Temperatur - º C Systoliskt Blodtryck - BT Temperatur · Leg sjuksköterska med...

Bild 1

Vitalaparametrar

Karina Terp Universitetsadjunkt vid lunds universitet

Leg sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning anestesi

2016-04-19 Karina Terp

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 2 Vitalaparametrar

• Andningsfrekvens – Resp/AF

• Saturation

• Temperatur - º C

• Systoliskt Blodtryck - BT

• Puls – Puls/min

• Medvetandegrad - AVPU

• NEWS - National Early Warning Score


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 3 Temperatur

Temperaturen påverkas av:

• Tid på dygnet vid mätning

• Valt mätställe

• Utförande

• Instrumentet

• Läkemedel (NSAID, Paracetamol,

acetylsalicylsyra ↓.

• Narkos ↓


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 4 Temperatur variation

Dygnsvariation

- Morgon 0,2-1,0ºC ↓

- Eftermiddag kl. 17-19 ↑

- Natt lägst kl. 3-4

- Dygnsvariation även vid feber


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 5 Kärntemperatur

Brösthåla, bukhåla och huvud påverkas

av:

- Ålder, äldre personer känsliga för

svängningar och yttre temperatur, har

lägre kroppstemperatur.

- Barn, har högre temperatur än vuxna.


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 6 Temperaturen påverkas av:

Hormonella faktorer

• Ägglossning ↑ 0,2º-0,5ºC.

• Under graviditet ↑

• Efter klimakteriet ↓

Fysisk aktivitet

• Kan ge ökning till 38º-40ºC

Perifer temperatur

• Påverkas av yttre temperatur


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 7 Mätmetoder

• Hörselgången*

• Oralt (munhålan)*

• Axillärt (armhålan)*

• Rektalt (ändtarmen)*

• Urinblåsan

• A.pulmonalis

• Esofagus

• Pannan


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 8 Temperaturmätning i hörselgången

Anger värme från trumhinnan och hörselgången.

• Hörselgången ska sluta tätt om proben

• Probspetsen riktas mot trumhinnan

• Mät i samma öra - vanligtvis hö

• Om olika mätvärden uppmäts, notera det högsta

värdet.

• Nytt skydd placeras över linsen var gång

• Vaxproppar påverkar inte mätvärdet

• Inflammation i örat (otit) kan ge en ca 0,1oC ökning.

• Högre värden noteras om örat legat mot kudden

precis före mätningen


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 9 Temperaturmätning i munnen (oralt) i och armhålan (axillen)

Oralt

• Placeras under tungan vid sidan av tungbasen.

• Ej för långt fram i munnen - 1,0oC för låga.

• Ej dricka, äta eller röka 15 minuter före mätningen.

• Munnen stängd under mätningen.

Axillär

• användas på spädbarn under tre månaders ålder

• ej för att bedöma kärntemperatur på större barn eller

vuxna – ger endast hudtemperatur


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 10 Temperaturmätning i ändtarmen

(rektalt)

• visar samma mätvärde vid upprepad

mätning

• temperaturen ändras långsammare

• visar en högre temp än mätning på

andra mätställen.

• termometern förs in 3-5 cm i rektum på

en vuxen person och cirka 2-3 cm på

ett barn


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 11 Puls

• Puls = hjärtats kontraktioner/sammandragningar

• Hjärtfrekvens = hjärtslag räknat under 1 minut,

tryckvåg/pulsvåg uppstår genom artärsystemet då

hjärtat kontraherar

• Slagvolymen = blodmängd som pumpas ut

i blodbanan då hjärtat kontraherar

• Slagvolymen påverkas av volym och frekvens

• Autonoma nervsystemet, sympatikus och

parasympatikus styr slagvolym


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 12 Pulsfrekvens

• Normal: 50-100 slag/minut

• Takykardi > 100 slag/min

• Bradykardi < 50 slag/min


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 13 Pulsrytm & Kvalitet

Rytm

• Regelbunden

• Oregelbunden

• Extraslag

Kvalitet

• Fyllig

• Tunn/svag


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 14 Mätbara artärer

• A.radialis

• A.brachialis

• A.carotis

• A.femoralis

• A.tibialis posterior

• A.dorsalis pedis


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 15 Blodtryck

• Blodtryck = Trycket i kärlväggarna då

blodet cirkulerar kroppen

• Systole = hjärtats sammandragning och

blod pumpas ut

• Diastole = hjärtats blodfyllnad, vilotiden

• Regleras av olika hormoner, lokala

faktorer i kärlväggarna och det autonoma

nervsystemet


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 16 Faktorer som påverkar blodtrycksvärdet

• Ljud/Synintryck

• Matintag

• Miljö

• Kaffe

• Tobak

• Urinträngningar

• Samtal

• Fysisk

ansträngning

• Sinnestillstånd,

oro, skratt, stress

& smärta

• Kall/varm

rumstemperatur

• Medicinering


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 17 Kroppens position inverkar på

blodtrycket


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 18 Kroppens position & blodtryck


Högst

10mmHG

Systoliskt &

5mmHG

diastoliskt

Mellan

5 mmHg

Systoliskt &

1,5 mmHg

diastoliskt

L

ä

g

s

t

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 19 Kroppens position inverkar på

blodtrycket

• Armen i hjärtläge

• Liggande läge, Help-kudde (heart level pillow)

• Sittande läge, ryggstöd och armstöd

• Arm under huvud

• Korsade ben


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 20 Utrustning

• All utrustning ska vara CE märkt

• Stetoskop

• Blodtrycksmanschett

• Trippelmanschett

• Digitalmätare vid elektronisk

blodtrycksmätning

• Help-kudde (heart level pillow)


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 21 Utrustning

• Kvicksilver manometer mest tillförlitlig (får ej tillverkas längre, de som finns får dock

användas)

• Aneroidmätare (en manometer som ersätter

kvicksilvermätaren)

• Digitalmätare (ocillometrisk mätning registrerar

volympulsationer i manschett, finns även mätare

som registerar ljudet)

OBS! Mätutrustningen ska kalibreras minst 1 gång/år

helst var 6:e månad!


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 22 Höger eller vänster arm

• skillnad på 5-10mmHg är normalt

• motsägande uppgifter, dock finns en

överenskommelse att blodtrycket alltid ska

mätas i båda armarna initialt och att alltid

använda den arm där högst blodtryck

uppmätts


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 23 Karotkoffsljud

- Fas 1. första ljudet som hörs då trycket

börjar släppas

- Fas 2. Mjukare och mer prasslande ljud

- Fas 3. Intensifieras

- Fas 4. Mjukare ljud mera blåsande

- Fas 5. Ljudet avtar helt.


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 24 Eliminera yttre faktorer som påverkar

blodtrycket negativt


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 25 Tillvägagångssätt

• Rumstemperatur 20-22 º C

• Sittande el. Liggande

• Armen i hjärthöjd (Help-kudde i liggande, armstöd för

sittande patient)

• Vila 5-10 minuter


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 26 Blodtrycksmätning armens position

Armen i rätt nivå

• Vid liggande blodtrycksmätning: armen i hjärthöjd och

handflatan vänd uppåt.

• Vid sittande blodtrycksmätning : armen placeras i höjd med

mitten av sternum och handflatan vänds uppåt’

• Vid stående blodtrycksmätning: armen hänger avslappnad rakt

ned och mätningen sker efter 1-2 minuter.

• Vid misstanke om ortostatism (blodtrycksfall vid lägesändring

från liggande till stående) mäts det omedelbart vid stående.


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 27 Armens position

Hjärtnivå


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 28 Blodtrycksmätning

• Placera blodtrycksmanschetten 2-2,5 cm ovanför

armvecket

• Sätt inte manschetten för hårt på armen – sätt 2

fingrar under manschetten

• Vid 2 mätningar efter varandra, vänta en minut

mellan mätningarna

• Dokumentera datum, klockslag, (läge, arm och

manschettbredd)


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________


Palpatorisk mätning

• Palpera pulsen i a.radialis eller a.brachialis

• Pumpa upp manschetten tills pulsen upphör

att kännas och 30 mmHg till. Släpp sedan ut

trycket med 2-3 mmHg/s

• Det manschettryck då pulsen återkommer

är värdet för det systoliska blodtrycket.


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________


Auskultatorisk mätning

• Palpera ut a.brachialis och lägg stetoskopet där pulsen kändes

• Pumpa upp manschetten (till 30 mmHg över det palpatoriska

blodtrycksvärdet eller tidigare systoliskt värde)

• Släpp därefter ut trycket med 2-3 mmHg/s.

• De två eftervarandra första pulsslag som hörs (även om det är

svagt) är det systoliska blodtrycksvärdet.

• Ljuden ändrar karaktär och upphör så småningom, vilket är det

diastoliska blodtrycksvärdet.


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 31 Felkällor - utrustning

• Ej kalibrerad manometer

• Ej nollställd manometer

• Stött manometer

• Sprickor i blåsa eller slang ger läckage

• Dåligt stetoskop


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 32 Felkällor vid elektronisk mätning

• Arytmi

• Låg respektive hög

puls

• Förmaksflimmer

• Frekventa extraslag

• Patient som har

tremor/skakningar

• Chock

• Högt blodtryck

• Stela blodkärl


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 33 Felkällor - utföraren

• Manschettens storlek

• Manschettens placering

• Ej tömd manschett

• För hårt/löst applicerad manschett

• Applicerat manschett över kläder eller kläder som stasar över

manschett

• För snabb sänkning av lufttrycket kan leda till felnoterat tryck


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 34 Felkällor - utföraren

• För hårt tryck med stetoskop

• Hör ej pulsationernas

förändringar

• Talar med patienten

• ”White-coat” effekt

• Digit bias = avrundar

mätningen fel, ska avrundas till

närmast jämna 2-tal mmHg

• Cut-off bias = avrundning som

lägger till eller drar av värdet

som föranleder behandling

• Previous reading bias = anger

samma värde som tidigare

erhållna värden


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 35 Felkällor - patienten

• Talar eller lyssnar aktivt

• Kroppsposition

• Muskeltonus

• Förlamad arm

• Kärlförändringar & hjärtsjukdom

• Inget ryggstöd, armstöd, arm i fel höjd

• Kraftig patient, mycket underhudsfett


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 36 Felkällor - patienten

• Konsumerat inom 30 min:

• Mat

• Nikotin

• Koffein (höga mängder)

• Alkohol (även stort intag dagen innan påverkar)


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 37 Svårigheter vid mätning

• Silent gap

1. ”Silent gap” ses ofta hos patienter med högt

blodtryck.

2. Inträffar då arteriellt tryck faller/dippar under

manschett trycket och tystnad uppstår.

3. Undviks genom att alltid ta ett palpatoriskt initialt

blodtryck

4. ”Silent gap” dokumenteras ex. ”Silent gap” 160-

180mmHg


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 38 Svårigheter vid mätning

• Karotkoffsljud avtar ej

1. Då ljudet hörs ner till 0mmHg, registreas Fas 4 ex.

136/76-0mmHg.

2. Då ljudet hörs ner till ca 10-30, beräknas ett

medelvärde i detta fall 20 och Fas 4 anges enl. ex.

136/76-20mmHg.

Minst två pulsljud i rad ska höras för registrering av

systoliskt blodtryck.


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 39 Hypertoni


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 40 Andningsfrekvens

• Eller respiratorisk frekvens =antalet andetag per minut.

• Informera inte om att du ska räkna andningsfrekvensen

• Mäts i vila = räkna gångerna som bröstet höjer sig.

• Mäts under en minut

• En frisk, vuxen person andas mellan 12 och 20 gånger i

minuten – barn andas snabbare


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 41 Andningsmönster

• Normoventilation- normal (total volym ca 5-6l/min)

• Hyperventilation- för stor volym/snabb

• Hypoventilation – för liten volym/ långsam


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 42 Andningsrytm

• Normal; jämn, djup och ej ansträngd

• Apné =andningsstopp/andningsstillestånd

• Cheyne-Stokes andning- oregelbunde

andningsfrekvens med längre uppehåll

• Kussmauls andning – hyperventilation med

djupa långsamma andetag


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 43 Medvetandegrad

RLS-85 reaktionsgradskala (Reaction Level Scale)

• RLS 1 Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad.

• RLS 2 Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering som tilltal,

enstaka rop, beröring.

• RLS 3 Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering

som upprepade tillrop, omskakning, smärtstimulering.

Gräns för medvetslöshet

• RLS 4 Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer inte smärta.

• RLS 5 Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta.

• RLS 6 Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta (

• RLS 7 Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta

• RLS 8 Medvetslös. Ingen smärtreaktion.


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 44 CNS bedömning

• Alert (riktar fulla uppmärksamhet mot det som är

väsentligt i vår omgivning och är beredda att reagera

snabbt)

• Nytillkommen förvirring

• Reagerar på tilltal

• Reagerar på smärta (tryck på bröstet, nagelbädd,

under örat vid käken, i pannan)

• Reagerar ej


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 45 AVPU


• A = Awake

• V = Verbal

• P = Pain

• U = Unresponsive

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Bild 46 Referenser

• Björkman E, Karlsson K. (2006) Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor. Studentlitteratur, Lund

• Fagrell B. (2001). Ja, rekommendationen bör vara att mäta med patienten i sittande. . Läkartidningen nr Nr 12 Volym 98: 1431

• Hasselström J, Zarrinkoub R, HolmquisT C , Hjerpe P , Ljungman C, Qvarnström M, Wettermar C ,Manhem K , Kahan T, Bengtsson

Boström K. (2013). The Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD): 74 751 hypertensive primary care patients.

Scandinavian Foundation for Cardiovascular Research DOI: 10.3109/08037051.2013.814829

• Blood Press Downloaded from informahealthcare.com by Lunds Universitet on 09/18/13

• For personal

• Kahan T, (2009) Rätt mätt blodtryck. Tack! Läkartidningen nr 20 2009 volym 106: 1359-1350

• Lindeberg S, Tarént A. (2001). Bristande standardisering vid blodtrycksmätning allvarlig felkälla. Läkartidningen nr Nr 12 Volym 98:

1429-1431

• Mourad J-J,Lopez-Sublet M, Aoun-Bahous S, Villeneuve F, Jaboureck O, Dourmap-Collas C, Denolle T, Fourcade J, Baguet J-F. (2013).

Impact of Miscuffing During Home Blood Pressure Measurement on the Prevalence of Masked Hypertension. American Journal of

Hypertension 26(10) October 2013: 1205-1209

• Paunovic K, Belojevic G, Jakovljevic B. (2013).Blood pressure of urban school children in relation to road-traffic noise, traffic density and

presence of public transport.Noise Health.2013 Jul-Aug;15(65):253-60. University of Belgrade, Serbia

• Wallin J, Drevenhorn E, Nyström F. (2011). Blodtrycksmätning hemma lika bra som på mottagning Ger lika effektiv

hypertonibehandling, visar SBU-rapport. Klinisk Vetenskap. Läkartidningen nr 9 2011 volym 108: 469-470

• http://www.eshonline.org/Guidelines/ArterialHypertension.aspx

• http://www.hu.liu.se/lakarprogr/t2/klinfys/1.57636/Bloctryck-PerifermanualKOMPENDIE080812.pdf

• http://hyper.ahajournals.org/content/17/2/225.full.pdf

• http://www.lakemedelsboken.se/pdf/Hypertoni.pdf

• http://www.lul.se/Global/Extran%C3%A4t/V%C3%A5rdgivare/V%C3%A5rdprogram/V%C3%A5rdprogram%20Hypertoni.pdf

• http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1341395/pdf/bmjcred00250-0041.pdf

• http://synapse.koreamed.org/DOIx.php?id=10.4070/kcj.2013.43.5.329

• http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Post.aspx?epslanguage=SV%2cSV

• http://www.orebroll.se/Files-

sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Om%20landstinget/V%C3%A5r%20organisation/LoVS/Medicinsk%20teknik/Dokument/

Broschyr%20blodtrycksm%C3%A4tning%20%C3%96LL.pdhttp://www.vardhandboken.se/Texter/Blodtrycksmatning/Oversikt/f


___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

___________________________________

Temperatur - º C Systoliskt Blodtryck - BT Temperatur · Leg sjuksköterska med...

Documents

Transcript of Temperatur - º C Systoliskt Blodtryck - BT Temperatur · Leg sjuksköterska med...