Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

YRKESARBETARES KOMPETENS

GÄLLANDE ANVÄNDNING AV DIGITALA

VERKTYG I BYGGPRODUKTION

CONSTRUCTION SITE WORKERS

COMPETENCE REGARDING USAGE OF

DIGITAL TOOLS IN BUILDING

CONSTRUCTION

EMMA LANDSTRÖM

THOTSAPHON THONGTHUAN

EXAMENSARBETE 2020

Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Henrik Lindroth

Handledare: Olof Håkansson

Omfattning: 15 hp

Datum: 2020-06-20

Förord Vi vill rikta ett stort tack till det medelstora byggföretaget som vi fått arbeta tillsammans

med. Ett särskilt tack till de respondenter som tagit sig tid för att medverka i intervjuer

samt projektledaren som introducerade oss till projektet. Vi vill även tacka vår handlare

på Tekniska Högskolan i Jönköping, Olof Håkansson, för ett stort engagemang i vårt

arbete och hjälpt till med professionell feedback och vägledning genom hela arbetet.

Abstract

i

Abstract Purpose: The lack of digital competence in the industry of construction is a fact, which

can obstruct the implementation of digital tools. The goal for the study is to chart the

workers at the construction site’s digital competence through semi structured interviews

with participants in an extension project, Alfa.

Method: The study was done through a case study with interviews as a primary source

of data. The interviews are held at the construction site of the project alfa with an SME

(small and medium-sized enterprise) as the general contractor.

Findings: The digital competence regarding the use of digital tools in building

construction is, just as the experience to use them, low and several difficulties can be

seen on the construction site. To be able to use the digital tools that is implemented on

the construction site the construction workers need to have knowledge about for

instance their own role and duties, how to navigate in the tools and what benefits that

can come from the use of digital tools. Good communication between design and

construction is important for the use of digital tools. More collaboration and greater

understanding about the demands from construction can create an easier

implementation and use of the digital tools in construction.

Implications: The digital skills of professional workers are generally low. Increased

competence can be achieved through more training and information opportunities for

professionals to take part in. Knowledge of the digital tools' structure and functions

along with basic professional skills and computer experience contributes to a simplified

use of digital tools. Through standards and guidelines for the use of digital tools in

production, clearer strategies can be formed within companies and projects and result

in simplified software development. By involving the contractors in the early planning

stage, the demands and wishes of the professional workers can be lifted and simplify

the use of the tools in the production.

Limitations: Due to the delimitations made, the study becomes narrower and more

specific. The limitations make the study's results more concrete and can be used as

guidelines and recommendations for future projects with similar conditions.

Keywords: construction, construction communication, obstacles, construction site

workers, digital competence, building construction, digitalization

Sammanfattning

ii

Sammanfattning Syfte: Bristen på digital kompetens i byggbranschen är ett faktum vilket kan försvåra

implementeringen av digitala verktyg. Målet med studien är att undersöka

yrkesarbetarnas digitala kompetens genom semistrukturerade intervjuer med deltagare

i tillbyggnadsprojektet Alfa.

Metod: Undersökningen utfördes genom en fallstudie med intervjuer som primär

datainsamlingsteknik. Intervjuerna kommer att utföras på projekt Alfa med ett

medelstort svenskt byggföretag som generalentreprenör.

Resultat: Den digitala kompetensen gällande användning av digitala verktyg i

byggproduktion är, tillsammans med erfarenheten att använda dessa, låg och flera

svårigheter finns i produktionen. För att använda de digitala verktyg som implementeras

i produktionen behöver yrkesarbetarna ha kunskap om bland annat sin egen roll och

uppgifter, hur man navigerar i verktygen och vilka fördelar som finns med

användningen. God kommunikation mellan projektering och produktion är viktig för

användningen av digitala verktyg. Mer samarbete och större förståelse för

produktionens krav kan göra att implementeringen och användningen av verktygen i

produktionen förenklas.

Konsekvenser: Den digitala kompetensen hos yrkesarbetare är generellt låg. Ökad

kompetens kan uppnås genom fler utbildnings- och informationstillfällen för

yrkesarbetarna att ta del av. Kunskap om de digitala verktygens uppbyggnad och

funktioner tillsammans med grundläggande yrkeskunskaper och datorvana bidrar till ett

förenklat användande av digitala verktyg. Genom standarder och riktlinjer för

användning av digitala verktyg i produktionen kan tydligare strategier formas inom

företag och projekt och resultera i förenklad programutveckling. Genom att involvera

entreprenörerna i tidigt projekteringsskede kan yrkesarbetarnas krav och önskemål

lyftas och förenkla användningen av verktygen i produktionen.

Begränsningar: Genom de avgränsningar som gjorts blir studien smalare och mer

specifik. De begränsningar som råder gör därför studiens resultat mer konkret och kan

användas som riktlinjer och rekommendationer för kommande projekt med liknande

förutsättningar.

Nyckelord: byggproduktion, byggproduktion kommunikation, hinder, yrkesarbetare,

digital kompetens, byggbranschen, digitalisering

Innehållsförteckning

iii

Innehållsförteckning

1 Inledning ..................................................................................... 1 1.1 BAKGRUND ..............................................................................................................................1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...........................................................................................................2 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...............................................................................................2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................3 1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................3

2 Metod och genomförande ........................................................ 4 2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI .....................................................................................................4 2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ......................4

2.2.1 Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning av digitala

verktyg? 4 2.2.2 Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att digitala verktyg skall kunna

användas i produktionen? ................................................................................................................4 2.2.3 Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka användandet av

digitala verktyg i produktionen? ......................................................................................................5 2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ..................................................................................5

2.3.1 Semistrukturerade intervjuer .............................................................................................5 2.3.2 Litteratursökning ................................................................................................................5

2.4 ARBETSGÅNG ..........................................................................................................................5 2.5 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................................6

2.5.1 Validitet ..............................................................................................................................6 2.5.2 Reliabilitet ..........................................................................................................................6

3 Teoretiskt ramverk ................................................................... 8 3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ..........................................................8 3.2 KUNSKAPSBEGRÄNSNING I ANVÄNDANDET AV DIGITALA VERKTYG .......................................8 3.3 KOMMUNIKATION MELLAN PROJEKTERING OCH PRODUKTION ................................................9 3.4 DIGITAL KOMPETENS FÖR TILLÄMPNING AV BIM OCH DIGITALA VERKTYG ..........................10 3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ................................................................................11

4 Empiri ....................................................................................... 12 4.1 REDOVISNING AV EMPIRI .......................................................................................................12

4.1.1 Förutsättningar och svårigheter ......................................................................................13 4.1.2 Förberedelse och kommunikation ....................................................................................14 4.1.3 Fördelar och kunskaper ...................................................................................................16

4.2 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI .............................................................................17 4.2.1 Platschef och yrkesarbetare i produktionen ....................................................................17 4.2.2 Projektledare för entreprenad .........................................................................................17 4.2.3 Byggledare och BIM-samordnare ....................................................................................17

5 Analys och resultat .................................................................. 19 5.1 HUR SER NUVARANDE KOMPETENS UT HOS YRKESARBETARNA GÄLLANDE ANVÄNDNING AV

DIGITALA VERKTYG? ............................................................................................................................19 5.1.1 Analys ...............................................................................................................................19 5.1.2 Resultat.............................................................................................................................19

5.2 VILKA KOMPETENSER BEHÖVS FÖR YRKESARBETARNA FÖR ATT DIGITALA VERKTYG SKALL

KUNNA ANVÄNDAS I PRODUKTIONEN? .................................................................................................20 5.2.1 Analys ...............................................................................................................................20 5.2.2 Resultat.............................................................................................................................20

5.3 HUR KAN KOMMUNIKATIONEN MELLAN PROJEKTERING OCH PRODUKTION PÅVERKA

ANVÄNDANDET AV DIGITALA VERKTYG I PRODUKTIONEN? .................................................................21 5.3.1 Analys ...............................................................................................................................21 5.3.2 Resultat.............................................................................................................................22

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ..........................................................................................................22

Innehållsförteckning

iv

6 Diskussion och slutsatser ........................................................ 24 6.1 RESULTATDISKUSSION...........................................................................................................24 6.2 METODDISKUSSION ...............................................................................................................24 6.3 BEGRÄNSNINGAR...................................................................................................................25 6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...............................................................................25 6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ........................................................................................25

7 Referenser ................................................................................ 27

8 Bilagor ....................................................................................... 30 BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR TILL YRKESARBETARE, PLATSCHEF OCH PROJEKTLEDARE FÖR

ENTREPRENAD ......................................................................................................................................31 BILAGA 2: INTERVJUFRÅGOR TILL BIM-SAMORDNARE OCH BYGGLEDARE .........................................32

Inledning

1

1 Inledning Arbetet kommer att studera och utreda huruvida yrkesarbetare har nog med digital

kompetens att idag använda sig av digitala verktyg i produktionen. Arbetet görs

tillsammans med ett medelstort svenskt byggföretag på tillbyggnadsprojektet alfa.

Projekt av varierande storlek inom bland annat bostad, industri, mark och byggservice

utförs av företaget runtom i Östergötland. Arbetet utförs i kursen Examensarbete i

Byggnadsteknik vid Tekniska Högskolan i Jönköping år 2020.

1.1 Bakgrund Samhället idag är på många sätt annorlunda än för bara ett decennium sedan, inte minst

på grund av den digitalisering som idag sker i rapidfart i Sverige och resten av världen.

År 2017 inrättade Regeringskansliet ett eget råd, Digitaliseringsrådet, med uppdraget

att följa och driva på utvecklingen av digitaliseringspolitiken i Sverige. Ett av de flera

delmål som satts upp handlar om digital kompetens hos Sveriges befolkning

(Digitaliseringsrådet, 2019). Digitaliseringskommissionen definierar digital kompetens

som “I vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har

förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv”. Vidare

innefattar definitionen även utsträckning av kunskaper om digital informationssökning,

kommunikation, interaktion och produktion, förståelse om digitaliseringens möjligheter

och risker samt motivation att delta i den digitala utvecklingen

(Digitaliseringskommissionen, 2015).

Bygghandlingar är de ritningar och beskrivningar som styr byggandet i

produktionsskedet (Byggipedia, 2020). Idag avläses dessa till största del analogt men

mycket visar på att det finns betydande fördelar med att digitalisera pappersdokument

och överföring av information mellan yrkesarbetare och tjänstemän. Genom att använda

digitala verktyg kan stora mängder information lättare hanteras och överföras, samt

skapa effektivitet i tid och kostnad (Davies & Harty, 2012). År 2018 påbörjade BEAst

ett projekt som gick ut på att, med hjälp av metadata, ta fram en digital standard till de

namnrutor som samtliga bygghandlingar har. Genom detta skulle bygghandlingarna

lättare kunna länkas till varandra och uppdateras utan att kontinuerligt behöva bytas ut

(BEAst, 2019).

I Svensk Byggtjänsts undersökning om digitalisering inom byggbranschen ansåg

representanterna för byggentreprenader att utbildningsnivån inom företaget avseende

digitalisering var relativt låg. Medelvärdet hos svaren blev 4.7 på en 10-gradig skala

(Svensk Byggtjänst, 2017). I dagens läge är det BIM som många aktörer i

byggbranschen känner till bäst som digitalt verktyg, men många visar sig inte ha

tillräckligt mycket kunskap om hur tekniken används. Det finns idag stora skillnader

mellan beställare, konsulter och entreprenörer i den nuvarande användningen av BIM

och digitala verktyg, då tekniken används mest av konsulter och entreprenörer (Bosch-

Sijtsema et al, 2019). Generellt är kunskapen om digitalisering inom byggbranschen låg. Byggarbetsplatsen

är en temporär fabrik som ställs inför särskilda utmaningar då den ständigt byggs upp

och monteras ner till skillnad från exempelvis process- och verkstadsindustrin (LTU,

2017). Detta blir vidare även en utmaning för yrkesarbetarna på byggarbetsplatsen som

skall använda sig av de digitala verktyg som tillförses.

Inledning

2

God kommunikation är en mycket viktig del för att information mellan de många

inblandade parterna skall kunna analyseras och vidarebefordras korrekt i och med

branschens komplexitet (Olanrewaju et al, 2017). En av de största utmaningarna mellan

projektering och produktion kopplat till digitala verktyg är just bristande

kommunikation, som i sin tur kan leda till fler problem längre fram (Svalestuen et al,

2017). Fördelarna med användning av digitala verktyg blir även tydligare genom ett

gott samarbete mellan projektering och produktion (Linderoth, 2010).

1.2 Problembeskrivning Inom byggbranschen har det, till skillnad från många andra branscher, gått långsamt

med anpassningen till den digitalisering som sker i samhället idag. Tillväxtverket

publicerade år 2018 en temarapport om digitalisering i svenska företag som redovisade

digitaliseringsindex hos olika branscher som kunde anta ett värde mellan 0 och 10.

Redovisningen visade att byggbranschen låg så långt ner som på sistaplats på listan med

ett index på 3,0 och jämfördes med informations- och kommunikationsbranschen på

förstaplats med index 6,6 (Tillväxtverket, 2018). De största hindren i användandet av

digitala verktyg är det stora kompetensglappet och branschens nuvarande arbetssätt på

byggarbetsplatsen som sätter stopp på utvecklingen. Detta kan vara på grund av osäkra

digitala kunskaper och misstro till tekniken. (Bosch-Sijtsema et al, 2019)

För att kunna implementera digitala verktyg i en industri behövs en förståelse för den

industri det rör sig om (Linderoth, 2017). Även tidsaspekten är väldigt central inom

byggbranschen och flera med ledande roller, både på och utanför byggarbetsplatsen,

påpekade under en fallstudie tendensen att agera utan att reflektera (Linderoth, 2017).

Då utbildningsnivån avseende digitalisering i Svensk Byggtjänsts undersökning ansågs

vara låg (4.7 av 10) kan tidsaspekten ta överhanden när det kommer till att utbilda om

digitalisering och sprida kunskap om digitala verktyg (Svensk Byggtjänst, 2017).

Trots att många ingenjörsföretag påstår sig ha absorberat de digitala förändringarna

finns fortfarande otillräcklig medvetenhet om vad det innebär. Bristen på denna

kunskap gör det svårt att implementera de digitala verktygen i arbetet (Talamo &

Bonanomi, 2019). Hantering av digitala verktyg i byggbranschen kräver en viss digital

kompetens. En stor orsak till den låga graden av digitalisering inom byggbranschen

beror på glapp i tekniska kunskaper hos yrkesarbetarna (GoContractor, 2018). Att ha

kunskaper om och förmågan att hantera programvara som relaterar till arbetet är en

viktig bestående del i den digitala kompetensen som idag är nödvändig (Bosch-Sijtsema

et al, 2019). Att kunna navigera sig i ett digitalt verktyg och förstå vilken information

som behövs och var den finns är väsentligt för att uppnå den kompetens som krävs

(Byggipedia, 2020).

1.3 Mål och frågeställningar Målet med studien är att undersöka yrkesarbetarnas digitala kompetens gällande

användning av digitala verktyg i byggproduktion.

• Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning av

digitala verktyg?

• Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att digitala verktyg skall

kunna användas i produktionen?

• Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka

användandet av digitala verktyg i produktionen?

Inledning

3

1.4 Avgränsningar Arbetet innefattar inte utredning av digital kompetens i andra företag än det aktuella för

fallstudien. Det innefattar inte heller intervjuer från andra parter och anställda än de

som deltar i projektet alfa. Dessa avgränsningar görs för att hålla arbetet inom en ram

som gör det genomförbart och tillräckligt koncentrerat för att kunna lyfta fram

användbar information.

1.5 Disposition Kapitel 1: Inledning– I detta kapitel presenteras arbetet och dess bakgrund,

problembeskrivning, frågeställningar och avgränsningar.

Kapitel 2: Metod och genomförande – I detta kapitel beskrivs metod- och

datainsamlingsval samt tillvägagångssätt tillsammans med kopplingar mellan

frågeställningar och teori, för att besvara arbetets mål. Här presenteras även

arbetsgången och arbetets trovärdighet.

Kapitel 3: Teoretiskt ramverk – Under detta kapitel redovisas de befintliga

forskningsfronten som delvis kommer att ligga till grund till arbetet.

Kapitel 4: Empiri – Kapitlet redovisar de empiriska data som har samlats från projektet

alfa i form av kvalitativa intervjuer.

Kapitel 5: Analys och resultat – Här presenteras analysen av den insamlade empirin

och jämförs med det teoretiska ramverket. Frågeställningarna besvaras och resultatet

kopplas till målet.

Kapitel 6: Diskussion och slutsats – I detta kapitel diskuteras arbetets resultat,

trovärdighet, metoder, förbättringar och förslag till vidare forskning presenteras.

Metod och genomförande

4

2 Metod och genomförande Nedan presenteras metod- och datainsamlingsval inför arbetet samt hur metoden ger

upphov till svar på de frågeställningar som ställts i föregående kapitel. De valda

metodernas grad av reliabilitet och validitet lyfts även fram i detta kapitel.

2.1 Undersökningsstrategi Den kvalitativa undersökningen har genomförts genom en fallstudie där, för företaget,

ny teknik har implementerats. PressAcademia (2019) definierar fallstudie som ”en

forskningsstrategi och en empirisk utredning som undersöker ett fenomen inom dess

verkliga sammanhang”. En fallstudie lämpar sig för studier i mindre skala som

fokuserar på ett eller några få kategorier då detta ger goda möjligheter till detaljerade

beskrivningar, jämförelser eller redogörelser för specifika aspekter i givna situationer

(Denscombe, 2014). Enligt Patel & Davidson (2011) lämpar sig även en fallstudie där

helhetsperspektiv under förändringar efterfrågas. Denna metod har därför valts till

studien då den gjordes på en mindre avgränsad grupp med målet att redogöra för den

teknikimplementering som gjorts i företaget.

Datainsamlingen för studien skedde genom kvalitativa intervjuer med yrkesarbetare i

produktionen, projektledare för entreprenad, byggledare och BIM-samordnare. Samma

intervjufrågor ställdes till yrkesarbetare, platschef och projektledare medan ett annat

frågeformulär användes till byggledare och BIM-samordnare. Intervjuerna innehöll

semistrukturerade frågor för att ge möjlighet för respondenterna att svara fritt för ett

mer nyanserat svar (Patel & Davidson, 2011). Genom de semistrukturerade intervjuerna

ställdes samma huvudfrågor till samtliga respondenter inom kategorierna men med

följdfrågor som varierade beroende på svaret på föregående fråga (Academic Work,

2020).

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling

2.2.1 Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning av digitala verktyg? Frågeställningen besvarades genom intervjuer med inblandade yrkesarbetarna i

projektet. Frågor om parternas digitala kompetens och erfarenheter ställdes genom

semistrukturerade frågor för att få ett kvalitativt svar som sedan analyserades och

sammanställdes med övriga svar.

2.2.2 Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att digitala verktyg skall kunna användas i produktionen?

Denna frågeställning, liksom den förra frågeställningen, baserade sitt svar på resultatet

från empirin men med större fokus på de teorier som redovisas i kapitel 3. Studier av

redan publicerad litteratur inom området gjordes inför formuleringen av de

intervjufrågor som ställdes. Den litteratur som användes som grund söktes upp via

databaser med samlade dokument.

Metod och genomförande

5

2.2.3 Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka användandet av digitala verktyg i produktionen? Frågeställningen besvarades främst genom intervjuer med medlemmar från

projekteringen, men också intervjuer med yrkesarbetarna i produktionen där frågor om

kommunikation och samspelet mellan projektering och produktion ställdes.

Frågeställningen besvarades även med grund i teorier om kommunikation från tidigare

forskning.

2.3 Valda metoder för datainsamling Den valda datainsamlingsmetoden som använts för att samla in empiri till arbetet var

huvudsakligen semistrukturerade intervjuer som kompletterades med litteratursökning

av tidigare forskning. Litteratursökning låg även till grund för de semistrukturerade

intervjuerna.

2.3.1 Semistrukturerade intervjuer De kvalitativa intervjuerna utfördes på ett semistrukturerat sätt. Detta innebär att en viss

struktur finns i de frågor som ställs, samtidigt som stora möjligheter för

intervjurespondenter att utforma fritt svar finns (Patel & Davidson, 2011). Intervjuer

utfördes i två omgångar, en för yrkesarbetare, platschef och projektledare för

entreprenad som genomfördes på byggarbetsplatsen, och en för BIM-samordnare och

byggledare som genomfördes digitalt via Office Teams.

Deltagare i intervjuerna i omgång 1 bestod av yrkesarbetare inom el, mark, stomme,

VS och ventilation samt platschef Antalet yrkesarbetare inom varje aktörsgrupp var

samma i den mån situationen tillät. Detta för att få ett mer övergripande resultat som

täckte samtliga aktörsgrupper som intervjuades. Intervjuerna skedde personligen

genom möte med de intervjuade personerna och inleddes med intervjuns syfte, samt

vikten av deltagandet. Frågorna i intervjun var semistrukturerade för att öppna upp för

mer utvecklade svar och med möjlighet till följdfrågor för vidare förståelse.

I omgång 2 intervjuade BIM-samordnare och byggledare. Frågor till dessa grundades i

de frågor som ställdes i omgång 1, men med vissa justeringar för att få svar på samtliga

frågeställningar. Frågeformuläret bifogas som bilaga 2.

2.3.2 Litteratursökning Litteratursökning av befintliga och tidiga forskning genomfördes dels för att få de

senaste informationer inom området, och dels för att ge författarna en förberedelse och

förkunskaper inför de kvalitativa intervjuerna. Databaser som Google Scholar, DiVA,

Sciencedirect, Proquest och Jönköping University’s egen databas Primo med samlingar

av andra databaser har använts för att söka och leta efter information och referenser till

undersökningen. Sökord som använts var bland annat: construction, construction

communication, construction site, digitalization, obstacles, construction workers och

digital competence.

2.4 Arbetsgång Arbetet inledde med att finna ett problem som diskuterades fram i första hand mellan

författarna och sedan med företaget. Därifrån genomfördes en litteraturstudie i olika

databaser såsom Google Scholar, DiVA, Sciencedirect, Proquest och Jönköping

University’s egen databas Primo. I dessa databaser förekom vetenskapliga artiklar och

studier om orsaker till det beskrivna problemet.

Metod och genomförande

6

För att kunna uppnå målet med undersökningen och besvara på frågeställningarna

genomfördes intervjuer på ett semistrukturerat sätt. Intervjufrågorna var utformande

efter de teorier som nämns i kapitel tre. Intervjuer utfördes i två omgångar, en för

yrkesarbetare och en för BIM-samordnare och byggledare. Intervjurespondenterna blev

informerade i förväg med information kring de ämnen som skulle nämnas intervjuerna.

Under intervjussamtalen fick respondenterna besvara de intervjufrågorna som

redovisas i bilaga 1 & 2.

Intervjuerna i omgång 1 utfördes på plats och spelades, med respondenternas tillstånd,

in med hjälp av mobiltelefon. Under intervjun antecknades nyckelord i deras svar och

de inspelade intervjuerna transkriberades sedan. Formuleringen av frågorna

bearbetades och prövades under testintervjuer med ett urval av deltagande yrkesarbetare

på projektet för att säkerställa frågornas relevans.

De intervjuerna som utfördes i omgång 2 hölls digitalt med BIM-samordnare och

byggledare. Samtalet spelades, med informanternas tillstånd, in med hjälp av

inspelningsfunktionen i Office Teams. På samma sätt som tidigare omgång intervjuer

antecknades nyckelord under intervjuernas gång och de inspelade intervjuerna

transkriberades. De transkriberade intervjuerna skickades sedan till informanterna för

godkännande.

Efter att ha transkriberat intervjuerna, läst transkribering av intervjuerna ett par gånger

samt noterat anteckningar, jämfördes intervjurespondenternas svar med varandra och

sammanställdes i form av tabeller. Den insamlande empirin analyserades slutligen mot

rapportens teoretiska ramverk och frågeställningarna. Empirin och teorierna ställdes

emot varandra för att få fram intressanta och relevanta analyser, som i sin tur skapade

en diskussion av resultatet, trovärdigheten och metoden i kapitlet fem.

2.5 Trovärdighet

2.5.1 Validitet Patel och Davidson (2011) förklarar att validitet har med instrumentet att göra, huruvida

instrumentet mäter det som det avser att mäta. Validiteten i en kvalitativ studie är inte

endast relaterad till datainsamlingen, då validiteten genomtränger processen alla delar

(Patel & Davidson, 2011). En strukturerad process ger rapporten god validitet och

rapporten inleds med att arbetets problem redogörs i kapitel ett som grundas i den

senaste forskningen inom ämnet. Frågeställningarna är utformade utifrån de tomrum

som förekommes i de existerande forskningarna.

För att få en så hög validitet som möjligt i arbetet bearbetates de intervjufrågor som

ställdes till deltagarna i projektet på djupet med grund i de litteraturstudier som

genomfördes. Frågorna utformades på ett sådant sätt att lagom mängd information

rymdes i en fråga. På så sätt ställdes inte för många frågor med halvfärdiga svar men

inte heller för få frågor med otillräckliga svar. Detta säkerställdes genom att

testintervjuer utfördes innan genomförande av de intervjuer som sedan redovisades i

arbetet.

2.5.2 Reliabilitet Enligt Patel och Davidson (2011) handlar reliabilitet om instrumentets tillförlitlighet,

hur motståndskraftigt instrumentet är slumpinflytande av olika slag. Reliabiliteten kan

Metod och genomförande

7

kontrolleras genom att ha ytterligare en person närvarande under intervjuaren och lagrar

verkligheten i form av ljudinspelning (Patel & Davidson, 2011). Vid varje

intervjutillfälle har båda författarna varit närvarande och medverkat, samtidigt som

intervjuerna spelats in. Författarna sammanfattade tillsammans vid varje genomförd

intervju.

God reliabilitet nåddes i arbetet genom att tydligt formulera de frågor som ställdes i

intervjuerna med de olika aktörerna. Detta gjordes för att minska risken för tolkningsfel

i de frågor som ställdes. Transparens och konkreta beskrivningar gällande metod och

datainsamling gjorde därför att reliabiliteten ökade (Patel & Davidson, 2011). Genom

detta skall en oberoende part kunna använda sig av samma metod och tillvägagångssätt

och få liknande resultat som detta arbete. Som en försäkring av att intervjufrågorna

uppfattades på det sätt som var tänkt, prövades dessa i en testintervju med ett urval av

yrkesarbetarna i produktionen.

Teoretiskt ramverk

8

3 Teoretiskt ramverk Nedan presenteras informationssökningen som utgjorde grunden till frågeställningarna.

Teorierna knyts sedan ihop och sammanfattas.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område Genom de valda teorierna framförs vikten av digital kompetens på alla nivåer inom

byggbranschen för att kunna använda digitala verktyg på ett effektivt och lönsamt sätt.

Den digitala kompetensen är på många plan bristfällig i branschen vilket har gett

upphov till problemformuleringen och frågeställningarna. I figur 2 redovisar koppling

mellan frågeställningarna och de valde teorierna som tagits fram.

Frågeställning Teori

Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teorier.

3.2 Kunskapsbegränsning i användandet av digitala verktyg Kunskap om hur olika digitala lösningar värderas för att hitta den mest lämpliga är

nödvändigt för att kunna bruka de verktyg som implementeras i branschen (CITB,

2018). En undersökning gjord av Tillväxtverket visar att 43% av de tillfrågade inom

Byggverksamhet ser lämplig arbetskraft i form av kompetens som ett stort hinder för

tillväxt. Byggverksamheten hamnar med denna procentsats högst upp på listan över

branscher med detta hinder (Tillväxtverket, 2017).

För att kunna motivera de investeringar som görs i nya verktyg krävs att det används i

en bredare utsträckning än bara tillfälligt. Som en konsekvens av teknik som hanterar

endast en liten del av ett större sammanhang blir att fokusen ligger på att lösa ett

problem snarare än att förebygga det. Inte sällan beror detta på okunskap om den data

som skall användas på byggarbetsplatsen (CITB, 2018).

Det behövs mer digitalt kompetenta inom branschen för att kunna förstå språket,

kommunikationen och möjligheterna inom de verktyg som finns tillgängliga för att

Hur ser nuvarande kompetens ut hos

yrkesarbetarna gällande användning

av digitala verktyg?

Vilka kompetenser behövs för

yrkesarbetarna för att digitala verktyg

skall kunna användas i produktionen?

Hur kan kommunikationen mellan

projektering och produktion påverka

användandet av digitala verktyg i

produktionen?

Kunskapsbegränsning

Kommunikation

Digital kompetens

Teoretiskt ramverk

9

kunna använda dessa på ett effektivt sätt. Som ett resultat av den okunskap som finns

blir de arbetare på byggarbetsplatsen okunniga i vilken data de skall samla in och

använda, hur de skall använda den och vilket resultat som förväntas (CITB, 2018).

Användandet av digitala verktyg begränsas även i stor utsträckning av att ledningen på

byggarbetsplatsen saknar strategi och struktur för hur implementeringen skall ske på ett

effektivt sätt. Dessutom saknar många projektledare kunskap om hur utvecklingen skall

kunna gå framåt (Sun et al, 2017).

För att kunna komma framåt i den digitala utvecklingen i byggbranschen behöver

företagen gå från att endast hantera en typ av teknologi i en typ av situation. Istället

behövs ett fokus på att utveckla digital kompetens på företagets alla nivåer inom

ledarskap, arbetsledning och på byggarbetsplatsen (CITB, 2018). Ett sätt att främja

utvecklingen av digital kompetens är att erbjuda vidare utbildning inom den kategori

som är väsentlig. Mycket kompetensutveckling kan även ske på arbetsplatsen genom

nya utmaningar och att befintlig kunskap inom företaget används effektivt och förs

vidare (Svenskt Näringsliv, 2016).

3.3 Kommunikation mellan projektering och produktion I en fallstudie av Linderoth (2010) lyfts samarbetet mellan projekteringen och

produktionen för tydligare fördelar med användningen av BIM och digitala verktyg. I

de få fall då projekteringschef och platschef varit samma person har information lättare

kunnat delas då personen i fråga haft två roller med den viktiga uppgiften att förmedla

information. Platsledningen behöver med andra ord i större utsträckning vara

involverad i det tidiga projekteringsskedet för att lättare dela information om

produktionsprocessen och planeringen (Linderoth, 2010). Involvering av entreprenör i

ett tidigt stadie kan vara nödvändigt för att kunna skapa en BIM-modell till projektet.

Detta för att modellen då kan visualiseras, modifieras och korrigeras så att samtliga

krav kan uppfyllas (Salleh et al, 2019). Genom att förstå hur yrkesarbetare använder

den givna informationen i modellen kan projektgrupper och mjukvaruutvecklare lättare

förbättra de digitala verktygen och göra dessa mer funktionella samtidigt som

samarbetet i hela processen (Mehrbod, 2019).

Konflikter mellan arkitekter och yrkesarbetare är ett vanligt förekommande problem.

Detta beror mycket på bristande kunskap om den andre partens kompetens och ansvar

från både arkitektens och byggarbetarens sida (Byggindustrin, 2015). En svensk

arkitekt berättar att mer samarbete är nyckeln till att minska dessa konflikter, både

genom att arkitekten deltar i byggmöten, men också att byggarna involveras mer i

arkitekturdiskussioner (Byggindustrin, 2015).

Då byggbranschen är en komplex industri med många inblandade parter är

kommunikation mellan dessa mycket viktig för att information skall kunna analyseras

och vidarebefordras. Kommunikationen är därmed en viktig faktor att beakta för att

minimera risker, fördröjningar och andra negativa följder (Olanrewaju et al, 2017).

Effektiv kommunikation tillåter alla involverade i projekt att förstå varandras synsätt,

intentioner, att klargöra fördelar och ansvar samt att främja samarbete under projektet

(Wu et al, 2017). Enligt Bosch-Sijtsema et al (2019) behövs mer standardisering och

samverkan i branschen för att kunna nyttja BIM och digitala verktyg. Detta baseras på

en enkätundersökning som gjordes med 84 respondenter med olika roller så som

exempelvis entreprenör, konsult och arkitekt. Ökar samverkan i branschen ökar även

Teoretiskt ramverk

10

den kommunikation som krävs för att framgångsrikt kunna nyttja BIM. Enligt

Samuelson (2003) är det på grund av att behovet av information och det faktiska

kommunikationsbeteendet på byggarbetsplatsen inte matchar som produktiviteten i

byggbranschen inte är så hög som den kunnat vara. Information kommer till

byggarbetsplatsen i stora kvantiteter och kan ofta leda till bristfällig hantering av den

på plats, detta kan medföra att problemlösningen går långsamt och dubbelarbete kan

förekomma (Lofgren, 2007). I en fallstudie gjord av Svalestuen et al (2017) skickades

enkäter om utmaningar mellan projektering och produktion kopplat till BIM ut och

besvarades av 82 personer i branschen. ”Bristfällig kommunikation” var det fjärde mest

frekventa svaret efter ”försenade ritningar”, ”kollisioner mellan discipliner” och ”fel i

modellen”.

3.4 Digital kompetens för tillämpning av BIM och digitala verktyg

I EU:s referensram (2006) definieras digital kompetens som en av åtta

nyckelkompetenser och beskrivs enligt följande:

“Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets

teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av

grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram,

bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera

och delta i samarbetsnätverk via Internet.” (EU 2006/962/EG).

Digital kompetens innefattar de kunskaper och färdigheter som krävs för att digitala

processtöd skall kunna användas på ett lämpligt sätt. Persson (2020) menar att

grundläggande bransch- och praktiska yrkeskunskaper hos yrkesarbetare är en

förutsättning för att kunna tillämpa digitala verktyg. Andra kunskaper som en

yrkesarbetare bör besitta är att ha förståelse för syfte och helhet gällande den egna rollen

i varje projekt. Att ha grundläggande kunskaper tillåter även yrkesarbetare att lösa

vardagliga problem enklare samt effektiviserar användningen och optimerar resultatet

av den teknik som tillämpas (UNCTD, 2019).

Tillämpning av BIM och digitala verktyg hos yrkesarbetare handlar enbart om att ha

kunskap i navigering och tolkning av 3D-modeller och ritningar på dator och surfplattar

(Persson, 2020). Utöver det krävs också andra kunskaper som yrkesarbetare behöver

känna till för att kunna använda digitala verktyg på arbetsplatsen:

• Grundläggande datakunskaper och vana att arbeta med digitala hjälpmedel

såsom datorer och surfplattor

• Kunskap om ritningar i helhet så som skalor, mått och måttenheter

• Kunskap i läsning av 2D-ritningar i både analog och digital form

• Grundläggande kännedom om BIM och andra digitala verktyg så som struktur

och funktion

• Navigering och tolkning av 3D-modeller och bygghandlingar

• Förståelse för helheten hos alla yrkesdelar i projektet

Detta ger goda förutsättningar för yrkesarbete att kunna hantera digitala verktyg i

arbetet. Ju mer förberedelser yrkesarbetare får inom BIM och digitala verktyg, desto

effektivare blir lärandet i arbetet, samt att mindre tid och resurser krävs för

yrkesarbetare att lära sig att arbeta effektivt med BIM och digitala verktyg i sitt arbete

(Persson, 2020). För att kompetensutveckling och lärande skall ske effektivt behöver

Teoretiskt ramverk

11

yrkesarbetare ha vilja och förmåga att lära sig och utvecklas (Persson, 2020). Detta

varierar mellan aktörer och enskilda personer (Bimalliance, 2014).

Ett lärande där leverantörer eller experter inom ämnet finns som stöd vid introduktion

av nya verktyg där yrkesarbetare får möjlighet att testa på är en väsentlig del i

förberedelserna. Därpå rekommenderas det att ha kompetenta och utbildade

nyckelpersoner som stöttar på arbetsplatsen. (Persson, 2020). Ett sätt att öka effektivitet

i lärande är att uppmuntra användandet av digitala verktyg såsom 3D-modeller. Detta

ger en snabbare utveckling, mognad och förståelse hos yrkesarbetarna när det gäller

digitala verktyg (Bimalliance, 2014).

3.5 Sammanfattning av valda teorier Inom byggbranschen råder en kompetensbrist när det kommer till att implementera och

använda digitala verktyg i produktionen. Kunskap om nya kommunikationssätt, språk

och möjligheter som kommer med digitala verktyg behöver fördjupas för att kunna

optimera användningen i produktionen (CITB, 2018). Ledningen på byggarbetsplatsen

saknas i stor utsträckning strategi och struktur för hur implementering skall kunna ske

smidigt och enkelt för byggarbetarna (Sun et al 2017). Detta innebär att

kompetensutveckling behöver ske på företagens alla nivåer istället för att fokusera på

en typ av teknologi i en typ av situation (CITB, 2018).

Ett gott samarbete mellan projektering och produktion gör att de fördelar som finns med

BIM-användning lättare tydliggörs (Linderoth, 2010). Genom att involvera

platsledningen i projekteringsfasen kan information gällande planering i produktionen

och dess process lättare delas (Linderoth, 2010). Förståelse för hur yrkesarbetare

använder modellens information kan gör att projektgruppen och mjukvaruutvecklare

enklare förbättra BIM-verktyg och samtidigt underlätta för hela processens samarbete

(Mehrbod, 2019). Standardisering och samverkan i byggbranschen är aspekter som

behöver förbättras för att kunna nyttja BIM fullt ut (Bosch-Sijtsema et al, 2019).

Glappet mellan informationsbehovet och det kommunikationsbeteendet som finns idag

kan vara en orsak till att inte önskad produktivitet uppnås (Samuelson 2003). I en

fallstudie där enkäter med frågor om utmaningar mellan projektering och produktion

kopplat till BIM vad ”bristande kommunikation” ett frekvent förekommande svar

(Svalestuen et al, 2017). Konflikter mellan arkitekter och byggare är vanligt

förekommande och kan lösas med mer samarbete mellan dessa aktörer (Byggindustrin,

2015).

Grundläggande bransch –och yrkeskunskaper och andra erfarenheter såsom förståelse

i helhet är viktig för utvecklingen av den digitala kompetens som behövs för att tillämpa

de digitala verktygen. Dessa kunskaper förbereder yrkesarbetare att tillämpa de digitala

verktygen effektivt och underlättar lärande av nya kunskaper (Persson, 2020). Digital

kompetens för tillämpning av digitala verktyg hos yrkesarbetare innefattar att kunna

navigera, tolka och hantera 3D-modeller och ritningar på digitala hjälpmedel såsom

datorer och surfplattor (Persson, 2020). Det kräver också andra kunskaper för att kunna

använda digitala verktyg på arbetsplatsen. Exempel på dessa kunskaper är;

grundläggande datakunskaper om BIM och digitala verktyg, ritningsläsning i både

analog -och digital form, förståelse för helheten i alla yrkesdelar i projektet.

Empiri

12

4 Empiri Projektet som fallstudien bygger på är ett tillbyggnadsprojekt till en industrilokal med

byggstart i juni 2019 och färdigställs i juli 2020 och utförs genom en

utförandeentreprenad. Projektet är företagets första där digitala verktyg har

implementerats i produktionen som tidigare endast har använts i projekteringen. Som

ett krav från beställaren hanteras samtliga bygghandlingar digitalt utifrån en 3D-modell.

I projektet har Naviswork använts för navigering i modellen och kompletterades sedan

med BIM 360 för att förenkla kommunikationen mellan projektering och produktion.

Senare tillades även BIM 360 Glue för att göra mätningen i modellen lättare för

yrkesarbetarna.

Intervjuer med yrkesarbetare, projektledare och platschefen utfördes på

byggarbetsplatsen och samtliga intervjuer spelades in med godkännande av deltagaren.

Frågeformuläret bifogas som bilaga 1. Intervjuer med byggledare och BIM-samordnare

i projekteringsgruppen utfördes via Office Teams. Samtliga intervjuer spelades in med

godkännande av deltagaren. Frågeformuläret bifogas som bilaga 2. Företagets,

projektets och respondenternas namn redovisas inte då det inte är av relevans och inte

anses bidra till innehållet i studien.

4.1 Redovisning av empiri Tabell 1. Förkortning och befattning hos respondenterna.

Förkortning Befattning Antal

YP Yrkesarbetare i produktion 5

PC Platschef 1

PE Projektledare, entreprenad 2

BS BIM-samordnare 1

BL Byggledare 1

Summa 10

Respondenterna i fallstudien har delats in i grupper för att separera de olika

yrkesrollerna och därigenom tydligare kunna jämföras med varandra i olika frågor. De

olika grupperingarna är “platschef och yrkesarbetare i produktionen”, “projektledare

för entreprenad” och “byggledare och BIM-samordnare". Grupperingarna som gjordes

separerar de olika respondenterna och delar upp utifrån hur och var de digitala

verktygen används samt var i det organisatoriska schemat detta sker. Yrkesarbetare och

platschef befinner sig i produktionen och hanterar verktygen mer praktiskt på

byggarbetsplatsen. Projektledare för entreprenad fungerar som ombud och befinner sig

mer sällan i produktionen och hanterar därmed verktygen på ett annat sätt än de i

produktionen. BIM-samordnare och byggledare ingår båda i projekteringsgruppen och

arbetar mer med samordning, översikt och ledning och har därigenom ett tredje sätt att

använda verktygen på.

Sammanlagt 10 respondenter har ställt upp på intervjuer. Samtliga respondenter är män

i ålder 24–55 år och arbetat mer än 6 år inom byggbranschen. De yrkesarbetare som

intervjuats arbetar inom el, VVS, svets, ventilation och bygg. Projektledarna som

deltagit arbetade inom el och ventilation.

Empiri

13

4.1.1 Förutsättningar och svårigheter Tabell 2. Erfarenheter av digitala verktyg i byggproduktion (3D-modell) och inställning

till digitala verktyg i byggproduktion. Erfarenheter av digitala verktyg i

byggproduktion (3D-modell)

YP PC PE BS BL Summa

Ja 0 0 0 0 0 0

Nej 5 1 1 0 0 7

Ja, kombination med 2D-handlingar 0 0 1 1 1 3

Inställning till digitala verktyg i

byggproduktion

Summa

Positiv 1 0 1 1 1 4

Negativ 1 0 0 0 0 1

Positiv först, negativ under projektets gång 2 0 0 0 0 2

Negativ först, positiv under projektets gång 1 0 0 0 0 1

Varken negativ eller positiv 0 1 1 0 0 2

Erfarenheterna av digitala verktyg i produktion hos samtliga respondenterna var

generellt låg där ingen av respondenterna tidigare hade arbetat med enbart digitala

verktyg. Hos yrkesarbetarna i produktionen var verktygen helt nya där samtliga svarade

att ingen erfarenhet fanns innan projektet, varken med eller utan 2D-handlingar som

komplement. Intervjuerna gav även att de som inte arbetar i produktionen (PE, BS och

BL) i större utsträckning har erfarenhet av digitala verktyg i produktionen, dock endast

i kombination med 2D-handlingar.

Inställningen till de digitala verktygen i produktionen var väldigt spridd men

majoriteten av respondenterna hade en positiv inställning. Av yrkesarbetarna svarade

fyra av fem att de antingen under en period eller under hela projektet haft en negativ

inställning till de digitala verktygen. Två av respondenterna svarade att de innan

projektet startade var positivt inställda till digitala verktyg i produktion men att de efter

en tid blivit mer negativa. Detta efter att de sett de brister som det använda verktyget

haft. Hos de respondenter som inte tillhör yrkesarbetare eller platschef var inställningen

generellt positiv genom projektet.

Empiri

14

Tabell 3. Svårigheter i produktion kopplat till 3D-modellen. Svårigheter i

produktionen

kopplat till 3D-

modellen

YP PC PE BS BL Summa

A B C D E F G H I J

Svårt att hitta rätt

information

x x x 3

Alla komponenter

syns inte

x x x 3

Problem med

navigation, mätning

etc.

x x x 3

Dåligt anpassat

program

x 1

Flera av respondenterna ansåg att den största svårigheten de stött på är att hitta rätt

information i modellen. Då modellen innehåller så pass mycket information finns där

även detaljer som inte är relevanta för just dem och som både kan ta tid och tålamod att

hitta.

En yrkesarbetare och en projektledare för entreprenad, båda inom el, svarade att en

svårighet har varit att elkablar inte syns i modellen. Detta har gjort att detaljer har fått

improviseras fram och att komponenter som exempelvis brandlarm inte har kunnat

monteras så som modellen visat.

Problem kopplat till användningen och navigeringen av modellen nämndes frekvent.

BIM-samordnaren menade att anledningen till detta är att programmet inte är anpassat

efter entreprenörerna. De svårigheterna flera hade att hitta relevant information hade

enligt både byggledaren och BIM-samordnaren lyfts till dem men menade på att det

inte är ett lättlöst problem. Då olika information är relevant för olika aktörer och att det

inte finns några tydliga riktlinjer för hur problemen skall lösas blir det mer komplext.

Flera respondenter inom olika kategorier nämnde under intervjuerna att svårigheterna

trots allt har varit få och lindriga, mycket beroende på projektets enkelhet. Projektet

ansågs vara enkelt då det är en industrilokal som i stort består av ett enda rum. Det hade

med säkerhet dykt upp mer svårlösta problem om projektet hade varit mer omfattande

och detaljrikt menade de. Flera tog upp sjukhus och kontor som exempel på mer

komplexa projekt.

4.1.2 Förberedelse och kommunikation Tabell 4. Förberedelse innan projektet.

Förberedelse

innan projektet

YP PC PE Summa

A B C D E F G H

Informationsmöte

eller mindre

internutbildning

x x x x x x 6

Ingen x 1

Deltagande i

projekteringsmöten

x 1

Frågan om vilken förberedelse som erbjöds innan projektet ställdes till projektledarna

för entreprenad, yrkesarbetare och platschef. BIM-samordnare och byggledare ställdes

inte denna fråga då det inte ansågs lika relevant. Sex av åtta respondenter som fick

Empiri

15

frågan om förberedelse innan projektet svarade att ett informationsmöte eller mindre

internutbildning hölls. En av yrkesarbetarna påstod att ingen förberedelse getts och

platschefen fick förberedelse genom deltagande i projekteringsmöten.

Under intervjuerna med yrkesarbetare och projektledare för entreprenad framgick att

det innan byggstart hölls informationsmöten av projekteringsgruppen som en form av

förberedelse. Under mötena gick man igenom vilka program som skulle användas samt

kort hur dessa fungerar. Svar om dessa informationsmöten kom dock fram först efter

följdfrågor hos flera av de responderade yrkesarbetarna. Flera respondenter menade att

mer utbildning om programmet innan byggstart skulle kunna förbättra kommande

projekt av liknande slag. Sex av åtta respondenter menade att mötena inte gav upphov

till så mycket ny information, utan de fick istället testa sig fram på plats för att lära sig

hur programmet fungerade.

Tabell 5. Förbättringar till kommande projekt. Förbättringar till

kommande

projekt

YP PC PE BS BL Summa

A B C D E F G H I J

Bättre anpassat

program

x x x x x x 6

Utbildning om

programmet

x x x 3

Kombination av

2D och 3D

x x 2

Involvera

entreprenörerna i

projekteringen

x 1

Sex av tio respondenter svarade att en förbättring till kommande projekt skulle vara ett

bättre anpassat program till de ute i produktionen och tre av tio menade att ytterligare

utbildning innan byggstart också hade varit en förbättring. På så sätt skulle tid att lära

sig navigera och förstå inte behöva läggas under själva byggtiden. Två respondenter

blev mer övertygade under projektet att en kombination av digitala verktyg i form av

modellhantering och traditionella ritningar är en optimal lösning. Hur detta skulle

fungera i praktiken med dess fördelar och nackdelar svarade de dock inte på.

Under intervjuerna med byggledaren och BIM-samordnaren visade det sig att val av

programvaror till projektet låg hos projekteringen att göra på grund av tidigare

erfarenheter. Som svar på frågan om vilka förbättringar som kan göras inför nästa

projekt svarade byggledaren att entreprenörerna bör involveras aktivt i tidigt

projekteringsskede. Detta för att bättre kunna kommunicera och kompromissa så att

stora problem med de digitala verktygen inte dyker upp under produktionen.

Empiri

16

4.1.3 Fördelar och kunskaper Tabell 6. Fördelar med de givna digitala verktygen.

Fördelar med

de givna

digitala

verktygen

YP PC PE BS BL Summa

A B C D E F G H I J

Mindre

pappershantering

x x 2

Bättre

helhetsbild

x x x x x 5

Snabba

uppdateringar

x x x x 4

Detaljrikedom x 1

De fördelar som lyftes fram med de digitala verktygen i byggproduktionen var främst

de snabba uppdateringarna som sker genom programmet samt en förbättrad helhetsbild.

Flera respondenter ansåg att samgranskningen mellan olika aktörer sker på ett

smidigare sätt i modellen än när analoga ritningar jämförs med varandra. Även mindre

pappershantering togs upp som en fördel där både miljöaspekten och osmidigheten av

stora mängder papper nämndes. De snabba uppdateringarna bidrar också det till en

förbättrad kommunikation mellan projektering och produktionen då ingen fördröjning

finns från att en ändring i modellen har gjorts till att informationen om ändringen når

produktionen.

Tabell 7. Nya kunskaper efter projektet. Nya

kunskaper

efter projektet

YP PC PE BS BL Summa

A B C D E F G H I J

Se helheten i

byggprojektet

x 1

Mer kunskap

om andra

aktörers delar

och information

x x 2

Mer kunskap

om

programvarorna

x x x x 4

Brister med

digitala verktyg

x x 2

Vet inte x x 2

Många av respondenterna svarade att de fått större kunskap om de program som

använts, hur man navigerar i dem men också mer digital kompetens generellt. Även

insikten om bristerna i användningen av digitala verktyg i produktionen togs upp som

en lärdom efter projektet. Flera respondenter tog även upp att de efter projektet har fått

mer insyn i andra aktörers projekt och kunnat se helheten på ett bättre och smidigare

sätt än när det gjordes med traditionella ritningar.

Byggledaren lyfte det faktum att de digitala verktygen ännu är under ständig

utveckling för att kunna användas i produktionen. Han berättade sedan om en

återkoppling han fått från BIM-utvecklare där de uttryckt att de väntade på avrop från

stora aktörer med stora projekt för att kunna anpassa programvaran efter dessa.

Empiri

17

4.2 Sammanfattning av insamlad empiri Nedan sammanfattas insamlad empiri från intervjuer. Empirin redovisas

sammanfattande genom de grupperingar som gjorts; “platschef och yrkesarbetare i

produktionen”, “projektledare för entreprenad” och “byggledare och BIM-

samordnare".

4.2.1 Platschef och yrkesarbetare i produktionen Ingen av de yrkesarbetare som deltog i intervjun hade tidigare erfarenhet av digitala

verktyg i byggproduktion. De flesta menar att deras arbetsuppgifter inte ändrats

väsentligt och att de sällan använder de verktyg de tillhandahållit. Verktygen används

av yrkesarbetarna främst för mätning och att se dimensioner för komponenter.

Inställningen till de digitala verktygen innan projektet spridd mellan deltagarna men

majoriteten har under projektet eller delar av projektet haft en negativ inställning. Flera

uttryckte dock att de tyckte det verkade vara ett spännande och användbart verktyg som

kan hjälpa till att se helheten i ett projekt, vilket också var en fördel många nämnde. En

svårighet som var återkommande för många deltagare i intervjuerna var att rätt

information var krånglig att få fram ur modellen. Den information som behövs finns

där men den är gömd bland annan information som inte är relevant för yrkesarbetarna.

Detta gör att många ansåg att verktyget inte var riktigt anpassat efter deras önskemål

och arbetssätt. Majoriteten ansåg att de digitala verktygen ännu befinner sig i en

övergångsfas vilket gör att hanteringen av endast digitala handlingar i dagsläget är

svårt. De hävdade att analoga ritningar med digitala verktyg som komplement skulle

fungera bättre. Flera ansåg även att mer utbildning och förberedelse innan projektet

hade kunnat förenkla användningen av verktygen.

4.2.2 Projektledare för entreprenad De projektledare som deltog i intervjuerna hade, liksom yrkesarbetarna, ingen

erfarenhet av endast digitala verktyg i produktionen men båda hade erfarenhet av det i

kombination med analoga handlingar. De hade en positiv inställning till användandet

men uttryckte att programvaran inte är riktigt användarvänlig för entreprenörerna i

produktionen och att det tills vidare hade varit bättre med en kombination av digitala

och analoga verktyg. En av projektledarna uttryckte att arbetsbelastningen minskat då

en av yrkesarbetarna fått uppgifterna istället. Dessa uppgifter innefattade bland annat

arbetsberedning. De svårigheter som nämndes under intervjuerna var lika de som

yrkesarbetarna nämnt, det vill säga komplexiteten i modellens levererade information

och problem med att hitta rätt. Liksom yrkesarbetarna använde projektledarna inte

heller verktygen särskilt ofta utan endast någon eller några gånger i veckan.

4.2.3 Byggledare och BIM-samordnare Ingen av de intervjuade i projekteringsgruppen hade erfarenhet av uteslutande digitala

verktyg i byggproduktion men båda var mycket positivt inställda till det.

Kommunikation mellan produktion och projektering påstod båda har varit god under

projektet men att beslut om digitala verktyg till största del togs av projekteringen utefter

erfarenhet av tidigare projekt. Problem som uppstått i produktionen har lyfta fram till

projekteringen för att gemensamt kunna lösa dessa, inte minst genom implementeringen

av BIM 360 för lättare kommunikation. Som kommentar till att yrkesarbetare hade

problem att hitta relevant information i modellen uttryckte båda de svårigheter som

finns i att riktlinjer till programmet och dess komplexa information inte riktigt finns.

Som en förbättring till kommande projekt nämndes en förbättring och anpassning av

digitala verktyg till entreprenörerna samt involverande av entreprenörerna i tidigt skede

Empiri

18

i projekteringen för en mer effektiv användning under produktionen. Kunskaper om de

svårigheter och utmaningar som finns samt vilken information som är relevant för varje

entreprenör har erhållits under projektets gång.

Analys och resultat

19

5 Analys och resultat Följande kapitel analyserar den insamlade empirin tillsammans med de teorier och

tidigare forskning som presenterats i det teoretiska ramverket. I detta kapitel presenteras

även studiens resultat för att sedan svara på frågeställningarna och uppnå målet. Nedan

analyseras empirin som samlats in och redovisas tillsammans med resultatet för varje

frågeställning.

5.1 Hur ser nuvarande kompetens ut hos yrkesarbetarna gällande användning av digitala verktyg?

5.1.1 Analys Kunskapen om digitalisering i byggbranschen är låg då den är projektbaserad med

byggarbetsplatsen som en temporär fabrik (LTU, 2017). Av de yrkesarbetare i

produktionen som intervjuades hade ingen tidigare erfarenhet av att ha arbetat med

digitala verktyg i byggproduktion och inställningen innan byggstart var spridd. Enligt

GoContractor (2018) kan yrkesarbetares relativt höga medelålder vara en orsak till låg

digital kompetens i byggbranschen. 2015 var 28% av Europas byggarbetare i åldern

50–64 år (Europeiska kommissionen, 2017). Under sammanställningen av intervjuerna

kunde dock inget samband mellan ålder, inställning och erfarenhet hittas. Det visar på

att något annat istället kan vara orsaken till den låga digitala kompetensen. Flera av

respondenterna menade att mer utbildning är något som skulle kunna förenkla

användningen av digitala verktyg. Medelvärdet för utbildningsnivån avseende

digitalisering var 4.7 på en 10-gradig skala enligt en undersökning av Svensk

Byggtjänst (2017). Genom den, enligt flera respondenter, inte tillräckliga informationen

innan byggstart går det att se att den kompetens som behövts för att använda verktygen

på ett enkelt och effektivt sätt från start inte har varit så hög som den hade kunnat vara.

De svårigheter som yrkesarbetarna stött på under projektet kopplat till de digitala

verktygen, kompetensmässigt, hade kunnat minska genom att utöka förberedelserna

från grunden.

Informationssökning, navigation och mätning i verktyget ansåg flera respondenter vara

de största svårigheterna de stött på under projektet. Dessa svårigheter behöver inte

enbart bero på låg digital kompetens utan kan även vara ett resultat av en programvara

som inte är anpassad för användningen i produktionen. Då BIM och digitala verktyg

idag används främst i projekteringen (Bosch-Sijtsema et al, 2019) är verktygen mer

anpassade för dessa ändamål än för användning i produktionen. Detta gör att de

svårigheter som stötts på inte direkt är någon överraskning. Dock blev användningen

under projektet enklare att använda då yrkesarbetarna anammade ”learning by doing”

och fick mer kunskap efter hand. Genom den utökade kunskapen skapas en förberedelse

inför kommande projekt med digitala handlingar som kan bidra till en lättare

implementering. Ett pilotprojekt med generellt låg begynnande digital kompetens är

därför en nödvändighet för att senare kunna lära sig från de misstag som gjorts och

åtgärda dem innan de ens dyker upp.

5.1.2 Resultat Majoriteten av yrkesarbetarna har inga förkunskaper inom digitala verktyg i

byggproduktion

Den digitala kompetensen hos yrkesarbetarna ökar under projektets gång

Analys och resultat

20

Ingen tydlig koppling finns mellan yrkesarbetarnas ålder och digitala kompetens

Den låga grad av användning av digitala verktyg i byggproduktion är en

bidragande faktor till den låga digitala kompetensen

5.2 Vilka kompetenser behövs för yrkesarbetarna för att

digitala verktyg skall kunna användas i produktionen?

5.2.1 Analys För att kunna använda digitala verktyg effektivt krävs först och främst grundläggande

bransch- och yrkeskunskaper och förståelse för syfte, helhet och den egna rollen

(Persson, 2020). De yrkesarbetare som intervjuades hade bransch- och yrkesvana då

respondenterna arbetat i 6 år eller mer i samma yrke inom byggbranschen. Detta visar

på att yrkesarbetarna förstår sin roll i helhet, vad som behövs för att kunna ta till sig

givna villkor som uppstår i ett uppdrag, samt hur branschen fungerar. Detta skapar en

grund till att lärande av nya kunskaper hos yrkesarbetare underlättas (Persson, 2020).

Därpå är yrkesarbetarna yrkeserfarna och behärskar redan kunskap om ritningar i

helheten när det kommer till skalor, mått, måttenheter och 2D-ritningsläsning, vilket

ökar lärande av digitala verktyg effektivt. Dessa färdigheter ingår i kunskapsområden i

den digitala kompetensen som krävs hos yrkesarbetare för att kunna tillämpa digitala

verktyg effektivt. (Persson, 2020).

Utöver yrkeskompetenser bör yrkesarbetare ha grundläggande datakunskaper, vana

inom datorer och kännedom om BIM och digitala verktyg och dess uppbyggnad och

funktioner. Dessa är några viktiga kompetenser som skapar goda förutsättningar och

förenklar lärandet av digitala verktyg (Persson, 2020). Vid sammanställning av

resultatet från intervjuande yrkesarbetarna visade sig att erfarenheterna av digitala

verktyg var väldigt låg, vilket skapade svårigheter och komplikationer hos

yrkesarbetarna. De ansåg att de största svårigheterna som de har stött på under projektet

var tolkning och hantering av 3D-modellen inom bland annat informationssökning,

navigation och mätning i verktyget, vilket är viktiga digitala kompetenser som

yrkesarbetare att ha med sig (Persson, 2020). De svårigheter som uppstod för

yrkesarbetarna är alltså det glapp mellan de kunskaper som är nödvändiga och de

kunskaper som idag finns.

Det räcker inte enbart med en introduktion av tekniken utan det bör finnas förberedelse

i form av grundläggande utbildning i digitala verktyg och BIM där yrkesarbetare får

möjligheter testa och prova sig fram (UNCTD, 2019). Det behöver även finnas kunniga

nyckelpersoner som stöttar och coachar yrkesarbetare på arbetsplatsen (Persson, 2020).

Genom att uppmuntra användningen av digitala verktyg kan yrkesarbetarna få stöd i att

bredda sina kunskaper snabbare (Bimalliance, 2014) och utbildade nyckelpersoner på

arbetsplatsen ökar effektivitet i lärandet (Persson, 2020). I projekt Alfa fanns

platschefen med redan god datorvana och kunskap inom BIM och digitala verktyg och

flera av respondenterna menade att han har varit till stor hjälp. Utan honom som fanns

till för att hjälpa till med de svårigheter som uppstått hade med stor sannolikhet större

problem dykt upp under projektets gång.

5.2.2 Resultat Fundamentala yrkeskunskaper och kunskap om byggbranschen i stort samt

grundläggande kunskap om hantering av 2D-ritningar

Analys och resultat

21

Grundläggande datakunskaper och datorvana för att enklare kunna ta till sig de

verktyg som används

Kännedom om BIM och digitala verktyg, dess uppbyggnad och vilka funktioner

som verktyget erbjuder

Kunna navigera och söka relevant information i de digitala verktyg som används

i produktionen

5.3 Hur kan kommunikationen mellan projektering och produktion påverka användandet av digitala verktyg i produktionen?

5.3.1 Analys Enligt platschefen på projektet deltog han i projekteringsmöten innan byggstart och var

ett viktigt kugghjul i hanteringen av 3D-modellen på byggarbetsplatsen. Under

projektets gång menade han att han hade stor möjlighet att påverka och delta i

diskussioner med såväl beställare, projektering och underentreprenörer. Ett gott

samarbete mellan projektering och produktion erbjuder tydligare och fler fördelar med

användning av digitala verktyg och platsledningen behöver i större utsträckning

involveras i tidigt projekteringsskede för att underlätta informationsdelning (Linderoth,

2010). Platschefens roll blev, i och med den digitala kompetens han besitter, än

viktigare i projektet och han hanterade många frågor i produktionen som rörde de

digitala verktygen. Med så mycket ansvar kan en platschef på ett projekt av större och

mer komplex karaktär överrumplas i arbete. Genom att involvera yrkesarbetarna i mer

diskussioner med större möjlighet att påverka och få nya kunskaper avlastas platschefen

rollen som koordinator för digitala verktyg och kan lägga mer tid och energi på sina

primära arbetsuppgifter.

Efter intervjuer med byggledare och BIM-samordnare kom det fram att produktionen

inte har varit med i tidiga diskussioner om vilken programvara som skulle användas

utöver att Autodesk Naviswork skulle användas för arbetsberedning. Under

intervjuerna framkom att sex av tio respondenter ansåg att ett program som är bättre

anpassat för produktion väsentligt kan förbättra kommande projekt av liknande

karaktär. Respondenter från alla grupperingar som gjorts i empirikapitlet lyfte

problemet med en inte så användarvänlig programvara, vilket visar på att det är en

välkänd utmaning som kräver en lösning för att implementering skall kunna ske utan

stora problem. För att förbättra de digitala verktyg som används i byggproduktion

behöver projektgruppen och programutvecklare förstå yrkesarbetarnas krav och

önskemål samt hur information i modellen används (Mehrbod, 2019). Entreprenörer

behöver i större utsträckning delta i tidiga planerings- och projekteringsskeden för att

kunna lyfta vad som är viktigt för just dem i ett digitalt verktyg. Genom detta kan allas

åsikter bli hörda och mer transparens och förståelse i god tid gynnar senare arbetet i

produktionen. Byggledaren ansåg att den främsta förbättringspotentialen låg i att

involvera entreprenörerna i tidigt skede så att de skall kunna påverka hur arbetet senare

i produktionen kommer att gå till.

Yrkesarbetarnas åsikter om programvaran togs vidare från produktionen till

intervjuerna med byggledaren och BIM-samordnaren som menade att frågan har lyfts

men att det, utan riktlinjer och standarder, blir en utmaning då olika information är

relevant för olika entreprenörer. Detta gör att innan dessa finns kan inte ett väl anpassat

Analys och resultat

22

program finnas tillgängligt. För att kunna nyttja digitala verktyg behövs mer

standardisering och samverkan i branschen (Bosch-Sijtsema et al, 2019). Med mer

standardisering ökar också möjligheten till god kommunikation. Tre av tio respondenter

ansåg också att mer utbildning inom det program som används är nödvändigt för

kommande projekt för att slippa ta tiden och lära sig navigera i och förstå programmet

på plats. Det framkom att en lättare utbildning i form av informationsmöten ägde rum

som förberedelse innan byggstart men att den inte var tillräcklig för att kunna använda

programmet fullt ut från start. Persson (2020) menar att tillämpning av BIM och digitala

verktyg hos yrkesarbetare enbart handlar om tolkning och navigering i 3D-modeller och

hantering av ritningar digitalt. För att detta ska vara möjligt för yrkesarbetarna behövs

mer utförlig utbildning där de tidigt får pröva på programmets funktioner för att inte

kastas ut i byggproduktion utan användbara kunskaper om hur de givna verktygen

fungerar.

5.3.2 Resultat Tidig involvering av entreprenörer i projekteringsstadiet medför tydligare

fördelar av användningen av de digitala verktygen samt ger möjlighet för

entreprenören att påverka viktiga val som rör produktionen

Förståelse för varje enskild entreprenörs krav på mjukvara gör att ett mer

anpassat och användarvänligt digitalt verktyg kan användas i produktionen

Mer standardisering och samverkan inom branschen i stort gör att de digitala

verktygen har tydligare riktlinjer och lättare kan implementeras och användas

Utbildning innan byggstart gör arbetare i produktionen mer förberedda och de

digitala verktygen kan användas lättare och med mer självförtroende

5.4 Koppling till målet Målet med studien var att undersöka yrkesarbetarnas digitala kompetens gällande

användning av digitala verktyg i byggproduktion. Tre frågeställningar formulerades för

att uppfylla målet.

Den första frågeställningen redovisade den digitala kompetens som finns i

byggproduktion idag, kopplat till digitala verktyg, med fokus på yrkesarbetare i

undersökningsobjektet. Det visade sig att inga av yrkesarbetarna som deltog i

intervjuerna hade erfarenhet av att använda digitala verktyg i produktionen samt att

flera hade svårigheter med att använda de verktyg som erhållits, främst i början av

projektet.

Den andra frågeställningen svarade på vilka kompetenser som behövs yrkesarbetare för

att använda digitala verktyg i produktionen. Digital kompetens kan inte tillämpas om

yrkesarbetare inte har grundläggande yrkeskunskaper, datakunskaper och datorvana.

Dessa kunskaper lägger grunden till kompetensutveckling och lärande hos

yrkesarbetare för att tillämpa digitala verktyg i produktion. Ju bättre förberedda

yrkesarbetarna är desto effektivare blir lärandet av de digitala verktygen.

Den tredje frågeställningen svarade på hur kommunikationen mellan projektering och

produktion påverkar användandet av digitala verktyg i produktion. Resultatet gav att

genom att involvera entreprenörer i projektering och få förståelse för produktionens

arbetssätt kan kraven som ställs på digitala verktyg i produktionen lättare tillgodoses.

Utbildning och mer djupgående information om användningen och programvaran

behövs även för yrkesarbetarna för att skapa mer förberedelse innan byggstart och för

Analys och resultat

23

att yrkesarbetarna inte skall behöva lägga ner tid i produktionen på att lära sig använda

verktygen. Även standarder inom branschen i stort behövs för att företag skall kunna

upprätta rutiner och strategier internt och på så sätt förenkla implementeringen av

digitala verktyg i produktionen.

Diskussion och slutsatser

24

6 Diskussion och slutsatser I detta kapitel presenteras en sammanfattning och diskussion av resultat och metod.

Vidare redovisas de reflektioner som gjorts gällande de begränsningar som funnits i

arbetet. Slutsatser och rekommendationer samt förslag till vidare forskning presenteras

senare baserat på resultatet i föregående kapitel.

6.1 Resultatdiskussion Resultatet av undersökningen redovisar den nuvarande digitala kompetensen gällande

användandet av digitala verktyg i byggproduktionen för projekt Alfa samt hur

kommunikationen mellan projektering och produktion kan påverka användningen av

digitala verktyg. Genom de luckor som finns i befintlig forskning har mål och

frågeställningar tagits fram för att bidra till att fylla dessa.

De respondenter som deltog i intervjuerna var främst personer som arbetade i

produktionen. Detta gjordes för att studien främst rör digital kompetens och användning

av digitala verktyg i just produktion och för att information om svårigheter och liknande

skulle komma direkt från de som upplevt det. Även personer i ledande ställning från

projekteringen ställde upp på intervju för att svara på frågor om kommunikation men

också angående svårigheterna i produktionen.

De semistrukturerade intervjuerna genomfördes både digitalt via Office Teams och på

plats och frågeformulären skiljde sig något beroende på de grupperingar som gjorts i

empirikapitlet. Respondenterna tog inte del av frågorna i förväg utan dessa ställdes

oförberett medundantag för de testintervjuer som genomfördes med liknande frågor

som de gällande intervjuerna. Detta gjorde at respondenterna kan ha tappat bort sig i

frågan och inte kommit på ett genuint svar. Därför hade ett utskick med frågorna i

förberedande syfte kunnat fördjupa svaren i de gällande intervjuerna då respondenterna

fått tid att fundera på sina svar, vilket senare hade kunnat ge ett mer verklighetsbaserat

resultat.

Det resultat som arbetats fram tycks stämma bra överens med de teorierna som

presenterats. Projektets småskalighet gör att studien främst kan appliceras på projekt av

liknande karaktär men utesluter inte heller applicering på större projekt för jämförelse.

Reliabiliteten för studien kan öka genom att utöka antal respondenter för att ytterligare

minska risken för felaktiga resultat.

6.2 Metoddiskussion Den metod som valdes till arbetet visades vara den mest lämpliga även efter arbetet. Då

förutsättningarna för undersökningsobjektet stämde väl överens med de karaktäristiska

dragen för en fallstudie hade ingen annan metod gett ett bättre resultat än den som

valdes. Datainsamlingstekniken som användes, semistrukturerade intervjuer, ansågs av

författarna väl vald för metoden då det skapade förutsättningar för varierade och

utvecklade svar som samtidigt ryms inom samma ram. Detta skapade svar från

intervjuerna som enklare kunde jämföras med varandra och generaliseras för att sedan

forma ett resultat och svara på frågeställningarna. En kompletterande

datainsamlingsteknik i form av observationer hade dock kunnat fördjupa förståelsen i

hur de digitala verktygen används i produktionen samt hur den digitala kompetensen

gentemot verktygen ser ut rent praktiskt.

Diskussion och slutsatser

25

6.3 Begränsningar Avgränsningarna som gjorts i kapitel ett syftar till att undersökningen var nischad och

riktade in sig till specifika arbetsgrupper på ett specifikt projekt vilket stämde överens

med den empiri som samlats in. Genom avgränsningarna uppnås studiens mål och

svarar på de frågeställningar som formulerats. Begränsningarna för studien gör att

resultatet blir konkret och kan användas som riktlinjer och rekommendationer för

kommande projekt med liknande förutsättningar.

6.4 Slutsatser och rekommendationer Digitalisering i byggbranschen har, till skillnad från andra branscher, gått långsamt

(Tillväxtverket, 2018). Digital kompetens är nödvändigt för att kunna hantera digitala

verktyg i byggbranschen och de flesta inom branschen känner idag till olika typer av

digitala verktyg men visar sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att använda dem

(Bosch-Sijtsema et al, 2019). En annan utmaning med digitala verktyg är bristande

kommunikation mellan projektering och produktion som kan hämma användningen av

verktygen (Svalestuen et al, 2017).

• Den digitala kompetensen hos yrkesarbetare är generellt låg. Genom

“pilotprojekt” lär sig yrkesarbetarna mer under tiden de använder det vilket

förbereder dem inför kommande projekt. Ökad kompetens kan uppnås genom

fler utbildnings- och informationstillfällen för yrkesarbetarna att ta del av.

• Digital kompetens kan inte uppstå utan att ha grundläggande kunskaper inom

yrket, branschen och de digitala verktygen som används, då dessa är

byggnadsstenar som ger goda förutsättningar för yrkesarbetare som underlättar

lärandet av digitala verktyg. Digital kompetens ökar ju bättre förberedda

yrkesarbetarna är.

• Genom standarder och riktlinjer för användning av digitala verktyg i

produktionen kan tydligare strategier formas inom företag och projekt. Dessa

strategier gör att utveckling av programvaror förenklas och lättare kan anpassas.

• God kommunikation och samarbete mellan projektering och produktion gör det

lättare att följa samma spår. Genom att involvera entreprenörerna i tidigt

projekteringsskede kan produktionens krav och önskemål lyftas och förenkla

användningen av verktygen.

6.5 Förslag till vidare forskning Genom vidare forskning om ämnet bör den externa frågan om programvaror lyftas

ytterligare. Undersökningen visade att programvaran i flera fall var en orsak till

problem som uppstått, vilket gör det till en relevant faktor att undersöka vidare.

Följande punkter om programvara bör beröras:

• Vilka programvaror används mest inom byggproduktion idag och hur fungerar

dessa i praktiken?

• Vilka krav ställs av användarna på de programvaror som används i

byggproduktion?

• Hur ser kommunikationen mellan mjukvaruutvecklare och aktörer inom

byggbranschen ut?

Diskussion och slutsatser

26

Även frågor om utbildning för ökad digital kompetens hos yrkesarbetare bör beröras i

vidare forskning. Flera respondenter i undersökningen önskade ökad information eller

utbildning inom verktygen innan byggstart. Följande punkter om utbildning bör

beröras:

• Hur kan förberedande utbildning inför användning av digitala verktyg i

produktionen se ut?

• Hur kan engagemang hos yrkesarbetare att lära sig mer om digitala verktyg

skapas?

Referenser

27

7 Referenser Academic Work. (2020). 3 intervjutekniker – vilken väljer du?

https://www.academicwork.se/insights/arbetsgivare/intervjutekniker (Hämtad 2020-

04-18)

Azhar, S., & Cox, A. (2015). Impact of Mobile Tools and Technologies on Jobsite

Operations. ASC Annual International Conference Proceedings

BEAst. (2019). Ritramar, namnruta och metadata.

https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/7acab994-6bbe-449e-8936-

ae4fc0af93b3/FinalReport/SBUF%2013507%20Slutrapport_Ritramar%20namnruta%

20och%20metadata.pdf

Bimalliance. (2014). Riktlinjer BIM i projekt.

https://www.bimalliance.se/library/2272/riktlinjer_bim_i_projekt.pdf (Hämtad 2020-

05-01)

Bosch-Sijtsema, P. Roupé, M. Johansson, M. Johansson, C. (2019). Hur vi använder

digitala tekniker. En framtidsspaning i byggbraschen. Göteborg: CMB-chalmers.

https://research.chalmers.se/publication/513713/file/513713_Fulltext.pdf

Byggipedia. (2020). Vad är digital kompetens? https://byggipedia.se/artiklar/vad-ar-

digital-kompetens/ (Hämtad 2020-02-03)

CITB. (2018). Unlocking construction’s digital future - A skills plan for industry.

https://www.citb.co.uk/documents/research/citb_constructions_digital_future_report_

oct2018.pdf (Hämtad 2020-02-03)

Davies, R. Harty, C. (2012). Implementing ‘Site BIM’: A case study of ICT innovation

on a large hospital project. Automation in Construction. Volume 30, 2013, pp. 15–24

Digitaliseringskommissionen. (2015). SOU 2015:28: Gör Sverige i framtiden –

Digital kompetens.

https://www.regeringen.se/contentassets/e0acd9a7659d4c138c6666d2d5e21605/gor-

sverige-i-framtiden--digital-kompetens-sou-201528 (Hämtad 2020-02-03)

Digitaliseringsrådet. (2019). Vårt uppdrag.

https://digitaliseringsradet.se/viaerdigitaliseringsraadet/vaart-uppdrag/ (Hämtad 2019-

11-28)

EU. (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser

för livslångt lärande. (2006/962/EG).

European Construction Sector Observatory. (2017). Analytical Report Improving the

human capital basis. Bryssel: Europeiska Kommissionen.

Linderoth, HCJ. (2010). Understanding adoption and use of BIM as the creation of

actor networks. Automation in Construction, 19 (1), 66-72.

Referenser

28

Linderoth, H. C. J. From visions to practice – The role of sensemaking, institutional

logic and pragmatic practice. (2017). Construction Management and Economics, 35

(6), 324-337.

Lofgren A. and Rebolj D. (2007). Towards mobile lean communication for production

management. Proceedings for CIB-W78, Bringing ICT Knowledge to Work, pp. 541–

548.

Luleå tekniska universitet. (2017). Uppkopplad byggplats är målet.

https://www.ltu.se/ltu/media/news/Uppkopplad-byggplats-ar-malet-1.166317

(Hämtad 2020-03-03)

Mehrbod, S. French, S. Mahyar, N. Tory, M. (2019). Characterizing interactions with

BIM tools and artifacts in building design coordination meetings. Automation in

Construction. Volume 98, 2019, pp. 195–213.

Nyhlin, M. (2015). Byggindustrin. Byggare och arkitekt. Byggindustrin 10/2015 p. 6.

Olanrewaju, A. Yeow, S. Kwan, T. (2017). Roles of communication on performance

of the construction sector. Procedia Engineering 196 (2017) 763 – 770. Malaysia:

Universiti Tunku Abdul Rahman.

Park, J. H. Lee, G. (2017). Design coordination strategies in a 2D and BIM mixed-

project environment: social dynamics and productivity. Building Research &

Information, Volym 45:6, pp. 631–648.

Patel, R., Davidsson, B. (2011). Forsknings-metodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Persson, M. (2020). Digitalisering i yrkesutbildningen inom

samhällsbyggnadssektorn. En förstudie. Malmö Universitet.

PressAcademia. (2019). Definition of Case study.

https://www.pressacademia.org/definition-of-case-study/. (Hämtad 2020-04-18)

Salleh, R. Mustaffa, N. Rahiman, N., Ariffin, H. Othman, N. (2019). The Prospensity

of Building Information Modelling and Integrated Project Delivery in Building

Construction Project. International Journal of Built Environment & Sustainability:

Igcesh 2018 Special Issue. Malaysia: Universiti Teknologi Malaysia.

Samuelson O. (2003). IT-användning i byggande och förvaltning.

Snook, J. (2018). 5 tips to get on-site workers to engage with digital technology.

Gocontractor. https://gocontractor.com/blog/digital-construction-technology-worker-

enagagement/ (Hämtad 2020-03-03)

Sun, C. Jiang, S. Skibni, M. J. (2017). A literature review of the factors limiting the

application of BIM in the construction industry. Technological and Economic

Development of Economy, Volym 23, pp. 764–779.

Referenser

29

Svalestuen, F. Knotten, V. Lædre, O. Drevland, F. Lohne, J. (2017). Using Building

Information Model (BIM) Devices to improve Information Flow and Collaboration on

Construction Sites. Norge: Norwegian University of Science and Technology.

Svenskt Näringsliv. (2016). Företagen och digitaliseringen – om samhällsekonomiska

effekter, kompetensförsörjning och nya regler för handel och personuppgiftsskydd.

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/

Rapporter/foretagen-o-

digitaliseringenpdf_648145.html/BINARY/F%C3%B6retagen%20o%20digitalisering

en.pdf (Hämtad 2020-02-03)

Tillväxtverket. (2018). Digitalisering av svenska företag. Stockholm.

https://tillvaxtverket.se/download/18.52115277163fd07bad97d32f/1529564356265/T

emarapport_Digitalisering.pdf (Hämtad 2019-11-28)

Tillväxtverket. (2017). Företagens villkor och verklighet 2017. Stockholm.

https://tillvaxtverket.se/download/18.6c7cba4d15e847bac579ed56/1506430418387/F

%C3%B6retagens%20villkor%20och%20verklighet.pdf (Hämtad 2020-02-03)

UNCTAD-The United Nations Conference on Trade and Development. (2019.

Building digital competencies to benefit from frontier technologies. Geneva.

Wu, G. Liu, C. Zhao, X. Zuo, J. (2017). Investigating the relationship between

communication-conflict interaction and project success among construction project

teams. International Journal of Project Management, Volume 35, Issue 8 (2017),

pages 1466-1482.

Bilagor

30

8 Bilagor Bilaga 1: Intervjufrågor till yrkesarbetare, platschef och projektledare för entreprenad.

Bilaga 2: Intervjufrågor till BIM-samordnare och byggledare.

Bilagor

31

Bilaga 1: Intervjufrågor till yrkesarbetare, platschef och projektledare för entreprenad

• Ålder?

• Kön?

• Vad har du för yrkesroll i projektet?

• Hur många år har du arbetat inom byggbranschen?

o Inom samma område? Annars vilka område?

• Berätta om dina erfarenheter av digitala verktyg i byggproduktion.

• Hur var din inställning till de digitala verktygen innan projektet startade?

• Vad fick du för förberedelse inom användningen av digitala verktyg innan projektet?

• Hur har dina arbetsuppgifter förändrats med de digitala verktygen i projektet?

o Resultatet och under projektets gång

• Hur ofta använder du dig av digitala verktygen i projektet?

• Vad använder du de digitala verktygen till?

• Ser du några skillnader i innehållet/information mellan pappershandlingar och digitala

handlingar i ditt vardagliga arbete?

• Vad ser du för fördelar med digitala handlingar i jämförelse med pappersritningar- och

beskrivningar?

• Vilka svårigheter har du stött på under projektets gång kopplat till de digitala verktygen?

• Vilka nya kunskaper har du fått efter projektet?

• Vad tycker du krävs för att nästa projekt med digitala verktyg ska fungera bättre?

o Vilken typ av utbildning skulle du vilja ha?

o Hur skulle du vilja påverka?

Bilagor

32

Bilaga 2: Intervjufrågor till BIM-samordnare och byggledare • Ålder?

• Kön?

• Vad har du för yrkesroll i projektet?

• Hur många år har du arbetat inom byggbranschen?

o Samma område? Annars vilka område?

• Berätta om dina erfarenheter av digitala verktyg i byggproduktion.

• Hur var din inställning till digitala verktyg i produktion innan projektet startade?

• Hur har planeringen och kommunikationen sett ut mellan projektering och produktion?

o Möten?

o Utbildning?

• Hur valdes programvaran som används i produktionen?

• Ser du några skillnader i innehållet/information mellan pappershandlingar och digitala

handlingar i ditt vardagliga arbete?

• Vad ser du för fördelar med digitala handlingar i jämförelse med pappersritningar- och

beskrivningar?

• Vilka svårigheter har produktionen stött på under projektets gång kopplat till de digitala

verktygen?

o Hur har problem inom de digitala verktygen i produktionen tagits emot av

projekteringsgruppen?

• Många av de yrkesarbetare som intervjuats har uttryckt svårigheter att få ut relevant

information från modellen. Har problemet lyfts till er i projekteringsgruppen?

• Vilka nya kunskaper har du fått efter projektet?

• Vad tycker du krävs för att nästa projekt med digitala verktyg i produktionen ska

fungera bättre?

o Kommunikation mellan projektering och produktion?

o Hur skulle du vilja påverka?