Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

120
sestao N BIZIZ VIVIENDO EN LIVING IN IÑAKI IZQUIERDO MUXIKA INDUSTRIA - KULTURAREN AMAIERA FIN DE UNA CULTURA INDUSTRIAL THE END OF AN INDUSTRIAL CULTURE

Transcript of Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

Page 1: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

sestaoN BIZIZ

VIVIENDO ENLIVING IN

IÑAKI IZQUIERDO MUXIKA

INDUSTRIA - KULTURAREN AMAIERAFIN DE UNA CULTURA INDUSTRIALTHE END OF AN INDUSTRIAL CULTURE

Page 2: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

S SESTAON BIZIZVIVIENDO EN SESTAOLIVING IN SESTAO

INDUSTRIA - KULTURAREN AMAIERAFIN DE UNA CULTURA INDUSTRIALTHE END OF AN INDUSTRIAL CULTURE

Argazkia/Fotografía/Photography

IÑAKI IZQUIERDO MUXIKA

Page 3: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

5

11

113

119

AURKIBIDEA

SESTAO: KONTZEJU INDUSTRIALA ETA LANGILEASESTAO: CONCEJO INDUSTRIAL Y OBRERO

SESTAO: INDUSTRIAL AND WORKER´S COUNCIL

ARGAZKIAKFOTOGRAFÍAS

PHOTOGRAPHIES

ARGAZKIEN AURKIBIDEAÍNDICE DE FOTOGRAFÍAS

PHOTOGRAPHY INDEX

TEKNIKA-ZEHASTASUNAKFICHA TÉCNICA

TECHNICAL SHEET

INDICEINDEX

Page 4: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

5

SESTAO: KONTZEJU INDUSTRIALA ETA LANGILEASESTAO: CONCEJO INDUSTRIAL Y OBREROSESTAO: INDUSTRIAL AND WORKER´S COUNCIL

Sestaoko Kontzejua Somorrostro ibarraren hego-ekialdeako muturrean dago, Bizkaiko Enkarterrikoeskualdean. Bizkaiko herririk txikienetarikoa da, 3,2 kilo-metro karratu baino ez ditu eta. Guztirako horren %64,4aindustriarako, zerbitzuetarako eta garraiorako eremuakdira, %11 ibaietzak edo itsasertzak dira eta gainontzeko%25a hirigunea da eta bertan bizi dira 2006. urtean errol-datutako 30.074 biztanleak. Iparraldera BilbokoItsasadarraren 2.200 metroko itsasertza du mugatzat,hegoaldera Trapagaran, ekialdera Barakaldo eta mende-baldera Portugalete.

Somorrostro Haranaren Hiru Kontzejuetako amankomuni-tatean egon zan Sestao XVIII. mendearen azkenaldira arte,Trapagagaz eta Santurcegaz batera (azken hori gaur egunudalerri bitan banatzen da, Santurtzi eta Ortuella hainzuzen be), eta beti izan da pisurik gutxien izan duenaekonomikoki eta administratiboki. Argitalpen hau egita-rakoan betetzen ditu hain justu ere burujabetasuna lortuizanaren berrehungarren urteurrena, 1805. urteko aben-duaren 25ean banandu baitzen. Ordura arte landa-kontze-jua zen, pobrea eta besteen menpekoa.

Salazartarren familia zen Ertaroan indarrik gehien zeukanainguru horretan, landa-lurren eta beste aberastasun-iturrienjabea zelako. Sestaok 24 sutondo edo familia zeuzkan, 80auzotar inguru guztira, mendez mende bizi-irauten etadiezmoak ordaintzen minifundismoan oinarritutakonekazaritza ahulean murgilduta, batez ere barazkiak hazten,laboreak batzen eta txakolina egiten. Horrekin batera abel-buru gutxi batzuk eta hegaztiren batzuk zituzten,bizirauteko lain. Horrelaxe heldu zen XIX. mendera, eta1825. urtean 247 biztanle zituen, horietako %81anekazariak, lur gutxi batzuren jabe edo errentariak, etagainerakoak merkatari, mea-karretari, abade, maisu, ben-tari, mareante eta hargin zereginetan.

XVIII. mendearen azkenaldiko iskanbila sozial, politiko etamilitarrek, alde batetik, eta XIX. mendeko aldaketateknologiko, ideologiko, politiko eta ekonomiko handiek,beste alde batetik, eragina izan zuten Sestaon.

Sestao Council is located at the southern-eastern end ofthe so-called Valley of Somorrostro in the Biscayan regionof Las Encartaciones. Its surface area of 3.2 km2 is amongstthe smallest in Biscay. 64.4% of its space is occupied byindustrial areas, services and transport, 11% by riverbankzones and the remaining 25% is used for urban purposesand the population living there of approximately 30.074inhabitants in 2006. Its northern boundary is the BilbaoEstuary, “La Ría”, with a riverbank covering 2.200m,Trapagaran lies to the south, Barakaldo to the east andPortugalete to the west.

Until the end of the 18th century Sestao belonged to theassociation of Los Tres Concejos del Valle de Somorrostro,along with Trapaga and Santurce (today divided into thetwo municipalities of Santurtzi and Ortuella), however wasalways less important on an economic and administrativelevel. Indeed, in the year that this publication was issued, itcelebrated the Bicentenary of its territorial and administra-tive independence dated 25th December 1805. Up untilthat date it was a rural, poor and dependent council.

During the Middle Ages, the Salazar family was the mostpowerful in the area, in addition to being the owner of cul-tivable land and other sources of riches and dominance.Sestao with 24 burners, bonfires or families ventured with80 residents who spent centuries subsisting and payingtithes from their scarce smallholding agriculture, based onhorticultural products, grains and txakolí wine. In conjunc-tion with this was limited livestock and subsistence farming.This set the scene for the start of the 19th century with 247inhabitants in 1825 of whom 81% were farmers, smallproprietors or tenants and the rest were traders, cart dri-vers for grain, priests, masters, innkeepers, navigators andquarry workers.Social, political and military upheaval at the end of the 18thcentury and considerable technological, ideological, politicaland economic changes during the 19th century left theirmark on Sestao. The War of Independence, the absolutistsand liberal periods of the Old Regime, the Carlist Wars, theso-called Confiscation of Mendizabal, droughts and the

El Concejo de Sestao se encuentra en el extremo sur-ori-ental del llamado Valle de Somorrostro en la comarca viz-caína de Las Encartaciones. Su extensión es de las máspequeñas de Bizkaia, 3'2 kms cuadrados. El 64'4% de suespacio está ocupado por áreas industriales, de servicios ytransportes, el 11% lo ocupan zonas de ribera y en el 25%restante se asientan la trama urbana y la población que laocupa, unos 30.074 habitantes en 2006. Limita al nortecon La Ría de Bilbao con una ribera de 2.200mts, al sur conTrapagaran, al este con Barakaldo y al oeste conPortugalete.

Sestao pertenece hasta finales del siglo XVIII a la manco-munidad de Los Tres Concejos del Valle de Somorrostro,junto a Trapaga y a Santurce (hoy dividido en dos munici-pios, Santurtzi y Ortuella); siendo siempre el de menorpeso económico y administrativo. Precisamente en el añoque ve la luz esta publicación, celebra el Bicentenario de suindependencia territorial y administrativa fechada el 25 dediciembre de 1805. Hasta entonces es un concejo rural,pobre y dependiente.

La familia Salazar es en la Edad Media la más poderosa dela zona, además de dueña de la tierra cultivable y de otrasfuentes de riqueza y dominio. Sestao con 24 fogueras,hogueras o familias aventura unos 80 vecinos, que venpasar los siglos dedicados a subsistir y pagar diezmos de suescasa agricultura minifundista, centrada en los productoshortícolas, mies y txakolí. Junto a ella una contada ganaderíay granja de subsistencia. Así llega a los albores del siglo XIXcontabilizándose 247 habitantes en 1825, de los que el81% son labradores, pequeños propietarios o arrendados,y el resto comerciantes, carreteros de vena, cura, maestro,venteros, mareantes y cantero.Las convulsiones sociales, políticas y militares de finales delsiglo XVIII, y las grandes transformaciones tecnológicas,ideológicas, políticas y económicas del siglo XIX, dejanhuella en Sestao. La Guerra de la Independencia, los perío-dos absolutistas y liberales del Antiguo Régimen, lasGuerras Carlistas, la llamada Desamortización deMendizabal, las sequías y consiguientes hambrunas, los

Page 5: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

6

Independentziako Gerrak, Erregimen Zaharreko agintaldiabsolutista eta liberalek, karlistadek, Mendizabalendesamortizazioak, lehorteek eta lehorteok eragindakogozealdiek, kontinente guztietan gertatutako deskolonizazioeta independentziarako prozesuek eta gerrek, guztiek izanzuten eragina Sestaoren etorkizunean, herri-lur eta onda-sunak saldu egin behar izan zituelako zorrak ordiantzekoeta derrigorrezko beharrizanei aurre egin ahal izateko.

Sestao inguratzen zuten padurak espekulazio-iturri bihurtuziren behin itsasadarra ondo ubidetu zenean, meagintzakizandako hazkunde izugarriaren ondorioz. Sestao ondobaino hobeto kokatuta zegoen horretarako, itsasadarrean,eta siderurgia, ontzigintza eta industria laguntzailea bertankokatu ziren batez ere. Horretara, bada, Ugarteko SanNikolas Muturreko Irlako San Joseren Karmeldar OinutsenOrdenaren komentua zegoen tokian hasi zen prozesu hori,komentua ehun urtez egon ondoren bertan, 1719. urtetikhain zuzen ere. Baserri, solo eta paduren artean, ihizbeteriko ohian eta bereziak zeuden tokietan, nagusituz joanziren lantegiak eta untziolak, trenbideak eta errepideak,hodiak eta kanalak. Meagintzarekin lotutako zereginek —burdina atera, garraiatu eta saltzeak— lekua utzi ziotenindustriari, eta milaka eta milaka langile arituko ziren zere-gin berriotan. Soinu gabeko zinemak erakusten duenmakinismo industrialaren etenik gabeko joan-etorriaknagusitu ziren, Sestaoren orainari eta etorkizunari so.

Horren ondorioz, Sestaok etorkin asko eta asko hartuzituen eta 300 biztanle inguru izatetik 10.000 izatera helduzen 30 urte baino gutxiagoan, eta gorantz egin zuen41.000 biztanle izan arte 70 hamarkadaren azkenaldian.Kilometro karratura heltzen ez den eremuan horrenbestejende eta familiarentzako etxebizitzak egiteak hirigintzakaotikoa eta espekulatiboa ekarri zuen eta, horrezaz gai-nera, oker ulertutako garapen errazaren aberastasunakoraindik orain irauten duten desorekak sortu zituen herri-an. Hazkunde-krisialdiak, errenkorbertsioak, desindustria-lizazioa eta gaur egun gertatzen ari diren deslokalizazioakgorabeheratsu suertatu dira Sestaorako, kezkak, pobrezia,migrazioak edo jatorrira itzultzea eraginez, hori guztiori

resulting famines, the processes of decolonisation and inde-pendence in all continents and their wars affected Sestao’sdevelopment when forced to sell and relinquish land andcommunal properties to pay debts and to meet unavoida-ble needs.

The marshlands surrounding Sestao were the subject ofspeculation once “La Ría” was definitively channelled andmining reached an unusual peak. The unbeatable strategicposition of Sestao next to “La Ría” converted it into anessential ally for locating the iron and steel, naval and auxi-liary industry. This was set up on the land occupied from1719, and for one hundred years, by the Convent or“Desierto” of the monks from the Order of the CarmelitasDescalzos de San José de la Isla in the Point of San Nicolásde Ugarte. The existing spaces between hamlets, farmingland and marshlands, covered in reed beds, forests and lowmountains with abundant game, were turned into smokingfactories and riverbank shipyards in the middle of a frame-work of mining railways and an enormous network of rail,road, water and air transports. The extraction, transportand sale of iron ore gave way to industry and providedemployment for thousands of workers. The hustle andbustle of the purest industrial mechanisation of the future ascaptured by the first silent cinema showed the present andfuture from Sestao.

Mass migrations meant that Sestao’s population rose froma mere 300 inhabitants to 10.000 in less than 30 years andcontinued to grow at an unprecedented rate until reaching41.000 at the end of the 1970s. Accommodating so manypeople and families in less than a square kilometre pro-duced chaotic and speculative urban development which,in conjunction with the economic splendour and vigour ofthe mistaken development policy of that era, left an array ofterritorial and local imbalances which continue to persist.The crises of growth, reconversions, deindustrialisation,and what is today known as the delocalisations, plungedSestao into cycles of uncertainty, impoverishment, newmigrations and the return to original land all of which wereconsubstantial to its development and historical evolution.

procesos de descolonización e independencia en todos loscontinentes y sus guerras, afectan al devenir de Sestao quevende y renuncia a terrenos y propiedades comunales paracubrir deudas y necesidades ineludibles.

Los terrenos de marisma que circunvalan Sestao son obje-to de especulación una vez que La Ría queda definitiva-mente canalizada y la extracción minera tiene un augeinusitado. La inmejorable posición estratégica de Sestaojunto a La Ría le convierte en el soporte esencial del asen-tamiento de la industria siderúrgica, naval y auxiliar. Éstaarranca en los terrenos que ocupaba, desde 1719 ydurante cien años, el Convento o desierto de los monjesde la Orden de los Carmelitas Descalzos de San José de laIsla, en la Punta de San Nicolás de Ugarte. Los espaciosexistentes entre caseríos, tierras de labranza y marismas,cubiertos de juncales, bosques y monte bajo con abun-dante caza, se transforman en fábricas humeantes yastilleros de ribera, en medio de un entramado de ferro-carriles mineros y de una ingente red de transportes porferrocarril, carretera, agua y aéreos. La extracción, trans-porte y venta de mineral de hierro deja paso a la industria,ocupando a miles de trabajadores. El trajín del más puromaquinismo industrial futurista que recoge el primer cinemudo, se asoma al presente y futuro desde Sestao.

Las migraciones masivas hacen que Sestao pase de losescasos 300 habitantes a los 10.000 en menos de 30 añosy así en una progresión sin precedentes hasta los 41.000de finales de los años 70. Ubicar a tantas personas y fami-lias en menos de un kilómetro cuadrado generó un urba-nismo caótico y especulativo, que junto al esplendor ypujanza económica del desarrollismo mal entendido de laépoca, han dejado un poso de desequilibrios territoriales ylocales que todavía perduran. Las crisis de crecimiento,reconversiones, desindustrialización, y las hoy denomi-nadas deslocalizaciones sumergen a Sestao en ciclos deincertidumbre, empobrecimiento, nuevas migraciones ovueltas a tierras de origen, consustanciales a su desarrollo ydevenir histórico.

SESTAO

Page 6: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

7

Sestao herriaren garapenak eta historiak berezko izandutenarekin.

Langileen etxebizitzak, pupiloak, errenta merkeak, sukaldeaerabiltzeko eskubidea, txandakako lana, destajuan egindakobeharrak, aparteko orduak, eta grebak. Sirenaren eta ada-rraren zaratotsa, gaueko ikasketak, jostunen eta modistentailerrak, zerbitzari gizonezko eta emakumezkoak, zorretanuztea onartzen zuten ekonomatoak eta kooperatibak,tabernak han-hor-hemen…, alderdi politikoak eta sindika-tuak, ospe handiko kirol taldeak, mendeurrena egin dutenelkarte eta erakundeak, ateneoak, kasinoak eta zinemak,torero ospetsuak, margolariak, maisuak, musikari eta kiro-lari ezagunak, merkatariak eta saiatuak, mediku eta abokatuentzutetsuak, militarrak eta indiano handikiak, ezagutzateknologikodun eta artisautzazko hainbat eta hainbatofizio…, jaiak, erromeriak, dantzaldiak, torneo herrikoiak,pertsonaiak eta ibiltariak… Esatemodu guztiok azaltzendigute nolakoa zen Sestao industriala eta langilea, nor-banako eta taldeko aurrerapide-nahaiaren erakusgarri.

Historia modernoaren gora-beherek zaildutako herria izanda, eta gaur egun ere bada Sestao, kultura eta nortasunmodernoen bilgune, soziologia eta historiografiagaraikideko laborategia. Bertoko eta kanpoko —eta gauregun mundu guztiko— migrazioetatik sortutako elkarkide-tzazko gizartearen mikrokosmosa. Lehenaz harro dagoenherria, nahiz eta oraindik sestaotarrei ez zaien aitortuemandako guztiagatik eta erakutsitako zentzutasunagatikmerezi dutena.

Eleuterio Gago historialari jaunak Sestaori buruz esandakoa,“landalurreko herritxotik kontzeju industrialera”, ziztu biziangertatu da, argazki bat egiteko behar den denbora gutxian.Oroimen hutsa izan baino lehen atrapatzeko ahalegina egindu Iñaki Izquierdok, berandu izan orduko.

Worker’s housing, boarders, cheap rented accommoda-tion, the right to kitchen, shift work, piecework, overtimeand strikes. The sound of the siren and horn, nighttimestudy, sewing workshops and seamstresses, servants, com-pany shops and cooperatives allowing credit, bars and pubseverywhere, political parties, trade unions, renownedsports clubs, associations and centenary entities, culturalclubs, casinos and long-established cinemas, smart bull-fighters, painters, masters, musicians and outstandingsportsmen, traders and entrepreneurs, sought-after doc-tors and lawyers, soldiers and prestigious so-called “india-nos”, an endless number of trades with technological andartisan knowledge, a cluster of festivals, processions,dances, popular tournaments, personalities and globe-trotters etc. All of the above explain the industrial andworking Sestao based on the effort of individual and collec-tive triumph.

Sestao has been, and is, a village hardened by the vicissi-tudes experienced throughout modern history, a meltingpot of cultures and modern identities, a laboratory of con-temporary sociology and historiography. A micro-cosmosof a society based on solidarity from local and provincialmigrations and currently on a global scale. A village proudof its past whose capacity for sacrifice and the composureof its people have still not been done justice.

As so rightly expressed by the historian Eleuterio Gago,Sestao has gone from “rural hamlet to industrial council”almost at the blink of an eye. Iñaki Izquierdo has tried to cap-ture this before it becomes a memory, before it is too late.

Vivienda obrera, pupilos, alquileres baratos, derecho acocina, trabajo por turnos, trabajo a destajo, horas extraor-dinarias y huelgas. Toque de sirena y cuerno, estudio noc-turno, talleres de costura y modistas, sirvientes y sirvientas,economatos y cooperativas dejando a deber, bares y taber-nas por doquier…, partidos políticos, sindicatos, clubsdeportivos con vitola, asociaciones y entidades centenarias,ateneos, casinos y cines con solera, toreros de postín, pin-tores, maestros, músicos y deportistas destacados, comer-ciantes y emprendedores, médicos y abogados conreclamo, militares e indianos con prestigio, un sin fin de ofi-cios con conocimiento tecnológico y artesano…, un cúmu-lo de fiestas, romerías, bailes, torneos populares, perso-najes y trotamundos… Todas estas expresiones nos expli-can el Sestao industrial y obrero desde el afán desuperación personal y colectiva.

Sestao ha sido y es un pueblo curtido por los avatares dela historia moderna, un crisol de culturas e identidadesmodernas, un laboratorio de la sociología e historiografíacontemporáneas. Un microcosmos de sociedad solidariaproveniente de migraciones locales y provinciales, y en laactualidad de escala planetaria. Un pueblo orgulloso de supasado, al que todavía no han hecho justicia la capacidad desacrificio y aplomo de sus gentes.

Sestao ha pasado en palabras acertadas del historiador D.Eleuterio Gago “de aldea rural a concejo industrial” en unsuspiro casi fotográfico. Iñaki Izquierdo ha tratado de atra-parlo antes de que sea recuerdo, antes de que sea tarde.

ÁNGEL ASENSIO MIRANDA

Sestao, 2006ko maiatzaSestao, Mayo de 2006

Sestao, May 2006

STAO

´

Page 7: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

8

Sestao 1983 © JUANTXU RODRÍGUEZ´

Page 8: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

ñ

9

Sestaori argazkiak ateratzen urteak eman ondoren eta lanhori ia amaiturik nuenean, aldizkari zahar bati begiratzennengoela, hahor non Juantxu Rodríguezek Ezkerraldeariatera zizkion argazkiak ikusi ditudan eta piztu egin zaizkidanjoandako garaion oroitzapenak, nire herria argazkitanjartzeko grina beti piztu didatenak, eskualde honi zetorkionaldaketa haundiari erreparatuta. Joandako garaiok lante-gienak, fatxada ilunenak eta pertsonenak dira.

Oroimina dakarkit hura guztia gogoratzeak. Aldizkariarenorrialderik orrialde noala, astindua eragin dit irudi batek:arraunlaria dager, untzitxo baten, beste untzi eta soka mor-doaren artean. Tximisten moduan datorkit oroitzapena,hain da-ta benetazkoa irudiak pizten didana; ezin bestelaizan… argazkiko arraunlaria ni neu bainaiz, 1983ko entre-namendu baten!.

Unetxo baten Sestao joan zait eta Juantxu etorri zait gogo-tara, inperialismoak sarraskitua izan zenekoa. Ez nuenzuzenean ezagutzen, sasoi hartan argazkigintzaren magianeureganatu gabe bainuen; baina irudiok hain hurbilekoegiten zaizkidanez, bikoiztu egin zait Juantxu joan izanarensamina: batetik bidegabekeriaz hil zutelako eta, bestetik,guk bizi izandakoez gogoratu eta hausnartzeko aukeraematen diguten argazkiak atera zituena galdu dugulako.

Dagoeneko atertu du behinolako ikatz-euriak, fatxadakmargoz janzten dihoaz eta pertsonak urrunduz eta oztuz,ongizate-lausoen artean.

Liburu hau eskaini nahi diet nire mundua osatu dutenguztiei; lehenengo eta behin, gurasoei, nondik joan eraku-tsi didatelako; gero, haundikeriarik gabeko beste pertsonaxume guztiei, anabasa horretan ere duintasuna eta elka-rren arteko aintzakotza gordetzen dutelako.

Tras varios años fotografiando Sestao, cuando este trabajoestá casi terminado, ojeando una vieja revista de fotografíadescubro las imágenes de Juantxu Rodríguez sobre laMargen Izquierda. Recuerdos de ese pasado que ha ali-mentado el ansia por fotografiar mi pueblo ante un proce-so de cambio. Un pasado de fábricas, fachadas grises ypersonas.

Recuerdo con añoranza aquel espacio. Paso las páginas dela revista y llego a una que me sacude, un remero en unafrágil embarcación deportiva entre barcos y una maraña decuerdas. El recuerdo es inmediato… ¡la experiencia visuales tan real que el remero de la fotografía soy yo en unentrenamiento en el año 1983!.

Por unos instantes me olvido de Sestao y pienso enJuantxu, cuando fue asesinado por el imperialismo. No leconocí personalmente pues en aquel tiempo yo no habíadescubierto la magia de la fotografía, pero hoy sus imá-genes me resultan tan cercanas que siento doblemente supérdida: como persona injustamente asesinada y comofotógrafo que nos regala fragmentos de nuestra vida parael recuerdo, el sentimiento y la reflexión.

Ahora que ha cesado la lluvia de grafito y las fachadas pare-cen querer tornarse de colores, las personas se alejan y seenfrían envueltas en un confuso bienestar.

Quiero dedicar este libro a todo lo que ha construido mimundo; lo primero a mis padres que me han guiado en él,y a todas las personas humildes y sencillas que en este caosmantienen la dignidad y el respeto entre las personas.

After spending several years photographing Sestao, almostat the end of this work, I was leafing through an old pho-tograph magazine when I discovered the images ofthe “Margen Izquierda” taken by Juantxu Rodríguez.Recollections of a past that has fed this desire of mine tophotograph my town in the face of change. A past full offactories, grey façades and people.

A past that I remember with longing. As I turned over themagazine pages, I came upon one page that really shookme; a photo of an oarsman in a fragile sailing craft amongstlarge boats and a tangle of ropes. The recollection wasimmediate, the visual experience was real… the oarsmanin the photograph was me during a training session back in1983!.

For a few moments I forgot Sestao and though aboutJuantxu, when he was assassinated by imperialism. I didnot know him personally, because at that time I had yet todiscover the magic of photography, but today his picturesseem so close to me that I feel his loss in two ways: as aperson unjustly assassinated and as a photographer thatoffered us fragments of our lives for recollections, feelingsand reflections.

Now that the graphite rain has ceased and the façadesappear to want to take on different colours, peoplebecome more distant and lose their enthusiasm, wrappedup in a confused feeling of wellbeing.

I would like to dedicate this book to all those who havebuilt my world; firstly to my parents who have been myguide, and to all those humble and simple people who,amidst this chaos, maintain their dignity and show respectfor others.

IÑAKI IZQUIERDO MUXIKA

Sestao, 2006ko maiatzaSestao, Mayo de 2006

Sestao, May 2006

Page 9: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

10

Nire eskerrona lan hau egiten lagundu didaten pertsona,enpresa eta erakunde guztiei, argazkiok atera ahal izatekoberaien bizitzetan, lanlekuetan eta abarretan sartzen utzididatelako.

Nire argazkilari-ibilbidean lagundu didaten pertsona guztiei,beraien esperientzia eskaini didatelako.

Santi Ayusori, argazkiak aukeratzen lagundu didalako.

Juantxo Rodríguezen familiari, La Benedictako argazki zoragarrihori utzi didatelako.

Mi agradecimiento a todas las personas, empresas e institu-ciones, que han hecho posible este trabajo permitiéndomeentrar en sus vidas, establecimientos, etc, para fotografiarles.

A todas las personas que me han acompañado en mi andadu-ra fotográfica y me han aportado su experiencia.

A Santi Ayuso por ayudarme en la elección de las fotografías.

A la familia de Juantxu Rodríguez por dejarme esa maravillosafotografía en La Benedicta.

My thanks to everyone, companies and institutions who havemade this work possible by allowing me to come into theirlives, establishments, etc. to photograph them.

To all those who have accompanied me on my photographicvoyage and told me of their experience.

To Santi Ayuso for helping me to select the photographs.

To the family of Juantxu Rodríguez for giving me this marve-llous photograph in La Benedicta.

Page 10: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

ARGAZKIAKFOTOGRAFÍASPHOTOGRAPHIES

AF

Page 11: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

12

Page 12: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

13

Page 13: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

14

Page 14: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

15

Page 15: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

16

Page 16: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

17

Page 17: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

18

Page 18: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

19

Page 19: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

20

Page 20: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

21

Page 21: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

22

Page 22: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

23

Page 23: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

24

Page 24: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

25

Page 25: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

26

Page 26: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

27

Page 27: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

28

Page 28: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

29

Page 29: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

30

Page 30: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

31

Page 31: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

32

Page 32: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

33

Page 33: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

34

Page 34: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

35

Page 35: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

36

Page 36: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

37

Page 37: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

38

Page 38: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

39

Page 39: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

40

Page 40: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

41

Page 41: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

42

Page 42: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

43

Page 43: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

44

Page 44: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

45

Page 45: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

46

Page 46: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

47

Page 47: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

48

Page 48: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

49

Page 49: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

50

Page 50: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

51

Page 51: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

52

Page 52: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

53

Page 53: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

54

Page 54: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

55

Page 55: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

56

Page 56: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

57

Page 57: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

58

Page 58: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

59

Page 59: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

60

Page 60: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

61

Page 61: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

62

Page 62: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

63

Page 63: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

64

Page 64: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

65

Page 65: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

66

Page 66: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

67

Page 67: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

68

Page 68: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

69

Page 69: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

70

Page 70: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

71

Page 71: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

72

Page 72: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

73

Page 73: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

74

Page 74: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

75

Page 75: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

76

Page 76: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

77

Page 77: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

78

Page 78: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

79

Page 79: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

80

Page 80: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

81

Page 81: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

82

Page 82: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

83

Page 83: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

84

Page 84: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

85

Page 85: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

86

Page 86: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

87

Page 87: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

88

Page 88: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

89

Page 89: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

90

Page 90: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

91

Page 91: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

92

Page 92: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

93

Page 93: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

94

Page 94: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

95

Page 95: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

96

Page 96: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

97

Page 97: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

98

Page 98: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

99

Page 99: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

100

Page 100: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

101

Page 101: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

102

Page 102: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

103

Page 103: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

104

Page 104: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

105

Page 105: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

106

Page 106: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

107

Page 107: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

108

Page 108: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

109

Page 109: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

110

Page 110: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

111

Page 111: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

ARGAZKIEN AURKIBIDEAÍNDICE DE FOTOGRAFÍASPHOTOGRAPHY INDEX

AI

Page 112: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

114

1. 26/12/1998. El Sol Street.

2. 13/12/1994. Rivas Street.

3. 09/04/2004. La Naval.

4. 21/11/2000. A.H.V.

5. 17/02/2005. Pedestrian walk under the train

tracks in Urbinaga.

6. 11/09/2005. Galindo, A.H.V tunnel.

7. 07/01/2006. Las Canteras, Ellakuria cement

factory.

8. 21/01/2005. Galindo, Portland cement factory.

9. 08/09/2005. La Punta, A.H.V. fire brigade building.

10. 08/09/2005. La Punta, A.H.V. fire brigade building.

11. 01/02/2003. Las Canteras, Ellakuria cement

factory and Ballonti river.

12. 17/05/2006. Galindo, Babcock & Wilkox.

13. 17/05/2006. Galindo, Babcock & Wilkox.

14. 02/04/2006. Galindo, Babcock & Wilkox.

15. 17/05/2006. Galindo, Babcock & Wilkox.

16. 21/01/2005. Galindo, Portland cement factory.

17. 07/02/2003. Txabarri Street no. 47, Esparza

bookshop.

18. 22/03/2005. Txabarri Street no. 71.

19. 07/04/2006. Txabarri Street no. 67.

20. 16/02/2006. Rivas Street no. 6.

21. 15/11/2004. Urbinaga.

22. 10/02/2000. Rivas Street no. 23.

23. 28/09/2000. La Iberia Street no. 17, stairway interior.

1. 1998/12/26. El Sol kalea.

2. 1994/12/13. Rivas kalea.

3. 2004/04/09. La Naval.

4. 2000/11/21. A.H.V.

5. 2005/02/17. Oinezkoentzako trenbidepeko

pasabidea Urbinagan.

6. 2005/09/11. Galindo, A.H.V.ko tunela.

7. 2006/01/07. Las Canteras, Ellakuria zementu lantegia.

8. 2005/01/21. Galindo, Portland zementu lantegia.

9. 2005/09/08. La Punta, A.H.V.ko suhiltzaileen eraikina.

10. 2005/09/08. La Punta, A.H.V.ko suhiltzaileen eraikina.

11. 2003/02/01. Las Canteras, Ellakuria zementu

lantegia eta Ballonti ibaia.

12. 2006/05/17. Galindo, Babcock & Wilcox.

13. 2006/05/17. Galindo, Babcock & Wilcox.

14. 2006/04/02. Galindo, Babcock & Wilcox.

15. 2006/05/17. Galindo, Babcock & Wilcox.

16. 2005/01/21. Galindo, Portland zementu lantegia.

17. 2003/02/07. Txabarri kalea 47. zkia., Esparza libu-

rudenda.

18. 2005/03/22. Txabarri kalea 71. zkia.

19. 2006/04/07. Txabarri kalea 67. zkia.

20. 2006/02/16. Rivas kalea 6. zkia.

21. 2004/11/15. Urbinaga.

22. 2000/02/10. Rivas kalea 23. zkia.

23. 2000/09/28. La Iberia kalea 17. zkia., portale

baten barrualdea.

1. 26/12/1998. Calle El Sol.

2. 13/12/1994. Calle Rivas.

3. 09/04/2004. La Naval.

4. 21/11/2000. A.H.V.

5. 17/02/2005. Paso peatonal bajo las vías del tren

en Urbinaga.

6. 11/09/2005. Galindo, túnel de A.H.V.

7. 07/01/2006. Las Canteras, fábrica de cemento

Ellakuria.

8. 21/01/2005. Galindo, fábrica de cemento Portland.

9. 08/09/2005. La Punta, edificio de bomberos de A.H.V.

10. 08/09/2005. La Punta, edificio de bomberos de A.H.V.

11. 01/02/2003. Las Canteras, fábrica de cemento

Ellakuria y rio Ballonti.

12. 17/05/2006. Galindo, Babcock & Wilcox.

13. 17/05/2006. Galindo, Babcock & Wilcox.

14. 02/04/2006. Galindo, Babcock & Wilcox.

15. 17/05/2006. Galindo, Babcock & Wilcox.

16. 21/01/2005. Galindo, fábrica de cemento

Portland.

17. 07/02/2003. Calle Txabarri nº47, librería Esparza.

18. 22/03/2005. Calle Txabarri nº71.

19. 07/04/2006. Calle Txabarri nº67.

20. 16/02/2006. Calle Rivas nº6.

21. 15/11/2004. Urbinaga.

22. 10/02/2000. Calle Rivas nº23.

23. 28/09/2000. Calle La Iberia nº17, interior de portal.

Page 113: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

115

24. 14/09/1997. Rivas Street no. 66, stairway interior.

25. 12/02/2003. Rivas Street no. 17.

26. 12/02/2003. Los Baños Street no. 49.

27. 28/02/2000. Carranza Street, collapse of a

property.

28. 27/02/2000. Carranza Street, collapse of a

property.

29. 26/06/2005. Txabarri Street.

30. 27/02/2006. Las Llanas Street, Amezaga Cinema.

31. 29/11/2005. Rivas Street.

32. 27/10/2004. Gran Vía Street, protest by the

workers of La Naval.

33. 29/11/2005. Simondrogas.

34. 02/11/2005. La Iberia Street.

35. 04/12/2004. Park in El Sol Street.

36. 30/11/2005. Gran Vía Street nos. 66-68.

37. 12/12/2005. Rivas Street no. 54.

38. 16/02/2006. San Ignacio Street.

39. 06/03/2004. Los Baños Street nos. 45-47.

40. 11/02/2006. Avellaneda Group.

41. 26/11/2003. Alfredo Marín Street no. 6.

42. 14/10/2002. Alfredo Marín Street no. 4.

43. 22/03/2006. Amador Palma Street no. 3.

44. 30/11/2005.1 de Mayo Group.

45. 07/04/2006. La Galana.

46. 11/02/2006. Avellaneda Group.

47. 30/11/2005. Cueto.

24. 1997/09/14. Rivas kalea 66. zkia., portale baten

barrualdea.

25. 2003/02/12. Rivas kalea 17. zkia.

26. 2000/11/18. Los Baños kalea 49. zkia.

27. 2000/02/28. Carranza kalea, etxebizitza baten aurriak.

28. 2000/02/27. Carranza kalea, etxebizitza baten aurriak.

29. 2005/06/26. Txabarri kalea.

30. 2006/02/27. Las Llanas kalea, Amezaga zinema.

31. 2005/11/29. Rivas kalea.

32. 2004/10/27. Gran Vía kalea, La Naval untziolako

langileen manifestaldia.

33. 2005/11/29. Simondrogas.

34. 2005/11/02. La Iberia kalea.

35. 2004/12/04. El Sol kaleko Parkea.

36. 2005/11/30. Gran Vía kalea, 66-68. zkiak.

37. 2005/12/12. Rivas kalea, 54. zkia.

38. 2006/02/16. San Ignacio kalea

39. 2004/03/06. Los Baños kalea, 45-47. zkiak

40. 2006/02/11. Avellaneda auzunea.

41. 2003/11/26. Alfredo Marín kalea, 6. zkia.

42. 2002/10/14. Alfredo Marín kalea, 4. zkia.

43. 2006/03/22. Amador Palma kalea, 3. zkia.

44. 2005/11/30. Primero de mayo auzunea.

45. 2006/04/07. La Galana.

46. 2006/02/11. Avellaneda auzunea.

47. 2005/11/30. Cueto.

48. 2006/04/22. La Iberia kalea.

24. 14/09/1997. Calle Rivas nº66, interior de portal.

25. 12/02/2003. Calle Rivas nº17.

26. 12/02/2003. Calle Los Baños nº49.

27. 28/02/2000. Calle Carranza, hundimiento de una

vivienda.

28. 27/02/2000. Calle Carranza, hundimiento de una

vivienda.

29. 26/06/2005. Calle Txabarri.

30. 27/02/2006. Calle Las Llanas, cine Amezaga.

31. 29/11/2005. Calle Rivas.

32. 27/10/2004. Calle Gran Vía, manifestación de tra-

bajadores de La Naval.

33. 29/11/2005. Simondrogas.

34. 02/11/2005. Calle La Iberia.

35. 04/12/2004. Parque en la calle El Sol.

36. 30/11/2005. Calle Gran Vía nºs 66-68.

37. 12/12/2005. Calle Rivas nº54.

38. 16/02/2006. Calle San Ignacio.

39. 06/03/2004. Calle Los Baños nºs 45-47.

40. 11/02/2006. Grupo Avellaneda.

41. 26/11/2003. Calle Alfredo Marín nº6.

42. 14/10/2002. Calle Alfredo Marín nº4.

43. 22/03/2006. Calle Amador Palma nº3.

44. 30/11/2005. Grupo 1 de Mayo.

45. 07/04/2006. La Galana.

46. 11/02/2006. Grupo Avellaneda.

47. 30/11/2005. Cueto.

Page 114: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

116

49. 2005/02/16. El Kasko plaza, metroaren irteera.

50. 2006/02/27. Los Baños-eko parke berria.

51. 2005/12/14. Vega Nueva, metroaren bidezubia.

52. 2005/12/14. Simondrogas.

53. 2005/12/14. Las Canteras, errepide berriaren

zutabea.

54. 2001/02/01. Galindoko tren-geltokia.

55. 2003/01/26. Galindoko futbol-zelaia.

56. 2003/07/23. Ibilbidea Galindo ibaiaren aldame-

nean, Simondrogasen.

57. 2004/12/21. Rivas kalea.

58. 1998/01/20. Santurtzi-Bilbo trena Sestaon.

59. 1999/01/31. La Punta, Galindo ibaia itsasertzera

heltzen den tokian.

60. 1998/09/10. La Benedicta dartsena.

61. 1998/02/03. Camino Txikito.

62. 2004/01/20. La Anunciación auzunea.

63. 2006/02/27. García Lorca kalea, butaneroak.

64. 2001/11/19. Txabarri kalea, hiri-hondakinak

batzen.

65. 2006/02/27. Txabarri kalea, butaneroa.

66. 2002/02/04. Los Baños kalea, hiri-hondakinak

batzen.

67. 2002/11/27. Los Baños kalea 2. zkia., mertzeria.

68. 2000/03/15. Posta.

69. 2004/12/20. Gran Vía kalea, eskela.

70. 2000/10/29. La Benedicta dartsena, hilkizunak.

48. 22/04/2006. Calle La Iberia.

49. 16/02/2005. Plaza El Kasko, salida del metro.

50. 27/02/2006. Parque nuevo en Los Baños.

51. 14/12/2005. Vega Nueva, viaducto del metro.

52. 14/12/2005. Simondrogas.

53. 14/12/2005. Las Canteras, construcción de la

nueva carretera.

54. 01/02/2001. Estación de tren de Galindo.

55. 26/01/2003. Campo de futbol de Galindo.

56. 23/07/2003. Paseo junto al rio Galindo en

Simondrogas.

57. 21/12/2004. Calle Rivas.

58. 20/01/1998. Tren Santurtzi-Bilbao a su paso por

Sestao.

59. 31/01/1999. La Punta, desembocadura del rio

Galindo.

60. 10/09/1998. Dársena de La Benedicta.

61. 03/02/1998. Camino Txikito.

62. 20/01/2004. Grupo La Anunciación.

63. 27/02/2006. Calle García Lorca, el butanero.

64. 19/11/2001. Calle Txabarri, recogida manual de

basura.

65. 27/02/2006. Calle Txabarri, el butanero.

66. 04/02/2002. Calle Los Baños, recogida manual de

basura.

67. 27/11/2002. Calle Los Baños nº2, mercería.

68. 15/03/2000. Correos.

48. 22/04/2006. La Iberia Street.

49. 16/02/2005. El Kasko Square, underground exit.

50. 27/02/2006. New park in Los Baños.

51. 14/12/2005. Vega Nueva, underground viaduct.

52. 14/12/2005. Simondrogas.

53. 14/12/2005. Las Canteras, new road construction.

54. 01/02/2001. Galindo train station.

55. 26/01/2003. Galindo football ground.

56. 23/07/2003. Walkway next to Galindo river in

Simondrogas.

57. 21/12/2004. Rivas Street.

58. 20/01/1998. Santurtzi-Bilbao train passing through

Sestao.

59. 31/01/1999. La Punta, mouth of the Galindo river.

60. 10/09/1998. La Benedicta dock.

61. 03/02/1998. Camino Txikito.

62. 20/01/2004. La Anunciación Group.

63. 27/02/2006. García Lorca street, the butane gas

deliverer.

64. 19/11/2001. Txabarri Street, manual refuse

collection.

65. 27/02/2006. Txabarri Street, the butane gas

deliverer.

66. 04/02/2002. Los Baños Street, manual refuse

collection.

67. 27/11/2002. Los Baños Street no. 2, Ironmonger’s.

68. 15/03/2000. Post Office.

Page 115: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

117

69. 20/12/2004. Gran Vía Street, death notices.

70. 29/10/2000. La Benedicta dock, exequies.

71. 26/06/2001. Alameda Las Llanas, large-headed

carnival figures.

72. 23/06/2002. 25 de Diciembre Street, sanjuanada

festival.

73. 14/04/2002. Simondrogas.

74. 25/05/2003. Santa María church, Communion.

75. 16/07/1999. La Punta, El Carmen mass.

76. 25/07/2002. Gran Vía Street, Santiago celebration.

77. 28/05/2005. El Kasko Square.

78. 16/08/2002. El Kasko Square.

79. 26/06/2004. Las Llanas football ground.

80. 15/051995. Las Llanas football ground.

81. 04/02/2001. Santa Águeda Choir.

82. 11/07/2003. Small winery in Albiz.

83. 30/08/2002. El Kasko Square, Abeijón spinning

top player.

84. 01/07/2000. El Kasko Square.

85. 21/11/1996. Los Tres Concejos Square.

86. 01/05/2003. La Anunciación Group.

87. 02/03/2005. Las Llanas Sports Centre.

88. 14/03/2006. Kouros gymnasium.

89. 03/07/2005. Las Canteras, trade fair enclosure.

90. 17/04/2006. El Kasko Square.

91. 29/08/2002. El Kasko Square.

92. 16/12/2004. Los Hermanos School.

71. 2001/06/26. Las Llanas zumardia, buruhandia.

72. 2002/06/23. Veinticinco de diciembre kalea,

Sanjuan-sua.

73. 2002/04/14. Simondrogas.

74. 2003/05/25. Andra Mariren eliza, lehenengo

jaunartzeak.

75. 1999/07/16. La Punta, Meza Karmenetan.

76. 2002/07/25. Gran Vía kalea, Santiago jaia

ospatzen.

77. 2005/05/28. El Kasko plaza.

78. 2002/08/16. El Kasko plaza.

79. 2004/06/26. Las Llanas futbol-zelaia.

80. 1995/05/15. Las Llanas futbol-zelaia.

81. 2001/02/04. Santa Agueda abesten.

82. 2003/07/11. Taberna Albiz-en.

83. 2002/08/30. El Kasko plaza, Abeijón tronpalaria.

84. 2000/07/01. El Kasko plaza.

85. 1996/11/21. Hiru Kontzejuen plaza.

86. 2003/05/01. La Anunciación auzunea.

87. 2005/03/02. Las Llanas kiroldegia.

88. 2006/03/14. Kouros gimnasialekua

89. 2005/07/03. Las Canteras, barrakak.

90. 2006/04/17. El Kasko plaza.

91. 2002/08/29. El Kasko plaza.

92. 2004/12/16. Los Hermanos ikastetxea.

93. 2003/03/29. La Pela kalea (Manuel Andrés 5. zkia.),

cyberra.

69. 20/12/2004. Calle Gran Vía, esquelas.

70. 29/10/2000. Darsena de La Benedicta, exequias.

71. 26/06/2001. Alameda Las Llanas, cabezudos.

72. 23/06/2002. Calle 25 de Diciembre, sanjuanada.

73. 14/04/2002. Simondrogas.

74. 25/05/2003. Iglesia Santa María, comunión.

75. 16/07/1999. La Punta, misa de El Carmen.

76. 25/07/2002. Calle Gran Vía, celebración de

Santiago.

77. 28/05/2005. Plaza El Kasko.

78. 16/08/2002. Plaza El Kasko.

79. 26/06/2004. Campo de fútbol Las Llanas.

80. 15/051995. Campo de fútbol Las Llanas.

81. 04/02/2001. Coro de Santa Águeda.

82. 11/07/2003. Bodeguilla en Albiz.

83. 30/08/2002. Plaza El Kasko, el trompalari Abeijón.

84. 01/07/2000. Plaza El Kasko.

85. 21/11/1996. Plaza Los Tres Concejos.

86. 01/05/2003. Grupo La Anunciación.

87. 02/03/2005. Polideportivo Las Llanas.

88. 14/03/2006. Gimnasio Kouros.

89. 03/07/2005. Las Canteras, recinto ferial.

90. 17/04/2006. Plaza El Kasko.

91. 29/08/2002. Plaza El Kasko.

92. 16/12/2004. Colegio Los Hermanos.

93. 29/03/2003. Calle La Pela (Manuel Andrés nº5),

cyber.

Page 116: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

118

94. 2006/02/10. La Iberia kalea 3. zkia., tatuajeak

egiteko lekua.

95. 2006/04/22. Andra Mariren eliza.

96. 1997/07/06. El Kasko plaza, motorzaleak.

97. 2002/11/02. Hipermerkatua.

98. 2002/06/29. Hipermerkatua.

99. 2005/06/15. Metroa, El Kasko plazako irteera.

100. 2005/07/07. Metroa, El Kasko plazako irteera.

94. 10/02/2006. Calle La Iberia nº3, establecimiento

de tatuajes.

95. 22/04/2006. Iglesia Santa María.

96. 06/07/1997. Plaza El Kasko, concentración

motera.

97. 02/11/2002. Hipermercado.

98. 29/06/2002. Hipermercado.

99. 15/06/2005. Metro, salida a plaza El Kasko.

100. 07/07/2005. Metro, salida a plaza El Kasko.

93. 29/03/2003. La Pela Street (Manuel Andrés no. 5),

cyber.

94. 10/02/2006. La Iberia Street no. 3, tattoo artist’s.

95. 22/04/2006. Santa María Church.

96. 06/07/1997. El Kasko Square, motorbike meeting.

97. 02/11/2002. Hypermarket.

98. 29/06/2002. Hypermarket.

99. 15/06/2005. Underground, exit to El Kasko

square.

100. 07/07/2005. Underground, exit to El Kasko

square.

Page 117: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

52

TEKNIKA-ZEHAZTASUNAKFICHA TÉCNICATECHNICAL SHEET

TF

Page 118: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

120

BIZKAIKO BATZAR NAGUSIAK / JUNTAS GENERALES DE BIZKAIA / BISCAY GENERAL MEETINGS

Lehendakaria / Presidente / President:

Ana Madariaga Ugarte

Lehenengo Lehendakariordea / Vicepresidente Primero / First Vice President:

Joserra López-Larrinaga López

Bigarren Lehendakariordea / Vicepresidente Segundo / Second Vice President:

Melchor Gil Llanos

Lehenengo Idazkaria / Secretaria Primera / First Secretary:

Miren Nekane Alonso Santamaría

Bigarren Idazkaria / Secretaria Segunda / Second Secretary:

Inés Nerea Llanos Gómez

ERAKUSKETA / EXPOSICIÓN / EXHIBITION

Arduradunak / Comisarios / Organisers:

Javier Barrio Marro

María Victoria Antoñanzas Cristóbal

Argazkiak / Fotografías / Photography:

Iñaki Izquierdo Muxika

Laborategi lana / Trabajo de laboratorio / Laboratory Work:

Carlos Cánovas

Data / Fecha / Date:

2006.ko urriaren 19tik urtarrilaren 19ra

Del 19 de octubre al 19 de enero de 2006

From the 19th of October until the 19th of January of 2006

Page 119: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

121

KATALOGOA / CATÁLOGO / CATALOGUE:

Edizioa / Edición / Edition:

Javier Barrio Marro

María Victoria Antoñanzas Cristóbal

Testuak / Textos / Texts:

Iñaki Izquierdo Muxika, Ángel Asensio Miranda

Diseinua eta maketazioa / Diseño y maquetación / Design and layout

Lundiñarra S.L.

Argazkiak / Fotografías / Photography:

Iñaki Izquierdo Muxika

Laborategi lana / Trabajo de laboratorio / Laboratory Work:

Carlos Cánovas

Eskerronak / Agradecimientos / Thanks to:

Juantxu Rodríguez (senitartea / familia / family), Ángel Asensio Miranda, Santi Ayuso, Sestaoko Argazkilaritza Taldea / Agrupación Fotográfica de Sestao.

Itzulpenak / Traducciones / Translations:

Instituto Labayru Ikastegia; Bizkaiko Batzar Nagusietako Itzulpen-Zerbitzua/Servicio de Traducciones de las Juntas Generales de Bizkaia; EB Tradebi

Itzulpenak S.L./Biscay General Assembly Translations Service, EB Tradebi Itzulpenak S.L.

Inprimaketa / Impresión / Printing:

A. Gráficas Munguia, S.L.

D.L.: BI-2480-06

ISBN: 84-88088-82-5

Page 120: Viviendo en sestao. La Fuerza del Abandono.

s