Introduktion till semantik - · PDF fileHanna Seppälä 2 Semantik Inom semantiken...

Hanna SeppHanna Seppäällää 11

Introduktion till semantikIntroduktion till semantik

FFöörelrelääsning 1sning 1


SemantikSemantik

Inom semantiken undersInom semantiken undersööker ker man betydelser som fman betydelser som föörmedlas rmedlas via sprvia språåketket


Vad kan man nVad kan man näär man kan r man kan ett sprett språåk?k?

fonetik (hur man uttalar)fonetik (hur man uttalar)morfologi (hur man bmorfologi (hur man bööjer orden)jer orden)syntax (hur man konstruerar meningar)syntax (hur man konstruerar meningar)semantik (vad orden och meningar semantik (vad orden och meningar betyder)betyder)pragmatik (hur man anvpragmatik (hur man anväänder sprnder språåket)ket)

→→ olika analysnivolika analysnivååerer


Semantikens historiaSemantikens historia

frfråån Antiken till 2000n Antiken till 2000--talettalet


AntikenAntiken

ÖÖnskan att bevara den ursprungliga betydelsen nskan att bevara den ursprungliga betydelsen hos ord i religihos ord i religiöösa verk och kulturellt viktiga sa verk och kulturellt viktiga skrifter (etymologiska studier)skrifter (etymologiska studier)Praktisk kunskap i konsten att argumenteraPraktisk kunskap i konsten att argumenteraFilosofisk kunskap om verkligheten genom Filosofisk kunskap om verkligheten genom sprsprååkanalys (Sokrates och Platon)kanalys (Sokrates och Platon)Aristoteles: Aristoteles:

-- FFöörhrhåållandet mellan sprllandet mellan språåk, tanke och verklighetk, tanke och verklighet-- ””Satslogikens grundareSatslogikens grundare””


MedeltidenMedeltiden

Spekulativ grammatikSpekulativ grammatik> Universell grammatik> Universell grammatik


Upplysningstiden 1Upplysningstiden 1

RationalisterRationalister hade en teori om en rationell hade en teori om en rationell eller feller föörnuftsmrnuftsmäässigt grundad universell ssigt grundad universell grammatikgrammatikEmpiristerEmpirister hade inte nhade inte nåågon teori om gon teori om universell grammatik p.g.a att man inte universell grammatik p.g.a att man inte hade undershade undersöökt empiriskt alla vkt empiriskt alla väärldens rldens sprsprååkk


Upplysningstiden 2Upplysningstiden 2

IdIdéén om ett idealsprn om ett idealsprååk (rationalister)k (rationalister)-- SchleyerSchleyer och och ZamenhofZamenhof skapade skapade volabvolabüükk

ochoch esperanto esperanto -- Eftersom det mEftersom det määnskliga fnskliga föörnuftet rnuftet äär r

gemensamt, skulle dessa sprgemensamt, skulle dessa språåk kunna k kunna anvanväändas fndas föör allar alla


18001800--talettalet

Den sprDen språåkliga relativitetsteorin:kliga relativitetsteorin:begreppsstrukturer och vbegreppsstrukturer och väärldsuppfattning rldsuppfattning äär relativa till det sprr relativa till det språåk man talar k man talar (Humboldt, Whorf)(Humboldt, Whorf)Semiotik (Charles Sanders Pierce)Semiotik (Charles Sanders Pierce)



Logisk semantik (Mats fLogisk semantik (Mats föörelrelääsning 25/11)sning 25/11)VardagssprVardagssprååksanalysksanalysStrukturalism: de sprStrukturalism: de språåkliga nivkliga nivååerna erna äär r klart distinkta (utmanad senare av den klart distinkta (utmanad senare av den kognitiva skolan)kognitiva skolan)


Tre utmaningar inom semantiken Tre utmaningar inom semantiken (enligt (enligt SaeedSaeed))

1.1. CirkelfCirkelföörklaringrklaring2.2. Lingvistik kunskap kontra Lingvistik kunskap kontra

encyklopedisk kunskapencyklopedisk kunskap3.3. KontextKontext



1.1. CirkelfCirkelföörklaring rklaring (eng. (eng. circularitycircularity))

Hur kan man beskriva ett ords Hur kan man beskriva ett ords betydelse annars betydelse annars ään med andra ord?n med andra ord?objektsprobjektsprååk k -- metasprmetasprååkk


AnanasAnanas

OrdfOrdföörklaring med andra ord:rklaring med andra ord:frukt (eg. fruktsamling) av den tropiska, i frukt (eg. fruktsamling) av den tropiska, i Europa i varmhus odlade vEuropa i varmhus odlade vääxten xten AnanassaAnanassasativasativa..KKäälla: lla: SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK


2. Lingvistisk kunskap kontra 2. Lingvistisk kunskap kontra encyklopedisk kunskapencyklopedisk kunskap

-- Kan man skilja pKan man skilja påå sprsprååklig kunskap klig kunskap och kunskap om voch kunskap om väärlden?rlden?-- Hur kan vi vara sHur kan vi vara sääkra pkra påå att vatt våår r definition av ett ords betydelse definition av ett ords betydelse äär r exakt, eftersom kunskap om exakt, eftersom kunskap om betydelsen finns i talares hjbetydelsen finns i talares hjäärna?rna?


Green Green ideasideas sleepsleep furiouslyfuriously..

VarfVarföör fungerar inte denna mening?r fungerar inte denna mening?(sv. Gr(sv. Grööna idna idééer sover ursinnigt.)er sover ursinnigt.)

Meningen Meningen äär korrekt grammatiskt, men r korrekt grammatiskt, men inte semantiskt. inte semantiskt. NNäär vi sr vi säätter ihop ord till meningar mtter ihop ord till meningar mååste ste vi ha kunskap om verkligheten.vi ha kunskap om verkligheten.


TvTvåå personer med smpersoner med småå barn i vagnar trbarn i vagnar trääffas. ffas. -- Kan hon gKan hon gåå??-- Hon Hon äär bara sex mr bara sex måånader.nader.

Vad Vad äär svaret? Kan barnet gr svaret? Kan barnet gåå? ?

””Allt man vill sAllt man vill sääga behga behööver inte sver inte säägas.gas.””


Vad vet vi egentligen? LVad vet vi egentligen? Lääste Kalle menyn? Vad ste Kalle menyn? Vad ååt han?t han?Var intrVar inträäffar hffar häändelserna? osv.ndelserna? osv.

Kalle tittade pKalle tittade påå menyn.menyn.Han bestHan bestäällde en hamburgare.llde en hamburgare.En halv timme senare betalade En halv timme senare betalade

han och gick.han och gick.


-- Vi vet att mVi vet att mään har ben, men ben har inte n har ben, men ben har inte mmään n > bara denna tolkning > bara denna tolkning äär rimligr rimlig

The dog bit the leg on the man.The dog bit the leg on the man.


3. Kontext3. Kontext

Om kontext Om kontext äär en del av betydelsen, r en del av betydelsen, hur kan vi inkludera den i definitionen hur kan vi inkludera den i definitionen av ords betydelser?av ords betydelser?


Synonymer till ordet Synonymer till ordet SMARTSMART

intelligent intelligent klipskklipskklyftigklyftig

fiffigfiffigslipadslipadskskäärptrpt


Synonymerna sSynonymerna säätts i olika kontextertts i olika kontexter

Kalle Kalle äär ______.r ______.LLöösningen sningen äär ______.r ______.Hunden Hunden äär ______.r ______.______ hund______ hund______ staty______ statyVilken ______ maskin!Vilken ______ maskin!


FlyingFlying planes planes cancan be be dangerousdangerous..

Vad betyder denna mening? 1 eller 2?Vad betyder denna mening? 1 eller 2?1) Att flyga kan vara farligt.1) Att flyga kan vara farligt.2) Flygande plan kan vara farliga.2) Flygande plan kan vara farliga.

Kontexten blir avgKontexten blir avgöörande, nrande, näär man tolkar r man tolkar flertydiga yttranden!flertydiga yttranden!


An American history An American history teacherteacher……

Vad betyder denna fras? 1 eller 2?Vad betyder denna fras? 1 eller 2?1) L1) Läärare i Amerikas historiarare i Amerikas historia2) Amerikansk l2) Amerikansk läärare i historiarare i historia

Flertydighet uppstFlertydighet uppståår pr påå grund av strukturen.grund av strukturen.Kontexten bli avgKontexten bli avgöörande!rande!


NNäästa fsta föörelrelääsning:sning:

GrundlGrundlääggande begrepp inom lexikal ggande begrepp inom lexikal semantiksemantikMMååndag 7/11ndag 7/11kl. 10.15 kl. 10.15 –– 12.0012.00sal 7sal 7--00150015

FrFråågor?gor?

Introduktion till semantik - · PDF fileHanna Seppälä 2 Semantik Inom semantiken...

Documents

Transcript of Introduktion till semantik - · PDF fileHanna Seppälä 2 Semantik Inom semantiken...