Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköping University Linköpings universitet

gnipökrroN 47 106 nedewS ,gnipökrroN 47 106-ES

LiU-ITN-TEK-G--17/096--SE

Visuella uttryck imusikbranschen - Hur en logtyp

kan uformas för ett bandDaniel Jakobsson

2017-06.07

LiU-ITN-TEK-G--17/096--SE

Visuella uttryck imusikbranschen - Hur en logtyp

kan uformas för ett bandExamensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation

vid Tekniska högskolan vidLinköpings universitet

Daniel Jakobsson

Handledare Niklas RönnbergExaminator Jonas Lundberg

Norrköping 2017-06.07

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat förickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrättenvid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning avdokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativart.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman iden omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovanbeskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådanform eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litteräraeller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press seförlagets hemsida http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possiblereplacement - for a considerable time from the date of publication barringexceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission foranyone to read, to download, to print out single copies for your own use and touse it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other usesof the document are conditional on the consent of the copyright owner. Thepublisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to bementioned when his/her work is accessed as described above and to be protectedagainst infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Pressand its procedures for publication and for assurance of document integrity,please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/

© Daniel Jakobsson

VisuellauttryckimusikbranschenHurenlogotypkanutformasförettband

ExamensarbeteutförtiGrafiskdesignochkommunikation

vidTekniskahögskolan,Linköpingsuniversitet.

DanielJakobsson

Norrköping2017-06-07

Handledare:NiklasRönnberg

Sammanfattning

Varumärken för band i musikbranschen är varierande där vissa band har nästan kultförklarade

logotyper eller andra varumärkeselement medan andra band har nya logotyper till varje

albumsläpp. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur grafisk formgivning av bands

logotyper ser ut och genom en fallstudie av ett aktivt band hitta ett grafiskt uttryck som

överensstämmer med bandets musik, värdeord och målgruppens mentala bild. Värdeorden

och målgruppens mentala bild av bandet kommer tas fram genom en intervju med

bandmedlemmarna samt i en enkätundersökning av målgruppen. Utifrån den information som

kommer fram ska olika logotyper formges och värderas för att på bästa sätt besvara syftet av

rapporten.

Studien visar att det bästa sättet att reflektera ett bands varumärke är att fastställa värdeord

som passar på bandet och dess målgrupps bild av bandet för att sedan utforma en logotyp som

överensstämmer med dessa värdeord. Logotypen kan gynnas av att ha en abstrakt utformning

eftersom musik uppfattas olika och då kan en logotyp som enbart förmedlar en viss känsla

begränsa ett bands möjligheter att reflektera deras varumärke. Symboler och färg är två

faktorer som kan ändra uppfattningen kring hur en logotyp kan uppfattas. Det är därför viktigt

att använda sig av färger och symboler som överensstämmer med bandets värdeord och

musik. När den visuella formgivningen av logotypen överensstämmer med bandets värdeord

och musik skapas igenkännlighet och engagemang kring varumärket.

Abstract

Trademarks for bands in the music industry are varied where some bands have almost

cultured logos or other brand elements while other bands have new logos for each album

release. The purpose of this paper is to investigate how graphic design of band’s logos looks

and through a case study of an active band find a graphic expression that corresponds to the

band's music, values and the target group's mental image. The values and the target group's

mental image of the band will be developed through an interview with the band members and

in a survey of their target audience. Following the information that appears, different logos

must be formatted and valued to best answer the purpose of the report.

This study shows that the best way to reflect a band's brand is to determine the values that fit

the band and the target group's image of the band and then design a logotype that matches

these values. The logo can benefit from having an abstract design because music is perceived

differently and then a logo that only transmits a certain sense can limit a band's ability to

reflect their brand. Symbols and colors are two factors that can change the perception of how

a logo can be perceived. It is therefore important to use colors and symbols that match the

band's value words and music. Because when the visual design of the logo complies with the

band's value words and music, it creates recognition and commitment about the brand.

Inledning............................................................................................................................6

1Syfte................................................................................................................................7

1.1Forskningsfrågor....................................................................................................................7

1.2Avgränsningar.......................................................................................................................7

2Teoretisktramverk..........................................................................................................8

2.1Varumärke............................................................................................................................8

2.2Varumärkeninomföretagsbranschen....................................................................................8

2.2.1Varumärkesvärde...................................................................................................................8

2.2.2Varumärkesidentitet..............................................................................................................9

2.2.3Varumärkeselement.............................................................................................................10

2.3Varumärkeninommusikbranschen.....................................................................................10

2.3.1Varumärkesidentitetochlogotyperimusikbranschen.........................................................11

2.4MusikmixensfyraE:n...........................................................................................................11

2.5Värdeord.............................................................................................................................12

2.6Formgivningavlogotyper....................................................................................................12

2.7Designprinciper...................................................................................................................13

2.7.1Form.....................................................................................................................................13

2.7.2Kontrast................................................................................................................................13

2.7.3Varmaochkallafärger.........................................................................................................14

2.8Positioneringochkonsumentbeteende...............................................................................14

3Metod...........................................................................................................................15

3.1Förstudie.............................................................................................................................15

3.2Designprocessen..................................................................................................................15

3.3Värdering............................................................................................................................16

3.4Analys.................................................................................................................................16

4Genomförande..............................................................................................................17

4.1Förstudie.............................................................................................................................17

4.1.2Bandetsgenre......................................................................................................................18

4.1.3Bandetsvärdeordochstil.....................................................................................................18

4.1.4Målgrupp..............................................................................................................................18

4.1.5Bandetstankarkringlogotyperochgrafisktuttryck.............................................................19

4.1.6Bandetsmarknadsföring......................................................................................................21

4.2Inspirationsfas.....................................................................................................................21

4.2.1Målgruppsundersökning......................................................................................................21

4.2.2Trendboards.........................................................................................................................26

4.2.3Moodboard..........................................................................................................................28

4.3Koncept-ochundersökningsfas...........................................................................................28

4.3.1Brainstormingavkoncept....................................................................................................28

4.3.2Vidarebearbetningavkoncept1..........................................................................................29

4.3.3Vidarearbetningavkoncept2..............................................................................................30

4.4Definitionsfas......................................................................................................................32

4.5Valavlogotyper..................................................................................................................33

4.6Värderingsprocess...............................................................................................................34

4.6.1Tematiseringavvärderingsresultatet...................................................................................34

5Sammanställningochanalysavvärderingsprocessen....................................................35

5.1Värderingstabell..................................................................................................................35

5.2Motiveringartillrespondenternassvar................................................................................36

5.2.1Logotyp1.............................................................................................................................36

5.2.2Logotyp2.............................................................................................................................37

5.2.3Logotyp3.............................................................................................................................38

5.3Teman.................................................................................................................................39

6Diskussion.....................................................................................................................41

6.1Bandetvsmålgruppensförväntningar.................................................................................41

6.2.1Varumärkesvärde.................................................................................................................42

6.2.2Varumärkesidentitetochvarumärkeselement.....................................................................42

6.2.3Varumärkeninommusikbranschen.....................................................................................43

6.2.4Positioneringochkonsumentbeteende...............................................................................44

6.3Designbeslutförlogotyperna...............................................................................................44

6.4Reflektioner.........................................................................................................................45

6.5Förslagtillvidarestudier.....................................................................................................46

7Slutsats..........................................................................................................................47

Referenser........................................................................................................................48

Bilagor..............................................................................................................................50

Bilaga1–Förstudien.................................................................................................................50

Bilaga2–Målgruppsundersökning............................................................................................52

Bilaga3–Värderingsintervju.....................................................................................................53

Inledning

Företag och organisationer arbetar med marknadsföring för att nå ut med sina budskap och

informera sina kunder (Keller, Apéria & Georgson, 2012). Det är inte bara företag som

behöver marknadsföra sig visuellt utan även artister och band (Psprint.com, 2016). I nuläget

finns det mer forskning om varumärken i företagsbranschen jämfört med musikbranschen.

Går det att applicera denna forskning på musikbranschen eller bör tillvägagångsättet vara

något annat?

En koppling som finns mellan musikbranschen och företagsbranschen är att båda sänder ut ett

visuellt uttryck (Psprint.com, 2016). Det är ofta mer genomarbetat hos företag men även

många band och artister har genomarbetade varumärken med lättidentifierade logotyper och

grafiska element. Det som kan vara skillnaden mellan mer välkända och okända musiker är att

de stora banden/artisterna redan har en stark genomslagskraft eftersom deras lyssnargrupp är

stor medan de mindre banden/artisterna behöver satsa mer på marknadsföring för att utöka sin

lyssnargrupp (Bond, 2013).

Författaren av denna rapport har kommit i kontakt med bandet Morning Glory, som vill ha

hjälp med att marknadsföra sig. För att besvara syftet till rapporten ska en fallstudie göras och

Morning Glory är det fall som studeras. I nuläget har bandet en ganska liten lyssnarskara som

är geografiskt begränsad eftersom deras marknadsföring är ”word of mouth-baserad” i den

stad där bandet bildades (Bilaga 1). De har som mål att få en större lyssnarskara och på den

vägen få fler och större spelningar. Utforskning av musikbranschen, bandets målgrupp, teorier

inom området och grafisk design ska underlätta bandets marknadsföring.

Idag är det visuella uttrycket hos band generellt väldigt varierande, vissa band har ett

genomarbetat visuellt uttryck med hög igenkännlighet medan andra har en enkel ordbild på

sina bandnamn (Psprint.com, 2016). Band och artisters användning av visuella uttryck i

marknadsföringssyfte är varierande och det finns ingen tydlig metod för hur ett band ska

uttrycka sig visuellt för att nå största framgång (Bond, 2013).

Bandet har utryckt att de vill ha hjälp med hela processen att ta fram logotyp, teckensnitt och

grafiska element men denna uppsats kommer att handla om hur man skapar en logotyp som

överensstämmer med bandets musik, värdeord och målgruppens mentala bild.

1Syfte

Syftet är att hitta ett grafiskt uttryck som överensstämmer med bandet Morning Glorys musik,

värdeord och målgruppens mentala bild. Detta grafiska uttryck skall ligga till grund för en

logotyp som ska reflektera bandets varumärke och göra det mer igenkännligt.

1.1Forskningsfrågor

Hur kan ett bands varumärke visuellt reflekteras med hjälp av en logotyp eller ett grafiskt

uttryck?

Hur överensstämmer logotyp och grafiskt uttryck med ett bands värdeord?

Varför är det viktigt att ett bands grafiska uttryck överensstämmer med målgruppens mentala

bild av bandet?

1.2Avgränsningar

Rapporten avgränsas av att logotyperna och det grafiska uttrycket ska reflektera bandet i

fallstudien. Bandets genre och bandmedlemmarnas stilpreferenser begränsar eftersom

designen som tas fram måste godkännas av dem. En annan avgränsning är arbetets tidsram på

tio veckor.

2Teoretisktramverk

Det teoretiska ramverket skapar en grund av tidigare känd kunskap inom området för att

underlätta arbetsprocessen och besvara syftet. Teorin redogör för information om varumärken,

både i företagsbranschen och musikbranschen. Formgivning av logotyper och andra

designregler tas upp samt information om värdeord, positionering och konsumentbeteende.

2.1Varumärke

Ett varumärke är en uppsättning tillgångar som är kopplade till ett varumärkes namn eller

symbol, som bidrar till värdet av en produkt eller tjänst (Aaker, 1991). Dessa tillgångar kan

vara varumärkets namn, benämning, logotyp, symbol, design, eller en kombination, som ska

identifiera och särskilja företaget/organisationen som står bakom varumärket. Dessa tillgångar

kan också kallas för varumärkeselement (Keller et al, 2012).

2.2Varumärkeninomföretagsbranschen

Ett varumärke definieras ofta som ett grafiskt tecken vilket särskiljer en produkt från andra.

Uppfattningen om varumärken ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Förut var

företagets affärsidé det viktigaste medan det idag har det blivit viktigare att kunna förknippa

företagen med något visuellt (Salzer-Mörling & Strannegård, 2004).

2.2.1Varumärkesvärde

För att skapa ett starkt varumärke gäller det att stärka varumärkesvärdet. En modell som har

tagits fram för detta syfte är CBBE-modellen (customer-based brand equity). Modellen

förenar teoretiska och praktiska framsteg i förståelsen och påverkandet av

konsumentbeteende. CBBE-modellen ser på varumärkesvärde från konsumentens perspektiv

och genom vad konsumenterna har lärt, känt, sett och hört om ett varumärke skapar de sig en

uppfattning om hur starkt ett varumärke är. Utmaningen för marknadsförare blir att se till att

konsumenterna har rätt uppfattning, känslor, perception och erfarenhet om ett varumärkes

produkter, tjänster och kampanjer för att skapa ett starkt varumärkesvärde (Keller et al, 2012).

Enligt CBBE-modellen finns det fyra steg som förklarar hur man bygger eller skapar ett

varumärke. Varje steg ska bidra till att uppnå nästa steg. Stegen är följande:

1. Identifiera och associera varumärket i konsumenternas medvetande till en specifik

produktklass eller ett konsumentbehov (brand identity).

2. Etablera en helhetsbild över vad varumärket betyder för konsumenterna genom att

strategiskt sammankoppla påtagliga och icke påtagliga varumärkesassociationer med

specifika egenskaper (brand meaning).

3. Framkalla rätt kundrespons åt varumärkesidentitet och mening (brand responses).

4. Konvertera kundresponsen för att skapa en intensiv och aktiv varumärkeslojalitet

mellan kunden och företaget/organisationen (brand relationships).

Dessa fyra steg går sedan att dela in i olika kategorier:

1. Brand indentity är framträdandet (eng. salience) av ett varumärke. Det handlar om hur

djup och bred varumärkeskännedom kunden har om varumärket och hur väl

varumärket uppfyller kundens behov (Keller et al, 2012).

2. Brand meaning är prestandan och den mentala bilden av ett varumärke. Prestandan

handlar om en produkt eller tjänsts egenskaper för att uppfylla kundens behov. Det

kan bl.a. vara hur hållbar, tillförlitlig, effektiv och användbar en produkt/tjänst är.

Även utseende, design och pris har stor betydelse. Den mentala bilden handlar om hur

kunden ser en produkt på ett abstrakt plan. Det handlar mer om kundens personliga

värderingar och erfarenheter än produktens egenskaper. Det kan vara vilket

köpbeteende kunden har och i vilka situationer kunden ska använda produkten/tjänsten

(Keller et al, 2012).

3. Brand responses är omdömen och känslor kring ett varumärke. Omdömen handlar om

kundens åsikter och värderingar om varumärket, det kan vara vilka omdömen kunden

har kring varumärkets kvalitet, tillförlitlighet och överlägsenhet. Känslor handlar helt

enkelt om upplevelser kunden får kring varumärket. Det kan röra sig om att kunden

känner värme, spänning, säkerhet, socialt godkännande och självrespekt kring ett

varumärke (Keller et al, 2012).

4. Brand relationships är varumärkesresonans och är det sista steget i CBBE-modellen.

Detta steg strävar alla varumärken efter. Det innebär att kunderna är lojala, tillgivna,

engagerade och skapar en gemenskap kring varumärket. För att nå detta steg måste

alla andra steg och kategorier synkronisera med varandra (Keller et al, 2012).

Produkten brukar vara det som utgör kärnan när det gäller varumärkesvärde. Produkten måste

vara designad, tillverkad, marknadsförd, såld och levererad på ett visst sätt för att skapa ett

positivt varumärkesvärde (Keller et al, 2012). För att nå det högsta steget Brand relationships

i CBBE-modellen räcker det inte bara med att produkten är tillräckligt bra utan det gäller att

alla delar av varumärket, som till exempel design och värdeord, stämmer överens och

uppfattas av konsumenten på rätt sätt för att nå önskvärt resultat (Keller et al, 2012).

2.2.2Varumärkesidentitet

Varumärkesidentitet kompletterar varumärkesvärde och tillsammans formar de en viktig roll i

varumärkeshanteringen. Varumärkesidentitet byggs upp av varumärkeselement

(Zaichkowsky, 2010).

I en studie undersöktes hur femton olika art directors ser på varumärken och deras visuella

identitet. Författarna av studien menar att art directors definierar ett varumärkes visuella

identitet som ett helhetsintryck av hur varumärket ser ut och hur det känns, hur konsekvent

det framförs, företagets varumärkesstrategi, alla individuella varumärkeselement och hur de

används. Art directors försöker att skapa ägande visuella element som är unika och

igenkännbara specifikt för varumärket. Art directors använder också sina stilpreferenser och

känslor för att bedöma om varumärkeselementen passar för företagets varumärkesidentitet

(Phillips, McQuarrie & E. Griffin, 2014).

Ett sätt att nå ordentlig tillväxt är att erbjuda något som är så pass innovativt att varumärket

hamnar i en helt egen kategori eller subkategori, något som konkurrenterna inte har. En

undersökning som gjorts på ett hundratal fallstudier har identifierat företag som har lyckats

med detta. De beskriver att de företag som nått framgång har en slags ”måste ha-känsla”

(Aaker, 2012).

Dessa teorier säger att det är viktigt för ett varumärke att skapa visuella element som är unika

och igenkännbara specifikt för varumärket och på det sättet kan man nå framgång. Det är

tydliga mål att försöka uppnå i designarbetet.

2.2.3Varumärkeselement

Varumärkeselement är enheter som identifierar och särskiljer ett varumärke. Huvudsakligen

är varumärkeselement namn, webbadresser, logotyper, symboler, tecken, talespersoner,

slogans, jinglar, förpackningar och skyltning. Hur dessa varumärkeselement används och ser

ut avgör hur starkt ett varumärke kan bli. Kriterier att tänka på när man väljer

varumärkeselement är minnesvärdhet, meningsfullhet, gillbarhet, överföringsbarhet,

anpassningsbarhet och varumärkeselementet som går att skydda (Keller et al, 2012).

Varumärkeselement är företagsnamnet, logotyp, teckensnitt, symboler, färger, former och

även produkten i sig om den är tillräckligt unik. Dessa olika element ska bidra till att

konsumenterna ska kunna bilda sig en uppfattning om ett varumärke och för att kunna urskilja

ett specifikt varumärke från dess konkurrenter (Zaichkowsky, 2010).

Dessa teorier säger att det viktigt att skapa en logotyp eller andra varumärkeselement som har

minnesvärdhet, meningsfullhet, gillbarhet, överföringsbarhet, anpassningsbarhet och går att

skydda. Dessa kriterier blir viktiga parametrar att tänka på i designprocessen, för att skapa ett

varumärkeselement som kan bilda en positiv uppfattning hos målgruppen och kunna urskiljas

från konkurrenter.

2.3Varumärkeninommusikbranschen

Artikeln Music Marketing: A history and landscape handlar om hur marknadsföring inom

musikbranschen har ändrats över tid. Artikeln handlar om hur marknadsföring såg ut förr och

hur den ser ut idag. Det som har påverkat marknadsföringen mest är den digitala tekniken

(Ogden, Ogden, & Long, 2011).

Artikeln The artist and the brand handlar om sambandet mellan en konstnär/artist och dennes

varumärke. I artikeln studeras framgångsrika konstnärer/artister för att undersöka potentialen

med att arbeta med varumärken i konstvärlden. Slutsatsen är att framgångsrika

konstnärer/artister ska ses som brand managers, att de är aktivt engagerade med att utveckla

och marknadsföra sig själva. Artikeln beskriver att konstnärerna är företaget och konsten är

produkten (Schroeder, 2005).

Teorierna om varumärken i musikbranschen menar att en artist/band kan ses som ett företag

och konst, i detta fall musiken, kan ses som en produkt. Det gör att andra teorier framtagna för

företag och organisationer även går att applicera på denna fallstudie. Att nya framsteg inom

tekniken har ändrat marknadsföringen inom musikbranschen påverkar denna fallstudie på så

sätt att utformning av grafiska element passar in på olika digitala plattformar.

2.3.1Varumärkesidentitetochlogotyperimusikbranschen

Musik är, precis som annan vinstgivande verksamhet, en affärsverksamhet. Det är därför viktigt att som musiker förstå grunderna i marknadsföring, annars är det svårt att nå framgång i den konkurrensutsatta industrin. Banden måste också arbeta med sin visuella del av varumärket och inte enbart fokusera på att producera musik. I företagsvärlden utgörs den visuella delen av ett varumärkes av logotyp, tagline, färger, typsnitt och andra attribut som visuellt representerar en verksamhet. Samma sak gäller i musikbranschen, varje band bör utveckla en logotyp för att direkt skapa igenkänning och sätta en känsla inför publiken (Psprint.com, 2016).

Välkända logotyper och varumärken inom musikbranschen har funnits i årtionden. I samband

med den tekniska utvecklingen samt utvecklingen av vår visuella kultur behöver band arbeta

med att förmedla deras varumärke på ett visuellt plan för en enklare kommunicera med sin

målgrupp. Många band har följt med utvecklingen och arbetar med det visuella för att

förmedla sitt budskap och sin musik med omvärlden och lyssnarna. Några har lyckats bättre

att skapa engagemang och igenkänning än andra, exempelvis The XX och Imagine Dragons

(Bond, 2013).

2.4MusikmixensfyraE:n

Musikmixens fyra E:n har tagits fram för att komplettera marknadsföringsmixens fyra P:n,

pris, produkt, plats och påverkan. De har tagits fram för att skapa en position i kundernas

medvetande och för att stärka varumärken. Målet är att skapa ett känslomässigt band till

kunderna, bryta genom ”bruset” och bygga en upplevelse kring varumärket. De fyra E:na står

för emotions, engagement, experiences och exclusivity. Precis som de fyra P:na ska dessa fyra

E:n ses som ingredienser i ett recept där de måste blandas för bästa resultat (Lusensky, 2010).

Denna teori är bra att ha i åtanke under hela arbetsgången. Även om teorier som är framtagna

för företagsvärlden går att applicera på denna fallstudie är det bra att ha en teori som enbart är

för musikbranschen. Förmågan att bryta genom ”bruset” och bygga en upplevelse kring

varumärket är viktiga parametrar att ta hänsyn till i designprocessen för att uppfylla de fyra

E:na.

2.5Värdeord

För att visa och göra det enklare att reflektera ett varumärke är det vanligt att värdeord tas

fram. Värdeord brukar beskrivas som tre till fem ord som uttrycker själva kärnan och

essensen av vad ett företag/en organisation står för. Värdeord är till för att hålla ihop ett

varumärke så att det uppfattas rätt på en intern och extern nivå. Det underlättar för varumärket

att positionera sig, skapa marknadsstrategier och att expandera. I slutändan leder det till att ett

företag eller organisation får ett starkare varumärkesvärde (Keller et al, 2012).

När värdeord tas fram är det viktigt att ta reda på vad varumärket står för. Värdeorden ska på

bästa sätt förklara syftet med varumärket samt hur varumärket ska uppfattas och vilka känslor

det ska förmedla (Keller et al, 2012).

I och med värdeordens betydelse för hur ett varumärke uppfattas såväl internt som externt har

Morning Glory fått ta fram sina värdeord. Dessa kommer att presenteras senare i arbetet.

2.6Formgivningavlogotyper

En logotyp är en variation av grafiska och typografiska element som självständigt ska kunna

identifiera ett företag och tillhörande produkter. Logotyper bör vara lätta att känna igen,

familjära, framkalla en ömsesidig och positiv känsla hos målgruppen (Henderson & Cote,

1998).

Design av en logotyp är god kunskap om grafik, hantering av färger, former och

kommunikation. En logotyp måste kunna stå ensam med få grafiska element. En logotyp är

inte en symbol som ska förklara företagets affärsidé, utan det är ett varumärkeselement som

reflekterar vilka attityder och värden ett företag har. Det finns två nivåer vid framtagandet av

en logotyp, researchdelen och designprocessen. I researchdelen ska information om företaget,

marknaden, konkurrenter och målgruppen tas fram. Designprocessen handlar om att ta fram

grafiska element, färger, bilder och symboler. Om dessa två delar har genomförts väl ska det

möjliggöra skapandet av intressanta logotyper (Adîr, Adîr & Pascu, 2014).

Användandet av logotyp är lika viktigt för en artist som för ett företag. Det som skiljer dem åt

är att artister inte använder logotyper lika konsekvent som företag. En musikartist bör ha en

logotyp med en symbol för att skapa igenkännlighet och hågkomst eftersom en textlogotyp

kan ha låg särskiljnings- och igenkänningsförmåga (Hallén & Norrbom, 2016).

En abstrakt logotyp kan vara en positiv designlösning för ett band och musikartists logotyp.

En abstrakt logotyp möjliggör skapande av ny symbolik vilket kan bidra till att en logotyp kan

uppfattas på flera sätt. Det kan gynna ett band eller en musikartist eftersom deras produkt

också uppfattas olika beroende på individen som lyssnar. En abstrakt symbol i en logotyp kan

också skapa nyfikenhet genom att syfta till en inneboende mening. En föreställande symbol

kan skapa felaktiga associationer eftersom den lämnar mindre rum för tolkning. Däremot kan

en föreställande symbol vara ett snabbare sätt att kommunicera budskap och värdeord

eftersom den använder vedertagen symbolik (Hallén & Norrbom, 2016).

Dessa teorier hjälper till att skapa en bild över vad en logotyp är och hur man ska formge den.

De beskriver också hur research- och designdelen ser ut, vilket går att ta vidare till

metoddelen. Detta underlättar för både research- och designarbetet.

2.7Designprinciper

De principer och regler som benämns kan ses som subjektiva men syftet med dessa

designprinciper och regler är att de ska fungera som stöd för beslutsfattande för designarbetet

i denna rapport.

2.7.1Form

Form får inte bli ett självändamål och existera enbart för sin egen skull, utan dess främsta

uppgift är att bereda väg för budskapet genom att attrahera och orientera mottagaren. En form

attraherar genom särart och kraftfullhet. Mottagaren kan attraheras av en del av helheten, t.ex.

en stor bild eller en dominant rubrik. Mottagaren kan också attraheras av helheten eftersom

varje enskilt arrangemang skapar en helhetsupplevelse. En mottagare orienteras genom

materialet när utformningen är klar och tydlig i vilken ordning rubriker, bilder, och andra

visuella element ska avläsas (Bergström, 2012).

Öppen eller sluten form är en princip som formgivaren måste ta hänsyn till. Den öppna

formen är generös, gränslös och gör det enklare att hitta bland texter och bilder. Den slutna

formen kan uppfattas som spännande, lockande och bjuder in mottagaren på ett behagligt sätt.

Andra former som kan uppfattas spännande, annorlunda och lockande är cirkeln och triangeln

(Bergström, 2012).

2.7.2Kontrast

I visuell kommunikation går det att skapa kontrast genom att elaborera med storlek, styrka,

form, och färg. Kontrast genom storlek hör till den vanligaste och kontrasteras genom att

formgivaren placerar en liten form eller bild bredvid en stor. Styrkekontrast kan skapas med

hjälp av att ha lätta och tunna underrubriker under stora svarta rubriker. Formkontrast kan

skapas genom att låta en frilagd bild kontrastera mot en kvadratisk bild. Färgkontrast skapas

genom att låta olika färger kontrastera mot varandra, t.ex. svart och vit och

komplementfärger. Att använda sig av kontrast i formgivning är bra för att skapa en ingång i

det visuella arrangemanget och tillföra dynamik och spänning (Bergström, 2012).

2.7.3Varmaochkallafärger

Varma och kalla färger kan ibland kallas för mjuka och hårda färger, anledningen är att det

mänskliga ögat har lättare att fokusera på varma färger jämfört med kalla färger. De varma

färgerna är röd, orange och gul. De uppges vara mer impulsiva och inbjudande färger, de

associeras med värme och skapar upphetsning. Kalla färger är blå, grön och violett. De

uppges öka den mentala koncentrationen, associeras med kyla och har en lugnande effekt

(Arslan, 2011).

2.8Positioneringochkonsumentbeteende

Positionering handlar om att hitta rätt målgrupp och få dem att tänka ”rätt” tankar kring ett

varumärke. Positionering handlar också om att identifiera en position för varumärket och

klargöra för målgruppen vad varumärket står för och varför valet faller på just det framför

andra konkurrerande varumärken. Ett välpositionerat varumärke underlättar vid skapandet av

marknadsstrategier och gör det mer konkurrenskraftigt (Keller et al, 2012).

Köpbeslut kan påverkas av fyra faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. I

normalfallet kan inte marknadsförare påverka dessa faktorer, men de bör lära att känna och

förhålla sig till dem. Den kulturella faktorn kan delas in i kultur, subkultur och social

grupptillhörighet. Den sociala faktorn kan delas in i referensgrupper, familj, roller och status.

Den personliga faktorn kan delas in i ålder, stadium i livscykeln, yrke, ekonomisk situation,

livsstil, personlighet och självbild. Den psykologiska faktorn kan delas in i motivation,

perception, lärande, övertygelse och attityder (Parment, 2015).

Positionering är viktigt att ta hänsyn till i både research- och designarbetet, i researcharbetet

handlar det om ta reda på vad målgruppen tycker och tänker om bandet och deras musik för

att sedan i designdelen få det att överensstämma med deras tankar och mentala bild av

varumärket. Faktorerna som påverkar köpbeslut, speciellt den kulturella faktorn, blir viktiga

att ta hänsyn till i både research- och designarbetet.

3Metod

För att kunna besvara hur en logotyp eller ett grafiskt utryck reflekterar ett bands varumärke

är det nödvändigt att ta reda på vilka värdeord, målgrupp och musikaliskt uttryck bandet har.

Den informationen ska tas fram i en förstudie där resultaten kommer att påverka hur

designprocessen kommer att se ut. De resultat som kommer fram i designprocessen ska sedan

värderas och analyseras för att på bästa sätt kunna besvara frågeställningen.

3.1Förstudie

Det finns två nivåer av framtagandet av en logotyp, researchdelen och designprocessen (Adîr,

Adîr & Pascu, 2014). Det första steget, researchdelen, kommer att påbörjas med en förstudie

av bandet för att ta reda på deras värdeord, målgrupp och deras musikaliska uttryck. Det

kommer att ske genom en kvalitativ intervju där författaren ställer välriktade frågor som har

tagits fram i förväg. Efter intervjun ska författaren föra en diskussion med medlemmarna i

bandet för att ta reda på deras idéer kring design och visuellt uttryck. En kontinuerlig kontakt

med bandet kommer att hållas för att designlösningen ska överensstämma med bandets

värdeord, målgrupp och musikaliska uttryck.

Förutom att fastställa bandets värdeord, målgrupp och musikaliska utryck ska bandets

visioner med musiken och hur de vill använda sig av en förnyad varumärkesidentitet

kartläggas.

3.2Designprocessen

Arbetsmetoden för designprocessen har inspirerats av teorier i The Design Process vilket

behandlar de sex stegen av en designprocess (Aspelund, 2015). Stegen är: inspirationsfas,

identifikationsfas, konceptfas, undersökningsfas, definitionsfas, samt kommunikations- och

produktionsfas. Aspelunds teorier är relevanta för denna studie eftersom de syftar till att skapa

ny design. Vissa modifieringar kommer att göras för att bättre passa denna designprocess. De

faser som kommer utgöra en större del av designprocessen är identifikationsfasen

inspirationsfasen, konceptfasen, undersökningsfasen och definitionsfasen. Identifikationsfasen

kommer före inspirationsfasen eftersom identifikationsfasen handlar om att ta reda på

begränsningar och ramar genom definiering av målgrupp, trender, genre samt artistens

värdeord och önskemål - vilket sker i form av en förstudie. Kommunikations- och

produktionsfasen är inte en del av designprocessen då den anses överflödig i besvarandet av

rapportens syfte.

Under designprocessen ska det praktiska designarbetet av rapporten utföras. Designprocessen

kommer att formas utifrån den informationen som kommit fram från förstudien och teorin. En

skisseringsprocess startas för att formge designlösningar som ska besvara forskningsfrågorna.

Dessa skisser ska bidra till en klarare bild av vad bandet står för och vilka designpreferenser

de har. Designprocessen sker i samband med en analys av den litteratur som är relevant för att

kunna besvara forskningsfrågorna. Denna process kommer att fortsätta tills fullständiga

förslag på ett nytt grafiskt utryck har tagits fram.

Under designprocessen kommer en enkätundersökning att göras med personer från bandets

målgrupp. Syftet med detta är att undersöka vad målgruppen tänker om bandets musik och

vilken uppfattning målgruppen har kring hur bandets varumärke återspeglas visuellt. Frågor

angående målgruppens syn på varumärken inom musikbranschen utgör också en del av

enkäten. En sådan undersökning är relevant för att få en större förståelse för hur design

påverkar de personer som har en relation till produkten (Creswell, 2014). Undersökningen

bidrar också med inspiration eftersom målgruppens bild av bandet är något som bör

återspeglas i deras varumärkeselement (Keller et al, 2012).

3.3Värdering

I värderingsprocessen ska de förslag som kommit fram från designprocessen värderas. Det

sker med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som har kunskap inom

designbranschen. Målet med värderingen är att få åsikter från utomstående personer för att

enklare kunna bedöma och analysera designen och hur den besvarar forskningsfrågorna.

Intervjuerna kommer att innehålla relativt få frågor med öppna svar för att uppmuntra

intervjuobjektet till reflektion och resonemang (Creswell, 2014). Intervjufrågorna formas

utifrån information från Social research methods (Bryman, 2016). Viktiga kriterier från

Social research methods är att göra frågor som underlättar att besvara forskningssyftet. Detta

innefattar att använda ett språk som är förståeligt för respondenterna, inte ställa ledande

frågor, säkra respondenterna om anonymitet samt att inte låta intervjuerna bli för långa.

Intervjuerna görs enskilt med varje respondent så att de inte påverkas av de andra

respondenternas svar. Respondenterna får först en inblick i undersökningens syfte, därefter

en introduktion om bandets bakgrund och de får lyssna på bandets musik. Detta görs för att

respondenten ska få en tydlig bild av bandet och deras produkt innan de bedömer deras

varumärkeselement.

3.4Analys

I analysdelen kommer intervjuerna från värderingsprocessen sammanställas och analyseras

genom tematisering. Det görs för att se om värdeorden och bandets musik stämmer överens

med designen på logotyperna. Svaren ska också bidra till att urskilja en logotyp som bäst

besvarar forskningsfrågorna och senare utgöra bandets nya logotyp.

4Genomförande

I genomförandet redovisas och förklaras hur arbetsprocessen har sett ut och vad den har lett

fram till. Först kommer resultatet från förstudien, vilket sedan följs av

målgruppsundersökningen, konceptfas, undersökningsfas i form av skisseringsprocess, val av

logotyper och värderingsprocessen.

4.1Förstudie

Förstudien av bandet utgjordes av en intervju med bandmedlemmarna. Frågorna var öppet

ställda och utformade för att få svar på bandets bakgrund, genre, värdeord, vad de inspireras

av, deras syn på grafisk formgivning i musikbranschen, hur deras målgrupp ser ut och tankar

kring hur de vill formge sitt varumärke visuellt (se bilaga 1 för intervjufrågor). Informationen

var väsentlig för att kunna gå vidare till designprocessen.

4.1.1Bandetsbakgrund

Bandet har bildats och ombildats flera gånger och har spelat musik från olika genrer.

Bandmedlemmarna hade svårt att avgöra den exakta tidpunkten då bandet formades. Det

beror på att bandet från början enbart bestod av en duo som främst spelade covers. Under den

tiden hade de inget namn. Det var först när de började få spelningar som de kände att ett

bandnamn vore lämpligt. Bandnamnet de kom fram till var Morning Glory. De motiverade

namnvalet med att de ville ha något som gav ”good feeling” och skulle passa till musiken

(Bilaga 1).

Morning Glory började som ett folkrock/indierock/bluegrassband men har idag ändrat stil och

det är en av motiveringarna till att de vill se över sitt grafiska uttryck och sin logotyp (Bilaga

1).

De har haft olika logotyper genom åren men det är framförallt två stycken som använts mest

(se figur 1 och 2).

Logotypen i figur 1 var deras första logotyp och användes då de såg sig själva som ett

folkrock/indierock/bluegrassband. När de senare bytte genre och några bandmedlemmar

byttes ut ville de ändra sin logotyp. Framförallt ville de ha en symbol och inte bara en ordbild

på bandnamnet. Då byttes logotypen och den har de haft sedan början av 2016 (se figur 2).

Figur 1. Gammal Morning Glory logotyp 1. Figur 2. Nuvarande Morning Glory logotyp 2

4.1.2Bandetsgenre

Bandet spelar i genren pop-rock. Medlemmarna i bandet känner att de inte vill låsa sig i

någon specifik stil utan de vill ha fria tyglar. Bandet har valt genren pop-rock därför att den är

bred, vilket bidrar till att de kan vara friare i sin stil. Deras musik har mycket fokus på

melodier, stämsång och ren och tydlig ton (Bilaga 1).

4.1.3Bandetsvärdeordochstil

Bandet är mån om att deras musik ska förmedla känslor. De vill förmedla något starkt som

berör, förmedla en seriös och inspirerande känsla av styrka och hopp. De vill också skapa

musik som lämnar något åt lyssnarens fantasi, att texten och musiken kan vara något

individuellt. De vill att lyssnaren ska kunna tolka låten på sitt sätt och skapa unika känslor till

låten. Ibland är deras låtar självbiografiska men de vill inte vara övertydliga med det eftersom

det ska finnas rum för alla individer att tolka budskapet i musiken (Bilaga 1).

På frågan om värdeord svarar de: Inspirerande, styrka och hopp. Ordet inspirerande fungerar

som värdeord då det är syftet med deras musik. Styrka och hopp är värdeord i den

bemärkelsen att det visar hur bandet vill uppfattas och vilka känslor de vill förmedla (2.5).

4.1.4Målgrupp

Bandet har svårt att säga hur deras målgrupp ser ut, en anledning till det är stilbytet under det

senaste året. Förut hade bandet spelningar på olika slags tillställningar t.ex. i köpcenter, på

företagsfester, bröllop, krogspelningar och på konserter. I nuläget har dessa typer av

spelningar minskat. De säger själva att det beror på att deras nya musikstil inte passar in lika

bra på enklare tillställningar. De säger också att deras fokus den senaste tiden legat på att

spela in ny musik i studion. Att döma av publiken på de tidigare spelningarna och av bandets

följare på Facebook är deras målgrupp män och kvinnor i samma ålder som

bandmedlemmarna, det vill säga 18-24 år. De tillägger dock att publiken känns mer varierad

på spelningarna än vad den är på Facebook (se figur 3). I nuläget har bandet 738 följare på

Facebook.

Figur 3. Facebookstatistik.

4.1.5Bandetstankarkringlogotyperochgrafisktuttryck

Morning Glory tycker att band som Pink Floyd (se figur 4 och 5) och Imagine Dragons (se

figur 6 och 7) har lyckats skapa något bra med sitt grafiska uttryck. Inte enbart med logotyper

utan snarare med albumomslag. Bandet tycker om mystiken som Pink Floyd och Imagine

Dragons har skapat och att deras omslag är genomarbetade och inte bara ”svart på vitt”.

Bandet uppskattar en mer avskalad design så länge det bakomliggande konceptet är

tillräckligt bra, t.ex. omslaget för Artic Monkeys skiva AM (se figur 8).

När det gäller logotyp nämns bandet Rolling Stones logotyp, framförallt symbolen med

tungan (se figur 9). Enligt bandet skulle det ultimata målet vara att skapa en logotyp liknande

Rolling Stones, men som direkt går att koppla till Morning Glory.

På frågan om vad Morning Glory anser vara dålig logotyp- och omslagsdesign nämner de

bandet Europe som ett av flera 80- och 90-talsband med dåligt utformade logotyper och

skivomslag. De säger att de inte tycker om när det bara är en enkel logga på en färgad

bakgrund. Bandet nämner också att de tycker det är värdelöst med skivomslag där det bara är

ett foto på artisten med en gitarr i handen. De vill hellre ha något som sticker ut och ser mer

genomarbetat ut.

Gällande Morning Glorys tankar kring bandets färg upplever de att deras musik är varm och

därför skulle kunna återspeglas med hjälp av varma färger. De tycker inte att ”skral och kall

färg” som många andra rockband använder sig av passar Morning Glory. Färger som

uttrycker värme, storhet, mjukhet och lekfullhet anser de känns mer passande för sin musik.

Bandmedlemmarna har svårare att komma med ett tydligt svar gällande bandets former. De

vet inte om de kan förknippa sig med några speciella former, men kommer fram till att de

gillar trekantiga former. De är inte säkra på om trekantiga former representerar deras musik

men de skulle kunna uppskatta former som är spetsiga.

I nuläget använder sig Morning Glory av en tupp i sin logotyp (se figur 2). Anledningen till

det är att de inte ville ha sin föregående logotyp (se figur 1) med enbart en ordbild, utan

istället en logotyp med symbol. Bandets namn Morning Glory är engelsk slang för

morgonstånd och gruppmedlemmarna tyckte att en tupp kunde ses som en symbolisk

synonym till det. Dessutom är tuppen ett djur som de flesta kan relatera till. Enligt gruppen

kan en tupp uppfattas som uppkäftig men samtidigt lekfull och att det symboliserar hur

bandmedlemmarna själva är som personer.

Figur 4. Dark side of the moon. Källa: 1000logos.net Figur 5. Wish you were here. Källa: genius.com

Figur 6. Night visions. Källa: genius.com Figur 7. Smoke + Mirrors. Källa: genius.com

Figur 8. Artic Monkeys AM. Källa: Matthew Cooper Figur 9. Rolling Stones tunga. Källa: seeklogo.com

4.1.6Bandetsmarknadsföring

Morning Glory är inte okända trots att bandet vare sig har satsat på marknadsföring eller lagt

tid på att sprida sin musik. Enligt dem själva beror det på att deras musik är bra. Dessutom är

staden de är aktiva i en mindre stad vilket kan ha bidragit till att musiken har lyckats sprida

sig till många personer utan att de själva har behövt lägga tid på marknadsföring. Nu är deras

mål att sprida sig mer och till andra städer, därför tycker de att en genomarbetad logotyp

skulle hjälpa dem. De har inga direkta planer på hur de skulle vilja använda sin logotyp eller

annat grafiskt material men bandet menar att det skulle vara enklare för dem att sköta

marknadsföringen om de hade en konkret logotyp och mallar för hur de ska använda sig av

den.

4.2Inspirationsfas

Inspirationsfasen inleddes med att utforma en enkätundersökning för bandets målgrupp.

Frågorna formades efter den information som kommit från förstudien. Det var 51 personer

som deltog i enkäten. Utifrån svaren från enkätundersökningen skapades en bild av

målgruppens intryck av bandet och andra varumärken i musikbranschen. Resultatet från

undersökningen skulle visa om bandets bild av sitt varumärke överensstämde med

målgruppens. Informationen angående målgruppens tankar kring andra varumärken inom

musikbranschen fungerade som en första inspirationskälla till hur en logotyp skulle utformas

för bandet Morning Glory.

4.2.1Målgruppsundersökning

Enkäten inleddes med enkla frågor angående ålder, kön och musiksmak (Bilaga 2). I nästa del

av enkäten fick respondenterna lyssna på en låt som bandet själva hade sagt representerade

dem väl. När respondenterna lyssnat på musiken fick de besvara om värdeorden:

inspirerande, styrka och hopp stämde överens med musiken.

Svaren blev något varierande, men för värdeorden inspirerande och styrka blev det ett positivt

resultat (se figur 10). På värdeordet styrka svarade 22 % att det passar mycket bra och 41 %

att det passar bra. På värdeordet inspirerande svarade 14 % att det passar mycket bra och 43%

att det passar bra. På värdeordet hopp svarade 14 % att det passar mycket bra och 35 % att det

passar bra. De positiva enkätsvaren leder till att det fortsatta arbetet i inspirationsfasen riktas

mot att hitta inspirationskällor som är relaterade till värdeorden.

Figur 10. Tre cirkeldiagram om värdeord.

Enkäten fortsätter med frågan vilka färger respondenterna tänker på när de hör musiken. För

att underlätta för respondenterna att svara var svarsalternativen olika känslor och nyanser av

färger istället för att rada upp alla färger eller låta svarsalternativet vara öppet.

Resultatet blev varierande och det var svårt att utläsa någon specifik trend bland svaren. Det

alternativ som valdes flest gånger var Mörka färger med 20 röster och efter det kom

alternativet Varma färger med 18 röster, det är de två alternativen som sticker ut mest.

Enkätsvaren passar in på bandets bild av sig själva eftersom förstudien visade att varma färger

passade in bra på bandet. Däremot var det 12 stycken som tyckte att kalla färger passar in på

Morning Glorys musik, vilket pekar på att en viss del av målgruppen har en annan bild av

bandet än vad deras egna medlemmar har. (se figur 11).

Enkätsvaren påverkar den fortsatta inspirationsfasen på så sätt att val av färg kommer att bli

inom sektorn varma och mörka färger. Det utesluter inte experiment med andra färger, men

fokus i den inledande designprocessen kommer att vara att använda varma och mörka färger.

Figur 11. Diagram om färger.

Nästa del i undersökningen handlade om vilka former målgruppen tänkte på när de hörde

musiken. De fem olika formerna målgruppen hade att välja på var: kvadrat, cirkel, hexagon,

en blob eller en triangel. Det svarsalternativ som fick flest svar den blobliknande formen med

47 % av svaren. Triangeln fick näst mest svar med 23 % av rösterna. I förstudien nämnde

Morning Glory triangeln som den form de själva skulle förknippa sig med, något som

majoriteten av deras målgrupp inte gjorde. Däremot sa bandet i förstudien att de hade svårt att

förknippa sig med någon specifik form, vilket formen av en blob eventuellt kan återspegla då

den formen är svår att definiera. Dessa svar påverkar designprocessen på så sätt att arbetet

kring den abstrakta blobliknande formen kommer att vara i fokus. Abstrakta former är något

som i tidigare forskning har visat sig vara en bra designlösning på logotyper för musikartister

(2.6).

I nästa del av undersökningen fick respondenterna besvara vilken sinnesstämning de fick när

de lyssnade på musiken. Tanken med frågan var att respondenterna med hjälp av att beskriva

sin sinnesstämning på så vis skulle tillföra vilka värdeord de kopplar till musiken. Frågan var

öppet ställd för att inte styra respondenterna på något vis och för att låta dem tänka till och

reflektera. Nackdelen med en öppen fråga var att svaren blev varierande och därför svårare att

utläsa och hitta tydliga trender i. Om de ord och känslor som två eller fler har svarat lyfts fram

går det att utforma vissa trender. De orden är:

Glad, taggad, lugn, harmonisk, upplyftande, hoppfull, motiverande, sorglig, vemod, nostalgi

och stark.

Vissa av dessa ord hör ihop medan vissa är motsatser till varandra, t.ex. taggad och

harmonisk. Det blir ett bevis på att musiken väcker olika känslor hos olika personer, något

som bandet i förstudien nämnde som ett mål med sin musik (4.1.3). Det blir däremot svårare

att koppla dessa känslor till en specifik design. Ett alternativ kan därför vara att hitta en

designlösning som passar för de flesta känslor och värdeord för att varumärket inte ska

uppfattas som något annat än produkten (2.2.1).

Nästa del i undersökningen behandlar målgruppens syn på varumärken inom musikbranschen.

Första frågan användes för att ta reda på hur viktigt det är för respondenterna att ett bands

grafiska uttryck stämmer överens med deras musik. Där svarade 35 % att det är mycket

viktigt och 45 % att det är delvis viktigt (se figur 12). Det går att utläsa att det är viktigt att ett

bands grafiska uttryck stämmer överens med deras musik. Detta är redan känt inom

företagsvärlden, att ett företags produkt bör stämma överens med varumärkets visuella

identitet (2.2.1).

Figur 12. Cirkeldiagram om bands grafiska uttryck.

I nästa fråga fick respondenterna besvara om de tycker det är viktigt för ett band att ha en

logotyp eller grafiskt uttryck som bandet kan använda konsekvent som en enhetlig signatur på

t.ex. album, hemsida, Facebook och posters. Där svarade 49 % att det är mycket viktigt och

35 % att det är delvist viktigt. Här indikerar målgruppen att det är viktigt för ett band att ha en

logotyp som går att använda som en enhetlig signatur på t.ex. album, hemsida, Facebook och

posters. Detta resultat påverkar den fortsatta designprocessen genom att lyfta vikten av att

logotypen som ska designas måste kunna användas som en enhetlig signatur för Morning

Glorys album, hemsida, Facebook och posters (se figur 13).

Figur 13. Cirkeldiagram om konsekvent användande.

I nästa fråga fick respondenterna besvara om de tycker att användandet av logotyp och

grafiskt uttryck skiljer sig mellan musikbranschen och företagsbranschen. Där blev svaret från

respondenterna att 12 % tyckte att det skiljer sig väldigt mycket, 49 % tyckte att det skiljer sig

ganska mycket och 24 % tyckte att det skiljer sig lite grann (se figur 14). Resultatet påverkar

den fortsatta designprocessen genom att teorin för varumärken och logotypanvändning inom

företagsbranschen inte nödvändigtvis överensstämmer med hur logotypen för Morning Glory

ska designas.

Figur 14. Cirkeldiagram musikbranschen vs företagsbranschen.

I den sista frågan skulle respondenterna nämna minst två band/artister där de tycker logotyp

eller annan visuell identitet som albumomslag, hemsida och posters stärker bandet/artistens

varumärke. Denna fråga var öppet ställd där respondenten kunde svara i fri text. Detta har

bidragit till att svaren har blivit varierande och det var svårt att se trender i svaren.

Anledningen till att ha med denna fråga i enkäten var för att se vad målgruppen har för

favoriter bland logotyper i musikbranschen. Dessa band och artister kan senare undersökas för

att hitta inspiration och indikationer på vad som skapar en igenkännlig logotyp. De svar som

har nämnts av fler än en respondent kommer att undersökas mer noggrant än de som bara har

nämnts en gång. Ett exempel på det är Rolling Stones, ett band som även nämndes i

förstudien vara en logotyp som medlemmarna i Morning Glory tyckte var framgångsrik. I den

fortsatta designprocessen kommer en trendboard att skapas av de band som har nämnts i

enkätundersökningen för att få en tydligare bild över de logotyper som målgruppen tycker är

framgångsrika.

4.2.2Trendboards

I enkätundersökningen av målgruppen skulle respondenterna nämna minst två band/artister

som har en logotyp eller annan visuell identitet som albumomslag, hemsida och posters

stärker bandet/artistens varumärke. Svaren på denna fråga skulle ge en indikation på vilka

logotyper som har lyckats påverka målgruppen starkast (2.2.3). Alla svar har inte tagits med i

trendboarden, de svar som enbart har fått en röst och inte passar in på Morning Glorys genre

har sållats bort. Trendboards har delats in i två kategorier: de logotyper som använder sig av

någon slags symbol (se figur 15) och de logotyper som enbart har en ordbild (se figur 16).

Detta gjordes för att få en övergripande bild av de olika logotyperna, men också för att

Morning Glory helst ville ha en logotyp med en symbol.

De trender som går att se är att nästan alla logotyper är i svartvitt. Andra färger som används

är rött och i något fall gult. Både röd och gul uppfattas som varma färger (2.6.3) och är därför

intressanta för den fortsatta designprocessen eftersom resultat från både förstudien och

undersökningen av målgruppen visar att varma färger är något som passar till bandet.

Figur 15. Trendboard – logotyper med symbol.

Figur 16. Trendboard – logotyper utan symbol.

4.2.3Moodboard

Denna moodboard skapades för att samla idéer om formspråk och färger som överensstämmer

med informationen från förstudien och målgruppsundersökningen. Moodboarden har fungerat

som en inspirationskälla i den fortsatta designprocessen.

4.3Koncept-ochundersökningsfas

Koncept- och undersökningsfasen börjar med brainstorming av koncept för att sedan övergå

till att de mest relevanta koncepten utifrån informationen från teori, förstudie och

enkätundersökningen väljs ut. När koncepten har tagits fram ska de utvecklas med hjälp av

skissering för att testa olika alternativ på hur de ska formges (Aspelund, 2015).

4.3.1Brainstormingavkoncept

I denna del skrevs olika konceptidéer ner för att få en översikt och för att enklare kunna välja

vilka idéer som är värda att arbeta vidare med. De framtagna idéerna är baserade på

informationen som kom fram från förstudien och målgruppsundersökningen.

Konceptidéerna

• Tuppen✔

• Soluppgång✔

• Lejon

• Symbolerförstyrka

• Symbolerförhopp

• Symbolerförinspiration

• Någotabstraktmedmycketfärger

• Eld

• Träd

• InitialernaMG

De två grönmarkerade konceptidéerna är de som valdes att arbeta vidare med. Det betyder

inte att de andra idéerna glöms bort utan det kan ske synergier mellan flera koncept, t.ex. en

soluppgång tillsammans med något abstrakt med mycket färger. Störst fokus låg dock på att

arbeta vidare med koncept 1 och 2 i undersökningsfasen.

4.3.2Vidarebearbetningavkoncept1

Koncept 1 är att arbeta vidare med tuppen som bandet själva har tagit fram. En motivering till

att välja koncept 1 är för att bandet i fallstudien har en önskan om att fortsätta använda sig av

tuppen eftersom de gillar det bakomliggande konceptet. Författaren av denna rapport kan

hålla med bandet om att konceptet fungerar och fortsätter därför att arbeta vidare med det.

Den information som hittas i 4.2.3 står som viss grund för designbesluten i det fortsatta

arbetet med koncepten. Det kan hända att det väcks nya idéer under skisseringsprocessen som

inte har återspeglats i 4.2.3 och det kan leda till att vissa skisser skiljer sig från den

informationen som finns i 4.2.3.

Idéen med den kalligrafiska stilen går att hitta i 4.2.3 och utforskas i skisseringsprocessen (se

figur 17,18,19). Tanken är att den kalligrafiska stilen ska återspegla den abstrakta formen som

har fått flest svar i 4.2.1 samt stöds av teorin i 2.6.

Figur 17. Skisser på ensam tupp.

Figur 18. Skisser på tuppar i cirkel.

Figur 19. Skisser på två tuppar.

4.3.3Vidarearbetningavkoncept2

Vidarearbetning av koncept 2 handlar om att utforska konceptet med en soluppgång. Likt

tuppen är det en symbol som går att koppla till deras bandnamn, Morning Glory, solen går

upp. Detta koncept öppnar också för möjligheter att använda sig av varma färger och

abstrakta former (4.1.5) (4.2.1).

Under skisseringsprocessen har ett tema med formen triangel tillsammans med solstrålar

prövats (se figur 20, 21, 22, 23). Triangeln är en form som medlemmarna i bandet nämnde att

de tycker om (4.1.5) samt att det uppfattas som en lockande och spännande form (2.6.2).

Solstrålarna har prövats i olika uppsättningar men när solen är placerad lågt ner i triangeln

och solstrålarna riktas uppåt uppfattades det under skisseringsprocessen vara det bästa sättet

att återspegla en soluppgång.

Tanken bakom färgerna är att den dominerande färgen (orange) ska återspegla att det är en

soluppgång samt vara en varm färg. Den andra färgen används för att ge kontrast. Inför den

slutgiltiga versionen kommer flera nyanser på liknande färger att testas. Valet av teckensnitt

kan ändras inför den slutgiltiga versionen. Det teckensnitt som har använts i skisserna heter

Jaapokki. Utformningen av teckensnitten är geometriskt för att ge en liknande känsla som

symbolen.

Figur 20. Orange & blå triangel – skiss 1. Figur 21. Orange & blå triangel – skiss 2.

Figur 22. Orange & blå triangel – skiss 3. Figur 23. Orange & blå triangel – skiss 4.

Ett annat designförslag för samma konceptidé togs fram, även om konceptet var detsamma

var det viktigt att designen blev olika, eftersom det ska leda till tre varierande slutversioner

inför värderingsfasen. I denna version (se figur 24) skulle mörka färger användas eftersom det

alternativet fick flest svar i 4.2.1. I dessa skisser har en cirkelform med streck använts för att

återspegla en soluppgång. Att återspegla en soluppgång men fortfarande använda sig av

mörka färger var svårt. Lösningen blev att använda en mörk tonplatta som en del av

logotypens symbol. Detta för att cirkeln, som motsvarar solen, var gul och inte uppfattas som

en mörk färg.

I denna logotyp användes en avskalad design, något som bandet nämnde i förstudien att de

uppskattade så länge det bakomliggande konceptet var bra (4.1.5). Teckensnittet blev

Jaapokki, anledningen till det var på grund av den geometriska formen som ska passa till

solen.

Figur 24. Sol på svart ruta.

4.4Definitionsfas

Definitionsfasen är processen när skisserna justeras och väljs ut för att fungera som slutgiltiga

logotyper inför värderingsprocessen. I denna del togs besluten av författaren av denna rapport

och de motiveras på grund av författarens designbakgrund.

Arbetet med koncept 1 (4.3.2) valdes logotyperna i figur 17 och 18 bort eftersom de kunde

uppfattas som röriga och svåra att återskapa. I figur 18 testades ett visuellt uttryck med en

cirkelform runt tuppen. Det valdes bort för att det såg ut som en stämpel istället för en

bandlogotyp. I figur 19 hittades ett uttryck som författaren av denna rapport tyckte passade

bättre för bandet. Den vänstra versionen i figur 19 valdes vidare till värderingsprocessen

eftersom den kändes mindre spretig än den högra versionen. Anledningen till det ansågs vara

den vita ytan mellan symbol och bandnamn.

I arbetet av koncept 2 (4.3.3) testades en design med två olika mönster på solstrålarna i figur

20. Det valdes bort eftersom konceptet med en soluppgång inte blev tydligt och logotypen

uppfattades som spretig. I figur 21 och 22 testades två versioner med hur solstrålarna skulle se

ut, versionen i figur 21 valdes för vidarearbetning eftersom den tydligast förmedlade

konceptet med en soluppgång. I figur 23 gjordes några justeringar av figur 21 för att göra den

tydligare, mindre spretig och fungera bättre som bandets logotyp.

I figur 24 valdes ett annat visuellt uttryck för att återspegla koncept 2. I denna version satt

slutdesignen tidigt och de enda justeringarna var hur många streck i soluppgången som skulle

finnas kvar i logotypen. Den vänstra versionen valdes ut för att det inte blir en helt rund cirkel

när det nedersta strecket togs bort, detta skapade en spännande form samt att texten med

bandnamnet passade bättre in i logotypen med det nedersta strecket borttaget.

4.5Valavlogotyper

När skissarbetet, vidarearbetet av koncepten och definitionsfasen var klar hade tre olika

logotyper tagits fram. Dessa tre logotyper valdes fram på grund av att alla tre motsvarade de

krav som bandet och målgruppen ställt samt att de ansågs hålla en tillräckligt hög kvalité.

Logotyperna kommer att utvärderas i värderingsprocessen och den logotyp som får bäst

resultat kommer att skickas till bandet som ett förslag för ny logotyp. Logotyperna som togs

fram fick behålla de flesta egenskaper som de hade i skisseringsfasen, andra färger och

teckensnitt testades men de färger och teckensnitt som användes i skisseringsfasen ansågs

fungera i de slutgiltiga versionerna (se figur 25).

Logotyp1 Logotyp2 Logotyp3

Figur 25. De slutgiltiga logotyperna.

4.6Värderingsprocess

De tre logotyperna som valdes i designprocessen värderades av åtta personer med

designbakgrund. Intervjuerna var gjorda i kvalitativ och semi-strukturerad form och

respondenternas identitet hålls anonym. Först gjordes intervjufrågor som skulle ta reda på om

logotyperna stämmer överens med bandets musik och värdeord samt hur bra logotyperna

skulle fungera som logotyp för bandet. Frågorna testades på handledaren till denna rapport

innan värderingsintervjuerna startade. Innan respondenterna intervjuades skulle de lyssna på

två låtar gjorda av Morning Glory. Detta för att kunna besvara frågor om gruppens värdeord

och för att kunna avgöra om logotyperna passar till låtarna.

Respondenternas svar kommer att analyseras för att se vad i designen som gör att

respondenterna konnoterar logotyperna till vissa egenskaper. De egenskaper som har

utforskats kommer från svaren i målgruppsundersökningen (4.2.1) och förstudien (4.1),

frågorna har också utformats för att undersöka de kriterier en logotyp bör uppfylla (2.2.3)

(2.6). De egenskaper som nämndes var värme, glädje, mjukhet, lekfullhet, mörker, sorg och

inspirerande. Kriterierna från teorin var att undersöka logotypernas minnesvärdhet,

engagemang och gillbarhet.

Intervjuerna började med några kontrollfrågor om respondenten och dess syn på bandets

musik och värdeord, sedan fick respondenten se logotyperna och bedöma dem (Bilaga 3).

Intervjuerna tog cirka 15-20 minuter och spelades in. Det fördes även anteckningar under

intervjuerna. Respondenterna fick gott om tid att resonera och frågorna var öppna för att

undvika ledande frågor (Bryman, 2016). Respondenterna fick frågor där de skulle välja vilken

logotyp de tyckte bäst svarade på frågan. De fick också rangordna logotyperna för att se

vilken som var deras favorit rent designmässigt och berätta vilken de tyckte passade bäst som

logotyp till bandet.

4.6.1Tematiseringavvärderingsresultatet

Intervjuerna sammanställdes för att se om det gick att se några specifika teman. Svaren sattes

sedan in i en tabell för att enklare se teman och läsa ut ett resultat (5.1). Svaren i tabellen visar

vilka logotyper som motsvarar vissa teman och känslor samt vilken logotyp respondenterna

tyckte bäst om och vilken de tyckte passade bäst som logotyp för bandet Morning Glory.

Motiveringarna för respondenternas val syns inte i tabellen utan kommer att redovisas

tydligare i analysdelen (5.2).

5Sammanställningochanalysavvärderingsprocessen

Denna del visar resultaten från värderingsprocessen samt redovisar respondenternas

resonemang och tankar kring logotyperna. Respondenternas val kommer att redovisas i en

tabell och deras motiveringar i löpande text. För att se vilka frågor som ställdes under

intervjuerna se Bilaga 3. Logotyperna analyserades av respondenterna i värderingsprocessen

och deras analys kommer att redovisas i kapitel 5.2. En tematisering av respondenternas svar

och analys ska presenteras för att tydligare visa olika teman och trender och hur logotyperna

skapar dem. Logotyperna kommer refereras till olika nummer som angavs i Val av logotyper

(4.5), se figur 25 för att identifiera logotyp och respektive nummer.

5.1Värderingstabell

5.2Motiveringartillrespondenternassvar

Varje logotyp redovisas var för sig och får en sammanfattad beskrivning av vad som har sagts

om varje logotyp från värderingsintervjuerna. Respondenternas svar kommer att analyseras

för att se vad i designen som gör att respondenterna konnoterar logotyperna till vissa

egenskaper.

5.2.1Logotyp1

Logotyp 1 nämndes av fyra respondenter vara den logotyp som utstrålade mest värme och

glädje. Den runda formen av en sol tillsammans med den ljusgula färgen tyckte

respondenterna var den största faktorn till att logotyp 1 utstrålade mest värme och glädje.

Respondenterna sa att solen och formen uppfattades som lugnande, därav kopplingen till

värme och glädje.

Logotyp 1 nämndes av två respondenter vara den logotyp som de tyckte passade bäst på

egenskaperna mjukhet och lekfullhet. Respondenterna sa att de var kluvna till om de tyckte

logotyp 1 passade bäst på ordet lekfullhet men de tyckte att logotyp 1 utstrålade mest mjukhet.

Anledningen till det var den runda och lugna formen.

Logotyp 1 nämndes av två respondenter vara den logotyp som de tyckte utstrålade mest

mörker och sorg. Anledningen till det var att de tyckte att logotyp 1 såg ut som en solnedgång

och därför kopplade den till mörker och sorg. Respondenterna sa också att det beror på att det

var mycket svart i logotypen vilket var ytterligare en anledning till varför de förknippade den

till mörker och sorg.

Två av respondenterna tyckte att logotyp 1 var mest engagerande och inspirerande.

Anledningen var att de tyckte att logotypen öppnade för egen tolkning, att man inte direkt såg

att det var en sol och hav. Det tyckte respondenterna var en smart lösning som engagerade

och inspirerade. Respondenterna tillägger att de tyckte logotyp 1 passade bäst till musiken

och att det var därför de tyckte den var mest engagerande och inspirerande.

I frågan om vilken logotyp som hade mest minnesvärdhet var det två respondenter som

nämnde logotyp 1. Anledningen var att logotyp 1 stack ut mer i bandets genre tillsammans

med att helhetsintrycket skapade minnesvärdhet hos respondenterna. En respondent

motiverade valet genom att logotyp 1 hade en enkel, tydlig, geometrisk och symmetrisk

design som var tilltalande och nämnde att det gjorde logotypen lättare att komma ihåg.

Logotyp 1 var den populäraste av alla logotyper när respondenterna fick rangordna enbart

efter design. Det var sex av åtta respondenter som svarade att logotyp 1 var deras favorit.

Respondenterna hade svårt att säga exakt vad det var som gjorde att de tyckte logotyp 1 var

bäst, de sa att helhetsintrycket av den geometriska runda formen av solen tillsammans med

färg och teckensnitt gjorde att de fattade mest tyckte för den.

I frågan om vilken logotyp som passade bäst till Morning Glory svarade fyra av åtta

respondenter logotyp 1. Några motiverade valet med att de ansåg att logotyp 1 passade bäst

överens med värdeorden som de svarade på i kontrollfrågorna. De flesta sa att eftersom

logotyp 1 stämde bra överens med musiken och såg bra ut gjorde att de valde den som bästa

logotypalternativ till bandet.

5.2.2Logotyp2

Ingen av respondenterna svarade att logotyp 2 utstrålade mest värme och glädje. En av

respondenterna nämnde att det kunde bero på att logotyp 2 var den enda som inte hade någon

färg utan var helt i svart.

Fyra av respondenterna svarade att logotyp 2 utstrålade mest mjukhet och lekfullhet.

Anledningen var att respondenterna tyckte att penseldragen och den illustrativa formen var

mjuk och lekfull eftersom de andra logotyperna kunde uppfattas som lite statiska. De nämnde

även att kopplingen mellan namnet Morning Glory och tuppar uppfattades som lekfullt.

Respondenterna påpekade dock att bristen på färg kan bidra till att de andra logotyperna

uppfattas som mjukare och mer lekfulla.

Sex stycken av respondenterna svarade att logotyp 2 utstrålade mest mörker och sorg.

Anledningen var att logotyp 2 var helt i svart, tupparna omsluter bandnamnet och några ansåg

att tupparna såg smått aggressiva och allvarsamma ut och relaterade därför logotypen till

mörker och sorg. Formen på penseldragen uppfattade några som hård och tuff och

tillsammans med det stencilliknande teckensnittet bidrog det till mer mörker än i de andra

logotyperna. Några nämner även att de nedåtriktade penseldragen uppfattades som sorgliga.

Tre av respondenterna tyckte att logotyp 2 var mest engagerande och inspirerande.

Anledningen var främst att de uppfattade den som mest unik. De hade sett liknande versioner

av de andra logotyperna medan logotyp 2 uppfattades som något nytt, därav blev

respondenterna inspirerade och engagerade. Respondenterna uttryckte även att logotyp 2 kan

användas till fler saker inom marknadsföring, t.ex. på albumomslag och posters.

Respondenterna nämnde också att de tyckte logotyp 2 passade bäst till musiken, därav blev

logotypen mer engagerande och inspirerande.

Logotypen som respondenterna tyckte var mest minnesvärd var logotyp 2 eftersom den fick

fem röster. Anledningen var att de tyckte den var mer unik och att användningen av tuppar

som symbol var annorlunda och skapade minnesvärdhet.

När respondenterna enbart skulle bedöma designen på logotyperna hade två personer logotyp

2 som favorit. Anledningen var att respondenterna tyckte formspråket med penseldragen

gjorde logotypen attraktiv samt att de tyckte symbolen med tupparna var mer särskiljande än

en soluppgång. Det var däremot fyra stycken som tyckte logotyp 2 passade bäst som logotyp

till Morning Glory. Likt logotyp 1 motiverade respondenterna valet av logotyp 2 på grund av

att de tyckte den stämde bäst överens med deras musik och värdeord. Vissa sa att den lite mer

ruffa stilen i logotypen passade bra till musiken medan några nämnde att logotypen stämde

överens med lugn och hoppfull musik. Stilen med penseldragen kändes alternativ, något som

några respondenter tyckte stämde överens med musiken.

5.2.3Logotyp3

Fyra av respondenterna tyckte att logotyp 3 utstrålade mest värme och glädje. Anledningen

var att den varma orangea färgen tog stor plats och kändes upplyftande samt att det gick att

associera logotypen med en sol. Några nämnde att de tyckte logotyp 3 mer såg ut som en

soluppgång om de jämförde den med logotyp 1 och att de relaterade soluppgången med värme

och glädje. Många jämförde den med logotyp 1 och sa att eftersom det inte var någon svart

färg i logotyp 3 uppfattades den ha mer värme och glädje.

Tre stycken av respondenterna nämnde att logotyp 3 var den logotyp som utstrålade mest

mjukhet och lekfullhet. Anledningen var de ljusa färgerna och de geometriska formerna.

Någon nämnde att de olika stora bitarna som skapades av solstrålarna kan uppfattas som

lekfulla eftersom de inte var exakt lika stora. En respondent nämnde att logotyp 3 uppfattades

som mer lekfull än mjuk och valde därför enbart logotyp 3 under kategorin lekfull.

Respondenten motiverade sitt val med att säga att de spretiga solstrålarna i triangeln

tillsammans med färgerna gjorde den lekfull. Det nämndes också att det faktum att den var

lekfull kan få den att uppfattas som stökig och spretig.

Det var ingen av respondenterna som tyckte att logotyp 3 utstrålade mest mörker och sorg,

anledningen var att många kopplade den till värme och glädje istället.

Tre stycken av respondenterna tyckte att logotyp 3 var den mest engagerande och

inspirerande logotypen. Det nämndes återigen att färgen var en faktor tillsammans med att

logotypen associerades till en soluppgång vilket ledde till att den uppfattades som

engagerande och inspirerande. En respondent nämnde att det var mer som hände i logotyp 3

och beskrev det som att det såg ut som en explosion inne i triangeln. En person sa att det var

mer action i logotyp 3 och det var anledningen till att respondenten valde logotyp 3 som mest

engagerande och inspirerande.

En av respondenterna tyckte att logotyp 3 var mest minnesvärd. Personen motiverade sitt val

för logotyp 3 genom att säga att den har enkla och minnesvärda former och att den var lite

mer speciell än de andra två logotyperna. Personen sa att solstrålarna inne i triangeln var

speciella och minnesvärda. Respondenten sa att hen velade mellan logotyp 1 och 3 men valde

bort logotyp 1 för att den uppfattades som för enkel och därför inte lika minnesvärd.

Ingen av respondenterna valde logotyp 3 som sin favorit eller som den logotyp som skulle

passa bäst till bandet. Det faktum att den inte valdes som favorit berodde enligt

respondenterna på att de andra logotyperna var bättre. De hade svårt att säga varför, några

nämnde att logotyp 3 kändes spretig och var otydlig. Anledningen till varför de inte tyckte

logotyp 3 passade till bandet var för att de inte tyckte den stämde överens med musiken. De

flesta av respondenterna tyckte den uppfattades alldeles för glad för att passa in på Morning

Glorys musik samt att de inte uppfattade den som en bandlogotyp. Det ansågs att den mer såg

ut som en logotyp för ett charterbolag, seglarskola, något med bergsprängning eller en

logotyp för något kristet.

5.3Teman

Temat som gick att utläsa när det gäller vilken logotyp som hade mest värme och glädje var

att det antingen var logotyp 1 eller 3 eftersom båda fick lika många röster. Faktorn som gjorde

att dessa logotyper utstrålade mest värme och glädje var att de gick att associera med solen

samt att färgerna i dessa logotyper gick att koppla med värme och glädje.

Logotypen som uppfattades mest mjuk och lekfull var logotyp 2, det var dock inte med stora

marginaler. Vad som utstrålade mjukhet och lekfullhet verkade inte vara självklart för

respondenterna. Vissa motiverade sina val av logotyp 2 på grund av de lekfulla, mjuka och

illustrativa penseldragen medan vissa sa att logotyp 1 och 3 uppfattades som mer mjuk och

lekfull på grund av de geometriska formerna och sin färg. Det visade sig att respondenternas

individuella tankar skiljde sig åt och att de hade olika uppfattningar om vad de uppfattar som

mjukt och lekfullt.

Ett tydligt tema var att logotyp 2 utstrålade mest mörker och sorg eftersom den fick sex av

åtta svar. Det som gjorde att den logotypen kopplades till mörker och sorg var att den är helt i

svart. Vissa såg tupparna som aggressiva och allvarsamma och relaterade därför logotypen till

mörker och sorg. Formen på penseldragen uppfattade några som hårda och tuffa och det

tillsammans med det stencilliknande teckensnittet bidrog till mer mörker än de andra

logotyperna. Respondenterna som angav att logotyp 1 utstrålade mest mörker och sorg gjorde

det med anledning av att den var svart och gick att associera till en solnedgång.

Vilken av logotyperna som var mest engagerande och inspirerande var svårare att urskilja.

Logotyp 1 fick två svar, logotyp 2 fick tre svar och logotyp 3 fick tre svar. Den trend som

gick att se var att flera av respondenterna gjorde konnotationen att logotypen de tyckte

överensstämde bäst med musiken var den logotyp de tyckte var mest engagerande och

inspirerande. Ett annat tema som gick att utläsa var att när en logotyp uppfattades som unik

och uppmanar till egen tolkning bidrog det till engagemang och inspiration. En respondent

nämnde att när det händer mycket i en logotyp stimuleras mottagaren och blir engagerad och

inspirerad.

Den logotyp som blev mest minnesvärd var logotyp 2 eftersom den fick fem svar.

Anledningen till varför den blev mest minnesvärd verkade vara för att den var mest unik. Att

använda unika symboler, i det här fallet tuppar, verkar skapa minnesvärdhet. Det nämndes

också av respondenterna att när en logotyp var enkel och tydlig blev den lättare att komma

ihåg.

Logotypen som var populärast rent designmässigt blev logotyp 1. Vad som däremot gjorde

den populärast varierar blad respondenterna. De sade att helhetsintrycket från logotyp 1

kändes bättre än de andras. Respondenterna som nämnde logotyp 2 som sin favorit sade att

det berodde på den illustrativa stilen tillsammans med unika symboler, tupparna. När

respondenterna skulle nämna den logotyp som de ansåg passa bäst till bandet var det jämnt

mellan logotyp 1 och 2. Det som gjorde att några ändrade sig från sin favorit rent

designmässigt var för att de tyckte logotyp 2 passade bättre in på Morning Glorys musik. Den

trend som gick att se var att de som uppfattade musiken som hårdare och kopplade musiken

till styrka eller inspirerande oftast valde logotyp 2, medan de som tyckte musiken var lugnare

och kopplade den till hoppfullhet valde logotyp 1. Det som gick att utläsa från

respondenternas svar var att relationen mellan logotyp och musik var avgörande för vilken

logotyp de tyckte passade bäst till bandet.

6Diskussion

Resultatet av sammanställningen och analysen av värderingsprocessen (5) står som grund i

diskussionsdelen. Resultatet ska diskuteras och undersökas för att se hur väl det besvarar

forskningsfrågorna. Det ska även undersökas om resultatet kan kopplas till teorikapitlet.

Diskussionen kommer behandla de förväntningar bandet nämnde i förstudien, målgruppens

förväntningar från målgruppsundersökningen samt kopplingen till de teorier som finns inom

ämnet. Diskussionen tar också upp reflektioner kring arbetet i sin helhet och förslag till vidare

studier.

6.1Bandetvsmålgruppensförväntningar

I förstudien (4.1.3) angav bandet att de vill att deras musik ska väcka känslor. De vill

förmedla känslor som berör, inspirerande känslor om styrka och hopp. På frågan om värdeord

svarade de inspirerande, styrka och hopp. De nämnde också att de vill skapa musik som

lämnar något åt lyssnarens fantasi, att lyssnaren ska kunna tolka låten på sitt sätt och skapa

unika känslor till låten. Värdeorden testades i målgruppsundersökningen (4.2.1) för att se om

målgruppen tyckte att värdeorden passade till bandets musik. Majoriteten tyckte att

inspirerande och styrka passade bra medan nästan hälften tyckte hopp stämde överens med

deras musik (4.2.1). För att inte utesluta målgruppens åsikter om andra värdeord än hopp,

inspirerande och styrka fick målgruppen svara på om de fick några andra känslor när de

hörde musiken, vilket räknas som Morning Glorys produkt (2.3). Målgruppen nämnde då

värdeord som glad, taggad, lugn, harmonisk, upplyftande, hoppfull, motiverande, sorglig,

vemod, nostalgi och stark. Många av dessa känslor stämmer inte överens med de värdeord

som bandet nämnde i förstudien (4.1.3) men eftersom det är viktigt att målgruppen har rätt

tankar kring ett varumärke var det viktigt att ha målgruppens värdeord i åtanke under

designprocessen (2.8).

Bandets tankar kring färg och musik var att musiken kan återspeglas i varma färger. Bandet

nämnde också att färger som uttrycker värme, storhet, mjukhet och lekfullhet passar dem

(4.1.5). Bandet sade att de uppskattar triangelformen, dock var medlemmarna i bandet osäkra

om trekantiga former kunde återspeglas i musiken (4.1.5). Detta undersöktes i

målgruppsundersökningen samt i värderingsprocessen. Målgruppens svar om färg var

varierande men den nyans av färg som fick flest svar var mörka färger (4.2.1). Här skiljde sig

målgruppen och bandets syn på färger även om många från målgruppen svarade varma färger.

Detta är något som togs med i designprocessen och därför varierade färgvalet i de tre

logotyper som valdes till värderingen (4.4). Målgruppens svar om former visade att den

största andelen tyckte musiken återspeglades i en abstrakt ”blobliknande” form, den näst

största delen tyckte formen triangel återspeglades bäst i deras musik (4.2.1). Eftersom bandet

inte var säkra på vilken form musiken återspeglas i, och att många från

målgruppsundersökningen svarade triangel visar att bandet och målgruppens syn på

formspråk överensstämmer till viss del.

6.2Arbetsprocessenochlogotypernaskopplingtillteorin

Uppfattningen av varumärken ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Det beror på att

det förut var företagets affärsidé som var viktigast, medan det idag har blivit viktigare att

företagen kan förknippas med något visuellt (2.2). Teorin visar att arbetet med denna rapport

har relevans eftersom det underlättar för bandet i fallstudien att uttrycka deras varumärke på

fler sätt än enbart genom musiken.

6.2.1Varumärkesvärde

För att skapa starkt varumärkesvärde behöver marknadsförare se till att konsumenterna har

rätt uppfattning, känslor, perception och erfarenhet om ett varumärkes produkter, tjänster och

kampanjer (2.2.1). Produkten brukar vara det som utgör kärnan när det gäller

varumärkesvärde. Produkten måste vara designad, tillverkad, marknadsförd, såld och

levererad på ett visst sätt för att skapa ett positivt varumärkesvärde (2.2.1). För att nå det

högsta steget Brand relationships i CBBE-modellen räcker det inte bara med att produkten är

tillräckligt bra. Det gäller att alla delar av varumärket, t.ex. dess design och värdeord,

uppfattas på rätt sätt av konsumenten för att nå hela vägen (2.2.1).

Teorin om varumärkesvärde har bidragit till upplägget av denna rapport, att det var viktigt att

ta fram värdeord för bandet och se om dessa överensstämde med målgruppens syn på bandets

varumärke och musik (2.5). Teorin är framtagen för att appliceras på företag och

organisationer, med utgångspunkt ur artikeln The artist and the brand (2.3) vilken förklarar

att artister kan uppfattas som företag och att deras konst är deras produkt, kan därmed teorin

appliceras även på denna fallstudie. Teorin säger att det är produkten som är kärnan i

varumärkesvärdet, men eftersom bandet står för musiken och denna rapport handlar om den

visuella delen av bandets varumärke har det inte gått att påverka produkten. Arbetet har

istället varit att se till att det visuella överensstämmer med produkten och varumärket.

Steget som varumärken vill nå är Brand relationships (2.2.1), något som är tydligt inom

musikbranschen där uttrycket fans kan användas för att beskriva en trogen del av målgruppen.

Det har därför varit viktigt att försöka uppnå alla stegen i CBBE-modellen (2.2.1). Det svåra

var att produkten, bandets musik, spelar den avgörande rollen för att nå alla steg och den

visuella aspekten av varumärkesvärdet enbart finns där som hjälpmedel. Författaren av denna

rapport hoppas att bandet med hjälp av en ny logotyp lättare kan nå Brand relationships. I

nuläget finns det säkert några i målgruppen som nått den nivån men framtida mål kan att vara

att se till att fler personer uppnår Brand relationships.

6.2.2Varumärkesidentitetochvarumärkeselement

Viktiga kriterier i skapandet av varumärkeselement, som t.ex. logotyp, är att de ska vara

minnesvärda, meningsfulla och att de ska gå att tycka om (2.2.3). Dessa faktorer har tagits till

hänsyn under designprocessen och värderingsprocessen. Under designprocessen var ett av

målen att alla logotyper skulle vara meningsfulla och stämma överens med bandets musik. I

värderingsprocessen frågades respondenterna om vilka logotyper de tyckte var mest

minnesvärda, vilken de gillade bäst och vilken de tyckte passade bäst till bandet Morning

Glory. Ifall logotypen skulle väljas utefter dessa parametrar skulle antingen logotyp 1 eller 2

vara det bästa valet eftersom de fick bäst resultat i värderingsprocessen.

Varumärkesidentitet handlar ofta om att skapa något unikt eller innovativt som leder till att

företaget eller organisationen sticker ut på marknaden och uppfattas som något bättre än

konkurrenterna (2.2.2). Att uppnå detta var något att sträva efter i design- och

arbetsprocessen. I värderingen och analysen av logotyperna var det en betydande process att

försöka urskilja vilken logotyp som uppfyllde dessa faktorer bäst. Det var logotyp 1 och 2

som fick bäst resultat, dock nämndes logotyp 2 som mest unik jämfört med de två andra

logotyperna. Det var däremot viktigt att ha i åtanke att respondenternas svar i

värderingsprocessen kan ha påverkats av sina stilpreferenser och om fler personer hade

deltagit under värderingsintervjuerna hade resultatet kunnat sett annorlunda ut.

6.2.3Varumärkeninommusikbranschen

Marknadsföring inom musikbranschen har ändrats mycket i modern tid där den största

påverkande faktorn har varit de nya framstegen inom tekniken (2.3). En motivering till att

bandet velat skaffa en ny logotyp var att de ville bli bättre inom marknadsföring och enklare

sprida sin musik (4.1.6). För att nå fram till konsumenterna och skapa ett känslomässigt band

gäller det att bryta genom ”bruset” och bygga en upplevelse kring varumärket (2.4). En guide

för att genomföra detta var musikmixens fyra E:n, emotions (känslor), engagement

(engagemang), experiences (upplevelse) och exclusivity (exklusivitet) (2.4).

Att skapa känslor med musiken var något av bandets drivkrafter (4.1.3) och har från början

varit en del av arbets- och designprocessen. I målgruppsundersökningen fick deltagarna svara

på vilka känslor musiken väckte hos dem (4.2.1).

Under värderingsintervjuerna ställdes frågan om vilken logotyp som passar bäst till bandet.

De flesta resonerade att det var viktigt att logotypen gav samma känsla som musiken och det

var den största faktorn till varför de valde en specifik logotyp. Resultatet blev att lika många

valde logotyp 1 som 2 (5.3). Det visar att både musiken och logotyperna uppfattas olika.

I en av frågorna under värderingsintervjuerna skulle respondenterna svara på vilken logotyp

som var mest engagerande och inspirerande. Respondenterna tyckte att alla logotyper var

engagerande och inspirerande men logotyp 2 och 3 blev de som fick flest svar (5.3). Det visar

att engagemang återspeglades i logotyperna.

Upplevelse var något som var svårare att mäta samt att exklusivitet var något som inte

prioriterades i arbets- och designprocessen. Upplevelse handlar om att se eller höra något,

därför låg fokus i designprocessen på att upplevelsen av logotyperna och musiken skulle

överensstämma. Exklusivitet var något som bandet inte kände att de behövdes kopplas till, de

vill skapa musik som passar alla människor (Bilaga 1), därför påverkade den faktorn inte

designarbetet.

6.2.4Positioneringochkonsumentbeteende

Att målgruppen skulle tänka ”rätt” tankar kring bandets varumärke togs hänsyn till under

arbets- och designprocessen (2.8). I analysen av värderingsintervjuerna har fokus legat på att

ta reda på vilken logotyp som bäst överensstämde med musiken. Däremot har inte

logotyperna jämförts med andra band i samma genre utan fokus har legat på att skapa en

logotyp som passar Morning Glorys varumärke. De kulturella, sociala, personliga och

psykologiska faktorer som nämns i (2.8) har spelat roll i arbets- och designprocessen men

eftersom det finns svårigheter för en marknadsförare att påverka dessa faktorer har författaren

av denna rapport mest förhållit sig till dem, sett över bandets målgrupp och vilka faktorer som

stämmer in på dem.

6.3Designbeslutförlogotyperna

Teorin låg som grund för själva arbets- och designprocessen i det praktiska designarbetet var

förstudien och målgruppsanalysen viktiga informations- och inspirationskällor. Det var viktigt

att skapa en logotyp som både bandet och målgruppen kände överensstämde med Morning

Glorys varumärke.

Designreglerna om form, kontrast och färg som nämns i 2.7 har använts i det praktiska

designarbetet genom att alla logotypers form ska attrahera mottagaren genom särart och

kraftfullhet. I logotyp 1 används den slutna formen av den svarta rektangeln för att skapa

spänning. I logotyp 1 och 3 används cirklar och trianglar för att dessa ska uppfattas som

spännande och lockande (2.7). Kontrast används i alla logotyper, i logotyp 1 var det färg- och

formkontrast mellan den svarta rektangeln och gula cirkeln. I logotyp 2 var det färgkontrast

med det svarta mot vit bakgrund och i logotyp 3 var det färgkontrast i och med den orangea

och blåa färgen och formkontrast med hjälp av solstrålarna i triangeln.

Användningen av en symbol i logotypen skapar igenkännlighet och minnesvärdhet (2.6). Det

var något som applicerades på alla logotyper i arbetet. I logotyp 1 i form av en sol, i logotyp 2

i form av tuppar och i logotyp 3 i form av en sol i en triangel. En abstrakt formgivning av

logotyper kan också vara en positiv designlösning för musikartister och band. Då lämnas

logotypen öppen för tolkning och det kan gynna ett band i och med att deras produkt kan

uppfattas olika beroende på lyssnaren (2.6). Detta verkar ha visat sig bättre på logotyp 1 och 2

eftersom de fick bättre resultat i värderingsprocessen medan logotyp 3 inte reflekterar

Morning Glorys musik.

6.4Reflektioner

En av svårigheterna i arbetet med denna rapport var att hitta relevant teori som handlar om

varumärken för band i musikbranschen. Teorier om varumärken i företagsbranschen finns det

många av och i flera fall kändes de relevanta även för denna studie. Även om några källor

inom musikbranschen hittades skulle fler teorier om varumärken för band varit en tillgång för

denna rapport.

I målgruppsundersökningen (4.2.1) svarade respondenterna att användandet av logotyper och

grafiskt uttryck inom musikbranschen skiljer sig från företagsbranschen, medan i teorin finns

det en artikel som hävdar motsatsen (2.3). I detta arbete har denna information inte varit

avgörande. När teorin inom företagsbranschen har känts relevant för detta arbete har den

använts, undantagsfallen har varit om informationen från förstudien och

målgruppsundersökningen har känts mer relevanta. Under designprocessen har informationen

från målgruppsundersökningen varit mest avgörande för de designbeslut som tagits.

Om fler personer hade deltagit i värderingsprocessen hade resultatet kunnat se annorlunda ut.

Intervjuerna har mest visat tendenser kring vilka logotyper som utstrålar vissa egenskaper. Ett

större antal medverkande hade också kunnat visa ett annat resultatet angående vilken logotyp

som passar bäst för Morning Glory. Det hade också varit positivt om personerna som

intervjuades under värderingsprocessen hade haft en mer varierande bakgrund för att på så vis

få in mer varierande åsikter under värderingsprocessen. Respondenterna som intervjuades

tillhörde bandets målgrupp och alla hade en designbakgrund. Detta var två egenskaper som

var passande för värderingsprocessen men eftersom alla respondenter hade liknande bakgrund

kan det ha bidragit till att svaren inte blev tillräckligt varierade.

Om tidsperioden hade varit länge än 10 veckor hade designprocessen och

värderingsprocessen kunnat gjorts på ett annorlunda sätt. I denna rapport har logotyperna

enbart värderats av utomstående en gång. Om det hade funnits mer tid hade fler logotyper

kunnat tas fram och efter den utomstående värderingsprocessen hade längre tid kunnat ägnats

åt justeringar och förbättringar.

Bandet i fallstudien begränsade studien på så vis att logotyperna skulle passa på bandets

värdeord och genre. Ifall studien varit mer generell eller om det hade varit ett annat slags band

skulle designprocessen och slutsatsen med största sannolikhet sett annorlunda ut.

Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet med denna rapport har fungerat bra. Syftet och

forskningsfrågorna har varit intressanta att undersöka, metoden har fungerat väl för att

besvara forskningsfrågorna och undersöka syftet. Det teoretiska ramverket har fungerat som

hjälpmedel för att undersöka bandets varumärke och teorin har varit motivationsgrundande

för designbeslut. Upplägget med att ha en förstudie, designprocess, värderingsprocess och

analys har visats sig vara en arbetsprocess som fungerat väl och har varit enkel att följa.

Användningen av designkunniga personer i värderingsprocessen har varit en metod som gav

bra resultat, samt att inte behöva bedöma sin egen design och få andra personers åsikter har

känts som en nyckel för att kunna komma fram till en trovärdig slutsats.

6.5Förslagtillvidarestudier

En studie med fokus på att undersöka band och musikartisters varumärken ur en mer generell

synvinkel istället för att enbart fokusera på ett band hade varit ett intressant tillvägagångssätt

för vidare studier. Det var svårt att avgöra om den slutsats som beskrivs i denna rapport går att

applicera på alla band i musikbranschen och ett förslag till vidare studier är att testa teorin på

andra band/artister.

Ytterligare ett förslag till vidare studier är att undersöka betydelsen med en genomarbetad

logotyp och grafiskt uttryck för ett redan välkänt band. Idag finns det band som enbart har en

enkel ordbild som logotyp, t.ex. bandet Mumford and Sons (se figur 26). Det hade varit

intressant att se om en mer unik och minnesvärd logotyp hade kunnat skapa starkare

marknadsföring och lojalare konsumenter för t.ex ett band som Mumford and Sons.

Figur 26. Mumford and Sons logotyp.

Källa: fontmeme.com

7Slutsats

För att skapa en logotyp som stämmer överens med ett bands musik, värdeord och

målgruppens mentala bild är det viktigt att ta reda på bandets och målgruppens åsikter kring

vad musiken reflekterar. Ifall logotypen lyckas återspegla åsikterna förstärks bandets

varumärke och blir mer igenkännligt.

För att på bästa sätt reflektera ett bands värdeord kan en logotyp gynnas av att ha en abstrakt

utformning eftersom musiken uppfattas olika beroende på individen. Därför kan en logotyp

som enbart förmedlar en viss känsla begränsa ett bands möjligheter att reflektera sitt

varumärke.

En logotyp reflekterar ett bands värdeord genom ett helhetsintryck av form, färg, teckensnitt

och användandet av symboler. Symboler och färg är två faktorer som kan ändra uppfattningen

kring hur en logotyp uppfattas. Det är därför viktigt att använda sig av färger och symboler

som överensstämmer med bandets värdeord och musik. När den visuella formgivningen av

logotypen överensstämmer med bandets värdeord och musik skapas igenkännlighet och

engagemang kring varumärket.

De logotyper som besvarade syftet bäst var logotyp 1 och logotyp 2. På grund av att

logotyperna fick likvärdiga resultat efter värderingen och analysen blev det två logotyper som

visar ett grafiskt uttryck vilket överensstämmer med Morning Glorys musik, värdeord och

målgruppens mentala bild av bandet.

Logotyp1 Logotyp2

Referenser

Artiklar

Aaker, D 2012, 'Win the Brand Relevance Battle and then Build Competitor Barriers',

California Management Review, 54, 2, pp. 43-57.

Adîr, V, Adîr, G, & Pascu, N 2014, 'How to Design a Logo', Procedia - Social And

Behavioral Sciences, 122, 2nd World Conference on Design, Arts and Education (DAE-

2013), pp. 140-144.

Arslan, T 2011, 'Varma och kalla färger som stöd för karaktärsdesignprocessen. : En studie

inom Concept Art för datorspel', Networked Digital Library of Theses & Dissertations.

Hallén, E, & Norrbom, S 2016, 'The consequences of a logotype - How a logotype can be

designed for a musician', Networked Digital Library of Theses & Dissertations.

Henderson, P, & Cote, J 1998, 'Guidelines for Selecting or Modifying Logos', Journal of

Marketing, 2, p. 14.

Ogden, J, Ogden, D, & Long, K 2011, 'Music marketing: A history and landscape', Journal Of

Retailing And Consumer Services, 18, 2, p. 120-125.

Paharia, N, Avery, J, & Keinan, A 2014, 'Positioning Brands Against Large Competitors to

Increase Sales', Journal Of Marketing Research (JMR), 51, 6, pp. 647-656.

Phillips, B, McQuarrie, E, & Griffin, W 2014, 'The face of the brand: How art directors

understand visual brand identity', Journal Of Advertising, 43, 4, p. 318-332.

Salzer-Mörling, M, & Strannegård, L 2004, 'Silence of the brands', European Journal Of

Marketing, 38, 1-2, pp. 224-238.

Schroeder, J 2005, 'The artist and the brand', European Journal Of Marketing, 39, 11-12, pp.

1291- 1305.

Zaichkowsky, J 2010, 'Strategies for distinctive brands', Journal Of Brand Management, 17,

8, p. 548- 560.

Böcker

Aaker, DA 1991, Managing Brand Equity : Capitalizing On The Value Of A Brand Name,

n.p.: New York : Free Press ; Toronto : Maxwell Macmillan Canada ; New York : Maxwell

Macmillan International, cop. 1991.

Aspelund, K 2015, The Design Process, n.p.: New York : Fairchild Books, 2015.

Bergström, B 2012, Effektiv Visuell Kommunikation : Om Nyheter, Reklam Och Profilering I

Vår Visuella Kultur, n.p.: Stockholm : Carlsson, 2012.

Bryman, A 2016, Social Research Methods, n.p.: Oxford : Oxford University Press, 2016.

Creswell, JW 2014, Research Design : Qualitative, Quantitative, And Mixed Methods

Approaches, n.p.: Los Angeles, Calif. : SAGE, cop. 2014.

Keller, K, Apéria, T, & Georgson, M 2012, Strategic Brand Management : A European

Perspective, n.p.: Harlow, England : New York : Financial Times/Prentice Hall, cop. 2012.

Lusensky, J 2010, Sounds Like Branding : Hur Varumärken Blev De Nya Skivbolagen (Och

Konsumenter Blev Till Fans), n.p.: Stockholm : Norstedts, 2010.

Parment, A 2015, Marknadsföring, n.p.: Lund : Studentlitteratur, 2015.

Elektroniskakällor

Bond, B. (2013). Music Branding – Importance of Modern Visual Brand . Tillgänglig:

http://blog.moodmedia.com/visual-branding-musicians/ [2017-05-15]

Psprint.com (2016). Musician Marketing: Branding - Resources . Tillgänglig:

https://www.psprint.com/resources/musician-marketing-branding/ [2017-05-15]

Bilagor

Bilaga1–Förstudien

Denna del handlade om att att ta reda på bandets värdeord, målgrupp och deras musikaliska uttryck

genom en kvalitativ intervju. Det gick till genom att författaren av rapporten tog fram välriktade

intervjufrågor. För att sedan kontakta bandet via Skype och hålla i intervjun. Intervjun tog ungefär 1,5

timme och alla medlemmar i bandet var delaktiga. De flesta svaren på intervjun skrev författaren ner

under intervjutiden. Några svar fick bandet fylla i efteråt eftersom de villa tänka genom några frågor.

Därför är några svar skriva med olika pronomen.

Frågorna utformades för att ta reda på bandets värdeord, målgrupp och deras musikaliska uttryck samt

för att passa in till frågeställningen; Hur skapar man en logotyp eller grafiskt utryck som genom det

visuella reflekterar ett bands varumärke?

Intervju

Skulle ni kunna berätta historien bakom ert bandnamn? Vart kommer det ifrån och varför valde ni

just det? Fanns det några andra alternativ?

De ville ha lite good feeling till namnet, det var inte så vidare noga uttänkt. De kom på namnet precis

när de startat upp bandet för att de behövde heta något på spelningarna. De tänkte lite på att det

skulle passa musiken, men just nu är de nöjda och de tycker att det ser snyggt ut och låter bra i

munnen.

Hur skulle ni beskriva er musik och vilken genre tillhör ni?

Genre är Pop-rock, de känner att de inte vill låsa sig vid någon specifik stil. Men eftersom pop-rock är

så pass brett känner de ändå att de har fri tyglar. De har mycket fokus på tydliga melodier och att

stämsång är centralt i deras musik. De är ute efter ren ton i deras låtar. De spelar rock men det rena i

musiken gör att de blir mer åt pop hållet. De anser att de är mångsidiga och varierande.

Vilka färger skulle kunna representera er och eran musik?

Varm musik, kanske blir varm färg. De är inte något skralt och kallt som mycket annan rock. De säger

varmt, stort, mjukt, lekfullhet, flera färger. Naturfärger.

Vilka artister/band inspireras ni av rent musikmässigt? Låtskrivare, tonsättare, osv.

De lyssnar mycket på gammal musik, men de följer trender så de lyssnar även på ny musik och

inspireras av det. De är inte imponerade av housemusiken, mer inspirerade av band som skapar från

riktiga instrument, som Artic monkeys, Imagine dragons, Muse, Yes och Oasis. De lyssnar på mycket

varierande musik. De plockar go-bitar från olika artister och av det skapar något eget.

Angående vad de inspireras av:

Det viktiga att förstå här är att det inte är något specifikt i sig, utan vi precis som det står ovan

hämtar go-bitar från all sorters musik och genres för att skapa något eget.

Nämn några artister eller band vars visuella identitet (logotyp, grafiska element, affischer,

skivomslag) som ni tycker om? Varför?

Imagine dragons och Pink Floyd. De gillar mystiken med deras skivomslag. Det ska inte vara svart på

vitt. De kan även gilla enkelheten om konceptet bakom är tillräckligt bra.

Kan ni säga något band eller företag vars visuella identitet ni inte tycker om eller som ni tycker är

misslyckat? Varför?

De tycker 80 och 90-talsband är rätt dåligt generellt, de tycker de inte ser genomtänkt ut. De nämner

europé, och andra hårdrocksband som har dåliga omslag. De gillar inte att det bara ska vara enkel

logga på något färgad bakgrund. De vill ha något som sticker ut. De tycker det är värdelöst med

artister som bara har ett foto på sig själv med en gitarr. Det vill att saker och ting ska se bra och

genomarbetade ut.

Varför valde ni den logotyp ni har nu/haft tidigare? Hur såg tankarna bakom den ut?

Just nu har de tuppen, ett alldagligt föremål. De ville ha en symbol, och inte bara en text med morning

glory.

Angående tuppen:

Vi ville ha ett alldagligt föremål, som skulle kännas ganska självklart mot namnet, men ändå

representera lite vilka vi är. EN tupp är något som alla kan se vad det är som blir lätt att fastna hos

folk, sedan är det en synonym till rooster-cock (morgonståndet), tuppen i sig agerar i sitt esse på

morgonen. Därefter är tuppen både lite uppkäftig och samtidigt lekfull, (lite av vad vi är kanske??). I

och med att det är en simpel/alldaglig ”figur” kan den användas i flera olika sammanhang och

skepnader, vilket är är oerhört praktiskt.

Vilka känslor vill ni att er musik och varumärke ska förmedla?

De är mån om att deras musik ska förmedla känslor. De vill kunna förmedla något starkt som berör,

de använder sig av stora och pampiga refränger. De vill förmedla en seriös känsla, stryka och hopp.

De vill också skapa något som lämnar åt fantasin, att det kan vara något individuellt, de vill inte sätta

orden i munnen på lyssnaren utan låta han eller hon tolka låten på sitt sätt och att skapa sina egna

unika känslor till låten. De kan vara självbiografiskt men de vill inte vara övertydliga med det. Det ska

finnas rum för alla individer att tolka budskapet om musiken på sitt sätt.

Vilka är er målgrupp? Demografiskt/slags personer? Vilka brukar boka er?

Nu är det mest konsert/krogspelningar som gäller, ofta senare på kvällen. Det har ändrats sen

tidigare, förut när de spelade mer folkrock kunde de ställa upp på spelningar på de flesta

tillställningarna men när de ändrat stilen fungerar inte det längre. De har svårt att säga exakt vilken

deras målgrupp, just nu tycker de att den är varierande och deras mål är att musiken ska kunna

fungera hos de flesta och kunna väcka olika känslor hos olika personer.

Hur vill ni använda er nya grafiska identitet? Hur marknadsför ni er idag?

Det är mest word of mouth, de har testat att göra reklam på facebook när de släppt vissa singlar.

Vad tycker ni är det viktigaste med er musik? Kan vara att sprida ett budskap, ha roligt, utvecklas,

pengar, bli kända osv. Vad är det som driver er?

Just nu är det kunna göra det omöjliga, känslan att motbevisa alla. De tror verkligen på sin musik och

tycker de är duktiga. De tror att om de får rätt spridning och har lite tur kan de bli stora. De vill få en

större lyssnarskara. De har väldigt roligt när de skapar och spelar musik, annars skulle de inte hålla

på. De gillar verkligen att skapa musik, de vill inte hålla på med covers osv.

Har ni några särskilda tankar angående angående designen eller något annat som ni vill tillägga

till mig?

Nej, inte som de kan komma på just nu.

Resultat

Resultatet från intervjun gav en tydligare bild av bandets värdeord, målgrupp och deras musikaliska

uttryck. Svaren från denna förstudie påverkade forskningsplanen på det sätt att författaren fick en

tydligare bild av bandet och utan den hade det varit svårt att veta hur de nästa stegen i metoddelen

skulle se ut. Det gav även författaren en bredare bild över vad för slags litteratur som kan behövas

analyseras under arbetet. Det viktigaste med denna förstudie var att få en tydligare bandets värdeord,

målgrupp och deras musikaliska uttryck för att kunna fortsätta med designprocessen. Utan

informationen från förstudien hade det varit svårt att kunna motivera designen.

Bilaga2–Målgruppsundersökning

Ålder?

Kön?

Vilken typ av musik brukar du lyssna på?

Frågor relaterade till bandets musik

Tycker du att värdeordet "hopp" passar överens med deras musik?

Tycker du att värdeordet "inspirerande" passar överens med deras musik?

Tycker du att värdeordet "styrka" passar överens med deras musik?

Tänker du på några specifika färger när du hör musiken?

Vilken av dessa former tycker du stämmer bäst överens med den känslan du får när du hör musiken?

Beskriv kort din sinnesstämning när du hör musiken

Tycker du det är viktigt att ett bands grafiska uttryck stämmer överens med deras musik?

Tycker du att det är viktigt för ett band att ha en logotyp eller grafiskt uttryck som de kan använda

konsekvent som en enhetlig signatur på t.ex. album, hemsida, Facebook och posters?

Hur tycker du att användandet av logotyp och grafiskt uttryck skiljer sig mellan musikbranschen och

företagsbranschen?

Kan du nämna minst två band/artister där du tycker logotyp eller annan visuell identitet som

albumomslag, hemsida och posters stärker deras varumärke?

Bilaga3–Värderingsintervju

Skulle du säga att du är en musikintresserad person?

Vilken slags musik lyssnar du på?

Vilket område inom grafisk formgivning och marknadsföring är du mest intresserad av och känner att

du har mest kompetens?

Har du lyssnat på någon av deras låtar? Om inte, spela upp.

Vad är din direkta känsla när du hör musiken?

Tycker du att värdeordet hopp passar överens med deras musik? Låt dem resonera, fråga varför.

Tycker du att värdeordet inspirerande passar överens med deras musik? Låt dem resonera, fråga

varför.

Tycker du att värdeordet styrka passar överens med deras musik? Låt dem resonera, fråga varför. Sen

rangordna på en skala 1-3

Visa logotyperna

Fråga 1: Vilken av dessa logotyper tycker du utstrålar mest värme och glädje? Varför?

Fråga 2: Vilken av dessa logotyper tycker du utstrålar mest mjukhet och lekfullhet? Varför?

Fråga 3: Vilken av dessa logotyper tycker du utstrålar mest mörker och sorg? Varför?

Fråga 4: Vilken av dessa logotyper tycker du är mest engagerande och inspirerande? Varför?

Fråga 5: Vilken av dessa logotyper tror du har mest minnesvärdhet, alltså igenkännlighetsfaktor?

Varför?

Skulle du kunna rangordna dina favoriter bland logotyperna? Och sedan nämna vilken du tycker bäst

stämmer överens med musiken?

Finns det något i logotyperna du skulle vilja ändra eller har synpunkter om? Färg, teckensnitt eller

form?