Using National Quality Registers for Healthcare Improvement · FrobertO, Lagerqvist B, Olivecrona...
Transcript of Using National Quality Registers for Healthcare Improvement · FrobertO, Lagerqvist B, Olivecrona...
Using National Quality Registers for Healthcare Improvement
UtvecklingskraftJönköping, May 14, 2014
Johan Thor, MD, MPH, PhDVinnvård Fellow of Improvement Science
www.jonkopingacademy.se, [email protected]/fellowship/
A Model for Improvement
1. What are we trying to accomplish? (Aim)2. How will we know if a change is an
improvement? (Measurement)3. What changes can we make that will result
in improvement?
P
S D
APlan‐Do‐Study‐Act Langley GJ, et al. The Improvement
Guide: a Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. 2nd ed. San Francisco: Jossey‐Bass; 2009.
Moving knowledge into practice
Generalizablescientificknowledge
Particularcontext
Measurableperformance improvement
+
Batalden PB, Davidoff F. What is ‘‘quality improvement’’ and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2‐3.
Swedish National Quality Registers
Definition of quality registers in SwedenA national quality registry contains individualised data concerning patient problems, medical interventions, and outcomes after treatment; within all healthcare production. It is annually monitored and approved for financial support by an Executive Committee. VisionNational Quality Registers are used in an integrated and active way for continuous learning, improvement, research and management to create the best possible health and care together with the individual.
Source: http://kvalitetsregister.se
Overview of Quality Registers
• In 2014: 81 National Quality Registers (NQRs); 24 NQR candidates; all initiated and led by healthcare professionals
• NQRs cover many areas of healthcare, from common to rare conditions, from nursing and primary to tertiary care.
• Examples: Stroke, Ischemic heart disease, Diabetes Mellitus, most forms of cancer, Bipolar disorder, Eating disorders, Dementia care, HIV-AIDS, Care prevention through ”Senior Alert”
QUICC – Pioneering QI Study
References: 1. Q Manage Health Care 2006; 16(1):25–37. 2. Am Heart J 2006;152:1175‐81.3. Circ Cardiovasc Qual Outcomes 2009;2;458‐464.
Comparing 19 volunteering Cardiac Intensive Care Units using QI principles
with 19 matched controls: the QI intervention was associated
with improved performance according to registry data.
Current Research
Models for improvement highlight the need for quality measurement to guide and evaluate improvement efforts. There are high hopes that NQRs will help in this regard. Do they? How?Research questions• How are National Quality Registers used in
healthcare improvement?• How might NQRs be further developed to
support improvement efforts?
Registers and Healthcare Improvement
1. Clinical epidemiology: National Quality Registers yield new knowledge regarding healthcare methods and health outcomes which can guide changes in clinical practice.
2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen.
3. Vårdgivare och patienter använder register-relaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.The Swedish Hip Arthroplasty Register: http://www.shpr.se/sv/Default.aspx
Registers and Healthcare Improvement
1. Clinical epidemiology: National Quality Registers yield new knowledge regarding healthcare methods and health outcomes which can guide changes in clinical practice.
2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen.
3. Vårdgivare och patienter använder register-relaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.
”The postoperative endophthalmitis registrations have led to several positive developments; diagnostic
routines have improved and intracameral cefuroxime has been
adopted all over the country, resulting in a decreased incidence of
postoperative endophthalmitis [from 0,11 % in 1998 to 0,02 % in 2009]”
http://kataraktreg.se
Reduced risk of infection (endophthalmitis) after cataract‐surgery.
Registers and Healthcare Improvement
1. Clinical epidemiology: National Quality Registers yield new knowledge regarding healthcare methods and health outcomes which can guide changes in clinical practice.
2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare kan jämföra sig med varandra och få vägledning för att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån jämförelsen.
3. Vårdgivare och patienter använder register-relaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.
”The randomized registry trial represents a disruptive
technology, a technology that transforms existing standards,
procedures, and cost structures.”
Frobert O, Lagerqvist B, Olivecrona GK, Omerovic E, Gudnason T, Maeng M, et al. Thrombus aspiration duringST‐segment elevation myocardial infarction. N Engl J Med. 2013;369(17):1587‐97.
Registers and Healthcare Improvement
1. Clinical epidemiology: National Quality Registers yield new knowledge regarding healthcare methods and health outcomes which can guide changes in clinical practice.
2. Public reporting of providers’ adherence to guidelines and of their patients’ outcomes. Providers can compare themselves with each other, find guidance on how to increase adherence and evaluate improvement efforts. Patients and other stakeholders can also compare providers and take action accordingly.
3. Vårdgivare och patienter använder register-relaterade data för att vägleda utformningen av enskilda patienters vård.
Source: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/
Association between adherence to evidence‐based guidelines and patient outcomes. One‐year mortality 1996: 21,0 %; 2007: 13,3 %. Public reporting prompted faster gains.
Registers and Healthcare Improvement
1. Clinical epidemiology: National Quality Registers yield new knowledge regarding healthcare methods and health outcomes which can guide changes in clinical practice.
2. Public reporting of providers’ adherence to guidelines and of their patients’ outcomes. Providers can compare themselves with each other, find guidance on how to increase adherence and evaluate improvement efforts. Patients and other stakeholders can also compare providers and take action accordingly.
3. Clinicians and patients use NQR-related data collaboratively to guide the design of care plans for individual patients.
With POR, patients can record their own condition and monitor its
progress and the effects of different treatments. This disease overview is used with the patient’s clinician to identify the best possible treatment. Together, we create better health for
each patient. The Swedish Rheumatology Quality Register:
http://srq.nu/
Registers and Healthcare Improvement
1. Clinical epidemiology: National Quality Registers yield new knowledge regarding healthcare methods and health outcomes which can guide changes in clinical practice.
2. Public reporting of providers’ adherence to guidelines and of their patients’ outcomes. Providers can compare themselves with each other, find guidance on how to increase adherence and evaluate improvement efforts. Patients and other stakeholders can also compare providers and take action accordingly.
3. Clinicians and patients use NQR-related data collaboratively to guide the design of care plans for individual patients.
Study of NQR-based QI
• Fewer patients with heart failure in hospital –better health at home– Register Center Southeast with 7 clinical teams
• ”A Program for Improvement supported by National Quality Registers”– QRC Stockholm with 17 clinical teams using one
of 8 different NQRs, e.g. for: Stroke, Eating Disorders, Rheumatoid Arthritis, MS, Diabetes Mellitus.
Goal:Achieve better quality of life for individuals with heart failure and decrease the rate of readmission within 30 days.
Fewer heart failure patients in hospital – better health at home
LS 119-20 november
Patientmedverkan
RiksSvikt- faktorer sompåverkar utfall
Patientens väggenom vården
Planera förbättrings-arbete
liten skala
A k t i v a a r b e t s p e r i o d e r
LS 313-14 maj 2014
Presentation avgenomfört arbete
Spridning avresultat
C o a c h s t ö d
LS 221-22 januari 2014
Patientmedverkan
Planera förbättrings-arbete
stor skala
RiksSvikts-processen
Coachträff 1
23 oktober9-10.3015-16.30
24 oktober15-16.30
Telefonmöte
IntroduktionFör-
beredelse LS1
Coachträff 2
12 december
Telefonmöte 10-12
Coachträff 4
5 mars
Stockholm
Coachträff 3
6 feb
Telefonmöte 10-12
Coachträff 5
8 april
Telefonmöte 10-12
Coachträff 1b
12 november
10-12
För-beredelse
LS1
GoalRecommended basic treatment
Better quality of life for individuals with heart
failure and fewer hospital readmissions
within 30 days.Structured management –Heart failure clinic
Cooperation primary care –hospital-based care
Primary Drivers”What?”
Secondary Drivers”How?”
Correct diagnostic approach
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Driver Diagram
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Quality control using the Heart Failure NQR
© ihi
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Readmissions within 30 days
Quality of life
Measurement Idea?
Measurement Idea?
Measurement Idea?
Measurement Idea?
Measurement Idea?
”You can generate these reports in RiksSvikt.”Catarina Koerfer,
Coordinator for RiksSvikt, District nurse
Mål/målområde
Fokusutskrivning
Rekommenderad bas-behandling
Behandling med ACE hämmare-alternativt ARB
Samarbete med det Mobila Geriatriska Teamet
Kontroller Vitala parametrar, EQ-5D, vikt, kreatinin, elektrolyter EKG
Bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt
och att minska åter-inläggningar inom 30
dagar.
Behandling med Betablockerare
Strukturerad uppföljning -Hjärtsviktsmottagning
Samarbeteprimärvård/hemsjukvård-slutenvård
Primär påverkan(2-4)
”Vad?”
Sekundär påverkan”Hur?”
Korrekt ställd diagnos
Mätning av hjärtats vänsterkammarfunktion med UKG
BNP
Aldosteronantagonist vid NYHA III-IVDiuretika för symtomkontrollAntikoagulantia till patienter med förmaksflimmer
Anamnes
Medicinering inklusive självmedicinering, titreringar
Patientutbildning angående livsstil, kost, motion, viktmonitorering
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Kartläggning av påverkansfaktorer
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Utredning
behandling
Livskvalité EQ-5D
Kvalitetsuppföljning mha RiksSvikt
© ihi
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgiandel vårddygn <6, operationdag=dag1
2006 - 2010
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec
2006 2007 2008 2009 2010
Återinläggningar inom 30 dagar
Livskvalitet
Mätning: Riks-Svikt
Mätning: Riks-Svikt ,Journalgranskning
Mätning: Besöksmätning
Mätning: Återinläggning inom 30 dagar
Idé mätning?
Team Värnamo, 2014-03-05
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten?
Njurfunktion: Skapa riktlinjer för insättande av ACE-hämmare
Identifiera patienter med hjälp av Fokusblankett redan på akuten
Tidigt starta teamsamarbete kring patienten under vårdtiden för en säker utskrivning
Strukturerad uppföljning, tydlighet angående vem som har ansvar för uppföljning
Mål och mätning- vad vill vi uppnå?
Trygg och välinformerad patient med så hög livskvalitet som möjligt.God kunskap i egenvård Minska behovet av återinläggningLika vård oavsett vem du möter eller var du vårdasTydliga rutiner för uppföljningMätning: Besöksmätning HjärtmottagningJournalgranskning: Hur är uppföljning dokumenterad i journalen, vilken information får patienten?
Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut?
Vi identifierar inte alla inneliggande patienter med hjärtsvikt Olika vård beroende på vem du som patient möter
Inneliggande patienter får inte tillräcklig information/kunskap om egenvård inför utskrivning
Vi utnyttjar inte våra sjukgymnaster och arbetsterapeuters kompetenser tillräckligt
Patienten vet inte alltid vem som har ansvar för uppföljning
Analysera– vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem?
Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför?
Hög andel patienter återinläggs inom 30 dagar.
Når inte upp till behandlingsmål gällande doser för ACE/ARB, otydliga riktlinjer för vilka värden som gäller angående njurfunktion (GRF) och behandling med ACE.Dålig kontinuitet, få kardiologer, många hyrläkare.
Många projekt pågår samtidigt, personal dränks i nya uppgifter.Stressig miljö, ombyggnad pågår.
Vilka förändringar har testats?Ny blankett ”Fokuspatient” för att identifiera patienter med risk för återinläggning (sjukhusövergripande)
Reviderad checklista för hjärtsviktspatienter att användas under vårdtidenInformationsbroschyr ska delas ut till alla patienter under vårdtiden. .Sjukgymnast och arbetsterapeut ska kopplas in tidigt i samband med inskrivning för bedömning av patientens status , funktionsklass och kognitivta tillstånd.
NYHA klassificering
Journalgranskning visar att vi sannolikt har för låga doser/avstår från behandling med ACE-hämmare på grund av avvikande kreatinin värden då riktlinjer saknas.
Vid behovs medicinering saknas
Bristande kunskap om egenvård, vätskeintag och viktkontroll
Initial Reflections
• NQRs can be used to guide and evaluate local clinical improvement efforts
• Access to data on its own does not automatically lead to healthcare improvement
• Register data are limited – e.g. some data are only collected once a year – and may need to be complemented by temporary, local measurement
• Improvement efforts require access to current data; sometimes it takes time before data become available locally
Literature• Larsson S, Lawyer P, Garellick G, Lindahl B, Lundstrom M. Use of 13 disease
registries in 5 countries demonstrates the potential to use outcome data to improve health care's value. Health Aff (Millwood). 2012;31(1):220-7.
• Behndig A, Montan P, Stenevi U, Kugelberg M, Lundstrom M. One million cataract surgeries: Swedish National Cataract Register 1992-2009. Journal of cataract and refractive surgery. 2011;37(8):1539-45.
• Lundstrom M, Wejde G, Stenevi U, Thorburn W, Montan P. Endophthalmitis after cataract surgery: a nationwide prospective study evaluating incidence in relation to incision type and location. Ophthalmology. 2007;114(5):866-70.
• Jernberg T, Johanson P, Held C, Svennblad B, Lindback J, Wallentin L, et al. Association between adoption of evidence-based treatment and survival for patients with ST-elevation myocardial infarction. Jama. 2011;305(16):1677-84.
• Stenestrand U, Lindback J, Wallentin L. Hospital therapy traditions influence long-term survival in patients with acute myocardial infarction. Am Heart J. 2005;149(1):82-90.
Literature
• Berwick DM. A primer on leading the improvement of systems. BMJ. 1996 Mar 9;312(7031):619-22.
• Batalden PB, Davidoff F. What is ‘‘quality improvement’’ and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2-3.
• Langley GJ, et al. The Improvement Guide: a practical approach to enhancing organizational performance. 2nd edition. San Francisco: Jossey-Bass; 2009.
• Ovretveit J, Keller C, Hvitfeldt Forsberg H, Essen A, Lindblad S, Brommels M. Continuous innovation: developing and using a clinical database with new technology for patient-centred care--the case of the Swedish quality register for arthritis. Int J Qual Health Care. 2013;25(2):118-24.
Literature• Thor J. Getting going on getting better: How is systematic quality
improvement established in a healthcare organization? Implications for change management theory and practice. [Dissertation, 2007] Stockholm: Karolinska Institutet.Available electronically at: http://hdl.handle.net/10616/39155
• Hvitfeldt H, Carli C, Nelson EC, Mortenson DM, Ruppert BA, Lindblad S. Feed forward systems for patient participation and provider support: adoption results from the original US context to Sweden and beyond. Qual Manag Health Care. 2009;18(4):247-56.
• Batalden PB, Foster T. Sustainably improving health care: creatively linking care outcomes, system performance, and professional development. London: Radcliff; 2012.