SVERIGESLANTBRUKSUNIVERSITET

ALLSIDIG VÄXTNÄRINGSTILLFÖRSEL II

BALANCED SUPPLY OF COMPLETEPLANT NUTRIENTS II

KARL OLOF NILSSON

Institutionen för markvetenskapAvd. för växtnäringslära

Swedish University of Agricuiturai SciencesDept. of Soil SciencesDivision of Soil Fertility

Rapport 156Report

Uppsala 1984ISSN 0348-3541

ISBN 91-576-1865-8

SVERIGESLANTBRUKSUNIVERSITET

ALLSIDIG VÄXTNÄRINGSTILLFÖRSEL II

BALANCED SUPPLY OF COMPLETEPLANT NUTRIENTS II

KARL OLOF NILSSON

Institutionen för markvetenskapAvd. för växtnäringslära

Swedish University of Agricuiturai SciencesDept. of Soil SciencesDivision of Soil Fertility

Rapport 156Report

Uppsala 1984ISSN 0348-3541

ISBN 91-576-1865-8

ALLSIDIG VÄXTNÄRINGSTILLFöRSEL II,-------------------------------------------------------------------~

Karl Olof Nilsson

o I Rapport nr 136 har tidigare redovisats ett försök i serien"Allsidig växtnäringstillförsel" på Ugerups försöksstation.

o Här följer resultat från ytterligare två försöksplatser i söd­ra försöksdistriktet, en i Blekinge och en nära Ljungby, Samt­liga tre platser i distriktet har lätt jord,

o Planen omfattar tre faktorer: Kalkning, gödsling med huvudnä­ringsämnena och komplettering med mikronäringsämnen,

o Kalkningsled: okalkat och kalkat till pH 6,5,

o Tillförsel av huvudnäringsämnena i fyra olika gödselmedelskom­binationer, men med samma mängd av huvudnäringsämnena tillalla led,

o Mangan och bor tillfördes två gånger under försökstiden, somomfattade 12 resp 13 år.

o Kalkning har gett statistiskt signifikanta skördeökningar påUgerup och försöksplatsen vid Ljungby.

o Thomasfosfat innehåller 2 %magnesium. Detta tillskott har gettskördeökning på samma försöksplats. Riklig tillförsel av svaveloch magnesium med superfosfat-9 och kalimagnesia ger också sta­tistiskt signifikanta skördeökningar på försöksplatsen iLjungby.

o I motsats till i försöket på Ugerup har tillförsel av bor ochmangan inte gett några statistiskt signifikanta ändringar iskördemängden på dessa båda försöksplatser.

o I de tabeller som skrivits ut av programmet ULTVAR (t ex 2.5)och infogats i redogörelsen har medelvärdena angetts med en de­cimal, vilket ibland ger avkortningsfel. Beräkningarna är dockalltid utförda med det antal siffror som finns tillgängliga.Relativtalen anges med två (tre) siffror och statistiska säker-heten för dem anges med asterisker.

2

ALLSIDIG VÄXTNÄRINGSTILLFöRSEL. FÄLTFöRSÖK ENLIGT PLAN 8013.Förs6ksplatser i södra försöksdistriktet.

Karl Olof Nilsson

Planen omfattar de tre faktorerna:

1. Kalkning. Två försöksled.

2. Gödsling med huvudnärings ämnena N, P ooh K i samma mängderoberoende av i vilka preparat de tillföras. Fyra försöksled.

3. Kompletteringsgödsling med binäringsämnen. Två försöksled.

I denna rapportserie nr 136 har ett försök i serien, beläget påUgerups försöksgård, tidigare redovisats. Nu framläggs de tvååterstående försöksplatserna i södra distriktet: Marieiund,Nättraby, K-län och Hagatorp, Ljungby, G-län.

FöRSÖKS PLAN ,1000kalkat (pH ung. 5,5)200 Kalkat till ung. pH 6,5 och upprätthållande av denna nivå.

010 Ur-ea och kaliumfosfat.020 Kalksalpeter och kaliumfosfat.030 Kalkammonsalpeter, superfosfat och kalimagnesia.040 Urea, thomasfosfat och kalisalt 60.

001 Utan kompletteringsgödsling.002 Kompletteringsgödsling med binäringsämnen.

Planen är faktoriell~ och 2 x 4 x 2 ger 16 rutor per block. Isöd~a försöksdist~iktet är samtliga försök lagda med två block.Gödslingen sker med samma mängder N, P och K i samtliga led.Gödselmedlen är såväl allmänt brukade som sådana vilka kantänkas komma i allmänt b~uk beroende av tekniska landvin-ningar och ekonomiska omständigheter. Fö~hållandet mellan mäng­derna av P och K är i alla led detsamma som i det sammansattagödselmedlet kaliumivätefosfat, som används i två av gödslingsle­den. Viktsförhållandet mellan P och K i detta medel är 0,8 : 1,0.Gödselmedlet innehåller 28 t7% K och 22,8% P men inte några biäm­nen utom syre och väte (Kemiska formeln är KH?POu) Gödslemedietimporteras och användes för närvarande i blancrningar för träd­gårdsbruk.

Beroende av i vilka föreningar näringsämnena föreligger, kan devid omsättningen i marken verka i olika riktningar på reaktionoch struktur. De biämnen som följer med kan va~a nödvändiga växt­näringsämnen som svavel (3), magnesium (Mg) och mangan (Mn), el­ler sådana som klor (Cl), som fördras mer eller mindre väl avolika växter. Komplettering med binäringsämnen har skett efteranalys av skördeprodukterna.

3

FöRSöKSSERIE 3-8013. FöRSöKSPLATSEN MARIELUND, NÄTTRABY, BLEKINGE.

Ar 1966 startades försöket med en blindskörd. På grund av fe1­gödsling kasserades försöksresultaten år 1974. Ar 1979 skeddeånyo en felgödsling och försöket avbröts. 11 års försöksresul­tat under tiden 1967-1978 behandlas här.Jordarten på försöksplatsen är lerig moränmo.

FÄLTPLAN.Försöket är anlagt med 2 individuellt slumpade block.

BLOCK I1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16232 111 221 131 132 122 211 242 212 222 121 241 141 142 112 231

BLOCK II17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32211 231 242 112 121 212 241 222 232 111 131 221 142 132 141 122

Rutstorlek 18 x 6 e 108 m2 •

Tab 2. 1. Analyser på jordprover uttagna år 1966.Tab. 2.1. SoiZ anaZysie 1966

Djup pH P-AL K-AL MJ-AL Kvot Ca-AL P-Hel K-Hel Org , Mn B Scm KIMg C % mglkg mglkg mglkg

0-20 5,9 3,3 9,5 3,4 2,79 120 36 41 3,6 5,2 0,2 1,420-40 5,8 1,0 3,6 1,1 3,33 33 27 50 1,0 0,9 0,2 1,0

Kalkbehovstitrering av försöksplatssn.

7,u

MVAL Ca(OH)2/100 g lt jord.

Våren 1967 kalkades led 200 med 50 kg jordbrukskalk per ruta2,6 ton CaO per ha.

Tab 2.2. Matjordsanalyser efter kalkningen.Tab 2.2. 10p eoil analysis after liming

Led-pH-- P-AL K-AL cä=AI:-- p-Hel K:HCl Cu so ~S

mg/kg mg'kg

'137 10,2200 6,5 205 10,8Hösten 1968100 b, 1 ' 145 11, 1200 6,6 196 12, 1Hösten 1969100 6,3 '6, '7 12,0 164 421 42 19200 6,7 7,9 15,4 259 49 47 13Hösten 1970100 6,0 4,8 8,8 45 33 1 ,5200 6,6 5,4 10,6 51 41 0,8

Under försökstiden tillfördes följande mängder' växtnäring:N p K

totalt kg per ha 738 730 913i medeltal per år 61 61 76I led 030 tillfördes totalt med superfosfat-9 och kalimagnesia1747 kg svavel, i medeltal 146 kg per ha och år. Ar 1968 och1973 tillfördes 12,5 kg mangan och 0,7 kg bor, totalt tillfört25 kg mangan och 1,4 kg bor per ha.

ODLINGSPLAN • /Cx1op rotat-ion/

4

Ar gröda anm. medel­skörd kgt s per> ha.

66 korn67 potatis68 korn69 vall r70 vall II71 höstvete72 korn73 potatis74 korn75 kOl"n76 vall I77 höst raps78 höstråg

blindsk.

insådd1 skörd1 skörd

kasseratinsådd1 skörd

27474532212758456(20130132383

819

11541t359'10814004

NIVELLERING AV SKÖRDAR.Medeltalet för spannmålsavkastningen med 15 %vatten under för­sökstiden var 3827 kg per ha. Ärsskördarna har omräknats tillmedeltal för spannmålens torrsubstansavkastning genom multipli­kation med följande faktorer:Spannmål 0,8500 5 skördeårvall 0,4642 3 nhöstraps 1,9918 2 npotatis 0,9479 2 "

Tab 2.3. Sammanfattning av avkastningen.Tab 2. B. Mean yield; all cropeMedeltal för åren 1967-1981. Avkastning omräknad till me­deltal för spannmålens avkastning (2536 kg ts per ha).T-test med led 030 i resp. rad som mätare och statistisk sa­kerhet utmärkt med asterisk.

förkalkning ochkomplette­ringsgödsl .

25<=2~1--2~--

2498 25362291* 24572467 ~

g­komplet­tering.101102201202M-eff avgödslingN p K

2498

2529254625502594

2580

2645256225772604

2597 2469 2536

~1edeleffekt av kalkning: IEffeets of l'im1~ng7100 2567 200 2505Medeleffekt av mangan- och borgödsling: /Effeots of Mn and BI001 2528 002 2544

Ingen huvudeffekt är statistiskt säker.

Tab 2.4. Effekter av gödsling , uppdelning efter grödor.Tab 2.4. Effects of fertilizing

FöRSÖKS LED ANrAL MEDELV, MEDELV. DIFF, M-DIFF T HELX1 X2 X2-X1 TMd

*VARIABEL* 1 SPANl'MAL TORRSUBSTANS I Cerea l.e I030 KAMS, P-9, KAI~GN.

O10 UREA, KALIUMFffiF. 5 256'1.4 2471.6 -89.8 47,2 -1.90 96020 KALKSALP• KALIUMFOSF 5 2561.J-t 2619.0 57.6 51.2 1.13 102040 UREA, THCMAS, KALI 60 5 2561.4 2492.5 -68.8 184.5 -0.37 97

*VARIABEL* 2 VALL TORRSUBS1'ANS ILey I030 KlIMS, P-9 , KALIMAGN.

010 UREA, KALIUMFOSF • 3 5498.7 5585.3 86.7 296.7 0.29 102020 KALr.sALP. KALIUMFa:F 3 5498.7 5569.'7 '71.0 98.0 0.'72 101040 UREA, THCMAS, KALI 60 3 5498.7 5200.0 -298.7 58.9 -5.0'7 95*

*VARIABEL* 4 POrATIS KG TSlHA /Pot;atoesl030 KAMS, P-g, KALIMAGN,

010 UREA, KALIUMFOSF, 2 2800.0 2690.0 -110.0 66.0 -1,6'7 96020 KALKSALP. I<ALIUMFCJS? 2 2800.0 2433.5 -366.5 73.5 -4.99 8'7040 UREA, THCMAS,KALI 60 2 2800.0 2778.5 -21.5 150.5 -0.14 99

Urea, thomas och kalisalt-60 (led 040) ger 5 %* lägre skördän kalkammon, superfosfat-9 och kalimagnesia i vall (tab 2.4),Denna verkan kommer till synes som enkeleffekt i led 241(tab 2.3).

Tab 2.5. Upptagning av växtnäring i gödslingsleden.Medelvärden för 4 års spannmålsodling resp. 3 år med vallar.T-test av halter växtnäring.Tab 2.5. Uptake of nui.x-ientie 'Z-n ceneale and Zey

6

FÖRSÖKSLED ANTAL HEIl':LV. MElYELV. DIF'F. M-DIFF T RE'L, TM.,X1 X2 X'l-X2 X2*1001X'!

0.50.50.5

*VARIABEL* 1 (35) N% I SPANNl'1.030 KAMS, P-9,KALWJAGN.

010 UREA, KALIUMFOSFAT 4 2.2020 KALKS., KALIUMFOSFP:.f 4 2.2040 UREA, THCMAS, KALISALT 4 2.2

*VARIABEL* 2 (501) N% I 1,SK VALL030 KAMS, P'-9,KALIMAGN.

010 tJRb:A, KALIUMFOSFAT 3 1.8020 KALKS., KALIUlvlt'USFAT 3 1.8040 UREA, THQ\1AS, KALISALT 3 1,8

*VARJJffiEL* 3 (28) P% I SPANNM.030 KAMS, P-9,KALIMAGN.

010 UREA, KALIUMFOSFAT 4· 0.3020 I<ALKS., KALIUMFOSFAT 4 O. 3040 UREA,THOMAS,KALISALT 4 0,3

*VARIABEL* 1.j. (521) P% I 1.SK VALL030 KAMS, P-9,KALIMAGN.

010 UREA, KALIUMFOSFAT 3 0.3020 KALKS., KALIUMFOSFAT 3 0.3040 UREA, THCMAS, KALISALT 3 0.3

*VARIABEL* 5 (29) K% I SPANNM.030 KAMS, P-9,KAl.JJ/JAGN,

010 UREA, KALIUMFOSFAT 4·020 KALKS. ,KALIUMFOSFAT 4040 UREA, TI-ItYUlS, KALISALT 4

2,1 -0.1 0.0 -4.19 97*2.2 0,0 0.0 1.09 1022,2 0.0 0.0 0.24 100

1.8 0.0 0.2 0.04 1001.7 -0.1 0.1 -0.64 961.7 -0.1 0.1 -1.59 93

0,4 0.0 0,0 0.38 1010.3 -0.0 0.0 -0.26 990.4 0.0 0,0 0.73 102

0.3 -0.0 0.0 -0.87 960.3 -0.0 0,0 -1.89 940.2 -0.0 0.0 -4.16 87

0.5 0.0 0.0 0.52 1010.5 -0.0 0,0 -0.52 1000.5 0.0 0.0 1.1+4 103

1.2 -0.11.2 -0,11.2 -0.0

*VARIABEL* 6 (531) K% I l.SK VALL030 KAMS, p-g,KALIMAGN.

010 UREA, KALIUMFOSFAT 3 2.6020 KALKS.,KALItlMFOSFAT 3 2.6040 UREA, THCMA8,KALISALT 3 2.6

*VARIABEL* 7 (39) M1% I SPANN?'1.030 Kfu\1S, P-9,KALIMAGN.

010 UREA, KALIUMFOSFAT 4 1.2020 KALKS. ,KALIUMFOSFAT 4 1.2040 UREA, THCMAS,KALISALT 4 1.2

2.62.62.6

0,0 0.0 0.61 1010.0 0.1 0.30 1010,1 0.0 2.18 102

0.0 -2.55 940.0 -2. LI8 930.0 -0.74 98

*VARIABEL* 8 (571) MG% LSK VALL030 KAMS, p-g,KALIlI1AGN •

O10 UREA, KALIUMF'OSFAT 3 1.6020 KALKS. ,KAUill1FOSFAT 3 1.6040 UBEA, THCMAS, KALISPJ.,T 3 1.6

1.1 ·.0.61.0 -0.71.2 ..0.4

0.1 -4.91 66*0.1 -11.30 60**0.1 ..6.04 76*

7

Magnesiumupptagning.Av tabell 2.5 framgår att magnesiumhalten i led 030 ligger högreän i övriga gödslingied, och att denna skillnad är statistisktsignifikant i vallskördarna.

Relativa tal för upptagen mängd Mg,Relative uptake of lfuLed spannmål vallTreatment Cereals Ley030 100 100010 96 go020 102 95040 97 95I vallskörden är den upptagna mängden tydligt större vid till­försel av magnesium (led 030). På denna jord, där tillgången påmagnesium är låg och kvoten K/Mg hög är det tänkbart att mag­nesiumtillgången kan begränsa avkastningen, särskilt i vall.

Svavelupptagning.Tab 2.6. Halter av svavel i vallskördarna.Tab 2.6. 8utfur uptake in Zey

FÖRSÖKS LED ANTAL r"lEDELV. HEDELV. DIFF. M-DIFF T RELXl X2 Y2-Xl TAL

-------------_.~----~-------~----~~~-~-~---~---------------~---~----~----~~-~----*VARIABEL* 4 (561) S% 1.SK VALL

131 KAMS, P-9,KALI~v~GN.

111 UREA, KALltJMFOSFAT 3 0.2 0.2 -0.0 0,0 .~1. 94 87121 KALKS" KALIUMFOSFAT 3 0.2 0.1 -0.0 0.0 -1.96 83141 UREA,1'HCMAS,KALISALT 3 0.2 0.1 -0.0 0.0 -1.98 80

*VARIABEL* 4 (561) S% l.SK VALL132 KAMS, P-9,KALllvJAGN .

112 UREA, KALIUMFOSFAT 3 0.2 0.2 ..Q. O 0.0 -1.15 87122 KALKS. ,KALItJMFQ.<:;F'AT 3 0.2 0.1 ..Q.O 0.0 -1.22 85142 UREA, 'lID1AS,KALISALT 3 0.2 0.1 -0.0 0.0 -2.40 72

*VARIABEL* J~ (561) S% l.SK VALL231 KAMS, P-9,KALIMAGN.

211 UREA, KALItJMF()SFAT 3 0.2 O. 1 -0.0 0.0 -3.02 84221 KALKS. ,KALIUMFOSFAT 3 0.2 O. 1 -0.0 0.0 -0.72 92241 UREA, THCMAS,KALISALT 3 0.2 0.2 -0.0 0.0 -0.16 98

*VARIABEL* 4 (561) 3% 1.3K VALL232 KAMS, P-9,KALIHAGN.

212 UREA, KALIUMFOSFAT 3 0.2 0.1 ...().1 0.0 -1.71 69222 KALKS. ,KALIUMFOSFAT 3 0.2 0.1 -0.0 0.0 -1.64 75242 UREA, THCMAS,KALISALT 3 0.2 0.2 -0.0 0.0 -11.00 81**

Tab 2.6 visar att den stora svaveltillförseln i led 030 ger för­höjda svavelhalter i vallskörden. I spannmålsskördarna är skillna­derna mindre.

FÖRSÖKS LED

Borupptagning.

Tab 2.8. Halter' av bor i spannmål och vallskördar vid till~

försel av bor och mangan ..Tab 2.8. Up iake of bopen ,in ta-eatmente 7;Juh B and Mn

FÖRSÖKSLED ANTAL MEDELV. MEDELV. DIFF. M~DIFF T HELX1 X2 X2-X1 TAL

*VARIABEL* 11 ('761) BMG/KG I SPANNM. lIn DM of oer'ea'Zs!001 tITAN BOR OCH MANGAN

002 MED BOR OCH MANGAN 4 9.9 10.3 O.l.~ 0.2 2.04 101{*VARIABEL* 12 (537) B MG/KG 1.SK VAlL lIn DM of leyl

001 UTAN BOR OCH MANGAN002 MED B OCH MANGAN 3 95.5 103.9 8.4 6.8 1.22 109

BortillförseI har ökat borhalterna i både spannmål och vallmen ändringen är ej statistiskt signifikant.

Manganupptagning.Tab 2.9. Halter av mangan i vall- och spannmålsskördar.Tab 2.9. Uptake of Mn

ANTAL MEDELV. MEDELV. DIFF. M-DIFF T RELX1 X2 Y2-X1 TAL

*VARIABEL* 13 (762)1vlN MG/KG I SPANNM----:TJn DM of ceY'eats7100 OKALKAIE LED

200 KALKADE LED 4 19.3 16.4 -2.9 1.7 -1.67 85

8

*VARIABEL* 14 (547) tvJN NG/KG 1.SK VALL100 OKALKAIE LED

200 KALKfIDE LED 3 30,9

*VARIABEL* 'J3 (762) r-1N tvJG/KG I SPANNM.030 KAM.'3, P-9, KALIMAGN.

010 UREA, KALIUMFOSFAT 4 19.2020 KALKS., KALIUMFOSFAT 4 19.2040 UREA, THeMAS,KALISAL'r 4 19.2

*VARIABEL* 14 (547) MM ~CIKG 1,SK VALL030 KAMS, P-9, KALIMAGN,

010 UREA, KALIUMFOSFAT 3 38,7020 KALKS. ,KALIUMFOSFlir 3 38.7040 UREA, THOMAS, KALISALT 3 38.7

*VARIABEL* 13 (762) MN MG/KG I SPANNM.001 UTAN BOR OCH MANGAN

002 MED BOB OCH MANGAN 4 '17.8*VARIABEL* 14 (547) ViN t1}/KG 1.SK VAlL001 UTAN BOR OCH MANGAN

002 MED BOR OCH IVJANG.AN 3 29.3

28.9 ~2.0 3.7 -0.53 94

19.5 0.3 0.6 0,43 10117.3 -1.8 0,9 -1,98 9015.6 -3.6 2.2 -1.65 81

33.1 -5.6' 2.8 -2.00 8625.0 -13.7 6.0 -2.29 6522.7 -16.0 6.4 -2,52 59

17.9 0.2 0.3 0,)+3 101

30.4 1.0 1.0 1.04 104

9

Kalkning har minskat manganupptagningen 1 både spannmål ochvall (tab 2.9). Gödsling med kalkammonsalpeter, Buperfosfat-9och kalimagnesia har i de flesta fallen gett högre halter avmangan i skördeprodukterna (tab 2.9). Inga utslag i tabellenär statistiskt signifikanta.

SKöRDEUTVECKLINGEN.En regressionsanalys av skördarnas relativa utveckling i förhål­lande till led 030 under försökstiden har sammanfattats i nedan­stående diagram. En minskning av relativa skördarna har med tidenskett i led 010 och 040; gemensamt för dessa båda led är att till­förseln av kväve sker med urea. Förklaringsgraden (r2 ) är för led010 och 040 = 45 resp 53 %.

Regression av relativa skörden på liggtiden för försöket.

skörd /Rel-ative yieZd/

O~Df ~ -

•11

/JO~I \ Relativ

i 'IDO j

!

l\

"I~

90 I~l

80L--,--,----,_......!,

Försökets liggtid år /Ye(J:l~8/

SAMMANFATTNING.Medeltal för avkastning (tab 2,3) visar huvudsakligen på en minsk­ning av relativa skörden i förhållande till led 030 vid gödslingmed urea, thomas och kalisalt-60. Diagrammet ovan visar på enminskning med tiden i skörden för båda leden där kväve tillförsmed urea (010 och 040), Kalkning, liksom kompletteringsgöds-ling med mangan och bor har inte gett några säkra utslag iskördenivån. Magnesiumtillgången kan vara skördebegränsande.

10

FÖRSöKSSERIE3-8013, FöRSÖKSPLATSEN PÄ HAGATORP, LJUNGBY

Försöket inleddes med en blindskörd i havre år 1966 och skörda­des sedan under 13 år tom år 1979. Jordarten var stenig mo. För­söket anlades med två individuellt slumpade blook.

FÄLTPLAN.BLOCK I

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16121 212 122 142 132 131 211 111 141 232.112 221 222 241 231 2Ji2

BLOCK II17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32242 142 221 121 122 212 232 241 231 131 11 1 141 222 112 132 2 '11

Rutstorlek 18 x 6 ::: 108 m2•

Tab 3. L Analyser på jordprover uttagna år 1966:l'ab 3.1. SoiZ analyeis 1966

Djup pH P-AL K-AL MG-AL Kvot Ca-AL p-Hel K-Hel Org. tv"l!1-~B =------s-----~---p

cm K1Mg C % mg/l<g mg/kg mg/kg

0-20 5,0 35 ._-----~----5,0 5,0 2,0 2,5 32 23 1,0 3,2 0, 0,520-40 5,5 1,1 2,0 1,0 2,0 10 21 20 0,3 0,4 0,4 1,040-60 5,2 0,8 2,0 0,6 3,3 8 25 20 0,3 0,2 0,5 <0,3

En kolbestämning erll igt vå tförbrännlngsmetoden på 3- prover från---­vardera blocket gav för block I 1,12 %C och för block II 0.91 %C.

Kalkbehovstitrering på försöksplatsen.

glb

7.0

MVAL Ca(OH)2 / 100 g lt jord.

Hösten 1967 kalkades led 200 med 15 kg jordbrukskalk perruta::: 3,90 ton CaG per ha.

11Tab 3.2. Matjordsanalyser efter kalkningen.lab 3.2. lop 80iZ anaZY8is after timing

, 37 4,0200 5,5 39 2,4Hösten 1968iOO 5,9 7,3 62200 6,5 7,6 126Hösten 1969100 5,9 10, 1 8, 1 65 42 20 '1,6200 6,6 10,7 8,3 130 47 23 1, 7Hösten 19'"[0100 5,9 8,4 7,7 49 28 1, 3200 6,6 10,9 7,4 48 21 1, 1Hösten 19.19Matjord100 6,0 13, 1 6,0 39 53 26 0,8200 6,5 15,4 6, 1 67 52 24 0,9Alv100 6,0 8,0 3,9 42 28200 6,5 . 8,5 4,4 38 28

_,_~'W~-,,_~_

Under försökstiden tillfördes följande mängder växtnäring per ha:N p K

totalt kg per ha. 869 776 1000i medeltal per år 67 60 77I led 030 tillfördes totalt med superfosfat-9 och kalimagnesia1855 kg svavel, i medeltal 143 kg S per ha och år. Ar 1968 och1973 tillfördes vardera 0,7 kg bor och 12,5 kg mangan per ha.

ODLINGSPLAN . /crop rota-tion/---------------------------------Ar gröda

67 potatis68 havre69 vall I70 vårrybs71 höstråg72 korn73 potatis74 havre75 havre76 vall I77 vall II78 höstråg79 vårrybs

anm.

1 skörd

2 sk.2 sk.

medel­skörd kgts per ha.

302019231952

73224771687225532571182436065701941

656

NIVELLERING AV SKÖRDAR.Medeltalet för hela försökstiden av spannmålsavkastningen med15 %vatten är 2444 kg per ha. Arsskördarna har omräknats tillmedeltalet för spannmålens torrsubstansavkastning genom multipli­kation med följande faktorer:Spannmål 0,8500 6 skördeårvall 0,4838 3 "vårrybs 2,5469 2 If

potatis 0,7125 2

12

TAB 3.3. Samman f'a t.t.n i ng av avkas t nf.ngen ./Mean yie l orope iMedeltal för åren 1967-1979. Avkastning omräknad till me­deltal f~r spannmålens avkastning (2078 k~ ts per ha).T-test med led 030 i resp. rad som mä re och statistisk sä-kerhet utmärkt asterisk.

för'kal kni ng ochkomplette­r-Lng s gö ds L,

150~-'-23'~-~~;21'83"-~-f9~~'--~-'-1782*** 2430 2030* 20631886** 2390 1957** 20962111* 24 4 2242 2

193'9~*

2009*2151*

8 **

ng­komplet­tering.101102201

e avgödsling 1984·. 1821'** 2403 2103 1 2078N P KMe de l ef fektäV"kafiillTng:71fffeats of liim:ng;'--'--~...100 2026 200 2130**Medeleffekt av bOk"- och mangangödsling :/Effeat8 of Ii and Mn/001 2043 002 2113

Kalkning har i medeltal gett en skördeökning med 5 S'*. Göds­ling med kalkammon y superfosfat-9 ooh kalimagnesia i led 030 gerstatistiskt signifikant högre skörd än övriga gödslingar.

Tab 3.4. Huvudeffekter av gödsling, uppdelning efter grödor.Tab 3.4. Mcrin effectB oj' fel,·t-il1;;;J-[ng in d"l:j'!eJ'en:f; cxope

FÖRSÖKSLED ANTAL MEDELV. MEDELV. DIFF'. M-DIFF TXl X2 Y2·-X1

RELTAL

*VARIABEL* 1 SPANNMllJ:.. 10RRSDB.:';I'ANS / Cei-ea t» DM/030 KAMS, p-g, f<.ALJlfJAGN •

010 UREA, KALIUt1J:<-USF. 6 2249.0 1965.1 ~283.9 61.4 ..,).+.62 87**020 KAILSALP. KALIUMFOSF 6 2249.0 1930,8 -318,2 107.3 -2. (j( 86*040 UREA, 'I'H(1vjf\S, KALI 60 6 2249.0 2165.9 ·~3,O 88,1 -0.94 96

*VARIABEL* 2 VALL TORRSUBSTANS /Ley ['MIJ.J.

030 KAM.S, P-9, KALIMAGN.010 UREA, KALIUHFOSF. 3 4966.0 l{426.o -5u,O.0 251.7 -2.15 89020 KAU\SALP. KALIUl"1FQSF 3 4966.0 3665.3 -·1300.7 626.9 -2.07 7lt040 UREA, TImAS, KALI 60 3 4966.0 4120,0 -846.0 366.8 -2.31 83

*VARIABEL* 3 VARRYBS KG TS-3KöRD/HA / Tuxmipe .rape/030 KANS, p-g, Kf:\,LItVJAGN e

010 UREA, KALIUMFOSJT, 2 889.1 681.7 -207.4 116,5 -1.78 77020 KALKSALP. KALIL~v1FOSF

..... B>39,1 ~)B9. 5 ,,·299.6 SIL 8 -5.4'7 66c,

040 ,(JREA, THCl'1AS,KALI 60 2 &39.1 613.3 -275.8 'f!42,4 -1. glt 69

*VARIABEL* 4 POTATIS KG TS/PJ\ /Pata toee DM/030 KWJS, P-9y KALTI"'iAGN •

010 UREA, KALIOlvlFDSF' . 2 3656,5 24Wr .0 ~·1209.5 1'16,5 -1.69 67020 KALKSALP, KALIUt·1FOSF 2 3656,5 .o -1381l.5 565,:3 • i}5 62Olj·O D11F.A l 'IH(1!iAS l KALI 60 -,

3656,~~ 3~J.B960 c ,...87 90,," 5.) (:)

G0dse elskombinationen kams - super s t-g - lim nesiahar varit överl sen övriga komb tioner. I span l, som om­fattar 6 s rdeår finns statistisk sH rhet för denna skillnad.

Tab 3.5,Upptagning av mineralämnen vid lkning. Medelvä en för 5 årsspannmålsodling resp. 3 med vallar. T test av ter växtring. Analyser saknas för en span lss rd.Tab 3.5, Uptak.e of mineral» l~&m1~n(J

FÖRSöKSLED ANTAL t"1EDELV, MFJELV. D11"0',X1 X::: X2~X1

T rlE~IeI

iTt\IJ

*VARIABEL* 1 (35) N% I SPANNl1. /Ce:t'6ols DM/100 OKALKADE LED200 F..ALI(ADE LED 5 1,9 1.9 0,0 0.0 O. ~35 101

*VARIABEL* 2 (501) N% I 1,SK VALL /Ley Dlvi/100 OKALKAltE LED200 I<:t~LKADE LED 3 1.9 ~~ s: 1 O, ,\ 0,0 2.62 '106

*VARIABEL* 3 (28) pQI -r SPANNJvI,10 .L

100 OKALKADE LED200 KALKADE U:m 5 0,4 0.LJ. -0,0 0,0 -0.65 99

*VAHIABEL* 4 (r-2 1 ) P% I 1t'SK VALL,:) _ l

'100 OKALKf.\IE LED200 KALYJWr']; lED 3 0,3 0,3 II r'. OJ) 2,00 '105\.Je\)

*VAHIABEL* 5 (29) K% I SPAlfNM,100 OKMKADE LED200 KALKADE IJLSl) 5 OJ) OJ) -0,0 0,0 -o. 98

*VARJ11BEL* 6 (531) y/of I 1.SK VAl.LL\·lö

100 OKALKADE LED200 KJ\IJ(Nk~ LED 2 ') '< "j (1 0,1 0,1 1.29 103G. " (, e,;;

*VARIAl1EL* 7 (9) MG% I SPANNr1,100 OKALKADE LED200 KlV,JZADE LED 5 "l ~'., 'l ~ 3 ("' 0,0 -o,00 100i Bo,) , ,)

*VARIABF.L* 8 (511) FJG% 1.SK V/U.L100 OKALKADE LED200 KALKJlJ'E LED 2 1.1 1.3 0,1 0, '1 1.36 113

*VARIABEL* 9 (27) S% I ,sPf1NNt1.100 OKALKADE LED200 KALKALE LED 5 (),2 012 0.0 O 0)t1 101

*VARIABEL* 10 (561) ,s% 16'31\: VflJL100 OKAL[ADE LED200 KALKADE Hill 3 0,2 0,2 0.0 0.0 0.0'0 100

*VAHIABFL* 11 (761) B HG/KG I SPAN.Nt\1.100 OKALK/IDE LED200 KALKADE 1}<J) r- 12,7 12.1 -0,6 0,7 -0.81 95.)

*VAHIABEL* 12 (537) B HGIKG 1.;)1< VALL100 OKAI",-W..E LED200 KAll<Af'E LED 3 69,4 7L~6 9 5 c; 0,5 1C). 50 108**l' ./

*VARIABEL* 13 (762) MN MG/KG I SPANNM.'100 OKAL.KADE LF])200 KALKADE LFJ) 5 J{5.3 ,9 -8,4 1.8 .~}~, 'lO 81**

*VARIABEL* lIt (547) MN MG/KG ., C"!i'P' VALLl r;.vt\.

100 OKALKl'illE LED200 KALKAI:~~ LED ., 50,,7 ~L5 ~9t'c~ '7 ,1.t6 82j

*VAHIABEL* 15 ('763) CD t"lG/KG I SPANNM.100 OKALK.ALE L1:'::D200 KA.LKADE LED 5 3.7 '7 (\ 1 0,2 1i9 102.j t. i

*VAR1.4BEL* 16 (557) CO' I.vJG/KG LSK100 OKALKADE LED200 Y..ALKAI::f~ LED :; ? O 3~E3 • 1 2 -o.-, ..)/1. ~

'14

Tab 3,6,Upptagning av xtnäring i gödslingsleden. Medelvärden för 5 ärsspannmålsodling resp. 3 år med vallar. T-test av lter växtnä-ring. Anal. er saknas för en s ssk6 5

Tab Z;, 6. minera ";N?oi::n7(]Ji/;Ei

FöRSÖKSLED ANTJlL t1EDELV, MEDELV,X1 X2 X1·~X(~ OO/X1

*VAIITABEL* 1 (35) N% I SPANl\MJTn030 KAJ1S, P-9,I<ALIMAGN,

010 UREA, KALIUNFOSFAT020 Kl\LKS., KAI..IU1'1FC\SF'ATOlW UP&, THCl1AS, KALISALT

DM of N:J1Y:Jals/

1.9 1.91.9 1.91.9 1.9

0,0O. '10,0

0.00.00.0

0.281.660.55

100103101

0.0 -"1.12 970.0 ~-O, 9a0.0 -1.97 96

O, l ,,~1.21 920,2 -D.28 970.3 -0.50 93

-D,O

~.o.°-0,0

0.4O.l{0)1

0.40.1-+O,i-t

*VARIABEL* 2 (501) N% I 1,SK VALL/In DM of ley /030 KAMS, P-9,KALItv'ill.GN e

010 UREA; KALIl11FQSFAT 3 2.1 1.9 -0.2020 KALKS" I<JlLIUMFOSFAT 3 2, 1 2. O -O, 1040 UREA 1 Tr-U11\S l KALISALT 3 2. 1 1.9 -o. 'J

itVARIABEL* 3 (:28) P% I SPANNt~.

030 Kt~jVJS, P-9,KALINAC1~.O10 UREA, KALlU'1FOSFAT 5020 KAl1<'s. j KALIUt1FOSFAT 5040 tJREA l Tf-la'1AS l Kl--JJ:::SAL:l' :3

3

*vr ,UT ABf<'," * L' (::::"'1' ))1Ji T 1 "K' UAL"tliu"a ,"",J t je..,). fil ~ ,;::;,,,. L030 KAl'1.S, p.m9 ,KALIMACil\J l'

010 UREA, KåLIlJtvlFuSFA'I020 KALKS., Kfll:UlMFOSFAT040 Ul-{EA 1THa-1AS, KALISAL:l' 3

0.30,30,3

0.0O,C)

""0,0

0,00.00,0

(LOD 1000.16 101

·.o,g7 89

*VARIABEL* 5 (29) K% I SPA.l\JNt1.030 KAMS, P~'9, I<ALll1AG'L

O1O UREA, KALJIJ1'1FOSFAT 5020 KJ\.LJ<S., KALIL~~TOSF'AT 5040 UREå, THG'1AS, KALISAL:f 5

0.60.60,6

O,J)

0.60.6

w,{). O~JJ.O

,..Q,O

0,.0 ~·1.21t 970.0 -1.29 96o. O ",,2. 35 93

*VARIABEL* 6 (531) rfl]! "r 1 e;:,f? 'l'A r Tl't.iO. ska\. \!HL,~t..,l

030 KAMS, P-9,Ki-UJJv1AGN •010 UREA, KALIOY1.A'OSFAT 2 2.9020 KALKS. ,KALIUMFOSFAT 2 2.9040 tJflF-:A, 'fHa1AS, KALISAl..T 2 9

2.82.82.9

-0.1"<O. '10.0

0.2 ...e).59 960.3 ·..Q.18 980,3 (},08 101

*VARIABEL* 7 (39) IVD% I SPANNM.030 KAI'1S, P~9, I<ALI.tv1AGN•

010 UREA, KALItJMl:i'OSFAT 5020 KAU\S, ,KtllllMFOSFAT 5040 UREA, ma/JA,S, KALISALT 5

1.41,4

1.31.2L3

0,00.0OJ)

.·~9,28,,,Il.

89**86***90**

*VARIABEL* 8 (571) jVJG% 1.SK VALL030 KAt\1S, P-9,KALIHAGN,

010 UREA, KALJ.1J11E"OSF'AT 2020 KALKS.! KilLItJMFCXSF'AT ;(:040 UREA, 'I'HG1AS,KAL:LSALT 2

2,12,1», 1

Ot9Ll

0)50,80,13

.e·'i .48,~'I "

424253

Magnesiumupptagning.

KalkAmmonsal ter - Sllrerfosf~at-9 - kal magrlesialedet (030) harenligt tabell 3~4 gett de tlögsta skördarna och enligt tabell 3.6(varia l 7 och 8) har ledet de fl gs ha t r sv magnesium.Detta led ha ha riklig magr18siuwt lf2~rse oe n överslags-beräknitlg av de up ag mängder~rla per ar~e J.enhet visas l föl-jande uppst~llning med re tiva tal för pt gna der(led 030 ta-skö - 100 och halt 100Led s l allTreatmen i;;3

030 100 100010 77 37, ,

020 '7 It 31ouo 86 )~ )1

Svavelupptagning.Skillnaderna i svavelhalten mellan försöksledens grödor är nå­got mindre än skillnaderna i magnesiumhalter. I förhållandetill led 030 har övriga led med spannmål c:a 9 % l~gre sva­velhalt. I vall är skillnaden c:a 30 %.

Tabell 3.7. Svavelhalter i spannmälsk~rna.Tabl-e 3,7. Contient:e rndfuy' e/f ,< (.Ff"" rr 1.•-'

FöRSÖKSLED ANTAL MEDELV.X'j

HELTAL

*VAHIABEL* Q I SPAI\Jr~~l s:J

13'1 KA.t1S 1 p-g111 UREA; KA.L;rur\lj)?()SI~1AT 5 O~2 2 ~~,{J e.O °" -=.' A36 92IlU

121 Kt\l}~S,~ )' 5 0.2 0.2 f'j 0,,0 , V-t 9'11I\.!

141 UREA 9 'fHU·1t\'S j KALLSAcr '5 2 o. c: r, 0,0 ~1 ,Qg 92lit)

*VARJJ1BEL,t:· 9 T~L

132 KAMS j p-,g;112 UHEA. 1 KALIUl'1F03.FAT r.: 0,2 Q. ~~ 0.0 ~,,'l ,00 94"

122 KALKS, ;KALIUl\1FOST.i'AT C;' 0,2 0, '1 0,0 ,B8 8'7**)

1)~2 UREA; T'Ha1A'3 1 )\!\L.ISALT 15 o.z r; O,Q ,Q9 90*.:

*VAliIABEL* 9 (27) I SP1\,!\1t'iI'1,231 K:.AJv1S; P-9 1 KALJMAG:'\l ,

2'11 mtEll y KALIUMFCiSf'AT 5 0.2 ") .0 0,0 ,-1,36 92i t c~.,

;221 Y.lUl"',,3, ! KALIUMF(1)FAT 5 .... ')O~.2 ~.Q,O 0.0 w,2.14 91U,t,

241 uR)j;A! 'rHll'1AS; K1\L1"S1\LT 5 o.z 0.2 Q Q,Q L 18 93

*VAHIABEL* 9 (27) S% T SP!-\N.'NJ.'4,.L

2:Y2 KM1S; P-9 ,KALI1'1AGi.\l,212 Cf'flf',.A, KAl;IUl'1FOSFAT :5 O~~? Q,2 ""JJ~O 0,0 .ss 96222 KIUJ(S. ;KALIDMl:"LiSFAT 5 0,2 O~2_ ",0,0 0,0 u~),34 99242 UlThd'J" ; TPJO.'lrjAS l KALJ,l-'SAl;r 5 (\ <''l eL2 ··-(J,O O,Q ·~O,69 96d#l:-;

Bor-upp t ag n tng .Kalkning (tab 3~5, variab l 13) har ökat rhalten i valls rden8 %**p Vallskörderl i gbdsli sled 030 har c:a 30 % gre bor­halt än övriga g6dslingsled ej sta stiskt signif\i nt skill­nad). Genom borgödsli r halterna av bor ö ta kraftigt menskillnaderna är ej statistiskt signifikanta i gon gröda.

Tabell 3.8. Borhalter i spanTabl.e 3.8. Conbeni-e of

l och vallgrödor vid kal ing.

FÖRSÖKSLED ANTAL MEDELV.Xl

T HELTAl~

53.0

*Vf-\HI1\BEL* 1-1 (761) B l'-'JCJ/KG I SPMlJ'JM"00lUTAN BOH OCH Hi\NGAN002 MED BOR Xii !'-1ANGJIJ'J 5 11 .5

*VARIA.8EL* 12 (537) B MG/KG 1"SK VALL/In00'1 UTi\N BOH OCH tJjANGAN002 MED BOH eXTJ tvlJ\NGAN

13. 4 1.e ? o 63 116I~-!\ :1

rM of.).·1

91 )l 38.Ll 30,8 L25 172

Manganupptagning.I förhållande tillokalkat led minskade manganupptagningen till81 % i spannmål och till 82 % i vallgrödan.

Tabell 3.9. Manganhaltersel av växtnäring i oli'['ab le :3, [), ConLen t.e Mn

i spannmal Den vallgröda vidgödselmede~l.skombinationerA

zer tveatmeni.r

t i LL för>~·

FÖRSÖKSLEDx: 'l X2

HELTAL

83*

9573*63**

(3885

)~ -1,26'1.7 ,,·8,871 ~ ~5 .= 'jl~. ~ 06

1L3 ,·1,27,'1 30

2,,'{ ,,·2.96

,i_J,

'(,,1

,o

911j·O, 6 -'15,3

,1 ,·20, g

~;6,9

55.955,9

3

5h.)

*VARIABEL* 13 ('762) MN II/D/KG I ,c;p/.\Nl~rI!L

030 KMvB, P-9,k~LIMAGN.

O1O UHEi\ 1 KALIOtvj}''OSFi\T020 Ki\LK.-S, ,Kl-\1JU1F0'3F'ATabC) "})r;'A "'HQ'IiA0 K'r1flc'AT In '.::. r , U II;,}-; J 1. . Jl u',,,,) , 1"l.L, ~")lU",J. "

*VARIABEL* 14 (547) MU MG/KG 'l.SK030 KM"IS, P-9 1 KllJJl1AGlIJ ,

O1O UREA, KALIU!'1l?OSFAT020 KALKS, ,KALIUHFOSFNf 3040 UREA l 'IHO'1l\S, YJ\LISACr :3

G" d l;" 'd k 'Ll "" k· '.. I, " s» "'f"",'-' r- .. 'b' ..",.t_'"'; ,"',.. (l"d- n4()D s _... ng meo. ,en a .. KrI a l.dlomas-to,::> .. dr,d(...JHl 1[,0.01'/n".-,1 . e. v -:»

tab 3.9) har mer än övriga kombinationer av huvudnärlngsämne­na minskat manganupptagningen i förhållande till led 030.

Kopparupptagning.Kalkning och gödsling med huvud ringsämnena har inte påverkatkopparupptagningen. Kompletteringsgödsling med bor och manganhar däremot ökat kopparupptagningen (tab 3.10).

Tabell 3.10. Kap rhalter i span l och v l gra or.Tabl.e :3 .10, Cont.ent:e of eu t.recrtmen te 13 Mn

FöHSöKSLED T RKL

0,:3 1.59 111

0.3 4,89 142*1.33

*VARIABEL* '15 (763) CH MG/KG I SP./.LNNN'/'Tn DM of cerea001 UT.AN BOR OCH NANGAN ' .'002 MED BOR OCH tv'illNGAN 5 3.5 3, 9 O, 4

*VARIABEL* '16 (557) CH tvlGIKG 1.SK VALL /i« DM levi001 UTAN BOR OCH tvU-iNGAN002 [vW BOR OCH Mfu\jGAN

SKÖRDEUTVECKLINGEN.En regressionsanalys av skördarnas relativa utveokling i förhål­lande till led 030 under försökstiden har sammanfattats i nedan~

stående diagram. Urea - thomasfosfat - kalisaltiedet (040) harmed tiden gett allt sämre skörd i förhållande till kams ~ super­fosfat-g - kalimagnesiaiedet (030), förklaringsgraden r 2 =0,45. Kaliumfosfatiedens (010 och 020) undeclägsenhet har beståttunder hela försöks tiden men förklaringsgraden är så låg att ingenslutsats bör dragas av skördeutvecklingens tendens,

Regression av relativa skörden liggtiden för försöket.

ReLati v skörd/Rel.ad,ve yield!

.",.,-.,. /r-.,<- •

:5 :;~~J

r s öke t s ltggtid år /'Yea1"B/

18

SAMMANFATTNING.Relativvärden för avkastni en under 13 försöksår.led 1010 020 030 OLfO 10'1 102 201 2021rel.tal I 83 76 100 87 100 104 105 1091Led 030 har gett högst avkastni i eltal under försökstiden.Avkastningen i led 040 sjunkande och av stningen i led 010stiger något men är hela tiden klart lägre i led 030. Kalk(200) och kompletteringsg6dsling (002) har var för sig gett skör­deökningar (5%'*, resp 3%). Det positiva samspelet mellan dessabåda ger ytterligare skördeökning (led 20? 9% över okalkat och ejkompletteringsgödslat i led 101).

DISKUSSION.Försöksplanen "Allsidig växt.när-Lng s t t Ll r'ö r-se l " ha r använts påtre platser i södra försöksdistriktet:

1. Ugerup L-län (Redovisad i Rapport nr 136)2. Marieiund, Nättraby, K-län3. Hagatorp, Ljungby, G-län

Matjordsanalyser vid försöksstart på dessa tre försöksplatser:Top eoi.l. analuei» iahen starting the expei-imeni:e .

Platsanalys

pHCa-ALMg-ALK/MgC %Sulfat-SMnB

5,436

1 ,74, '70,91 ,86,30,2

2 3

5,6362,0;;~ , 51 , O0,53,2O, Il

i moränen på platshögre än på övriga

den låga sulfatsva-

---------~-~-~---~---------- ---,=--Jordarten är lätt på sa~tliga försöksplatser,2 är dock lerinalaget märkbart och mullhalförsöksplatser. Plats nr 3 skiljer sig genomvelhalten i matjorden.

176

2897

Kvävegivor i medeltal och medelskörctar.Means of fertilizer N and yield.Platskg N/ha årkg ts/ha år

261

2536

367

2078

AVkastningsnivån på försöksplatserna varierar med klimatet,med jordmånen och genom att olika mängder av huvudnäringsämnenatillförts. (P- och K-tillsförseln varierar Bom N-tillförseln,)Relativa skördar,Led 030 med kalkammonsalpetar, superfosfat och kalimagnesia = 100.Relative yield at test ei.tee . Tr>eatment 0,30 z: ,100,

---~---~-----~----~--~----~-----~-~--~---Led 010plats

020 030 040

-----~---~-~~-~~-~----------~_.~

123

M-tal

819683

87

839976

85

'100100

. 100

100 g'j

19

I led 030 tillfördes med gödsl en svave den 2,4 x P-mängden.På samtliga tre försöksplatser har led 030 gett gst avkastning.Närmast följer l 040 dalat med urea, thomas t och kali-salt-60. Denna kombination till Ii om len i led 030magnesium, men ureakvävet vet i kalammansalpeter. Av denna e det ej att göra några jäm-förelser mellan led 040 och 030 ifr om verkan av magnesium.Led 010 och 040 har båda fått urea som kvävegödselmedel. I led010 tillförs fosfor och kalium med kaliumdivätefosfat. vilketinte tillför marken några extra växtnäringsämnen. Den högre skör­den i led 040 bör alltså huvudsakligen bero på tillförseln avmagnesium med thomasfosfatet, På plats 2 skiljer sig inte medel­skördarna i led 010 och 040 signifikant från varandra. Däremotär magnesiumhalterna i led 010 och 020 gre i led 040, somsin tur har lägre halt än led 030. Skillnaden (tab 2.5 var. 7och 8) är statistiskt signifikant ifrå om vallskörden. Thomas­fosfat innehåller 2 %magnesium.

SUMMARY

Balanaed supply of eomplete plant nutrients.

The first place in this series was accounted for in Report No.136. This report acoounts for field ex riments during theyears 1967-1979 at two places in southern Sweden. The so11types were moraine and sand.

In the experiments the following faetors were tested.

Lime: (100) none or (200) limestone wi 2600 or 3900 kg/ha CaO.

Nutrients: The same amount of N, P and K was given to allplats in the following rtili,zers:

(020) Nitrate of lime, "-

(030) Nitroahalk, superphosphate 9% p and 13% B; potassium­magnesiumsulphate (K2S0 4MgS04. 6H )

(040) Urea, basie slag, muriate of

Traae elements: (001) none and (002) 12.5 kg/ha Mn, 0.7 kg/ha Btwiae during the experiment period (002).

Lime gave positive effeets at one of t places.

The fertilizer treatment (030) with a high content of sulphur andmagnesium gave the largest yield.

Application of trace elements (002) gave(Report No 136) and third test te.

RAPPORTER FRÄN AVDELNINGEN FöR VÄXTNÄRINGSLÄRA

Komplett serieförteckning) författar- och ämnesregister återfinnsrapport nr 100.

Nr Är

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

1976

1976

1976

1976

1976

1976

1976

1976

1977

1977

1977

1977

1977

1978

1978

Håkan Skoug och Jan Persson: Försök med fri t-preparat(mangan, bor och kopparpreparat).

Lars Gunnar Nilsson och Olle Johansson: Långsiktigaeffekter av gödsl ing med 01 ika kväveföreningar, mikro­näringsämnen och svavel.

Kalju Valdmaa: Funktionen i förmultningsklosett Toga.

Hans Gerh.ard Jer 15t röm: Rapport från två "fu l l s tänd i 9afast I iggande göds 1inqsf'ör sök" med handel sgödse l) sta 11­gödsel och kalk. Riksförsöksserie R3-8083.

Olle Johansson och Lennart Mattsson: Aminosyrasamman­sättningen hos fyra kornsorter vid extremt varieradkvävegödsl ing.

Subrata Ghoshal: Specifika tungmetaller i systemet mark­växt, med särskild hänsyn tagen till riskerna för eko­logisk förorening (En litteraturöversikt). (Engelsk textmed svensk sammanfattning).

Gyula Siman och Sven L. Jansson: Undersökning av prote­ininlagringens dynamik vid kärnbildningen hos vårvete.

Kalju Valdmaa och Ulrich Schoeps: Omsättning av hus­hållssopor vid närvaro av DDT.

Karl ~lof Nilsson: Svavelverkan av superfosfater.Fältförsök i Skåne 1957-1973.

lennart Mattsson: Fördelning av kväve till gräsvall.

Kalju Valdmaa: Funktionen i förmultningstoalettenIIB\olooll •

Börje Linden: Utrustning för jordprovtagning i åkermark.

Gyula Siman och Sven L. Jansson: Undersökning av olikakornsorters respons för kvävetillgång i jorden.

Lennart Mattsson och Tord Eriksson: Tillförselsätt förolika kvävegödselmedel till vårstråsäd.

Method of applioation for different nitrogen fertilizersto spring cereaZs.

Lennart Mattsson: Stigande mängder kväve till gräsvallj Mellansverige.

Nitrogen for' qraee dominated ZeY8 i.n cent.ral. Biaeden;

Nr År

125 1980 B8rje Llnd~n: Mineralkväve I AkerjordarUppland.

Ha1'I and och

126

127

128

129

130

132

133

1980

1980

1980

1980

1980

1980

1981

1981

Mineral nitrogen in cultivated aoila in the Swedishproirince a of Ila z, land and Upp land.

Gyula Simin och Harry Llnn~r: Styrning av stråsädesgr6danskärnavkastning och proteinhalt genom kvävegödsl [ng efterväxtanalys och genom bevattning.

Contral of yield and protein in cereals hy nitrogenfertiZization hased on plant anaZysis and hy irrigation,

Karl Olof Nilsson: Skördeutveckl ing och omsättning avorganisk substans vid användning av olika kvävegödsel­medel och organiska material. Undersökningar I ett ram­försök under 20 år.

Development in harvest and conversion of organic matterwhen using different nitrogen fertilizers and organiomaterials. Studies in a smalZ~llot field trial during20 years.

Jan Persson: Detaljstudium av den organiska substansensomsättning I ett fastliggande ramförsök.

Detcci.led in'vest;'igationE! of bhe soil ox-qanio matter 1:n along term frame trial,

Janne Eriksson, avd f6r lantbrukets hydroteknik: Inverkanpå markstrukturen av alika kväveg8dselmedel ach organiskamater ia 1,

The influence on soil structure Of different nitrogenfer't'iZ'i:zex's and ovqan-io matei-iale,

Lennart Mattsson och Nils Brink: G6dsl ingsprognoser förkväve.

E~rtilizer forecasts.

Magnus Hahl in, Lennart Johansson och Lars Gunnar Nilsson:Kal iumgödsl ingseffektens beroende av balansen mellankal ium och magnesium. I. Kärlförsök.

Effeots of potassium fertiZization depending on thebaZanoe het~~en potassiura and magnesium.I. Pot: experiments.

Börje Linden: Ammonium- och nitratkvävets rörelser ochfördelning i marken. l. litteraturöversikt.

Movement and distribution of affmonium- and nitrate-Nin bhe eo-il., .L Iritieraiiure revieto s

Peder ~laern: Spridningstidpunkt och t l l l för se l sä t tför flytande kvävegödselmedel tf]] strSsäd.

Time and metihod of appl.icatrion of ni.t.roqen eo lutionefor cereal.e,

Nr Ar

144

146

147

148

149

150

151

152

153

154

1982

1982

1982

1982

1982

1983

19~3

19tj3

1983

Janne Ericsson och G5te Bertilsson: Regionala behovav underhål1skaJkning,

Regional neede of mai.nt.enance timing.

Börje linden: Ammon Ium- och nitratkvävets rörelsE,:r ochfördelning i marken. IV. Inverkan av gödslings tt ochnederbörd. Studier I fältförsök.

tdooement: and dietitribution of ammonium- and m>trate--Nin the eoiL. IV. In!Zuence of N-appZication tcchniqueand precipitation. Studies in field triaZs.

Peder Wesrn och Jan Persson: Havrens kväveupptagningfrån olika djup i en styv lera.

Nitrogen uptake by oats from various depths in a heavycZay.

Under tryckning

Under tryckning

Lars Eric Anderson: Mineral iserlng och upptagning avkväve I två åkerjordar.

Mineralizatlon and uptiake of' nz:-trogen ln tsoo cul.tivatedsolts

Käll CarJgren: Nägra analysmetoders användbarhet föruppskattning av kvävemineral iserlngen I åkerjordar fränGötaland och Sve~land,

The uBahU'I:ty of eome methode fur.' eet-inat.ion of n-itrogenmineralieat.ion ,in arabl.e eoi.ie j'rom tJouth and Ml,ddZeSweden.

S.L. Jansson: Tjuqofem års bördighetsstudier i Sverige.

'l'wentyfive years of eoi.l. fertiU,ty studies -in Sweden.

S.L. Jansson: Åkermarkens försurning och kalkning.Erfarenheter från de skånska bördighetsförsöken.

Aaidification and Uming of arabl-e eoi/le, Exper-ienoeefrom the 'long-term soi: Z. ferM. U,ty eepei-imen'[;s -inMaZmCJhU8 oounty.

Lennart Mattsson: Kvävegödsling till havre.

Nitrogen fertiZization to oat8.

Lennart Mattsson och lars Eric Anderson: Kvävegödsl ingtill höstvete. Val av spridningstidpunkt och kvävegöd~se lrnedel •

Nitrogen ferti~ization oj' winter wheat ~ times of app­l-ioation and nity'ogen fey't1.: l-izeve .

I denna serie pub1 iceras forsknings­och försöksresultat från avdelningenför växtnäringslära, Sveriges lant­bruksuniversitet. Serien finns till­gängl ig vid avdelningen och kan imån av tillgång erhållas därifrån.

DISTRIBUTION:

Sveriges lantbruksuniversitetAvdelningen för växtnäringslära750 07 UPPSALA

Tel. 018-171255, 171249

This series contains reports of researchand field experiments from the Divisionof Soil Fertil ity, Swedish University ofAgriculturaI Sciences. The series isavai1ab1e at the Division and can, as faras supp1 ies admit, be ordered from theDivision of Soi1 Ferti1ity.