h! - g. U · 2010. 11. 16. · F-. )) Den Ibnga Bertittelsen afslutades i the Era i April 1852....

h ! Starsta lager af 'E Duxtyger,

Lakans- och ~rng&ttslarfter, HandduBar. Hollands. Madapolarn,

fl Pique, Broderier & Spetsar. Ci' Specialite: Damutstyrslar,

hvilka forfardigas egen Syntelier ocii Ir~rererns fnllt fiil*rIiga. miirkta [ och tvlltmd~. Egen Triitt- uuh Stryiiinriittning j m t c kng~unngel.

E K; Mi LUNDBERG, c SLfureplan. b--~++++b+++++~+~+++b+~&++~+++++++=

Verktyg f5r Lgderplastik af' en rngngd olika modeller hos

PER FROWS ~eloci~edfabriks-~ktiebo~a~, (%on gl. Hofleveranttir)

J!!&sfeamwtm @ ~ e t ~ g a f m a 34. Ab:TOC'h' HOZJL ODs.! Saxar och knifvar sl&as, och all slags laskering samt fhickl ing verksfii//es.

IIufvudbutik : Regeriagsgatan 26.

Filialer : Drottninggatan 73 A

Storgalan fl Munkbron 6 Gdtfiatan 24.

ff oder, Kjolfoder, S koningstyg, ~rmlappar,

Lifband O C ~ Fjadrar af de basta qualitbere

I RERM. MEETHS. N y a Hush%llsskolan

(fiir bildnde flickor'. Crrundml IS81.

Piirestindarinna: Friiken H. Cronius. Nya Hus3d%llss3k.olan~ Matsalar

Vestra Trlldghdsgatan 19. OBS. ! SBrskild mats;~l fiir fmntimnler.

- - Tapetserare '- &~ksberysYaf~rf/m 6 i,, 6,

Utfor hvad till tapetseraryrket horer.

F or kapitalister, s#rskildt~$~l~i~Jimiiier, l ~ a r det lange varit ett . o n s k n ~ g s m ~ l at t k ~ n n a ofverlamo? virden :lf..sina raidepnpper

ocll skotsel~l af' s;na affliter' k't nhgon .~@sgn eller iiistitotio~i., so111 med absolat~.si lk~rLe~ foreliade pniikt!ighet b c ! ~ poggrarnhkt i iltfOrandet at det anf&*troddk nppdrq# . , iifvensorn. priibflli~llet. Eh.:di4~ii'lusdt;tion iir

Stocliholms ~nslrilda' Banks Notariatafdelnigg - . ; (LilZa.j\'ygntaaa B y , exp.editionitid-10-4), :';. -;. so111 ' nndi i garnilti af 'Gio~klio'll~~s~ ~ l ~ k i l h lhhk htager s i i &rd och forvaltning nf ens1;ilda personers QC!! .k,zssors vardepapper.

Exempel 1. Om '. en pelssoi! lios. Notaria.tafdelningen deponerar olligationer, inkasserar . Notariatnfclelniilffen !id fiirfallotiderna lcnpon- ger och tillha~idalGiller aep'olien ten iliflntna rnedel. Vidare efterser Sotariatnfdelningen ntlottningnr a f obligntioner och underriittar depo- nrnten i god tid;:ifall en denne tillhorig obligation blifvit ntl<tt@d, synt libii.nnr forslig till. 11y pl~~ccring nf det .'.ledikblifna kkpitalet. _ - .. Exenlpe'l 2. Om ii~tecltr~ingni depbixeras'hos N~tariitafdelniiigen, underrlttnr Notariatafdeli~inge~i giildeniiren dlroin a t t rantoraa h in- teckniigarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de inedel, soln i~itlytx, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notari~tafdelningen art intecliningiwne blifva j vederb!rlig tid forngade. Om.en lips afdelningen. deponerad ihteckni~ig kenom nnde&ite~l fornjelse sk~il.le forfalla, ematter Stockl~ol~rrs . Enskilda Btmk diirig~,no~u ~ l l ~ p l i ~ l i l ~ ~ ~ e l l skada.

Fiirvarir~gs.si~f'gif't : 50 ore for' Rr .' l)r 1.000 k r o ~ ~ o r af deposi- tionens viirde. dock ei under tvb kronor.

. . . _ . . . . .. . . . . . . .. Nytt'till.j&n 1899

fi-An Fosterlands-Stiftelsens Forlags-Espedition.

Folklinlender for 1900 nf 11:~- Fridebor~* stor B. I r ~ ~ d x ~ C r r . . n ~ e d bi- - drag nf flere forfilttarc. 34:de 5rg. l i ik t illustrerad. l<art. . l lir.; klotb. 1.55.

:Den beliga historien - a 1t.elwi.. f -4 tfi.. sjette B~/GWS- o.. sjoncte' dcl.:tm,s S 1.513: ':~e&simdc. dole* sol11 Iz01111ner a t t l°l tfi5lj.i~ af k a ~ t o r , register och for:fI. portriitt, Kr detta riirclcrika arbete fiil1stiindis.t. utkoin~net. . . . . . . .

BerPtlelser ur lifvet g$$$$$?i och 6.e hKSt. B 25 i j r ~ l l a sex hlftena bundna i 2 band B 1 kr.

Om bibelltisning oeh huslig andakt. - 'iiiist'cr ur clen iildsta. liristn:~ kyrlian. - Illift. 40 ore.

Till. modern .frin., en. mormoder. ,Af . J~'(rwtqj . [ I ' t t ~ c n , forf. : ~ f #Till bruden SPiin en silf~crbrurb. II'lift. 1 Iir.ilrart.'l.25.

Bibliotek f6.r de unga:. W:O y o a i g 94. .kvin- EII 1 1 A* f l b . . - . .

vara a i . vir m k t emot ka to l i e i - - - .-- .- .rne&~.oeh- IMS; fIIrvilIah116C lllpor? - Af pastor Cu:rnt S/6of~..' 25 ore'.

dQ~:<.o~e4 -- mitt %ii ailja tjllna Herren. Bctrditelscr for det kristliga lif- -- vet af pqstor L. K c c i s c ~ . HLft

GO ore : kart. 80 ore.

Aug. Magnusson STOCKHOLM.

(Etablerad 1860.)

Storsta lager i Norden a f

K nlbrta oeh Svarta Kladningstyger

i Siden och Ylle, Bomullsvaror, Kapptyger och Schalar.

Afaelninyen for & egen fabrik confectionerade artiklar, in- rattad efter utlandskt monster, erbjuder ett

storartadt nryal af fardiggjorda Phmzenacl- och Siill8kccpsklCdgai~2gar,

Blmlif och Kjolnr, Res-, Rid-, Velelociped- o. GZj~n~znstikcZv&k- ter, ~lIo~yo1~roc7ccc~~ och U~tdevkjol(w m. in.

Allt after senaste modeller. 26,

"'~-re~et*~ Profver pli begilran R ~ k v ~ e \ e t o $ ~ 8

1Cre'efon2%, k~~tnadsfritt. b~\m,~~\@'

Drag ur Harriet Beecher Stowes lif.*)

Det var p& vken 1860. Sinnena i Forenta staterna voro i nppror med auledning af lagen om forrymda slsfvar (The fugitive slave Act), som d5 holl p& att debntteras och sorn sederrnera antogs af iirets lrongress. ne t berattides hjiirtditande historier om sking- rsde fnmiljer och om iniinniskor, som frusit ihjiil p5 sin flykt i vintern genom floder och stiglosa slrogar pii v8g till Canada. Det allmiinna rattsmedretandet hade under nlla dessa debatter for och enlot slafveriet blifvit Iiksopl snedvridet. Till och 'rned omhjiirtade och riittskaffens lniinniskor hyste den isikten, att negerslafveriet var en konstitutionell riittighet och att dess nfskaffande innebure en fara for hela republikens forfatt.ning. I denna ofvertygelse kunde t. o. m. fromina 1rrist.na sluta till ogonen for grymheterna omkring sig och vara slafiaga.rna behjiilpliga att gripa forrymda slafvar.

Men under tiden fortforo abolitionisterna - ellel. anti-slafpartiet -.- trots de obehag af alln slag, ja verkliga faror som dess anh~ngare voro ntsa.tta for, oforslir&clct att i tal sorn skrift forfiikta sina svarta broders ~ak. Till detta parti hade mrs Stowes familj stiidse hort. Hon nlindes reden som barn sin fars biiner for det blodande Afrika, hvilka framkalIat en sii brinnande entusiasin bos ham Ahorare och rort iifven gamla viiderbitna farmare till tbrw. Mrs Stowe hade i Bratal vistats pA gransen till slafstaterna och hennes hus hade mer 5.11 de flesta andras varit en tillflyktsort for flyktande slafvar, hvilkas lif voro shotade.

Dr Stowe och hans familj hade flyttat ofver till Nya England jlxst d i rorelsen orsakad af kongressel?~ slaf-manifest var pB sin hojdpnnkt. Dag och natt rorde sig Harriets tankar kring de for- f5irliga oriittvisor, de riittsvidriga handlingar, som i lagens narnn rlitgligen begingos emot oskyldiga, viirnlosa varelser. Hon sade till sig sjiilf: ))Rl&nniskorna veta icke hvad slafveriet 'iir, de forst& icke

- - . . . . . - -

+.$ Forstn sfdelningen aE dentla mi11 ~lesteckn ing Ot erfinnes i hiift. 15.

hvad det iir de fiirswra., och s i sinatiiugorn raknacle 110s henne en brinnaude onskan att risa ~iirlden hv:d slafveriet. vcrkligell rar.

Kort efter mrs Stowes ankomst till Bmnns~vklr erliiill hon ctt bref frin sin sviigerslia, mra Edward Beecher, SOM s k r ~ f : :>Hattic, om jag kmde fora en penna son1 du, sf sk111le jag skrifva nitgot som skulle f i hela nat.ionen att k h n a llrillcen fiirbannelstl s1:lfveriet fir.:

Ett. :tf mrs Stowes barn erinrur sig iinnn scene11 i dt~t lilla fiir- maket i Brunswick, (13 det omtalide ? ~ ~ d v e t :~nl#ncle. 3hs Stowch sjiilf liiste up* det f8r den fiiluarula(1t~ tn~nilj~n. oeh niir hon 1i01l1 till orden: ~ s 5 skdle jag skrifva nGgot, son1 slcdle f i ~ hcl:~ notionen

att kiinna byilken fiirbannelse slaheriet iir , steg lion 11lqb fran sin stol, s k r y d a d e samnlan hrefret i hi~uden ocli saclt* ine(Z tArt an~ilits-

uttryck, som priiglade sig i hcunes hart~s $1: :-Jag s I d skrifv;c nigot. Det skall jag om jay fth. lefvn.

NBara dagar diirefter kom 11011 ;;her en liten l ~ r k , In-illicr~ ?

handlade om den ~uld~rbara rkddningcbn af en krinnu ocL ht-nneb 11nrii, hvilkn f l ~ t t pd, Ohios is f r h ICeiit~zck,~ iifver till C':~~lnd:l. Hiiuctel- sen beriittades af ett iigonrittne, som l i d e n r i t lirhnali 1)elljiilplig \lid hemes flykt. Detta Tar ntg;ingr;pnlitn till 1)ert'i:tclsen 1~111

!)Onkel Toms stuga:. SB smt°nhgom funnudes w:celi cfter seen i f6rf:s fnntasi, .pii samma gKng ~~rsonclr , e;)isodes, mmt:il ur vcrk- ligheten dolro upp i hennes mime och f i np geatalr i htwnes l.~erEit- telse. Det Tar en bok som forcirnde oriilkorligt att ljli skrifven, ocll niir den riil r a r biirjad fanns iugen wrergdng. Dag 0 ~ 1 1 natt litg materialet f iirdigt i f iirfattarinnans sj81, entlast viiutande pii att 1)li bearbetadt, och det behiifdes ej lhtg s t ~ ~ n d fiir art fa clrt oiusittt i 1~okstiif1-er.

Sedan de trenne fiirsta kapitlen voro fiircliga, skickade hon dem till tidshiften ??the Sational Era. . lirars redaktiir pcnast antog dem och Begiirde fortsiittning. Hvarjc T-ecka skickacks ctt nytt, bidrag. Ehuru lurs Stowe id den tiden t ryktes mer iin nbgonsin af .hnsh&lls~ek-j-mmer, hade ett litet s l d t barn att t a p r f rd om, utom itskilliga -privatelever, hrilka lion nnderrisade tillikn med sinu ePa b'arn, ra r boken en l&a fordrande p l i h som ulla andra rfirlris- liga kraf .omhing henne, och recltobictraget nteblef althig. Innan det afskickadea, liistes det alltid hiifit fiir faniiljen, hvars alla medlemmar med det storsta intresse fiiljde l+toriens ntreckling.

Sjalf .hyste . rurs Store den lifligasre 6frertygelse att boken blifvit henne ingifren. KGr en af hennes br~der , sedan O&el Toms stugn lcommit' ut, uttalade den farhdgan, att den oerhiirda fram-

447

g6.ngen och all. den rylrtbarhet O C ~ cle loforcl, som lronlnlit henne till del, lnenligt slrulle inverlrx pb hennes Irristliga ]rarahter,. sade hon till den ~riin, som bergttade fij!: heme broderns .yttrancle: ,Den he- derliga sjalen, han behofrer inte oroa sig. Han vet i ~ t e , att det inte &.r jag son1 skrifvit den . bolren. )) - ))Hvad ! D ntropade ~~Bnnen, 3 hizr du inte skrifvit Oakel Toms. stuga?}) - >)Nej, jag skref hara ned hvad jag slrig,)) - ,Men cln har ju alclrig varit i cle s ~ d r a staterna?;~ - r Nej)), fort.for mrs Stowe, ,men det koin for mig alltsam- ~nans i syaer, den ena efter den andra, oclz jag slztte clew i ord.)) - nIIen)), fortfor vgnnen, 5imu nigot tviflaade, ~ d n rnfiste viil haft illrigon plan, efter hvillren cln ordnat din ber%ttelse?)) - ))I\Tej! De ha forebrktt rnig att jag k t Eva do. Nen jag lcunde inte hj5lpa det; jag sorjde cliir~fver sB myclret son trots niigon. Det. var som ett dodsfall i min egen familj, och clet' gjorde ett sb djupt intryclr 128 rnig att jag inte kmde skrifva ett orcl p8 t ~ 8 ~~eclror efter hennes clod. r - r Och visste cln, att Onkel Tom sla~lle do?^ - uk ja! Jag visste clet f r h f61:sta bijrjan, men jag ~ i s s t e inte lmr. NBr jag koln t.ill den clelen af Beriittelsen, var det slut mecl mig, jag formAdde

F-.

ej mera. ))

Den Ibnga Bertittelsen afslutades i the Era i April 1852. Sam- tidigt kom Onlrel Toms stuga nt i bokform pb en.Bostonfor15i.ggares fodag. Xen fast forfattarinnan lagt sitt lljiirteblocl, sina bther och sins t h a r in i sitt qrbete, Lade . hon ingen aaleclning att tro att hennes verk skulle vinna anklang i v&rlclen.

\)Sedan jag slrickat af sistn korrelztnrarket till tryckeriet}), herBttn~: 11011, ssatke jag mig necl och 1:ist.e Horace Manns viiltslliga ~q~prop till cle nnga miins och kvinnors for~nbn, som slrulle siindas till slizfmnrknadcn i Alexandria Virginia. Och dot Gyclrtes mig, att, clet ej fanus afigot hopp, att ingen sk~~ l l e 18sa, ingen l;&nn:z for- l)yrmande, att detta forfiirliga system, son1 redan forfiiljt sina offer i de fria staterna, iifren h l l e nB den1 i Canaclu.)) - Hon borjade tanl::~ pB, xtt hon kanslie ej gjort allt soin stod i hennes rnslrt att goray och Bon sntte sig cliirfor necl vicl sitt skrif'horcl och slrref bref till p i n s Albert, ttill Bertigen af Argyll, earlen af Carlis1.e och Shaftesbury, till Macanlay, Diclrens och andra frnmstbende engelsks miin, som hon visste voro intresserade for sltzffrigan, och giclr i for- .fattning 0111 att clessa lnef, jiinzte ett esenlplar d hennes bok sB mart den var tryclit, skulle tillst&llns adressaterna.

Uyclret mart ficlr hon dock visshet 0111 stt hennes stiiinma ej forlrlingat oh6rcl. Farhbgorna att boken ej sk~nlle ldifva kist slring-

rades fort nog infor det ovedersiigliga faktum, att 8 stycken viildiga tryckpressar mdste arbeta natt och dag utan att kunna tillfredsstiillu den laslystna allmiinhetens behof. Onkel Toms stuga llistes ofverallt, af alla mgmiskor, och loford, lyckonskningshref, tacksamhets- skrifvelser och sympatiadresser strominade f r h alla hlll, friin alla liinder och frln va.rldens mesb framstfiende personligheter in ofver den hittills okiinda forfattarinnan, hvilken mottog denna oerhorda framghg rned en niistan skygg ansprdksliishet.

Nasta kapitel i historien om Onkel Tollis stuga Tar ett iuiite i London i Stafford House, diir lord Shaftesbury uppmanade En#- lands kvinnor att. siinda en ktrleksfnll och kristlig hiilsning till Amerikas kvinnor. Adressen forfattades af lord Shaftesbury oc+ togs om hand a£ rntinerade rostinsamlare, hvilka skaffade namnteclr- ningar irdn alla delar af det britiska riket. Kiir alla namnteck- ningarna voro samlade skickades adressen till mrs S t o w tillika med ett bref frdn lord Carlisle med uppmaning, att hon slrulle lAta adressen kornma de amerikanska kvinnorna tillhanda pd det siitt hon ansdg liimpligast. Adressen exponerades l ~ d anti-slafverihasaren i Boston och utgor iinnu i denna dag i sitt massiva ekskftp ett viir- alrtigt minnesm&rke ofver Onkel Toms stugas viirlilshistoriska he- tydelse. Den bestdr af 26 tjocka folianter, inbnndna i solida inaro- kangband med den ainerikanska ijrnen trjckt yii ryggen uf l~varje del. PA forsta delens forsta sida ar adressen vackert textuii p i

pergament, hvarpii folja alla nal.mteckning:~rna. Dessa ntgiiru 562,448 namn p t kvinnor tillhorande alla samhiillsklasser, frtn dell1 som i rang st& Englands tron niira till hustrur och dottrar af ringa handtverkare och arbetare. Uan rudste ocksii erinra sig, att bland alla sorn tecknat sina namn fanns det ej eiz som ej liist boken, cj

en som ej kiinde den lifligaste sympati fiir det fortrycktu folk, lrvarr; sak boken sSi vahaligt forfiiktade.

P i ha; talat om det erkiinnande, soln i rikt miitt koin r n r w Stowe till del. Nen angrepp saknades ej heller. Fran slafpartiet - och detta var iinnu p i ltngt niir det talrikaste inom nnionen - sattes i giing ett helt harnadstdg )mot den elaka och fanatiska fiir- fattminna, som angripit en af de basta institutioner i riirlden.;. Alla dessa anklagelser foranledde heme att omedelbart efter Onkel Toms stuga utgifva %En nyckel till Onkel Tom>) (A key to Cncle

Tom), dir hon framliigger fakta och tilldragelser, som ord for ord bevisa sanningen af Onkel Tom. Hon kande det bittert, skref hon i anledning af denna bok, att behofva vittna mot sitt land, men pb sainma g h g fann hon det vara en kristlig plikt att soka vacka till lif den forlamade ratbliiinslan hos sitt folk.

Efter det anstriingande arbete, som utarbetandet af denna bok .

kriifde, anknde som ett ljufligt budskap om hvila och ro en uppmaning till 'mrs Stowe frin slafemancipationens viinner i England om ntt komrna tif~er till dem for att sjiilf pliidera de fortrycktas sLak I siillslcap med sin man och ett par af sina barn foretog mrs Stowe pB v&ren 1853 sin forsta res,a till England; det blef dock ej den sista, ty annu tvenne ginger besokte hon sedan Europa. Be- soket i England blef ett formligt triumftbg. Hvar hon for fram . anstiilldes fester, banketter och moten till den amerikanska forfatta- rinnans &ra. Lorder och ladies, forfattare, vetenskapsmBn och larda tiiflade om att f & gora bekantskap med den lilla anspr&kslosa pro- fessorsfrun, som rorde sig bland alla dessa celebriteter med natnr- ba~:net.s otvungenhet och ett visst tankspridt behng, son1 var henng eget. Ofverallt 0rdnad.e~ otrentliga sympatimoten, till hvilka lnrs Stowe var inbjuden, och dar hon blef foremRl 'for stora o~at~ioner. N~ztioilalinsamlingar gjordes for att uppmuntra slafvarnas sak, och stora suminor stiilldes till hennes forfognnde. Bref, bjudningar och sympatiskrifvelser regnade in frin alla hill och hon ofverhopades ned giifvor. Bland dessa senare ' torde for lnrs Stowe varit dyr- barast, den hon erholl af hertigiman af Sntherland efter ett sym- patimote i demas slott, Stafford House. Gbfvan bestod af ett arm- band af massivt guld i form af en slafs fotboja. Det bar inslwip- tionen: W e trust it i s a menzorial 01' a chain that is SOON to be Broken. PA tv& af dess liinhar voro ingraverade Ar och datIim db slafhandeln och slafveriet .inom de engelska besittningarna afskaffades. N&gra i h efterit, lcunde mrs Stowe p l armbandets lcniippe l&ta inrista: Co)zstitutiomZ Aniendment forever abolishing staz;ery in, fhe Unitcd States.

Rorande sin yttre miinniska under denna sin glansperiod lam- nar mrs Stowe, p& begamn af en engelsk dam, en af dem som iu- bjudit heme till Eligland, foljande humoristiska beskrifning : )) J as&, ni vill veta hvad jag ilr for ett slags miinniska? Till att borja nled iir jag Bara ett litet stycke kvinna, Bldern oinkring 40 k, tnnn och torr som en pris snuu, i mina basta dar s ig jag aldrig nlgot ut for varlden och nu liknar jag mest ett utslitet husgerbd.9 - 0.m sitt forsta triumftbg genorn England berattar hon: ))Den forsta

anmiirkning folk tycks giira, ct& de triiffu inig, lir: 'du iir inte sii

ful sou jag trocide dig vara'. Och niir jag ser de lwliiten man ut- hangt i bodfonstren med mitt namn innnder, z~ndrar jag ej diiqd. J a g mtiste rerlrligen benndra minu engelska och skotsku vannets stora fordomsfrihet, soni lrannat hysa riinskal~liga kiinslor fiir cn sddan megiim. S h x e n i Londons mnsimm knnde liku giirnn 1ii1 setnt model1 for mina portriitt.~

Alla soin lriinde Harriet Becher Stowe intyga, att ckt var en stor skilnad pi3 hennes vanliga nttryck och det hon l i ~ ~ l t l c f R , (fa hemes ansikte lifvacles uf ett iimne sum intresseratle hellue. Da

kmde bade viinner och friimlingar met1 fiiim.nilran ntropa: 33ic.n mrs Stowe 2.r ju riktigt vaclrer, det ha r i inte retat fiirnt ! .: K t 1 sddana tillfiillea fingo hennes kinder hijgre fiirg, clc ulltid niilr!a, nligot vemoclign figonen hlefl-o lifliga och stritlantlc och lllctl ilct rikit lockiga hdret, soiu foll i natnrligu rligola ]iring hennes Ilufvrzd. diir det alltid tillbalrahiills af ett wart summetsl~unil, kirncie Hi~rliet S t o w verkligen kallils racker. Xen ctet vu3. : h t t siillun hon vis:tcle sig SB for viirldens ogoa. Hennes viisen var dock alltitl ~riigl:idt itt' den fria sjiilfmeclvetenhet och takt, soin ntinii&tr clt~n i~itcllekti~t~l!t hogt stgende lrvinnirn, ehnru hon ej iigde rai~lilsdarnens ot~lulg~lii s&erhet i satt ocll npptriidande .

Om hennes tmksyridcihet heriittas m;!ng:i hist c 1rit.r. I<n git il!:

under resan i Ellgland hade hou ldifrit in: ~,initcn till ctt I~iigatllizf slott, diir inaa till hennes lira anw:g:.t.r.rrr cn str:la nic~r.i:lgiii~lg ffijr tralctens honoratiores ocll fiimiimiteter. Siillsknlret var s:md:tth i

spiind viintan pet att bli fiirestiill(it fiir tlt~n 1)eriimtla fii~+'atturi~~ii:tn till Onkel Toins stnga. Men denna cll.iijcr, man viizifar oeh viintai., men ingen mrs Stowe infinner sig. Till slut 1)egcr sig stiillets viir-

dinna upy till sin .giists rum for att utlaiina oranken till ~lriijsmalr*t. Hon Enackar, ingen ijpl~nar. D:i ell up1)r.elx.d kmiclini~lg liiiu11:ls obesrarail, oypnar l d y n ciiirren och fixner nirs Stowe nlrtl Iiittt ovh kappa pi , siidan hon anliindt fiir etr pina tiinmar. sc ihl , stae~uir framfor bokskiipet, ford-jnpad i en bnk, son1 h011 ragit diirifr:~~, glomsk af platsen och o~ugifningai.na c~ch :dlr rmlcrillg sic?'.

De Br som letgo emellan Onkd Toms strtgas utgifwurtc twll kriget mellan nord- och sydstaterna yoro fiir mrv Stowe firlla ilf

feberaktig verksamhet. Hennes penna, tiii och personlip inflytande am-aodes allt mer i anti-slafreripartiets tjbnst. De storn penninge-

summor, hbn nledfort f r h England, satte henne i stind att lner fram-. gbngsrikt arbeta for slafvarnas saB genom ordnandet af foredrag, uppriittandet af slsolor for fhrgnde man, startandet af anti-shfveri- publilrationer o. s. v. Hon satte i - g&ng 'offentliga moten och for-. fattade dresser och upprop, soin pB dessa foredrogos. Under tiden underholl hon en vidstriickt korrespondans med personer af alla politislra fgrgskiftningar i alla delar af varlden, och de bref, som hon skref och niottog mellan Bren 1553-56, skulle fylla hela backer.. Jiiinte alla dessa offentliga bestyr. erhollo hennes barn och hus .en fnllt nt lika stor andel af hennes omsorger, pB samma g h g hennes litteriira verksamhet oafbrutet fortgick'. Vid clenna tid forfattade hon sin andra stijrre bergitelse, Dr-ed, hvari framhklles slafveriets inflytande p& san~hiillet och dess demoraliserande inverkan pB alla. samh~llslslasser. Ehnrn Dred ej Bst~dkoiii samina verkningar som Onkel Toms stuga, hade afven detta arbete - en utomordentlig fram- gHng. Ensan~t i England siildes inoni fgra veckor 100,000 exemplar.

Den tredje storre romanen, The m;wkterJs w o o i q , forskrifver

sig ocksti frbn dennn tid. SB brijt kriget nt. Nrs Stome var icke sen att lik Hellas'

kvinnor offrn £61- sitt land det lriiraste hon iigde. Heanes son Fred var en af de forsta som lyssnade till presidentens upprop, stdldt till republilrens unge man, och skyndnde att erbjuda landet sina tjsnster. Han tjgnade som frivillig i ,The First BIassachmsetts VO- lonteer regiment 9 och vann i slaget vid Qettysbnrg kaptens vardighet.,. men stirades i striden och &tervnnn seclan nldrig sin hiilsa. - Nen under det att sonen blodde for sitt land, tjiinacle modern detsamma. genorn att, sB att siiga, ljota sitt 'hjarteblod i anvandandet af de vapen, som stodo henne till buds, sitt snille ocli sin penna.

Hittills hade intet officiellt svar afsiindts p& den af mer tin en half million engelska 1rvinn.or uuderslsrifna aclressen, son1 mrs Stowe elnottagit. Under Brens lopp hnde emellertid den opinion, som besjalat denna adress forandrats. Under det att de norra sta- term offrade sina soner, sin egendom, sitt blod i den 114rdnackade lrampen for slafvarnas frigifvande, hade ett starlzt parti i England rest sig till Sydstaternas formBn. D& 1at forfattarinnan till Or~kel Toms stuga sin rost an en gilng ljuda ofver hafvet. bled grjgancle dtal ighet Bterkallade hon i sina engelska systrars hii.gkomst den sympati de en giing lagt i dagen for de fortryckta slafvarnas sak, hon vadjade till deras rattskiinsla och miinniskokarlek i ett sprdk af sB hjartegripande allrar att det ej knnde undgg att gora verkau.

Brefvet, undertecknadt med det viilkanda, af engelska folket s l kiirt vordna namnet: Harriet Beecher Stowe, offentliggjordes i de engelska t idningarna.

John Bright och arkebiskop Whstely sande personligen svar p i detta bref. Det bade till foljd stora offentiiga moten, d k mau uttalade sig for nordstaterna. Ingen stad i England hade en s% stor samlingssal att den kunde rymma alla de skaror, sorn strommade till for att uttrycka sin sympati for den rattviss sak, for hvilken folket i de norra staterns sA modigt kiimpade. Sii hade en svag kvinno- rost varit maktig att stamma om opinionen hos ett helt folk, och det torde ej vara for mycket sagdt, att denns rost ej had9 en obe- tgdlig andel i lankandet af de historiska handelsernas gtng.

Det berlittas att pd ett stort meeting i Kashington, till- stalldt till mime a£ de i kriget fallna, president Lincoln rHkade att st8 oga mot oga med Harriet Beecher Stowe. wJasi:-, sade lian i det han tog hennes hand, nZir detta, den lilla kvinna, sorn Bstadkommit detta stora krig?, Ran ledde heme dHrpi till en plats i en fonster- smyg p& det att de, ostorda a£ de ofriga glisterna, matte kunna talas vid. Hvad de sade hvaraudrtl dessa tv&, den nya varldens miirkli- gaste man och markligaste kvinna, har icke historien berarat.

~ n d t l i ~ e n var kriget slut, oron och spiinningen iifver, meu trottheten och anstrangningen under den liinga kampen kunde mrv Stowe aldrig ofvervinna. Hon var, som bon sjalf uttryckte sig, trott lingt in i framtiden. Den linga sjlilvliga spanningen, som med- kiinslan for de fortryckta och lidande framknllade och sorn sldrig lamnade henne, dartill mdnge husliga sorger och bekymmer, hade i fortid uttomt hennes krafter. Fastan forfattarinnan till Onkel Toms stuga linnu fortfor att sanda ut i varlden alster af sin flitiga penna, hvilku alla rned begarlighet ulottogos af den lasande alhan- heten, bar dock det mesh hon prodncerade fr5n denna tid trott- hetens stampel. Hon kunde dock iinnu, d& hon kande sig eldad af indignation for det sorn hon ansig for en orattrisa, g r i p till pennan och med en nastan hansynsliis ofijrskrackthet pladera den oskyldigt lidandes sak. Det Tar denna kansla, soul dref heme att gora det bekanta inlagget i lord Byrons historia, hvilket &dragit heme sB mycket klander och sorn kom henne att forlora den popu- laritet, sorn hon en g h g i sd rikt matt Btnjutit i Eagland.

I hennes eget land bibeholl dock alltid namnet Harriet Beecher Stowe sin prestige. Ett talande bevis dlirfor var att d i hon annu sil sent sorn 1872-73 lat form& sig ntt apptrada offentligt sorn fore-

laserska, stora skaror folk af alla samhallsklasser samlades for att hora den ryktbara forfattarinnan till Onkel Toms stuga sjalf foredraga stycken ur sitt klasgiskt blifna verk, hvilket d i redm borjat falla i glomska. ~n en ging hade dess gripande episoder formLga att vacka till 1if nlgot af den kansla, som vid tiden for dess forsta upptra(4ande besjalat nationen.

Bled then kom dock afven for denna jaktade arbeterska inera hvila och lugn. Hennes bida aldsta dottrar hade uppnitt lnogen Blder och togo hushBllsbestyrelsen i sina hander, och sB smlningonl borjade de materiella bekymren tagas frdn lnrs Stowes axlar. Sorger och profningar folja henne likval in i sena &lderdomen. Den aldsta sonen Harry, vid hvilken modershjartat hiingde fast med sBdan be- rattigad stolthet, hade redan i blomman af sin Blder ryckts bort af en olyckshandelse. Han drunknade under badning, db han vistades som student vid Dartmouth College. PB ett lika smartsamt satt skulle hon forlora sonen Fred. I hopp om att 5.terfb sin under kriget brutna halsa hade denna begifvit sig ut pb en langre sjoresa. Under denna resa forsvann han och trots ifrign efterspaningar fick aldrig familjen kannedorn om hans ode. Den yngsta dottern traf- fades kort efter sitt gifterrnil af en obotlig sjulrdom, sou efter fiera &rs svbrh lidauden slutade hennes lif. Make, broder, vanner fick hon afven se fore sig g l in i evigheten.

Men med tilltagende glder olsades mrs Stowes sjalsfr8nvaro och iifven formBgan att lida - den , a h a hon ksnske agt i hogre grad iin andra rn~nniskor. Det fordrades fr%n helines sida en stor kraftanstrangning for att hon skulle kunna vidmaktht%lla ett 'samtal. De tio sista %ren af hennes lefnad var for heme en tid af stort lago.

I ett bref, ett a£ de sista man har af hennes hand, slrrifver hon: nMina tzlnkar svafva fram och tillbaka lilr vattnet i en rin- nande biick. . . . Jag tror att jag intradt i sainma tillstdnd som silkesmasken, hvilken spunnit ut alla sina trldar och ej kan Astadkomma mer silke, om hau ej ffir friska mnllbarsblad)) - - Och langre fram heter det: ~Min sol har g&tt ner. Arbetstiden iir ofver for nzig. Jag har skrifvit alla mina ord och tankt alla mina tankar och nu har jag slagit mig till ro i det fladdrande ljuset f r h de slocknade gloden i en hvila sfi djup, att endast rosten af en gamma1 van for ett ogonblick formBr rycka mig dgrnr~ .

Lik fadren dr Lyman Beecher hade dottern Harriets hjarna, lBngt innan lifsgnistan slocknade, liksorn fortarts af sin egen eld.

Liksom fadi-en fore henne, lefde hon lekamligen ndgra Llir hiir p i jorden, medan sjiilelt var borta. Hon blef som ett litet barn - p8 det om- maste vsrdad af sina tvenne dottrar - vandrade omkring fortjnst i blommor, i den friska lnften, i ljndet af ett piano, en vacker riist, en psalm, men den verksamma inspirerande anden ra r borta. Stilla och mild, men rfriinvsrimde:> lefde hon bland de sirma i ilet vackru hem i Hartford, som hon under de sista tiotalen af sin lefnad bebodde.

Sd sminingorn tynade hon bort. Den 1 jnli lS!)fi, Sfi iir gamma], ingick Harriet Beecher Stowe i clen evign hvilan.

I,. D- 11.

Du kanner ej den hiignordiaka ~inteim, anar ej dess oforgiiztg- liga skiinhet! Och jag, atnckare, son1 njnter cliirzf, kau tj skildra dig den fnllt och helt. -- Tiink dig t.:t land, dGr Ifirtg;t, 14~igi1 kullar omsluta klarn sjiiar och st.ridu iilfv:~, diir fnruhetlnrna hretlit nt sig lik oiindliga prlursalar, h ~ a r i forsiiri;;~~ clSn iir orgelbrus, och dHr iilgen och Ion Bnnn d d j a s i skogarnr:~ djuj~. Tiink dig s;i detta land en rinterdag ! Hilnleu hviilfver sin niclttdd kupa iifver ett land i hritt, ett land i brndeskrutl. Dn ser l;u!lnrnas l i n i c ~ teckna sig mjukt genom den liitt:) hvim slij-jan, du w r sjijn h i l a under sitt hritn tiicke, och dn ser riigen slingra sig hrit mellcln skogens hoga stommar. Dn fiiljer den ocll forc!julw tlig i pelar- salen. Allt lir tyst, allt hvilur, blott. forwus o r g e l h s kliugar mi&., tigt i den hiiga, kallu vinterldten. Ditt sinne fylles af ttitdtlkt, ctitt

brost vidgns, och sorn aldrig fiirr iilsker do flitt hiirligx land. Forst verkar ciet helm egenartarle sk6nhet s t miiktigt; pd ditt

sinne, att du blott njuter diiraf, lneu smdnincom triitia ellskildheterlla ham for din blick. - . Se dock p5 t d h . 31~21. v ~ l den pyutat sig! De ofre grenarna biira en tung snijdriilrt, m z d k de nndw kliidt sig

i lattare hritt, tuuna, fina flingor och rimfrostens Llistmnc~e iihlr~r. Den raka, smiirta stammen har nere p i siu iniirlra clriilit hiir och hvar ndgra hrita stiink, men uppit lyser den gliinsandc rijdlmm i det lrlara solskenet. T7Br tall s t i r fritt och slcAdar stolt omkring

sjg. Aanat &r det me'd granen. Ser d11, clBr borta har en he1 hop slutit sig tillsamman. De stti s$ tatt?, som hade de hemligheter att hviska oni. hrr dkt mifine om den riiddi lille haren, den snabbe hunden och den stBtlige j8garen xhed sitt blnnkn geviir eller om iilfvors och tointars lelr i den mLnljusi nu~ustikvkllen? ICan nog vara sommarprat. De synas ej riktigt ha gloint sommarens tid, de ha ju' endast tagit eh hvit of verkladnad l ; ~ Den undre lyser klart :gron och minner om &&n&e ddgar.

.

Gkogen llittar nu, ' och hu. kommer till' en vid, oppen plats. Bsk ggrdesgkden liww'a ett par lysande roda stugor, men hvita tak hnr gnbben vinter IsestBtt 'dein. Roben, som hojer sig nr skorstie- nen, iir h i t iifven den. Den ko'mmer' helt timg och maktig, stigande ~ a k t upp, n i o i blir allt ' liittara ocli liittare, tills den alldeles far- svinner. - Men se, linf det glittrar och blanker! Det Br bjorken, som rill Bfvergliinsa sina syskon. Den tar v81 ock priset. Stammen i i hvit, Ovarje liten bvist hvit. D e t iir hvitt i hvitt, men det ilr

lif, clet ar fiirg ofver den. en blir helt rosehrod'vid solens kgssar each lBter frojdefullt alln sina twen sinom tusen diamanter blistra. Men solen iir vintertid en obestiindig lilskare. ~ e ? drar sig snwt hiilbaka, och .v&r vackra bjork blii harvid helt blek af sorg. Allt i natureu blir tystare och stillare.. ~ l r ~ m n i n g e n siinkir sig sakta xed Bfver nejden. Hiinlens blB blir allt djupare och djupare, den ena stjii,rnen efter den audra tiindes, och k a r t sofver ditt land i

.den hvita, hemlighetsfulla vinternatten;

' Aja. '

- Bilder friin Englands qg-aktiska arbetsfiilt. . . .

I; T radgHrdsskotsel.

D& fordomdags, ahen for den mest bdgBfvade kvinna, endast 'Warinnans kall' stod oppet, erbjudas henne nu' daremot sB m h g a -arbetsfalt> att svirighet . uppstb vid valet; och nar personliga anlag -och smak tagi ts i betraktande, mtiste afven en annan faktor kornma med i r&iingen, kanske den viktigaste. for m&ngen, piimligen: ~Hvi l - ,ken bana kan'fortast fora mig till oberoende?)) '

SA kalladt ~ g o d t hnfvud~ tyckas alla manniskor ha nnn for tiden, hur vore det eljev mojligt fiir dessa skaror a£ nngdomar att Arligen gB igenom de standigt forsviracie exmnina, sorn numera fordras. Dock, let goda hufvudet, son1 hjiilptc dem genom esamens- profven, formar ej skaffa dem en plats, ett verbsumhetsfalt, diir de teoretiska kunskaperna kunna komma till praktisk nytta, ty det ar ondt om platser och godt om sokande till hvarje post, sort hiirdelseriu blifver ledig. Hut'vudsulren iir darfor att valja nBgon ej alltfor uedtrampad stig. Och for kvinnan har i England Atminutono tyclcos [let gB biittre ju nynre, ju mers ofverraskands hennes ral a£ syssel- sattning iir, eller som viira mormodrar troligen skulle uttryckt sig: *Jn grtlnnre desto b&ttre>>. Det ligger ej liingre i tidsandan nt-t Llifva ,shocked at)) nigon hederliq sysselslittning, utan det ~lyaste frain- kallar intresse och tager ledaingen. Eramfor allt mBste man varn. skicklig och val tranad i sitt fack. Den, som t. ex. valt till sin specialitet att g% omkring i de finare hnsen fijr :rtt klippa de hog- fornama damernas knahundar eller storre pudliu., ~ndste giirn detta p i erkiindt artistiskt siitt, och ar en g lng ett namn erijfradt, fattas i on don Atminstone ej knndkrets. L i k d med den som volt det mer poetislra yrket att dekorera middagsborden och diirigenom gora dern till en njutning for do hogre sdviil son fiir de Mgre sinnana, nllt rnHste ske con amore.

Det var dock ej meniogen att tala om dessa eller de ~ntings andra a£ kvinnor utofvade yrken, hvilka mthiinda fiirefalla mer eller mindre friirnmande for svenska forhlllanden, utan det iir min afsilit att beskrifva tradgtirdsmastareyrket stldant det idkas af lisinnor.

For detta andam3 torde basta siittet vara att Itits :36wanley College* tala f6r sig sjalf i foljande lilla beskrifning ciiirofrer. Jag hade namligen i somras nojet att basoka ofvar~narnndtl trad- girdsskola och vclr d& given i tillfalle att interviema fiirestln- darinnnn for South Bank, innckorderi~lgsst~llet eller hemmet, diir de kvinliga eleverna bo under sin studietid. ragen frbn narmaste jlrnviigsstation ~Swclnley Junctions gHr mellan bordiga nejder, viil- skottcl frukttrfdsplanteringar ocb vidstriickta bunllefalt upp till South Bank som iir en blomsterholjd villa; uttrycket Ban tagas bokstuf- ligen, ty blott tsket iir synligt, alla viiggarnlx, tackas nwd olika, graciost slingrande kliingviixter, fonster och verandor i ro inramnde hf blommor i skonaste fiirgprnkt, det hela i sanning en lefvande snnons for innevbnarms yrke; dessa senare hafra hlir s i m enskilda

eller delade sofrum, alla enkelt inoblerade men rena ooh luftiga, samt gemensam formnk och matsal.

Den forstzl vintern, 1891, db detta hem oppnades, sedan d e styrande beslutit att till den redm grundade skolan for rnanliga elever Iiiggn en afdelning for kviunor, vivade sig dock den engelska konservatismen ganska seg, ty end&, e n kvinlig elev infann sig, noch dB hon liksoin jag sjdf n, anmarkte forest&ndarinnan, Bvar nyss blifven anka, voro vi ett ganslca dystert par, soin ensamlva i det tomma huset just inte tillbragte n&gon siirdeles treflig vinter. )) Redan andrn och tredje Bret kommo sB sindnirigom allt flera, och nu kan South-Bank ej mottaga alla sokande, utan ett nytt hem 81: under inredning och kommer att 6ppnas nasta termin.

))S&ledes, ofverbefolkning Bfven p& dennn bans)), tanker nog !n&ngen. Hvad det kan blifva i .en f t amtid vet jag ej, men an sfi 1Inge iir efterfrbgan p i kvioliga tr&dgBrdsm&stare storre Bn till- ghngen. M a , som efter slatad kurs ijnslza sig ea plats, hafva er- hbllit en sbdan, och ofts 1n8at~ erbjudna poster ufslks, emedan slsolan ej har nbgon kompetent person fos dessas fyllande; blott den som tagit fullstiindigt afgingsbetyg eller erhfillit s. k. diplom, och sllunda genoingBtt de teoretislrs kilrserna s&vd soul de praktiska, kan namligen hoppas ntt blifva rekommenderad till en inera ansvnrsfull och inkomstbringande plats. Det praktiska arbetet, som bedrifves i de omkring hemrnet liggande frnlrt., gronsaks- och blomstertrBdg&rdarna eller i niigot af de tjugo drifhusen, star under ledning af sju- fast anstallda slxiclrlign tradghrdsmtistare, som hvar och en aufor sin grupp eller arbetslag af elever. Dessa arbetslag utfiha arbetet i rotation sf fyrrt ctagar, s% att hvnrje lag atervander till samma arbete hvar femte dag. &ven Bt den affiiramaasigo sidan af saken agnas upp- marksamhet, i det ej allenast undervisas om blsta sattet att produ- cera, utan afven om basta tillvagagbendet vitl produkternas forsalj- ning, packning och torgforing etc. Hartill komma dessutom bok. foring, planritning och byggnndakon~trulrtion, hrarforutorn hvarje clev mlste fora dagbok ofver det arbete som utforts under henoes tvbBriga kurs.

Ungefar fern minuters v@ frAn South-Bank liggm sjiilfva Swanley College, dZir foreliisningarna och laboratdriearbetet aro ge- inensamlnn for blde manliga och kvinliga- elever. Sjalfva, byegoaden, ursprungligen ett garnmalt engelskt herresate, htlr af sin forre agare flitt en delvis ganska egendoinljg inredning, i det salen ar en fullstandig .ingbQtssaloog, som forskrifver sig frln en AngbBt pP Dover-

4.5s

Calais-linien, dar man for Btslcilliga i r sedan esperilnenterade med att inratta ett slags fria eller iiiingande salongcr till forekomrnande af rullning och sjos juka. Fiirsolret utf 611 eniellertid ej g:.;)-nns:~mt, uppsattningen adldes och problemet r sjosjokans fiirhindraode.. krar- stir alltjiimt, ijppet fiir hvnr och en som har lust att, diirmed gymnasrisera sin hjiirna. At skoolan ffiireliisningssal ge nu dessa riiggmblningar glans och fiirg, under det spegelglasen cliir emellan Bterge idel rosign och solbranda anleten, dil eleverna har s a d a s . . for att Ahiira foreliisningarna, som hillas dels af en vid skolan fast anstalld professor i lremi och botanik, dels a£ sjn andra professorer och fiirelasare, soln regelbundet hdla foredrag i sine respektive fack, shorn nnturvetenskap, jordbmkskelui. geologi lil. fl. till triidgirds- skotselns forsta principer hornnde iimnen. Uenna scni~rt: cllcr teo- ietiska del af kursen ar ej obligatorisk, men nodviiudig fur cliplo- mets erhbllnnde' samt varmt rekommezlded fiir Ilvar, och cn worn onslmr inta en stalluing me4 auktoritet, .rorae (let endast gent emot sin egen tradgbrdsmiistare.

Otalign g8nger har jag hort samma ytt.rande frdn. olika lius- modmr, dH de visat mig kring i sina mer eller mindre praktfulla triidgbrdar:' att, ))jag tycker sb myclcet om den eller den blomman, nleu nlin tradglrdsmastnre kan aldrig f i i r d s att i~~tressera sig diirfora.

Kej, hennes mHngirige Thomas, John eller IYilliitrn hitr sin smak och sin egen lilla specialitet, och cliirrncd fhr uiatmadern noja sig. Icke sb med den i yrket inrigda hiirskarinnnn; d i lion med rent retenskapliga skiil bemiiter den konserrative Thomas' uigu- menter, blir han sH att saga slagen pb sin egen mark och kau ej l b g r e enviildigt fora spiran. NAnga genomgb Bfren Swimley skola for att i sina egna hem kunna fiifrerta ledningen och orcluandet a£ triidglrden. For andrn Ater ar lefvebrodct mRlet, och finnas harvid- lag flera utviigar att ralja p% efter slutad kura.

Bland poster, som f. n. fyvllas af f. d. elever, mfi nii~unas fiirc- sthdarinneplatser for triidgdrdar rid flera storre inriittningar slsom: )>Lady Somerset's hem Duxhnrst s, :. S:t Katheiine's school rid S:t Andrems~, ~Wycombe dbbeya m. 8. I h o n k r d ha Qtskilliga funnit .arbete, mdra Ater ~ L o m foreliiserskor och mbnga, praktisera ateslntande slsom konsnlterande tr$dgArdamiistare, i det de utnrbeta planer och fijrslag samt lannna rid och anvisningar Bt tradgirdsanlaggnre. De som disponera ndgot kapital ha p l egen hand borjat s. k. ).market-gardening? eiler odling af torgvaror s&-

som gronsaker och frukt. Att laget och kommunikationerna harvid- lag mAste tagas i betraktnnde sager sig sjalft, afven ntt mycket trefliga sm& hem sklunda kunna bildas af nHgra vaninnor, sorn ut- bildat sig i yrket .och sedermera viilja hvar sin specialitet, ty gifves llela ens energi och oinsorg Bt evz branche, t. ex. B t odlandet af cham- pinjoner, tomater eller dylilra eftersokta varor, ar framgsngen nastan salzer. sSvida man ratt fors th sin sak, och det taga vi for gifvet att en elev frSn Swanley bor gora.

Lilival skulle jag ej vilja rBda n&gon soln ej har bestamd snlak och hBg for friluftslif att valja denna bana, ty den inne- bar ntelif i alla viider och fordrar energi och uthBllighet i lika hog grad som nHgot annat arbete. Men vid genomghgen kurs har man ej, sBsom ofta ar fallet efter andra esaniina, en uttrottad lrlen kropp att borja kampen for tillvaron med, utan det halso- sanlma tradgtirdsarbetet tillforsakrar i de flesta fall sina utofvare ett kapital af hiilsa och krafter, oviirderligt for kominande dagar. Halsotillstdndet bland eleverna har under dessa 51- varit det ailra basta, och inga sjulzdomar ha forelcommit, nndantagandes ett fall a£ miissling, e o n en flicka &dragit sig under pkslrferierna och hvillcet ej spriddes vidare.

Hittills Hafvn blott tvenne svenslror varit inskrifna vid Swanley, och det 5il. att hoppas att i framtiden eventnella tr8dgHrdsmastare- kandidater i Sverjge ej slrola behofva gA ofver hnfvet for att ut- bildas 'i ett yrke, som lika bra och billigare kunde inlaras vid lik- aande anstalt i hemlandet, om niimligen en sbdan fumes.

Till lrvinnolzongressen i somras hade naturligtvis afven Swanley sgndt sin representant. SQsorn forestindare for en lrvinlig trad- gi%rdsslzola var enlellertid hans upptrtidande nastan komiskt och hogst inkonsekvent. Man diskuterade amnet tradgfirdsskotsel f r h olika sidor och bBde talare och talarinnor (bland de forra sjalfve Dean Hole) hade med ofvertygelsens valtalighet enhalligt forordat detta yrke s&som siirdeles tilltalande och lampljgt for kvinnor, dA slutligen Mr S f r h Swanley fick ordet och helt oformodadt borjade utveckla som sin Bsikt att tradgArdsyrket vore hogst olampligt for fruntim~ner. Emellertid kunde han ej framliigga ntgra andra skiil for denna sin enskilda mening an att det utvecklade nastan manliga muslder 110s kvinnan, och afbr6ts han snart af ett' allmant skratt, s% man ficlc .ej veta om mera talande skal funnos an hans.ogillande af kvinlig styrka.. ))Jag har sett unga flickor med hals och nacke lilrnaade en mans)), utropade han i hopp att ge. en riktig schock A t .

sitt auditorium, men det misdyckades alldeles, ty nn~lm-n iir det en ofvervunnen st.Andpunkt art anse kvinlighet liktydig med svaghet, och ingen forsthdig, praktisk kvinsa ryggar tillbaka for utan upptar med n& ett arbets, som ej allenast kurernr drliondmdets v8rstra sjukdom nervositeten, utan iifven skiinkel. muskler lika vii!- behoflign for hennc sjtilf som fijr en kommlinde generation.

Srenskn i England.

Li tterat ur.

En herrghrdssiigen berattad sf S'ebln La!lerliif: En herrgiirdsslgen af Selma Lagerlijf - skymtar ej strax fiir

inbillningen Ekeby och dess kaval jerer, ett frlntastiskt sknggspel af manniskooden, sdlsnmt lefvande och siillsamt fiirstorade i sagans nyckfulla belysning? Det finns miinget Ekebp i Sveriges rike, ~ u i n - gen gamma1 herregilrd med en historia, sorn kunde locka en diktare. Man friigar sig sjlilf i hvilka gainla portrattbehiingda salar, bland hvilka skona dn~ner och karaljerer, en f6rgiPtugen tids barn, Saga deiina g8ng skall hillla sitt hof.

Dlen herrgkdssiignen iir iogeii 113- Giista Herlinga saga. Den lir mer an oggot annat som Selma I,agerliif skrifvit olik hennes fiirstlingsverlc. I ~ ta l l e t for ett f&ng rild~iixancle, rikblnnistrande sagner, lost hopknippade, men hvar for sig betagande, iir dettn verkligen en enda sagen, en endn liten hi~toria. I-r ett motiv af hi- sarrnste art vaxer den ut till en sjiilshistoria, enkelt beriittad, kon- centrerad, gripande. Ripersonerna - ypperligt skisserade som den gamla hushdllerskan Stafva - skymmn hiir aldrig det vasentliga. Intresset 81- f r h bol j m till slut oupplijsligt hnutet -v:d de b&da unga eller niirmast vid den unga flickan ~ m e d stjarnogonen)), hvars egendomliga kiirlekshistoria den lilla boken tiiljer.

Den afgorande krisen i den unge marinens ode, olyckan son1 drifver honom till vansinue, &r kanske viil knapphiindigt skildratl. Lasaren hnr lika sviirt som Ingrid i siignen att identifierit dalmasen- handelsmannen, halffBnig och bojd imder krams%cken, med dell ypperligt tecknade sorglose unge studenten, hrars bild haft makt a t t kalla h e m e tillbaka till lifvet., d& hon lbg skendod. Den ofiir- madlade dubbelnaturen hos honom bidrager emellert id till stiimningen a£ mystik Sfver det hela, till den egendomliga. spiinningen af det ajiilsdrama, som utspelas. Frdn deb ogooblick dB den veka, drijlnmande ungn flickan, Ingrid med sjiirniigouen, a£ fru Sorg vackes till medwtnnde a£ sin mission och satter in hela sin kraft pB att skingrn tiicknet kring den ilakades sjal, har berattelsen verkligen

nBgot a£ dramats intensiva lif. Skildringen a£ Ingrids oro och Iiingtan, dB hon far en tid Iiimuat den gamla herrqkrda, skfideplat- sen for denna kamp om en' sjal, &r 118.got af det mest gripancle Selma Lagerlof skrifvit. DSimed tiiflnr dock ~lutscenen, dB den vansinnige med fiolen, som han redan som barn iilskat, apelar miirkret i f r h sig och flickan med stjiirnogouen i det kritiska ogonblicket griper ju och riiddnr honom ur forskrackelsens rike.

SB blir af denna underljga sass om en d&re och en skendijd en den vacliraste lofsHng ijfver lrii.1.1elien.s allbetvingunde ~nakt.

Drottningar i KungahHlla af Selma Lngedi;J'. Ett af vAr tids mest Izarakteristislra drag iir dess historiska

sinne. Formggan att lefva sig in i en forghgen periods, ett friirn- lnande folks 5skAdningssatt, forflytta sig tillbaka till dess lif, iir all- m8nna.re nu Bn nlgonsin forr. Ej underligt dA om iifven dikten viinder sins b1icka.r )not det fiijrflutnn, om sekelslutets rolnantik rned den f r h seklets borjan delar forkiirleken for det i tid och rum aflagsna.

Dock, iimnet gor ej dikten. Yet beriittaren att forflytta oss 6,rhundraden tillbaka genoin en aldrig sA detaljtrogen slcildring, sA fk ej beriittelsen diirigenom pr8geln af ett konstverk. H&r som :tlltid kon~mer det an p i den lefvande anda som. besjiilar verlret.

Selma Lagerlaf b 6 r till den1 som sse med de- gamla sagobe- riittarnas ogon)), shorn det heter i en af hennes hi.storier frln ICunga- hiilla. bled fritt begagnande af de knapphiindiga historiska f akta onismiilter hon de gamla beriittelser, som vi alla kiinna till om Olaf Tryggvason och Sigrid StorrBda, om Olaf deli helige och Astrid till hiirliga legender, hvilkas kraftigt mBlande stil iir iikta sagostil. Liis hlott skildringen af Sigrid StorrBdas fiird utined svenska knsten eller af Olafs underverk! Svagast som stil iir histosien om Margareta Fredlrulla. Yen var sA st&mningsfnllt vacker i sin forsta redaktion i bunden form, att prosaomskrifningen, med dess bestiimdare kon- turer, Iwappast kan lrallas en vinst.

Meu det Br ej b1ot.t nordislsa sagor soin Selma Lagerlof bjuder oss. Till dem ansluter sig en snmling legender frAn skilda hB11. N%ra de sicilianska legenderna frdn )) Antilcrists misalcler >) stBr i denn a snmling en norditalierislr, den om Caterilia af Siena. Hennes fest s dan. den iin i dag firas kr skildrad med en lefvande forstielse af det enkla folkets kiinslor for ))den lilla jmngfrun)); och baleom skymtar i n8pa f H lefvande drag medeltidens Siena ined sina fester och

-1rapplopninga1: och afriittningar p& torget utanfor galazeo publico remen kring hennes ljusa bild.

Boken afslutas rned en afdelning beriittelser, af hvilka rGuds- freden)) ha.r fullkomlig sago-priigel &11 Halaraniis-historien ansluter sig till Ciiista-.T3erlings-~gI~eln. Tacker 5.r slddringen af moderskiir- lelrens ma.kt i den egendoniliga historien om grafskriften.

* * 4: 8-4. *

Sagan o m den skiina prinsessan 1,i-Hang-Tse ocll andru beriittelser af A ~ P J1. Roo&. I Anna 31. Roos' nva no~ellsa~ulii~g, liksoin i den fiiregiende,

:)Tysta d j u p ~ , %r grundtemat nistiun alltic\ ilersnmma : skygg ocli tro- fast lcvinlig kiirlek. Gri~ndtemat iir detsasni~u, men fiirfottarianan npprepar sig aldrig. Det iir en vcrkligen 1~cuncbunsviir;i rikedom af former i dessa sma teckningur lllecl u~urir frin vidt .&ilcla tirler och lander, hvar fiir sig koustniirligt afr~uldarte. DI? vittnu om den smidigaste talang, vlil skolad smak och ctt fint iira fiir stilens for- dringar. Notiret frtin Alesandersagan iir si11unr.a framst iillilt ined en fliikt af de gaaila kronikeslirifx~aruas 1):mlsliga f'ijrt-j~zsiiing 6fxrer krigisk stdt och lued en rerklig stors1:tgcnlict iifrer afslutningen. ;ilskv%rd med sin ton af lati. ironi iir historicn 0111 c h i lilla kine. siska prinsessan ; vemndigt rackru de 1 i l ih m~il:lleliicls1~~~riitt~'1s~~r~t1, den om prinsessan Alcline i Provence, som ieke d l e :>g;i Iwt , inam hon lart hvad det viir att lefva.., och den om e;yridn, clortcr till fogden p i Xykoplllgs slott, som gick i kloster fijr art ej Idifx-a sin dode bruclgum otrogen. Den sistu, sow clock delvis. i s-nner1ic.t i afslutningen, iir for modern i town, hzr ~! l )er l ign om !'olkvi-isornr: erinrande part,ier. Hiir t. ex. fiiljande:

DSB hHnde det en dng i maj ~liriiia(l, (lit lnt'ten Tar ljnflig ocli rarm och ldornstren nyss uts11r1mgn:i p i ~n:iken, att juzngh Gyrirlu mot aftonen gick ut for ait se till sin faders filar, hvill~l t~ctade p& marlcerna utom viistra st ads porten, rnllaile af en liten smiclriing. DB hon nu, vid det att hon gick genoiu stailen, n:ilkadtis (let storn torget, horde hon sorl och skratt frill gillcstugan, solu l ig im-id S:t Xkolai kyrka. Och diir utanfiir pi1 en hiink uililer t?li vsrgriin lind sat,t en nng 1-iipnare i &arl;lkansriid triija, h d k e n hldste p i skallmeja, inedan jnngfrur och ungerrswnuei t i l lsa~~iman~ triiitde dan- sen ute ph iiypna torget.

3 e hollo hvarandra i hiinderua ocli sjiingo den gamlu risan: Frojden er af hjiirtans grmid Xaj iir ju kommen - - - . % ,

I'tom denna nordislca medeltidsbild och dell provcnyulska rymmer .sarnliugen iimu en, ))Beresunthas ldgri~nsfiircl,. . Deil har sill betydelse egentligen som ram kring nigra egendomligt ~ a c k r a iiilrter:

aTiir1den fir skum, och dunkla viignr ri -raudra: Sjalarna kilse gii. s i ih i ktqest hrasann -0

Sragast iir bokens sista afdelning, historierna :~frdn Wiks hiirad~, ehnrn de liiima M e t oypet for den hullioristiska sidan af fiirfattarinnans beggfning. I den smimlitta historien ow. Christiau Vhik kommer den visserligen knappasr till sin rBtt, men framtriider sli 'mycket kraftigare i skildringen af de gainla niiderna Eluenpreusu och Apelstubbe. Hiir har dock iimnet i antira sidan en tragik, som alltf or lnycket f orsnnlmats.

Hdvudintrycket af den lilla boken blir det af en siillsynt fin och smidig l~eriittartalang, som i sainlingens hasta historier risar sig ha nltt fram till Bonstniirlig mognad. S-d.

:g

John Hall. En historia frBn det gamh Gotehorg af S o j e .Elkan (Rust Roesf). a Tvi delar.

Icke s& sallan slBr man ihop en genomlast modern bok ~ned kanslan clf att ha lcommit direkt frin ))la grotte de l'ennui)) - for att auvanda G. M. Armfelts uttryck oin Uppsala. Rust Boesis arbeten tillhiira emellertid en genre, son1 har riitt ditet gemensamt med den trlkiga. Siirakildt cle senare ha bjudit pB roande figurer, och man har alitid varit tacksamt ktinslig for fliiktarna af ~pirituell humor, s i sallsporda inom nordisk skonlitteratnr.

Eorf:s omrlde har vnrit salongen, gemalcet, dar hon riirt sig rned den fullkomlige sakerheten hos den, som frin barnsben trtidt bonnde golf. Aldrig 011 snubblande pas, aldrig en falslr ton. D& . smartan brutit stiimrnnns skohde valljud, har det skett p i dettn dallzpade satt, som blir naturligt mellan tigerfdlar ocb gobeliner.

I Jolm Hall har forf. tangerat de stora vidderna och lBtit npp for nya luftstrommai.. Stegrade och mer vidstrackta sympatier skola efter ,detta folja heones fbrfnttareskap. Ur gamla papper och me- moarverlz har hon bringat i dageu ett stycke knlturhistoria frBn flydila tider, med lifslefvande personligheter mot en fiirgfrislc bakgrund.

Forf. liiter personerna medelst ord och giirningsr teckna sig sjiilf-i;s och lyckas benndransvardt viil s%rhBlla de olilsa karaktererna och litn hvar och en, diirtill beriittigad, frainvtB i hautrelief. Ar- betet vittnar om de tragnaste och tiognaste kdlstudier jamte stor pietet for ideell sanuingsenlighet och verlcar p5i grnnd haraf rned sanningens mnkt. LBsaren ntistan h6,pna.r lite grand vid presentn- tionen sf en sii stor samling h5insynslosa egoister af bide konen och forloras gnda till htigkomsteu af en traditionell falsk tro pB gamla goda tider, d% jagknlten icke skulle stdtt i flor. Med sB mycket mer ijlrsd medkansla fisljer han bokens bisarre hjalte p& hans s5iregna lefnodsbana -' fr&n gotebo~~gslr .m~ngmilliontir till frysande uteliggnre i hufvudstadea- Xen det som fangslar mest i forf:s nysl nrbete 5ir icke det historiska amnet och den konstnarligs behandlingen nf detsamina - ett och nnnnt verkar dock nlgot lBngdraget, exempelvis kapitlet D Unge John pB resa,, och lcunde lroncentrer,zts till fijrn~Bn for framstiillningens intonsit~t - utan cleu starla kansla for nl~irrnis7;an John Hall, soin gjuter viirme i heln romanen.

Det 5ir inte enscz~nt ))den hoghet son1 ett stort lidande slcanker)), som gor John Hall tragiskt tilltalande i stiillet for omkansvardt groteslr; det Br iate darfor, att ~lidandet iir en rgnta, son1 natnren betnlar oss och som vi ej kunna undgii, forran vi f i t t ut kapitalet,, som den fiii-olyckade :)stolleu)), han som f i t t ut kapitalet, t. o. m. i osnyggn lumpor, Br lgsaren sympatisk. Det beror belt visst pd hans .

))egenheter som iiro vBrre iin feb, p& barnahjiirtat och barnafor- sthndet, som, kiinslolost for egennyttan, alltjiimt bevarar mod under- motgingen och ~hoppas p i Porsynen)).

VAr tids hypertistetislca andar skygga for etikens tarflighet. 1: boken John Hall har clet etislia intagit sin rgttmiitiga plats, och

for sin del unser anmiilaren, att arhetet.;; viirdc ur denna sgnpnnlit icke kan nog erkiinnsamt framhi1:as br~dvid de rent, litteriirn och formelln fortjansterna.

TI: K. :: r: 9:

Nu d% julen st8r for dorren och den litterara kiiplusten, som vanligen slumrar hos den svenskn allmiinheten, borjar vakna till lif, skulle jag vilja 'ekommendera en liten bok med ett hcllft tiotal berattelser, alla hamtade frin viir viirldsdels fjiirran oster. 'R'amnet p& boken har dn hiir ofvan, kcre liisarc, och fastan for- fsttaren troligen ar dig obekant eftersoni han hiir till de xnyckct nnga, porn nu tar sina forsta stapplande steg pB den litteriirn hanan, iir han iclre for ty en bekantskap, sorn det lijnar sig att giira.

Fodd finne, miitte Carl Warder, eller den nnge man soxu doljer sig Lakom detta namn ifall det iir en pseudonya~. af ndgra omstiin- digheter, sorn jag ej klinner, ha bfifrit sntt i tillfiille att p i nara hall studern de egendondiga, annu i ett slags sngolikt dunkel in- holjda trakter, som taga vid diir v8r viisterliindska civilisation slutur, eller med andra ord de stora slatternas land, Rpslancl. Atxninstone viicka hans rpskn bondbistorier deu fiir~stiillu~n~an, att fijrf* r l t tarell hamtat sina jntryck pii sjiilfvn platsen, att han sjiilf lefvnt niidt

. ibland de enkla och osnmmansatta mturbarn han beskrifrer och friinlockat dem hemligheten af deras spl%lr, AskHdningssiitti och ns- t:onella egeudomligheter. Vilcla Bro dessa steppeus djiirfva sbner - Ias t. ex. den rned rnycket lif skildrade beriittelsen ~Kazalrens hustrn w - forsjunkna i vidskepelse och en fiirfiirande okunnighet. som, dii den religiosa fanatismen kolnmer till, kau ta sip bide drastiskt humoristiska och ohyggligt renlistiska formcr, hrilket visas i skisserna nIkoneno och >>Offreto. Men iifren upphbjda tiinkesiitt ocb iidl:! ktanslor aro icke friimmande fiir de vida sliitternas hrt1fl;irl)arisk:l manniskor. Dlhga fina och karakteristiska drag, som bevisa detta, kmnas oss i skildringen af wSliitt.ens barn)).

Innel~illet i Car1 Warders fem beriittelser Br sbledes, digot jag hiir sokt fraxnhilla, af verldigt intresse. Att spdket, soru ntgor det yttre skalet till den goda karnan, inte alltid iir miinstergillt, fBr man kanske skrifra p i finskhetens rakning. Xdgra lelrtioner i hog- svenska ~kul le diirfor ej skada forf. Ja, 1Ht oss hoppas att han tar riidet ad not~m, sH att han, dd bun harniist gor ~n piihdsning p : ~ denna sidrrn Ostersjiin, visar sig lika heinmastadd i hehandlingen uf ~ a r a n s och hjiiltarnas sprkkw som i tolkningen af det r y s h B ~ C ~ I I -

folkets egendomligheter och typer. L. D.

Svedenborg 0111 fattigv&rdsprinciper.

(Instindt.)

Ned anledning af den intressanta uppsatsen i Dagny om sfattig- ~&~dspr inc iper och fattigv%rdarskap* .~neddelas h&r ett citat af en svensk tanlare, hvilket visar, 'a t t 18ngt fiire Stuart Mill. och mer an 100 &r fore vAr tid samma principer ifrlge om valgarenhet, som nu bbrja allm&nt till%mpas, voro klart uppfattade och uttalade i vQrt eget fosterland. .

I Emanuel Svedenborga sista stora verk *Den sanna kristna religio- net,,, son1 utkoin 1771, lBses namligen pB tal om hithorande Bmne foljande; ~SjBlfve det andliga uti alla gerningar bestAr viisentligen daruti, att de utofvas aE kiirlek till rattvisa med urskiljning, d. v. s., at^ man via kax- lekens ntofning bor ntforska om man handlar af rgttvisa eller icke, oc11

\

det kan man i ~ ~ s e p& grund af sin urskiljningsEormBga. Man kan namligen giim oudt med viilgiirningar och man kan gora godt rned sldana gamingar, hvilka se ~ z t som orn lie vore onda. SBledes' gor man t. es. ondt medelst vhlgitxningar, d l man gifver en fattig rofvare penninga~-, s& att han kan kopa sig ett sverd, ehuru han, dB han bad om hjiilp - icke sade, att han villtt kopa ett sviird; eUer om man tager honoln nr flugelset och visar honom v&g till skogen och sager till sig sjiilf: det ar icke lnin skuld att hall rijfvar; jag gat honom hjhlilp for det att han #r en mhnniska. Et t an i~a t exempel: om man foder en liltting, s i att hall icke nodgas arheta, men diirenlot stiger till honom: BGA in' i en kammare i mitt hus och h g g dig i sitngen; hvarfor skall du trotta ut dig?* db ~ n d e r s t o d j e ~ man Igttjan. Likaledes forhAller det sig, om man befordrar oredliga slaktingar och vitnner till hederasysslor, i llvilka de kunna gora inyeken skada. Hvem liau iclre inse, att skdana karleksverk icke komma af karlek till rattvisa forbunden n ~ e d urskiljning? A andra sidan kan man diiremot gora viil medelst si~dana handlingas, hvillra se ut soln om de yore onda: shsom t. ex. en domare gor en k9rlekens garning n l r hail e111igt lagen donler en miss- d%dare till straff - oaktadt han grQter, gifver fromn~a loften och beder om forl&telse, d&rfor att han Br domarens nasta - ty med en s idan dom forhindrar hail honom frhn att beg& flera brott eller frhn att ytterligare para till skada for samhllllet, som Br hans nasta i hogre grad; men en . domare, som frikilnde en shdan forbrytare, skulle viicka forargelse medelst sin orattfllrdiga dom. -- - - Ty iikta karlek bestlr uti att tro pi% Herren och handla rattvist och ugpriktigt; i hvarje ggrning och syssla och i hvarje f orrattning.~

l~oster*landsoan.

Foreningsmeddelanden.

Stipendier for ar 1900. Ros Freclrika-Brefner-Fibbundets .~tipettdielitnite finnas till ans6bau

lediga innan 1.5 februari foljande stipendier: '300 kronor for 300 . D

360 . . 360 D

360 * a

3 0 0 . n

870 * 240 . . 800 D D

180 . 180 * lsZ) . '9

lS0 . . 180 ,, . 180, . .

universitets- eller h5gskolestudier i fritt stipendium!. kurs i huslig ekonomi vid fackskola (fritt stip.) kurs i huslig ekonomi vid fackskola (Stockholms stada stip., kurs vid hogre liixarinneseminari~un r Kristianstads lans stip. j utbildning till llirarinna i huslig ekonomi (&-ebro stip.) sjukvHrdskurs (Norrbottens stip.) kurs vid Tekniska skolan i Stockholm (Sodermanlands stip.) ntbildn. till lgrarinna i huslig ekonomi (Teaterbot tens stip. ) sj ukvfirdskurs (Skaraborga stip.1 sjukviirdskurs (Jemtlands stip.) sjukv&rdskurs (Vermlands sti p. sjukvLdskura (Goteborgs o. Hohua stip.) hogre utbildning i tradglrdsskiitsel ( 6 ~ t e r ~ o t l a n d s stip.) Burs vid Tekniska skolan i Stockholm (Xalmoh~zs stip.) universitetsstudier (Vesternorrlands stip.1

Ansbf;ningar PtEoljda af vidimerade afskrifter af betyg, styrkantie kompetens, prlist- och lakarebetyg. samt intyg utviaande inom hvilket lati sokande de sista tvenne h e n har varit och nu Zir innntalsskrifveu, iu- sandas ,innan lei febriiari till F1~edriku-Rt.erner.-Fiirbt1ndet.~ stipendielinmitt'. Stockholm. ...

Fredrika-Bremer-Fiirbundets samkv8mskomiM hade tiada.gpn den 5 dec. anordnat ett samkviirn i K. I?. U. 31. lilla sal, hrarvid frrijken Maria Cederschiold holl ett foredrag iifver nRii.striitten och Errinnan i England*. - Efter foredraget kvarstannade en dr?l af ihiiraiue och intogo

Fiireningen for ~Zilgiirenhetens ordnands hade tien 28 nov. k1. 7 e. m. irsmote K. F. U. M:s lolial, Birger Jarlsgatan 85. nuder ord- forandeskap af ofvers tPtbUaren frih. Tamm. Som 5ekreterai.e ti nnstgjordr grefve Bengt Osenstierna.

~fverst i thbl laren rneddela.de ett sammandrag at' tlraberiittelsen. hrar- efter hr G. H. Iron Koch holl ett med talrika skioptikonbilder ilh~strernrlt~ Poredrag. Sedan ordf. efter foredraget %*at fru Montelius miitets tack for hennes energiska och uppoffrande verksamhet i foreningens syfte, nf- slutades Brsmotet.

L

F. V. 0. Brsberattelse 1898-1899. hvilkcn nu utkommit iir den tionde i ordningen af F. V. 0. &rsredogorelser. I november 188J) utfarda- des uiimligen det forsta uppropet till allmiinheten, under det att efter tit- skilliga forbersdande arbeten foreningens centralbgrPt oppnatles den 2 jan. 1890. Det var en frilrostig donation af bankiren C. G. Cervin. som miijlig-

gjorde arbetets upptagande vid denna tid. Hrsber~ttelsen bijrjar rned att tillklnnagifva att denne foreningens frlmste gynnare och hedersledamot under Bret aflidit samt att hans gamla valvilja for foreningen funnit uttryck Sifven i ham testamente, diiri han forordnadt a t t 50,000 kr. ~ k o l a tillfalla I?'. V. 0. att forenas nled den reclan befintliga BC. G. Cervins och Jenny Cervins donationsfondo for att mojliggora anskaffandet af en battre lokal for centralbyrln.

Det 'arbete, som nnder de g%ngna &ren a € cen.tralbyrA-n utforts, h a r ej varit ringa. Darom vittnar i framsta rummet den diirstades befintliga, registraturen, utgorande nara 10.400 handlingar angBende lika m h g a fa- miljer och tillsammatis upptagande c:a 50,000 individer. Ur de mhnga viil- taliga siffror, som redogorelsen for ofrigt inneh%iler, mB h%r n k r a anforas. De under ~rbetscret utlainnade underetoclen ha uppgltt till 44:543 kr. hvaruti ing& kostnader for slojdafdelningen, barnhiirberget samt ntl.amnade 1Pn till hjdpsokande. Dessa IBn ha utgjort ett belopp af 6,078 kr., for- delade pP 116 lhtagare. Indirekt nnderstod har afven lamnats genom u t l h i n g at' arbetsverktyg shsom symaskiner, stickmaskiner, en mange1 m. m. Genom centralbyrhs kommissionsafdelning har arbete anskaffats At 156 personer, miin, kvinnor och barn. Tillfiille till arbete har genom centralbyr8n erbjudits i 228 olilra fall. 46 barn hafva genom dess forsorg utackorderats i hem p& landet, och 173 personer ha beredts tillfalle att. for hiilsans vArdande vistas & landet eller brunnsorter. For att under- stodja striifvandet for bostadsbristens ininskande her F. V. 0 . liimnat Aktiebolaget Billiga bostader ett till storre delen rantefritt lAn B 18,000 kr. Forsijket ntt efter utliindslit monster har infora s. lr. ~vandrande spar- kassorr, har kronts med fra~ngiing, hvilket ~ppinuntrar till fortsatt utveck- l ing at' denna id&! for hvilken utforligt redogjorts i Dagny.

Anglencle F. V. 0. ekonomislra stiillning hiinvisas till den i Brsbe- r&ttelsen publicerade kassarapporten.

F. V. 0. styrelse ntgores f . n. af foljande personer: ~fverst%thiillaren baron G. Tamm ordf, direktor A. G. Lapergren

oice or$ Ledamtiter: fru A. Blontelins, C~IZ~I~CGIB~I~LPGIZP fO~~e.~tb~zdc~ri~z~zc~, grefvinnnn E. Cronstedt, fru A. Wallenberg, handl. A. Nachmanson, vice haradsh. grefve Bengt Oxenstierna, sel,:~.ete~*ure, (efter v. hiirndsh. H. Rettig) direlrtor C. Tamm, h-a.ssu$ii~~ccdtct~-e. Suppleanter: fsu C. Zethrreus, direktor E. Beclrman, baron C. H. Lagerfelt, kapten G. A. Oldberg och grossh. V. Ramstedt.

+

Foreningen Handarbetets Vanners tjugufern&rsji~bile~~ms- utstiillning i Akademien for de fria konsterna oppnades freclagen den 24 november k1. '1, 12.

Niirvarande voro H. K. H. ICronprinsen, D. D. K. K. H. H. Hertigen och Hertiginnan af Vestergo tl and sam t en samling sarskildt inbjudna: upp- giiende till inemot fern hundra personer. Hogtidligheten inleddes ined ett tal nf foreningens ordforande fru Anna Wallenberg, fodd von Sydow, som .

lamnade en kortfattad redogorelse for Handarbetets VSinners verksainhet under de ghngna 25 Bren. Fru Wallenberg frambar diirefter foreningens tack till alla den1 som p% ett eller annat sBtt friimjat dess arbete och

h2inrande sig slutligen till H. K. H. Kronprinsen med en odinj~zk anhiillan at t H. K. Hiighet tacktes i niider fiirklara utstallningen iipl~nad.

H. B. H. Kronprinsen behagade diirvid yttra: n I i . K. H. Kronprin- sessan, som lifligt och varmt intresserar sig fiir foreningens gagnande och verkligt fosterliindska syftemiZi1, har bedt mig .frambiira hemles hjiirtliga lyckonskan, beklagande att sjdf gellorn siu worg vara hindrad att uppna foreningens utstilllning. hennes vBgnar och i hennes narnn forklaray jag harmed denna utstiillning oppnad.~

Utstiillningea var ordnad i trenne stora salar ocll ett miudre rum i sP kronol ogisk ordning, som forhbllandena medgifvit. Efter iippnandet. togs densarnma med stort intresse i betraktande af dc! inbjudna till stiirata delen bestiiende af personer, som beredviliigt utlBnat fijrelilal ooh utan hvilkas tillmiitesgiende offervillighet en utstiillning a£ dmna art icke kunnat komma till st!nd.

Dagen daretter voro foreningens arbeterskor af styrelsen inbjndna att bese ntstallningen. Fru Wallenberg fra~nforde iifven dii styrelsens tack till arbetspersoualen for dess stora andel i fiireningens frarnghgar.

Utstlillningen har dagligen rarit ijppen kl. 10-3, fran dun 24 nov., till den 1'2 dec.; den har besokts af cii-ka 6,WO yersoner.

Fritt tilltrade har bersdts. fBrutom fbreniugens medlemmar octi arbeterskor, fiiljande skolor: Iiongl. akademien fiir de fria bonstesna, Tekniska skolan, Handarbetets Viinners skolor fiir konstviifnad ocll konstsomnati samt Hemmet fiir arbeterskor.

Dessntom har atst&llningen besiikts af elever f r in Kongl. T,iirarinne- seminarium, Statens normalskola fiir flickor. Sanderska pensionetet f r h Strom, Bruinmerska skolan. Tysta skolan, Stookholms nj-a samskola. Siider- malms elementarlaroverk. Kungsholms elenret~tarskola.

Foreningen har att gladja sig at att utstlllningen liar riickt stort intresse och vunnit ett icke vanligt erbannaude.

skilda

Statsborgerlig stemmeret for ksindes i Xosge var ii1nnc.t fiir det foredrag, som fsiiken Gina Krog hiill pib kvinnokongreusttn i London forliden sommar. Detta tal Pterges nu i sin helhet i deu at' friiken Krog redigerade tidabriften S y l ~ n d e . Uiiri heter det blaud anaat: Ue norska kvinnorna &ga for niirvarande blott riiatriitt betraffandr vissa med utskankningsr&ttigheten inom kommuqen sammanhorande fiirhiillanden. De aga icke en g&ng kommunal riistriitt. De hafva emellertid ett sragt hopp att inorn en ej alltfiir aflagwen framtid erhala en sldan, da icke mindre kl sju olika forslag om denna reform inliirnuats till stortiuget. F r i n stortinget ha fiirslagen iifrersiindts till regaringen. Fiir att f i ell

dylik reform genomford fordras nlimligen endast enkel majoritet: under det att for crh $11 andet af politisk rostratt bellof ves tv% tredjedels majoritet, emedan det medfijr en iindrinq af gcundlagen.

1885 stiftades i Norge en kvinlig roitrattsftirening. Dess program var: kommunal- och s tatsmedb~rge~lig rostratt for kvinnor p% sainma vill- kor soin for man. I rnaj 1890 kom ett forslag om kvinnans rostratt fore i stortinget. Det gat anlrdninp till en mycket liflig debatt. ~ D e t ar den sto1.a syndafloden, soin iir i antlgande*, yttrade en at' stortingsmedleinmarna. en a € landets biskopar. Det visade sig emdlertid, att kvinnornas sak hade tolangfulla forkampar. I)% det konl till omrostning rostade 44 medlemmar af 114 fiir reformen. Niista g8ng forslaget var framme infor stortinget, i juni 1593, rostade 58 medlemmar for detsamina, och tredje ghugen i maj 1896 utfollo 54 roster till Eorslaget,:, fijm in . De politiska forhlllandena i Norge nnder de senare ire11 ha emdlertid varit oggnnsamma for kvinnornas'snk: t. o. m. det libel-tala partiet har for de unionella striderna glornt kvinnornas intressen. 189'7, dB allman politisk rostratt for man genom- fordes, rijstade blott 33 stortingam&n fiir rostrattens utstrlekande till kvinnorna. Fiirslaget kan nu icke behandlas forr an i nasta storti'ngsperiod

Sophie Torma, en inom vetenskapliga liretsar mycket kand kvinlig arkeolog har nyligen afliclit i Pest i Ungern. Angiienrle denna lniirlrliga kvinna, sorn vid sin docl innellade vardigheten af hedersdoktor och var hedersledarnot i flera utliindska vetmsknpliga sainfund, skrifva de tyska tidningarna bland annat. Sophie Torinas namn iir liandt 18ngt utom Un- germ, heme:, fadorneslands. granser. Nyligen har i Leipzig pB tyska ut- gifvits ett af h e m e fiirfattndt v&1.k Bfver 100 i lleunes ago befintliga syin- boliska ininnesrniirken. Den 2 augusti detta iir offentliggjorde Budapests Amtsblett ett egenh&n,digt bref f r h kejsawn, h\rari. froken Sophie Torma erk%nnev riitten ntt promoveras som hedersdoktor vid Klausenburger-uni- versitet semt ntt erhPlla det for denna vardighet erforderlign diplomet.

Frolien Torma, tilliigger tidiiingarna, ar for ofrigt ej den forsta kvinna i Ungern, som tilldelats hedersdoktors-viirdigheten. For tv% &r sedan ntniimndaa Rumaniena drottning, Carmen Sylva. till hed.ersdoktor vid Budapests iilosofiska faknltet.

Kvinlig liikare vid sedlighetspolisen. F r h Berlin skrifves : Vid I.~',irvnrande sedlighetspolis komrner inom kort en kvinlig besilitnings- h a r e act anstiillas. Den foraslngna llikaren. hvara utniimnande iir be- roende af kultusministerns profcing af hennes kompetenshandlingar, har genoinghtt sina medicinska studier i Zurich. Den hiis berorda &tg&rden iir till dels foranllten af visaa uppr~rande of-~ergrepp fr%n sedlighetspo- liaene sida, sorn vaclit stort uppseende i Berlin.

Bocker for barn och ungdom jden 1899.

-

FrAn Fredrika-Bremer-Forbundets Bokkomite.

Wertiginnnn af Pinland. Af tope lit!^. Pris 2: 25. XBnga torde i Hertiginnan af Finland finna en gamma1 bekant

sedan flera iir tillbaka. Nen for dem, soln ej iinnu lart att lriinna denna hertiginna, vilja vi 'hiirmed presentera heme, dock ej sisonz en verklig hertiginna utan helt enkelt som en finsk flicka vid nalun Eva Merthen af borgerlig hiirkomst, fodd i Xbo under hiirjan af 1700-talet.

Evas skiiterska, som var af hiixsliikt, fiirespiktde heme en lysande framtid. Denna spddom nppvlickte storhetstankar redan hos den lilla flickan. Och d& hon vid nitton Rrs Alder blef bekant mcd den skotske $idlingen lord Keith, hvilkcn efter kayitulatiouen rid Helsingfors till en tid var Finlands egentligc! herre, trodde hon, atr hennes djarfva drommar om storhet ock makt skudle blifva fiirverli- ligade, ty Keith visade heme stras en variu be~mhan. Denna ofvergick mart till en brinnande kiirlek, h d k e n af heme besrara- des med samma glod. Xen gora den Imgerliga £lickan till siu hustru, det vdgade ej Keith for sin stolta sliikt.

Eva samtyckte dti till att utan rigsel fiyvtta till Keith och blifva va.rdinnan i haus hus. Lycklig kiinde hon sig dock aldrig i denna stiillning, utan pldgades bestiindigt af sorg och hlygxcl iifrcr sig sjiilf, hur mycket Keith iin forsokte att tillfredsstiilla heme genom prakt och iifverflod och genoln att infiir andra ka1l:t hemit? sin gembl.

Det var under denna tidy som E r a Xerthen fick ijlrnamnet 2Hertiginnan elf Finland,. Xen genom den behagfulla viirdighet, hrarmed hon upptriidde, genom det inflgtande hon ntiifvadt! till sin:^ 1andsrna.n~ fordel och genom sin stora har~nhiirtighet mot fattipa gjorde hon sig s% omtyckt, att nHertiginnan af Finland!J ej i liing- dan forblef ett smadenarnn utan i andras tycke en hederstitel.

PA gamla dagar ingick visserligen lord Keith morganatislrr aktenskap med Eva Uerthen, men ej ens detta formddde att hiija hennes sjalfaktning.

Att Topelii penna ar sB fin och ren som mojligt, behofver man .in ej saga. Men Simnet for. denna berattelse k i alla fall stidant, att man ej giirna bor siitta boken i handerna pb ungdom under

.sexton Br.

Nupoleon. Af H. C. Berircg Liisberg. Pris inb. 9: 50. Visserligen torde den historia, som h5i.r afhandlas, , i ndgon

mfin vara lriind af de flesta lssare ofver femton Br, men ju narmare man betralrtar den historiens hufvudperson, desto mer Irom- mer man underfind med, att denna tiil vid att betralrtas, snart sagdt, hur rnyclret. som helst, om man vill rBtt lara k b n a bbde de inorka och de ljusa sidorna af hans storslagna karakter.

Det arbete, som hi2r foreligger, gor ju ej auspr5ilr pQ att vara en uttomlnnnde historia, men det gifver oss en intressant och QskBd- lig bild af Napoleon sjdf saint en enkelt och liffullt framstSilld .snmmanfattning af ham nnderbara lefnadsoden och af de omhviilf- ningar hall gstadlrom i sB godt soin hela varldens politislca for-

. hlillmden. N~ir boken 8.r slutad, 18gger man bort den ined en kiinsla af

verklig salmad. Man har haft riktigt roligt under l%sningen af denna i sjiilfva verket dock sB sorgliga historia.

Drottning Elisabet o c l ~ llennes o ~ ~ g i f i ~ i i ~ g . Historiska skildringar af .I. C. v o ! ~ Hofsten. Illustrerad ('7 portratt). Pris 2: 60.

Froken von Hofsten hnr afven denna jul fogat en ny l&nk till den l~edja af historiska slcildriugar, som hon i flera 4,r nrbetat pi. Hon ha1- nn liimnat vAra grammiken och begifvit sig at pB 15ingre fa-rder for att fr&n andra folk harnta amnen till nya skildringar. Det Sir i England hon i Br stannaii och gifver oss nu diirifrBn nBgra skisser af engelska konungar och drott~ingar frlin 1500-talet. Det

. iir forst Henrik V1II:s foga tilltalande person lBsaren f i r gora bekantskap med. Att ham m&nga iiktenskapliga olyckor speia en stor roll i berattelsen, faller af sig sjalf. Ehuru de i flere afseenden

. aro hemska nog, hvilar dock en romantisk fargton ofver dem, och de passa darfor sardeles va1 i sBdana skildringar for ungdom som dessa, d8r det historiskn stoset ej fbr vara for tungt och alltfor

.mycket sinaka af historisk 15isebok. Fijrf. gdr dedan ofver till den unge kung Edvard VI, af hvilken hon ger en sardeles sympatisk framstuning, och dhefter till den ))blodiga~ Maria, hvars bild hon lyckats gora mycket lefvande och Bskidlig. Nan sympatiserar, nastan mot sin vilja, med den a€ naturen ovanligt vanlottade kvinnan, som fortiires a£ karlek till en gembl, ))i jamforelse med hvilken ett is- berg skulle varit va rmt~ . Skildringen af Maria och hennes korta, men

. oroliga regering iil. mycket underhillande. Elisabet, som efter hvad titeln angifver ar bokens hufvudperson, har hittills blifvit skildrad i sammanhang med faderns och syskonens regeringar, under hvilka

' hennes dystra barndoms- och ungdomstid forflyter. Efter &!arias dijd : blir hon naturligtvis berattelsens medelpunkt. Man fAr en ganska

god bild af den kloka drottningen merl de mdnga besynne~-liga wag- heterna. Hennes fbfanga. ett arf f18n den skijna och behagsjuka modern, och hennes svaghet for ~micker iiro val framstiillda. F6r ofrigt torde i allmamhet teckningen af Elisnbets person och regering vara nlgot mattare iiu den af hennes foretriidares, i hvilken ett IAngt starre m t a l anelidoter och betecknnnde s~n ld rag forekomlnzl, hvilka gifva fiirg och lif %t skildringln. I det hela iir dock boken verkligt underhlllande och vi anbefalla dell pB det tarmnste fit din dem som vilja gifra sina viinner bland den mognare ungdomen en god julggfva.

Eitterirtnrllistoriski~ bilder f r h Storbrittmien af Ttrtct Ciss!!. Prie 2: 50.

Under de senaste bren, db intlesset fijr litteratiw och litterira studier varit i standigt stigande hns om, har man btde i skolorna och i hemmen lifligt kant bristen pB litterntarhistoriska arbeten, liimpliga att satta i hiinderna pH uugdomen. Flera forsok hafva blifvit gjorda att rzfhjalpa denna brist och fijrtriiffliga urval ur r8ra storre fiirfat- tares arbeten hafva bland annat blifvit utgifna till ungdomens tjtinst. Biografier ofver litliindslia forfattnre ha dock h a p p a s t hittills funnits pA sveaska och xvi hlilwt darfor med gladje utgifvandet af foreliggande alldeles fortrafiliga lilla arbete. Det innehaler biografier ijfver ndgra af Englancls fiirnamstn litterara stormiin, stsom Chnucer, Jlilton, Shakespeare, Burns, Scott, Dickens rn. fl. Dessa lefuadsskildringnr aro gjorda med stor talang. Med riktig iipyfattning nf hvnd som tilltalar de uuga bar forf., diir FB w r i t miijligt, framstallt de personligheter hon ger oss .en skildring a£ i deras hnrdagslif ; Inan fzr gora bekantakap ined deras hem, dews hnstrur och barn, deras tjii- nare och t. o. m. deras fyrfotade favoriter. 88 ger hon blnnd annat af \17alter Scotts Lwndom och c?f Dickens' fiirh~llande till sina barn en den finaste och akiiraste m%lning. Fiirf. har belpat sinn hjaltnrs lif och karakterer med en miingd lika karakteristivka som intressanta anekdoter och fina smildrag, hvilka gora bildttrna sg lefvande och Bsk&clliga, sb sannt mhskliga, at t man ktinner sig belt fortrolig lned dessa andens stormiin. Framstdlnirgen af deras litteriira rerli- samhet har e j blifvit stiilld i ekuggan af de fiirgrika skil(1ringzlrna fr%n deras rent manskligcl tillvaro, ty fijrf. hehandlar. iifren med reda och klarhet de litteriira banor de fijljt och ger kortfattade, men fortraffliga sammandrag af nsgra af deras fijrniimsta arbeten. Forf. har i ovtlnligt hog grad lycltats att fiirerla ett verkligt gcdiget innehdll med en latt och ledig stjl och synnei.ligen fiiugslaniie och intressanta detaljer. Arbetet iir enligt rAr uypfnttning i fiitt slag alldelea utlnarkt och rniste otvifvelaktigt riiknns till de fiirn%msttt prydnaderna for v l r nyare svenska ungdomslitteratur. Yi hoppas darfor, at t forf. mAtte fortg% pP den bana hon s t Iyckligt siagit in p& och niista 4r gifva oss en fortsiittuing a£ de litteriira bilder, soln i I r utkommit.

Af det ofvan sagda frnmgtr, ntt vi pA det varmaste rclcoin-

meqdero, boken som en likasl god och bildande soin underhillande laming for mera inogen ungdom. Den pamar sardeles val till hog- Iasuing i hemmen. ty innehalet Br utan tvifvel lika tilltalande for. iildre som fijr yngre.

Boken prydes a£ vackra portriitt a£ cle forfattare, hvilkns lif och verksamhet diir skildrns.

Den svanskn odl i~~gc~ l s stor~niin. Lefnadsteckningar for skola och hem af Ellen P~ries, fil. doktor. 11. Kristofer Polhem. Olof Dalin. Slakten Tessin. Pris 1 kr.

Denna bok Br n:r 2 af de skildringar af detta slag, sorn d:r Ellen Fries skankt v l r svenska ungdoin Vi hiinvisn endust till hvad vi sade om den samling sorn utlsoln ftir 3 Ar sedan: nsvensks hem och svenska skolor bijra med tacksamhet begagna sig af det. tillfalle, sorn n u biudes att liita ungdomen gora bekantskap rued vlra stormiio pa odlingens omride)). S~rskildt skulle vi vilja fasta uppmiirksamheteu p l lefnaduteckningen ofrer den marklige Polhem, han, sorn iclie blot!. l i t sitt mekaniska snille syssls med uppfinnin- gar for grufdriftens beframjande, utnn ocksL skref uppaatser om hggien och barnuppfostran, dari 11ar.1 framlade iisikter och syn- puokter, som man skulle kunna tro harstamma fr%n v i r tid. Bland annat uttalar han de marklign orden: ))en ung flicka behofver ratt. en s& sorgfiillig appfostran sorn en gome)).

Bokeu Iiirnpar sig utmarkt for mogzn nngdom och iir att rekommendera som ferielasning.

0 1 1 1 Eriliskriini k m . Ett Itisforiskt epos f r d n .folkungatiden. Yopuliirt vetenskapliga forelasningar vid Qoteborgs hiigskola a f Gustqf CederscA iolrl. Pris 1 : '75.

Med folknngaattens oden hafva forvisso bHde iildre och y n g e a£ cien bildade allmiinheten alltifrin barndoinen var;t fortrognn. ,

Hvem har ej hort talas om ,oenigheten mellan Wslldemar och Magnns. LadulAs och om de blodign striderna mellan-konung Birger och haus broder? Med hvilken rorelse har man ej m giln,a lyssuat till de spannande beriittelsernn ow H&tnnaleken, om Nykopings gastabud,. om Torgils Knutsons och den unge prins Mngnus Birgersons ode! FB tilldragelser i v8r historia Bro val framstallda med ~i ldan klarhet och liffullhet sorn dessa saint med en sldan Bskhdlighet och rikedom p& detaljer. Alla dessa skildringar, sorn vi hort i skolan eller last om i Fryxells beriittelser och andra historiska arbeten, aro bamtade just ur . den gamla Erikskronikan, soln vi alla hort talas om, men som SB fii ]canna och hvilken prof. Cederschiold n u utgifvit i nysvensk driikt.

Kronikans beriittelser aro ej af utgifvaren Htergifna utah af-. brott, ej heller i sin ursprungliga form, utom p% ett och annat stalle, dar den gamla diktens rirnmade verser iiro ofversatta. till nysvensk vers. Storsta delen sf berattelserna aro omskrifna pii pross

- och utgifvnren . inskjuter olvernllt anmiirkningar r6xande forks tro-

vardighet, jarnforelser med andra skrifter frBn samma period samt forklaringar ofver detaljer, som kunna fiirefalla dunkla. Uet intryck man erh%ller af berattelsens innehDll forsragas otvifrelaktigt genom inflickandet a£ alla dessa kommentarier, ehuru arbetet utan all frAga genolu dem vinner i vetenskapligt viirde.

T'i iiro ofvertygade om, att det skall bereda den mognare ungdomen ett verldigt noje att gora bekantskap med den kiilla, ur hvilken historieskrifvarna hamtat de dramntiska och gripande scener ur Folkungarnas historia, som fangslat generation efter generation, syunerligast sorn Irriinikan innehlller m h g a mindre bekrtnta de- tdjer ur lifvet for GOO b sedau.

Resib i Afrika genonz Aqola, Ormpo o d Dn~ruwcrlmd a£ P. JiiiZler. Pris 4: 76.

Den resa, sorn herr P. 3Ioller 189.5 foretog gemiu ofvannamnda binder och son1 han skildrar i fiireliggande arbete, omfattar ndgra sf vastra Afrikas minst kiinda och till fiiljd diiraf 3vt.n minst civilisernde trakter. Allt ar ursprnngligt: natur, folk, djnrlif. Det senare skildras af forf. med tydlig fiirkerlek, och han lyckas ocksb att viicka lasarens synnerliga uppmiirksamhet och intresse for detsamma. De vilda djuren, som Bnuu ej blifvit jagade frdn dessa trakter genom inflyttningen af hvita och den dlrmed foljande apy- odlingen af lendet, strofva omkring ofverallt i stora ~karor . Syn- nerligen talrika Bro antiloperna, af hrilka en stor miingd olika arter forekomma. De vackra djurens Iefnadssiitt och ranor iiro lifligt skildrade, och de m4nga afbildningrtrna af de egendomligaste arterna gifrn lif och realitet St skildringen. Piirf. iir naturligt~is ifrig jiigare, och mtinga och spannande iiro de jakthiseorier han beriittar. Xtztu

.och folk aro likaledes li£ligt och AskAdligt skildrade. Att framstQ11- ningen dessutom Br korrekt, kanner man sig fullt iifvertypad om. Stilen ar i ovanljgt hog grad latt.flytande, enkel och behaglig. En miingd onijdiga detaljer om utrustningejo, langden af hvarje dags- resa och dglikt, som ej skllan forliinar s;Ptdan tyngd &t reseberiittel- ser, har forf. med s&er takt och smak undvikit eller ErstBtt utt gora - dHr de forekomme - tilltnlande for 1Hsaren.

For mogen ungdom passar nrbetet siirdeles d, ty det iir ruycket instrnktivt och darjamte s;P underhBllande, att det riil biir kunna uppviiga de s. k. iifrentyrsbockerna.

Illustrationernn aro talrika och sardeles rackra. a

P5 fiirbjudl~a V H ~ H P af A. Heizru Srwnge Lardor. Itesor och , iifventyr i Tibet. Ofversiittning frHn engelsknn. Ned 1 I li illnstra-

tioner och en karta. Pris inbunden 9 kr. DB den unge mr Landor tillkannagaf, att han lyckats intrangzt

i Tibet till den helign staden Lassa, diir annu ingen europ4 fore honom varit, men upptackts, torterats och slindts tillbaka iifver gransen, satte man i England ingen lit till hans utsago. Geographical Society forklarade reat nt, att han aldrig rarit diir. Ar IS98 utkorn

emellertid i England ))PA forbjudna vagar)), i hvilken han med stor noggrannhet och detal jrikeclom skildrar sin resa genom det fijr europeer s l godt som 4illslutna Tibet. Boken 'a.r mycket intressant, men nppfylld af rysl'iga skildringar uti ord och bild af den grasliga tortyr han sager sig ha undergltt. Prhsedt detta och oaktadt man ej vet, om for£ . &r fullkoinligt ' sanningsenlig, kan ju boken ksas med intresse a£ ungdorn p l 16-17 &r.

Bakom spegch och i G a Alice fann diir. Af Lewis Carroll. Med techingar af Johlz 3kzniel. ~fversiittning frBn engelskan af Louise Arosenizcs. Pris 2: 25.

Denna lilla bok, som ingBr slsom n:o 55 uti serien P. A. ~ors ted ts ungdomsbocker, iir af forfattaren till ))Alices Adventures in Won clerland D , hvillcen f orra gret utlcom i svenslr ofversattning . Den lilla Alice, som i denna forra b,ok foll i soinn och i drommen upp- 1.ef de alle handa hxXrkvardiga Sf ventyr rned konungar, drottningar och de ofriga korten nti en lrortlelr, har i denna nu ntkoma ungefar samma slags fantastiska sanltal nled pjeserna i ett schackspel. Boken, i sitt lieiillnnd England mycket spricld och utgifven i stora upplagor, 3ir roande for barn med liflig fantasi, och ehurn inycket af det spe- ciellt engelskn i boken torde vara onji~tbart eiler btminstone svlr- begripligt., kan den .nag lgsas med intresse af utvecklade barn fr%n 10 drs Alder. Ofvers~ttnin'gen Br my~lnet god, elinru inan forst blir nkgot hapen ofver en svensk vers af foljande lydelse:

Det l~rynigt var, och slidig rnbv PA vC~garn inuntert gyrade - Slank var hvarenda borog%v, @oh villa gsunen gysade -.

Men man fHr hoppas, att barnen sentera den och anse den som .ett slags ggta, hvars nttyclning ocksl verkljgen medfoljer.

Beriittelser af Susan Coolidge. Ofvers&ttning friin engelskan af E. Silfve~.stolpe. Pris inb. 2 lw.

Susan Coolidge %r v d k h d som forfattarinna till flere om- tyckta barnboclrer, sbsoin sKaty i hemmet)), ))Katy i 'skolan~ in. fl. Dessa nya Beriittelser - 9 till antalet -- %ro ganska underhlllande. SBrskildt vilja vi slsom roande framhBlla ))Tanten pb S k o ~ , den snglla gamla froken Lavinia, hvillren hade till uppfostringsprincip, a.tt barn aldrig bora straffas med aga eller striingt behandlas, utan att man bor vadja till deras omdome och med bfvertygande skal leda dem. D l nu miss Lavinia helt plotsligt fick sig anfortrodd vlrden om fern unga vildbasare, tillampade hon naturligtvis sitt system p l item, .och roande ur pedagogisk synpunkt iiro verliligen samtalen mellan den gainla damen och de ostyriga, munviga ungarna, hvilka icke alls se saker ur samma synpunkt som hon och darfor .ej heller karma sig forp1ikta.de att lyda: Allt i .det fredliga hemmet viindes, p& amerikanslca barns sed, upp och ned, och nar s l miss Lavinin en dag .lterbiinder f r b ett besok i Boston, finner hon hela .

huset i uppror, salongstrymdn sondei.slageu, ekskiinkcn siinderkarfvatl och triidgiirden halft upphrhd. Ctom sig iifver en sfidan s p y griper hon, glomslr af sina pedagogiska Bsilrter, fast i brottslingarna, skalrar en och ger den mdre den iirfil, Horn liisaren en liing stund sjiilf iinskat fa utdela. Resultatet blir oriintlidt go&, frid och ordning iitervanda, men beriittelscn slutar med att miss Laviniil iindH p&stlr sig ha ratt i sak, ty, siiger hon: ;sfidant aliaall inskiirpos rejan dH barnen iiro ses veckor gamla, och dessas uppfostran var redan forut forstordu, en iisilrt, f r h hvilken det iu stir en hvar fritt att hgsa dvikande mening.

Den lilla beratelsen Julstrumporna;: ar ocksK tack och handlar om en liten gosse, som fick en stor bit pannsocker till julgtlfva. och, ovan son han var rid siitsaker, ansfg denna. som en 8& stor skatt, att h m ej nandes ata den strax. Nen Bau gaf tlock till slut bort. den med godt hjarta.

Berattelsen torde under jullofvet glRdja 10- 12-hringar.

Tip Cat eller En vZn i v i k ~ n . ,Sf fiii-f. till Lnrtdie ai. fi. Ofvers. f r h engelskan. Pris inb. 3 kr.

Tip Cat ar en fortjusmde bok, fin och vacker, miderh5ll:tnde och rolig - kop den &t ungdom pH 14, 15 Sr. Xera Lehbfdc vi icke sa.ga om boken, t y vi tro ej, att nagon, som fiiljer r&det, skall kiinna sig besriken; men dL en kopare,'iifven d5 det giiller bbcker, ej alltid nojer sig med ett allmlint omdiime, rilja ri i korthet redo- gora for bokens iunehbll.

Letty och Sybil 6ro tv i slnft sFstrar, tsii smk att de e-j hnzz kunna lasa; deras stora bror Dick iir :,riktigt fullvuxenn och stn- derar i Oxford. Far och mor ha dott i Indien, och s-j-skonen 110 hos sin farfar, som de mycket alska. Deme farfar har emellertid underliltit att underteclma ett testamelite till fijrniitn fiir de tre syskonen, hvnrfor hela fiirmbgenheteu iifvergiir till farbror Tom. Barnena far har niimligen fiirsliisat sin del af fiidernearfvet i Indien. Farbror Tom iir en ganslca besliedlig man, men hans hustru iir en sgdan diir genolnelak person, soin engelska zmgdomsbocker bruka bjuda pmt. Den unge 1)ick skall nu forsorja sig sjiilf och sina sml systrar. Han flyttar med den1 till en landsortsstad, d8r han blir notaric 50s en gamma1 jurist. Det iir en verklig gladje att nu ~tiftrz bekantskap med rle nruntra sm5 flickorna! De fimia sig utmarkt hox specerihundlluren, ciar Dick hackorderat denl. De finna ett stort niije i att hiills risp-p i I~zukar och att revs ,omkring lued hem Tpoe och eqediera sockcr och kaffe iit hans kumder. De ha mycket. roligare iin i London. Nen stackars Dick f&r arbeta duktigt och strida tappert mot fattigdoiu och fiir- sakelue. De snzS systrarna gijra emellcrtid belcantslrap mcd ;:Tip Cat D, en ganlmtll mderlig herre, som mart kommer unclcrfund ~ m d , att de smB iiro barn till den kvinna, soril writ hans ungdoms alskadc. Han tar dern med p5 ett besiik till sin IandtgArd, och diir befinna de sig som i ett sagolund. Dick mihte elnellertid gijra nyu anstrang-

ningar. Till sist bli bdde han och systrarna sjmka - men d& kommer Tip Cat och tar syskonen hem till sig, diir de bli vArdade p l basta satt. Tip Cat, som ar rili, vill nu, att Dick skall fortsatta sina studier i Oxford pti hans bekostnad, men Dick iir stolt och sager nej - han vill arbeta for sina sm& systrar. Men Tip Cat Br en klob , gamma1 man, han vinner den unga Kathie till .bunds- forvandt och hon foreslAr Dick att resa till Oxford. Boken har namligen ocksB sin lilla karlekshistoria: den blida Kathie har lange . varit foremHl for den stolte Dicks varnla karlek.

Handelserna Bro, som man ser, mycket enkla, men de aro framstiillda pB ett s& hjartevinnande och humoristiskt siitt, att man med stor saknad slriljes frdn de tre syskonen. Lyckligtvis kan man liisn boken omigen.

Dell wlge triis~~idnren. E n bild frbn forna dagar af Austin Clare. Pris 3: 25.

Dennn )ltidsbild)) Br byggd pB ett historiskt underlag, om iin Btslcilligt dari bar diktens pragel. Den unge trasnidaren, hvilken framtrader far oss i en nlycket idealisk skepnad, biir naninet Grin- ling Gibbons och iir alltsB samrne man, som utfort de konstrika tra- sniderierm p& korstolarna i S:t Pauls katedral i London. Han iir alltigenonl en adel yngling, full af entusiasm for sin konst, i hvilken han, under fGrfijljelser, fattigdom och nmbiiranden af alla slag, solrer att allt mer utbilda sig. Trots sin framstiende formtiga forblir han dock lange obemBrkt, och hnns nara nog endn afniimare R r en gamma1 girig jude, som, f o r att sB mycket som mojligt pressa ner priset p l hans konsta.lster. lgtsar sig vara allt annat an ange- liigen om den. Gibbons' lif iir uppfylldt af barmhartiga och adel- nlodiga giirningnr, och siirskildt tilltalande beskrifvet Br det ijmse- sidiga forhtillandet mellan honom och den stackars lille fiolspelande snvojnrden Silvio.

D& handlingen, som forsiggBr i London, har till bakgr~ind en mycket dyster period i den stora stadens historia, namligen pest- h e n 1664-66 och den d&rp& foljande forfiirliga branden, fbr man ej viinta, att de bilder, som framstallas, skola vara af det ljusa och glada slaget; tvartom Br det ofta tamligen hkresande iifventyr och situationer vi f B varn med om. Man skulle lcnnna anmiirka att, siirskildt mot slutet, hilndelsernu ibland bara ett nAgot garnmaldags och kanske rnindre snnnolikt tycke, men andan i boken iir allt- igenom den bssta. Det onda fram~ltiilles som ondt och det goda sAsom godt, och man gkder sig a£ hjartat, nar, trots alla veder- vardigheter, den nnge Gibbons fAr sina adla garningars Ion och blir dragen fram i ljnset af Sir Christopher Wren, S:t Paul-kate- dralens i London slcapare. Wren, presenterar honom afven vid Karl 11:s hof, dar Gibbons efter nya motigheter andtligen kommer is Atnjutande af fullt erkannsnde och utnauanes till konungens hof- snidare.

Forenad lned sin hjfrtans kiir, hl-ars lif han med far3 fdr sitt eget riiddat under den stora branden, framlefver han sedermera lugnare dagar och fAr i ro agna sik i t sin konst.

~ fvers i i t tn in~en iir ledig och osiikt, som man iir rai att finna den, nar den ar verkstilld af H. Flygare. Ti tro, att boken blir en mycket intresserande lektyr for un~d&nr, bide gossar och flickor, mellan 12-16 gr.

Stadsflickor pk Iandet af Hedda Aat lerso~~. Yris 2: 2.1,. Den af barn och ungdom, iifrensorn nf deras miidrar redan

sedan 18ngt tillbakn afhrtllna och viirderade forfnttarinzl:ui, siiger i sitt foretal, at t hon anser iindamdlet med bokeii vunnet, ifull genoln den hos uppviixande flickor pi nigon miin viickcs aktning och intresse for ett stilla hemlif och fijr de hnsliga sysslor, hvika rtiir- med hora tillsammans )), och niir skildringar frCu livurdagslif vet iiro genomandade af en sddan friskhet ocll arbetetrs gliidje, som Jriir moter liisaren. hoppas och tro vi, att de ej fiirfela sin 1-wkan 115 ofordiirfvade, annu f6r goda intryck mottngliga sjiilsr. 'I sanninp lyckliga Bro de sex inackorderade flicliorna i Bokea, hvilke r fkat sb vg.1 ut och ftitt komma till ett s i liemvarmt stiille sorn C h n - liden med dess enkla, fromma, af den n i ~ c k n a l~umbugen i virlden sA oberorda innevhare !

~ N a n har inte roligare iin mall gor sig:), 1ydw ~ L I ett ord- sprblr, som vBl kan tilliimpas pii Iir:~rdagslifret jnoui Granlids- f a d j e n . Nar arbetet utfiires med lif och lnst O C E ~ med ett verkligt begiir att fB lara sig nsgot fiir ate mau sedan skull kunnn Lli nyttig i lifvet, dZi blir det roligt bide att buka och slakta, tviitta och strgka, i synnerhet niir laromiistarinnan iir sd fortriifflig som fru Alin, h~ j lken tycks hnfva bHde hufrud och hjiirta 115. riittu stiillet och dde les vet, hur hou skall bast t a p sina ungdomar.

Ena dagen fbr ungdomsskaran folja den klokct liusfrnn omkring i ladugbrd och svinhus, en annm dag gr tradgdrden mdervisnings- lokal, en tredje triittstugan o. S. r. Och dessemellan goras sm8 uppfriskande utflykter; man firar fodelsedagar, eller man euav om att bekosta och anordna en liten bjudning fiir fattiga barn. Be- slrrifningen p t denna sistniimnda s p e s oss sarskilde miisterligt funnen. Det ar som rore man sjiilf rned och hiirde och sL"rg de smii blyga, tafatta barnen, som sB smdningoin tina upp nf d l gliidje och riinlighet, sA att de b l i fv~ riktigt underh5llande i sin naira meddelsamhet. B f nGgra sm4 iifrentyr, sorn alla slutu l~ckl igt , kryddas ocksg beriittelsen.

'C'ii.1 dryg plats hafva kanske matriittsbeskrifningama f8tt i den ena af flickornms bref till hemmet.

Innehalets beskaffenhet ar stridant, att det biist s p e s passa fiir IS-16-griga flickor, men den liittfattliga beriittarestilen gor den nog njutbar iifven fijr 11 -1Ziringar.

En liten yrlliitta (Miss Bobbie) af Ethel S. Turner. ~fve r sa t t af Mat7dda Lnngl~ t . Pris 1: 75.

Stisom vi veta, halsas Ethel Turners bocker med jubel af vBra 12-13-Bringar, och detta iir ej att nndra pB, dti de ju kiinnetecknas af en myclcet liffull stil, spackad 'med kvicka, lustiga vandningar, och dti forf. diirjiirnte siitter barnell in i forhBllanden.och ltiter dem vara med om iifventyr, som gga det okiindas hela mystiska charm. Men vi kunna iindock ej gifva hennes-beriittelser viirt odelade er- kannande. Vi sakna i dem uriderstundom den adla finkanslighet och takt i talesatt och BskBdning, som man sB g8rna vill finna hos forf. till boclrer for barn och soin sti viil kunna forenas rned en ytterst lekande och fangslande beriittarestil. Det 5il. ej alltid, som det' inindre goda eller ddiga hos Ethel Turners sm8 hjiiltar och hjiiltinnor klart och oforbehBllsamt stamplns sBsom slidant, utan det forefdler, som hade forf. benagenhet att blunda for ett och annat, blott diirfor att det tager sig lustigt ut.

Dessa omd6inen gella nu slirskildt f8rf:s senast till svenska ofversatta bok: ))En liten yrh&tta>), hvilken handlar om en tamligen brAdmogen elfva-&rig fliclra, soln blir inackorderad i ett psiisthus i Sydney och f i r till kamrater fem ostyriga, moderlosa pojkar. I borjan bemotes hon af clem med bade misstroende och ringaktning, men inom lrort forskaffar hon sig en oberoende och framskjnten st%llning ibhnd gossarna genom att ej stti den efter i upptag af alla slag. Ett af dessa slutar s i , att hon ej tors stanna kvar, ntan rymmer hals ofver hufvud. Efter att i tre, fyra dagar ha forsokt' sig pti att fortjiina sitt brod sBsoin barnflicka, kommer hon Ater till prast- gtrden, diir pojkarna nu mottsgn henne med jubel. S t smtningom forvarfvar hon sig afven en viininna i en litmen rik, bortklemad flicka, som bjuder heme sdsom sallskap ined sig till en kurort i bergen. DarifrAn skildras nu lekar och afventyr, som iblmd aro af mindre tilltalande art, sBsom n8r )) yrhattan 5) leker att hon har lungsot, hiiller rodt bliiclc p% niisdnlren, hvilket skall forestalla upphostad blod, och till sist hittar pii ,att kl5ida sig till lik,), hvarmed hon skriimmer jungfrun, Birgit, sB att denna 2fBr ett anfall af sina basta spasrner B .

Onskvarclt hade varit att forf. eller ofvere. ntmoastrat nBgra sddana miudre 18ingliga uttryclcssatt och skildringar. Ofversattningen 5r god.

limnrater enwllltn. Bertittelse for unga flickor. Bemyndigad ofversattaing frdn clanslcan af Elisnb. Kztylenstierna. Pris 2 kr.

Mycl~et berorn har ofvannBnlnda arbete skordat af den danska pressen, och vi aro ej ovilliga att till en viss grad instainma i dessa loford. Hiindelserna &ro siirdeles friskt och ledigt berattade, och de unga flickor, med hvillia vi gora belcantskap, iiro i allmiinhet, mycliet roligt och bra tecknade.

Vi slrnlle clock vilja reservera oss iliigot i fringe om den dan- slra pressens berom 6fver bokens frihet f r h dl pedagogisk tenclens.

ITi tro ej, att det skulle skadat en beriittelse fbr tmga flickor, om den varit Zitminstone sH pass pedagogisk, att den ej 11ade framstiillt som nbgonting helt naturligt, att seminarieelerer - fullmsnu fliclror - gifra sin forestdndarinna och andra sina liirarinnor oknamn siisolu shonanw, ~benrangelsmanniskanr, m. fl. n e t iir niimligen i ett. lRrorerk fo- utbildandet rtf liirarinnor, som fiirf. 1Kter detta oaumiirkt lmssera. Andan i hela detta liiroverlc tycks i alia afseenden vara mera fri, for att ej saga ytlig, an onskligt vore. Har fiirf. hiirmecl relat go en teching af en viss sorts ~kollif, mA clet st5 fiir 11ennes riikning.

Bolcen ar dock pb det hela gaoslrrt rolig och flerit episoder utm5irkt bra och naturtroget skildrade, siisom esamensfeberu fiire afslntningen m, A.

Fijr unga flickor torde ;:lKamrater enlellan. bli ~n omtyckt no j esliisning .

Ofversattningen iir siirdelgs viil gjord.

LylkttKndaren. Af miss Carmi~u. &versiittuing uf S i g ) ~ i l d Wejdling. Pris 4: 7 5 .

Helt visst skall mingen mammas anlete lysas upp nf belitcn- het, d% hon f8r lterse den gamle Lgkttindaren, som w r henne sii kar i hennes ungdomsdagar; och sakert tillrar henries gliictje, ilii hon finner, hur p i allt siitt forfinad hennes van blifvit, sedan hou sdg honom sist. Hans svenska, som dB var ganska knagglig, ar nn ren och vscker. Det marks inte alls, att hau Br frlin ett frlm~nande land. Och ham tal iiro understundoln litct mindre 18ngd1qpa. hvilket betydligt okar behaget i ham framstiillningssiitt.

Ti hafva slriil att w r a rerkligt tacksammri, at$ dmna goda gemla bok kornmit till heders igen. Dess innehlll iir sd rent och fromt och tillika s& liffullt och underhbllande, att det ej lian nnrlgii att tilltala bdde gamma1 och nng.

Man kan e j giirnn onska. en ung flicka, of\-er 13 Ar gamrnul, ett ngttigare och behagligare siillskap p t lediga stunder iin d m gamle Lgkttiindaren. M t t e han fR blifru en viilkornnlen jnlgiist i mlnga hem!

Fen1 smh t'ggelu~lgar. Berattelse fiir m i t t folk. Af Llg)m Gibeme. Pris inb. 1 kr.

Det ar f e~n sml fader- och moderli;~;~ barn, soln lilir kallns fern smii flgelungar. Frdn Indien, diir deras foriildrar Imtt, blifva de vid dessas dod fijrda till Europa ti!: sin monuor. Och clct iir deras stilla lif p i landet hos mormor, solti hiir beskrifves. Ilela berilttelsen iir mycket enkel och from. Nest torde den tilltala 7- A 9-higa smlttingar.

Sven Bidevind. I'ikolhistorier af Berilt Lie. (.if fversatt nf J. C. v. Hofsfen. Pris 2: 75.

Denna bok innehiller ej blott, son1 nian at' titeln ktmcie tro, skolhistorier, utan ock beriittelser frAu Sodanden , frdn lappamas

och fiskarnas lif. Dessa senare berattelser st& utan jiiinforelse hogt son1 nngdomslasning. Ett par af dem &ro rena miisterstycken bdde hvad innehglet och framstiillningen anglr. Vi tanka pB ~ S k i r n n g e n ~ , pojken, son1 for forsta ghgen ficlr folja med p8 Lofotfisket, och p% ~Lara s och Hanas~ , de tv8 lappbroderna, som gingo skilda vagar i lifvet, men aldrig lrunde undvara hvarandra. - Hvad skolhistorierna angbr, sb aro de friska och deras hjaltar verkliga pojkar - men mycket rba Bro dessa pojkar. Det forefaller fast otroligt att en pojke i latinslroluns 6:te Mass blir sB utskrattad och h h a d af en larare, lrlasskamrater och smBpojkar, blott darfor att han t3r frlin lnndet, har drumliga fasoner och grofva kladet. Vi tro, att det vore till formtin for boken om berattelsen >)Herr Finsdaln vore helt och hiillet utesluten. Karaktersdragen hos de olika gossarna k o utmarlit tecknade; sb den stackars Sven Bidevinds samvetsforebrlelser och frulztan for straff samt den rattsinnige Anton Bechs oppna mod och dolda hjartevarme och finkanslighet. Detta iir i hog grad till- talancle. Naturligtvis foreliomma ocksl fuskhistorier, och enligt poj- kars vanliga satt att doma vill en verkligt hederlig pojke ej fuska for att r&dda sig sjalf --- men hur blank han &n h5lller skolden for egen del, s8 n&r det galler att fralsa en lramrat, d8 bBde fuskar och ljuger den blanka skoldens iigase utan betankande. Vi hade onskat, att den for ofrigt sd praktige rektorn gagt nbgra vagledande orcl i den riktningen. Bland lgrmna finnas m h g a original b&de gamla och unga, son1 nog aro tecknade efter naturen - fastan vi n&stnn troclde, att de i ))middelsl.tolens,,olens dagar endast voro gamla lc~dtnrhistoriska bilder. Emellertid skiljas vi frBn bBde larare och liirjnngar med den bestBmda I&nsIan, att den manlige, knraktersfaste rektorn och den modige, i grpnden finlciinslige Anton Bech iiro slrolans starlcaste makter. - Ofversiittningen iir god. Boken re- koinnlenderas fijr ungdom fr&n 14 iir.

Mina sgstrm sch jag. Berettelse af Tine van Berkeqz. Ofvers. h h holl5i,ndslim af Julia Ujeil~~za~z-Goranson. Pris 2: 50.

Det forestalles vara en skolflicka, som hiir berattar sin sB kallade ))lefnadshistoria)), hvilken dock endast innelattar tiden f r h hennes fjortonde &r tills hon g8tt ut ur skolan och f&tt anstiillning son1 liirarinna.

Men hw naturlig den skolflickton an iir, som hiir Br mslagen, miirker man dock tydligt, att ej ett bam utan endast en erfaren forfattarinna humat Bstndkomma ett s& godt arbete som detta.

Nan foljer med verkligt intresse den unga flickans utveckling till en forst&ndig och bra rniinniska frh att vara en tanklos, fBfif5ing och tviirsalzer nngdom i slynBren. Och inan lriinner sB vg.1 igen de frestelser, soin hota att sknda hennes i grnnden. goda lraralcter.

Hennes systrar aro ocks8 mycket bra teclmade; men de aro endast bipersoner bredvid det lilla pigga jag, son1 framtriider ined sii best5inda 'anspr&l: p8 att vara hmfTludperson.

Vi aro ofvertygade, att boken blir en icke blott roande utan afven -,pa,nska nyttig liisning for 14-16-iriga unga flickor.

Ofversiittningen iir mycket viil utford.

Mina syskon. Berattelse for nnga flickor af h'nt8ari;le Ty~zmr, ~fvers i i t tn in~ frtin engelskan af E. SilfL.eistolpe. Pris 2: 50.

Denna bok foljer i ordning efter Susan Cooliclges Beriitlelser i Nytt Bibliotek fiir barn och .ungdom, men iir icke lika god. Boken ar skrifven for ungdom, men ehuru fullkomligt oskadlig, innehiller den icke mycket intressant for den svenska ungclomen, livilken, om den laser slidma intetsii.gande bocker, dtminstone bordc njuta deras svaga arom pi% gmndsprfiket. I boken fiirekomma flere iilskande par, alla hyggliga och sniilla, men fbrgiifves siiker man cftcr nAgot splir af individualitet, hvarigenom der ens sknlle skilja sig fsBn clet andra. Tamligen storr. osamolilrheter fijrekonnna ock i hiin(lelser.na* g b g -

Solstrlileberiittclser af forf. till . Hzu. nznn fbngar en solstrblc !., Ny foljd 1-2. ~fverai i t tnin~ frfin engelslim af Jemy E'Fyefke. Pris 1: 26.

Dessa berattelser, af hvilka n:o 1 bar titeln :..Rosor och tornen, och n:o 2 !+En driimi) iiro mycket spridda i sitt hemland, England. Den nya foljd a£ dessa berlttelser, som nn utkommit, tordc! fiir sitt rena, allvarliga innehdll kuma rekommenderas I t de unga, som icke uteslutande tilltalas af s. k. roliga biicker. Ofrersiitrniogen iir god och priset billigt.

Passar for barn f r h 14 4.r.

Bland granar och palmer. Beriitrelser nf Ei-itst 3;cei.s. ijf- versiittning friin tyskan. Pris kart. 1: 50.

Denna frbn t.yskan 6fi7ersatta bolr innehiller fyra kortare )beriittelser, dar en allvarligr religios lifsiiskhihing giir sig giillande. Den forsta af dem ar mahiinda den luest anslkeude: i allmiinher hvilar det nBgot enformigt och llngtriidigt iifver dem, men anden diiri iir god och ren och iifversattningen gmska viirclad.

Passar for 15-1 6-dringar.

Helsinge-siigner berattade af T7illtelm Eqelke. Yris 1: 25. Atskilliga af ofvannamnda siigner haf va f iirat vari t irifiirda p i

bygdemdl i )> Svenske landsmiilsforeningeos tictskrift ... . Xen val fiis- t j h a de att afven fB upptriida i den kijgsrenskn driikt, sum fiirfattaren har bestQtt dem. De Bro niil~lligen bHde roliga och utmiirkt va1 berattade, dessa sagner; och en god karakteristik wgiira de af

. den norrliindska allmogens p t en g&ng tri;~ga och fantasirika skuy- lynne.

For barn ar bokeu ej skrifven. Men vi iiro ofrertygade, :ltt de flesta unga ofrer 15 &r med nlycket uiije skoln liisa dessa bade intressantn och instrnkt.iva sagner friin Helsingland. .

Barnbiblioteket Saga. I. Svenske folksagor af Fridtjuv Berg. Forsta samlingen. Med

10s teckningar af Elsa Beskow, J'enny Nystrom, V. Andren, Ka.rl Aspelin och Edv. Tornstrom.

11. Robinson Kruse. Beriittad for Sveriges ungdom af Hen.rik TYranir. Med Oteckningar af Gerda Tiren.

111. Sagor ur Tnsen och en Natt, berattade for Sveriges barn af ~lmn Wuhlenbery. Eorsta samlingen. Med originalteckningar af Louis Moe. SAvvitl id(! sorn utforande iiro i detta foretag goda. De gamla

valkiinda svenska folksagorna iiro viil berattade, p& ett klart och: enkelt s a t , och illustrationerna till dem Bro i allmanhet goda, de af Elsa Beskom alldeles fortriiffliga. Jenny Nystrom ar har mera till. sin fordel h hon p& binge visat sig. - Robinson Krnse %r oclis% ledigt och tilltala.nde beriittad, och detsamina lean sagas om sagorna w Tusen och en Natt, ehuru man i frHga om dem lcunde ha onskat n&got mer af poesi i framstallningen. Afven i Louis Moes teckningar, hnr fortjiinstfulla de 5in iiro, saknar man den fantasiens skinimer- prakt, som tillhor den osterliindska sagovklden.

I frHga om de svenslca folksagorna slrulle vi vilja framstalla den anmarkningen, att det lc~uzde ha varit sk&l att gora nHgra for- kortningar och variationer vid de parallelstiillen, som i dessa folksagor alltjiimt forek~~mma. Hvar och en, som berattat for barn, vet att do bli nigot otbliga, ifall man IHter en person tre gHnger tiitt efter hvartannat hala precis samma l h g a tal till olilra personer, - shorn t. ex. i ))Prins Hatt under jorden)) med dess minga parallelt lopande episoder.

Ba~mbiblioteket Saga ntkommer med 22 haften om k e t till ett pris af endast 10 ore hiiftet eller 2 kr. for Hrging; hvar och en af de tvre hiir foreliggande vackert inbnndna delarne kostar 1: 25. Helu foretaget iir viirdt all uppmuntran sbsom iignadt att bland Sveriges barn sprida verkligt god och underhillande litteratur till sardeles lsilligt pris.

1 .

Till Nordpolen och jordens centr~ulz af Frank R. Stockton 0fvers. frin engelskan af TI. Flygal-e. Pris 2 kr.

Denna bok af den arnerikanske forfnttsren Frank Stockton Br en spiinnccnde och fantasifylld beriittelse B la'Jules Verne om markviirdiga upptackter pH geografiens och elektricitetens omr%den samt en framstiillning af ingeniorssnillets trinrnfer. Viigin till Nordpolen gHr ej ofver ntan under isen, ocli sedan man blickat in till jordens medelpnnkt flere mil medelst den artesiska IjusstrAlen, som iiger formHgan att genomtriinga fasta kropgar utan att fororsaka nggot hll, sankes man ned inedelst en elektrisk hiss for ntt harnna pB en ofantlig diamant, hvaraf jordmedelpunkten tycks best&. Ehnrn esperi- menten ju iiro ytterst bisarra och fantastislca, foljer man med intresse den m&lande framstallningen. Boken har afven en hnmoristisk typ,

mrs Sarah Block, som foljer sin man till Sordpolen, oaktadt, som hon sager, p>hon inte kan tanka sig nAgot omkligare Bn en anka med polargikt D .

Boken blir sakert en karkommen ju!klapp for ungdom, ~Hrskildt gossar f r k 14 Ar.

Genoln ~niirka b i a r af P. D. c. Bloatberg. ijfvers. frin tysknn. Pris kartonerad 1: 50.

Denna bok utmiirker sig for den kristliga ands, son1 genom- g&r skildringen af huru ett nngt, nrgift liandtverkarfolk frli~l landet uti England soker finaa en biittre stiillning i London, och sedan de utan eget forvAllmde blifvit fattiga ocll rdkat i stor n6d, erhgller mannen plats pg ett till Australien destineradt fartyg. Hun hinner endast skrifva till hustrun ett kort bref, hvari han ber heme rara vid godt mod och anvisar henne, hrart horr slrnll riinda sig fiir att utbekomma en del af hans afloning. Brefvet fiirkommer, och Ester, drifven till fortriflan och fijr att stilla sitt l i l l ~ gritaude barns hnnger, tar en smrPlsak frdn sitt vgrdfolk fijr :lrt pantsltta den och sB f& brod. Tillgreppef upptackes, men domaren rijrs af medlidnnde och vill ej afknnna nigon fiillande dom. SIX fdjer skilclringcu af Esters lif intill den stund, dh hennes man Aterviinder och de l~itda h n a igen hvarandra.

Boken ar ganska underhiillande och knn rekommenderas Kt ungdom p H 14-16 iir.

Indi~~dcriget, Amerikanska piinsmarkshistnrier at' Iioiwi Zillincus. Pris 8: 50.

En indianbok med ett mycker ~zntierhdllandc och sl)tinnande inneh611 och betydligt biittre skrifren iiu tle flesta uf dno stnm- sliiktingar. Likviil ej at t fiirlilrna vici Coopers beriittelser f rln Amerika.

I riidskinnens vild. Af Xmjrie Reid. Pris 1: 30. Den historia, som hiir beriittas, iir fiirlagd till err omride i

sodra Amerika rid nanm El gr:m C1hi;co, bvilket inda hitintills forblifvit de krigiska rodskinnens tillhiirighet. En hvit man hsde knappast betradt dess mark, dH en nainrforskare frfin Filadelfia helt oforskraclrt npptriidde ibland rlein. Denne bygger sig e11 villa midt i landet, slBr sig lugnt ned c'iiir med sin fnmilj och lefrcr nnder £em Br ett lif af den mest ostiirda lyckc.

DIen en dag, d t han, htfijljd af sic fjortoniwiga dotter och en gamma1 trotjiinare, rider nt fijr crtt samla ~i is ter , blir hall pliitsli.gen mordad af en ung iniiian, hrilken ocksfi hortfiir 11:lns unga dotter for att gora heme till harskarinna iifrcr sin sta~n.

Den trostlosa lnakans encia son, dennes fosterbror och tdcn gamle trotjiinaren draga db ut fijr att uppsiilia och befriu tlen nnga flickan ur rodskinnens vdld. Detta lyckns t'iem ocksii efter miinga

Sfventyr. Och det %r egentligen skildringen a£ dessa, soin fyller storsta delen af boken.

De flesta af de upptradande personerna, blde roda och hvita, iiro elnellertid sB adla och de vilda djnr, mot hvilka de forniimligast ha att strida, sid ovanligt medgorliga, att boken p% det hela .gar et t gnnska tanlt intryck. Man kan lugnt s5itta den i 12-14-Briga nugdomars hiinder, utan all fruktan, att den till nagon skadlig grad kommer ntt appjaga deras fantasi.

Den indianiilskande ungdomen bor dock blifva ganska beliten med hvad den hiir fkr till lifs, ty boken iir riitt rolig.

Vi f B ocksfi mecl noje intyga, att sveuskan iir vida biittre iin i foregkende ofversattningar af Mayne Reids arbeten.

Jetro Jaggens. Beriittelse f r h nybyggarlifvet i Kentucky af Edward S. Ellis. ~fversiittning fr&n engelskan af P. HaElstriim. Dled 4 illustrationer. Pris inb. 3 kr.

Rlookl~uset vid ~~ictkh~floden. Beriittelse frBn nybyggare- lifvet i. Kentucky af Edward S. Ellis. Ofversattning fr&n engelskan .af P. Hallstriim. Med 4 illustrationer. Pris inb. 3 kr.

Den forra af dessa beriittelser Br en fortsgttning af den forut ntkomna r Spoket pB floden)) af samme forf. De bBda i Br utkomna bockerna iiro mycket lika de foregBende hens och man kan antaga, a t t den indian8lskande ungdom, som erhBller en af dem, blir nojd med hvilken som helst. MBhanda iir den senare att foredraga. Dessa bocker hijra otvifvehktigt till de biittre s. k. indianbockerna.

U11p;clomslektyr i urval of'ter utliin!lska klllor. ,I. En dust nled sjorofvare och andra berattelser. Ofvers. frkn engelskan af lelrtor HavruEt7 Borg. Pris 2: 50.

)) Urvalo heter det pB titelbladet och vidare r efter utlindska k8llor)) - hvillca namnes ej - men mau mk beklaga, att ej ofver- siittaren-utgifvaren lyckats g6ra ett battre ))urval)) och att han ej funnit viirderikare och mera verkligt uppfriskande kiillor an de, hvarnr han ost, ngr han gifvit v h svenslra ungdom till'lifs sBdana osannolika, f orlegade historier som t. ex. ,En iifventyrlig brollops- resa)). Oforargliga kan man ju saga att beriittelserna i allrnBnhet aro, men cle flesta sakna verkligt varde bAde i det ena och andra afseendet, Lo ej heller pB ett fangslande siitt Atergifna och lida dessntom lned alla sina'nervskakande afventyr af en viss sentinzen- talitet, som allrn minst passar for de unga. .

Gi tvifla pi% deras formlga att lrunna f8ngsla och intressera ungdomen, och lyclrligtvis finnes inom ungdo~~slitteraturen mycket, som iir for den bade nyttigare och roligare att lass.

Sjiiriifvarekungen. Svensk historisk roman frkn 1400-talet af Algot Sandberg. Pris 3 kr.

Den sjorofvarkonung, son1 hiir behandlas, ar den afsatte Erik .af Ponmern under hans vistelse pA Gotland. Han bor pH Visborg,

tillsammans med den bekanta Cecilia, s o x nu blifvit en dygdig husfru. Den galule kungen fortfar emellertid med sina kiirleks- iifventyr. Dessa Bro ph nlgra stiillen skildrade pii ett siitt som icke gor boken passande till ungdomsliisning. Se t. es. sid. 85. Forutom den i hogsta grad underligit och romantiska egisonen on1 Margit, wildfiigeln i gyllene bur), , skildrar Iwken striderna om Got- land mellan Karl Knutson och den afsatts Erik. Nan fiir liisa om bofvar - friimst master Xarquardus, en ohygglig munk - och adla riddare, bortrofvade kvinnor, hemska fiingelser, liillghgar och alla de attiraljer, som historiska romaner af detta slag ha att 'ujudn pH. Vi anse oss icke bora rekommenclera Iwken for nngdom.

Ur clj wens lif. Skildringar af G~rsttrj' 7<01tko$: Ned 28 hel- sidesteckningar a£ RtGtlt. Kolfhof och Alex. Laltglet. Forra delen.

Ehuru endast forra delen af detta arbete ntko~umit, kunnn ri ej underlhta att vnrmt rekommendera boken i t rusen ungdom, som ar intresserad a£ naturhistoriska stndier. 3 e t iir ingen systematisk zoologi, som har bjudes, utan bilder nr lifvet i naturen, siidant solu forf. iakttagit detta under sina resor och upyehill p i olika stallen i v l r t fiidernesland - ja, han har afven bilder frBn Faroarna. Atv$ forf. har ogon att se med, det marka ~ 7 i snart, liksom att han har tbla- mod, dB det gdler ntt iahttaga djurlifvet i naturen. Han hsr lurnt ut m h g a hernligheter ur faglarnas intinla lift. Det Zir niimligen med fsglarna han sysselsatter sig allra nlesE. Hvad han upplefrat ~ c h iakttagit, det har han framstiillt pd ett enkelt och intresse- vackande satt. Bolrens varde okas genoni de synnerligen fint och va1 utforda planscherna.

Tom Tits experiment, retenskayliga tidsfordrif a£ -4rfl1zrr Good. Pris 4: 75.

Denna bok innehlller en samling experiment frin fysikens alla olika delar. De &ro i allmiinhet liitta att ntfora och foriildrar, som skanka sina barn denna bok, behofra ej frdita, att dessa rid es- perimentens utfornnde slcola taga skada tiil lif och lem. Forutoln det att de unga befasta och ntridga sina kanskaper genom att ex- perimentera, kunna de i familjekretsen bereda de sina mHngn rolign stunder och sjiilfva gdla for :>trollkarlar :.

Rekommenderas for ungdom, isynnerbet goasar.

I syskoaringeml. Beriittelse for baru och ungdonl. Snmlade och utgifna af L. S. Ned 4 originalldder af , /Te~ziy x~~sfrunz, Pris 1: 50.

Den pii en gang s& fromma, kumign och Iifliga ~Xornior Emilie2, som br IS93 och sedan 18'37 1iit oss lyssna till de vackra och gods saker hon beriittade fiir en iiten sJ&;nriug, iubjider osa nu afven i iir att tags del af hrad hou har att saga samma s~slcon. En kristlig allvarlig anda genomgar i i f l ~ n dessa beriittelser, men de

.%ro mindre barnsliga och mer instruktiva an de foregiiende och torde diirfor ej vara njutbara for yngre barn Bn 3.4-15-Briga.

Hjiirtligt onska vi, at t den goda boken mBtte f & gliidja mBngn .gossar och flickor som en bBde nyttig och intresserande liisning under julferierna.

Fiir sn~?~folk. Nya sagor af J. Grnszd,nnn. FrBn tyskan. 'Pris 1: 50.

Denna sanding innehAller ganska roliga sagor. t. ex. de om Riibezahl, men nlgra a£ dem slsom ))Jatten, som ej hade nBgot hjartaa och wDe tolf vilda anderna)) aro d& gamla Bekanta for de flesta barn, att vi ej knnnn forst&, hvarfor de medtagits. Planscherna 'iiro mycket medelmAttiga .och eget nog iir get inycket svBrt att forstii till hvilka beriittelser flera af dem hora. Ofversiittningen kimnar Bt- d d l i g t ofrigt att onslra. I den sista sagan forekommer en ))lands- sekreterarew i siillskap med en trolljungfrn - detta forefaller nbgot underligt. DB vi ej hafva det orjginalet att tillgb, knnna vi saga 'hvilken titel bern%.lde embets~nan d&r har.

To~ntcfars sagor och. Beriittelser samlade och utgifna af Jul. tomtens redaktion. Andra sawlingen. .I: 26.

))Torntefar)) 'torde redan vara en god van till mBnga svmska barn. Vi .behofva dkfor endast omnBmna att n:r 2 nu ii.r utkom- men. Dennn samling inneh8ller 1 0 berattelser, alla rikt illustrerade. Som mycket roliga och fina sagor pBpeka vi ~Folke t s kungw och >)Prinsessau)). Egentligen tiro vi ej vlnner a£ det ogrammatikaliska smtibarnssprbket i Bocker, men d% beriittelsen &r s%' rolig och s& kort som >>N\T'Br Peter var p i jxlctw, s i forlika vi oss giirna bide niir ))v&ran bokhiillare)) och ,det mesta jag orkm och saga endast att den kolnmer att finna en mycket tctcksam lase- eller ahorarekrets. T i pApeka det relativt billiga priset. Passar for barn, f r h 8 Ar.

HjZrtiht ph riitta stiillet. E n bok for ungdomen af Ehzondo .de Amicis. .~fvers&ttning af H. Nordenacller. Pris inbunden 3: 75.

Ofvanriiimda arbete, pB italienska benamndt Cuore, blef 1888 - Bret efter dess utgifvande pb italienska - samtidigt ofversatt till de flesta europeiska sprAk, bland dessa Bfven till det svenska

. . under namnet ;o Kamrater )).

Af samma .bok framlagges nu hiir en god ny ofversattning ,med n37 titel, hvilhen senare torde vara mer ofverensstiimmande lned originalets, diir Cuore ju betyder hjarta.

Betriiffande innehalet af detta arbete, kunna vi pb goda grun- de r instiimma i Helene Nybloms forord till ~Kamrater)), ditr det heter, att wden sunda och vaclrra moral, som utm&rker hela lifs- Askidningen i denna bolc, den lifliga skildringen af patriotiska han- ~delser och .den .enkla och tilltalande stilen gora den till ett arbete,

hvilket man utan tvekan kan anbefdlti som en siirdeles god lektyr for den svenska ungdomen w .

Sjalf sager fiirfattaren, att boken iir skriEven fiir de yossar i allmiinna laroverken, bvilka Siro i en alder friin 9 till 13 Ar. Xen vi kunnn ej ha nigon anledning till att ntesluta flickor af samma . ilder f rh denna verkligt goda laming.

Alla bokens lasare m l dock komma ihig, att det iir itnlienska fijrhillanden, som har skildras samt finna sig nti, att dessa i mbngt och mycket skilja sig f r in de svenska.

dpru~, som ingen kur~de diidu. 'I'vb beriittelser mcd 16 illustrationer. A£ Henry Drzconznowd. Pris 1 krona.

Xan undrar nastan, om man ser riitt, niir man liiser Heurg Drulnluonds narun under en barnberattelse. Hur har den stom veten- skapsmannen koulnlit p i den idkn att syssla med sidant?

Jo, dlirmed fi)rh%ller det sig sdlilundu: Henry Drulumond hade ett par goda vanner, som voro ntgifrarinnor af en bnmticlning. Dessa onskade foretaga en resa till utlandet, ocli for att giira dettu mojligt, lofvade professor Drummond att i dessas frdnvaro redigera barntidoingen.

Under denna tid blef han en gbng tvungen atb sjdf skaffa ntigot till spaltfyllnad, och dH var det han forfattade sin forstsl historia, denna var %&pan sorn ingen kunde dodaa.

Den iir visserligen delad i tvb afdelningar, denna beriittelse, med olika namn, men det ar egentligen blott en, d l bAda afdelnin- garna hnndla om samma markviirdiga apa.

Bland barnbocker iir denna sannolikt en af de roligaste, soin bokmarknaden i ilr har att bjuda. Den djupsinige tiinkaren lhter oss liira kanna . en alldeles ny sida af sin geniala och sympatiska personlighet genom den osokta humor och den framstiende beriittare- talang ban hiir lagger i dagen.

Berattelsen tycks vara skrifven endast fiir att roa. Och lmq~pas t tro r i att nfrgon kan lasa den, care sig ung eller gamma], ntnn att fii sig ett rilitigt godt skratt. 13-15-lriga ungdomar torde dock allra lifligast sentera dessa den uppfinninqsrika apans mnntra npptBg.

Som ofversattningen iir gjord sf en spriikkunnig man, iir iifvcn den monstergill. Nan kan blott anmiirka det distralztionsfelet att han talar om apans ~ t a s s a r ~ .

Till rni~rile sf konfirm~tioasdagen. Af F m l y Tuxen. Ank- toriserad ofvers. af d:r A . J. Dehlgrelz. Pria 90 iire.

Det a r tvifvelsutan en mycket erfaren och lnycket varmhjiirtad kristen, sorn skrifvit dennn lilla bok. Man spiirar frGn hvarje blail det mest kiirleksfidla intresse for de ungas utveckling till t&nkaude och bra manniskor samt en djup fiirstiielse af c'ie frestelser och strider, som siirskildt wgdomstiden har rued sig. Ocli enkla och pruk- tisksl iiro de kristliga rftd och maningar, som hiir mecliielas.

For den, som vill gifva en riktigt god andlig bok At uigon konfirmand, kunna vi pfi goda grnnder pApeka niimnda arhete.

P& Ihliistigctt af E. Prentiss. Ny och fullstandig ofversattning a£ G. S. I;ou;e~ihiel~n. Pris klotb. 3 kr.

Sakert skall mbngen, sou last den goda engelska boken ))Step- ping heavenwards)), med gladje se, att den genom en sA utmarkt god ofversattnipg soin denna blifvit tillganglig afven for dem, sorn ej knnna lasa den pb originalsprblcet.

Innehbllet iir a£ en ganska allvarlig art.. En ung kvinna vid ntlinn Rate Mortimer, densamma sorn hiir

frarnlagger sina dagboksanteckningar, ar nf sin fromma moder frLn barndoinen tillhbllen att med fullt allvar strida mot alla sina fel och brister. Och sorn den unga Kate ar .behiiftad med ganska mBnga sidana - hon Br namligen bide haftig, nyckfull och obe- tiinksam --, har hon mycket besvar med sin egen lilla person. Skildringen af hennes strider under den forsta ungdomstiden ar sb siirdeles liflig och rolig, att den ej gBrna ]can forfela sitt mbl att ej blott gora ett viickaiide intryclc mtcm &hen mycket roa unga flickor af h jtiltinnans Alder.

Fortsiittningen, hvilken handlar om Kates lif sow inaka och nor, torde daremot forefalla de unga niigot for mycket predikande. Men vi tro, att dessa unga i alla fall lattare tillagna sig de kristliga sanniogar, sorn hiir pi.pelzns, dB de gifvas den1 i en sB god berattelse- form, an om de meddelades i vanliga predikningar eller .andra rent nndliga tal.

Vi anse oss darfor med allt skal lrunna rekommendera boken sorn en bHde intresseran'de och uppbygglig lasuing for unga flickor

. ofver 15 Br. Griislloppims visor af Amzn 1M. Roos. Med teckningar a£

Elsa Beskozu. Om visor, skrifna af Anna Roos och forsedda med techingar

zlE Elsa Beskow, kan ma.n med gladje saga till foraldrar och barna- vanner: kop dem och gif dein i t edra smi barn, de skola skanka den1 nlycket nijje. Dessa visor och teckningar passa for riisten iit bide stora och smi; af hvilken Alder vi an m i vara, skall >Bo och Ninny~ slziinka oss gladje. Och ))mBnskenet~, so111 de sm% om aftonen oste med sina skopor ur den blanka sjon och som om mor- gonen var forvandladt i glimmande guld - det frojdar oss alla.

Guldslottet. Barnens jnlbok. Innehdlande sagor och b0rli.t- telser af Amanda Kerfstedt, Lea, Richard Melander, Heclvig Inde- betou, Hedvig Lagerlot, Harald Ostenson, Alfred Smedberg. Jenny Ha.lldin, Cyrus GranBr, Anna Enttson m. fl. samt talrika illustrationer af framst Aende svenska konstnsrer. Utgifven af Stwa Quint.

Det Br den foretngsamma redaktrisen af Folkskolans Barntid- ning, som samlat och utgifvit dessa am% goda sagor och berattelser for de sml, hvilka helt visst blifva mycket glada At sitt Guldslott. Ty de skatter, sorn diir bjudas, gro just i barnens smak, ej minst de ngtta och roliga ))taflornas.

Boken torde vara mest 1&mplig for 8- & 10-lringar.

I tidcrs tider. Sagor fiir srora och smii. ,If Elisalwt?~ h362j- le~zstiemrr. Illnstrerade af Jenny hTpstrot)r. Yris 2: 25.

Det ligger ratt srora anspriik i att l~eteckna en bok shorn skrifven for bdde stora och smA. Far att en sagosamling skall T-artt beriittigad till en sddun beteclning, biira sugorna ha ett hiigt litte- rart viirde, i det framstiillningssattet miiste rara enkclt och klart nog for att forstds af barnen och p I en gkng iiga (let hehag, den poesi och humor, som tjusa hBde barn oeh n s n a . I 111uw hiig grad barn aro kiinsliga for framstiillningens konsr bar H. C. Andersen . visat. En sidan historia som hans om . Sknggan:. Br till liela sitt bisarra innehiill och sin i grunden bitterr pessimistiskn lifs;islr8clning sii frBmmande sow miijligt fijr barnens iclcrt'irld, men det o:rktadt iir det ett faktum, att denna saga, tack rare den ~ndlantle o c 4 naiva framstiillningen, i hog grad fHngslar barnen.

Detta litteriira vlrde iiga emellertid icke friikcn Ku~lenstiernas sagor, och de tnnkar, som i beriittelserna allegoriskt fr:rmstiillas - r a d e t af odmjnhhet, fiirniijsamhet m. m. - iiro ieke nog originell? eller nog skickligt lehandegjorda fiir att i~itressera den vusne. A andra sidan har, frln barnens sida sedt, stile11 hlifvit lir1anc.i~ genom att hiinsyn tagits till ;r,de stora::). Fiiga liimpucl fiir 1)amcns fij1.e- stiillningnr ar sdlunda en bild som clennu: :.likt en gamai:ll flicka, som icke i l l finna sig i att henues fiigring ftjrsvinner, klagade skogen ofver morkrets t.idn.

Med anledning af hvad jag nyss sade oill barnem fiirm:iga att njuta af' en berattelse, iifveu om innehillceegdr iifver dwns fattninge- formlga, d l jag emellertid ej yrristd, att nlotivtn i . 13rinsessan Sol- strile och Prinsessan Ngnstrile:? samt i s i g m :*I ticlers tidcr., iiro oliimpliga for barn, och om man bortser frin det ansprfik, som ligger i titeln, skall man finna, att dessa 1)eriitcelst.r iiro riitt niitta samt att stilen pa det hela ar klar och Iwhuglig. Kan rekoniliimdcras i t flickor af 10-12 brs Blder.

Xitt sagoslott. Gamla och nya sagor nf Fridn ?.o,r Bdtzen. Xed 8 helsidesbilder.

Dessa sagor iiro tgmligen ojiimna: ile gal& sagorna Bro vZil BerBttade, de nysl riija riitt nzycket fantasi och ha goda eyisoder, men ocksd a n h a mindre l~ckade. I den fiirsta sugan har fiirf. ej beaktat det lcraf pB poetisk riittrisa, son1 hos harn Ar siirdeles starkt och som skall komma dem att siirjauile undra hx-urfiir hrud- foljet, som utan nlgon som helst egen fiirskyllan blihit at' det elaka trollfolket forvandladt till rargar, aldrig blir befriadt fritn trollclon~e~~a band. Upptecknar man en foksagen i ctnografiskt syfte, sd hiir den naturligtvis noggrannt fiiljas, men herattar man den fiir lmm, bor diktaren iiga full ratt att omforma sitt stoff' ssmt k? mna s.om sin skyldighet att poetiskt afrunda detsamma. FrRn ntt skrifva vers torde forf. bora afrldas; de Terser, sou i sagorna iiro instriidda, .are alla siirdeles knaggliga. Dock torde dessa sagor mecl sitt lif-

fdla och omviixlande innehdll komma att roa barnen och knnna rekornnlenderas for dldern S - 12.

Att pB permen till en barnbok sBtta ett sA.dant vidunder soln det, hvilket s pryder D denna beriittels.esamling, Br enlellertid ganska ol51npligt.

Julc-mor berattad af Ama Wdt lenberg, teckningar af GiseZa Hemkel. Pris 75 ore.

Jnle-mor Br en sarnling sagor, ledigt och viil beriittade. Mot den forsta, ))Det forlofvade landetw, rnlste vi goru den anrniirlrnin- gen att dess andemening, som jnlemor orntdar, den namligen, att till och med af poesi Iran man f B for pycket, torde vara alldeles ofver sm% barns stdudpunkt och ej sf dem senteras. Hos teck- nirigwna finnes mycken friskhet - men de aro af mycket olika varde. Barnen Bra i allmhhet ovanligt fula, om vi janlfora dem med verklighetens barn, och om trollen kunna vi ocksii siiga, att de Bro ovanligt rysliga,' ocksb om vi ej hafva ndgon verklighet att jiimfors dem rned. Passar for S- 10-Aringar.

En sngoprins. Beriittelse for barn af Hedvig Lagerliif. Med teckningar af Axel Sjoberg. Pris inb. 1: 75.

Forfattaren till ))Lilla Svantes historia)) har i Br skrifvit en sagoberiittelse, sorn utmii&er sig for sundt och godt innehdll och viIirdadt spr&k. Den lille Alves .och ham fostersyster Bldogas oden skola siikert med intresse hsas af de smB.

Passar for 8 -9-iiringar.

Prinsessm och skolflickornn jsrnte nfigra andra bersttelser och sngor af Hilrna Redtz. Pris I: 50.

V k tid har verldigen sB m&nga sarnlingar af sagor och beriittelser att bjuda barnen pd vid hvarje jul, att man knappast vet hvad man slzall s&ga om dem. De flesta dylika snmlingar &ro ganska goda, om de ocksB ej utmarka sig for nHgon hogre grad af origina- litet. S i &r ocksti forhillandet med denna bok. - Att den forsta beriittelsen skall intressera mdnga flickor, diirom kunna vi vara for- vissade, a h a helst de - eller deras mor - pd teclmingen igen- kgnna den goda prinsessan Engenies bild. Eanske skdl ndgon mor minnas, att alldeles sb gick det till pB, prinsessans barnbjudningar. >)Hnr~-t lille Knut korn pB sin rgtta plats)) %r en liten vacker beriittelse och Jenny Ngstroms lille Knut Br en treflig liten pojke. Vi knnna dock ej nnderldta att pdpelca, att i v i r humana tid iir det hogst osannolikt, att dB en liten gosse ett par g b g e r blir sjnk vid slrolans middagsspisning, det ~ s n a r t kom befallning frBn styrelsen)) 3tt Knut ej vidare skulle fb deltaga i middagsspisningen. Flere af beriittelsernn %ro ganslra fina och poetiska. Boken kan liiscs af ilickor omkring 10 Br.

Beckers viirldshistoris, omarbetad och till viirn dagar fortsatt af Prof. IT. dlitller. Xy srensk ill. npplaga, ofrers. och h~ilrb. af Dr 0. V. Alzind. Del 5 och ti. Pris for hvarje del 7 kr.

Detta arbete, hvars betydelae ~i redm i887 piiyeknde, foreligger med den nu utkomna sjgtte delen afslutadt. Kikedomen yb portratt och ofriga illustrationer - bland kvilku do p i finare pay- per tryckta reyroduktionerna af taflor lnii framhdllas siisom fitit nt- forda - ger ett okadt lif A t framstiillningen. Siirslrildt d i r t eget Qrhundrsdes historia blir harigenom mertl tillgiinglig och njutbar fBr ungdomen.

Barnen i fJiillstugan. Bilder af L. Bergh. Text af ,J. P. 17. Pris 1: 50.

Det ar nHgot af frisk verklighet, som strommar oss tillmotes redan friin de forsta bladen i denna lilla hok. Det iir rerlsligen i en fabodstuga uppe i fjdlen, som mor kokar ost ocli Inga vaggar sin lilla syster. Och huru verkliga iiro ej fiiboiiens kor, kalfvar, fiir och getter! Se blott p i kiira rnor, dd hon mjiilkcr geten, (let ar en lektion i Askddningsofning for smi stadsbarn. Den som vaiit nog lycklig att lefva i det verklighetens sagoland, som lietcr fjiillcns varld, han blir strax hemmastadd i dennu bok. Han kiinner igen Jamtlands IAnga iisar och snofjiill, soul s& enkelt och sannt iiro gtergifna pd ett par af planscherna, t. ex. diir Bliinda gAr vall med korna. TTille vi gora nfigra anmiirkningar, kunde vi ju saga, utt rnor ar bra gamrual, diir hon kiirnar smiir, och att far ar bra ung - men niir vi sd se pP far, tycka vi framfiir allt, att han iir sB naturlig. PA jamtars vjs bar han en tjock yllehalsduk midt p i sommmen och iifver hans vblighet mot bttrnen hvilar det reserve- rade drag, som Br bondens sgtt. Nan blir snart ofrertygad om att tecknaren med karleksfulls, forstdende ogon sjiilf sett brad han tecknat och darfor tir det ingen ofrermskning, dB r i pB sista sidttn f B vets om de bdds utgifvarna, att

*NiLz.a en vecka p i fjiillet de blefro, Dar denna bilderbok samflildt de skrefvo.~

Texten ar pB vers och pH n&gra stiillen onodigt knagglig for h6glBsning - men detta betyder ej sB mycket. Texten iir blott till for att forklara bilderna, och att den iiir pP vers tycka barn om. En utmarkt julgifva fiir alla snlA barn.

Rim och bilder fi6s de sm& af Eun Wigstroin (Are) och Gise!n Henclkel.

Denna bilderbok hnr en del mycket, roliga tnflor, s4som t. rr. tuppen, som forst iir nte och iker ocli sedan blir sjak. hlviil tuppen sjiilf som de bekymrnde honorha, son1 klaga ofvor ntt nu f & de sjalfva gala, aro ofverdiidigt roliga. Dock Bro tcckningarrin oj8mna. I allmiinhet synes oss Gisela Henckel lyckas hiittre med att teckna djur iin smd miinniskobarn, ty Svante ocli frasufiir nllt hana syster torde just ej tilltala de sm8. Ares text iir rask och rolig. Passar for 6-9-Aringar.

Born &t sing fhglu;r hr 1900. Kristlig barnkalender, till- iignad Sveriges barn. SSiljes till f orm&n for stadsmissionens barnT hem. Pris 1: 50.

En Izdender, som upplefvat sin trettiofjiirde Brghng, t y ~ k s ej behofva nBgon rekommendation for att blifva vQ mottagen. VI vilja dEirfor blott saga, att den bar sine &r med all heder., Den blir nBstan friskare for hvarje g&ng den upptr"d a er.

Denna senaste npplaga &r ovanligt rikt illustrerad med originalteckningar af Jenny Nystrom-Stoopendal m, fl.

Det skrifna innehillet ar af den art, att det lzan intressera hide yngre och Bldre. B&t torde det dock senteras af 12-14-Briga ungdomar.

Iirfiir Ni~~p~leoll. Evh engelsk gosses dfventyr i net ~zapoleonska kriget af 0. V. Cniwe. FrAn engelslran af Ebba No]-de~zadler.

Boken iil. rik pB ilfventyr och tyc l i~ rara mycket undeihBllande, nlen vi lruuna ej viclare yttra oss om clew innehBll, enledan den lrommit oss for sent tillhanda. Tyolis passa for slrolnngdom inellas 14-16 Br.

Af de hligen utlzommaude a kalendrsrna)) n&lpna vi : . . .

,nZsmnl~, tnli~ oin ]&got roligt!, Sagor och sannsagor af ,Pfatl~.ilcEa Laszglet. Fenlte samlingen. Pris 2: 50.

Denna hgBng innellBller 46 s~nB nppsatser p% vers och prosa, bHde nyttiga och nSjsamma, men vi tvifla myclret p&, hurnvida inne- bbllet i sin helhet verkligen a£ barn anses som svar p& den bokens titel framstiilldn beg&ran.

Ihkkainri~ton, tjugutredje och tjmgnfj8rde boken - pris 1 kr. hiiftet - bjuder som vanligt p& b&de roliga sagor och nyttiga upp- satser och mBnga illnstrationer. Uppsatsen om velocipede? i 24:de boken synes vara vida 6fver den sthdpunkt, for hvilken dsssa bocker aro skrifna - men den lran ju lesas af store bror. Den i 23:dje boken forelzomn~~nde uppsatsen oI forbjudna land* med de bemslra teclrningarna synes oss vnra af bra harresande natur, och dBrtill kommer, att dess fafattare icke i sitt hemland vunnit till- riiclrlig aulztoritet for ntt lmnaa presenteras for barn som M l t trov&rdig.

Af jaltidningarna hafva komrnit oss tillhanda: Jultolnten. Pris 50 ore. Pralctu pplaga. Tidningen hafdar

sitt gamla anseende. Dess separataftryclr aro: d'rrltointen, 25 ore, och Tuinmcliten, 15 ore. Vidare Sniiflingnn. Pris 60 ore. Julklspporr, folkslcolans bnrntidning. Pris 25 ore. Julkiirf ven &r Barnens tidnings jolnummer. Pris 15 ore.

Robinsou Crwoe af G. A. Grubner, iifversatt af Jnlias Hzonble (pris kart. 2: 26), har utkommit i tredje upplagan, med ledning af orjginalets tjugofemte npplaga genomsedd och fiirbattracl.

Sil f v~rskridsko~na, berattelse frHn Hollaucl af ,lI. J h p s Dodge, fri ofversattning af Azcg. Stjernstedt ( p i s kart. 2: 26!, fijreligger i en andra upplaga.

Bland fiilt och iingar af d))zatuZa Keijstetlt her ntkornmit i en godtkopsupplaga till 1: 50.

Nilly eller Ett litot barn skall ledit dcrn af dtny Lc Feuvre, ofvera8ttning frSn engelskan af & l l ~ (pris 1 kr.), Br salnma bolr, som i fjor utlrom under titeln ))B1iil.gjcirdude sD'oler)) och dB recensc- rades a£ bokkomith

Foljande bocker ha for sent kommit oss billhauda fiir att bl recenserade :

Utjii~nning qued $ern beraltelser af E. S. E. Pris hiift. 1 : 75, kart. 2 kr.

Robert Ro~nitiluwitsel~. Beriittelue frdn Rysslanii af Emst ScAril7. Andra upplagan. Pris 2 kr.

I ensamliete~a pi, on af 8iiderB1afshsn a£ L. Odder. 0fver- siittning frgn tyskan. .Pris 75 ore.

Barnens bilderbok af L. S. Attonde hiiftet.

1899 . Ny foljd . - I1 iirggngen ..

INNEHBLLSFORTECICNING . HBft . 1 . Sid .

............ . L . D-11. Kvinnans Brhnndrnnde Reflexionel: vid sekelslntet 3 Selnza Lay/erl6$ Br6derna ............................... .. .......................... 9 Nils L:i.dmat~. Paul Lange och Tliora Parsberg . N%gra synpunlitcr ... 14

......................................... Klara Johartson. TvB visor om salrnadeii 21 ........................................ Blis~xbeth Ccir.l.sott. Elisabeth Keyser Jy 22

Litteratur: I< . J., ltesebolien af Per Nallstl.tim; Fridolins visor af B~ile Axel Il'arveldt ........................................................................... 27

Foreningsineddelaliden ..................................................................... 29

............................................... Cina l i rog . Kvindesageu i Norge . I 31 S-d. Birgittas hus ....................................................................... 37 Litteratur: L . I). D o h Ysabel af Mathilda Mallirzg; Det frammande

landet aE Jane Gwrtccrtdt.Claine . - I<. J. , Tattaren oeh hon aE Andrea Butenscltbn . - D . R., Den livinlig a; klKdedr&kten . Utgifven

........................................................ ef .Drtif trefot.~n Jorett i~t~~ett 40 13 . ll., Uvinnorna och fredssdien ..................................................... 45 Fijl.eniiigsmeddelaiiden ................................................................... 46

En kvinlig 1iinefrPga i statsverkspropositionen ................................ 49 .............................................. Gina lh.og? Kvindesagen i Norge . 11 54

Lotten Dahlgren. En vinter i Upsala pi% 4Ohlet . Ur en m g flickas ............................................................... dagbolrsauteolinin gar. I 60

....................................................................... E- IJ.; En lasestuga 69 Litterntur: A h a Clem. Normandie af llf . Anholm . - L . D., Hemtref-

......................................................... nad . - IL J.. Tidskrifter 72 .............................................................................. Frhn skilda hftll 77

Haft . 4 . ........................... Lotten Dahlgren. En vinter i Upsala p% 404alet . I1 81

M . L-d, Fsedliga rusttiingar . NBga ord i en sjukvirdsfrHga ............ 86 ............................................. Litteratnr: G . H., Panu af Jitani Aho 90

.................................................................... Fiireningsmeddelaiideil 91 .............................................................................. Fr&n skilda h411 93

Haft . 5 . ..................... . Lotten 1JaltEgr.etz. En vinter i Upsala p% 404alet I11 03

...................................... . Anna Iinutson. Vid Sikarsbrunnen Poem 103 .............................. . En kvinlig trBdg&rdsskola p i 65:te breddgraden 107

Litteratur: G . H., Peter den store af I< . Walisseusslei . - I '. J., Som- ................... m'arlerier i Montezumas land af Hjalnzar Edgren 114

...................................................... A . S.. FrBn 1899 t s riksdag . I 118 Helene Hohnk. Arbetet far reforrnerande af ungdomslitteraturen i Tysk-

....................................................................................... land 119 .................................................................... Foreningsmeddelanden 121

.......................................................................... F s b skilda h&ll 121

Sid . Haft . 6 .

C e d e Gohl. Ett guluadt pappersblad ................................................ 123 El*. Hildegard Thorells- och Elisabeth Keysers-utstiillningarua ......... 128 .I . Jlontelius. ~Varidrande sparkassav ............................................... 133 E'oreningsmedde1andc.n .................................................................... 136

............................................................................ F r l n skilda h&ll 1%

Haft . 7 . Utbildning af barzrnavt.dariiiaor och barntans up]) fostran fore ~ k o l ~ l ~ i ~ r u 137 C' . Fj . 13.. Madonnadyrkail i Po~upejidalen .......................................... 145 lilrcrn Jolzanrorr. Agnet a ouh hafumanneu ...................................... 15.5

............................................................ 1ivinnokongressc.n i London 162 Fijreningsii~ediiolande~l ..................................................................... 162 Friin skilds hall .............................................................................. 145

................................................. M . Anholnz. BrcE f rk l Iiijpllhamn l l i7 Litteratl I r . L . I)., Tankcbilder aE EZlerc lit~y . - S-l/ . Ih1 swnska orl-

lingells sturn1811 af Ellcrh l*'rics . - I< . J .. S1iittc.a at' dJn14* Stew ... 173 ................................................................. Nytt privat seiuinariuill 17s

Foreningsmeddelaude11 .................................................................... 17!l .............................................................................. FrPn skilda hill I S 0

............................................... Anna Hojet; Den hvita slaEhandeln 181 ................................................... Si!/rid Penson. E n ongelsk ~i indag 180

..................................................... 1.'. Sclzarp. Sakliannig barnavird I !)I ............................................................ ]:'+f. ~Skonliet for ahrp 19.4

................................................ Kwnnans stdining inom postverket 197 Litteratur : B!gZIJ Rneippkiwen ; Luft- och solbad samt kallvattcnliur sit-

som halsomedel . - S-d, E'ru Brahe till Erichsholm af Iiiryc~* Jlorner . - L . D., Skuggsirtor ur lit'vet at' IC!jsrr. - E n modern hi- stosia aE \'idor fIu!lo \Vicli~t/.iirrl ................................................ 199

..................................................................... Foreningsmeddelanden 203 ........................................................................... FrPn skilda hfbll 203

.......................................................................................... I n s ~ n d t 2Ui

Car-itt \Vastberg. Det handasbetades framtid . I ............................. 207 .................................................. Cki le GoAl. Tidning for en dng 210

A . S.. F r i n 1890 k s riksdag . I1 ................................................... 217 Litteratur: K J., Grefven af Antwerpen af Per Ildlrtriirtt . - I* . I).,

Talmi af Ernst L z l ~ ~ d q t ~ i s t . - A . St., Kviurmohygien af l<ru.r,li~rn Wide~~stronz . - li: J., Sm bkrifter utgifua af Ster.(fles Iicitt lipla ,fi.cr/s-

.................................................................................... fbrening 218 'J.)!' Internationella kvinnokongressen i London ...................................... 1.3

................................................................................ Et t fredsmo te 225 Foreningsmeddsl anden ..................................................................... 2.~7 F r i n skilda hLll ............................................................................ 225

................................. Carin Wastber y . Det handarbe tades fsamtid . 11 229 ~l lur iu L)iwling. JePtahs dotter . Poem .............................................. 235

Sid . Litteratur: S-d. Natt jalnte andra dikter af Annie Quidirtg . - L . D.,

~Oclmans fliclrosa af I . L . Stockerzstr~ctrzd . - Mecldelanden frBn nordi- &a mushe t af Art t~r I-la~e1in.s. - Svenska tnriutf8reningen s Brs- skrift For &r 1899 . - Rgll, Den forsta, hjhlpen vid plotsliga olyclrs-

........................... ........................... fall af F'. con l%smar.c.h ........ 236 ................................. Mulclry, Ett besolr i ~Hemmet for arbeterskors 242

...................................................................... Magdaleae Thoresen 245 ............................................. ............................... Elise ]?oll<o t ..'... 246

.................................................................... Foreningsnleddelanden 247 ............................................................................ Frhn skiIda hA11 248

Haft . 12 . .............................. . Carin Wiistberg. Det handarbetades framtid I11 251

......................................... Alnza Cleoe. En somlnartripp till Italien 255 Litteratur . . I< . J., Forlildrarna a€ Lerrnart Hennil~gs . - I Jesn fotsphr a€

.................................................................. Charles A1 . Sheldon 264 ................................. Meddelanden f r i h lrvinnokongressen i London 267

.................................................................... Foreningsmeddelanden 268 ............................................................................. fiBn skilda h&ll 268

Haft . 15 . G . A., FrBn International Conncil och lwinnokongresse i London . I 269 Sigrid l i ~ ~ u s e ~ Goethes inoder ........................................................... '279

............................................................................. FrRn skilda 11511 284

Haft . 14 . K 0 - -s1 Den s . k . hvita slnfhandeln . Skildring sf den internationella

................................. kongressen i London den 21-28 jnni 1899 287 .............................. G . H . v . I<.. Hein for arbetande bildade kvinnor 297

............................................... K1ur.a Joharzson. Det blia forkladet 300 Litteratur: L . D., Fulingens k~rleksuaga af P~~irzsessan liaradjcc . - Bgll,

Foten och den riktiga . formen ph skodon nf Anton Nystronz . -- ............................................ I< . J . . Les l i v e s d'or de la science 308

............................................................................ Frln skilda 114111 307

G . A.. Frhn International Council och kvinnokongressen i London . I1 309 L . D -n. Drag ur Harriet Beecher Stowes lif . I ................................. 317 XI Ny dansk lag om hkta inctkars egendomsforh&llanden ................. 325 Maj Lagerheitn. Det femte nordiska studentmotet m ed kristligt program 329 Litteratur: L . D., Fj& llbyfolk a€ Maria Rieck.Miiller . - S-d. Viktoria

d Knut Hctn?.surt. - Ann-MargretAe i-lolmiltorz, Praktislr viifbolr af Mina 0 . 13'ngestrbnz . - l3 . I<., Hvad skola vi Bta? a! Annu Ekberg 331

..................................................................... Foreniiigsineddelauden 333 ............................................................................. FrBn skilda hBll 333

........................... Den svenskct kvinnan och don politiska rostriitten R3G ................................................................ Mrde Stern. Fruntimmer 340

TJ . D-/A. iKonsten i heminetn ........................................................ 343 . .................................................................. Anita, Solvarme Poein 347

Litteratur: I< . J., I dodvattnet a € Rctfael . - L . I)., Tva hnstrur af A~znct Wahlerzbe~y . -.. I< . J., I den gamla goda tiden a € Ian Mac- lcwerr ...................................................................................... 348

...... E-if. G.sona inobler ............................................................. ... 351 Foreningsmeddelanden ..................................................................... 352

Sid . Haft . 17 .

............ Bengt 0zesstier.n~t. Fattigvkdsprinciper och Fnttigrirdarslcnp 363 ................................................................ L . n-12. Karin Ahlin t 3C;T

.... ....................................... Hilmct Angerml.St~.andbe~.!l. Diktarfrid ... 371 Litteratur : L . D .. Briim~ingar nf A nznrulu Iier.t>tc~tlt . - I< . J., I t alien

...................................................... d Lf'ictor IIU!JO W ~ ~ ~ S ~ I ' O I I Z 375 .................................................................... Foreningameddelnnden 859

FrPn skilda h411 .............................................................................. %W

Haft . IS . Ilenrijia TF'idmcdi. Vid Handarbe tets Lf 'iinners 28- ts.jubileum . Poem 3SS

.......................................... Calla Ci~r.nzcirt. D D ~ sju fostermodrarnav 3% Anna Fleet~cootl.l)erbg. IIandarbetets Vlinuers barndoln .................... 40'3 SoJia Cisberg. 0fversikt aC f6reningen Handarbetets Viinners verlimm-

he t 1874- 1899 ....................................................................... 409

Sigrid Leijonhufiud. Ett abked ................................................... 468 .................................................. F. E.. Dolitor Barnardos barnhem 4% ................................................. Andrca Butensclzon. E n sv l r friiga 432

E . C.., Om handstil ....................................................................... 434 Litteratnr: M . Lgnz. Et t fullkomligt lif nf 11errr;q U~~rr~rttoirrl - Tar

det en drom? - Den stora strejken . - Tvi1lingpart.t af Chcrrles .................. M . Sheldon . - L . D.. E n klirlelcslos at' Mwiu Joucirr 43;

..................................................... M . 1) . S.. Ett polskt kvinnomiite 441 .............................................................................. Fr&n skilda hB11 443

L . D . n. Drag nr Harriet Beecher Stowes lif . 11 ............................ 4A5 Aju. Vinter .................................................................................. 434 Scensha i England, Bilder frAn Englands prnktiska arbetsfiilt . I . Triid-

............................................................................. gtdsskotsel 4% Litteratur: S-d, En herrgtdssagen d Selrna Lqje1.26f. - Dsottnirz-

gar i ICungah&lla af Selnza Lngerllif: - Sagan om den wkiina prinsessan Li-Hang-Tse och andra bergttelser af tinncc d l . 11'oos . - V . K., John Hall af So$e EZkctn (Rust Roest.) - L . 11 . . Sliittens

.............................................................. barn aE Carl Warder 4liO Svedenborg om . fatt igaPrdsprinciper . (Insitndt) ............................... 415 Foreningsiueddelanden ..................................................................... 461;

................................................ F r l n skilds hUl ......................... ..: $68 Bijcker for barn och ungdom julen 1899 . Frlin Frrtdrilra-Bremer-Fijr-

................................................................. bundets bokkomith 470

Bilaga: Fredrika-Bremei-Fiirbundets berlittelse for $r 1898. dct i'jor- tonde af rless verkscunhet .

54 D~ottninggatan, kl. 11-4.

Rid liimnas . i . juridiska, ekonomiska och hygiena frigor .

- ...- . -

Upply sninger . lamnas angieude lii~~oc&stnl- ter och nrlretsom~$clen tillgangliga for kvinnor.

Anmalningar mottagas till intrade i -forbuudets , . . . .

~ ~ Z ~ C I E C I S S ~ . Afveu personer, som icke aro medlemmar af

- forbundet,. kunna blifva delegare i densamma. . -. - - .

. Byrin mott'ager anmalningar af liycb w~ecZ- .

le1121'12~~14.

B y r h mottager prenumeration b t i d s k ~ i f t e n

minnesteckninjar, resebref, biografiska och historiska utkast, k h e - 3 pier w. w . slio7(z (d1&711d ~-ik/ i ( j t I' t i d d r ~ t l ~ , ~ i~?t /! /kt . b & 3

D O ~ N p wc/i!je~:ns q f .fi*ihds L otten Dahlgren, t i / / b si//;crt, 2 b rtnder ~ 6 r 6 1 o l d d s ndrfiss, d k r bidi.rr!j t i / / odt /nrrkh??m(7e~! ~.ii/.nlde $ $ t i ( l s h . ~ f f m born. st Cllns. .: rJ Q - i2

D ~ y ~ i o ,rf/;w,l~rtn 19900 med 20 hiiften, irt!)i;rrrrrt7e 2i,imt 28 k 3 = k k tryckark. E !&

Priwt fiir. hcl ti I ~ A I I ! ~ : aq 2 m o p 4 For w d e n t I M ~ q f' $ ? ~ ~ ~ ~ / I ~ ~ ~ ~ - I ~ / - P I I ~ P ~ * - 11?;rAr1 d ~ f . . . Ej.. .!;.so. 5 9 - b . F'iil* icke nie(7lenzntcrr q f' Fr-tlc2r.ikcr- Brrlwr- ?%.IIIIII(~P# :: ;;.uu. s: F~I-/,~~II(~SII~~(~~CII/I~,(~I* p r ~ ~ / / m ~ ~ r ~ r u ti J;wIriku- 2

h! - g. U · 2010. 11. 16. · F-. )) Den Ibnga Bertittelsen afslutades i the Era i April 1852....

Documents

Transcript of h! - g. U · 2010. 11. 16. · F-. )) Den Ibnga Bertittelsen afslutades i the Era i April 1852....