Wallenberg, Louise - Representation
Transcript of Wallenberg, Louise - Representation
8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation
http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 1/7
st "`allmngarom den andre. Som den briccis-
ke fdmvecaren Richard Dyer '6vertygande
p3peKar SA ar det alltid kvinnor, homo-
sexuella och icKe-vita grupper som naglas
fast i negativ och begr5nsande Atergiv-Ding: vita heterosexuella m5n, d`aremot,
representeras ofca i m5ngfaldens cecKen
samtidigt som de ocKsAS`;iCtS aa represen-
tera den m`ansKliga normen. Dec .acviKtigt
act inte gl`omma bort act representationen
aldrig `at osKyldig utan act den alltid speg-
lat ojAmliKa maKcf6rhAllanden i vAr Kul-
cur, act dec fortfarande `;it den h`arrepre-
sentationen som tilldrar Sig sc`6rst publiK
och,Kan vi f6restklla oss, som dMmed ocK-
SAbar den st `6rsta p3verkan.s Och vidare,
den lute bara speglar en redan befmtlig
oj-amliKhet, utan dess maKt ligger `aven i
h'anderna pk en mycKec licen grupp och `atsamtidigt sj.diva produkten av denna oj.am-
liKhet. Bess West direKca KonseKvens, hkv-
dar Dyer, `ar act den hj`alper till act stipule-
ra vad vissa grupper och individer Kan g6`-
ra och Varai cu givet samh`alle. Den oj.:;im-
liKa representacionen for sAledes med Sig
etc m6jligg `orande for vissa och ea om6j-
ligg 'orande far andra. Med andra ord: re-
presentationer bar pAtagliga konsekvenser
far verkliga m`anniskor och d.arf6r `at det
ocks5 av stor viKc act vi som filmvetare stu-
derar och KricisKc gransKar dessa bilder.
ken for and on behalf of (whether they represent,speak for themselves or noc), these all have to do
with how members of groups see themselves and
others like themselves, how they see their place in
sodety, their right to the Hghu a socies to
ensure its citizens.6
Men Dyer framhAller ocks,act vi som
3sK5dare Kan >>l`asa<<och tolKa bilder pi
oliKa ska (`aven om vk Iksning. allcid be-
gr`ansas av tid och rum och av de koder
som g`aller i vAr Kultur). Filmer och bilder
som texter Kan sAledes ocKsAge upphov cill
viKcig motst3ndsl`dsning, n3got som den
feministisKa filmvetensKapen I`ange an-
v`ant som metod, och denna Kan vara av
politisk KaraKt`ar.7Filmtexter, `aven de som
tillh6r en genre och tydligt nyttjar en ste-
reotyp representation, `at alltid ambivalen-
ca, allcid -oppna act tolKas och I`asas pk oli-Ka s`acc.Ambivalens, viii jag betona, `at en
viKtig del av den SAkallade klassiska narra"'
tiva filmen, och ger oss som Ask&dare m6j-
lighet act analysera och f`6rscAfllmer pk oli-
Ka niv,er. Med andra ord erbjuder den h`ar
cypen av film en becydligt st 6rre rikedom
.anvad som ofta cillskrivs den.
Decca f6rutsAaer f`orstAs aa vi ser Ask;5-
daren som en minst sagt engagerad och del-
aKcig sAdan. F'6r act ` 6ver huvud cagec Kun-
na tala om textens 6ppenhetmvs act vi f`6r-
stA%en ., ,Ocxc soG _etc_s~gs aKt.~,mote
Representation
Filmen,likt mAnga 3ndra visuella Wedi-
er, Kan s`agas vars en >>K`6nsuppfoscrings-
ceknologi <<.Termen refererar till vad den
italiensK-amerikanska teoretikern Teresa
de Lauretis beskrivit sow " k`6nsteKnolo-
gi <<,dec viii s`aga film som etc slags tekno-
logi som repetitivt informerar, instruerar
och fostrar oss i bur vi shall framf `ora,pre-
senters och >>naturligt <<vara v3ra genus,
for aa `aven citera 6losofenJudith Butler. 1
F`or act film '6ver huvud taget skall Karina
verka pk detta s`acckr5vs act vi som Ask&-
dare Kan Kknna identifikation och/eller
beg`ar till representationen. Och sow
;5[sK3daretill3ter vi oss ofta, wedvetet el-
let omedvetet, act f orf6ras och inspireras
av de filmstj`arnor, KaraKt`arer och repre-
sentacioner soW uppvisas pA duKen sow
etc slags ideala genusbilder. I det h.at ka-
piclec KomWer just representationen av
genus och sexualitet Worn Hollywoodfil-
men act diskuteras, och detta g`ors ucifrAn
genusvetensKapliga och queerteoretiska
perspektiv.2Set vi p,Hollywoodfilmen sAKan vi ur-
skills etc fAcal genrer, som alla bar sina tyd-
Hgt stipulerade narrativa och inneh3lls-
mkssiga ramar, alla med ratter i den tidiga
fllwen. De fiesta genrer utvecklades redan
i b'6rjan av 1900-talet och blev snabbt ve-
dercagna, och de bar genomgAct valdigt fA
f6r5ndringar, `aven om variationer och
KorsbefruKtningar utvecKlats och kommit
act Konstituera egna undergenrer under
senate decennier.3 Men det `arlute bara
genrernas tydliga narrativa struKtur och
antagna begr`ansning som utm`;irker den
h`ar typen av film: representationen av ka-
raKtkrer och deras relationer arises OckS;3
vara f`6ga flexibel.4 Orta rat det Sig om etc
f5tal KaraKt`arstyper som erbjuds, och fler-
calet av dew Kan p5stZs vara klassiska ste-
reotyper som faller in i de sn5va lack sow
utvecklats for den eller de Bearer de tillh`or
(och soW samspelar med andra kulturella
representationer). Vasterngenrens ensam-
ma hi'altar bar mycKet gemensamt och ut-
g'6r egenthgen bara variationer av samma
figur - den vice mannen som ensamvarg -
och decsamma Kan sj`alvfallec s-agas om
femme fatalen i Im noir-genren, diet om
m6rdaren i sckfHm.
Scereotyperna nyttjas for act de under-
lkccar KisnWg av fLlmen, men samtidigt
bidrar de ocKsZ till etc fastst`allande av
misogyna, homofoba och rasistisKa f6re-
144 FILM OCH ANDRA R6RLIGA BILDER
- ] 'n .AA.a a w ` ^ . A A A 'AAAAA AA..AAAAA Av.AA . .A A L .A ' A. v % CA A A A A.A AS AA A AA ' AA o
HOW a group isrepresented,presented over again engagemang och hennes tolknmg, Kan teX-
in cul <rms:how an imge of a member<of a ten Wte Stefa liom den brika
group is taken as representative of that oup, cue K jag hkvda aahowt group is representedW the sense of sp cexten bhr *<< i sj`va `ingm.s
F ` R E S T `ALLNI N G A R 145
8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation
http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 2/7
I: K `0N S s KI L L N A D
OCH H ETER OS EX UELL ROMANS
Den f`6rsta I`asningen `ar en re,lativt ytlig
I`asning, en insidesl5sning, som K6per be-
rkaelse och represenrarionen r`att av, uranart ifrAgas`aria Jess berydelse och utan art
nyrtja rolKningens potential. En sAdan Eis-
ning ser fllmen som en KlassisK, romanrisK
musiKalhlm med `;iKtensKap och herero-
sexuell romans som m5I och mening. De
fiesta Hollywoodgenrer `at heteronorma-
tiva och bar som mAi det hererosexuella
';iKrensKaper, med tv5 rydligr deflnierade
genus, och ofra utg`6r just stravan efrer tvA-
samher deras mesr grundl5ggande srruK-
rur. Der `ar alltsA lure bara i den romantis-
Ka Komedin eller i der romanrisKa drama:
som heterosexuell tvAsamher utg`or all-
tings m3l och mening: i genrer som vks-
ternhlm, thriller, sKr`ackfLlm och Kosrym-
film utg`or ofra f6rening mellan Man och
Kvinna der slurgilriga mAler och derlycK-
liga Sinter.ll
Och GentLem&n f6redrar bLondiner erbju-
der deaa, pi en forsra, >>f6redragen<<och
explicit nivA. Ledsrj`arna h`ar ar just par-
bildningen Man/Kvinna, der viii saga en
hereronorm som `arrydligt kopplad rill en
Russells Dorothy, fAr till slut var sin man
och i slurscenen strAlar de ikapp iKlAdda
idenriska vita spersklknningar och med
varsin ring pAfmgrer. Vagen rill Jenna cLo-mre, som gArtvia en hel del f6rvecKlingar,
f orhoppningar, dubbelspel och f6rrvivlan,
bar hela riden haft just `:iKtenskapligf6r-
cuing som enda r`dnkbara mAl: redan i in-
ledningsscenen f`orstArvi arr de tvAv`anin-
Berna - som `armindre bemedlade och
som upptr`ader tillsammans som under-
hAHningsflickor- jagar efrer var sin man,
och aa deras enda `6nsKan atfAbli lycKligr
gifra. Slurscenen Ikmnar oss Knappasr
undrande: s`ackenknyts prydligt ihop och
vi Kan med ens sl5ppa ftlmen efrersom
Inga frAgetecKenAterstAr.Kameran g 6ren
elegant lacing mot de M brudarna och
slurbilden ramar`in deras lycKaoch befas-
rer en hereronormativ dr`6msom liKstAller
romantiK ochlycka med br6llop.
II: HOMOEROTIK
OCH LESBISK ROMANS
Men i fHmens tydligt hereronormativa be-
r5rrelse och dess representation av de M
EN FILM, TRE LASNINGAR
[ det f6ljande Kommer jag art exemplifLe-
ra ambivalensen och 6ppenheren genom
art erbjuda tre oliKa lasningar av en Klas-
sisK Hollywoodfilm, nkmRgen HowardHawks Gent/emdn f.o.redrarbLondiner(Gent-
lemen Prefer BLondes)frAn 1953, och foKus
Kommer som sagr art ligga pk representa-
rionen av genus och sexualiret.Filmen ut-
g '6r ctr utmkrKr sKolexempel pA Holly-
woodfilmen: den gjord av nAgra av Holly-
woods fr`amsta 6lmmaKare, producerad
under den senate delen Hollywoods stor-
hersrid, der `aren rydlig musiKaifilm, der
viii s`aga den rillh6r en tradirioneH och
KlassisK genre, den bar tv5 av 1900-ralets
sr`6rsta Kvinnliga filmsrj`arnor i huvudrol-
lerna och den bar `dKtensKapet, den here-
rosexuella r omansen, som explicit m5l,
och Kan d`armed ocKsA s-agasvara en K`6ns-
uppfostringsteKnologi.
Hawks erbjuder dock samtidigt - i sin
normativirersiver - err Kririskr uppvisan-
de av der ideala och hereronormariva K`6-
nets KonstruKtion.9 Den fungerar d`armed
som en illustration till bur en hereronor-
mariv text Kan s`agas vara mAugrydig och
ambivalent. De tre Eisningarna `at relarera-
de till varandra men Kan sagas Fara Sig p;3
oliKa nivAer, mellan yta och djup, eller
mellan insida och utsida. F`orst erbjuder
jag i Stuart Halls anda en sAKallad fo`redra-
gen hisning (vad som inom en anglosaxisK
forsKningsKonrext Kallas f or preferred eller
hegemonic reading), d`arefrer ger jag en om-
'Lasning(negotiade reader vilKen s`arter m6j -
Monroe och Russell som heteronormativa
Kvinnoideal - i en lesbisK romans.
liga homoeroriska inslag i foKus) och i den
rredje I`asningen drat jag oml`asningen
I`angre $5 aa den `blir en mothisning (opposi-
t,'onaLreading).lo S om vi sKall se sKulle 1`a""
sarterna ocKs,Kunna benkmnas herero-
normativ 1`asning, homoerorisK I`asning
och queerl`asning. De tv3 fatsra l`asarrerna
r`6r tv3 oliKa - men n`dra sammanl`;inKade
`bin5m begreppspar (dikoromierna man/
Kvinna och hereto/homo) medan den
rredje srr`avar efrer attlucKra upp och `6ver-
sKrida Jessa b&da diKoromier. Den f6re-
dragna I`asningen utg5r ftAn K`6nssKillna-
den som bas far hererosexualiter, omlas-
Bingen utgAr fr5n sexualirerssKillnaden
och framhAHer en lesbisK och gayrepresen-
ration, och motl`asningen rucKar pk K`ons-,
genus"och sexualirersbin`arerna f orarr i
st5ller lyfta fram identifLKation och beg`ar
som flytande och flexibla.
146 F ILM O C H A ND R A R .{51R LI G A B IL D ER
terns, Marilyn Monroes Lorelei och Jane
} icKe-ifrAgasaa och efrersukvansv`ard k`ons- K`onen som narurliga och som motpoler
[. . sKillnad. LycKan, vilKen beKr`afras av der flans ocKs3 en inneboende Kririk som vi
lycKliga sinter, `ar ber`artelsens m51, och med larrher Kan uppt`acKa om vi v`aljer art
Jenna lycKa representeras bast i form av oml5sa texren och gs baKom Jess yta. Via
br6llop, vilKer fHmen ocKs5 ger oss. Den en omlAsning framstAr fortfarande det
hererosexuella IycKan i der bar faller far- IycKliga slutet, ftlmens cLomre,som 6lmens
sr`arKseller dubbleras genom aa vi erbjuds m3l, men `lasningenger oss en belt annan
err dubbelbr6llop: de tvA huvudkarakt3- text - och err belt annal slut. Med omI5s-
F O R E ST `iLLNING AR 147
8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation
http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 3/7
HI
lina. Faktum, `ar art hon trots sin ideala
kvinnliga sj`dlvpresentation, med svallan-
de bruna locKar, h6ga klacKar ochAtsittan-
de kreationer i srarKa f5rger, upprr`ader
som vole hon Man. Hennes masKuliniret,frkmsr utrrycKr via manhafriga maner och
1583 tonl`agen, tj`;inar till act posirionera
henne som Man till Loreleis Kvinna. PA en
explicit mink arde tvA b`asca v`:ininnor, men
FAden implicira niv% Kan deras homoso-
ciala relation I`asas som tydligt homoero-
risk: den genusmaskerad de spelar upp i
relation till varandra anspelar f yndigt pA
err femme/butch-forhAllande. Monroe ut-
g 'or bar femme cm Russells butch, och trots
arr de bAda `ar ute efter art Rana var sin
man s3 `arder deras forh5llande som ber`at-
celsen s5v`al bildmkssigt som verbal[ s`atrer
i centrum.14 Dorothy spelar upp Jen tradi-
rionellt svarrsjuke och beskyddandc `alsKa-
rems roll n`ar hon hAller `Ogonen pk sin Lo-
relei: hon hAller upp d.orrar for henne och
tar henne i lawmen for arr beskydda. Is Dec
K`ansIom555lS3 beg`;iret `arKopplar rill rela-
tionen mellan kvinnorna, till den kvinnh-
ga gemensKapen. Och den bkr oml.asning-
en, som s`atrer homo fore hecero, Br sin up-
penbara triumf i sj`dlva slutscenen.
Men Jet `;ir inte bars den lesbisKa ro-
mansen som g`or den bar 6lmen ambiva-
lent och `oppen i frAga om homoerotisK re-
presentation: fllmen `ar ocksA rill breddenfylld med gayreferenser, bade vad g`aller
den ofra mAngbottnade dialogen och Jet
rent visuella i texrens mlseen-scene och iko-
nografl. F`Orutom den explicira lesbiska
Lorelei Born dominatrix i m6jligt sado-maso-
chistiskt scenario.
bindningen iscens`atter filmen fyndiga
musikalinslag som tydligt anspelar pA
gayeroriska beg`ar.16 Iparadnumret >>Ain't
there anyone here f or love?<< `ar Dorothy
omgiven av gymnastiserande manliga at-
leter endasr ikl`adda hudfkrgade badbyxor
och derra i en mill `osom anspelar pA ctr ho-
mohisroriskt och homoerociskt antikr
Grekland. Pelare och kolonner utg `or over-
mktrade fallossymboler,vilKa bidrar rill att
yrterligare `oka den homoerotiska ladd-
ningen. Vid etc tillf`aIle stAr mknnen p5 al-
Ia fyra i rad, uppdelade i tvA grupper pA var
sin sida om Dorothy, och viftar sins bakde-
Jar upp och Der mot hemle som om de
inbj`od henne. SAngnumrers titel st`arker
yrterligare den homoerotiska kopplingen:som Kvinna, bur maskulint kodad hon `at
m3 vara, forblir hon bland Jessa man utan
man. I s3ngnumret >>Diamonds are a girl's
best friend<< `ar Lorelei - draperad i knall-
F OR E S T 'ALLNING A R 149
ningens glasogon blir den `aktenskapliga
lyckan en lesbisk lycKa. Slursccnen ger oss
forvisso Jet hererosexuella sinter in absur-
darn via ctr dubbelbr`ollop, men sj`alva
dubbelheren och den avslurande bildeng'or detta slut minsr sagt ambivalent, och
gel oss etc slags fr ojd eller njutning, vad
som ofta kallas for joulssance eller bWS.12 Ci-
nematografLskt kritiseras allts5 den hete-
rosexuella lycKan rill form5n f`or den les-
biska relationen och deaa sKer just genom
den inAt:5kande kamerar`orelsen: i scenens
inledning bar vi de tvA brudarna i mitten
av bilden med de tvA brudgummarna snett
baKom pk var sin sida, men SApl `orsligc gli-
der kameran n;5rmre Kvinnorna SAart de
hamnar i n5rbild, vilker for med Sig act
brudgummarna fOrsvinner ur bild. Sisca
bilden,fllmens verkliga c/osure, ger oss allt-
SAen lesbisK vigsel.
Vdgen flam till etc lesbisKr slut bar dock
byggts upp under fllmens g5:ng och Jet `ar
inte bara i slutscenen som fllmens innebo-
ende Kritik av heteronormarivitct Kom-
mer till uttryck. Filmen belyser genomg5-
ende den heterosexuella lyckan som foga
Atr5v`drd och Jet `ar fr`amst via de manliga
karaKtarerna som Jenna kritiK framkom-
mer. De tv3 presumriva brudgummarna i
6lmen framsc`alls som ho gst seKund5ra och
onekligen oinrressanra: de utg`or etc slags
schablonflgurer och `arlure s`arsKilt viKtigavale Sig for den narrativa utvecKlingen el-
ler for de tv3 kvinnorna.13 Art de rvA v`anin-
norna `over huvud cager sKulle kunna k`an-
na `akra artraktion rill de tv5 urvalda m3n-
Br6llop som lyckligt slut och chmre - men
Vern gifter Sig med Vern?
Den framst3r lure som trov ardigr. I vAr
oml`asning Kan d`arfOr m5nnens enda ex-
iscensber`acrigande vara Jet ekonomiska
kapital och den s5krade >>normalitet<<
(gifterm3l) som de Kan erbjuda. Vidare
Kan vi se bur kritiken av den heterosexuel-
la romansen och `oppenhecen for den les-
biska romansen ocKs5 m6jligg`Ors genom
fllmens egen `Overdrifr, Jess excess, i repre-
sentationen av genus och sexualitet.
Vad g`aller sj`:iJvagenus6verdrifren $5 ar
Jet i synnerher Monroes karaKr`ar Lorelei
som framvisar k`oner som etc slags maske-
rad. Kvinnligheten presenteras forvisso
som ideal,men i Jess `overdrift FAvisas ocK-
s5 konstrukcionen bakom idealec, och i
fOrl`angningen, Jess icke""narurlighet. Rus-sells karaKtar Dorothy Jigger lute l5ngr ef-
rer, men hennes genusparodi drar inre
fullr liKa mycket AtJet `Overdrive[ femini-
na, uran snarare ArJet `overdrive[ masku-
148 F IL M O C H A ND R A R `OR L IG A B ILD ER
jg
8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation
http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 4/7
tiska ramen anv`dnts f`or act tolka och f 6rstA
identiflKationsprocesser i f6rhAllande till
6lmduKen : psyKoanalysen erbjuder sAv`al
I`aaK`opcasom intrikac Komplexa I`osningar
p5 bur jaget f6rh5ller sig tin den Andre. Aena sidan tolKas v5r relation till filmduKen
inom en lacansk f6rst:5elseram som j-:imf6r
3sK3dare och duK med barnec som for f6r-
Sta g3ngen ser sin egen spegelbild och f6r-
stAr aa hon `ar ea ensKilt subjeKt, sKilcfrAn
modern och modersKroppen; A andra si-
dan colKas 3sKAdarens relation cm duKen
utifr3n en freudiansK modeH, Worn vilKen
vi idencifLerar oss med v3rt eget Koo och
beg`ar Jet andra K`6net.Den tidiga feminis-
tisKa f[Imteori som utvecKlades under
1970-talet problematiserade dock den sist-
nkmnda forstAelsen genom act ifrAgas`aaa
den Kvinnliga,s]KAdarens subjeKtspositionfrAn vilKen hon antas beg'ala den andre.18
UtifrAn act Kvmnor p3 filmduKen ofcasc
s-ans act utg6ra passiva objeKt, dicplacerade
for aa fOrs`aKradec manliga aKtiva subjeK-
recs hecerosexualitet, frAgade man sig om
den Kvinnliga AskAdaren -over huvud cager
viii (och Kan) idenci6era Sig med sitc eget
Kan. En sAdan idencifLkation, menade man,
sKuHe ju inneb`ara act hon idencifierade Sig
med en passiv objeKtsposition, non vil-
Ken hon `aroform6gen act handla och beg5-
ra. Den Kvinnliga AsKZdaren, precis som
den Kvinnliga karaKt-area, Kunde bars for-
stAs i termer av brisc och negation - eller i
termer av en cransvesterad man.19
I motsats till den ceoribildning som ser
Askdaren som fastlagd i sin genusti1lh6-
righec, viii jag, likt den senare feministisKa
filmceori som v5xce fram under 1990-calec,
se perception som etc s`aa aa m6jligg-6ra
en multipeloch flexibel identicecsuppfacc-
ning. Under filmseendet Kan vi som Ask&-
dare frig `Oraoss fl;3[ndet vardagliga, faKtis-
ka jaget och identifiers oss -6ver vha egna
genus-, sexualicets- och etnicitecsgr`anser.
Mitt fysisKa K`onf6rbinder mig ince till act
endasc idencifiera mig med den kvinnliga
Karak -circapAf[lmduKen, lute heller m3s-
cc jag transvescera wig for act undKomma
den objeKcifLerade roH som hon ofcasc till-
delas. Jag Kan identifiera mig med den
manliga KaraKt`aren och med den Kvinnli-
ga, och jag Kan beg;5ra b,da tvA. IdentifLKa-
tionen blir pa SAvis baserad i etc beg`ar ef-
cer den Andra, men ocKsR efcer densamma.
Beg&rec bar s;5ledes f6rstAs som en queer.-process i vilKen bAde hetero och homo till-
lAts existera samtidigt, vilKet medfOr act
gr5nsen mellan de bAda uppl`6ses. Inom de
fiesta kulturers oliKa yaringar verkar dec
allcid ha funnics en locKelse i K"ons-Overskri-
dander, `aven om den Worn den v-ascer-
1'dndsKa mainstreamfllmens ramar mAsce
s-;ittas p,plats genom etc lycKligt hetero-
slut. KansKe visar den ulocKelsen FAen
bisexuelldr-6m eller fantasi om an fi nara i
bAda K`Onens Kl-ader och erfara bide den
Kvinnliga och den manliga sexualiteten.
Den Kan ocksA s-agas pAvisa en -onsKan om
uppluckrade k`Onsskillnader. Dec `ar ince
bara en bisexuell dr`om, men ocKsZ en >>bi-
k-onad<<dram: aa vara bAda och Kunna be-
g'ara bAda.
F "(\R EST 'ALLNIN G AR 151
rosa siden -likaledes omsv`armad av mkn,
h5r Kl`adds i smoking och med pAtaglig
make-up och bakAtslicKac hAr. `Avenbar
fungerar titeln som v agledande for m6jlig
KriciKav heceronormativicecen: det `arden
eKonomisKa trygghet etc `aKcensKap Kan
erbjuda som `arintressant. Vidare Kan man
i den bar scenen ocKs,se heceroromansens
inneboende glapp eller revor i den drama-
tisKa chiaroscuro-liKnande milj`on som do-
mineras av svart och rosa: milj`on pAmin-
ner om en ekivoKc sado-masochistiskt sce-
nario, mycKet pk grand av Loreleisledan-
de roll som m6jlig dominatrix, men ocKs5
genom de Kvinnor som smycKar de stora
ljusKronoma i tacker, fascbundna med dia-
mantbeprydda Koppel och Kedjor.
I II: FLYTA N D E B E G `AR
OC H ID ENTIFIKATION
Oml'asningen Kan dock cas `annu I`angre $3
act vi fir en motl`asning. En sAdan Iksning
framhAller fLlmens egen inneboende Kri-
ciKi relation till k-onsskillnaden och till
heceronormen, men inKluderar i Judith
Butlers anda en KriciK av synen pA identi-
6Kation, beg`ar och fantasi som bundna till
etc fascst`allt genus och en fascst`alld sexua-
liter.17 B-ar 'ar det upplucKringen av diKo-
tomierna som blir v agledande - tillsam-
mans med ea inKluderande av AskAdarens
relation till texten. H`ar Kan vi tknKa oss
art Jet m6jliga IesbisKa beg`aret str`;icKer
gig utanf6r den relation som tar plats pd
6lmduKen meHan de cv3Kvinnliga prom-
goniscerna till act `aven inber`aKna en m6j-
lig relation mellan Ask;5daren och de cv3
Kvinnorna. Filmen, med sitt tocala narra-
tiva och visuella foKus pk de tvA Kvinnliga
hlmscj`arnorna, inbjuder tin etc beg-ar som
KansKe I`arrastl`:ises som lesbisKt, men del-
ta oberoende av AsK5darens k`on och/eHer
sexualitec. Den lesbisKa romansen p,fllm-
duken inbjuder allcs5 till en lesbisK ro-
mans som str`acKer sig utanf`or duKen och
sow m6jligg `or etc friare beg-at och en fly-
tande idenci6Kation. `Avende m5nga cyd-
liga gayreferenserna som n5mncs ovan
Kan utg`Ora m6jliga invitationer till etc fly-
tande beg`ar och en obunden identihKa-
tion. Represencacionen av tvA kvmnor och
deras relation, en relation som Kan I`asas
som lesbisK, och de tydliga gayreferenser-
na, inbjuder tin fantasi och beg`ar som be-gr`ansar uppdelningen mellan genus och
meHan sexualiteter. I seendet, under per-
ceptionen, blir dec AsK5dande jagec frict
act Kunna beg`ara och identihera Sig `over
de gr`anser som begr`ansar hennes eller
bans faKtiska situation.
Den bar sista I`asningen belyser identifL-
Kationens och beg`arecs centrala roll i en
diskussion som beaKtar representation,
och Worn fLlmvecensKapen bar bAda Jessa
aspekter foKuserats i oliKa omg5ngar och
utifrAn oliKa teoretisKa vinklmgar. Intres-
set for AskAdarens inlevelse i, fascination
for och engagemang i en films ber`actelse
anses bygga pA act vi som Ask3dare identi-
flerar oss med en KaraKt`ar, eller en sKAde-
spelare. lute Konstigt act den psyKoanaly-
150 FILM O C H A N D R A R `OR LI G A B ILD E R
8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation
http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 5/7
lig skulle ocks3 iden om en narurlig och
dominant hererosexualirer komma art
upph6ra. Och `andA:Jet `ar i hereronorma-
riviretens uarycK som der queers framstAr
som west tydligr, och av Jessa utrrycK `ar
Jet kanske filmen som tydligasr uppvisar
der som `arqueer. N`ar hereronormen blir
'overtydlig och Dar k`onsskillnaden blir allr-
far p5raglig i form av `overdriven k.6nsmas-
Kerad, som i Gentleman f6redrar blondiner,
framsr5:r de bAda som `overdrivna parodier
p5 Sig sj`dlva och i derra misslycKande Kan
de med I`aaher ocKsA I`asas som queera.
Tradirionella hereronormativa fLlmer er-
bjuder oss sAledes mer fyndiga och sp5n-
nande queerrolKningar `an den kanske
west explicita queerrext (fr.amsr produce-
rad av och far en queerpublik), eller de
mainsrreamrexter som me&veter f6rs6kerinKludera der queera. Nkr der bar de6nie-
rats och tydliggjorrs riskerar der arr upp-
h6ra vara queert, Jet viii skga Jet f`orlorar
sin udd och sin f `ormAga art f.or`andra och
ifrAgas`arts - far arr i sr`;iller bli normarivr.
Dory, som mom 6lmverenskapen `ar en av
dem som rydligasr so`kr blorrl`agga Jet
queera i Jet popul`arKulrurella hereronor-
matins samh5llers fHmrexrer, skriver:
Even so, traditional narrative films, such asSylvia
Scar/ett, Gentlemen prefer BLondes, Trapae, To Live
and Die in LA, Internal AHairs, and Thelma and
Louise co straight audiences, often have greater
potential for encouraging a wider range of queer
responses than such clearly lesbian- and gayad'"
dressed films as such Smrp6o Rising, Horne Movies,
Women ]Love, and L0adS.24
Doty menar, precis som Dyer, art >>the
grain is queer<< och art Jet inom herero-
kulruren existerar en mAngd queerelemenr
som urg `orerr konsranr morstAnd gente-
mot der normativa, element som hela ri-
den g orSig g.allande far Jet `6gasom `ar vil-
hgt att se. Der `arbara hererocenrreringen
som hindrar vissa av oss frAn att se der
queers. Vidare exisrerar derra morsr5nd
lute bars pi en Konnorativ Oink (f`6r der
queers Buns absolur i rexren), uran ocKs,
pk produKtionsnivA och i sjalva receprio-
nen. Vad g5ller Hollywoodfllmen blir Jet
queers yttersr cenrralt: dels med avseende
pA fokuseringen pa hereroromansen, dels
med ranKe pkbur queer Jess `indusrri allr id
varit. Der `ari dag Vida K-ant arr en sror an-
del av dem som var - och `ar- verKsamma
i Hollywood var (`dr) queera pA err eller an-nat $`arr, och arr derra faKrum sj`:ilvKlarr
Kom att pAverka de f llmer som producera-
des. Trots aa Hollywoodindusrrin allrid
varit en hererosexualiterens och hereroro-
mansens KansKe st orsra fanbkrare, `arder
utifr3n queergrunder som den urvecklars
och blomsrrat. George CuKor, Dorothy
Arzner, Gilbert Adrian, Edith Head, Gre-
ta Garbo, Marlene Dietrich, Barbara Sran-
wycK, Cary Grant, Rock Hudson, Mont-
gomery Clifr - lisran Kan g`6ras 1308.25
Dessa f'or indusrrin heir oumb`arliga perso-
ner var alls queers och verkade i ea rill sy-ncs hereronormarivt system som produce-
Fade och rj5nade srora pengar p5 arr skapa,
idealisera och romantisera hereronormen
som ends m6jligher. Professionellr var de
F '0R E ST .ALLN IN G A R 153
Och vad g`aller just idenrihkationen
som flyrande i f6rh3llande rill fllmduken $5
bar m3nga vittnar om arr just Gentlemdn fo`-
redrar blondiner `aren film genom vilken
AsKAdarenKaninra en flytande idenriflka-
don och aven Karina err flytande, icKe-
sexualirersbunder beg`ar. Som gay idenri-
flerar Sig till exempel den amerikansKe
fLlmvetaren Alexander Dory `overgenus-
gr.;inserna och inrar ea flyrande seende -
ban menar arr ban i relation rill 6lmen Kan
k`anna koppling till en her.artelses sAvkl
Kvinnliga protagonist som manliga, eller
rillbAda.20 Han pAvisar bur ban i de ber`ar-
relser som ban I`aser som lesbiska finner art
ban ofra inrar en imagin`ar lesbisK kvinnlig
position i sia seende - och betonar arr ban
muter av det. Der queera i perceptionen .ar
s3ledes lure bunder rill bans fakriska posi-tion, uran erbjuder en m3ngfald av oliKa
m6jligherer. Dory st.aller Sig pg samma si-
da som den brirriska kulrursrudieforsKa-
renJackie Stacey: i motsats rill psykoana-
lysens f6rsr5else f or AskAdaren som bun-
den till sin genusposition, menar Stacey
och andra senate teoreriKer art film och te-
ve rj`anar rmarr `oppnaupp Jet st-angda la-
ger. Den kvinnliga AskAdarenbeh`6vervar-
Ken rransvesrera Sig heller hknge $1831
masKerad. Stacey h5vdar i sin bokStarGa-
zing fc;3D199 4 aa alls Ask_sirioner `ar
flytande, arr bAde man och kvinnor Kanidenrifiera Sig `6ver genusgrknserna - u/an
arr f6rneka Sig.21 Hon bryrer h5r med den
rexruella Ask3darposirionen, der viii s`;iga
AskAdaren som reoreriskt Koncepr, och
plockar in den riKtiga AskAdaren i sin ana-
lys. Hon ger en slkng At tidigare reoreriKer
och skriver:
The reluctance co engage with questions of cine-
ma audiences, for fear of dircyillg one's handswith empirical material, has led co an inability co
chink about active female desire beyond the hm-
its of masculine posiCionings.22
Varje text och varje Karakr`arerbjuder en
'oppenher far publiKen. Stacey h`amrar st -6d
hos filmforsKaren Steve Neale som redan
1983 skrev:
Cinema draws on and involves many desires,
many forms of desire. And desire itself is mobile,
fluid, constantly transgressing identities, posi-
tions, and roleS.23
Och der `ar enligr Neale, och Stacey, beg`a.`"rer som ger idenrifikarionen. Begarer efrer
art vars, men ocKsA beg-acer efter art ha.
Idenrifikation bar som vi vet art g`ora med
igenk`annande, men igenK`annandet av ja-
get i en annan beh6ver slits& inre vars
K`6nsbunder, Ilka liter som beg`aret beh6-
ver vars Jet.
>>THE GRAIN IS QUEER<<
Lasningarna ovan visar bur den west he-
reronormariva filmrext Kan rolKas som
queer och arr K`6nsskillnaden och den bink-ra uppdelningen mellan herero och homo
verKar vars n6dv`andiga for art hetero-
sexualiterens skall kunna framst3 som
norm. Om K`onsskillnaden gjordes onarur-
15 2 F ILM 0 C H A ND R A R .0 R LI G A B ILD ER
8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation
http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 6/7
del av systemer, de var i systemet, men de
var samtidigt utanf6r. De var del av cen-
trum, men ocKsAdel av periferin.Art f6re-
st-alls oss dew som bide och, som loom
och utom, hj`alpeross art ocKsAfarstAfdm-
texternas ambivalens: i den heteronorwa-
tivitetsiver sow de f6resprAKar f6reKom-
mer aUtid glapp som texren sj`alvinte f6r-
m5r exKludera.Der mA vara versKapen om
eller tolKningen av en aKtris, en aKt 6reller
en regiss6r som queer, der Kan vara Bigot
i si`Alvaberkaelsen eUer i representationen
som uppfaaas och tolKas som icKe-hetero-
normativt. Periferin g`orSighela riden p5-
mind och centrum Kanlute belt exKludera
och hAllabolts denna utsida.
INSIDA/UTSIDA
TanKefLguren insida/utsida, vilKen framst
bar Kommir aa anv`andas av poststruKtu-
ralistisKa r-anKare, passar s5Jedes utm`arKr
f-or analysen av mainstreamfllmer och de-
ras inneboende queerness. Vad g`;;iller just
den KritisKa analysen av Kulturen i stort,
vale Sig der handlar om ctr feministisKt,
queer-, Klassorienterat och/eller postKolo-
Blair perspeKtiv, utg`or den hat tankeflgu-
ren ea bra verKtyg f6r att lattare Kunna
analysera maKtstruKturema.2olpoststruK-
turalismens efrerf6ljd Kan vi nyaja figuren
far att f`orst5 bur ceutrum lute belt Kan s`ar-skills Sig fr;3n den periferi den f6rs6Ker
sr`aUa som sin motsats - och aa centrum i
sitt f6rs`oK tin AcsKilluad ocKsA framstk
som starKt beroende av periferin.27 F-or att
kunna existera som centrum Kr`aver den
s;Aledes en periferi, men samridigt Kan den
lute belt s`arsKilja Sig frAn Jenna utsida:
element utifrAn sipprar hela tiden in och
gr5nseu mellan de tvA b6r i st allet t`anKas
och f6rstAs som etc membran. Vad g`aller
heteronormativiteten som centrum, som
straight iosida, flyter hela tiden dec queers
in genom deaa membran, och queerheten
'at ocks3 FA SAska med om act dehniera det
som -ar straight: utan det queera taken
straightness. Arr t`zinKaSig gr`ansdragningen
som err membran ger ocKsA en insiKt om
art u3got belt och hAUet bin.art lute .atmaj-
ligt. TeoretiKern Diana Fuss, som utgAtt
fr3n den h-ar flguren i sins analyser av hete-
ro/homo, av queolstrarht, pokngterar art Jet
lute -;itm6jligt aa som exKluderad vara belt
pk utsidan: >>Everyoutside is also an along-side; the distance between distance and
proximity is sometimes no distance at
aU.<<28 Och, viUjag tifKigga, der `arinre hel-
ler m6jligt aa vars belt pk insidan.TiU`am-
pat pk identiflKation som process och pA
Konstituerandet av/ager, innebkr detta art
lager alltid .arberoende av den andre.
Figuren insida/utsida Kan ocKsA direKr
Kopplas tiUdisKursbegreppet och till mot-
disKursen: KansKe.'ar det $5 art utan mot-
disKurser bar den dominerande disKursen
svArt art 113113Kvar sin dominans. Samti-
digt 'ar der ocKsA motdisKurserna somm6jligg`or en forkndring av de rAdande
diskurserna.29 Figuren `ar applicerbar pA
de fiesta fenomen och relationer (K-On,et-
niciter, Klass och sexualitet) i v5r Kultur
154 FILM OCH ANDRA R `ORLIGA BILDER
och Kan hi`alpa oss art Klarare se bur den
dominants Kulturen positionerar Sig sj`alv
som just dominant, som hegemoni, i rela-
tion rm det andra - och bur sK`orJess po-
sition ocKs5 `ar. I popul`;irKulturella Rimer
blir begr`ansningarna i disKursen herero-
normativitet tydliga, mycKet pk grand av
deras excessiva representation av det nor-
matins, men ocKsA i deras (medvetna?)
glapp och revor som ger utrymme for Jet
som `at queer. Inom till exempel Holly-
woods enorma 19 oo"'ralsproduKtion bar
man implicit snuddat vid det queers, `aven
om det heterosexueUa (n`:istan) aUtid bar
fArr segra. Det flnns en uppsj6 av fllmer
sow handlar om f.orvecKlingar vad T-aller
k'on, med folk som spelar Jet andra K oner
och som drar till Sig det egna K-6nets at-
traKtion. TiU Jessa h6r rmexempel En f6r-
tjusande pojke (Sylvia Scarlett, George Cu-
Kor, 1935 ), Victor|Victoria (Blake Edwards,
19 82 ) och She 'sthe Man (Andy FicKman,
2 o o6).Det firms ocKsAutrymme for repre-
sentationer av manhg respeKtive Kvinnlig
v`ansKap som oneKligen Kan forstAs sow
'oversKridande alls Dormer: And (Flesh
and the Devil, Clarence Brown, 1926),
Vingarna (Wings, William A. Wellman
1927 ), 055gentleman emellan (Design for
Living, Ernst Lubitsch, 1933), Drottning
Kristina (Queen Christina, Rouben Ma-
moulian, 19 34), UngRebeLl (Rebel z;Uithout ACause, Nicholas Ray, 1955 ), Purpu\rgen
(The ColorPurple, Steven Spielberg, 1985 ),
SteKta groan tomater (Fn.edGreen Tomatoes,
Jon Avnet, 199 1), Fight Club (David
Pincher, 1999) Kan n`amnas. Buddy-hlm-
genren, som Kan innehAUa bAde Kvinnliga
och manliga Kompisar, `aretc bra exempel
p5 en hel genre med enK-onad v`ansKap i
centrum, en v`ansKap som bar tydligt
homoerotisKa undertoner.30
Men `aven de west heteronormativa fLl-
merna Kan allts3 1`asas som queera. Dyer
besKriver bur ban som ung, nyttjade etc
slags bricolageteKniK, vad jag bar Kallat for
oml`asning och motlksning, far art m6jlig-
g '6ra en icKe-heteronormativ representa-
tion och d`armed ocKs,uppleva en m6jlig
identifiKation och ea m6jligt beg`;ir.31Han
SAart saga plocKade de birar, de lucKor, i
fllmtexten som I`amnades -oppna f`or en
queerl-:isning och d.ar bans egen identitet
som gay Kunde inKluderas. Men det -arin-
re bara i IucKorna som m `ojligheren firms:
sj`alva emfasen pk bereronormariviret som
ends normalitet framst3r som pAtvingat
och Konsdat, som ea frenetisKt f6rs`oK art
st5nga ute der queera. The grain,Aterigen,
is queer. Och Dory sKriver:
[T]he queerness I am discussing is Wcontrovert-
ibly in the text, and that only heterocentrist/
homophobic cultural training prevents everyone
from acknowledging this queerness.32
Queerheten hons i rexten - vale Sig der
handlar om m6jligt homoerotisKr beg`ar,
om ea flytande genus som utmanar Kans"sKilloaden, eUer om heteroromansen och
dess ideals K6nssKiUnad. Med eHer utan
motl`asniug SAfirms motst5ndet insKrivet i
rexten, Jet gkller bars art se borrow den
F(5R E S TALLNIN G A R 155
8/18/2019 Wallenberg, Louise - Representation
http://slidepdf.com/reader/full/wallenberg-louise-representation 7/7
ytliga och explicica representationen far
arc hnna Jet.
AVSLUTNING
Dec h5r kapitlet bar genom olika Iksningars6Kcp,visa mainscreamfLlmens ambivalens
och `oppenhet - trots Jess ofta envisa f6r-
s6k aa d`6lja och kvkva Jessa element i
Worn- och utomtexcliga sammanhang.
Allts,,bur icKe-normativa element Kan exi-
Stefa i hereronormaciva cexcer (men ocKs3
i v3r vardagliga Kulcur generellt), redo act
avl`asasav oss som Ask3dare och rolkare.
Genom act v`dljaact se cmJenna ambiva-
lens rucKar vi pAde antagna ramarna far
popul`drKulrurell film som begr`ansad till
form och innehm och pAvisar i sr`allecden
flexibilicer och mAugcydighec som ucm`ar-Ker Jessa filmer. Ambivalensen och mot-
st3ndec fmns J-ar redo act upptkckas, stude-ras och analyseras och m6jligg`6rs i,,skAda-
fens engagerade mote meJfLlmtexten, som
om fllmtexten i sig vole en relation som
blir till i siccmote med lasaren/ Ask5daren.
'Avenen heceronormariv text, liKcGentle-
man f6redrarbLondiner,Kan upplevas och Ik-
sas som icKe-heceronormativ, om vi bara
v`-aljeract engagera oss i texcen och se bott-
om Jess yta. Genom actmotl`asa cexceroch
deras representationer och genom act II
l'a.sning ocKsAapplicera rankefLguren insi-da/utsida, Kan vi Klarare se bur den domi-
nanca Kulturen envist fors6Ker posicionera
sig sj"alvsom just dominant, som hegemo-ni, i relation till Jet andra och bur Jet an-
dra Lela dden flyter in och st orJenna do-
minans. Figuren hj-dlper oss ocksAdarmed
act se hegemonins begr`ansning och Jess
sk`6ramaKrposirion och med den f`6rsrAcl-
sen Kommer ocks,insiKten om act Jet all-
Cidfirms potential f6r f orkndring av rAdan-de f6rhAHanden i vAr kultur.
156 F IL M O C H A N D R A R `OR LI G A B ILD ER