Eko-teologi i en lokal pingstförsamling Två generationers förhållningssätt till miljöfrågan i diskussion

med Teologi för hela skapelsen

Examensarbete i TL232R, 15 hp Linnea Borén

Examinator: Fredrik Wenell Handledare: Roland Spjuth Inlämningsdatum: 2019-04-02

i

Abstract

This essay describes the approach to the environmental issue among young adults and older people

in a specific assembly. Two focus group interviews have been conducted with the respective age

group. The essay discusses the result against both the book Teologi för hela skapelsen as well as the

angles of incidence of other theologians. The result of the thesis shows that the attitude of both young

adult and the elderly in Trollhättans Pentecostal church is predominantly positive for environmental

commitment and they contribute with several concrete solutions in the discussion of the climate.

Keywords: Theology, Ecotheology, Environmental issue, Climate, Swedish free church.

ii

Innehåll

Abstract ................................................................................................................................................ iInnehåll ............................................................................................................................................... iiKapitel 1: Inledning ........................................................................................................................... 4

1.1 Bakgrund .................................................................................................................................... 41.2 Syfte och problemformulering ................................................................................................... 51.3 Metod och teori .......................................................................................................................... 5

1.3.1 Fokusgrupper ...................................................................................................................... 51.3.2 Analysmetod ....................................................................................................................... 7

1.4 Material ...................................................................................................................................... 71.4.1 Pingstförsamlingen i Trollhättan ......................................................................................... 81.4.2 Intervjudeltagarna ............................................................................................................... 8

1.5 Forskningsbakgrund ................................................................................................................... 91.5.1 Internationellt miljöarbete ................................................................................................... 91.5.2 Internationell eko-teologi .................................................................................................. 101.5.3 Svensk eko-teologi ............................................................................................................ 121.5.4 Min del i forskningen ........................................................................................................ 13

1.6 Avgränsning ............................................................................................................................. 131.7 Definitioner .............................................................................................................................. 14

Kapitel 2: Intervjuresultat .............................................................................................................. 152.1 Argument för att ta hand om miljön ......................................................................................... 15

2.1.1 Kristna skall förvalta Guds skapelse för skaparen, skapelsen och människornas skull .... 152.2 Motivatorer och hinder för engagemang .................................................................................. 19

2.2.1 Ansvaret ligger hos individen men också hos nationella och globala aktörer .................. 192.2.2 Det påverkar inte mig/avstånd till drabbade ..................................................................... 202.2.3 Bekvämlighet /själviskhet /hopplöshet ............................................................................. 202.2.4 Guds välsignelse ............................................................................................................... 212.2.5 Skapelsens del i frälsningsplanen ..................................................................................... 212.2.6 Övriga motivationer .......................................................................................................... 22

2.3 Orsaker och lösningar .............................................................................................................. 222.3.1 Konsumtion och ekonomiska system ................................................................................ 232.3.2 Påverka politiska system ................................................................................................... 262.3.3 Avfallshantering ................................................................................................................ 262.3.4 Transportproblematiken .................................................................................................... 262.3.5 Utsläpp .............................................................................................................................. 262.3.6 Vara nära Jesus och evangelisera ...................................................................................... 27

2.4 Resultatsammanfattning ........................................................................................................... 27Kapitel 3: Analys och Diskussion ................................................................................................... 29

3.1 Argument för att ta hand om skapelsen ................................................................................... 293.1.1 Skaparen ............................................................................................................................ 293.1.2 Skapelsens grundegenskaper ............................................................................................. 293.1.3 En förnyad skapelse .......................................................................................................... 303.1.4 Guds välsignelse och ansvaret för skapelsen .................................................................... 303.1.5 Människans värde ............................................................................................................. 33

3.2 Orsaker och lösningar .............................................................................................................. 333.2.1 Konsumtion och ekonomiska system ................................................................................ 343.2.2 Påverka politiska system ................................................................................................... 353.2.3 Hantering av avfall, transport och utsläpp ........................................................................ 363.2.4 Vara nära Jesus och evangelisera ...................................................................................... 36

3.3 Sammanfattande diskussion ..................................................................................................... 37Kapitel 4: Slutsats ............................................................................................................................ 41

iii

Kapitel 5: Källförteckning ............................................................................................................... 435.1 Tryckta källor ........................................................................................................................... 435.2 Otryckta källor ......................................................................................................................... 445.3 Online ....................................................................................................................................... 44

Kapitel 6: Bilaga 1, intervjuguide ................................................................................................... 45Kapitel 7: Bilaga 2, brev till informanter ...................................................................................... 48

4

Kapitel 1: Inledning

1.1 Bakgrund Hösten 2018 har miljöfrågan präglat flödet på sociala medier, löpsedlar och debattartiklar. Frågan har

tagit stor plats även i många kyrkor men är en angelägenhet som först och främst blommat upp inom

den sekulära sfären. På 60-talet hade Greenpeace kampanjer för djurens rätt som bland annat handlade

om att rädda haven från utsläpp. En vanlig syn samma årtionde var demonstrationer i kampen för att

värna om naturen. Idag har frågan delvis fått ett annat innehåll som handlar om rättvisa mellan män-

niskor, en fråga om tillgångar av mat, naturkatastrofer som innebär flykt och en överlevnadsfråga för

en del av jordens befolkning. Miljöfrågan är inte längre enbart en plattform för att rädda exempelvis

specifika arter utan också en social insats för utsatta människor där individen inte kommer i skymun-

dan. Idag handlar frågan om människorna vilka bland annat kyrkan har hjälpt borra brunnar, utbildat

och byggt skolor åt. Hos dessa människor är bristen på mat en verklighet, torkan bitvis en katastrof

och miljöfrågan med all säkerhet högst aktuell.

Genom den svenska pingströrelsens historia har engagemanget för miljö inte vart särskilt hög-

prioriterat. Rörelsens starka betoning på eskatologi har troligtvis gjort att engagemang för miljöfrågan

tonats ned och individens frälsning har ofta vart viktigare än miljöfrågor. Dock har engagemanget för

utsatta människor varit en självklar del av rörelsens identitet och uttryck. I och med bland annat miss-

ion och utlandsarbete i utsatta länder har kyrkor bidragit till hälsa, mat och bostäder. Pingst FFS (fria

församlingar i samverkan) har alltså främst betonat frälsningen men också sett rättvisefrågan som en

viktig fråga. Dock har man nästan helt uteslutit att tala om miljö. I och med den nyutgivna boken

Teologi för hela skapelsen uttalas dock en längtan från Pingst FFS att få vara en röst i samtalet kring

miljön.

Att vara en röst i frågan är en sak och agera konkret en ytterligare. Det finns många sätt att

agera. Ett område som är relevant att fundera över är västerlänningens konsumtionsmönster. Sveriges

höga levnadsstandard med stor överkonsumtion drabbar klimatet som i sin tur påverkar andra män-

niskor och är en av alla faktorer där både samfund och privatpersoner skulle kunna göra stor skillnad.

Med detta som grund intresserar jag mig för vilket ansvar kristna har för skapelsen. Framförallt vill

jag ta reda på hur förhållningssättet till detta ansvar ser ut i en lokal församling. Jag vill också ta reda

på om detta skiljer sig beroende på vilken generation man tillhör och hur detta förhållningssätt rela-

terar till och möjligtvis kompletterar boken Teologi för hela skapelsen.

5

1.2 Syfte och problemformulering Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket förhållningssätt två olika generationer i en specifik för-

samling har till miljöfrågan och vad motiven bakom dessa är.

Denna övergripande fråga ställs till materialet;

• Vilket förhållningssätt har åldersgruppen unga-vuxna (de yngre) respektive åldersgruppen

65+ (de äldre)1 i Trollhättans pingstkyrka till miljöfrågan2?

o Vad är miljöproblematiken enligt informanterna?

o Vilka argument finns för och emot miljöengagemang?

o Vilka konsekvenser får informanternas förhållningssätt?

o Påverkar den kristna tron förhållningssättet till frågan?

o Finns det vissa aspekter av miljöfrågan som betonas?

§ Kopplas miljöfrågan ihop med konsumtion och rättvisa?

o Vad är skillnaderna respektive likheterna i intervjun med de yngre respektive äldre?

Syftet är också att beskriva hur dessa förhållningssätt relaterar till den skrift som svenska pingströ-

relsen gett ut med titeln Teologi för hela skapelsen samt till andra delar i min forskningsbakgrund. I

diskussionen ställs därför analysen i relation dessa och denna fråga besvaras;

• Används samma argument och svar på miljöproblematiken i intervjuer som i boken och

materialet eller finns det aspekter i intervjumaterialet, bokens/ materialets innehåll som kom-

pletterar varandra? I så fall vad?

1.3 Metod och teori I uppsatsen undersöks attityden till miljöfrågan i två olika generationer i en specifik församling. Ne-

dan beskrivs arbetets metod.

1.3.1 Fokusgrupper För att samla in data kring de två gruppernas uppfattningar används forskningstekniken fokusgrupper.

Detta är en intervjumetod där ett samtal mellan ett antal personer utspelar sig. Steinar Kvale och

Svend Brinkmann menar att ”om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför

inte prata med dem?”3 Metoden är en slags gruppintervju där deltagarna blir tilldelade ett ämne att

diskutera med varandra. På så vis utspelas ett interaktivt samtal mellan personer där de tillsammans

1 Se definition under avsnitt 1.4.2. 2 I uppsatsen används termen miljöfrågan för att tala om miljön som helhet. Miljöfrågan handlar inte alltid om en explicit fråga utan har blivit samlingsnamnet för samtalet om miljö. 3 Kvale & Brinkmann 2015, 15.

6

samtalar och diskuterar ett ämne ledda av en moderator.4 Samtalen utgör materialet, med vars hjälp

sedan forskningsfrågan besvaras.

Viktoria Wibeck föreslår ett gruppantal på fyra till sex personer eftersom det ger goda förut-

sättningar för dynamik och engagemang i samtalet5. Därför är två olika fokusgrupper á fem personer

utvalda. I urvalsprocessen har tagits hänsyn till om personerna bidrar till ett gott samtal, är med i

samma församling och har kompletterande åsikter och infallsvinklar i samtalet. Fokusgruppsintervju-

erna hölls den 13e respektive 17e januari. Fokusgrupperna spelades in och anteckningar togs under

samtalen av moderatorn för att komma ihåg vad som hände i rummet.6

Fokusgruppsintervjuerna utspelar sig i styrelserummet i Trollhättans pingstkyrka. För att del-

tagarna skall vara trygga i både sin person och uppgift väljs en så neutral plats som möjligt.7 Rummet

har alla har varit i och är neutral mark då rummet inte är anpassat efter en viss åldersgrupp. Strukturen

på samtalet är en balansgång mellan strukturerade och ostrukturerade fokusgrupper, vilket innebär att

det finns en intervjuguide som utgångspunkt men samtalet har företrädelsevis fått löpa relativt fritt.8

1.3.1.1 Intervjuguide och stimulansmaterial En intervjuguide och ett stimulansmaterial är framarbetat där ordningen är baserad på Wibecks struk-

tur. Den innehåller frågeställningar utifrån fem olika stadier; öppningsfrågor, introduktionsfrågor,

övergångsfrågor, nyckelfrågor samt avslutande frågor. 9 I intervjuerna används också stimulans-

material som bilder och citat vilka Wibeck menar hjälper och vidgar samtalet.10 I inledningen redogör

alla deltagarna för vad de gör en ledig dag så att varje person skall få göra sig hörd.11 Samtalen fort-

löper sedan då tre olika bilder visas, där informanterna får redogöra för känslor och tankar bilderna

väcker. Öppna övergripande introduktionsfrågor introducerar sedan ämnet och tar samtalet till nästa

steg. Vidare går intervjun till övergångsfrågor vilka mer handlar om hur teologer, kyrka och Bibeln

resonerar kring miljöfrågan. Därefter följer nyckelfrågor som är personliga frågor om deltagarnas

eget ansvar. En sammanfattning av samtalet görs sedan av moderatorn och beskrivning av hur jag

som moderator uppfattat samtalet och vilka viktiga aspekter som tagits upp. Avslutningsvis ges en

kort överblick av studiens syfte,12 och alla får möjlighet att uttrycka om något behöver förklaras eller

utvecklas ytterligare.

4 Wibeck 2015, 22. 5 Wibeck 2015, 62. 6 Wibeck 2015, 91. 7 Wibeck 2015, 33. 8 Wibeck 2015, 72. 9 Wibeck 2015, 73. 10 Wibeck 2015, 79. 11 Wibeck 2015, 73. 12 Wibeck 2015, 74.

7

1.3.2 Analysmetod En fokusgruppsintervju kan utföras med syfte att antingen ta reda på hur gruppdeltagare agerar i

relation till varandra eller med syfte att upptäcka hur en grupp talar om ett ämne, vad de har för åsikter

och upplevda vanor/handlingar kring det valda ämnet.13 Mitt syfte är det senare, att upptäcka grup-

pens åsikter och hur de beskriver upplevda vanor. Alltså analyserar jag det innehållsliga materialet,

inte främst hur gruppen agerar. Jag analyserar systematiskt materialet genom att ”koda materialet,

dela upp det i enheter och söka efter trender och mönster” enligt Wibecks arbetsordning.14 Inspel-

ningarna transkriberas för att analyseras. Dock är det inspelningen och inte transkriberingen som är

primärmaterialet för analysen. Innehållsmässigt lyssnar jag efter framförallt tre aspekter:

1. Teman. I analysarbetet läggs stor vikt vid återkommande trender och mönster. Två termer jag

framförallt kommer lyssna efter är ”rättvisa” och ”konsumtion” då de är en del av min fråge-

ställning. I lyssnandet efter trender lyssnas också efter vilka ämnen som spontant kommer upp

i gruppen. Moderatorn har en låg inblandning i samtalet vilket ger deltagarna större chans att

själva prata om specifika ämnen. Detta bör ”tillmätas större betydelse eftersom det kan indi-

kera intresse för ämnet från talarens sida.”15 Enligt Wibeck finns det tre olika faktorer att ta

hänsyn till vid analys av trender i ett samtal och det är frekvens, omfattning och intensitet.

Detta kommer även att tas hänsyn till i detta arbete. Frekvens innebär hur många gånger ett

tema/ord används, omfattningen är hur många personer som samtalar om temat och intensite-

ten handlar om ljudvolym, talhastighet och betoning av vissa ord.16

2. Argument för och emot. I analysen läggs också vikt vid att lyssna efter för- och motargu-

ment. Vilka argument finns för och emot miljöengagemang? Det är också relevant att ta reda

på vad dessa bygger på.

3. Jämförelse yngre och äldre. En jämförande analys görs också mellan den yngre och äldre

generationen.

Författaren känner till deltagarna vilket kan begränsa förmågan att vara objektiv. Därför lyssnas

materialet igenom så noga som möjligt. Författaren försöker också gå in i analysen medveten om den

egna förförståelsen i hopp om att inte föra in några egna tolkningar.

1.4 Material Uppsatsens material utgörs av intervjumaterialet från fokusgrupperna. Deltagarna i grupperna är in-

delade beroende på ålder. Den ena gruppen består av unga vuxna i åldern 20–30 år och den andra

gruppen består av äldre i åldern 65 år och uppåt. 17 Alla deltagare tillhör Pingstförsamlingen i

13 Wibeck 2015, 99. 14 Wesslén 1996, 21–22. 15 Wibeck 2015, 107. 16 Wibeck 2015, 108. 17 Se definition under avsnitt 1.4.2.

8

Trollhättan. Församlingen är av intresse eftersom den antagligen är representativ för en vanlig pingst-

församling i en svensk mindre stad. Det är också av intresse att se hur församlingen relaterar till

staden där miljöfrågan är viktig. Det är vidare intressant då kyrkans samfund; Pingst FFS, har gett ut

en skrift, Teologi för hela skapelsen, som handlar om ett hänsynsfullt agerande gentemot Guds skap-

else.

1.4.1 Pingstförsamlingen i Trollhättan Pingstförsamlingen i Trollhättan har funnits sedan år 1915 och har sedan dess funnits på sju olika

platser i Trollhättan och haft flera olika namn. Församlingen har 486 medlemmar. Församlingen är

knuten till både den svenska och internationella pingströrelsen. Engagemanget för miljöfrågan upp-

lever jag vara litet och på hemsidan syns få ställningstaganden kring miljöfrågan. På hemsidan be-

skriver församlingen sin tro utifrån den europeiska pingströrelsens tio punkter om vad den tror på.

Kortfattat finns dessa punkter nedskrivna och bland dessa finns inget som knyter an till varken skap-

else eller miljö.18 Under den flik där församlingen beskriver sitt missionsarbete är det dock an-

norlunda. Det står i visionen för församlingens mission att man vill ”bekämpa fattigdom och arbeta

för hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv”. Man vill också inom de närmsta fem åren ”stötta våra

partners i olika sociala projekt för hälsa, miljö och utveckling”. Enligt hemsidan är alltså miljö i

samband med mission en viktig fråga.19 Församlingen har också ett stort secondhandarbete där pengar

går till hjälparbete runt omkring i världen och i detta arbete betonas vikten av att inte enbart kassera

varor utan återvända så gott det går för miljöns skull.20

1.4.2 Intervjudeltagarna Intervjudeltagarna finns i en församling som har medlemmar relativt jämnt fördelat i alla generat-

ioner. Det finns både ett stort antal unga-vuxna (åldern 20–30) och ett stort antal äldre (åldern 65+).

Här efter kommer unga-vuxnagruppen definieras som de yngre och 65+ gruppen som de äldre.

Fokusgrupperna består av församlingsmedlemmar som är aktiva i församlingens verksamheter

och liv. De yngre deltagarna är en del av pingstförsamlingens unga-vuxna arbete och de äldre delta-

garna är en del av församlingens dagledigverksamhet. Unga-vuxna arbetet består framförallt av ett

40-tal aktiva unga-vuxna. Den enda specifika verksamheten för just denna åldersgrupp är en träff en

lördag i månaden. Denna innehåller allt från bowling, gudstjänst till pizzabak. En onsdag i månaden

ses de som är daglediga. Där är alla välkomna oberoende av ålder men majoriteten av dem som kom-

mer är i åldern 65+. De samlas i kyrkans café för fika, gemenskap och lyssnar till bland annat sång,

18 Trollhättans pingstkyrka – Vår tro, 2017. Online: https://www.trollhattanpingst.se/var-tro/ (Åtkomst 181118 09.15). 19 Trollhättans pingstkyrka – Mission, 2017. Online: https://www.trollhattanpingst.se/mission/ (Åtkomst 181118 10.04). 20 Trollhättans pingstkyrka – Second hand, 2017. Online: https://www.trollhattanpingst.se/second-hand/ (Åtkomst 181118 12.48).

9

betraktelser och föreläsningar av olika slag. Intervjudeltagarna känner varandra sedan innan och är

två homogena grupper.21

Vid referering till enskilda deltagare används bokstäverna; A, B, C, D, E, F, G, H och I. De

första fem bokstäverna betecknar de yngre deltagarna och de sista fyra de äldre. Ordningen är utvald

utan någon specifik ordning. Uppsatsen gör ingen skillnad på kön eftersom gruppens och inte indivi-

dens tankar är av störst intresse.

1.5 Forskningsbakgrund Denna uppsats är skriven inom teologisk etik med främsta fokus på miljöfrågan i Trollhättans pingst-

kyrka. Nedan kommer jag ge en bakgrund till ämnet genom att först göra en kort sammanfattning av

nutida internationellt miljöarbete. Därefter går jag igenom nutida internationell och svensk eko-teo-

logi som också inkluderar något om svensk pentakostal ekoteologi. Forskningsområden vilka min

uppsats berör är främst miljö utifrån fokus på rättvisa och konsumtion därför finns det som rör dessa

områden med i översikten.

1.5.1 Internationellt miljöarbete 1.5.1.1 Interfaith climate manifesto 2008 Tillsammans i Uppsala samlades år 2008 religiösa ledare från hela världen för att samtala om mil-

jöfrågan.22 De uttryckte tillsammans ett ansvar för planeten och dess liv. Medvetna om att behov av

förändrad livsstil bör ske snarast för kommande generationers skull skrevs en text som skulle och

skall inspirera religiösa ledare och politiker att ta ansvar för beslut och handling. På grund av att

dagens klimatförändringar påverkar dem som har det allra fattigast och materiellt utsatta behöver

människor över hela världen hjälpas åt att förändra sina attityder till naturen och livet däri.23

1.5.1.2 Parisavtalet 2015 och klimatrapporten 2018 Den internationella organisationen som gör bedömningar kring klimatförändringar, FN:s klimatpanel,

heter IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). De vill förmedla en vetenskaplig insyn i

hur klimatet ser ut. I Paris år 2015 enades världens länder om att hålla den globala uppvärmningen

på en stabil nivå. Målet är påverkan av de globala utsläppen ska begränsas till 1,5 °C. Ständigt jobbas

med att hålla målen och stoppa utsläppen på flera sätt. Hösten 2018 kom ICCP ut med en ny klimat-

rapport, bland annat gällande den globala uppvärmningen på beställning av Parisavtalet. Denna rap-

port visar att om jordens normala gradantal skulle bli 1,5 °C högre än vad det är idag skulle detta ge

stora konsekvenser för hela jordens liv. Den visar också vilka förödande konsekvenser som skulle

vänta om gradantalet skulle öka 2 grader. Och för att lyckas med att nå endast 1,5 °C behöver hela

21 Wibeck 2015, 63. 22 Svenska kyrkan, Interfaith Climat Manifesto. 2008, 9. 23 Svenska kyrkan, Interfaith Climat Manifesto, 2008 67.

10

jordens befolkning hjälpas åt att förändra sin livsstil totalt. Fortsätter jordens befolkning leva på

samma sätt som idag når vi 1,5 grader mellan år 2030 och 2052. Risker relaterade till klimatproblem-

tiken är många och dess effekt förväntas öka i och med den globala uppvärmningen. Det handlar om

fysisk hälsa, livsmedelsförsörjning, vattenförsörjning, mänsklig säkerhet, och den ekonomiska till-

växten.24

1.5.1.3 Agenda 2030 I agenda 2030 beskriver Sveriges regering globala mål fram till år 2030 som bygger på FN:s 17

globala klimatmål.25 Det handlar om att balansera de tre dimensionerna av utveckling; den ekono-

miska, den sociala och den miljömässiga. Målet är att utrota fattigdom och hunger, stärka de mänsk-

liga rättigheterna, uppnå jämställdhet för kvinnor samt skydda planeten.26 Detta är mål som innefattar

klimatfrågan men inte enbart utan belyser ett vidare perspektiv som också innefattar mänskliga rät-

tigheter och jämställdhet.

1.5.2 Internationell eko-teologi En av de första teologerna att kallas eko-teolog är den franska prästen och vetenskapsmannen Pierre

Teilhard de Chardin (1881–1955). Han försökte väva samman sin tro på Gud med sin uppfattning om

vetenskap och evolution. Han menade att jorden på något sätt är ande och därför behöver kristna ta

hand om den.27

1962 skrev Amerikanen Rachel Carson (1907-1964) boken Silent Spring som fick stor genom-

slagskraft i många olika sammanhang. Carson var författare och marinbiolog och formade den scen

där miljöengagemanget senare kommer att utspelas och formas och som så småningom börjar påverka

resten av världen. Inspirerade av bland annat Carson bildas rörelsen environmentalism. Dessa anslöt

sig till panteismen vilket gjorde att det blev svårt för kristna som å ena sidan ville kämpa för en sund

eko-teologi och samtidigt inte ansluta sig till panteismen.

Historikern Lynn White (1907-1987) ifrågasätter de kristnas sätt att läsa Bibeln i sin bok The

Historical Roots of Our Ecological Crisis år 1967. Han menar att de bibliska orden om att ”människan

skall råda över jorden” har tolkats som att människan kan använda den hur som helst. White menar

att denna tolkning har lett till ett ohållbart levnadssätt. Sen dess har teologer skrivit mycket om han-

tering av skapelsen och på senare tid har eko-teologi blivit en teologisk angelägenhet.28

Tre viktiga författare i en tidig eko-teologisk rörelse är Eric Rust (1910–1991), Francis Schaffer

(1912–1984) och Henlee Barnette (1911–2004). Rust var en baptistisk professor och författare till

24 Online: http://www.ipcc.ch/news_and_events/docs/factsheets/FS_what_ipcc.pdf (Åtkomst 181116 12.02). 25 Online: https://www.regeringen.se/49c2e4/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/agenda-2030/att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckling.png.pdf (Åtkomst 190318). 26 Online: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (Åtkomst 181116 12.35). 27 Gnanakan 2008, 211. 28 Gnanakan 2008, 208.

11

boken Nature – Garden och Desert? (1972) Schaffer var en amerikansk teolog och protestant skrev

boken Pollution and the death of men (1974)29. Boken tar upp vikten av att både ta hand om och njuta

av skapelsen. Den amerikanska professorn och baptist-teologen Barnette gav ut verket The Church

and the Ecological Crisis (1972) och argumenterar för ett miljöengagemang på Guds uppdrag.30

En av nutidens stora eko-teologer är den amerikanska professorn i teologi Celia Deane-Drum-

mond (1956–). Drummond är forskare och inriktad på dialogen mellan teologi och vetenskap. Drum-

mond skriver i sin bok Eco-Theology att det är av stor vikt att kristna engagerar sig i miljöfrågan

oberoende av vilket sammanhang de tillhör. Bokens syfte är att belysa och värdera för- och nackdelar

från olika samtida eko-teologi, tagna från olika kristna teologiska traditioner och kontexter.31 Eko-

teologin behöver genomsyra både våra handlingar och vår teologi samt ha sin boning i våra hjärtan.32

Idag finns flera kristna miljöorganisationer. En rörelse som är viktig att belysa för att förstå

miljöengagemanget inom frikyrkan globalt är A Rocha-rörelsen. Dr. John Stott är pastor och lärare i

evangelikala kyrkan globalt. Han har ett stort engagemang i den tredje världen genom organisationen

Tearfound och Armonia.33 I boken The Radical Disciple tar Stott upp åtta karaktäristiska drag han

menar bör finnas hos en kristen lärjunge vilka ofta negligeras men behöver bli tagna på allvar.34 Två

drag är omsorg om skapelsen och enkel livsstil. En fråga som diskuteras är vem skapelsen tillhör;

tillhör den Gud eller har Gud gett den till människan? Och utifrån detta, hur ska människan hantera

den? Stott menar att bibelorden ”skapelsen är Guds” (Psalm 24:1) och att ”skapelsen är given till

människan” (Psalm 115:16) inte motsätter sig utan kompletterar varandra genom att ”the earth be-

longs to God by creation and to us by delegation.”.35 Han gör detta konkret genom att tala om hur

människan skall ta hand om jorden delvis genom en enkel livsstil.36

Dr Ruth Valerio är direktor för A Rocha i England. I boken Just living talar hon om att livet

med Jesus innebär ett förvandlat liv som påverkar alla val. Livet är inte enbart en andlig överlåtelse

till Gud. Hennes dotter frågade henne en gång: ”Mamma, om du skulle bli arresterad för att vara

kristen, skulle du bli dömd då?”37 Livet består inte av motsatser i att vara en Jesu lärjunge och att bry

sig om och engagera sig i social rättvisa. Allting är en del av helheten, att leva en kristen livsstil.38

Hon vill göra teorin till praktik och uppmuntra läsaren att ta teologin på allvar och göra den till sin

egen livsstil. Därför sammanfattar hon sin bok med att berätta om flera områden hon menar är

29 Stassen och Gushee 2003, 428. 30 Stassen och Gushee 2003, 428. 31 Drummond 2008, viiii. 32 Drummond 2008, 179. 33 Online: https://langham.org/who-we-are/about-john-stott/international-influence-2/ (Åtkomst 181116 15.36) 34 Stott 2010. 16. 35 Stott 2010, 51. 36 Stott 2010, 60. 37 Valerio 2016, 9. 38 Valerio 2016, 24.

12

fundamentala för att respondera på vår globaliserade och konsumeristiska värld.39 Bland annat talar

hon om att leva nära utsatta och svaga människor men också att leva nära naturen, för att förstå vad

Gud har skapat och få kärlek till den. Hon talar också om att leva i en balansgång mellan att inte låta

sig styras av pengar och att vi lever i en materiell fysisk värld som Gud har skapat.40

1.5.3 Svensk eko-teologi 1.5.3.1 Tro om miljö Erika Stacke beskriver i sin uppsats Tro om miljö Equmeniakyrkans, pingströrelsen och svenska kyr-

kans miljöetiska förhållningssätt. Sammanfattningen av Svenska kyrkans miljöetiska förhållningssätt

är att de betonar både ekorättvisa och skapelseandlighet. Detta betyder att människan behöver tänka

över sina beslut både för människors rättvisas skull och för att skapelsen i sig har ett värde oberoende

om människorna på jorden mår bättre av våra handlingar eller inte.41 Equmeniakyrkan står för en

ekorättvisa men också för en förvaltarskapsetik som innebär att människan har ett ansvar att vårda

(inte utnyttja) skapelsens resurser och gåvor.42 Pingströrelsens miljö-etik ser något annorlunda ut och

Stacke sammanfattar denna som teocentrisk eftersom pingströrelsen fokuserar på religiösa praktiker

så som bön och evangelisation. Teocentrisk innebär att ett starkt fokus är på Gud. Stacke ser varken

motstånd eller uppmuntran till miljöengagemang i sitt material från pingströrelsen.43

1.5.3.2 Teologi för hela skapelsen I en rapport från år 2017, Teologi för hela skapelsen, utgiven av Institutet för Pentakostala Studier

presenteras resultatet av flera undersökningar kring en ”ansvarsfull teologisk respons till den globala

utmaningen”. Inom den svenska pingströrelsen har frågor om miljö, hållbar utveckling och global

rättvisa sammanlänkade i en pentakostal teologi inte tidigare prioriterats. Dock har de sociala prakti-

kerna i samfundet funnits med.44 Boken uppmuntrar till engagemang och fortsatt samtal kring frå-

gorna. Författarna beskriver en teologisk helhet av både människa och natur, individ och kollektiv,

framtid och nutid. De vill sammanlänka olika fält från tidigare diskussioner och blicka framåt mot en

helhet som är fungerande och hållbar.45

1.5.3.3 Svensk pentakostal miljöteologi Den svenska pingströrelsen har inte prioriterat miljöfrågan högt. Dock har Bibelord som idag är vik-

tiga i samband med miljöfrågan undervisats kring. I framförallt pingströrelsens början betonades

eskatologin och i samband med detta lyftes bland annat Bibelordet från Uppenbarelseboken 21:1;

39 Valerio 2016, 216 40 Valerio 2016, 232. 41 Stacke 2018, 26. 42 Stacke 2018, 3132 43 Stacke 2018, 37. 44 Josefsson 2017, 11. 45 Josefsson 2017, 8.

13

”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och

havet fanns inte mer”. I miljöfrågan blir bibelordet relevant på nytt och tolkningen av Bibelordet kan

få konsekvenser för synen på skapelsen.46

Ett Bibelord som tolkats på olika sätt i olika sammanhang är 1 Moseboken 1:26; ”Gud sade:

`Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss. De ska råda över havets fiskar och himlens fåglar,

över boskapsdjuren och hela jorden och alla kräldjur som rör sig på jorden.” Människan är alltså en-

ligt Bibeln skapad att råda över skapelsen.47 Ordet råda har tolkats på flera olika sätt och A. Gnanakan

menar att människan är skapad att vara förvaltare med ansvar för andra människor och naturen. Och

påpekar att förvalta innebär bland annat att skydda, hela och bevara skapelsen. Det innebär också att

människan både personligt och på ett globalt plan behöver spara på naturresurserna genom ansvars-

fullt och sparsamt användande. Han menar att människan har använt jordens resurser på grund av

girighet och materialistiskt begär vilket har gjort att resurser globalt fördelats väldigt ojämlikt. För-

valtarskap innebär också att hitta långsiktiga hållbara lösningar.48 Det innebär också att leva i tack-

samhet till skaparen som gett människan förtroendet att förvalta skapelsen.49 Denna läsning av 1 Mo-

seboken 1:26 är dock omstridd och många andra skulle hävda att bibelordet snarare handlar om att

människan bör bestämma och ställa sig över skapelsen.

1.5.4 Min del i forskningen Forskning kring eko-teologi har gjorts och miljö har länge varit ett ämne för diskussion inom frikyr-

kan. I tidigare forskning finns dock en lucka kring den lokala församlingens förhållningssätt i relation

till miljöfrågan i svensk frikyrklighet. Ulrik Josefsson, författare och redaktör till boken Teologi för

hela skapelsen menar att man inom svensk pingströrelse inte prioriterat miljöfrågan särskilt högt men

att det är ett relevant ämne för pingströrelsen att samtala om idag. Frågan jag ställer mig är hur eko-

teologi gör sig uttryck i en lokal församling.

1.6 Avgränsning Frågan om miljökrisens realitet är fortsatt omdiskuterat och det finns de som förnekar en nutida kli-

matkris och som i vissa fall menar att exempelvis temperaturskillnader kan vara bra för klimatet.

Denna uppsats utgår dock ifrån att klimatkrisen är en verklighet och ett ärende som är viktigt att

hantera och av tidsskäl kan inte frågans realitet ges något utrymme.

Då jag av tidsskäl inte har möjlighet att göra en större undersökning nationellt kring attityder

till miljöetiken i samfundet Pingst - fria församlingar i samverkan, väljer jag att göra det endast i en

församling i Sverige. Jag ämnar alltså inte beskriva hela den svenska pingströrelsens attityd till

46 Se avsnitt 3.1.3. 47 Se avsnitt 2.1.1. 48 Gnanakan 2008, 213. 49 Gnanakan 2008, 214.

14

miljöfrågan utan endast två gruppers attityder inom en församling. En fördjupad bild av församling-

ens attityd skulle kunna uppnås genom fler fokusgrupper. Det skulle också kunna fördjupas genom

fler samtal med samma fokusgrupp samt möte mellan fokusgrupperna. Det är viktigt att påminna om

att fokusgrupper inte är någon kvalitativ metod som gör generella antaganden. Fokusgruppsintervjun

visar snarare på värderingar, och deras tolkning av ett problemområde.50 Eftersom miljöfrågan har

många olika aspekter kan jag av tidsutrymme inte inbegripa alla. Extra fokus kommer läggas på frågor

kring rättvisa och konsumtion. Detta eftersom miljöfrågan idag drabbar människan som enligt den

kristna tron är Guds avbild, dyrbar och värdefull. Därför blir frågor om rättvisa extra viktiga. Kon-

sumtion är en av de stora anledningarna till dagens orättvisor relaterade till bland annat miljöfrågan

och blir därför också en viktig fråga.

1.7 Definitioner I denna uppsats är begreppen miljö och klimat synonyma. Dock används båda begreppen då de blivit

olika viktiga i olika områden. Begreppet miljö används oftast förutom vid beskrivning av forskning

och annat material där begreppet klimat används. Med miljö menas naturen, omgivningen och jord-

klotet som helhet. Jag syftar inte på social miljö eller arkitektmiljö. Termen eko-teologi används och

innefattar en kontextuell teologi som behandlar relationen mellan teologi och miljöfrågan. En eko-

teolog är alltså en teolog som har fokus på denna relationen i sitt arbete.

50 Wibeck 2015, 147.

15

Kapitel 2: Intervjuresultat

I resultatdelen nedan beskrivs först argument för engagemang i miljöfrågan. Därefter klargörs hinder

och motivatorer för engagemang. Vidare fortsätter resultatdelen med orsaker till och lösningar på

problematiken. Avslutningsvis sammanfattas resultatet. Analysen utgår från rubrikerna; Argument

för att ta hand om miljön, motivatorer och hinder, orsaker och lösningar samt resultatsammanfatt-

ning. Bibelord är hämtade från Folkbibeln 15 om inget annat anges.

Miljöfrågan är aktuell i båda grupperna och det finns en medvetenhet kring den nationella och

globala diskussionen angående miljösituationen. Deltagarna menar att enskilda kristna har ett ansvar

för miljön och skapelsen men hur detta ansvaret ser ut och vad ansvaret innebär skiftar både i grup-

perna och bland individerna. Det finns en vilja till engagemang på olika sätt och samtidigt uttrycks

en svårighet kring hanteringen av frågan i vardagslivet. Några självklara svar finns men detta är långt

ifrån alla. Både en hopplöshet, bekvämlighet och osäkerhet kring hur man skall hantera frågorna finns

med i samtalen.51

2.1 Argument för att ta hand om miljön Deltagarna lyfter flera argument för en positiv syn på skapelsen och även engagemang för miljön.

Nedan redogörs för dessa.

2.1.1 Kristna skall förvalta Guds skapelse för skaparen, skapelsen och männi-skornas skull Eftersom ämnet under hösten 2018 har varit synligt i rubriker på sociala medier och i tidningar uppstår

en relevant diskussion i fokusgrupperna kring vad som är sant och inte angående frågan.52 När grup-

perna dock pratar om koldioxidutsläpp, smältande isar, höjda vattennivåer och högre lufttemperatur

visar det en tro på miljöförändringar och dess följder, dock problematiseras detta framförallt bland

de äldre och fakta som presenteras i media ifrågasätts.53 I början av samtalet ifrågasätts alltså miljö-

krisen tydligare i den äldre gruppen medan man i den unga gruppen talar mer om krisen som självklar.

Grupperna menar dock i stor utsträckning att miljöförändringar leder till naturkatastrofer som i sin

tur påverkar skapelsen.

Återkommande i båda grupperna stannar deltagarna vid aspekten av att förvalta Guds skapelse.

I den yngre gruppen säger en deltagare: ”Jag tänker att min tro spelar in i engagemanget för miljön,

jag vill förvalta Guds skapelse och tänka på miljön utefter det.”54 En annan i samma grupp uttrycker

51 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 7, 14 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 29. 52 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 12 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 29. 53 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 27, 29. 54 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 12.

16

sig på liknande sätt: ”...att förvalta Guds skapelse finns med och jag tycker Guds skapelse är så fan-

tastisk, den är så komplex och så mycket mer än vad jag förstår och att vi håller på att mixtrar med

den tycker jag känns lite respektlöst och nonchalant.”55 Bland de äldre uttrycker en: ”Att uppskatta

det man ser i naturen hör ihop med den kristna tron, att förvalta den och uppskatta det som vi har.”56

På olika sätt motiveras förvaltarskapet och många av argumenten grundas på Bibeln, då mer eller

mindre explicit. Bland de äldre har man svårare att landa i explicita Bibelord som handlar om att

människan skall ta hand om skapelsen57 medan man i den yngre gruppen talar självklart om bland

annat skapelseberättelsen som ett svar på denna fråga.58

Informanterna uttrycker att förvaltarskapet delvis handlar om ett förvaltarskap i respekt för

Skaparen som har skapat hela jorden. Skaparen är en kärleksfull Gud59 som har en plan med sin

skapelse60. Han är en Gud som välsignar,61 ser och älskar alla människor.62 Skaparen är också en

treenig63 nådefull Gud.64 Skaparen skapade jorden som en gåva till människorna.65 Eftersom Gud

skapat jorden som en gåva blir det självklart båda grupperna att uttrycka omvårdnad om skapelsen.66

Detta innebär att ta hand om och inte konsumera den på det sättet att den tar skada. Det innebär också

att i tacksamhet njuta av skapelsen.67

För de flesta yngre i fokusgruppen är det en självklarhet att hanteringen av miljön påverkar

skapelsen vilket i sin tur påverkar människorna som lever i skapelsen. De menar att förvaltarskapet

därför också handlar om ett förvaltarskap i respekt för människorna. Miljöfrågan blir en fråga om

rättvisa och ett globalt ansvar för varandra. Den äldre gruppen bejakar detta först mot slutet av inter-

vjuerna då moderatorn tar upp detta medan man i den yngre gruppen själva tog upp detta tidigare i

samtalet. Vikten av människovärdet syns dock tydligt i båda grupperna. Deltagarna talar om männi-

skan som skapad av Gud och det bästa i skapelsen68 med ett värde hos både Gud och varandra.69 Det

är självklart hos alla informanter att ta hand om och vara rädda om andra människor70 och det finns

en vilja till rättvisa mellan människor.71 Dessutom finns en aspekt av att alla människor är älskade av

55 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 12. 56 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 35. 57 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 34. 58 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 15. 59 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 9 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 42. 60 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 1. 61 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 24–25 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 42–44. 62 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 24. 63 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 26. 64 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 42. 65 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 13 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 34,35. 66 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 12–13 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 35–36. 67 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 23 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 35–36. 68 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 9. 69 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 28. 70 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 14 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 31, 34. 71 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 6, 21 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 41–42.

17

Gud och behöver honom.72 Det finns alltså en människosyn i båda grupperna som värderar människan

högt och menar att hon skall behandlas med respekt och kärlek oavsett vem hon är.

Idag diskuteras frekvent i media hur stor påverkan klimatförändringar egentligen har på miljön

och hur mycket människan påverkas. I fokusgrupperna koppas inte orättvisa inte ihop med miljöfrå-

gan omedelbart för alla men hos framförallt de yngre kommer orättvisa som sagt upp tidigt som ämne.

Frågan kommer upp då moderatorn visar en bild på ett magert, svältande barn och deltagarna är till-

sagda att uttrycka vad de tänker och känner. De unga talar om snedvridna resurser och vidare säger

deltagarna att svenskars levnadssätt påverkar situationen för de fattigaste länderna:

C. Det känns som att det grundas i att västländer utnyttjar andra länder, att just jag kanske inte har någon skuld egentligen men jag som svensk medborgare har skuld.

B. Och också i klimatpåverkan, alltså vad vi som svenskar gör, här i Sverige blir det skogsbränder och kanske mer regn, vi hade ju i och för sig missväxt i somras men nu leder ju inte det till svält här, vi har ju pengar men där gör det ju stor skillnad.

D. Ja det är ju alltid de fattigaste länderna som drabbas hårdast.

Alla: Mm.73

När samma bild visas för de äldre talas om hur vattenresurserna skulle kunna fördelas mer rättvist

över vår värld och egentligen knyter de inte problematiken till miljöfrågan utan snarare till fördelning

av resurser. Dock talar man om vikten av att vara rädda om det vatten vi har74 men inte att svenskens

levnadssätt påverkar människor i de fattigaste länderna. De äldre relaterar alltså miljökrisen snarare

till naturen och naturtillgångar än till människor, vilket de yngre gör. Bland de yngre talas om att

orättvisa inte enbart handlar om svält och tillgång till rent vatten utan också tillgång till mark och en

plats att bo. Miljökrisen kopplas ihop med klimatflyktingar och människors levnadsförhållanden;

B: Jag tycker vi har ett ansvar som församling i socialt arbete, vi har ett ansvar att ta hand om folk som kanske inte kan ta hand om sig själva, vi ska vara ett socialt stöd och det innefattar ju också att man lämnar efter sig en planet som går att leva på.”75

Senare i samtalet bland de yngre talar informanterna om viktiga aspekter av miljöfrågan och just

rättviseaspekten kommer upp igen. Personen nedan refererar till ett tillfälle tidigare i intervjun då

samtalet handlade om hur miljökrisen egentligen tar sig uttryck. Informanten vill understryka att mil-

jökrisen inte drabbar enbart sälar och isbjörnar utan också medmänniskor på andra sidan jorden; 76

72 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 18. 73 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 3. 74 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 28. 75 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 13–14. 76 Se senare i detta avsnitt.

18

C: …miljö handlar inte om sälar utan att det handlar om människor i Bangladesh, som förlorar sina hem. Det känns som att många tänker bara miljö, isbjörnen har ingenstans att bo, att man inte tänker på män-niskor också.77

De unga informanterna menar att kristna behöver inse att miljöfrågan inte bara handlar om att det blir

”lite varmare, några grader hit och dit” utan ”det kan handla om mina egna barns framtid. Att de

kanske inte ens kan bo på jorden eller kunna skaffa sig mat.”78 Redan tidigt i intervjun frågade mo-

deratorn vad informanterna tänker om ordet miljökris och reaktionen hos en ung var denna:

B: …att vi använder ordet kris, att det är en katastrof. Detta leder till att jättemånga människor kommer behöva fly från sina länder och det kommer inte att gå att bo där. Verkligen se allvaret i situationen, då behöver vi använda allvarliga ord.79

Hos de äldre kommer aspekten fram tydligt först senare när ett citat läses upp av moderatorn från

aftonbladet som handlar om de första klimatflyktingarna i Bangladesh idag, reaktionen är;

G: Ja det var väldigt slående, att de i Bangladesh, de som har gjort minst illa åt klimatet, det är dom som får betala mest. Det är ganska sorgligt, att det har kostat dem mer än dom i USA som tänker; "åh vi är så bra", som släpper ut så mycket.

I: Men ja, det är ju vi den rika delen…

G: Den rika delen ja.80

De yngre kopplade alltså många gånger ihop miljöfrågan med orättvisa men de äldre gjorde det enbart

då moderatorn tog upp det men då höll de med och tyckte att det var lika relevant som de yngre tyckte.

Frågan uppstår också om det kan finnas ett motsatsförhållande mellan att rädda sälar och själar

så moderatorn läser upp ett citat från Daniel Alm: ”Vi skall rädda själar och inte sälar.” Reaktionerna

från båda grupperna var att det var ett olyckligt citat81 och de flesta höll med varandra om att det inte

finns någon motsats i att rädda själar och sälar.82 Det blev endast lite av en diskussion i den yngre

gruppen där det rådde olika meningar om citatet. En reaktion var att ”det går hand i hand med att vara

lärjunge, att ta hand om allt skapat.” Någon annan såg mer motsatsförhållande i dessa två och ut-

tryckte att det var viktigare att rädda själar än sälar. Informanten menar att på samma sätt som den

sociala hjälpen blir meningslös utan Jesus blir miljöengagemanget meningslöst utan Jesus. Personen

säger att ”tar man bara hand om miljön kanske man tappar det andra istället”. Reaktionen på detta är

”det är inte bara sälarna som mår dåligt av en förändrad miljö, det är ju vi också”.83

77 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 21. 78 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 13. 79 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 6. 80 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 39. 81 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 39. 82 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 18 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 38. 83 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 18.

19

2.2 Motivatorer och hinder för engagemang Det finns saker som både motiverar till engagemang och saker som hämmar engagemanget. Grup-

perna talar framförallt om hinder som gör engagemanget svårare men några få saker lyfts fram som

underlättar engagemang. Nedan beskrivs dessa olika faktorer. Vid samtalen lyfts inga tydliga motar-

gument för engagemang fram. Dock verkar det konkreta engagemanget inte vara helt enkelt. Flera

faktorer spelar dessutom in som hinder vilka skulle kunna ses som motargument.

2.2.1 Ansvaret ligger hos individen men också hos nationella och globala aktörer När grupperna talar om vem det är som har makten att förändra talar de både om stora företag och

politiker. Deltagarna i båda grupperna talar om att politiska beslut som inte främjar miljön är en av

alla orsaker till krisen.84 Men framförallt de yngre lyfter aspekten av att mycket av makten och hand-

lingskraften ligger på en global-politisk nivå och det blir därför svårt för individen att göra skillnad.

Att både det politiska och ekonomiska systemet har så stor makt över miljöfrågan gör att de yngre

känner sig mindre motiverade att agera.85 De menar att ett problem är när politiker inte bryr sig om

och prioriterar frågan och säger därför att det blir svårt att känna motivation att själv engagera sig.86

De yngre talar också om att det är lätt att som svensk medborgare lyssna till politiker som förmedlar

ett positivt budskap som säger att klimatet inte är i fara och att det inte finns någon anledning till oro.

Det motsatta budskapet som menar att nästa generation inte kommer ha någonstans att bo är däremot

svårare att lyssna till och det innebär att det är lätt att välja att lyssna till den första rösten vilket

informanterna menar är problematiskt.87 Samtidigt är en motivation att individen har en viss makt

själva.88 Sammanfattningsvis uttrycks alltså återkommande i båda grupperna en svår balansgång

kring vems ansvaret är. Exempel på detta från den äldre gruppen:

I: Nu läggs allting på oss privatpersoner, att vi ska rädda värden. Men jag menar, vem är det som släpper ut mest, det är ju företagen och dom skall ju tjäna pengar så dom låter man jobba…

H: Ja men det har du ju alldeles rätt i.

G: Jo visst.

H: För att det är ju så att plastpåsar tillexempel ska vi ju spara på men det viktiga är ju att man inte slänger plasten i sjön.

Alla: Jaa.

F: Men det hänger ändå rätt mycket på oss som personer och individer ändå för det är vi som konsume-rar...89

84 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 39. 85 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 7–8. 86 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 5, 7, 20 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 39. 87 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 8. 88 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 27. 89 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 30.

20

2.2.2 Det påverkar inte mig/avstånd till drabbade En annan anledning att informanterna känner sig omotiverade är att konsekvenserna av miljökrisen

inte drabbar informanterna explicit. De yngre informanterna menar samtalet om miljön ofta handlar

om vad som kommer hända i framtiden och det är svårare att motiveras av konsekvenser som skall

ske då och inte nu.90 De menar också att konsekvenserna av handlandet inte påverkar människor i

Sverige i någon större utsträckning och avståndet till de som drabbas är ibland för stort för att förstå

att handlingarna får konsekvenser. Informanterna menar att västlänningar skulle behöva se vilka kon-

sekvenser handlandet får för att bli motiverade till engagemang. För att engagera sig i en fråga behövs

ofta nöd för de drabbade och det är svårt när de är på andra sidan jorden;

B: Om man skickar rika människor till fattiga områden i Indien och så blir dom helt "vi måste göra mycket mer för det här," för då får man en känsla

C: Ja precis.

B: Man får en nöd för människor. Det är ju det man måste skapa i människor. 91

Dock ser de yngre deltagarna inte detta som ett motargument för engagemang utan snarare som något

som hindrar engagemanget. Detta märks tydligt då deltagarna hela tiden ser en vision av rättvisa och

också upplever ett globalt ansvar för medmänniskor runt om i världen.

2.2.3 Bekvämlighet /själviskhet /hopplöshet Informanterna har många idéer och lösningar på frågan. Lösningarna i sin tur påverkar stora delar av

livet och hindret blir därför i båda grupperna deras egen bekvämlighet och vana.

A: ”Klimatet mår ju dåligt men jag kanske inte känner mig jättemotiverad att göra något åt det, det är lite dumt, det kanske är ännu konstigare, att tro på att det är dåligt men man vill inte göra något åt det, eller orkar inte. Allt har ju med bekvämlighet att göra. Man orkar inte ta bort sin bekvämlighet, det blir ju…”

E: ”Vana, man är ju van.”92

Det finns en visshet om problematiken men en bekvämlighet som hindrar engagemang.

I båda grupperna talas också om hur enkelt det är att vara självisk. De har en vision av genero-

sitet och givmildhet men är medvetna om att själviskheten är närvarande.93 De menar att världen är

präglad av en egoistisk anda som alltid uppmuntrar individen att sträva efter mer och då blir det

svårare att arbeta för något annat.94 I förbifarten nämns också att när man känner hopplöshet inför

orättvisorna behövs Jesus.95

90 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 7. 91 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 15. 92 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 4–5. 93 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 44. 94 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 6. 95 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 19.

21

2.2.4 Guds välsignelse En aspekt av miljöfrågan som inte självmant kommer upp i någon av intervjuerna handlar om Guds

välsignelse. Moderatorn tar upp aspekten och frågar informanterna hur de relaterar Guds välsignelse

till miljöproblematiken. Moderatorn förklarar vidare att ett motargument till att leva sparsamt och

enkelt, att alltså inte förbruka jordens resurser genom överkonsumtion, är att människan har rätt att

njuta av det Gud skapat. Moderatorn förmedlar teorin att ”Gud har skapat jorden delvis för att män-

niskan skall njuta av den”. Hon förklarar vidare att det går att dra en slutsats av detta resonemang att

människan i väst har blivit mer välsignad än andra eftersom katastrofer och orättvisor inte i någon

större grad drabbat just de människorna. Välstånd och rikedom har präglat många av dessa nationer

och samhällen. Båda grupperna håller med det moderatorn säger om att Gud välsignar.96 Grupperna

talar om att Gud gör det på olika sätt och en informant bland de äldre menar att Gud exempelvis kan

påverka vädret och sända regn vid torka.97 En annan informant i samma grupp menar också att ef-

tersom Gud är stor och god behöver människan inte vara oroliga och hänvisar till ett Bibelord från

Lukasevangeliet kapitel 12:27–28;

Se på liljorna, hur de växer. De varken arbetar eller spinner. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har!

I samma sammanhang talar man om att människan själv har ett stort ansvar och att hon själv ställt till

med väldigt mycket problem.98 De yngre talar också om människans ansvar och talar om att det vi

har fått i välsignelse är sådant vi skall ge vidare.99 Båda grupperna menar att Gud välsignar men

landar framförallt i att välsignelse är till för att delas. Övergripande talas det om att västerlänningen

inte bör förbruka resurser och använda Guds välsignelse på andras bekostnad som ett argument för

att det skulle vara acceptabelt. Informanterna avväger i samtalet mellan att tala om en Gud som väl-

signar materiellt och bryr sig om deras behov och en Gud bryr sig om allas behov, inte bara västlän-

ningars.

2.2.5 Skapelsens del i frälsningsplanen Synen på miljöfrågan är i vissa fall påverkad av synen på skapelsen och frälsning. Frågan är vad

skapelsen är och vad den har för del i Guds frälsningsplan. Detta blev ämne för diskussion då mode-

ratorn läser upp ett citat från Daniel Alm: “Kristna skall rädda själar och inte sälar”. En i den äldre

gruppen funderar på om pingströrelsen tidigare betonat det andliga framför det kroppsliga och att

kyrkans uppgift därför har blivit att ta hand om själen, vilket hon menar möjligtvis kan ha hämmat

96 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 24 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 42. 97 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 42. 98 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 42. 99 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 24.

22

engagemang för miljön.100 Ett unikt påstående som bara nämns en gång är att människan inte bara

har ansvar att berätta om det goda nyheterna för människor utan också för skapelsen.

D: Jag tycker det är jättetydligt på många sätt att vi ska vara förvaltare och i, är det Markusevangeliet, i avslutningen, missionsbefallningen där så står det att vi skall berätta evangeliet för hela skapelsen. Inte bara till alla människor men att hela skapelsen ska få de goda nyheterna. Det tycker jag breddar per-spektivet, att det inte bara handlar om människor utan om hela Guds skapelse. Han tycker hela skepelsen är viktigt. Han älskar allt han har skapat.101

Det finns alltså en diskussion kring skapelsens del i frälsningsplanen.

2.2.6 Övriga motivationer Deltagarna talar gott om att vara ute i naturen och att se på och vara i Guds skapelse uppmuntrar till

engagemang.102 Något annat som enligt flera informanter motiverar engagemang är en medvetenhet

kring problematiken;103

B: Jag tycker att det är viktigt att man berättar för folk hur det ligger till så att dom inte i efterhand säger ”varför var det ingen som sa något?” Och att man faktiskt håller personer ansvariga för vad man gör, att du är ansvarig för ditt liv och dina handlingar och man har ett ansvar och också en möjlighet att på-verka.104

Flera menar alltså att det är viktigt att tala om miljöfrågan. Något som också kommer upp är vikten

av hur man talar om frågan:

G: Rosling, även om han varnade och berättade hur det är så visade han ändå på positiva saker och också att det har blivit bättre och det har blivit mindre fattigdom. Inte alls tillräckligt men ändå.105

En annan sak som nämns kort i förbifarten är att kristna skall ta hand om miljön eftersom det är

kristnas uppgift att vara en del av samhället och samhället behöver ta tag i denna fråga. Eftersom

kristna lever i världen med allt vad den innehåller behöver kristna också vara en del av denna proble-

matik och lösning.106

2.3 Orsaker och lösningar Nedan beskrivs orsaker till att miljökrisen uppstått och även förslag på lösningar i frågan. För att

diskutera lösningar behövs insikt och förståelse för vad som orsakar problemet. Därför ägnas relativt

stort utrymme i detta avsnitt, inte bara åt lösningen, utan också orsaken till problemet. Att frågan

blivit aktuell beror på förändringar i klimatet och förändringarna beror på hur människan prioriterar

i olika frågor. Felprioriteringar i områdena nedan menar grupperna påverkar klimatet negativt.

100 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 35. 101 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 9. 102 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 13 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 35–36. 103 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 14 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 29–30. 104 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 26. 105 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 29–30. 106 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 12.

23

2.3.1 Konsumtion och ekonomiska system Båda samtalen handlade till stor del om hur konsumtion107 och det globala ekonomiska systemet på-

verkar miljöfrågan.108 Återkommande menar deltagarna att miljöfrågan till stor del hänger ihop med

hur människan hanterar ekonomi, konsumtion och det ekonomiska systemet.

2.3.1.1 Ekonomiska system En stor faktor som påverkar klimatet på längre sikt är enligt informanterna det globala ekonomiska

systemet.109 De menar att i princip hela jordens befolkning är en del av detta system som främjar

ständig konsumtion och överflöd i framförallt vissa delar av världen och gör att fler produkter behöver

produceras och det i sin tur kräver mer energi och resurser. Bland de yngre yttrades vid ett tillfälle att

det är industrialiseringens fel att människan misslyckats med att ta hand om jorden.110

Enligt informanterna är en del i att försöka minska resursförbrukningen att minska konsumt-

ionen men systemet gör detta svårt då människan hela tiden matas med konsumtionsuppmaningar.111

Det är ett system som i princip alla länder är en del av och det är eftersträvansvärt att vara den i

konsumtionskedjan som handlar. Kunden uppmanas hela tiden att konsumera mer och informanterna

menar att detta är anledningen till utveckling, en paradox som grupperna verkar tycka vara svår att

lösa;

E: Konsumtionen är ju det som har drivit hela världen framåt och därav har vi fått våra miljöproblem. Vill man att det ska vända så kommer man behöva att kanske minska på den här konsumtionsutveckl-ingen som har drivit människan framåt.

B: Jag kan tycka att det är ett systemfel på något sätt att man mäter framgång i konsumtion…

E: Ja men det måste vi i så fall….

B: …Ja, det måste vi ändra på, precis. Och det kanske blir svårt för det är ju pengar som är det viktigaste i världen.112

En annan aspekt i detta avseende är att man som konsument är ute efter ett så lågt pris som möjligt.

Detta gör att priser pressas och som både konsument och producent kompromissar man med miljöa-

spekten i tillverkningsprocessen.113

F: Ja tyvärr, om vi skall rannsaka oss lite själva så kanske det är lite pengar i frågan om miljö och du sa där, att det kostar med bilen och så vidare, och om det kostade mindre skulle man ta bussen, om det är miljövänligt ändå då, vi tänker ju pengar.114

107 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 8 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 39. 108 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 5 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 41. 109 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 5. 110 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 16. 111 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 5. 112 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 5. 113 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 5. 114 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 39.

24

Informanterna talar om ett orättvist system som gynnar vissa och missgynnar andra. De menar att det

är västlänningen som genom det ekonomiska systemet utnyttjar andra delar av världen. Ett alternativ

är att alla lever på samma sätt som svenskar men grupperna menar att världen inte skulle klara av att

alla var konsumenter som lever med den standard som svenskar lever med idag.115 En informant re-

flekterar:

F: Som jag menar, nu tänker jag på Kina mycket för att dom expanderar så fruktansvärt, stålindustrin, och det går åt så fruktansvärt mycket energi och det byggs kolkraftverk och det är inte bara Kina men dom är ett exempel, vi höjer levnadsstandarden och fler och fler länder ska ha bilar och så vidare och ja, det är svårt att stoppa det men ja, det är en riktigt stor miljöbomb.116

2.3.1.2 Konsumtion Deltagarna i båda grupperna påpekar att en del av lösningen på den överkonsumtion som pågår idag

är att minska konsumtionen. Framförallt de yngre reflekterar kring problematiken med en världseko-

nomi som bygger på konsumtion. De menar att det ekonomiska systemet främjar utveckling och ri-

kedom i vissa delar av världen och samtidigt utnyttjar det kortsiktiga systemet andra delar av världen.

För att förändra det ekonomiska systemet behövs en systemförändring som är svår att göra på indi-

vidnivå. Men enligt båda grupperna finns det sådant som individen kan göra. Bland annat handlar det

om att leva ett enklare liv där konsumtionen inte får den stora plats den fått de senaste åren. Det

handlar också om att låta bli att sträva efter den höga levnadsstandard som många svenskar ser som

ideal och dela med sig av det man har till andra.117 När samtalet gick mot sitt slut frågade moderatorn

om det fanns fler aspekter som var viktiga att belysa i samband med miljöfrågan och en aspekt som

kom upp i båda grupperna handlade om en enkel livsstil/inte så hög levnadsstandard.118

F: För att skall du ha rättvisa nu, eller ja, det kan ju vara att vi sänker oss i vår levnadsstan-dard i och för sig, men skall andra komma upp i våran är det inte bra för miljön. Då får vi verkligen sänka oss om det skall bli rättvist.

G: Nej det är klart att om hela jordens befolkning skulle komma upp i vår levnadsstandard, ja hur skulle det funka?

F: Nej det funkar ju inte.

G: Nej.

I: Men det borde ju vara rättvist, det borde vara så.

Alla: Ja visst.119

En lösning på det som de äldre menar är ett problem, att leva med den här höga levnadsstandarden är

att svenskar behöver vara förebilder i att visa vad framgång är. De menar att framgång inte borde

115 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 30. 116 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 41. 117 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 41, 42 & intervju med de yngre 13 januari 2019, 22. 118 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 22 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 40. 119 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 41.

25

mätas i hur många bilar en person äger eller hur stort hus man har; människan kan till och med vara

lyckligare med färre grejer.120 I båda grupperna nämns också vikten av att dela med sig av sina till-

gångar och kanske äga en del saker tillsammans så som större saker som maskiner och bilar. Att ge

bort en del av sina pengar kan också vara ett sätt att minska konsumtion och bli mer generös. En

informant säger: ”Givande är ett bra knep för att bli mer generös och samtidigt om man har mindre

pengar konsumerar man mindre.”121

2.3.1.3 Medvetenhet vid konsumtion Grupperna menar att en del i att närma sig en lösning på problematiken kring konsumtion är att vara

medveten om vad man konsumerar. Det nämns att secondhand är bra alternativ för en mer miljövänlig

konsumtion. Detta är också något som informanterna uppfattar att församlingen tycker är viktigt då

det bland annat uppmuntrades att köpa årets julklapp på secondhand. På secondhandbutiken talas

också om att ett av de största argumenten till att driva butiken är miljöaspekten.122

I båda grupperna samtalades också kort om vegetarisk mat. Där skiljer sig åsikterna om vad

som är bra för miljön och inte.123 I den yngre gruppen menade framförallt en person att vegetarisk

mat var bra för klimatet. En annan som påstod istället att hen skulle ta med sig eget kött om kyrkan

började servera endast vegetarisk mat.124 Dock framkom endast åsikter och få underbyggnader till

argumenten för eller emot personernas ställningstaganden. I den äldre gruppen var det snarare tvärt

om. Där framfördes argument för och emot men få ställningstaganden. Där talas också mer ingående

om köttkonsumtion. Det refereras till ett radioprogram där någon sagt att människan skulle äta högst

100 gram kött i veckan.125 Detta problematiseras dock genom att tala om det positiva i köttkonsumt-

ionen då exempelvis en diabetiker får i sig bra med kolhydrater genom köttet.126 De äldre talar också

om Bibelordet från 1 Moseboken 1:29 där Gud säger: ”Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela

jorden och alla träd med frukt som har frö. Det ska ni ha till föda.”. Någon påstår att Guds tanke

kanske inte var att människan skulle äta kött. Samtalet landar i att det är lättare för äldre människor

att vänja sig vid en vegetarisk kost då de är vana vid detta från tidiga år då de åt mycket vegetariskt.

Köttkonsumtionen fick dock inte lika mycket plats i samtalen som vikten av att äta närprodu-

cerat. Alla är överens om att närodlat och närproducerat är en bra lösning när det gäller konsumtion

av mat. Grupperna problematiserar dock denna lösning och talar om den ekonomiska aspekten av

problemet och påstår att närproducerat är dyrare.127

120 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 5. 121 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 25. 122 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 11 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 33. 123 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 10 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 33. 124 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 10 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 10. 125 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 32. 126 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 34. 127 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 10 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 32.

26

Ytterligare en faktor som skulle kunna göra skillnad är enligt båda grupperna minskad kon-

sumtionen av engångsartiklar och plast.128

2.3.2 Påverka politiska system Under punkt 2.2. såg vi att båda grupperna ansåg att politiker hade ett avgörande inflytande och att

detta begränsade motivationen. Trots att båda grupperna ser detta som avgörande var det alltså bara

den yngre gruppen som tänkte att de som privatpersoner kunde engagera sig politiskt och påverka

politiska och globala system.129

2.3.3 Avfallshantering Att nedskräpning av plast i haven är ett stort problem är båda grupperna medvetna och överens om

och ett lätt sätt i Sverige att göra skillnad i frågan är hur man hanterar de privata soporna. Att inte

slänga skräp i naturen är självklart hos båda grupperna130 och att sopsortera är lika självklart.131 Man

talar om att man skulle kunna vara ännu bättre på det i den lokala församlingen men att det har gjorts

kraftslag genom att börja med viss sopsortering även där.132

2.3.4 Transportproblematiken Bland de äldre samtalar de relativt mycket om transporter. Då talar de främst om huruvida elbilar är

en bra lösning ur en miljöaspekt eller inte. De landar i att det är bra utifrån att de drivs av el men

frågan problematiseras dock genom att tala om tillverkningsprocessen som något negativt både på

grund av vart och hur de tillverkas och hur man skall ta hand om elbilen när den inte går att köra

längre. De talar också om att kollektivtrafik är bra men dyrare än att ta bilen och därför svårare att

motivera. Denna grupp talar också om att flyga och hur billigt detta är. ”Alltså pensionärerna reser

något så fruktansvärt alltså.”133

Det enda de yngre nämner om transporter är att det är lättare att vara miljövänlig när man inte

har körkort. Flygresor nämns inte alls.

2.3.5 Utsläpp En annan orsak till miljöförändringarna är alla utsläpp. Denna aspekt talades inte så mycket om var-

ken bland de yngre eller äldre men båda grupperna var överens om att det görs väldigt mycket utsläpp

och att det är orättvist att vissa delar av världen gör väldigt stora utsläpp och medans ett av de länder

som drabbats mest av miljökrisen knappast gör några alls.134

128 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 10. 129 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 20. 130 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 9, 10 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 28, 30, 41. 131 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 37. 132 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 9, 10 & Intervju med de äldre 17 januari 2019, 33. 133 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 37. 134 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 20 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 39.

27

2.3.6 Vara nära Jesus och evangelisera Kopplingen mellan miljöengagemang, bön, evangelisation och att söka Jesus talades om vid ett fåtal

tillfällen och då bland de yngre. En informant menar att evangelisation skulle kunna vara en miljöin-

sats eftersom fler bli kristna och då skulle detta förhoppningsvis innebära att fler skulle bli generösa.

Att vara generös i ett miljösammanhang skulle kunna innebära att fördela resurser så att produktionen

kan bli mer miljövänlig genom att inte producera lika mycket. Informanterna i den yngre gruppen

talar om att vara generösa och hur Bibeln relaterar till detta:

E: Bibeln lär ju mycket om generositet, att vi skall hjälpa varandra, så att hade fler människor trott på Jesus så kanske vi också hade haft lättare att dela med oss emellan de olika samhällen som vi lever i, och då är ju att sprida evangeliet en miljöinsats.135

Enligt denna informant skulle alltså evangelisation kunna vara en miljöinsats. Informanten fortsätter

senare:

E: …mat eller icke översvämmade ytor, och alla mineraler vi ska ha till batterier, då är det ännu viktigare att vi alla delar på det och då är Jesus ett väldigt bra svar.136

Att sprida budskapet om Jesus skulle alltså enligt de yngre kunna vara en väg att gå i miljöengage-

manget. En av deltagarna nämner också kort att när hopplöshet uppstår inför orättvisorna nämns att

Jesus kan ge vägledning och lugn.137

2.4 Resultatsammanfattning Vikten av att ta hand om skapelsen återkommer ofta i resultatet och det finns få motargument till att

ta hand om skapelsen. Argument för att engagerade sig handlade främst om att förvalta Guds skapelse

för skaparen, skapelsen och människornas skull. I informanternas liv får den kristna tron påverka

argumentationen kring värdet av både skapelsen i sig och människorna. Konsekvenser av att inte bry

sig om miljön, så som naturkatastrofer och orättvisa, är också argument för att engagera sig. Faktorer

som kan hindra engagemanget diskuterades också i grupperna. Så som oförmågan att påverka bland

annat politiker vilka har ett stort ansvar, avstånd till drabbade, bekvämlighet, Guds välsignelse och

skapelsens del i frälsningsplanen.

Ett stort område informanterna nämner som negativ faktor i frågan och där det samtidigt finns

möjlighet att påverka är konsumtion. Både vikten av att vara medveten konsument och leva ett mer

sparsamt och generöst liv förespråkas i båda grupperna. Andra områden som diskuterades i mindre

utsträckning där individen kan påverka är politiskt engagemang, transportanvändning, avfallshante-

ring, utsläppshantering samt att vara nära Jesus och evangelisera.

135 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 21. 136 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 21. 137 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 19.

28

För de flesta yngre informanter är klimatfrågan en självklar fråga som de lever med i vardagen.

Deras argument uppkommer dessutom relativt snabbt och verkar genomtänkta, både argumenten för

och sådant som hindrar. Hos de äldre finns en större osäkerhet kring argument och alla svar är inte

lika självklara. Övergripande är dock båda grupperna rörande överens och det är intressant att skill-

naderna är relativt små. Sammanfattningsvis visa resultatet att båda fokusgrupperna tar upp snarlika

argument för att ta hand om skapelsen och återkommande talas om att människan skall förvalta Guds

skapelse. Fokusgrupperna menar att människan har en viktig uppgift att ta hand om den jord hon bor

på.

29

Kapitel 3: Analys och Diskussion

I detta kapitel kommer mitt intervjuresultat diskuteras utifrån boken Teologi för hela skapelsen. In-

tervjuresultatet står i centrum på det sättet att argumentationen kommer att föras utifrån liknande

rubriker och disposition som återfinns i resultatkapitlet.

Boken vilket materialet kommer att diskuteras utifrån är grundläggande teologisk och lätt att

tillgodogöra sig genom sitt enkla språk och aktuella frågeställningar. I engagemanget för samhälls-

och miljöfrågor lyfts många viktiga vägskäl och riktningar för en holistisk teologi där praktik och

teologi går hand i hand. Förutom boken Teologi för hela skapelsen kommer jag relatera till andra

delar i min forskningsbakgrund. Diskussionen kommer också utgå ifrån hur de två olika åldersgrup-

perna hanterar frågan i relation till boken. Diskussionen avslutas med en sammanfattande diskussion

av avsnittet.

3.1 Argument för att ta hand om skapelsen Synen på skaparen, skapelsen och människorna får konsekvenser för hanteringen av skapelsen. Män-

niskan har relaterat till dessa på olika sätt genom alla tider och detta är fortfarande ett aktuellt sam-

talsämne. Argumentationen nedan kring argument för att engagera sig utgår därför från synen på

Skaparen, skapelsen och människorna.

3.1.1 Skaparen En av de grundläggande delarna i en skapelseteologi är vem skaparen är. I resultatet talar informan-

terna om skaparen som en god Gud som bryr sig om sin skapelse.138 Samma bild av skaparen återfinns

i Teologi för hela skapelsen. Detta är dock inget som explicit diskuteras varken i boken eller inter-

vjuerna. Det är värt att notera att denna viktiga och gemensamma underliggande uppfattningen om

att Gud är god inte ägnas någon större reflektion.

3.1.2 Skapelsens grundegenskaper Övergripande syns tydliga värderingar i fokusgrupperna som talar om en god skapelse som för med

sig en respekt hos människorna att ta hand om det som Gud älskar. Och precis som informanterna

betonar förvaltarskapstanken i Bibelordet från 1 Moseboken kapitel 1 så skriver Oscar Svensson i sitt

kapitel i Teologi för hela skapelsen att detta handlar om att vårda och ta hand om skapelsen snarare

än att dominera och missbruka.139 Svensson lägger dock ut ämnet ytterligare och menar att det är

viktigt att engagera sig i miljöfrågan eftersom Guds goda vilja utbreder sig inte bara över enskilda

138 Se avsnitt 2.1.1. 139 Svensson 2017, 98.

30

individer utan över hela skapelsen som Han älskar.140 Svensson menar att Gud har skapat en god jord

som är till för hela människan och inte enbart för människornas ande. Anden och kroppen är inte två

skilda delar där anden är bättre än kroppen utan båda delarna hör samman och går ej att skilja på.

Svensson hänvisar till 1 Moseboken 1:4–25 och påpekar att skapelsen dessutom var god redan innan

människan skapades.141 Svensson menar alltså att Gud hade en god tanke med skapelsen från början

och också en vilja att människan aktivt skulle engagera sig för att vårda och ta hand om skapelsen.

Detta agerande för skapelsen är alltså motsatsen till en passiv väntan på Jesu återkomst.

3.1.3 En förnyad skapelse En eskatologisk fråga som är omdiskuterad bland teologer och Bibelforskare handlar om Jesu åter-

komst. Diskussionen har ofta handlat om tolkningen av bibelordet från Uppenbarelseboken 21:1:

”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och

havet fanns inte mer.” Frågan kring tolkningen av detta bibelord har intresserat många och tolkningen

har även fått betydelse i miljödebatten. En tes har varit att om jorden ändå skall förgå spelar det ingen

större roll hur människan hanterar den. Svensson skriver att ”Den nuvarande himmel och jorden skall

alltså i någon mening försvinna, frågan är hur.”142 Svensson syn får ett svar i Robby Wadells uttalande

att det nödvändigtvis inte behöver betyda att jorden bokstavligen skall försvinna helt utan att snarare

att jorden blir förnyad istället för helt ny. Han hänvisar till Uppenbarelseboken. 21:5 där det står att

”`Gud skall göra allting nytt` och inte alla ting nya.”143 Även om detta får utrymme i Teologi för hela

skapelsen och är en viktig del i en pentakostal debatt kring miljöengagemang är detta inget som någon

av informanterna belyser. Det är värt att notera att en av pingströrelsens viktigaste teologiska känne-

tecken, betoningen på eskatologi och Jesu snara återkomst, inte tycks utgöra varken problem för eller

ge inspiration till miljöengagemang i fokusgrupperna.

3.1.4 Guds välsignelse och ansvaret för skapelsen Ulrik Josefsson skriver i inledningen till Teologi för hela skapelsen om den tidiga pingströrelsens syn

på frälsning. Han beskriver en pingströrelse som till en början talade om evangelisation som själa-

vinnande. Detta innebar att vid evangelisation räddades själar och idag i samma diskussion talas sna-

rare om att vinna människor. Josefsson skriver ”Om Gud räddar världen snarare än att frälsa själar då

implicerar det att den kristna kyrkan har ett bredare ansvar för den värld som Gud har räddat.”144

Martina Prosén talar också för en holistisk syn på frälsningen som innefattar hela människan och inte

140 Svensson 2017, 98. 141 Svensson 2017, 101. 142 Svensson 2017, 110. 143 Waddell 2010, 107–109. 144 Josefsson 2017, 13.

31

bara anden.145 En av informanterna uttrycker en förmodan att en anledning till Alms uttalande om att

rädda sälar och inte själar handlar om just detta.146 Informanten funderar vidare på om det kan vara

därför pingströrelsens engagemang för miljöfrågan varit låg. Informanterna ger inget tydligt svar på

hur synen på frälsningen ser ut idag men en av informanterna menar att skapelsen skall evangeliseras,

alltså gäller frälsningen hela skapelsen enligt hen.147 Boken talar inte tydligt om att frälsningen gäller

hela skapelsen men är tydlig med att den på något sätt skall upprättas. Frågan är om det är någon

skillnad på en upprättad skapelse och en frälst skapelse? Bland annat Sven-Olof Möllers kapitel som

berör Agenda 2030 talar om en upprättad skapelse.148

Både i intervjuerna och i boken finns tydliga argument för att agera i miljöfrågan.149 Frågan är

vem som ansvarar för vad; skall kristna engagera sig både individuellt, på församlingsnivå, politiskt

och globalt i miljöfrågan? För att engagemang skall ske överhuvudtaget är det viktigt för informan-

terna att veta vilket ansvar de olika ovan nämnda aktörerna har. Vetskapen om att man gör skillnad

verkar enligt informanterna ofta vara en förutsättning för att engagera sig. Därför blir också konse-

kvensen av att inte känna sig ansvarig i frågan ibland uteblivet engagemang. Många av informanterna

ser sin egen del i problematiken men menar samtidigt att mycket av problemet ligger hos stora företag

och politiska samt ekonomiska system. Dessa är den enskilde individen inte speciellt kapabel att

ändra på. Det uppstår därför en brottningskamp mellan att å ena sidan veta att man som individ kan

påverka miljön på egen hand och å andra sidan lever i ett system som påverkar miljön negativt, men

som man har svårt att leva utanför. Det som trots allt lyser igenom mest är att individen har stor chans

att påverka i frågan och det motiverar också deltagarna till engagemang.150 Båda grupperna är vissa

om hur de kan göra skillnad även om det är lite olika saker som betonas i de olika grupperna.151 När

informanterna talar om hinder och lösningar är det just individen de talar om som aktör. Det är an-

märkningsvärt att informanterna enbart nämner företag och politiker som viktiga aktörer i samhället

och inte kyrkan. De talar inte om kyrka som en folkrörelse och kollektiv resurs med möjlighet att

göra skillnad. Teologi för hela skapelsen breddar perspektivet och talar om att pingströrelsen har makt

och kraft att göra skillnad. Fredrik Wenell menar att kyrkan har ett ansvar att påverka samhället och

det finns också en stor möjlighet att lyckas på grund av att pingströrelsen är en gräsrotsrörelse som

når individer och lever nära människor.152 Boken uppmuntrar till engagemang genom att lyfta vikten

av ”präglas av en vision snarare än ett annalkande hot”.153 Möller talar om att människan får vara en

145 Prosén 2017, 29. 146 Se avsnitt 2.2.5. 147 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 9. 148 Möller 2017, 134. 149 Se avsnitt 3.1.1. 150 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 27 & Josefsson 2017, 11. 151 Se avsnitt 3.3. 152 Wenell 2017, 53. 153 Möller 2017, 142.

32

del av att upprätta skapelsen genom de globala målen som finns framtagna i Agenda 2030. Samtidigt

är människan beroende av Kristus då det är genom honom som den goda etiken skall upprätta skap-

elsen.154

Som vi kan läsa i resultatet under rubrik 2.3.4 finns Guds välsignelse med som en aspekt i

miljöfrågan. Båda grupperna beskriver Gud som en välsignande Gud men lägger också till perspek-

tivet av att välsignelsen ofta innefattar ett generöst och ansvarsfullt liv. Sven-Olof Möller talar i Te-

ologi för hela skapelsen på samma sätt om välsignelsen som förutsättning för välstånd i en upprättad

skapelse. Under rubriken; ”Utrota fattigdom i alla former, överallt.” menar samtidigt författaren att

”ramverket för denna välsignelse är respekt för hållbara mål, ett bejakat ansvar och en process som

är inriktad på att etiskt och moraliskt bli mer och mer lik Gud.”155. Möller hänvisar till 5 Moseboken

28:1–14 där Gud lovar folket välsignelser. Men inte oavsett vad, utan när ”de fördelningsrättvisa

principer som är inbäddade i visionen om gudsriket efterföljs.” Möller talar om välsignelsen i ett

sammanhang där han diskuterar ekonomisk rättvisa samt rättvisa arbetsförhållanden som ”främjar

liv, hållbarhet och värdighet och som samtidigt ärar Gud.”156 Både fokusgrupperna och Möller talar

alltså om ett liv i generositet och varsamhet när det gäller resurser och det som Gud välsignar med.

Gud som välsignar är god och vill ge alla människor av hans goda och människorna får vara en del

av det utgivandet. Dock komplicerar fokusgrupperna perspektivet genom att tala om en Gud som

välsignar genom stora egendomar, vackra hus och fred men återkommer dock till att detta för med

sig ett ansvar.157

Ett annat mål i agenda 2030 som Möller diskuterar är resursbruk.158 Genomgående i detta av-

snitt talar han om ett ansvarfullt hanterande av de resurser människan har fått tillgång till vilket inne-

bär att ord som återhållsamhet, långsiktighet och hushållning blir viktiga ledord. Människan har fått

en jord att förvalta och Möller att resurser i Bibeln inte främst relaterar till konsumtion men ansvar.159

Båda grupperna talar om detta ansvar som något viktigt, stort och något som människan är skyldig

till. Informant bland de äldre säger: ”Gud har välsignat oss för att vi skall välsigna andra. Det är ju

en tanke som ofta man pratar om i kristen tro.”160 Erkännande av en själviskhet och egoism finns hos

grupperna men det är något som man inte är stolt över utan något som man menar inte hänger ihop

med den kristna tron.

Sammanfattningsvis är både författare till boken och informanter överens om att människan har

fått ett ansvar från Gud att förvalta skapelsen. Hon har del i att på något sätt upprätta skapelsen och

hon får del av välsignelser som Gud ger vilket dock medför ansvar.

154 Möller 2017, 135. 155 Möller 2017, 134. 156 Möller 2017, 139. 157 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 24 & intervju med de äldre 17 januari 2019, 43. 158 Möller 2017, 141. 159 Möller 2017, 142. 160 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 44.

33

3.1.5 Människans värde Människan är självklart en del av skapelsen men i både intervjuerna och boken talas om människan

som Guds avbild och är då alltså på ett sätt överordnad resten av skapelsen. Tanken på att människan

har ett unikt värde är mycket starkt. Miljödebatten handlar idag till stor del om hur vissa människor

drabbas av andra människors agerande i frågan. I intervjun med de yngre fördjupas miljöfrågan att

till stor del handla om rättvisa. De menar att frågan idag inte längre enbart handlar om hur djur och

natur drabbas av hanteringen utan också om hur människor drabbas. Detta är inte lika tydligt bland

de äldre där man inte talar om detta förrän ett citat om klimatflyktingar läses upp.161

Teologi för hela skapelsen delar inte upp engagemanget för skapelsen och andra människor utan me-

nar att detta går hand i hand.

Informanterna talar om svårigheten i att engagera sig i frågan trots konsekvenserna. Miljökrisen

drabbar inte deltagarna explicit och som skrivet är avståndet till de drabbade ibland för stort för att

förstå att handlingarna får konsekvenser. Samtidigt målar deltagarna upp en drömbild av en rättvis

värld där givmildhet och engagemang präglar mänskligheten. Denna iver efter rättvisa och ett globalt

engagemang för både sociala orättvisor och miljöfrågan talar boken om som något som bör råda

oavsett avstånd. På ett sätt menar informanterna att det sociala arbetet och hjälparbete för andra män-

niskor är kyrkans starka sida men i samband med miljöfrågan verkar drömbilden ibland vara just en

drömbild och inte alltid något som finns handgripligt här och nu. Boken lyfter upp att svensk pingst-

rörelse genom historian varit ledande i mission och socialt engagemang i andra delar av världen.162

Det finns och har funnits socialt engagemang för utsatta människor genom hela pingströrelsens histo-

ria men det är anmärkningsvärt att detta arbete inte till en början kopplas ihop med miljöfrågan bland

de äldre.

3.2 Orsaker och lösningar Nedan diskuteras olika lösningar på miljöfrågan utifrån informanternas samtal i relation till Teologi

för hela skapelsen. När lösningar diskuteras behövs samtidigt en diskussion kring orsaken bakom

problemet och därför kommer såsom i kapitel 2 detta avsnitt ägna utrymme också orsaken till proble-

met. I hela boken Teologi för hela skapelsen lyser en vilja till engagemang i frågan igenom och jag

kommer diskutera intervjuresultatet i relation till boken. Dock kommer jag ägna extra uppmärksam-

het åt kapitlet Trosbaserade perspektiv på agenda 2030. Där behandlar författaren Sven-Olof Möller

olika perspektiv på agenda 2030 utifrån en kristen granskning och många konkreta lösningar återfinns

i detta kapitel.163 Nedan kommer jag utifrån intervjuresultatet därför diskutera olika lösningar relate-

rat till framförallt detta kapitel.

161 Se avsnitt 2.1.1. 162 Josefsson 2017, 13. 163 Möller 2017, 133.

34

3.2.1 Konsumtion och ekonomiska system Under punkt 2.4.1 redovisas hur fokusgrupperna återkommande betonar det globala ekonomiska sy-

stemet och den extrema överkonsumtionen världen över som två av de största bovarna till miljökrisen.

Samtidigt ger de uttryck åt att det finns möjlighet att göra skillnad både på individ- och samhällsnivå.

Resultatet på detta området kompletterar undervisningen i Teologi för hela skapelsen på flera sätt då

boken inte lägger lika stor vikt vid detta. Det tydligaste argument som förs i boken kring ekonomi

och konsumtion finner vi i Möllers kapitel och stycket som behandlar Ekonomi och hushållning.

Kapitlet handlar alltså om hur kyrkan kan besvara och vara en del av målen i Agenda 2030. Ett av

målen är att ”Främja hållbar ekonomisk tillväxt som kommer alla människor till del och produktiv

sysselsättning och anständiga jobb för alla” samt ”Bygga upp hållbar infrastruktur, främja hållbar

industrialisering som kommer alla människor till del och främja innovation.”164

3.2.1.1 Ekonomiska systemet En stor faktor som påverkar klimatet på längre sikt är det globala ekonomiska systemet. Informan-

terna menar att i princip hela jordens befolkning är en del av detta system och är ett system som

gynnar vissa och missgynnar andra. Möller talar om ett arbetsliv där rättvisa arbetsförhållanden kring

både lön och grad av sysselsättning inkluderas. Möller menar att ansvar behöver vara ledordet för hur

kristna ser på ekonomi snarare än effektivitet och produktivitet. Författaren betonar också att männi-

skan inte äger jordens resurser utan förvaltar Guds skapelse vilket innebär att människan behöver

präglas av egenskaper som ärar Gud.165 Möller skriver:

Den fredliga, hållbara och rättvisa livsvärlden kan bara upprättas om jämlika människor med ansvarsta-gande dignitet får dominera. Människor kan hantera dynamik och mångfald utifrån etiska ställningsta-gande, vilket ekonomiska och politiska system inte kan.

Möller lyfter också perspektivet av att människan, även om hon finns i ett system, inte är mindre

kallad att vara lärjunge för det. Hon är fortfarande kallad till kärleksfulla relationer, givmildhet och

ansvarstagande. Han skriver att ”vi människor är primärt människor och inte kuggar i ett maskineri.”

Han menar att statens engagemang och aktion inte är tillräckligt utan individen behöver göra sin röst

och förmedla ett budskap som innehåller både behov, etiska värderingar och visioner.166 Informan-

ternas ärlighet om hur svårt det är att påverka ett system utmanar Möllers text om att inte vara en

kugge i ett maskineri. Informanterna håller säkerligen med om detta men ser inte i praktiken hur detta

skall gå till.

3.2.1.2 Konsumtion Som beskrivet under punkt 2.4.1.2 menar deltagarna i båda grupperna att en del av lösningen på den

överkonsumtion som pågår idag är att minska konsumtionen. Möller skriver att Bibeln värderar

164 Möller 2017, 138. 165 Möller 2017, 139. 166 Möller 2017, 141.

35

ekonomisk inkludering. Det innebär ett stort ansvar för och omsorg om den fattige. Den bibliska

texten fördömer också korruption och självupptagenhet.167 Författaren förespråkar inte ordagrant

egendomsgemenskap men ett generöst liv.

Teologi för hela skapelsen saknar en tydlig idé om konkreta lösningar. Informanterna däremot

talar om en enkel livsstil som ett svar på frågan och är snabba med att ge varandra idéer på hur detta

skulle kunna fungera genom att bo i kollektiv och dela på större ägodelar som maskiner och bilar.

John Stott skriver i sin bok The Radical Diciple om ett liv i Jesu efterföljelse. Ett av hans åtta kapitel

handlar om en enkel livsstil. Han skriver;” Gods creation is markt by rich abundance and diversity,

and he intends its resources to be husbanded and shared for the benefint of all. We therefore denounce

environmental destruction, wastefulness and hoarding.168 Genom hela sin bok ger han konkreta till-

vägagångssätt för individen att vara en radikal lärjunge till Jesus. “In the same spirit we must seek

ways to transact the church´s corporate business together with minimun expenditure on travel, food

and accommodation.”169 Denna bok skulle också kunna vara ett komplement till undervisningen i

Teologi för hela skapelsen om det är den vägen Pingst FFS vill gå.

3.2.1.3 Medvetenhet vid konsumtion När grupperna samtalar om konsumtion betonas vikten av att man som konsument bör vara medveten

om vad som konsumeras.170 Åter igen är boken mer övergripande och värderingen bakom en god

konsumtion finns där men hur den skall gestaltas i vardagen är svår att hitta. Stefan Green nämner

kort i sitt kapitel att köttkonsumtionen påverkar klimatet mer än något annat livsmedel dock säger

han inte explicit att kristna borde äta vegetariskt.171 Boken är till skillnad från informanterna inte

konkret i hur ett annorlunda liv skulle se ut utan lägger en grund för vad som skulle kunna vara en

teologisk grund att stå på.

3.2.2 Påverka politiska system Boken Teologi för hela skapelsens underrubrik lyder: ”En studie om teologiska grunder för engage-

mang i miljö och samhälle.” Boken nämner återkommande hur viktigt det är att kristna engagerar sig

i samhällsfrågor. Prosén skriver om hur pingströrelsen har engagerat sig socialt i samhället men då

ofta på individnivå och inte på samhällsnivå. För att gå ett steg till i det sociopolitiska engagemanget

menar Prosén att kristna behöver arbeta för att förändra samhälleliga strukturer eftersom det ofta är

systemet som förtrycker individen. I en del sammanhang ber man till Gud om befrielse främst från

onda makter och demoner men Prosén lägger till ett viktigt perspektiv i frågan när hon skriver: ”Om

167 Möller 2017, 139. 168 Stott 2010, 70. 169 Stott 2010, 74. 170 Se avsnitt 2.3.1.3. 171 Green 2017, 81.

36

ondskan består av våld, förtryck och orättvisor i det omgivande samhället, då behöver hon politisk

förändring, social befrielse och rättvisa.”172 Grupperna pratar också om en förändrad samhällsstruktur

både ekonomiskt och politiskt och vikten av att engagera sig i frågan återkommer. Att påverka sam-

hället genom explicit politiskt engagemang nämns dock endast en gång. I sammanhanget pratas om

att politiska system och nationer har den största makten och att individen då i sin tur kan försöka

påverka politiken.173 Det är dock anmärkningsvärt att även om det i boken finns en uppmuntran till

politiskt engagemang verkar det vara avlägset för informanterna att se hur detta konkret skulle kunna

ske.

3.2.3 Hantering av avfall, transport och utsläpp Tre konkreta områden vilka båda grupperna talar om där privatpersoner kan påverka genom engage-

mang är hanteringen av avfall, transport och utsläpp.174 Detta är tre stora bovar i miljöfrågan och

något som är relativt enkelt att se över i sin vardag för att göra skillnad. I Teologi för hela skapelsen

talas övergripande om att förvalta Guds skapelse men inget om dessa tre specifika områden.

3.2.4 Vara nära Jesus och evangelisera De lösningar på miljöfrågan som redovisats ovan samtalas det om i många rum i samhället oberoende

av religiös åskådning. Men både informanterna och boken kopplar ihop frågan med Gudstron. Infor-

manterna kopplar ihop frågan med bön, evangelisation och att söka Jesus ett fåtal gånger.175 Fredrik

Wenell skriver i sitt kapitel i Teologi för hela skapelsen om Lewi Pethrus lösning på det moraliska

förfallet. Pethrus såg att lösningen var väckelse och Wenell skriver: ”Han (Pethrus) ville därför ha en

verklig (folk) väckelse. Han menade att om människor började komma till tro i skaror skulle de mo-

raliska problemen i samhället lösas av sig själva.”176 Pethrus menar alltså att frälsning för människor

kan innebära lösningar av moraliska problemen i samhället precis som en de yngre av informanterna

uttrycker.177 Samma informant menar också att på samma sätt som den sociala hjälpen blir menings-

lös utan Jesus blir miljöengagemanget meningslöst utan Jesus. 178 Wenell problematiserar dock detta

och menar att man inte kan skilja på engagemang för samhällsfrågor och engagemang för evangeliet.

Slutsatsen överlag är att intervjuerna stämmer bra överens med det Wenell skriver om ett engagemang

för samhällsfrågor och evangeliet går hand i hand. Enligt Wenell står alltså frågan om människors

frälsning och socialt engagemang och miljöengagemang inte i kontrast till varandra.

172 Prosén 2017, 33. 173 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 20, se avsnitt 2.3.1. 174 Se avsnitt 2.4.2, 2.4.3 samt 2.4.4. 175 Se avsnitt 2.4.5. 176 Wenell 2018, 54. 177 Se avsnitt 2.3.6. 178 Se avsnitt 2.3.5.

37

3.3 Sammanfattande diskussion Vikten av att ta hand om skapelsen återkommer informanterna till i både resultat och diskussion. För

de flesta yngre informanter är miljöfrågan självklar och en del av vardagen. Både deras argument för

miljöengagemang och även problematiseringen kring frågan formuleras genomtänkt och förhållan-

devis snabbt. Bland de äldre finns en större osäkerhet kring olika argument och svaren är inte lika

självklara. Övergripande är informanterna i båda grupperna dock rörande överens. Båda fokusgrup-

perna tar upp snarlika argument för att ta hand om skapelsen och återkommande talas om att männi-

skan skall förvalta Guds skapelse för Skaparens, skapelsens och människornas skull. Skaparen som

enligt informanterna är en kärleksfull Gud som längtar efter relation med människorna. En skapare

som har skapat en skapelse som Han kallar god och som Han bryr sig om och älskar. Människornas

boning som hon får njuta av men också har ett ansvar för. Människan i sin tur är skapad till Guds

avbild och högt älskad, kronan på verket.

Det är anmärkningsvärt att det på flera områden visar sig att de yngre har fler åsikter och en

större säkerhet i sina svar på frågan än de äldre. Framförallt syns en tydlig skillnad i relationen mellan

miljö och rättvisa. De yngre kopplar redan tidigt i intervjun ihop miljöfrågan med rättvisa. De åter-

kommer flera gånger till att samtala om att hanteringen av miljöfrågan inte enbart påverkar djur utan

också människor. Detta påtalas först senare i intervjun med de äldre. Människosynen skiljer sig dock

inte i de olika grupperna där människan ses som älskad och dyrbar inför Gud. Men vetskapen bland

de yngre om att deras handlingar påverkar människor i andra delar av världen ökar vikten hos dem

att både resonera och agera annorlunda.

Fokusgrupperna menar övergripande att människan har en viktig uppgift att ta hand om jorden

hon bor på. Detta problematiseras dock återkommande genom att tala om ansvaret som en svår upp-

gift. På samma sätt som informanterna menar att människan skall förvalta Guds skapelse handlar

Teologi för hela skapelsen också övergripande om detta. Till skillnad från fokusgrupperna tar boken

upp flera olika och tydliga teologiska argument för att ta hand om miljön och dessa är självklart

viktiga perspektiv i dagens teologiska diskussion. En orsak till att boken ger fler teologiska argument

än informanterna skulle kunna vara att boken har en annan avsikt. Boken har som avsikt att förmedla

en teologiskt grund för engagemang medan informanternas uppgift var att svara på moderatorns frå-

gor vilket inte alltid ledde till teologiska argument för att ta hand om skapelsen. Fokusintervjuerna

handlade snarare om informantens attityd, reaktion, lösning på och hantering av frågan. I diskuss-

ionen berikar boken med dess teologiska grund och intervjuerna med deras attityder, lösningar och

hantering av frågan varandra.

Både Teologi för hela skapelsen och informanterna talar om hur praktik och teologi hänger

ihop. Att teologin som uttalas bör forma våra praktiker. Informanterna menar att en teologi kring

skapelsen bör resultera i praktiker. Att teologi ibland enbart är en vision och en önskebild är kanske

38

godtagbart en period men om praktikerna under en längre tid fortfarande inte samspelar med teologin

är frågan om inte teologin är något annat än vi tror. Det svåra för informanterna i den specifika mil-

jöfrågan är att den konkreta lösningen alltid påverkar individen och kanske är det därför eko-teologi

och praktik inte alltid går hand i hand. Informanterna menar att lösningen på frågan nämligen inte

enbart är en lösning för politiker och globala företag utan också för individen. Lösningarna påverkar

inte bara alla individer utan alla delar av livet; hur människan rör sig, vad hon äter, vad hon har på

sig och vad hon konsumerar. Om Guds folk lär att miljöfrågan är viktig; att skapelsen är en gåva från

Gud som människan är satt att förvalta, vad innebär detta då i praktiken? Är hon beredd att leva som

hon lär? Eller behövs det en annan teologi så att risken för dubbelmoral minskar? Skulle teologin

kunna ändras av den anledningen att vi inte klarar att leva som vi lär? Om inte, hur skall vi undervisa

i frågan?

Och där står vi, med en tydlig teologi för hela skapelsen där människan är kronan på verket och

skapelsen en gåva från Gud i ena handen och ett västerländskt överflöd som är så långt gången att

vem som helst skulle kunna drunkna i svallvågorna av det i andra handen. Kollision uppstår. Enligt

flera av informanterna är Sveriges höga levnadsstandard ett problem för det globala välståndet på så

sätt att de rika upplevs leva på de fattigas bekostnad. Frågan är vad som behöver göras. Uttrycker

pingstteologi de konkreta svaren på frågorna? Uttrycker teologin en strävan efter en enkel livsstil,

efter hållbara färdsätt och god energiförbrukning? Jag tycker mig se i Teologi för hela skapelsen en

rörelse åt det hållet179 men boken får mig också som läsare att återkommande ställa följdfrågan; Hur?

Hur lever man Teologi för hela skapelsen? På denna avgörande punkt tycks pingstteologi i Sverige

ännu sakna tydlighet.

Det finns problem med att bli konkret. För vissa innebär det att ålägga varandra yttre regler. Ett

uttryck jag hört i samband med miljöfrågan är att ”vi inte får falla tillbaka i syndakatalogen igen.”

Men hur gör man teologi utan att konkret visa på rätt väg framåt? Författarna John Stott och Ruth

Valerio kan möjligen komplettera Teologi för hela skapelsen genom att svara på hur. Författarna

inspirerar läsaren att göra teologi till praktik. Längtan efter ett annorlunda liv och en hel värld ge-

nomsyrad av Gudsrikesprinciper gör sig hela tiden tydligt påmind. Stott och Valerio talar på ett radi-

kalt och kärleksfullt sätt om att leva. Saker som konsumtion, transportmedel och avfallshantering blir

därför viktiga konkreta samtalsämnen. Åtgärder som dessa återkommer i intervjuerna och är bra ex-

empel på sådant som teologin kan ta sig i uttryck i. Informanterna talar om att det är där individen

kan göra skillnad. Ett svar på konsumtionshetsen skulle enligt informanterna kunna vara gemensamt

ägande. En bland de yngre uttrycker: ”Och alla har allt för att man tänker; ´det behöver jag´. Men om

man istället skulle tänka; ja men vi går ihop några stycken och sen så lånar man det av varandra... det

179 Möller 2017, 139.

39

skulle minska rätt mycket konsumtion.”180 Transport blev en central fråga i de äldres samtal och nå-

gon nämnde minskning av flygande som en del av lösningen.181 Informanterna i båda grupperna talar

också om avfallshanteringen som troligtvis den vanligast och lättaste lösningen också en viktig del

på vägen framåt.182

Hos både författarna och informanterna finns en längtan efter att göra skillnad. En längtan som

för mig är uppmuntrande och inspirerande. Men min uppfattning av informanterna är att det är svårt

att gestalta detta i sitt eget liv av flera orsaker, bland annat avståndet till de drabbade. Tanken har

kanske slagit oss alla; ”Det drabbar inte mig.” Men tänk om vi skulle se vad våra handlingar faktiskt

gör. Det är kanske därför så många missionärer och hjälparbetare kommer hem och har svårt att hålla

tårarna tillbaka när de målande berättar om sina innerliga människomöten. Valerio skriver om att leva

nära människor med behov och hur det förändrar tankesättet. Och i samma mening tar hon upp pro-

blematiken med att avstånd gör det svårare att agera. Hon skriver: ”Connection leads to love, that

leads to action.”183 Och det är slående att jag är precis likadan; om någon utanför min lägenhet ropar

på hjälp är jag självklart där och hjälper till. Men om någon i Bangladesh svälter, vad rör det mig?

Det gör ont att det inte rör mig och insikten slår mig att jag behöver handla oavsett.

Visst är det lätt att göra företagen till de ansvariga i miljöfrågan men frågan är vad församlingen

har för roll att spela. Kan ett av grundproblemen handla om synen på församlingen och dess roll i

samhället. Vilken roll vill pingstförsamlingar ha? Önskar pingstförsamlingar att vara ett alternativ

behöver de vara en tydlig röst som internet ger konkret vägledning och uppmuntrar varandra till en-

gagemang. De behöver våga vara en röst som inte begränsas av rädsla att bli legalistisk utan en röst

som utmanar till engagemang för viktiga samhällsfrågor. Pingstförsamlingar behöver våga upp-

muntra människor till engagemang genom tydlig vägledning och inte enbart en teologi för hela skap-

elsen. Det är genom att vara en gemensam kraft som pingstförsamlingar kan bli en påverkanskraft i

samhället. I agenda 2030 beskriver Sveriges regering globala mål fram till 2030: ”utrota fattigdom

och hunger, stärka de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet för kvinnor samt skydda planeten”.

Ett mål som går helt i linje med Teologi för hela skapelsen.

Ingen av informanterna i någon av grupperna har hört undervisning explicit om miljöfrågan i

Trollhättans pingstförsamling. Möjligtvis något kort i förbifarten och på församlingens secondhand-

butik. På församlingens hemsida nämns miljön dock återkommande i samband med missionsarbetet.

Frågan är om undervisningen i församlingen avgör vart den är på väg och i så fall, vad undervisas

som vägen framåt och vad säger avsaknad av undervisning i en specifik fråga? En annan relevant

fråga i sammanhanget är vad frälsning innebär och vem frälsningen gäller? Är vägen framåt att pre-

dika frälsning endast för själar? Finns det någon annan frälsning? Om församlingens uppgift är att i

180 Intervju med de yngre 13 januari 2019, 22 & Se 2.3.1. 181 Intervju med de äldre 17 januari 2019, 37 & Se punkt 2.3.4. 182 Se avsnitt 2.3.3. 183 Valerio 2016, 226.

40

alla fall predika frälsning för själar, hur skall detta gå till om själarna inte överlever klimatförändring-

arna? En fjärde intressant fråga för framtida diskussion och forskning är om en undervisning som

lyfter upp och pekar på skaparen och Hans skapelse kommer dränka teologin om frälsningen för varje

människa?

Oavsett svaren på frågorna tror jag att om pingströrelsen i Sverige skall kunna vara en rörelse

som aldrig slutar växa behöver den vara en röst i miljöfrågan i Sverige 2019. Pingst förmår vara en

tydlig röst i samhället med en vacker grund att stå på. En grund som betonar skapelsens värde med

dess sprudlande växter och fantastiska djurliv. Men framförallt en grund som lyfter upp människan

och inte ser förbi att medmänniskor, om än långt borta, drabbas av västvärldens hantering i miljöfrå-

gan. Svenska pingströrelsen behöver fortsätta, som den tidigare historien så tydligt vittnar om, att

engagera sig för den utsatta och svaga människan. Och idag är några av de utsatta människorna kli-

matflyktingarna. Flyktingarna som kanske måste lämna den brunn som en svensk pingstvän tidigare

borrat. Så om vi vill se lite längre, sträcka oss ut till några fler, precis som så många pingstmissionärer

gjort förr behöver vi gå i deras fotspår men på nya marker. Jag vill sammanfattningsvis stämma in i

Daniel Alms ord utifrån Pingst FFSs framtidsvision: ”Berättelsen kan sammanfattas i ett långsiktigt

framtidsmål att Pingst skall bli kända för vår genuina kärlek till Jesus och människor, vara en tydlig

respekterad röst i samhället och en rörelse som aldrig slutar växa.”184

184 Pingst Sverige, Online: https://vimeo.com/245347177.

41

Kapitel 4: Slutsats

Syftet med uppsatsen är att svara på vilket förhållningssätt två olika generationer i en specifik för-

samling har till miljöfrågan och vad motiven bakom dessa är. Syftet är också att beskriva hur dessa

förhållningssätt relaterar till och möjligtvis kompletterar eller vidgar perspektiven i boken Teologi

för hela skapelsen samt annat relevant material från forskningsbakgrunden.

Resultatet visar att förhållningssättet både hos de yngre och äldre i Pingstförsamlingen i Troll-

hättan är förvånansvärt lika och båda grupperna är övervägande positiva till miljöengagemang. Ar-

gumentationen utgår i båda grupperna ifrån att förvalta Guds skapelse för skapelsens, skaparens och

människornas skull. Motiven bakom detta förvaltarskap handlar delvis om synen på Skaparen och

dennes kärlek till både sin skapelse och människorna. Skaparen är enligt informanterna en god Gud

som älskar det Han skapat och som gett människorna ett förtroende att förvalta detta. Förvaltarskapet

sträcker sig över både djur, växtriket och människorna. Människorna är skapelsens krona och ingår

självklart i detta förvaltarskap.

Några olikheter visade sig i intervjuerna. Dessa olikheter berör inte explicit teologi utan snarare

informanternas inställning och konkreta lösningar på miljöfrågan. I början av samtalet ifrågasätts

miljökrisen tydligare i den äldre gruppen medan man i den unga gruppen talar om krisen som själv-

klar. De äldre betonar dock transportproblematiken tydligt och de yngre nämner vikten av att påverka

politiska system. Den mest anmärkningsvärda och största skillnaden är att de yngre på ett tydligare

sätt än de äldre kopplar ihop frågor om rättvisa och miljö. De yngre relaterar återkommande miljö-

krisen till människor medan de äldre snarare relaterar miljökrisen till naturen och naturtillgångar.

Gemensamt för de båda grupperna är att de återkommande talar om problematiken med västerlän-

ningars överkonsumtion och höga levnadsstandard. En nyckel i båda grupperna till denna problematik

är därför en enklare livsstil och genomtänkt konsumtion. Grupperna talar också återkommande om

de praktiska tillvägagångssätten för en mer klimatpositiv livsstil och svarar delvis på frågan hur eko-

teologi bör gestaltas i livet. I resultatet visar alltså intervjumaterialet på flera konkreta vägar framåt

som på olika sätt i diskussionen kompletterar Teologi för hela skapelsen. De flesta av informanterna

vill engagera sig i frågan och talar om en praktisk teologi som får konsekvenser i livet. Av flera olika

anledningar blir det dock inte alltid som informanterna skulle önska. De nämner bekvämlighet, ansvar

och själviskhet som några av anledningarna. Anmärkningsvärt är att de inte nämner församlingens

ansvar utan ser företag och politiker samt individer som de viktiga aktörerna. Teologi för hela skap-

elsen breddar informanternas perspektiv och talar om pingströrelsen som en gräsrotsrörelse vilken

har brett kontaktnät och stor chans att påverka samhället kyrkan är en del av.

Teologerna John Stott och Ruth Valerio vidgar de konkreta perspektiven genom att värdera den

praktiska biten ytterligare. De svarar på frågan hur eko-teologi kan gestaltas i livet och vågar ta ett

steg framåt genom att undervisa i praktisk teologi. Josefsson uttrycker också i Teologi för hela

42

skapelsen att teologi och praktik hänger ihop och menar att det även bör göra det i denna fråga. Dock

menar jag att ett fortsatt samtal bör råda kring olika praktiska tillvägagångssätt och hur de skall till-

lämpas. Kanske är det en förutsättning för att pingstteologi inte enbart skall vara en grund att stå på

utan även något som får forma hela livet precis som Josefsson önskar.

43

Kapitel 5: Källförteckning

5.1 Tryckta källor Deane, Drummond. 2008. Eco Theology. London: Darton, Longman & Todd Ltd.

Gnanakan, K. 2008. “Creation & Ecology”. Sidorna 207-214 i GDOT. Redigerad av Dyrness, A Wil-

liam och Kärkkäinen Veli-Matti. Downers Growe: Intervarsity Press.

Josefsson, Ulrik och Wahlström Magnus (red.) 2017. Teologi för hela skapelsen. En studie om teolo-

giska grunder för engagemang i miljö och samhälle. Forserum: Stema Print.

Kvale, Steinar och Brinkmann Svend. 2015. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitte-

ratur.

Möller, Sven-Olof. 2017. ”Trosbaserade perspektiv på Agenda 2030”. Teologi för hela skapelsen.

Redigerad av Ulrik Josefsson och Magnus Wahlström. Forserum: Stema Print.

Prosén, Martina. 2017. ”Överflödande liv – holistisk soteriologi som motivation för sociopolitiskt

engagemang”. Teologi för hela skapelsen. Redigerad av Ulrik Josefsson och Magnus Wahlström.

Forserum: Stema Print.

Stassen, H. Glen och Gushee P. David. 2003. Kingdom Ethics. Following Jesus In Contemporary

Context. Downers Growe: Intervarsity Press.

Stott, John. 2010. The radical disciple. Some neglected aspects of our calling. Downers Growe: In-

tervarsity Press.

Sundqvist, Josephine. 2017. ”En kraft till förändring; kyrkans roll i ett globalt civilsamhälle”. Teologi

för hela skapelsen. Redigerad av Ulrik Josefsson och Magnus Wahlström. Forserum: Stema Print.

Svenska kyrkan. 2008. Interfaith Climat Manifesto. Uppsala: RK tryck.

Svensson, Oscar. 2017. ”Ett kungligt prästerskap; Pentekostal eskatologi utifrån ett ekologiskt guds-

rikesperspektiv”. Teologi för hela skapelsen. Redigerad av Ulrik Josefsson och Magnus Wahlström.

Forserum: Stema Print.

Valerio, Ruth. 2016. Just living. Faith and community in an age of consumerism. UK: Clays Ltd, St

Ives plc.

44

Waddell, Robby. 2010. “Apocalyptic sustainability. The Future of Pentecostal Ecology”. Perspec-

tives in Pentecostal Eschatologies. World Without End. Redigerad av Peter Althouse och Robby

Waddell. Cambridge: James Clark & Co.

Wenell, Fredrik. 2017. ”En pentekostal eckleseologi för hållbar utveckling”. Teologi för hela skap-

elsen. Redigerad av Ulrik Josefsson och Magnus Wahlström. Forserum: Stema Print.

Wesslén, Annika. 1996. Fokusgrupper: en bra metod i hälsoforskning.

Wibeck, Victoria. 2015. Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.

Lund: Studentlitteratur.

5.2 Otryckta källor Stacke, Erika. 2018. Tro om miljö. Examensarbete för kandidatexamen.

5.3 Online Online: http://www.ipcc.ch/news_and_events/docs/factsheets/FS_what_ipcc.pdf (Åtkomst 181116, 12.02)

Online: https://langham.org/who-we-are/about-john-stott/international-influence-2/ (Åtkomst 181116, 15.36)

Pingströrelsen i Sverige. Online: https://vimeo.com/245347177 (Åtkomst 190305, 15.11)

Pingstkyrkan i Trollhättan. Online: https://www.trollhattanpingst.se (Åtkomst 181212, 12.04)

Sveriges regering. Online: https://www.regeringen.se/49c2e4/globalassets/regeringen/dokument/fi-nansdepartementet/agenda-2030/att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckl-ing.png.pdf (Åtkomst 190318) Sveriges regering. Online: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (Åtkomst 181116, 12.35) Antal ord: 16 911

45

Kapitel 6: Bilaga 1, intervjuguide

Berätta hur samtalet kommer gå till

Uppsatsen: Min uppsats kommer handla om hur man i pingstkyrkan i Trollhättan förhåller sig till

miljöfrågan och som jag skrev kommer jag göra intervjuer med först er och sedan de äldre.

Gruppen: Jag har valt er för att jag tror att ni kan bidra med något i samtalet. Ni skall vara så ärliga

ni kan och beskriva gärna så bra som möjligt hur ni tänker. Ni får prata fritt utan att jag fördelar ordet.

Moderatorn: Jag kommer att delvis leda samtalet och då och då bryta in med nya frågor/infallsvin-

klar men syftet är att ni skall prata så fritt som möjligt utan mitt ingripande. Det bästa är om ni ställer

frågor till varandra och hjälper varandra framåt.

Tidsaspekten: Vi kommer samtala i ca 30 minuter sen tar vi en bensträckare på 10 minuter och sen

fortsätter vi samtala i 30 minuter till.

Öppningsfrågor

En faktafråga till var och en så att varje person får tala och göra sig hörd i gruppen.

- Vad har ni gjort precis innan?

Jag kommer sedan att fortsätta samtalen med att visa tre olika bilder med följdfrågan vad de tänker

på/känner när de ser dem.

- En bild på ett jordklot, en isbjörn och ett undernärt barn;

46

Introduktionsfrågor Introducera ämnet. Mer övergripande öppna frågor.

- Vad tänker ni på när ni hör orden:

o Miljö/miljökris

o Rättvisa

- Kommer du ihåg första gången du såg rapporter om miljö?

o Hur kände du då?

o Vad tänkte du då?

Övergångsfrågor Frågor om andra och undervisning

- Har ni hört teologisk/kristen undervisning/samtal om miljö?

o Vart?

o I vilket sammanhang?

o Varför talades det om det?

- Vad upplever/tror ni Bibeln säger om miljöengagemang?

- Vad upplever/tror ni din församling säger om miljöengagemang?

- Är miljöengagemanget i missionsarbetet viktigt?

47

Nyckelfrågor Personliga frågor

- Påverkar eran kristna tro ert miljöengagemang? Vilket ansvar har ni som kristna för miljön?

- Om ni skulle undervisa församlingen kring ett kristet förhållningssätt till miljö hur hade ni

undervisat?

- Visa ett citat/bild som har med rättvisa/enkel livsstil att göra. (Finns det andra frågor som blir

viktiga i samband med miljöfrågan?)

o Rättvisa

o Ett enkelt liv?

Avslutande frågor

En sammanfattning av samtalet görs av moderatorn och beskrivning av hur jag som moderator upp-

fattat samtalet och vilka viktiga aspekter som tagits upp och frågar:

- Har jag uppfattat det rätt?

- Har ni några ytterligare aspekter ni vill lyfta?

- Gå en runda där alla får säga var sin sista sak, vad de vill.

Slutfrågan

I slutfasen av intervjun ges en kort överblick över studiens syfte och avslutas med en sista fråga

- Är det något vi missat som du vill ta upp?

48

Kapitel 7: Bilaga 2, brev till informanter

Hej!

Här kommer ett något formellt brev eftersom jag skall få med all nödvändig information men ta detta

som en personlig inbjudan till dig för att du är du.

Jag studerar på Akademi för ledarskap och Teologi och skriver just nu en kandidatuppsats om relat-

ionen mellan teologi och praktik i en specifik fråga; miljöfrågan. Jag kommer att göra fokusgrupps-

intervjuer med sex stycken unga-vuxna som är medlemmar i Pingstkyrkan i Trollhättan. Jag gör detta

för att jag vill ta reda på hur dessa personer tänker kring frågan. Tillsammans kommer jag och de sex

personerna träffas ett tillfälle i januari. Detta kommer ske runt ett bort i caféet (troligtvis, beroende

lite på datum) i Pingstkyrkan i Trollhättan. Det kommer att vara ett samtal på ca 1-1,5 timme (med

plats för fikapaus). Jag kommer spela in hela samtalet med både ljud och bild. Jag kommer i efterhand

bearbeta materialet genom att transkribera ord för ord. Jag kommer använda mig av materialet för att

skriva resultatet i min uppsats. Efteråt kommer jag att radera både transkriberingen och inspelningen.

Det kommer vara enbart jag som författare som läser transkriberingen men uppsatsen kommer det

vara fler som läser. Intervjuerna är anonymiserade men det kommer framgå vilket kön personerna

har och vilken församling personerna tillhör.

Min fråga är alltså till dig om du vill vara med i denna fokusgrupp. Jag hade vart väldigt glad om du

ville vara med! (Du är utvald ;))