju nå alla.”

– Respondent B, 2019-03-15

4.2 Expandering påverkar den befintliga marknadsföringen

En av de frågorna som ställdes under intervjuerna var hur verksamheten för tillfället skulle

vilja expanderas; kvalitativt eller kvantitativt, med följdfrågor som vilka de ville nå ut till,

hur de ska gå till väga, etcetera. Med kvantitativ expandering menas det att verksamheten

vill utöka sin omfattning anställda eller sin målgrupp, antingen med en ny målgrupp eller

att bredda den befintliga (i detta fall syftade verksamheterna på målgruppen, inte om mer

personal). Kvalitativ expandering syftar på kvalitén om antingen verksamhetens

produkt/tjänst eller om verksamhetens marknadsföring. Det vill säga, expanderingens

ändamål är den som styr hur verksamheten ska gå till väga för att uppfylla detta.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att samtliga respondenter berättade att de i

viss utsträckning ville expanderas åt de båda hållen med några enstaka exkluderingar.

Respondent B framställde däremot att de nästan enbart ville expanderas kvantitativt då de

tidigare hade gjort en marknadsundersökning angående dess produkt och om hur

konsumenter och pressen uppfattade dem. Denna marknadsundersökning resulterade

med att de fick en övervägande positiv respons angående dess produkt som därav fick

verksamheten att inrikta sig mer mot den kvantitativa utvecklingen. Respondent B påstod

emellertid att kvalitativ utveckling mer eller mindre alltid är manad för utveckling men

valde att prioritera den andra för tillfället. Respondent D berättade samma sak på ett

liknande sätt där båda nämnde att de hade högt förtroende i sin kvalitativa aspekt både

gällande sin produkt samt om sin marknadsföring och påstod därför att kvantitativ

expandering var av högre prioritet. Vad de hittills har gjort är att de har anordnat diverse

modererade föreställningar eller längre evenemang riktade åt en speciell målgrupp inom

19

den närvarande målgruppen; vilket är yngre, vare sig det är bäbisar eller ungdomar. Det

här kan däremot bero på att dessa företag har varit verksamma i 30 år eller mer, vilket ger

dem gynnande begrundanden av erfarenhet och kundförståelse.

Respondent F påstod däremot tvärtemot i kontrast med föregående respondenter. Hen

berättade att även om hen förstod avsikten med att expanderingen åt båda hållen alltid är

relevant ansåg hen att den kvalitativa aspekten var nästan alltid av en något större prioritet

just för dennes verksamhet.

”Det är ju självklart att man som företag vill bli större … det som mer som att jag förr

fokuserade mer på att lägga upp vissa tider (syftar på Instagram) annars tappar man

följare och potentiella kunder men nu har jag som släppt det mer … I början var det väl

mer fokus på det (kvantitativt) men nu handlar det mer om att ha en bättre helhet kring

vare produkt, typ mer att varje produkt blir mer personligt … för man säljer mer än en

produkt; utan en känsla också.”

– Respondent F, 2019-03-27

I kontrast till denna kommentar är att respondent A påstod motsatsen; att om man

exempelvis vill implementera en längre text tillhörande ett media är Instagram inte den

bästa plattformen att göra detta på i och med att den mer är avsedd för bilder med en

kortare, beskrivande text.

De resterande respondenterna påstod därför att båda dessa expanderingar för

närvarande var av samma prioritetsnivå och att de inom varierande kommande framtid

ville utvecklas parallellt rörande detta. I exempelvis respondent E:s situation, lite likt

respondent F:s, uttryckte sig hen att den kvalitativa aspekten kommer att främjas i och med

att hen för tillfället studerar musikproduktion där den kvantitativa aspekten kommer

suggestivt att hanteras jämsides.

”Det är ju klart att jag vill förbättra min musik, jag pluggar ju musikproduktion just

nu, och det är ju givande för den delen men jag vill ju också ha fler följare och lyssnare.

När man gör ”bättre” musik så kommer man ju få mer lyssnare också men generellt skulle

jag nog säga att jag vill göra båda då de typ går ihop.”

– Respondent E, 2019-03-22

4.2.1 Visionen banar klarare väg

I relation till denna fråga ställdes även ytterligare en fråga om vad företaget hade för

vision/identitet, det vill säga ett företags framtida idealbild att sträva mot

(Nationalencyklopedin, 2019) och om en sådan ens erhölls av verksamheten. Hälften,

alltså tre stycken, av respondenterna hade en vision och de övriga hade inte en, åtminstone

ingen beslutad. Respondent A, B och D var de som hade beslutna visioner/identiteter och

gav därav tydligare och mer riktade svar på den föregående presenterade frågan.

Respondent B berättade exempelvis att deras expandering begrundar sig i sina

”publiklöften” som de har och att de ständigt jobbar med som mål i verksamheten.

Respondent D sade i sin tur även att det i grund och botten handlar om vad dess förening

vill vara och ägnar därmed mycket jobb för att uppnå detta. I och med att respondent A har

två primära målgrupper som skiljer sig i större omfattning mellan varandra gäller det för

20

dem att ha en kluven syn på sin vision och bör därför ha en bredare marknadsföring för att

attrahera konsumenter eller samarbeten från båda grupperna.

Ur motsvarande ståndpunkt har exempelvis respondent C inte uttryck sig om någon

vision utan utgår till mestadels från sin egna preferenser och att hen verkligen brinner för

det hen gör där denna drivkraft bemöts som ”visionen”. Respondent F spekulerade

däremot när frågan ställdes att hen för tillfället inte har en vision av något slag utan

bemötte detta fenomen med att hen mer strävar efter små, kortsiktiga mål än en fullt utförd

vision. Hen ansåg dock att en vision kan vara gynnsam för ett företag då det kan giva en

klarare syn på hur man ska utvecklas och hur man bör gå till väga för att uppfylla detta.

”Det är väl bra att ha en vision men just nu så är jag som för ny även fast jag ändå har

varit verksam i några år; så det kommer väl när det kommer.”

– Respondent F, 2019-03-27

En lite mer utvecklad synpunkt rörande föregående stycke kring visionen är att

respondent C och E, och även respondent F inom viss utsträckning, i stort sätt inte känner

ett större behov av att expandera sin verksamhet med fler anställda, åtminstone inte fler

än två–tre stycken. De känner friheten och individualiteten med att vara ensam eller få som

en positiv aspekt då de tycker att företag inte behöver ha en strävan att växa kvantitativt

gällande antal anställda eller målgrupper. Respondent C beskriver hur man inte

nödvändigtvis behöver sträva mot att bli större eller fler utan hen säger att så länge man

kan identifiera sina problem, lösa dem och jobba effektivt så att man kan leva på det bör

det vara nog. Hen tycker även att det är viktig med små företag då dessa har en charm som

de flesta större inte erhåller. Respondent A inflikade även en del kring detta då företaget

som hen arbetar på är en inkubator för just små företag där storlek definitivt inte behöver

vara ett mål för småföretagare att uppnå.

4.3 ”Framtiden ser ljus ut… men allt beror på”

Samtliga respondenter påstår att KKN inte kommer ha någon problematik i framtiden

gällande den teknologiska och digitala framväxten utan påstod att KKN kommer gynnas på

många olika förhållningssätt. Som ett följdssvar på det här däremot, enligt vissa, var att allt

i stort sätt berodde på företaget. Respondent E exempelvis var mycket positiv och tycker

att digitaliseringen är det bästa som kunde hänt just för att hen producerar musik, primärt

elektronisk musik. Respondent F uttryckte sig på liknande sätt; att hen inte kunde ha

lyckats göra det hen gör och att hen inte kunde ha haft de möjligheter som hen har nu med

alla kontakter och samarbeten

”Det känns som att nästan alla inom musik världen, som jag vet om, rör sig digitalt så

för mig är det ju väldigt självklart och gynnsamt för då kan ju jag sprida det till fler

utanför Sverige.”

– Respondent E, 2019-03-22

”… det är ju mer genuint att kunna nå ut till mer personer, det är ju jättebra att ha

möjligheterna att kunna samarbeta och nå ut till fler än bara de i Umeå. … jag är så

21

tacksam över detta för jag hade aldrig kunnat komma dit jag är nu om digitaliseringen

och tekniken inte var som den var idag…”

– Respondent F, 2019-03-27

De resterande respondenterna, respondent A, B, C och D, svarade i det närmaste

likadant på frågan där alla bemötte fenomenet positivt. Respondent A, B och D uttryckte

sig primärt om det positiva och sade att det mer eller mindre inte finns någon nackdel med

digitaliseringen eller den tekniska utvecklingen. Respondent D sade exempelvis att många

av deras aspekter gynnades extremt mycket av digitaliseringen med biljettköp online.

Å andra sidan, gällande de spekulationer som var mer kluvna (men fortfarande

positiva), nämnde bland annat respondent C att om man som producent inte är effektiv

med sin målgruppsanpassning är chansen stor att ens material inte når ut till de man vill

nå ut till och det kan resultera med att konsumenterna missar information i exempelvis ens

flöde på Facebook. Hen tycker således att det krävs en hel del för att vara effektiv via de

digitala kanalerna och om man inte utnyttjar dem till fullo kan resultatet bli försvagat. Ett

exempel som hen tog upp var att Facebooks algoritmer gällande att passa ihop ens

verksamhet med rätt målgrupp är en komplicerad process där algoritmerna som sköter det

ka te sig svårhanterade och kräver därav bredare förkompetens. Det vill säga, för en som är

självständig samt att en har ett analogt medium att förmedla (galleri) kan dessa processer

vara mer utmanande än förväntade; det krävs därför mer av en än bara att lägga upp på

sociala medier. Respondent E, och en aning från A, uttryckte sig även om detta; att fysiska

platser (gallerier exempelvis) kan ha det någorlunda svårt i och med att de är så stationära

och platsberoende. Hen uttalade sig som följande:

”… personligen hittar ju jag exempelvis konst på nätet då jag tycker att det är lättast och

om något galleri eller museum har ett digitalt utbud i någon form tycker jag ju om det

mer. Jag är ju inte så intresserad av konst eller sånt men om jag skulle vara det så skulle

jag gärna åka dit, men hur jag oftast hittar det jag vill kolla på är ju via nätet. Men jag

kan väl ändå tänka mig att folk inte rör sig så mycket dit för att kolla på konst, liksom

varför ska jag gå dit och betala när jag kan hitta tusentals på min mobil. Det, enligt mig,

går väl neråt för dem som inte implementerar digitala medier.”

– Respondent E, 2019-03-22

Till sist nämnde respondent B och D liknande tankar kring pressen på KKN av

digitaliseringen och den växande tekniken. Då båda dessa verksamheter är organisationer

som i stor sätt erbjuder spelningar eller konserter i from av antingen teater, opera eller

liknande har de båda kommit underfund med att det endast är marknadsföring, adaptering

och digitalisering av de aspekter och komponenter som kretsar kring huvudprodukten. Det

vill säga; de insåg hur lite digitaliseringen faktiskt påverkar deras produkt i sin renaste form

utan implementerar endast de faktorer kring det som kan bidra till en förbättrad

upplevelse. Både dessa respondenter fann stor stolthet, trygghet och hade mycket

förtroende i sin produkt både utifrån de respons de har fått från dess konsumenter samt

hur de uppfattade den rådande kvalitativa aspekten.

22

”Vi hade faktiskt ett digital projekt under 3 år där man kände att jamen nu måste vi bli

mer digitala och att vi måste ha olika kanaler, att man kanske måste ha skärmar på

scenen och sånt, att det ger ett mer värde eller att man kanske har en app för förstärkt

upplevelse. Att om man ser denna föreställning kan man se något mer... Men vi känner

faktiskt mer och mer att det är som en mättnad med att det är så mycket digitalt överallt

och visst vi utnyttjar det positiva med digitaliseringen, just det med kommunikation och

hur man når folk och så, men själva våran produkt har vi insett att folk vill ha något som

är på riktigt. Det behöver inte vara digitalt, att få komma och uppleva något här och nu

och att man ser och uppfattar att det verkligen händer här.”

– Respondent B, 2019-03-15

”… och sen ska man väl inte heller förakta det faktum att det vi börjar närma oss mot är

en mer digitaliserad version som distributionskanal för den scenkonst vi gör. Så nästa

stora utmaning vi gör är hur vi ska investera eller inte, och bygga inför framtiden … Det

finns dock många olika saker som lämpar sig väldigt bra online (digitalt) och det är

biljettköp medan andra saker lämpas mindre väl och det är scenkonst, saker som sker

live här och nu och man ska ta del av saker som sker här och nu.”

– Respondent D, 2019-03-25

4.4 Effektiv visuell kommunikation & marknadsföring

Rörande den visuella kommunikationen följde samtliga respondenter ett mönster om att

alla var väldigt flitiga, kunniga och engagerade i den visuella kommunikationen via dess

kanaler som återigen speglar tillbaka på hur viktigt det är för dem att anpassa sig till sin

målgrupp/sina målgrupper. Den generella faktorn till varför detta är så flitigt använt i dess

befintliga marknadsföring var för att samtliga har visuella medier implementerat i någon

form i dess produkt/tjänst samt att den vanligaste huvudprincipen som KKN delar är just

att visa och förmedla budskap på grund av naturen i dess kultur. Däremot visades det även

här en skillnad mellan de större kontra de mindre verksamheterna gällande användningen,

hanteringen och distributionen av dessa visuella medier. Skillnaderna berodde mycket på

hur stor tillgång vardera respondent hade till diverse resurser som pengar, kompetens, tid

eller liknande men berodde även på verksamhetens produkt/tjänst.

Respondent B berättade att de är medvetna om att rörligt material är bland de mest

effektiva medierna att använda sig av och säger därefter att de, på grund av detta,

producerar mycket rörligt material. Hen sade även att det material som produceras av

produkten (teaterföreställningar) brukar ge ifrån sig hög kvalitét som det är, vilket ökar

kvalitéten hos mediet i överlag. Utöver detta arbetar de med väldigt många andra

marknadsföringsmedier, som exempelvis tryck, radio, podcasts, bilder, filmer, textmedier

(som artiklar, informativa texter) samt digital och analog reklam runt om i städer då denna

verksamhet är regional men primärt i den stad där verksamheten har sitt huvudkontor.

Tillhörande detta, då hen även är en grafisk formgivare inom verksamheten, sade hen även

att verksamhetens grafiska profil genomgår en uppdatering:

”… vi gör faktiskt också nu en översikt över vårt varumärke, vi gör faktiskt en

upphandling av vår grafiska profil så att vi faktiskt får hotta upp den lite, liksom vad

signalerar vårat varumärke rent grafiskt; hur ska vi se ut visuellt?”

23

– Respondent B, 2019-03-15

Respondent D är, likt som respondent B, medveten om den rörliga bildens effektivitet

men säger att de jobbar relativt lite med att använda sådana medier. Hen berättar att de

fokuserar mycket mer på att producera bra material, primärt bild, till bland annat

evenemang och säljinsatser; något som ger enkel, smidig och lönsam interaktion mellan

konsumenten och verksamheten. Däremot berättade hen även att något som de har funnit

som den mest gynnsamma interaktionen är när de publicerar material, oberoende på om

det är bild, video eller text, på en anställd från verksamheten eller djupare information om

en arbetsuppgift för konsumenterna att ta del av.

”… generellt det som brukar ge oss störst interaktion, det är saker som inlägg oberoende

på media, är de som visar verksamheten bakom kulisserna. Asså ett personligt tilltal …

att vi får ett ansikte eller en kropp utåt som inte nödvändigtvis är en professionell sångare

eller artist, utan det är någon som jobbar här och visar vad dem gör… det är ju inte

kopplat till direkt försäljning men det ger ändå en sorts publicitet.”

– Respondent D, 2019-03-25

Respondent A som har snarlika metoder och val av media i sin visuella kommunikation

där bilder är det primära men de producerar även videor, rörligt material på TV skärmar

runt om i Umeå och på dess arbetsplats, de skickar ut nyhetsbrev och delar även ut fysiska

inbjudningskort under diverse evenemang. Anledningen till varför det produceras mest

bilder är för att respondent A är en inkubator, där dess visuella kommunikationen ligger

mycket i att visa sig attraktiva via sina start-up företag som de inkuberar. Detta fungerar

både som visuell marknadsföring för de små företagen men även för dem som inkubator.

Vidare till de tre övriga respondenterna anses det samma situation här; att de små även

har liknande visuell kommunikation/marknadsföring. I respondent C:s fall är

verksamheten kluven i och med att hen både är tatuerare och gallerist vilket betyder att,

även fast hen är ensam, hen ändå har en bredare visuell kommunikation med

konsumenterna. Ur hens tatueringsperspektiv är det mycket bilder som läggs ut på

Instagram likväl som visitkort och ur en galleristperspektiv använder hen sig av affischer,

bilder tillhörande utställningar och föreläsningar, längre texter på sociala medier och

ibland egenproducerade videor.

Respondent F säger att hen primärt använder sig av bilder med tillhörande texter men

gör även små videor ibland och använder sig nästan även enbart av Instagram. Detta var

för att hen startade sin verksamhet där och tycker att om hen byter eller använder en annan

plattform mer kommer de mest lojala följarna och köparna kännas exkluderade.

Respondent E är också väldigt likriktad och använder sig primärt av bilder och ibland

videor men såklart även audio då hen är musikproducent. Respondent E berättade att, i

och med att hen studerar, så kan hen inte koncentrera sin prestation lika mycket på

marknadsföring och kommunikation men säger att hen vet om hur hen ska tänka när det

kommer till att nå ut till sin publik på det effektivaste sättet. I och med att hen säger att hen

primärt använder sig av Instagram gällande marknadsföring (utöver SoundCloud som är

den primära distributionskällan för musiken) måste man tänka på att konsumenter som

befinner sig där oftast inte har ljudet på (ett fenomen som respondent A nämnde och som

24

respondent E samtyckte på). Då ljudet vilket är en fundamentala källan till sin produkt

måste man locka dem till att ändå visa ett visst intresse eller interaktion genom effektiv

visuell kommunikation. Respondent E sade följande (svar på frågan om vilket visuellt

media som är effektivast):

”Jag tycker att det är mer videor (som är effektivast). Det är ju också för att det är vanligt

att många gör typ ”animemusikvideor” (anime: öst–asiatisk 2D-animation, primärt från

Japan) för att det är rätt folk och åldersgrupp som vi som beats-producenter vill nå åt.

Det hänger mycket på det visuella och det ser man ju för det är mycket mainstream och

finns på trendigt … det är väl som ett sätt som kan få en att lyssna på ens musik.”

– Respondent E, 2019-03-22

Sammanfattningsvis skulle man således kunna konstatera att respektive respondent

hade en viss, och till mestadels bred, förståelse rörande visuella medier och dess effektivitet

inom kommunikation där samtliga använde sig av bilder och inom viss grad även videor;

där mängden, förekomsten och kvalitéten varierade beroende på verksamhet.

4.4.1 Vad för medier på vilka plattformar?

I denna korta subkategori hittade författaren under kodningen att fenomenet om balans

var viktigt när det kom till distributionen av medier på de olika plattformarna som

respondenterna använde sig av. Samtliga respondenter instämde på att de inom viss

utsträckning varierade och anpassade innehållet de lade ut på respektive plattformar, där

vissa uttryckte sig mer än andra. Respondent B och C berättade exempelvis om att de

adapterar medierna, även fast de är ”samma media”, på de olika plattformarna då vissa

plattformar inte anpassar sig lika bra som en annan gör. Ett exempel på detta är Facebook

och ens hemsida eller Facebook och Instagram. I respondent B:s fall kan de publicera ett

inlägg om en ny föreställning där inlägget på hemsidan har mer djupgående information

kring biljettköp, vart föreställningen spelas och lite om vad det handlar om medan

Facebooks inlägg innehåller en annan, mer lockande bild med inbjudande text och mindre

information om biljettköp, lokalisering och så vidare. Liknande gäller även den information

som publiceras digitalt kontra analogt, men mer om det i nästkommande avsnitt. För

respondent C, då hen driver två verksamheter, ser denna anpassning annorlunda ut i och

med att vardera verksamhet har ”sin egna plattform”. Men adaptionen som har verkställts

här är valet av plattform för verksamheterna där galleriet (primärt) använder Facebook och

där tatueringsstudion (primärt) använder Instagram.

”Får man ”rätt folk” att uppmärksammas på Facebook så sprids den ju på en helt annan

skala än om man gör det på en affisch på stan. … gällande marknadsföring (för galleriet)

då är det Facebook för då kan man göra evenemang och sprida via det, för då kan man

ha all information där med mer text … Instagram är bra för att visa bilder på tatueringar

och konstutställningar och då sprids bilderna på ett annat sätt … Men primärt har

Facebook väldigt bra marknadsföringsverktyg som man kan se statistik, vilka som visat

intresse, vilka som ska komma och man får ganska mycket analysdata där ifrån som man

kan använda inför nästa utställning”.

– Respondent C, 2019-03-20

25

Respondent A berättade att de är väldigt noga med att anpassa innehållet på de olika

plattformarna för att lyckas nå åt den efterfrågade konsumenten där hen sade att de

exempelvis har exkluderat Twitter som plattform då de inte finner att dess målgrupp är där

eller är i stort behov av att se dem där. Respondent E anpassar sig efter denna teori också;

att hen lägger ut medier på plattformar anpassade för just ett (ibland fler) specifikt media.

Hen berättade även att hen har försökt att använda sig av Twitter och Facebook innan men

kom fram till att det inte bidrog till någon effektivitet och bestämde sig för att enbart

tillämpa Instagram, SoundCloud och kanske framöver även YouTube och mailutskick.

Som presenterat innan så använder respondent F nästan enbart Instagram och försöker

att utnyttja den resursen fullkomligt med att blanda medier, som bild och video. Och som

likaså har presenterats innan vill hen implementera mer texter tillhörande dessa medier

för att utnyttja varderas fulla potentiella effektivitet.

4.4.2 Analoga vs digitala medier för marknadsföring?

Då analoga medier i princip också är konstaterat som en plattform delades dessa ändå upp

till ett eget avsnitt just för att föregående avsnitt primärt hade fokus på digitala plattformar

och hur respondenterna använde sig av dem. Utöver det fanns det även ett kollektivt

påstående som somliga respondenter enade om, vilket var att i och med digitaliseringens

framväxt har analoga marknadsförings- och kommunikationsmedier, det vill säga

affischer, flyers, programblad, annonser i tidningar, visitkort och så vidare (alla tryckta

material på papper i princip), genomgått en drastisk minskning i produktionen.

Respondent D diskuterade kring detta fenomen flitigt där hen sade följande:

”Jag har jobbar här i 3 år och jag kan säga att mängden trycksaker som vi producerar

på de senaste 3 åren har minskat med minst 2/3. Och det är allt från affischer, flyers,

programbroschyrer det är all typ av trycksaker. Det är ju delvis en anledning till att

digitaliseringen kom fram och hur konsumtionsmönstret ser ut för

informationsuthämtning. Med det är ju också ett bevis i sig, en konsekvens av

digitaliseringen, det vill säga att idag finns det inte längre distributionskanaler för

tryckta saker för KKN. … Men jag skulle säga att det är en tydlig konsekvens och en annan

tydlig konsekvens är att det är 80% av våra biljettköp är online och det ser inte ut att

minska. Vi kan ju ofta tampas med att, en del av vår publikgrupp har en ganska hög ålder

och de vill gärna köpa sina biljetter här, så det måste vi ju behålla för dom är inte lika

adaptiva till tekniken. Så de två bitarna är väl definitivt en påföljd, en kraftig minskning

av trycksaker, allt högre andel online-köp … Jag kan inte se att det är motiverat eller

hållbart med tryck, det är verkligen att bränna upp pengar. Man skjuter för brett, det

kostar jätte mycket, och det är resurskrävande i hela ledet från produktion till tryck och

återvinning. Det är allmänt dyrt för oss att köpa den tjänsten men vi måste ha kvar det

ett tag till.”

– Respondent D, 2019-03-25

Respondent A instämde på detta och argumenterade kring tryck och miljöfrågor och att

det är viktigt för vilket företag som helst att reflektera kring miljön och dess miljöpåverkan.

Däremot bemötte hen sina egna argument med att det å andra sidan är en fördel med

fysiska objekt i sin marknadsföring och kommunikation då detta kan ses som en personlig

26

anslutning mellan konsument och producent. Exempel på dessa objekt kan vara ett

visitkort eller en broschyr av något slag som man kan dela ut under en mässa eller ha några

exemplar tillgängliga hos sin verksamhetsbyggnad. Hen berättade dock, utöver detta, att

anpassning är viktigt för att nå ut till sin efterfrågade målgrupp även om det motsvarar att

man gör tryckmaterial.

”Det är mixen som är bra; från start till mål!”

– Respondent A, 2019-03-14

Respondent B och C är de två resterande som använder sig av analoga tryckmedier i sin

kommunikation och marknadsföring där ingen av dem uttryckte sig om miljömedvetenhet

men där respondent B, den som utnyttjar analoga medier mest av de resterande, däremot

berättade om att de tryckmaterial de använder utgör en stor del i de utgifter som de lägger

ut på sådana medier. Hen berättade att ”det var lättare förr” i och med att den enda kanalen

för marknadsföring och kommunikation var tryck via exempelvis den lokala tidningen så

visste de att en väldigt stor del konsumenter såg den annonsen och tog del av den.

”… ja, det var som enklare förut kan man säga då den enda kanalen var print och man

visste att gjorde man en annons i *lokala tidningen* så då såg ju alla den. För nu vet man

att det bara är en liten del för ni finns det så många kanaler och man bör egentligen synas

på alla, på nått vis. Men då finns det ju en budget för det, det är ju både också så att det

kostar mycket pengar och att man har inte tiden att göra det så det är ju klart att här på

marknadsavdelningen så det blir ju att det växer vad vi ska göra, och vilka kanaler som

vi ska hantera.”

– Respondent B, 2019-03-15

Respondent B påstår således att det konstant är hög konkurrens och att det är en stor

utmaning att synas vilket kräver ansträngning men de tycker sig vara i en omfattande

positiv situation. Respondent B:s anledning liknar även respondent D:s situation med att

de måste behålla de tryckmaterial som de producerar för att behålla sina stamkonsumenter

vilket till största del består av äldre, kvinnliga individer.

För respondent C är situationen lite mer olik men begrundas på att hen, som

presenterats innan, har genomfört undersökningar om vilken distribueringsmetod som ter

sig effektivast där den digitala samt affischer på stan och flyers är de mest gynnsamma där

de analoga fungerar som material som är ”utsatt för alla som går förbi”.

27

5. Analys

I det här kapitlet kommer samtliga avsnitt överlappa samt vara i väldigt nära relation

med varandra men presenteras återigen separat för att framföra och analysera viktiga

aspekter. Samtliga avsnitt kommer således särskilt att utgå mycket från begreppet

målgrupp där varje avsnitt kommer att hantera och analysera övriga faktorer som

kretsar kring just det begreppet. Analysens avsikt är därmed till för att komma fram med

ett svar till uppsatsens presenterade syfte där resultatet sedan kommer att reflekteras

kring i sista innehållskapitlet om diskussion och slutsats.

5.1 Anpassning leder en till målgruppen

Som presenterat i resultatet kan man således konstatera att samtliga respondenter

instämde att målgruppen är den viktigaste faktorn att anpassa sin marknadsföring och

kommunikation efter, så klart, då detta även gäller för alla andra typer av verksamheter.

Men i och med att verksamheterna är olika, gällande storlek, antal anställda, verksamma

år, kompetens, tid och pengar, ser även målgrupperna olika ut. För i och med att de större

verksamheterna, respondent B, D och inom mån C, både har flera större målgrupper, som

eftertraktar ännu fler, måste de vara väldigt varierande, öppna och breda för att nå ut till

de nya samtidigt som de behåller de gamla.

Tar man respondent B som exempel berättade hen att de vill nå ut till alla, en målgrupp

som många kommunikationsbyråer, marknadsförare och liknande rekommenderar att

undanhålla då det i princip inte finns en målgrupp som är ”alla”, måste man se på denna

situation ur ett annat perspektiv. Stora, eller snarare bredare, verksamheter riktar sig oftast

åt att ha större eller fler målgrupper där denna/dessa målgrupp/-er är de inom en grupp

av konsumenter vars aspekt som verksamheterna är ute efter är av ett karaktärsdrag som

mer eller mindre är universellt. Respondent B berättade således att de riktar sig åt

teaterintresserade likväl som icke-teaterintresserade, två ytterst stora grupper, vilket är en

aspekt som kan appliceras på vemsomhelst. Jämför man respondent B:s verksamhet men

andra verksamheter som också har en mycket stor målgrupp, som livsmedelsbutiker och

biografer, kan man konstatera en relativt säker slutsats om att det inte är helt omöjligt att

ha ”alla” som målgrupp. Däremot kan teorin om att man inte ska ha ”alla” som målgrupp

begrunda sig i hur välmående och stabil verksamheten är samt hur länge de har varit

verksam vilket är något som man kan sammanknyta med Sandberg & Larm (2018) och

deras modifierade modell av Hassans (2015) AIDA-modell. Den modifierade modellen

likaså som originalet beskriver sammanfattningsvis om hur man som litet företag kan börja

marknadsföra sig effektivt på exempelvis digitala medier, strategier man bör tänka på och

så vidare. Dessa modeller hänvisar dock till mindre företag, vilket respondent B samt D

(respondent C, som är relativt ny, faller inte inom dessa ramar men har grunden till att

sträva mot detta i framtiden) inte förknippas med fullständigt.

För att återgå till vad respondent B sade kan man undersöka omständigheten om att det

går utmärkande bra för verksamheten, med successivt växande framgång och att de har

funnits länge (ca 31 år räknat fram till 2019) vilket man därmed kan koppla samman det

faktum att de redan har väldigt många kanaler samt att de söker fler för att expanderas kan

man hänvisa till vad Scott (2017) säger i sin bok om marknadsföring. Han säger att så länge

ett företag förstår ens målgrupp och gör bra innehåll av det spelar det ingen roll om vad det

är man erbjuder; content drives action (Scott 2017, s. 37–38). Detta visar att det egentligen

28

inte beror på vad de erbjuder utan hur bra verksamheten är på att kommunicera och

marknadsföra sig till sin eftertraktade målgrupp. Respondent B måste således först förstå

sig på den nya målgruppen ”alla” innan de kan försöka nå dem. Mycket förlitar sig på hur

man ska gå till väga med att uppnå detta, vilket kommer att presenteras i nästa avsnitt om

expandering och vision.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att strävan efter att ha ”alla” som målgrupp är

något man bör ta med en nypa salt då det i grund och botten är relativt ogenomförbart.

Däremot kan man som företag ha detta som slutgiltigt mål genom att dela upp ”alla” i

mindre grupper och beta av dem en efter en; en suggestiv strävan som fokuserar på att

skapa ett hållbarare förtroende hos vardera målgrupp i det stora hela.

Gällande de mindre verksamheterna, respondent E, F, C och inom mån A, är situationen

annorlunda. I och med att de är relativt nya avses det för dem att få en stabil grund och

locka målgruppen genom att anpassa plattform och budskap kring målgruppens

medvetande, det vill säga: de mindre företagen eftersträvar att ha rätt

marknadsföringsmetoder och medier för att nå ut till den tänka målgruppen; något som

kallas för träffsäkerhet. Begreppet beskrivs enligt Sandberg och Larm (2018) som ett

fenomen som innefattar effektivitet kring alla aspekter i ens marknadsföring för att nå och

tillfredsställa ens konsumentkrets. Detta betyder att man måste producera material som är

av hög kvalitét och av relevans till plattformen för att få så bra träffsäkerhet som möjligt.

För att referera tillbaka till vad Scott (2017) sade, om att så länge ens material för

marknadsföringen är bra och av relevans med konsumenterna kommer det leda till positiva

resultat, gäller hans antagande även för de små företagen. Mer om hur de mindre företagen

ska agera i nästkommande avsnitt om expandering och vision samt fyra om effektiv visuell

kommunikation.

5.2 Expandering och vision

Efter att frågan om hur företaget vill expanderas, kvalitativt eller kvantitativt, framstod det

att samtliga ville expanderas åt båda riktningarna i en viss utsträckning då de tyckte att

man mer eller mindre som företag alltid kan förbättras, oavsett hur eller i vilken

utsträckning. Primärt, dock, ville således respondent B och D utvecklas kvantitativt medan

respondent E och F syftade på den kvalitativa utvecklingen, även om de ansåg att de båda

expansionerna var av relativt samma betydelse. Respondent A och C däremot uttryckte sig

inte klart om hur de ville expanderas men i relation till hur de ville förbättra diverse

aspekter inom verksamheten kan man tills vidare konstatera att respondent A vill

expanderas kvalitativt och respondent C vill expanderas kvantitativt.

För att analysera de företag som vill expanderas kvantitativt kan man hänvisa till vad

Jenkins, Ford och Green (2014) skrev om spridbarhet och klibbighet med dess tillhörande

modeller; spridbarhetsmodellen och klibbighetsmodellen. Då respondent B, C och D vill

expanderas kvantitativt kan spridbarhetsmodellen utnyttjas då den innefattar

marknadsförings- och distributionsstrategier för att få ens företag eller ens media att bli så

pass delbart som möjligt (Jenkins, Ford & Green 2014, s. 25). Detta engagerar ens

målgrupp att dela med sig till fler inom den kretsen som ger företaget en träffsäker fortsatt

expandering inom just den målgruppen. Genom att använda spridbarhetsmodellen brukar

det oftast syfta på att man använder sig av sociala medier då dessa plattformar erhåller

funktioner för effektivare spridning som exempelvis dela-knappen på Facebook eller

29

retweet på Twitter. Om man väljer att använda sig av övriga digitala plattformar kan man

exempelvis använda sig av URL-länkar som kan engagera konsumenterna att sprida

vidare; en länk som går att kopiera och infoga i ett mail, meddelande eller liknande för en

mer direkt spridning. Ytterligare ett exempel som man kan implementera i ens

spridbarhetsprocess om man inte använder sociala medier är att infoga ikoner med

hyperlänkar som är sammankopplade med diverse sociala mediers delningsfunktioner som

konsumenten kan klicka på för att smidigt kunna sprida vidare ett material; för ju enklare

och lättare man gör spridbarheten för konsumenterna desto effektivare fungerar metoden.

Jönsson & Lublin (2017) berättar om hur spridbarhet går ut på att få ens material att

cirkulera genom olika kanaler för att väcka engagemang hos en vagt medveten publik.

Tillhörande detta förklarar de även hur man ska gå till väga genom att presentera fem steg

där ett av dem innebar relevans. Med det här menar de att den media som man sprider bör

passa in på sin efterfrågade målgrupp likväl som att den bör attrahera en överskottspublik.

Detta passar således in på de respondenter som vill expanderas kvantitativt och för de som

riktar sig mot målgruppen ”alla” då detta förbereder företaget att identifiera det

”nästkommande” steget i sin expandering då detta sker i en suggestivt utökande tillväxt.

Jenkins, Ford och Green (2014, s. 232) beskriver utöver detta att varje media som

produceras ska omgärdas med ett viralt tänk, vilket man kan koppla till fenomenet om

crossmedia. Då crossmedia betyder att man sprider samma media över flera plattformar

kan man tillsammans med det ovanstående sammanfoga dessa två för att öka säkerhet med

att man arbetar effektivt och att man ökar träffsäkerheten. Då det är konstaterat att det är

viktigt att anpassa sig efter sin målgrupp betyder det att man måste redigera det material

man sprider någorlunda för att nå ut till den nya målgruppen (och möjligtvis ytterligare en

omedveten målgrupp). Ett exempel på detta är att man inte ska sprida identiskt innehåll

på de olika plattformarna som man använder utan anpassar diverse aspekter med dem för

att både passa in mer på plattformens utformning samt efter vilket typ av målgrupp som

befinner sig där. Medierna ska däremot samverka för att behålla enigheten, det vill säga att

de inte ska bli allt för olika varandra, så att det inte blir förvirring hos konsumenterna

(Karlsson & Björk, 2018).

Vidare gällande den kvalitativa expanderingen kan man tillämpa klibbighetsmodellen

på dessa då den är mer fokuserad på innehållet i sig mer än möjligheten för spridning.

Klibbighet och klibbighetsmodellen fokuserar på att locka konsumenterna rent visuellt där

avsikten är att behålla dem så länge som möjligt (därav ordet klibbigt) för att

förhoppningsvis sedan få en form av interaktion och/eller ekonomiskförtjänst (Jenkins,

Ford & Green 2014, s. 23–24). För att sammankoppla exempelvis respondent F:s önskade

expandering på Instagram med Kasanen & Fredriksson (2016) kan man se utifrån

resultatet från deras studie att de material som producenterna lägger ut ska vara av hög

kvalitét och att det både ska anpassa sig efter innehållet och producenten i sig likväl som

konsumenterna. Då respondent F sade att hen ville öka kvalitéten på sina bilder som hen

lägger ut på Instagram genom att implementera tillhörande texter stämmer detta överens

med vad Kasanen & Fredriksson (2016) kom fram till. Genom att utöka kontexten kring

varje bild (som innehåller de produkter hen säljer) ökar kvalitéten hos inte bara bilden utan

produkten också vilket kan skapa ett förhållande mellan producent och konsument om att

producenten förstår sig på och värderar betydelsen i hur viktigt och unikt produkterna är.

Om bilden, vilket är mediet som bidrar till marknadsföring, förbättras kommer fler att

30

”fastna” av klibbigheten som därmed kan leda till att produkten/produkterna säljs bättre

och oftare. Detta är det som Jenkins, Ford och Green (2014) menade med att innehållet ska

ha anslag och locka konsumenter till att ta del av materialet då det intresserar dem på mer

än en visuell nivå genom djupare inspektion.

För att ta ytterligare ett exempel om kvalitativ expandering är det som respondent E

ville göra med sin marknadsföring, vilket var bland annat mailutskick med sina beats i. Hen

sade att hen hade funderat på att skicka ut sina beats via mail till folk som antingen hen

tror är i behov av hens produkt eller till redan befintliga intressenter. Då detta mer eller

mindre betyder att respondent E skickar ut sina beats gratis kan det ändå leda till ett

potentiellt köp sedan eller en spridning av hens musik om denna intressent bestämmer sig

för att använda musiken. Om alternativ två slår in fungerar detta som en typ av kvalitativ

expandering då hens beats används av någon annan där ytterligare en annan publik får ta

del av det och potentiellt bli intresserade; denna gång är det inte visuellt klibbigt utan

audioritärt i och med att beatet sätts i en större situation än bara beatet för sig själv.

Chatterjee (2012) påstod att mailutskick kan bidra till en effektiv spridning om materialet

utskickas till en målgrupp som antingen redan är insatta i just dennes produkter eller till

en som är relevant för varumärket. Om respondent E använder denna metod effektivt kan

hen tilldelas med ett positivt resultat och en bredare konsumentskrets.

Dessa två modeller brukar oftast användas tillsammans då resultatet av att använda

spridberhetsmodellen oftast brukar uppfölja eller medhålla klibbigt media, eller tvärt om

(Jenkins, Ford & Green 2014, s. 25–26), vilket är en hänvisning till varför respondenterna

anser att båda sortens expanderingar är relevanta för dem.

Rörande fenomenet om vision märktes det att de större företagen (det vill säga, de som

har fler anställda och har varit verksamma längre) var de som hade en vision; en faktor som

bidrog till hur verksamheten skulle förhålla sig och till vad, hur verksamheten ska

expanderas och så vidare. Detta fungerar som en målsättning till vad nästa mål ska vara

och gällande expandering visade det sig att de var de stora som ville expanderas kvantitativt

och gärna till en större grad. Vad detta kan bero på är att de har varit verksamma länge

vilket kan betyda att de har haft mycket mer tid till att reflektera inom företaget om vad

verksamheten bör fokusera på och hur de ska underlätta för sig själva att uppnå diverse

mål. Wallqvister (2019, s. 20) skrev i sin rapport att genom en statistikundersökning som

studerade KKN att det är i överlag mindre (små) företag som utökar sig kvalitativt i och

med att de tar hand om nya nischer som uppstår på marknaden. Kurkiala (2018) berättade

att små företag eller egenföretagare visade sig ointresserade av att ha en vision i och med

att småföretag tenderar att sätta upp kortvariga och motiverande mål istället för långsiktiga

och omständliga då det kan ses som påfrestande för en sådan liten verksamhet.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att i och med de stora företagens både har fler

anställda, har varit verksamma längre samt att de (oftast) brukar vara mer ekonomiskt

säkrare är det nästan en självklarhet till att de vill växa kvantitativt. De har genom åren

(taget från respondent B och D) fått en stor och trofast publik vilket ger de möjligheten att

expanderas kvantitativt då det i stort sätt är en given målsättning för tillväxt. För de små

företagen gäller det mer att, som respondent C och A sade, att man som småföretagare inte

behöver sträva mot att växa kvantitativt, både inom verksamheten och gällande

målgruppen, utan att betydelsen ligger i att kunna leva och vara lycklig med det. Som

31

respondent A vidare uttryckte sig var att dem på inkubatorn inte rekommenderar små

företag till att stäva mot att vara stora, utan att gå med vinst.

5.3 Ljus framtid

Fenomenet rörande digital utveckling och sociala medier för masskommunikation på en

global skara har i större lag inte påverkat KKN på en någorlunda negativt sätt. Utifrån

respondenternas bemötanden och svar samt från olika relaterade källor har det här

fenomenet underlättat många olika faktorer inom de olika kreativa verksamheterna.

Wallqvister (2019) skriver att KKN sammanfattningsvis har en allmänt övervägande

positiv syn på framtiden på grund av att de bland annat upplever sig själva som mycket

innovativa samt att de utnyttjar digitaliseringen på ett effektivt sätt som främjar den

kreativa rörelsen. Jämför man detta med Kurkiala (2018) ser man att hennes resultat visar

att kreativa entreprenörer har en relativt positiv syn på hur deras framgång kommer att se

ut, däremot ingen tydlig. Utgår man ifrån dessa två framgångs resultat tillsammans med

studiens utslag kan man framhålla att framtiden ser det i större omfattning positiv ut. För

att undersöka detta närmare jämförs några synpunkter för att ta reda på ett varför. I

relation med respondent A, C, E och F ser man att de primärt har bemött positiva

konsekvenser med digitaliseringen där den gemensamma anledningen är att man kan

kommunicera och nå ut till så många fler än förr. För att koppla samman detta med vad

professor Marshall McLuhan sade om hur han trodde att media skulle fungera i framtiden;

att det skulle fungera som ett fenomen som sammankopplar människan på ett sätt som

bryter alla gränser gällande tid och rum; att det kommer att främja kreativiteten och

konstnärligheten vars avsikt är att förmedla nya budskap, skapa diskussioner och

sammanfoga grupper av enhetliga intressen (McLuhan 1964, se Harrison & Wood 2003, s.

754–757). Inom en viss utsträckning kan detta instämma men i och med respondenter från

denna studie samt från de övriga relaterade studierna beror således det oftast på

verksamheten och situationen. Som Kurkiala (2018) skrev sade hon att det inte var av

majoriteten som fann stor framgång med detta fenomen, likaså inte från respondent A, C

och E där de alla uttryckte sig om att exempelvis gallerier skulle kunna ha det svårt i och

med sitt analoga beroende. Som respondent E sade om hur hen påstår att utbudet av visuell

konst på internet tillfredsställer hen nog för att undvika att gå till den fysiska platsen; om

man inte implementerar digitalisering, vilket idag är en självklarhet för alla, inom viss mån

ger det negativa resultat – ett påstående om Wallqvister (2019) instämmer på utifrån

hennes insamlade statistik.

Ytterligare en slutsats som Wallqvister (2019) påvisade var att KKN i överlag inte vill

växa genom att anställa (att expandera företaget kvantitativt) utan att de föredrar att

utvecklas inom sin konstnärliga integritet eller kreativa process. Med detta menar hon att

en verksamhet inom KKN självklart vill gå med vinning men inte med en bekostnad på ens

kreativa kärna. Detta instämmer hos respondenternas, särskilt de mindre verksamheterna,

som känner att den kvalitativa expanderingen är av stor prioritet då det är ”den rena

andan” i ens företag. Att människor blir berörda av konstnärlighet eller kreativa

innovationer är inget nytt fenomen, utan ett uråldrigt, och kan sammankopplas med

konstkritikern Clement Greenbergs avhandling från 1939 om hur den konstnärliga och

kreativa andan alltid bör vara befintlig och sammanhörande med samtiden (se Harrison &

Wood 2003, s. 539–549). Tillsammans med denna avhandling kan man undersöka

32

fenomenet kring visuella medier, estetik och dess nära kommunikation med människan ur

Handbook of Visual Communication (Smith et al. 2004, s. 3–5). I och med att KKN i grund

och botten är kreativa och konstnärliga förlitar de sig mycket på visuell kommunikation

och estetik för att nå ut till sin kundkrets på ett närmre sätt där Smith et al. (2004) beskriver

om hur estetiken kan tolkas på olika sätt. Ur ett biologiskt sätt säger han att ens förståelse

kring estetik kan omfatta många olika filosofiska argument och ger en grund till hur man

förstår estetik likväl som att det vetenskapliga perspektivet har gett oss mer förståelse kring

hur estetik fungerar i kommunikation gällande samhällskunskap. Med detta menar Smith

et al (2004) att om man som kreativ skapare/verksamhet förstår sig på hur de ska använda

dess konstnärliga material på ett estetiskt sätt bevisat av vetenskapen kan man få en

djupare förståelse kring hur estetiken spelar en stor roll i fenomenet om effektiv visuell

kommunikation. (Mer om detta kommer att presenteras någorlunda i nästkommande

avsnitt, 5.4, om effektiv visuell kommunikation). Några framgångsfaktorer som respondent

B berättade om gällande detta är hur dess verksamhet är medvetna om att de gör vackert

visuellt material som de kan använda till sin marknadsföring likväl som att hen påstod att

anledningen till varför hen tror att det går bra för KKN är för att de erbjuder en närmre

känsla som inte kan upplevas med ett annat medium än teater, som deras exempel. Hen

menar således att digitaliseringen har gynnat KKN på så vis att de kan förmedla, erbjuda

och sprida deras upplevelser som i sin tur kan tillfredsställa en individ som behöver komma

bort från att vara uppkopplad och online hela tiden; att de utnyttjar människans ”naturliga

strävan” efter ren estetik tack vare den effektiva digitaliseringen.

Till sist, rörande de påståenden som Florida (2012) skrev om i sin bok, om att kreativitet

är av hög efterfrågan av dagens samhälle och konsumenter kan man dra slutsatsen om att

KKN redan bör ha det bra i och med sin redan implementerade kreativitet i verksamheten.

Även om det inte nämns specifikt om exakt vilka verksamheter som fokuseras på i boken

kan man förmoda att det Florida (2012) menar är att dagens samhälle är i stort behov av

kreativa lösningar på de moderna problem vi bemöter idag. Begreppet kreativitet, som

presenterats tidigare i uppsatsen, har en bred användningsgrad och kan användas och

hanteras i många olika situationer. För att exemplifiera kan man dra slutsatsen om att

respondent A står för denna teori väldigt starkt där företaget strävar mot att hjälpa kreativa

småföretag att synas och komma in i marknaden. Även om han har mer fokus på

ekonomiska och industriella anledningar kan man ändå se hans antaganden som något

mycket viktigt idag för KKN; hans teorier om kreativitet och hur han lyfter fram hur

nödvändigt det är med kreativitet idag är något som man som företagare inom KKN kan ta

nytta av. Däremot, något att bära i tanken, är att man inte enbart bör använda Floridas

teorier för KKN då han fokuserar mycket på kreativitet i allmänhet hos alla typer av företag

(detta är inte fullkomligt konstaterat) men kan definitivt ses som en drivkraft.

Sammantaget är Florida (2012) en väldigt bra källa till hur samhället ser på och

efterfrågar aspekter om kreativitet men kollar dock på fenomenet ur en större skala. Detta

betyder dock inte att man fullkomligt måste överse hans teorier utan kan applicera dem på

KKN:s situation och betydelse i samhället och om hur dessa verksamheter är viktiga idag,

något som samtliga respondenter instämde på. Respondent B berättade exempelvis om hur

hen anser att dess produkt är viktig för att beröra människor som behöver en paus från den

konstanta digitala närvaron; samhällsproblemet behandlas annorlunda men kreativiteten

33

(där kulturen och den estetiska anknytningen är den skiljande faktorn om man kan anta är

de företag som Florida (2012) har primärt utgått från i sin bok) är fortfarande i fokus.

5.4 Effektiv visuell kommunikation

Till den sista delen av analysen har det påträffats att samtliga respondenter är medvetna

om att visuell kommunikation är en nyckelfaktor till bra marknadsföring. Alla använder sig

av bilder, tillhörande texter och ibland videor inom en viss utsträckning i sin

marknadsföring då det redan konstaterats om att det visuella, implementerat med det som

kan förhöja kontexten, är det som gynnar och representerar KKN främst. Ta respondent F

som första jämförelse berättade hen att hen ville implementera beskrivande texter

tillhörande varje verk som hen lägger ut på sin Instagram för att sälja då hen påstår att

verket som själs är mer än ett verk, utan en känsla också. Även om texten inte må vara en

visuellt media fungerar den istället som en förstärkande faktor för bilden, då en bild, stilla

eller rörlig, alltid är det primära mediet som publiceras på Instagram. Den här utvecklingen

kan anses som en expandering för ens varumärkesidentitet; en progression som innebär

att man förstärker ens igenkännande faktor om sitt varumärke. Detta hjälper en skilja sig

från sina konkurrenter där ens varumärke, eller brand, kan vara allt från en produkt, tjänst

eller person till en bild eller en text. Detta är även känt som brand management (Kasanen

& Fredriksson, 2016). I deras studie undersökte de hur extremsportare framställer sig

själva på Instagram där de kom fram till att producenten skulle vara familjär och kännas

som en av konsumenterna, att man ska dela med sig om vad som händer i ens liv, som en

dagbok, samt att de bilder som man publicerar ska vara av hög kvalitét. I och med detta

resultat kan man med respondent F:s strävan konstatera att hen bör uppfylla utvecklingen

om att implementera mer relevanta texter till sina bilder. Genom att använda sig av

genomtänkta expanderingar och en nischad identitet gynnar det varumärket både med att

få den framstå som bra samt att lättare expanderas inom sin målgrupp (Björns & Ström,

2017).

För att analysera det respondent E sade med att hen vill börja implementera videor

tillhörande sin musik för att öka chansen att folk lyssnar måste hen vara upplyst om vad

det är hen ska göra för att utvecklingen ska resultera med positiv verkan. Detta hade hen

däremot spekulerat kring genom att ha kollat på trender och vad andra gör inom hens genre

och redan reflekterat kring varför hen borde göra så; vilket var att använda sig av korta

videor med ett animetema då de som är intresserade av just hens musik även är

intresserade av det – mediet blir således målgruppsanpassat.

I och med att respondent B, C och D vill expanderas kvantitativt kan dess användning

av visuella medier i sin kommunikation se en aning annorlunda ut. Respondent D uttryckte

sig om att de bland annat vill hitta fler kanaler för att nå ut till nya målgrupper medan

respondent B och C ville effektivisera sina befintliga kanaler för att locka till sig fler, detta

var däremot något som respondent D även ville. Den kanal som alla tre respondenter har

var Facebook där bland annat funktionen evenemang används flitigt. Respondent C tycker

att denna funktion är mycket användbar då hen får bra statistik om hur många som

kommer, som är intresserade och så vidare. I jämförelse med detta har både respondent B

och D diverse målgruppsanpassade föreställningar, som sina bebis- och

ungdomsföreställningar, där evenemangsfunktionen är bra för att exempelvis se hur denna

föreställning blir bemött likväl som för övrig statistik (evenemang används i överlag till alla

34

föreställningar). Om man tar dessa redan implementerade tillvägagångssätten och jämför

det med vas Scott (2017) sade om att expandering och målgruppsanpassning sällan beror

på produkten utan på hur marknadsföringen hanteras bör det uppstå ytterst lite

problematik. Utöver detta kan man även sammankoppla det faktumet om att rörligt

material, det som samtliga respondenter instämde på, är väldigt användbart då rörligt

material kan förmedla mer av ett avsett budskap (Gustafsson, 2017).

5.4.1 Analog vs digital

Utöver att respondenterna använder sig av digitala medier i sin marknadsföring framstår

det ändå att vissa fortfarande använder sig av analoga medier också. Respondent A

förklarade att det kan ge en viss vinning i att ha analoga medier i sin marknadsföring men

att primärt ha det är ingen rekommendation då det inte är en hållbar lösning, vilket även

respondent D instämde på. Hen tycker att, om man kan, så bör man helst undvika att

använda sig av analog marknadsföring helt och hållet då det inte är hållbart likaså som att

det är väldigt kostsamt. Chatterjee (2012) skriver däremot om att det kan vara användbart

att ha blandade medier i ens marknadsföring då det, något respondent A även instämde på,

kan verka som en fysisk förlängning av ens själv, men det är som sagt väldigt kostsamt och

skadligt för miljön. Enligt Wallqvister (2019) visar det även sig att KKN i Sverige har

minskat sin analoga produktion med marginal sedan 2010 där exempelvis försäljningen av

musik i digitala format ökade från 12% till 84% mellan 2009–2014. Detta syftar däremot

mer på produktion av själva produkten/tjänsten och distributionen men skulle även kunna

syfta på det exemplet som respondent D tog upp om att dess analoga biljettförsäljning har

förminskat drastiskt och övergått till online-köp. Trots detta behåller respondent D

däremot sin analoga biljettförsäljning då dess stampublik är av den äldre generationen; en

generation som inte ännu har tillämpats åt den digitala distributionen. Respondent B har

samma situation där de känner att de måste behålla sin annonsering i den lokala

nyhetstidningen där situationen är densamma, att behålla sin äldre stampublik.

Sammanfattningsvis kan man se att studien visar att den digitala marknadsföringen är

den som har dominans på grund av sin effektivitet, spridbarhet samt att den inte är

någorlunda kostsam. Däremot ser man således att den analoga måste stanna kvar i

ytterligare några år till för att bibehålla den äldre kundkretsen samt för att ha en variation

i marknadsföringen då den påvisas som effektiv även fast den är dyr och påfrestande för

miljön.

35

6. Diskussion & slutsats

6.1 Sammanfattning och bidrag

Genom denna uppsats har det studerats kring situationer, problematiska eller inte, som

kulturella och kreativa näringar bemöter idag. Det har undersökts och kommit fram till hur

dessa verksamheter marknadsför sig och kommunicerar via sina kanaler, det har utretts

om vilka medier de använder och hur de anpassar dessa till sin målgrupp samt att vad de

har för framtidsvision i relation till den rådande digitaliserade världen. Studien har utgått

ifrån två primära frågeställningar, vilka lyder:

o Hur marknadsför sig kulturella och kreativa näringar idag?

o Hur ser dess nuvarande situation ut likväl som dess framtidsvision i relation till den

ständigt växande digitala utvecklingen?

Hur författaren kom fram till det slutgiltiga resultatet var genom att kategorisera den

insamlade data från respondenterna med de valda analysmetoderna för att sedan jämföra

det framtagna resultatet med relaterade forskningar.

Utifrån den första frågeställningen har studien kommit fram till att de respondenter som

har blivit intervjuade har stort fokus på att ha en bra marknadsföring likaså om att de är

entusiastiska med att förbättra den ytterligare. Respondenterna hade olika syner och

utgångspunkter gällande hur de vill expanderas men alla utgick från, vad gäller

problemlösning och allmänna tillvägagångssätt, att fokusera på 1) en noga anpassning efter

ens målgrupp/-er, 2) vilket material/media som ska publiceras och genom vilka kanaler

respektive media ska publiceras på samt att 3) flitigt använda visuella, effektiva medier i

sin marknadsföring och kommunikation då visuell, eller snarare estetisk, stimulans är en

bärande nyckelfaktor för alla sorters KKN. Då blandningen av verksamheter var spridda,

det vill säga att författaren hade tillgång till många olika sorters verksamheter som alla var

i olika stadier, hade olika mycket resurser och med olika produkter/tjänster, kom

författaren fram till en bredare syn på hur olika verksamheter agerar och hanterar sin

marknadsföring. Detta gav även resultat till att författaren identifierade olika problem som

de mötte där det primärt handlar om huruvida verksamheterna har tillgång till diverse

resurser där det mest antydde på kompetens, tid och pengar. De fördelarna som de bemöter

däremot är att de är flitiga med att förmedla och sprida bra visuella medier som ter sig av

hög grad effektivitet och bemöts positivt av konsumenterna.

Angående den andra frågeställningen blev resultatet av den övervägande positiv med

inte bara respons från be bidragande respondenterna utan även från en alldeles ny och

relevant rapport angående detta fenomen. Samtliga respondenter påstod att den digitala

utvecklingen inom ett större omfång hade gynnat KKN mer än vad det har påverkat de

negativt. Återgående till kärnkonceptet som KKN erhåller, om att de är en kreativ och

konstnärlig näringsgrupp som fokuserar på att förmedla, sprida och skapa diskussioner

kring dess verksamhets skapelser, kan digitaliseringen främja aspekter kring spridning,

särskilt då digitaliseringen kan möjliggöra denna spridning på en global skala. I stort sätt

beror KKN:s vinst på att dess produkter/tjänster når en mycket större och omfattande

skara människor. Detta gav således ett påföljd med att efterfrågan om digitaliserade

produkter höjdes vilket särskilt gynnade en av de sex respondenterna som intervjuades.

36

Sammanfattningsvis kan man konstatera att KKN visar på att mer eller mindre ha det

som övriga företag har; att de inom en större utsträckning har gynnats av digitaliseringen

och underlättningen av diverse tekniska utvecklingar. Att ett företags välmående förlitar

sig på många olika aspekter, allt från huruvida ett företag har adapterat sig till

digitaliseringen, vad de erbjuder för produkter/tjänster till vilka resurser företaget har

tillgång till. Däremot, det som är unikt med denna studie, är det just på grund av det faktum

att fokus ligger just i hur dessa typer av verksamheter, och inom Västerbotten också,

hanterar marknadsföring, hur de kommunicerar med sin målgrupp/sina målgrupper, hur

de anpassar sina material och medier efter vad som kunderna vill se/ha/uppleva och så

vidare. Även om det som Richard Florida (2012) påstod med att alla företag borde

implementera kreativitet i större utsträckningar i dess verksamheter kan företag som inte

har kultur, kreativitet, estetik eller konstnärlighet som huvudprodukt eller avsikt inte

betraktas som en enhetlig skara. Konsten (det vill säga, inte bildkonsten utan konsten som

innebär ting utvecklat med estetiska ändamål) ställs alltid för sig själv och bör göras

detsamma gällande hur de studeras och behandlas utifrån denna studies perspektiv.

6.2 Reflektion och begränsningar Utifrån det insamlade resultatet och analyserandet av det skulle jag kunna påpeka att

slutsumman av allt är bearbetat ur ett analytiskt och genomtänkt vis, men några få

svagheter. Då jag var ensam påföljders begränsningar som tidspress och möjligheten till

diskussion kring diverse påståenden och analysslutsatser vilket resulterade med att mycket

av dokumentationen i uppsatsen tog längre tid än förväntat då det krävdes djupare

genomgångar utan kritik. Personligen hade jag inga problem med att arbeta själv då jag

tyckte att allt gav av sig positivt resultat i slutändan så var möjligheten till resonemang och

samtal saknat och skulle ha uppskattats mycket om jag vore med någon till. Tidspressen

resulterade med att jag fick ett begränsat antal respondenter då jag hade tillgång till

ytterligare två till men undanbad dessa erbjudanden för att hålla mig inom rimliga gränser.

Men även om antalet inte var av större kvantitet eller om slutsatsen kan te sig ensidig kan

jag påstå att resultatet visar en relevant och samtida syn in i hur diverse KKN har det i

dagens samhälle och hur de bemöter och hanterar marknadsföringsfrågan. Ett exempel

däremot gällande en fundering kring resultatet var det faktum om att stora

verksamheternas fall handlar det mer eller mindre bara om att ha bra marknadsföring i och

med att de har varit verksamma länge, skapat en igenkännbar profil bland befolkningen

samt att de även har en trofast publik. Då de har varit verksamma länge är behovet om att

hitta sin nischade publik inte lika relevant då detta är ett stadie som de både har gått förbi

samt att det mer är lämpat åt små företag. Detta är däremot en spekulation men en tanke

värd att nämna.

6.3 Vidare forskning

Genom studiens gång har det påträffats några punkter som man antingen skulle kunna

tillägna hela nya kapitel till om tiden fanns tillgänglig. Tre huvudsakliga punkter har jag

stött på som skulle vara intressanta att studera djupare kring. Den första är gällande

distributionen av KKN:s produkter, det vill säga hur analoga produkter har blivit påverkade

av digitala adaptioner av dem. Detta var till en början min egentliga uppsats men

omredigerade den då den inte var särskilt lämpad åt min institutions gränser, alltså inom

37

informatik. Ytterligare en punkt som skulle vara intresseväckande att undersöka om är om

det finns en skillnad mellan KKN som är statligt/kommunalt sponsrade/beroende kontra

de som inte är det och vilka dessa skillnader kan vara samt hur de påverkar verksamheten.

Den sista skulle kunna vara en jämförande analys om verksamheter inom samma bransch,

exempelvis musikbranschen, och hur dess skillnader påverkar varandra likväl som sig själv

där resultatet skulle komma fram med förslag till hur de olika verksamheterna kan

implementera aspekter från de andra utan att migrera till att bli som dem.

38

7. Referenser

Bergström, Bo. 2016. Effektiv Visuell Kommunikation. 10:e uppl. Stockholm, Sverige:

Carlsson Bokförlag.

Björns, Marcus & Ström, Jonathan. 2017. ”100k följare innan det här året är slut”: en

studie om strategierna för personlig marknadsföring inom sociala medier. Umeå,

Sverige: Umeå Universitet. http://umu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1192701/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-04-16).

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö, Sverige: Liber.

Chatterjee, Patrali. 2012. The role of varying information quantity in ads on immediate

and enduring cross-media synergies. USA: Routledge.

Ciancia, Mariana. 2013. Transmedia Phenomena: New Practices in Participatory and

Experiental Content Production. Italien: Department of Design.

Cody Diemar Partners. 2011. Ad Spend Update – 2012 Looks Promising, Digital

Ascendant. New York, USA: Cody Diemar Partners, LLC.

Davidson, Drew. 2010. Cross-media Communications: an introduction to the art of

creating intregated media experiences. Pittsburgh, Pen.: ETC Press.

De Oliveria Neto, João Soares & Filgueiras, Lucia V. L. 2008. Crossmedia Application

Design: Exploring Linear an Non-linear Narrative Abilities. 1:a uppl. Lissabon,

Portugal.

Dewdney, A & Ride, P. 2014. The Digital Media Handbook. 2:a uppl. London,

Storbritannien: Routledge.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. 2015. Handbok i kvalitativ analys. 2:a uppl.

Stockholm, Sverige: Liber.

Florida, Richard. 2012. The Rise of the Creative Class. USA: Basic Books.

Gustafsson, Clara. 2017. En bild säger mer än tusen ord: en kvalitativ studie om att

uttrycka sig med rörliga bilder på sociala medier. Umeå, Sverige: Umeå

Universitet. http://umu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1107540/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-04-16).

Harrison, Charles & Wood, Paul. 2003. Art in Theory 1900 – 2000: An Anthology of

Changing Ideas. Malden, Mass.: Wiley Blackwell.

Hassan, Shahizan, Nadzim, Siti Zaleha Ahmad & Shiratuddin, Norshuhada. 2015. Strategic

Use of Social Media for Small Business Based on the AIDA Model. Malaysia:

Elsevier Ltd.

https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S1877042815004000?token=76E94D7

F62ED372FCEE982153074E93FFDF120C798BFBFB6ECC9ED05F124D5547625

BC759FF4F14C229EE1878E905B99 (Hämtad 2019-02-27).

Hunter, R. A. 2014. Cross Media Communication Planning for Small Businesses.

Storbritannien: Rochester Institute of Technology.

Jenkins, Henry. 2008. Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. New

York, USA: New York University Press.

Jenkins, Henry., Ford, Sam & Green, Joshua. 2014. Spridbar Media: att skapa värde och

mening i en nätverkad kultur. Göteborg, Sverige: Daidalos.

39

Jönsson, Fanny & Lublin, Gustav. 2017. Public service och Facebook – en förbjuden

romans? En kvalitativ studie om hur verksamma inom Sveriges mediebransch ser

på public service roll på Facebook. Stockholm, Sverige: Södertörns Högskola.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1176450/FULLTEXT01.pdf

(Hämtad 2019-04-22).

Kahn, Robert L. & Cannell, Chales F. 1957. The Dynamics of Interviewing. New York, USA:

John Wiley & Sons Inc.

Kahneman, D. 1973. Attention and Effort. Eaglewood Cliffs, USA: Prentice Hall.

https://scholar.princeton.edu/sites/default/files/kahneman/files/attention_hi_q

uality.pdf (Hämtad 2019-03-11).

Karlsson, Matilda & Björk, Gabrielle. 2018. Effektiv crossmedia – att äta kakan och ha

hela kvar. En kvalitativ studie om hur småföretag kan effektivisera sin

marknadsföring. Umeå, Sverige: Umeå Universitet. http://umu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1209762/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-02-27).

Kurkiala, Mira. 2018. Konstnärliga entreprenörers framgångsfaktorer - En kvalitativ

studie om att identifiera framgångsfaktorer för konstnärliga entreprenörer.

Umeå, Sverige: Umeå Universitet. http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1214635/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-03-11).

Kasanen, Johan & Fredriksson, Patrik. 2016. What we’re doing isn’t a sport! It’s art! And

you can’t compete in art! En semiotisk bildanalys som extremsportare och deras

användning av Instagram. Umeå, Sverige: Umeå Universitet. http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:953855/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-03-25).

Nationalencyklopedin. 2019. Kreativitet. Nationalencyklopedin AB.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kreativitet (Hämtad

2019-04-03).

Nationalencyklopedin. 2019. Kultur. Nationalencyklopedin AB.

https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kultur (Hämtad 2019-04-03).

Nationalencyklopedin. 2019. Vision. Nationalencyklopedin AB.

https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/vision (Hämtad 2019-04-03).

Preece, Jennifer., Rogers, Yvonne & Sharp, Helen. 2016. Interaktionsdesign – bortom

människa-dator interaktion. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Rowley, Jennifer. 2002. Information Marketing in a digital world. Storbritannien: Library

Hi Tech. https://doi.org/10.1108/07378830210444540 (Hämtad 2019-03-11).

Sandberg, Saga A. & Larm, Cecilia. 2018. Att nå ut till rätt målgrupp: en studie om hur

digitaliseringen har förändrat mediebyråers upplevda möjligheter att hjälpa sina

kunder att nå ut till deras tänkta målgrupp. Stockholm, Sverige: Södertörns

Högskola. http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1215145/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-04-16).

Scott, David M. 2017. The New Rules of Marketing & PR: how to use social media, online

videos, mobile applications, blogs, news releases & viral marketing to reach

buyers directly. 6:e uppl. New Jersey, USA: Wiley.

Smith, Kenneth L., Moriarty, Sandra E., Barbatsis, Gretchen & Kenney, Keith. 2004.

Handbook of Visual Communication: theory, methods and media. Ney Jersey,

USA: Routledge.

40

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- och

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm, Sverige: Vetenskapsrådet.

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200

2.pdf (Hämtad 2019-03-11).

Wallqvister, Therese. 2019. Ge plats på scen! Kulturföretagen vill växa. Rapport för

Tillväxtverket: 0275. Stockholm, Sverige: Tillväxtverket.

41

8. Bilagor:

8.1 Intervjufrågor

Notering: frågorna har anpassats utefter storleken på verksamheterna, hur länge de har

varit aktiva och hur de svarar på diverse frågor.

o Presentera er själv och berätta lite om vad just du gör. (Hur länge har du jobbat här?

Var du någonstans innan?)

o Hur många är ni på er avdelning?

o Vad är organisationens vision?

o Hur ser er marknadsföring ut?

o Vill ni expanderas kvantitativt eller kvalitativt?

o Vilka vill ni nå ut till?

o Via vilka nätverk lockas konsumenterna? Hur använder sig organisationen av dessa

närverk? Vilka? Varför/varför inte?

o Via vilka medier och medieproduktioner har företaget upplevt mest succé gällande

marknadsföring? Ex. bilder, videor, texter (ex. artiklar), övrigt?

o Vilka plattformar använder ni och varför?

o Hur direkt är er kommunikation mer era konsumenter, om en sådan finns?

o Vilka medier använder ni främst med att kommunicera?

o Hur tycker ni att KKN har blivit påverkade av digitaliseringen och den ökande

användningen av teknologiska medier och hjälpmedel? (Denna fråga är pga att

KKN tidigare har ansetts som en väldigt analog verksamhet. )

o Använder ni en blandning av analoga och digitala medier? Vad är er åsikt

om vardera?

o Upplever du/ni som företag att KKN gynnats eller blivit negativt påverkade av

digitaliseringen? Kan detta vara beroende på företag?

o Vad bemöter ni/har bemött för problem? Upplever ni att det finns hinder för er

gällande utveckling, eller att ni har problem med att få konsumenter?

o Vad tror du detta kan bero på?

o Har ni möjligtvis tänkt kring potentiella lösningar?

o Hur ser ni på er egna framtidsplan likväl som konstnärliga näringar i allmänhet?

o Hur viktigt är det för er att KKN sprids ut i världen? Varför är det KKN erbjuder

viktigt?

42

8.2 Avtal

Avtal Mitt namn är Matilda Pettersson och jag läser förtillfället Digital Medieproduktion inom

Institutionen om Informatik på Umeå Universitet. Jag skriver just nu min kandidatuppsats

där min studie är att jag ska undersöka hur kulturella och kreativa näringar (KKN)

använder sig av digitala medier/hjälpmedel i sin marknadsföring, vilka medier och kanaler

som ter sig effektivast just för sådana verksamheter samt hur deras närvarande syn och

framtidssyn är på KKN i relation till dagens digitala samhälle.

För att samla in den data som jag behöver kommer jag att hålla i inspelade intervjuer med

individer relaterade till detta ämne. Den data som kommer att bli insamlad erhåller endast

jag; ingen annan, och är enbart till för just denna studies undersökning. Då denna data

kommer att användas i en studie som kommer att bli publicerad på Umeå Universitets

Digitala Vetenskapliga Arkiv (DiVA); en plattform för publikationer och uppsatser av

studenter och forskare, kommer ni och er organisations/företags information presenteras

anonymt.

Då detta är ett frivilligt bidragande har ni rätten att dra er undan undersökningen, både

under och efter intervjun, där er potentiella insamlade data kommer att raderas och

uteslutas från undersökningen.

Tack så mycket för er medverkan! Ert deltagande kommer att gynna både framtida

forskning om ämnet likaså som för er.

……………………………………………..……… ……………………………………………………

Underskrift Namnförtydligande

……………………………………………………

Datum & ort