Madeleine Hall

Marknadsföring på sociala medier –

Vad tycker unga?

En jämförande studie av Instagram och Snapchat

Marketing on social media – What do the young audience think about it?

A comparative study of Instagram and Snapchat

C-uppsats

Termin: VT-17

Handledare: Monika Magnusson

Sammanfattning

Instagram och Snapchat är två av de sociala medier som ungdomar mellan 16-25 år använder

mest. Till en början var dessa medier endast avsedda som sociala plattformar där

privatpersoner kunde dela information med varandra men används även idag av företag vid

marknadsföring. Att företag känner till sin målgrupp och försöker förstå var och vilket

innehåll de bör publicera på sociala medier är givetvis viktigt men också problematiskt. I och

med att ungdomar utsätts för stora mängder marknadsföring från olika företag, finns en

problematik hos företag gällande att försöka möta och förstå sin marknadsmålgrupp samt

vilken typ av marknadsföring som uppskattas eller inte uppskattas.

Syftet med undersökningen är att identifiera och analysera ungdomars uppfattningar om

marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat.

Utifrån undersökningens respondenters åsikter och användning av medierna, ska även

marknadsförings- och företagspotential på Instagram och Snapchat belysas och jämföras.

Datainsamling till denna kvantitativa undersökning har skett både via litteraturstudier samt via

en enkätstudie som har fyllts i av 151 personer som är mellan 16-25 år. Några av uppsatsens

resultat samt slutsatser presenteras nedan:

Både Instagram och Snapchat är likvärdigt i frågan gällande vilket socialt medium som

respondenterna använder mest samt vilket medium som respondenterna upplever som

roligast/mest underhållande.

Instagram används främst i underhållande syfte där det bakomliggande behovet hos

användaren är just underhållning och tidsfördriv där upptäckter av nya användare och konton

inte ses som något problem. Slutsatser kan dras kring att Instagram är ett öppnare socialt

medium jämfört med Snapchat.

Snapchat används främst vid kommunikationsbehov där chatten används till att kommunicera

med ett syfte att snabbt dela information mellan personer som känner varandra på ett privat

plan. Slutsatser kan dras kring att Snapchat upplevs vara ett mer privat och stängt socialt

medium jämfört med Instagram.

Vilket medium som har bäst förutsättningar för marknadsföring till en ung målgrupp lämnas

osagt. Detta för att olika typer av företag kan passa bra eller mindre bra i de två olika

medierna. Denna slutsats grundas i att mediernas passform för företag påverkas av företagets

målgrupp, position på marknaden, företagets mål samt motiv till användning och

marknadsföring på sociala medier och även utifrån den eller de produkter som ska säljas.

Nyckelord: Företag, marknadsföring, sociala medier, Instagram, Snapchat, ungdomar.

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 1 1.1 Problembakgrund .......................................................................................................... 1

1.2 Syfte ................................................................................................................................. 2 1.3 Undersökningsfrågor ..................................................................................................... 2 1.4 Målgrupp ......................................................................................................................... 2 1.5 Avgränsning .................................................................................................................... 2 1.6 Metod ............................................................................................................................... 2

1.7 Forskningsmodell ........................................................................................................... 4

1.8 Källkritik ......................................................................................................................... 5

1.9 Etiska överväganden ...................................................................................................... 5

2. Teori ....................................................................................................................................... 6 2.1 Sociala medier ................................................................................................................. 6 2.1.1 Sociala medier hos unga ............................................................................................. 6

2.1.2 Instagram ..................................................................................................................... 7 2.1.3 Snapchat ....................................................................................................................... 8 2.2 Marknadsföring .............................................................................................................. 9 2.2.1 Internetmarknadsföring ........................................................................................... 10

2.3 Enkätfrågor kopplade till undersökningsfrågor samt mot teori ............................. 17

2.3.1 Hur upplevs aktuella marknadsföringsverktyg och vilka för- respektive

nackdelar ser unga med företag och marknadsföring på Instagram och Snapchat? .. 17

2.3.2 Vad bör företags publiceringar på Instagram och Snapchat innehålla utifrån

ungas åsikter? ..................................................................................................................... 17 2.3.3 Varför använder unga Instagram och Snapchat? .................................................. 18

2.3.4 Hur används Instagram och Snapchat av unga, vilka beteenden och trender är

aktuella? .............................................................................................................................. 18

2.3.5 Ändringar i studien ................................................................................................... 18

3. Empiri ................................................................................................................................... 19 3.1 Användning av Instagram & Snapchat ...................................................................... 19

3.3 Instagram ...................................................................................................................... 20 3.3.1 Annonser/Sponsrade inlägg på Instagram .............................................................. 22

3.3.2 Marknadsföring/företag på Instagram ................................................................... 23 3.4 Snapchat ........................................................................................................................ 24

3.4.1 Annonser på Snapchat .............................................................................................. 25 3.4.2 Geofilters på Snapchat .............................................................................................. 26

3.4.3 Linser på Snapchat ...................................................................................................28

3.4.4 Marknadsföring/företag på Snapchat ..................................................................... 28 3.5 Vad är intressant och attraktivt? ................................................................................ 29

4. Analys ................................................................................................................................... 31

4.1 Användning av Instagram och Snapchat ................................................................... 31 4.2 Marknadsföringsverktyg på Instagram och Snapchat ............................................. 32 4.3 Instagram VS Snapchat ............................................................................................... 33

4.4 Ungdomar som målmarknad ...................................................................................... 34

5. Slutsatser .............................................................................................................................. 36

5.3 Varför använder unga Instagram och Snapchat? ....................................................... 36

5.4 Hur används Instagram och Snapchat av unga, vilka beteenden och trender är

aktuella? ............................................................................................................................... 36

5.1 Hur upplevs aktuella marknadsföringsverktyg och vilka för- respektive nackdelar ser

unga med företag och marknadsföring på Instagram och Snapchat? ............................. 37

5.2 Vad bör företags publiceringar på Instagram och Snapchat innehålla utifrån ungas

åsikter? ................................................................................................................................. 37 5.6 Problematik och brister i studien ............................................................................... 38 5.7 Framtida förslag på studier ......................................................................................... 38

6. Förslag till företag ................................................................................................................ 39

Omnämnande ........................................................................................................................... 40

Källförteckning ......................................................................................................................... 41

Bilaga 1: ENKÄT

Figurförteckning

Figur 1: Forskningsmodell ......................................................................................................... 5 Figur 2: Exempelbild av en användares chatt på Snapchat. Källa: Apple (2017). ................... 9 Figur 3: Exempel på företag som marknadsför via sociala medier. Källa: Ikea (2017); Arla

Sverige (2017); Lekextra (2017); Zlatanibrahimovicparfums (2017); Pineberry Academy

(2017). ...................................................................................................................................... 12 Figur 4: Pineberry Academy är exempel .................................................................................. 13

Figur 5: Lekextra och IKEA på Instagram. .............................................................................. 14

Figur 6: Exempel på inlägg från Zlatan Ibrahimovic´ Parfums och Arla Sveriges

Instagramkonto. Källa: Zlatan Ibrahimovic´ Parfums (2017); Arla Sverige (2017). ............... 14 Figur 7: Exempel på en Snap Ad, det vill säga en annons på Snapchat. Källa: Snapchat

(2017). ...................................................................................................................................... 16 Figur 8: Exempel på ett Geofilter på Snapchat. Källa: Snapchat (2017). ................................ 16

Figur 9: Exempel på en Sponsored Lens, det vill säga sponsrad lins på Snapchat. Källa:

Snapchat (2017). ....................................................................................................................... 17 Figur 10: Enkätfråga "Vilken social medie använder du mest?". ............................................ 19 Figur 11: Enkätfråga "Vilken social medie tycker du är roligast/mest underhållande?". ....... 19

Figur 12: Enkätfråga "På Instagram föredrar jag främst (!) att se...". ...................................... 20

Figur 13: Enkätfråga "På Snapchat föredrar jag främst (!) att se...". ....................................... 20 Figur 14: Enkätfråga "Vilket är ditt främsta (!) motiv till använding av Instagram?". ............ 20 Figur 15: Enkätfråga "Om du skulle följa ett företag på Instagram - Vad vill du främst (!) se

hos företagets Instagrampubliceringar?". ................................................................................. 21 Figur 16: Enkätfråga "Följer du något företag på Instagram?". ............................................... 21

Figur 17: Enkätfråga "Vad är din spontana känsla angående Sponsrade inlägg/annonsering på

Instagram?"............................................................................................................................... 22 Figur 18: Enkätfråga "Har du eller skulle du kunna tänka dig att klicka på en annons på

Instagram?"............................................................................................................................... 22 Figur 19: Enkätfråga "Vilket är ditt främsta (!) motiv till använding av Snapchat?". ............. 24

Figur 20: Enkätfråga "Om du skulle följa ett företag på Snapchat - Vad vill du främst (!) se

hos företagets Snapchatpubliceringar?". .................................................................................. 25 Figur 21: Enkätfråga "Skulle du kunna tänka dig att följa företag på Snapchat?". .................. 25 Figur 22: Enkätfråga "Vad är din spontana känsla angående Geofilters?". ............................. 27

Figur 23: Enkätfråga "Använder du Geofilters om de finns tillgängliga på den destination du

befinner dig på?". ..................................................................................................................... 27 Figur 24: Enkätfråga "Använder du företagsobjektiv/linser om de finns tillgängliga?". ......... 28

1

1. Inledning Detta inledande kapitel ger läsaren en bakgrund till ämnet och en presentation av bland

annat uppsatsarbetets syfte, undersökningsfrågor, målgrupp och metod. Kapitlet avslutas med

förklaringar kring bland annat källkritik samt uppsatsens etiska överväganden.

1.1 Problembakgrund

Sociala medier används flitigare än någonsin. Svenska ungdomar i åldern 16-25 lägger i

genomsnitt ca 10 timmar i veckan på sociala medier visar en undersökning gjord utav

Internetstiftelsen i Sverige (Davidsson & IIS 2016).

Användandet av sociala medier ökar för varje år och de kan idag även användas av företag vid

marknadsföring för att på ett effektivt sätt försöka nå fram till sin önskade målgrupp.

Popularitet och trender inom sociala medier utvecklas och förändras, det som var intressant

för två år sedan är inte lika intressant idag.

Ungdomar kommer i kontakt med marknadsföring på många olika sätt, exempelvis finns

marknadsföring på olika sociala medier, i tidningar och ute i samhället. En intresseväckande

fråga är hur företag skall tänka för att kunna nå fram med sina budskap. En användares flöde

på sociala medier består oftast av många olika inlägg, dessa publiceringar kan givetvis

betraktas som både intressanta och mindre intressanta. Vissa inlägg scrollas förbi medan

andra väcker ett intresse för att vilja se mer. Att företag har kännedom över vad ungdomar ser

som intresseväckande inlägg är en av framgångsfaktorerna inom digital marknadsföring och

framför allt på sociala medier. Genom att hitta finesser och strategier för att få

följare/mottagare att uppmärksamma olika typer av publiceringar finns en god chans till

konvertering av nya kunder (Ström 2017).

Instagram och Snapchat är två sociala medier som ligger på delad andra plats i en

undersökning över användningen utav sociala medier hos unga. Dessa två medier är också de

som ligger i topp gällande de sociala medier som vuxit mest under 2016. Facebook är i

dagsläget det sociala medium som har flest användare och i och med det anses som den mest

populära sociala medien. Däremot har andelen Facebookanvändare endast ökat med 1 %

sedan 2015 medan både Instagram och Snapchat har ökat med 4 % (Davidsson & IIS 2016).

Historia och statistik kan vara intressant i många avseenden, men vad som är intressant för ett

företag med framtidsvision och en ung målgrupp är att förstå var och vilket innehåll de bör

publicera på sociala medier. I och med att ungdomar utsätts för stora mängder marknadsföring

från olika företag, finns problem hos företag vad gäller att försöka möta och förstå sin

marknadsmålgrupp samt vilken typ av marknadsföring som uppskattas eller inte uppskattas.

Företag och deras marknadsföring behöver sina konsumenter och mottagare, och givetvis är

sociala medier en smart kanal att utnyttja då ungdomar använder dessa dagligen. Det kan vara

till stor fördel om företag dessutom har kunskap och insyn i vad ungdomar tycker angående

olika marknadsföringsverktyg, och vad ungdomar ser som positivt respektive negativt med

marknadsföring på Instagram och Snapchat. I dagsläget finns för lite studier kring detta ämne

och därav sågs ett intresse i att utifrån ungdomars perspektiv, undersöka saken närmare.

2

1.2 Syfte

Syftet med undersökningen är att identifiera och analysera ungdomars uppfattningar om

marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat.

Utifrån undersökningens respondenters åsikter och användning av medierna, ska även

marknadsförings- och företagspotential på Instagram och Snapchat belysas och jämföras.

1.3 Undersökningsfrågor

-Varför använder unga Instagram och Snapchat?

- Hur används Instagram och Snapchat av unga, vilka beteenden och trender är aktuella?

- Hur upplevs aktuella marknadsföringsverktyg och vilka för- respektive nackdelar ser unga

med företag och marknadsföring på Instagram och Snapchat?

- Vad bör företags publiceringar på Instagram och Snapchat innehålla utifrån ungas åsikter?

1.4 Målgrupp

Uppsatsarbetets resultat riktar sig främst till företag med en marknadsmålgrupp i åldern 16-

25, som använder eller har tänkt att använda sociala medier som marknadsföringskanal.

Arbetet riktar sig även till informatikstudenter där uppsatsen exempelvis kan ses som stöd och

tillgång till framtida studier kring marknadsföring via sociala medier och andra

undersökningar kring ungas användning av Instagram och Snapchat.

1.5 Avgränsning

Studien är avgränsad till de två sociala medierna Instagram och Snapchat. Detta för att

Instagram och Snapchat är de två störst växande sociala medierna i Sverige och innehar både

lik- och olikheter i deras användarsyfte samt funktionalitet.

Undersökningen är också avgränsad till unga i åldrarna 16-25 då denna åldersgrupp är den

mest aktiva gruppen på sociala medier, och utsätts dagligen för stora mängder

marknadsföring.

I och med att denna studie syftar till att identifiera ungas åsikter och uppfattning av företag

och marknadsföring på Instagram och Snapchat, har ingen hänsyn tagits till kostnader för

företag att marknadsföra eller använda Instagram och Snapchat.

1.6 Metod

För att på bästa möjliga sätt få uppsatsens frågeställningar besvarade och nå upp till syftet,

togs beslut om att genomföra en kvantitativ surveyundersökning där datainsamlingstekniken

skulle bestå av frågeformulär i form av enkäter. Litteraturstudier har även använts för att

samla in data till uppsatsen.

Beslut togs alltså kring att uppsatsarbetets syfte bäst skulle uppnås genom ett kvantitativt

genomförande, detta eftersom att undersökningen skulle bestå utav mätningar av och vid

3

datainsamling och även vid analys. Patel och Davidson (2011) menar att en studie där frågor

som avser Var? Hur? Vilka är skillnaderna? är av kvantitativ art. Med tanke på att uppsatsens

undersökningsfrågor syftade till att undersöka hur Instagram och Snapchat används, hur olika

marknadsföringsverktyg upplevs, samt frågor kopplade till en jämförande analys, det vill säga

med en utgångspunkt i olika skillnader Instagram och Snapchat emellan (inklusive

jämförande mätningar av resultat), så ansågs att ett kvantitativt genomförande skulle passa

uppsatsen.

Statistiska jämförelser (Hultåker & Trost 2012) har gjorts utifrån resultat från uppsatsens

enkätformulär där respondenter både har besvarat frågor med hjälp av förvalda alternativ men

också via frisvarsfält (se bilaga 1, ENKÄT).

Goldkuhl (2011) diskuterar bredd och djup i uppsatsarbeten vilket också bidrog till valet av

tillvägagångssätt. Det ansågs att syftet främst skulle kunna uppnås med så hög reliabilitet som

möjligt genom att göra en bred studie och samla in information från en stor grupp

respondenter. Däremot strävades det givetvis också efter att uppnå en hög validitet och

kvalitet på arbetet vilket gjorde valet lite svårare gällande om en kvantitativ eller kvalitativ

studie skulle genomföras. Goldkul (ibid) menar dock att innebörden av dessa två begrepp och

principer kan flätas ihop. Han menar att breddstudier, som alltså oftast har ett kvantitativt

upplägg, kan ha en kvalitativ inriktning vilket gjorde att beslutet kring att göra en

bred/kvantitativ undersökning stod kvar. Att undersöka något och ha god reliabilitet innebär

att undersökningens resultat och genomförande är tillförlitligt och trovärdigt. Detta försöktes

alltså uppnås genom att försöka få svar från så många respondenter som möjligt i

enkätstudien. Reliabilitet står i ett visst förhållande till att undersökningen har validitet, det

vill säga att undersökningen undersöker det som avses att undersökas (Patel & Davidson

2011). Validitet försöktes uppnås genom att utforma enkäten så att respondenterna både

behövde delge sina åsikter via fritext samt via flervalsfrågor. Detta för att analys av svaren

sedan skulle kunna göras utifrån en tolkning av hur respondenten hade uppfattat frågorna.

Inför varje nytt ämne i enkäten fanns även informationstexter där ämnet förklarades utförligt

och noggrant.

Att ha frågeformulär och enkäter som datainsamlingsteknik valdes för att kunna nå en större

grupp individer och på så sätt försöka få svar från så många ungdomar som möjligt. Dagens

IT-möjligheter gör det lättare för individer att enkelt och snabbt svara på enkäter (Dahmström

2004) vilket sågs som en framgångsfaktor i tillvägagångssättet. I och med att

enkätundersökningar riktar sig till och undersöker en bred grupp, så bidrar det till att resultatet

oftast blir omfångsrikt där många olika typer av personer ger sin åsikt kring ett ämne. Patel

och Davidson (2011) menar dock att nackdelen med enkäter är att resultatet inte blir av någon

djupare karaktär, som exempelvis vid intervjuer, då svarsalternativen på en

enkätundersökning oftast är korta och övergripande. Fördelen med att just hålla

svarsalternativen enkla och korta förenklar dock deltagandet vilket bidrar till att fler deltagare

förhoppningsvis svarar. Att få deltagare att delta i enkätundersökningar kan ibland vara

problematisk vilket kan underlättas genom att utforma enkätens frågeställningar och

svarsalternativ på ett enkelt och effektiv sätt (Patel & Davidson 2011).

Den utvalda populationen för undersökningen är individer i åldrarna 16-25 som har ett

användarkonto på Instagram och Snapchat. Detta utsågs och avgränsades till på grund av

Internet Stiftelsen i Sverige’s (2016) undersökning som visade att den största

användargruppen av undersökningens två utvalda sociala medier, Instagram och Snapchat, är

unga individer i åldrarna 16-25. För att uppsatsarbetet skulle få en så hög kvalitet som möjligt

4

ansågs även att ett krav för att delta i undersökningen var att respondenten skulle använda

Instagram och Snapchat kontinuerligt minst en gång i veckan. Detta krav utsågs som relevant

då ett användande färre än en gång i veckan ansågs för lite för att kunna ge innehållsrika

åsikter kring det som utfrågades i enkäten.

För att nå ut med enkäten valdes att kontakta rektorer på olika gymnasium runt om i Sverige

samt skicka mailförfrågningar till olika ungdomsförbund. Enkät-länken delades även via

författarens användarkonto på Facebook och Twitter. Genom att ta kontakt med två

framgångsrika bloggare kunde enkäten spridas ytterligare då dessa hjälpte till med att

marknadsföra enkäten på deras bloggar. Privata mailkontakter på olika universitet samt

högskolor utnyttjades också för att samla in respondenter till enkäten.

Denscombe (2009) menar i sin bok ”Forskningshandboken” att urvalets storlek inte alltid

speglar undersökningens precision då det finns en inbyggd egenskap vid urval som kallas för

urvalsfel. Urvalsfel handlar om att slumpen kan avgöra vilka som kommer, och inte kommer

ingå i urvalet och hur vida detta urval kan representera den totala populationen, vilket alltså

kan påverka precisionen i resultatet. Denscobe (ibid) poängterar att surveyundersökningar

inom samhällsvetenskaplig forskning inte nödvändigtvis behöver innehålla 1000 eller 2000

personer/fall utan kan använda sig av 30-250 personer/fall. Vid dessa fall bör ansvarig dock

vara försiktig med att generalisera med utgångspunkt i undersökningsresultaten samt att inte

mörka antalet deltagande i form av att presentera enbart procentuella beskrivningar. Detta kan

leda till vilseledning hos personer som tar del av undersökningen i slutändan. Denscobe (ibid)

menar fortsatt att en begränsad storlek på urvalet inte ogiltigförklarar resultatet så länge

ansvarig tar hänsyn till, och erkänner begränsningarna. Utifrån teori valdes att sätta upp ett

mål att få in 150-200 deltagare till enkäten. I och med att enkäten innehöll några frågor

gällande åsikter med tillhörande motivering, det vill säga frågor med fritextsvar, så fanns ett

behov av att ta hänsyn till att ge författaren realistiska förutsättningar för att kunna klara av att

analysera och sammanställa dessa typer av frågor.

För att vara extra säker på att nå rätt åldersgrupp på deltagarna valdes att utforma en

kontrollfråga vid starten av enkäten där krav på ålder och kontinuerlig användning (minst en

gång i veckan) av Instagram och Snapchat framgick som deltagarkriterie.

1.7 Forskningsmodell

Processen inleddes med att samla in teori kring mitt valda ämne. Teorin låg sedan till grund

för utformningen av min enkät. Den insamlade empirin användes sedan som grund i

analysen där empiri från enkäten och teori från olika källor jämfördes och diskuterades för att

slutligen komma fram till slutsatser samt förslag till företag (se figur 1).

5

1.8 Källkritik

Patel och Davidson (2011) menar att dokument och litteratur som ska användas till bland

annat rapporter bör bedömas med ett kritiskt förhållningssätt. I denna studie har bland annat

forskningsartiklar används där främst årtal har granskats kritiskt, detta menar även Patel och

Davidson vara viktigt, det vill säga att en granskning görs angående när och var dokumentet

har tillkommit. Ett exempel på hur detta har funnits med i åtanke under denna studie, är under

den informationsinsamling som gjordes där hög prioritet låg på att forskning och artiklar

skulle vara så färska som möjligt. Detta kändes givet då sociala medier är ett ämne som under

de senaste 5-7 åren har utvecklats avsevärt. Alhabash och Ma’s (2017) bidrag till uppsatsen

sågs exempelvis som mycket relevant både utifrån bland annat årtal samt innehåll.

Ett kritiskt förhållningssätt har även hafts under hela teori- samt analysdelen där bland annat

empiri och teori har jämförts och diskuterats.

1.9 Etiska överväganden

För att uppnå Vetenskapsrådets (Vetenskapsrådet uå) fyra huvudkrav kring etiska aspekter vid

genomförande av undersökning/forskning har författaren i enkäten informerat deltagaren

kring dess rättigheter och villkor som gäller vid och under deltagandet. Exempelvis har det, på

ett konkret och tydligt sätt, beskrivit att deltagaren kan välja att avsluta enkäten när den vill

utan några negativa följder och att enkäten genomförs anonymt.

På framsidan till enkäten fanns även en presentation kring hur data skulle behandlas och

lagras (Nyttjandekravet och Konfidentialitetskravet). Enkäten valdes att utformas på ett sätt så

att deltagaren själv behövde trycka på en ”Nästa >”-knapp för att börja svara på enkäten för

att på så vis få samtycke från deltagaren att den var införstådd och redo att delta

(Samtyckeskravet). Information kring undersökningens syfte samt motiv och betydelse av

deltagarens medverkan presenterades också på enkätens framsida (Informationskravet)

(Vetenskapsrådet uå).

Författaren la även ut en mailadress om behov av personlig kontakt skulle uppstå hos

deltagarna.

Figur 1: Forskningsmodell

Källa: Författaren.

6

2. Teori Nedan följer ett teorikapitel där både sociala medier och marknadsföring kommer att

presenteras övergripande. Dessa ämnen har tillhörande underrubriker där ämnena benas ut

och specificeras utifrån de utvalda sociala medierna Instagram och Snapchat. Alla

figurer/bilder i uppsatsen är publicerade med upphovsmannens tillstånd.

2.1 Sociala medier

Det finns många olika uppfattningar om vad ett socialt medium är, och trots att sociala medier

är en naturlig del av vår vardag är forskning inom sociala medier fortfarande i ett tidigt

stadium (Juhlin & Swietlicki 2017).

Sociala medier är en typ av medium där information sprids på nätet och en social interaktion

kan skapas mellan människor. Att medverka och delta inom sociala medier är ur ett

användarperspektiv väldigt enkelt. IT-utvecklingen har bidragit till att användare inte behöver

kunna avancerad kodning för att exempelvis dela information eller upplevelser med varandra

(Lundin & Lundqvist 2010). Begreppet social media beskrivs som en tjänst där individer delar

idéer, innehåll, relationer och tankar (Prodan 2012). Skillnaden mellan en så kallad

traditionell media och ett socialt medium är främst den möjliga tvåvägskommunikationen i

och med att interaktion är av primär art där vem som helst kan bidra med innehåll (ibid).

Användandet av sociala medier ökar och en undersökning gjord av Internetstiftelsen i Sverige

(2016) visar att 58 procent, det vill säga, tre av fem internetanvändare i Sverige, dagligen

använder sociala medier och lägger i genomsnitt 1 timme om dagen på sociala medier. 77

procent av internetanvändarna uppger att de använder sociala medier någon gång. Det dagliga

användandet av sociala medier har ökat från 28 procent till 58 procent sedan 2010 fram till

2016 (IIS 2016).

2.1.1 Sociala medier hos unga

Svenska ungdomar mellan 16-25 år är de största användarna av sociala medier. De unga

kvinnorna använder sociala medier i genomsnitt 12,1 timmar per vecka jämfört med unga

män som spenderar i genomsnitt cirka 9,7 timmar i veckan på sociala medier (Davidsson &

IIS 2016).

Livet på sociala medier är för många en förlängning av vardagslivet exempelvis efter skolan

eller jobbet. Att kunna följa och kommunicera med vänner som bor långt bort eller som man

sällan har tid att träffa är en framgångsnyckel med sociala medier. Idag finns mängder av

olika sociala medier vilket gör det enkelt för alla att hitta ett eller flera medium som passar för

en själv. Trender och popularitet på sociala medier skiftar över tid, det som var populärt och

intressant för två år sedan behöver inte vara lika populärt idag. Några exempel på sociala

medier är ”Facebook”, ”Instagram”, ”Snapchat”, ”Twitter”, ”Vine” och ”Kik”. De populäraste

sociala medierna hos unga är Facebook, Instagram och Snapchat (Davidsson & IIS 2016).

Alhabash och Ma (2017) menar utifrån sin undersökning att ett av de största motiven till

användning av sociala medier hos ungdomar är tidsfördriv vilket även Subrahmanyam et al.

(2008) presenterar i sin studie. Subrahmanyam et al. (2008) menar även att den absolut största

anledningen till att använda sociala medier hos unga är för att hålla kontakt med vänner som

bor långt bort vilket följs upp av motivet ”Alla mina vänner har konton” (”All my friends

have accounts” Subrahmanyam et al. 2008, s.428). Motivet tidsfördriv har ungefär lika stor

svarsandel som alternativet ”Hålla kontakt med släkt/familj” (”To stay in touch with

7

Figur 2: Exempelbilder av Instagram.

Källa: Instagram (2017).

relatives/family” ibid, s.428). Subrahmanyam et al. (2008) menar även att människor

använder sociala medier för att möta nya människor och hitta vänner.

Alhabash och Ma (2017) samt Subrahmanyam et al. (2008) är eniga om att sociala medier

används som en social interaktion som utförs via delande av olika typer av information. Det

finns som nämnt flera olika starka motiv till användning av sociala medier, men att hålla

kontakt och följa och dela vardag med vänner/familj/bekanta är ett generellt starkt motiv

enligt båda tidigare nämnda källor.

Olika sociala medier används och ses på olika sätt, exempelvis menar Vaterlaus et al. (2016)

att det sociala mediet Snapchat kan uppfattas som mer personligt då meddelanden oftast

skickas med hjälp av en bild direkt till en vän. På så vis kan olika typer av känslor enklare

beskrivas till skillnad från andra typer av chattar där främst, och ibland endast, text

förekommer (Vaterlaus et al. 2016).

Vaterlaus et al. (2016) menar även att Snapchatanvändare främst chattar med samma

människor hela tiden, tillskillnad från exempelvis Instagram där en stor andel alltså ser det

som ett medium som kan användas för att träffa nytt folk och hitta nya vänner (Alhabash &

Ma 2017; Subrahmanyam et al. 2008).

2.1.2 Instagram

Instagram (som nu mera ägs av Facebook (svd.se 2012)) är ett socialt medium som till en

början endast bestod av ett flöde innehållande bilder med textbeskrivning. Instagrams

grundidé är att ge användarna förutsättningar till att på ett enkelt sätt kunna dela sina liv med

vänner och bekanta genom att ta en bild med sin mobiltelefon, välja ett passande filter, skriva

en bildtext och sedan publicera inlägget. Även låta användare följa och dela varandras

publiceringar i form av att ha möjlighet till att se, gilla och kommentera inlägg (Instagram

2017).

8

Figur 2: Exempelbild av

skapandet av en snap.

Källa: Apple (2017).

Idag har Instagram utvecklats och kan erbjuda användaren mer än att publicera bilder och

videoklipp med tillhörande text. Användaren erbjuds numera även utvecklade verktyg för

redigering, så kallade ”filter”, och även videoverktyg som gör det möjligt att exempelvis

kombinera flera klipp i en video (Instagram 2017).

Något som är relativt nytt (2016) på Instagram är användarens möjlighet att kunna dela

bilder/videoklipp i sin ”historia”, vilket innebär att användaren publicerar en tillfällig bild

eller ett videoklipp i 24 timmar som sedan plockas bort.

En annan nyhet är att användare kan livesända genom Instagrams funktion ”historia”.

Användaren aktiverar enkelt funktionen och sänder live från sin enhet. Något som också

utvecklats under de senaste åren är olika chattfunktioner där användaren kan dela med sig av

allt från tillfälliga (24 timmars) foton/videoklipp som sparade bild- och textmeddelanden

(Instagram 2017).

Instagram lanserades i oktober 2010 och grundades av Kevin Systrom (CEO-”Chief

Executive Officer”) och Mike Krieger (CTO-”Cheif Technology officer”). Kevin Systroms

instagramprofil har 1,4 miljoner följare och Mike Krieger 287 000 följare (Instagram 2017).

2.1.3 Snapchat

Snapchat startades år 2011 av Evan Spiegel och Bobby

Murphy som då var två 20-åriga Stanfordelever (Nodbrant &

Parfält 2016). Snapchat erbjuder användare en enkel och

snabb kommunikation via bilder, filmer och text.

Kommunikationen är däremot begränsad vilket innebär att

meddelanden, så kallade ”snaps” endast visas en enda gång

där varje bild eller film har en spelningstid som är mellan 1-

10 sekunder, uppspelningstiden för varje snap väljs själv av

användaren. När mottagaren har öppnat meddelandet, alltså

snapen, visas bilden eller filmen i högst 10 sekunder. När

dessa 10 sekunder har gått tas snapen bort för alltid. Snapchat

har dock utvecklat en möjlighet att kunna spela om snapen

och på så vis ge mottagaren en andra chans att titta på

meddelandet igen. Denna möjlighet är däremot också

begränsad vilket i detta fall innebär att en användare endast

har tillgång till denna typ av ”back up” en gång per dygn

(Snapchat 2017, Snaps). Vid skapandet av en snap finns olika

specialeffekter som användaren kan lägga till. Olika typer av

filter och objekt kan användas och det finns även en

ritfunktion där användaren kan med fri hand måla eller skriva

på den nytagna bilden eller videon (se figur 2).

2013 möjliggjordes en ny funktion vid namn ”My story”. My story fungerar i princip på

samma sätt som när användare skickar snaps personligen till en annan användare, skillnaden

är att en publicering som läggs till på My story är tillgänglig att se för alla kontakter som

användaren har. Kontakterna kan spela upp snapen som visas i högst 10 sekunder, men även

återgå till användarens Story och se om snapen. Denna tillgänglighet att kunna se om en

användares Story är möjlig i 24h, sedan plockas matrialet bort. Användaren som publicerar

9

Figur 3: Exempelbild av en

användares chatt på Snapchat.

Källa: Apple (2017).

snaps på My story har ingen begränsning i antal snap-inlägg vilket innebär att en specifik

Story kan exempelvis bestå av tre inlägg där olika bilder visas som sedan följs av en film.

Alla inlägg visas i kronologisk ordning utifrån tiden då inlägget publicerades på Storyn. Varje

användare har en personlig Story och kan välja att ta bort inlägg när som helst (Snapchat

2017, Stories; Nilsson 2016; Nodbrant & Parfält 2016).

Snapchat erbjuder användaren även en annan typ av chatt som

fungerar som en typisk meddelandefunktion där text, bilder och

videos kan delas personligen till olika kontakter (Figur 3). Vid

användning av chattfunktionen har användaren möjlighet att

spara meddelanden, detta görs dock inte automatiskt så om en

användare får ett meddelande och sedan går ur appen så

kommer meddelandets innehåll inte finnas kvar vid nästa

tillfälle appen används. Om användaren sparar ett meddelande

finns innehållet kvar permanent och ingen form av

tidsbegränsning för denna sparfunktion finns ännu, tillskillnad

mot när användare endast skickar snaps och de försvinner efter

10 sekunder (Snapchat 2017, Chatt och filmchatt).

Snapchat utvecklas ständigt och sågs från en början som ett

socialt medium som riktade sig främst på kommunikation

mellan vänner men används idag också som en kanal för

företags marknadsföring (Nilsson 2016) vilket beskrivs mer

längre fram i uppsatsen.

2.2 Marknadsföring

Marknadsföring är utifrån ett kundperspektiv ofta kopplat till reklam, som exempelvis olika

banners på nätet och radiojinglar. Ses marknadsföring i perspektivet utifrån exempelvis en

marknadsavdelning på ett företag kan definitionen vara annorlunda. Utifrån ett företags

perspektiv kan marknadsföring ses som en del i kedja där såväl produkt, kommunikation och

konsumtion ingår (Mossberg & Sundström 2011).

Inom marknadsföring finns tre omtalade kunder och marknader, dessa är ”B2C” (business to

consumer), ”B2B” (business to business) och ”C2C” (consumer to consumer). B2C innebär

ett marknadsförhållande där företags kunder består av konsumenter, exempel kan vara en

klädbutik där företaget och dess produkter riktar sig rakt till konsumenter, i detta fall

privatkunder. B2B innebär att ett företags kunder är andra företag. C2C är ett förhållande där

konsumenter köper och säljer till andra konsumenter. En annonssida där privatpersoner köper

och säljer olika produkter till och från varandra är ett exempel på C2C förhållande (Mossberg

& Sundström 2011).

Inom marknadsföring finns olika verktyg som ingår i den så kallade

”Marknadsföringsmixen”. Marknadsföringsmixen (även kallad ”De fyra P: na”) består av

”Produkt”, ”Plats”, ”Pris” och ”Påverkan” och kan förklaras som olika

marknadsföringsverktyg som bör has i åtanke vid marknadsföring (Mossberg & Sundström

2011, s.32f). Produkten är alltså det företaget erbjuder och kan bestå en tjänst eller en vara

eller en blandning av båda två. Produkten är ämnad för att täcka och tillfredsställa ett behov

eller en önskan hos kunderna. Platsen syftar både till läge och distribution. Det vill säga

aktiviteter som gör produkten tillgänglig för köparen, exempelvis sortiment, återförsäljare,

lokalisering och e-handel. Pris bör ses som ett centralt strategiskt verktyg i arbetet hos ett

10

företag där en uppsatt position strävas efter att nås ute på marknaden, detta i förhållande till

konkurrenterna. Pris är alltså det som en kund betalar för att få produkten och Mossberg och

Sundström (2011) menar att företag bör ha kännedom kring att exempelvis budskap som

kvalitet och image kan signaleras med hjälp av priset. Påverkan innebär de aktiviteter som ett

företag använder sig utav för att kommunicera ut exempelvis fördelar med en produkt för att

försöka övertala kunder att köpa produkten. Detta kan även kallas marknadskommunikation.

Vid en köpprocess finns många olika faktorer som påverkar köparen, både personliga, sociala

och utifrån köpprocessens olika faser som genomgås. De personliga faktorerna som påverkar

en köpare kan vara demografi och livsstil, det vill säga exempelvis ålder, inkomst,

familjesituation och etnisk bakgrund. Engagemang, attityd och personlighet är även det

faktorer som påverkar en köpare. Sociala faktorer som roller och familj, klasstillhörighet och

kultur påverkar även det köparen i köpprocessen (Mossberg & Sundström 2011).

Mossberg och Sundström (2011, s.108) presenterar en köpprocess bestående av fem olika

faser. Dessa faser är:

1. Identifiering av behov (konsumenten identifierar och uppmärksammar ett behov)

2. Informationsinsamling (konsumenten börjar samla information, ju viktigare behov

desto större informationsinsamling)

3. Bedömning av alternativ (konsumenten sätter upp kriterier för att kunna jämföra

olika alternativ)

4. Genomförande av köp (konsumenten tar beslut kring att köpa eller inte köpa en

produkt)

5. Utvärdering efter köp (konsumenten har avslutat köpet och utvärderar produkten

utifrån uppstådda känslor efter köpet)

Marknadsföring kan göras på olika sätt och det finns många olika aspekter att ta hänsyn till

för att kunna nå sin uppsatta målmarknad. Som företag bör man ha koll på sin produkt, sin

målmarknad och hur man ska arbeta för att nå ut på bästa sätt.

2.2.1 Internetmarknadsföring

Att företag kan använda internet till hjälp vid marknadsföring är ingen nyhet. Johnsson och

Lindgren (2008, s.28) refererar i sin fallstudie till Chaffey et al.1 som definerar

internetmarknadsföring som ”Achieving marketing objectives through applying digital

technologies”. Exempel på olika marknadsföringskanaler som företag kan kommunicera

genom är hemsidor, bloggar och sociala medier (Gyllenskepp & Jönsson 2014).

I och med teknologins utveckling kan marknadsföring göras på ett effektivare och billigare

sätt än innan (Gyllenskepp & Jönsson 2014, Mossberg & Sundström 2011). Framväxten av

internet har även gett företag bättre anpassade alternativ för marknadsföring. Gyllenskepp och

Jönsson (2014) menar också att internet har fört med sig ett behov och ibland en problematik

hos företag att ständigt utveckla marknadsföring och vara medveten om vad som är modernt

1 Chaffey et al. (2006). Internet Marketing – Strategy, Implementation and Practice. Uppl. 3. Pearson Education

Limited.

11

och trendigt. Till skillnad från tidigare måste företag idag anpassa sig efter tekniken och

försöka förutse vilka uppfinningar som kommer slå igenom (Gyllenskepp & Jönson 2014).

Marknadsföring via sociala medier

Sociala medier är sedan tidigare konstaterat inte renodlade reklamkanaler utan interaktions-

och kommunikationsmedier för alla olika individer. Företag kan däremot använda olika typer

av sociala medier för marknadsföring för att på så vis jobba för att stärka och bygga

förtroende mellan företag och individ. Lundin och Lundqvist (2010) menar utifrån sin studie

”Sociala Medier som marknadsföring” att det är en nödvändighet att kunna se sociala medier

som en viktig resurs. De menar även att ständiga uppdateringar och en kontinuerlig dialog

med individer och kunder är en framgångsnyckel. Att använda video och livevideo menar

Stelzner (2016) vara en del av framtidens marknadsföring och presenterar även statistik kring

hur marknadsförare ser på saken. Stelzner (ibid) menar att marknadsförare ser ett stort intresse

i att lära sig mer om att använda video och live video vid marknadsföring i framtiden.

Att företag har klara direktiv och riktlinjer för vad för slags budskap som företaget vill nå ut

med är väsentligt då den utvecklade tekniken bidrar till att information kan spridas på ett

snabbt och enkelt sätt (Lundin & Lundqvist 2010; Mossberg & Sundström 2011). Eftersom att

information, diskussioner och material oftast är öppet för alla rör sig information och budskap

fort oavsett om de är positiva eller negativa (Lundin & Lundqvist 2010).

Att marknadsföra via sociala medier innebär inte bara möjligheter. Prodan (2012) menar att

värdet av information som sprids via sociala medier kan ibland värderas lägre av mottagarna

till skillnad mot andra så kallade traditionella kommunikationskanaler som exempelvis tv och

dagstidningar. Att användare/mottagare utsätts för stora mängder information i en snabb takt

menas kunna leda till att det blir svårare för användaren/mottagaren att kunna urskilja och ta

till sig information och att informationen även kan anses som ointressant. Ur ett

organisationsperspektiv menar Prodan (ibid) även att det kan finnas problematik vid

användandet av sociala medier som marknadsföringskanal då en hög förståelse för hur

medierna ska hanteras bör finnas. Prodan poängterar lika som Lundin och Lundqvist (2010)

att det krävs en affärsstrategi och klara mål med vad man som företag vill få ut av

marknadsföringen på sociala medier. Prodan (2012), Lundin och Lundqvist (2010) delar även

åsikter kring att företag också bör ha beslutat vad för slags budskap som vill förmedlas, samt

försöka förstå sina mottagare, vilket även Mossberg och Sundström (2011) lyfter angående

centrala frågeställningar i en kommunikationsprocess inom marknadsföring.

Marknadsföringsinlägg på sociala medier kan exempelvis bestå av bilder, videoklipp och

texter. I figur 3 följer exempel av företag där alla använder bland annat sociala medier som

marknadsföringskanal.

12

Frida Boisen tar i sin bok ”Digital succé – så lyckas du med sociala medier” (2015) upp olika

tips som kan användas för att fånga uppmärksamhet hos följare på sociala medier. Boisen

menar att inlägg bör utformas utifrån målgrupp och ett företag och dess produkter. Hon tar

även upp generella tips kring att fånga uppmärksamhet hos användare på sociala medier.

Biosen (ibid) använder uttrycket ”att vara krokodil” vilket innebär att ett inlägg måste

innehålla något som blixtsnabbt hugger tag i användaren, detta genom inläggets bild, ord,

hashtags, film och så vidare.

Att utforma en passande text till inlägget är givetvis också viktigt. Rubriker som ofta

uppmärksammas innehåller de flesta gånger ord som exempelvis ”Exklusivt”, ”Avslöjar” och

”Varning” då dessa ord kan kopplas till något sällsynt och viktigt som vi människor oftast har

starka kopplade situationer eller upplevda känslor till.

Givetvis gäller det att innehållet har en god kvalitét både när det gäller bild/video som

tillhörande text. Att ägna tid åt att se över ett inlägg innan publicering och exempelvis se till

att text och bild inte berättar exakt samma sak, vilket budskap som förmedlas och vara

allmänt noggrann är något som Boisen (2015) poängterar starkt. Att inläggen är formade

utifrån målgrupp och innehåller igenkänningsfaktorer är även det användbart. Att använda

runda objekt samt använda uppmärksamhetsväckande färger som exempelvis röd och orange

när tillfälle finns är också enligt Boisen (2015) användbart.

Marknadsföring på Instagram Instagram har gjort en möjlighet för företagare att skaffa ett företagskonto. Genom att

använda ett företagskonto får kontoinnehavaren tillgång till statistik kopplat till olika inlägg,

följare och händelser. Med ett företagskonto kan exempelvis statistik kring hur ett inlägg

presterar under dagen mätt i realtid presenteras samtidigt som olika statistik om hur följare

integrerar med olika händelser och inlägg (BusinessInstagram 2017).

Falk (2015) presenterar enligt henne själv ”En perfekt guide kring marknadsföring på

Instagram” och menar att inlägg bör engagera följarna genom att aktivt be följare om råd och

feedback angående en produkt eller tjänst. Genom att be följare om råd och feedback

förmedlas en känsla av delaktighet och följarna känner att deras åsikt är viktig. Hon menar

även att företaget bör ge följare rätt förutsättningar för att kunna känna en nära relation till ett

Figur 2: Exempel på företag som marknadsför via sociala medier.

Källa: Ikea (2017); Arla Sverige (2017); Lekextra (2017);

Zlatanibrahimovicparfums (2017); Pineberry Academy (2017).

13

företag och dess varumärke. Detta kan göras genom att publicera inlägg där följarna kan få en

inblick i företaget och få vara med ”bakom kulisserna”. Falk menar fortsatt att det är lättare att

köpa en tjänst eller produkt från ett företag om köparen känner en relation och koppling till

säljaren/företaget, detta menar även Szymczak (2015) som dessutom lyfter företags

medvetenhet kring vad mottagarna uppskattar och är intresserade utav som en viktig del inom

marknadsföring.

Att lära känna sina följare är viktigt då företag bör ha någorlunda koll på vad just sin

målmarknad är intresserad av och vad de uppskattar (Falk 2015; Szymczak 2015;

BusinessInstagram 2017). Att använda hashtags är ett populärt och effektivt sätt att försöka nå

ut till fler människor. Vid användning av hashtags bör givetvis hashtagen vara kopplad på ett

eller annat sätt till företag och dess varumärke. Eftersom att bilden har störst fokus på

Instagram så kan en idé vara enligt Boisen (2015) att använda bilden till att uppmana till olika

handlingar istället för att uppmana i bildtexten under bilden. Att en smyckesbutik publicerar

ett inlägg på ett halsband med en överliggande text på bilden där det står ”Morsdagpresent”

kan ses som effektivare än att endast presentera info i bildbeskrivningen. Att uppmana följare

att ”tagga” vänner eller gilla/kommentera i olika situationer kan även det öka spridningen av

ett företags inlägg och profil. Att arrangera tävlingar där följare ska gilla/kommentera ett

inlägg för att vara med är också en användbar strategi vid marknadsföring på Instagram menar

Falk (2015).

Att använda annonser för att synas i flödet hos icke följare kan också vara användbart. Denna

funktion har blivit möjlig genom Facebooks annonsverktyg som kan kopplas samman med ett

företags profil på Instagram. Genom att använda annonser kan företag nå specifika

målgrupper på ett enklare sätt. Om företaget dessutom har kunskap kring sin målgrupp och

vad de ser som attraktivt och intressant så kan annonser ses som ett framgångselement

(Åslund 2015).

Exempel på marknadsföring på Instagram

Nedan följer exempel av olika typer av marknadsföring på Instagram.

Annonser och så kallade ”sponsrade inlägg”

Annonser kan alltså förekomma i användarens flöde

utan att användaren följer det företag som lagt ut

annonsen. Som användare kan hen urskilja ett

annonserat inlägg från ett ”vanligt” genom att se om

inlägget har ordet ”Sponsrad” uppe i höger hörn (se

figur 4).

Figur 3: Pineberry Academy är exempel

på företag som använder annonsering på Instagram.

Källa: Pineberry Academy (2017).

14

Företag och deras kontosida på Instagram Företag som använder företagskonto på Instagram ger användare åtkomst till direkt

kontakt via knappar på företagets kontos startsida. Givetvis kan företag använda så kallade

standardkonton också, Lekextra (lekextratorsby) som visas i exempelbilden i figur 5

använder ett standardkonto.

Två olika typer av inlägg från företag

Figur 4: Lekextra och IKEA på Instagram.

Källa: Lekextra Torsby (2017); Ikea Sverige (2017).

Figur 5: Exempel på inlägg från Zlatan Ibrahimovic´ Parfums och Arla Sveriges

Instagramkonto.

Källa: Zlatan Ibrahimovic´ Parfums (2017); Arla Sverige (2017).

15

Både ”zlatanibrahimovicparfums” och ”arlasverige” använder sig i dessa exempel av

uppmaningar till följare. ”zlatanibrahimovicparfums” använder även hashtags och

arrangerar en tävling där följare uppmanas till att tagga och kommentera bilden. Som

tidigare nämnts så menar Falk (2015) alltså att dessa typer av inlägg är framgångsrika för

att kunna sprida och marknadsföra sitt företag, varumärke och olika produkter på

Instagram (se figur 6).

Marknadsföring på Snapchat Marknadsföring på Snapchat är i dagsläget inte lika ”synlig” som på Instagram. I en artikel

publicerad av VA.se (Veckans Affärer) (2016) visas en lista som den digitala byrån ”The

Amazing Society” skapat där olika tips kopplat till företag som använder Snapchat i sin

marknadsföring presenteras och diskuteras. VA.se refererat till ”The Amazing Society” menar

att ett levande konto där bakom-kulisserna-material och spontana men även planerade inlägg

är framgångsrikt. Att anordna tävlingar där användare måste följa en hel Story för att sedan ta

en så kallad skärmdump (eng. screenshot) på sista inlägget för att delta, är även det

användbart för att på så vis få användare att se all info som ett företag vill nå ut med.

Lika som VA.se menar även Stelzner (2016) i sin (2016 Social media marketing industry-

)rapport ”How Marketers Are Using Social Media to Grow Their Business” att Snapchat är en

framtidsplattform där företag och marknadsförare är intresserade av att använda och lära sig

mer för att utveckla sin verksamhet. Stelzner menar även att procentantalet marknadsförare

som planerar att använda Snapchat för marknadsföring har på ett år (från 2015 till 2016) ökat

från 7 % till 16 %. Det framgår också att marknadsförare som har intresse av att lära sig mer

om Snapchat har från år 2015 till 2016 ökat från 19 % till 28 %.

Snapchat erbjuder företag olika möjligheter för marknadsföring. ”Snap Ads”, ”Sponsored

Geofilters” och ”Sponsored Lenses” är tre olika typer av marknadsföringsmöjligheter som

Snapchat erbjuder (Snapchat 2017, Ad Products; Sponsored Geofilters; Sponsored Lenses).

Så kallade ”Snap Ads”, det vill säga annonser läggs in mellan en användares vänners

publicerade Stories och har samma tidsramar som för en personlig användares snap, det vill

säga, maxtiden för en annons är tio sekunder. Direkt i annonsen kan användaren exempelvis

välja att klicka på annonsen och läsa mer eller klicka bort annonsen och fortsätta snapa.

Annonser avbryter inte en Story utan läggs mellan olika personers Stories (Snapchat 2017, Ad

Products; Annonser).

”Sponsores Geofilters” är filter som kan användas gratis utifrån den geografiska position

som användaren befinner sig på. Filtren är skapade för att på ett finurligt sätt öka

tillfredställelsen hos användarens snap. Olika typer av kampanjer kan användas där

exempelvis en person som befinner sig i en geografisk position av ett event, en butik, en

flygplats etcetera, får tillgång till och kan använda dessa specifika filter (Snapchat 2017,

Sponsored Geofilters).

Snapchat erbjuder användare olika typer av linser/objektiv vid skapandet av en snap. Snapchat

har egna ”standard linser” som användaren gratis kan använda genom att låta kameran hitta

ett ansikte att applicera en lins/objektiv på. Ett exempel på en av Snapchat’s egen lins är en

hundlins där ansiktet som kameran fokuserar på blir tilldelad hundöron och nos, om ansiktet

som kameran fokuserar på öppnar munnen faller det ut en hundtunga som slickar mot

skärmen (Snapchat 2017, Snaps).

16

Dessa typer av linser/objektiv kan även företag skapa och låta Snapchatanvändare ta del av

och kallas därför ”Sponsored Lenses”. Företag kan alltså få en egen lins tillgänglig bland

Snapchats egna linser som användare sedan har fri tillgång till. Lika som Snapchats egna

linser kan företag skapa en lins som utvecklas/triggar igång beroende på vad ansiktet som

kameran fokuserar på gör. Om ansiktet höjer på ögonbrynen eller exempelvis gapar så kan en

ny detalj visas (Snapchat 2017, Sponsored Lenses).

Exempel på marknadsföring på Snapchat

Snap Ads

I figur 7 visas ett exempel på en så kallad Snap Ad (annons). Snap Ad:en är hämtad från

Snapchat.com och visas som ett filmklipp på deras hemsida, därav presenteras detta

exempel i en bildserie bestående av tre skärmdumpar från samma filmklipp.

Sponsored Geofilters

Ett exempel på hur ett så kallat Geofilter kan se ut visas i bildserien i figur 8. Lika som

Snap Ad:en ovan är exemplet hämtat från Snapchat.com och visas som ett filmklipp på

deras hemsida. Filmklippet presenteras här genom tre stycken skärmdumpar.

Figur 6: Exempel på en Snap Ad, det vill säga en annons på Snapchat.

Källa: Snapchat (2017).

Figur 7: Exempel på ett Geofilter på Snapchat.

Källa: Snapchat (2017).

17

Sponsored Lenses

Även exemplet i figur 9 är taget från Snapchat.com och visas som ett videoklipp. Linsen

utvecklas när ansiktet som kameran fokuserar på, höjer på ögonbrynen. Effekterna visas i

kronologisk ordning genom tre skärmdumpar från videoklippet.

2.3 Enkätfrågor kopplade till undersökningsfrågor samt mot teori

Nedan finns en uppställning och olika exempel på kopplingar mellan uppsatsens

undersökningsfrågor, teori samt undersökningens enkätfrågor. För att ta del av hela enkäten

hänvisas läsare till bilaga 1: ENKÄT.

2.3.1 Hur upplevs aktuella marknadsföringsverktyg och vilka för- respektive nackdelar

ser unga med marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat?

Vardera socialt mediums enkätfråga ”Vad ser du som positivt med marknadsföring och

företag på Instagram/Snapchat?” samt frågan ”Vad ser du som negativt med marknadsföring

och företag på Instagram/Snapchat?” samt varderas mediums enkätfråga gällande mediets

olika marknadsföringsverktyg som exempelvis ”Vad är din åsikt angående annonser på

Snapchat?” ses i en koppling till denna undersökningsfråga.

Enkätfrågorna grundades främst utifrån källorna Snapchat (2017) och Instagram (2017) men

även från Falk (2015) samt Åslund (2015), där de olika marknadsföringsverktygen fanns

presenterade och beskrivna.

2.3.2 Vad bör företags publiceringar på Instagram och Snapchat innehålla utifrån ungas

åsikter?

Enkätfrågorna ”På Instagram/Snapchat föredrar jag främst (!) att se…”, ”Om du skulle följa

ett företag på Instagram/Snapchat- Vad vill du främst (!) se hos företagets

Instagram/Snapchatpubliceringar?”, ”Om du skulle följa ett företag på Instagram/Snapchat-

Vad skulle du INTE vilja se hos företagets Instagram/Snapchatpubliceringar?” är kopplade till

Figur 8: Exempel på en Sponsored Lens, det vill säga sponsrad lins på Snapchat.

Källa: Snapchat (2017).

18

undersökningsfrågan ”Vad bör företags publiceringar på Instagram och Snapchat innehålla

utifrån ungas åsikter?”.

Svarsalternativ till vartdera mediums enkätfråga ”På Instagram/Snapchat föredrar jag främst

(!) att se…” är bland annat skapade med grund i Stelzner’s (2016) mening kring att

video/livevideo är framtidens marknadsföring.

Enkätfrågorna gällande spontan känsla och åsikt kring vardera socialt mediums olika

marknadsföringsverktyg, som exempelvis följande frågor kopplade till Geofilters på Snapchat

”Vad är din spontana känsla?” och ”Berätta varför du tror att du fick den känslan när du såg

klippet:”, där respondenten alltså fick besvara frågor med frisvarstext efter att ha sett ett

videoklipp, sågs som givande för både denna undersökningsfråga men samtidigt som ett

bidrag till undersökningsfrågan ”Hur upplevs aktuella marknadsföringsverktyg och vilka för-

respektive nackdelar ser unga med marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat”.

Alla dessa enkätfrågor med en koppling till vardera socialt mediums olika

marknadsföringsverktyg med tillhörande frisvarstext med åsikter, sågs även tillföra mycket

till den helhetsbild som ville identifieras gällande jämförelsen mellan Instagram och Snapchat

och medernas företags- och marknadsföringspotential.

2.3.3 Varför använder unga Instagram och Snapchat?

Vardera social medies enkätfråga ”Vilket är det främsta (!) motivet till din användning av

Instagram/Snapchat” samt tillhörande svarsalternativ är kopplad till denna

undersökningsfråga, och är skapad utifrån teori från bland annat Alhabash och Ma (2017),

Subrahamnyam et al. (2008).

2.3.4 Hur används Instagram och Snapchat av unga, vilka beteenden och trender är

aktuella?

Enkätfrågorna "Vilken social medie använder du mest?”, "Vilken social medie tycker du är

roligast/mest underhållande?" samt vardera medies fråga gällande upplevda trender är

kopplad till undersökningsfrågan ”Hur används Instagram och Snapchat av unga, vilka

beteenden och trender är aktuella?”. De relaterade enkätfrågor är bland annat skapade från

teorier från Falk (2015), Internetstiftelsen i Sverige (2016) samt Szymczak (2015) och

BusinessInstagram (2017) som bland annat tar upp exempel på trender ute på sociala medier.

2.3.5 Ändringar i studien

Till en början sågs identifiering av vad inlägg som väcker en uppmärksamhet hos unga

konkret bör innehålla som en del av undersökningen. Därav finns några frågor gällande

exempelvis vilken färg som uppmärksammades mest av respondenten med mera, med i

enkäten. Efter en tid togs ett beslut att lägga denna del av studien åt sidan, då ansvarig i

kontakt med handledare kom fram till att fler enkätfrågor samt en djupare teorigrund hade

behövts för att kunna slutföra studien.

19

3. Empiri Uppsatsens empiri är insamlad med hjälp av en enkät riktad till unga användare av

Instagram och Snapchat. Respondenterna har besvarat frågor kopplade till deras användning

samt uppfattning av marknadsföring samt företag på Instagram och Snapchat.

151 personer deltog i enkätundersökningen, varav 117 stycken var kvinnor, 33 stycken var

män samt 1 person ansåg sig vara ”Annat”. Alla frågor besvarades inte av alla 151 personer.

¡ Vid de ställen där en förklarande figur hänvisas till resultattexten, visas figuren under

texten, det vill säga efter hänvisandet ”(se figur X)”!

3.1 Användning av Instagram & Snapchat

Av de 151 deltagarna menade 59 personer att de använde Snapchat mest. 42 personer svarade

”Instagram”. 50 personer påstod att de använde både Snapchat och Instagram lika mycket (se

figur 10).

58 personer menade att de tycker att Snapchat är den sociala medie som är roligast/mest

underhållande. 55 personer tyckte Instagram. 38 stycken tycker att Snapchat och Instagram är

lika roliga/underhållande (se figur 11). Alla 151 deltagarna svarade alltså på denna fråga.

På frågan ”På Instagram föredrar jag främst (!) att se…” svarade 140 personer ”Bild” och de

resterande 10 personerna ”Video/Livevideo” (se figur 12). En deltagare valde att inte svara på

denna fråga.

Figur 9: Enkätfråga "Vilken social medie använder du mest?".

Figur 10: Enkätfråga "Vilken social medie tycker du är roligast/mest

underhållande?".

20

Samma fråga gällande Snapchat var resultatet jämnare fördelat då 78 personer föredrog

”Bild” och 72 personer föredrog ”Video/Livevideo” (se figur 13). En deltagare valde att inte

svara på denna fråga.

3.3 Instagram

Det största motivet till användning av Instagram hos deltagarna var ”Följa och dela vardag

med vänner/familj som har konton”, 75 personer svarade enligt detta. 34 personer ser

användningen som ”Tidsfördriv” och 19 personer menade att största motivet var för att

”Instagramma/Hålla kontakt med vänner/familj som bor långt bort”. 8 personer svarade att

motivet var att ”Få kontakt med nya människor”. 15 personer svarade ”Annat…” där motiv

som att få och ge inspiration var ett av toppmotiven i detta svarsfält. Motiv gällande sponsring

samt marknadsföring var också populärt (se figur 14). Alla 151 deltagare svarade på denna

fråga.

Figur 11: Enkätfråga "På Instagram föredrar jag främst (!) att se...".

Figur 12: Enkätfråga "På Snapchat föredrar jag främst (!) att se...".

Figur 13: Enkätfråga "Vilket är ditt främsta (!) motiv till använding av Instagram?".

21

På frågan angående upplevda trender på Instagram svarade 87 personer att de inte visste. 46

personer svarade ”Ja”, där hashtags var en av de mest nämnda trenderna. Att olika

publiceringar tillsammans matchar kontots flöde och att det är organiserat är också en upplevd

trend. Att använda nyheter i uppdateringar som exempelvis stories och livesändingar (som i

skrivande stund är relativt nytt) samt att ”tagga vänner” i bilder är upplevda trender som

kommer tätt efter hashtags och organiserade flöden. 18 personer svarade att de inte upplevde

några trender på Instagram. Alla 151 deltagare svarade på denna fråga.

136 personer skulle främst vilja se ”Produkter…” (70 personer) samt ”Bakom-kulisserna-

material…” (66 personer) hos ett företags Instagramkonto. 9 personer ville helst se

”Tävlingar…” och 2 personer valde alternativet ”Företagsinfo…” (se figur 15). 3 personer

valde alternativet ”Annat”. En person valde att inte svara på frågan.

Flest klick angående frågan gällande vad man inte ville se hos ett företags Instagramkonto

fick ”Företagsinfo, ex. historia, statistik, öppettider”. På andra plats gällande samma fråga

kom ”Tävlingar, ex. kampanjer, utlottningar”. Denna fråga var en flervalsfråga där

respondenten kunde välja att klicka i flera av svarsalternativen.

109 personer svarade att de följer företag på Instagram. 30 personer svarade ”Nej” varav

resterande 12 personer svarade att de inte visste (se figur 16). Alla 151 deltagare svarade

alltså på denna fråga.

Av de som inte följde företag på Instagram svarade drygt hälften, det vill säga 17 av de 30

personerna, att de skulle kunna tänka sig följa företag på Instagram. 20 personer svarade att de

”Kanske” skulle kunna tänka sig följa företag. 5 personer svarade ”Nej” på samma fråga.

Figur 15: Enkätfråga "Följer du något företag på Instagram?".

Figur 14: Enkätfråga "Om du skulle följa ett företag på Instagram - Vad vill du främst (!) se hos

företagets Instagrampubliceringar?".

22

3.3.1 Annonser/Sponsrade inlägg på Instagram

88 personer menade att deras spontana känsla angående annonser/sponsrade inlägg var

”Negativ”. 40 personer visste inte och de resterande 23 personerna hade en ”Positiv” spontan

känsla (se figur 17). Alla 151 deltagare valde alltså att svara på frågan.

Gällande frågan ”Har du eller skulle du kunna tänka dig att klicka på en annons på

Instagram?” svarade 64 personer ”Ja”. 49 personer svarade ”Nej”. 38 menade att de ”Kanske”

skulle kunna klicka på en annons (se figur 18). Alla 151 deltagare svarade på frågan.

Sponsrade inlägg/annonsering på Instagram

På frågan ”Vad är din åsikt angående sponsrade inlägg/annonser på Instagram?” menade de

flesta respondenter som var negativa att annonser är i vägen och att det är störande att få upp i

sitt flöde när man själv inte valt att vilja se dem. Många respondenter tyckte även att reklam

finns överallt och att det är jobbigt att alltid vara omringad av reklam. Nedan följer några

exempel på citat från respondenterna:

”Onödigt och är i vägen”

”Tycker inte om dom. De är inte vad jag har valt att se i mitt flöde.”

”Irriterande eftersom de oftast är om saker jag är helt ointresserade av.”

”Drygt, tycker inte om att det är reklam överallt”

Figur 16: Enkätfråga "Vad är din spontana känsla angående Sponsrade

inlägg/annonsering på Instagram?".

Figur 17: Enkätfråga "Har du eller skulle du kunna tänka dig att klicka på

en annons på Instagram?".

23

”Sånt ser man i tidningar, tv och överallt. Vore skönt att kunna slippa det någonstans och man följer ju faktiskt

folk av en anledning att man tycker det är intressant”

”Ibland blir det lite mycket reklam så själva produkten blir uttjatad och ointressant”

Det fanns även respondenter som hade delade meningar kring annonser på Instagram. Dessa

menade att reklam är jobbigt och ibland i vägen och störande men att vissa inlägg kan vara

intressanta och att man som användare kan inspireras av dem. Nedan följer några exempel på

citat från respondenterna:

”Jobbigt med reklam, men vissa inlägg kan vara intressanta.”

”Kan vara ganska irriterande ibland att det kommer upp någonting man inte är intresserad av och som man inte

följer. Samtidigt så kan man få inspiration och få upp ögonen för något företag man kanske inte hade tänkt på

innan. Så det är både positivt och negativt.”

”Om de intresserar mig jättemycket är de bra. Annars kan de vara lite i vägen bara.”

De respondenter som var positiva till annonser på Instagram menade att inläggen kan vara

roliga och inspirerande samt att man som användare kan upptäcka något nytt företag eller

någon ny produkt. Nedan följer några exempel på citat från respondenterna:

”Det kan vara bra om någonting som man är intresserad av dyker upp, som man annars inte hade hittat.”

”Kul med inspiration”

Största andelen av enkätdeltagarna har alltså en negativ inställning och känsla till annonser på

Instagram, De som svarat ”Vet ej” och att de har en ”Positiv” känsla har tillsammans 63 röster

vilket alltså inte når upp till andelen, det vill säga de 88 personer, som svarat att de har en

”Negativ” känsla angående annonser. Alla 151 deltagare valde att besvara frågan.

3.3.2 Marknadsföring/företag på Instagram Angående vad deltagarna ser som positivt samt negativt med marknadsföring och företag på

Instagram, är av liknande karaktär. Den största delen av undersökningens respondenter har

liknande negativa åsikter som angående annonser, men en stor andel visar även en förståelse

för företag som använder Instagram vid marknadsföring.

De positiva respondenterna menar bland annat att det är lättillgängligt när företag finns på

sociala medier samt att det är kul att företag engagerar sig. Flertalet respondenter menar lika

som gällande annonser att det kan inspirera användare samt hjälpa den att upptäcka nya

företag och produkter. Följande citat är exempel på åsikter från respondenter som ser

marknadsföring och företag på Instagram som positivt:

”Man kan upptäcka saker och företag man inte har hört talas om förut”

”Roligt att företag engagerar sig i sociala medier”

”Lättillgängligt”

”Man får se fler produkter som kanske skulle kunna vara intressant för en.”

Åsikter kring vad som ses som negativt med marknadsföring och företag på Instagram bottnar

oftast i att det är irriterande och ointressanta uppdateringar. Flertalet respondenter nämnde

24

även att det kan bli för mycket reklam och att uppdateringar kan bli tjatiga och att företagens

uppdateringar alltså kan ge en för ”säljande” känsla som inte ”hör hemma” på Instagram.

Följande åsikter är exempel på citat från respondenter som menar att de ser negativt på

marknadsföring och företag på Instagram:

”Risk att de blir för säljfokuserade. Jag skulle inte uppskatta om företag använde de som en säljkanal utan ser det

mer som en chans för dem att dela mer spontan information/inspiration”

”När man får se det som förväntas. Ex att en Ica butik visar upp veckans extrapriser. Det finns redan att se på

reklambladet”

”Inlägg som inte intresserar en.”

”Känns lite tjatigt i vissa företags uppdateringar, följer inte så många företag pga att det ofta inte är särskilt

inspirerande bilder”

3.4 Snapchat

Det främsta motivet till användning av Snapchat är ”Snapchatta/Hålla kontakt med

vänner/familj som bor långt bort, 62 personer svarade enligt detta. Det näst största motivet

som 58 personer valde, var ”Följa och dela vardag med vänner/familj som har konton”. 18

personer menade att det största motivet var ”Tidsfördriv”. 4 personer använde Snapchat

främst för att få kontakt med nya människor och 8 personer svarade ”Annat” (se figur 19). En

person valde att inte svara på frågan.

57 personer visste inte om de upplevde att det finns trender på Snapchat. 34 personer svarade

”Nej”. 60 personer svarade ”Ja” angående att det upplevs finnas trender på Snapchat. Några

av de mest nämnda trenderna menas vara olika typer av linser som menas vara populära att

användas vid olika tidpunkter. Att hålla en ”strike” med vänner, det vill säga uppehålla ett

kontinuerligt snapchattande varje dag med en eller flera vänner, menades också vara en trend.

Alla 151 deltagare valde att svara på frågan.

95 personer menade att de främst skulle vilja se ”Bakom-kulisserna-material” hos ett företags

Snapchatkonto. 37 personer valde att klicka på alternativet ”Produkter, ex. nyheter, reavaror,

användning”. 10 personer ville se ”Tävlingar, ex. kampanjer, utlottningar” och 1 person valde

Figur 18: Enkätfråga "Vilket är ditt främsta (!) motiv till använding av Snapchat?".

25

alternativet ”Företagsinfo…” (se figur 20). 5 personer valde alternativet ”Annat”. 3 av 151

deltagare valde att inte svara på frågan.

”Företagsinfo, ex. historia, statistik, öppettider” var det alternativ som flest deltagare med stor

marginal inte skulle vilja se hos ett företags Snapchatsuppdateringar. På andra plats gällande

samma fråga kom alternativet ”Tävlingar, ex. kampanjer, utlottningar” vilket hade drygt lika

stor andel röster som en tredjedel av ”Företagsinfo…” som alltså hade flest röster. Denna

fråga var en flervalsfråga där respondenten kunde välja att klicka i flera av svarsalternativen.

På frågan ”Följer du något företag på Snapchat?” svarade 118 personer ”Nej” och 28 personer

”Ja”. 4 personer svarade ”Vet ej”. 1 av 151 deltagare valde att inte svara på frågan.

20 personer som svarade antingen ”Nej” eller ”Vet ej” på frågan ”Följer du något företag på

Snapchat?” svarade att de skulle kunna tänka sig att följa ett företag på Snapchat. 50 deltagare

svarade att dom inte skulle kunna tänka sig det medan 51 deltagare svarade ”Kanske” (se

figur 21).

3.4.1 Annonser på Snapchat

I enkäten fick deltagarna se tre olika typer av annonsfilmklipp och sedan svara ”Positiv”

”Negativ” eller ”Vet ej” på frågan ”Vad är din spontana känsla?”

På alla dessa tre annonsklipp fick svaret ”Negativ” flest antal röster vilket följdes av ”Vet ej”,

även detta på alla tre annonser. Svaret ”Positiv” fick som högst 34 antal röster på ett av

annonsklippen.

Figur 19: Enkätfråga "Om du skulle följa ett företag på Snapchat - Vad vill du främst (!) se hos företagets

Snapchatpubliceringar?".

Figur 20: Enkätfråga "Skulle du kunna tänka dig att följa företag på Snapchat?".

26

På frågan ”Vad är din åsikt angående annonser på Snapchat?” menade de flesta av

respondenterna att annonser inte hör hemma på Snapchat och att de är störande och ivägen.

Många menade även att reklamen är påtvingad och inget man vill ha på sin privata Snapchat.

Nedan följer några exempel på citat från respondenter som ser negativt på annonser på

Snapchat:

”Jag tycker det är drygt att det ska förekomma så mycket påtvingad marknadsföring överallt. Vill jag kolla in ett

företag så gör jag det via en hemsida eller nu via snapchat, jag vill dock kunna göra det självmant”

”Lite tråkigt! Snap är mer privat än Instagram! Vill inte ha reklam där”

”Tycker inte om dom. De är i vägen.”

”Mer störande än på Instagram, har mer bråttom på Snapchat”

”Jag är trött på annonser, ser det överallt och ofta samma hela tiden. Det har gjort så att jag inte bryr mig längre

vad jag ser för någon annons, de har gjort så att jag inte blir påverkad av dem över huvud taget”

”Känns lite tråkigt. Snapchat känns mer ”stängt” än Instagram. Typ att det här är min snap, varför massa

reklam?”

De respondenter som hade delade meningar gällande annonser på Snapchat menar att det kan

vara störande och påtvingat men att vissa inlägg kan vara användbara och inspirerande. Nedan

visas exempel på citat från respondenter med delade meningar kring annonser på Snapchat:

”Både bra och dåligt. Vissa saker är användbara”

”Tycker det stör lite då det känns påtvingat.”

”Kan vara lite påtvingade”

De respondenter som hade en positiv inställning till annonser på Snapchat menar att

annonserna inte påverkar användaren och att det ibland kan va tidsfördriv vilket gör att man

som användare inte bryr sig så mycket om de finns där eller inte. Nedan finns exempel på

citat från respondenter med en positiv åsikt:

”Tycker det är ok, tidsfördriv liksom”

”Det påverkar mig inte så jag har inget emot det”

3.4.2 Geofilters på Snapchat

79 personer har en ”Positiv” spontan känsla angående Geofilters. 42 personer svarade ”Vet

ej” och 28 personer svarade att de har en ”Negativ” känsla angående Geofilters (se figur 22).

2 personer valde att inte svara på frågan.

27

De respondenter som har en positiv åsikt till Geofilters menar att Geofilters är något roligt och

något som fyller ut bilder/videos. Respondenterna menar även att det är ett kreativt och roligt

sätt att kunna visa familj och vänner vart man som användare befinner sig eller vad man som

användare gör. Nedan följer exempel på citat från respondenter i enkätstudien som har en

positiv åsikt kring Geofilters på Snapchat:

”Det visar både vart jag är och vad jag gör, smidigt!”

”Kreativt och roligt.”

”Kan vara kul för att berätta vart man är/ vad man gör. Dessutom är det frivilligt att ha med på snapen.”

”Jag tycker de är kul att använda för att fylla ut bilderna”

”Kul filter som man samtidigt har reklam i vilket funkar för min del, det stör mig inte.”

”Det är kul. Det blir lite annat och roligare.”

Några av undersökningens respondenter menar att det kan vara kul att använda Geofilters

ibland men att tillfällena att använda dem inte uppstår så ofta. Några respondenter med en lite

mer negativ attityd kring Geofilters menar att Geofilters ibland kan bli för marknadsförande

och säljfokuserade. Nedan visas två citat från respondenter som deltagit i undersökningen:

”Kan va kul ibland men väldigt sällan jag använder det.”

”Jag har en förståelse att events som är nära vill locka mer folk men det känns mest påtvingat.”

78 personer menar att de använder Geofilters ”Ibland” om de finns tillgängliga på den

destination användaren befinner sig på. 38 personer svarade ”Aldrig” och 32 personer svarade

”I hög grad” på samma fråga (se figur 23). 3 av 151 deltagare valde att inte svara på frågan.

Figur 21: Enkätfråga "Vad är din spontana känsla angående Geofilters?".

Figur 22: Enkätfråga "Använder du Geofilters om de finns tillgängliga på den

destination du befinner dig på?".

28

3.4.3 Linser på Snapchat 76 personer svarade ”Ibland” på frågan ”Använder du företagsobjektiv/linser om de finns

tillgängliga?” 39 personer svarade ”Aldrig” och 32 personer svarade ”I hög grad” (se figur

24). 4 personer valde att inte svara på frågan.

På frågan ”Vad är din åsikt angående Företagsobjektiv/linser?” menade de respondenter med

en positiv åsikt att Företagsobjektiv/linser är något som är roligt att använda och fyller ut

bilder eller videos. Många respondenter menade även att Företagsobjektiv/linser inte ses som

negativ marknadsföring utan som en roligare typ av reklam. Respondenter menar också att det

positiva med Företagsobjektiv/linser är att de ibland kan ge användaren tips om att ett företag

har släppt en ny chokladsmak eller liknande. Nedan finns exempel på citat från positivt

inställda respondenter till Företagsobjektiv/linser:

”Smart och intressant marknadsföring”

”Man ser det inte som en marknadsföring utan som en rolig grej.”

”Jag tycker att de är roliga. Blir inte direkt påverkad av de men kan vara som en liten information om det tex är

ett filter som representerar en ny film eller produkt.”

”Roligare typ av reklam som jag hellre stöter på än "vanliga annonser".”

”Roligt för att få det lilla extra till bilderna”

De respondenter som hade delade meningar gällande Företagsobjektiv/linser menar att de kan

vara roliga att använda ibland men att de samtidigt inte skulle bry sig om de inte skulle finnas.

De respondenter som har en negativ åsikt kring Företagsobjektiv/linser menar att det är något

som inte används och att dessa objektiv/linser är marknadsförande och överflödiga. Nedan

finns exempel på citat från respondenter i undersökningen:

”Tycker det kan vara lite roligt ibland. Annars har jag ingen speciell åsikt”

”Inget jag själv brukar använda och överflödigt för det mesta.”

”Tycker de är fula och marknadsförande”

3.4.4 Marknadsföring/företag på Snapchat

På frågorna angående vad respondenterna ansåg som positivt och negativt med

marknadsföring och företag på Snapchat menade de med en positiv mening att man som

Figur 23: Enkätfråga "Använder du företagsobjektiv/linser om de finns tillgängliga?".

29

användare får möjlighet att följa företag som man är intresserad utav och tycker om.

Respondenterna menar även att man som användare kan få upp ögonen för nya företag eller

produkter och att det är ett bra sätt för företag att nå fram. Nedan följer exempel på citat från

respondenter med en positiv mening kring företag och marknadsföring på Snapchat:

”Kan väcka intresse för nya företag eller produkter.”

”Ger företag möjlighet att göra reklam samtidigt som vi privatpersoner kan följa de företag vi tycker om.”

”Att det är ett enkelt sätt att göra reklam roligt”

”Bra sätt för företag att nå fram!”

Respondenter som både hade en positiv samt negativ känsla kring företag och marknadsföring

på Snapchat menade att det främst var annonser som var störande och påträngande medan

Företagsobjektiv/linser och Geofilters var något positivt, eftersom att de är roliga och även

frivilliga att använda. Nedan följer exempel på citat från respondenter med en blandad åsikt

kring företag och marknadsföring på Snapchat:

”Positivt att man inte blir störd av det (förutom på filmerna som kommer mellan stories).”

”Sådär. Reklam är störande men samtidigt kan det vara kul med filter”

”Det kan ibland vara jobbigt när det poppar upp annonser. Däremot filters kan man välja själv, så det tycker jag

om.”

De respondenter som tycker att företag och marknadsföring på Snapchat är något negativt

menar att det är störande att få upp reklam på sin personliga Snapchat och att det ofta blir för

mycket reklam och köphets. Nedan är några urplockade exempel på citat från respondenter

med en negativ åsikt:

”Jobbigt när det är för mycket reklam”

”Samma som det egentligen är på alla sociala medier. KÖP! Det blir mer en hets än att man bara ska visa upp en

produkt”

”Stör och är i vägen.”

3.5 Vad är intressant och attraktivt?

Att undersökningens respondenter ser, uppfattar och förstår ett syfte och sammanhang bakom

reklamklipp, att de inte är för säljinriktade och att personliga intressen spelar in i frågan

gällande marknadsföring på Instagram och Snapchat, kan läsas mellan raderna. Att

marknadsföring är skapad på ett sätt som visar något överraskande, oväntat eller ovanligt och

är av komiskt slag för att på så sätt framhäva positiva känslor hos mottagaren, kan även det

tolkas som viktiga faktorer enligt undersökningens respondenter. Dessa tolkningar grundas

bland annat ifrån respondenters åsikter kopplade till enkätfrågor där deltagaren fick titta på

exempel på annonser samt Företagsobjektiv och Geofilters och sedan fylla i ett fritextsvar (se

bilaga 1: ENKÄT).

Det kan även läsas mellan raderna att undersökningens respondenter ser Snapchat som ett mer

personligt socialt medium än Instagram. Annonser på Snapchat tolkas av författaren uppfattas

av respondenterna som irriterande och påträngande medan Geofilters och Linser uppfattas

som en rolig och mindre påträngande detalj och marknadsföring. Det kan även läsas mellan

30

raderna att majoritet av uppsatsens respondenter uppfattar och ser Snapchatannonser som

marknadsföring men inte Geofilters och Linser.

På Instagram kan tolkas att det egna intresset gällande främst produkter är av största intresse.

Även på Instagram ser respondenterna att det finns ett köphets där en personligare sida av

företag och produkter skulle uppskattas och vara av intresse.

Att användaren själv har möjlighet att välja att se eller använda olika typer av

marknadsföring/företagsinfo är något som också kan tolkas som attraktivt på både Instagram

och Snapchat.

Det kan även tolkas att uppsatsens respondenter ser nyheter på Instagram- och Snapchatappen

eller olika funktioner som trendigt, attraktivt och intressant.

31

4. Analys Denna analysdel består av fyra underrubriker där analys av empiri samt teori möts för att

tillsammans understödja en övergripande analys och jämförelse av marknadsförings- och

företagspotential på Instagram och Snapchat.

4.1 Användning av Instagram och Snapchat

Alhabash och Ma (2017) och Subrahmanyam et al. (2008) menar att några av de starkaste

motiven till användning av sociala medier är att hålla kontakt och följa och dela vardag med

vänner och familj. Uppsatsens enkätundersökning visar att Alhabash och Ma (2017) samt

Subrahmanyam et al. (2008) speglar de svar som med marginal har fått flest klick gällande

respondenternas motiv till användning av Instagram. Motiv till användning av Snapchat

skiljer sig däremot från Alhabash och Ma (2017) och Subrahmanyam et al. (2008) teorier där

det främsta alternativet istället menas vara att hålla kontakt med vänner/familj som bor långt

bort. Det just nämnda svarsalternativet kom, inom den sociala medien Instagram, på tredje

plats.

Något som dock bör belysas är att det givetvis kan vara så att det finns ett slags överlapp

mellan svarsalternativen ”Hålla kontakt med vänner/familj som bor långt bort” och ”Hålla

kontakt och följa och dela vardag med vänner och familj”. Dessa två svarsalternativ kan alltså

ses som lika i ett avseende, men skulle även kunna innebära att Snapchat ses av

respondenterna som en social medie där främst användning sker utifrån ett behov av

kommunikation till någon. I detta perspektiv så skulle alltså användarens ”behov” på

Instagram istället bestå av en enklare form av att användaren vill underhållas, och detta då

genom att se och följa inlägg och andra användare.

För att försöka förtydliga det ovan just nämnda, i en metaforisk bild, skulle detta kunna

beskrivas som att Snapchat kan ses som en person som har ett behov av att köpa godis.

Personen behöver ta sig igenom staden, det vill säga från punkt A till punkt B, köpa godiset

och sedan åka hem.

Instagram skulle istället kunna ses som en person där ”behovet” är att vilja ha något att gå

runt och titta på ”i stan”, och egentligen inte har något behov av att köpa något, utan strosar

runt och kollar i olika skyltfönster för nöjes skull för att sen åka hem när personen känner sig

nöjd.

Vaterlaus et al. (2016) menar utifrån sin undersökning att Snapchatanvändare främst chattar

och delar snaps med samma människor medan Instagram ses användas som en social medie

där användare har en större acceptans i att släppa in nya människor och hitta och följa dessa.

Utifrån detta är det kanske ingen slump att många respondenter i denna studie menar att

exempelvis marknadsföringsalternativet annonser på Snapchat, uppfattas som ett slags

intrång.

Utifrån detta kan det tänkas att det kanske inte heller är så förvånande att de flesta negativa

respondenter till annonsering på Snapchat i denna undersökning, menar att marknadsföring

”inte hör hemma på Snapchat”. Att det var en större andel respondenter på Instagram än på

Snapchat, som i en positiv mening menade att det kan vara inspirerande och roligt att

upptäcka nya företag eller produkter via annonsering, är förmodligen inte heller så förvånande

vid eftertanke.

32

För att återgå till metaforen (där Snapchat ses som en person som behöver ta sig från punkt A

till punkt B för att tillfredsställa sitt behov av att köpa godis (d.v.s. behovet av

kommunikation från person A till person B) och där Instagram är en person som underhålls av

att strosa runt ”på stan” och kolla i skyltfönster (d.v.s. underhålls av att scrolla och klicka runt

i Instagramflödet)) så kan ett sammanhang ses i att Snapchatpersonen tycker att det är

störande och i vägen om olika ”element” (d.v.s. annonser) plötsligt skulle befinna sig mitt i

vägen mellan punkt A och B. En koppling kan även ses i att det kan vara mer accepterat om

olika ”element” (d.v.s. annonser) skulle dyka upp när ”användaren”/personen endast strosar

runt och kollar i skyltfönster (d.v.s. scrollar i Instagramflödet) och då kanske till och med kan

se det som inspirerande och som något positivt om något intressant och roligt plötsligt skulle

dyka upp eller upptäckas.

4.2 Marknadsföringsverktyg på Instagram och Snapchat

Just gällande annonsering så kan det alltså finnas en lite större acceptans på Instagram som

även Vaterlaus et al. (2016) påstår. De negativa åsikterna är övervägande lika som gällande

annonser på Snapchat, men det nämns inte av denna studies respondenter att annonsering ses

som jobbigt och ”inkräktande” på samma sätt som det menas upplevas på Snapchat.

Prodan (2012) menar att användare som utsätts för stora mängder information i en snabb takt

skulle kunna leda till att det blir svårare för användaren/mottagaren att ta till sig

informationen och att informationen då även kan ses som ointressant. Detta skulle kunna ses i

relation till annonser och att många av de respondenter i denna undersökning som har en

negativ åsikt, menar att annonserna ofta är just ”ointressanta” och att det upplevs att ”det är

reklam överallt”. Det skulle helt enkelt kunna vara så att det samhället som unga, och

undersökningens respondenter lever i, skulle kunna ha skapat/byggt upp dessa åsikter hos

respondenterna själva. Det skulle alltså kunna vara så att företagen i samhället har skapat

denna negativa attityd/åsikt hos vissa unga med företagets egen marknadsföring. Tanken kan

vara långsökt eller självklar och givetvis är det förståeligt att företag bör använda

marknadsföring för att kunna slås om marknadsandelarna, men oavsett så ses tanken i detta

fall som intressant.

De flesta respondenter i denna undersökning har enade meningar gällande att det finns för

mycket reklam ”överallt” och att annonser är störande och irriterande, men tolkningar kan

alltså göras att annonsering på Snapchat känns som ett ”intrång” hos användaren medan

annonsering på Instagram kan tolkas som negativt men inte på samma inkräktande sätt som på

Snapchat.

Anledningen till att annonsering kan uppfattas och tolkas vara mer accepterat på Instagram än

på Snapchat skulle kunna bero på att användarna just ser Snapchat som en mer privat medie

där kommunikationen sker direkt till och mellan människor. Att kommunikationen oftast sker

via bilder eller videos, som på ett enklare sätt än bara text, kan visa och beskriva känslor och

på så sätt upplevas som mer personligt (Vaterlaus et al. 2016), är förmodligen något som

också påverkar känslan av att Snapchat är ett mer privat medium än Instagram. Det skulle

också kunna bero på att Instagram med koppling till marknadsföring, kan ha haft andra typer

av ”grundmöjligheter” då användarsyftet Instagram och Snapchat emellan skiljer sig.

Instagrams grundanvändarsyfte är att publicera och dela bilder och videos medan Snapchats

användarsyfte grundas i att chatta och kommunicera med snabba och korta meddelanden från

en person till en annan.

33

Att Instagram i företags- och marknadsföringssynpunkt har ”bättre” förutsättningar än

Snapchat i och med just utformning och upplägg av medien, i samband med den inställning

som tolkas finnas hos undersökningens unga respondenter, skulle alltså kunna vara en ledande

orsak till att annonsering tolkas ses på detta sätt.

Att Instagram skulle ha ”bättre” förutsättningar för företag vid marknadsföring är dock oklart.

Enligt denna uppsats enkätundersökning visar det sig att de flesta respondenter ser

marknadsföringsverktygen Geofilters och Företagsobjektiv/linser som något positivt.

Marginalen av respondenterna menar bland annat att Geofilters är kul, smart och något som

fyller ut bilder/videos. 78 av 150 personer svarade att de ibland använder Geofilters om de

finns tillgängliga. 32 personer menade att de använder Geofilters ”I hög grad” och 38

personer svarade ”Aldrig” på samma fråga. Detta innebär att andelen som är starkt negativ till

Geofilters är jämförelsevis liten med den andel som ser Geofilters som något sånär positivt

och mycket positivt.

Företagsobjektiv/linser har snarlika svar och åsikter som de gällande Geofilters vilket kan ses

som intressant i reflektion kring åsikter angående annonser och marknadsföring/företag på

Snapchat. Gällande annonsering på Snapchat var det inga tvivel om att de flesta

respondenterna hade en negativ inställning till detta, däremot är alltså även de flesta

respondenter positiv till Geofilters och Företagsobjektiv/linser.

Något som framgick i resultatdelen är att det kan vara så att respondenterna i denna

undersökning inte ser Geofilters och Företagsobjektiv/linser som marknadsföring och reklam.

”Annons” är ett ord som är starkt kopplat till just marknadsföring och ”reklam” som många

respondenter nämner i enkäten. Detta skulle kunna betyda att, och som också kan tolkas av

åsikter och svar i enkäten, att respondenterna skiljer, medvetet eller omedvetet, på olika

marknadsföringsverktyg. Det kan också betyda att respondenterna inte uppfattar eller inte har

någon form av förutsatt mening kring dessa, i skrivande stund, någorlunda nya och (ur

företagssynpunkt) smarta utformade marknadsföringsverktyg som Geofilters och

Företagsobjektiv/linser faktiskt visar sig vara.

4.3 Instagram VS Snapchat

Majoritet av respondenterna i denna undersökning menar att valet mellan att se bilder eller

video/livevideo på Instagram faller på bilder. Detta resultat är inte lika övertygande när

samma fråga ska besvaras gällande Snapchat. Gällande Snapchat visar det sig att andelen

respondenter som menar att de främst vill se bild versus video/livevideo är snarlika. 78

personer vill främst se bild medan 72 personer främst vill se video/live video på Snapchat.

Vad detta egentligen betyder kan vara svårt att bena ut, men enligt Stelzner (2016) så är

användning av video/livevideo framtidens marknadsföring vilket skulle kunna betyda att

företag där videoklipp är av högsta prioritet vid marknadsföring kan se Snapchat som bäst

passande medium.

Utifrån detta så kan det kanske vara så att det egentligen är Snapchat, och inte Instagram, som

har de klaraste förutsättningarna för marknadsföring. Utifrån marknadsföringsverktyg och de

möjligheter som finns i skrivande stund på Instagram och Snapchat för företag, så är

fördelarna på Snapchat helt klart Geofilters och Företagsobjektiv/linser medan Instagrams

verktyg för annonsering tolkas utifrån uppsatsens respondenter vara under nedgång.

En av de frågor där respondenternas svar har skiljt sig mellan Instagram och Snapchat är

gällande vad respondenterna främst vill se i företags publiceringar. På Instagram är önskan

34

främst att se produkter (70/150 antal röster) som är tätt följt av bakom-kulisserna-material

(66/150 antal röster). Detta skiljer sig däremot när samma fråga ställts angående Snapchat där

bakom-kulisserna-material står som stabil vinnare (med 95 av 148 röster). Detta kopplar oss

in på Prodan (2012) samt Lundin och Lundqvist’s (2010) teorier kring vikten av att företag

bör har klara uppsatta mål med vad som vill fås ut av marknadsföringen på sociala medier,

samt vilka budskap som vill förmedlas. Är ett företag främst ute för att marknadsföra sina

produkter kan exempelvis Snapchat ses som en mindre passande miljö för marknadsföring.

109 personer svarade i uppsatsens enkätundersökning att de följer företag på Instagram vilket

inte speglade svaren på samma fråga gällande Snapchat där endast 28 personer svarade att de

följde företag på Snapchat. Detta resultat skulle kunna betyda att Instagram har kommit längre

gällande marknadsföring och företagande, som diskuterades tidigare. Detta eftersom att fler

respondenter i denna undersökning, följer företag på just Instagram än på Snapchat. Detta

skulle å andra sidan lika gärna kunna betyda att Snapchat har framtiden för sig bara ”bollen

rullas igång” och ungdomarna blir informerade kring att företaget finns på Snapchat. Det

skulle däremot samtidigt kunna betyda att denna undersöknings respondenter helt enkelt inte

är intresserade av att följa företag på Snapchat utan ”nöjer sig” med företag på Instagram eller

på andra kanaler. Det sistnämnda alternativet kan dock anses som svårt att tro då det som

bekant är frivilligt för en användare att välja att följa ett företag på Instagram, Snapchat eller

andra kanaler, det vill säga, det är alltså något som användaren kan välja själv att göra eller

inte. I och med detta så ses inte någon ”risk” till att företag som har, eller har tänkt att skapa

ett konto, på Snapchat ligger i ett ”underläge” gällande intresserade följare/mottagare jämfört

med företag som har, eller har tänkt att skapa ett konto, på Instagram. Detta kan även kopplas

till att många respondenter berättade i enkäten att de uppskattade att användaren själv hade

möjlighet till att just välja själv, om hen exempelvis ville använda vissa specialeffekter eller

inte. Något som också framgick i enkäten är att båda medierna är likgiltiga i frågorna ”Vilken

social medie använder du mest?” samt ”Vilket social medie tycker du är roligast/mest

underhållande?” vilket kan ses som viktiga bidrag till diskussionen ovan.

4.4 Ungdomar som målgrupp

Falk (2015) och Szymcak (2015) menar att marknadsförande företag bör ha koll på vad sin

målgrupp uppskattar och intresserar sig utav för att kunna lyckas med sin marknadsföring. Att

veta exakt vad sin målgrupp är intresserad av eller inte, är givetvis svårt då personliga

intressen, åsikter och känslor med mera spelar in. Detta står alltså i relation till varje

användare och dess behov eller icke behov (Mossberg & Sundström 2012) vilket kan relateras

till det som kan utläsas i denna uppsats enkätundersökning, nämligen att flertalet respondenter

nämner just bristen av intresse i negativa kommentarer och tvärt om. En del åsikter från

respondenterna visar på att publiceringar, det vill säga exempelvis annonser, är ointressanta

och störande medan andra åsikter visar på att det är kul med inspiration om det är saker som

intresserar användaren.

Majoriteten av denna uppsats respondenter, det vill säga 95 personer, menar att de främst vill

se ”Bakom-kulisserna-material” hos ett företags Snapchatpubliceringar medan

svarsalternativet ”Produkter…” fick störst svarsandel gällande Instagram. Dock utmanade

svarsalternativet ”Bakom-kulisserna-material” då ”Produkter…” fick 70 antal röster och

”Bakom-kulisserna-material” 66 antal röster. Svarsalternativet ”Produkter” fick endast 37

röster gällande publiceringar på Snapchat. Detta pekar återigen på att Vaterlaus et al. (2016)

reflektioner kring att Snapchat är en mer personlig social medie kan stämma. Detta eftersom

att bakom-kulisserna-material oftast ger tittaren en inblick i vad som sker ”innanför väggarna”

vilket kan uppfattas som mer personligt och nära företaget. Att låta följare vara med bakom

35

kulisserna menar Falk (2015) ge förutsättningar för att följare/användare ska kunna skaffa sig

en relation till ett företag. Om en person har en koppling och relation till ett företag eller en

säljare finns stora möjligheter att personen köper en vara eller tjänst (Falk 2015). Falk’s

mening kring att låta följare/mottagare vara med bakom-kulisserna och att företag bör sträva

efter att skapa en relation med sin målgrupp, kan ses i symbios med att det framgår att

respondenter i denna undersökning ser ett stort intresse i att kunna få en personligare inblick

hos företag. Detta då många negativt riktade åsikter visar på att det ofta förekommer ett

bakomliggande köphets vid olika företags publiceringar och att en personligare sida av

företag skulle vara trevligt att se.

Att identifiera vad inlägg som väcker en uppmärksamhet hos unga konkret bör innehålla, som

exempelvis vilka typer av färger, texter och symboler som bör användas, är problematiskt och

som till en början sågs som tidigare nämnt, en del i denna uppsats undersökning. Efter en tid

visade det sig dock vara komplexare än planerat där bland annat fler enkätfrågor hade behövts

has med, samt där en djupare teorigrund hade krävts kring ämnet, vilket ledde till att denna

del i undersökningen lades åt sidan.

Gyllenskepp och Jönsson (2014) menar att det bör finnas ett behov hos företag att utveckla sin

marknadsföring och anpassa sig efter tekniken och deras nyheter vilket skulle kunna ses som

matnyttiga råd. Det kan utläsas i enkätundersökningen att flertalet respondenter menar att det

är roligt att företag engagerar sig sociala medier och att respondenter även tycker att nyheter

och uppdaterade funktioner är trendiga, intressanta och attraktiva detaljer på Instagram och

Snapchat. Utifrån detta skulle alltså företag kunna se ett ännu större motiv till att ”hänga med”

i utvecklingen. Ett exempel är just gällande respondenternas olika upplevda trender på

Instagram och Snapchat. Exempelvis nämns det just att användning av nyheter i

uppdateringar, samt användning av hashtags kan ses som trender på Instagram. På Snapchat

har undersökningen visat på att bland annat användning av olika specifika objektiv/linser

under olika tidpunkter går som trend. Prodan’s (2012) mening kring att företag bör ha en hög

förståelse för användandet av sociala medier från företagets perspektiv ut till mottagarna kan

också ses i relation med ovan analys kring funktionella uppdateringar inom apparna.

36

5. Slutsatser I detta kapitel presenteras uppsatsens slutsatser där läsaren först får en ytterligare

presentation av undersökningens syfte.

Kapitlet är uppdelat i underrubriker där de fyra första kursiverade underrubrikerna speglar

undersökningens frågeställningar. Sist i kapitlet presenteras problematik och brister i studien

samt förslag på framtida studier.

Syftet med undersökningen är att identifiera och analysera ungdomars uppfattningar om

marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat.

Utifrån undersökningens respondenters åsikter och användning av medierna, ska även

marknadsförings- och företagspotential på Instagram och Snapchat belysas och jämföras.

5.3 Varför använder unga Instagram och Snapchat?

De två främsta motiven till användning av Instagram är att följa och dela vardag

med vänner/familj som har konton, och att använda mediet som ett tidsfördriv.

De två främsta motiven till användning av Snapchat är att snapchatta/hålla kontakt

med vänner/familj som bor långt bort, och att följa och dela vardag med

vänner/familj som har konton.

5.4 Hur används Instagram och Snapchat av unga, vilka beteenden och

trender är aktuella?

Instagram används främst i underhållande syfte där det bakomliggande behovet

hos användaren är just underhållning och tidsfördriv där upptäckter av nya

användare och konton inte ses som något problem. Slutsatser kan dras kring att

Instagram är ett öppnare socialt medium jämfört med Snapchat.

Snapchat används främst vid kommunikationsbehov där chatten används till att

kommunicera med ett syfte att snabbt dela information mellan personer som

känner varandra på ett privat plan. Slutsatser kan dras kring att Snapchat upplevs

vara ett mer privat och stängt socialt medium jämfört med Instagram.

Att använda #hashtags samt att använda och prova nya funktionella

uppdateringar på både Instagram och Snapchat är trender som är aktuella.

På Snapchat upplevs även vissa specifika objektiv/linser gå i trend och

användas under vissa perioder av många användare.

Både Instagram och Snapchat är likvärdigt i frågan gällande vilket socialt

medium som respondenterna använder mest samt vilket medium som

respondenterna upplever som roligast/mest underhållande.

37

5.1 Hur upplevs aktuella marknadsföringsverktyg och vilka för- respektive

nackdelar ser unga med marknadsföring och företag på Instagram och

Snapchat?

Annonser upplevs generellt sett av de flesta respondenterna, på både

Instagram och Snapchat, som något negativt i den meningen att de är

påtvingade, irriterande och ointressanta. Vissa respondenter upplever

däremot annonser som en inspirationskälla och en hjälp till att upptäcka

nya företag eller produkter.

Både Geofilters och Företagsobjektiv/linser tycker de flesta respondenterna är

roliga, finurliga och något som fyller ut bilder och videos på Snapchat.

Respondenterna visar en tydlig uppskattning till dessa marknadsföringsverktyg då

användaren själv har möjlighet till att välja att använda dem eller inte.

De fördelar som respondenterna i denna studie ser med marknadsföring

och företag på både Instagram och Snapchat är lättillgängligheten och att

det kan bidra till att man som användare kan upptäcka och se mer av

företag samt produkter. De nackdelar som respondenterna lyfter är att

företags publiceringar ofta är ointressanta, tjatiga och för säljfokuserade.

5.2 Vad bör företags publiceringar på Instagram och Snapchat innehålla

utifrån ungas åsikter?

Instagrampubliceringar som uppsatsens respondenter främst uppskattar och vill se

är produkter – ex. nyheter, reavaror, användning – och bakom-kulisserna-material

– ex. arbetsdagar, tillverkning, anställda. Slutsatser kan även dras kring att flest

respondenter helst vill se publiceringar innehållande bilder på Instagram.

Snapchatpubliceringar som uppsatsens respondenter främst uppskattar och vill se

är bakom-kulisserna-material – ex. arbetsdagar, tillverkning, anställda. Slutsatser

kan även dras kring att både bilder samt video/livevideo är uppskattat innehåll i

publiceringar på Snapchat.

Slutsatser kan även dras kring att publiceringar på både Instagram och

Snapchat innehållande något överraskande, oväntat eller något komiskt

ses som uppskattat hos uppsatsens respondenter.

Företag bör undvika att publicera innehåll kring företagsinfo som

exempelvis historia, öppettider samt statistik på Instagram och Snapchat,

då det framgår att det intresset eller uppskattningen är minimal hos denna

studies respondenter.

38

5.5 Instagram VS Snapchat

I jämförelsen mellan Instagram och Snapchat kan många för- respektive nackdelar med

marknadsföring och företag på vartdera medium lyftas upp. Slutsatsen utifrån denna

undersökning är att Snapchat bör ses som ett medium där företag kan visa upp sin personliga

sida och vara mottagarnas ”vän”. På Instagram är företagets ansikte utåt med främst fokus på

produkter samt försäljning något mer accepterat än på Snapchat men kan med fördel blandas

upp med en mer personlig sida.

Vilket medium som har bäst förutsättningar för marknadsföring till en ung målgrupp lämnas

osagt. Detta för att olika typer av företag kan passa bra eller mindre bra i de två olika

medierna. Denna slutsats grundas i att mediernas passform för företag påverkas av företagets

målgrupp, position på marknaden, företagets mål samt motiv till användning och

marknadsföring på sociala medier och även utifrån den eller de produkter/tjänster som ska

säljas. Exempelvis så skulle Snapchat kunna ses som opassande för företag med försäljning av

designvaror då enbart 10 sekunder skulle kunna ses som för kort tid åt gången ”i centrum”. I

detta fall kanske Instagram skulle ses som mer passande. Snapchat har dock till sin fördel att

Geofilters samt Företagsobjektiv/linser är verktyg som är väldigt uppskattade av användarna

vilket skulle kunna gynna företag som använder just Snapchat som sitt medium.

5.6 Problematik och brister i studien

En problematik som uppstod i samband med enkäten visade sig vara att vissa respondenter

inte läste den informationstext som fanns i samband med varje ny rubrik i enkäten. Detta

skulle kunna ha bidragit till försämrad validitet. Denna problematik försöktes dock minimeras

genom en ”silningsmetod” som gick ut på att noggrant läsa och analysera varje respondents

svar, för att försöka tolka och se om åsikterna innehöll svar angående det som undersöktes

eller inte. De svar som tolkades inte hålla sig till ämnet eller inte gav någon relevant

information, som exempelvis ”Vad i helvett* är Geofilters???” förbisågs vid dessa (få)

tillfällen. För att minimera detta ytterligare hade undersökningens empiri kunnat samlas in

både via en enkät och via några intervjuer med ungdomar för att på så sätt kunna samla in

svar på olika sätt med en annan typ av kontroll. Ett annat alternativ hade kunna varit att

presentera informationen på något annat sätt än enbart via text, exempelvis genom ett

filmklipp för att på så sätt underlätta för respondenten.

I och med att det fanns begränsningar gällande antal deltagande respondenter, det vill säga

begränsningar för att ansvarig skulle ha rimliga möjligheter till att gå igenom alla enkätsvar,

så medföljde även en problematik i att uppsatsens slutsatser inte kan generaliseras på samma

sätt som om enkätdeltagarna exempelvis hade varit flera tusen. Hade en större studie gjorts

hade även andra metoder för att marknadsföra enkäten behövts göras.

5.7 Framtida förslag på studier

Som tidigare nämnt så planerades undersökningen till en början att även identifiera vad inlägg

som väcker en uppmärksamhet hos unga konkret borde innehålla, men fick sedan läggas åt

sidan. Anledningen till detta var att fler enkätfrågor samt en djupare teorigrund hade krävts

för att kunna nå upp till syftet och slutföra studien på ett rimligt sätt. Detta skulle kunna ses

som förslag på framtida studier inom liknande område.

39

6. Förslag till företag

Våga sluta hetsa, försök visa upp företaget i ett personligt perspektiv, försök skapa en

relation:

Fånga mottagarna genom att visa unika sidor av verksamheten. För säljfokuserade inlägg ses

som irriterande, våga slappna av och hitta annorlunda strategier för att informera istället för

att hetsa.

Utnyttja uppskattade marknadsföringsverktyg på Snapchat:

Om möjlighet finns, skapa och använd Geofilters och Företagsobjektiv/linser. Ha ett syfte och

ge mottagarna ett sammanhang i marknadsföringen.

Var mogen med ett ungt sinne och försök vara uppdaterad och hänga med i

utvecklingen:

Blanda alvar med lek. Försök förstå och lev som en ungdom på Instagram och Snapchat,

använd nya funktioner och visa ett engagemang och ett intresse i att vilja vara med. Visa

exempelvis att även en VD kan ta snapchatselfies.

Utnyttja olikheterna i medierna, använd båda för olika syften och budskap: Unga använder flera olika sociala medier så varför ska inte företag göra det? Utnyttja

mediernas olikheter och använd exempelvis Instagram för vardaglig marknadsföring och

Snapchat för unika personliga bakom-kulisserna-inblickar.

40

Omnämnande

Först och främst skulle jag vilja rikta ett stort tack till min handledare Monika Magnusson

som har stöttat mig och min idé och hjälpt mig under detta halvår. Jag vill även tacka Prima

Gustiené samt mina kurskamrater som bidragit med hjälpande åsikter och bidrag. Jag vill

givetvis också tacka alla enkätdeltagare som bidragit med givande och viktiga åsikter till

denna uppsats. Jag skulle också vilja rikta ett stort tack till Caroline Blomberg samt Patricia

Rudell som bland annat hjälpt mig att sprida min enkät.

Ett varmt tack även till min familj och mina vänner som under hela studietiden har funnits där

och stöttat mig.

TACK

Madeleine Hall

41

Källförteckning Alhabash, S. & Ma, M. (2017). A Tale of Four Platforms: Motivations and Uses of Facebook,

Twitter, Instagram, and Snapchat Among Collage Students? Social Media + Society, 1-13.

doi: 10.1177/2056305117691544.

Boisen, F. (2015). Digital succe´ - så lyckas du med sociala medier. Stockholm: Bokförlaget

Forum AB.

Dahmström, K. (2004). Något om webbenkäter. Stockholm, Statistiska institutionen.

(Stockholms universitet).

Davidson, B & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Davidsson, P. & IIS (Internetstiftelsen i Sverige). (2016). Svenskarna och sociala medier

2016- En del av undersökningen Svenskarna och internet 2016. Första upplagan. Stockholm:

Internetstiftelsen i Sverige.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Driva-webshop. (2015). Hur man använder Instagram för marknadsföring. http://driva-

webshop.se/hur-man-anvander-instagram-for-marknadsforing/ [2017-03-29].

Falk, M. (2015). En perfekt guide kring marknadsföring på Instagram.

http://malenefalk.se/en-perfekt-guide-kring-marknadsforing-pa-instagram/ [2017-03-29].

Goldkuhl, G. (2011). Kunskapande. Linköpings universitet: Forskningsgruppen VITS

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Stockholms universitet: Institutionen

för Data- och Systemvetenskap (DSV).

Gyllenskepp, J. & Jönsson, J. (2014). Digital marknadsföring - framväxten av nya verktyg för

marknadsföring. Kandidatuppsats. Gävle: Högskolan Gävle, Akademin för utbildning och

ekonomi, Avdelningen för ekonomi.

Hultåker, O & Trost, J. (2016). Enkätboken. Upplaga 5:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Instagram. (2017):

About Us. https://www.instagram.com/about/us/ [2017-03-12],

https://www.instagram.com/about/faq/ [2017-03-11].

kevin. https://www.instagram.com/kevin/ [2017-03-12].

mikeyk. https://www.instagram.com/mikeyk/ [2017-03-12]

Instagram Brand. (2017). Guidelines. https://en.instagram-brand.com/guidelines/general

[2017-06-06].

Instagram företag. (2017). Kom igång med Instagram. https://business.instagram.com/getting-

started/ [2017-03-29].

42

Johnsson, M. & Lindgren, C. (2008). Internetmarknadsföring – en fallstudie om dess

möjligheter och tillämpning på olika marknader. Kandidatuppsats. Kalmar:

Handelshögskolan BBS, Marknadsföring och Samhällsekonomi.

Juhlin, L. & Swietlicki, D. (2016). Sambandet mellan konsumenters engagemang på

Instagram och företags försäljning. Kandidatuppsats. Lund: Lunds universitet,

Företagsekonomiska institutionen. (Examensarbete Lunds universitet).

Lundin, J. & Lundqvist, F. (2010). Sociala medier som marknadsföring - Från ett

organisationsperspektiv. Kandidatuppsats. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för

tillämpad informationsteknologi.

Mossberg, L. & Sundström, M. (2011). Marknadsföringsboken. Upplaga 1:5. Lund:

Studentlitteratur AB.

Nilsson, H. (2016). Happy Snapping! – En studie om Snapchat som möjlig kanal för

marknadsföring. Kandidatuppsats. Malmö: Malmö högskola, Huvudområde: Medieteknik.

Nodbrant, E. & Parfält, M. (2016). 10 sekunder i rampljuset - Hur företag använder Snapchat

som strategisk kommunikation och varumärkesbyggande. Kandidatuppsats. Uppsala: Uppsala

universitet, Institutionen för informatik och media.

Prodan, T. (2012). Social media – strategies, opportunities and risks. Kandidatuppsats.

Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

Snapchat. (2017):

Snaps. https://support.snapchat.com/sv-SE [2017-03-19].

Stories. https://support.snapchat.com/sv-SE/about/stories [2017-03-19].

Chatt och filmchatt. https://support.snapchat.com/sv-SE/article/chat [2017-03-19].

Annonser. https://www.snapchat.com/l/sv-se/ads [2017-04-05].

Ad Products. https://www.snapchat.com/l/sv-se/ads/snap-ads/ [2017-04-05].

Sponsored Geofilters. https://www.snapchat.com/l/sv-se/ads/sponsored-geofilters/ [2017-04-

05].

Sponsored Lenses. https://www.snapchat.com/l/sv-se/ads/sponsored-lenses/ [2017-04-05].

Snap Inc. (2017). Brand Guidelines. https://www.snap.com/en-US/brand-guidelines/ [2017-

06-06].

Stelzner, M. A. (2016). 2016 social media marketing industry report – How marketers are

using social media to grow their businesses. Poway, California: SocialMediaExaminer.

Ström. R. (2017). Konvertering i digitala kanaler. [online]. Digital Marknadsföring,

https://www.youtube.com/watch?v=2LNAnY1_2VE [2017-03-15].

Subrahmanyam, K. et al. (2008). Online and offline social networks: Use of social networking

sites by emerging adults. Journal of Applied Developmental Psychology 29, 420-433.

doi:10.1016/j.appdev.2008.07.003.

Svenska dagbladet. (2012). Facebook köper Instagram. https://www.svd.se/facebook-koper-

instagram-751g [2017-03-18].

43

Szymczak (2015). Hur man använder Instagram för marknadsföring. http://driva-

webshop.se/hur-man-anvander-instagram-for-marknadsforing/ [2017-04-21].

Vaterlaus, J. M. et al. (2016). ”Snapchat is more personal”: An exploratory study on

Snapchat behaviors and young adult interpersonal relationships. Computers in Human

Behavior 62 (2016), 594-601.

Veckans Affärer. (2016). 6 tips till företag som använder Snapchat.

https://www.va.se/nyheter/2016/05/27/6-tips-till-foretag-som-anvander-snapchat/ [2017-04-

05].

Vetenskapsrådet (uå). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-03-09].

Åslund, C. V. (2017). Så skapar du Instagramannonser. http://ceciliavictoria.se/sa-skapar-du-

instagram-annonser/ [2017-03-29].

Bilaga 1: ENKÄT