Utvärdering av Samhällskontraktet€¦ · Sofia Avdeitchikova...

Utvärdering av Samhällskontraktet Mars 2017

2

Utvärdering av Samhällskontraktet

Februari 2017

Kontaktperson Sofia Avdeitchikova

[email protected] +46 (0) 730 55 00 16

Framsida Mälaren, Pixabay 2017

Om Oxford Research Knowledge for a better society

Oxford Research är specialister på analyser, utvärderingar och strategier med fokus på välfärds-,

näringslivs- och regional utveckling.

Oxford Research genomför skräddarsydda analyser, resultat-, process-, och effektutvärderingar för

departement, myndigheter, stiftelser samt privata och civila organisationer. Vi ger också råd om

strategiutveckling, faciliterar utvecklingsprocesser och förmedlar våra resultat genom föreläsningar och seminarier. Vi kombinerar akademisk forskning,

strategisk förståelse och god kommunikation – på det sättet skapar vi ett användarorienterat resultat som kan

göra skillnad.

Oxford Research grundades 1995 och har verksamhet i Danmark, Norge, Sverige och Finland. Oxford

Research är en del av Oxford Group.

Oxford Research AB Norrlandsgatan 11 103 93, Stockholm

Sverige (+46) 08 24 07 00

[email protected] www.oxfordresearch.se

mailto:[email protected]

http://www.oxfordresearch.se/

3

Innehåll

1. Inledning 6

1.1 Om utvärderingen 6

1.2 Om denna rapport 6

2. Samhällskontraktets uppbyggnad och historik 7

3. Analysramverk för utvärderingen 9

3.1 Avgränsningar 10

3.2 Analysramverkets potentiella begränsningar 11

4. Resultat och effekter av Samhällskontraktet – en övergripande bedömning 12

4.1 Resultat och effekter hos MDH 12

4.2 Resultat och effekter hos de offentliga organisationerna 17

4.3 Effekter i regionen 22

5. Fallstudier av fem projekt 26

5.1 Introduktion till fallstudier 26

5.2 Fallstudie 1: FÖRäldraSTöd (FÖRST) 27

5.3 Fallstudie 2: Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål? (Stadieövergångar) 32

5.4 Fallstudie 3: Stadsdelsanalys 38

5.5 Fallstudie 4: VÄLKOM 43

5.6 Fallstudie 5: Robotkattprojektet 51

5.7 En reflektion över samverkan i projektets olika faser 56

6. Slutsatser och rekommendationer 58

6.1 Slutsatser 58

6.2 Rekommendationer 60

7. Källförteckning 62

Bilaga 1. Publikationslista 64

Bilaga 2. Metod och data 71

1. Utvärderingsprocessen 71

2. Datakällor 72

2.1 Beskrivning av intervjudata 72

2.2 Beskrivning av enkätdata 74

2.3 Beskrivning av registerdata 77

2.4 Beskrivning av dokumentdata 78

4

Figurer

Figur 1. Överblick över Samhällskontraktet och dess prioriterade områden ........................................... 7 Figur 2. Utfall för Samhällskontraktets prioriterade områden 2014–2016 ............................................... 8 Figur 3. Effektlogik för Samhällskontraktet .................................................................................................. 9 Figur 4. Har forskningen i projektet/en bidragit till att utveckla din undervisning på MDH? n=60 . 13 Figur 5. Resulterade projektet/en i ytterligare samverkan med kommun och/eller landsting utanför Samhällskontraktet? n=52 .............................................................................................................................. 14 Figur 6. Möjliggjorde projektet/en att ni kunde finansiera anställning av någon ny forskningspersonal? n=53 .................................................................................................................................................................. 16 Figur 7. Hur upplevs kompetensen hos personer med examen från MDH idag jämfört med för sju år sedan? n=257 ................................................................................................................................................... 17 Figur 8. MDH:s betydelse för de offentliga verksamheternas kompetensförsörjning .......................... 18 Figur 9. Det har blivit enklare för min verksamhet att hitta personal under de senaste 7 åren. n=260 ............................................................................................................................................................................ 19 Figur 10. Det har blivit enklare för min verksamhet att hitta personal under de senaste 7 åren. n=260 ............................................................................................................................................................................ 20 Figur 11. Inom vilka yrkesgrupper skulle du bedöma att din verksamhet har lättast respektive svårast att hitta kompetent personal? n=256 ........................................................................................................... 20 Figur 12. Min verksamhet får in fler ansökningar om anställning från examinerade från MDH nu än för 7 år sedan ................................................................................................................................................... 21 Figur 13. Min verksamhet får in fler ansökningar om anställning från examinerade från MDH nu än för 7 år sedan ................................................................................................................................................... 22 Figur 14. Andel av befolkningen (16–74 år) som har tre år eller mer av eftergymnasial utbildning 2009–2015 ................................................................................................................................................................... 23 Figur 15. Antal sökande till Förskoleprogrammet på MDH höstterminerna 2012–2016 .................... 24 Figur 16. Antal sökande till Specialpedagogprogrammet på MDH höstterminerna 2011–2016......... 24 Figur 17. Antal sökande till Socionomprogrammet på MDH höstterminerna 2011–2016 .................. 24 Figur 18. Antal sökande till Sjuksköterskeprogrammet på MDH höstterminerna 2011–2016 ........... 25 Figur 19. Överblick över fallstudieprojekt per prioriterat område ........................................................... 26 Figur 20. Hur relevant var innehållet i konferensen för din verksamhet? n=13 .................................... 33 Figur 21. Tog du med sig någon ny kunskap från konferensen som skulle kunna användas för att utveckla din verksamhet? n=13 ..................................................................................................................... 33 Figur 22. Har du fört vidare kunskap från konferensen till andra personer i din verksamhet? n=13 34 Figur 23. Har du initierat eller medverkat i något utvecklingsarbete inom din verksamhet baserat på kunskap från konferensen? n=13 ................................................................................................................. 34 Figur 24. Hur relevant var innehållet i konferensen för din verksamhet? n=19 .................................... 46 Figur 25. Tog du med dig någon ny kunskap från konferensen som skulle kunna användas för att utveckla din verksamhet? n=19 ..................................................................................................................... 46 Figur 26. Har du initierat eller medverkat i något utvecklingsarbete inom din verksamhet baserat på kunskap från konferensen? n=18 ................................................................................................................. 47 Figur 27. Har du fört vidare kunskap från konferensen till andra personer i din verksamhet? n=18 47

5

Tabeller

Tabell 1. Projektöversikt - FÖRST ............................................................................................................... 27 Tabell 2. Måluppfyllelse - FÖRST ................................................................................................................ 31 Tabell 3. Projektöversikt - Stadieövergångar ............................................................................................... 32 Tabell 4. Måluppfyllelse – Stadieövergångar ............................................................................................... 37 Tabell 5. Projektöversikt - Stadsdelsanalys .................................................................................................. 38 Tabell 6. Måluppfyllelse – Stadsdelsanalys................................................................................................... 42 Tabell 7. Projektöversikt – VÄLKOM......................................................................................................... 43 Tabell 8. Måluppfyllelse – VÄLKOM .......................................................................................................... 50 Tabell 9. Projektöversikt – Robotkattprojektet .......................................................................................... 51 Tabell 10. Måluppfyllelse – Robotkattprojektet .......................................................................................... 55 Tabell 11. Utvärderingsprocessen ................................................................................................................. 71 Tabell 12. Datakällor ....................................................................................................................................... 72 Tabell 13. Intervjurespondenter .................................................................................................................... 72 Tabell 14. Enkätdata ....................................................................................................................................... 74 Tabell 15. Registerdata .................................................................................................................................... 78

6

1. Inledning

1.1 OM UTVÄRDERINGEN

Oxford Research fick under hösten 2016 i uppdrag att utvärdera Samhällskontraktet. Samhällskontraktet är ett samverkansavtal mellan Mälardalens Högskola (MDH), Västerås stad, Eskilstuna kommun, Landstinget i Sörmland och Landstinget i Västmanland, som syftar till att bidra till utveckling i Mälardalsregionen genom forsknings- och utvecklingsprojekt som möter den offentliga sektorns behov. Utvärderingen genomfördes under november 2016 – mars 2017 och avrapporteras i denna rapport. Utvärderingen gäller perioden från uppstart till sista december 20161. Senioranalytikern Sofia Avdeitchikova på Oxford Research har varit ansvarig för utvärderingen.

Utvärderingen behandlar följande frågor:

1. Hur kan nyttan med Samhällskontraktet utvärderas systematiskt? (se kapitel 3) 2. Vilka resultat och effekter har Samhällskontraktet genererat hittills? (se kapitel 4 och 5) 3. Vilka lärdomar kan dras för att hjälpa utveckla Samhällskontraktet framåt? (se kapitel 6)

Utvärderingen har enligt etablerade internationella riktlinjer utgått från ett analysramverk2. Utifrån Samhällskontraktets förarbeten och styrdokument3, samt i dialog med genomförandeorganisationen har ett ramverk återskapats som tydliggör de centrala målsättningarna utifrån de olika samverkanspartners perspektiv och specificerar den logiska effektkedjan för hur de önskvärda effekterna ska genereras. Ramverket har sedan legat till grund för insamling och analys av data.

Metodologiskt har utvärderingen utgått från ett flertal datakällor. Utgångpunkten har varit att alla grupper som är involverade i genomförandet på samverkansprojekten ska bidra med sina perspektiv. En sammanställning av datakällor som använts i utvärderingen presenteras i Bilaga 2.

1.2 OM DENNA RAPPORT

Denna rapport presenterar resultat från utvärderingen. Målgrupper för rapporten är främst tjänstemän och politiker inom samverkansparterna inom Samhällskontraktet.

Rapporten har följande innehåll. I kapitel 2 ges en kort beskrivning av Samhällskontraktets uppbyggnad och historik. I kapitel 3 presenteras analysramverket som används för att bedöma resultat och effekter av satsningen. I kapitel 4 presenteras en övergripande bedömning av Samhällskontraktets resultat och dess effekter hos samverkansparterna och i regionen. I kapitel 5 presenteras fallstudier av fem av samverkansprojekten med en diskussion av måluppfyllelse av varje projekt. I kapitel 6 avslutar vi med att presentera utvärderingens slutsatser och rekommendationer.

1 Om inget annat anges. 2 Logical Framwork enligt EU-kommissionens terminologi. 3 ”Samhällskontraktet: en formaliserad samverkansplattform”, ”Avtal om Samhällskontraktet”, ”Samhällskontraktet – kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt”

7

2. Samhällskontraktets uppbyggnad och historik

Mot bakgrund av behovet att stärka högskolan och kompetensförsörjningen till offentlig sektor i västra Mälardalen, genomfördes 2008 en förstudie om ett spetssamverkanscentrum i regionen.4 2009 ledde förstudien till Samhällskontraktet – ett samverkansavtal mellan MDH, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Dessa tre aktörer var de involverade parterna i Samhällskontraktet under den första avtalsperioden, vilken pågick från 2009 till och med 2013. Under det första året av avtalsperioden 2014–2017 anslöt sig även Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland till arbetet. Samhällskontraktet är sedan starten 2009 inrättat som en centrumbildning vid MDH, vilken är knuten till sektionen för kommunikation och externa relationer på MDH.

De övergripande målen för Samhällskontraktet är:

1. Höja kompetensnivån i regionen 2. Stärka forskning och utbildning vid MDH 3. Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor 4. Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor

Samhällskontraktet består av sex prioriterade områden, vilka utgörs av två kompetenscentra, två samverkansområden och två utvecklingsområden. Dessa sex prioriterade områden finns illustrerade i Figur 1 nedan.

Figur 1. Överblick över Samhällskontraktet och dess prioriterade områden

Källa: Samhällskontraktets kommunikationsmaterial

De två kompetenscentrana är Mälardalens kompetenscentra för Hälsa och Välfärd (MKHV) och Mälardalens kompetenscentra för Lärande (MKL). De två samverkansområdena är Hållbar samhällsutveckling (HSU) och Framtidens arbetsliv och de två utvecklingsområdena är Hälsoteknik och Innovationer i offentlig sektor5.

4 http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.23964!/Menu/general/column-content/attachment/skforstudie.pdf 5 Ingår inte i utvärderingen

Samhällskontraktet

Kompetenscentra

Mälardalens Kompetens-

centra för Hälsa och Välfärd

(MKHV)

Mälardalens Kompetenscentr

a för Lärande (MKL)

Samverkansområden

Hållbar samhälls-utveckling (HSU)

Framtidens arbetsliv

Utvecklingsområden

Hälsoteknik Innovationer i

offentlig sektor

8

Kompetenscentrana MKHV och MKL är en del av MDH:s ordinarie verksamhet, och inom ramen för dessa centra finansierar Samhällskontraktet projekt som är tänkta att gynna både högskolan och offentlig verksamhet. MKHV och MKL är knutna till varsin akademi vid MDH; Akademin för hälsa, vård och välfärd respektive Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. MKHV startade sin verksamhet 2013 och tog därmed över arbetet som bedrevs i Samhällskontraktets sektorgrupp för äldreomsorg och socialt arbete. Arbetet i MKHV fokuserar i dagsläget på verksamheterna äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning samt på yrkena sjuksköterskor, socionomer samt fysioterapeuter. MKL inrättades 2013 och ersatte i och med det branschrådet Regionalt utvecklingscentrum (RUC). MKL:s fokus ligger på lärarutbildningen samt regionens skolor och förskolor.

Samverkansområdena och utvecklingsområdena ingår inte på samma sätt som kompetenscentrana i MDH:s redan etablerade struktur, men utgörs på samma sätt som kompetenscentrana till stor del av forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att både vara parterna i offentlig sektor och högskolan till gagn. Samverkansområdena HSU och Framtidens arbetsliv består av områden som är prioriterade för både MDH och offentlig sektor samt som det finns samverkanspotential inom. Framtidens arbetsliv finansierar projekt som handlar om förändringar av arbetslivet med fokus på kompetensförsörjning inom den offentliga sektorns välfärdstjänster. HSU finansierar insatser med inriktning mot att främja social hållbarhet genom att tackla tekniska, miljömässiga, ekonomiska, samhälleliga och organisatoriska problem. Utvecklingsområdena Hälsoteknik och Innovationer i offentlig sektor består av områden som både MDH och parterna i offentlig sektor har intresse av att utvecklas inom där Samhällskontraktet fungerar som en samverkansplattform.

Under åren 2014–2016 har ca 38,3 miljoner kronor allokerats till verksamheten inom Samhällskontraktet, varav åtminstone 33,4 miljoner kronor gått till forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan6. Figur 2 visar fördelningen av finansiering över de prioriterade områdena för åren 2014–2016.

Figur 2. Utfall för Samhällskontraktets prioriterade områden 2014–20167

Källa: Samhällskontraktets interna material bearbetat av Oxford Research, 2017

6 Samhällskontraktets egna ekonomiska sammanställning. 7 Staplarna för området Framtidens arbetsliv inkluderar finansiering till projektet VÄLKOM. Staplarna för Hälsoteknik inkluderar finansiering till projektet HV3D.

0 kr

1 000 000 kr

2 000 000 kr

3 000 000 kr

4 000 000 kr

5 000 000 kr

6 000 000 kr

MKHV HSU MKL Framtidensarbetsliv

Hälsoteknik Innovation ioffentlig sektor

2014 2015 2016

9

3. Analysramverk för utvärderingen

Nedan presenteras den effektlogik som tagits fram för Samhällskontraktet utifrån befintlig dokumentation och i dialog med genomförandeorganisationen – processledaren för Samhällskontraktet och en representant från varje delområdes styrgrupp. Effektlogiken tydliggör de centrala målsättningarna med samverkan och specificerar vilka resultat som samverkan förväntas att skapa hos partnerna och den logiska kedjan för hur de önskvärda effekterna av samverkan ska genereras. Effektlogiken används som ett analysramverk för en strukturerad och systematisk utvärdering av Samhällskontraktet. Ramverket kan även (med eventuella justeringar) med fördel användas i framtida utvärderingar för att följa utvecklingen över tid.

Målen som ingår i effektlogiken utgår ifrån och är en operationalisering av de fyra övergripande målen med Samhällskontraktet, se förklaringsrutan. Rutorna i figuren är färgkodade så att kopplingen till de fyra övergripande målen är tydlig (se Figur 3).

Figur 3. Effektlogik för Samhällskontraktet

Källa: Oxford Research, 2017

Hur kan nyttan med Samhällskontraktet utvärderas systematiskt?

10

Effektlogiken innehåller flera steg:

Aktiviteter – det arbete som genomförs inom ramen för samverkan, t.ex. forsknings- och utvecklingsprojekt och kunskapsspridning.

Resultat – den positiva påverkan på verksamheterna som är en direkt konsekvens av insatserna, t.ex. rekrytering av spetskompetens till MDH (som möjliggörs av forskningsfinansieringen) och utveckling av kunskap hos tjänstemän i kommunerna och landstingen (som föranleds av samverkansprojekten).

Effekter hos parterna – den mer övergripande kvalitativa förändringen som insatserna förväntas bidra till hos samverkansparterna, t.ex. att utbildningarna vid MDH blir mer anpassade till arbetsmarknadens behov och att nya evidensbaserade arbetssätt implementeras i verksamheterna inom kommunerna och landstingen.

Effekter i regionen – den övergripande förändringen som effekterna hos parterna förväntas bidra till i regionen, t.ex. höjd kompetensnivå och bättre matchning på arbetsmarknaden.

Den gemensamma visionen – parternas gemensamma långsiktiga vision för utvecklingen av regionen.

Utvärdering som utgår från en effektlogik som ett analytiskt ramverk innebär således att man följer effektkedjan och gör en bedömning av måluppfyllelse i varje steg. Vilka metoder som har använts för att göra detta och vilka data som ligger till grund för slutsatserna beskrivs utförligt i Bilaga 2.

3.1 AVGRÄNSNINGAR

Ett urval av målsättningar har följts upp. Ett av syften med utvärderingen har varit att ta fram ett analysramverk för systematisk utvärdering av Samhällskontraktet. Vi har strävat efter att ta fram ett analysramverk som skulle vara så fullständigt som möjligt i att definiera de centrala relevanta målsättningarna och processerna. Utvärderingen som presenteras i denna rapport täcker dock en avgränsad del av effektkedjan. Det innebär att det finns målsättningar i analysramverket som inte har kunnat följas upp denna gång pga. bl.a. begränsningar i tillgång till data och utvärderingens budget och tidsram.

Bedömning av resultaten är mer tillförlitlig än bedömning av effekterna. Eftersom parterna verkar i en kontext där deras verksamhet, både på kort och på lång sikt, påverkas av en stor mängd olika faktorer, så är det problematiskt att isolerat mäta den påverkan som Samhällskontraktets insatser har haft. Ju fler steg bort från själva aktiviteten i effektkedjan, desto större förväntas påverkan av andra, externa faktorer att vara. En regelrätt bedömning av effekter är en omfattande övning och ska helst inkludera en kontrafaktisk jämförelse (dvs. en jämförelse med ett scenario där insatsen inte hade genomförts). Någon sådan analys har inte gjorts, utan utvärderingen är avgränsad till att mäta resultat- och effektmål och, där det är relevant, diskutera insatsernas bidrag till dessa och möjliga alternativa förklaringar.

11

3.2 ANALYSRAMVERKETS POTENTIELLA BEGRÄNSNINGAR

En effektlogik är ett brett accepterat verktyg i utvärderingssammanhang, och i vissa kontexter även ett krav för att genomföra en utvärdering8. Precis som andra verktyg har denna dock vissa potentiella begränsningar. En sådan är att utvärderingen endast fångar upp de resultat och effekter som finns specificerade i effektlogiken men bortser från andra eventuella värden som inte är specificerade i effektlogiken. Detta ställer höga krav på att effektlogiken fångar upp alla centrala mål och processer. Ett sätt att säkerställa det är att ”testa” effektlogiken innan den appliceras, vilket också har gjorts här genom att ett flertal personer från genomförandeorganisationen har varit involverade i designfasen.

En annan begränsning är att ramverket i det här fallet är en efterkonstruktion som har gjorts inför utvärderingen. Vi kan således inte förutsätta att de målsättningar som finns i effektlogiken är de som upplevs som mest relevanta utifrån varje enskilt projekts perspektiv. En konsekvens av detta är att de fallstudierna som presenteras här inte ska ses som projektutvärderingar utan som exempel på hur de olika projekten bidrar till att uppnå Samhällskontraktets mål. Ett sätt att hantera detta framåt är att arbeta med effektlogik redan i planeringsfasen av en satsning (i detta fall, redan vid uppstart av en avtalsperiod) och kommunicera och förankra ramverket på projektnivå, samt justera effektlogiken vid behov för att få det att bättre återspegla satsningens syfte och strategiska riktning.

8 T.ex. vid utvärdering av EU-finansierade reformer, program och projekt.

12

4. Resultat och effekter av Samhällskontraktet – en övergripande bedömning

I detta kapitel redovisas en övergripande bedömning av Samhällskontraktets resultat och effekter. Med övergripande menas att vi redovisar måluppfyllelse för de mål där data fanns att tillgå eller var möjlig att samla in för Samhällskontraktet som helhet. Uppfyllelse av de övriga målen som inte belyses här (främst resultat och effekter i de offentliga organisationerna) har i vissa fall gått att bedöma på projektnivå. Vi återkommer till dessa i fallstudierna i nästa kapitel.

Vi presenterar den övergripande bedömningen av resultat och effekter av Samhällskontraktet i två steg – först resultat och effekter hos parterna och därefter effekter i regionen. Resultaten och effekterna hos parterna kommer att redovisas separat för MDH respektive de offentliga organisationerna. Effekterna i regionen kommer att redovisas tillsammans.

4.1 RESULTAT OCH EFFEKTER HOS MDH

4.1.1 Sammanfattning

De tydliga positiva resultaten och effekterna utifrån högskolans perspektiv är enligt denna utvärdering:

ökning av forskningsproduktionen,

utveckling av utbildningarnas innehåll,

engagemang i ytterligare samverkan med parterna inom Samhällskontraktet samt

attrahering av ytterligare extern forskningsfinansiering.

Vidare, finns det indikationer på att Samhällskontraktet även i viss grad bidragit till att:

studenter har fått tillgång till praktikplatser och exjobbsmöjligheter samt att

högskolan fått möjlighet att rekrytera spetskompetens inom forskning.

Slutligen har vi inte kunnat identifiera någon positiv påverkan på:

utbildningarnas anpassning efter arbetsmarknadens behov samt

ökad anställningsbarhet av MDH:s studenter inom kommuner och landsting.9

9 Målet ”stärkt forskningsbas för utbildningar…” har inte kunnat följas upp. Det skulle kräva en annan ansats där utbildningsverksamheten står i fokus, t.ex. analys av kursplaner och intervjuer med kursansvariga.

Vilka resultat och effekter har Samhällskontraktet genererat hittills?

13

Vi redovisar resultaten av utvärderingen mer detaljerat nedan.

4.1.2 Förväntat resultat: Ökad forskningsproduktion

Ett 70-tal publikationer inom ramen för Samhällskontraktet har hittills inrapporterats av MDH:s forskare10. Det rör sig om ett 40-tal publikationer (publicerade, accepterade eller inskickade) i svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter och ett 30-tal rapporter och konferenspaper. Även andra typer av material har tagits fram, såsom bidrag till SOU:er, en verktygslåda för samtal med barn, posterpresentationer och nyhetsblad. Flera av projekten har även fått stor medial uppmärksamhet. En publikationslista redovisas i Bilaga 1.

Bedömningen är att målet är uppfyllt11. Verksamheten resulterar i ett stabilt publikationsflöde som bedöms som relativt omfattande, särskilt med tanke på den ofta långa ledtiden från forskningsresultat till publikation (åtminstone 1–2 år).

4.1.3 Förväntat resultat: Utbildningarnas innehåll utvecklas och förädlas

Av de forskare som har varit involverade i något av samverkansprojekten inom Samhällskontraktet uppger drygt hälften att de använder forskningsresultaten i sin undervisning och ca en tredjedel uppger att forskningsresultaten har bidragit till att utveckla kursinnehållet. Drygt en tiondel uppger att de planerar att utveckla undervisningen eller kursinnehållet till följd av forskningsresultaten (se Figur 4).

Figur 4. Har forskningen i projektet/en bidragit till att utveckla din undervisning på MDH? n=60

Källa: Enkät till forskare vid MDH, Oxford Research, 2017

Bedömningen är att målet är uppfyllt, eftersom en betydande del använder forskningsresultaten i sin undervisning. Detta möjliggörs troligen av den nära kopplingen mellan forskningen och undervisningen som finns på MDH, d.v.s. att en absolut majoritet av forskare även är involverade i undervisningen, även de som inte är disputerade. Samtidigt är det en öppen fråga om detta leder till

10 Baserat på 33 enkätsvar ur enkät till forskare vid MDH samt en projektsammanställning tillhandahållen av Samhällskontraktet. 11 Strikt utifrån utvärderingspraxis behöver det finnas på förhand definierade bedömningskriterier (”normer”) som används för att göra bedömningen av huruvida målen är uppfyllda. Eftersom några sådana inte har funnits i detta fall är bedömningar utvärderarens egna. Rapporten redovisar det underliggande datamaterialet så att läsaren även kan göra en egen bedömning.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Ja, kursinnehållet har utvecklats

Ja, jag använder forskningen i min undervisning

Nej, det är inte relevant för de kurser jag undervisar

Nej, men jag planerar att göra det

Nej, och jag planerar inte att göra det

Nej, jag undervisar inte på MDH

Vet ej

14

en objektiv kvalitetsförbättring i utbildningarna eftersom påverkan vidare i effektkedjan inte kunde spåras (se längre ner i detta kapitel).

4.1.4 Förväntad effekt: Ökad annan samverkan och mer resurser till MDH

I många fall har samverkan mellan forskarna, kommunerna och/eller landstingen fortsatt i någon form utanför Samhällskontraktet efter att projektet avslutats. I den enkät som skickades till forskarna på MDH angav ca 46% att projektet lett till ytterligare samverkan (Figur 5).

Överlag ställer sig många av de deltagande forskarna mycket positiva till hur samverkan hittills fungerat och önskar se att den fortsätter. En respondent menar att Samhällskontraktet gett många "ringar på vattnet" i termer av samverkan, nätverk och kontakter, vilket inte syns direkt i dokumentationen. En annan respondent tycker det känns extra meningsfullt att jobba för att bidra med förbättringar i regionen och att det även stärker det regionala kontaktnätet. Ytterligare en respondent anser att Samhällskontraktet är ett bra exempel på ett win-win-koncept.

Figur 5. Resulterade projektet/en i ytterligare samverkan med kommun och/eller landsting utanför Samhällskontraktet? n=52


Det finns vidare tydliga tecken på att samverkansprojekt inom ramen för Samhällskontraktet i många fall leder till ökade resurser för forskning och utbildning vid MDH. De som har deltagit i något av Samhällskontraktets samverkansprojekt rapporterar bl.a. att de som ett resultat av samverkansprojekten har kunnat säkra externa forskningsanslag för sammanlagt ca 20 miljoner kronor (främst fån oberoende externa forskningsfinansiärer – AFA försäkring, Arvsfonden, Vetenskapsrådet och EU-kommissionen), attrahera ytterligare ca 20 miljoner kronor i finansiering för forskarutbildning (främst från Eskilstuna kommun och Västerås stad) samt få ytterligare ca 3-4 miljoner kronor i extern finansiering för diverse uppdragsutbildningar och utvecklingsprojekt.

Bedömningen är att målet är uppfyllt och tyder både på att parterna upplever samverkan som värdeskapande och att Samhällskontraktet på sikt bidrar till att MDH genererar ytterligare resurser.

46%

23%

31%

Ja Nej Vet ej

15

4.1.5 Förväntat resultat: Studenter får tillgång till praktikplatser och exjobbsmöjligheter

Överlag verkar MDH:s studenter i mycket stor omfattning göra praktik inom vård-, omsorgs- och skolverksamheterna i regionen. Mellan 80 och 90% av cheferna inom skola, vård och omsorg inom de medverkande kommunerna och landstingen uppger att de har tagit en eller (oftast) flera studenter från MDH för praktik under de senaste sju åren12.

Samhällskontraktets projekt verkar dock inte i någon större utsträckning bidra till att möjliggöra praktik eller exjobbsmöjligheter för studenter vid MDH. Endast en av fyra forskare uppger att de samverkansprojekt som de arbetar med har resulterat i praktik eller exjobbsmöjligheter för studenter vid MDH. Cheferna inom vård-, omsorgs- och skolverksamheterna i regionen verkar inte heller uppleva att de skulle få in fler ansökningar om praktik idag från MDH:s studenter än var som var fallet innan Samhällskontraktet kom till för sju år sedan.

Några exempel på uppsatser/exjobb som kommit till inom ramen för samverkansprojekten är:

Nätverksstyrning som strategi för regional utveckling?: Kommuner och högskola i samverkan (2013, Josef Qaderi)

Samverkan mellan högskola och kommun: Styrning i en komplex miljö (2010, Jenny Göransson)

Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt då Samverkanskontraktets projekt endast i begränsad utsträckning leder till praktik eller exjobbsmöjligheter för studenter. Det är oklart om detta beror på att de samverkansprojekt som finansierats genom Samhällskontraktet inte är en bra grund för praktik och exjobb för studenter, eller om detta är någonting som bara inte har prioriterats i genomförandet.

4.1.6 Förväntat resultat: MDH rekryterar spetskompetens inom forskning

Totalt anger ungefär hälften av forskare inom Samhällskontraktet att man som följd av den finansiering man fått via Samhällskontraktet kunnat anställa minst en person (Figur 6). Vanligast var att man anställde en eller flera disputerade forskare från MDH. Det finns dock enskilda exempel på att man rekryterat disputerade forskare från ett annat lärosäte i Sverige samt från utlandet.

12 Baserat på 260 enkätsvar, Enkät om kompetensförsörjning till kommun och landsting, Oxford Research, 2017.

16

Figur 6. Möjliggjorde projektet/en att ni kunde finansiera anställning av någon ny forskningspersonal? n=53


Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Samverkanskontraktets projekt bidrar till att man kan

finansiera anställning av ny forskningspersonal, men leder endast i begränsad utsträckning till att

man rekryterar extern kompetens – den största delen av finansieringen går till forskare sedan tidigare

anställda vid MDH samt doktorander.

4.1.7 Förväntad effekt: Utbildningarna är mer anpassade till arbetsmarknadens

behov/ ökad anställningsbarhet av MDH:s studenter inom kommuner och

landsting

Chefer inom skola, vård och omsorg inom de medverkande kommunerna och landstingen har blivit

ombedda att ta ställning till om hur de upplever kompetensen hos personer med examen från MDH

idag jämfört med innan Samhällskontraktets start för sju år sedan. Enkätresultaten visar inte på

någon upplevd förbättring av kompetensen hos de som tagit examen från MDH – tvärtom upplever

många att kompetensen är något lägre idag (se Figur 7).

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Ja, en eller flera doktorander

Ja, en eller flera disputerade forskare från MDH

Ja, en eller flera disputerade forskare från annanhögskola eller universitet i Sverige

Ja, en eller flera disputerade forskare från universitetutomlands

Nej

Vet ej

17

Figur 7. Hur upplevs kompetensen hos personer med examen från MDH idag jämfört med för sju år sedan? n=257

Källa: Enkät om kompetensförsörjning till kommun och landsting, Oxford Research, 2017

Bedömningen är att målet inte är uppfyllt då vi inte kunnat identifiera någon positiv utveckling av

den upplevda kompetensen hos examinerade från MDH (vilket vi menar återspeglar utbildningarnas

anpassning till arbetsmarknadens behov och anställningsbarhet av personer med examen från

MDH).

Det är dock viktigt att notera att Samhällskontraktets omfattning är mycket begränsad jämfört med

hela berörda utbildningsverksamheten på MDH, vilket innebär att eventuella effekter kan vara för

tunt spridda för att fånga upp kvantitativt. Innehållet i utbildningarna för t.ex. lärare och

sjuksköterskor är också någonting som i hög grad styrs från den nationella nivån och därmed till stor

del ligger utanför MDH:s kontroll. Det är vidare viktigt att notera att nästan hälften av

respondenterna inte kunnat besvara frågan, dvs. bedömningsunderlaget är knapphändigt. För

framtida utvärderingar rekommenderas en mer kvalitativ bedömning här, t.ex. att man fokuserar på

några exempel där kompetensen upplevs ha förbättrats respektive försämrats, och analyserar varför.

4.2 RESULTAT OCH EFFEKTER HOS DE OFFENTLIGA ORGANISATIONERNA


För de offentliga organisationerna kunde endast två av målsättningarna följas upp för Samhällskontraktet som helhet, nämligen ”Bättre kompetensförsörjning till kommunerna och landstingen” och ”Kommunerna och landstingen har blivit mer attraktiva som arbetsgivare”.

Vid bedömning av måluppfyllelse har vi inte kunnat identifiera någon positiv påverkan på dessa två målsättningar. Uppfyllelse av de andra målen diskuteras utifrån fallstudierna i nästa kapitel.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Vet ejBetydligt lägreidag

Lite lägre idagIngen förändringLite högre idagBetydligt högreidag

18

4.2.2 Förväntad effekt: Bättre kompetensförsörjning till kommunerna och landstingen

Cheferna inom skola, vård och omsorg inom de medverkande kommunerna och landstingen har blivit ombedda att bedöma MDH:s betydelse för en fungerande kompetensförsörjning till deras respektive verksamheter.

I samtliga deltagande kommuner och landsting bedöms det vara viktigt för verksamheternas kompetensförsörjning att ha en stark högskola i Mälardalsregionen, där ca 80–90% av de svarande håller helt eller delvis håller med om detta. Mellan 65 och 80% av respondenterna håller helt eller delvis med om att MDH idag är en viktig källa för kompetens för deras verksamhet. (se Figur 8).

Figur 8. MDH:s betydelse för de offentliga verksamheternas kompetensförsörjning

Eskilstuna kommun n=55

Västerås stad n=59

Sörmlands län n=48

19

Västmanlands län n=98


Cheferna inom skola, vård och omsorg inom de medverkande kommunerna och landstingen har vidare blivit ombedda att bedöma tillgången till kompetent personal att anställa inom deras respektive verksamhet. Svaren fördelas enligt följande:

Ca 80% av de som svarade bedömde kompetensbristen som ”väldigt stor” eller ”betydande” och ytterligare 17% upplevde ”viss brist” på kompetent personal att anställa.

Inom skolverksamheten upplever 86% av de svarande ”väldigt stor” eller ”betydande” brist på kompetent personal, medan endast drygt 1% upplever att det inte råder någon kompetensbrist.

Inom vård och omsorgsverksamheten upplever något färre, 76% av de svarande ”väldigt stor” eller ”betydande” kompetensbrist och ca 5% upplever att det inte finns någon kompetensbrist.

Vidare anger endast en av tjugo chefer att det är enklare att hitta kompetent personal idag jämfört med för sju år sedan. Bilden är ungefär samma inom skola respektive vård och omsorg (Figur 9).

Figur 9. Det har blivit enklare för min verksamhet att hitta personal under de senaste 7 åren. n=260


Viss skillnad kan observeras mellan de respektive partnerorganisationerna. Andelen respondenter som helt eller delvis upplever att det blivit enklare att rekrytera de senaste sju åren varierar från 7% i Eskilstuna kommun till 2% i Sörmlands län. Slutsatsen är dock att den upplevda kompetensbristen är påtaglig inom samtliga partnerorganisationer (Figur 10).

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Alla respondenter (n=260)

Skola (n=85)

Vård/omsorg (n=175)

1 (Håller inte alls med) 2 3 (varken eller) 4 5 (Håller helt och hållet med) Vet ej

20

Figur 10. Det har blivit enklare för min verksamhet att hitta personal under de senaste 7 åren. n=260


På frågan om inom vilka yrkesgrupper som cheferna upplevt det svårast att hitta personal nämns framförallt sjuksköterskor (både i kategorierna allmän och specialist) till de tillfrågade som är verksamma i länen (Figur 11). I Sörmlands län upplevs det även svårt att rekrytera arbetsterapeuter. I båda kommunerna upplever de tillfrågade cheferna att det är svårast att rekrytera kompetenta specialpedagoger och speciallärare. I Västerås stad upplevs det även särskilt svårt att rekrytera för- och grundskolelärare.

Figur 11. Inom vilka yrkesgrupper skulle du bedöma att din verksamhet har lättast respektive svårast att hitta kompetent personal? n=256


Om en tittar på Arbetsförmedlingens statistik för den offentliga sektorn i bredare bemärkelse, så upplevdes svårigheter att rekrytera kompetens som historiskt höga år 2016 – 52 procent i Sörmlands län och 75 procent i Västmanlands län. Motsvarande siffror för Sverige som helhet var 67 procent.13

13 Arbetsförmedlingens prognoser för Sörmland och Västmanland 2016

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


Eskilstuna kommun (n=55)

Västerås stad (n=59)

Sörmlands län (n=48)

Västmanlands län (n=98)


0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

ArbetsterapeuterBeteendevetareFolkhälsovetareFysioterapeuter

FörskollärareGrundskollärare, förskoleklass och grundskola 1-3

Grundskollärare, grundskola 4-6Gymnasielärare

Sjuksköterskor (allmän)Sjuksköterskor (specialist)

SocionomerSpeciallärare

SpecialpedagogerInga av ovanstående

Lättast Svårast

21

Prognoserna pekar mot att de största bristyrkena i regionen finns inom flera av de utbildningsområden som Samhällskontraktet verkar, t.ex. bland lärare och sjuksköterskor.14

Bedömningen är att målet inte är uppfyllt då en fortsatt stor (och ökande) kompetensbrist upplevs råda inom de berörda yrkena. Detta bör ses mot bakgrund av ökad kompetensbrist inom relevanta yrken i hela landet under denna period. Det behöver även poängteras att MDH anses vara en viktig kompetenskälla till arbetsgivare i regionen.

4.2.3 Förväntad effekt: Kommunerna och landstingen har blivit mer attraktiva som arbetsgivare

Cheferna inom skola, vård och omsorg inom de medverkande kommunerna och landstingen har blivit ombedda att bedöma om intresset för att arbeta hos dem bland examinerade från MDH har ökat. Av de respondenter som inte svarade ”vet ej” var det endast en mindre del av de svarande, ca en av tio, som ansåg att deras verksamhet får fler ansökningar om anställning från examinerade från MDH idag jämfört med för sju år sedan, medan ca hälften av respondenterna som inte svarade ”vet ej” ansåg att de får in färre ansökningar idag. Bilden är ungefär densamma för verksamheter inom skola, respektive vård och omsorg (Figur 12).

Figur 12. Min verksamhet får in fler ansökningar om anställning från examinerade från MDH nu än för 7 år sedan


Det finns vissa skillnader mellan hur läget upplevs i de olika partnerorganisationerna, och det är Eskilstuna kommun som avviker positivt från mönstret. Där upplever ca två av tio att söktrycket från personer examinerade från MDH har ökat, vilket är fler än i de andra tre organisationerna. Dock anser även där majoriteten av respondenterna att söktrycket har minskat (Figur 13).

14 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser för Sörmland och Västmanland (2008–2016); Arbetsförmedlingens Yrkeskompass

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


Skola (n=85)

Vård/omsorg (n=175)


22

Figur 13. Min verksamhet får in fler ansökningar om anställning från examinerade från MDH nu än för 7 år sedan


Den övergripande bedömningen är att målet inte är uppfyllt.

4.3 EFFEKTER I REGIONEN


De målen som har kunnat följas upp på den övergripande nivån är:

Höjd kompetensnivå i regionen

MDH:s attraktivitet som lärosäte och forskningsmiljö

En viss positiv utveckling urskiljas vad gäller utveckling av dessa två effektmål.

4.3.2 Förväntad effekt: Höjd kompetensnivå i regionen

En indikator för att mäta kompetensnivå i regionen är andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning15. Förändringar i andelen högutbildade i befolkningen över tid kan inte härledas direkt till Samhällskontraktets aktiviteter men är del av den utveckling som Samhällskontraktets forsknings- och utvecklingsprojekt försöker påverka. Resultaten i Figur 14 visar att kompetensnivån i regionen utvecklas i samma riktning och takt som riket som helhet. Endast Västerås stad haft en högre andel högutbildade än riksgenomsnittet sedan Samhällskontraktets start 2009 och fram till och med 2015. Andelen högutbildade i Eskilstuna kommun, och i de båda länen som helhet, har varit mellan tre och fem procentenheter lägre än genomsnittet för riket mellan samma år.

15 I detta fall fokuserar vi på tre eller fler års eftergymnasial utbildning eftersom det överensstämmer med längden på flera av de yrkesgrupper och utbildningar som ligger i fokus för Samhällskontraktets verksamhet.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%


Eskilstuna kommun (n=55)

Västerås stad (n=59)

Sörmlands län (n=48)

Västmanlands län (n=98)


23

Figur 14. Andel av befolkningen (16–74 år) som har tre år eller mer av eftergymnasial utbildning 2009–2015

Källa: SCB genom Svenskt Näringslivs Företagsklimat (2016)

Arbetsförmedlingens prognoser understryker behovet av utbildnings- och kompetenshöjande insatser för att vända utvecklingen i regionens offentliga sektor. I prognosen pekas MDH ut som särskilt viktig för att säkerställa hög kompetensnivå i regionen, även om konkurrensen från kringliggande lärosäten och regionens svaga tradition för eftergymnasial utbildning lyfts som potentiella hinder för den regionala utbildningen av arbetskraft.16 Även om utvecklingen inte kan kopplas till Samhällskontraktets aktiviteter indikerar den jämförelsevis låga andelen högutbildade i regionen tillsammans med prognoserna för kompetensförsörjning i offentlig sektor att det finns ett fortsatt behov av systematiserade insatser för att höja kompetensnivån i regionen. Tillsammans med resultaten av fallstudierna indikerar detta att Samhällskontraktets inriktning mot skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft är ändamålsenlig utifrån regionala kompetensbehov.

Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt, då andelen högutbildade har höjts med någon/några procentenheter under den aktuella perioden. Detta ska dock ses mot bakgrund av att andelen högutbildade i riket har ökat ungefär lika mycket under samma tidsperiod. Gapet mot riksgenomsnittet, sett på länsnivå, är fortfarande stort.

4.3.3 Förväntad effekt: MDH:s attraktivitet som lärosäte och forskningsmiljö har ökat

För att bedöma MDH:s attraktivitet som lärosäte har vi analyserat antagningsstatistiken för ett urval av utbildningsprogrammen som ligger inom Samhällskontraktets prioriterade områden. Analysen ska ge en övergripande bild över utvecklingen inom ett antal områden men är givetvis inte heltäckande.

Vi har dels tittat på hur det totala antalet sökanden har utvecklats över tid och dels hur antalet sökanden som väljer utbildningen som sitt förstahandsalternativ har utvecklats. Vi har valt ut fyra utbildningsprogram: Förskolelärarprogrammet, Specialpedagogprogrammet, Socionomprogrammet och Sjuksköterskeprogrammet, och tittat på åren 2011–2016 (förutom Förskolelärarprogrammet där statistiken fanns bara för åren 2012–2016). Utvecklingen illustreras i Figur 15–

Figur 18 nedan.

16 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser för Sörmland och Västmanland (2008–2016)

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Eskilstuna Västerås Sörmlands län Västmanlands län Riket

24

Figur 15. Antal sökande till Förskoleprogrammet på MDH höstterminerna 2012–2016

Källa: https://statistik.uhr.se/

Figur 16. Antal sökande till Specialpedagogprogrammet på MDH höstterminerna 2011–2016


Figur 17. Antal sökande till Socionomprogrammet på MDH höstterminerna 2011–2016


0

100

200

300

400

500

0

500

1000

1500

2000

2500

HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 An

tal f

örs

tah

and

ssö

kan

de

To

talt

an

tal s

öka

nd

e

Totalt antal sökande Antal förstahandssökande

0

50

100

150

200

0

100

200

300

400

500

HT2011 HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 An

tal f

örs

tah

and

ssö

kan

de

To

talt

an

tal s

öka

nd

e


0

100

200

300

400

0

500

1000

1500

2000

2500

HT2011 HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 An

tal f

örs

tah

and

ssö

kan

de

To

talt

an

tal s

öka

nd

e


25

Figur 18. Antal sökande till Sjuksköterskeprogrammet på MDH höstterminerna 2011–2016


Sammanställningen visar att alla fyra program har sett en ökning både gällande totalt antal sökande och antal förstahandssökande mellan höstterminerna 2011 och 2016. Specialpedagogprogrammet har haft en stor procentuell ökning av antal sökande – totalt antal sökande och antal förstahandssökande har mellan 2011 och 2016 ökat med ca 350 respektive 250%. För de andra programmen har ökningarna legat mellan 63 och 33% respektive 24 och 14%.

I absoluta mått mätta har Sjuksköterskeprogrammet sett den största ökningen av de fyra programmen gällande totalt antal sökande där det höstterminen 2016 var 1144 fler som sökte programmet än höstterminen 2011. Störst absolut ökning av antal förstahandssökande har varit till Specialpedagogprogrammet som höstterminen 2016 hade 107 fler förstahandssökande än till höstterminen 2011. För de andra programmen har ökningen gällande totalt antal sökande respektive antal förstahandssökande legat mellan 689 och 368 respektive 103 och 42 fler sökande.

Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt då vi kan urskilja en viss ökning i attraktiviteten av Specialpedagogprogrammet och Sjuksköterskeprogrammet, framförallt med avseende på antal sökande. Vi vill dock notera här att omklassificering av utbildningar, utökning av antalet studieplatser och andra faktorer kan ha påverkat utfallet. En analys med fokus specifikt på utbildningarnas attraktivitet och vad som påverkar dessa vore önskvärt att genomföra i framtiden.

0

100

200

300

400

500

600

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

HT2011 HT2012 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 An

tal f

örs

tah

and

ssö

kan

de

To

talt

an

tal s

öka

nd

e


26

5. Fallstudier av fem projekt

5.1 INTRODUKTION TILL FALLSTUDIER

I detta kapitel presenteras resultaten av fem fallstudier av projekt som finansierats av Samhällskontraktet. Fallstudierna har genomförts i syfte att skapa en bättre förståelse för Samhällskontraktets funktionssätt, resultat och effekter och specifikt komma åt de mål som inte fångades upp i den övergripande bedömningen som presenterats ovan.

Alla prioriterade områden som omfattas av utvärderingen finns representerade i fallstudierna (se Figur 19).

Figur 19. Överblick över fallstudieprojekt per prioriterat område

Källa: Samhällskontraktets kommunikationsmaterial bearbetat av Oxford Research, 2017

Urvalet av fallen att studera har gjorts med avsikt att fånga upp olikheter. Projekten skiljer sig åt en del vad gäller när i tiden de genomfördes, deras storlek, inriktning och, i viss utsträckning, involverade partners. Varje projekt presenteras i ett eget avsnitt, som har följande struktur:

Bakgrund

Beskrivning av genomförande och resultat

Sammanfattande bedömning

För att bedöma måluppfyllelse i projekten utgår vi ifrån samma effektlogik som presenterades tidigare i rapporten. Eftersom projekten skiljer sig åt så är vissa mål mer intressanta och relevanta att följa upp för vissa projekt än för andra. I varje fallstudie fokuserar vi därför på ett antal mål som kan anses mest relevanta för det specifika projektet.

Samhällskontraktet

Kompetenscentra


centra för Hälsa och Välfärd

(MKHV)

Fallstudie 1:

FÖRST


centra för Lärande (MKL)

Fallstudie 2:

Stadieövergångar

Samverkansområden

Hållbar samhälls-utveckling

Fallstudie 3:

Stadsdelsanalys

Framtidens arbetsliv

Fallstudie 4:

VÄLKOM

Utvecklingsområden

Hälsoteknik

Fallstudie 5:

Robotkatt-projektet

Innovationer i offentlig sektor

Området berörs ej av

utvärderingen

27

5.2 FALLSTUDIE 1: FÖRÄLDRASTÖD (FÖRST)

5.2.1 Bakgrund

FÖRäldraSTöd (FÖRST) är ett av de projekt som finansierats inom ramen för Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV). En översikt av projektet ges i Tabell 1 nedan.

Tabell 1. Projektöversikt - FÖRST

Projektets syfte Projektet FÖRST initierades mot bakgrund av att medarbetare inom Eskilstuna kommun och Västerås stad hade identifierat svårigheter i sina relationer till vissa föräldrar som personal kom i kontakt med genom socialt arbete riktat till barn och unga. Målet för FÖRST var att göra ett praktiskt kunskapsbidrag om hur kommunerna kan kommunicera effektivt med den berörda gruppen föräldrar. Projektet riktades in mot att utveckla pedagogiska verktyg som förstärker både föräldrarnas befintliga omsorgsförmåga och som kompenserar färdigheter som föräldern saknar. Den primära målgruppen för projektets resultat var därmed personal vid kommunerna som har vardaglig kontakt med föräldrar.

Involverade parter MDH, Eskilstuna kommun, Västerås stad

Budget Totalt ca 1 500 000 SEK. Projektet beviljades ca 1 000 000 SEK för att finansiera en forskartjänst mellan januari 2014 och juni 2015. Därefter tilldelades projektet ytterligare medel inför hösten 2015 och våren 2016 för att finansiera intervjuer med föräldrar i behov av stöd och för att omvandla projektresultaten till en utbildning för personal i offentlig sektor (400 000 + 100 000 SEK).

Tidsram 2014 – 2016

Vår metod för datainsamling

1. Dokumentstudier 2. Intervjuer med:

- Projektledare - Chefer och medarbetare på operativ nivå vid kommunerna

(familjestödjare) som berörts av projektet Källa: Sammanställning av Oxford Research, 2017

Projektet var indelat i tre faser med olika syften:

Fas 1. Kunskapsöversikt: Projektet startades med att projektledaren tog fram en systematisk kunskapsöversikt av praktisk och teoretisk kunskap på området. Kunskapsöversikten bestod av en forskningsöversikt och intervjuer med familjestödjare inom olika professioner inom kommunernas verksamheter. Utifrån kunskapsöversikten kunde tio utvecklingsmål för kommunikationen mellan kommunens medarbetare och föräldrar inom målgruppen identifieras.

28

Fas 2. Vidareutveckling och anpassning av kunskap till verktyg: Syftet med fas två var att identifiera eller utveckla verktyg för att urskilja och känna igen föräldrar som brister i sin omsorgsförmåga vid ett tidigare stadium än vad som varit möjligt genom ordinarie arbetssätt. Arbetet genomfördes i form av workshops där forskare och praktiker diskuterade utvecklingsmålen. Utifrån resultaten tog projektledaren fram ett arbetsverktyg.

Fas 3. Pilotstudie för att pröva verktyget: Syftet med fas tre var att identifiera och utveckla pedagogiska verktyg för att stödja och förbättra omsorgsförmågan hos dessa föräldrar som del av det sociala omsorgsarbetet.17 Under våren 2015 testades arbetsverktyget i två familjestödjares arbete med fyra olika familjer i Eskilstuna kommun i tio veckor.18

Eskilstuna kommun och Västerås stad deltog i initiativtagandet till projektet genom diskussionerna i MKHV:s styrgrupp och baserar sitt deltagande på existerande utvecklingsarbete i kommunerna:

Praktiskt förändringsarbete i barnfamiljer (PAFF) (Eskilstuna kommun): PAFF är utvecklingsprojekt i Eskilstuna kommun som syftar till att utveckla arbetet med stöd till föräldrar i barnfamiljer med öppen eller dold problematik. Arbetet innebär samverkan mellan kommunala förvaltningar inom områden som myndighetsutövning.

Gemensamt stödteam (Västerås stad): Projektet Gemensamt stödteam skulle utarbeta metoder och erbjuda stöd till familjer med barn och unga, 5–15 år, som har sammansatt problematik – sociala problem och funktionsnedsättning. Syftet är att dessa barn och unga, och deras föräldrar, ska få en fungerande vardag som gör att barnen kan växa upp i det egna hemmet.19

5.2.2 Beskrivning av genomförande och resultat

5.2.2.1 Eskilstuna kommun och Västerås stad

Eskilstuna är den av de två deltagande kommunerna som varit mest involverade i projektet. Detta beror troligen på att den inriktning som FÖRST fick låg mer i linje med det redan pågående utvecklingsarbetet i Eskilstuna kommun än det som pågick i Västerås stad. En av respondenterna förklarar att arbetet i Västerås tar sikte på stöd till barn och unga och att stöd till föräldrar är högst relevant och viktigt i det arbetet men det har inte legat i fokus för kommunens utvecklingsarbete.

Forskningens inriktning ledde till att projektledaren framförallt kom att samverka med två familjestödjare i Eskilstuna kommun. Familjestödjarna fungerade som dörröppnare till kommunens övriga verksamheter. Familjestödjarna har också aktivt bidragit till forskningen genom att delta i och arrangera intervjuer, delta i workshops under utvecklingsarbetet, att pröva arbetsverktyget, men även genom att själva söka kunskap genom deltagande vid konferenser, egen läsning och dialog med

17 MDH. MKHV, Överenskommelse om MKHV fou-projekt FÖRST, Diarenummer HVV 5.3–9/14 18 Lindblom J. (2015). Arbetsverktyg för relationsbyggande bemötande, Rapport av projektet Föräldrastöd (FÖRST) 19 Nämnden för personer med funktionsnedsättning (Sociala nämndernas förvaltning), Västerås stad. 2015-11-23 Dnr: 2012/135-NF-721

29

projektledaren. Det starka engagemanget har lett till fortsatt samarbete mellan projektledaren och familjestödjarna i Eskilstuna kommun efter att forskningen slutförts.

De arbetsverktyg som producerades under projektet har prövats i Eskilstuna kommun men inte lett till implementering i någon av kommunerna. Däremot har tjänstemän vid båda kommunerna fått ta del av projektets resultat under projektets gång, exempelvis genom deltagande i intervjuer och workshops.

Arbetsverktyget kommer även att presenteras i form av en webbaserad utbildning, för vilket projektet beviljades ytterligare medel inför hösten 2016. Utbildningen var initialt avsedd att genomföras som en konventionell utbildning med möten mellan utbildare och deltagare. Efter att utbildningen resulterat i för lågt antal anmälda deltagare bland kommunernas familjestödjare för att kunna genomföras beslutade MKHV:s styrgrupp, i samråd mellan projektledaren och MKHV:s verksamhetsledare och FoU-samordnare, att utveckla en webbaserad utbildning istället. Den webbaserade utbildningen förväntas lanseras under våren 2017. Den webbaserade utbildningen består av föreläsningar, kombinerat med möjligheten att ladda ner arbetsverktyget.

Respondenter för de båda kommunerna visar på blandade uppfattningar om arbetsverktygets möjlighet att implementeras i kommunerna. En respondent som arbetat som familjestödjare beskriver arbetsverktyget som användbart eftersom det ger möjlighet för stegvis professionell reflektion kring förhållningssätt och bemötande av föräldrar. Några andra respondenter (chefsnivå) beskriver att arbetsverktyget med de tio utvecklingsmålen visserligen (delvis) passar verksamheternas behov men inte är aktuellt för mer systematisk implementering. Däremot anger en av dem att forskningsresultaten belyst nödvändigheten av förbättrad kommunal samverkan mellan förvaltningsområden. Det finns dock andra röster som menar att den viktigaste anledningen till att kommunerna inte arbetat för implementering av arbetsverktyget eller uppmanat deltagande i utbildning är att de har en resurspressad verksamhet och att implementering prioriterats lägre än andra insatser i kommunerna. En respondent beskriver att ”det är inte för att det [arbetsverktyget] är dåligt [som det inte implementerats] utan för att vi har tusen andra saker att prioritera”.

5.2.2.2 Mälardalens högskola

De resultat som FÖRST har gett upphov till hos MDH fram till och med vintern 2016 består framförallt av en ökning i forskningsfinansiering som genererat en ökning av forskningsproduktion. Ökningen av forskningsproduktion består av ett arbetsmaterial med titeln ”Arbetsverktyg för relationsbyggande bemötande: Rapport av projektet Föräldrastöd (FÖRST)” som publicerades i september 2015. Syftet med arbetsverktyget var att förbättra familjestödjares bemötande av föräldrar utifrån tio evidensbaserade utvecklingsmål som vägleder familjestödjaren i mötet med föräldrar. Utifrån pilotstudien konstaterar projektledaren Jonas Lindblom i sin rapport att ”arbetsverktyget har utgjort ett värdefullt komplement till familjestödjarnas ordinarie familjearbete. De redogör för en ökad målorientering, medvetenhet och ansvarstagande i sitt bemötande av föräldrarna”20. Under

20 Rapport FÖRST, s. 8

30

framtagandet av arbetsverktyget har workshops och seminarier genomförts och ”bidragit med reflexivitet kring arbetssätt och verksamheter”, tror Lindblom i en intervju.

Projektet har även resulterat i den vetenskapliga artikeln ”Relationsbyggande bemötande i socialt arbete: Ett arbetsverktyg för familjestödjare vid bemötandet av föräldrar som visar omsorgssvikt” som skickats för publicering i Socialvetenskaplig tidskrift. Syftet med att presentera resultaten av forskningen i en vetenskaplig artikel var enligt projektledaren att låta materialet genomgå en peer review-bedömning för att säkerställa arbetsverktygets evidens. Projektledaren valde att skicka artikeln till en svensk tidskrift i syfte att nå så många familjestödjare i Sverige som möjligt.

I tillägg till arbetsverktyget och forskningspublikationer beskriver projektledaren att projektet möjliggjort nya erfarenheter och arbetssätt för honom som forskare, och att han har fått positiva erfarenheter av samverkan mellan forskare och praktiker. I begränsad utsträckning har FÖRST även bidragit till att utveckla MDH:s utbildningar, genom att information om projektet förmedlats till studenter vid MDH:s socionomutbildning och projektledaren använder erfarenheterna som exempel i sin egen undervisning.

5.2.3 Sammanfattande bedömning

FÖRST är ett exempel på hur Samhällskontraktet bidrar till att lyfta problem som identifierats i offentlig sektor för att, genom forskning och samverkan, bidra till nya lösningar som går att applicera i verksamheten. Respondenternas utsagor och projektdokumentationen indikerar att FÖRST varit ett välplanerat och väl genomfört projekt. Projektidén var tydligt förankrad på hela projektnivån inklusive MKHV:s styrgrupp och anpassades av projektledaren utifrån kommunala behov och intressen. Den samverkan som funnits i projektet mellan forskaren och tjänstemännen och cheferna i Eskilstuna kommun verkar ha fungerat väl, och bidragit till att öka MDH:s förståelse för kommunal verksamhet, och vice versa. Kommunala tjänstemän har kontinuerligt tagit del av den kunskap som producerats i projektet och fått möjlighet att ta del av nya evidensbaserade arbetssätt.

Svagheterna i projektets resultat tycks ligga i förutsättningarna för långsiktig påverkan. Trots att projektledaren förberett en utbildning för att möjliggöra att kunskap och arbetsmetoder överförs och sprids i kommunal verksamhet hindrade ett lågt deltagarantal arbetsverktyget från att implementeras i offentlig sektor. En förklaring till detta är att projektets inriktning och avgränsningar lett till att det blivit mer relevant för Eskilstuna kommun än för Västerås stad. Relevansen utifrån respektive kommuns specifika behov tycks ha påverkat graden av engagemang hos respektive kommun. Representanter för MKHV och FÖRST har försökt anpassa spridningsinsatser genom att förändra utbildningsform till en webbaserad utbildning, men sammantaget har ett mycket litet antal personer i målgruppen nåtts av projektets resultat. Därtill finns tydliga indikationer på att samverkan mellan MDH och de båda kommunerna i mycket hög grad varit personbunden, vilket skapat svagheter vad gäller implementering i ordinarie verksamheter. I båda kommuner förekommer att de personer som varit mest involverade lämnat, t.ex. för nytt arbete, tjänstledighet eller pension, vilket skapat ett tomrum i kommunernas möjligheter att ta tillvara kunskap och relationer. Sammantaget tyder resultaten på att risken för låg grad av långsiktigt avtryck i kommunerna snarast beror på avsaknaden av strategiskt ägarskap och förberedelse för implementering hos kommunerna.

31

Måluppfyllelsen i relation till målen i effektlogiken kan sammanfattas på följande sätt (se Tabell 2 ).

Tabell 2. Måluppfyllelse - FÖRST


Måluppfyllelse Koppling till Samhällskontraktets övergripande mål

Uppnått? Kommentar

Förväntat resultat: Utbildningarnas innehåll utvecklas och förädlas

Mål 1: Höja kompetensnivån i regionen Mål 2: Stärka forskning och utbildning vid MDH

Delvis Påverkan på utbildningarna har hittills varit mycket begränsad då forskningen främst använts som exempel, men tycks inte ha integrerats i utbildningarna. Projektet har dock lett till utveckling av utbildning till familjestödjare (inte en akademisk utbildning)

Förväntat resultat: Ökad forskningsproduktion


Ja En användarorienterad rapport och en vetenskaplig artikel (inskickad till en svensk tidskrift).

Förväntat resultat: Personal inom välfärd höjer sin kompetens

Mål 1: Höja kompetensnivån i regionen Mål 3: Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor

Delvis Tjänstemän och chefer inom båda kommunerna samt de två familjestödjare som ingått i projektet har höjt sin kompetens. Övriga familjestödjare har hittills inte påverkats.

Förväntat resultat: Organisationer har fått tillgång till nya evidensbaserade arbetssätt och metoder


Ja Ett arbetsverktyg har levererats inom ramen för projektet

Förväntat resultat: Aktörerna har fått bättre förståelse för varandras verksamhet och behov

Mål 1: Höja kompetensnivån i regionen Mål 4: Skapa goda relationer mellan MDH och aktörer i offentlig sektor

Delvis Forskaren har fått en förståelse för familjestödjarnas verksamhet, utmaningar och behov. Tjänstemän och cheferna inom kommunerna har fått en ökad förståelse för hur forskning kan utveckla deras verksamhet.

Förväntad effekt: Fler evidensbaserade metoder har implementerats i organisationerna


Nej Ingen implementering har skett, beroende bl.a. att arbetssättet inte var helt anpassat efter det pågående utvecklingsarbetet samt att implementering inte har prioriterats.

32

5.3 FALLSTUDIE 2: HUR SKAPAR VI FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ALLA ELEVER SKA NÅ SKOLANS MÅL? (STADIEÖVERGÅNGAR)

5.3.1 Bakgrund

Projektet ”Hur skapar vi förutsättningar för att alla elever ska nå skolans mål” genomfördes inom ramen för Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL). En översikt av projektet presenteras i Tabell 3 nedan. I detta avsnitt kommer projektet att hänvisas till som ”Stadieövergångar”, då det är det samlingsnamn som användes under projektets gång.

Tabell 3. Projektöversikt - Stadieövergångar

Projektets syfte Syftet med projektet var att få en djupare förståelse för vad övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola betyder för barn med olika förutsättningar och erfarenheter, och hur man kan arbeta för att främja och underlätta dessa övergångar.

Involverade parter MDH, Eskilstuna kommun och Västerås stad

Budget 3 760 000 SEK (av Samhällskontraktet och MKL)

Tidsram 2010–2012


1. Dokumentstudier 2. Intervjuer med projektledaren 3. Intervjuer med verksamhetschefer för för- och grundskola samt utvecklare

på kommunerna. 4. Webenkät till deltagare (skolledare och lärare) vid konferenser för

spridning av forskningsresultat. Källa: Sammanställning av Oxford Research, 2017

Projektet föregicks av projektet Läsa-Skriva-Räkna, finansierat av Västerås stad.


Projektet påbörjades 2010 och avslutades 2012. Sedan dess har flera projekt inom samma område genomförts, men med finansiering från fler aktörer än de som medverkar i Samhällskontraktet. Detta gör att det är svårt att urskilja vilka förändringar som beror på just projektet Stadieövergångar och vilka som beror på efterföljande projekt. Nedan presenteras projektets genomförande och resultat utifrån kommunernas och MDH:s perspektiv.

33

5.3.2.1 Eskilstuna kommun och Västerås stad Projektet Stadieövergångar genomfördes genom fokuserade gruppsamtal med förskollärare i för-skola, förskollärare i förskoleklass och lärare i åk 1, intervjuer med enskilda lärare och skolledare samt etnografiska fallstudier där man har följt barn. För att sprida resultaten genomfördes konferenser inom ramen för projektet under 2013–2014. Två konferenser (en i Eskilstuna och en i Västerås) var riktade till målgruppen skolledare. Fyra konferenser (två i vardera kommun) genomfördes för att sprida forskningsresultaten till både lärare och skolledare.

En enkät som skickades ut till skolledare i de två kommunerna med syfte att nå konferensdeltagarna visade att samtliga respondenter ansåg att det som avhandlades på konferensen var relevant för deras respektive verksamheter (Figur 20).

Figur 20. Hur relevant var innehållet i konferensen för din verksamhet? n=13

Källa: Enkät till deltagare vid konferenser kopplade till projektet Stadieövergångar, Oxford Research, 2017

Dessutom angav en majoritet att konferensen bidragit med lite eller ganska mycket ny kunskap och att de fört vidare kunskap från konferenser till kollegor – en förutsättning för förändring (Figur 21).

Figur 21. Tog du med sig någon ny kunskap från konferensen som skulle kunna användas för att utveckla din verksamhet? n=13


En respondent beskrev att hen tog med sig kunskap om förskoleklassens innehåll och vad en bör göra för att få ett bättre samarbete mellan förskola och förskoleklass. En annan respondent berättar att

1

7

5

0

Mycket relevant Ganska relevant Lite relevant Inte alls relevant

02

8

2

Ja, mycket ny kunskap Ja, ganska mycket ny kunskap Ja, lite ny kunskap Nej, ingen ny kunskap

34

konferensen som hen deltog på ökade medvetandet om att syftet med förskoleklassen behöver tydliggöras så att det inte bara blir ”en tom tunnel” på ett år mellan förskola och skola. Vidare menar hen att det behövs en tydligare övergång där förskoleklassen arbetar vidare med det förskolan har arbetat med på ett mer medvetet och målinriktat sätt. Andra respondenter anger att de känt till denna problematik länge. Dessutom anger en klar majoritet av respondenterna att de fört vidare kunskapen från konferensen (Figur 22).

Figur 22. Har du fört vidare kunskap från konferensen till andra personer i din verksamhet? n=13


Medan flera respondenter rapporterar att man redan hade ett förändringsarbete igång angav ungefär en tredjedel av respondenterna att man initierat eller medverkat i utvecklingsarbete till följd av lärdomar från konferensen (Figur 23). En person angav att man tillsammans med förskolans och skolans pedagoger, specialpedagoger, förskolechefer och rektorer startat upp ett arbete kring detta, bl.a. genom workshops med alla involverade parter för att tydliggöra övergångarna. En respondent rekommenderar att framtida konferenser bör inkludera förslag på hur huvudmannen kan följa upp satsningar som denna för att göra skillnad, både på enhetsnivå och kommunnivå.

Figur 23. Har du initierat eller medverkat i något utvecklingsarbete inom din verksamhet baserat på kunskap från konferensen? n=13


Enligt Verksamhetschefen för grundskolan i Västerås stad är det förändringsarbete som nu pågår i kommunen till viss del en konsekvens av projektet Stadieövergångar. Projektet visade tydligt att

10

3

Ja Nej

4

9

Ja Nej

35

strukturerat arbete i de lägre åldrarna ger snabba effekter och utgjorde på så vis ett bra underlag för arbetet. Tidigare fanns en tendens att låta de barn som bara ville leka fortsätta göra det, medan andra barn som visade intresse fick börja läsa och skriva. Det gjorde att kunskapsklyftorna växte, både inom klasser men också mellan skolor. På vissa skolor kunde nästan alla barnen läsa när de började i årskurs 1, medan barnen på andra skolor inte ens kände till bokstäver, då de bara hade fått leka. Mot bakgrund av detta togs nya riktlinjer fram och arbetet i förskoleklass har förändrats. 21 Idag jobbar man mer för att skapa intresse för lärande och inte invänta att det ska uppstå. Det innebär inte att alla klyftor är utraderade, men lägstanivån har höjts. Man ser att man nu även når de barn som man inte tidigare lyckades nå. Fler specialpedagoger har anställts och undervisningen individanpassas i större utsträckning. I höst påbörjas också Förskoleklasslyftet – ett centrerat och systematiskt arbete för att höja kvaliteten.

I Eskilstuna är effekterna av projektet inte lika tydliga. Projektet tycks framförallt ha gjort nytta för de personer som ingick i studien, exempelvis genom de gruppsamtal som genomfördes. Däremot har den kunskap som genererades inom ramen för projektet ännu inte omsatts i någon större utsträckning på förvaltningsnivå. Enligt en tjänsteman på utvecklarsidan fungerar redan övergångar mellan förskola, förskoleklass och grundskola bra för barnen på ett individuellt plan. Däremot finns en önskan om att kunna utveckla utbytet mellan pedagoger för att på ett övergripande plan se till att den kunskap barnen har med sig från de lägre stadierna kan tillgodogöras vid övergångar. Under projektets gång arbetade man inom Eskilstuna kommun fram nya rutinskrivelser som bland annat skulle inkludera regelbundna ”pedagogiska caféer” där pedagoger inom de olika skolformerna ska kunna träffas för att diskutera sina respektive arbetssätt. De nya rutinerna har dock ännu inte satts i verket, något som tycks bero på brister i förankringen i chefsledet. Idén lever dock kvar och kan komma att realiseras längre fram. Hög personalomsättning har också varit en försvårande faktor för att projektet ska få effekt. I praktiken är endast en person som deltog i projektet inom den kommunala förvaltningen kvar i projektet.

5.3.2.2 Mälardalens Högskola Projektet Stadieövergångar har sedan dess genomförande legat till grund för en rad fortsatta studier. Bland annat ledde projektet till en ansökan om medel från Vetenskapsrådet. Medel beviljades 2012 och projektet hade namnet Gränsland, broar och passageriter - Att förstå barns vägar till lärande från förskola till skola.22 Det projektet är också kopplat till ett EU-projekt (om 2 millioner SEK) kring forskarutbyte som MDH fick tillsammans med fyra andra lärosäten. Projektet heter POET – Pedagogies of Educational Transition och MDH är projektets huvudkoordinator.23 Projektet Gränsland, broar och passageriter ledde i sin tur till en ny ansökan till Vetenskapsrådet redan året därpå. Även detta projekt beviljades medel (dock med en ny projektledare).

Under 2017 publiceras artikeln Pedagogies of Educational Transitions i serien International Perspectives of Early Childhood Education and Development, som bygger på empiri från Stadieövergångar använts. Resultaten

21 Rutin övergång förskola-förskoleklass, reviderad november 2016 22http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.45126!/Menu/general/column-content/attachment/Motehandlingar%20130912.pdf 23https://www.mdh.se/forskning/inriktningar/utbildningsvetenskap-och-matematik/pedagogies-of-educational-transitions-1.96561

36

från Stadieövergångar har även spridits i akademiska sammanhang, däribland de två årliga konferenserna ECER (på pedagogikområdet) och EECERA (på förskoleområdet).

Två doktorander var också inkopplade i projektet Stadieövergångar. En av dessa doktorander fick beviljat medel fram till sin licentiatexamen, vartefter hen fick fortsatt beviljade medel för att fortsätta doktorera (dock inte inom ramen för Samhällskontraktet). Ytterligare en person har disputerat med material från projektet tidigt under projektets gång och är idag lektor i specialpedagogik vid MDH.24 Vad gäller påverkan på utbildningarna undervisar projektledaren för speciallärare och specialpedagoger och tar upp forskningen kring övergångar i dessa utbildningar. Även andra som varit involverade i projektet tar upp det i som exempel i sin undervisning.

Enligt Stadieövergångars projektledare har forskningen även haft påverkan på ett nationellt plan. Forskningen från MDH har exempelvis använts i revideringen av den nationella läroplanen (LGR-11) och även förskolans läroplan (LPF-98). I båda läroplanerna tillkom skärpta skrivningar om övergångar och de stipulerar att förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ska samverka på ett förtroendefullt sätt för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.25


Samverkan mellan kommunerna och MDH har fungerat väl på projektnivå och även mellan de två kommunerna har det funnits ett tydligt utbyte av erfarenheter, både på projektnivå och på strategisk nivå. Det är tydligt att tjänstemän i båda kommunerna har tagit del av kunskapen, men det är stora skillnader i hur resultaten implementerats. I Västerås har ett omfattande förändringsarbete genomförts och nya evidensbaserade arbetssätt kring övergångar mellan förskola, förskoleklass och grundskola har introducerats. De nya rutinerna tycks i sin tur ligga till grund för den utjämning av kunskapsklyftor som tjänstemännen i skolförvaltningen vittnar om. Detta tyder på att projektet haft långsiktiga effekter i termer av kvalitetsförbättringar ute i verksamheterna.

I Eskilstuna har förändringsarbetet kring barns stadieövergångar till viss del stannat av. Detta tros bero på hur väl projektet förankrats i den egna verksamheten. En orsak till detta tros vara att genomförandet blivit väldigt personberoende. Detta belyser vikten av att förankra arbetet både uppåt och utåt i förvaltningen. Dels för att få mandat att förändra, dels för att den kunskap som projektet genererat ska kunna fortleva och skapa nytta även om personal inom förvaltningen byts ut.

Personer på den operativa nivån – lärare och skolledare – har i första hand nåtts av kunskap från projektet genom de sex konferenser som genomfördes av projektet under 2013–2014.

24 Sandberg (2012) På väg in i skolan - Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia didactica Upsaliensia 6. 220 pp. Uppsala. 25 Skolverket (2016) Läroplan för förskolan, Lpfö 98, s. 13 och Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr-11, s. 11.

37

Forskningresultaten har spridits till praktiker och skolledare inom regionen, men på grund av svårigheter att nå målgruppen är effekterna av detta svåra att belägga. Resultaten från enkäten tyder dock på att även personer som inte deltagit aktivt i studien eller i dess spridningsaktiviteter nåtts av kunskapen och det finns konkreta exempel på förändringar som gjorts till följd av projektet. Projektet tycks således ha haft effekten av att höja kompetensen hos personal inom skolan och gett upphov till fortsatt diskussion.

Därtill är projektet Stadieövergångar är ett tydligt exempel på hur Samhällskontraktet kan bidra till både ökad forskningsproduktion ökad annan samverkan. Projektet har även fått stor spridning utanför regionen och med effekter även på nationell nivå. De många ”ringar på vattnet” som projektet gett upphov till visar på att projektet haft långsiktiga effekter för forskningsproduktionen och ökade resurser till MDH.

Måluppfyllelsen i relation till målen i effektlogiken kan sammanfattas på följande sätt (se Tabell 4).

Tabell 4. Måluppfyllelse – Stadieövergångar


Uppnått? Kommentar



Delvis Påverkan på MDH:s utbildningar har hittills varit mycket begränsad då forskningen främst använts som exempel, men tycks inte ha integrerats i utbildningarna.



Ja Ett flertal artiklar har publicerats i internationella tidskrifter och projektet har lett vidare till samverkan med både nationella och internationella aktörer.

Förväntad effekt: Stärkt forskningsbas för lärarutbildningar samt vård- och omsorgsutbildningar


Nej Då forskningen inte integrerats i utbildningarna kan forskningsbasen ej sägas ha stärkts.



Ja Kunskap om metoder för att stärka barns övergångar har nått ut till praktiker genom konferenser, samt har troligen spridits vidare även till icke-deltagare.

Förväntat resultat: Personal inom välfärd höjer sin kompetens

Mål 1: Höja kompetensnivån i regionen Mål 3: Utveckla verksamheter och

Troligen Forskningresultaten har spridits till praktiker och skolledare inom regionen, men på grund av svårigheter att nå målgruppen är effekterna av detta svåra att belägga.

38

medarbetare inom offentlig sektor

Förväntad effekt: Fler evidensbaserade metoder har implementerats i organisationerna


Delvis I Västerås stad har ett omfattande förändringsarbete genomförts och nya evidensbaserade arbetssätt kring övergångar mellan förskola, förskoleklass och grundskola har introducerats. I Eskilstuna kommun har inga förändringar genomförts som går att härleda till projektet.


5.4 FALLSTUDIE 3: STADSDELSANALYS

Projektet Stadsdelsanalys genomfördes inom ramen för samverkansområdet Hållbar Samhällsutveckling (HSU).

5.4.1 Bakgrund

En översikt av projektet presenteras i Tabell 5 nedan.

Tabell 5. Projektöversikt - Stadsdelsanalys

Projektets syfte Stadsdelsanalys syftar dels till att kartlägga och kategorisera åtgärder för hållbar stadsdelsomvandling i andra kommuner för att möjliggöra för Eskilstuna respektive Västerås kommun att anpassa insatserna i Bäckby respektive Lagersberg. Dels syftar projektet till att identifiera vilka socioekonomiska, fysiska, och policyorienterade variabler som kan användas för att förklara vilka omständigheter som behöver råda för implementering av effektiva och hållbara åtgärder för stadsdelsutveckling.26

Involverade parter MDH, Eskilstuna kommun och Västerås stad.

Budget 4 000 000 SEK

Tidsram 2012–2016


1. Dokumentstudier 2. Intervju med projektledare 3. Intervjuer med några av de tjänstemän på strategiska eller operativa

positioner med vilka högskolan samverkat.

26 MDH. ”Projektbeskrivning (andra draft!): Hållbar stadsutveckling i Eskilstuna kommun och Västerås stad: En utvärdering av åtgärdsimplementeringens effektivitet i stadsdelarna Lagersberg och Bäckby”, 2012-04-20.

39

Datainsamlingen har anpassats utifrån att ett par relevanta respondenter vid kommunerna avslutat sina anställningar och att utvärderaren inte har kunnat ta del av deltagarlistor för workshops.

Källa: Sammanställning av Oxford Research, 2017

Terence Fell är lektor i statsvetenskap vid MDH och har varit projektledare för projektet, som genomförts som tre delprojekt. Stadsdelsanalys har fokuserat på delaktighet och social/kulturell hållbarhet, men har även anknytning till en analys som rör energieffektivitet. Den del som rör delaktighet och social/kulturell hållbarhet har totalt tilldelats ca 4 MSEK uppdelade mellan de tre delprojekten, som ligger i fokus för denna utvärdering.

Projektet Stadsdelsanalys ”belyser hur en storstadsproblematik (en ökande socioekonomisk segregation) uppträder i olika former i den medelstora svenska staden”27. I samverkan inom ramen för Samhällskontraktet har det utvecklingsarbete som skett i stadsdelarna Lagersberg i Eskilstuna och Bäckby i Västerås pekats ut särskilt och har legat i fokus för arbetet. Forsknings- och utvecklingsprojektet startades år 2012 och har resulterat i tre forskningsrapporter under perioden 2013–2016.

Enligt projektbeskrivningen för Stadsdelsanalys grundar sig projektet på att HSU ska erbjuda vetenskapliga underlag för utvecklingsprojekt i Eskilstuna kommun och Västerås stad. I tillägg till detta förslag om kunskapsflöde från akademi till kommunal verksamhet påtalar projektbeskrivningen att ”om forskningen visar att åtgärder inte lever upp till förväntningarna bör de inte implementeras även om det finns en politisk föreställning om att valda åtgärder är nödvändiga”.28 I syfte att säkerställa att de vetenskapliga forskningsresultaten skulle bli så användarvänliga som möjligt för kommunerna underströk projektbeskrivningen vikten av att projektledaren skulle sprida kunskaper vid seminarier och liknande.29


Projektet Stadsdelsanalys leddes av Terence Fell, men utfördes också av Bozena Guziana, som disputerade i miljöteknik vid MDH år 2013. Forskningsassistenterna i samhällsvetenskap, Jori Lahdenperä och Josef Elias Qaderi, har också arbetat i projektet. Projektet samverkade framförallt med tjänstemän vid Eskilstuna kommun respektive Västerås stads kommunledningskontor, men även med tjänstemän i operativa positioner. Workshops genomfördes med tjänstemän i båda kommuner. Även kommunpolitiker var målgrupp för projektets resultat och deltog vid seminarium.

Nedan redogörs för projektets resultat för högskolan och därefter för resultaten hos respektive kommun. Datainsamlingen för fallstudien har samlats in med hjälp av dokumentstudier och intervjuer med projektledaren och några av de tjänstemän på strategiska eller operativa positioner med vilka högskolan samverkat. Datainsamlingen har anpassats utifrån att ett par relevanta respondenter vid

27 http://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/2.2049/projekt/stadsdelsanalys-1.29526 28 MDH.”Projektbeskrivning (andra draft!): Hållbar stadsutveckling i Eskilstuna kommun och Västerås stad: En utvärdering av åtgärdsimplementeringens effektivitet i stadsdelarna Lagersberg och Bäckby”, 2012-04-20. s. 2. 29 Ibid.

http://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/2.2049/projekt/stadsdelsanalys-1.29526

40

kommunerna avslutat sina anställningar och att utvärderaren inte har kunnat ta del av deltagarlistor för workshops.

5.4.2.1 Eskilstuna kommun och Västerås stad Idén om projektet Stadsdelsanalys beskrivs av en kommunal representant för Västerås stad ha uppkommit inom styrgruppen för HSU. För stadens del innebar projektet en möjlighet att vidareutveckla ett påbörjat utvecklingsarbetet för stadsdelen Bäckby, och motsvarande för området Lagersberg i Eskilstuna kommun.

Respondenter som representerar både strategisk och operativ nivå för båda kommunerna beskriver att projektet hade stort forskningsfokus, men att flera workshops hölls med berörda förvaltnings- och bolagschefer samt med andra nyckelaktörer i de båda kommunerna. Därtill hölls ett seminarium i vardera kommun med förtroendevalda politiker, som en avslutande redovisning av resultaten. Respondenterna för båda kommunerna beskriver att workshops och seminarier har underlättat för kommunerna att ta till sig forskningen, som annars riskerar att ha en längre tidshorisont än det kommunala arbetet.

Respondenter för kommunerna noterar också samma utmaningar som projektmedarbetarna på MDH – att sammanföra rollen som forskare med den kommunalpolitiska vardagen. En kommunal tjänsteman på en operativ position belyser svårigheten i att hitta en begreppsapparat som fungerar i både akademi och kommunal verksamhet, och vänder sig mot forskarnas sätt att använda begrepp som klass och etnicitet. Representanter för båda kommunerna noterar att forskningen endast i lägre grad genererat kunskap som de inte redan hade och därmed fått begränsade effekter i kommunen. En kommunal representant på strategisk nivå konstaterar att ”det är inga nyheter”, utan att det krävs en större grad av samproduktion för att kommunen ska kunna dra nytta av forskningsresultaten. Däremot, menar hen, att forskarna har tydliggjort en metodik för att kartlägga stadsdelarnas socioekonomiska situation.

Trots dessa påpekanden om forskningens inriktning anser en respondent på en strategisk position i en av kommunerna att samverkan har fungerat väl. Respondenten betonar att kommunerna bör artikulera sina behov av tvärvetenskaplig forskning och forskningsresurser i den kommunala organisationen tydligare för att forskningsprojekt i samverkan ska få bättre avtryck.

5.4.2.2 Mälardalens högskola Projektet Stadsdelsanalys har framförallt genererat två typer av resultat för MDH. Projektet har inneburit en ökning av forskningsmedel, som i sin tur resulterat i produktion av forskningsresultat som presenterats i tre forskningsrapporter:

1. ”Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet” av Fell, T., Qaderi, J., Lahdenperä, J., och Guziana, B: Rapporten syftade till att jämföra olika bostadsområden och stadsdelar för att vägleda Eskilstuna kommun och Västerås stads arbete med hållbar stadsutveckling. Rapporten konstaterar att det är möjligt att skapa god socioekonomisk stadsdelsutveckling och att utanförskap är ekonomiskt, snarare än etniskt, betingat. Analysen genomfördes i två delar bestående av en kartläggning av tidigare satsningar i syfte att främja hållbarhet i

41

miljonprogramsområden och en intervjuserie om tjänstemäns tillgång till resurser, intressen, samverkansförmåga och organisationstyp.

2. ”Stadsdelsutveckling i två kommuner (del två): En analys av byråkratens syn på implementering av åtgärder för ökad social hållbarhet” av Fell, T., Guziana, B., & Qaderi, J: Rapporten studerade stadsdelarna Bäckby och Lagersberg. Syftet med rapporten var att undersöka kommunernas förmåga att uppnå sina målsättningar om ökad socioekonomisk utveckling i de berörda stadsdelarna. Särskilt fokus låg på att utröna om det fanns hinder mot att tjänstemän ska implementera insatser som främjar social hållbarhet. Underlaget för studien var telefonintervjuer med 69 byråkrater i Eskilstuna kommuns respektive Västerås stads förvaltningar samt medverkat i utvecklingsarbetet i kommunerna.

3. ”Stad, rättvisa och boendesegregering: Stadsområdesutveckling i Eskilstuna och Västerås 2002–2012” av Fell, T., & Guziana, B: Rapporten syntetiserar resultaten från de tidigare rapporterna genom att beskriva den socioekonomiska utvecklingen i samtliga stadsdelar i de två kommunerna. Rapporten konstaterar att den socioekonomiska ojämlikheten är störst inom Västerås medelklass, medan socioekonomisk ojämlikhet i Eskilstuna följer tydligare klasslinjer.

Den forskning som ligger till grund för rapporterna baserar sig på registerdata och enkätintervjuer med tjänstemän och andra deltagande aktörer i arbetet i Bäckby och Lagersberg. I tillägg till forskningsrapporterna har projektet resulterat i två vetenskapliga artiklar, en på svenska och en på engelska, som ska skickas för publicering i Statsvetenskaplig tidskrift respektive Journal of Housing, Theory and Society. Resultaten från projektet kommer även att spridas som del av den statsvetenskapliga undervisningen på MDH, genom att integreras i två föreläsningar om demokratiproblem på statsvetenskapliga programmets andra år.

Projektet genomförde flera workshops med olika sammansättningar av kommunala tjänstemän och politiker i syfte att sprida och dryfta resultat. En utmaning i projektet har varit att kommunicera resultaten av den, till stor del, kvantitativa forskningen. Under projektets gång, beskriver projektmedarbetare i intervju, justerades sättet att presentera kvantitativa resultat i takt med att forskarna lärde sig hur de skulle sammanställa det statistiska resultatet i projektet som möjliggjorde för kommunala representanter att ta till sig det. Vid några tillfällen, beskriver projektmedarbetare, uppstod motsättningar mellan forskaren självständiga roll och de politiska synsätten på kommunalt utvecklingsarbete. Vissa kommunala tjänstemän och politiker vände sig, exempelvis, mot att forskarna, med grund i teoretiska utgångspunkter, ville använda begreppet klass för att beskriva omständigheter i stadsdelarna.

Projektet har också fått stor medial spridning, med debattartiklar i bland andra Svenska Dagbladet, Dagens nyheter, Dagens arena, och Vestmanlands Läns Tidning och reportage i SVT Västmanland, SVT Sörmland och P4 Sörmland.


Projektet Stadsdelsanalys har en stark förankring i de båda kommunerna, som genom samverkan i HSU:s styrgrupp identifierat behov av genomlysning av stadsdelarna. Projektet har inte fokuserat på

42

utveckling av nya konkreta arbetssätt eller metoder för offentlig sektor utan har istället haft ett tydligt fokus på att producera forskningsresultat och att presentera dessa på ett sätt som möjliggör användande i kommunal sektor.

Projektet kan inte bedömas ha gjort några betydande avtryck i de deltagande kommunerna i termer av långsiktiga resultat eller effekter. En möjlig anledning till detta är just att projektets inriktning inte främjat att göra sådana avtryck. Flera andra projekt som finansierats av Samhällskontraktet har en tydligare inriktning mot att generera forskningsresultat som består av arbetssätt eller metoder som är direkt applicerbara i kommunal verksamhet. Detta projekt har istället varit inriktat mot att studera omständigheter och situationer i två stadsdelar. Även om det är möjligt för kommunerna att använda forskningsresultaten för att bättre förstå och utveckla sin verksamhet är appliceringen inte lika tydlig som för de projekt som utvecklar metoder och arbetssätt. Forskarna på projektnivå och tjänstemännen på projektets strategiska nivå (som i detta fall också utgjort den operativa nivån) tycks ha haft olika bilder av vad projektet skulle mynna ut i.

Ytterligare en möjlig anledning till att långsiktiga effekter uteblivit är att projektet berör ett forskningsområde som är politiskt känsligt i kommunerna. Projektet behandlar frågor som boendesegregation, utanförskap, klass och etnicitet, som är politiskt laddade i kommunerna. Den politiska laddningen kan ha försvårat relationen mellan forskarnas självständiga position och den kommunalpolitiska vardagen i kommunerna. Medan forskarna baserar val av begreppsapparat på teoretiska utgångspunkter är implementering och beslutsfattande i kommunerna politiskt laddad. Oavsett vilka resultat forskarna presenterar riskerar de därmed att politiseras, snarare än att användas som vetenskapliga underlag i kommunalpolitisk debatt eller tjänstemäns implementering av kommunalpolitiska beslut.

Däremot har projektet genererat flera goda resultat, både vad gäller ökad forskningsproduktion, påverkan på MDH:s utbildningar och att göra MDH mer känd som forskningsinstitution genom medial uppmärksamhet.

Måluppfyllelsen i relation till målen i effektlogiken kan sammanfattas på följande sätt (se Tabell 6)

Tabell 6. Måluppfyllelse – Stadsdelsanalys


Uppnått? Kommentar



Ja Forskningsresultaten integreras i två föreläsningar om demokratiproblem på statsvetenskapliga programmets andra år.



Ja Tre rapporter och två vetenskapliga artiklar har publicerats.

43

Förväntat resultat: Tjänstemän i kommunerna och landstingen tar del av kunskapen


Ja Tjänstemän i kommunerna har tagit del av kunskapen genom workshops



Nej Forskningen har inte resulterat i varken konkreta arbetssätt eller metoder.

Förväntat resultat: Kvalitets-/effektivitetsförbättringar och innovationskraft hos de deltagande organisationerna


Nej Kunskapen har inte genererat konkret förändring i kommunerna. Förbättringar av kvalitet/effektivitet måste därför bedömas högst osannolika.


5.5 FALLSTUDIE 4: VÄLKOM

VÄLKOM är ett forskningsprojekt som bedrivs inom ramen för det ena av Samhällskontraktets två samverkansområden – Framtidens arbetsliv. Projektet VÄLKOM, eller Välfärdssektorns Långsiktiga Kompetensförsörjning, startade hösten 2014 som ett svar på den höga personalomsättningen inom vissa yrken i välfärdssektorn.30

5.5.1 Bakgrund

En översikt över projektet presenteras i Tabell 7 nedan.

Tabell 7. Projektöversikt – VÄLKOM

Projektets syfte Syftet med VÄLKOM var att studera orsakerna till den höga personalomsättningen i kommunerna och landstingen, samt undersöka hur kommuner och landsting skulle kunna bli mer attraktiva arbetsgivare.

De långsiktiga målen med VÄLKOM var att ”skapa förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning till välfärdssektorn, minska oönskad personalomsättning i kommuner och landsting samt att förbereda och stärka studenter i övergången mellan studier och arbete.”

30 http://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/2.2052/2.2055/valkom-1.62464

44

Involverade parter MDH, Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland.

Budget 4 200 000 SEK

Tidsram 2014–2017


1. Dokumentstudier 2. Intervju med Framtidens arbetslivs delprocessledare 3. Intervjuer med personer ur Framtidens arbetslivs styrgrupp, dvs. HR-

direktörer i de fyra involverade organisationerna. 4. Webenkät till deltagare på en av de konferenser som genomförts för att

sprida forskningsresultaten. Källa: Sammanställning av Oxford Research, 2017

Precis som det normalt fungerar inom samverkansområdena uppkom initiativet till projektet i samråd mellan forskarna på MDH och Framtidens arbetslivs styrgrupp. Kommunerna och landstingen fick på så vis vara med och besluta om inriktningen för projekten, medan forskarna fick i uppdrag att titta på tidigare forskning för att se att man inte gör något som redan har gjorts.

VÄLKOM föregicks av en förstudie våren 2014 med syftet att kartlägga centrala frågeställningar och kunskapsbehov gällande Samhällskontraktets parters möjligheter att attrahera och behålla kompetens. Därefter har två parallellt löpande delstudier med fokus på yrkesgrupperna sjuksköterskor och socialsekreterare hittills genomförts inom ramen för VÄLKOM. I delstudie 1, som behandlade orsaker till personalomsättning bland sjuksköterskor och socialsekreterare, genomfördes intervjuer och enkäter med socialsekreterare och sjuksköterskor som nyligen avslutat sina anställningar. Resultaten från studien visar bl.a. att dessa yrkesgruppers relationer och upplevda sociala stöd av kommunen eller landstinget kan avgöra om de väljer att fortsätta eller avsluta sin anställning.

I delstudie 2, som behandlade medias produktion och reproduktion av bilden av kompetensförsörjningen till de två yrkesgrupperna, studerades elektroniskt publicerat material med syftet att synliggöra diskursen kring kompetensförsörjningen av socialsekreterare och sjuksköterskor. I studien framgick det att den mediala ”sanningen” om kompetensförsörjningen av socialsekreterare och sjuksköterskor utelämnar vissa parters bild av situationen. Detta tros i sin tur ha implikationer gällande kommunikationen yrkesutövare sinsemellan, mellan yrkesutövarna och deras klienter samt gällande diskursen kring varför yrkesgrupperna väljer eller väljer bort yrkena i fråga.


Forskningsresultaten har spridits på en rad olika sätt. Bland annat har forskarna presenterat projektet för civilministern, vid Socialtjänstforum, en konferens anordnad av SIPU, vid deltagande i Nationellt samråd för den sociala barn- och ungdomsvården etc. Men den primära avrapporteringen riktad till målgruppen (primärt de lokala tjänstemännen, men även operativ personal) har gjorts genom två

45

konferenser, en med fokus på socialsekreterare i maj 2016 och en med fokus på sjuksköterskor planerad för mars 2017.

5.5.2.1 Eskilstuna kommun och Västerås stad

Målgruppen för VÄLKOM är i första hand personer som arbetar med HR inom offentlig verksamhet. Vi har därför intervjuat HR-direktörerna för de involverade parterna som också är med i Framtidens arbetslivs styrgrupp. Styrgruppen har tagit emot forskningsresultaten löpande i form av presentationer, artiklar och resultatrapporter som tagits fram av forskarna.

Personaldirektören i Eskilstuna kommun rapporterar att man stärkt sin kompetens kring vilka faktorer som är viktiga för att kunna rekrytera och behålla socialsekreterare. I Eskilstuna kommun har man också, till följd av den kunskap som projektet genererat, förändrat det sätt på vilket nyrekryterade socialsekreterare introduceras in i yrket. Förändringsarbetet påbörjades under våren 2016 mot bakgrund av att många socionomer eller socialsekreterare har känt frustration över det ”psykologiska kontraktet”, ett begrepp som forskningen tagit fasta på handlar om vilka förväntningar och löften som finns underförstådda vid en anställning. I kommunen har man därför infört ett mentorskapsprogram som innebär att nyanställda får en senior kollega som fungerar stödjande. Ett arbete med rekryteringsenheten har även påbörjats för att se till förväntningarna mellan de som söker jobb hos enheten överensstämmer med vad arbetsgivaren kan erbjuda. Man har tittat på att ta in resurser som kan avlasta socialsekreterare administrativt.

Till följd av detta arbete valde två anställda som redan lämnat in sina uppsägningar att dra tillbaka dem. Det ser också ut som att fler personer nu söker de tjänster som finns ute och att kommunen därmed får lättare att hitta rätt kompetens. Kommunen planerar även att jobba vidare med forskningen om den mediala bilden (delstudie 2) och hur de kan jobba med att motverka den negativa bilden.

I Västerås stad är det svårare att se några förändringar som kan härledas till projektet. Däremot har forskningsresultaten passat in i och varit till stöd till förändringsarbete som redan var igång och dess fortsättning, och har på så sätt varit till nytta. Forskningen bekräftade den bild kommunen hade av situationen. Det förändringsarbete som redan pågick berörde arbetssituationen för socialsekreterarna. Bland annat har ett traineeprogram startat upp som innebär en extra lång introduktion för nya socialsekreterare under deras första tid på plats. I kommunen har stora förändringar i resultaten från medarbetarenkäterna uppmätts, även om det fortfarande är svårt att rekrytera.

Syftet med den konferens som genomfördes i maj 2016 var att sprida forskningsresultaten från projektet. Konferensen fokuserade på de forskningsresultat som rör kompetensförsörjningen av konferensen. Gruppen deltagare bestod främst av strateger och specialister inom HR samt enhetschefer inom kommunerna men även praktiker. Totalt deltog 48 personer på konferensen. Av de totalt 19 personer som besvarade frågan upplevde samtliga konferensens innehåll som åtminstone till viss del relevant (Figur 24).

46

Figur 24. Hur relevant var innehållet i konferensen för din verksamhet? n=19

Källa: Enkät till deltagare vid konferens kopplad till projektet VÄLKOM, Oxford Research, 2017

Nästan 80% av de svarande upplevde konferensens innehåll som mycket relevant för sin verksamhet. En stor majoritet av de svarande tog också med sig ny kunskap (Figur 25). En respondent berättar exempelvis att hen efter konferensen sökt upp och läst en av de akademiska publikationerna som forskningen resulterat i. Figur 25. Tog du med dig någon ny kunskap från konferensen som skulle kunna användas för att utveckla din verksamhet? n=19


Ett skäl till diskrepansen mellan upplevelsen av konferensens relevans och att deltagarna ”bara” tar med sig lite ny kunskap kan bero på att huvudproblemet som forskningen berör, den höga personalomsättningen av socialsekreterare, är ett välkänt problem för konferensens deltagare. Detta bekräftas av öppna kommentarer i enkäten. Vidare angav samtliga personer, med endast ett undantag, att de också spridit kunskap från konferensen vidare till kollegor. En stor andel av respondenterna, 44%, anger att de initierat eller medverkat i utvecklingsarbete (Figur 26) och alla utom en att de fört vidare kunskap från konferensen (Figur 27).

15

3

1 0

Mycket relevant Ganska relevant Lite relevant Inte alls relevant

2

5

11

1

Ja, mycket ny kunskap Ja, ganska mycket ny kunskap Ja, lite ny kunskap Nej, ingen ny kunskap

47

Figur 26. Har du initierat eller medverkat i något utvecklingsarbete inom din verksamhet baserat på kunskap från konferensen? n=18


Figur 27. Har du fört vidare kunskap från konferensen till andra personer i din verksamhet? n=18


En respondent berättar att även om ett förändringsarbete redan var påbörjat i hens kommun bidrog konferensen med ”bränsle”. Andra respondenter lyfter att konferensen bidragit med nya infallsvinklar och ny terminologi. Efter konferensen har man pratat mer om ”förtroendesammanbrott” inom verksamheten. Samma respondent påpekar även att man inte kan förvänta sig att en relativt kort konferens ska vara grunden för ett omfattande förändringsarbete, men att man kan förvänta sig att kunskap och idéer bärs med i samtalen om förändring, och att denna förväntan uppfylldes.

Två respondenter från en närliggande kommun som inte ingår i Samhällskontraktet angav att man i kommunen haft ett arbete igång sedan 2015 för att förbättra den ansträngda socialsekreterarsituationen. Bland annat utvecklas ett samtalsstöd till socialsekreterare för att förebygga stress och psykisk ohälsa. Kunskapen från konferensen tar de med sig in i arbetet och hoppas att det ska bidra till ett förhållningssätt som är mer hållbart i ”det tuffa jobb som socialsekreterare har”.

I enkäten framkom även några önskemål inför framtida liknande konferenser. Framför allt efterfrågades fler goda exempel på insatser som fungerat.

8

10

Ja Nej

17

1

Ja Nej

48

5.5.2.2 Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland Någon motsvarande spridningsaktivitet för landstingsmålgruppen med fokus på sjuksköterskor har ännu inte gjorts, men en konferens är planerad till mars 2017. Men liksom för kommunerna har landstingen varit involverade i projektet genom sina HR-direktörer, som intervjuats inom ramen för denna utvärdering.

I Västmanland har man använt resultaten från delstudien om mediabilden. Enligt vår respondent är det dock svårt att veta vad resultaten lett till, dels för att resultaten visade på sådant som redan var känt i landstinget och dels för att det är sådant som är svårt att agera på. Vad gäller delstudie 1 är resultaten mycket negativa och visar att det ”psykologiska kontraktet” inte har fungerat. Det finns en förhoppning att kunskapen ska kunna leda till en djupare diskussion om frågorna men respondenten påpekar samtidigt att det är svårt att bryta gamla mönster. Det är ännu oklart hur kunskapen från den planerade konferensen kommer att omsättas konkret.

I Sörmland har resultaten från delstudien om mediabilden lyfts till landstingets personalutskott och en dialog har inletts om den problematik som framkommer av forskningen. Gällande delstudien om varför sjuksköterskor lämnar yrket är man i färd med att planera en kommunikationsstrategi. Det går dock ännu inte att säga hur den kommer att se ut. Överlag går det inte att se att projektet åstadkommit några tydliga förändringar i landstinget, men projektet är också nyligen avslutat och den primära spridningsaktiviteten för landstingen är ännu inte genomförd. Det finns dock en önskan från landstingets sida om att framöver kunna använda den kunskap som projektet bidragit med.

5.5.2.3 Mälardalens högskola Projektet har hittills resulterat i tre artiklar som publicerats i de internationella tidskrifterna Discourse, Context and Media, Journal of Advanced Nursing och Nordic Social Work Research. Ytterligare tre artiklar har skickats in till nationella tidskrifterna Arbetsmarknad & Arbetsliv och Socialvetenskaplig tidskrift. Vidare har två magisterstudenter funnits inkopplade i projektet VÄLKOM. Studenterna har fokuserat på kompetensförsörjningsfrågor och en av dem kommer att presentera sin uppsats om sjuksköterskors förväntningar inför en anställning på den konferens som anordnas av VÄLKOM i mars.

Inom VÄLKOM har det hittills inte funnits ett aktivt arbete för hur kunskapen från projektet ska integreras i utbildningar på MDH. Detta beror bl.a. på att projektets första delar har fokuserat på medarbetare (sjuksköterskor och socialsekreterare). Däremot har man inför nästa år planerat att rikta fokus på nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterares första tid i arbetslivet. Ett sådant fokus bör göra kopplingen till utbildningarna tydligare. Då har man tänkt att man kan föra tillbaka kunskap till lärosätet om i vilken mån de nyutexaminerade sjuksköterskorna och socialsekreterarna är förberedda för vad som komma skall.

En av forskarna anger att hen inte tror att den ingång som projektet haft – varför personer lämnar sina tjänster – hade varit möjlig utan samarbetet med kommunerna och landstingen. Denna typ av arbete kräver förankring och involvering från alla parter då det kräver att man får tillgång till väldigt känsliga uppgifter. Just därför är den typen av forskning oerhört sällsynt.

49


Projektet VÄLKOM är i första hand ett kunskapsgenererande projekt. Fokus har i första hand varit att ta fram och sprida forskningsresultaten, snarare än att ta fram nya arbetssätt eller metoder. Projektet har karaktäriserats av välfungerande samverkan mellan de involverade parterna på projektnivå och på strategisk nivå. I samtal med de involverade parterna på tjänstemannanivå har det framkommit att alla är mycket nöjda med samarbetet och har upplevt det som givande. Samtidigt har det från vissa håll funnits en önskan om mer konkreta verktyg och att forskningen ska leverera tidigare icke-känd kunskap. Detta antyder att det kan finnas skäl att från Samhällskontraktets sida att dels förtydliga uppdragen i sig och dels förtydliga forskarnas roll och det faktum att vetenskaplig evidens inte nödvändigtvis kommer att leverera direkta ”lösningar” eller vara direkt applicerbar på utvecklingsarbetet i kommunerna och landstingen.

Projektet är ännu inte avslutat, men en utmaning för dess långsiktiga påverkan på verksamheterna är att det finns stora skillnader i hur kommunerna Eskilstuna och Västerås är organiserade i termer av självständighet för de enskilda förvaltningarna. Det innebär att de personer som är involverade i projektet på strategisk nivå kan ha olika mandat att agera trots att de på pappret har samma funktion i kommunen. För att mottagaren av kunskapen ska ha både insyn i verksamheten den berör och mandat att agera kan det finnas skäl att fundera kring vilka personer som bör involveras direkt projektet.

I dagsläget har Eskilstuna kommun nyttjat forskningsresultaten i större utsträckning än Västerås stad, vilket delvis beror på att Västerås redan hade ett förändringsarbete igång. Eskilstuna har till följd av projektet infört nya rutiner kring socialsekreterares första tid i tjänsten, vilket redan visat effekter på de anställdas trivsel. Detta tyder på att projektet har förutsättningar för att på lång sikt bidra till förbättrad kompetensförsörjning till kommunerna och göra dem till mer attraktiva arbetsgivare. Vad gäller landstingen är den del av forskningen som berör sjuksköterskor så pass nyligen mottagen att det ännu är svårt att uttala sig om eventuella effekter.

Då projektet behandlar kompetensförsörjningsproblematik har dess operativa nivå i detta fall utgjorts av personer som arbetar med personalfrågor i kommunerna och landstingen, snarare än praktiker ute i verksamheterna. HR-personal har nåtts/planeras att nås genom konferenser som projektet anordnar för att sprida forskningen. Forskningsresultaten bekräftar de kompetensförsörjningsproblem som upplevs i verksamheterna, vilket bl.a. syns genom att spridningsaktiviteterna upplevts vara i hög grad relevanta. Den nya kunskapen som genererats tycks även ha spridits vidare till icke deltagande personer, och flera har angett att ett förändringsarbete inletts. Sammanfattningsvis kan målet om att tjänstemän ska ta del av kunskapen anses vara uppfyllt, men då projektet ännu inte avslutats går det ännu inte att bedöma den långsiktiga måluppfyllelsen.

För MDH:s del har projektet gett upphov både till ökad forskningsfinansiering och ökad forskningsproduktion. Ingen förändring i utbildningarna har hittills skett, men förutsättningar för sådan påverkan finns i och med planerade projekt som i större utsträckning berör studenter.


50

Tabell 8. Måluppfyllelse – VÄLKOM


Uppnått? Kommentar



Nej Ingen plan har funnits för att integrera forskningen i utbildningarna.



Ja Sex vetenskapliga artiklar och två magisteruppsatser.

Förväntat resultat: Tjänstemän i kommunerna och landstingen tar del av kunskapen


Ja Tjänstemän inom HR på kommunerna har fått kunskap genom seminarium. En motsvarande spridningsaktivitet är planerad för de två berörda landstingen.

Förväntat resultat: Välfungerande kompetensförsörjning till arbetsgivare i kommunerna


Nej Någon sådan effekt går ännu inte att belägga. Projektet är dock mycket nyligen avslutat.

Förväntat resultat: Kommunerna och landstingen har blivit mer attraktiva arbetsgivare (attraherar och behåller kompetens)


Delvis Någon långsiktig effekt går ännu inte att belägga. Eskilstuna har dock till följd av projektet infört nya rutiner kring socialsekreterares första tid i tjänsten, vilket redan visat effekter på de anställdas trivsel.


51

5.6 FALLSTUDIE 5: ROBOTKATTPROJEKTET

Projektet i fråga har haft olika namn under årens lopp, men kommer i följande text refereras till som Robotkattprojektet. Projektet drevs som ett av de första projekten inom utvecklingsområdet Hälsoteknik.

5.6.1 Bakgrund

En översikt av projektet presenteras i Tabell 9 nedan.

Tabell 9. Projektöversikt – Robotkattprojektet

Projektets syfte Syftet med projektet var att testa en tidigare framtagen prototyp av en robotkatt i vården av äldre med demenssjukdomar som bor i särskilt boende. Målet var att söka vetenskaplig evidens för eventuell nytta och värde vid användning av robotkatter inom vård för personer med demenssjukdom

Involverade parter MDH, Eskilstuna kommun och Västerås stad

Budget 486 000 SEK

Tidsram 2014–2016


1. Intervjuer med: - MKHV:s delprocessledare - Projektledare - kommunala utvecklare

2. Telefonenkät till de äldreboenden som berördes av studien. Källa: Sammanställning av Oxford Research, 2017

På initiativ av Mälardalens Kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV) och med finansiering av Samhällskontraktet påbörjades 2011 processen att utveckla en robotkatt. Idén var att ta fram en prototyp som skulle kunna anspela på patienters minne av tidigare möten med just katter och kunna användas i vården för äldre personer i särskilt boende. Katten skulle, genom att efterlikna en vanlig katts andning och värme, ge lugn och trygghet till brukaren med demens samtidigt som den skulle utgöra ett hjälpmedel för vårdpersonal och anhöriga. Ett antal prototyper togs fram och testades småskaligt under 2011. Testerna visade på ökat välbefinnande för såväl personer med grav demens, deras anhöriga och vårdpersonalen.

För att testa katten i större omfattning och för att fortsätta utveckla arbetet med hälsoteknik på MDH anslog Samhällskontraktet ytterligare 486 000 SEK för genomförandet av en pilotstudie som inkluderade inköp av 40 katter. MDH finansierade den person som genomförde studien – en forskarassistent vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) som ägnade 25% av en heltidstjänst

52

åt projektet under 24 månader. Målet med forskningsprojektet var att söka vetenskaplig evidens för eventuell nytta och värde vid användning av robotkatter inom vård för personer med demenssjukdom och det som studerades var kommunikation/interaktion, agitation, ansiktsuttryck, vård- och livskvalitet samt läkemedelsförbrukning. Datainsamlingen pågick i 20 veckor på nio olika boenden i Västerås och Eskilstuna.

Följande avsnitt fokuserar på resultaten av det senare projektet – inköpet av de 40 katterna och studien av implementeringen. Forskningsprojektet har involverat kommunala tjänstemän, enhetschefer och boendepersonal i Västerås stad och Eskilstuna kommun (inklusive verksamheter drivna i enskild regi). Varken Landstinget Sörmland eller Landstinget Västmanland har deltagit i projektet.


Enligt projektledaren har forskningsresultaten inte spridits systematiskt till andra patienter, praktiker eller chefer än de som var direkt involverade i projektet.31 Därmed utgör chefer och personal på de boenden som berördes av pilotstudien den primära målgruppen för insamling av data rörande Robotkattprojektets resultat och effekter.

5.6.2.1 Eskilstuna kommun och Västerås stad Fem äldreboenden i Västerås och fyra äldreboenden i Eskilstuna deltog i Robotkattprojektet. Sex av dessa nio boenden – tre i Västerås och tre i Eskilstuna – har besvarat en telefonenkät vars resultat presenteras nedan. Vid tiden för projektet var respondenterna enhetschefer på de boenden som deltog i studien. Varje äldreboende fick en till tre robotkatter tillsammans med instruktioner till hur katterna skulle användas och hur personalen skulle dokumentera arbetet med katterna. Förbedömningar gjordes av de boende, där bland annat deras orosnivå och medicinering undersöktes.

En av de kommunala tjänstemän som varit behjälplig i urvalet av boenden och i introduktionen av katten säger och att det för medarbetarna i verksamheten är viktigt och en bra erfarenhet att delta i forskningsprojekt, då man t.ex. lär sig samla in data och göra skattningar.

Samtliga respondenter angav antingen att de hade förväntningar på att brukarna med demenssjukdom skulle bli lugnare eller att det fanns en vilja att testa huruvida katterna kunde ha en lugnande effekt på dessa boenden. I boendena i Västerås var förväntningarna högre på katternas effekt än i boendena i Eskilstuna. Två av tre boenden i Västerås hade förhoppningar om att katterna skulle ha en positiv effekt. I boendena i Eskilstuna angav respondenterna att de snarare hade än förhoppningar eller en vilja att testa om, och i sådana fall hur, katterna kunde ha en effekt.

Som svar på frågan varför man valt att delta i projektet nämnde en respondent att hen tidigare hade sett hur robotdjur kunde vara till nytta för personer med demenssjukdomar och att det var en bidragande anledning till att delta i projektet. En annan respondent nämnde vikten av att prova nya hjälpmedel vid arbete med specialinriktningar, och att robotkatter var ett nytt hjälpmedel när projektet

31 Spridning av forskningsresultat har dock gjorts via det företag som äger rättigheterna till Robotkatten, men inte inom ramen för det projekt som finansierats av Samhällskontraktet.

53

genomfördes. Ytterligare en bidragande faktor till att de tillfrågade äldreboendena valde att delta var att de fick möjlighet att prova på robotkatterna utan kostnad.

Två respondenter angav att Robotkattprojektet har bidragit till deras verksamhet. Två ytterligare respondenter angav att projektet bidragit lite till deras verksamhet, medan de två övriga angav att projektet inte alls bidragit till deras verksamhet. De fyra respondenter som uppgett att projektet med robotkatterna bidragit till verksamheten säger att katterna i vissa fall hade en lugnande effekt på oroliga personer med demenssjukdomar. Hälften av respondenterna angav dock att katternas effekt på brukarna avtog med tiden. Ett exempel på detta är en boende som till en början blev lugnare, men som senare började bevaka katten istället, för att till sist tycka att den var ointressant och börja kalla den för ”hund”.

Två av respondenterna upplevde att katternas utformande kan ha hindrat positiva effekter. Bland annat beskrevs katterna som stora, otympliga och tunga, vilket gjorde att de främst gick att använda på de boenden som var sängliggande. En annan respondent nämnde att katterna inte såg tillräckligt verklighetstrogna ut, att de var för hårda och lät som motorer. Ytterligare kritik som riktas mot katterna av en respondent är att det var problematiskt att pälsen på katterna inte gick att tvätta, då detta inte var förenligt med boendets hygienkrav. En respondent nämner att hens egen negativa inställning till katternas utformande kan ha påverkat projektet negativt.

Hälften av respondenterna anger att projektet har bidragit till medarbetarnas förståelse för teknikens möjligheter i vården. En av respondenterna säger dock att personalen redan hade en god förståelse för bemötande av personer med demenssjukdomar och att robotkatterna på sin höjd fungerade som ett komplement.

Ingen av respondenterna kan minnas att de fått ta del av forskningsresultaten från Robotkattprojektet. En respondent nämner dock att personalen på boendet i fråga har läst mycket om projektet och haft kontakt med en forskare på MDH om projektet. Fyra av sex respondenter säger att de inte har fått, eller inte minns om de fått feedback på sitt arbete med robotkatterna. De två andra respondenterna säger att de efter projektet hade ett möte med en forskare från MDH, men att de under dessa möten främst diskuterade personalens erfarenheter med robotkatterna, snarare än att de fick feedback på hur de kunde förbättra sitt arbete med robotkatterna.

I skrivande stund är katterna fortfarande i bruk i de boenden som ingick i studien. Sedan projektets avslut har inga nya katter köpts in till demensboenden i Eskilstuna, däremot har katter köpts in till LSS-boenden. Det finns idag inga riktlinjer från Eskilstuna kommun för hur man bör jobba med katten. För Västerås finns inga motsvarande uppgifter.

5.6.2.2 Mälardalens högskola Den av Samhällskontraktet finansierade pilotstudien av implementeringen av de 40 katterna resulterade i en artikel som är inskickad till en tidskrift för granskning. Den första delen av projektet som bestod av att ta fram en prototyp resulterade i en artikel som publicerats i The Journal of

54

Gerontological Nursing.32 Vidare har resultat från Robotkattprojektet också förts in i utbildningar på MDH. Bland annat har projektet använts i utbildningar på doktorandnivå, då som ett exempel på hur man kan kommersialisera en forskningsprodukt. Projektet har också använts som exempel på utbildningar som rör demensvård. En av forskarna har då varit på plats och visat katten och berättat om hur man har jobbat med den och med etiska frågor. Inga praktikplatser eller exjobb har funnits kopplade till projektet.

Enligt den före detta projektledaren hade finansieringen från Samhällskontraktet en avgörande betydelse för projektet. I synnerhet möjliggjorde det att forskarna kunde komma igång och göra tester och bygga upp en marknad för produkten. Mot bakgrund av Robotkattprojektet, som sågs som ett lyckat projekt, gjordes inom MKHV en undersökning av vad de involverade parterna var intresserade av. Då framkom att både landstingen och kommunerna var intresserade av att titta på hjälpmedel, speciellt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Utifrån detta sattes en ny plan upp för ett projekt som idag heter HV3D – Hjälpmedel och Välfärdsteknik i tre dimensioner. Samhällskontraktet finansierade framtagandet av tre forskningsplaner. Medfinansiär är även Sveriges kommuner och landstings nationella hjälpmedelschefsnätverk som har finansierat en fyraårig doktorandtjänst. HV3D påbörjades i september 2016 och pågår till 2020.

Robotkattprojektet bidrog med erfarenhet av att jobba med en ny produktidé från grunden utan att ta hela ansvaret, och istället vara ett stöd för den verksamhet som ska ha värde och nytta av produkten. HV3D är ett betydligt större projekt och det är även tydligare att det är parternas behov som har styrt innehållet.

Vidare kan tilläggas att det företag som äger katten heter Robyn Robotics och ligger i Västerås. Företaget som monterar ihop katten ligger i Eskilstuna. För den före detta projektledaren och tillika företagsdelägaren har det varit viktigt att företaget finns kvar i regionen utifrån en tanke att vilja ge tillbaka till den region man fått stöd ifrån. Hittills har runt 300 katter sålts och används idag runtom i Sverige och övriga Europa. Katten har även fått stor uppmärksamhet medialt.


Robotkattprojektet är ett mycket konkret exempel på hur Samhällskontraktet kan leverera nya arbetssätt till verksamheterna, i detta fall till äldreomsorgen. I projektets andra del, den pilotstudie som är fokus för denna fallstudie, har nyttan främst skett under projektets gång och det har inte varit forskningsresultaten i sig som nått målgruppen. Med andra ord har inga aktiviteter genomförts för att sprida resultaten till målgruppen patienter, personal och chefer utöver de individer som varit direkt involverade i studien.

I projektets första del tycks samverkan mellan de involverade parterna ha fungerat väl. Däremot involverade projektets andra del, inköpet av de 40 katterna till äldreboendena, bara personer på strategisk nivå i början av datainsamlingsprocessen. Tjänstemän på kommunen var främst involverade i urval men har inte varit mottagare av forskningsresultat. Detta tyder på att samverkan varit

32 Gustafsson, C., Svanberg, C. & Müllersdorf, M. (2015) Using a robotic cat in dementia care - A pilot study. Journal of Gerontological Nursing. 41(10). 46–56

55

förhållandevis formaliserad i början för att i projektets senare skeden i princip enbart beröra forskaren som utförde studien. Detta kan bero på en otydlig rollfördelning och liten kontakt mellan den då ansvarige forskaren och Samhällskontraktet.

Projektet har dock haft stor betydelse för MDH. Den inledande studien, framtagande av prototypen, var det första projektet på området Hälsoteknik och erfarenheterna ligger till grund för nya projekt på området.


Tabell 10. Måluppfyllelse – Robotkattprojektet


Uppnått? Kommentar



Delvis Projektet används regelbundet som exempel i undervisning, bl.a. på utbildningar på doktorandnivå som ett exempel på hur man kan kommersialisera en forskningsprodukt samt på utbildningar som rör demensvård.



Ja En vetenskaplig artikel och ett konferenspapper.



Ja Verksamheterna fick behålla robotkatterna efter avslutat projekt. Nästan alla är fortfarande i bruk.

Förväntat resultat: Fler evidensbaserade metoder har implementerats i organisationerna


Ja Verksamheterna fick behålla robotkatterna efter avslutat projekt. Nästan alla är fortfarande i bruk. Vidare har nya katter köpts in till LSS-boenden (dvs. utanför projektet).


56

5.7 EN REFLEKTION ÖVER SAMVERKAN I PROJEKTETS OLIKA FASER

Eftersom god samverkan både är ett av Samhällskontraktets övergripande mål och en förutsättning för att uppnå de andra målen, avslutar vi här med vår reflektion över själva samverkan i projektet. Vi föreslår även en modell som kan användas för att beskriva olika parters funktioner i ett samverkansprojekt och interaktion mellan dessa.

Vår bedömning är att det inte finns några tydliga särskilda aktiviteter riktade till att förbättra själva samverkansprocessen. Istället är samverkan och skapande av goda relationer något som, enligt Samhällskontraktets effektlogik, är tänkt att ske i alla faser av forsknings- och utvecklingsprojekt – initiativtagande, genomförande, samt spridning och implementering, vilket är utgångspunkten för denna diskussion. Avsnittet behandlar även fortsatt samverkan efter avslutat projekt. Diskussionen bygger på en samlad bedömning utifrån de fallstudier och enkätundersökningar som gjorts inom ramen för utvärderingen.

5.7.1 Initiativtagande

I projektens första fas är graden av samverkan genomgående hög. Denna fas karaktäriseras ofta av ett stort engagemang och entusiasm från alla involverade parter och upplevs som förhållandevis oproblematisk. I enlighet med Samhällskontraktets syfte tycks de studerade projekten ha initierats i dialog mellan MDH och organisationerna och utifrån den offentliga sektorns behov. Organisationerna anser i regel att de fått gehör för sina prioriteringar och att forskarna i allmänhet varit lyhörda för deras behov och omständigheter.

Vidare har projekten visat på vikten av att organisationerna redan från början är involverade i utformningen av studien då inriktningar och avgränsningar är avgörande för i vilken utsträckning forskningen kommer att vara relevant för verksamheterna och kunna ligga till grund för ett utvecklingsarbete. Genom samverkan i initiativfasen har man kunnat öka sannolikheten för att forskningen i slutändan ska vara relevant för alla inblandade parter.

5.7.2 Genomförande

Även under projektets genomförandefas är graden av samverkan hög. Detta gäller i synnerhet det förberedande arbetet inför datainsamling och under datainsamling. Kommunerna och landstingen har exempelvis varit behjälpliga vad gäller urval av verksamheter att studera, att rekrytera intervjupersoner och fokusgrupper, etc. Rollfördelningen i genomförandefasen är oftast tydlig men ansvaret i organisationerna vilar ofta på en eller ett par personer och riskerar att bli personbundet och därmed bräckligt. I flera fall har organisationerna utsett en specifik kontaktperson som får en nyckelroll och blir särskilt viktig för genomförandet. Personer högre upp i organisationerna har ofta betydligt mindre insyn i processen.

För forskarna är det mycket viktigt att organisationerna kan ”öppna upp sig” och att projektet är väl förankrat för att empiri ska kunna samlas in. Flera forskare har beskrivit organisationernas roll i denna fas som oumbärlig i projekten och det finns exempel på forskning som genomförts inom ramen för

57

Samhällskontraktet som med stor sannolikhet inte hade kunnat utföras om det inte varit för förankringen i organisationerna.

Kravet på att som organisation kunna öppna upp sig tycks ha varit mer svårhanterat från landstingens sida än för kommunerna. Exempelvis har landstingen i regel behövt mer tid för att inkomma med uppgifter, vilket skapat fördröjningar i projekt. Detta kan bero på att landstingen involverades i Samhällskontraktet flera år senare än kommunerna och att kommunerna därmed har haft längre tid på sig att hitta en fungerande samverkansform med MDH. Det bör dock noteras landstingen endast varit involverade i ett av de projekt som var föremål för fallstudier och att det därmed finns en risk för snedvridning.

5.7.3 Spridning och implementering

I spridnings- och implementeringsfasen är samverkan mindre formaliserad än i tidigare faser. Inom de projekt vi studerat har begreppet ”spridning” tolkats på en rad olika sätt. I vissa fall har spridning av forskningen haft formen av ett konkret verktyg, en metod eller ett arbetssätt. Vanligast är dock att spridningen sker i form av presentationer av forskningsresultaten. Tidpunkten har också varierat då spridningen i vissa projekt varit löpande medan den i andra fall skett efter projektavslut. Mottagarna för spridning varierar också. I vissa fall har målgruppen för spridning varit praktiker (lärare, socialsekreterare, etc.). I andra fall riktas spridningen av resultaten primärt till tjänstemän. Det finns också exempel på projekt där ingen spridning av forskningen skett.

Skillnaderna i utformning av spridningsaktiviteter beror dels givetvis på vem målgruppen för forskningen har ansetts vara, men tycks även bero på andra saker. Dels är utformningen i hög grad beroende av i vilken mån spridningsaktiviteter specificerats i uppdraget men tycks även vara beroende av hur både forskarna och organisationerna tolkat sina respektive uppdrag. De olika utformningarna ger olika förutsättningarna för att uppnå långsiktiga effekter. Även idéerna för hur det är tänkt att kunskapen som projektet genererat ska implementeras skiljer sig mycket åt mellan olika projekt. Detta tycks dock vara mindre beroende på vad som varit överenskommet från början utan tycks snarare vara en organisatorisk fråga. Exempelvis finns det fall där skrivningar om implementering varit mycket tydliga i projektplanen men som trots det inte lyckats få genomslag.

Vår sammanfattande bedömning är att samverkan, och därmed relationsskapandet, är mycket personberoende, vilket får effekter för både hur resultaten sprids och hur de implementeras.

58

6. Slutsatser och rekommendationer

I detta kapitel diskuterar vi de resultat som presenterades i kapitel fyra och fem och gör övergripande bedömningar av Samhällskontraktets resultat och effekter. Först nedan diskuteras en samlad bedömning per övergripande mål och därefter ges rekommendationer för hur Samhällskontraktet och dess deltagande aktörer kan arbeta vidare för att stärka Samhällskontraktets nytta i regionen.

Vår övergripande bedömning är att Samhällskontraktet verkar genom den kedja av kausala samband som illustrerades i effektlogiken. Samhällskontraktet skapar positiva resultat som har potential att stärka regionen på kort och lång sikt. För att kunna realisera sin potential krävs att Samhällskontraktet lyckas stärka förutsättningarna för resultat och effekter. Sådana förutsättningar stärks genom förtydliganden av roller och ansvar i samverkan mellan akademi och offentlig sektor, genom tydligare målfokus och riktade insatser för integrering och implementering av kunskapen i organisationerna.

6.1 SLUTSATSER

I kapitel fyra redovisades en mängd data som pekade på olika aspekter av resultat och effekter av Samhällskontraktet. Nedan ges en samlad bedömning av måluppfyllelse i relation till Samhällskontraktets övergripande mål.

6.1.1 Mål 1: Höja kompetensnivån i regionen

Både Sörmlands och Västmanlands län är regioner som står inför stora utmaningar var gäller kompetensnivå i regionen. En av utmaningarna är den ökade nettoinflyttningen av asylsökande utlandsfödda som har skett i regionerna under de senaste åren, vilket åtminstone på kort- till medellång sikt innebär lägre utbildningsnivåer33 och färre personer i arbete. En annan utmaning är den kompetensbrist som råder inom ett flertal yrken, bl.a. vad gäller personal inom skola, vård och omsorg. Mot bakgrund av det så är målet att höja kompetensnivån i regionen svårt att uppnå.

Resultaten i denna utvärdering är inte enhetliga. Andelen högutbildade har visserligen ökat något under perioden 2009–2015, men den har inte ökat mer än landsgenomsnittet. Det går inte heller att hänföra utvecklingen till Samhällskontraktet eftersom det endast är en liten del av länens totala arbetskraft som berörs och storlek på insatserna inom Samhällskontraktet är mycket litet jämfört med t.ex. regionernas utbildningsväsende som helhet och kompetenshöjande arbetsmarknadsåtgärder som genomförs. Vidare visar resultaten på att parterna inom Samhällskontraktet upplever snarare ökade än minskade svårigheter att rekrytera lämplig kompetens inom sina respektive områden. Det är oklart om detta tyder på bristande effektivitet av insatser inom Samhällskontraktet eftersom vi inte kan jämföra med något alternativt scenario (där insatserna inte hade genomförts), men det pekar tydligt på relevansen av att arbeta med insatser för kompetenshöjning och därmed bättre kompetensförsörjning till kommunerna och landstingen.

33 Det finns ingen tillförlitlig statistik över utbildningsnivå hos personer som flyttar till Sverige som asylsökande. Erfarenheten visar att det tar många år innan personer kommer ut i arbete och i de fallen där personerna är utbildade i hemlandet tar processen att validera utländska examen lång tid.

59

Vidare är utveckling av kompetensnivån i regionen inte ett mål som låter sig mätas genom ett antal enkla indikatorer. Hela verksamheten inom Samhällskontraktet kan, direkt eller indirekt, sägas utveckla kompetensnivån i regionen genom att verka för mer relevant forskning inom sina sakområden, mer spridning av forskningsresultat, bättre utbildningar, utveckling av kunskap, kompetens och arbetssätt inom offentlig sektor, samt ökad dialog mellan regionens nyckelaktörer. Det är därför genom att bedöma uppfyllelse av de andra målen som man kan bedöma Samhällskontraktets påverkan på kompetens i regionen, vilket också är indikerat i satsningens effektlogik.

6.1.2 Mål 2: Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola

Resultaten av utvärderingen indikerar att Samhällskontraktet genererar flera av de positiva resultat och effekter på, framförallt forskning, men även, i lägre grad, på utbildning som förväntas enligt effektlogiken. Som ett direkt resultat leder Samhällskontraktet till en ökning i forskningsfinansiering för de projekt som beviljas medel. Forskningsfinansieringen bidrar till att ökad forskningsproduktion i form av forskningsrapporter, konferensbidrag, och vetenskapliga artiklar för publicering i såväl internationell som svenska tidskrifter. Enkätresultaten och fallstudierna indikerar tillsammans att Samhällskontraktet möjliggör anställning av forskningspersonal, framförallt vad gäller att helt eller delvis finansiera befintlig personal vid MDH. Vissa projekt har även bidragit till anställning av nya doktorander, i ett fåtal fall i kombination med anställning av befintlig personal eller externa forskare.

För resterande indikatorer för stärkt forskning och utbildning vid MDH – ny forskningsfinansiering, påverkan på utbildning och undervisning, samt påverkan på studenters möjligheter till exjobb och praktikplatser – är resultaten blygsamma, men pekar på effekt i positiv riktning. Samhällskontraktets projekt verkar i viss mån resultera i ny forskningsfinansiering. Även om påverkan tycks vara begränsad indikerar de öppna svaren att den forskningsfinansiering som genereras kommer från relativt prestigefulla källor, där forskares ansökningar kan förväntas ha utsatts för omfattande konkurrens. Bland exemplen finns Vetenskapsrådet och EU-medel. En möjlig anledning till att Samhällskontraktets projekt endast i begränsad utsträckning tenderar att generera ny forskningsfinansiering är, utifrån resultaten i fallstudierna, att projekten initierats utifrån problemställningar som är relevanta för offentlig sektor som inte nödvändigtvis premieras hos andra finansieringskällor.

Samhällskontraktets projekt tenderar i begränsad utsträckning att påverka utbildning och undervisning vid MDH eller ge studenter möjligheter till exjobb eller praktikplatser. Fallstudierna indikerar att det dels kan bero på det inte legat i fokus för projektens forskningsaktiviteter och dels att det inte legat i fokus för samverkan mellan akademi och offentlig sektor.

6.1.3 Mål 3: Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor

Endast ett fåtal av de förväntade resultaten och effekterna av Samhällskontraktet med avseende på utveckling av medarbetare inom offentlig sektor har kunnat studeras på den övergripande nivån, och de indikatorerna som har fångats upp visar inte på någon positiv utveckling – få chefer inom kommuner och landsting upplever att kompetensförsörjningen till deras verksamheter har blivit bättre, det är tydlig brist inom ett antal yrken inom Samhällskontraktets sakområden och de flesta upplever inte något ökat söktryck från personer examinerade från MDH. Det finns vidare några

60

exempel på när uppsats- och exjobbstudenter har använts för att fördjupa sig i relevanta för verksamheterna frågor, men dessa exempel är relativt få.

Det finns dock desto mer att hämta i fallstudierna vad gäller Samhällskontraktets positiva påverkan eller potential att bidra till positiv utveckling av verksamheterna och av medarbetare. Såväl forskare som samverkansparter i kommuner indikerar att de fått en förbättrad förståelse för den andre partens verksamhet till följd av projekten. Flera av projekten har förmedlat ny kunskap till tjänstemän i offentlig sektor, som sedan har spridits vidare i de offentliga organisationerna. Flera av forskarna har, i samråd med sina respektive kompetenscentra eller samverkansområden, visat betydande lyhördhet för den offentliga sektorns behov under genomförandet av forsknings- och utvecklingsprojekt. Några av projekten har resulterat i nya evidensbaserade arbetssätt för implementering i offentlig sektor.

Den mest avgörande faktorn för att dessa resultat ska ge bestående resultat och effekter i offentlig verksamhet tycks vara att det råder samverkansformer och förutsättningar som möjliggör för forskarna att förmedla robusta resultat som också är relevanta för den offentliga sektorns verksamhet. Samhällskontraktets förmåga att skapa sådana förutsättningar diskuteras under mål 4.

6.1.4 Mål 4: Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor

Vår bedömning av Samhällskontraktets fjärde mål är att samverkan blir mindre formaliserad under projektens gång, vilket försämrar förutsättningarna för effekter på lång sikt. I ett projekts initiativfas är graden av utbyte stort och personer på strategisk nivå inom mottagarens organisation är engagerade för att säkerställa relevansen och genomförbarheten av samverkansarbetet. Även under genomförandefasen är utbytet oftast fortsatt högt och både forskare och organisationer är nöjda med interaktionen i styrgrupper. Forskarna framhäver även organisationernas nyckelroll i förberedelser inför och under datainsamling. Däremot tenderar genomförandefasen att utgöra ett ansvarsskifte där alltmer ansvar vilar på ett fåtal personer lägre ner i organisationerna.

I projektens senare stadier ter sig samverkan alltmer slumpmässig och utfallet beror på hur de individuella parterna tolkat både uppdraget i sig och sin egen roll. Kunskap, arbetssätt och metoder sprids i de flesta fall till tjänstemän inom organisationerna och ibland även till praktiker ute i verksamheterna. Vid leverans av slutprodukt har det dock ofta blivit uppenbart att det inte finns några satta strukturer för hur kunskapen ska omsättas, varken centralt på förvaltningsnivå eller lokalt i verksamheterna. Denna avsaknad av struktur för hur forskningsresultaten ska föras in i verksamheterna gör att kunskapen inte kan nyttogöras i den utsträckning som det finns potential för. Detta drabbar först och främst organisationerna. I och med att samverkan är välfungerade fram till dess att projektets resultat ska spridas drabbas inte forskarna fullt lika hårt som organisationerna.

6.2 REKOMMENDATIONER

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits av utvärderingen presenteras nedan ett antal rekommendationer till Samhällskontraktet.

61

6.2.1 Rekommendationer för ökat genomslag inom utbildningen

MDH behöver en tydligare strategisk idé om vilken utveckling av utbildningar man vill bidra till genom Samhällskontraktet

Stärka forskningsbasen för utbildningar och anpassa dessa efter arbetsmarknadens behov – vad menar man med det? På vilket sätt ska forskningen användas för att utveckla utbildningar? På vilket sätt ska utbildningarna anpassas efter arbetsmarknaden? Vilka har ansvaret att göra det? På vilket sätt ska det följas upp? (Stäm av mot Universitetskanslersämbetets www.uka.se utvärderingskriterier).

Bättre utnyttja möjligheter till att ta fram mer relevanta utbildningar (i MDH:s regi) baserade på forskning, t.ex. chefsutbildningar, d.v.s. inte bara spridningsaktiviteter utan mer institutionaliserade utbildningar

6.2.2 Rekommendationer för ökat genomslag inom forskningen

Bättre utnyttja möjligheter till olika forskningsansatser – Samhällskontraktet är inte bara ett sätt att finansiera forskning utan också ett engagemang från mottagaren och en unik tillgång till empiriskt material som kan studeras i realtid. Detta möjliggör exempelvis experimentbaserade forskningsansatser och forskning av processer.

6.2.3 Rekommendationer för ökat genomslag i de offentliga verksamheterna

Det är ofta oklart vilka som är mottagare av samverkansprojektens resultat i de offentliga verksamheterna och vilka som är ansvariga för att säkerställa lärande och implementering. Detta behöver tydliggöras redan i ansökningsprocessen.

Betydlig risk att insatserna ”rinner ut i sanden” – underlagen sparas inte, personer försvinner, förändringen blir inte bestående.

Tydligare fånga upp och dokumentera resultaten, implikationer för mottagarna/målgrupperna, och vilka som ska ta vid och förvalta resultaten.

6.2.4 Rekommendationer för Samhällskontraktets styrning

Beviljandet av projekt behöver bli mer systematisk och kopplad till vilka värden samverkansparterna vill uppnå samt med en tydlig definition av hur de tre nivåerna (forskning/strategisk/operativ) ska engagera kunskapsproduktion, spridning och nyttiggörande.

Arbeta systematiskt med att utveckla, dokumentera och förädla metoder och modeller för samverkan.

Överväg att göra själva kunskapsspridningen- och användningen i organisationerna till ett forskningsområde.

http://www.uka.se/

62

7. Källförteckning

Arbetsförmedlingen. Yrkeskompassen, https://www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen, information hämtad december 2016.

Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsprognoser för Sörmlands län (2008–2016).

Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsprognoser för Västermanlands län (2008–2016).

Gustafsson, C., Svanberg, C. & Müllersdorf, M. (2015) Using a robotic cat in dementia care - A pilot study. Journal of Gerontological Nursing. 41(10). 46–56.

Lindblom J. (2015). Arbetsverktyg för relationsbyggande bemötande, Rapport av projektet Föräldrastöd (FÖRST).

MDH. Avtal om Samhällskontraktet, http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.48378!/Menu/general/column-content/attachment/Avtal%20SK%202014_2017%20okt13%20inkl%20ramar.pdf, information hämtad december 2016.

MDH. Samhällskontraktet – kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt (2013). Arkitektkopia.

MDH. Samhällskontraktet förstudie, http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.23964!/Menu/general/column-content/attachment/skforstudie.pdf, information hämtad december 2016.

MDH. MKHV, Överenskommelse om MKHV fou-projekt FÖRST, Diarenummer HVV 5.3–9/14.

MDH. Pedagogies of Educational Transitions, https://www.mdh.se/forskning/inriktningar/utbildningsvetenskap-och-matematik/pedagogies-of-educational-transitions-1.96561, information hämtad november 2016.

MDH. Ärendeförteckning vid fakultetsnämndens möte 2013-09-12, http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.45126!/Menu/general/column-content/attachment/Motehandlingar%20130912.pdf, information hämtad november 2016.

MDH. ”Projektbeskrivning (andra draft!): Hållbar stadsutveckling i Eskilstuna kommun och Västerås stad: En utvärdering av åtgärdsimplementeringens effektivitet i stadsdelarna Lagersberg och Bäckby”, 2012-04-20.

63

MDH. Hållbar samhällsutveckling, Stadsdelsanalys, http://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/2.2049/projekt/stadsdelsanalys-1.29526, information hämtad november 2016.

MDH. Framtidens arbetsliv, VÄLKOM, http://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/2.2052/2.2055/valkom-1.62464, information hämtad november 2016.

Sandberg (2012) På väg in i skolan - Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia didactica Upsaliensia 6. 220 pp. Uppsala.

Skolverket (2016) Läroplan för förskolan, Lpfö 98, s. 13 och Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr-11, s. 11.

Svenskt Näringsliv. Företagsklimat, http://www.foretagsklimat.se/statistik, information hämtad december 2016.

Vestman, C. (2013). Samhällskontraktet: en formaliserad samverkansplattform, till antologi 23 november 2015.

Västerås stad. Jämför service, http://jamforservice.vasteras.se/, information hämtad december 2016.

Västerås stad. Rutin/instruktion för övergång mellan förskola och förskoleklass, reviderad november 2016.

Västerås stad. Nämnden för personer med funktionsnedsättning (Sociala nämndernas förvaltning), 2015-11-23 Dnr: 2012/135-NF-721.

64

Bilaga 1. Publikationslista34

Vissa publikationer är fortfarande i produktion. Andra är inskickade men ännu inte publicerade.

Ahmadi, F. & Mella. M. & Palm, I. & Darvishpour, M. (2015). Mångfaldsbarometen - Tio år av

attitydmätningar i Sverige. Högskolan i Gävle.

Ahmadi, F. & Darvishpour, M. & Mellas, O.& Palm, I. (2015) Stabilitet och förändring i

inställningar till mångfald i Sverige. I Ahmadi, F. m.fl., Tioåriga mångfaldbarometern. Högskola i

Gävle.

Astvik, W., Welander J., & Isaksson, K. (Accepterad) Exit, tystnad och lojalitet bland medarbetare

och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv.

Blomberg, H & Welander, J. (Inskickad) ”Kör tills du brakar, sedan kastar vi ut dig om du inte flyr

innan” – Socialsekreterares berättelser om uppbrottet från arbetsplatsen. Socialvetenskaplig tidskrift.

Blomberg, H. & Stier, J. (2016). Metaphorical expressions used in Swedish news media narratives to

portray the shortage of nurses and their working conditions. Journal of Advanced Nursing, 72(2), s.

382–395.

Blomberg, H. (2016). Nurses’ blogs as part of a political process – professional identity as a

rhetorical resource for negotiating responsibility and blame. Discourse, Context and Media. Epub

ahead of print 9 July 2016. DOI: 10.1016/j.dcm.2016.07.001

Blomberg, H. (2016b) (Inskickad) “We’re not magicians!” On the use of rhetorical resources in

Swedish news media narratives portraying the social services and social workers. Qualitative Social

Work,

Brunnberg, E; Johansson, C & Åkerström Kördel, J (2016). Mälardalsmodellen. Att samordna

samhällets stöd till föräldrar och deras barn med funktionsnedsättning. Katrineholm, Mälardalen

Research Center. ISBN 978-91-983046-2-6

Brunnberg, E., Darvishpour, M., Gupta, S., Kanaskar, M., Kulkarni, V., Vanghese, U., & Östlund,

G. (2016). Metodik för samarbetsinriktat lärande. Ingår i: Samproduktionens retorik och praktik:

inom hälsa och välfärd [red.] Knutsson Holmström, Inger, Stier, Jonas, Tillgren, Per & Östlund,

Gunnel, Lund: Studentlitteratur. s 167–177.

34 Denna publikationslista är en sammanställning av svaren från Enkät till forskare vid MDH (Oxford Research, 2017) och projektlista tillhandahållen av Samhällskontraktet (2016).

65

Brunnberg, E. & Darvishpour, M. Etnicitet, kultur och genus: Om ensamkommande barn och

mötet med den svenska skolan (2016). Ingår i: Skolans möte med nyanlända [ed] Pirjo Lahdenperä

och Eva Sundgren, Liber, 2016, s 111–132.

Cozza, M, Crevani, L, Schaeffer, J and Hallin, A (2016) Ageing and assistive technologies: an

epistemological framework. Paper for ifip WG8.2 Working Conference, December 9-10, Dublin.

Cozza, M., Crevani, L., Hallin, A., Schaeffer, J. (under review at Futures The journal of policy,

planning and futures studies) Designing Assistive Technologies for our Future Selves

Darvishpour, M. & Westin, C. (red.) (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturell

Sverige. Lund: studentlitteratur (andra upplag med fem nya kapitel).

Darvishpour, M. & Westin, C. (2015). Maktperspektiv på etniska relationer. I: Darvishpour, M. &

Westin, C. (red.) Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturell Sverige. Lund:

Studentlitteratur.

Darvishpour, M. (2015) Hederskultur eller köns- och generationskonflikter inom invandrade

familjer? I: Darvishpour, M. & Westin, C. (red.). Migration och etnicitet: perspektiv på ett

mångkulturell Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Darvishpour, M. (2015). Jämställdhet och ”invandrarmän”. I Darvishpour, M. & Westin, C. (red.)

Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturell Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Darvishpour, M. (2014). Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” - ett intersektionellt perspektiv på

förändringar av maskulinitet efter migration. Bilaga 13, SOU 2014:6.

Darvishpour, M. & Lahdenperä, P. (2014). Honour-Related Problems in School Contexts in Sweden

– theoretical perspective and prevention (Mälardalen Studies in Educational Sciences 10).

Mälardalens högskola. Eskilstuna.

Darvishpour, M. (2013). Welfare State”stepchild”: An intersectional and structural perspective on

ethnic relations and discrimination in Sweden. In: E. Brunnberg & E. Cederström (red.). New Tools

in Welfare research. Århus: NSU Press.

Darvishpour, M. (2011). "Förtryck mot "invandrade familjer" eller omsorg över barn? En

forskningscirkelstudie om hedersproblematik". I: Lahdenperä, P. (Ed.) Forskningscirkel - arena för

verksamhetsutveckling i mångfald. Studies in social Sciences. Mälardalen University.

Darvishpour, M; Lahdenperä, P; Lorentz, H (2010). Hedersrelaterad problematik i skolan - en

kunskaps- och forskningsöversikt. SOU 2010:84.

Garpelin, A. (2014). Transition to School: A Rite of Passage in Life. In Bob Perry, Sue Dockett &

Anne Petriwskyj (Eds.), Transitions to School - International Research, Policy and Practice. (Series:

66

International perspectives on early childhood education and development, Vol. 9). Dordrecht:

Springer.

Garpelin, A & Andersson, S (2013). LÄSA – SKRIVA – RÄKNA. Varför når inte alla skolans mål

trots de insatser som sätts in? Mälardalen studies in Educational Sciences 9. ISBN 978-91-7485-126-

7.

Garpelin, A; Kallberg, P; Ekström, K & Sandberg, G (2010) How to organise transitions between

units in preschool: Does it matter? http://mdh.diva-

portal.org/smash/record.jsf?searchId=4&pid=diva2:445944

Gustafsson, C., Svanberg, C. & Müllersdorf, M. (2015) Using a robotic act in dementia care -a

pilotstudy. Journal of Gerontological Nursing. 41(10). 46-56.

Gustafsson, L-K. et al. (2014). Aspects of nursing with evidence-base when nursing frail older

adults. Scand J of Caring Sci, doi: 10.1111/scs12112

Hart, A; Heaver, B; Brunnberg, E; Sandberg, A; Green, S; Macpherson, H; Coombe, S &

Kourkoutas, E. (2014). Resilience-building with disabled children and young people: a review and

critique of the Academic Evidence base. International Journal of Child, Youth and Family Studies

5(3): 394–422 394

Hellblom-Thibblin, T; Klang, N & Åman, K (2012) Biopsychosocial model and the ICF-CY in in-

service training: general educators' reflections

http://mdh.divaportal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:473674

Månsson, N. (2014). Är allt polisens fel? Om dilemmat då en forskningscirkels arbetssätt hakar i

redan befintliga strukturer. I Pirjo Lahdenperä (red.). Forskningscirkeln – en mötesplats för

samproduktion. Mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning. Forskningsrapport 14.

Eskilstuna/Västerås: Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.

Niklasson, L. (2015). Reorganization of Practicum in Initial Teacher Education: A Search for

Challenges in Implementation by Ex-Ante Evaluation (Journal of Arts and Humanities)

Niklasson, L. (2015). When is a Reorganization of Practicum in Initial Teacher Education

Implemented? Administrator Perspectives (Global Journal of Human-Social Science: Linguistics &

Education)

Nordgren, L., Engström, G. (2014). Effects of dog-assisted intervention on behavioural and

psychological symptoms of dementia, Nursing Older People, ISSN 1472–0795, Vol. 26, nr 3, 31-38

s.

67

Obondo, M.A, Lahdenperä. P., Sandevärn, P. (2016). Interkulturell pedagogik i praktisk handling –

utmaningar och möjligheter). I P. Lahdenperä & E. Sundgren (red). Skolans möte med nyanlända, s.

182–202, Stockholm: Liber.

Obondo, M.A, Lahdenperä. P., Sandevärn, P. (2016). Educating the old and newcomers:

Perspectives of teachers on teaching in multicultural schools in Sweden, Multicultural Education

Review.

Sandberg, G. (2012) På väg in i skolan: Om villkor för olika barns delaktighet och

skriftspråkskärande. Doktorsavhandling. http://mdh.diva-

portal.org/smash/record.jsf?searchId=4&pid=diva2:574181 Tina Hellblom-Thibblin, Gunilla

Sandberg, Anders

Snöljung, Å. Mattsson, K., & Gustafsson, L-K. (2014). The derivering perceptions among

physiotherapists of how to work with the concept of evidence. Journal of Evaluation in Clinical

Practice 20(6): 759–766

Sund, P. and L. Sund (2017). ”Alla gör fel?!” – Hinder för lärares bedömning av elevers praktiska

förmågor under ett nationellt prov." NorDiNa.

Sund, P. (2016) Science teachers’ mission impossible?: a qualitative study of obstacles in assessing

students’ practical abilities. International Journal of Science Education DOI:

10.1080/09500693.2016.1232500

Vassileva, I., Campillo, J. (2014). Increasing energy efficiency in low-income households through

targeting awareness and behavioral change. Renewable energy, Vol. 67, 59–63 s, ISSN 0960-1481, E-

ISSN 1879-0682.

Welander, J., Astvik, W., & Isaksson, K. (2016). Corrosion of Trust: Violation of Psychological

Contracts as a Reason for Turnover amongst Social Workers. Nordic Social Work Research.

Published online: DOI: 10.1080/2156857X.2016.1203814.

Welander, J., Astvik, W., & Hellgren, J.(Accepterad) Hälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och

chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv.

Welander, J., Astvik, W. & Hellgren, J. (Accepterad). Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos

medarbetare och chefer i socialtjänsten: En nationell enkätstudie. Arbetsmarknad & Arbetsliv.

Åkerström, Jeanette Hansen, Lilian & Brunnberg, Elinor (2016). SAMFÖR - samordnat föräldrastöd

för barn och unga med funktionsnedsättning i Holmström I, Stier J, Tillgren P & Östlund G.(Red)

(2016). Samproduktionens retorik och praktik - inom området hälsa-välfärd, Lund; Studentlitteratur

AB.

68

Böcker:

Eskilstuna kommun. Rivna murar – byggda framgångar. Strategier för skolutveckling (2013). ISBN

978-91-637-2877-8.

Konferenspaper:

Berg B., Hemmi, K., Karlberg, M. (2015). Support or Restriction: Swedish primary school teachers’

views on mathematics curriculum reform. 19th International Conference on Mathematical Beliefs

(MAVI), Freiburg, Germany, September 25-28, 2013.

Ekström, K., Garpelin, A., Kallberg, P., Sandberg, G., Serrander, F. (2012). Understanding

Children’s Learning Journeys from Preschool into School, a Swedish Context. The EECERA

meeting in Porto, 2012.

Garpelin, A. (2011). Starting School – A Rite of Passage in Life. Paper presented in the Theorising

transition symposium at the EECERA meeting in Geneva, September 14-17 2011.

Garpelin, A., Ekström, K, Sandberg, G. (2010). Transitions in Early Childhood Education from a

Perspective of Inclusive Education. The EECERA meeting in Birmingham, 2010.

Garpelin, A. & Sandberg, G. (2010). School Starts now! Transitions to School from a Perspective of

Inclusive Education. The ECER meeting in Helsinki, 2010.

Hallin, A., Hoppe, M., Guziana, B., Mörndal, M., Åberg, M. (Accepterad). Mind the gap –

understanding organisational collaboration. NFF Conference, Bodø, Norway, August 2017.

Hemmi, K., Berg B. (2012). Empowerment and Control in Primary Mathematics Reform–The

Swedish Case. In: Evaluation and Comparison of Mathematical Achievement: Dimensions and

Perspectives. Paper presented at Madif 8.

Hoppe, M. (Accepterad). Towards collaborative innovation in public organizations. NFF

Conference, Bodø, Norway, August 2017.

Hoppe, M. (Accepterad). Local coordination across structures. IRSPM Conference, Budapest,

Hungary, April 2017.

Hoppe, M. (abstract in review for Forskning og Forandring [ny nordisk tidskrift]). Lager på lager –

om den deltagarbaserade forskningens rörelse mellan olika praktiknivåer och relation till kollaborativ

kunskapsinnovation.

Hoppe, M., Åberg, M. (2015). Treading the most distant boarders of the public organization.

Gothenburg Public Management Seminar, Göteborg (Abstract and Poster). Hoppe, Magnus och

69

Hallin, Anette (2015). Overcoming empty spaces: Understanding co-operation between

organizations as value-creation spaces. EGOS Conference, Aten.

Jonsson, G., Gustafsson, P., & Nilsson, T. (2016). Forskningscirklar i teknik en samverkan mellan

grundskola och lärarutbildning. Paper presented at the FND, Forskning i naturvetenskapernas

didaktik, Falun, Sweden, 2016.

Nilsson, T., Sundqvist, P., & Gustafsson, P. (2016). A Pilot Study of the Technological Literacy

among Primary School Teachers in Sweden. Paper presented at the PATT-32: Technology

Education for 21st Century Skills, Utrecht, the Netherlands, 2016.

Persson, M. (2015). The Impact of a Robotic Cat on Dementia Caregivers’ Psychosocial Work

Environment – a Pilot Study. Conference Proceedings New Friends 2015 The 1st international

conference on social robots in therapy and education October 22-23 2015, Almere, The

Netherlands.

Sandberg, G. (2011). Transitions to School: Teachers’ Perspectives on Meeting Diversity. The

EECERA meeting in Geneva, 2011.

Schröter, T., Molander Danielsson, K. (2016). English for young learners in Sweden: Activities,

materials and language use in the classroom. Litteratur och språk 11. 47-73.

Rapporter:

Brunnberg, B., Ronsten, C. (2013). Betydelsefulla möten i familjehemvård FAM.

Brunnberg, B., Ronsten, C. (2013). En resa i etikprövningarnas landskap. Om etisk granskning av projektet Betydelsefulla möten i familjehemsvård Röster från barn/ungdomar samt andra engagerade i familjehemsvård

Eskilstuna kommun, Mälardalens högskola och Västerås stad (2012. Att mötas för lärande och utveckling i socialt arbete och social omsorg: En utvärdering av Verksamhetsförlagd utbildning och Utvärderingsverkstäder

Fell, T., Qaderi J., Lahdenperä J., Guziana B. (2013b, andra upplaga). Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet. Studies in Social Sciences. Arkitektkopia Västerås.

Fell, T., Guziana B., Qaderi J (2014). Stadsdelsutveckling i två kommuner (del två): En analys av byråkratens syn på implementering av åtgärder för ökad social hållbarhet. Studies in Social Sciences: Arkitektkopia Västerås.

Fell, T., Guziana, B. (2016). Stad, rättvisa och boendesegregering. Forskningsrapport SiSS 2016:1. Samhällskontraktet. Västerås: Mälardalens högskola.

70

Lindell, E. (2015). Framtidens arbetsmarknad en teoretisk kunskapsöversikt (delrapport 1). Västerås: Mälardalens högskola.

Lindell, E. (2015). Framtidens arbetsmarknad i massmedia (delrapport 2). Västerås: Mälardalens högskola.

Lindell, E. (2017). Gränslöshet, synlighet och sårbarhet (delrapport 3). Västerås: Mälardalens högskola.

Uppsatser:

Björkman, Å. (2016). Bostad Först – implementering av en modell för att motverka hemlöshet, ”vi provar oss fram och med tiden påbörjas en modell som fungerar”. Mittuniversitet, Östersund.

Göransson, J. (2010). Samverkan mellan högskola och kommun: Styrning i en komplex miljö, MDH.

Qaderi, J. (2013). Nätverksstyrning som strategi för regional utveckling?: Kommuner och högskola i samverkan, MDH.

71

Bilaga 2. Metod och data

I denna bilaga följer en utförlig beskrivning av den data och de metoder som används i denna utvärdering av

Samhällskontraktet.

1. Utvärderingsprocessen

Processen för denna utvärdering har genomförts i fyra steg, vilka presenteras i Tabell 11 nedan.

Tabell 11. Utvärderingsprocessen

STEG BESKRIVNING PERIOD

Uppstart Dokumentstudier, planering, framtagande av effektlogik och utvärderingsdesign

Oktober – november 2016

Uppföljning av fem projekt (ett per delområde)

Uppföljning av projektens bidrag till uppfyllelse av Samhällskontraktets mål genom dokumentstudier, intervjuer och enkäter

November 2016 – januari 2017

Övergripande bedömning av Samhällskontraktets genomförande och måluppfyllelse

Intervjuer med ansvariga och nyckelaktörer Enkäter för att fånga ett urval av mål

November 2016 – mars 2017

Rapportering Rapportering, processtöd och spridning Februari – mars 2017


Utvärderingen hade sin start i oktober 2016. Under utvärderingens första period i oktober och

november 2016 genomfördes dokumentstudier, planering samt design av utvärderingen. Under denna

första period arbetades även en effektlogik fram, vilken har fungerat som stomme i utvärderingen.

Från november 2016 till och med januari 2017 genomfördes en övergripande bedömning av

Samhällskontraktet samt en uppföljning av fem projekt inom Samhällskontraktet. I uppföljningen av

de fem projekten har projektens bidrag till uppfyllelse av Samhällskontraktets mål undersökts genom

dokumentstudier, intervjuer och enkäter. Den övergripande bedömningen av Samhällskontraktet har

genomförts med hjälp av intervjuer med ansvariga för och nyckelaktörer inom Samhällskontraktet.

Genom enkäter har även måluppfyllelsen för ett urval av Samhällskontraktets mål undersökts.

I avsnitt 2 presenteras de datakällor som använts i utvärderingen. I avsnitt 2.1–2.4 redovisas dessa

datakällor detalj.

72

2. Datakällor

Datan som denna utvärdering bygger på kan delas upp i intervjudata, enkätdata, registerdata och

dokumentdata. En översikt av dessa datakällor ges i Tabell 12 nedan.

Tabell 12. Datakällor

DATATYP BESKRIVNING OMFATTNING

Intervjudata Intervjuer med ansvariga och nyckelaktörer för Samhällskontraktet i stort och för de studerade projekten

26 intervjuer

Enkätdata Enkäter till forskare vid MDH, operativa chefer i kommun och landsting samt involverade i de tre av de studerade projekten

5 enkäter

Registerdata Registerdata från SCB över utbildning i regionen och från Universitet- och Högskolerådet om antalet sökande till olika utbildningar

2 variabler

Dokumentdata Relevanta interna dokument som verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, minnesanteckningar samt projektrelaterade dokument gällande spridningsaktiviteter och projektbeskrivningar

-


2.1 BESKRIVNING AV INTERVJUDATA

Intervjudatan i denna utvärdering utgörs av 26 intervjuer. De som intervjuats är ansvariga och

nyckelaktörer för Samhällskontraktet i stort samt för de fem studerade projekten. För

Samhällskontraktet i stort har bland andra verksamhetsledare och delprocessledare intervjuats. För de

olika projekten har projektledare samt viktiga aktörer vid MDH, kommunerna och landstingen

intervjuats. Intervjuerna har gjorts vid personligt möte eller över telefon och har varit semi-

strukturerade eller explorativa. Nedan följer Tabell 13 över samtliga 26 respondenter.

Tabell 13. Intervjurespondenter

RESPONDENT ORGANISATION BEFATTNING DEL AV SK/UTVÄRDERINGEN

73

Anette Hallin Jacob Annerfors Johan Wennhall Jonas Welander Christine Gustafsson Cecilia Vestman

HSU Landstinget Sörmland Västerås stad Framtidens arbetsliv MKHV MKL

Delprocessledare Kollektivtrafikansvarig Samordnare välfärdsfrågor Delprocessledare Verksamhetsledare Verksamhetsledare

Övergripande/ HSU Övergripande/ HSU Övergripande/ HSU Övergripande/ Framtidens arbetsliv Övergripande/ MKHV Övergripande/ MKL

Jonas Lindblom Kerstin Eriksson Marianne Fällman Katarina Nordström

MDH Eskilstuna kommun Eskilstuna kommun Västerås stad

Projektledare Områdeschef för individ- och familjeomsorgen Familjestödjare Strateg för omsorgsnämnden

FÖRST-projektet FÖRST-projektet FÖRST-projektet FÖRST-projektet

Anders Garpelin Erik Johansson Yvonne Carehag Gustafsson Katarina Andersson

MDH Västerås stad Västerås stad Eskilstuna kommun

Projektledare Verksamhetschef grundskola F-5 Verksamhetschef förskola Chef för Pedagogikutvecklarna (då: utvecklare)

Projektet Stadieövergångar Projektet Stadieövergångar Projektet Stadieövergångar Projektet Stadieövergångar

Terence Fell Helena Andersson-Tsiamanis Karin Hjerpe Ann-Catherine Linér

MDH Eskilstuna kommun Västerås stad Västerås stad

Projektledare Kontaktperson, Utvecklare Kontaktperson, Styrgruppen för HSU initialt i projektet Områdessamordnare VS Bäckby

Projektet Stadsdelsutveckling Projektet Stadsdelsutveckling Projektet Stadsdelsutveckling Projektet Stadsdelsutveckling

74

Jonas Welander Mats Beskow Solveig Lampe Ola Brandell Annika Tjernström

MDH Landstinget Västmanland Landstinget Sörmland Västerås stad Eskilstuna kommun

Delprojektledare HR-direktör Personaldirektör HR-direktör HR-direktör

VÄLKOM-projektet VÄLKOM-projektet VÄLKOM-projektet VÄLKOM-projektet VÄLKOM-projektet

Marcus Persson Christine Gustafsson Malin Strandberg

MDH MDH Eskilstuna kommun

Projektledare F.d. projektledare Utvecklare

Robotkattprojektet Robotkattprojektet Robotkattprojektet


2.2 BESKRIVNING AV ENKÄTDATA

Inom ramen för utvärderingen har fem enkäter genomförts. En översikt av dessa ges i Tabell 14 nedan.

Tabell 14. Enkätdata

ENKÄT ANTAL RESPONDENTER I UTSKICKET

SVARS-FREKVENS

RESPONDENTER KÄLLA RESPONDENTER

Enkät om Samhällskontraktet till forskare och lärare vid MDH

560 41% (229)

De som arbetar på MDH

med forskning eller

utbildning vid Akademin

för hälsa, vård och välfärd,

Akademin för utbildning,

kultur och kommunikation

och Akademin för

ekonomi, samhälle och

teknik

Personallistor från MDH:s websida.

Enkät om kompetensförsörjning till chefer för operativa verksamheter inom vård, skola och omsorg

757 49% (368)

Rekryterande chefer (enhets/verksamhetschefer) inom vård, skola och omsorg i Västmanlands län, Sörmlands län, Västerås stad och Eskilstuna kommun

Sörmlands läns websida; Eskilstuna kommuns websida; nämndsekreterare/ administrativa handläggare i Eskilstuna kommun; förvaltningsassistent vid

75


De fyra första enkäterna presenterade i Tabell 14 ovan har gjorts i enkätprogrammet Enalyzer och

lanserades via email. Även påminnelser för enkäterna gick ut via email. Undantaget för lansering och

påminnelser via email enkäten om Robotkattprojektet, vilken var en telefonenkät. För varje enkät i

tabellen anges svarsfrekvens. Det bör dock understrykas att endast ett fåtal frågor i enkäterna var

obligatoriska vilket innebär att svarsfrekvensen på enskilda frågor kan vara lägre än den som anges för

enkäten som helhet. Vid bedömning av svarsfrekvensen bör det även tas i beaktning att enkäten kan

35 http://jamforservice.vasteras.se/ 36 Observera att denna svarsfrekvens är den andel som besvarade enkäten av de 244 skolledare den skickades till, även om fler än dessa 244 kan ha nåtts av enkäten då skolledarna bads vidarebefordra enkätlänken till de som var berörda av projektet Stadieövergångar. Detta gör att den sanna svarsfrekvensen troligen är lägre än 14%, vilket bör tas i beaktande vid analys av resultaten. För mer detaljerad information, se avsnitt 2.2.4. 37 http://jamforservice.vasteras.se/

Torshälla stads förvaltning; nämndsekreterare i Västerås stad; Västerås stads ”Jämför service”35; utvecklare i landstinget Västmanland

Enkät om projektet VÄLKOM

48 48% (23) Deltagare på konferensen ”Orsaker till personalomsättningen och arbetsvillkor för socialsekreterare” i Västerås den 19 maj.

Deltagarlista tillhandahölls av projektet.

Enkät om projektet Stadieövergångar

244 14%36 (35)

Rektorer inom grundskolan, förskolechefer i Västerås stad och Eskilstuna kommun samt personer som driver grundskole- eller förskoleverksamhet i enskild regi i kommunerna.

Nämndsekreterare för barn- och utbildningsförvaltningen och administrativ handläggare vid vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun; förvaltningsassistent Torshälla stads förvaltning; Västerås stads ”Jämför service”37

Telefonenkät om Robotkattprojektet

9 67% (6) Enhetschefer på de äldreboenden för personer med demenssjukdomar i Västerås stad och Eskilstuna kommun som deltog i pilotstudien.

Projektledare för Robotkattprojektet (pilotstudien).

76

ha skickats till respondenter som inte tillhör enkätens målgrupp. Detta gäller särskilt enkäten om

projektet Stadieövergångar. Nedan följer en kort beskrivning av respektive enkät.

2.2.1 Enkät om Samhällskontraktet till forskare vid MDH

Enkäten skickades till forskare och lärare på MDH som arbetar inom Akademin för hälsa, vård och

välfärd, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation och Akademin för ekonomi, samhälle

och teknik. Respondenterna avgränsades till personal inom dessa akademier då deras verksamhet

speglar Samhällskontraktets fokusområden. Alla frågor och svarsalternativ var på både svenska och

engelska. Syftet med enkäten var att bedöma relevansen och nyttan av Samhällskontraktet för

forskning och undervisning vid MDH.

Kontaktuppgifterna samlades in via personallistor på MDH:s websida. Genom personallistorna för de

tre utvalda akademierna har en nettolista av respondenter gjorts bestående av de som har en titel som

tyder på att de bedriver utbildning och/eller forskning.

2.2.2 Enkät om kompetensförsörjning till chefer för operativa verksamheter inom vård, skola och omsorg

Enkäten skickades till följande grupper:

o Personer med chefsposition på enhetsnivå inom vård, skola eller omsorg i Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland samt landstinget Västmanland och;

o Personer som driver vård-, skol- eller omsorgsverksamhet i enskild regi i någon av de två kommunerna.

Respondenterna avgränsades till områdena vård, skola, omsorg på grund av att de områdena till stor

del speglar Samhällskontraktets fokusområden.

Huvudsyftet med enkäten var att bedöma hur rekryterande chefer i offentlig sektor ser på MDH:s

relevans och möjlighet att bidra till en välfungerande kompetensförsörjning, samt om detta har

förändrats under tiden Samhällskontraktet har pågått.

Kontaktuppgifter till aktörer i Sörmlands län har samlats in av Oxford Research och avgränsats till

områdena sjukhus, vårdcentraler, akut vård, asyl- och migranthälsan och habilitering. Inom dessa

områden kunde inte uppgifter till privata aktörer eller uppgifter till 32 offentliga aktörer samlas in.

Oxford Research samlade även in kontaktuppgifterna till privata skolaktörer i Eskilstuna kommun,

och av dessa saknades uppgifter till två aktörer. Resterande uppgifter i Eskilstuna kommun (kommunal

skolverksamhet och verksamhet inom vård och omsorg) har anställda i Eskilstuna kommun och

Torshälla stad samlat in. I Västerås stad har Nämndsekreterare samlat in kontaktuppgifter inom

områdena vård och omsorg, och Oxford Research har samlat in kontaktuppgifter till aktörer inom

skolverksamhet. I Västmanlands län har en utvecklare samlat in samtliga kontaktuppgifter, det vill säga

både inom vård-, skol- och omsorgsverksamhet.

77

2.2.3 Enkät om projektet VÄLKOM

Enkäten skickades till de personer som deltagit på projektets konferens i maj 2016. Deltagarlista

tillhandahölls av projektet. Syftet med enkäten var att bedöma konferensens relevans för deltagarna

samt om konferensen lett till förändring.

2.2.4 Enkät om projektet Stadieövergångar

Enkäten skickades till rektorer och förskolechefer som i sin tur blev tillfrågade att vidarebefordra

enkäten till de som var berörda av projektet Stadieövergångar. Den tänkta målgruppen för enkäten,

deltagare på projektets konferenser, inkluderar både skolledare och pedagoger. Målgruppen för

enkäten har nåtts genom två omgångar konferenser under 2013–2014. Två konferenser har hållits i

Eskilstuna och två i Västerås. Därtill har en konferens hållits i respektive kommun specifikt för

skolledare. Vid första konferensen i Västerås deltog ca 300 personer medan de andra konferenserna

har haft runt 150 deltagare per tillfälle.

Då inga deltagarlistor fanns kvar från konferenserna gick enkäten ut brett till 244 skolledare i

Eskilstuna kommun och Västerås stad (se avsnitt 2.2.2 för tillvägagångsätt för insamlande av

kontaktuppgifter inom skolverksamhet). I det mail som innehöll inbjudan till enkäten ombads

skolledarna dels själva besvara enkäten om de deltagit och dels att vidarebefordra enkäten till annan

personal som kunde tänkas ha deltagit. Det faktum att det inte var möjligt att få direktkontakt med

deltagande lärare och att 3–4 år passerat sedan konferenserna ägde rum kan förklara den förhållandevis

låga svarsfrekvensen. Av det uppskattade antalet 400–500 konferensdeltagare har 34 personer besvarat

enkäten, varav endast 16 (samtliga skolledare) har angett att de deltagit på en eller flera av

konferenserna. Detta är viktigt att ha med sig när man värderar resultaten från enkäten. Det bör även

tas i beaktning att inga lärare besvarade enkäten.

Syftet med enkäten var att samla in uppgifter om konferensernas relevans, om huruvida de bidragit

med ny kunskap och om kunskapen lett till ett förändringsarbete.

2.2.5 Telefonenkät om Robotkattprojektet

Telefonenkäten gjordes med sex av de totalt nio äldreboenden som deltog i Robotkattprojektet. De

tre äldreboenden som inte deltog i telefonenkäten avböjde medverkan då den personal som hade

arbetat med projektet hade slutat. Syftet med enkäten var att samla in uppfattningar om vad projektet

bidragit med och hur kunskapsutbyte fungerat mellan projektets olika aktörer.

2.3 BESKRIVNING AV REGISTERDATA

Registerdatan som använts i denna utvärdering utgörs av två variabler som presenteras i Tabell 15

nedan.

78

Tabell 15. Registerdata


Syftet med att använda registerdata var att ge en beskrivning av utvecklingen i regionen i för

Samhällskontraktet relevanta områden.

2.4 BESKRIVNING AV DOKUMENTDATA

De dokument som ligger till grund för utvärderingens dokumentstudier är Samhällskontraktets

interna arbetsmaterial och externa kommunikationsmaterial. De dokument som inte finns att tillgå

offentligt har ansvariga för Samhällskontraktet och dess delområdet tillhandahållit. Exempel på

dokument som använts är:

Verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och minnesanteckningar

Tidigare externa utvärderingar/utredningar

Sammanställningar av budgetar och utfall

Spridningsmaterial som PowerPoints och broschyrer

38 Vissa av programmen gick att söka med olika anmälningskoder. För att beräkna totalt antal sökande och förstahandssökande respektive hösttermin till de olika programmen har antal sökande med olika anmälningskoder summerats för varje program.

VARIABEL BESKRIVNING ÅR KÄLLA

Andel med eftergymnasial utbildning

Andel i åldern 16–74 år med eftergymnasial utbildning

2009–2015 SCB genom Svenskt Näringslivs Företagsklimat hämtad från http://www.foretagsklimat.se/statistik

Antal sökande till program på MDH

Totalt antal sökande och antal förstahandssökande till förskoleprogrammet, specialpedagogprogrammet, socionomprogrammet och sjuksköterskeprogrammet på MDH

Höstterminerna 2011–201638

Statistik från Universitets- och Högskolerådet hämtad från https://statistik.uhr.se/

0

DANMARK NORGE SVERIGE FINLAND BRUXELLES LATVIJA Oxford Research A/S Oxford Research AS Oxford Research AB Oxford Research Oy Oxford Research Baltijas Konsultācijas, SIA

Falkoner Allé 20 Østre Strandgate 1 Norrlandsgatan 11 Fredrikinkatu 61a C/o ENSR Vīlandes iela 6-1

2000 Frederiksberg 4610 Kristiansand 103 93 Stockholm 00100 Helsinki 5. Rue Archiméde LV-1010, Rīga, Latvija

Danmark Norge Sverige Finnland Box 4, 1000 Brussels Tel.: (+371) 67338804

Tel: (+45) 3369 1369 Tel: (+47) 4000 5793 Tel: (+46) 08 240 700 www.oxfordresearch.fi www.oxfordresearch.eu [email protected]

[email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] www.balticconsulting.com

http://www.oxfordresearch.eu/

mailto:[email protected]

Utvärdering av Samhällskontraktet€¦ · Sofia Avdeitchikova...

Documents

Transcript of Utvärdering av Samhällskontraktet€¦ · Sofia Avdeitchikova...