sjöbefälsföreningen maritime officers’ association sjobefalsforeningen.se

SACOS extrA kOngreSS

uteslöt SBF-OhAmnen i nOrvikudden

Omstritt projekt börjar byggasthe nOble Art

of sleeping

MEKONGvAttnetS mOder

sjöbefälenT idskrifTen för sjöbefäl utgiven av sjöbefälsföreningen nr 1 februari 2 012 årgång 1

2 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Sammanslagningen av Sjöbefälsförbun-det och Sveriges Fartygsbefälsförening har mottagits positivt inte bara av med-lemmarna i de båda organisationerna utan också av den fackliga omvärlden.Det finns dock ett undantag. Saco kan inte acceptera den modell till samman-slagning som befälsorganisationerna efter två års förhandlande kunde enas om och har nu uteslutit Sjöbefälsföreningen- Offentliganställda vid en extra inkallad kongress. Anledningen till uteslutningen anges vara att SBF-O agerat illojalt.

Det illojala ligger i att SBF-O anses ha ett samröre med Ledarna, en organisation som i viss mån konkurrerar med Sacos medlemsförbund när det gäller rekryte-ring av medlemmar.

Sammanslagningen mellan befälsför-bunden bygger på en överenskommelse som innebär att båda befälsförbunden kvarstår som självständiga juridiska per-soner men att samordning sker av den fackliga verksamheten för att öka effekti-viteten och den fackliga styrkan.SBF-O är f d Sveriges Fartygsbefälsförening med medlemskap i Saco. SBF är f d Sjöbefäls-förbundet, som är en självständig organi-sation med ett anslutningsavtal med Ledarna. Såväl SBF som SBF-O är således formellt självständiga organisationer med egna styrelser, egna stadgar och egen eko-nomi.

Solidaritetsskäl bakom modellenDet finns många skäl till att befälsorgani-sationerna valde den beskrivna samman-slagningsmodellen. Ett skäl var att Sveri-ges Fartygsbefälsförening önskade ha kvar medlemskapet i Saco, bland annat

FEBRUARI av solidaritetsskäl. Sjöbefälsförbundet, som har ett anslutningsavtal med Ledar-na sedan 1979 ville bland annat av sam-ma skäl inte lämna Ledarna.

’’efter drygt sju månaders tystnad och när befälsorganisa-tionerna redan inkallat till extra kongress tyckte saco det var dags att tala om vad man egentligen tyckte om sam-manslagningen.’’

l e da r e

saco utesluter sjöbefälsfacket

extra kongressen meddelade Saco att man ansåg att en sammanslagning utgör grund för uteslutning av Sveriges Fartygs-befälsförening. Det var ett förvånande besked, eftersom befälsorganisationerna redan den 8 februari informerat Sacos ledning om sammanslagningsplanerna. Efter drygt sju månaders tystnad och när befälsorganisationerna redan inkallat till extra kongress tyckte Saco det var dags att tala om vad man egentligen tyckte om sammanslagningen.

Ledarna ett rött skynkeMan kan fråga sig vad som hänt inom Saco från det man informerades om sam-manslagningen tills man började hota med uteslutning.

Det enda synbara för en utomstående är att Saco under mellan perioden bytt ordförande. Anna Ekström, som lyft upp Saco från att ha varit en ganska sunkig företeelse till en framåtsyftande och modern centralorganisation, slutade som ordförande för att bli general - direktör på Skolverket. En ny ordförande tillträdde, och det ligger nära tillhands att tro att detta skifte har spelat en roll i Sacos agerande. För den nya ledningen i Saco är tydligen Ledarna ett rött skynke som Sacos medlemsorganisationer inte får samarbeta med utan risk för uteslut-ning på grund av illojalitet.

Sacos negativa inställning till samman-slagningen av befälsorganisationerna luk-tar gammaldags revirtänk som inte hör hemma i en modern facklig verksamhet. Det har befäls organisationerna insett, och så småningom får vi hoppas att även Saco inser att samarbete är bättre än kon-frontation.

Befälsorganisationerna informerade redan i februari förra året såväl Ledarna som Saco om sammanslagningsmodellen och hemställde om synpunkter.

Uppfattades som positivaLedarna insåg vikten av en samlad befälskår och uttalade att man inte kom-mer att motsätta sig den föreslagna sam-manslagningen. Befälsorganisationerna uppfattade också Saco som positiva till sammanslagningen, och en extra kon-gress inkallades till den 27 september för att besluta om sammanslagningen enligt den föreslagna modellen. Två veckor före

sjöbefälen nr105 Ordföranden har ordet jörgen lorén skriver om saco och Costa Concordia

06 befäl i svitzer gillar enhetslönesystemet nöjda med anställningsvillkoren under färöisk flagg

09 europadomstolen försvarar yttrandefriheten avskedad tysk sjuksköterska fick rätt i europadomstolen

10 Mekong reportage från en sägenomspunnen flod med krigisk historia

13 Kallelse till ordinarie kongress första ordinarie kongressen äger rum 18–20 september 2012

14 Hamnen vid norvikudden ett omstritt hamnprojekt har kommit i gång

17 sacos extra kongress en trist dag för svensk fackföreningsrörelse

20 exempel på dåligt sjömanskap följderna har blivit dagsböter, itf-uppvaktning och avsked

21 gisslan hos pirater i ett år Kidnapparna kräver sex miljoner dollar per sjöman

22 sovandets ädla konst Professor på sahlgrenska beskriver sina forskningsresultat

27 från föreningsstyrelsen referat från föreningsstyrelsesammanträdet 8–9 december 2011

utkommer med åtta nummer per årPrenumeration 350 kr/år inkl momsårgång 1 utgivningsdag 14 februari 2012

ansvarig utgivare Christer Themnér

redaktör benkt lundgren, 08-598 99 121

layout ankie nilsson, 08-598 99 106

adress box 12100, 102 23 stockholm

besöksadress st eriksgatan 26

Telefon 08-598 99 000 vx

Telefax 08-651 08 48

e-post sjobefalen@ledarna.se

bankgiro 332-1478

issn 1650-2353

Tryck trydells tryckeri ab, laholm 2012

annonser ankie nilsson, 0739-86 16 49 ankie_nilsson@hotmail.com

framsidesbild mekongfloden i sydostasien – vältrafikerad, mytomspunnen och omstridd. foto leif Hansson.

medlem av

14

ManussTOPP 2012nr 2 – 6/3 nr 3 – 17/4 nr 4 – 29/5 nr 5 – 21/8nr 6 – 25/9 nr 7 – 23/10 nr 8 – 27/11

10

6

4 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

i april hålls medlemsmöten följande tider och platser:

STOCKHOLMmåndagen den 16 april kl 17.00 Katarina sjöfartsklubb, glasbruksgatan 2

GÖTEBORGtisdagen den 17 april kl 17.00 Hotell barken viking, gullbergskajen

MALMÖonsdagen den 18 april kl 17.15 (obs! tiden) elite Hotel savoy, norra vallgatan 62

KALMARtorsdagen den 19 april kl 17.00 Calmar stadshotell, stortorget 14

föreningen bjuder på middag efter mötena, anmäl in-tresse senast 4/4 för stockholm, 10/4 för övriga orter.för dagordning se föreningens hemsida före mötet.

Medlemsmöten

Befälhavare och tekniska chefersom förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgö-relse träffas förhöra sig hos sbf angående löne- och anställ-ningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur.

Passiva och interaktiva medlemmar i utlandet!när ni betalar avgiften ska ni använda följande metod: Handelsbanken iban: 6000 0000 0005 4199 8668 sWift: HanDsess

Detta gäller er som nyligen blivit aviserade om att betala medlemsavgift till bankgiro 805-3803.

informationen finns även på föreningens hemsidor:www.sfbf.sewww.sbf.org.se

Kortfilmare kanvinna 10 000Duktiga amatörfilmare bland sjöfolk och sjöstuderande inbjuds till en kortfilmstävling, ”Sjö kort”, som anordnas av Film at Sea.

Sjöfartens Kultursällskap sponsrar 10 000 kronor i förstapris. Ytterligare 7 000 kr i andrapris och 3 000 kr i tredjepris spons-ras av Sjömanskyrkan i Stockholm.

Dokumentärt eller spelfilm går lika bra. Maximal längd 15 minuter. Observera att 15 minuter är att betrakta som en lång kortfilm. Fem minuter eller kortare är ofta en bra längd.

Filmerna granskas av en jury med representant för bland an-nat Göteborg International Film Festival.

Man behöver inte ha en avancerad utrustning för att delta.

Det är kul att göra film!

Allt från digitala videokameror till en mobilkamera går bra att använda. Gratis redigeringsprogram som Windows Movie Maker till pc och iMovie till mac rekommenderas till redige-ringsarbetet.

Läs mer om tävlingsreglerna och få inspiration här:www.filmatsea.com/ovriga_sidor/kortfilmstavling.html

Bidragen skall ha inkommit till Film at Sea senast den 15 mars 2012.

Mejla mig gärna eller ring i förväg så kan vi komma överens om hur du/ni skickar in filmen – som länk eller dvd.

Film at Sea Nordic ABAnn NordströmBox 4256, 102 66 Stockholmtel 0708-16 88 00ann.nordstrom@filmatsea.com

Basbeloppen för 2012Prisbasbelopp 44 000 kr förhöjt prisbasbelopp 44 900 kr inkomstbasbelopp 54 600 kr

Prisbasbeloppet påverkar bland annat inkomsttaket vid sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Det förhöj-da prisbasbeloppet påverkar beräkningen av pensions-poäng. inkomstbasbeloppet påverkar bland annat in-komsttaket för pensionsgrundande inkomst.

Fa C K l I G T

AvtalskonferensKlubbordförandena och andra lokalt förtroendevalda upp-märksammas på att en avtalskonferens hålls på ännu ej fast-ställd plats 20–21/11. Det är bra om diskussioner påbörjas så fort som möjligt, så att alla rederier är representerade på konferensen.

Avtal för skärgårdstrafikensbf har träffat avtal med almega tjänsteföretagen bransch skärgård. avtalet ger 2,6 procent i lönehöjning och en del förändringar i allmänna villkor. en stiftelse bildas för omställ-ningsförsäkringen. Dessutom tillsätts två arbetsgrupper i frå-gor som rör sjukförmåner och lönesättningsmodeller.

avtalet löper retroaktivt fr o m 1 januari 2012 t o m 31 de-cember 2012.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 5

Ko l u m nO r D F ö r A n D E n h A r O r D E T

Första numret av vår nya tidskrift! På annan plats (sidorna 2 och 17) be skrivs Sjöbefälsföreningen-Offentligan-ställdas uteslutning ur Saco. Jag hade det tvivelaktiga nöjet att på plats representera föreningen. Att komma till denna före-ställning där allt redan från början var klart, kändes synnerligen surrealistiskt. Vi yrkade på sluten omröstning, men då hävdades att detta stred mot stadgarna. So what, man vågade således inte ha slu-ten omröstning, eftersom det då kanske var någon som vågade sätta sig upp mot de stora förbunden i Saco och faktiskt säga att man inte höll med. Man kan ju nu undra om det samarbete som ändock sker med Ledarna från en del Saco-för-bund kommer att fortgå. Vågar man fram-gent samarbeta med Ledarna, med risk för att bli kallade illojal mot Saco och i och med detta riskera en uteslutning?

Vilken är SRAT:s roll?En fundering jag själv haft gäller SrAT och dess agerande i frågan om vår ute-slutning. Vilken är deras roll? Vi blev tidi-gare beskyllda för att locka över medlem-mar från Lotsförbundet till dåvarande SFBF. Lotsförbundet organiseras i SrAT. Vi träffade representanter för dessa för-bund, där vi klart beskrev den kommuni-kation vi hade haft med ett antal lotsar som var missnöjda med sitt förbund och dess representanter. Vi poängterade bestämt att vi ej bedriver eller kommer att bedriva någon kampanj för att locka över deras medlemmar till oss. Däremot var jag väldigt tydlig mot Lotsförbundets repre-sentant, att han kanske borde rannsaka sig själv och sitt förbund i deras agerande mot sina egna medlemmar, då man inte ens orkar besvara frågor. Att glömma med-lemsnyttan med det man håller på med i sitt fackliga värv kan bli förödande.

nu är det tydligen nya företrädare och ny ordförande för sagda förbund. Vad gör de nu då mot de lotsar som valt SBF att företräda sig? Jo, med lock och pock om att allt blir bättre, om de kommer tillbaka samt med hot om uteblivna löneökningar och pensionsvillkor som ej ska gälla de

som inte väljer Lotsförbundet. Man har tydligen inget lärt, och att dessutom fara med osanning känns unket och oseriöst.

En sak ska ni lotsar som valt SBF veta: Vi kommer även framgent att företräda er och svara på era frågor. Dessutom är vi den enda representanten i nautiska och tekniska frågor i internationella samman-hang, vad gäller arbetstagarorganisation på chefsnivå. Värt att veta är att i många av lotsarnas frågor i det internationella forumet kommer vi att samarbeta med Sjöfartens ledare i Danmark, där lotsarna ingår. Det kanske är tid för Lotsförbundet eller SrAT:s representanter att ta lärdom och komma ut i den internationella värl-den. SrAT har säkert någon duktig ombudsman som kan ta hand om sjö-fartsfrågorna, om inte Lotsförbundet har någon att representera i IMO, ILO, ETF, ITF och nTF, för att bara nämna några organisationer som sätter dagordningen i sjöfartsvärlden.

Stabiliteten ett stort problemOlyckor händer inte, påstår en del. Ändock är det bara att se på statistiken de senaste åren och konstatera att fartyg brinner, kolliderar, går på grund samt sjun-ker i oväder. Costa Concordias grundstöt-ning och sedermera evakuering är något som de flesta blivit berörda av. Otaliga ”experter” har uttalat sig i frågan. Utred-ningen hoppas jag blir seriöst utförd, så alla berörda får komma till tals.

Det jag hoppas innerligt granskas av utredningen är regelverket vad gäller byggnation av fartyg, i synnerhet kryss-ningsfartyg. Det är snart 100 år sedan Tita-nic sjönk till botten. Vi som känner till något om denna typ av fartyg med inträngande vattenmassor, så är stabilite-ten ett problem, och det är enligt min mening ett alltför svagt regelverk vid byggnation av denna typ av fartyg. Myn-digheter, klassningssällskap och inte minst redarna själva måste se till att en gång för alla rätta till problematiken kring läckstabiliteten på kryssningsfartyg. Dess-utom är utbildning och träning av alla i besättningarna av yttersta vikt. Icke minst

ledningen ombord på ett fartyg måste vara vältränad och välövad för att fungera både med vardagsgöromålen ombord och vid extraordinära händelser. För-hoppningsvis förstår något fler personer att säkerhetsfrågorna i ett fartyg är av yttersta vikt. Det är inte bara något som besvärliga befälhavare hittat på, utan det handlar om att kunna klara av alla tänk-bara krissituationer.

Kvinnor och barnSom avslutning kan jag inte låta bli att delge er en kommentar av Winston Chur-chill. Efter det att han gått i pension, krys-sade hann runt i Medelhavet med ett ita-lienskt kryssningsfartyg. Givetvis blev han intervjuad av italienska journalister, där frågan ställdes varför han just valt ett ita-lienskt fartyg. Churchill svarade att det berodde på tre ting: ett var den oöverträf-fade kosten, två den magnifika servicen, och som avslutning sa han att i händelse av nöd, så är det inget trams med att låta kvinnor och barn komma först.

Med önskan om förliga vindar

jörgen lorénordförande

saco, srat och italienska kryssningsfartyg

”svarte Petter”, som jörgen lorén kallade sig själv i talarstolen på sacos extra kongress.

6 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

”bara fördelar med enhetslönesystem”

befälen i svitzer Oden:

svitzer Odenbyggd 2005 i singapore

längd 38,4 m

bredd 4 m

storlek 670 gt

Maskin 2xMaK 8M25 à 5 280 kW

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 7

H a n d e l S F l o T Ta nS V I T Z E r O D E n

befälen i de bogserbåtar som ägs av danska svitzer har numera ett rent enhetslönesystem. De båda befä-len i svitzer Oden, befälhavare Daniel Magnusson och tekniske chefen joakim lundqvist, ser bara fördelar med det. – jag ser mig som en vinnare, som vid min ålder kan jobba ihop till en bra pension, säger Daniel som är född 1978. eftersom avsättningarna är förmånliga kan även de som är betydligt äldre få en bra pension. samtidigt är det viktigt med en bra sjukförsäkring, och euro Accidents försäkring är extremt förmånlig. tExt OCH FOtO benKt lundgren

SB:s reporter går ombord i Svitzer Oden vid nya varvet i Göteborg strax före ett av de typiska uppdrag som ges åt ett bogser-fartyg. hon ska eskortera 399 meter långa containerfartyget Edith Mærsk ut från kaj. I snitt har de tre uppdrag varje dag, ibland med väldigt kort varsel, varför ett av bog-serfartygen i Göteborg alltid måste ligga i beredskap.

Det här fick befälhavaren Daniel Mag-nusson reda på när han mönstrade på dagen före. Sent på kvällen ringer han reportern och berättar att jobbet blivit tidigarelagt en timme, vilket är ganska

ovanligt. Förseningar är mycket vanligare, särskilt när uppdraget gäller en tanker.

– Det händer att man har pumpat ombord en stor mängd bensin, för att sent upptäcka att det var fel oktantal, berättar Daniel.

– På containerfartyg har det hänt att de varit stenhårda med att hålla avgångsti-den. Då kan de gå utan att ha hunnit med att lasta alla containrar, och hamnen har tvingats betala skadestånd, eftersom de ansetts ansvariga för att inte ha hunnit sitt jobb.

Bara ett par timmar efter telefonsamta-let, vid tretiden på natten, fick de rycka in och eskortera en tanker. Det uppdraget

var bestämt, men de visste inte när. Detta är för övrigt ganska vanligt när det gäller tankeruppdrag, särskilt i dagens situation med överetablering på tankmarknaden. Så besättningen – förutom befälen mat-ros Magnus Benholm och befälseleven Peter Johansson Breeze – har inte fått mycket sömn den här natten.

Daniel har bland annat varit i Stena tidi-gare och konstaterar den stora kontrasten i det här avseendet.

– Där var dagarna styrda nästan ner till minuten! säger han.

Behöver inte kopplaEskorten av Edith Mærsk går snabbt, efter-som vi inte behöver koppla någon tross. Det sköter kollegan Svitzer Trym om i aktern. Svitzer Oden behöver bara trycka emot fartygssidan, först på utsidan för att Edith Mærsk ska ligga stabilt mot kajen. Sedan hon gått ut en bit från kaj går vi till den andra sidan för att underlätta det sto-ra fartygets babordsgir ut mot Kattegatt.

Efter fullgjort uppdrag går vi tillbaka till nya varvet för lite frukost. Förutom befäl-havarrollen brukar Daniel ofta vara kock ombord, särskilt när de ligger still.

– Jag tycker det är ganska kul, säger han, medan han med van hand snabbt vispar ihop en välsmakande skinkomelett med tomater.

nästa bestämda uppdrag är inte förrän på kvällen, så det finns tid för underhålls-arbete och, inte minst viktigt efter en sådan här natt, lite vila. Daniel tror att

G Ö T e B o r G J A n UA r I 2 0 1 2

daniel Magnusson befälhavare i Svitzer Oden.

joakim lundqvist teknisk chef i Svitzer Oden.

Christer Green marine manager på svitzer sveriges kontor.

8 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

man slarvar mer med sömnen under ved-erlagsledigheten hemma, då det finns så mycket annat att ”hitta på” såsom gräs-klippning etc. Å andra sidan brukar för-mågan att ta igen förlorad sömn bli sämre med åren.

Saknar inte gamla lönesystemetDe jobbar 1-1-system med 14-dagars törnar. Men jämfört med sjömän i andra sjöfarts-sektorer kan de ha möjlighet att även under ombordtiden hinna åka hem en sväng, i varje fall om de bor nära hemma-hamnen.

Daniel bor på Tjörn, så det är en bit att åka.

– Och det är ingen större vits att åka hem ett par timmar för att bara säga ”hej då, nu åker jag igen!” när det är läggdags för barnet, konstaterar han som själv har en son på två och ett halvt.

Daniel och tekniske chefen Joakim Lundqvist kan inte komma på någon nackdel med det enhetslönesystem Svit-zer tillämpar. De saknar inte alls det gam-la lönesystemet från röda bolagets tid, med en låg grundlön och sedan ett näs-tan oöverskådligt batteri av diverse tillägg.

– Men Seko krånglar i den här frågan, konstaterar Daniel. Jag kan inte förstå det. rederiet har flaggat ut till Färöarna men erbjudit sig att ta med hela besättningen, även manskapet. hur vanligt är det? ris-ken finns att de tröttnar och anställer manskap från norge eller Danmark i stäl-let.

Intern och extern navigatörsutbildningsvitzer sverige ab har sitt huvudkontor vid nya varvet i göteborg. Härifrån diri-gerar de sin skandinaviska flotta på 25 bogserbåtar plus ett par arbetsbåtar.

Här utbildar de också kaptener i kon-sten att köra bogserbåt. Det är både in-ternt och externt. Det senare riktar sig ofta till sjöfartsverkets lotsar.

– även om lotsarna är erfarna sjökap-tener, är de inte alltid experter på att

hantera bogserbåtar, påpekar Christer green, som tillsammans med börje jensen ansvarar för utbildningen.

för att effektivt kunna bedriva utbild-ningen har svitzer investerat 1,5 miljo-ner i en simulatoranläggning. Här får man möjlighet till manöverträning av olika bogserbåtstyper samt assistans av en mängd olika fartygstyper i verkliga hamnmodeller. b l

daniel Magnusson hoppar gärna in i rollen som kock.

foto svitzer sverige ab

Även om de är nöjda med lönesystemet medger Joakim att det finns åtminstone en nackdel med utflaggningen.

– Det är att vi inte omfattas av ITP-Sjö, så vi kan inte ta ut tidigarepension. Men å andra sidan har vi bra försäkrings- och pensionsvillkor i övrigt.

– Ja, vi är nöjda med utflaggningen. Vi har ju samma förmåner som tidigare med föräldraledigt, vab etc, och vi betalar skatt i Sverige precis som innan och kan utnytt-ja ränte-, rot- och rutavdrag som alla andra, tillägger Daniel.

Ett speciellt fartygDärefter övergår de till att beskriva det lil-la men ganska säregna fartyg de hanterar. Det speciella framdrivningssystemet gör att den kallas för voith eskortbåt. hon har en fena, vinsch och fem stora paddlar till aggregatet som är kopplat till varje maskin, som styrs mekaniskt från bryggan. En eskortbåt fungerar som ett roder eller

för att stoppa det fartyg man assisterar, om detta skulle få något fel på framdriv-ningen eller rodret.

– Det är mycket ”köra båt” i det här far-tyget, och det är det man gillar! konstate-rar Daniel.

Joakim har tidigare varit många år i Wallenius och trivdes bra även där.

– Men man måste pröva på något nytt, säger han. Å andra sidan har det blivit lite för allvarligt under senare år med alla papper, regler och förordningar.

– Trivseln ombord är viktig, inflikar Daniel. I det här jobbet umgås man mer med arbetskamraterna än med familjen.

Det är bland annat därför, anser han, som det inte är aktuellt att byta ut de svenska manskapen mot filippinska. Att anställa en ensam filippinare funge- rar inte. Svitzers ledning har också flera gånger fastslagit att detta inte kommer att ske. B L

H a n d e l S F l o T Ta nS V I T Z E r O D E n

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 9

a r B e T S r ä T TE U r O PA D O M S T O L E n

europadomstolen försvarar yttrandefrihetenI Tyskland, där det inte finns någon lex Maria eller lex sarah, blev en sjuksköterska avskedad för att hon anmält sin arbetsgivare, ett privat äldreboende, för långvarig underbemanning. Den tyska rättsapparaten stödde arbetsgivaren. först när hon vänt sig till euro-padomstolen fick hon upprättelse, berättar stig Gus-tafsson i denna artikel.tExt stig gustafsson

nu har frågan om avskedande av en arbets tagare som slår larm om missförhål-landen på sin arbetsplats även prövats av Europadomstolen. Fallet gällde en sjuk-sköterska vid ett privat äldreboende i Tyskland. hon anmälde sin arbetsgivare till åklagare för bedrägligt beteende på grund av långvarig underbemanning. hon hade vid upprepade tillfällen påtalat problemet utan att arbetsgivaren vidtagit åtgärder. hon avskedades på grund av sin åtalsanmälan, och de tyska domstolarna accepterade arbetsgivarens avskedande och vägran att återanställa henne.

Starkt allmänintresseEuropadomstolen däremot fann att avske-dandet utgjorde en kränkning av hennes yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europa-konventionen om mänskliga rättigheter. Visserligen har arbetstagaren en lojalitets-plikt mot arbetsgivaren men avslöjandet av missförhållandena motiverades av ett starkt allmänintresse och detta ansåg domstolen var viktigare än lojalitetsplik-ten.

Europadomstolen framhöll i sin dom att ”i samhällen där en allt större andel av den äldre befolkningen blir föremål för institutionell vård är avslöjanden om kva-litén eller missförhållanden i vården av central betydelse för att förhindra över-grepp med tanke på att dessa patienter är särskilt sårbara, då de ofta inte själva kan fästa uppmärksamheten på sådana bris-ter. Detta allmänintresse väger tyngre än

företagens intresse av att skydda sitt rykte och affärsintresse.”

Upprepade påpekandenArbetstagaren hade flera gånger upp-märksammat arbetsgivaren på missförhål-landena utan att arbetsgivaren vidtagit någon åtgärd vilket enligt Europadomsto-len gjorde det befogat att göra en anmä-lan till åklagare. Det fanns inte heller någon anledning tvivla på sanningshalten i informationen eller på att arbetstagaren hade ”goda avsikter” med sitt handlande.

Domstolen konstaterade också att hon utsatts för den strängaste sanktion som fanns att tillgå när hon avskedades. Detta hade negativa återverkningar inte bara för henne personligen utan kunde också få en avkylande effekt på andra vårdan-ställdas vilja att anmäla missförhållanden. Detta är mycket allvarligt för samhället i dess helhet, inte minst på grund av att äld-re ofta inte själva kan försvara sina rättig-heter, framhöll domstolen. Avskedandet ansågs därmed vara oproportionerligt hårt, och den sammanlagda bedömning-en blev att en kränkning av arbetstaga-rens yttrandefrihet hade ägt rum.

Intressant för svenska förhållandenEuropadomstolens dom har även för svensk del sitt klara intresse inte minst mot bakgrund av bland annat Carema-skandalerna. Det är mer än tio år sedan en statlig utredning lade fram förslag om en lag till skydd för yttrandefrihet och meddelarskydd för anställda i all offent-ligfinansierad välfärdsverksamhet – alltså även den som drivs av privata företag. Det

eurOPadOMsTOlen

förväxlas ofta med eu-domstolen. europa-domstolen för mänskliga rättigheter i strasbourg är den domstol som har till uppgift att pröva ärenden om brott mot europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och är inrättad av europarådet. europarådet bildades 1949 och har som högsta organ Ministerrådet och en parlamentarisk församling bestående av parlamentsledamöter från medlemsstaterna. Medlemmar är idag så gott som alla europeiska stater. europarådet kan utfärda rekommendationer och konventioner samt diskutera ekonomiskt, kulturellt, socialt och vetenskapligt samarbete. Den viktigaste konventionen är Konventionen om de mänskliga rättigheterna. en enskild klagande liksom en stat som är medlem av europarådet kan under åberopande av bland annat denna konvention kräva att domstolen ska ta upp ett ärende till prövning. en avkunnad dom är slutgiltig och bindande för en stat som är medlem av europarådet. i domstolen ingår en domare från varje medlemsstat.

eu-dOMsTOlen

– eller europeiska unionens domstol som är det fullständiga namnet – är ett överstatligt organ inom eu som har till uppgift att lösa tvister om eu-reglers tillämpning till exempel mellan eu-stater, mellan företag och en eu-institution eller mellan en medlems stat och ett eu-organ. vidare tolkar domstolen tillämpningen av de fördrag inom eu som reglerar förhållandet mellan eu och medlems-staterna. Domstolen prövar inte mål som gäller mänskliga rättigheter. Domstolen är helt obunden av medlemsstaterna och de andra eu-organen. i själva verket är domstolen eu:s mäktigaste organ, eftersom den alltid har sista ordet och t o m kan överpröva eu-kommissio-nens beslut. Domstolen består av domare från alla medlemsstater och har sitt säte i luxem - burg.

S To C K H o l m J A n 2 0 1 2

ska inte vara någon skillnad i skyddet för en arbetstagare om han/hon är anställd hos Carema eller landstinget. Men rege-ringen har lagt utredningsförslaget på hyl-lan. Det är dags att ta fram och damma av det – inte minst mot bakgrund av Europa-domstolens dom. Även svenska arbetsta-gare kan nämligen nu stödja sig på den-na dom. S G

1 0 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

kaPTensMössan är en skiTiG arMékePs sOM din bär Med sTOlTheT.

PriMiTivChief

På MekOnG

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 1 1

u T l a n d S r e p o rTa G eM E K O n G

Myter, krig och dagligt bröd för miljoner. Mekong är en sägenomspunnen flod med blodig historia som sett några av de mest brutala konflikterna i vårt århund-rade. Idag är det lugnare, men än färdas det ljusskygga individer upp och ned längs Vattnets Moder.tExt Peter aHlgren FOtO leif Hansson

Jag plirar trött och nyfiket på våra brokiga medpassagerare, som stiger ombord på den rangliga turistbåten i det skarpa mor-gonljuset. Det är tidig, tidig morgon men solen gassar redan obarmhärtigt från en klar himmel över kajen vid Tonle sap, ett av Mekongflodens tillopp, i Phnom Penh. Vi och de andra passagerarna ska, av oli-ka anledningar, färdas från Kambodja till olika destinationer i Vietnam på Mekong.

Källa till striderDen mytomspunna floden ringlar från sin omdiskuterade källa i Kina genom Bur-ma, Laos, Thailand, Kambodja för att slut-ligen smyga ut i Sydkinesiska havet och där avsluta sin någonstans mellan 4 500 och 4 900 kilometer långa resa. Man är som sagt rejält oense om var Mekong egentligen börjar. Precis som man är oen-se om vissa anslutande vattendrag ska anses vara till- eller frånlopp, var gränser går och så vidare. Det är en av anledning-arna till att Mekong är unik. Länder längs stora floder brukar ha ett gemensamt intresse av att hålla sams, man vill inte helt enkelt inte att den viktiga vattenvä-gen ska störas. Mekong har nästan alltid fungerat tvärtom och utgjort skälet till och frontlinje för flera väpnade konflikter – från Khmerimperiets sammanbrott, vid tiden då vi nordbor seglade vida omkring och ställde till med elände, till i dag då skärmytslingar mellan Thailand, Kambod-ja och Laos är, om inte vardagsmat, så i alla fall vanliga.

Fast tillbaka till vår transport och passa-gerarna som utgör levande liknelser över Mekongs motsägelsefullhet och historia.

Blandat passagerarklientelhär har du det unga amerikanska paret som på sin tur genom Sydostasien nu ska pricka av floden i guideboken. här är det

något udda brittiska paret som försökt ta sig in i Vietnam för en knapp vecka sedan men blivit skickade till Kambodja, efter-som det visum de köpt på Internet visat sig vara falskt. Fransyskorna som ska leta upp släktplantagen i norra Vietnam, som övergavs någon gång under 1950-talet. Du har den stormrike ryssen med sin kam-bodjanska ”sekreterare” och australiensis-ka kompanjon som letar ”affärsmöjlighe-ter” i regionen. Det luktar ljusskygg smugg- lingsverksamhet lång väg, fast det är inget ovanligt i gränstrakterna mellan Kambod-ja och Vietnam, som mer påminner om ett ingenmansland än en av världens mest intressanta fiskbiotoper, vilket det faktiskt är. Det talas om över 800 arter bara på den här korta sträckan och uppemot 1 700 i hela floden.

Jättefiskar – än så längeVad som är säkert är att ingen annan flod kommer ens i närheten av att hysa så många gigantiska fiskarter. här hittar man bland annat flodkarpar, som kan väga över 300 kilo, och sötvattensrockor med

ett vingspann på över fyra meter samt flera olika krokodilarter. Den som är rädd för att sticka tårna i vattnet av rädsla för att någon gigantisk fisk ska missta dem för maskar kan, tyvärr, vara lugn. De stora fiskarna är extremt ovanliga och krokodi-lerna tros vara på gränsen till utrotning. Anledningen? Vi människor genom vår utfiskning och miljöförstöring.

Jag tänker på det när vi, med viss möda, krånglat oss ombord den rangliga farkos-ten som ser ut som ett hemmabygge inne-hållande lika delar flygplan, motorbåt och vad som skulle kunna tänkas vara ett biltak. Att det inte är världens säkraste far-kost visar sig relativt omgående när Leffe, fotografen, kliver sönder luckan till motorn. nu spelar det mindre roll, efter-som vi läcker olja, och vår kombinerade tekniske chef och allt-i-allo Kun fyller på med van hand från en skitig tiolitersdunk. något han sedan får göra med jämna mellanrum under den cirka fem timmar långa resan. Efteråt sitter han och jag och delar en cigarrett ovanpå motorn som med sina envetna skakningar och brist på ljuddämpning gör det lilla akterdäcket till en passagerarfri och relativt skuggig

m e Ko n G D E C E M B E r 2 0 1 1

’’MekOnG beTyder vaTTneTs MOder På Thai OCh khMer.’’

Mekong flyter genom sex länder och miljontals människor är beroende av floden för sin försörjning.

idag är det relativt lugnt men floden har sett mängder av krig och konflikter allt sedan de första människorna bosatte sig i området för över 5 000 år sedan.

1 2 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

’’leonisera aturion dei cumet sina explisir eter quied’’anders joHansson,transPortstyrelsen

frizon. Inte för att det gör så mycket, Kuns engelska är minst sagt begränsad och min khmer om möjligt ännu sämre. Efter att vi justerat våra respektive tecken-språksdialekter visar det sig dock att han ursprungligen kommer från de norra delarna av Kambodja och var tvingad att flytta hemifrån redan som barn, eftersom fisket var dåligt. nu siktar han på att ta över kaptenshatten (en skitig militärgrön keps med Vietnams röda stjärna på) från sin kollega. Fast först måste han lära sig Mekong.

– Very dangerous waters here, you know. Kun has to learn not to sink boat.

Bedrägligt lugnStrömmarna som riskerar att dra iväg far-tygen och sätta dem på något av de stän-digt skiftande sandgrunden, drivved, obe-lisker med mera gör att vattnet i den på ytan förrädiskt lugna Mekongfloden är besvärliga och ibland farliga att navigera i. Efter ett tag tröttnar Kun på den handvif-tande västerlänningen och hoppar upp på taket där han spenderar resten av resan, förutom de obligatoriska oljepåfyll-ningarna.

Jag sitter och tittar på vattnet där ström-marna skapar sandblommor – sandigt skum som kan se ut som tvättsvampar eller smutsiga näckrosor. Jag ser fiske-båtar, turistbåtar och transportfartyg i varierande storlekar pila upp och ned längs stränder som ser öde ut. Fast det är bara en synvilla. Den täta vegetationen gör att alla eventuella spår av människor, hus och byar effektivt döljs från spejande ögon.

Europeer har spritt eländehär, mitt på en av de mest mytomspunna floderna i världen, hamnar man lätt i ett

slags meditativt tillstånd. Tiden verkar fly-ta iväg och verklighet blandas med dröm. Det är lätt att förstå att floden givit inspira-tion till och fått utgöra bakgrundskuliss i flera böcker och filmer. Bara för att näm-na några namn så var Marguerite Duras hela författarskap präglat av hennes upp-växt i Indokina, och ”Apocalypse now” må vara ett åbäke till film, men Coppola lyckades, antagligen helt omedvetet, bitvis fånga absurditeten och magin som Mekongfloden utstrålar i sin mastodont-film.

Den filmen för oss osvikligen rakt in i det som utgör Mekongflodens mörka hjärta för många; krigen, konflikterna och folkmorden under 1900-talet. Vi européer kan, som vanligt, ta åt oss en stor del av den tvivelaktiga äran att ha lagt grunden till dem. Första gången vi, i det här fallet portugiser, kom till Mekongflodens strän-der var i mitten av 1500-talet. De följande århundradena var vårt intresse svalt med bara en och en annan forskningsexpedi-tion. Fast det ändrade sig när fransmän-nen bestämde sig för att stärka sin närva-ro i regionen vid mitten av 1800-talet. 1863 erövrade man Saigon och la grun-den till det som i början av 1900-talet blev Franska Indokina. Det är ett imperiebygge som genom Indokinakonflikterna 1959 kom att utveckla sig till Vietnamkriget, vil-ket inte tog slut förrän slokörade amerika-ner skrev under vapenstilleståndet 1975.

Pol Pot-regimen kulmen på eländetKriget hade då satt hela regionen i brand och bäddat för bland annat röda khme-rerna och Pol Pots skräckregim i Kambod-ja, som sägs ha dödat omkring 1,8 miljo-ner människor. Om siffrorna stämmer skulle det betyda att Pol Pot och hans gelikar mördade en betydande del av

Kambodjas dåvarande befolkning, något som skulle göra honom till den värsta folkmördaren i världshistorien och få exempelvis hitler och Stalin att framstå som duvungar. Det sägs att Mekongfloden tidvis var full av döda kroppar vid den här tiden. Det är nog bara sant i vietnamesisk propaganda, men vad som är sant att är Vietnam invaderade Kambodja 1978, tröt-ta på Polpotregimens ständiga gränsräder och efter mindre än ett år hade den, efter krigstriumfen mot USA, självsäkra vietna-mesiska armén gjort processen kort med en av vår tids mest brutala regimer.

Floden en gudinnaFast allt det där är historia, om än nutids-historia, tänker jag när vi stilla smyger intill anläggningsplatsen vid passkontrol-len i Vietnam. här förstår jag varför vissa av våra medpassagerare, som inte verkar bry sig det minsta om vare sig Mekong, historia eller livet längs floden, valt den här vägen in i Vietnam. Kontrollanterna må titta på våra pass och visum. Fast ing-en tittar på oss. Alla resehandlingar sam-las in och kommer tillbaka med en pryd-lig stämpel utan att någon brytt sig om att kontrollera att bilden i passet ens tillför-närmelsevis liknar den person det sägs föreställa.

Fast antagligen beror det på den fata-listiska inställningen som folk i regionen har till livet i stort och till Mekong i syn-nerhet. Eller som Srey, min ständigt leen-de och ständigt kaffeserverande gode vän, sa kvällen innan jag skulle ge mig iväg.

– Mekong är Vattnets Moder och vad ger oss futtiga människor rätt att ifrågasätta vad vår moder väljer att ge eller ta från oss. P A

Djonker, små fiskebåtar, turisttransportörer av varierande storlek och kvalitet. Mekongfloden är bitvis rejält trafikerad.

u T l a n d S r e p o rTa G eM E K O n G

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 1 3

NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurserPraktisk kyltekNik för maskiNbefäl

KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG ABGODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM

Praktisk kylteknik Dagens skärpta miljökrav på hantering av typen HFC köldmedier innebär ett markant ökat ansvar på ombordanställd personal. Därmed ökar kraven på kunskaper inom praktiskt handhavande, avancerad kyltek-nologi samt kraven på energibesparing och optimering.

Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbild-ningen baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste förekommande kylarbetena ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering osv.

Kurs & Tider År VeckaPraktisk kylteknik 2012 13, 22

NycertifieringskurserEnligt miljökrav ifrån Köldmedieförordning-en SFS 2007:846 och F-gas förordningen skall all ombordanställd personal som utför arbete på kylaggregat ombord ha certifierad kompetens.

Kursen omfattar 3 dagars utbildning.2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedie-förordning). 1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov.

Certifikat Kategori 1 är högsta certifi-kat (omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder).

Kurs & Tider År VeckaNycertifiering 2012 8, 12, 14, Kategori 1 16, 21 ,24

OmcertifieringskurserOmcertifiering skall ske vart femte år och kur­sen är på två dagar samt omfattar köldmedieför-ordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen.

Kurs & Tider År VeckaOmcertifiering 2012 11, 15,Kategori 1 19, 25

Plats: Kylutbildningen Göteborg AB Södra Hildedalsgatan 6 417 05 GöteborgKursledare: Kent Lembratt/Anders LembrattKursanmälan: Ann-Marie Johanssone-mail: ann-marie@kylservice.nuTfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23

Fa C K l I G TK O n G r E S S K A L L E L S E

sjöbefälsföreningenoch sjöbefälsföreningen-Okallar till ordinarie kongress på grand Hotelsaltsjöbaden 18–20 september 2012ungefär samtidigt med detta nummer av sjöbefälen skickas valsedlar för val av kon-gressombud till aktiva och interaktiva medlemmars bostadsadresser och till fartygen. utnyttja rösträtten för att se till att kongressen har högsta representativitet! för ytterligare information kontakta föreningens kansli, se kontaktuppgifter på sidan 29.

1 4 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

omstritt hamnprojektnu är den efter många förseningar på gång, den nya storhamnen stockholm- nynäshamn Port med placering på nor vikudden en bit norr om den nuvarande hamnanläggningen i nynäshamn. närmaste grannar till den nya hamnen blir nynäs Ab:s raffinaderi och AGA:s nya lnG-terminal.

Diskussionens vågor har gått höga kring detta hamnprojekt, som drivs av stockholms Hamnar och som började projekteras redan i slutet av 1980-talet. I december 2010 kom dock beskedet från Miljööverdomstolen att den nya gods- hamnen för rullande gods och containers får byggas.tExt Peter lorin FOtO stocKHolms Hamnar

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 1 5

E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com - www.katarinasjofartsklubb.comDu hittar oss även facebook.com/Katarina.SjofartsklubbBesöksadress Glasbruksgatan 2, Porten ovanför Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 80

Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96

Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotellmed Sjöfartshotellet och Katarina Sjöfartsklubb

S T o C K H o l m - n Y n ä S H a m n p o rTh A M n P r O J E K T E T n O r V I K U D D E n

Glädjen över domstolsbeslutet grumlas dock något över den överklagan av Miljö-överdomstolens dom som ett antal närbo-ende sakägare lämnat in till högsta Dom-stolen.

– rättsprocessen ligger just nu hos högsta Domstolen sedan ett knappt år, då Miljööverdomstolens dom överklagats.

– Vi väntar på att hD ska besluta om man ger fallet prövningstillstånd eller inte, och detta beslut skulle ha kommit ”under hösten 2011” enligt hD, berättar Ann Sofie Bäck, Pr-ansvarig vid Stockholms hamnar.

Vid SB:s pressläggning har det ännu inte kommit.

– Om hD väljer att inte ge prövningstill-stånd återgår fallet till Mark- och miljö-domstolen för fastställning av villkoren för hamnbygget. Vi planerar för byggstart hös-ten 2012. Första delen av bygget beräknas ta tre år, så vi kan ta emot det första anlö-pet 2015, hoppas Ann Sofie Bäck.

Nästan alla mer än 100 årAv de hamnar som Stockholms hamnar driver byggdes majoriteten i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kapell-skärs hamn utanför norrtälje är yngst med 50 år på nacken.

Stockholms hamnar betonar tre viktiga skäl för byggandet av norviks hamn, som när den står klar ska ersätta Stockholms

Frihamn i centrala Stockholm. Frihamnen ska drivas vidare så länge som det krävs innan den nya storhamnen i nynäshamn står klar att successivt ta över trafiken.

Stockholms hamnars främsta motive-ringar till miljardsatsningen i nynäshamn handlar om den förväntade snabba befolk ningstillväxten i Stockholms/Mälar-dalsområdet, det faktum att godsfartygen växer sig allt större samt om ett allmänt miljöperspektiv.

Stockholm-Mälardalsregionen har idag cirka 3,2 miljoner invånare, som tros växa till 3,5 miljoner år 2030.

Stockholms hamnar pekar på att den globala containertrafiken femdubblats sedan 1990 och att den år 2020 väntas bli dubbelt så stor som idag.

Snittkapaciteten hos nybyggda contai-nerfartyg har också ökat mycket snabbt, från 4 000 TEU 2009 till beräknade 7 000 TEU 2012.

Sjöfartens Analysinstitut räknar för sin del med att den totala containergods-mängden ska öka med 7,6 procent per år fram till 2020.

Fördubblad kapacitet på fyra årEnligt Stockholms hamnar visar också sta-tistiken över beställda fartyg hos världens alla varv att medianfartygets hanteringska-pacitet för containrar ökat från 3 000–4 000 containrar 2004 till 5 000–6 000 con-tainrar 2008.

Containerhanteringen i östersjöområ-det ökar främst mycket snabbt i europeis-

ka ryssland, Baltikum och Polen, medan den bara pekar långtsamt uppåt på de mer mogna marknaderna i Finland och Sverige.

I detta sammanhang konstaterar Stock-holms hamnar att det i dagläget inte finns någon svensk hamn på ostkusten som kan ta emot de stora fartyg som redan tra-fikerar andra delar av östersjön. Inloppen är för långa, kajerna för korta och farleder-na otillräckligt djupa.

I den nya hamnen på norvikudden i nynäshamn blir vattendjupet som mest 16,5 meter och hamnens yta fullt utbyggd hela 44 hektar med 1 400 kajmeter, sju kaj-platser (varav fyra i en första bygg etapp) och fyra–fem containerkranar. 300 000 containrar per år blir kapaciteten på sikt.

Byggs i tre etapperhamnprojektet omfattar tre etapper, där marknadens efterfrågan får avgöra den fortsatta utbyggnadstakten när väl etapp ett står klar.

I den första etappen byggs hamnområ-dets centrala delar och kajplatserna 3–4 och 6–7, omfattande två containerkajer och två roro-lägen. Även järnvägsanslut-ning och järnvägsterminal liksom kontors- och servicebyggnader byggs ut i etapp ett. I direkt anslutning till hamnen bygger nCC även en separat logistik- och före-tagspark.

Containerverksamheten ska drivas av hutchison Port holdings (hPh), en av världens största terminaloperatörer, som

n Y n ä S H a m n D E C E M B E r 2 0 1 1

1 6 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

även får ansvaret för kranar och övrig han-teringsutrustning. hPh driver redan sedan 2009 containerterminalen i Stockholms Frihamn i samarbete med Stockholms hamnar, och har verksamhet i 47 hamnar i 24 länder runtom i världen.

roro-terminalen vid norviks hamn ska däremot drivas av Stockholms hamnar.

Inga statliga pengarTotalkostnaden för norvikprojektet beräk-nas i dagsläget till cirka två miljarder kro-nor (i 2010 års penningvärde) och sprids över 12–15 år utan behov av statliga infra-strukturpengar. hela satsningen finansie-ras av Stockholms hamnar och dess moderbolag Stockholms hamn AB, som i sin tur ägs av Stockholms stad.

Enligt Stockholms hamnar ska den nya storhamnen på norvikudden bli en av Europas mest miljöanpassade godsham-nar. Fartygen ska bland annat erbjudas möjlighet till elanslutning. Det ska också gå att ta emot svart- och gråvatten från far-tygen samt att källsortera fartygens sopor.

Omstridd i flera årBehövs då verkligen nya norviks hamn?

Den till synes provocerande frågan dis-kuterades i medierna redan 2008, där flera företrädare för näringslivet hävdade att hamnprojektet i nynäshamn egentligen är ett onödigt prestigeprojekt och att nuva-rande hamnar i Stockholmsregionen mycket väl skulle klara av att hantera den förväntade ökningen av godstrafiken till sjöss till och från Stockholmsområdet.

I Svenska Dagbladet den 27 november 2008 sade t ex håkan Friberg, vd för Sveri-ges redareförening, så här:

– Egentligen finns det för mycket ham-nar, men vi är inte motståndare till norvik.

I dag vill håkan Friberg på en direkt för-frågan från Sjöbefälen inte lämna några kommentarer alls i frågan.

Kanske allra skarpast i sin kritik mot norvik som en i grunden obehövlig inves-tering är Södertälje hamns vd Erik Froste.

Froste hävdade redan för tre år sedan i Svenska Dagbladet att Södertälje hamn har kapacitet nog att ta över all container-trafik från Stockholms Frihamn när den väl stängs.

– Vi klarar enkelt Stockholms volymer. Vi skulle behöva anställa fem personer och köpa in en truck för tre miljoner kronor. Det är allt, hävdade Erik Froste i novem-ber 2008.

– norvik ligger felplacerat. Jag fattar ing-et – det är ett mysterium att Stockholm dri-

ver den här frågan. Vi (Södertälje hamn) ligger fem minuter från motorväg och det skulle inte behövas byggas någon ny järn-väg (nynäsbanan) för en miljard, menade Froste vid samma tillfälle.

Står fast vid sin åsikthar då möjligen Erik Froste ändrat åsikt under de senaste tre åren?

– nej, jag står absolut för det fortfaran-de, svarar Froste när Sjöbefälen kontaktar honom för en kommentar.

– För fem år sedan var Stockholms Fri-hamn en betydligt större containerhamn än Södertälje.

I december när vi räknar ihop året som gått kommer Södertälje att ha hanterat 80 000 TEU och Stockholms Frihamn kan-ske 25 000.

– Vi har inga problem att hantera den sista skvätten också.

– För oss i Södertälje är det tydligt att marknaden har insett fördelarna med Södertälje hamn och vi ser att överflytt-ningen snarare går snabbare nu än för 1–2 år sedan, sammanfattar Erik Froste, vd för Södertälje hamn.

Mycket hyschhyschDet finns fler tvivlare inom näringen, men liksom Sveriges redareförening är inte alla beredda att offentligt säga sin mening.

Så här yttrade sig exempelvis Ulf Sten-berg, dåvarande vd för det tyskägda rede-riet Team Lines Sverige, i Svenska Dagbla-det den 27 november 2008:

– nynäshamn ligger för långt ifrån när-marknaden och är ett miljömässigt dåligt alternativ. Södertälje, dit vi går en gång i veckan, skulle kunna ta över allt.

Team Lines Sveriges nuvarande vd Johan Wallén vill däremot inte uttala sig i frågan.

– Vi har inga kommentarer att tillföra, konstaterar Johan Wallén kort.

Team Lines är sedan flera år också en av de största kunderna hos Stockholms Fri-hamn. Med början i september i år intro-ducerade Team Lines dessutom en ny direktlinje mellan rotterdam och Friham-nen, förutom de tidigare linjerna till ham-burg och Bremerhaven i Tyskland.

En ljummen grundinställning till norvik-projektet märks även från Bransch-föreningen Tågoperatörernas sida, som redan i augusti 2006 författade en särskild kommentar till dåvarande Banverkets idé-studie om nynäsbanans järnväg mellan Stockholm och nynäshamn.

I rapportens sammanfattning förklaras

det att Branschföreningen Tågoperatörer-na är tveksamma till prognoserna om öka-de fraktvolymer i norviks hamn och att man är avvaktande inför anpassningen av nynäsbanan till godstrafik.

Det var företaget Green Cargo som på Tågoperatörernas uppdrag sammanställ-de den aktuella skrivelsen

– Jag ser ingen anledning att ändra ställningstagandena som vi gjorde för fem år sedan, förklarar Green Cargos nuvaran-de infrastrukturchef Pelle Andersson på en direkt förfrågan från Sjöbefälen.

Det förefaller alltså som om bara framti-den kan utvisa om projektet Stockholm-nynäshamn Port blir vad Stockholms hamnar och i slutänden Stockholms stad hoppas på. P L

S T o C K H o l m - n Y n ä S H a m n p o rTh A M n P r O J E K T E T n O r V I K U D D E n

Facklig grundkurshålls preliminärt under vecka 46 (12–14 november). exakt tid och plats med delas senare. erfarenhets-mässigt har deltagarna stort utbyte av kursen, även de som har facklig erfarenhet.Kursen bjuder också på trevlig samvaro. De som inte gått kursen rekommenderas att pricka in datumen i almanackan redan nu.för preliminär anmälan kon taktaanita isaksson på kansliet telefon08-598 99 112 eller e-post sbf@ledarna.se.

Klubbombildning

sbf:s klubb i tallink/silja håller liksom andra klubbar bl a på med att genom-föra samgåendet lokalt. ett årsmöte med styrelseval ska genomföras under våren. På bilden talar gretel aronsson och göran berg, personalpurser resp 1e fartygsingenjör i silja symphony, med ombudsmännen lennart runne-gård jonsson och Mikael Huss (med ryggen mot kameran). foto benkt lundgren.

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 1 7

sacos extra kongress – ett transportkompaniinga invändningar gjordes. inga frågor ställdes. ingen utom sbf-o:s ombud jörgen lorén röstade emot. efter en dryg timme avslutad med en matt applåd åt ordföranden göran arrius sluttal hade sacos extra kongress för första gången i sacos historia kastat ut ett medlemsförbund – sjöbefälsför-eningen-offentliganställda.tExt ocH FOtO benKt lundgren

Den 31 januari samlades 100 ombud för 23 Saco-förbund i det enda syftet att ute-sluta ett av de 23 ur gemenskapen: SBF-O. Bakgrunden till den pinsamma proces-sen och SBF/SBF-O:s kommentar till saken kan läsas i ledaren på sidan 2.

Stämningen i Spårvagnshallarna i Stockholm var nästan Kafkaartad. Åtskil-liga deltagare kom fram till SBF-O:s vd hans-Dieter Grahl, hälsade hjärtligt och uttalade ”hur tråkigt” det hela var. Det var som om det handlade om ett ödesbe-stämt naturfenomen i stället för ett med-vetet beslut av levande människor.

Medvetet och medvetet. när SB efteråt ringer ett par slumpvis utvalda kongress-ombud, blir den förstas reaktion så här:

– Det där tycker jag du ska fråga någon i vår styrelse om!

SB: – Ja, men du var ju själv kon-gressombud och röstade?

– Jaja, men tala med någon i styrelsen!Av barmhärtighet nämner vi varken per-

sonens namn eller förbundstillhörighet. Man får intrycket att kongressen agerade

”transportkompani” åt stadgekommittén. Vi erinrar oss, när TCO 1998 uteslöt Ledar-na, för att Ledarna proklamerat ”fri kon-kurrens” om medlemmarna. Det beslutet stöddes av bara fyra TCO-förbund, men eftersom det var de fyra största hade de majoriteten av kongressombuden!

Om något positivt ska sägas om Sacos ordförande Göran Arrius, så är det att han var ärlig: att det avgörande i processen var den alltför nära anknytningen till Ledarna. Det var ett indirekt erkännande att de övriga anförda orsakerna (att SBF-O inte har full kontroll över sin ekonomi m m) var enbart dimridåer.

Ett annat påstående från Arrius var bestickande. Sacos styrelse diskuterade i början av juni 2011 den samgåendeöver-enskommelse som antagits av styrelserna i dåvarande SBF och SFBF.

– Men Sacos styrelse godkände inte alls överenskommelsen utan var kritisk på fle-ra punkter, sa Arrius.

Men detta viktiga faktum delgavs inte SFBF. när SB ringer upp Arrius, kan han

heller inte bekräfta mer än att Sacos kans-lichef efter mötet i juni meddelat SFBF att Sacos stadgekommitté skulle granska överenskommelsen.

Ändringar hade kunnat görasTre månader senare var detta klart, och stadgekommittén hotade med uteslut-ning, om SFBF:s extra kongress antog överenskommelsen. Detta kom som en blixt från en klar himmel för SFBF och skedde alltså först 7 september – knappt tre veckor före SFBF:s extra kongress.

Spelar det någon roll? Enligt ledande röster i SBF/SBF-O är svaret obetingat ja. hade de haft hela sommaren på sig, hade det funnits en chans att ändra skrivning-arna och detaljerna i överenskommelsen till något Saco kunnat acceptera. Jörgen Lorén –”Svarte Petter”, som han kallade sig i talarstolen – påpekade att SBF-O föreslagit Saco att utreda någon form av avtal, som skulle förhindra att Ledarna fick insyn i Sacos interna arbete.

Men kanske hade ”beröringsskräcken” för Ledarna ändå i slutändan avgjort saken. Det kommer vi aldrig att få veta.

31 januari var en trist dag för svensk fackföreningsrörelse – särskilt för Saco. SBF-O klarar sig ändå. För de medlemmar, främst i vägfärjorna, som hittills haft avtal genom Saco-S har redan kontakt tagits med Offentliganställdas förhandlingsråd (OFr). Det är en kartell med 14 medlems-förbund – varav för övrigt fem tillhör Saco. B L

sacos extra kongress beslöt att utesluta sjöbefälsföreningen-o med röstsiffrorna 97–1. om de två övriga rösterna var nedlagda eller följden av felräkning av rösträknarna klargjordes aldrig

1 8 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

CHRISTER THEMNÉR, verkställande direktör i sjöbefälsförening-en, smbf service ab och nordic oriental shipmanagement ab samt vice vd i sjöbefälsföreningen-offentliganställda.

ansvarar för den finansiella verksamheten i för-eningen och i bolagen samt för taP-avtalen.telefon: 08-598 99 110

HANS-DIETER GRAHL, verkställande direktör i sjöbefälsför-eningen-Offentliganställda och vice vd i sjöbefälsföreningen.

ansvarar för centrala löne- och avtalsförhandlingar. representerar sbf i itf seafarers’ section, ilO, etf, ntf och nfbK.telefon: 08-598 99 478

infOrMaTiOnMARIE HALVDANSON, informationschef

ansvarar för extern och intern information som presskontakter, nyhetsbrev, hemsida, sociala medier och omvärldsbevakning.telefon: 08-598 99 288

BENKT LUNDGREN, redaktörredaktör för tidskriften sjöbefälen. ansvarig för proceduren i samband med valet av kongress-ombud. sammankallande i sbf:s och sbf-O:s val-beredning.telefon: 08-598 99 121

ANKIE NILSSON, layout och webgör layouten i tidskriften sjöbefälen och övriga trycksaker. Webmaster för hemsidan. ansvarar för prenumeranter, friexemplar och fartygsregister.telefon: 08-598 99 106

OMbudsMänMIKAEL HUSS, ombudsman

ansvarar för it-avtal, europaavtal, enhetsavtal och övriga rederivisa specialavtal, kontakter med sjö-ingenjörsstudenterna på sjöfartshögskolorna, sbf:s representant för teknisk utbildning på sjöfartshög-skolorna, representerar sjöbefälsföreningen i itf seafarers’ section, itf MsC, iMO MsC, iMO fP, iMO stW, iMO De, nMf och san.telefon: 08-598 99 109

JOHAN MARZELIUS, ombudsman i göteborgansvarar för västkustrederierna, bogseravtalen, sbf:s representant för nautisk utbildning på CtH, representerar sjöbefälsföreningen-O i san.telefon: 031-12 80 50, 08-598 99 097

LEIF PALM, ombudsmanansvarar för den offentliga sektorn samt skärgårds-avtalen.telefon: 08-598 99 108

LENNART RUNNEGÅRD JONSSON, ombudsmanansvarar för färjeavtalen, kontakter med sjökap-tensstudenterna på sjöfartshögskolorna, sbf:s representant för nautisk utbildning på sjöfartshög-skolan i Kalmar, representerar sjöbefälsföreningen i iMO stW, iMO COMsar och iMO nav.telefon: 08-598 99 143

MATS JOHANSSON, förbundsjuristansvarar för enskilda medlemsärenden, itP-sjö och facklig utbildning. representerar sjöbefälsförening-en i ilO.telefon: 08-598 99 092

Här är sjöbefälsföreningen- vi arbetar för din skull

Den 1 oktober förra året gick sfbf och sbf ihop och bildade sjö-befälsföreningen och sjöbefälsföreningen-Offentliganställda. nu är den nya kansliorganisationen klar och här kan du läsa om oss som arbetar i sjöbefälsföreningen och vad vi har för arbetsupp-gifter. Vår gemensamma e-postadress är sbf@ledarna.se.

S j Ö B e F ä l S F Ö r e n I n G e n

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 1 9

LINDA PALM, personnel officeransvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i sMbf service ab. telefon: 08-598 99 687

MADELAINE EDLUNDbokar resor till medlemmar anställda i sMbf servi-ce ab och fakturerar. timanställd. är fotbollsproffs och spelar forward i tyresö ff:s damlag och i svens-ka landslaget.telefon: 08-598 99 605

ELAINE ESTRELA MOURAbokar resor till medlemmar anställda i sMbf servi-ce ab och fakturerar. timanställd. är fotbollsproffs och spelar mittfältare i tyresö ff:s damlag och i brasilianska landslaget.telefon: 08-598 99 061

ekOnOMiINGA BERGENMALM, redovisningsekonom

ansvarar för sjöbefälsföreningen-Offentliganställ-das samt dess fonders och stiftelsers ekonomi, samt för vissa delar av redovisningen i sMbf service ab och sjöbefälsföreningen.

MARIETTE GRANKULL, redovisningsekonomekonomiansvarig för sMbf service ab. betalar löner, skatter och gör utlandsinbetalningar gent-emot bolagets uppdragsgivare.telefon: 08-598 99 030

SHERLY JOSEPH, redovisningsekonomredovisnings- och ekonomiansvarig för sjöbefäls-föreningen, göteborgsstiftelsen, stödfonden, nordic Oriental shipmanagement ab och vissa delar av sMbf service ab.telefon: 08-598 99 031

ALMA ZUBCEVIC, redovisningsekonomHandhar allt löpande på ekonomiavdelningen. är backup för Madelaine edlund och elaine estrela Moura när de är borta.telefon: 08-598 99 659

seniOr advisOrCHRISTER LINDVALl, senior advisor

representerar sjöbefälsföreningen i internationella frågor som gäller sjösäkerhet, samt som president i ifsMa, international federation of shipmasters’ associations.telefon: 0705-10 71 33

S j Ö B e F ä l S F Ö r e n I n G e n

MedleMsserviCe OCh adMinisTraTiOnREBECKA FRANSSON, medlemsrådgivare

ansvarar för sbf:s medlemsservice, sköter med-lemsfrågor.telefon: 08-598 99 095

AGNETA HÄLl, administratörHar hand om sfbf:s kvarlåtenskap och allt som rör sjöbefälsföreningen Offentliganställda. sköter ut-hyrningen av sbf:s fritidshus och lägenhet. Delar föreningens medlemsservice med anita isaksson och rebecka fransson.telefon: 08-598 99 204

ANITA ISAKSSON, administratörHar hand om styrelsens ärenden som kallelser, handlingar, resor etc. sköter uthyrningen av sbf:s fritidshus och lägenhet. Delar föreningens med-lemsservice med agneta Häll och rebecka frans-son.telefon: 08-598 99 112

JOHANNA BRIDING, personnel officeransvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i sMbf service ab. telefon: 08-598 99 583

CHARLOTTE LINDBERG, personnel officer (tjl)ansvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i sMbf service ab. telefon: 08-598 99 111

MARGARETHA NORLING, personnel officeransvarar för löner, skatter, försäkringar och andra frågor som rör medlemmar som är anställda i sMbf service ab och i nordic Oriental shipmanagement ab.telefon: 08-598 99 161

2 0 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Torrlastfartyget Freyfaxi byggdes 1966 och är på knappt 1 400 dödviktston. norsk ägare men panamansk flagg. Dansk befäl-havare. övrig besättning: fyra polacker och en ryss.

Freyfaxi gick på lätten i Kalmarsund, på resa från Wismar till Oskarshamn. Tidigt på morgonen den 4 december kom farty-get ur fyren Skansgrundets vita sektor och in i den röda – och gick på grund.

Enligt Kustbevakningen bidrog tre saker till grundstötningen:l Det fanns ingen planerad rutt doku-

menterad.l Befälhavaren använde bara ett elek-

troniskt sjökort, som inte var avsett för navigering.

l han var ensam på bryggan, trots att fartygets vaktschema föreskrev utkik under dygnets mörka hälft.

Under förmiddagen drog en bogserare loss Freyfaxi och vidare in till Kalmar. Där gick dykare ner och konstaterade stora skador på skrovet, bland annat en läcka in till maskinrummet.

I Kalmar mötte även fartygsinspektör Mårten Dahl upp. han fann en lång rad brister, tre av dem så allvarliga att fartyget fick nyttjandeförbud:l Lejdarna till livflottarna var sönder-

ruttnade.l Ballastlinan till ballastpumpen var

rostig och läckte vatten till maskin-rummet.

l Fartygets ISM-system var dåligt imple-menterat.

– Sedan man provisoriskt tätat läckorna gav jag tillstånd för en enstaka resa till Oskarshamnvarvet, berättar Mårten Dahl.

Där ligger Freyfaxi ännu i mitten av januari.

– hon ska dockas och bottenbesiktigas i nästa vecka. Sedan får försäkringsbola-get avgöra om det blir skrotning eller reparation, berättar Oskarshamnvarvets vd Lars Almqvist.

Skälet till att torrsättningen dröjt en och en halv månad stavas pengar.

– Först nu har vi fått dem i förskott, men inte från rederiet utan från försäkringsbo-laget, säger han. Det är mycket ovanligt att en dockning drar ut så långt på tiden.

Dessutom obetalda lönernär Mårten Dahl inspekterade fartyget uppdagade han inte bara de allvarliga säkerhetsbristerna utan även att besätt-ningen inte fått ut sin lön; ett fall för ITF-inspektör Sven Save.

– Ingen i besättningen hade fått lön för

nyttjandeförbud, dags-böter, dryga lönekrav och lång väntan på varv. Allt detta är följder av att be-fälhavaren var ouppmärk-sam, tog fyren på fel sida och gick på grund.tExt Per turesson

Dåligt sjömanskap i slitet fartygoktober och november, totalt drygt 200 000 kronor. De hade blivit lovade sina pengar så snart rederiet fått betalt för frakten. Men sedan jag ingripit fick man-skapet sin lön, medan befälhavaren och chiefen ville ordna upp saken direkt med rederiet, säger han.

Besättningen, bortsett från en man som ser till fartyget, har rest hem.

Det rättsliga efterspelet gick snabbt. redan två dagar efter grundstötningen skrev kammaråklagare Thomas hagman ut ett strafföreläggande på 80 dagsböter för vårdslöshet i sjötrafik, vilket befälhava-ren gick med på.

Enligt åklagaren hade han ”brustit i gott sjömanskap till förekommande av sjöo-lycka, genom att brista i uppmärksamhet och sätta fartyget på grund”. P T

M/S Anke Angela hade lastat virke i Jätters ön utanför Mönsterås för Wicklow på Irland och skulle ta lots strax norr om ölandsbron kl 2 på natten den 12 januari. Men en kort stund före somnade styrman-nen och missade en girpunkt. Lotsen, som just skulle gå ut, såg detta och kallade upp fartyget på VhF – men fick inget svar. Och så gick fartyget på grund öster om Masknaggens fyr, nära ölandskusten.Enligt Kustbevakningen fanns varken någon planerad rutt dokumenterad eller tillfredsställande bryggrutiner. Styrman-nen var ensam, utan utkik.

Båda däcksbefälen berusadeBefälhavaren låg och sov på sin frivakt när Anke Angela gick på grund.

Ett par timmar senare togs utandnings-prov på både honom och styrmannen. Styrmannen hade då 0,39 milligram alko-hol i utandningsluften (motsvarande 0,78 promille i blodet) och kaptenen 0,65 mil-ligram (1,30 promille). Båda greps, miss-tänkta för vårdslöshet i sjötrafik samt sjö-fylleri.

I förhör erkände styrmannen att han somnat och tog på sig ansvaret för grund-stötningen. Enligt honom hade man en rutin att sätta utkik vid behov. Men han hade inte bedömt det som nödvändigt vid denna resa.

Endast styrmannen får bära det rättsliga ansvaret för grundstötningen. han fick, och godkände, ett strafföreläggande på 120 dagsböter för vårdslöshet i sjötrafik samt för sjöfylleri av normalgraden.

Enligt kammaråklagare Thomas hag-man bestod vårdslösheten i att han ”brus-tit i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka, genom att fortsätta vakten i uttröttat tillstånd, utan att vidta någon åtgärd, och somna in”.

– Efter händelsen fick både styrman- nen och kaptenen sparken, berättar han.

Anke Angela byggdes 1984 och är på 1 735 tdw. hon ägs av ett tyskt bolag, befraktas av ett danskt och är registrerad i Gibraltar. Fram till grundstötningen bestod besättningen av tysk kapten, rysk styrman samt två man från vardera Ukrai-na och Kap Verde. P T

styrmannen var berusad, somnade på sin vakt, missade en girpunkt och gick på grund. det renderade honom 120 dagsböter samt avsked. tExt Per turesson

böter och sparken

j u r I d I KG r U n D S T ö T n I n G A r

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 2 1

Den 12 januari i fjol angreps Leopard av pirater utanför den somaliska kusten. De sex ombord – varav två är danska befäl och fyra filippinska manskap – tvingades lämna fartyget. Gisslan befinner sig nu någonstans i södra Somalia.

Fartygets kapten Eddy Lopez, som sägs vara sjuk, och styrmannen, Sören Lyng-björn, är nu de danskar som suttit längst fängslade som gisslan. Kaparna har fram-fört ovanligt hårda krav för att gisslan ska släppas fri: sex miljoner dollar per sjöman, vilket blir totalt 250 miljoner svenska kr.

Det lilla rederiet Shipcraft har inte dessa pengar. Det är också osäkert om Shipcraft har den finansiella styrka som behövs för att betala för den nödvändiga assistans och rådgivning, som behövs i en sådan situation. Det är oklart om det för närvarande förs några som helst förhand-lingar mellan kaparna och rederiet.

– Det är ett mycket stort belopp som piraterna kräver, mycket större än vad som är vanligt, säger den kommunika-tionsansvarige på Søfartens Ledare, Jakob Wandel, till Sjöbefälen. Vi har vädjat till kaparna om att de måste ta hänsyn till att Shipcraft är ett litet rederi som inte har pengar i den omfattning som krävs. Men piraterna tror tydligen att så snart det rör sig om ett skandinaviskt rederi, så är det bara som att skära guld med täljkniv.

– Vi kan bara uppmana rederiet att utnyttja professionell hjälp och rådgiv-ning för att få löst situationen så snabbt som möjligt. I somras, den 29 juni, polisan-mälde vi Shipcraft för att inte ha gjort till-räckligt för att förhindra ett piratangrepp och för att inte ha gjort tillräckligt för att få gisslan fri, säger Jakob Wandel.

Varken Sören Lyngbjörn eller dansk-chi-lenaren Eddy Lopez är medlemmar i

Gisslan sedan ett år – rederiet kan inte betala

sedan ett år tillbaka sitter sex män från det danska fartyget leopard fängslade av pirater i somalia. rederiet shipcraft kritiseras för att inte ha gjort tillräckligt för att få gisslan frigiven och mot den bakgrund polisanmälde søfartens ledare rederiet i somras. tExt cHrister Källström ILLUStRAtION aaKe nystedt

Søfartens Ledare. Men organisationen har ändå stött Eddy Lopez familj. Däremot har man inte haft någon kontakt med Sören Lyngbjörns anhöriga.

Kritik från RederiforeningenDanmarks rederiforening kritiserar nu Shipcraft kraftigt:

– här har du ett rederi som seglar ned utan att förbereda sig, utan att teckna alla nödvändiga försäkringar och utan att vara klart att hantera den situation som uppstår, säger vicedirektör Jan Fritz han-sen i Danmarks rederiforening.

För att motverka att en sådan här situa-tion ska uppstå igen vill nu en rad sjö-fartsorganisationer införa en industristan-dard, som ska säkra sjöfolk och rederier på bästa möjliga sätt vid ett angrepp.

Shipcraft tillbakavisar nu den kritik som riktas mot rederiet:

– I samarbete med våra professionella rådgivare har vi under hela detta år arbe-tat ihärdigt med att förhandla oss fram till en lösning med piraterna, säger direktör Claus Bech i Shipcraft. Men förhandling-arna har försvårats av att besättningen inte längre är på fartyget, utan på land. Dessutom har förhandlingarna strandat på grund av piraternas orealistiska krav på lösensumma – krav som Shipcraft tyvärr inte klarar att uppfylla. Men vi arbe-tar fortsatt med att finna en lösning, så att vi snarast kan få hem besättningen.

För att skydda sig mot pirater betalar danska rederier årligen mellan en och två miljarder kronor. Det handlar bland annat om beväpnade vakter ombord, vilket har blivit allt mer vanligt på senare tid. Dan-mark har för närvarande ett krigsfartyg, Absalon, utanför den somaliska kusten samt ett övervakningsflyg.

Danska myndigheter har inte engagerat sig i fallet Leopard, annat än att utrikesmi-nister Villy Sövndal har uttryckt sin oro över situationen. Det är också huvudre-geln i sådana här situationer, att myndig-heterna inte går in i gisslanaffärer. Det är en sak för rederierna att ta ansvar för, menar regeringen.

I dag sitter mer än 200 sjöfolk från olika delar av världen som gisslan i Somalia. C K

S ä K e r H e T S F r å G o rP I r AT E r

2 2 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

sa sent i dygnsfasen. Ur det kommer begreppet morgon- och kvällsmänniskor. Dessutom har alla individuella sömnbe-hov, en del klarar sig utmärkt med sex tim-mar medan andra kan vara helt slut trots åtta timmars sammanhängande sömn per dygn.

Oavsett hur länge vi sover strävar söm-nen alltid efter att svänga mellan rEM- och non-rEM-faser. Bland annat därför är det viktigt för hjärnans återhämtning att sömnens egen organisation inte störs.

– Kvalitativt sett är det därför mindre effektivt att sova utanför det optimerade sömnfönstret. De flesta kan somna ändå men tenderar att helt klart få en mindre organiserad och strukturerad sömn. Effek-ten varierar, och man får stor respekt för de enorma individuella variationerna, säger Jan hedner.

Kvaliteten viktigastnär det gäller sömn är kvalitet viktigare än kvantitet. här kan det uppstå problem för vaktgående befäl speciellt om frivak-ten störs av arbete och påverkar vilotiden. Även längre perioder av vaktgång kan påverka prestationen.

– hjärnan tenderar att vänja sig vid kor-tare sömn över tid och svarar till viss del med att sova effektivare. Är sömnbristen för stor kan den dock inte helt kompense-ra för den uteblivna sömnen, säger Jan hedner.

– Vid återhämtningssömn agerar den på likartat sätt genom att öka intensitet och omfattning av djup- och rEM-sömn. hjär-nan reglerar detta själv för den vet var behoven ligger och där sker en återhämt-ning. Men det kan ta flera dygn innan man återfått full prestationsförmåga efter en period av extrem trötthet. Och det går inte att låta bli att betala tillbaka en sömn-skuld.

Samtidigt är påverkan av för lite sömn större för dem med längre sovbehov med-an de som normalt sover mindre klarar sig bättre.

sömn är inte bara viktig som återhämtning för att vi ska orka vara vakna och prestera. Den har även en stor betydelse för inlärningsförmågan och vår livskvalitet.tExt claes Hindenfelt, metra rePortage

Medan vi sover arbetar hjärnan med flera olika och viktiga uppgifter. Bland annat städar och sorterar den bland alla den vakna tidens intryck och upplevelser.

Efter insomnandet når vi ganska snabbt den viktiga djupsömnen. Den är en av tre sömnstadier som tillsammans bildar cirka 90 minuter långa sömncykler. Under djup-sömnen sorterar och organiserar hjärnan alla intryck fram till den första rEM-sömn-fasen, då vi börjar drömma. Under rEM-sömn är kroppen helt avslappnad samti-digt som den relativa ordning som hjärnan har uppnått organiseras om igen.

Djupsömn i börjanFördelningen med djupsömn för sorte-ring av intryck och rEM-sömn med dröm-mar och omsortering av det nystädade pågår hela natten med allt kortare perio-der av djupsömn och längre perioder av drömsömn.

– Denna växelverkan mellan rEM- och non-rEM-sömn är viktig för inlagring av minnen vilket man kan se i inlärningsför-sök. Om sömnen störs har det stor inver-kan på minnesinlagringen, säger Jan hed-ner, professor och sömnforskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs uni-versitet.

Idealsömnen är ytterst individuell. Den är också beroende av vår dygnsrytm och genetiska disposition. Den cirkadiska sömnrytmen, eller mer populärt vår biolo-giska klocka, anger vanligtvis ett idealt sömnfönster mellan klockan 22 och 09. Detaljerna regleras dock av en liten grupp nervceller i hjärnan som därmed styr en rad funktioner i kroppen. Bland annat påverkas på detta sätt blodtryck, kropps-temperatur och produktionen av många hormoner.

Viktigt vara ostördUtifrån det tillåtna sömnfönstret ligger en del människor tidigt, en del mitt i och vis-

Insomningstabletter och alkohol, även i små mängder, ger visserligen en snabbare insomning men minskar samtidigt söm-nens kvalitet. Det är främst för att organisa-tionen störs genom en urlakning av sömn-stadierna och mindre organiserad sömn.

Det är också svårt att få fram säkra mät-resultat, och det är inte alltid sömnstadier-na speglar kvalitet och prestation. Men sömnstadierna är idag det bästa måttet forskarna har tillsammans med kunska-pen att det för de flesta är viktigt att söm-nen är sammanhängande.

Omstridd tupplurI vissa sammanhang har man valt att få två sömnperioder under dygnet, till exem-pel siestasovande människor. Även flera kortare perioder kan ge fullgoda sömn-stadier. Detta uppnår man dock inte med en tupplur, som väldigt sällan ger djup-sömn och aldrig dröm/rEM-sömn. Ändå känner sig många helt återhämtade efter en tupplur vilket ytterligare speglar ett mysterium med återhämtningsfunktio-nen.

En egen vetenskap med teorier kring hur man kan styra sin sömn i perioder över dygnet växte fram i början på 1900-talet, så kallad polyphasic sleep, ofta använt av ensamseglare, se nedan.

hur ska man veta om man sover tillräck-ligt? Det visar sig helt enkelt i prestations-förmågan under arbetet eftersom det inte finns några exakta mätbara enheter för hur mycket eller lite var och en behöver sova.

– De flesta prioriterar att vara vakna eftersom det finns så mycket viktiga och intressanta saker att göra. Men sömnen är en aktiv process, och utan att sova ordent-ligt saknar vi förmågan att prestera fullt under vår vakna tid, säger Jan hedner. C H

sovandets ädla konstS ä K e r H e T S F r å G o rS ö M n F O r S K n I n G

reM = rapid eye Movement. skillnaden mellan reM- och non-reM-sömn syns alltså genom att observera hastigheten i ögonrörelserna.

läs mer

Mer kunskap om den biologiska klockan finns på en.wikipedia.org/wiki/Circadian_rhythm

information om polyphasic sleep finns på en.wikipedia.org/wiki/Polyphasic_sleep

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 2 3

S a F e T Y m aT T e r SI n F O r M AT I O n I n E n G L I S h

The noble art of sleepingsleeping is important not only for recovery, so we can be awake and perform. It also has a big effect on our capacity of learning and quality of life.

While we are asleep the brain is working with several different and important tasks. Among other things it cleans up and organize all the impressions and expe-riences we have had during the time of wakefulness.

Deep sleep at firstA fairly short time after falling asleep we go into the important deep sleep. It is one of three sleep stages, that together form about 90 minutes of sleep cycles. During the deep sleep the brain assorts and orga-nizes all impressions until the first stage of rEM sleep, when we start dreaming. During rEM sleep the body is totally relaxed, and at the same time the relative order the brain has achieved is reorgani-zed.

The dividing with deep sleep for orga-niz ing the impressions and rEM sleep with dreams and reorganizing the clean-ed materia is going on the whole night with shorter and shorter periods of deep sleep and longer periods of rEM sleep.

– This interaction between rEM and non-rEM sleep is important for storing of memories, which you can see in memori-zation attempts. If the sleep is disturbed, it has big effect on the storing of memory, says Jan hedner, professor and sleep researcher at the Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.

The ideal sleep is very individual. It also depends from our circadian rhythm and genetic disposition. The circadian rhythm, or more popularly expressed our biologi-cal clock, normally has an ideal sleep window between 10 pm and 9 am. The details are however regulated by a small group of nerve cells in the brain, that run several functions in the body. Among oth-er things blood pressure, the body tempe-rature and the production of many hor-mones are affected by this.

Based upon the allowed sleep window, some people are placed early, some in the middle and some late in the twentyfour-hour phase. From that we can draw the conclusion that some people perform

best in the morning and others in the eve-ning. Furthermore, all people have indivi-dual needs of sleep. Some can manage quite well with sex hours while others can be totally exhausted, although they have had eight hours continuous sleep.

Irrespective of how long we are asleep, the sleep always alters between rEM and non-rEM stages. For that reason, among other things, it is important for the recove-ry of the brain that the organization of the sleep is not disturbed.

– From a qualitative point of view it is less efficient to sleep outside the optimiz-ed sleep window. Most people can fall asleep, but there is a clear tendency that the sleep is less organized and structured. The effect varies, and you get big respect for the enormous individual variations, says professor hedner.

Quality of sleep most importantWhen it comes to sleep quality is more important than quantity. This can cause trouble for officers at watch, especially if the off-duty watch is disturbed by work and affects the time of resting. Long peri-ods of watch can also affect the perfor-mance.

– The brain has a tendency to become used to shorter periods of sleep and can partly react by sleeping more efficiently. But if the lack of sleep is to big, it can not fully compensate the missed sleep, says professor hedner.

– When you try to recover your sleep it acts in a similar way by increasing the intensity and length of deep and rEM sleep. The brain regulates this itself, as it knows what needs to be done, and start the recovery. But it can take several days before you regain full performance after a period of extreme fatigue. And you can’t ignore to pay back a dept of sleep.

Besides, the effect of too little sleep is bigger for those with need for longer sleep, while those who normally sleep less can handle it better.

Sleeping pills and alcohol, even in small quantities, make you fall asleep fas-

ter, but at the same time the quality of the sleep is lowered. The reason is mainly that the organization is disturbed by a leach-ing of the sleep stag es and less organized sleep.

It is also difficult to get reliable results of measuring, and the sleep stages don’t always reflect quality and performance. But the sleep stages is still the best mea-sure for the scientists, combined with the knowledge that for most people it is important that the sleep is continuous.

A nap is not enoughSometimes people have chosen to take two periods of sleep per twenty-four-hours, e.g. those who take a siesta. Also a few short periods can have satisfactory stag es of sleep. But you don’t reach that goal with a nap, that very seldom gives deep sleep and never dream/rEM sleep. In spite of this many people feel fully recovered after a nap, which also reflects a mystery with the functions of recovery.

A science of its own with theories about how to control the sleep in periods over twenty-four-hours was established during the beginning of the 20th century, so called polyphasic sleep, often used by lonely sailors, see below.

how will you know that you get enough sleep? It is simply shown by the perfor-mance during work, as there are no exact measurable units for how long or how short sleep every single person needs.

– Most people give priority to wakeful-ness, as there are so many important and interesting things to do. But sleeping is an active process, and without real sleep we miss the ability to fully perform during the time we are awake, says professor hedner.

REM = rapid eye Movement. the difference between reM- and non-reM-sleep is shown by observing the speed of the eyes’ movements.

read more

More facts about the biological clock: en.wikipedia.org/wiki/Circadian_rhythm

information about polyphasic sleep: en.wikipedia.org/wiki/Polyphasic_sleep

this is a translation of the article at page 22.

2 4 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

S j Ö m a n S H I S T o r I aP O r T r Ä T T AV M AT h I A S h O L M E r S

Kapten mathias Holmers. foto johan jonsson/statens maritima muséer.

”På en röfwareplats”

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 2 5

S j Ö m a n S H I S T o r I aP O r T r Ä T T AV M AT h I A S h O L M E r S

I sjöhistoriska muséets arkiv finns spännande person-liga berättelser, levnadsbeskrivningar och dagböcker, många flera hundra år, författade med gammal stil på grånat papper. en del sticker ut mer än andra, som fältskären schedvins, kadettpojken Marchanders och Kinaseglaren kapten Mathias Holmers. Här följer berät-telsen om den sistnämnde.tExt OCH FOtO joHan HenriK nilson

Mathias holmers är känd för en trängre krets av sjöhistoriskt intresserade. han är fattigpojken från roslagen som blev en välbeställd kapten och köpte herrgården Lidö på Arholma, hemmasocknen där för-äldrarna gjort dagsverken.

Så börjar han sin berättelse, En sann och Uppricktig Lefvernes Beskrivning och Personal. holmers föddes 1712 och gick till sjöss jämförelsevis sent, 24 år gammal. Säkert var han sjövan som skärkarl i ro - slagen då han följde sitt första fartyg från Stockholm hösten 1737. resan blev kort, skeppet förliste efter några månader på nordsjön men holmers räddade sig iland på norska kusten.

Ganska snabbt efteråt anställdes han på Svenska Ostindiska Kompaniet som kvar-termästare på skeppet Riddarhuset. Första resan till Kina och åter till Göteborg vara-de hela 31 månader, mot vanligen 18 månader, då fartyget nödgades ligga still i Indonesien, ”Måste mot vår vilja ligga öfwer i 6 månar på en röfware plats, der wi natt och dag måste gå med laddade gewär”. För att hitta föda vadar de i vatten bland grymma ”Crokedyler”.

Storm, politik och sjukdomarPå de följande resorna på Kompaniets fartyg avancerar han snabbt till styrman och till sist kapten. han upplever många äventyr. Det stormar på nordsjön och Bis-caya vintertid, då seglingarna brukade utgå, master och rår bryts, och de är nära skeppsbrott. I Surat på Indiens västkust, dit fartygen gick in ibland, hamnar de vid ett tillfälle mitt i en explosiv storpolitisk konflikt mellan européer och indier, på toppen av det en förödande tropisk storm. Sjukdomar och brand är ej heller att förglömma.

för den som vill fördjupa sig i allt om Kompaniets historia. Ernst Klein har skri-vit om Mathias holmers i Svenska Kultur-bilder 1931.

I Kanton köpte holmers en mängd kinesiska lyxvaror för sig och med sin bli-vande hustru i åtanke kan man tänka sig, bland annat möbler, textiler och porslin. 1767, efter 30 år, tog han avsked av sjön och slog sig ner på Lidö herrgård, en fräl-segård som kungen lät honom överta. Som 58-åring gifte han sig med Arholma-prästens 16 åriga dotter, fick fem barn med henne och många barnbarn. En fin och sann livshistoria. J H N

S To C K H o l m D E C E M B E r 2 0 1 1

”en sann och upricktig lefvernes beskrifning och Personals” - första raderna av kaptenen mathias Holmers levnadsbeskrivning

svenskt ostindiefartyg. detalj ur mathias Holmers nautiska anvisningar.

Intressant är den remarque, anmärkning för navigation, där holmers till de skrivna nautiska angivelserna gjort fina tecknade och färglagda kustlinjer för vägen till Kina. Superkargen var högst i rangen ombord, med det ekonomiska ansvaret. Kapten var navigatören, men han och de andra befälen hade även utrymme för privat handel.

Hämtade hem lyxvarorholmers noterade noga både inköp för skeppet och sina egna. Bland dokumen-ten på Sjöhistoriska muséet finns hans bevarade kassaböcker med noggranna noteringar över privata inköp och pen-ninglån till besättning, bodmerilån (lån med säkerhet i lasten) men även till Kom-paniets tjänstemän.

Svenska Ostindiska Companiet 1731–1813 av Sven Källberg, är en ypperlig bok

2 6 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Skärpt granskning i indiska hamnaritf beslöt i december att förlänga den inspektionskampanj federationen fört under hösten. tonvikten under den förläng-da perioden låg på hamnar i östra och södra indien, bland annat Mumbai. inspektörerna skulle granska förhållandena särskilt ombord i fartyg ägda av rederier i förenade arab-emiraten och Kina.

– åtskilliga av dem anklagas för att förvägra de ombord-anställda grundläggande rättigheter i undermåliga fartyg med dåliga löner och arbetsvillkor, sa Mahendra sharma, ordförande i itf:s region i sydasien. även tyska och grekiska redare brukar finna ursäkter att slippa teckna itf-avtal för sina fartyg.

Dessutom ägnades uppmärksamhet åt fartyg ägda av den koreanska stX-gruppen. bakgrunden är stX delägarskap i hamnen i longview i usa, där hamnarbetarna råkat i konflikt med hamnägarna. (llOyd’s lisT)

brittisk-holländska befälsfacket nautilus uttrycker stor oro över systemet för bedömning av utländska certifikat för be-fäls tjänstgöring i brittiska fartyg. bakgrunden är en kollision i östkinesiska sjön mellan brittiskflaggade containerfartyget Cosco Hong Kong och ett fisktransportfartyg. Kollisionen ägde rum i mars i fjol, och 11 man ombord i fisktransportfar-tyget omkom.

Haverikommissionen Maib rapporterade att det finns starka belägg att Cosco Hong Kongs andre styrman inte var kompetent att handha vakten på bryggan på rätt sätt. bland annat tvingades ett annat fartyg till en undanmanöver, trots att denna skulle ha gjorts av Cosco Hong Kong. i ett kritiskt läge med tät trafik och svåra väderförhållanden tillät han den matros som skulle ha hållit utkik att lämna bryggan för en

Rostig livbåtsvajer orsakade dödsfallen indonesisk sjöman i Hollandsflaggade Volendam omkom, sedan en livbåtsvajer rostat sönder och gått av. Olyckan skedde i lytteltons hamn i nya Zeeland under rutinmässigt underhållsarbete. Haverirapporten avslöjar att ytterligare 10 vajrar i fartygets dävertar var så rostiga att de måste bytas ut. utformningen av dävertarna försvårade en effektiv smörj-ning av vajrarna, och detta problem hade inte uppmärksam-mats under fartygets 10 år. Olycksvajern hade suttit på plats i fyra år. under den tiden hade den aldrig besiktigats ordent-ligt, trots att fartyget genomgick en inspektion fem månader före olyckan.

nyazeeländska haverikommissionen uppmanar tillverkaren av den aktuella däverten (sPtDl-150P) att informera alla som köpt den om olyckan och uppmana dem att genast inspekte-ra och vid behov renovera systemet.

en annan detalj är att personal som jobbar utanför relingen alltid ska bära flytutrustning. Den omkomne sjömannen hade kanske överlevt, om han burit livväst. (TeleGraPh)

Tonnageskatt ett gynnsamt systemDe flesta rederier i det brittiska tonnageskattesystemet beta-lar mellan 0,5 och 2% i skatt. Det framgår av en rapport från revisionsfirman KPMg:s transportgrupp. författaren Michael everett ger som exempel en naturgastanker med en vinst på 3–4 miljoner pund. Den betalar högst 60 000 pund i skatt.

enda nackdelen är att tonnageskatten måste betalas även under förlustår. Manskapsfacket rMt:s generalsekreterare bob Crow anser att systemet är ”obscent”.

– systemet har inte skapat ett enda manskapsjobb, säger han.

Mer än 40% av fartygen i systemet för inte brittisk flagg. flera kryssningsfartyg flaggade ut nyligen för att undvika stämning för diskriminering av eu-medborgare. rMt påpe-kar att flera rederier betalar lägre löner än den lagstadgade minimilönen i storbritannien. (llOyd’s lisT)

Ingen brittisk militär ombordbrittisk militär kommer inte att gå ombord i civila handelsfar-tyg för att skydda dem mot piratangrepp, fastslår försvars-departementet.

både underhusets handelskommitté och sjöfartens parter hade begärt detta hellre än att rederierna ska anlita privata vaktbolag. regeringen har tidigare förklarat att den tillåter privata beväpnade vaktstyrkor ombord i brittiska fartyg.

en sjöfartskälla konstaterar att branschens förhoppning om militärt skydd var ”förståelig men naiv”.

– ungefär 2 000 resor i månaden görs i adenviken av hundratals rederier, sa den anonyma källan. tre till sex mili-tärer ombord i varje fartyg skulle bli minst 12 000 man. Det kan man inte förvänta sig att försvarsdepartementet ska er-bjuda. (llOyd’s lisT)

n o T I S e r

För låga krav på befäls kompetensbrandövning. en halvtimme senare skedde den ödesdigra kollisionen.

Maib drar slutsatsen att det finns ett generellt problem inom Cosco Maritime-koncernen när det gäller att tillhanda-hålla vidareutbildning åt däcksbefälet.

nautilus generalsekreterare Mark Dickinson är mycket upprörd över olyckan.

– Detta är bara det senaste i en lång rad exempel på inci-denter med brittiskflaggade fartyg, där det finns anledning att betvivla kompetensen hos utländska befäl. Det handlar om kvaliteten i hela den brittiska handelsflottan, och vi und-rar om kustbevakningen har ambitionen och resurserna att kontrollera systemet ordentligt. (TeleGraPh)

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 2 7

Fa C K l I G T

Sex sjömän omkom i utdömt fartygbrittisk-holländska befälsfacket nautilus har skrivit till sjöfarts-ministern Mike Penning om bekvämlighetsflaggade Swan-lands förlisning i irländska sjön i december i fjol. sex av de åtta ryska sjömännen omkom trots omfattande räddningsin-satser.

Swanland, som var både ägt och bemannat av brittiska bolag, var 34 år gammalt. enligt både lloyd’s lists incident-rapportering och databasen equasis hade fartyget fått allvar-liga anmärkningar vid upprepade tillfällen under de senaste fyra åren. bland annat hade man tvingats söka bogserhjälp till hamnen i falmouth efter maskinhaveri.

– Det finns frågor att besvara om varför ett sådant fartyg över huvud får trafikera brittiska farvatten, säger nautilus generalsekreterare Mark Dickinson.

i brevet till ministern uttrycker nautilus sin oro över avisera-de nedskärningar i anslagen till kustbevakningen och haveri-kommissionen Maib. Detta kan få konsekvenser i form av yt-terligare försämrad säkerhet, befarar nautilus. Maib utreder bara 20–30 olyckor årligen, jämfört med över 100 per år för 20 år sedan.

– fallet Swanland belyser behovet av en kompetent och välutrustad räddningstjänst, påpekar Dickinson. jag fruktar att den kommer att dräneras av de aviserade nedskärningar-na, vid en tidpunkt när behovet av inspektioner och rädd-ningsinsatser snarast ökar. (TeleGraPh)

Många förhandlingsfrågorsjöbefälsföreningens styrelse hade 8–9 decem-ber 2011 sitt första ordinarie sammanträde och behandlade bland annat nedanstående frågor.

även om det centrala storsjöavtalet löper t o m 31 januari 2013 finns åtskilliga lokala förhandlingsfrågor, som upptar sbf/sbf-O:s förtroendevalda och ombudsmän. Här är några exempel som rapporterades på sammanträdet.

l Försök att ensa skärgårdsavtal. i skärgårdstrafiken finns i dag tre olika avtal. sbf försöker i förhandlingar med almega att ensa dem till ett enda avtal, så långt det är möjligt.

l Sjuklöneöverläggningar. i det centrala avtalet beslöts att tillsätta en partssammansatt arbetsgrupp för att utreda sjuklönesystemet. gruppen har sammanträtt tre gånger. arbetsgivarna vill införa landsystemet rakt av, vilket facken har sagt nej till. efter detta har arbetsgivarna trots uppma-ning inte presenterat någon skriftlig sjukstatistik och heller inte lagt fram något konkret förslag till nytt sjuklönesys-tem.

l Avtal med Rederi AB Värmdö. förhandlingarna med det-ta rederi, som inledningsvis inte var med i sarf, har varit besvärliga, eftersom redaren uteblivit vid flera tillfällen. sedan de tecknat avtal med sarf har dock förhandlingar genomförts och ett avtal med i snitt 18,2 procent lönelyft tecknats. Detta avtal godkändes.

l Två olika avtal i Tallink Silja. sbf förhandlar med rederiet om att driftbefälen i Galaxy och Silja Symphony ska få ett liknande avlösningssystem som driftbefälen i Sea Wind.

l Scandlines till central förhandling. i scandlines har flera tvistefrågor förts vidare till förhandlingar på central nivå. Det gäller bland annat framförhållning vid schemalägg-ning och schemaläggning vid varvsbesök.

l Avtal för TAP-arna. lönerna för taP-befäl höjs med 1,7 procent 1 januari 2012. taket i sjukvårdsprogrammet HMO höjs till 300 000 filippinska pesos. avtalet godkän-des.

bland övriga ärenden på styrelsesammanträdet kan nämnas:

l Fler arbetslösa nautiker. antalet arbetssökande fartygs-befäl klass v (nyexaminerade sjökaptener) har ökat från 17 till 31 sedan i september 2011.

l IMO:s svavelregler ska genomföras. turerna kring iMO:s och eu:s regler om minskade svavelutsläpp från 2015 rap-porterades. regeringen anser att samma regler ska gälla i hela eu men har inte utvecklat hur de ska driva det kravet.

l MLC till riksdagen. regeringen har överlämnat Maritime labour Convention 2006 (MlC) till riksdagen för ratifice-ring. för att konventionen ska träda i kraft krävs att 30 län-der och 33 procent av världshandelstonnaget ratificerar den. Hittills har 22 länder gjort det. Målet om minst 33 procent av världshandelstonnaget har redan uppnåtts.

l Färöisk flagg foc-förklarad. Det färöiska registret fas är förklarat som bekvämlighetsregister, vilket beskrevs i sjö-befäl nr 8/2011. under punkten påpekades att medlems-förbunden i nordiska Maskinbefälsfederationen (nMf) har enats om att förhandlingsrätten i fartyg med nordisk flagg ligger i ägarlandet.

l Ökade STCW-krav på manskap. sbf diskuterar med transportstyrelsen om de ökade krav på manskap som ställs i stCW 2010. för befälen blir det små skillnader, och nuvarande certifikat gäller tills de går ut.

l Två konkursärenden. vargön shipping ab försattes i kon-kurs i juli. De anställda har fått en del av sina lönefordring-ar från den statliga lönegarantin och kommer troligen att få ut återstoden från den auktion på fartygen som gjordes i november. även Weissfjord har begärts i konkurs, och i så fall ska medlemmarna få ut fordringarna från den statli-ga lönegarantin.

l Ordinarie kongress. beslöts att sjöbefälsföreningens första ordinarie kongress hålls 18–20/9 2012 på grand Hotel saltsjöbaden.

l Visingsötrafiken till Trafikverket. visingsötrafiken, färjor-na mellan gränna och visingsö, övertas från årsskiftet av färjerederiet inom trafikverket.

2 8 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

S j Ö B e F ä l S F Ö r e n I n G e n S F r I T I d S H u S

sjöbefälsföreningen erbjuder våra medlemmar att hyra föreningens fritidshusi Idre fjäll, sälenfjällen, Tegefjäll eller Torrevieja i spanien.

TeGefjällHuset ligger mitt emellan Åre och duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. i tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. systemet är ihopbyggt med duveds liftsystem.

vecka 2– 67–16

17–5152–1

Pris3 500 kr5 000 kr2 000 kr5 000 kr

sälenHuset är i två plan med två sovrum plus inrett loft med dubbel säng, allrum, kök med matplats och fullständig utrustning, storstuga, altan i söder, två Wc, dusch och bastu. Huset är fullt möblerat, och sängutrustning (ej sänglinne och handdukar) finns för åtta personer.

vecka 1– 1617–4950– 52

Pris2 500 kr1 000 kr2 500 kr

TOrreviejafritidshuset ligger 5 mil söder om alicante, har två lägenheter – den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. till alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg.

säsong

lågHög*

övervå-ning

2 500 kr4 000 kr

under- våning2 200 kr3 500 kr

*15 april-30 sep

idreHuset har två stora lägenheter med fullt möblemang, säng ut rust ning, två Wc, dusch och bastu. sängutrymme finns för sex–åtta personer i den ena lägenheten (våning b) och åtta–tolv personer i den andra (våning a). sänglinne och handdukar med föres av den som hyr huset.

vecka 1– 1617–4950–52

vån b3 500 kr2 000 kr3 500 kr

vån a5 000 kr3 000 kr5 000 kr

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 2 9

Planerar du att arbeta utomlands?rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

Frågor om arbetslöshet? Akademikernas a-kassa (AEA) 08-412 33 00

Telefontid mån–tors 9–16, fre 13–16 Ledarnas a-kassa 0200-87 12 12

Telefontid mån–fre 9–11 Talsvar dygnet runt på 08-441 37 82

Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform – kontakta rebecka Fransson, 08-598 99 095 eller använd blanketten på sidan 35.

Ombudsmän i stockholmmikael Huss – 08-598 99 109mats johansson – 08-598 99 092leif Palm – 08-598 99 108lennart runnegård jonsson – 08-598 99 143 Ombudsman i Göteborgjohan marzelius – 031-12 80 50 08-598 99 097informationschefmarie Halvdanson – 08-598 99 288Medlemsservice & administrationrebecka fransson – 08-598 99 095agneta Häll – 08-598 99 204anita isaksson – 08-598 99 112johanna briding – 08-598 99 583 charlotte lindberg (tjl) – 08-598 99 111margaretha norling – 08-598 99 161linda Palm – 08-598 99 687rocio arevalo Perez (tjl) – 08-598 99 090madelaine edlund – 08-598 99 605elaine estrela moura – 08-598 99 061

sjöbefälsföreningenförening inom ledarnaVerkställande direktörchrister themnér – 08-598 99 110Vice verkställande direktörHans-dieter grahl

sjöbefälsföreningen – O

Verkställande direktörHans-dieter grahl – 08-598 99 478Vice verkställande direktörchrister themnér

ekonomiinga bergenmalm – 08-598 99 149mariette grankull – 08-598 99 030sherly joseph – 08-598 99 031alma zubcevic – 08-598 99 659

expeditionen i stockholmbox 12100, 102 23 stockholmbesöksadress s:t eriksgatan 26telefon 08-598 99 000 vxtelefax 08-651 08 48e-post sbf@ledarna.seinternetadress www.sjobefalsforeningen.sebankgiro 332-1478expeditionstid 8.00–16.10

expeditionen i GöteborgPrinsgatan 12, 3 tr413 05 göteborgTelefon 031-12 80 50Telefax 031-704 95 20

m e d l e m S I n F o r m aT I o n

för bokning och upplysningar om fritidshusen och lägenheten i stockholm, kontakta Anita Isaksson på telefon 08-598 99 112 eller Agneta Häll på telefon 08-598 99 204.

sTOCkhOlM, häGersTeni en av sjöbefälsföreningen ägd fastighet på Kamrerarvägen 10–12 i Hägersten i sydvästra stockholm finns en lägenhet inredd och möblerad för korttidsuthyrning. totalt finns fem sängplatser.

Kompletta sängkläder plus två handdukar per person ingår men debiteras med 75 kr per person (100 kr om ingen är medlem).

Weekend 2 nätterdygn söndag–torsdagvecka max 7 nätter

rabatt 500 kr300 kr

1 200 kr

ej rabatt750 kr500 kr

2 000 kr

Allmän e-postadress: sbf@ledarna.seDen adressen kan användas av alla som vill kontakta någonpå kansliet, oavsett ärende, allifrån medlemmar som söker en ombudsman till prenumeranter på tidskriften som vill anmäla adressändring. Sådan post registreras som inkommen och läses samma dag eller – om det är skickat helg eller kvällstid – näst-kommande vardag. Sedan vidarebefordras det till berörd hand-läggare.

Vill du komma med på sändlistanför föreningens nyhetsbrev och annan information? Skicka din egen e-postadress till sbf@ledarna.se och meddela detta!

rabatten erhålles om minst en hyresgäst är medlem.

3 0 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

Margareta & Richard Zedelers fond

Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav, och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsför-ening.

För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom, eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styr-kas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i för-eningens äldre matriklar.

Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan www.sfbf.se eller beställas från Sjöbefäls föreningens kansli Inga Bergenmalm, tel 08-598 99 149, e-post inga.bergenmalm@ledarna.se.

sjökaptensringsjöbefälsföreningen kan i samarbete med svenskt guld-smide ab erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. ringarna finns i två olika varianter: 18 k rödguld à 7 300:- (+ postförskott) 18 k rödguld/vitguld à 7 725:- (+ postförskott)

i priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. svenskt guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. som en extra köptrygghet lämnas ett års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrika-tionsfel, räknat från leveransdagen.

för ytterligare information och beställning kontakta agneta Häll, sjöbefälsföreningen, tel 08-598 99 204, e-post agneta.hall@ledarna.se.

m e d l e m S I n F o r m aT I o n

sjöingenjörsringoch sjökaptensringsjöbefälsföreningen kan i samarbete med ab sporrong erbjuda ringar av högsta guldsmedskvalitet: sjökaptensringen, bredd 6 mm, 18 K rödguld à 5 796:- sjöingenjörsringen, bredd 5 mm, 18 K guld à 4 840:-

i priserna ingår moms, valfri gravyr och etui. frakt/porto tillkommer.

ringarna levereras inom fem veckor efter beställning.

för ytterligare information och beställning kontakta anita isaksson, sjöbefälsföreningen, tel 08-598 99 112, e-post anita.isaksson@ledarna.se.

förbundsringenbeställs från guldsmedsmästarn ab, Korsgatan 8, 411 16 göteborg, tel 031-13 67 83.

Förmånsvärden 2012förmånsvärdet för fri kost under 2012 har fastställts av skatteverket. Det blir 200 kronor per dag (frukost 40 kr + lunch 80 kr + middag 80 kr).

Parterna har enats om en kontant kostersättning under 2012 på 131 kr per dag.

Ovanstående innebär att det fria vivret under 2012 (det sammanlagda värdet av fri kost ombord och koster-sättning) blir 4 965 kronor per månad.

Dyrt att bli sjöbefäl i Storbritannienblivande sjöbefäl i england, Wales och nordirland kan bli tvungna att själva betala uppemot 15 000 pund (cirka 160 000 kronor) för en treårig utbildning. bakgrunden är den avgift andra högskolestudenter måste betala. regeringen har beslutat att slopa de statliga anslagen till högskoleavgif-ter i september, och inget i beslutet antyder något undantag för sjöbefälsutbildningarna.

Det finns en särskild fond för maritim utbildning (kallad smart), men den fick minskade anslag med 20 procent redan i fjol.

studenter i skottland, där många sjöbefäl utbildas, undan-tas enligt beslut av det skotska regionstyret.

befälsfacket nautilus fruktar att utgiften kan avskräcka brit-tiska ungdomar från att söka sig till yrket.

– Det är ett av de mest destruktiva förslag jag har hört, säger nautilus generalsekreterare Mark Dickinson. varför inte ta in pengarna från aktieägarna eller de som drar nytta av tonnageskattesystemet i stället? (llOyd’s lisT, TeleGraPh)

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 3 1

skicka in korsordslösningarna till sjöbefälen, box 12100, 102 23 stockholm. märk kuvertet ”februarikrysset”.tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 6/3 2012. vinnarna belönas med en penninglott vardera. anställ da på sjöbefälsföreningen/ledarna får ej delta i denna tävling.

namn

gatuadress

Postadress

Ko r S o r d

3 2 s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12

lösning till julrKrYsset i nautisK tiDsKrift nr 8/2011

Brandskydds-föreningens kurser

bland de inkomnarätta lösningarna hartre vinnare lottats ut:

lars fejde väring

lars nilsson vikbolandet

Ola berg stockholm

Dessa har belönats med en penninglott.

sjöbefälgratulerar!

lösning till julrKrYsset i sjöbefäl nr 8/2011

För anmälan och ytterligare information kontakta:

Gunilla Friberg Svenska Brandskyddsföreningen

115 87 Stockholm Telefon 08-588 474 94

Fax 08-662 35 07 E-post gunilla.friberg@svbf.se

www.brandskyddsforeningen.se

Grundkurser V 15 10–13 april Göteborg V 38 17–20 september Helsingborg

Fortbildningskurser V 8 20–21 februari Göteborg V 10 5–6 mars Göteborg V 11 12–13 mars Kalmar V 12 19–20 mars Göteborg V 13 26–27 mars Helsingborg V 14 2–3 april Göteborg V 15 12–13 april Kalmar V 16 19–20 april Göteborg V 17 23–24 april Helsingborg V 18 3–4 maj Kalmar V 19 7–8 maj Göteborg V 20 14–15 maj Helsingborg V 21 21–22 maj Göteborg V 22 31 maj–1 juni Göteborg V 35 27–28 augusti Göteborg V 36 3–4 september Kalmar V 37 10–11 september Göteborg V 39 24–25 september Helsingborg V 40 1–2 oktober Göteborg V 41 8–9 oktober Kalmar V 42 15–16 oktober Helsingborg V 43 22–23 oktober Göteborg V 44 29–30 oktober Kalmar V 45 5–6 november Helsingborg V 46 12–13 november Kalmar V 47 19–20 november Göteborg V 49 3–4 december Göteborg

Advanced Fire Fighting V 11 12–15 mars Helsingborg V 22 28–31 maj Helsingborg V 40 1–4 oktober Helsingborg V 43 26–29 november Helsingborg

PÅ BENEN

DUM-PADES I

BOSTONS HAMN

© Melon Produk-

tion

KALLAS FRI-

IDROT-TARE

SITTER PÅ MUGGEN

HAR DIKTER OM NORDISK

MYTOLOGI

GEMEN-SAMT UT-NYTTJA

ÄR REST EFTER VÄGG

I FIKA-PÅSE

EJ DELBAR MED TVÅ

HEMMA-SEGER

STRYKA MED

FATTAS VID SOPP-

LUNCHLÄKARE

BALMAT

FRAM-FÖRDE

MÅTT PÅ LANDET

GRUPP AV LIKA-SINNADE

LÄSER NOLLÅTTA

EDER

MASKA

KUTTRA-SJU

VISAT RÖDA SIFFROR

HYVLAS VID BORD FÅR SINA

UTBROTT I ITALIEN

TASS I SVERIGE

SKRIVSAL

PÅ SÅDAN MÄTER

MAN SINA KRAFTER

EN SÅDAN ÄR BARKEN

KNALLE

STYRDE I FN

SKAKADE HAND

AB-BAS

SPRANG I LUFTEN

SÄTTS NER

ÄR MÅL SOM UT-

SATTS FÖR ANGREPP

INGÅNGS-AVGIFTER

BRYTA NER

SÅDAN SLOGS PÅ FÄLT FÖRRSTICKORD

UTGÖR EN NISCH

ÄR DET SOM HAR

KNORRGEMENA

HÖJA TILL SKYARNA

TANKLÖS

BESTÅR AV FALLNA STJÄRNOR

RYMMER KVAST-SKAFT

BETALAR JAPAN MED

ÄR HELT KNÄCKTSPOLAS

VID HOVETDEN DRAR TILL SJÖSS

ELITKAMP

STIGANDE

HAR ELDSJÄL

ANITA I REGERING

82-91FICK NER

SÄTTA DIT

HAR SOM MÅL

ARGON KALLAS ÖVER-SKOTT

MODERNT

GER AV-TRYCK

RÅTT-FÅN-

GARNASÅDANA GÅR PÅ RUTIN

BLEV DUOBSER-

VERA

MUDDRARAK KANT I PANNA

ÄR DEN SOM STÅR I BLOCKEN

TAGIT EN SVÄNG PÅ

SJÖN

BÖNA KAN DET UR NÄSAN

PÅ FÖR-KYLD

PÅ GRÖN KVIST

HÅLLA FÖR SANT HA FÖR

AVSIKT

KAN DET VID VAT-TENFALL

ÄR DE SOM LIGGER ITANKE-VÄRLD

DEN BRYTS PÅ VINTERN

NATTADE

MINNES-PENG

ÄR DE SOM ÄR RÖRDA

GÖRS NÄR EN PERSON

SKICKAS UR LANDET

GIVIT ÅTER-KLANG

KÄRLEN MED

VÄTSKAFÖRTÄR

VAL U

P A K E T U

P L A K E T T

R E G N A L A

E N T R Ä G

T R O Ä M N

R L B E R I N N A

S P Å R U G G L O R N N I

E N E R G I A R A V A N S

Ö K A D G R A D I N A N G E

A O S A V Y E N

V R Å V I T S I G T O V I S

R E A S E T Ä R A N

S M A L L A R M E R S J Ö

E N A D E S A N N A N U

V D K E L O S T A U L A

S A A R K R E T S E R

H Ö S K E D E T T A T E

D E L A H A N D E N R U I N

A T L E T Ö R A E D D A

KORT FÖR

KVÄVE

lyckliga vinnare till två dubbeltrisslotter

vardera, i det allra sista nt-krysset, är

alvar stridfeldt Påläng

elisabet och dan feldt

sävedalen

lars blom strömsnäsbruk

stort grattis! trisslotterna kommer

med posten.

B r a n d S K Y d d S u T B I l d n I n G

s j ö b e f ä l e n n r 1 2 0 12 3 3

AFFärsverken kArlskronA AB Håkan Varenhed (kont p), Solskensvägen 12, 371 52 KARLSKRONA tel 0455-288 65, 0708-78 30 04 e-post hakan.varenhed@affarsverken.seBlidösundsBolAGet Per Westergren, Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM tel 08-641 59 34, 0706-76 44 16, e-post perwestergren@telia.comBollinG & norlinG rederi AB Fredrik Sundgren (kont p), Murkelvägen 208, 184 34 ÅKERSBERGA, tel 0705-59 07 95, e-post fredrik.sundgren@telia.comBroström ship mAnAGement Johan Juhlin, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING tel 0171-871 42, 0704-22 53 67, e-post johan.juhlin@live.sedestinAtion GotlAnd Annelie Hamberg, tel 0702-22 83 77 e-post Annelie.Hamberg2@destinationgotland.se Ingela Örnberg, Källunge Skäggstäde 225, 621 79 VISBY tel 0498-21 35 72, 0702-22 84 22 e-post ingela.ornberg@destinationgotland.sedFds seAwAys Jonas Tunstad (kont p), Rostock 230, 442 91 ROMELANDA tel 0303-22 36 08, e-post jtunster@gmail.com Niklas Öhrn, Anders Ståhls väg 9, 271 57 YSTAD tel 0411-782 22, 0702-77 70 97, e-post sbfk.dfds@gmail.comFinnlines Thomas Brundin, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel 040-611 61 62, 0706-269431, e-post t.brundin@yahoo.se Mikael Sjögren (kont p), Regnbågsvägen 11, 141 32 HUDDINGE tel 08-680 01 33, 0703-71 41 62, e-post mickechief@hotmail.comklAveness (CementA) Mats Andersson (kont p), Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ tel 08-38 23 21, 0707-48 70 54, e-post nobleisland@hotmail.com Per Ringbom (kont p), Fleringe Hau 647, 624 60 LÄRBRO tel 0498-22 11 20, 0707-33 86 70, e-post pringbom@hotmail.comkunGälvs kommun mArstrAndsFärjAn John Erixon (kont p), Hagarnevägen 39 D, 451 33 UDDEVALLA tel 0522-821 18, 0735-02 92 51, e-post John.Erixon@yahoo.comnmm Bulk Sonny Andersson (kont p), Runhällsgatan 41, 423 48 TORSLANDA tel 031-56 14 26, 0730-68 70 84, e-post sonny.r.andersson@telia.com, cheng.stenaprimorsk@nmm.stena.comornö sjötrAFik Johnny Karlsson (kont p), Djurgårdsvägen 51, 132 46 SALTSJÖ-BOO, tel 08-715 30 59, e-post alfageln@telia.comrederi AllAndiA AB Kjell Karlsson (kont p), M/S Birger Jarl, Rederi Allandia AB, Box 1151, 118 81 STOCKHOLM, tel 0709-19 76 12, e-post maskinrum.bj10@ymail.comrederi AB eCkerö Kjell Holmström (kont p), Sikvägen 4, AX-22100 MARIEHAMN, Åland e-post ombord comkeeper@birkaparadise.com Joakim Nordberg (kont p), Nötövägen 189, AX-22710 FÖGLÖ, Åland tel +358 407 164 716ressel rederi Ingemar Larsson (kont p), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ tel 0704-15 48 09, e-post ingemar.larsson@ressel.sesAnd & Grus AB jehAnder Leif Själander (kont p), PL 12, 760 41 ARHOLMA tel 0176-581 08, 0706-27 19 14, e-post leif.sjalander@telia.comsCAndlines Nils Dewár, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel 0705-18 62 44, fax 0410-651 89, sfbf.klubb@scandlines.se Gerth Sternhagen, Svedalavägen 138 B, 238 41 OXIE tel 040-54 40 10, 0705-18 62 61, e-post gerth.sternhagen@glocalnet.net, sbf.klubb@scandlines.seseA wind Monica Rönnqvist (kont p), tel 0942-460 35, 0702-73 86 26, e-post mo.nica@live.sesjöFArtsverkets rederi Mattias Peterson, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR tel 0480-41 19 24, 0703-59 96 81

sjöFArtsverket/lotsAr Daniel Svanström (kont p), Almgatan 2, 305 64 GULLBRANDSTORP tel 035-597 55, 0706-98 14 72, e-post hbksmguld00@hotmail.comstenA line Sandro Chiesi, Riksdalersgatan 5 C, 414 81 GÖTEBORG tel 0704-85 95 95, e-post sandrochiesi@hotmail.com Jörgen Lorén, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel 0707-65 58 16, e-post jörgen.loren@stenaline.comstoCkholms sjötrAFik AB Mikael Stein, Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA tel 08-773 46 36, 0706-24 80 01, e-post micke.stein@bredband.netstoCkholms skärGård Hans Anderson, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING tel 0155-26 80 40, 0706-40 30 00, e-post h.anderson@comhem.sestyrsöBolAGet Bengt Gollunberg, Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA tel 031-56 33 53, 0707-34 71 80, epost bengt.go@spray.se svitzer sveriGe Börje Jensen (kont p ), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ tel 031-96 96 25, 031-96 97 18, e-post borje.jensen@rodabolaget.se Anders Wimnell, Hvitfeldtsvägen 58, 471 33 SKÄRHAMN tel 0304-67 41 19, 0705-91 25 36, e-post anders.wimnell@telia.comtAllink siljA Gretel Aronsson, tel 0702-27 08 78, e-post ppu.symphony@tallinksilja.com Göran Berg tel 0703-50 66 93, e-post inm.symphony@tallinksilja.comtrAnsAtlAntiC Per Johan Jonsson, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS tel 033-27 72 16, 0704-71 02 22, e-post sfbfklubben@rabt.sett-line Patrik Fridlund, Murargatan 2 B, 754 37 UPPSALA tel 0706-41 59 26, e-post pan.fridlund@gmail.com Jan Svensson, Ronnebygatan 16, 214 38 MALMÖ tel 040-23 71 60, e-post locket101@hotmail.comtynninGö sjötrAFik AB Bo Andersson, (kont p), Stavsnäs gärde 20, 139 70 STAVSNÄS tel 08-571 513 98, 0702-99 51 48tärntAnk rederi AB Bert Dahlberg (kont p), Box 4120, 227 22 LUND tel 046-32 07 40, 0708-32 07 50, e-post bert.dahlberg@pbhome.sewAllenius Jan Ekström, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLLHÄTTAN tel 0730-40 14 33, e-post ekstrom2@telia.com Mats Högblom, Box 4172, 422 04 HISINGS BACKA tel 031-58 59 60, 0705-58 59 60, e-post hogblom@telia.com, mats.hogblom@walleniusmarine.comvikinG rederi AB Ralf Karlsson (kont p), Tvärgränd 1, AX-221 00 MARIEHAMN, Åland e-post ralle@aland.netvisinGsötrAFiken Jimmi Franzén, Näs 13 Andersgård, 560 34 VISINGSÖ tel 0390-400 28, 0702-36 72 46, e-post jimmy.franzen@telia.comväGFärjornA Stig Karlsson, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ tel 031-96 54 44, 0703-96 44 55, e-post stig.karlsson-a@trafikverket.seörnsköldsviks hAmn & loGistik AB Patrik Norgren, (kont p), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN tel 0660-22 40 24

FArtyG under int-AvtAl Anders Leimalm, (kont p ), Dalahöjdsvägen 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel 0520-742 26, 0708-38 92 62 e-post leimalm@telia.com

sjöFArtshöGskolAn ChAlmers-lindholmen Filip Feurst, Sten Sturegatan 28, 412 52 GÖTEBORG tel 0702-91 19 35, e-post vords@sjosektionen.sesjöFArtshöGskolAn kAlmAr André Svensson, Jungs väg 63, 392 43 KALMAR tel 0733-99 35 39, e-post felax40@hotmail.com

S j Ö B e F ä l S F Ö r e n I n G e n S K l u B B o r d F Ö r a n d e n e l l e r Ko n Ta K T p e r S o n e r I r e d e r I e r n a

F Y R A O L I K A M E D L E M S F O R M E R

observera att alla kopplingar mellan förbunds-medlemskapet och arbetslöshetskassan är borta. A-kassorna sköter i fortsättningen själva aviseringen av medlemsavgiften dit. dock kan du på ansökningsblanketten på nästa sida kryssa i önskemål om inträdesblankett till ledarnas a-kassa eller AeA.

Aktivt medlemskAp– man är med lem även i Ledarna. Detta alter-nativ är det naturliga för sjöbefäl eller annan chef inom sjöfarten med svensk arbetsgivare och som är bosatt i Sverige eller annat EU/EES-land. Som aktiv medlem har man självfallet fullständiga med lemsrät tigheter som stöd gen-temot motparten, rösträtt och valbarhet till kon-gress, rätt att teckna förmånliga försäkringar genom Ledarna, söka medlems lån m m. Avgift fr o m 1 januari 2009 är 274 kronor per månad.

interAktivt medlemskAp– man är endast medlem i Sjöbefälsföreningen. Det är ett alternativ för svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. Man har begränsat stöd mot motparten men i övrigt fullständiga medlemsrät tig he ter, inklusive rätten att teckna försäkringar genom Ledarna och söka med-lemslån. Avgift för närvarande 67 kronor per månad.

pAssivt medlemskAp– man är endast medlem i Sjöbefälsföreningen och inte yrkesaktiv till sjöss, därför att man är f d sjöfartsanställd som gått i land per manent eller pensionerats. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongress-ombud. Avgift 180 kronor per år.

studerAndemedlemskAp– man studerar vid sjöfartshögskola och är bara med i Sjöbefälsföreningen. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Man har rätt att teckna försäkringar genom Ledarna. Ingen medlems-avgift erläggs.

Alla medlemmar, oavsett medlemsform, har dessutom följande rättigheter:

n Delta på medlemsmöten med yttrande- och förslagsrätt

n Tidskriften Sjöbefäl med åtta num mer per årn Tillgång till lösenord för intern information på

förbundets hem sida www.sbf.org.sen Annan skriftlig medlemsinfor ma tion; dock

sänds viss information, som endast berör yrkesaktiva, ej hem till passiva och studeran-demedlemmar.

Modul Pris SEK Antal inkl moms och frakt 1 The Scania Engine (Function Description) 100 ___ 2 Successful Test of the First K98MC Engine at Hyundai Heavy Industries 100 ___ 3 Overhaul of Exhaust Valve 100 ___ 4 The Loss of the OBO-carrier Derbyshire 100 ___ 5 Building the Largest Common-Rail Engines 100 ___ 6 Shuttle Tanker Navion Britannia 100 ___ 7 Shuttle Tanker Propulsion 100 ___ 8 Overhaul of Piston with Rod and Stuffing Box 100 ___ 9 Common Rail at Sea: The Sulzer RT-flex Engine 100 ___10 The Intelligent Engine: Development Status and Prospects (MAN B&W) 100 ___

Paketpris Modul 1-10 800 ___ Grammar Adjectives and Adverbs 80 ___Grammar Prepositions 80 ___Grammar Subject-Verb Agreement 80 ___

Paketpris Grammar modul 200 ___ Formal Letters, Resumés and Curricula Vitae 50 ___One Hundred and Eighty-Seven Illustrated Tools 150 ___

Hel pärm 950 ___

Så här beställer duPrivatpersonsätt in beloppet på bg 5236-0351. Glöm inte att skriva vilka moduler du vill ha samt namn och adress.

Företagskicka beställningen till SMBF Service AB, se adress nedan, så fakturerar vi.

Företag

Namn

Avdelning

Gatuadress

Postnr Ort Land

E-post

Läroboki tekniskengelskaför sjöbefäl

SMBF Service AB Box 12100, 102 23 StockholmTelefon 08-598 99 106 eller 08-598 99 112, Fax 08-651 08 48, E-post smbf@ledarna.seBankgiro 5236-0351

Technical EnglishMarine EngineersUlf Landgren

Är för närvarande passiv/interaktiv medlem i Sjöbefälsföreningen

q Ja q Nej

Befälskategori:q Nautiskt befälq Tekniskt befälq Intendenturbefäl

önskar inträde fr o m:

inträdesansökan(observera att ansökan om inträde i a-kassan görs på separat blankett)q jag önskar ansökningsblankett för inträde i ledarnas a-kassa q jag önskar ansökningsblankett för inträde i AeA – Akademikernas erkända Arbetslöshetskassa

sjöbefälsföreningenBox 12100102 23 STOCKHOLM08-598 99 000

som:q Aktiv medlemq Interaktiv medlemq Passiv medlemq Studerandemedlem

Senast avlagd examen/yrkesutbildning Sjöfartshögskolan i År

Annan utbildning Läroanstalt och ort År

Är f n elev vid sjöfartshögskolan i Beräknar avlägga examen som Den

Svenskt behörighetsbevis Utländskt behörighetsbevis

Utbildning och behörighet

Efternamn

Bostadsadress

Nuvarande medborgarskap

Förnamn (tilltalsnamnet understruket) Personnummer

Postadress Telefon

E-postadress Mobil

personAliA

nUvarande anställning

medlemskAp i fAcklig orgAnisAtion

sAmtycke q Jag har tagit del av och godkänt

Ledarnas personuppgiftspolicy (PUL)

välj betAlningssätt (gäller ej studerandemedlem)q Löneavdrag q Autogiro q Inbetalningskort

Bank (endast vid autogiro) Clearingnummer Kontonummer

____________________________________________________________________________________ _______________ – ________________________________

Jag ansöker härmed om medlemskap i Sjöbefälsföreningen

Datum Namnteckning

________________________ _______________________________________________________

personuppgiftslagen, pulFör att administrera Ditt medlemskap i Sjöbefälsföreningen och Ledarna behandlar vi Dina personuppgifter i våra register. Sjöbefälsför-eningen och Ledarna ansvarar för de personuppgifter som registreras om Dig som medlem. Vi lagrar de personuppgifter som behövs för att vi ska kunna fullgöra våra åtaganden gentemot Dig. För dessa ändamål kan uppgifter även lämnas ut för behandling, såsom exem-pelvis vid administration av kollektivavtalade försäkringar och för att kunna erbjuda Dig övriga tjänster och produkter som är kopplade till Ditt medlemskap. Specificering av Din avgift skickas separat

Ev utträde ur annat fackförbund fr o m ______________________________________________

Fartyg Rederi Befattning

POSTTIDnInG BAvsSjöbefälenBox 12100, 102 23 STOCKhOLM

”handledarträff ”inbjudan till en utbildningsdag

- avseende fartygsförlagd utbildning

Är du involverad i fartygsförlagd utbildning för blivande sjökaptener och sjöingenjörer? Välkommen till en utbildningsdag på Sjöfartshögskolan i Kalmar den 6 mars. Dagen kommer att innehålla såväl teoretiska moment som erfarenhets-utbyte. Program för dagen finns på vår hemsida, www.sjofartshogskolan.se

Anmäl dig redan nu! Skicka namn, personnummer, mobilnummer och befattning till Mikael Andersson, e-post: mikael.e.andersson@lnu.se Anmäl dig senast 1 mars.

befälhavare

Styrsöbolaget är ett rederi som bedriver passagerar- och frakttrafik i Göteborgs södra skärgård och hamn. Med våra 14 fartyg reser årligen 3,3 miljoner passagerare.

Till semesterperioden (vecka 23-34) söker vi vikarierande befälhavare.

• Fartygsbefälsbehörighet lägst klass VI• CCM-behörighet• Radiocertifikat lägst SRC• Sjukvårdsutbildning: Första hjälpen med HLR

Du söker tjänsten via vår hemsida www.styrsobolaget.se under Arbeta hos oss/Lediga jobb.

Urvalet sker löpande och vi vill gärna ha din ansökan så snart som möjligt, dock senast den 5 mars.

För mer information eller frågor om tjänsten – kontakta personalansvarig, Anna Lithell, tfn 031-69 64 03.

sjöbefälentidSkriFten FÖr SJÖbeFÄl utgiven av sjöbefälsföreningen

inTresserad av aTTannOnser i

kOnTakTaankie nilssOn0739-86 16 49ankie_nilsson@hotmail.com