A mAgAzine for employees viD volvo lAstvAgnAr umeÅ ...A mAgAzine for employees At the tuve plAnt...

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt

europeAn mAnufActuringvolvo trucks

unDerhÅll tAs pÅ AllvArOmsorgsfullt underhålls- arbete ökar tillgängligheten i Hyttfabriken. Sid18.

gm AWArD till umeÅVolvo Lastvagnar, Umeå, fick GM Award för sin plastlackering. Sid 4 & 14.

kAlugA ÖkAr igenDet ser fortsatt positivt ut på den ryska mark-naden. Sid 11.

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr umeÅ

europeAn mAnufActuringvolvo trucks hytten

#3 2011

75.000 hytter per År!Med två tunga presslinjer har hyttkapaciteten i Umeå ökat till 75.000 hytter per år.

Vinnare är vi allihopa!sid 4

FVID GLOBAL MANUFACTURINGS ÅRLIGA MÖTE i slutet av maj offentliggjordes att fabriken i Umeå fått priset GM Award för "Share Best Practise – In line painting of plastic parts".

Målning av plastartiklar tillsammans med hytten är ett praktexempel på hur medarbetares innovativa idéer och det strategiskt långsiktiga arbetet kraftigt reducerat våra kostnader och gjort det möjligt att införa samma arbetssätt på andra fabriker – samtidigt som det också skapat en helt ny verksamhet med nya arbetstillfällen.

Tack till alla er som har haft idéer, drivit och genomfört denna förändring! Mycket bra jobbat med en fantastiskt uthållighet!

Efter lite drygt tre månader har jag hunnit heja på drygt 500 personer och har alltså 1500 kvar att träffa, jag ser verkligen fram emot dessa möten. Enda problemet är att det tar mycket längre tid än vad jag tänkt mig. Jag har också haft en hel del frågor att sätta mig in i samtidigt som vi har haft och har ett ansträngt produktionsläge.

För att skaffa mig en bild av hur man upplever att det fungerar på fabriken, vad fungerar bra och vad behöver utvecklas, har jag träffat och "intervjuat" chefer, ledare och fackliga representanter. Det mesta av materialet är sammanställt och nu återstår att identifiera eventuella "röda trådar".

Vi har nyligen fått resultatet från VGAS undersökningen. Svarsfrekvensen var 92 procent och Engagemang-index 71 procent. Tack för era svar och ert engagemang, nu gäller det för oss ledare att redovisa resultatet i våra grupper och efter semestern – vecka 35 – mer aktivt jobba med förbättringsåtgärder i våra lag. Här är det viktigt att alla aktivt deltar och bidrar med idéer och insatser!

De områden som identifierats som utvecklingsområden utifrån ett fabriksperspektiv är bl a vår vision, vårt sätt att kommunicera och vårt arbete med mångfald. Vi, ledningsgruppen, har påbörjat diskussioner om hur vi kan förbättra dessa områden.

När det gäller organisatoriska frågor kommer vi att tydliggöra roller och satsa på utbildning av bland annat Segmentssamordnare, SSO. Vidare förstärker vi VPS-organisationen med fler VPS- konsulter, detta för att ge verksamheten mer stöd och hjälp. Teknik- och underhållsorganisationen kommer att skiljas på och renodlas så att vi skapar förutsättningar för mer renodlat fokus inom respektive område. Nuvarande organisation kommer att gälla till årsskiftet.

Efter en intensiv och händelserik vår, med utmaningar i projekt, höga volymer och installationer är det dags för en välförtjänt semester.

Tack för er flexibilitet och era extra insatser när vi behövt dom som bäst! Nu är det dags att ladda batterierna inför höstens utmaningar!

Jag önskar er alla en skön och avkopplande semester, umgänge med familj, vänner och en hel del fysiska aktiviteter!

Trevlig sommar!

MONA EDSTRÖM-FROHM, PLATScHEFVOLVO LASTVAGNAR UMEå

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr, umeÅ


Innehåll #3 2011 3. VGAS med höga förväntningar 4. GM Award till Umeå 6. Vad gör de på Avdockningen10. Porträttet: Kenneth Salomonsson16. Trainees lär sig massor 22. Koldioxidutsläppen minskar24. Kapacitet 201028. Kunden i främsta rummet 34. Motion för livet 38. Kort & Gott 40. Mitt Jobb: Annica Ögren

HYTTENHytten är en intern tidning för anställda inom Volvo Lastvagnar, UmeåAnsvarig utgivare: Thor PerssonRedaktör: Thor Persson tel. 7320, [email protected]åd: Thor Persson, Denny WesterlundFoto: Gösta Wendelius, Denny WesterlundLayout: OrdbankenTryck: Original, UmeåUtgivningsdag: 8/7 2011

2 Hytten #3 2011

leDAreGrattis Umeå-fabriken!

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt europeAn mAnufActuringvolvo trucks

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr, umeÅeuropeAn mAnufActuringvolvo trucks

#3 2011 Hytten 3

VGAS med höga för- väntningarResultatet från årets VGAS – Volvo Group Attitude Survey – är klart. Volvo Lastvagnar, Umeå, hade en svarsfrekvens på 92 % och ett EEI-utfall på 71 %.

– Nu ska vi ta hand om materialet och beakta de höga svarsfrekvensen, hälsar Lena Lejon, VGAS-ambassadör.

VGAS skapar ett underlag för att tillsammans kunna arbeta aktivt med förbättringar. I resultaten får vi också konkreta förslag på hur vi kan arbeta med frågor som ökar engagemanget hos medarbetarna.

Den nya VGAS-leverantören Kenexas verktyg är lätthanterligt och stöttar arbetet med resultatet. Det är även en fördel att ha 14 miljoner svar i Kenexas svarsbank som vi kan jämföra våra resultat med.

– Ledarna och grupperna får mer användbara analyser och jordnära råd om hur de kan jobba för att öka engagemanget, d v s vad som är viktigt just för sin egen grupp eller arbetslag, menar Lena Lejon..

EN NYHET I VGAS är att vi mäter medarbetarnas engagemang, som redovisas i form av EEI (Employee Engagement Index). Medarbetarengagemang är en kombination av nöjdhet, åtagande, stolthet, lojalitet, en stark känsla av personligt ansvar, och en vilja att vara företrädare för företaget.

– Våra medarbetare har visat stort engagemang bara genom att svara på undersökningen, säger Lena Lejon och fortsätter:

– Vi har den högsta svarsfrekvensen i hela EM. Det ger i sin tur höga förväntningar på uppföljning och en hög risk för besvikelse om vi inte respekterar resultatet.

– Detta ställer höga krav på våra chefer, men också på våra medarbetares delaktighet i att tolka och arbeta vidare med resultatet, säger Lena med eftertryck.

Resultatet av VGAS visar vad gruppen tycker, nu startar arbetet med att ta reda på varför de tycker som de gör

– Jämför det med att du tar feber och har feber, men du vet inte vad som orsakar den – ett virus, en infektion, något annat? Därför är det viktigt att ta reda på den egentliga orsaken, förklarar Lena.

FÖR ATT ARBETET MED VGAS skall bli riktigt bra krävs att både chef och medarbetare förbereder sig genom att gå igenom och tolka resultatet.

– Återkopplingen till medarbetarna är viktigast i VGAS, fastslår Lena vidare..

Trots semestertider är målsättningen att alla medarbetare ska ha fått ta del av grupps resultat innan semestern.

Våra chefer har fått utbildning i och förslag på hur återkopplingen och arbetet i grupperna kan gå till. I det förslaget ingår att resultaten presenteras innan semestern på gruppmötet samt att VGAS-rapporten är tillgänglig fram till vecka 35 då tanken är att hyttfabriken i Umeå ska avsätta två timmar för att arbeta med VGAS.

Huvudsyftet med återkopplingen är att med-arbetare och chef ska gå igenom resultatet och ha en dialog om hur de kan förbättra engagemanget.

– Utfallet från den dialogen ska bli en handlings-plan med aktiviteter som kan leda till att med-arb-tarnas engagemang förbättras. Cheferna har ansvar för att planera och genomföra återkoppling. Som stöd har de alla HR Business Partners, tillika VGAS ambassadörer.

Som medarbetare på Volvo Lastvagnar, Umeå, har alla ett ansvar att delta i arbetet med själva resultatet.

– Ja, vi vill ju tillsammans hitta vägar till ständiga förbättringar, hitta nya idéer som alla kan bidra till att föra in i verksamheten! l

– Vill man ha ett klokt svar,måste man också kunna fråga klokt.

Johann Wolfgang von Goethe

Volvo GroupAttitude Surveyi korta dragHär är de övergripande resultaten från årets VGAS-undersökning. EEI står för “Engagement Employee Index” – och är ett mått på Volvo-medarbetarens engagemang:

EEI Volvo Lastvagnar 79 % Global Manufacturing 78 % Umeå 71 % Gent 81 % Tuve 65 % Kaluga 84 %

Svarsfrekvens Volvo Lastvagnar 92 %Global Manufacturing 91 % Umeå 92 %Gent 88 % Tuve 86 % Kaluga 91 %

Alexander Kashanifar, produktionsledare, och Christer Göransson, medarbetare på Monteringen, samtalar om årets VGAS…

Volvo Lastvagnar, Umeå, fick ett bra utfall i årets VGAS-enkät. Lena Lejon, HR Business Partner och vår VGAS-koordinator, delar med glädje med sig av resultaten.

– Diskussionerna startade i mitten av 1990-talet efter lanseringen av Volvo FH-lastbilen. Hela det nya målerikonceptet har varit en flerstegsraket som genomförts via ny förbehandling, grundlack, täcklack för att avslutats med målning av plastdetaljer.

Nu är allt på plats, säger Hans Wenngren som varit en av dem som lagt fast strategin för att utveckla målningsprocessen i Umeå.

INFÖR INVESTERINGEN i ett nytt måleri i Umeå genomfördes en marknadsundersökning i Europa, för att utreda framtida kundkrav inom lackeringen. Den visade att Volvos kunder i allt större omfattning krävde högre finish och ett större utbud av metallic-lack och kulörer med klarlack.

Undersökningen visade också att det fanns ett stort behov att förbättra den visuella kvaliteten, särskilt samstämmigheten mellan hytt och plastartiklar.

– Tidigare fanns klagomål från kunder på kulöravvikelse mellan hytt och plastartiklar. Två tredjedelar av Volvos Lastvagnars garantikostnader för ytbehandling var direkt relaterade till plastartiklar. Vi var tvungna att göra någonting och den enda lösningen som kunde förbättra kvalitetsresultatet mot kund och klara våra miljöambitioner var att

4 Hytten #3 2011

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ


Hyttfabriken i Umeå har under det senaste året slutfört satsningen på målning av plastartiklar.

Satsningen i Umeå har nu också belönats med GM Award för ”Share Best Practice”.

– Vi är mycket glada och stolta för att vi uppmärksammats för denna kloka och lyckosamma satsning i Umeå, säger Mona Edström-Frohm, platschef vid Volvo Lastvagnar, Umeå.

Volvo Lastvagnar har under de senaste sex-sju åren satsat cirka en miljard i ett helt nytt Måleri vid hyttfabriken i Umeå. Den nya grundlacken togs i bruk för sex år sedan och den nya täck-lacken för snart fyra år sedan. Ifjol infördes det tredje och sista steget, med att måla plastartiklar.

Ända sedan arbetet startade med att bygga de nya grund- och täcklackslinjerna har tanken varit att förbereda måleri-processen för att lackera plastartiklar tillsammans med hytten.

Ett flertal alternativ utreddes om hur detta kunde göras möjligt.

VPS i plast-målning

Volvo Production System består av ett antal princi-per och verktyg:– VSM (Value Stream Mapping) – Teamwork– Eliminera/minimera onödigt arbete– Minimera buffert– Materialförsörjning– Bygga-in-kvalitet–Just-in-time

Ove Börjesson, VPS-koordinator inom European Manufacturing, poängterar att principer och verktyg inom VPS används i projek-tet Plastmålning i Umeå:

”Vi har genomfört Value stream mapping (VSM) i Umeå för att optimera materialförsörjning och logistikupplägg för att minimera buffertar och leverera Just-in-time (JIT) till våra slutmonterings-fabriker i Gent, Tuve och Kaluga”.

”Genom att måla plastartiklar tillsammans med hytten förbättrar vi kvalitetsutfallet och bidrar till principen ”Bygga-in-kvalitet”.

”Med hjälp av teamwork och tvärfunktionellt arbets-sätt mellan EM-fabrikerna har vi fått ökad förståelse för våra processer, vilket lett till en bättre helhets-lösning”.

”Totalt handlar det om 20 olika plastartiklar per hytt som ska hanteras i måleriprocessen och därför måste vi ha ett robust materialupplägg enligt VPS.”

GM Award till Umeå!

Jubel för GM Award! Det är många som bidragit till att plastmålningskonceptet blivit en sådan framgång att vi fick GM Award-priset. Mona Edström Frohm, platschef och Hans Wenngren, projektledare jublar ikapp tillsammans med ett segerrusigt gäng på Loading och Unloading.

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucks

– Belöningen efter att ha gjort något riktigt bra,det är att ha gjort den goda saken.

Ralf Waldo Emerson

#3 2011 Hytten 5

lackera plastartiklarna tillsammans med hytten, förklarar Hans Wenngren, som är processansvarig för ytbehandling inom Global Manufacturing och stationerad i Umeå.

– Det ligger oerhört mycket ”tänk” bakom processen att måla plastartiklar tillsammans med hytt, poängterar Hans Wenngren.

Den stora utmaningen var att göra en miljard-investering i ett nytt måleri för bara hytter

GM Award till Umeå! 3tekniskt avancerade målningsutrustningar som t.ex. högrotationsklockor och elektrostatisk målning.

– Tillsammans med införandet av vattenbase-rade färgmaterial har det blivit svårare att matcha olika kulörer med varandra, samtidigt som det blivit mer kostsamt, förklarar Wenngren.

Med denna bakgrund var det inte svårt för GM//EM-ledningen att fatta det strategiska beslutet att samlackera hytt och de plastartiklar som har den största kostnaden och kvalitetsproblemen.

De lägre kostnaderna för att lackera plast och plåt vid ett och samma tillfälle, tillsammans med lägre garantikostnader, är ett av flera goda exempel på hur industrisystemet kan jobba med s k Right Sourcing. Plastmålningen i Umeå var en insourcing från en extern leverantör som även lett till en lägre global miljöbelastning.

FÖR LASTBILSKUNDERNA har samlackeringen inneburit att kulöravvikelsen minskat, vi har fått en mer homogen lackering och ett bättre totalintryck av hela Volvo-lastbilen.

Fördelarna för företaget är att hyttfabriken använder bara ett färgmaterialsystem som gör att färgen på plast och stål åldras likvärdigt, samtidigt som själva måleriprocessen blivit billigare.

I korthet kan fördelarna sammanfattas så här:

• Förbättrad kvalitet

• Bättre finish

• Lägre produktions- och garantikostnader

– För Volvo Lastvagnar har kostnaderna för plastmålning minskat med 100 miljoner kr per år, en enastående stark rationalisering, slutar Hans Wenngren. l

De tre stegen i plastmålningenAllting har en historia. För att minimera riskerna, när plastlackeringen skulle flyttas från nuvarande underleverantör till Måleriet i Umeå, delades införandet upp i tre steg. Steg 1 var kopplat till hyttmonteringen, steg 2 var de artiklar som sitter på sidan av hytten och steg 3 var de artiklar som sitter i nedre fronten.

– Alla tre stegen berörde plastartiklar som går under namnet klass 1. Det är plastdetaljer som vi ställer de högsta kvalitetskraven på, förklarar Hans Wenngren.

Följande artiklar ingick i de olika stegen i projekt ”Plastmålning i Umeå”:

Steg 1: (2008) Frontlucka, backspegelkåpa, solskydd och smutsavvisaren för FH

Steg 2: (2009) Dörrförlängare, framskärm och sidoluftriktare

Steg 3: (2010) Nedre grill, lamphus, blinkershus, stötfångare, insteg och spoilerkit

Johannes Asplund:– Det verkar vara ett fint pris, jag hade hört det viskats om att vi fått priset.

Ann Bergkvist:– En tung pjäs att hålla i. Roligt att uppmärksammas på det här viset.

Jonas Wester:– Jag är ju nyanställd så jag fick veta först idag att vi fått ett pris!

men som senare skulle kunna konverteras till att även innehålla plast – utan att tappa i kvalitet och kapacitet samt vara utformad för att klara en utveckling för de kommande 10-15 åren!

– Vi planerade anläggningen utifrån några tänk-bara framtidsscenarier. Resultatet blev en anlägg-ning som är uppbyggd på några få grundmoduler och som med planerade modifieringar klarade ett införande av plastartiklar med bibehållen kapacitet….

ANLEDNINGEN TILL att det har uppstått skillnader på kulören mellan metall och plast är naturligtvis många, men den avgörande har varit att lackeringen skett i två, geografiskt skilda processer som har varit oerhört svåra att samordna och gemensamt optimera. Även utvecklingen på miljösidan har resulterat i mer

6 Hytten #3 2011

Avdockningen har de flesta hört talas om, men många kanske undrar – vad gör dom där egentligen..?

Ja, Avdockningen är det sista arbets-området i Måleriet innan Volvo-hytten går vidare för att inredas och monteras.

– Vi gör hytten färdig för montering. Först får vi hytten från tätningslinjen för att sätta på lister på kulörhytter, sedan kommer den tillbaka färdiglackerad i kundens kulör och med alla plast-detaljer på plats, berättar Anders Strömdahl, produktionsledaren.

Hyttfabriken i Umeå består av fyra driftområden och en rad olika stödfunktioner. Inom driftområde 4 – Måleriet – finns olika arbetsområden och ett av dessa är Avdockningen.

Här arbetar idag 48 medarbetare fördelade på två skift, plus ett litet nattskift med sex personer.

– Jag upplever Avdockningen som ett väldigt glatt gäng och som alltid vill göra sitt bästa, säger Anders och fortsätter med en liten reflektion.

– Jag har varit på en del arbetsplatser tidigare, men här hände det vid ett tillfälle att jag för första gången blev utskälld av medarbetarna för att det fanns för lite att göra… det säger väl det mesta om det här gänget..?!!

Med denna lilla reflektion vill produktions-ledare Strömdahl låta oss förstå att Avdockningen har förstått att allt bygger på samarbete med ett gemensamt mål att få ut hytterna på bästa sätt.

OLIKA PROCESSER Vad gör man då på Avdockningen..? Processområdet är indelat olika mindre områden enligt följande:

• Bonkline – här sätts lister på alla kulörhytter.

• Plockline – här plockas plastdetaljerna av från hytten.

• Frontluckan – här skruvas gångjärn och lås fast på frontluckan.

• Dockningen – här byts de långa skidden (undereden) på 4,1m till transport- skid med hjälp av en kran.

Vad gör dom på Avdockningen?!



• Skyltar – här sätts alla identifikationsskyltar på plats.

• Slutkontroll – här skruvas frontluckan på plats samtidigt som en sista slutkontroll görs på förutbestämda punkter.

– Dessutom har vi också två gaffeltruckar som hanterar skid (underreden) både utom- och inomhus, påpekar Anders.

FÖRÄNDRINGSARBETET STARTADE

Under hösten 2010 startade ett förändringsarbete på Avdockningen i samband med införandet av Volvo Production System (VPS). VPS-arbetet med sina principer, moduler och verktyg har tagits emot mycket väl av både ledare och personal.

– Vi började med att utforma ett eget Processteam, vilket innebar att Frontluckan och Avdockningen blev ett Processteam. Vi har också infört Segment-samordnare med mycket gott resultat och inte minst FU, dvs förebyggande underhåll, som fått en flygande start och som snart, hoppas jag, kommer att landa i något värdefullt, säger Anders.

På Avdockningen har man numera också ett teamcorner med statustavla, där alla kan se hur det går för hyttverksamheten.

– Just nu har vi också utsett stationsansvariga som nu ska jobba med att få ordning på våra stationstavlor. Vi kommer även att införa vice segmentsamordnare på Avdockningen, förklarar Anders, som lovar att det dessutom kommer att bli extra fokus på 5 S.

– Nu har vi samma arbetssätt inom hela hyttfabriken och med STM-konceptet, som är ett mycket fungerande instrument, kan vi hålla uppe farten i förändringsarbetet..! l

Tre röster frånAvdockningen

Elin Hurme:– Jag tycker vi har lätt att få gehör för våra synpunkter på avdelningen. Vi saknade en toalett för damer och tog upp frågan på ett gruppmöte – nu har vi ”vår” toalett.

Lars Eriksson:– Vi hade en några synpunk-ter på upplägget när vi bygg-de om här på Avdockningen och jag tycker nog att man lyssnade på oss.

Patrik Forsberg:– Jag trivs bra på Avdock-ningen. Bra arbetskamrater och bra stämning. Sedan är det ett jämt arbetstempo så att det flyter på bra.

Volvo-hytten lyfts från 4,1 meters-skid och flyttas sedan över till omdockningen till höger. Där får hytten sitt transportunderrede för vidare färd ut i Europa.

Plockningsstationen, eller Plockline som den kallas, är platsen där vi plockar av färdigmålade plastdetaljer. Dessa bipackas inne i hytten, som sedan transporteras till våra kunder.

#3 2011 Hytten 7


– En snickare hade svårt att montera ett skåp.Inför Gud och IKEA är vi alla lika.

Bo Bergman

Anders Strömdahl, (tv), Produktionsledare på Avdockningen, samtalar med Mathias Kemi om de förbättringar som gjort att arbetet löper smidigare...

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt




enkÄtVad har du för semesterplaner?

8 Hytten #3 2011

Från Lloyds till Bureau Veritas

Göran OlofssonTO2 Verktygsunderhåll– Det enda som är planerat är en tur till Söderhamn. Jag har tittat på bilder och broschyrer därifrån och det verkar vara jättefint där.

Jessica MolinDO4 Bättringen– Jag är nyanställd och fick 10 betalda semesterdagar. De dagarna kommer jag att spendera ute på havet i båten och njuta av vädret.

Torbjörn Norell TO2 Produktionsteknik – Vi tänker åka till S:t Annas skärgård och tälta. Resten av semestern är vi i stugan i Brednoret – och så ska vi fiska lite i Örträsk.

Christoffer RubinssonDO3 Robotoperatör– Det är en öppen fråga... Det lutar åt att vi åker iväg till Norge för att fiska. Sedan hänger det mycket på vädret vad vi kommer att göra.

Richard EdlundDO5 Segment 8– Jag har en bil som måste fixas. Och jag ska försöka hinna med att ta MC-kortet också. Sedan blir det mycket longboard- och skateboardåkande.

Volvo Lastvagnar har bytt externt certifieringsorgan som ska hjälpa oss att uppfylla Kvalitet och Miljö!

Istället för Lloyd’s Register Group kommer nu Bureau Veritas att göra revisioner i hyttfabriken i Umeå.

Den 22 och 23 november 2011 kommer två revidörer från Bureau Veritas för första gången till Umeå.

– Besöket är en del av EM:s totala revision som innefattar Kaluga, Gent, Umeå, Tuve och huvudkontoret i Göteborg, säger Christer Norman, internrevisor på vår Kvalitetsavdel- ning.

Bureau Veritas har 48000 anställda på 930 kontor i 140 länder och är

noterat på Euronext på Parisbörsen. De har 400.000 olika kunder eller klienter som det heter.

– De har anor ända från år 1828, och är världsledande inom bedömning av överensstämmelse och certifiering, berättar Christer.

Volvo Lastvagnar köper Bureau Veritas tjänster för att hjälpa oss förbättra våra prestationer och säkerställa att vår produkt, infrastruktur och våra processer uppfyller standarder och föreskrifter, när det gäller kvalitet, hälsa och säkerhet, miljöskydd och socialt ansvar. l

Därför har vi våra revisionerMånga kanske undrar varför det är så viktigt med interna och externa revisioner, men här kommer ett axplock om vad revisioner bidrar till:

• Erhålla och upprätthålla en licens/certifikat att driva vår verksamhet i utvalda länder där vi verkar• Skaffa oss en konkurrensfördel genom certifiering• Skydda vårt varumärke• Säkerställa överensstämmelse med regler och normer• Identifiera och minska risker genom hela produktionen och uppbyggnad och livscykeln för produkter, utrustning eller tillgångar.• Identifiera och minimera onödiga kostnader• Bidra till hållbar utveckling• Bedöma om vi uppfyller våra tekniska krav• Bedöma miljö och kvalitetsprestanda, tillförlitlighet av anläggningar, utrustning och processer• Granska prestanda och kvalitet av produkter och processer• Identifiera och sprida bästa praxis

Christer Norman är internrevisor på hyttfabriken i Umeå

#3 2011 Hytten 9


Sommaren 2009 kom kallduschen. Finanskrisen kom och conny Nordin fick lämna Volvo Lastvagnar efter 13 år.

– Då tog jag chansen att utbilda mig i transportledning och logistikutveckling, säger conny, som idag är tillbaka, bl a med en ergonomiutredning för hyttfabriken.

Conny Nordin började på Volvo hösten 1997 som truckförare på Logistik i UB-fabriken. Under 11 år arbetade han medvarierande arbetsuppgifter inom material-hantering. Han har även jobbat som skydds-ombud i fem år. På hösten 2008 gick Conny in i projekt ”Kapacitet 2010” på heltid, där han bl a tog hand om arbetsmiljöfrågor.

Sommaren 2009 fick Conny och många Volvo-iter lämna företaget efter varsel om uppsägning. Då tog han chansen att söka en tvåårig utbildning – Transportledning och Logistik- på Liljaskolan i Vännäs.

– Mitt intresse för logistikutveckling tog fart i ”Kapacitet 2010”, säger Conny.

Kunskap förde connytillbaka till Hyttfabriken

UTBILDNINGEN VAR UPPDELAD i block med ämnen som företagsekonomi, miljökunskap, transportledning, engelska, organisation och ledarskap, projektledning och logistik. Några blocken avslutades med praktik – och Conny fick göra sin på hyttfabriken i Umeå hos Christer Volny på Materialstyrningen.

– Han bad mig göra en ergonomiutred-ning enligt de direktiv som finns i VPS Guidelines, berättar Conny.

VPS Guidelines med tillhörande mall och Volvo Standard Ergonomi är hjälpmedel inom materialhanteringen. Syftet är att få Volvos fabriker att arbeta på ett likartat sätt.

– Min rapport visar hur väl ergonomin för operatörerna på Monteringen och i Kaross-fabriken på Volvo Lastvagnar, Umeå, överensstämmer med de mål som dessa två hjälpmedel pekar ut, förklarar Conny. RAPPORTEN PRESENTERAR tre vägledande punkter:

• Klargör och anpassa VPS Guidelines kriterier och mål

• Minimera och slimma lyfthjälpmedlen

• Glöm inte bort totalkostnadsperspektivet!

– Insikten att man är okunnig,är ett stort steg mot kunskap.

Benjamin Disraeli

När Conny Nordin gjorde själva kartlägg-ningen, kom en del frågor från operatörer och truckförare. Frågorna handlade i stort sett om varför Volvo Lastvagnar ska arbeta enligt VPS-principerna.

Varför ska vi packa om materialet? Varför ska vi kit-packa materialet? Vad är vinsten med VPS? Vad är skillnaden mot hur vi jobbade förut?

– En oförstående operatör, truckförare, tekniker eller produktionsledare skapar ofta en negativ och smittsam grundsyn. För att undvika detta och istället skapa en positiv syn på VPS, borde vi fokusera ännu mer på utbildning samt kommunicera mera, konstaterar Conny Nordin, som i stort menar att VPS Guidelines är ett bra hjälpmedel för att effektivisera och förbättra operatörernas arbete.

– Men eftersom riktlinjerna gör att många synliga kostnader flyttas bakåt till andra led i materialhanteringen, måste vi bli bättre på att förklara fördelarna på ett bra sätt.

Conny Nordin menar att en visualisering, där företaget visar resultatet före och efter införandet av VPS, också vore på sin plats.

– Med ett helhetsperspektiv kan man visa att de förändringar som införts, gett ett positivt resultat i slutändan…

KONTENTAN av Connys resonemang utmynnar i följande råd till Volvo Lastvagnar, Umeå:

• Gemensamt arbete för gemensamma mål

• Fortbilda nyckelpersoner i Volvo Production System (VPS)

• Visualisera VPS fördelar genom före/efter bilder

Med ergonomiutredningen i ena handen är nu Conny Nordin tillbaka på hyttfabriken. Under sin praktik sökte han tre högintressanta jobb och blev erbjuden anställning på samtliga!

– Jag valde Volvo, då jag vet att det i grunden är en bra arbetsplats, avslöjar Conny, som numera jobbar som planerare på DO2 tillsammans med Ulla Lindqvist.

– Nu ska vi planera produktionen enligt VPS, och det kommer att bli en stor utmaning!!! l

Conny Nordin visar upp den ergonomiutredning han gjort enligt VPS guidelines när han gick sin utbildning på Liljaskolan.

10 Hytten #3 2011


europeAn mAnufActuringvolvo trucks portrÄttet

Kenneth slutar med IT, satsar på barnbarn istället!

– Det fanns en terminal på UC (Måle-riet). Jag satt och knappade in rätt kulör mot varje tillverkningsnummer så att man kunde fråga på denna vid måleri.

Även nere på Monteringen fanns ett stort åbäke som präglade chassienummerskyltar ”VIN-plates”, som sattes fast på varje hytt innan dessa skickades in på montering.

– I mitten av 90-talet kom persondatorn med helt nya grafikmöjligheter i Windows-miljö.

Allt eftersom kom nya system att byggas i den miljön. Detta gällde speciellt funktioner och system som skulle stötta produktion. Samtidigt avtog utvecklingen i stor-datorn = mainframe. Det fanns en idé om att dessa skulle avvecklas relativt snabbt.

– Men verklighten har visat att dessa har blivit långlivade och svåra att ersätta, konstaterar Kenneth.

Vid millennieskiftet beslöts att våra sys-tem skulle samordnas. 80 procent av GM:s (Global Manufacturing) IT-system skulle vara gemensamma 2005.

– Men det har gått tyngre än de trodde, konstaterar Kenneth.

Än kan vi se att vi har många år framför oss innan dessa mål uppnåtts. Det gäller inte minst hyttfabriken i Umeå. VILL GÖRA ALLT

Vår fabrik är den överlägset mest automa-tiserad i koncernen, vi har många lokala system, och dessutom pågår ständigt projekt som också de kräver lokala lösningar.

– Det finns många lokala system och det kan vara jobbigt att förklara vårt beroende av dessa system för andra i koncernen.

Byråkratin har också ökat i samband med 80-procentmålet och globaliseringen av beslutsfattandet.

– Det är omständligare att etablera ett ärende nu än förr, säger Kenneth Salomons-son bestämt och ger som exempel att det inte alltid är så lätt att veta vilka som är inblandade och hur besluten ska tas.

Främst vill Kenneth – i rollen som pensionär 1,5 år i förtid – nu umgås med sina fyra barnbarn och fortsätta pyssla med stugprojektet. Men det kommer naturligtvis också att ges tid till ett visst filosiferande.

– Jag vill hinna med allt jag har ogjort, och framför allt umgås med barnbarnen som är mellan sju och elva år, avrundar Kenneth Salomonsson. l

En gång i världen läste Kenneth Salomonsson till byggnadsingenjör. Men slumpen gjorde att han i stäl-let för att bygga hus och fabriker hade en minst sagt aktiv roll i hyttfabriken IT-utveckling.

Byggtalangerna sparar han till sommarstugan i Öre.

– Ett projekt jag jobbat med sedan 1986, ler IT-samordnaren Kenneth.

– Det var på hösten 1972 jag började på Volvo, minns han. Egentligen hade jag andra funderingar, Jag hade alltså läst till byg-gingenjör i Skellefteå och läste vidare på uni-versitetet. Jag råkade väl komma till Volvo lagom, mitt i någon anställningsdrive och fick jobb på Detaljen, där jag bl a arbetade vid gradsaxarna.

På den tiden var vår fabrik, precis som de flesta verksamheter, en öken IT-mässigt.

– Jag hamnade så småningom som någon sorts trainee på Planeringen och efter-som inga IT-system fanns togs det beslut att vi skulle utveckla egna system. Och de första behoven vi kunde se fanns på planeringen och på ekonomiavdelningen.

UTVECKLING Den tid vi nu pratar om är slutet av 70-talet:

– En kort period delade vi faktiskt på IT-resurserna med slakteriet, minns Kenneth Salomonsson. Det var hela tiden en process, där nya möjligheter prövades:

– Går det att göra något system på de här manuella uppgifterna?, var frågan vi ständigt ställde.

Stordatorer var på den tiden kärnan i alla tillämpningar.

Ett av de första systemen mot produk-tion var på gamla måleriet, Man ville veta vilken kulör man skulle måla respektive hytt i.

Tillfälligheter gjorde att byggnadsingenjören Kenneth Salomonsson hamnade på Volvo Lastvagnar, Umeå. Där formade tillfälligheter om honom till IT-samordnare. Som nybliven, förtida pensionär hoppas han få många tillfällen att umgås mer med barnbarnen

Högt engage-mang inom EMÅRETS VGAS är nu ge-nomförd. Målsättningen var att få medarbetarna inom Volvokoncernen att uttrycka sina åsikter rö-rande det dagliga arbetet. Svarsfrekvensen för EM slutade på 89 procent.

– Detta är ett fantas-tiskt resultat med tanke på att alla fyllde i under-sökningen elektroniskt på datorer för första gången, säger Helena Berlin, Global Process Manager för VGAS.

Resultatet för hur en-gagerade medarbetarna är (EEI) visade på högt en-gagemang inom EM med 74 procent, vilket ligger över den globala normen på 68 procent. Nästa steg blir för cheferna att diskutera resultaten med sina team och tillsam-mans bestämma vilka områden som man ska fokusera på.

– Uppföljningsverktyg finns till hands för att hjälpa oss i rätt riktning för att förbättra engage-manget ytterligare, säger Helena Berlin. Alla kan bidra till detta genom att aktivt delta i feed-back-mötena. Teamen kommer sedan att arbeta med sina prioriteringsområden under resten av året. lKARIN MONDET LARSSON

Kalugafabriken har nu producerat lastbilar i två år, år som präglats av kraftig tillväxt. Nu bygger de cirka 600 anställda 18 Volvolast-bilar om dagen, men produktionen ska ökas ytterligare nästa år. Sedan starten har cirka 3 000 Volvolastbilar byggts här.

Positiva toner i Kaluga

– VI HAR ÖKAT STADIGT hela tiden, både i antal medarbetare och i produktionstakt, men nu har vi nått en stabilare process och fått mer av ett lugn över fabriken, säger fabrikschefen Marita Finderup. Det börjar nu bli så att vi har fler vana medarbetare än helt nya, och det är skönt. Och det har gått flera månader sedan förra taktökningen, så vi är i någon sorts normalläge för tillfället.

I september 2010 dubblades produktionstakten från sex bilar om dagen till tolv. Nästa taktökning skedde i januari i år, då man började producera 18 bilar per dag. Dessutom har nya medarbetare anställts och utbildats i en strid ström, bland annat till ett kvällsskift. I genomsnitt har anställningstakten varit 10-15 personer i veckan det senaste året, men nu är man nere på cirka fem nyanställningar per vecka.

Tack vare god framförhållning och investeringar i utbildning för medarbetarna har rekryteringen fung-erat bra, trots den konkurrens som finns från andra fordonsfabriker i området.

– Kalugafabriken har också fått en större stabili-tet i både logistiken och produktionen nu, säger Jan Ohlsson, chef för EM (European Manufacturing). Omkring 25 trailers kommer varje dag till Kaluga

med material. Sedan vi fick tullklarering inne på fabriksområdet har ledtiderna kortats, eftersom vi slipper en omlastningsstation, den som tidigare var i tullen.

Idel positiva toner i Kaluga, alltså. Och den goda trenden ser ut att fortsätta. Nu planeras för taktökningar i september i år (till 24 bilar/dag) och därefter i januari och april 2012, då man successivt planerar att införa 30-takt.

– Vi har fortfarande så mycket beställningar att en del av bilarna måste tillverkas i Tuve och Gent, säger Marita Finderup. Nu försöker vi öka produk-tionstakten så att den ska hamna i jämvikt med marknadstakten – vårt mål är att kunna producera det som behövs för att möta efterfrågan på den ryska marknaden. Den efterfrågan ser fortsatt bra ut, och vi tror att den inom kort kommer att ligga på 3 700 lastbilar per år.

– Vi ser väldigt positivt på den ryska marknaden och situationen där framöver, säger Jan Ohlsson. Nu tittar vi också på hur vi ska kunna köpa mer mate-rial i Ryssland samt även eventuellt tillverka artiklar och komponenter i landet, för att stärka vår position ytterligare. lLENA M FREDRIKSSON

Kalugafabriken har utvecklats och vuxit kraftigt under sina två år av lastbilsproduktion. Nu tillverkar man 18 Volvo- och sex Renaultlastbilar här varje dag. Man har också gått in i komplettbils-segmentet och samarbetar med RTO-avdelningen på Tuve, som konstruerar koncepten för till exempel påbyggnationer, som sedan byggs på Kalugafabriken. Montören på bilden heter Serghei Myshlyakov.

LAR

ISA

TA

RA

SO

VA


#3 2011 Hytten 11

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucksem–nytt



I Benschop i Nederländerna finns ett litet bolag som är specia-liserat på att göra konstruktioner för kundanpassningar till bland annat anläggnings- och gruvbilar. STV heter bolaget som ägs av Volvo tillsammans med lastbilstillverkaren Terberg Benschop.– VI ARBETAR NÄRA IHOP med RTO-avdelningarna på EM-fabrikerna, som tar emot förfrågningar och beställningar av kundanpassningar, och har fullt upp att göra, säger Christer Johansson, som sedan oktober 2010 är teknisk chef på STV. När de får in lastbilsbeställningar med önskemål om kundan-passningar som man inte kan göra i den ordinarie verksamheten, styr de över dem till oss. Vi har i vår tur möjlighet att utnyttja Terbergs kompetens när det gäller exempelvis drivande och styrande axlar.

STV är alltså ett bolag som använder sig av de båda ägarföretagens kompetenser i en lämplig mix. De skapar till exempel egna koncept för tungdragare och Crew Cab (manskapshytter), och har därefter även underhållsansvar för att se till att ritningarna hålls uppdaterade.

– Vi konstruerar i möjligaste mån för byggnation på line i fabrik eller i CA-verksamhet (kundanpass-ningsverksamhet) på fabrikerna, men ibland får vi hjälp av Terberg med att bygga prototyper här i deras verkstad, säger Christer Johansson. Då är det praktiskt att vi finns här på plats och har nära till verkstaden.

Just nu håller de på med ett projekt tillsammans med Tuvefabriken och Volvo 3P, där en femaxlig 10 x 4-vagn för gruvindustrin ska tas fram. Det blir den

första femaxliga bil som Volvo Lastvagnar levererar i egen regi.

– Vi har ett väl integrerat samarbete med såväl RTO och produktionsteknik i Tuve- och Gent-fabrikerna som hyttfabriken i Umeå och Volvo 3P, säger Christer Johansson. Kontakterna är täta och det fungerar väldigt friktionsfritt. Vi gör ofta besök i fabrikerna, i samband med att någon ny lösning körs igång, och vi har mejlkontakt flera gånger om dagen.

ATT KUNNA MÖTA kundernas önskemål om spe-cialanpassade bilar är oerhört viktigt för affärerna. Därför är man från Europadivisionen mycket nöjd med STV:s verksamhet och med samarbetet med Terberg.

– Det blir helt klart bättre försäljning om man kan erbjuda kundanpassade helhetslösningar, säger Peter Hardin, produktchef för anläggningssegmentet inom Volvo Lastvagnars Europadivision.

Fördelarna med det STV möjliggör är flera, om man ser det ur kundens synvinkel. Att ledtiderna kortas eftersom anpassningen sker direkt i fabriken, eller förbereds i fabriken så att anpassning hos till exempel Terberg underlättas, är en klar fördel. Att inte behöva anlita flera företag, utan kunna göra sin beställning och bara ha kontakt med en enda person för att få en komplett lastbil, är en annan fördel.

– I och med det här samarbetet får vi alltså ett bredare kundutbud, säger Peter Hardin. Om vi inte hade kunnat erbjuda dessa helhetslösningar hade kunden kanske gått till en annan fabrikant. Tack vare STV kan vi dra nytta av Terbergs kompetens och verkstad. De är snabba och flexibla när de tar fram prototyper eller lösningar för mindre serier. Det är ett samarbete som vi gärna fördjupar. l

LENA M FREDRIKSSON

Volvo satsar på specialbilar

BIL

DER

: STV

• STV står för Special Transport Vehicles.

• Ett bolag som ägs av Terberg Benschop och Volvo Lastvagnar.

• Har sex anställda, varav fem är konstruk-törer och en är teknisk chef.

• Har sina lokaler i Benschop, Nederlän-derna, alldeles nära Terberg Benschops verkstad.

• Gör konstruktioner för kundanpass-ningslösningar i samarbete med RTO-verksamheten inom EM-fabrikerna (Request-Tender-Or-der, Förfrågan-offert-order).

• Är nischade på att konstruera till exempel Crew Cab (manskaps-hytter), tungdragar-applikationer och olika typer av axelinstal-

FAKTA: STV

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucksintervjun

Mona Edström Frohm började nyss som fabrikschef i Umeå, efter tre år på motsvarande tjänst i Australien. Nu ska kapacitetsprojektet färdig-ställas och arbetsorganisationen finslipas i Umeå.Vad är aktuellt just nu i Umeå?

– Vi håller på att göra klart det som åter-står i vårt kapacitetsprojekt. Det har redan gjorts stora investeringar och installationer i presshallen, måleriet och Body in White, där hytterna byggs. Nu återstår att göra ett antal robotinstallationer, som vi ska bli klara med under 2011. Dessutom fortsätter vi arbetet med VPS, där vi fokuserar extra på 5S och Standardiserat arbetssätt. Och så behöver vi jobba lite extra med vår organisation och vårt arbetssätt.

Vad ska ni göra då?– Vi ska sjösätta den organisation som vi

har beslutat om och där vi ska jobba i pro-cessteam. Det handlar om information och utbildning, där vi ska se till att alla känner till och vet vad som förväntas av dem och andra. Nu informerar vi produktionsledare och tekniker om detta och efter semestern ska vi påbörja utbildning av segmentssam-ordnare, så kallade SSO.

Du började som fabrikschef i Umeå i mars i år, efter att ha varit fabrikschef i Australien – vilka skillnader är det mellan fabrikerna?

– De är nästan varandras motsatser. I Australien byggde vi kompletta lastbilar, både Volvo och Mack, men här bygger vi hytter. Ledtiderna för beställt material i Australien var 14–15 veckor, men här är det tre veckor. I Australien var 95–100 procent av bilarna kundanpassade – kunderna vill ha sin egen variant av lastbil. I Umeå är ungefär 10–15 procent kundanpassat. Australien är en lågvolymfabrik där allt byggs manu-ellt och Umeå är en högvolymfabrik med mycket automatiserat arbete med robotar.

Betyder det att det är mer stressigt i Umeå?

– Nja, jag tror snarare att varje fabrik har sin egen komplexitet och sina utmaningar.

I Australien handlade det om ledtider och kundanpassningar, men i Umeå handlar det mer om att vi har höga volymer och att vi egentligen har fyra fabriker i en: en presshall och detaljtillverkning, en karossavdelning där hytten byggs, ett måleri samt en montering av hytt. Det är olika utmaningar i de olika fabrikerna, och stressnivån är nog ungefär densamma.

Vad kan du säga om skillnaderna på de två kontinenterna?

– Klimatet är en jätteskillnad mel-lan där jag bor nu och där jag bodde då! Annars är det svårt att generalisera: jag har bott tre år i en viss region i Australien. Australien är lika stort som Europa, och det går inte att säga att det är si eller så där. Förutom en sak: jag har träffat på väldigt mycket hjälpsamma, vänliga och sociala människor, som ofta var pratsamma och samtalade bort en stund i kön i matbutiken till exempel. Jag skulle tro att vi i Umeå är lite mer försiktiga och avvaktande i kontakten.

Och hur var det med klimatet?

– Varmt och skönt! Som kallast var det 18-23 plusgrader på vinterdagarna och kanske ner mot 5-6 grader på nätterna. Jag var ju också med om en väldigt dramatisk situation med den stora översvämningen i Australien i början av 2011. Fabriken klarade sig, men det var förfärligt när en del av våra medarbetare blev

helt utblottade. Ingen av dem förlorade livet, men en del förlorade i princip allt de ägde. Sådana naturkatastrofer är vi ju förskonade från här i Sverige. lLENA M FREDRIKSSON

GÖ

STA

WEN

DEL

IUS

Ålder: 55. Jobb: Fabrikschef Volvo Lastvagnar i Umeå. Fritidsintressen: Skidåkning och cykling. Restips: I Australien – Sydney, Adelaide och Stora Barriärrevet. I norra Sverige – trakten kring Storuman, där vi har vår stuga.

FAKTA: MONA EDSTRÖM FROHM


europeAn mAnufActuringvolvo truck

14 Hytten #3 2011

ArBetA smArt

DE TVÅ STATYETTERNA delades ut vid middagen på GM:s kon-ferens som hålls för divisionens ledningsgrupper och i år samlade ett 80-tal chefer från Göteborg och GM:s nio fabriker. Det ”lilla priset”, ”Share best practice award”, gick till Umeå, för deras målmedvetna och långsiktiga arbete för att skapa en gemen-sam process för att måla hytten tillsammans med de plastartiklar som hör till den.

Hans Wenn-gren som nu är processansvarig för ytbehandling inom GM, var tidigare tekniskt ansvarig för måleriet i Umeå. Han berättar att man redan på 1990-talet insåg att det skulle vara en stor förbättring att kunna måla plastdetaljerna tillsammans med hytten.

– I samband med att FH-familjen introducerades ökade behovet av målade kringdetaljer, säger han. Först var tanken att plastdetaljerna skulle vara i en neutral grå färg, men det såg inte snyggt ut. Därför beslutades att dessa skulle målas i samma kulör som hytten och att detta

skulle göras hos underleveran-törer, eftersom vår process för hytten inte kunde hantera det.

Men kunderna var inte nöjda med resultatet – färgnyanserna blev olika på plasten och hytten. Trots stora ansträngningar har

det inte gått att hitta något system som fung-erar tillräckligt bra.

– Då började vi titta på hur vi skulle kunna måla alltihop i samma process, säger Hans Wenngren. Vi insåg också att

synergierna var stora om vi kunde göra detta i vår egen fabrik. Vi inledde en förstudie i samband med att vi skulle investera i anläggningen.

En ny målerianläggning bör-jade byggas i början av 2000-ta-let och redan då anpassades planerna så att man lätt skulle kunna börja måla även plasten där.

I samband med hela måleriförändringen har man också lyckats behålla de tuffa miljökrav som gällde tidigare för bara hytten, med en nivå på lös-ningsmedelsutsläpp som ligger på cirka en fjärdedel av gällande

EU-krav.– Vi fick stöd till detta via

EU, när vi byggde måleriet. Två liner för grundlack togs i bruk 2004 och tre för täcklack 2007. Därefter har vi infört målning av plast i tre olika steg. Nu sam-lackas grundlack och täcklack på både hytter och plastdetaljer.

En anledning till att det här arbetet belönas av GM är att det kan lyftas fram som ett gott exempel på hur man snabbt kan implementera likadana processer i andra fabriker.

DET ” STORA PRISET”, ”Imple-mented best practice award”, gick till Kalugafabriken för deras sätt att bygga upp en verksam-het utifrån exempel från andra fabriker.

– Vi har ju startat från noll i vår helt nybyggda fabrik, säger Marita Finderup, fabrikschef i Kaluga. Det har varit ett stort jobb både med att få all hård-vara, som verktyg, system och liknande, på plats och med att få ihop alla arbetssätt och rutiner. Rutinerna skapas oftast inte förrän något problem uppstår, till exempel hur man ska arbeta med kampanjer, Quilis/kvalitets-avvikelser, way of working, vid avvikelser på en lastbil och/eller material.

Redan från början satsade

ledningen i Kaluga på att an-vända sig av ”best practice”-pro-cesser från de andra Volvofabri-kerna världen över.

– Det finns ju ingen anled-ning att göra alla misstag själva, utan vi ville satsa på det bästa sättet att göra olika saker på, redan från början, säger Marita Finderup.

Sagt och gjort. Kalugaperso-nalen började aktivt undersöka hur olika processer gjordes på de andra fabrikerna och försökte bedöma vilket sätt som var det bästa.

Detta innebar bland annat att ta del av, och översätta, dokument på fem olika språk. Det handlade om allt från hur material levererats till use-point, hur OMS-strukturen ser ut, hur visualisering med mera är upp-byggt. Nu drivs Kalugafabriken med en mix av processer från de andra fabrikerna. Chassiline är kopierad från Gent, hyttline ser ut som i Umeå och huvudlinen som i Tuve.

– Det har varit mycket jobb, men vi har fått fantastiskt mycket support från de nätverk vi har för funktionella processer och från alla dem vi har besökt på fabrikerna. Utan dem hade detta inte gått. l

LENA M FREDRIKSSON

Prisregn för gott förbättringsarbeteI samband med GM:s Executive Summit i Göteborg i slutet av maj delades GM Awards ut. Ett av priserna gick till Umeå-fabriken, för arbetet med lackering av plastdetaljer. Det andra gick till Kaluga för deras sätt att använda andra fabrikers ”best practice” när de har byggt upp sin verksamhet.

Hans Wenngren, Umeå

G

ÖST

A W

END

ELIU

S

#3 2011 Hytten 15


– VÅR PRODUKTION har blivit ISO-certifie-rad, och det är ett kvitto på att vi är bra på både kvalitet och miljö. Det känns bra. Vi har lyckats bra med att bygga upp väl fung-erande team i vår unga fabrik, där medelål-dern är 33 år. Men även om det fungerar bra nu, så är det inte perfekt. Nu ska vi arbeta med Ständiga förbättringar samt se till att utveckla kompetensen hos våra medarbetare ytterligare, säger Anna Kolomiets, kvalitets-chef.

– JAG ÄR STOLT ÖVER att vi har jobbat så bra ihop och fått fram funktionella processer och över att ha varit en del i detta team, säger logistikchef Christer Elenbrant. Jag är också stolt över våra duktiga medar-betare som är så ange-lägna om att komma med bra idéer. Nu ska vi finslipa processerna för att hitta en stabil process och optimera alla funktioner. Vi har ju haft taktökningar i princip var tredje månad och därför inte haft så mycket tid för att få processerna att fungera smidigt.

PRODUKTIONSCHEFEN I KALUGA, Roman Petryaev, är nöjd med rekryteringarna och att de har lyckats få tag på rätt människor.

–Våra medarbetare vill inte bara bygga lastbilar, utan de vill även tänka på omgiv-

ningen, implementera VPS och annat. Tack vare idogt arbete och hjälp från de andra fabrikerna, har vi lyckats utveckla deras kompetens. Det här kan man kalla globalt teamwork! De har varit mycket intresserade, och lärt sig snabbt. Nu ska vi fokusera på yt-terligare produktionsökningar och på VPS. lLENA M FREDRIKSSON

Kommentarer från några chefer i Kaluga

Anna Kolomiets

Christer Elenbrant Roman Petryaev

Stolta vinnare från hyttfabriken i Umeå. Från vänster: Patrick Nordström, Lars Edberg, Ingvar Karmehag, Leif Hultman (från Global Manufacturing) och Josef Stenman. Den nya fabrikschefen i Umeå, Mona Edström Frohm, håller i priset.

GM-chefen Leif Hultman (t v) tillsammans med ett glatt gäng från fabriken i Kaluga, som precis har tagit emot GM Awards stora pris.Från vänster (förutom Leif Hultman): Christer Elenbrant, Hendrik Hebberecht, Magnus Orre, Sofia Chizhikova, Jan Ohlsson, Anna Kolo-miets, Marita Finderup, Roman Petryaev, och Zhanna Ivashurova.

AN

NA

JIN

GR

OT

AN

NA

JIN

GR

OT

Årlig tävling som uppmuntrar till globalt samarbete och utbyte av idéer inom GM i syfte att förbättra den operativa verksam-heten och nå bättre resultat.

”Share best practice award” delas ut till en idé som kan utnyttjas inom andra delar av GM.

”Implemented best practice award” delas ut till en förbättring som baseras på ett ”best practice”-exempel.

FAKTA: GM AWARDS

16 Hytten #3 2011

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr umeÅ


– Vi lär oss massor i fabriken...För fem månader sedan klev de in på hytt-fabriken i Umeå – som fast anställda. En sak har de gemensamt – samtliga fyra är med i Volvo Lastvagnars globala utbildningsprogram, ett så kallat trainee-program.

- Hur intressant som helst, vi får lära oss massor, säger Umeå-kvartetten med en mun. Kvartetten har alla fått en tillsvidareanställning, men under ett år får de möjlighet att ägna en del av sin arbetstid till att lära sig allt om Volvo Lastvagnar i allmänhet och industrisystemet i synnerhet. I annonsen stod det att Volvo sökte efter dynamiska och kreativa personer med ledarpotential.

Totalt anställdes 18 ungdomar i trainee-programmet – alla med högskoleutbildning.

De fyra lyckliga i Umeå är Ludvig Marnell, Björn Landström, Milad Talebian och Niclas Ögren. Dessutom finns fem i Gent, sex i Tuve, två i Brasilien och en i Australien.

Utbildningen varvas med teori och praktik, projekt-arbeten, samt att de får arbeta i några veckor på en annan produktionsenhet.

I PROGRAMMET ingår olika projekt och gemensamt för alla är att de ska hitta snillrika och enkla sk ”Poka Yoke”-lösningar i de olika Volvo-fabrikerna. Dessutom har var och en egna projekt inom sin egen avdelning.

– Jag arbetar just nu i ett projekt som rör två robotceller mellan Mainline och Detaljen här i Umeå, säger Ludvig Marnell, och bollar över till Björn Landström på Monteringen.

– Jag jobbar med ett pilotprojekt på Segment 8 för att ta fram en bra lösning för att kvalitetssäkra luftverktygen och stationens luftförsörjning, säger Björn.

Milad Talebian är på Ekonomi och har mest arbetat med sina individuella projekt.

– Ett av dessa är att kartlägga felaktigheter mellan OPUS och SPRINT gällande monteringstider och försöka hitta rotorsaken till skillnaderna, berättar Milan.

Niclas Ögren jobbar på DO2 och arbetar mest inom Underhåll.

– Vi har många intressanta utvecklingsidéer som behöver förverkligas och jag ser fram emot de utmaningar som de

Våra fyra nya trainées har jobbat i några månader vid Volvo Lastvagnar, Umeå. Här är kvartten samlad ute på terrassen till restaurang Harmoni, fr.v: Niclas Ögren, Ludvig Marnell, Milad Talebian och Björn Landström.

Ålder: 26. Utbildning: Civilingenjör, Industriell Ekonomi. Avdelning: Logistik 2860. Fritidsintressen: Spelar fotboll och golf och åker mycket snowboard.

FAKTA: LUDVIG MARNELL

Ålder: 28. Utbildning: Högskoleingenjör, Bilsystemteknik Avdelning: Monteringen (UE). Fritidsintressen: Skruva i garaget, fiske, resa, snöskoter och snowboard.

FAKTA: BJÖRN LANDSTRÖM

#3 2011 Hytten 17


kommer att medföra, säger Niclas, som är den som har mest erfarenhet från hyttillverkningen i Umeå.

– Ja, jag gjorde ju mitt examensjobb på Måleriet och har tidigare jobbat i Monteringen…

UMEÅ-KVARTETTEN är rörande överens om att utbildningen hittills varit mycket lärorik och spännande. Nya kontaktnät, praktik både i Umeå och övriga EM-fabriker, introduktioner och utbildningar mm.

– Arbetet hittills har varit mycket kul och lärorikt. Det har varit en hel del följa och titta på, och nu har vi verkligen fått chansen att visa vad vi för i de projekt som vi arbetar med, mycket roligt, tycker Ludvig, som får bli talesman för hela gruppen.

Arbetsgemenskapen är något som alla lyfter fram. Både mellan trainées och alla nya arbetskamrater ute på avdelningarna.

– Jag har redan lärt mig väldigt mycket från mina medarbetare och har fått stora möjligheter till nätverkande, både i Umeå och inom Volvo Lastvagnar, säger Milad.

Niclas Ögren är inne på samma linje.– Framför allt är det intressant att få in nya synvinklar

och idéer genom att lyssna och jämföra vad som skiljer sig åt mellan fabrikerna och hur vi arbetar inom olika områden, tillägger Niclas.

Om knappt ett år är utbildningen över och då undrar vi – vilka förväntningar finns..?

– Jag vill fortsätta att lära mig mer om Volvo och organisationen, men nu fokuserar jag på det arbete vi har framför oss i Umeå med alla utmaningar och slit som det innebär, säger Ludvig Marnell, som är särskilt intresserad av projekt och projektledning.

– Ett område där man aldrig kan få tillräckligt med erfarenhet...

MILAD TALEBIANS förhoppning är att längre fram få möjligheten prova på att arbeta inom andra områden, kanske med VPS, projekt, logistik eller varför inte inom Produktion..?

– Jag vill göra ett bra jobb oavsett var jag hamnar och förhoppningsvis sätta mina fotspår inom organisationen, säger Milas med ett leende.

Björn Landström funderar i samma banor.– Ja, jag vill gärna utvecklas med företaget, kunna bidra

och göra skillnad, menar Björn.Niclas Ögren ser fram emot att fortsatt bedriva

ett intensivt arbete med VPS och ser positivt till de förändringar som det medför.

– Är vi bara engagerade och deltar på ett bra sätt kommer det att bli en fantastisk resa! Till sist får vi önska våra trainées all lycka på den resa de startat i Volvo-världen… l

Arbetslivsveckan på Tegs CentralskolaUnder arbetslivsveckan i början av juni på Tegs central-skola besöktes vår fabrik av många åttondeklassare.

Eleverna hade ett batteri av frågor som de vill ha svar på, och några av grupperna fick också möjlighet att besöka vår fina hyttfabrik.

Alexandra Isacsson och Emma Edfast var två av de elever från årskurs åtta på Tegs Centralskola som besökte vår fabrik under deras arbetslivsvecka.

109 ungdomar fick feriearbete vid Volvo Lastvagnar, Umeå, denna sommar. Omgiven av vacker grönska ser vi några av feriearbetarna av 2011 års upplaga. Flera var här även förra sommaren och alla tyckte det var trevligt att få tjänstgöra även i år.

109 feriearbetare i Hyttfabriken

Ålder: 25, snart 26!Utbildning: Civiliekonom, Redovisning och Management. Avdelning: Ekonomi. Fritidsintressen: Gym, squash, resor, umgås med flickvän, vänner och familj, poker.

FAKTA: MILAD TALEBIAN

Ålder: 25. Utbildning: Civilingenjör. Avdelning: DO 2. Fritidsintressen: Vänner, sport, friluftsliv och resor.

FAKTA: NIcLAS ÖGREN



18 Hytten #3 2011

Underhållet håller undan!Fyra hela stoppdagar per år och ett koncentrerat förebyggande underhåll varje torsdag – det är ett av recepten bakom framgången för Presshallen.

– Allt handlar om att öka tillgänglig-heten. Vi har gått från 83 % till 92 % i Presshallen och det vore väl sjutton om inte vi på Underhåll har bidragit till den fina utvecklingen, säger Peder Eliasson, Underhållsledare, som säkert får medhåll av samtliga sina 43 medarbetare.

Inom ramen för projekt ”Kapacitet 2010” satsade Volvo Lastvagnar på att bygga ut kapaciteten för pressning av plåtdetaljer i Umeå, från 20 % egentillverkning till 65-70 %. En supermodern presslinje installerades, nya verktygskranar och ett nytt skrothus såg dagens ljus.

Allt det nya ska underhållas och därför gjorde Underhåll på Driftområde 2 en kartläggning av det nya behovet av förebyggande underhåll – så

kallat FU-arbete – för båda presslinjerna och Klipp & Slitt.

SÄTT STOPP FÖR ALLA STOPP

Att FU-arbete är viktigt förstår säkert alla. Syftet är att minska de oplanerade stoppen i produktion och se till att anläggningen alltid tuffar och går med bästa effekt.

– Resultatet blev att vi ökade FU-arbetet från sex till nio timmar per vecka och koncentrerade oss på en enda dag i veckan – torsdagar för presslinjerna och tisdagar för Klipp & Slitt, berättar Peder Eliasson, som också har tillfört skrothanteringen på det nya FU-schemat.

Förutom det förebyggande underhållet (FU) pågår givetvis även det löpande underhållet och arbetet med de arbetsordrar som kan göras under dagtid.

– Dessutom är vi alltid redo att rycka ut, om det skulle bli ett oplanerat stopp i produktionen, menar Peder.

NYTTJAS PÅ ETT SMARTARE SÄTT

Eftersom Presshallen producerar i 4-skift går även Underhåll i samma skiftform. Med ett fokuserat FU-arbete på torsdagen i varje vecka kan också UH-

Lars Berggren ser rätt nöjd ut även fastän han har många pinnar kvar att smörja innan han är färdig för dagen.

Josef Stenman

blir vår nye

produktionschefJosef Stenman blir ny produktionschef vid Volvo Lastvagnar, Umeå, efter Per Fredriksson som valt att gå i pension.

Josef tillträder sin nya befattning direkt efter semesteruppehållet.

Josef Stenman är idag teknikchef och projektledare (CPM) för projekt ”Kapacitet 2010” och har en stor och bred erfarenhet från hyttproduktionen i Umeå. Han började som produktionstekniker 1998, och har under åren varit som produktionsledare, projektledare och driftchef i Monteringen.

– Det känns hedrande att få uppdraget att köra hyttproduktionen i Umeå. Det ska bli inspirerande att få jobba tillsammans med alla duktiga och kunniga medarbetare för att fortsätta utveckla verksamheten i Umeå, säger Josef Stenman.

Josef Stenman blir ny produktionschef vid Volvo Lastvagnar, Umeå.

en tiDning fÖr AnstÄllDAviD volvo lAstvAgnAr,umeÅ europeAn mAnufActuringvolvo trucks

#3 2011 Hytten 19

– Dammtussar kommer av sig själv. Allt annat kräver ansträngning och omvårdnad.

Anni Kjeldgaard

avdelningen nyttjas på ett smartare sätt. Förutom den ordinarie skiftgruppen på fyra medarbetare, två elektriker och två mekaniker, kan också de som jobbar dagtid vara med.

– Det blir betydligt mer effektivt att alla kraftsamlar vid en och samma tidpunkt, säger Peder, som också använder sina två planerare på ett effektivare sätt.

– Ja, numera planerar de in FU-arbeten som ska göras en vecka i förväg, och sedan tas dessa upp i Processteamen dagen innan. Då vet alla berörda inom driftområdet vad som ska göras, samtidigt som vi knyter ihop Underhålls- och Produktionspersonalen på ett bättre sätt.

ALLA SKA MED

Operatörerna i produktion är också med i FU-arbetet. De jobbar i huvudsak med de ärenden som kommer in via IFS-systemet.

– En nyhet är också att vår planerare är koordinator för FU-arbetet varje torsdag. Han tar emot eventuella joursamtal och bedömer exakt vad som ska göras vid varje tillfälle. Tidigare var det lätt hänt att en underhållare kunde springa iväg från det pågående FU-arbetet, utan att veta vad som just i den stunden var mest viktigt för helheten…

FYRASTOPPDAGAR PER ÅR

En annan nyhet är att Underhåll infört fyra stoppdagar per år i Presshallen mellan kl 07.00-16.00. Syftet är att ge möjlighet till större reparationer med både egen och extern personal.

Den senaste stoppdagen var den 26 maj i år. Då hann UH-gänget med att beta av 32 planerade arbetsordrar (AO) med egen personal, fem med extern personal, tio extra AO:n gjordes under dagen, samt ett UH-arbete på bandpress 630 ton.

– Det gick mycket bra, och det här visar att vi är på rätt väg, menar Peder.

Summa summarum kan sägas att det nya arbetssättet inom Underhåll på Driftområde bara gett positiva effekter.

– Ja, idag har vi inget släpande FU-arbete och vi hinner även göra både gamla och nya inplanerade arbetsordrar. Att sätta fokus och kraftsamla ger resultat, slutar Peder Eliasson. l

Vid kontroll av remspänningen på utmatningsbandet i presslinje 2, under FU-stoppet, upptäcktes ett defekt kullager som man passade på att byta. Involverade i arbetet är, fr.v: Peder Östlund, Mats-Ola Forsberg och produktionsledaren Peder Eliasson. I bakgrunden skymtar vi även Jens Adriansson och Patrik Renmark.

För att reda ut alla begrepp innan verktygen plockas fram, samlas alla till en genomgång framför det schema som finns uppsatt på väggen. Här kan alla se ii vilken ordning allt arbete ska genomföras. fr.v: Anders Hagman ( skymd), Fredrik Lindgren, Urban Näslund, Peder Eliasson och Peder Östlund.



20 Hytten #3 2011

Presshallen i Umeå går för högtryck! Mycket tack vare den nya tunga presslinjen som inneburit att hytt-fabriken i Umeå nu har ökat andelen egen pressning av plåtartiklar från 20 procent upp till cirka 70 procent.

– Vi har nu två tunga presslinjer och en kapacitet på 75.000 hytter per år plus cKD och RA i fem-skift. Det behövs eftersom vi försörjer i stort sett alla Volvo-fabriker runt om i världen med pressade hyttdetaljer, säger driftchefen Jörgen Bäckman.

Projekt ”Pressning i Umeå” var en del av projekt ”Kapacitet 2010” och i januari 2008 blev Jörgen Bäckman utsedd till projektledare. Idag är han ansvarig, inte bara för Presshallen, utan för hela driftområde 2 (DO2).

– Ja, nu är blir det svårt att skylla på någon annan, säger Jörgen som tillsammans med sin projektgrupp och alla medarbetare kan känna sig mer än nöjd med investeringen på närmare 300 miljoner kr.

Projekt ”Pressning” är kanske det mest lyckade av alla delprojekt inom ”Kapacitet 2010” som är en total investering på närmare 1,6 miljarder kr.

– Ja, det blev en rätt lyckad leverans, medger Jörgen lite blygsamt, men styrkan i vårt projekt var bland annat att vi hade en liten projektgrupp med starkt fokus på att ständigt lösa de problem som uppstod under resan. Våra medarbetare ställde upp hela tiden och vi lyckades dessutom leverera investeringen till rätt kostnad!

VAD INGICK DÅ I PROJEKTET..? Jo, en helt ny tung presslinje med fem hydraul- pressar från Muller-Weingarten, två på 2000 ton och tre på 800 ton. De nya pressarna arbetar snabbare och med ställtider på fem minuter. Alla in- och utmat-ningar till de fem pressarna sköts av sju Kuka-robotar.

Världsunikaverktygslyftar

Projektet ”Pressning” innehåller också två världsunika verktygslyftar! När beslut togs om att nästan tredubbla presskapaciteten i Umeå var en av de stora frågorna – hur ska vi få plats med alla pressverktyg?

– Vi hit-tade en lös-ning där vi kunde stapla fem tunga pressverktyg ovanpå varandra jämfört med två tidigare, säger Jörgen Bäckman.

Allt handlar nämligen om säkerhet. För att stapla fem pressverktyg ovanpå varandra skulle operatörerna tvingas klättra upp på verktygen och låsa dessa med kättingar. Risken för olyckor skulle vara alldeles för stor och ingen myndighet skulle ha godkänt den lösningen.

– Vi behövde 2000 kvadratmeter för att lagra pressverktygen, och det utrymmet hade vi inte, förklarar Jörgen.

Den två världsunika verktygslyftarna kan idag lyfta upp till 30 ton tunga pressverktyg och stapla fem verktyg ovanpå varandra. Den är helt automatisk och klarar alla säkerhetskrav, godkänd av Inspecta och är CE-märkt.

Pressarna går för högtryck

Den nya presslinjen har skapat ett högre tryck i produktionen konstaterar, fr.v: Patrik Franklin, Jan Fahlman, Jörgen Bäckman och Andreas Fält.

JörgenBäckman

Här är några som några av de som har ett bra grepp om Presshallen, fr.v: Jörgen Bäckman, Jan Fahlman och Tord Elveljung. Notera den världsunika

verktygslyften i bakgrunden.


#3 2011 Hytten 21

– Kapaciteten kommer inte från den fysisk styrkan.Den kommer från den okuvliga viljan.

Mahatma Gandhi

– En förutsättning i projektet var att den nya utrustningen skulle passa i källaren som gjordes när gamla presshallen byggdes ut 1990, påminner Jörgen.

I projektet ingick också i att bygga ett verktygs-förråd, en underhållsverkstad för verktyg samt ett nytt skrothus, inklusive en skrotpress och skrot-transportörer. Ytor på totalt 1.500 kvadratmeter!

Organisation och arbetssätt ingick också samt givetvis utbildning i ny utrustning för operatörer

inom Drift och Underhåll. Samtliga operatörer på presslinje 2 har arbetat med förbättringar ochkompetens. De har tagit fram av rutiner, instruk-tioner, metoder, uppbyggnad av linjen och varit delaktiga vid provkörningar av referensartiklar, utbildning i pressar och robotar mm.

– Totalt fick vi 1,6 miljoner kr via Europeiska utvecklingsfonden. Charlotte Öhrman var till stor hjälp att sammanställa alla dokument och hålla rätt på EU-byråkratin, påpekar Jörgen.

PROJEKTET HANN BÅDE vara med om ned- och uppgångar (downturn), vissa saker blev strukna i av ekonomiska skäl, och alla fick kämpa hårt för att hålla tempot uppe för att klara tidplaner mm. En rad IT-system fick uppdateras och projektet hann nöta ut sex IT-projektledare under två år!

– Under 2010 gick vi från dagtid till 4-skift på presslinje 2. Det krävde en massa upplärning och träning av nya medarbetare. Grupper delades och nya grupper skapades. Det var tufft för oss att samtidigt utveckla tillgängligheten i anläggningen, det krävde en del uthållighet och målmedvetenhet, menar Jörgen Bäckman.

På senare tid har allt fokus legat på insourcing av pressverktyg och intrimning av nya presslinjen.

– Idag har vi i princip uppfyllt våra projektmål. Vi har en teknisk tillgänglighet på cirka 87 % och processäkerhet på cirka 77 %. Vi kan göra verktygsbyten på mindre än fem minuter och slaghastighet på upp till 10,5 slag per minut, säger Jörgen Bäckman stolt.

Till sist vill han tacka alla inblandade i projektet för ett mycket bra arbete.

– Utan alla gemensamma in-satser hade vi inte åstad-

kommit allt vi gjort, slutar Jörgen. l

Projekt-gruppen

Projektgruppen för projekt ”Pressning” har följande sammansättning:

l Jörgen Bäckman Projektledare

l Håkan Sundberg Teknik

l Christer Helgesson El/PLC

l Richard Granström UH

l Jan Fahlman Drift

l Johanna Strömberg Drift

Operatörer:

l Anders Lundqvist

l Arne Lindberg

l Mikael Lindgren

Skydd:

l Roger Nyström

Metall: l Nils Fredlund

Inköp: l Johan Sellberg

Insourcing: l Mikael Markström

UH/IT: l Jörgen Wassberg

Planering: l Ulla Lindqvist

Verktygslyften kan idag lyfta upp till 30 ton tunga pressverktyg och stapla fem verktyg ovanpå varandra.



22 Hytten #3 2011

Visste du att Volvo Lastvagnar, Umeå, minskat sina utsläpp av koldioxid (cO2) med cirka 9000 ton per år..?!!

– Vi har arbetat målmedvetet under många år för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Nu tänker vi ta det sista steget och ersätta gasol med BioDME, säger cecilia Almroth, miljökordinator vid hyttfabriken i Umeå.

Volvokoncernen har ett övergripande mål att utveckla koldioxidneutrala produktions-anläggningar. Inom Volvo Lastvagnar, Umeå har också flera åtgärder gjorts för att möta detta mål och för att minska beroendet av fossila bränslen.

Redan 2003 ersattes olja med fjärrvärme för uppvärmning av lokaler och för specifika processer. I projekt ”Ny täcklack” i Måleriet 2007 installe-rades härdugnar värmda med fjärrvärme istället för gasol.

– Vi har också gjort en rad olika insatser för att minska och effektivisera energianvändningen, påpekar Cecilia Almroth.

MINSKNING MED 9.000 TON

Tack vare arbetet med att minska utsläppen av koldioxid har Volvo Lastvagnar, Umeå, gått från en utsläppsnivå på omkring 12000 ton koldioxid 2001 till drygt 3000 ton koldioxid 2010. En minskning med totalt 9.000 ton per år.

– Gasol är i nuläget det enda fossila process-bränsle som vi använder och det utgör ca 10 % av den totala energianvändingen, poängterar Cecilia.

Resterande 90 % utgörs av miljövarudeklarerad vattenkrafts-el och fjärrvärme från i huvudsak avfall och biomassa. För att ersätta gasolen planeras nu för ett bränslebyte. – Istället för gasol vill vi använda BioDME från förnyelsebar råvara, säger Cecilia Almroth.

DET FÖRSTA STEGET

I ett första steg ska upp till 20 % DME blandas in i den gasol som idag används för grundlackens två torkugnar, torkugn för lackbättring, ED-ugn, tätningsugn, RTO och KPR. Investeringsmedel på 1,45 MSEK har beviljats och för införandet av BioDME har en FMEA-undersökning genomförts.

– Vi börjar med omställningen redan under semestern 2011, då vi anpassar gasolanläggningen till BioDME.

Den ena av två befintliga gasolcisterner, liksom en av tre befintliga förångare, ska separeras för att istället nyttjas för BioDME. Till hösten ska sedan installation av rörledningar, bränslemixer, pump och styrsystem göras för att möjliggöra inblandning av bränslet.

– BioDME är tänkt att levereras från den pilotanläggning som finns i Piteå, där DME produceras för att i första hand testas som fordonsbränsle i ett antal Volvo-lastbilar. Om allt går enligt plan kan leveranser och en inblandning av bränslet ske under senare delen av 2011, berättar Cecilia Almroth vidare.

UTVÄRDERING AV BRÄNSLEMIXEN

Nästa steg blir att utvärdera bränslemixen med upp till 20 % inblandning av BioDME samt eventuella åtgärder som kan behöva genomföras för att möjliggöra en övergång till 100 % BioDME.

Men att helt ersätta gasolen med BioDME beror också på tillgången på bränsle, vilket gör att målet om en koldioxidneutral fabrik kommer att kunna uppfyllas tidigast omkring 2013/2014 då en stor produktionsanläggning för BioDME väntas bli klar.

– Vi ger aldrig upp, vi ska bli CO2-neutrala, lovar Cecilia Almroth. l

Koldioxidutsläppen harminskat med 9.000 ton per år

DME står fördimetyleter

DME står för dimetyl-eter och när bränslet framställs ur biomassa kallas det bio-DME. DME kan även fram-ställas av naturgas.

Vid Chemrecs fabrik i Piteå tillverkas bio-DME av svartlut, en energirik, trögflytande bioprodukt från massaindustrin. Svartluten förgasas och bildar syntesgas som sedan omvandlas till DME i två katalytiska steg.

Bränslet är en gas men omvandlas till vätska redan vid ett lågt tryck på fem bar. DME både lagras och transporteras i vätskeform. Hanteringen liknar den för gasol

Bio-DME som bränsle i en dieselmotor ger lika hög verkningsgrad och en lägre ljudnivå jämfört med traditionella motorer. Jämfört med diesel ger bio-DME 95 procent lägre koldioxidutsläpp. Förbränningen ger dessutom mycket låga utsläpp av partiklar och kväveoxider

Energiinnehållet är 28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/kg för diesel.

DME från naturgas används i dag som drivgas i sprayflaskor och för skumning av skumplast. Men DME från naturgas eller kol används också i flera länder som drivmedel


#3 2011 Hytten 23

– Om alla på jorden höll andan i en timme,vore växthuseffekten inget problem.

Jerry Adler, skådespelare – bl a i Sopranos

FAKTA: RENINGSFAKTA

KPR/RTO: Reningsanläggningar (VOC) för processluft i Måleriet.

KPR: Koncentrationsanlägg-ning för rening av process-luft från sprut-boxar för täcklackering, färgblandningsrum och ugnar GLI -2/BC3.

RTO: Destruktionsanlägg- ning (regenerativ termisk oxidation) för rening av processluft från ugnar TL 4-5 och koncentrat från KPR.

Äntligen ska vi få DME i tankarna… Framför de tankar som snart kommer att fyllas med DME i stället för gasol står Cecilia Almroth, miljöansvarig och Ove Mattsson som arbetar med elsäkerhet på anläggningsavdelningen.

Miljöomsorg är ett av Volvokoncernens kärn-värden.

Volvo-koncernen ska rankas som en ledare inom miljöomsorg bland världens främsta tillverkare av transportrelaterade pro-dukter, utrustningar och system.

Miljöprogrammen ska kännetecknas av helhetssyn, kontinuerlig förbättring, teknisk utveckling och effektivt resursutnyttjande.

Därigenom skall Volvo-koncernen vinna konkur-rensfördelar och bidra till en hållbar utveckling.

Miljöomsorgär ett av Volvos kärnvärden

24 Hytten #3 2011

kApAcitet 2010Dags för Kapacitet 2010att visa sin rätta kapacitet

Nu är projekt ”Kapacitet 2010” inne i sin sista fas. Produktionen tar nu successivt över driften av det projektet har levererat.

– Nu blir det Produktions ansvar att ta över leverera effekterna av vårt projekt, säger Josef Stenman, som både varit projektledare för det största enskilda projektet hittills vid Volvo Lastvagnar, Umeå.En total investering på cirka 1,6 miljarder kronor!

Projekt ”Kapacitet 2010” går in i slutskedet och har nu skapat förutsättningar för att vi ska leva upp till de tre slutmålen – de s k End effects:

• Kapacitet för 75.000 hytter i två-skift och 90.000 hytter i tre-skift.

• 83,7 % (OEE) tillgänglighet

• 95 % i kvalitetsutfall – Direkt OK

Projektet har levererat både byggnader, utrustningar och ett nytt i organisations-koncept. Hyttfabriken i Umeå har nu en helt automatiserad flexibel robotlinje, en ny anläggning för tillverkning av hyttsidor, nya linjer för tillverkning av frontluckor och bagageluckor, en helt ny tung presslinje, och sist, men inte minst, en helautomatisk tätningslinje.

STÖRSTA ENSKILDA INVESTERINGEN

Kapacitet 2010 är den största enskilda investeringen hittills i hyttfabrikens historia. Projektet startade i uppgång. Kunderna skrek efter Volvo lastbilar och orderbanken hade växt till rekordstorlek. Sedan kom finanskrisen och lågkonjunkturen. På



några månader försvann nästan hela lastbilsmarknaden. Varsel om uppsägningar tvingade projektet att ta ner på farten.

– Vi har tvungna att hushålla med både resurser och rena pengar, säger Josef Stenman, som sedan fick se hur allting tog fart igen.

– Ja, vi har varit med om både upp- och nedgångar. Kom ihåg att vi har producerat hytter i full takt, samtidigt som vi gjort våra installationer och haft begränsad tillgång till anläggningen. Vi har slagit ned pålar 60 meter ner i marken, lyft taket på Karossfabriken ett par meter, samtidigt som vi installerat robotar och utrustning mitt under brinnande krig. Det har varit den stora utmaningen..!

ÅTERSTÅENDE AKTIVITETER

Produktion kommer nu att få ta över en del aktiviteter som ännu inte är färdiga, eller som tillkommit under projektets gång:

• Segment 4 på Finishline – en ny linje som ersätter den gamla rep-boxen som är anpassad både till det vanliga hyttflödet, men också kundanpassade hytter (CA).

Nu går projekt ”Kapacitet 2010” från att vara projekttill att tas i drift. En nöjd projektledare, Josef Stenman, visar tummen upp….och visar att pengarna är förbrukade.

• Skidretur från Måleriet till Kaross – byggs inomhus för att slippa snö, is och skeva underreden.

• Robotcell 6 och 7 installeras i UA- fabriken (DO 2).

• Golv och tak ska renoveras på ytan, där den gamla FH-linjen är placerad.

• Flytta hem nya Dörrbanan från Holmsund till hyttfabriken i Umeå.

• Presslinje 1 och 2 – automatiserad packning av pressade plåtdetaljer i racks.

• Uppdatering av presslinje 1 (automation och fixturer).

DÖRRBANAN – ETT FRÅGETECKEN

Det stora frågetecknet är när projektet kan riva den gamla FH-linjen och flytta den temporära Dörrbanan från Holmsund in i nygamla Karossfabriken (UB)..?

– Eftersom vi producerat så höga volymer har vi inte kunnat riva den gamla FH-linjen, som varit till hjälp för att klara leveranserna, förklarar Josef, men sedan nio veckor används inte gamla FH linjen så förhoppningen hoppas på att få demontera den gamla linjen inom kort.

Det viktigaste just nu är att produktion (driften) tar över projektet och att de återstående aktiviteterna får olika ägare i linjeorganisationen. När det är klart är också projekt ”Kapacitet 2010” formellt avslutat.

– Det har varit en lång resa, men jag lovar att vi alla har gjort vårt yttersta för att vi ska få en produktionsanläggning i världsklass, slutar Josef Stenman, som vill tacka alla inblandade för mycket gott samarbete. l


#3 2011 Hytten 25

– Ett bra projekt är viktigt och nästintill omöjligt att genomföra.

Edwin Land, amerikansk uppfinnare

Motorkåpan är en munsbit i käftarna på den robot som ingår i tillverkningen av motorkåpor.

26 Hytten #3 2011



– Förändringsarbetet angår oss alla...Projekt TV 3 i Monteringen på hyttfabriken i Umeå rullar vidare, och med ett tydligt mål att nå världsklass.

En ny projektledare har tagit över rodret – Mikael Lönnback var namnet.

– Jag ser fram emot att jobba med TV3 , det är ett viktigt förändringsarbete för Monteringen i Umeå, säger Mikael.

Projekt TV 3 består av två större delar, dels VPS (Volvo Production System) och med anpassningar mot nya förändringar i produktionsupplägget.

Förra sommaren byggdes hela Monteringen för att möta nya volymer. Ett nytt system för materialförsörjning har införts och en rad nya utrustningar har installerats:

• Frontluckestation (ex justering)

• Montering av Fronthyllan (ex justering)

• Ny linje för Instrumentbrädan

• PI- station (ex justering)

• Dockningsstation

UTMANINGAR I ETT NYTT PROJEKT

Mikael Lönnback erkänner att det har sina utmaningar att komma in i ett pågående projekt i en organisation som Volvo. Som tur är har han bra kontakt med både nuvarande och tidigare projektledare, Lars Berglund och Mårten Henriksson.

– Jag delar kontor med Lars och från honom får jag doser av ”The Volvo Way” och en massa insikt i projektet. Jag har givetvis även kontakt med Mårten, säger Mikael.

Projektets förutsättningar att lyckas vilar på tydliga mål, men också alla medarbetare som är med i förbättringsarbetet, både från linjen och stödfunktionerna.

– Det är viktigt att medarbetarna känner att de är med i förändringsarbetet. Att alla delar med sig av energi, värdefull kunskap och utvecklingsförslag

för att göra Monteringen i Umeå konkurrenskraftig och ”excellent”, menar Mikael, som är ingenjör

och kommer från Knightec. Han har jobbat med produkt-, produktions- och

verksamhetsutveckling under många år i olika företag och myndigheter.

GILLAR ATT VARA UTE

För att gå in lite på privatlivet kan vi avslöja att Mikael har fyra barn, där den äldste lämnat Umeå för en handbollskarriär söderut

– När det blir tid över är cykeln mitt favoritredskap. Tyvärr har en allvarlig knäskada stoppat min satsning på den svenska klassikern i år och därför har jag tillfälligt bytt cykeln mot andra träningsredskap…

Åter till projekt TV 3 i Monteringen – hur ser egentligen den närmaste framtiden ut..?

– Ja, vi hoppas få en del installationer klara innan semestern. Jag tänker i första hand på ombyggnaden av Rutrobotarna, tak- och bunkboxstationen, programmeringen mm ska vara på plats, säger Mikael, som ser fram emot det lagarbete som Projekt TV3 är i avstampet mot en ”excellent hyttmontering”, som han kallar det.

– Ja, och sedan återstår att testa kapaciteten i anläggningen innan vi kan lämna över projekt till Driftområde 5, dvs Monteringen, slutar en förhoppningsfull Mikael Lönnback. l

Mikael Lönnback är ny projektledare för projekt TV 3 i Monteringen och ambitionen är att tillsammans med medarbetarna vid Monteringen och stödfunktioner leverera en anläggning i världsklass.

– Förändringsarbetet angår oss alla...

#3 2011 Hytten 27


– Det sägs att tiden förändrar saker och ting,men man måste faktiskt anstränga sig själv också.

Andy Warhol

Våra VPS-principerVPS bygger på princi-perna i VPS-pyramiden.

THE VOLVO WAY

Utgör grunden för före-tagets syn på ledarskap, miljö och hälsa.

KUND

Alla – interna och exter-na – som är beroende av vårt jobb är våra kunder. Vårt viktigaste mål är att alltid förse våra kunder med rätt kvalitet vid rätt tidpunkt.

INBYGGD KVALITET

Kvalitetskultur: planering, säkring och en strävan mot noll defekter

JUST IN TIME

Att leverera rätt produkter och tjänster, i rätt antal, vid rätt tidpunkt. Detta genom flexibla personalsystem, kontinuerliga flöden, rätt materialhantering och ett sugande materialflöde i processen.

LAGARBETE

Organisationsupplägg och

hur samarbete ska ske.

PROCESSTABILITET

Standardiserat arbete, underhållssystem, utjämnad produktion, små serier.

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR

Förbättringsarbete skerhela tiden och förbätt-ringar standardiseras.Volvo Production System (VPS) består av tre lika viktiga delar: vision, principer samt verktyg och tekniker.



28 Hytten #3 2011

– Kunden alltid i främsta rummet...– Kunden är alltid viktigast!Ingvar Karmehag, ny kvalitetschef på Volvo Lastvagnar, Umeå, efterlyser ett större fokus på våra kunder.

– Felaktiga hytter ska inte få passera ut genom hyttfabrikens grindar. Vi är absolut inte dåliga, men vi kan bli mycket bättre.

Det är ingen tvekan om att kvaliteten och kvalitetsarbetet är i fokus vid hyttfabriken i Umeå. Efter flera års stora investeringar i anläggningen är det dags att leverera hytter med högsta kvalitet. Och målet är kristallklart!

– Kunden ska inte ha några fel. Det gäller både våra slutkunder och våra direktkunder, dvs våra

monteringsfabriker runt om i världen, säger Ingvar Karmehag, som menar att så länge kvaliteten inte är OK måste vi sätta in extra kontroller för att skydda kunden.

– Ambitionen är naturligtvis att vi inte ska behöva kontrollera, men för att skydda kund kan vi från tid till annan behöva förstärka kontrollerna, t ex vid införande av produktändringar eller då vi introducerar nya processer.

GÖRA RÄTT FRÅN BÖRJAN

Allt handlar om att göra rätt från början. Varje medarbetare måste göra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och kvalitetstänkandet börjar alltid hos den individ som utför arbetet. Parollen ”Rätt från mig” är avgörande för att skapa ett stabilt kvalitetsutfall.

– Därför måste vi också ge medarbetarna bättre förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter, men också jobba systematiskt med ständiga förbättringar. Vi måste bli bättre på att utbilda våra medarbetare i våra arbetsmetoder och sedan ska vi alltid försvara dessa metoder, att göra som vi bestämt helt enkelt, menar Karmehag.

När vi t ex anställer nya medarbetare måste dessa få en riktig grund att stå på. Varje medarbetare borde få en kvalificerad introduktion och utbildning till sitt nya arbete. En introduktion inriktad på den arbetsplats och de operationer som skall utföras,

5Fem varför för bättre kvalitet

Ökad delaktig och enga-gemang hos operatörer-na – det är framgångs-receptet för Pressline 2 – se även sid 20-21!

– Idag råder samsyn om vad som är viktigt, då kan alla dra åt samma håll, säger Jan Fahlman, produktionsledare.

– Vi har även arbetat målmedvetet med 5-Varför. säger Jan och ger några exempel:

• Robotgrimmornas delar, bl a sadlar, hade stora toleranser. De är utbytta eller justerade.

• Byggt om och till i pressverktyg för att slippa få långa skrotklipp som fastnar i skrottrattar

• En grimlåsnings-mekanism i crossbar som sitter längst ute på robotarmen i syfte att få ett rullande helautomatiskt verktygsbyte.

• Vissa portar går igen efter ställ.

• Just ny byggs fyra nya grimmor i plåtavskiljaren som ska kunna hantera alla olika ingående plåtar, både gamla och nya.

Kvalitet handlar inte bara om att leta fel, Det är också att kunna glädjas åt de fina resultat. Här studerar kvalitetschefen Ingvar Karmehag, Magnus Gunneriusson och Bo Andersson de fina kvalitetssiffrorna.



#3 2011 Hytten 29

– Kvalitet skapas i rätt miljö.Den sitter i organisationen, inte i fabriksbyggnaden.

Philip crosby, amerikansk affärsman

ett godkännande att vara ”hyttbyggare” på sin kommande arbetsplats . Naturligtvis gäller detta även då vi lånar ut internt mellan avdelningar.

– Idag har vi nog inte gett våra medarbetare de rätta förutsättningarna, erkänner Ingvar Karmehag.

EN RAD VERKTYG

Det finns en rad verktyg som alla kan använda för att eliminera kvalitetsbrister. Ett är vårt rapporteringssystem Qulis, där alla fel ska noteras och sedan skickas till ansvarig avdelning/arbetsplats. Det finns också olika checklistor och gula kort som används vid felåterföring.

Alla arbetsstationer skall ha arbetsinstruktioner för hur jobbet ska utföras, hur maskiner ska vara inställda, om första- och sistabits-kontroll ska utföras etc.

– Alla människor vill göra rätt för sig, ingen gör fel medvetet. För att hjälpa till att eliminera fel på våra hytter måste alla känna till vad som är rätt.

Problemet är ofta att vi inte gör det vi har sagt att vi ska göra. Vi måste involvera alla i att jobba bort våra kvalitetsbrister på ett systematiskt sätt. För att vi ska eliminera våra fel måste alla fel rapporteras. Vi måste ju veta vad som är fel, ha koll på vår process, vårt arbete och vår utrustning. Annars vet vi ju inte vad vi ska rätta till, menar Karmehag vidare.

– Att involvera alla medarbetare i förbättringsarbetet är nyckeln till framgång, samtidigt är det vår största utmaning men också absolut nödvändigt för att vi i framtiden skall kunna konkurrera med omvärlden.

– Initialt behöver vi förstärka våra processteam och ge dessa förutsättningar att arbeta med ständiga förbättringar.

FÖRBÄTTRINGSARBETET HAR STARTAT

Ingvar Karmehag och hans kvalitetsgäng har startat ett förbättringsarbete som, syftar till att skapa förståelse för att vi alltid måste ge våra kunder felfria produkter.

Det kan vara en lastbilskund, det kan våra monteringsfabriker, men kanske framför allt vår närmaste kund – din närmaste arbetskamrat, dvs nästa arbetsstation!

– Om vi gör en produktändring måste vi kontrollera att ändringen blev bra innan vi släpper produkten vidare till kunden.

Svårare än så är det inte. Ingen av oss vill väl köpa en trasig eller skadad produkt..?

Slutsatsen för den enskilde medarbetaren blir då ganska enkel: Rätt från mig !!! l

Ingvar Karmehag, kvalitetschefen, mätar spalt och spel på bagageluckan, allt under överinseende av Bo Andersson.



30 Hytten #3 2011

– Hälsan kommer alltid först! Det säger Roger Nyström som är nytt huvudskyddsombud vid Volvo Lastvagnar, Umeå, sedan mars i år.

– För mig är det viktigt att vi har en sund och säker arbetsplats där vi, man eller kvinna, oavsett ålder, kan jobba och får vara friska och hela både fysiskt och psykiskt fram till den dagen vi väljer att sluta eller vi går i pension.

Roger Nyström har jobbat på Volvo Lastvagnar, Umeå, sedan 1994. Första jobbet var på Dörrbanan FH och efter sju år valdes han till skyddsombud.

– Det fattades ett skyddsombud på skiftet och jag kände att via skyddsombudsrollen kunde jag påverka min och mina arbetskamraters arbetssituation till det bättre och därför tackade jag ja till uppdraget, säger Roger.

Efter ett antal år blev Roger vald till ersättare för dåvarande avdelningsskyddsombud på DO2, Stellan Johansson. När Stellan gick i pension blev han vald som ordinarie Avdelningsskyddsombud inom DO2 och ersättare för Curt Norlin. Samme Curt Norlin som efter 20 år som huvudskyddsombud på hyttfabriken nu gått i pension och som Roger nu ännu en gång ersatt.

– Förtroendet från våra operatörer att efterträda Curt Norlin tar jag till mig med största respekt. Jag lovar att göra det bästa jag kan av det förtroendet.

Roger tar över somhuvudskyddsombud

Roger Nyström, vårt nyblivna huvudskyddsombud, känner sig tämligen hemtam i arbetsmiljön på Klipp och Slitt och i Presshallen där han tidigare arbetade. Nu ska han verka som huvudskyddsombud i hela hyttfabriken i Umeå.

Tankar om arbetsmiljön

Roger Nyström, vårt nya huvudskyddsombud, har en hel del tankar om hur viktig arbetsmiljön är. Och hälsan kommer alltid först. – För mig är det viktigt att vi har en sund och säker arbetsplats. Om någon medarbetare omplaceras på grund av en arbetsskada eller rehab ska det inte vara den enda lösningen på ett problem. Arbetsplatsen måste också rehabiliteras och ses över, menar Roger som har flera synpunkter på arbetsmiljön:

ARBETSPLATSENS

UTFORMING ska vara bra och följa de regler och föreskrifter som finns. Det gäller allt från ergonomi, buller, belysning, personlig skyddsutrustning och person säkerhet osv. på våra arbetsplatser.

DEN PSYKOLOGISKA

ARBETSMILJÖN

visar på hur vi mår och trivs på jobbet är en viktig fråga. Vi måste alla kunna känna att vi trivs och har ett jobb som det känns bra att gå till.

FORTS NÄSTA SIDA!

Ålder: 43. Bor: Vännfors, Vännäs Umeå. Familj: Tre barn, två pojkar, en flicka. Karriär: Började på Volvo och Dörrbanan FH 4/10 1994 med Håkan Ahlsbäck som produktionsledare. Valdes till skyddsombud på Dörrbanan 2001. Utlånad till Klipp och Slitt 2003 och anställd där 2004.Intressen: Fiske, karate och löpning Aktuell: Huvudskyddsombud vid Volvo Lastvagnar, Umeå, sedan mars 2011.

FAKTA: ROGER NYSTRÖM


#3 2011 Hytten 31

Det känns stort att ha fått så många människors förtroende, säger Roger med stolthet i rösten.

Roger blev också invald i AB Volvos arbetsmiljö- och försäkringskommitté, så en del resor söderöver lär det väl bli också.

BRAARBETSMILJÖ FÖR VOLVO

Vad tycker då det nye huvudskyddsombud om arbetsmiljön inom Volvo Lastvagnar, Umeå..?

– Vi ligger långt framme i vårt arbetsmiljöarbete på hyttfabriken i Umeå och då jämför jag med övriga enheter inom Volvo-gruppen. Vi har en skyddsorganisation som aktivt, tillsammans med företaget, sätter upp mål för arbetsmiljöarbetet och försöker driva det framåt. Vi ska aldrig vara nöjda och slå oss till ro, det kan alltid bli bättre, menar Roger – och tillägger:

– Det är väl inte alltid vi är överens, men till slut brukar det mesta lösa sig på ett bra sätt. I slutändan vill vi nog uppnå samma sak allihopa, dvs en sund och säker arbetsplats, där alla kan jobba och må bra fram till pension.

INTRESSEN OCH FRITID

Roger Nyström trivs på Volvo, det råder det ingen tvekan om. Och efter jobbet har han sannerligen inga fritidsproblem.

– Som inbiten flugfiskare försöker jag att ta mig upp till fjällen några gånger per år för att fiska och koppla av. Det blir även mycket fiske hemma i Vindelälven, som rinner förbi alldeles utanför huset.

Roger hinner också med att motionera. Förutom löpning för att hålla uppe konditionen, tränar han också karate i Vännäs, men är även instruktör.

– Ett av mina mål med karaten är att försöka gå upp till svart bälte nästa år, avslöjar han.

Semestern tillbringar han ute vid havet i Norrmjöle i föräldrarnas stuga tillsammans med sina tre barn.

REGIONALT SKYDDSOMBUD

Roger Nyström är även regionalt skyddsombud för IF Metall Södra Västerbotten och här han upptäckt stora skillnader mellan företagen i regionen.

– Ja, jämför vi vårt skyddsarbete på Volvo med andra verksamheter ligger vi nästan ljusår före. Jag ser ljust på skyddsarbetet i framtiden här på hyttfabriken. Vi har mycket kunnigt folk inom väggarna och ett måste är att ta tillvara på den kunskapen, fastslår Roger Nyström, vårt nya huvudskyddsombud. l

Mer omarbetsmiljön

PERSONLIGT SKYDD

är viktigt på en arbetsplats av vår storlek. Det händer alltid små och stora olyckor och tillbud som inte alltid går att förutse. Därför måste vi bevaka att vi har rätt skyddsutrustning till våra arbetsuppgifter för att minimera risken för skador på oss själva. Vi ska inte nöja oss med det näst bästa.

ALLAS LIKA VÄRDE

Att det förekommer mobbing och trakasserier på vår arbetsplats är något som vi aldrig kan acceptera, vi ska alla kunna gå till jobbet utan att känna olust och ångest på grund av mobbing och trakasserier av olika art. Respektera och behandla andra som vi själv vill bli respekterade och behandlade.

Utanför UEA-huset, Volvo Lastvagnar, Umeås, huvudkontor, händer det saker.

Buskar grävs upp och jorden vänds av en flitig spade och i andra änden på den spaden hittar vi Paula Nygren.

Vem är du och varför detta påtande i jorden, frågade vi.

– Jag är studieledig från mitt jobb som svetsare i Karossfabriken och läser nu till att bli trädgårdsmästare*, säger Paula.

Paula Nygren som är 37 år och har varit anställd sedan 1997, berättar om sin utbildning.

– Trädgårdsmästar-utbildningen på Fors-lundaskolan i Umeå tar tre år. Det är en gammal dröm som nu går i uppfyllelse. Jag har avslutat mitt andra år och nu har jag mitt projekt här på Volvo. Det består i att jag ska flytta buskar och snygga till vid kontorsentrén, berättar Paula och fortsätter:

– Jag har också lämnat in ett förslag på hur ytan framför UEA-huset skulle kunna se ut. Det kan bli en park med planteringar, träd och några bänkar att slå sig ner i stället för de få björkar som nu är planterade där.

När vi sedan frågar hur hon tror framtiden ser ut i trädgårdsbranschen säger Paula att det är ett område som bara växer, folk vill ha grönt och fint omkring sig.

Det sista påstå-endet är nog de flesta benägna att skriva under på, samtidigt som Hytten-redak-törens tankar går till den egna täppan…

Paula Nygren fångad i sin nya miljö och som kommer att byta svetshandtaget mot planteringsspaden om hon får som hon vill.

Från svetslåga till trädgårdsarbete

32 Hytten #3 2011



Volvo Lastvagnar introducerar Volvo Ocean Race Limited Edition

I oktober drar den elfte upplagan av Volvo Ocean Race igång och tävlingen har varit inspirationen till Volvo Lastvagnars ”Volvo Ocean Race Limited Edition”. Det är de båda lastbilsmodellerna Volvo FH och Volvo FH16 som nu introduceras i ett specialdesignat utförande och planeras säljas i en begränsad upplaga.

– Vi riktar oss till kunder som vill ha en unik och exklusiv lastbil och som uppskattar de värden som är förknippade med ”seglingens Mount Everest” –

Volvo Ocean Race, säger Kristin Signert, projektledare på Volvo Lastvagnar, som nu introducerar en Volvo Ocean Race ”Limited Edition” lastbil inför seglingstävlingen som startar i oktober.

– Volvo Ocean Race ger oss stora möjligheter att exponera varumärket och bygga relationer med kunder och andra besökare. I förra racet hade vi sammanlagt nästan fyra miljoner besökare på vår utställning i hamnarna, säger Christina Ohlsson Jones, ansvarig för Volvo Ocean Race på Volvo Lastvagnar.

VOLVO LASTVAGNARS DESIGNTEAM har lagt stor energi på att få till den rätta känslan både utvändigt och invändigt. Hytten finns i två färger, den vita ”Millennium silver metallic” respektive den mörkblå ”Dark knight pearl”. Båda färgerna är särskilt utvalda

Kort om Volvo OceanRace• Volvo Ocean Race startar i Alicante, Spanien i höst och avslutas i Galway, Irland sommaren 2012. Rutten sträcker sig över 39 270 sjömil.

• Under tävlingen görs stopp i Kap-staden (Sydafrika), Abu Dhabi (Före-nade Arabemiraten), Sanya (Kina), Auck-land (Nya Zeeland), Itajai (Brasilien), Miami (USA), Lissa-bon (Portugal) och Lorient (Frankrike).

• Tävlingen arran-gerades för första gången för över 37 år sedan (som ”Whitbread Round the World Race” 1973-74), och prö-var besättningarna mot några av de svåraste naturkrafter som människan kan ställas inför.

• Tävlingen 2011-12 är den elfte i ordningen.

• Båtkonstruktionen är reglerad och båtarna byggs för höga hastigheter.

De båda lastbilsmodellerna Volvo FH och Volvo FH16 som nu introduceras i ett specialdesignat utförande och planeras säljas i en begränsad upplaga. Här är en lastbil som är målad i färgen ”Millennium Silver Metallic”


#3 2011 Hytten 33

för Volvo Ocean Race Limited Edition, liksom den svartlackerade grillen, de vågmönstrade sidostripsen och globetrotterskylten med texten Volvo Ocean Race. Dessutom finns emblem med texten ”Limited Edition” på hyttens sidor.

DEN SEGLINGSINSPIRERADE interiören bjuder på exklusiva material och detaljkänsla. Läder, specialsydda sömmar och broderade detaljer gör att förarmiljön andas kvalitet och hantverkskunnande.

De läderklädda stolarna är dekorerade med den blå accentfärgen medan andra interiöra detaljer som ratt, mattor, dörrpaneler och instegshandtag fått en unik utformning genom blå accentstickningar. En oväntad detalj är gardinomtaget där man använt seglingstamp för att få den rätta känslan.

– Vi ville att lastbilen skulle återspegla känslan av seglingstävlingen och den design som karakteriserar båtarna i Volvo Ocean Race. Därför har vi genomgående använt mycket läder och mörka material med distinkt koboltblå accentfärg till inredningen, säger Nicola Fox, senior designer på Volvo Lastvagnar.

STARTSKOTTET för att beställa Volvo Ocean Race Limited Edition var den 20 juni och är nu tillgänglig för de europeiska marknaderna. De första exemplaren kommer att levereras i mitten på september, några veckor före starten av 2011 års Volvo Ocean Race. l

Volvo Lastvagnar, Umeå, har i högsta grad varit inblandade i Volvo Ocean Race 2011-2012 .

– Projektet har genomförts på rekordtid tack vare en unik och framgångsrik kombination av Volvo 3P:s kompetens med Umeås avdelning för Customer Adaptions (CA) snabbhet, hälsar Göran Granström på EM Inköp.

I de nya specialdesignade Volvo FH och Volvo FH 16.lastbilarna ingår ett nytt fräscht hyttpaket.

Den röda tråden i konceptet är faktiskt blå! Blå sömmar och blå detaljer återfinns på stolar, dörrpaneler, golvmattor, instegshandtag och en ratt för att knyta an till det marina temat.

Eftersom det i huvudsak är hytt som berörs har projektet till stor del drivits av Kundanpassning Umeå, CA.

– Genom att vi även lyckats inkludera leve-rantörerna i det tvärfunktionella upplägget har utvecklingen kunnat göras med minsta möjliga resurser, ett äkta Lean-tänk från start till mål. Aldrig har så få, åstadkommit så mycket, för så många!, slutar en nöjd Göran Granström.

Göran Granström säger att den röda tråden i Volvo Ocean Race-lastbilarna är blå..!

Umeåär med och ger vind iseglen

Den mörkblå lastbilen är målad i kulören som heter ”Dark Knight Pearl” i vårt sortiment.

34 Hytten #3 2011



Motion för livet – och arbetslivet!

Om du ska börja motionera – gör det NU!

Varma sommarkvällar gör det dessutom lättare att ge sig ut på en promenad eller en motionsrunda, eller hur..?

– Vinsterna med motion är så ofantligt stora och jag uppmanar alla att börja röra på sig, hälsar Ingrid Sturesson, vår företagsläkare.

Volvo Lastvagnar, Umeå, har sedan många år olika friskvårdsaktiviteter på gång. Volvos Fritidsklubb är närmast en institution på hyttfabriken i Umeå och idag finns 16 olika sektioner, bl a bowling,

cykel, terränglöpning, skidor, MC-klubb, fiske, badminton, tennis, fotoklubb m.fl.

– Många deltar i olika tävling har runt om i landet, som t ex Vasaloppet, Vätternrundan, Göteborgsvarvet och i lokala motionstävlingar som Vårruset och Blodomloppet, förtydligar Ingrid Sturesson.

VOLVOKAMPEN MED FINA PRISER

Volvo-kampen är ett webbprogram där Volvo-med-arbetarna i Umeå registrerar vilka träningsaktiviteter de har gjort månad för månad. Ett poängsystem ger i princip två för varje timmes motion. De som har minst tio poäng under en månad deltar i en utlottning av vinster som t ex t-shirts, gångstavar, stegräknare, termosar eller presentkort i någon sportaffär.

Volvos medarbetare får också, precis som alla andra anställda inom AB Volvo, ett friskvårdsbidrag via My

Istället för piller och sprutor kan man numera också få ett recept på fysisk aktivitet (FYSS). Här visar vår företagsläkare Ingrid Sturesson upp receptet till framgång…

Fördelar med att röra sig regelbundetl Du får bättre kondition och orkar mer

l Du blir gladare och mindre orolig

l Du får bättre immunförsvar och blir inte förkyld lika ofta

l Du somnar lättare och sover bättre

l Du får bättre tankeförmåga

l Du minskar risken för demens

l Du bromsar utvecklandet av benskörhet

l Du får högre ämnesomsättning

l Du får lättare att hålla vikten

l Du kan få lägre blodtryck om det varit lätt förhöjt

l Du får mindre av det onda kolesterolet och mer av det goda

l Du får starkare hjärta, risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar

l Du får ett längre och

friskare liv


#3 2011 Hytten 35

– Det är faktiskt bara riksdagsfolket som inte blir smalare av att motionera.

Okänd talesman

Benefits. Bidraget är på 2.000 kr och kan användas till träningskort, massage eller liknande.

Företagsläkare Ingrid Sturesson kan också skriva ut motion på recept, sk Fyss, som, står för fysisk aktivitet på recept. Det kan röra sig om en timmes promenad fem dagar i veckan eller styrketräning vid ryggbesvär.

– Jag kan skriva ut recept för t ex ryggbesvär, högt blodtryck eller depression, säger Ingrid.

Andra aktiviteter under Företagshälsovårdens flagg är rökavvänjning, kostcirklar, viktminskningsgrupper, individuell rådgivning, konditionstest och träningsråd kan vid behov fås av sjukgymnast.

– Vi har ett litet gym på Företagshälsovården, främst då för rehabilitering, påpekar Ingrid.

HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

Nästa stora satsning är hälsoundersökningar. Medarbetare erbjuds en hälsoundersökning regelbundet, minst vart femte år.

– Inget är klart, men vi hoppas kunna starta i liten skala under hösten, och tanken är att få våra medarbetare mer medvetna om sitt hälsotillstånd. Och här är motion nästan livsviktigt, menar Ingrid.

Bättre hälsa, längre liv, piggare hjärna och ökat välbefinnande borde övertyga alla om att motion är bra. Faktum är att fler vuxna svenskar motionerar idag än för trettio år sedan och färre säger att de inte motioner alls. Men samtidigt är våra jobb mindre fysiska och vår fritid allt mer stillasittande.

Slutsatsen blir att vi i genomsnitt har sämre kondition och är fetare än våra föräldrar!

– Allt kan bli bättre. En halvtimme om dagen med fysisk aktivitet, t ex en snabb promenad, ger en tydlig hälsoeffekt. I början gäller det att öka den fysiska aktiviteten i sakta mak. Det viktigaste är att man börja röra på sig, slutar Ingrid Sturesson, vår företagsläkare.

Så börja motionera nu. Ta ett par tiominuters-promenader om dagen, cykla till jobbet och ta

trapporna istället för hissen. l

Ät – och gå långt!God mat ger många kalorier. Du måste gå ganska länge för att förbruka en och annan godsak:

Om du blir sjuk under semestern

Under semesterstängningen, veckorna 28 – 31, ska even-tuell sjukanmälan göras till:

HR Service Center, tel 031-66 44 44.

Övrig tid gäller att sjukdom anmäls till din närmaste chef.

Företags-hälsovårdeni semestertid

Företagshälsovården vid Volvo Lastvagnar, Umeå håller semesterstängt under veckorna 28 – 31.

Medarbetare och entreprenörer hänvisas till vårdcentraler vid behov.

Vecka 32 är mottag-ningen till företagssköterska öppen mellan kl 08.00 och 09.00.

Övriga tider gäller tids-beställning.

Företagsläkaren är åter i tjänst 2011-08-15.

Chokladkaka = 1,5 timGlass = 1 timStor stark = 1 timEn flaska vin = 1,5 timOstsmörgås = ¼ timEn läsk (1,5 l) = 2 timEn kanelbulle = ¼ timEn pizza = 3 tim

När vi andra ligger i hängmattan och solar, ja, då är det full rulle inne på Volvo Lastvagnar, Umeå.

Under vår semesterstängning kommer hyttfabriken att vara full av liv och rörelse. Det är mängder av saker som ska göras innan vi andra kommer tillbaka brunbrända och utvilade efter en skön semester.

Alf Lundgren, som deltagit i planerna för semesterarbetet säger:

– Det kommer att pågå verksamhet i hela fabriken och inom alla driftområden.

Mycket av det som ska göras är sådant som bara kan göras under ett semesterstopp, säger Alf .

På DO2 får vi bland annat veta att skrotpressen ska ses över, en conveyor byggs om på DO3, att ED-ugnen i Måleriet kommer att förlängas och på Monteringen kommer en testutrustning för ”Prosit” att installeras.

– Det här är bara några av allt som händer i fabriken i sommar, avslutar Alf Lundgren.

Titta noga på bilden, efter semestern kommer det att se helt annorlunda ut. Här ska nämligen ugnen, som är en del i förbehandlingsprocessen i UC, förlängas.

Arbetssammasemestertider

Alla Volvo-medarbetare tillönskas en skön semester!

36 Hytten #3 2011



Radio Umeå sändedirekt från Hyttfabriken

Radio Umeås direktsändning från hyttfabriken i Umeå blev en stor succé. Under tre dagar bjöds det på både intervjuer och musik från det glada 60-, 70-, och 80-talet.

– Det var helt otroligt roligt att få vara på Volvo Lastvagnar och sända några dagar. Alla var så glada över att vi var där. Vi kommer gärna tillbaka, hälsar Robert Jacobsson, ägare av Radio Umeå.

Direktsändningen skedde under vecka 19, dvs tisdag, onsdag och torsdag 10-12 maj mellan kl 13.00 och 15.00. Radio Umeå var först på Kaross-fabriken, dagen efter i Måleriet och avslutade på torsdagen med att sända från Monteringen.- Vad roligt att ni kommer hit och sänder från vår arbetsplats, det var den vanligaste kommentar som jag fick under mina tre dagar på Volvo. Först ville ingen vara med i radion, men när jag ändå kom

PÅ NYA JOBBMellan 3 maj och 16 juni har följande fått jobb inom produktionen:

LOGISIK (EML)

Marcus Borgstedt Annica Ögren

LOGISIK (EML)

Erik Tengman

INTERN MATERIALHANTERING

Karin Granström Daniel Johansson Elisabeth JonssonRickard Lindahl Isabelle Yttergren

DRIFTOMRÅDE 2 (DO 2)

Robert HolmlundMats Eriksson Mattias Lundman Patrik Ylmefors


David ForsbergPeter Killerö Christoffer Ohlsson Fredrik Sundqvist (produktionsledare)Fredrik Skog


Andreas Eliasson Oskar Glenge Rickard Norlund Göran Sandgren Jonny Strömberg Johan Wallin Niclas Åström


Jonas Hörnqvist Josefine Olofsson Zaida Wiss Michael Zackrisson

På den tredje dagen av radioutsändningarna som gjordes från Volvo Lastvagnar i Umeå lyckades Robert Jacobsson fånga Mona Edström From för en intervju. Som tack för att hon ställde upp fick Mona önska en låt, det blev så klart ” Simply the best” med Tina Turner.

Bakom skynket sitter Lars Magnusson och Görgen Jonsson ivrigt rattande i radiotekniken. De är dessa herrar som ser till att Radio Umeås radiovågor sprids i Umeå med omnejd.


#3 2011 Hytten 37

– Människor som lyckas bli lyckliga,lyssnar mycket mer än de pratar.

Bernard M Baruch, amerikansk finansman

fram med mikrofonen tror jag alla ställde upp och pratade med oss, säger Robert med ett leende.

AC/DC LYFTE STÄMNINGEN Även om två timmar per dag kan tyckas vara en lång sändningstid så tickar alltid klockan fort när det handlar om musik i radio.

– Tyvärr är det alltid så att vi inte hinner spela alla låtar som folk önskar, men vi lyckades beta av en del godingar, menar Robert.

– Roligast var när vi startade ”Highway to Hell” med AC/DC. Långt in i Monteringen hörde vi världens vrål när låten startade. Jag kan inte tänka mig att det har rockats så mycket inne på hyttfabriken någon gång som just då…

INTERVJUER OCH ÖNSKELÅTR Upplägget var att korta intervjuer med medarbetarna blandades med att de fick chansen att själva välja sina musikfavoriter. Ville man inte vara med i sändning gick det bra att lägga sitt önskemål i en liten låda.

Många medarbetare tog chansen att bli intervjuade av Robert Jacobsson, och platschefen Mona Edström-Frohm fick möjlighet att berätta om Volvo Lastvagnar Umeås nuläge och planer inför framtiden.

Och gissa vilken låt Mona valde..?Jo, Simply the Best med Tina Turner – och det

passade väl bra in på världens modernaste hyttfabrik, eller hur..?

Svåraste stället att sända – enligt Robert Jacobsson – var under den första dagen i Karossfabriken (Plåten).

– Där var det bara en massa truckar som blåste förbi, och det var lite svårt att få tag i medarbetarna för en pratstund. Det var tur att Thor Persson kom dit och berättade om hyttfabrikens utveckling från

På den första dagen av Radio Umeås radioutsänd-ningar befann sig radioteamet vid segment1 på Finishline. Här ser vi Robert Jacobsson från Radio Umeå samtala med Mikael Alaavara om hur det är att arbeta på Volvo Lastvagnar i Umeå. I bakgrunden skymtar vi Bengt-Arne Johansson.

Har du hört?…att Theo Lessmann, projektledare i GME med placering i Umeå, lämnar Volvo Lastvagnar efter nästan 25 år. Theo fyller snart 65 år och bli då friherre. Hans sista arbetsdag på hyttfabriken var den 30 juni.

…att Thomas Persson, redovisningsansvarig på ekonomiavdelningen, har gått i pension efter 22 år i siffrornas tjänst. Thomas sista arbetsdag var den 30 juni.

…att totala antalet leveranser från Volvo-koncernens lastbils-verksamheter uppgick under maj till 20 258 fordon – en ökning med 49 % jämfört med motsvarande period förra året.

…att Volvo Lastvagnar, till och med maj, leve-rerat 44 993 lastbilar. Samma period 2010 levererades det 24 995 lastbilar. Det är en ökning med 80 %

… att Mack Trucks har levererat 7 797 fram till och med maj månad. Det innebär att Mack Trucks har ökat sina leveranser med 62 %.

…att Renault Trucks ökade sina leveranser fram till maj månad med 62%. från 15 810 2010 till 25 577 för samma period 2011.

Gösta Nystöm och fram till idag, menar Robert Jacobsson, som gärna kommer tillbaka till Volvo Lastvagnar, Umeå.

– Ja, absolut. Vi hade tre toppendagar hos er och alla vi på Radio Umeå gör gärna om det vid ett annat tillfälle..!

Om någon undrar så sänder Radio Umeå på frekvensen 102,3 MHz.. l

PTK-Volvo passade på att besöka vår fabrik när sommaren anlände till Umeå. Mitt i grönskan, under en paus i arbetet, hittar vi deltagarna. Från vänster i bild står Heikki Illerhag, Tommy Pettersson, Tommy Olsson, Raimo Särkijärvi, Åsa Baihofer, Alf Söderlund, Sara Woxneryd, Lars Sundkvist, Urban Strid och Mats Henning.


europeAn mAnufActuringvolvo trucks kort & gott

38 Hytten #3 2011

Goda matvanorsprids i HarmoniDen 2 maj invigdes den nya restaurangen i UB-fabriken. Invigningen skedde under sedvanliga former med platschefen Mona Edström Frohm för dagen utrustad med en sax.

Platschefen, Mona Edström Frohm, klippte av bandet och det bjöds på dryck med bubblor och goda snittar till de som närvarade vid cermonin.

– Det är en verkligt fin restaurang som vi har fått, säger platschefen, som också passade på att äta sin lunch i nya restaurangen.

HARMONI BLEV NAMNET

Restaurangen behövde ett namn också och för detta ordnades det en

På den stora dagen förrättade Platschefen Mona Edström Frohm invigningen. Hon klippte bandet och förklarade restaurang Harmoni för invigd. En mycket nöjd restau-rangchef Susanne Houtari övervakade cermonin.

Vid en invigning hör ju också snittar och en bubblande dryck till. I detta fall var ju självklart bubblet av den alkoholfria sorten. Michael Uhland, ansvarig för bygget av restaurangen, övervakade att serveringen av snittarna fungerade. Platschefen Mona Edström Frohm lät sig väl smaka.

namntävling. Över 100 namnförslag kom in och det namn som juryn, bestående av Susanne Houtari, Denny Westerlund och Michael Uhland, föll för blev Restaurang Harmoni.

Pappa till det vinnande förslaget blev Peter Wolferdt som till vardags arbetar i Mainline på DO3. Juryns motivering är att: ”

Namnet speglar det lugn och ro som vi ville eftersträva i en personalmatsal där våra medarbetare kan inta sin måltid eller tillbringa sin kafferast i Harmoni”.

– Jag fick idén till namnet när jag hörde ordet ”Harmoni” nämnas vid något tillfälle när inredningen kommenterades av några matgäster, säger en nöjd Peter Wolferdt. l

Peter Wolferdt, heter den lycklige vinnaren av namntävlingen. Restaurang Harmoni är det vinnande förslaget som gav namnet på den nya restaurangen.


#3 2011 Hytten 39

grAt

tis!

TACK!Ett jättestort tack till alla som uppvaktade mig när jag pensionerade mig. William Frank Tack för all uppvaktning vid min 60-års dag. Alf Lundgren

Ett stort tack till alla för presenter och avtackningar i samband med min pensionering. Curt Norlin

60 år

26/7Jan-Ole FrimanMaterialhantering UA/UB

10/8Sven-Erik TjärnströmAnläggningar Teknik

24/8Kåre JonssonAnläggningar El och media

3/9Sune KarlssonLogistik teknik

20/9Sven-Olof ErikssonMaterialhantering UE

21/9Östen JohanssonAnläggningar Underhåll

26/9Hans ÅströmMaterialhantering CKD

6/10Inge JohanssonDO3 Finishline

50 år

24/7Torbjörn HallénProduktionsteknik

27/7Gunnar LundgrenDO4 Måleriet

Vid Svenska Volvo-mästerskapet i fotografi som hölls i Köping den 7-maj blev det stora framgångar för Umeå. Stefan Johansson som jobbar på Monte-ringen DO5 tog Guld i tre klasser – Färg, experiment och digital. Tack vare det blev han också den totale SVM-Mästaren.

Så här löd juryns kommentar i färgklassen: Kompositionsmässigt en höjdare i dubbel bemärkelse tre moln – ett flygplan. GRATT

FINA FRAMGÅNGAR Fina framgångar blev det även för Tommy Lie som arbetar på Underhåll i Måleriet. Han fotograferade nämligen hem ett silver och ett brons och tack vare det tog Tommy tredjeplatsen.

Sammantaget visar resultaten att Foto-klubben från Volvo Lastvagnar i Umeå har många duktiga fotografer som står sig mycket väl i den stenhårda konkurrensen. l

Fina framgångar för Foto-folket i Köping

9/8Anders SöderströmT04 Produktionsteknik

10/8Torbjörn NorellTO2 Produktionsteknik

14/8Johnny BergmarkDO5 Produktionsledare

9/6Stefan JonssonTO5 Produktionsteknik

13/9Tarita SaariMaterialhantering CKD

20/9Per NilssonTO4 Teknikchef

20/9Bernt HanssonDO4 Måleriet Underhåll UA

Stefan Johansson, en stolt vinnare av Svenska Volvomästerskapen i foto, poserar här med sina tre förstapriser som gav honom mästartiteln.

Detta är vinnarbilden i färgklassen, ”Tre moln ett flygplan”. Onekligen en vacker komposition…

5 När vagnen är färdigpackad leve-

reras den till rätt station och den tomma vagnen tas tillbaka för att fyllas igen.

4 Nu packar jag ”Hängbuken”, som

vagnen kallas, och lägger in materialen i en särskild ordning så att operatören hittar lätt.

3Materialet hämtas i de olika ställagen där

alla varianter finns. De är väl uppmärkta så det är lätt att hitta.

2 Därefter beställer jag utskrift av Sekvens-

packningslistan. Där får jag veta var materialet som jag ska packa finns

AAvs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, UmeåBox 1416, 901 24 UMEÅ



2

3

4

5

1

1Jag utgår från den en sekvenslista som är

aktuell och den hittar jag i rumbasystemet där hittar jag det material som ska plockas ut och packas.

mitt JoBBJag packar stötskydden till linjen. Det gäller att packa rätt, så att ope-ratörerna kan ta mate-rialet utan att det skadas. Det är om-växlande – ibland får jag köra truck!

FAKTA: ANNIcA ÖGRENÅlder: 27 år Anställningsår: 2004 Intressen: Vi håller på att bygga en sommar-stuga, så där finns mycket att pyssla med. Jag gillar också att jaga älg och att dansa salsa.

A mAgAzine for employees viD volvo lAstvAgnAr umeÅ ...A mAgAzine for employees At the tuve plAnt...

Documents

Transcript of A mAgAzine for employees viD volvo lAstvAgnAr umeÅ ...A mAgAzine for employees At the tuve plAnt...