Slurry Pump Basic - Documents | Metsovalveproducts.metso.com/documents/pumps/Slurry_Pu… · ·...

Slurry Pump Basic

Grundläggande information om drift av slurrypumpar och introduktion till Metso PumpDim™ for Windows™

Utgiven avMetso Minerals (Sweden) AB

S-733 25 Sala, SwedenTelefon +46 224 571 00Telefax +46 224 169 50

Innehåll

HISTORIk 1

InTROdukTIOn 2

gRundläggande defInITIOneR 3

mekanIk 4

SluRRYPumPenS kOmPOnenTeR 5

SlITageSkYdd 6

aXelTäTnIngaR 7

aXlaR OcH lageR 8

dRIvnIng av SluRRYPumPaR 9

HYdRaulISk PReSTanda 10

SYSTem fÖR SluRRYPumPnIng 11

aRBeTSPunkT fÖR BäSTa veRknIngSgRad (BeP) 12

TYPBeTecknIngaR OcH aRBeTSOmRÅden 13

TeknISka BeSkRIvnIngaR 14

aPPlIkaTIOnSguIde 15

dImenSIOneRIng 16

InTROdukTIOn TIll meTSO PumPdIm™ 17

dIveRSe 18

kemISka ReSISTenSTaBelleR 19

PRIvTa anTecknIngaR 20

SluRRYPumPaR

Innehåll

Innehåll

1. HISTORIkSlurrypumpar – en historik ....................................................................................................................... 1-1Horisontella slurrypumpar ........................................................................................................................ 1-2Vertikala slurrypumpar ............................................................................................................................... 1-2Vertikala groppumpar................................................................................................................................. 1-3

2. InTROdukTIOnHydraulisk transport av fasta partiklar ................................................................................................. 2-5Vilket slags fasta partiklar?...................................................................................... .................................. 2-5Vilken typ av vätskor................................................................................................. ................................... 2-5Definition av slurry....................................................................................................................................... 2-5Begränsningar pumpflöde ........................................................................................................................ 2-6Begränsningar - pumpat gods ................................................................................................................. 2-6Slurrypumpar som marknadskoncept .................................................................................................. 2-6

3. gRundläggande defInITIOneRVarför slurrypumpar? .................................................................................................................................. 3-9Slurrypump – namngiven efter det pumpade godset ................................................................... 3-9Slurrypump – namngiven efter applikation ....................................................................................... 3-9Slurrypumpar – torra eller våta? ...........................................................................................................3-10Slurrypumparnas arbetsförhållande ...................................................................................................3-12

4. mekanIkSlurrypumpens komponenter ...............................................................................................................4-15Grundläggande konstruktioner ............................................................................................................4-15

5. SluRRYPumPenS kOmPOnenTeRPumphjul/Pumphus ..................................................................................................................................5-17Pumphjul och pumphus – nyckelkomponenter i alla slurrypumpar ......................................5-17Pumphjulet ...................................................................................................................................................5-18Skovelkonstruktioner ................................................................................................................................5-18Antal skovlar? ...............................................................................................................................................5-19Halvöppet eller slutet pumphjul? .........................................................................................................5-20Slutna pumphjul .........................................................................................................................................5-20Halvöppna pumphjul ................................................................................................................................5-20Virvelpumphjul ...........................................................................................................................................5-21Grundläggande regler ..............................................................................................................................5-21Pumphjulens diameter .............................................................................................................................5-21Pumphjulens bredd ...................................................................................................................................5-22Begränsningar i geometri - varför? ......................................................................................................5-23Slurrypumpens pumphus .......................................................................................................................5-23Pumphus – snäcka eller koncentrisk? .................................................................................................5-24Delade eller hela pumphus ....................................................................................................................5-24

Innehåll

6. SlITageSkYddNötning.................................................................................................................... ......................................6-27Erosion.................................................................................................................... ........................................6-28Erosionens inverkan på pumpens slitdelar .......................................................................................6-29Slitskydd - vilka alternativ finns? ...........................................................................................................6-30Val av slitmaterial ........................................................................................................................................6-31Partikelstorlekens inverkan på val av slitmaterial ...........................................................................6-32Val av slitmaterial - metalliska ................................................................................................................6-33Val av slitmaterial - elastomerer ............................................................................................................6-33Elastomerer ...................................................................................................................................................6-34Något om keramiska foder .....................................................................................................................6-35

7. aXelTäTnIngaRAvgörande parametrar vid val av tätningar ......................................................................................7-37Axeltätningens grundläggande funktion ..........................................................................................7-38Typ av läckage .............................................................................................................................................7-38Placering och typ av tätningar ..............................................................................................................7-38Spolade tätningar.......................................................................................................................................7-39Tätningar utan spolning ..........................................................................................................................7-40Centrifugaltätningar..................................................................................................................................7-40Centrifugaltätningarnas begränsningar ............................................................................................7-41Mekaniska tätningar............................................................................................... ...................................7-41Slurrypumpar utan tätningar - vertikala konstruktioner..............................................................7-43

8. aXlaR OcH lageR Drivtransmissioner .................................................................................................................................... 8-45Pumpaxlar och SFF-faktorn ................................................................................................................... 8-45Något om lagringar .................................................................................................................................. 8-46L10-livslängd............................................................................................................. .................................... 8-46Konfiguration av lagren .......................................................................................................................... 8-46Lager och lagerarrangemang ............................................................................................................... 8-46Val av lager.............................................................................................................. ..................................... 8-47

9. dRIvnIng av SluRRYPumPaRIndirekt drivning ........................................................................................................................................ 9-49Direkt drivning ........................................................................................................................................... 9-49Kommentarer till drivarrangemang....................................................................... ............................. 9-50Kilremsdrifter med fast varvtal ............................................................................................................. 9-51Kilremsdrift – begränsningar.................................................................................. ............................... 9-51Variabelt varvtal ......................................................................................................................................... 9-52Drivning med förbränningsmotor.......................................................................... ............................. 9-52

Innehåll

10. HYdRaulISka PReSTandaHydrauliskt prestanda............................................................................................................................10-55Pumpkurvor ..............................................................................................................................................10-56Hydraulisk prestanda – vilka kurvor behöver vi? .........................................................................10-57H/Q-kurvor – Likformighetslagarna för pumpar ..........................................................................10-58Slurryns inverkan på pumpens prestanda .....................................................................................10-59Pumpning av sedimenterande slurry................................................................... ............................10-60Pumpning av icke-sedimenterande, viskösa slurry.....................................................................10-61Korrektionstabell för prestanda.............................................................................................. ...........10-62Tryckhöjd och tryck ................................................................................................................................10-63Hydrauliska förhållanden på sugsidan ............................................................................................10-64Net Positiv Suction Head (NPSH) .......................................................................................................10-64Ångtryck och kavitation....................................................................................... .................................10-64NPSH-beräkningar...................................................................................................................................10-66Kavitation – en sammanfattning .......................................................................................................10-68Pumpning vid undertryck ....................................................................................................................10-69Primning av slurrypumpar ...................................................................................................................10-69Skumpumpning..................................................................................................... ..................................10-71Skumpumpning med horisontalpumpar .......................................................................................10-72Vertikala slurrypumpar – ett bra val vid skumpumpning.................................... .....................10-73VF-pumpen – konstruerad för skumpumpning ...........................................................................10-74

11. SYSTem fÖR SluRRYPumPnIng Allmänt ........................................................................................................................................................11-77Rörsystemet......................................................................................................... ......................................11-78Friktionsförluster.................................................................................................. ....................................11-79Raka rör .......................................................................................................................................................11-79Friktionsförluster i kopplingar............................................................................. ................................11-79TEL – Total Ekvivalent Längd ...............................................................................................................11-79Hastigheter och friktionsförluster .....................................................................................................11-80Ventiler, kopplingar, tryckhöjdsförluster............................................................. ............................11-81Friktionsförluster från slurryn .............................................................................................................11-82Friktionsförluster vid sedimenterande slurry ................................................................................11-82Friktionsförluster vid icke-sedimenterande slurry.......................................................................11-83Sumparrangemang ................................................................................................................................11-84Multipel installation av pumpar............................................................................. ............................11-86Pumpar i serie ...........................................................................................................................................11-86Parallella pumpar.................................................................................................. ...................................11-86Om viskositet ............................................................................................................................................11-87Skenbar viskositet ...................................................................................................................................11-88Andra icke-Newtonska vätskor ..........................................................................................................11-89

12. BäSTa veRknIngSgRad (BeP)Hydrauliska effekter av drift vid BEP .................................................................................................12-91Radial belastning .....................................................................................................................................12-92

Innehåll

Axiell belastning ......................................................................................................................................12-93Effekter av axelutböjning .....................................................................................................................12-93BEP – Summering ....................................................................................................................................12-94

13. TYPBeTecknIngaR OcH aRBeTSOmRÅdenMetsos slurrypumpprogram............................................................................. ..................................13-95Typbeteckningar................................................................................................. .....................................13-95Pumpar för mycket krävande arbetsuppgifter .............................................................................13-96Pumpar för krävande arbetsuppgifter .............................................................................................13-97Vertikalpumpar ........................................................................................................................................13-98Dränkbara pumpar.............................................................................................. ....................................13-99

14. TeknISka BeSkRIvnIngaRAllmänt ......................................................................................................................................................14-101Slurrypump typ XM ..............................................................................................................................14-106Mudderpumpar typ Thomas .............................................................................................................14-108Slurrypump typ VASA HD och XR ....................................................................................................14-110Slurrypump typ HR och HM ...............................................................................................................14-112Slurrypump typ MR och MM .............................................................................................................14-114Slurrypump typ VT ................................................................................................................................14-116Slurrypump typ VF ................................................................................................................................14-118Slurrypump typ VS ................................................................................................................................14-120Slurrypump typ VSHM - VSMM .........................................................................................................14-123Stativ- och våtändskonfigurationer ................................................................................................14-126Mekaniska slurrytätningar .................................................................................................................14-127Slurry pump typ STGVA .......................................................................................................................14-129Slurry pump typ STHM ........................................................................................................................14-132

15. aPPlIkaTIOnSguIde Val efter arbetsuppgift eller industriell användning ................................................................15-135Val efter pumpat gods .........................................................................................................................15-135Hur man pumpar ...................................................................................................................................15-136Hur man matar .......................................................................................................................................15-136Grovt gods ...............................................................................................................................................15-137Fingods......................................................................................................................................................15-137Skarpt slitande gods .............................................................................................................................15-137Hög procentdel gods ...........................................................................................................................15-137Låg procentdel gods ............................................................................................................................15-138Trådigt och fibrigt gods ......................................................................................................................15-138Gods med samma partikelstorlek ...................................................................................................15-138Val efter tryckhöjd och volymflöde.................................................................................................15-139Hög tryckhöjd .........................................................................................................................................15-139Varierande tryckhöjd vid konstant flöde ......................................................................................15-139Konstant flöde vid konstant tryckhöjd ..........................................................................................15-139Högt lyfthöjd, sughöjd ........................................................................................................................15-139Högt flöde ................................................................................................................................................15-140

Innehåll

Lågt flöde .................................................................................................................................................15-140Fluktuerande flöde ...............................................................................................................................15-140Val efter slurrytyp ..................................................................................................................................15-141Skör slurry ................................................................................................................................................15-141Kolväteföreningar, olje- och reagensmedel ................................................................................15-141Hög temperatur .....................................................................................................................................15-141Skummande gods .................................................................................................................................15-141Explosiva eller miljöfarliga vätskor ..................................................................................................15-141Korrosiva vätskor, lågt pH ...................................................................................................................15-142Högviskösa vätskor, newtonska .......................................................................................................15-142Högviskösa vätskor, icke-newtonska .............................................................................................15-142Val vid blandning ..................................................................................................................................15-142Industrisektor: Mineral ........................................................................................................................15-143Kvarnkretsar ............................................................................................................................................15-143Skumpumpning .....................................................................................................................................15-143Sumppumpning ....................................................................................................................................15-144Avfallssand ...............................................................................................................................................15-144Hydrocyklonmatning ...........................................................................................................................15-144Pressfiltermatning .................................................................................................................................15-144Tubpressmatning ..................................................................................................................................15-144Lakning .....................................................................................................................................................15-145Dense media (tunga media) ..............................................................................................................15-145Allmänt för mineral ...............................................................................................................................15-145Industrisektor: Väg och vatten ..........................................................................................................15-145Spolvatten (sand och grus) ................................................................................................................15-145Transport av sand ..................................................................................................................................15-145Tunnelpumpning ..................................................................................................................................15-146Dräneringsvatten ..................................................................................................................................15-146Industrisektor: Kol .................................................................................................................................15-146Koltvättning ............................................................................................................................................15-146Kolskum ....................................................................................................................................................15-146Dense media ...........................................................................................................................................15-146Kol/vatten-blandningar ......................................................................................................................15-147Allmänt för kol ........................................................................................................................................15-147Industrisektor: Avfall och återvinning ...........................................................................................15-147Avloppshantering, industri ................................................................................................................15-147Transport av lättare avfall ...................................................................................................................15-147Jordrening ................................................................................................................................................15-147Industrisektor: Energi och FGD (rökgasrening) ..........................................................................15-148FGD-reaktormatning, bränd kalk .....................................................................................................15-148FGD-reaktorsavlopp, gips ...................................................................................................................15-148Bottenaska ...............................................................................................................................................15-148Flygaska, våt ............................................................................................................................................15-148Industrisektor: Massa och papper ...................................................................................................15-148Lutpumpning ..........................................................................................................................................15-148

Innehåll

Bränd kalk och ”caustic mud” ............................................................................................................15-149Returmassa som innehåller sand .....................................................................................................15-149Barkavfall ..................................................................................................................................................15-149Hydraulisk transport av träflis ...........................................................................................................15-149Fyllningsmedel och bestrykningsslurry ........................................................................................15-149Golvsumpar .............................................................................................................................................15-149Industrisektor: Smältverk ...................................................................................................................15-150Glödskalstransport ...............................................................................................................................15-150Slaggtransport........................................................................................................................................15-150Våtskrubberslam ....................................................................................................................................15-150Järnpulvertransport .............................................................................................................................15-150Spån från maskinbearbetning, svarvspån etc .............................................................................15-150Industrisektor: Kemikalier ..................................................................................................................15-151Syraslurry ..................................................................................................................................................15-151Saltlösningar ...........................................................................................................................................15-151Betningsmedel .......................................................................................................................................15-151Industrisektor: Gruvdrift .....................................................................................................................15-151Hydraulisk återfyllning med eller utan cement ..........................................................................15-151Gruvvatten med fasta partiklar ........................................................................................................15-151

16. dImenSIOneRIng 1Dimensioneringssteg ...........................................................................................................................16-153Kontroll av kavitation ...........................................................................................................................16-159Sammanfattning av dimensionering .............................................................................................16-159

17. InTROdukTIOn TIll meTSO PumPdIm™ Introduktion ............................................................................................................................................17-161Registeringsformulär ...........................................................................................................................17-162

18. dIveRSe Omvandlingsfaktorer ..........................................................................................................................18-165Tylers standardskala ........................................................................................................................... 18-166Specifik vikt för fast gods .................................................................................................................. 18-167Vatten och gods – Slurrydensitet .................................................................................................. 18-169

19. kemISk ReSISTenS Elastomer material .............................................................................................................................. 19-177HighChrome .......................................................................................................................................... 19-179

20. PRIvaTa anTecknIngaR ..................................................................................................... 20-183

Innehåll

1-1 Historia

1. Historik

slurrypumpar – en historik

När Denver och Sala, senare ingående i Svedalagruppen, (som 2001 köptes upp av Metso) blev aktiva inom slurry pumpning kunde de till en början inte erbjuda några egna pump konstruktioner.

Både Denver och Sala startade som tillverkare av processutrustning. Denver koncentrerade sig på flotation medan Sala tillverkade utrust-ning för både flotation och magnetisk separation.

Efter en framgångsrik tid med processutrustning för mineralhantering upptäckte man snart att det var nödvändigt att också börja tillverka pumpar.

Den första vertikalpumpen, tillverkad 1933.

1-21. Historia

Horisontella slurrypumparSlurrypumpar, som är basmaskinerna inom all mineralberedning, fick allt större och större betydelse för både Denvers och Salas kunder.

Denver började med en licenstillverkning av Allis Chalmers SRL-pump (Soft Rubber Lined).

En vidareutvecklad version av dennna pump blev basen för Denvers slurrypumpprogram under många decennier och anses fortfarande av många vara standardpump för mineralberedning.

1984 förvärvade Denver ett produktprogram av slurrypumpar i metall (Orions). De båda konstruktionerna Orion och SRL blev ett bra kom-plement till varandra.

Förvärvet av Thomas Foundries 1989 utökade sortimentet med ett program av mycket stora mudder- och grovgodspumpar.

Hos Sala gick det till på liknande sätt. Salas kunder fortsatte att komma med önskemål om att slurrypumpar skulle tillhandahållas tillsammans med processutrustningen för mineraler.

Sala tecknade således ett licensavtal avseende en engelsk pump-konstruktion, Vac-Seal Slurry Pump.

Under tidigt sextiotal utvecklade Sala ett nytt sortiment av slurry-pumpar, känt under namnet VASA. Detta program kompletterades under sjuttiotalets slut med en heavy duty-version, VASA HD.

Vertikala slurrypumparInförandet av flotation som separationsmetod för mineral krävde en ytterligare utveckling av slurrypumpen.

Redan 1933 utvecklades en vertikal ”öppen pump” i ett svenskt flota-tionsverk. Konstruktionen var nödvändig på grund av de ofta mycket komplicerade kretsarna i dessa anlägg ningar.

Reagensmedels- och nivåkontrolltekniken var inte speciellt avancerad. Variationer i skumflöde i olika delar av kretsarna förorsakade luft-blockeringar med konventionella slurrypumpar.

För första gången kunde nu den ”öppna pumpen” med sin integrerade matartank erbjuda avluftning, stabilitet och självreglering - egen-skaper som idag tas för givet.

1-3 Historia

Vertikala groppumparEftersom verkens lägsta nivåer ofta översvämmades försökte många också utveckla en pump som kunde hålla golvet rent från slurry. Resultatet av dessa ansträngningar blev ”groppumpen”.

Den första funktionsdugliga groppumpen kom i mitten av fyrtiotalet.

Både den vertikala tankpumpen och den vertikala groppumpen utvecklades inom Boliden under fyrtiotalet. Sala var länge leverantör av dessa pumpar till Boliden på underleverantörsbasis, tills man 1950 tecknade ett licensavtal om tillverkning under eget namn.

De två pumpprogrammen marknadsfördes framgångsrikt av Sala tillsammans med VASA-programmet.

Under alla dessa år har vertikalpumparna vidareutvecklats och etablerats som en Sala-produkt. Licensavtalet upphörde i början av sjuttiotalet när Boliden köpte Sala. Förutom den vertikala tankpumpen har man sedan dess utvecklat en speciell skumpump, som ytterligare förbättrar det grundläggande skumpumpningskonceptet.

Metsos groppump är i dag en global industristandard för groppump-ning.

Inom Svedala beslutade man 1992 att modernisera och uppdatera hela pumpsortimentet för att bättre kunna förse marknaden med ”toppmoderna” slurrypumpar.

September 2001 köptes Svedala upp av det finska företaget företaget Metso.

Ett nytt slurrypumpprogram för både horisontal- och vertikalpumpar har sedan dess utvecklats och det är om detta program handboken handlar om.

1-41. Historia

2-5 Introduktion

2. introduktion

Hydraulisk transport av fasta partiklarI alla våta industriprocesser är ”hydraulisk transport av fasta partiklar” den teknik som för processen framåt vid t ex blandning, separation eller avvattning.

De här våta industriprocesserna beskrivs närmare i avsnitt 15.

Vilken typ av fasta partiklar?Fasta partiklar kan vara nästan allt som är

Hårt

Grovt

Tungt

Skrovligt

Kristalliskt

Skarpt

Klibbigt

Flockigt

Långfibrigt

Skummande

Allt mellan himmel och jord kan transporteras hydrauliskt!

Vilken typ av vätskor?I de flesta pumpapplikationerna är vätskan bara en ”bärare” och i 98 % av fallen består vätskan av vatten.

Andra typer av vätskor kan vara kemiska lösningar som syror och betningsmedel, alkohol, fotogen, kerosen, etc.

definition av en slurryBlandningen av fasta partiklar och vätskor betecknas vanligen som ”slurry”. En slurry kan beskrivas som ett tvåfasmedium, vätska/fasta partiklar. Slurry blandat med luft som är vanligt i många kemiska processer beskrivs som en trefasmedium, vätska/fasta partiklar/gas.

Introduktion 2-6

Vilka begränsningar finns för pumpflödets storlek?I teorin finns det inga begränsningar när det gäller vad som kan trans-porteras hydrauliskt. Ett bra exempel är transporten av fasta partiklar i glaciärer och i de stora floderna!

I praktiken kan en slurrypump transportera flöden från 1 m3/h upp till 20 000 m3/h.

Den lägre gränsen bestäms av den låga verkningsgraden för mindre pumpar.

Den högre gränsen bestäms av den enormt stora ökningen av kost-nader för stora slurrypumpar jämfört med installation av fler pumpar.

Vilka gränser finns för vilket gods som kan pumpas?Begränsningen för de fasta partiklarna är den geometriska formen och storleken dvs risken för att partiklarna skall blockera passagen genom slurrypumpen.

Maximal storlek på de partiklar som kan transporteras i en slurrypump är ungefär 200 mm.

Dock kan enstaka bitar som passerar genom en stor mudderpump vara upp till 350 mm.

Slurrypumpar som marknadskonceptAv alla de centrifugalpumpar som är installerade i processindustrin är förhållandet i antal mellan slurrypumpar och pumpar för rena vätskor 5 : 95.

Om vi tittar på driftskostnaderna för samma pumpar är förhållandet omvänt: 80 : 20.

Detta ger slurrypumparna en mycket speciell profil och marknads–konceptet har formulerats så här:

”Installera en pump för ren vätska och glöm bort den!”

”Installera en pump för slurry och den behöver service under resten av sin livslängd!”Detta gäller både för slutanvändaren och leverantören.

Avsikten med denna handbok är att ge vägledning beträffande dimensionering och val av slurrypumpar, allt i avsikt att minimera kostnaden för hydraulisk transport!

2-7 Introduktion

Introduktion 2-8

3-9 Grundläggande definitioner

3. GrundläGGande definitioner

Varför slurrypumpar?Slurrypumpen är en tung och robust version av centrifugalpumpen, kapabel att hantera slitande och korrosiva arbetsuppgifter.

”Slurrypump” ska även betraktas som ett begrepp, med syfte att skilja den från andra centrifugal-pumpar som huvudsakligen är avsedda för rena vätskor.”

Slurrypump – namngiven efter det pumpade godsetTermen slurrypump står som sagt för olika typer av robusta centri-fugalpumpar för hydraulisk transport av fasta partiklar.

Man får en mer precis terminologi om man använder en benämning baserad på det gods som hanteras av de olika pumparna.

Slurrypump för:

Slam/lera partiklar mindre än 2 mikron

Dy 2-50 mikron

Sand, fin 50-100 mikron

Sand, medium 100-500 mikron

Sand, grov 500-2 000 mikron

Sand- och gruspumpar omfattar pumpar för singel och grus med en partikelstorlek av 2-8 mm.

Gruspumpar omfattar pumpar för fasta partiklar med en storlek upp till 50 mm.

Mudderpumpar omfattar pumpar för fasta partiklar med en storlek upp till och över 50 mm.

Slurrypump – namngiven efter applikationSkumpumpar anger hantering av skummande gods, huvudsakligen vid flotation.

Kolöverföringspumpar definieras av en skonsam hydraulisk transport av kol i CIP (carbon in pulp) och CIL (carbon in leach) kretsar.

Groppumpar är ett etablerat namn för slurrypumpar med dränkta pumphus, men torruppställd drift.

dränkbara pumpar har hela pumpen, inklusive motorn, under vatten.

3-10Grundläggande definitioner

Slurrypumpar – torra eller våta?

torra installationer

De flesta horisontella slurrypumpar installeras torruppställda. Drivning och lagringen ligger utanför pumphuset. Pumparna står fritt, utan kontakt med den omgivande vätskan.

Vertikalpumpen har en öppen sump med pumphuset monterat på tankens undersida. Den fria axeln med lagerhus och drift som är monterade på tankens ovansida, driver pumphjulet inuti pumphuset. Slurryn rinner från tanken in i pumpinloppet via utrymmet runt axeln och matas ut horisontellt från pumphuset. Det finns alltså inga axel-tätningar eller dränkta lager i konstruktionen.


Halvtorra installationer

En speciell variant som används vid muddring, är en halvtorr in-stallation där en horisontalpump används med dränkt pumphus och lagring. Detta kräver en särskild tätning för lagringen.

Groppumpen har ett dränkt pumphus och en torruppställd drivning och lagring. Pumphjulet är monterat på en frihängande axel.


dränkta installationer

Vid vissa installationer behövs en helt dränkbar slurrypump. Till exempel för att lyfta upp slurry från en sump med mycket varie-rande vätskenivå.

Här dränks både hydrauldel och motor, vilket kräver en speciell konstruktion och tätning hos pumpen.

Slurrypumparnas arbetsförhållande

När det gäller slurrypumparnas arbetsbetingelser används följande klassning:

• Mycketslitande

• Slitande

• Lättslitande


SammanfattningAlla pumpar i slurrypumpprogrammet är centrifugalpumpar!

”Slurrypump” är en ”familje”-definition!

alla slurrypumpar har i praktiken namn efter användnings området:

• Slurrypumpar

• Gruspumpar

• Mudderpumpar

• Groppumpar

• Skumpumpar

• Dränkbarapumpar

i princip finns det tre olika konstruktioner:

• Horisontell(torruppställning)

• Groppump(halvtorruppställning)

• Vertikaltank(torruppställning)

• Dränkbarapumpar(våtuppställning)

Slurrypumpkonstruktioner klassas efter arbetsförhållandena:

• Mycketslitande

• Slitande

• Lättslitande

4-15 Mekanik

4. Mekanik

Om man jämför med merparten av annan processutrustning är en slurrypump enkel till sin konstruk-tion.

Trots att konstruktionen är enkel finns det få maskiner inom den tunga industrin som arbetar under så hårda förhållanden.

Slurrypumpar och slurrysystem är basen i alla våta processer.

Eftersom pumparna oftast arbetar 100 % av drifttiden med varierande flöden, godsmängder etc., måste konstruktionen vara pålitlig in i minsta detalj.

Slurrypumpens komponenterGrundkomponenterna i alla slurrypumpar är:

1. Pumphjulet

2. Pumphuset

3. Axeltätningen

4. Lagringen

5. Drivarrangemanget

Grundläggande konstruktioner

Horisontalpumpar

Jag harallihop!

4-16Mekanik

Vertikalpumpar

Tank Sump

Dränkbara pumpar

Titta!Nummer 3

saknas Härockså!

På mej ärnr 5

inbyggd

5-17 Slurrypumpens komponenter

5. SLURRYPUMPENS KoMPoNENtER

I det här avsnittet ska vi titta närmare på funktionerna för de olika komponenterna i en slurrypump

Pumphjul/Pumphus

Pumphjul och pumphus – nyckelkomponenterna i alla slurrypumparHos alla slurrypumpar bestäms prestanda

– av pumphjulets och pumphusets konstruktion.

Andra mekaniska komponenter har till syfte att avtäta, bära och skydda detta hydrauliska system.

Konstruktionsprinciperna för det hydrauliska systemet är mer eller mindre likartade för alla de fyra typerna av slurrypumpar,

– vilket däremot inte gäller för resten av pumpens konstruktion.

Bilden visar gemensamma hydrauliska komponenter för dränkbar, vertikal och horisontell konstruktion.

5-18Slurrypumpens komponenter

Pumphjulet Om man inte har förstått pumphjulets funktion i en slurrypump kan man aldrig förstå en pumps konstruktion och hur den fungerar.

Pumphjulet = energiomvandlare!

”Det roterande pumphjulets funktion är att tillföra rörelse-energi till en slurrymängd och accelerera den.”

En del av denna rörelseenergi omvandlas därefter till tryckenergi innan den lämnar pumphjulet.

Hur sker energiomvandlingen?Bilden illustrerar rörelsen hos de hydrauliska krafter som genereras av pumphjulets skovlar.

”Skovlarna är pumphjulets hjärta. Resten av pumphjulets konstruk-tion har bara till uppgift att bära, skydda och balansera pumphjulets skovlar under drift!”

Skovlarnas konstruktion Det finns både externa skovlar och arbetsskovlar på pumphjulen i en slurrypump.

Externa skovlarDessa skovlar som även kallas tätnings- eller bakskovlar är plana och sitter på pumphjulets utsida. Skovlarna avlastar axeltätningen, minskar interncirkulationen och ökar verkningsgraden.

Arbetsskovlar Kallas även huvudskovlar och utför själva pumparbetet. Normalt använder vi två olika konstruktioner av arbetsskovlar i slurrypumpar, Francis-skovel och planskovel.


Francis-skovel Planskovel

När används Francisskovel och Planskovel?

Eftersom Francis-skoveln är effektivare vid energiomvandling används den när hög verkningsgrad är viktigare än slitstyrka.

Francis-skoveln har en mer komplicerad konstruktion. Den slits mer när man pumpar slurry som innehåller grova partiklar och därför används då planskovlar.

Antal skovlar?Fler skovlar ger högre verkningsgrad. Använd maximalt antal skovlar som är praktiskt möjligt, undantaget virvelströmshjul.

Begränsningarna utgörs av skovlarnas tjocklek och storleken på de partiklar som ska passera. Ju tjockare skovlar desto mera slitmån har pumphjulet.

Maximala antalet skovlar i en slurrypump är i praktiken fem. Fem skovlar används i metallpumphjul med en diameter större än 300 mm och elastmerpumphjul större än 500 mm.

Under dessa diametrar börjar skovlarnas storlek i förhållande till pumphjulens storlek bli kritisk, för stor skovelyta ger friktion och verkningsgraden börjar falla mycket. Risken för blockering av skovel-kanalen är också stor.


Halvöppet eller slutet pumphjul?Utformningen av pumphjulet är inte relaterad till en öppen eller sluten konfiguration. Det avgörs istället av produktionsaspekter och vilken typ av applikation pumphjulet kommer att användas på.

Slutna pumphjulSlutna pumphjul är effektivare än öppna. Det beror på att ”recirkula-tionsläckaget” över skovlarna är mindre.

Pumpens prestanda påverkas också mindre av slitna pumpdelar.

”Om du vill ha hög verkningsgrad – använd ett slutet pumphjul där så är möjligt!”

Begränsningar

Det slutna pumphjulet med sina ”trånga” kanaler är mera blockerings-känsligt vid pumpning av grova partiklar.

Detta gäller framförallt mindre pumphjul.

Halvöppna pumphjulHalvöppna pumphjul används för att komma till rätta med de slutna pumphjulens begränsningar. Även när slurryn innehåller luft eller har hög viskositet är de halvöppna hjulen att föredra framför de slutna.

Begränsningar

Verkningsgraden är något lägre än för slutna pumphjul.


VirvelpumphjulVirvelpumphjulet används när det föreligger risk för blockering av pumphjulets kanaler eller när de pumpade partiklarna är sköra.

Pumphjulet är indraget i pumphuset. Bara en begränsad del av flödet är i kontakt med pumphjulet. Det ger en varsam hantering av slurryn och ett bättre utrymme för större partiklar att passera.

BegränsningarVerkningsgraden är betydligt lägre för virvelhjul än för slutna eller halvöppna pumphjul.

Grundläggande reglerSlutna pumphjul används för slurry med grova partiklar, för högsta möjliga verkningsgrad och bästa slitegenskaper. Kontrollera maximala storleken som kan passera genom hjulet.

Öppna pumphjul används för slurry med hög viskositet, vid slurry med luftinnehåll och när man kan misstänka blockeringsrisk.

Virvelpumphjul används vid pumpning av stora, mjuka fasta partiklar, trådigt material eller för ”varsam” hantering av bräckliga partiklar, hög viskositet och luftinblandning.

Pumphjulens diameterEtt pumphjuls diameter avgör hur mycket lyfthöjd som genereras vid ett visst varvtal.

Ju större diameter pumphjulet har desto mer höjd genereras.

Ett pumphjul med stor diameter som går långsamt genererar lika mycket höjd som ett mindre pumphjul som går snabbare. Detta är väsentligt när det gäller slitage, se avsnitt 6.


Vilken diameter är korrekt?För kraftigt slitande uppgifter använder vi stora pumphjul, som ger lång livslängd och rimlig verkningsgrad.

Även om större pumphjul är dyrare och har en något lägre verknings-grad, betalar de sig vid kraftigt slitande uppgifter.

För mindre slitande uppgifter, är mindre pumphjul mer ekonomiska och ger dessutom en högre verkningsgrad.

Riktlinje vid dimensionering av pumphjul är:

IMPELLER ASPECt RAtIo (IAR) = pumphjulets diameter/ inlopps diameter

för kraftigt slitande uppgifter använder vi ett IAR som är 2,5:1

för slitande uppgifter använder vi ett IAR på 2,0:1

för lätt slitande uppgifter kan vi använda ett IAR mindre än 2,0:1.

De här parametrarna har vi tagit hänsyn till vid konstruktionen av Metsos slurrypumpssortiment. Detta för att uppnå optimal drift-ekonomi vid olika uppgifter.

Pumphjulens bredd”Pumphjulens bredd avgör flödet genom pumpen vid ett visst varvtal.”

Ett pumphjul med stor bredd som går långsamt ger samma flöde som ett tunnare pumphjul med högre varvtal. Dock blir flödeshastigheten i förhållande till pumphjulets kanaler betydligt lägre med ett brett pumphjul. Detta är väsentligt när det gäller slitage, se avsnitt 6.


Kom ihåg:

Jämfört med vattenpumpar har slurrypumpar normalt pumphjul som är:

både bredare

och

har större diameter.

Begränsningar i geometri – varför?Det finns naturligvis olika praktiska begränsningar som ger pump-hjulen på slurrypumpar den geometri de har.

Begränsningarna avgörs av

”varje pumpstorleks optimala hydrauliska prestanda”

”behovet av produktstandardisering”

”produktionskostnader för pumphjul och pumphus”

Att väga ihop dessa begränsningar ger basen för ett bra produktsor-timent.

Slurrypumpens pumphusEtt av pumphusets funktioner är att samla upp flödet som kommer från hela pumphjulets omkrets och omvandla det till önskat flödes mönster och sedan styra det till pumpens utlopp. En annan viktig funktion är att minska flödeshastigheten och omvandla rörelseenergi till tryckenergi.


Hur ska pumphuset se ut?Pumphuset och pumphjulet avpassas efter varandra för att uppnå bästa möjliga flödesmönster och energiomvandling.

Pumphussnäcka Halv pumphus- Koncentrisk snäcka form

Pumphussnäcka eller koncentrisk form?Snäckformen ger effektivare energiomvandling jämfört med den koncentriska formen. Tittar man på driftspunktens idealflöde ger snäckform också mycket låg radial belastning på pumphjulet.

Delade eller hela pumphus?

Hela pumphusPå de flesta pumpar med metalldelar är pumphussnäckan normalt kon struerad i ett stycke. Denna konstruktion är billigare att tillverka och det finns inga praktiska orsaker att dela pumphuset i två eller flera delar.

Vissa gummifodrade pumpar har också ett odelat pumphus, speciellt på de mindre pumpstorlekarna, där det är mer ekonomiskt.


Delade pumphus

Att dela ett pumphus gör pumpen dyrare och utförs därför bara när det är nödvändigt.

Det underlättar byte av slitfoder, särskilt för stora gummifodrade pumpar.

6-27 Slitageskydd

6. SlitAGESkydd

i en slurrypump är pumphjulet och insidan av pumphuset alltid exponerade för slurryn och måste därför skyddas mot slitage.

”Val av material för pumphjulet och pumphus är lika viktigt som val av själva pumpen!”

Det finns tre olika typer av slitage i en slurrypump:

Nötning

Erosion

korrosion

NötningDet finns tre huvudtyper av nötning:

krossande nötning

Grovmalande nötning

Finmalande nötning

I slurrypumpar har vi huvudsakligen med grov och finmalande nöt-ning att göra. Nötningshastigheten beror på partiklarnas storlek och hårdhet.

Nötning uppstår endast i två olika områden i en slurrypump:1. Mellan pumphjulet och det stillastående pumphuset.

2. Mellan axelfodret och den stillastående tätningen.

6-28Slitageskydd

ErosionErosion utgör det största slitaget i slurrypumpar. Slitaget uppstår när partiklar i slurryn träffar materialytan från olika vinklar.

Erosionsslitage påverkas mycket av hur pumpen får arbeta. Erosions-slitaget är i allmänhet minst när pumpen arbetar vid sin bästa verk-ningsgrad (se kap 12) ) och ökar med både lägre och högre flöden.

Av outgrundliga orsaker kan erosionen också öka dramatiskt om pumpen tillåts ”sörpla”, dvs. ta in luft. (Se sid. 11-84 som handlar om sumparrangemang).

Det finns teorier om att detta kan vara orsakat av kavitation, som beror på att pumpens ytor vibrerar när luften flödar över dem. Den teorin är emellertid svår att tro på eftersom luftbubblor generellt sett dämpar kavitationen genom att de fyller ut ångkaviteterna. (Se sid. 10-64 för en beskrivning av kavitation).

Det finns tre olika slags erosion.

Glidande bädd

lågvinkelsstöt

Högvinkelsstöt

6-29 Slitageskydd

Erosionens inverkan på pumpens slitdelar

PumphjulPumphjulet är utsatt för stötande erosion både högvinkel- och låg-vinkelstötande, huvudsakligen i mitten, på pumphjulets nav (A) när flödet vänder 90° och på skovelns framkant (B).

Glidande bädd och lågvinkelsstöt uppstår längs skovlarna mellan pumphjulsdäcken ( C ).

Sidofoder (inloppsfoder och slitbricka)

Sidofoder utsätts för glidande bädd-erosion samt krossande och malande nötning.

C

6-30Slitageskydd

Pumphus

Pumphuset utsätts för stötande erosion på pumphusets tunga. Glidande bädderosion och lågvinkelsstöt uppstår i resten av pump-huset.

korrosion

Korrosion och kemiska angrepp på våtdelarna i en slurrypump an-griper både de metalliska och elastomera materialen.

Närmare vägledning för kemisk resistens får du i tabellerna på sidan 6-35 och i avsnitt 19.

Slitskydd – vilka alternativ finns det?det finns några huvudalternativ när man ska välja slitmaterial för slurrypumpar:

• Pumphjulochpumphusavhårdmetall,iförstahandolikalegeringarav vitjärn och stål.

• Pumphjulochpumphusbelagdaeller fodrademedelastomerer.Elastomerer är normalt gummi eller polyuretan av olika kvaliteter.

• Enkombinationavpumphjulavhårdmetallochelastomerfodradepumphus.

6-31 Slitageskydd

Val av slitmaterialVal av slitdelsmaterial är en balansgång mellan slitagehastighet och kostnad för slitdelar.

Det finns två olika sätt att motstå slitage:

Slitmaterialet ska antingen vara så hårt att det motstår skärande och utmattande verkan från stötande delar

eller

Slitmaterialet ska vara så elastiskt att det kan absorbera stötarna och studsarna från partiklarna!

Parametrar för valVal av slitdelsmaterial baseras för det mesta på följande parametrar:

1. Fasta partiklarnas storlek, densitet, form och hårdhet

2. Slurrytemperatur

3. pH-värde och närvarande kemikalier

4. Pumphjulets varvtal

De dominerande slitmaterialen i slurrypumpar är legerat vitjärn och mjuka elastomerer. Metso kan erbjuda flera olika varianter av dessa materialtyper.

Det finns också möjlighet att välja keramiska slitdelar i en del av pumpsortimentet.

Se tabellen på nästa sida för en allmän vägledning.

6-32Slitageskydd

Tylers Standardsiktserie Partikelstorlek Partikel- Tum mm Mesh beskrivning Allmän produktinformation3 2 1,5 1,050 26,67 0,883 22,43 0,742 18,85 Sikt Austenitiska Mudder-0,624 15,85 Singel Mangan- pumpar0,525 13,33 Grus stålpumpar 0,441 11,20 0,371 9,423 0,321 7,925 2,5 Hårdjärns- 0,263 6,68 3 pumpar 0,221 5,613 3,5 Gummifodr.pumpar, Sand- 0,185 4,699 4 slutet pumphjul; pumpar 0,156 3,962 5 Partiklarna måste 0,131 3,327 6 vara runda 0,110 2,794 7 0,093 2,362 8 Gummi- 0,078 1,981 9 Mycket fodrade pumpar; 0,065 1,651 10 grov Slutet Sand- 0,055 1,397 12 sand pumphjul pumpar 0,046 1,168 14 0,039 0,991 16 Grov 0,0328 0,833 20 sand 0,0276 0,701 24 0,0232 0,589 28 0,0195 0,495 32 Medium Polyuretan- 0,0164 0,417 35 sand pumpar och 0,0138 0,351 42 gummi- 0,0116 0,295 48 fodrade 0,0097 0,248 60 pumpar; Slurry-0,0082 0,204 65 Fin Öppet pump- pumpar 0,0069 0,175 80 sand hjul 0,0058 0,147 100 0,0049 0,124 115 0,0041 0,104 150 0,0035 0,089 170 0,0029 0,074 200 Finmo Hård- 0,0024 0,061 250 järns 0,0021 0,053 270 pumpar 0,0017 0,043 325 0,0015 0,038 400 0,025 a500 0,020 a625 0,010 a1250 0,005 a2500 0,001 a12500 Slamlera

Pulv

riser

at

Partikelstorlekens inverkan på val av slitmaterialtabell 1 Klassificering av pumpar efter de fasta partiklarnas storlek. Tabellens rekommendationer avser partiklar med hårdhet som sand.

6-33 Slitageskydd

Val av slitmaterial – MetalliskaMetalliska slitdelar klarar generellt sett en mera hårdhänt behandling än gummi och är det bästa valet för grova partiklar.

Det metalliska slitmaterial som normalt används är:

High Chrome iron

Kromjärn med en nominell hårdhet av 650 HB. Kan användas vid pH-värden ned till 3,5. High Chrome Iron är standardmaterial i de flesta pumptyper.

Manganese steel

Manganese steel med en hårdhet upp till 350 HB. I huvudsak ett pump-husmaterial för framförallt mudderpumpapplika tioner.

Val av slitmaterial – ElastomererNaturgummi är det vanligaste elastomera materialet i slurrypumpar. Det är det viktigaste alternativet vid pumpning av finkorniga partiklar.

Generellt sett är den maximala partikelstorleken 5-8 mm beroende på partiklarnas skarphet och densitet.

Varning!

Stora och skarpa partiklar kan snabbt förstöra slitdelarna, speciellt pumphjulet.

6-34Slitageskydd

ElastomererNaturgummimaterial

Syntetiska gummimaterial och polyuretan

de olika kvalitéerna är:

Naturgummi 110: Mjukt fodermaterial

Naturgummi 168: Höghållfasthets pumphjulsmaterial

Naturgummi 134: Högpresterande fodermaterial

Naturgummi 129: Högpresterande material med extra mekanisk hållfasthet

Dessa material finns som standard i olika pumptyper.

Naturgummikvalitéer:

Metso kan leverera flera olika syntetiska gummikvalitéer. Dessa material används i första hand när naturgummi inte kan användas. Huvudsorterna är listade i tabellen på nästa sida, som kan användas som en generell guide vid val av elastomer.

Det finns flera olika kvalitéer av polyuretaner än det finns stålkvalitéer. Man bör vara försiktig när man jämför olika polyuretansorter. Metso använder en speciell kvalitét som kallas Mdi.

Polyuretan finns för de allra flesta pumpar och ger ett utmärkt slitskydd mot finare partiklar (<0,15 mm). Samtidigt är det mindre känsligt mot grövre partiklar jämfört med gummi. Materialet fungerar bäst vid lågvinkelsstöt och glidande bädd. Det används ofta i flotationskret-spumpar där olje- eller kolvätereagensmedel används.

Fler syntetiska gummisorter finns i tabellen på nästa sida.

6-35 Slitageskydd

Material Fysiska kemiska termiska egenskaper egenskaper egenskaper Pumphjulets Slitstyrka Varmt Starka Oljor, Max. driftstemperatur [°C] max. periferi- vatten, och kol- hastig het, utspädda oxiderande väten m/s syror syror Kontinuerlig Tillfällig

Naturgummi 27 Mycket god Utmärkt Medel Dålig (-50) till 65 100

kloropen 452 27 God Utmärkt Medel God 90 120

EPdM 016 30 God Utmärkt God Dålig 100 130

Butyl 30 Medel Utmärkt God Dålig 100 130

Polyuretan 30 Mycket god Medel Dålig God (-15) 45-50 65

För exakta upplysningar om kemisk resistens, se tabellerna i kap 19.

Något om keramiska foderKeramiska slitdelar har en god motsåndskraft mot slitage, temperatur och de flesta kemikalier. Trots det har de aldrig helt accepterats som en standardslitdel i slurrypumpar, eftersom de är sköra och dessutom dyra att tillverka.

Utvecklingsarbetet med keramiska slitdelar fortsätter dock med av-sikt att göra materialet till en kommersiellt gångbar slitdel till slurry-pumpar.

6-36Slitageskydd

7-37 Axeltätningar

7. AXELtätningAr

”konstruktionen av pumphjul och pumphus är likartad i alla våra slurrypumpar, men detta gäller definitivt inte för axeltätningarna!”

Avgörande parametrar vid val av axeltätning

Horisontella pumpar:

Slurryläckage vid positivt inloppstryck

Luftläckage vid undertryck

Axelutböjning och inloppshöjd

Vertikala pumpar: Konstruerade utan axeltätningar

Dränkbara pumpar: Slurryläckage, elektriska anslutningar

7-38Axeltätningar

Axeltätningar – allmänt”På det ställe där axeln går in i pumphuset förhindras läckage av luft eller slurry genom användandet av olika axeltätningar!”

”Axeltätningens funktion är en av de mest kritiska punkterna i slurrypumpar!”

”Att välja rätt tätning med avseende på applikation är viktigt!”

Axeltätningens grundläggande funktionAxeltätningarnas grundläggande uppgift är helt enkelt att täta till hålet i pumphuset på det ställe där axeln passerar igenom och på så sätt begränsa eller förhindra läckage.

typ av läckageNär man har ett positivt inloppstryck består läckaget i allmänhet av vätska som kommer ut ur pumpen. Vid ett undertryck handlar det däremot om att luft kommer in i pumpen.

Placering och typ av tätningarTätningarna sitter i ett tätningshus på pumphuset. Det finns tre olika slags konstruktioner:

• Spoladetätningar

• Dynamiskatätningar

• Mekaniskatätningarmedfjäderbelastadeplanaytor

7-39 Axeltätningar

SpoladetätningarPå de flesta slurrypumpar är spolvätskan rent vatten. För att tätning-arna ska hålla så länge som möjligt ska vattnet vara av god kvalitet och utan fasta partiklar.

När en liten utspädning av slurryn kan accepteras är packboxtätningar normalt det man väljer först. Här finns det två alternativ:

• Spoladpackbox när utspädning av slurryn inte är något problem.

Typiska tätningsvattenflöden med spolad packbox: 10-90 l/min beroende på pumpstorlek.

• Lågflödesspoladpackbox när utspädning av slurryn är ett problem eller när tillgången på bra spolvatten är begränsad.

Typiska spolkvantiteter vid lågspolad packbox:

0,5-10 l/min (beroende på pumpstorlek.

OBS!

Alternativet med spolad packbox ger normalt bästa tätningslivs-längd.

Spoladpackbox Lågspoladpackbox

Mekaniska plantätningar finns med eller utan spolning. Om spolning kan accepteras (spolningstätningar är mer ekonomiska och lättare att underhålla) ska man alltid överväga att i stället använda en packbox-tätning, under förutsättning att även ett externt läckage accepteras.

Mekaniskatätningarutanspolning,seföljandesidor.

7-40Axeltätningar

tätningar utan spolningOm man vill ha en axeltätning utan spolvatten kan man använda en dynamisk tätning, även kallad expeller.

Dynamisk tätningEn expellertätning använd i kombination med en packbox kan beskri-vas som en dynamisk centrifugaltätning.

Även om expellertätningar har funnits i många år är det först på senare år som utvecklingen har kommit så långt att flertalet slurrypumpar numera levereras med en expeller.

En expeller arbetar bara när pumpen är i drift.

När expellern inte roterar tätar en stationär packbox.

Beskrivning av expellern

Expellern är ett sekundärt pumphjul som sitter bakom huvudpump-hjulet, inkapslad i sin egen tätningskammare, nära pumphuset.

Expellern, som drivs i serie med pumphjulets tätningsskovlar, för-hindrar att vätskan läcker ut ur packboxen, vilket ger en torr tätning.

En torr tätning får man därför att det totala trycket som produceras av pumphjulets tätningsskovlar och expellern är större än det tryck som produceras av pumphjulets huvudskovlar plus inlopps höjden.

Trycket i packboxen om sådan används i kombination med expeller, minskar härigenom till atmosfärstryck.

7-41 Axeltätningar

Expellerns begränsningarExpellern har en gräns när det gäller den mängd inloppshöjd den kan stå emot i förhållande till det totala pumptrycket.

Gränsen för en acceptabel inloppshöjd bestäms först och främst av förhållandet mellan expellerns diameter och diametern hos pump-hjulets huvudskovel.

Även om detta varierar från konstruktion till konstruktion så fungerar expellern, förutsatt att inloppshöjden ej överskrider 10% av tryckhöj-den för ett standardpumphjul. Exakta beräkningar kan göras med vårt pumpdimensioneringsprogram PumpDim™ for Windows™.

Dynamiska tätningar – sammanfattning av fördelar

”inget spolvatten behövs”

”ingen utspädning av slurryn”

”Minskatunderhållavtätningarna”

”inget läckage i packboxtätningen under drift”

MekaniskatätningarMekaniska tätningar utan spolning är ett alternativ som måste övervägas när dynamiska expellertätningar inte kan användas (se begränsningarna ovan).

Mekaniska tätningar har hög precision, är vattensmorda och vatten-kylda med sådana toleranser att slurrypartiklar inte kan tränga förbi tätningsytorna och förstöra dem.

7-42Axeltätningar

Mekaniska tätningar är känsliga för axelutböjningar och vibrationer, varför ett stabilt axel- och lagerarrangemang är viktigt för att tätningen ska fungera bra.

Om den mekaniska tätningen inte får tillräcklig kylning alstrar friktio-nen mellan tätningsytorna värme, vilket kan medföra ett tätningshaveri på ett par sekunder. Detta kan inträffa om pumphjulets tätningsskovlar är för effektiva, eller om pumpen startas utan vätska.

Den största nackdelen med denna tätningstyp är den höga kostnaden.

Utvecklingsarbetet för att komma fram till billiga och tillförlitliga mekaniska tätningar pågår varför denna typ av tätningar kommer att bli allt vanligare i framtiden (se dränkbara pumpar nedan).

Mekaniskatätningar– det enda alternativet för dränkbara pum par!

När man ska avtäta axelgenomföringen för en elektrisk motor i en dränkbar pump finns det inga alternativ till mekaniska tätningar.

7-43 Axeltätningar

Tätningsanordningen består av två oberoende mekaniska plan tät-ningar, som löper i olja.

På pumphjulssidan består tätningarnas ytor av wolframkarbid mot wolframkarbid och på motorsidan kol mot en keramisk beläggning.

För att skydda och förhindra att partiklar från slurryn förstör den undre mekaniska tätningen finns en stänkskiva på axeln bakom pumphjulet.

Slurrypumparutantätningar–vertikalakonstruktionerHuvudskälen för att utveckla den vertikala slurrypumpen var:

• attkunnaanvändatorruppställdamotorer,skyddademotdränk-ning.

• attkunnaeliminerabehovetavaxeltätning.

7-44Axeltätningar

8-45 Axlar och lager

8. AXLAR OCH LAGER

DrivtransmissionerHorisontella slurrypumpar

Pumphjulet är monterat på en axel som bärs av rullningslager.

Rullningslagren är i allmänhet olje- eller fettsmorda.

Våra slurrypumpar är pumphjulet alltid monterat i änden av axelns överhängskonstruktion.

Drivarrangemangen till axeln sker normalt via remmar och remskivor eller via en flexibel koppling med eller utan växellåda.

Pumpaxlar och SFF-faktornEftersom pumphjulet på en slurrypump utsätts för högre belastning än i en pump för rent vatten, är det viktigt att axeln är robust konstruerad.

Axelns flexibilitetsfaktor (SFF) bestämmer axeldiametern (D) mellan pumphjulet och lagret i förhållande till överhänget (L). L=avståndet från pumphjulets mitt till närmaste lager. SFF definieras som L3/D4.

Det är ett mått på utböjningskänsligheten och som är avgörande för axeltätningarnas och lagrens livslängd.

Typiska SFF-värden för horisontella slurrypumpar är 0,2-0,75.

SFF-värden för horisontella renvätske pumpar är typiskt 1-5.

OBS! Axelutböjning uppstår i både horisontella och vertikala slurrypumpar enligt principen: ju längre ”överhäng” ju större utböj-ning vid samma radiella belastning!

Något om lagringar

L10-livslängd

8-46Axlar och lager

Något om lagringar

L10-livslängdLager-livslängden beräknas med hjälp av ISO 281-metoden.

Den livslängd man beräknar är L10-livslängden. Den anger det antal timmar under vilka 10% av lagren som är i drift under vissa förhållan-den kan förväntas haverera.

Medellivslängden är ungefär fyra gånger L10-livslängden.

De flesta Svedala slurrypumpar är tillverkade för en minimum - L10-livslängd på 40 000 timmar (dvs. 160 000 timmars medellivslängd).

Rullningslagren går naturligvis sönder mycket snabbare om de föro-renas av fasta partiklar.

LagerkonfigurationerRadiella belastningar

Då pumpen har till uppgift att mata en filterpress eller vid annan trycksättning, där låga flödesnivåer med höga tryckhöjder förekom-mer, är pumphjulens radiella belastningar höga och dubbla lagringar vid våtänden används för att åstadkomma en L10-livslängd på lagren på mer än 40 000 timmar dvs. 10% av lagren havererar vid 40 000 timmars drift.

Axiala belastningar

Vid uppgifter som seriepumpning i flera steg, där varje pump följer omedelbart efter den andra, dvs. pumparna är inte utplacerade längs rörledningen, förekommer det höga axiala belastningar på grund av den höga inloppshöjden på den andra och de följande stegen. För att kunna uppfylla minimikraven för lager-livslängden kan det bli nödvändigt att använda dubbla lager i drivänden. Se kapitel 12 för fler detaljer om radiella och axiella belastningar.

Lager och lagerarrangemangPå slurrypumpar finns det både radiala och axiala krafter som påverkar axeln och lagren.

Vid val av lager finns det två olika sätt att tänka:

Arrangemang 1 har ett lager i våtänden som endast tar upp radiala krafter och ett lager vid drivänden som upptar både axiala och radiala krafter.

Arrangemang 2 använder koniska rullager i bägge ändarna och tar upp axiala och radiala belastningar.

8-47 Axlar och lager

Val av lagerI slurrypump-sortiment används båda arrangemangen, beroende på pumptyp.

Arrangemang 1

Arrangemang 2

I den vertikala konstruktionen, där överhänget är extremt långt, an-vänds det första lagerarrangemanget.

8-48Axlar och lager

9-49 Drivarrangemang

9. DRIVARRANGEMANG

Det finns två grundläggande drivarrangemang för slurrypumpar:

1. Indirekt drivning, som används för horisontal- och vertikalpum-par. Driften består av en motor och en transmission som kan vara kilrem/kuggrem eller växellåda.

Detta koncept ger frihet att välja billiga 4-poliga motorer och drivrem-skomponenter enligt lokala industrinormer. Man kan också lätt ändra pumpens driftsvarvtal genom att ändra utväxling.

2. Direkta drivarrangemang, används alltid i dränkbara pumpar och vid vissa installationer för horisontal- och vertikalpumpar.

Denna drivning, som blir en integrerad del av pumpen, innebär vissa begränsningar när det gäller komponentval och ändring av pumpens driftsvarvtal.

9-50Drivarrangemang

Indirekt drivningVal av motorer

Det allra vanligaste pumpmotorn är den kortslutna 4-poliga trefas-motorn, som är ekonomisk, tillförlitlig och tillverkas globalt.

Vid dimensionering av pumpmotorer bör man ha en minsta service-faktor som överstiger beräknad effekt med 15%.

Den marginalen kompenserar för osäkerhet i driftpunktsberäkning-arna och medger ändring av driften vid en senare tidpunkt.

Vid kilremsdrift är det, som nämnts ovan, vanligt att man väljer fyrpo-liga motorer, eftersom detta är det billigaste driftsalternativet.

DrivarrangemangDet finns många olika installationsformer för elektriska motorer med remdrift med: överliggande, omvänt överliggande och sidmonterad motor.

Kommentarer till drivarrangemang De vanligaste drivformerna är med sidmonterade och överliggande motorer. Överliggande montering är i allmänhet mest ekonomisk och lyfter dessutom upp motorn från golvet, och från spillet.

Om pumpen är av ”back pull out”-konstruktion och är monterad på en underhållssläde, en så kallad ”slide base”, kan underhållet förenklas drastiskt.

Begränsningar med överliggande montering:

Motorns storlek begränsas av pumpstativets storlek.

Om man inte kan använda överliggande montering – använd alter-nativet med sidomonterade motorerna som har spännskenor för sträckning av drivremmar.


Kilremsdrifter med fast varvtalDet är inte lätt att ändra pumphjulens diametrar på slurrypumpar hårdmetall eller elastomerer. Om man vill ändra prestanda måste man ändra utväxling. Det görs normalt med ett kilremsdrivarrange mang. Genom att ändra den ena eller båda remskivornas diameter kan pumpen ”finjusteras” för att komma till driftpunkten om driftsförut-sättningarna ändras.

Under förutsättning att drivremmarna är korrekt förspända är kil-remsdriften extremt tillförlitlig med en förväntad livslängd på 40 000 timmar och en effektförlust <2 %.

En normal maximal utväxling för kilremmar är 5:1 med en 1500 v/min motor och 4:1 med en 1800 v/min motor.

Begränsningar med kilremsdriftNär pumpens varvtal är för lågt vid t ex mudderpumpning eller när effekten är för hög är kilremsdrift mindre lämplig.

I dessa fall bör man använda växellådor eller tandremmar.

Tandremmar blir alltmer populära, eftersom de har kilremmarnas dynamiska flexibilitet i kombination med lägre remspänningskrafter jämfört med kilremsdrift.

9-52Drivarrangemang

Variabelt varvtalInom vissa användningsområden med varierande flödesförhållande bör man använda variabel varvtalsreglering.

Med varvtalsreglering kan flödet i en centrifugalpump noga kontrol-leras genom att ansluta en flödesmätare som styr varvtalet. Ändringar i koncentration eller partikelstorlek får då en minimal effekt på flödet.

Om en pumpledning börjar blockeras ger flödesmätaren en signal så att pumpens varvtal och volymflöde ökar. Härigenom hävs block-eringar.

Moderna elektronikstyrda drifter - särskilt drifter med frekvens- omvandling – har många fördelar och är allmänt förekommande.

Begränsningar för variabel varvtalsregleringDet är bara det höga priset som gör att variabel varvtalsreglering inte används oftare!

Något om drivning med förbränningsmotorPå ensligt belägna orter eller på byggarbetsplatser drivs temporärt uppställd eller nödpumpsutrustning ofta av dieselmotorer. De le-vereras driftsklara på transportabel ram, med möjlighet till varvtals-reglering av motorvarvtalet.

9-54Drivarrangemang

10-55 Hydraulisk prestanda

10. HYDRAULISK PRESTANDA

För att kunna förstå ett slurrypumpsystem är det viktigt att ha en grundläggande insikt om slurry-pumpens arbetssätt tillsammans med installationens rörsystem.

Hydrauliska prestanda hos en slurrypump är baserad på två lika viktiga faktorer:

I. Förhållandena vid slurrypumpens tryckände:

• Slurrypumpens prestanda (tryckhöjd och volymflöde)

• Rörsystem på trycksidan (friktionsförluster)

• Slurryns beskaffenhet och inverkan på pumpens prestanda

II. Förhållandena vid slurrypumpens inloppsände:

• Slurryns inloppsände – positiv eller negativ

• Barometertryck (beroende på höjd över havet och väderlek)

• Rörsystem på inloppssidan (friktionsförluster)

• Slurrytemperaturen (som påverkar slurryns ångtryck)

För optimal drift ska förhållandet vid bådar ändar bestämmas!

10-56Hydraulisk prestanda

PumpkurvorEn slurrypumps arbetssätt illustreras normalt genom prestanda kurvor för rent vatten.

Grundkurvan för prestanda är tryckhöjds/kapacitetskurvan (HQ), som visar förhållandet mellan tryckshöjden i pumpen och volymflödet vid konstant varvtal hos pumphjulet.

Olika slags H/Q-pumpkurvor Kommentarer:

Stigande kurva mot stängd Stabil kurva som ventil kan vara ett krav

Fallande kurva mot stängd Instabil kurva. Den ventil ger lika tryckhöjd vid två värden

Brant kurva Ibland önskvärd

Flack kurva Gäller för de flesta slurrypumpar

Tryck-höjd

Flöde

Tryck-höjd

Flöde

Tryck-höjd

Flöde

Tryck-höjd

Flöde


Hydraulisk prestanda – vilka kurvor behöver vi?För att kunna beskriva en slurrypumps prestanda behöver vi följande kurvor:

1. Pumpens tryckhöjd som funktion av flödet (HQ-kurva)

2. Verkningsgradskurva som funktion av flödet

3. Effekt som funktion av flödet

4. Kavitationsbetéende som funktion av flödet (NPSH)

OBS!

Kurvor för tryckhöjd, effekt och verkningsgrad gäller bara om tryck-höjden vid pumpens inlopp är tillräckligt stor. Om så inte är fallet reduceras pumpens prestanda eller försvinner helt. (Se vidare om NPSH längre fram).

Flöde

Tryck-höjd


H/Q-kurvor – Likformighetslagarna för slurrypumparFör att kunna beskriva en slurrypumps prestanda vid olika varvtal och pumphjulsdiametrar måste man rita ett antal olika kurvor. Det görs enklast genom att använda sig av likformighetslagarna för pumpar.

Lagar för konstant pumphjulsdiameter:Vid en ändring av varvtalet med konstant pumphjulsdiameter:

H = tryckhöjd Q = volymflöde N = varvtal P = effekt

Med Q1, H1 och P1 vid ett givet varvtal N1 och Q2, H2 och P2 med ett nytt varvtal N2 får vi:

Q1/Q2= N1/N2

H1/H2= (N1/N2)2

P1/P2= (N1/N2)3

Verkningsgraden är ungefär densamma om varvtalet ändras.

Flödeskurva N1

N2

Effektkurva N1

N2


Lagar för konstant pumphjulsvarvtalVid en ändring av pumphjulets diameter med konstant varvtal gäller följande lagar då:

H = tryckhöjd Q = volymflöde D = diameter P = effekt

Med Q1, H1 och P1 vid en given diameter D1 och Q2, H2 och P2 med en ny diameter D2 får vi:

Q1/Q2 = D1/D2 eller Q2 = Q1xD2/D1

H1/H2 = (D1/D2)2 eller HS = H1(D2/D1)2

P1/P2 = (D1/D2)3 eller P2- = P1x(D2/D1)3

Slurryns inverkan på pumpens prestandaSom vi tidigare nämnt baserar sig pumpens prestanda på tester med rent vatten. Därför måste man göra prestandakorrigeringar när man pumpar slurry.

En given slurry måste behandlas antingen som sedimenterande eller icke-sedimenterande (viskös).

Vanliga slurry med en partikelstorlek på < 50 mikron behandlas som icke-sedimenterande (viskösa).

Flödeskurva D1

D2

Effektkurva D1

D2

D2D2


Pumpning av sedimenterande slurryFör sedimenterande slurry är ”Caves korrelation” den vanligaste metoden att beräkna effekterna av fasta partiklar på pumpens prestanda.Den ger en reduktionsfaktor HR = ER som erhålls ur diagrammet nedan. HR = ER är beräknat ur:

– partiklarnas medeldiameter (d50)– partiklarnas densitet– slurryns utspädning (vikts%, fast)

Beräkning

1. Slurrytryckhöjd = tryckhöjd vatten HR2. Verkningsgrad slurry = verkningsgrad vatten x ER

Diagram för uträkning av HR/ER - höjd och verkningsgradsreduktion.

Ex. En slurry med partiklarnas medeldiameter = 0.9 mm.

Gå in vid 0.9 mm.

Gå mot utspädningslinjen (45 vikts% fast).

Gå mot partikeldensitet (densitet = 1.7)Gå ur diagrammet vid värdet för reduktionsfaktor HR = ER (= 0.85)

PATI

KLA

RNA

S D

ENSI

TET

PATIKLARNAS MEDELDIAMETER

Slurryns u

tspäd

ning (vikt

s %)

Reduktionsfaktor R


Prestanda vid pumpning av icke-sedimenterande slurry (viskösa)

Vid pumpning av viskösa slurry minskar prestanda enligt riktlinjer från American Hydraulics Institute.

Dessa tabeller använder den verkliga viskositeten vid reduktionen och inte den skenbara viskositeten. (Se sidan 11:87 angående skillnaden mellan verklig och skenbar viskositet).

Lägg märke till att reduktion av tryckhöjd, verkningsgrad och flöde beräknas ur den beräknade ”bästa verkningsgrad punkten” (B.E.P.) och inte utifrån driftpunkten.

För slurrypumpar skall reduktionsfaktorerna ses som en mycket försik-tig uppskattning eftersom försöken vid American Hydraulics Institute utförts med processpumpar med smala pumphjul. Slurrypumpar har som nämnts tidigare breda pumphjul och påverkas därför inte lika mycket.

Beträffande reduktionsfaktorn se sid 10:68.

Typisk kurva för icke-sedimenterande slurry

ViskositetEffekt

VattenViskositet

Vatten

Verkningsgrad

Viskositet

Tryck-höjd

Flöde

Q/H


RE

DU

KTI

ON

S FA

KTO

RER

Kapa

cite

t (C Q

), ve

rkni

ngsg

rad

(CE)

och

tryc

khöj

d (C

H)

Kapacitet i 100 USGPM (vid B.E.P.)

Korrektionstabell för viskösa vätskor

KORREKTIONSTABELL FÖR PRESTANDA

Viskositet

TRYC

KHÖ

jD I

FOT

(FÖ

RSTA

NIV

åN

)

Ex. slurry

Q = 720 USGPM

H = 90 fot

O = 220 est

Enligt det streck-ade exemplet reduceras

verkningsgrad:CE = 0.63

volymflöde:CQ = 0.95

tryckhöjdCH = 0.9


Tryckhöjd och tryckDet är viktigt att förstå skillnaden mellan ”tryckhöjd” och ”tryck” när man beräknar prestanda för en slurrypump. ”Centrifugalpumpar genererar inte tryck!!”

ExempelI en pump som ger 51,0 m vattenpelare blir manometertrycket bli 500 kPa.

En slurry med en densitet på 1,5 och en slurrypelare på 51,0 m ger ett tryck på 750 kPa.

Eldningsolja 1 med en densitet på 0,75 ger trycket 375 kPa.

OBS! Med samma tryckhöjd varierar manometertrycket och den er-fordrade pumpeffekten med slurryns densitet.

Problem att mäta tryckhöjd med en manometerÄven om manometern är märkt för att visa meter visar den i verklig-heten tryck.

Om din slurrydensitet ändras – vad blir då din pumptryckhöjd?

Slurry BrännoljaVatten

Slurry

Brännolja

Vatten


Hydrauliska förhållanden på sugsidan

Net Positive Suction Head (NPSH)För att försäkra sig om att en slurrypump fungerar tillfredsställande måste vätskans tryck alltid ligga över ångtrycket inne i pumphjulet.

Detta uppnås genom att man har ett tillräckligt stort inloppstryck på sugsidan på pumpen.

Det tryck man då får kallas:

Net Positive Suction Head, kallat NPSH*.

Om inloppstrycket av någon anledning är för lågt kommer trycket i pumpens inlopp att sjunka till den pumpade vätskans lägsta möjliga tryck, ångtrycket.

* Beteckningen NPSH är en internationell term och används på de allra flesta språk.

ångtryck och kavitationNär ångtrycket har uppnåtts börjar ångbubblor att bildas som följer med vätskan genom pumphjulet till ställen med högre tryck.

På dessa ställen kollapsar ångbubblorna genom implosion, vilket ger extremt höga, men även extremt lokala tryck (upp till 1000 MPa).

Dessa mini-implosioner kallas för kavitation. Se också sidan 10:65.


Kavitation beror på en lokal trycksänkning. På havsytenivå är lufttrycket 100 kPa och vatten kokar vid 100° C. Vid en höjd över havet på 2 800 m minskar lufttrycket till 72 kPa och vatten kokar vid 92° C. Se även tabellen på sidan 10-66 och diagrammet på sidan 10-67.

En huvudeffekt av kavitation är ett markant fall i pumpprestanda, som resulterar i en minskning av kapacitet och tryckhöjd. Vibrationer och mekaniska skador kan också förekomma.

Kavitation är framförallt ett problem i följande fall:

• Anläggningen är på hög höjd över havet

• Drift med undertryck. Se även sidan 10:69

• Pumpning av vätskor med en hög temperatur

För lågt NPSH förorsakar kavitation!!

Det är viktigt att man kontrollerar NPSH under både dimensionerings-proceduren och starten.

Hur beräknar man NPSH?

Hur vet vi vilket NPSH (inloppshöjd) som behövs?

För alla pumpar finns ett erforderligt värde för NPSH, som kallas NPSHR. Detta värde kan inte beräknas – det är en del av pumpens prestanda.

I alla pumpkurvor visas detta erforderliga NPSH-värde för olika flöden och varvtal. Med detta värde talar pumptillverkaren om vilket NPSH pumpen behöver för att fungera utan kavitation.

Ur pumpsystemet beräknas det tillgängliga NPSH, kallat NPSHA.


Vi måste nu kontrollera det tillgängliga NPSH-värdet (NPSHA) på sug sidan.

OBS! Värdet för tillgänglig NPSHA ska alltid vara högre än värdet för erforderligt NPSHR!

NPSH-beräkningarVi summerar alla tryckhöjder och drar ifrån alla förluster i rörsystemet på inloppssidan.

Några användbara uppgifter:

Lufttrycket i m vattenpelare vid olika höjd över havet.

möh Tryckhöjd i m vattenpelare

0 10,3

1 000 9,2

2 000 8,1

3 000 7,1


��

��

�

�

�

�

��

��

��

�

��

��

Ångtryck för vatten vid olika temperaturer (°C).

Formel för beräkning av NPSHA

NPSH A = lufttryck (m H2O) – ångtryck

slurrydensitet

+(–) statisk tryckhöjd – rörförluster

Exempel:

Installation av en slurrypump typ Metso HM 150 vid hög höjd, t ex i Chuquicamata i Chile.

Uppgift: Att pumpa 440 m3/h slurry till 65 m tryckhöjd

Anläggningens placering: 2 800 m över havsnivå ger lufttryck = 7,3 m

Vätskeytans nivå: 2 m under pumpens inlopp

Friktion i inloppsrör: 0,5 m

Medeldrifttemperatur: 22 °C, vilket ger ett ångtryck = 0,3 m

NPSHA är 7,3 – 2,0 – 0,5 – 0,3 = 4,5 m

NPSHR i enlighet med pumpens prestandakurva: 6,0 m

Tillgänglig NPSHA är 1,5 m för lågt!!

Samma installation i norra Europa vid havsnivån ger ett värde på tillgängligt NPSHA = 7,5 m.

Tillgängligt NSPHA är OK!

ång

tryc

k

Temperatur oC


Kavitation – en sammanfattningOm NPSHA är lägre än NPSHR kommer vätskan att förångas i pump-hjulets mitt.

Om kavitationen ökar påverkar mängden ångbubblor flödet i pumphuset på ett negativt sätt. Dessa kan till och med förorsaka en ångblockering av pumpen och på så sätt förhindra vätska att passera genom pumphjulet.

När ångbubblorna rör sig genom pumphjulet till ett område med högre tryck spricker de med så stor kraft att mekaniska skador kan inträffa.

Låg kavitation orsakar vanligen en reduktion i verkningsgrad samt visst slitage. Hög kavitation resulterar i hög ljudnivå, kraftiga vibrationer och kan ge skador hos pumpen.

OBS!

jämfört med processpumpar skadas slurrypumpar inte så lätt av kavitation på grund av den kraftiga konstruktionen, de stora hydrauliska passagerna och de material som används.


Pumpning vid undertryckI vår beräkning av pumpning ”högt upp i Anderna” på sidan 10:67 var undertrycket ett problem.

Normalt sett fungerar en standardslurrypump tillfredsställande vid undertryck, men bara inom pumpkonstruktionens gränser.

Det betyder att:

”Erforderligt NPSHR normalt är lägre än tillgängligt NPSHA!”

Maximal sughöjd kan lätt beräknas för varje installation genom att använda formeln:

Max. sughöjd = lufttryck – NPSHR – ångtryck.

Förfyllning (primning) av slurrypumpar

För alla centrifugalpumpar gäller att pumphjulet måste vara fyllt med vätska innan pumparbetet börjar.

Primning kan göras manuellt, men i många industri-installationer måste primning ske automatiskt.


Automatisk primningEtt sätt att förfylla automatiskt är att använda ett ”vakuumassisterat självprimningsystem”.

Systemet innebär att tre komponenter byggs ihop med slurrypumpen:

1. En vakuumpump som drivs av huvudaxeln och suger luften ur pumphuset.

2. En primnings-tank, fastsatt vid pumpens sugsida, som reglerar vattennivån och skyddar vakuumpumpen mot vätskeblockering.

3. En backventil, monterad på pumpens utlopp, som stänger pumpens utlopp under primningen.

1

23


Skumpumpning

Pumpning av skum från flotations eller andra skummande processer är ett klassikt problemområde när det gäller slurrypumpning.

Hur påverkar skummet pumpningen?

I en horisontalpump får man problem när skummande slurry kommer i kontakt med pumphjulet.

När så sker börjar skummet rotera i pumpens inlopp.

Centrifugalkrafterna kring pumphjulet medför en separation av vätska och luft, vilket medför att vätskan slungas utåt och luften samlas i mitten.

Den instängda luften blockerar nu slurryns väg in till pumphuvudet och dess hydrauliska prestanda minskar.

Vätskenivån i sumpen börjar då höjas, inloppstrycket stiger och trycker ihop den instängda luften tills dess slurryn kommer i kontakt med pumphjulets skovlar igen.


Pumpningen startar igen och den instängda luften förs bort. Men snart börjar en ny ”luftblåsa” byggas upp och prestanda ändras om och om igen.

Reslutatet blir att pumpen ”pulserar”.

Att beakta vid skumpumpning med horisontalpumpar

Om horisontella slurrypumpar används bör följande regler följas för att få bort problemet ovan:

Överdimensionera pumpen!

• Ett stort inlopp gör att mer luft kan komma ut

• Ett bredare pumpinlopp är svårare att täppa till

Undvik strypning vid pumpens inlopp!

• Inloppsröret måste vara minst lika stort som utloppsröret

Öka pumpsumpens djup!

• För att vara effektiv ska sumpen vara 6-10 m hög

6-10 m


Vertikala slurrypumpar – ett bra val vid skumpumpningVertikalpumpen utvecklades ursprungligen för växlande slurry flöden och skumpumpning.

De två vertikalpumparna av typ VT och VS (nedan) kan båda användas för skumpumpning.

Slurrypump typ VT består av en pump och en pumptank hopbyggda till en enhet. Pumphuset sitter under tanken och är ansluten via ett hål i tankbotten.

Luften, som koncentreras i pumphjulet, evakueras uppåt längs pump-axeln.

Typ VT

Slurrypump typ VS matas i pumphusets undersida. Pumphjulet har arbetsskovlar på undersidan och mindre bakskovlar på ovansidan.

I grundkonstruktionen för VS-pumpen är pumphuset försett med två sprayhål. Genom dessa avluftas huset kontinuerligt.

Typ VS


Typ VF - konstruerad för skumpumpning

Typ VF, vertikal skumpump är specialkonstruerad för skumpumpning.

Typ VF

Konstruktionsprinciper• Pumpaxeln sitter mitt i tanken.

• Tanken är konisk och övertäckt.

• Tanken har ett tangentiellt inlopp.

FunktionDen tangentiella inmatningen ger en stark virvelbildning i den koniska tanken, på samma sätt som en hydrocyklon.

Skjuvnings- och centrifugalkrafterna i denna virvel bryter ner skummet så att luftbubblor och fasta partiklarn skiljs åt.

Luften evakueras uppåt längs axeln, vilket ger en blockeringsfri drift.

Den övertäckta tanken med sin patenterade Vortex Finder ökar pre-standa och minskar även spill och översvämningsproblem.

FördelarÖkad kapacitet i pumpkretsen.

Reducerat spill kring pumpen vid höga belastningar.

11-77 System för slurrypumpning

11. SYSTEM för SlurrYpuMpning

AllmäntLåt oss nu se närmare på slurrypumpens utloppssida, och fundera över de hydrauliska förlusterna i hela pumpsystemet.

När en slurrypump installeras i ett rörsystem måste den dimensio-neras för både den statiska tryckhöjden, samt även övriga tryck och friktionsförluster.

Pumpens driftspunkt hamnar där prestandakurvan för pumpen korsar friktions kurvan för rörsystemet.

OBS!

Överdimensionera inte friktionsförlusterna i ett rörsystem. Det kan medföra en överdimensionering av pumpen vilket kan medföra:

• Ett större flöde än önskat

• Högre effektförbrukning

• Risk för överbelastning av motorn

• Kavitation vid dåliga sugförhållanden

• Större slitage än förväntat

• Problem med axeltätningen

Gör alltid en noggrann beräkning av systemtryckhöjden. Lägg bara säkerhetsmarginal till den installerade motoreffekten.

Driftspunkt!

System

kurvaTryckhöjd

Friktions-förluster

Statiskhöjd

Pumpkurva

Flöde

11-78System för slurrypumpning

Allmänt om rörsystem

Rörsystemet

Den totala tryckhöjden i en vätska är summan av den statiska tryckhöj-den och det dynamiska trycket (den kinetiska energin). Den tryckhöjd pumpen ska tillföra vätskan för att få det önskade flödet är således skillnaden mellan den totala tryckhöjden vid utloppsflänsen och den totala tryckhöjden vid inloppet.

Eftersom vi inte känner till förhållandena vid pumpflänsarna måste vi välja en punkt på vardera sidan av pumpen (1 och 2 ovan). Sedan beräknar vi rör systemsförluster mellan dessa punkter och flänsarna för att kunna bestämma den totala tryckhöjden.

I systemet ovan är den totala tryckhöjden känd vid vätskans yta i matartanken (punkt 1) och utloppsrörets ände (punkt 2).

Vid punkt 1 Statisk tryckhöjd = H1

Tryck = 0 (lufttryck) Dynamiskt tryck = 0 (praktiskt taget ingen hastighet), V1=0

Därför blir pumpens inloppstryckhöjd = H1 - förluster i inloppsrör

Vid punkt 2 Statisk tryckhöjd = H2

Tryck = 0 (lufttryck) Dynamiskt tryck = V2

2 / 2g

Där V2 = Flödeshastighet vid punkt 2 i m/s

g = gravitationskonstant = 9.81m/s2

Därför blir pumpens utloppstryckhöjd = H2 + V22 / 2g + förluster i

utloppsrör Pumpens differentialtryckhöjd (PDH) = utloppstryckhöjd – inlopps-tryckhöjdPDH = (H2 + V2

2 / 2g + förluster i utloppsrör) – (H1 – förluster i inloppsrör)I praktiken är det dynamiska trycket litet och kan därför ofta utelämnas.Då blir PDH = H2 – H1 + förluster i utlopp + förluster i inlopp


Friktionsförluster

Raka rörPå samma sätt som det finns spänningsfall i en elektrisk kraftkabel finns det friktionsförluster i ett rörsystem.

Friktionsförlusterna i ett rakt rör varierar med:

• Diameter

• Längd

• Rörmaterialets ytfinhet

• Flödeshastighet

Du kan få fram friktionsförluster antingen:

• genomatttittaientabell

• genomattseefteriettMoody-diagram

• ellergenomattberäknademmedenhalvempiriskformel,somt.ex. Hazen & William-formeln.

Omdu inteanvänderberäkningsprogramsomt.ex.MetsosPump-Dim™ för Windows™ rekommenderar vi att du använder diagrammet på nästa sida.

Friktionsförluster i rörkomponenterNär ett system innehåller ventiler och andra komponenter tar man hänsyn till den extra friktion som dessa ger.

Den vanligaste metoden för att beräkna friktionsförluster kallas för ”ekvivalenta rörlängdsmetoden”. Rörkomponenternas friktionsför-luster är här omräknade till motsvarande längd av alla rakrör i m. Se tabell på sidan 11-80.

TEL – Total Equivalent Length (total rörlängd)

TEL = Rörlängd + komponenternas ekvivalenta rörlängd.


Flöde L/min

Has

tighe

t i rö

ret

Frik

tions

förlu

ster

met

er/1

00 m

eter

rör

Hastigheter och friktionsförluster för rent vatten i släta stålrör

Friktionsförlusterna baserar sig på Hazens & Williams formel med C = 140.

SlurrypumpningNär man räknar ut friktionsförlusterna i rören för en slurry (suspension av fasta partiklar och vatten) rekommenderas det att tillåta en viss ökning jämfört med förlusterna för rent vatten. Upp till koncentra-tioner på omkring 15 volymprocent kan man anta att suspensionen beter sig som vatten. Vid högre koncentrationer ska friktionsförlusterna korrigeras med en faktor ur diagrammet till höger.

Exempel som visas med prickade linjer: 2 000 liter/min. (530 US-GPM)i150mmdiam.rörgerenhastighet på 1,9 m/sek (6,2 FPS), friktionsförlust 2,2 %.

40

30

20

10

1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8

Beräknade värden ska bara användas för grova uppskattningar


Ventiler, kopplingar, tryckhöjdsförluster

Tryckhöjdsförluster i ventiler och rördelar.

R>3xDy R=2xDy Fri- Rörböj Rörböj R>10xDY Ventil ström- Vrid-Rör- lång kort Gummi- dia- nings- spjälls diam. radie radie Knärör T-rör slang fragma ventil ventil 25 0,52 0,70 0,82 1,77 0,30 2,60 - 0,37

32 0,73 0,91 1,13 2,40 0,40 3,30 - 0,49

38 0,85 1,09 1,31 2,70 0,49 3,50 1,19 0,58

50 1,07 1,40 1,67 3,40 0,55 3,70 1,43 0,73

63 1,28 1,65 1,98 4,30 0,70 4,60 1,52 0,85

75 1,55 2,10 2,50 5,20 0,85 4,90 1,92 1,03

88 1,83 2,40 2,90 5,80 1,01 - - 1,22

100 2,10 2,80 3,40 6,70 1,16 7,60 2,20 1,40

113 2,40 3,10 3,70 7,30 1,28 - - 1,58

125 2,70 3,70 4,30 8,20 1,43 13,10 3,00 1,77

150 3,40 4,30 4,90 10,10 1,55 18,30 3,10 2,10

200 4,30 5,50 6,40 13,10 2,40 19,80 7,90 2,70

250 5,20 6,70 7,90 17,10 3,00 21,00 10,70 3,50

300 6,10 7,90 9,80 20,00 3,40 29,00 15,80 4,10

350 7,00 9,50 11,00 23,00 4,30 29,00 - 4,90

400 8,20 10,70 13,00 27,00 4,90 - - 5,50

450 9,10 12,00 14,00 30,00 5,50 - - 6,20

500 10,30 13,00 16,00 33,00 6,10 - - 7,30

Ex. En 25 mm gummislangböj med R>10Dy motsvarar 0.30 m rakt rör.


Slurryns inverkan på friktionsförlusterÄven slurryns sammansättning påverkar friktionsförlusterna eftersom den uppför sig annorlunda än rent vatten. Slurryn måste behandlas antingen som sedimenterande eller som icke-sedimenterande (viskös).

I allmänhet betraktas slurry med en partikelstorlek på < 50 mikron som icke-sedimenterande.

Friktionsförluster vid sedimenterande slurryUppskattning av friktionsförluster för sedimenterande slurry är mycket inveckladochutförsbästmeddataprogramsomMetsoPumpDim™för Windows™.

Menvidkortare rörlängdervidhögrehastighetermotsvarar tryck-höjdsförlusterna vattenförlusterna. För ungefärliga uppskattningar kan man använda korrektionsfaktorn längst ner på sidan 11:80.

Slurryns betéende vid olika flöden:

Vid låga hastigheter är det svårt att förutsäga tryckhöjdsförlusten och det finns en risk att de fasta partiklarna sedimenterar och blockerar röret.

Nomogrammet för minsta hastighet på nästa sida ger en säker minimi-hastighet.

Tryckförlust

Slurry

Vatten

Flödeshastighet

Sedimenterar Glider Ojämn rörelse Jämn rörelse


Nomogram som visar kritisk hastighet (Wilson 1976)

T ex Rör, diam 250 mm = 0,250 m Partikelstorlek = 0,5 mm (välj grövsta partikel) Partikeldensitet = 3,8 g/cm³ Kritisk hastighet = 4,5 m/s

Friktionsförluster vid icke-sedimenterande slurryUppskattning av friktionsförluster för icke-sedimenterande slurry får man bäst med hjälp av dataprogram.

Mendetfinnsocksåandrametoderförmanuellberäkning,ävenomdet kan vara svårt med alla variabler.

Oavsett vilken metod man använder är en fullständig reologi för den viskösa vätskan nödvändig för att få en exakt uppskattning.

Mankangörauppskattningar,mendessakanvaramycketosäkra.

Sammanfattning:Det är mycket viktigt att alla förluster i ett slurrysystem beräknas på bästa möjliga sätt, så att pumpen kan balansera det totala system-motståndet, arbeta vid rätt driftspunkt och leverera rätt tryckhöjd och kapacitet!

Använd dataprogrammet PumpDim™ för Windows™!

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

�

��

��

� ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

� �

��

��

��

��

��

��

��


Sumparrangemang

Nedan finns några praktiska råd vid konstruktion av pump sumpar för slurry:

Sumppump för horisontalpumpar

1. Bottnen bör ha en vinkel på minst 45°. Snabbt sedimen terande

partiklar kan behöva upp till 60°.

2. Inmatningen ska ligga under vätskeytan för att undvika luftbubb-lor. Detta är speciellt viktigt vid skummande gods.

3. Volymen ska vara så liten som möjligt. Dimensionerande är uppehållstiden för slurryn: ner till 15 sekunder för grovt gods och upp till 2 minuter för finare gods.

4. Anslutningen till slurrypumpen ska vara så kort som möjligt. En grundregel är att längden ska vara 5 x rördiametern och ha samma diameter som pumpinloppet. Rörlängder på över 10 x rör diametern ska undvikas.

Sumpen bör kompletteras med:

5. Avloppsanslutning på inloppsröret. Vi rekommenderar att man bygger en golvkanal (6) under avloppet för att kunna återvinna slurryn.

7. Flexibel kompensator av stålarmerad gummislang, eftersom det kan uppstå vakuum.

8. Avstängningsventil med full rördiameteröppning

Separata sumpar är att föredra vid ”stand by” installationer. Det gör att sedimentation kan undvikas i ”stand by sumpen” när den inte är i drift.


Golvsumpar

Sumpvolymen ska vara så liten som möjligt för att undvika sedimen-tering.

Sumpdjupet från pumpinloppet (B) ska vara två gånger pumpin-loppets diameter (A).

Sumpbottnen (den flata delen C) ska vara 4-5 ggr pumpens inlopps-diameter (A). Lutningen hos sumpens väggar skall vara 45 grader.

Sumpdjupet (D) ska väljas med hänsyn till den erforderliga uppehålls-tiden och tillgängliga stativlängder för pumpen.

D


Multipel installation av pumparDet finns två tillfällen då man behöver installera flera slurrypumpar:

”När tryckhöjden är för hög för en enda pump.”

”När flödet är för stort för en enda pump.”

Pumpar i serieNär den önskade tryckhöjden inte uppnås med en pump kan man använda två eller flera pumpar i serie.

Med tvåpumpar i serieanslutsutloppet frånden förstapumpen direkt till den andra pumpens inlopp vilket fördubblar den levererade tryckhöjden.

Medtvåidentiskapumpariseriefårsystemetsammaverkningsgradsom de individuella pumparna.

Parallella pumparNär önskat flöde inte kan erhållas med en pump kan man använda två eller flera pumpar parallellt.

Medtvåparallellapumparanslutsutloppetfrånbäggepumparnatilltill samma rörledning.


Något om viskositetVid slurrypumpning talar man ofta om viskositet.

Viskositet = slurryns flytförmåga

Denna flytförmåga är beroende av den inre friktionen i slurryn, dvs. förmågan att överföra skjuvspänning (eller rörelse) i slurryn.

Vanligtvis finns det två olika typer av vätska när man diskuterar flyt-förmågan:

Newtonska och icke-newtonska vätskor.

Newtonska vätskor

Newtonska vätskors rörelse ger en skjuvspänning som är linjär och proportionell mot vätskans rörelshastighet.

Viskositeten definieras som tangens till vinkeln mellan skjuvhastighet och skjuvspänning och är konstant i en newtonsk slurry.

Typiska newtonska vätskor är vatten och olja.

Icke-newtonska vätskor

De flesta högkoncentrerade finpartikelsslurries är icke-newtonska och har vad man kallar ”plastiska” egenskaper.

Det betyder att energi måste tillföras slurryn för att man ska kunna få igång ett flöde, t ex ett fint sediment på botten av en hink måste ha hjälp genom att man knackar på botten för att den ska kunna flyta. När energinivån har uppnåtts hos den icke-newtonska vätskan är relationen mellan vätskans rörelse och energin en rak linje.

Skjuvspänning

Viskositet

Skjuvhastighet


För att påvisa förluster – eller effekter på pumpprestandan med ”plas-tiska” slurry måste man kontrollera den verkliga plastiska viskositeten och energinivån för flytpunkten. Flytpunkten är det samma som den så kallade ketchup-effekten. En viss energi behövs för att slurryn skall börja flyta.

Vi kan erbjuda tester för att kontrollera dessa parametrar.

Skenbar viskositetDen skenbara viskositeten tros ofta felaktigt vara lika med den verkliga eller plastiska viskositeten.

Den skenbara viskositeten ändras beroende på skjuvhastighet som framgår av diagrammet ovan. Den verkliga viskositeten ska användas i alla pumpberäkningar tillsammans med flytspänningen när så är lämpligt.

Skjuvspänning

Verklig ellerplastisk viskositet

Flyt-spänning

Skjuvhastighet

Verklig viskositet

Skjuvspänning

Skenbarviskositet

Flyt-spänning

Skjuvhastighet


Andra icke-newtonska vätskor

Det finns andra icke-newtonska vätskor där flytspänningen inte är linjär med skjuvhastigheten. Ett exempel är ”dilatanta” vätskor där viskositeten ökar med energitillförseln (t.ex. organiska polymerer och pappersmassa).

Ett annat är pseudoplastiska vätskor som minskar i viskositet med energitillförsel (t.ex. färger, bläck, majonnäs).

Dessa icke-newtonska egenskaper är icke tidsberoende.

Det finns även tidberoende icke-newtonska vätskor. Reopexiska vätskor ökar sin viskositet med tiden vid en given energitillförsel (t.ex. bentonit och andra ”hydrofiliska” slurries). Tixotropa vätskor ökar i viskositet med tiden (t.ex. rinnfri färg).

12-91 Bästa verkningsgrad (BEP)

12. bästa verkningsgrad (beP)

Det hydrauliska arbetet i en slurrypump påverkar naturligvis den mekaniska påkänningen på olika delar i pumpens konstruktion.

För alla centrifugalpumpar gäller att för varje pumpvarvtal finns endast ett volymflöde där pumpen har sin bästa verkningsgrad (BEP), eng BEP = Best Efficiency Point.

Denna punkt hittar man i skärningspunkten mellan kurvan för bästa verkningsgrad och den kurva som anger tryckhöjd och volymflöde vid ett visst pumpvarvtal.

”beP – den optimala arbetspunkten för pumpen!”

Varför är denna punkt så viktig?

Hydrauliska effekter av drift vid bePFör att kunna förstå vikten av drift vid eller nära BEP måste vi studera pumpens hydrauliska egenskaper.

BEP-drift Lägre flöde Högre flöde

12-92Bästa verkningsgrad (BEP)

Om man studerar de hydrauliska förhållandena på föregående sida kan man dra följande slutsatser när det gäller påkänningar i pump-konstruktionen.

radiell belastning

I pumphuset finns ett hydrauliskt tryck som påverkar pumphjulet och medför att pumpaxeln böjs.

I teorin är denna radiella kraft i det närmaste försumbar vid bästa verkningsgradsflödet (BEP).

Vid flöden både under och över BEP stiger den radiella belastningen.

radi

ell k

raft

12-93 Bästa verkningsgrad (BEP)

axiell belastningTryck som fördelas över ett pumphjuls fram- och baksida ger en axiell belastning riktade mot pumpens inlopp.

För speciellt slurrypumpar skapar inloppstrycket även en axiell belastning i riktning från pumpinloppet.

Summan av dessa båda krafter ger den axiella belastningen på axeln.

Vidd ett lågt inloppstryck och undertryck trycker resulterande axial-tryck mot pumpens inlopp. Detta kan normalt balanseras ut via bak-skovlar på pumphjulet.

När inloppshöjden stiger trycker resulterande axialkraft i riktning från pump inloppet.

effekter av axelutböjningOlika belastningar medför att pumphjulet och axeln utsätts för böj-påkänning. Axelutböjningen försämrar funktionen hos axeltätningen liksom även lagerlivslängden.

En mycket stor axelutböjning medför normalt att de mekaniska tät-ningarna går sönder och att packboxarna börjar läcka.

Eftersom packboxflätor inte bara avtätar en packbox utan också fungerar som ett hydrodynamiskt lager kan även axelfodret utsättas för stort slitage som en följd av alltför hög axelutböjning.

12-94Bästa verkningsgrad (BEP)

drift vid beP – en sammanfattningFörsök att välja en pump som arbetar vid eller mycket nära BEP, även om det inte alltid är möjligt med hänsyn till utbudet av pumpstorlekar.

Vid BEP-punkten är den radiella belastningen och axelutböjningen minimal, vilket ger en bra livslängd för axeltätningar och lager.

Effektförbrukningen är minimal och man får ett lugnt hydrauliskt flöde.

För slurrypumpar gäller dessutom att turbulens och återcirkulation är låg vid BEP vilket även detta minskar slitaget.

13-95 Typbeteckningar och arbetsområden

13. typbeteckningar och arbetsområden

metso slurrypump-program

typbeteckningar

horisontalpumparTyp Xm = EXtra Heavy Duty Slurry Pump med metalliska slitdelar

Typ Xr = EXtra Heavy Duty Slurry Pump med slitdelar av natur gummi (rubber)

Typ hm = heavy Duty Slurry Pump med metalliska slidelar

Typ hr = heavy Duty Slurry Pump med slitdelar av naturgummi (rubber)

Typ mm = mining Duty Slurry Pump med metalliska slitdelar

Typ mr = mining Duty Slurry Pump med slitdelar av naturgummi (rubber)

VertikalpumparTyp Vt = Vertikal Slurry Pump av tanktyp med metalliska- eller naturgummislitdelar

Typ VF = Vertikal Slurry Pump av skumtyp (Froth) med metalliska- eller naturgummislitdelar

Typ Vs = Vertikal Slurry Pump av sumptyp med metalliska- eller naturgummislitdelar

Typ Vshm = Vertikal Slurry Pump av sumptyp heavy Duty med metalliska slitdelar

Typ Vshr = Vertikal Slurry Pump av Sumptyp Heavy Duty med slitdelar av naturgummi (rubber)

Typ Vsmm = Vertikal Slurry Pump av sumptyp mining Duty med metalliska slitdelar

13-96Typbeteckningar och arbetsområden

arbetsområden och storlekar

pumpar För mycket krÄVande arbetsuppgiFter

typbeteckning Xm Xr Vasa hd hm hr

naturgummi

slitdelar metall naturgummi metall naturgummi

metall

stativtyp X X Vasa hd o o

egenskaper IAR=2.5:1

Robust konstruktion

”Back pull-out”-konstruktion (ej pumpar typ XM)

Hög verkningsgrad

Effektiva axeltätningar

Konstruerad för hårda arbetsuppgifter i en slitande och aggressiv miljö

inLoppsdiameter (mm)

800

600

400

200

50 hr

Xm

Xr

hmVasa hd



pumpar För krÄVande arbetsuppgiFter

typbeteckning mm mr

slitdelar metall naturgummi

stativtyp o o

egenskaper IAR ca 2.0:1

Kompakt konstruktion

”Back pull-out”-konstruktion

Hög verkningsgrad

Effektiva axeltätningar

Konstruerad för medelsvåra, slitande arbetsuppgifter och aggressiv miljö

inLoppsdiameter (mm)

500

400

300

200

100

mm

mr



VertikaLpumpar

pumptyp grop grop skum tank

Vs

typbeteckning Vshr Vshm VF Vt

Vsmm

slitdelar naturgummi metall/ metall/ metall/ naturgummi naturgummi naturgummi

stativtyp V V V

egenskaper Överhängskonstruktion

Inga axeltätningar

Flexibilitet vid uppställning

Enkel installation

Robust konstruktion och enkelt underhåll

Gemensamma hydrauldelar för VF/VT-sortimentet

Utbytbarhet gummi/metallslitdelar

utLoppsdiameter (mm)

350

250

200

5040

25

Vs

VF

Vt Vshr

Vsmm

Vshm



mekaniska sLurrytÄtningar

storlek tätningstyp nr.

250 BA-047,5-WW107/WW187 SA 981 205

300 BA-063--WW107/WW187 SA 981 206

400 BA-075-WW107/WW187 SA 981 207

500 BA--095-WW107/WW187 SA 981 208

600 BA-111,7-WW107/WW187 SA 981 209

750 BA-120-WW107/WW187 SA 981 210

storlek tätningstyp nr.

250 BF-047,5-WW177 SA 981 199

300 BF-063-WW177 SA 981 200

400 BF-075-WW177 SA 981 201

500 BF-095-WW177 SA 981 202

600 BF-111,7-WW177 SA 981 203

750 BF-120-WW177 SA 981 204

egenskaper• Konstrueradförattpassapumpen

• Justerbaraaxiellarörelserpå±12mmhostätningen

• Sintradkiselkarbidpåallatätningsytor

• Patenteradkonstruktionmedallafjädrarplaceradepåden atmosfäriska sidan. Fjädrarna kyddas därmed mot både slurry och spärrvätska

14-101 Tekniska beskrivningar

14. tekniska beskrivningar

allmäntOm man bryter ned driftskostnaderna för en ”normal” slurry-pumpinstallation hittar man de delkostnader som styr vårt utveck-lingsarbete för slurrypumpar.

1. Hög verkningsgrad ger lägre elförbrukning.

2. Förbättrade slitdelar, både elastomera och metalliska ger längre livslängd och lägre driftskostnader.

3. Servicehänsyn redan vid konstruktionen av pumpen ger kortare driftsavbrott och sänker underhållskostnaderna.

4. Moderna axeltätningskonstruktioner ökar driftstillgängligheten.

El. energi

Slitdelar

SmörjningByte av slitdelar

Packbox- service

Tätningsvatten

14-102Tekniska beskrivningar


besök oss på webben!

www.metso.com/pumps


typ XM

thomas-serien av ”extra Heavy Duty” slurrypumpar med metalliska slitdelar

Slurrypumparna typ XM är konstruerade för de allra mest krävande pumpapplika tionerna. Den kraftiga ”våtänden” tillverkas med extra materialtjocklek på välkända slitageställen och stora pumphjul ger utmärkt prestanda med lång livslängd.

sammanfattning• Moduliseradkonstruktion• Dimensioneradförstarktslitande,extremthårdaarbetsuppgifter• Kraftigtpumphusochpumphjulförpumpningavgrovgods.• Slitdelar avegenutveckling förutmärkt slitageskyddochhög

korrisionsbeständighet• Självbärandelagerhusmedöverdimensioneradaxelsamtfett-eller

oljesmorda rullager• Fleraaxeltätningsalternativ• Enkeltunderhåll• Underhållssläde ”slide base” för enklare underhåll finns som option

tYPbeteCkning

XM 350 Pumptyp Inloppsdiameter (mm)


Dimensioner vikt utanPump- inlopp Utlopp H L W motor & drift storlek mm mm mm mm mm ton

XM350 350 300 1 727 1 808 1 110 5

XM400 400 350 1 881 1 980 1 204 6,7

XM500 500 450 2 150 2 145 1 380 9,8

XM600 600 550 2 468 2 308 1 566 14,9

XM700 700 650 2 560 2 324 1 565 19,9

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

�

��

val av pumpstorlek


thomas-serien av “simplicity” mudderpumpar

Thomasseriens ”Simplicity” mudderpumpar är konstruerade för din specifika verksamhet.

Mångårig drift och många konstruktionsförbättringar har resulterat i en pump som ger den lägsta driftskostnaden av alla slurrypumpar i branschen när det gäller slitageframkallande material.

De robusta våtänddelarna är byggda med extra kraftiga metallsektio-ner på ställen med extremt slitage – den extra vikten betalar sig ifråga om kapacitet och låga underhållskostnader.

Ingen annan mudderpumptillverkare kan erbjuda ett så brett sorti-ment med slitagebeständiga metallegeringar som Metso. Genom att passa ihop rätt legering med din specifika tillämpning får man bästa kapacitet till lägsta kostnad.

sammafattning• Alternativrotationsriktning–högerellervänster• Alternativautloppspositioner• Sugadaptermedrenslucka• Tre-ellerfyrbladigapumphjul• Amor-loktätningpåsidofodrenförmetall-till-metallpassning• Pumphjulsfrigörareförenkelborttagningavpumphjulet• Slitdelartillpumpenimångaolikalegeringsalternativ• Överdimensioneradelagerochaxlarförlängrelivslängd• Självbärandekonstruktion – Mindre axelavböjning – Längre livslängd för lager och packningar – 360º crescent support – Inga stödfötter behövs


Prestandatabell

Pumpmodeller, storlekar och utloppspositionerUtlopp till vänster

längst ned Utlopp till vänster

högst upp

Utlopp till vänster ängst upp

Utlopp till höger längst ned

Vertikalt utlopp till höger högst upp

Horisontellt utlopp till höger högst upp

Rotation åt höger

Rotation åt höger Rotation åt vänster

Rotation åt vänster Rotation åt vänster

Rotation åt höger

Pumpstorlek antal blad Max

8x6 F24 3 4.5”

8x6 F24 4 4.0”

10x8 H30 3 6.0”

10x8 H30 4 5.5”

12x10 J36 3 6.7”

12x10 J36 4 5.8”

14x12 L40 3 6.9”

14x12 L40 4 6.0”

16X14 N40 3 6.9”

16X14 N40 4 6.0”

18X16 P40WD 3 9.8”

18x16 P40WD 4 7.4”

18x16 P46 3 9.8”

18x16 P46 4 7.4”

22x20 T46WD 3 12.5”

22x20 T46WD 4 8.5”

22x20 T52ND 4 9.0”

22x20 T52WD 3 12.5”

22x20 T52WD 4 10.0”

24x24 T52WD 3 12.5”

24x24 T52WD 4 10.0”

Däckmonterade pumpar Undervatten-pumpar Pump- Pumphjul- 366 cm./sec 518 cm/sec 640 cm/sec 518 cm/sec hastighet storlek storlek hastighet hastighet hastighet tPH tum tum *gPM **tPH *gPM **tPH *gPM **tPH *gPM Min. Max.

4 18,00 480 17.6 680 39 830 62 N/A N/A N/A

6 24,00 1058 39 1 540 88 1 900 108 1 540 154 193

8 30,00 1880 69 2 650 151 3 280 246 2 650 265 332

10 36,40 2940 108 4 160 237 5 190 389 4 160 416 520

12 36,40 4230 155 6 000 342 7 390 553 6 000 600 750

14 36,40 5160 190 7 300 417 9 025 700 7 300 730 913

16 40,46 6830 250 9 600 547 12 000 899 9 600 960 1 200

18 46,00 8640 317 12 400 706 15 190 1137 12 400 1 240 1 550

20 46,52 10 820 397 15 400 877 19 000 1423 15 400 1 540 1 925

24 52,00 15 000 550 22 400 1 275 28 000 2097 22 400 2 240 2 800

*Gallon/min ** Ton/tim med grov sand


typ vasa HD och Xr

sala- och thomas-serierna av ”extra Heavy Duty” slurry-pumpar med slitdelar av naturgummi

VASAHDochXRslurrypumparärkonstrueradefördemestkrävandepumpapplicationerna.VASAHDochX-serie(medslitdelaravnatur-gummi) är konstruerade för pumpning av fasta partiklar under de mest krävande förhållanden och har enastående prestanda och låga driftskostnader. Den robusta och mycket slitstarka konstruktionen kompletteras av nötningshärdigt slitmaterial av högsta kvalitet. Där-med garanteras lång livslängd och problemfri drift även under extremt krävande förhållanden.

sammanfattning • Moduliseradkonstruktion• Robustbyggd,med”backpull-out”-konstruktion.• Kraftigtpumphusfoderochstortpumphjulförkrävandearbets-

uppgifter ger hög effektivitet och jämnt slitage.• Slitdelaravegenutvecklingförutmärktslitageskyddochhög

korrisionsbeständighet• Självbärandelagerhusmedöverdimensioneradaxelsamtfett-

eller oljesmorda rullningslager• Fleraaxeltätningsalternativ• Underhållssläde(”slidebase”)finnssomoption• Enkeltunderhåll

tYPbeteCkning

Xr 350 Pumptyp Inloppsdiameter (mm)


val avpumpstorlek

Dimensioner

Pump- inlopp Utlopp H L W vikt utan storlek mm mm mm mm mm motor & drift, ton

XR300 300 250 1340 1827 940 3,0

XR350 350 300 1727 1808 1110 4,2

XR400 400 350 1881 1980 1204 5,3

�

��

�

��

Pump- inlopp Utlopp H L W vikt utan storlek mm mm mm mm mm motor & drift, ton

VASAHD455-100 150 100 825 1171 610 0,9

VASAHD507-150 200 150 1055 1554 700 1,5

VASAHD7010-200 250 200 1400 1724 950 2,9

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��


typ Hr och HM

Orion-serien av ”Heavy Duty” slurrypumpar med slitdelar av metall eller gummi

HRpumparnamedgummislitdelarochHMpumparmedmetallslit-delar är konstruerade för krävande pumpapplikationer. Den hydrau-liska konstruktionen, med extra tjocka slitdelssektioner samt stora pumphjul säkerställer prestanda och livslängd.

Hr våtsektion HM våtsektion

sammanfattning• Modulbaseradkonstruktionmed”backpull-out”

• Robustkonstruktion

• Tjocktpumphus/foderochstorapumphjulförhanteringavgrova partiklar

• Dubbeljusteringavpumphusochpumphjulförmaximalverk-ningsgrad

• Slitdelaravegenutvecklingmedförutmärktslitageskyddochhög korrosionsbeständighet

• Självbärandelagerhusmedöverdimensioneradaxelochfett-smorda koniska rullager

• Fleraaxeltätningsalternativ

• Underhållssläde(”slidebase”)finnssomoption

• Enkeltunderhåll

tYPbeteCkning

Hr eller HM 100 PumptypHR:Gummi PumptypHM:Metall

Inloppdiameter (mm)


Dimensioner

val av pumpstorlek

Dimensioner vikt* vikt*Pump- inlopp Utlopp H L W Dubbel justering enkel justering storlek mm mm mm mm mm kg kg

HM50 • 50 2 32 1,5 433 17 713 28 360 14 160 353 136 300

HM75 • 75 3 50 2 438 17 734 29 360 14 200 441 161 355

HM100 • 100 4 75 3 505 20 880 35 424 17 320 705 250 551

HM150 • 150 6 100 4 630 25 1 025 40 545 21 550 1 213 440 970

HM200 200 8 150 6 855 34 1 258 50 686 27 1 220 2 690 1 010 2 227

HM250 250 10 200 8 1 030 41 1 463 58 830 33 2 040 4 497 1 660 3 660

HM300 300 12 250 10 1 150 45 1 591 63 1 000 39 2850 6 283 1 900 4 189

HR50 50 2 32 1,5 428 17 709 28 360 14 180 397 126 278

HR75 75 3 50 2 463 18 729 29 360 14 220 485 145 320

HR100 100 4 75 3 555 22 913 36 424 17 330 728 270 595

HR150 150 6 100 4 713 28 1097 43 545 21 630 1389 510 1124

HR200 200 8 150 6 965 38 1295 51 686 27 1250 2756 1065 2348

HR250 250 10 200 8 1125 44 1550 61 830 33 2110 4652 1715 3781

� �

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

�

��

��

��

��

��

��

�

��

�

��

��

��

��

��

��

�

��

�

��

��

��

�

��

�

��

�

��

�

* Utan motor & drift • Dessa pumpar är tillgängliga med fullt tillbakadraget virvelhjul


typ Mr och MM

Orion-serien av ”Medium Duty” slurrypumpar med slitdelar av metall eller gummi

MRpumparnamedgummislitdelarochMMpumparnamedmetal-liska slitdelar är konstruerade för ”normala” arbetsuppgifter inom slurryhantering för att ge en maximaly god ekonomi. Den hydrauliska konstruktionen maximerar verkningsgraden under hela livslängden för pumpens slitdelar.

Mr våtsektion MM våtsektion

sammanfattning• Moduliseradkonstruktionmed”backpull-out”.

• Robustkonstruktion

• Optimalapumphjulmedanpassadhydraulikförjämntslitage

• Dubbeljusteringavpumphusochpumphjulförmaximalverk-ningsgrad

• Slitdelaravegenutvecklingmedförutmärktslitageskyddochhög korrosionsbeständighet

• Självbärandelagerhusmedöverdimensioneradpumpaxelochfettsmorda koniska rullager

• Fleraaxeltätningsalternativ

• Underhållssläde(”slidebase”)finnssomoption

• Enkeltunderhåll

tYPbeteCkning

Mr eller MM 100 Pumptyp MR Gummi Inloppsdiameter (mm) Pumptyp MM Metall


val av pumpstorlek

Dimensioner

� �

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

Dimensioner vikt* vikt*Pump- inlopp Utlopp H L W Dubbel justering enkel justering storlek mm mm mm mm mm kg kg

MM100 • 100 75 454 730 360 230 170

MM150 • 150 100 527 889 424 370 275

MM200 • 200 150 710 1 073 545 650 525

MM250 250 200 885 1 245 686 1 350 1 095

MM300 300 250 1 055 1 483 830 2 150 1 775

MM350 350 300 1 080 1 527 830 2 300 1 960

MM400 400 350 1 250 1 620 1 000 3 000 2 105

MM500 500 450 1 726 2 180 1 110 — 5 980

MR100 100 75 456 741 360 260 150

MR150 150 100 507 919 424 420 270

MR200 200 150 683 1092 545 740 490

MR250 250 200 878 1303 686 1540 960

MR300 300 250 1035 1506 830 2450 1520

MR350 350 300 1257 1665 1000 — 1600

MR500 489 438 2064 2689 1204 — 8030

* Utan motor & drift • Dessa pumpar är tillgängliga med fullt tillbakadraget virvelhjul


typ vt

sala-serien av vertikala tankpumpar med slitdelar av metall eller gummi

Metsos tankpumpar är välkända för sitt enkla underhåll och sin robusta konstruktion.

Metso introducerar nu nästa generation vertikalpumpar av typ VT, som utvecklatsurdengamlaSALA-tankpumpenavtypSPV.

sammanfattning• Pump,sumpochmotorärenintegreradenhetförenkelinstalla-

tion och uppkoppling

• Denöppnatankenmedvertikaltinloppförhindrarluftblockeringoch ger jämn drift

• Överdimensioneradelagergerlånglivslängdochminimaltun-derhåll. Lagringen har dubbla tätningar för att förhindra läckage

• Överhängandeaxelutandränktalagerelleraxeltätningar

• Lättutbytbaraslitdelaravmetallellergummisomkananvändasi kombination med varandra

tYPbeteCkning

vt 100 O Pumptyp Pumphjulstyp Utloppsdiameter (mm)


Dimensioner

val av pumpstorlek

� ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

� �

�

Pump- H mm L mm W mm vikt** sumpvolym

storlek* kg m³

VT 40 lab 955 640 400 90 0,03

VT 40 1 030 740 610 110 0,06

VT 50 1 470 1 035 1 010 305 0,25

VT 80 1 880 1 015 1 060 580 0,33

VT 100 2 050 1 225 1 100 825 0,57

VT 150 2 160 1 285 1 100 925 0,57

VT 200 3 105 1 710 1 510 2 655 1,26

VT 250 3 105 1 760 1 510 2 785 1,26

*VT 50, VF = vertikal tank, 50 /2 = utloppets storlek mm.

** Vikterna avser metalldelar. För gummidelar minskas vikten med 10 %.


typ vF

sala-serien av vertikala skumpumpar med slitdelar av metall eller gummi

Metsos skumpumpar är konstruerade primärt för skumsuspensioner. Driftprinciperna är ungefär desamma som för en hydrocyklon.

Luften separeras ur slurryn i en virvel som skapas av pumphjulets rotation tillsammans med det tangentiella inl oppet till pumpens koniska sump. Detta ger effektiv pumpning med hög kapacitet och jämn drift.

sammanfattning av konstruktionen• Pump,sumpochmotorärenintegreradenhetförenkelinstallation

och uppkoppling

• Denkoniskatankensamttangentielltinloppförhindrarluftblock-ering.

• Överdimensioneradelagergerlånglivslängdochminimaltunder-håll. Lagringen har dubbla tätningar för att förhindra läckage

• Överhängandeaxelutandränktalagerelleraxeltätningar.

• Lättutbytbaraslitdelaravmetallellergummidelarsomkananvän-das i kombination med varandra.

tYPbeteCkning

vF 100 Pumptyp Utloppsdiameter (mm)


Dimensioner

val av pumpstorlek

��

��

��

��

��

��

��

��

��

� �

��

�

�

Pump- H mm W mm vikt** sumpvolym storlek kg m³

VF50* 1 600 800 355 0,14

VF80 2 250 1 000 605 0,37

VF100 2 700 1 400 975 0,82

VF150 2 700 1 400 1 095 0,82

VF200 3 760 1 850 2 700 2,30

VF250 3 760 1 850 2 900 2,30

VF350 4 500 2 150 5 555 3,50

*VF 50, VF = vertikal tank, 50 /2 = utloppets storlek mm.

** Vikterna avser metalldelar. För gummidelar minskas vikten med 10 %.


typ vs

sala-serien av vertikala groppumpar med slitdelar i metall eller gummi

Metsos groppumpar är konstruerade endast för slitande gods och kombinerar en robust konstruktion med enkelt underhåll.

MetsostypVS,somharutvecklatsurdengamlaSALA-groppumpen,typVASAG,representerarennygenerationgroppumpar.

Liksom sina företrädare är dessa mycket slitstarka och pålitliga. Därav deras popularitet över hela världen inom de flesta tunga industrier.

tYPbeteCkning

vs 100 L120 s Pumptyp Typ av omrörning Utloppsdiameter (mm) Stativlängd, (cm)

sammanfattning• Enkelinstallation

• Överhängskonstruktionutandränktalagerelleraxeltätningar

• Lagerarrangemangmeddubblatätningarförattförhindraläckage

• Slitdelaravhögkvalitetförfullgottslitageskyddochhög korrisionsbeständighet

• Slitdelarfinnsiolikamaterialsomkankombinerasmedvarandra

• Möjlighetattväljaolikapumphjulförolikaarbetsuppgifter


val av pumpstorlek

� ��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��


Dimensioner i mm

�

��

��

�

��

Pump H1 H2 D** L** W** vikt***

storlek* mm mm mm mm mm kg

VS25 800 585 400Ø 130

VS25 1200 865 530Ø 350

VS25 1500 865 530Ø 375

VS25 1800 865 530Ø 395

VS50 • 800 585 400Ø 220

VS50 • 1200 865 530Ø 480

VS50 • 1500 865 530Ø 510

VS50 • 1800 865 530Ø 540

VS80 800 870 530Ø 435

VS80 • 1 200 975 565Ø 545

VS80 • 1 500 975 565Ø 580

VS80 • 1 800 975 565Ø 615

VS100 8 00 850 530Ø 465

VS100 1 200 960 565Ø 575

VS100 • 1 500 960 565Ø 610

VS100 • 1 800 960 565Ø 645

VS150 • 1 200 965 565Ø 680

VS150 • 1 500 1 285 800 800 1 415

VS150 • 1 800 1 285 800 800 1 470

VS200 • 1 200 1 285 800 800 1 675

VS200 • 1 500 1 285 800 800 1 725

VS200 • 1 800 1 285 800 800 1 775

VS250 1 500 1 420 800 800 2 200

VS250 1 800 1 420 800 800 2 280

*VS25 = Vertikal tank; 25 = utlopp mm

** ØD eller LxW är måttet på bottenplattan (tillval). Som tillval fi nns även en monteringsplatta med utloppsrör.

*** Vikterna avser metalldelar. För gummidelar minskas vikten med 10 %.

• Dessa pumpar kan levereras i syrafast version där samtliga våtdelar är helt belagda med naturgummi eller kloropren.


typ vsHM och vsMM

sala-serien av vertikala groppumpar med slitdelar i metall eller gummi

5 vane slutet pumphjulStativlängd, (cm)HM150 anger den horisontella pumpens slitdelar. (150 är in-loppsdiameter i mm.Pumptyp

VSH och VSM pumparna är en ny kombination av våra klassiska VS pumpar och vår Orion-serie av horisontella pumpar med ”våtändar”. Dettagerenstorfördelförkunden:sammavåtpartidelaranvändsförbåde de horisontella slurrypumparna och för groppumparna, vilket minskar antalet reservdelar och förenklar underhåll.

Det gör det också möjligt att generera ett högre TDH, pumphuvud.

tYPbeteCkning

vsHM150 L120 C5


��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

�

��

�

��

��

� ��

�

� ��

�

�

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

�

��

�

��

��

��

�

��

�

val av pumpstorlek


�

��

��

�

��

�

��

��

�

�

Pump- Utlopp H* D** L Opt. bottenplatta W vikt***storlek mm mm mm mm mm kg

VSHM50 • 32 870 Ø 530 600 600 390/405/420

VSHR50 32 870 Ø530 600 600 380/395/410

VSHM75 • 50 870 Ø 530 600 600 (L120) 415

VSHM75 • 50 980 Ø 565 600 600 (L150 180) 530/565

VSHR75 50 870 Ø530 600 600 399/424/449

VSHM100 • 75 980 Ø 565 750 600 535/565/605

VSHR100 75 980 Ø565 750 600 555/585/625

VSHM150 • 100 1280 c 800 1 200 900 1 314/1366/1418

VSHR150 100 1280 c 800 1 200 900 1 405/1460/1515

VSHM200 150 1280 c 800 1 200 900 1 650/1710/1770

VSHR200 150 1280 c 800 1 200 900 1 680/1740/1796

VSHM250 200 1420 c 800 1 360 1 220 2 310/2400/2480

VSHR250 200 1420 c800 1 360 1 220 2 365/2455/2535

VSMM100 • 75 870 Ø 530 600 600 430/465/500

VSMM150 • 100 980 Ø 565 750 600 560/590/630

VSMM200 • 150 1280 c 800 1 200 900 1 390/1445/1500

VSMM250 200 1280 c 800 1 200 900 1 720/1780/1840

VSMM300 300 1420 c 800 1 360 1 220 2 490/2570/2650

VSMM350 300 1420 c 800 1 360 1 220 – /2745/2825

*Stativlängd (H1)finnsi120,150,180cmundANTAGETVSMM350somfinnsi150,180cm.

** D Ø eller c är måttet på bottenplattan (tillval). Som tillval fi nns även en monteringsplatta med utloppsrör.

*** Vikterna avser metalldelar och olika stativlängder (L120 / L150 / L180).

Dimensioner

• Dessa pumpar är tillgängliga med fullt tillbakadraget virvelhjul


stativ- och våtändskonfigurationer


Mekaniska slurrytätningarMetsosmekaniskaslurrytätningartypBAochBFärkonstrueradeförlätta och medium-slurrytillämpningar.

Tätningarna är av kassettyp och levereras helt monteringsklara. De passartillföljandepumptyperutanattbehövamodifieras:

HR/HM”Heavyduty”pumpserie

MR/MM”Mediumduty”pumpserie(stativ250ochstörre)

Tätningarna tillåter axiella rörelser på ±12 mm, vilket ger operatören möjlighet att dra nytta av justeringsfunktioner för pumphjul utan att tätningen behöver monteras om.

ba DubbeltätningTemperatur: Max.70°C*Max.pumppress.: 40barHastighet: 3000rpm* ”O”-ringar i Viton® gummi

bF singeltätningTemperatur: Max.70°C*Max.pumppress.: 30barHastighet: 3000rpm

Material• Tätningsytor – Sintrad kiselkarbid – beständig mot pH 1-14

• Elastomerer–Viton®,andraelastomerersomEPDMellerPer-fluor finns som tillval.

• FjädrariHastelloyC

• Metalldelar–AISI316,andramaterialsomTitaniumellerHastel-loyCfinnssomtillval.


Quench / barrier Liquid requirements

Dubbeltätning typ ba

Tätningsvattnets tryck bör vara 1-2 bar över pumpens utloppstryck.

singeltätning typ bF

Tätningsvattnets maxtryck är 0,4 bar.

rekommenderat flöde för kylvatten/spärrvätska

beräkna den erforderliga spolvattenmängden med hjälp av nedanstående tabell

l/min x varvtalsfaktor = total flödeshastig-het

vattenkvalitet v/m faktor

700 0,2

1 150 0,3

1 400 0,4 1 750 0,5

2 100 0,6

2 450 0,7

2 800 0,8

3 150 0,9

3 500 1,0

Fastapartiklar: max10mg/l

Partikelstorlek: max10-50µm

Permanganatettal: max30 (fri från humus)

Järnhalt: max1mg/l

Hårdhetstal: max10°dH

Kritiskpartikelstorlek: 2-5µm(börund- vikas)

Minimalflödeshastighet: 0,5l/min

Max temp. kylvatten/spärrvätska: 110°C*

* ”O”-ringar i Viton® gummi.

Axelstorlek(mm)

Flöd

esha

stig

het l

/min


sala-seriens vertikala st-pumpar med infällda hjul och kanalhjul

vertikala pumpar med virvelhjul typ stgvaST-pumpserien består av robusta universalslurrypumpar som är särskilt kända för sina

friströmshjul. Hydraulkonstruktionen innebär att slurryn behandlas mycket varsamt. Den beprövat låga slitagegraden för de pumpade partiklarna har gjort den till branschstandard när det gäller transport

av kolgranulat i samband med guldlakningspro-cesser.

Friströmshjulets ”blockeringsfria” funktion innebär också att det här produktsortimentet är idealiskt för alla tillämpningar som innebär pumpning av stora eller långa och trådiga fasta partiklar.

Vertikal våtgropskonstruktion för pulp- och frätan-de material. Med enkelsug och ingen axeltätning ger STGVA-pumpenenastående konstruktions-egenskaper.

självbärande konstruktionDen extra kraftiga pumpaxeln rör sig fritt under lagerhuset. Det finns inga axellager under vätske-nivån som behöver underhållas. Pumpen har ingen packbox och kräver såleds inget tätningsvatten.

MetallurgiHydrauldelarna lagerförs i gjutjärn, rostfritt stål och högförkromat utförande. Vissa storlekar finns också med gummibelagda eller polyuretanslitdelar. Pumpramen under bottenplattan kan levereras i kol-respektiverostfrittstålAndramaterialkanfåspå begäran.

virvelhjulDetta infällda pumphjul har placerats utanför materialflödet. Pumpef-fekten skapas av den virvel som pumphjulet åstadkommer i slurryn. Passagen genom virvelpumpen är helt öppen och är därför särkilt lämpad för att pumpa fibrer och liknande material

kilremsdriftDenna princip medger enkel och kostnadseffektiv inställning av pumpflödet.

STGVA-pumparnaärkonstrueradeförbesvärligapumptillämpningarmed extrema korrosions-, slitage- och temperaturproblem inom kemikalie-, mineralbearbetnings-, papper- och pappersmasse-, bryg-geri- och livsmedelsbranschen samt andra branscher.


��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

� ��

� ��

� ��

��

�

��

��

��

�

��

��

��

��

� ��

��

��

��

� ��

��

� ��

val av pumpstorlek


Pum

pyyp

Måt

t i m

m

Max

. mot

or

vikt

stg

va F

ram

e l.

a

b

D

e F

ieC

kW

kg

22W

FRL80

60

060

051

81

087

0(180

L)(

22)

7350

22W

FRL12

0/15

0/18

060

060

051

81

012

70/1

570/

1870

(180

L)(

22)

385/

410/

435

33W

FRL80

60

060

076

81

090

0(180

L)(

22)

360

33W

FRL12

0/15

0/18

060

060

076

81

0130

0/160

0/190

0(180

L)(

22)

395/

420/

445

44W

FRL80

60

060

010

281

093

0(180

L)(

22)

370

44W

FRL12

0/15

0/18

060

060

010

281

0133

0/163

0/193

0(180

L)(

22)

405/

430/

455

33 L

80

600

600

76

810

800

(180

L) (

22)

330

33 L

120/

150/

180

600

600

76

810

1 20

0/1

500/

1 80

0 (1

80 L

) (22

) 36

5/39

0/41

5

54 L

80

750

600

102

810

837

(200

L) (

30)

400

54 L

120/

150/

180

750

600

102

955

1 20

0/1

500/

1 80

0 (2

50 S

) (55

) 62

5/64

5/66

5

65 L

80

900

750

127

810

865

(200

L) (

30)

470

65 L

120/

150/

180

900

750

127

955

1 23

0/1

530/

1 83

0 (2

50 S

) (55

) 70

0/72

0/74

0

76 L

110

900

750

152

955

1 11

2 (2

50 S

) (55

) 74

0

76 L

150/

L180

90

0 75

0 15

2 1

210

1 50

5/1

805

(2

80 S

) (90

) 1

240/

1 31

5

88 L

110

1 20

0 90

0 15

2 86

0 1

122

(250

S) (

55)

900

88 L

150/

180

1 20

0 90

0 20

3 1

215

1 51

5/1

815

(280

M) (

110)

1

400/

1 47

5

1010

L11

0 1

360

900

254

960

1 23

0

(250

S)(5

5)

1 00

0

1010

L15

0/18

0 1

360

900

254

1 21

5 1

623/

1 92

3 (2

80 M

) (11

0)

1 50

0/1

575

1414

L15

0/18

0 1

525

1 36

0 35

6 1

400

1 51

3/1

813

(280

S) (

90)

2 80

0/3

300

�

��

��

�

�

�

�

�

��

��

�

�

�

�

Dimensioner


salaseriens horisontella pumpar med virvelhjul typ stHM

STHM-pumparna finns också med alternativa pumphjulskonstruktio-ner vilket innebär optimal anpassning till olika medier – allt från tunga suspensioner till rena vätskor.

virvel eller kanalhjulVirvelhjulförtungasuspensionerochvätska-/gasblandningar.Kanal-hjul för lätta suspensioner och rena vätskor

kilremsdriftMedger ändring av pumpens prestanda utan att öppna den.

LageranordningKassettypmedfettsmordarullagerföröver30000drifttimmar.

axeltätningNormal packbox med tätningsvatten. Mekaniska tätningar som ex-tratillbehör.

PumpdelarStandardpumpdelar i gjutjärn, rostfritt stål, högförkromat utförande ochvissastorlekaripolyuretanellermedgummibeläggning.Andramaterial kan fås på begäran.

MotorplattaÖverliggandemotorplatta innebärkompakt installationmedextramotorskydd och enkel kilremspänning.

virvelhjulVirvelhjulet är infällt i bakre delen av pumphuset vilket ger fri pas-sage genom detta. Pumpen kan normalt pumpa allt som kan passera genom anslutningsrören.


�

�

�

�

�

�

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

� ��

� ��

� ��

��

�

��

��

��

�

��

��

��

��

� ��

��

��

��

� ��

��

� ��

�

�

�

�

�

�

Pumptyp stHM Mått i mm Max. motor viktstorlek a b C D e F (ieC) (kW) kg

22WFR 51 51 802 100 465 390 (180L)(22) 150

33WFR 76 76 802 116 490 390 (180L)(22) 160

44WFR 102 102 813 133 505 390 (180L)(22) 175

33 76 76 768 190 470 390 (180 L) (22) 150

44 102 102 803 210 510 430 (225 S) (37) 295

54 152 102 1 035 210 530 430 (225 S) (37) 295

65 152 127 1 159 222 650 500 (250 S) (55) 380

76 203 152 1 169 241 670 500 (250 S) (55) 415

88 254 203 1 248 279 810 650 (280 S) (90) 475

1010 305 254 1 292 375 880 650 (280 S) (90) 525

1414 356 356 1 590 511 1 175 749 (280 S) (90) 725

*Pumpar med virvelhjul identifieras med W, t ex STHM 76 W.

**Pumpar med kanalhjul identifieras med en siffra t ex STHM 76 5. Siffran specificerar antalet blad i kanalhjulet.

val av pumpstorlek Dimensioner

15-135 Applikationsguide

15. ApplikAtionsguide

AllmäntDetta avsnitt är en guide för val av slurrypumpar för olika arbets-situationer.

Som nämnts tidigare är en korrekt dimensionering av slurrypumpar och pumpsystem av stor betydelse.

Lika viktigt är det att välja rätt typ av slurrypump för processapplika-tionen i fråga.

kom ihåg:

Möjligheten till att transportera gods hydrauliskt begränsas enbart av din egen fanatsi!

Val efter arbetsuppgift eller industriell användningFör att vara så praktisk som möjligt är applikationsguiden in delad i två delar:

Val efter arbetsuppgifter I detta avsnitt väljer vi typ av slurrypump efter arbetsuppgiften och tar hänsyn till:

• Godset och partiklarna storlek, form, densitet, etc.

• Tryckhöjden och flödet max., högt, lågt, etc.

• Vätskan slitande, tixotropisk, skummande

Dessa riktlinjer grundar sig enbart på tekniska egenskaper som avs-peglar diverse fasta/vätskerelaterade parametrar

15-136Applikationsguide

Val efter industriella användningDetta avsnitt bygger på erfarenheter från våra kunders pumpapplikationer inom olika industri-områden.

Hur man pumpar • Träflis

• Glödskal

• Mineralavfall

• Läckagerester

• Industriavfall

• osv

Hur man matar• Hydrocyklon

• Pressfilter

• Rörpressfilter

• Flotationsmaskin

• osv

Denna guide är uppbyggd efter Industriapplikationer

• Mineral

• Väg och vatten

• Kol,

• Avfall och återvinning

• Energi och rökgasrening

• Massa och papper

• Smältverk

• Kemisk industri

• Gruvor och tunnelarbete


Val efter pumpat gods

uppgift: grovt gods (> 5mm)Använd inte gummipumpar – endast metallpumpar.

Den övre praktiska gränsen för godsstorlek är 50 mm.

Godsstorleken begränsas av slag- och stötpåkänningar på pump hjulet.

Godsstorlek får ej överskrida 1/3 av rördiametern.

Rekommendation: XM- och HM-pumpar.

uppgift: Fingods (< 5 mm)Kommentar: Om partiklarna är slitande – använd gummi.

Om partiklarna inte är slitande – använd gummi eller metall.

Rekommendation: H- och M-pumpar.

uppgift: skarpt, slitande godsKommentar: Om storleken ligger under 5 mm – använd gummi.

Om godset är över 5 mm – använd metall.

Rekommendation: X-, H- och M-pumpar.

Uppgift: Hög procentandel godsKommentar: Var försiktig om procentandelen för fast gods närmar sig 40 volymprocent. Om godsinnehållet överstiger 50 volymprocent är horisontalpumpar i praktiken ej användbara. Vertikalpumpar kan vara ett alternativ.

Rekommendation: VT-pumpar.


Uppgift: Låg procentandel godsKommentarer: Välj den enklaste och billigaste pumpen.

Rekommendation: M- och P-pumpar.

Uppgift: Trådigt och fibrigt godsKommentar: Problemet är partikel och luftblockering i pumphuset. Använd virvelpumphjul.

Rekommendation: H- och V-pumpar.

uppgift: gods med samma partikelstorlekKommentarer: Utan fingods blir en slurry mindre ”sjävbärande” och sedimentationshastigheten kan bli kritisk. För alla pumpar gäller att arbetsförmågan sjunker

Rekommendation: Se upp med alla pumptyper.


Val efter tryckhöjd och volymflöde

Uppgift: Hög tryckhöjdKommentarer: Använd metallpumpar på grund av pumphjulets höga periferihastighet. Om man måste använda gummifodrade pumpar kan pumpning i serie bli nödvändigt.

Max. tryckhöjd med metallpumpar 125 m.

Max. tryckhöjd med gummipumpar 45 m.

OBS! Högt slitage vid höga varvtal gäller för alla centrifugalpumpar.

Rekommendation: XM-, XR- och HM-pumpar eller pumpar i serie.

Uppgift: Varierande tryckhöjd vid konstant flödeKommentarer: Använd en drift med variabelt pumpvarvtal t ex. frekvensstyrda 3-fas motorer.

Rekommendation: Gäller alla pumpar.

Uppgift: Varierande flöde vid konstant tryckhöjdKommentarer: Använd variabla, frekvensstyrda drivarrangemang.

Rekommendation: Gäller alla pumpar.

uppgift: Hög lyfthöjd, sughöjdKommentarer: Metallpumpar är att föredra på grund av risken för att gummifodret brister vid hög lyfthöjd.

Max. praktisk lyfthöjd 5 – 8 m beroende på godsets densitet.

Om pumparna inte är självprimande måste pumpen och inloppsröret fyllas med vätska före start.

Rekommendation: XM-, HM- och MM-pumpar.


Uppgift: Högt flödeKommentarer: Använd parallella pumpar. Se sidan 11-86.

Beträffande risk för kavitation, se kapitel 10.

Uppgift: Lågt flödeKommentarer: Läs avsnitt 12 om BEP.

Vid låga flöden kan gummifodren överhettas. Använd metall.

Var försiktig om tryckhöjderna är höga och flödet är lågt.

Öppna vertikalpumpar ger minst probleme.

*BEP = bästa verkningsgradspunkt

Rekommendation: Försök använda VS-, VT- och VF-pumpar.

Uppgift: Fluktuerande flödeKommentarer: Använd horisontalpumpar med variabelt varvtal eller vertikalpumpar med fast varvtal.

Rekommendation: VT-, VF- eller VS-pumpar. Horisontella, alla typer försedda med variabelt varvtal.


Val efter slurrytyp

Uppgift: Skör slurry, typ flockat godsKommentarer: Använd virvelpumphjul.

Både metall- och gummipumpar kan användas. Både horisontal- och vertikalpumpar kan användas.

Rekommendation: Alla pumpar.

Uppgift: Kolväteföreningar, olje- och reagensmedelKommentarer: Naturgummi kan inte användas.

Var försiktig med tätningskomponenter av naturgummi. Använd tät-ningar av syntetiskt gummi.

Använd metallpumpar eller slitdelar av polyuretan.


uppgift: Hög temperatur (över 100°C)Kommentarer: Temperaturgräns för naturgummi är 60°C. Se vidare kapitel 6 om syntetiska gummimaterial. Använd metall!

Praktisk gräns för drifttemperaturen är 135°C. Över den temperaturen kan lagren överhettas!

Rekommendation: Alla horisontalpumpar.

uppgift: skummande godsKommentarer: Använd en skumpump av vertikal konstruktion.

Rekommendation: VF-pumpar.

uppgift: explosiva eller miljöfarliga vätskorKommentarer: Varning! Kontakta någon av Svedalas pumpförsäljare.

Axeltätningarna är avgörande ur explosionssynpunkt. Normalt an-vänds slutna pumpsystem. Tänk även på elmotorn.

Rekommendation: Horisontalpumpar.


uppgift: korrosiva vätskor, lågt pHKommentarer: För syror använd gummi eller andra elastomerer. För metallpumpar med kromjärndelar går gränsen vid pH = 2,5. För salt-vattensslurry som innehåller klorid måste gummipumpar användas.

OBS! CuSO4 (som används vid flotation) är extremt korrosivt. Använd gummipumpar.


uppgift: Högviskösa vätskor, newtonskaKommentarer: När viskositeten går upp till 5 gånger vattenviskositeten blir pumpningen problematisk.

Med denna restriktion kan man i princip använda vilken pump som helst, bara den är rätt dimensionerad.


Uppgift: Högviskösa vätskor, icke-NewtonskaKommentarer/Rekommendationer: Dessa applikationer är mycket svåra. Kontakta Metsos pump support.

Val vid blandning

uppgift: BlandningKommentarer: Tankpumpar är utmärkta blandarpumpar.

När man blandar vatten och fasta partiklar måste man vara noga med förhållandet mellan vätska och fasta partiklar.

Rekommendation: VT- och VF-pumpar.


Val efter industriell användning

Uppgifterna nedan bygger på praktiska erfarenheter från olika slurrypumpinstallationer inom industrin för:

• Mineraler

• Vägochvatten

• Kol

• Avfallochåtervinning

• EnergiochFGD(rökgasrening)

• Massaochpapper

• Smältverk

• Kemi

• Gruvdriftochtunneldrivning

industrisektor: Mineral

Användningsområde: kvarnkretsarKommentarer: Pumpar typ X och H är konstruerade för kvarnkretsar inkl. cyklonmatning.

Vid partikelstorlekar under 5 mm – använd gummi. Om möjligt - blanda ihop flöden som innehåller grovt och fint gods så att slurrystabiliteten förbättras.

Rekommendation: XR- och XM-pumpar, HR- och HM-pumpar.

Användningsområde: skumpumpningKommentarer: VF-sortimentet är speciallt konstruerat för skumpump-ning.

Var försiktig med tryckhöjder över 15 m.

Rekommendation: VF.


Användningsområde: sumppumparKommentarer: Använd groppumpar av typ VS med slitdelar av metall, eftersom det finns risk för att grövre gods hamnar i golvsumpar.

Om man måste använda gummi, placera en sugsil på pumpinloppet eller sätt ett galler runt pumphuset.

Rekommendation: VS-pumpar.

Användningsområde: AvfallssandKommentarer: Beroende på partikelstorlek kan både gummi- och metallpumpar användas. För pumpinstallationer i serie, se kapitel 11.

Rekommendation: X- och H-sortimentet, både gummi och metall.

Användningsområde: HydrocyklonmatningKommentarer: För kvalificerad klassering använd horisontalpumpar, typ X eller H.

För avvattningscykloner kan tankpumpar användas.

Rekommendation: X-, H- och VT-pumpar.

Användningsområde: PressfiltermatningKommentarer: Hög tryckhöjd behövs. Använd varvtalsreglering alternativt två-hastighetsdrift.

Undvik gummi eftersom ett högt pumpvarvtal och lågt flöde kan ge värmeskador.

Användningsområde: tubpress matningKommentarer: Vid lågt flöde och hög tryckhöjd – använd metall-pumpar av typ HM.

En enda pump kan mata många pressar med hjälp av en fördelnings-slinga.

Rekommendation: HM-sortimentet.


Användningsområde: lakningKommentarer: Se korrosiva vätskor sidan 15-142.

Användningsområde: dense media (tunga media)Kommentarer: Hög inloppshöjd och hög procentandel gods i kombi-nation med låg utloppshöjd kan förorsaka problem med läckage om expellertätning används.

Rekommendation: HM-sortimentet.

Användningsområde: Allmänt för mineralKommentarer: Horisontalpumpar av typ MM och MR är idealiska för normala uppgifter inom mineralindustrin. Om slitaget är extremt, använd X- och H-pumpar.

Gummi är normalt att rekommendera i anrikningsverk för hårt mineral.

För speciella användningsområden använd vertikalpumpar.


Industrisektor: Väg och vatten

Användningsområde: Spolvatten, sand och grusKommentarer: Normalt sett används vertikalpumpar av typ VS och VT.

Horisontalpumpar ur M-sortimentet går också bra.

Rekommendation: VS, VT och M-pumpar.

Användningsområde: transport av sandKommentarer: Horisontalpumpar med gummifoder är att föredra.

Rekommendation: MR.


Användningsområde: tunnelpumpningKommentarer: Använd dräneringspumpar som frontpump. För trans-portsträckan används normalt vertikalpumpar av typ VS.

Vid horisontell distanspumpning använd HM-sortimentet.

För borrkax från fullortsborrning (TBM:s), använd HM- och MM- pumpar.

För små tunnlar använd små HM-pumpar.

Använd inte gummipumpar på grund av olja.

Rekommendation: H-, M- och VS-pumpar. (Inte gummi på grund av olja.)

industrisektor: kol

Användningsområde: koltvättningKommentarer: I allmänhet används metallpumpar på grund av risken för grövre gods och föroreningar.

Rekommendation: HM- och MM-pumpar.

Användningsområde: kolskumKommentarer: Använd vertikalpumpar typ VF.

Rekommendation: VF-pumpar.

Användningsområde: dense mediaKommentarer: Se dense media, sidan 15-145.

Användningsområde: kol/vatten blandningarKommentarer: Använd konventionella M pumpar

Rekommendation: MR-pumpar


Användningsområde: Allmänt för kolKommentarer: Kolindustrin använder normalt inte gummipumpar.

Rekommendation: Använd HM- och MM-pumpar.

Industrisektor: Avfall och återvinning

Användningsområde: Avloppshantering, industriKommentarer: Applikationer för lätta uppgifter. Använd antingen horisontal- eller vertikalpumpar. Metallpumpar bör väljas i första hand.

Rekommendation: HM-, MM- och VS-pumpar.

Användningsområde: Hydraulisk transport av lättare avfallKommentarer: Använd horisontalpumpar med virvelpumphjul.


Användningsområde: JordreningKommentarer: Se mineraler ovan. Pumptypen VT rekommenderas för mobila och halvmobila anläggningar, inga läckande tätningar och lätta att transportera och installera.

Rekommendation: Alla typer.

Industrisektor: Energi och FGD (rökgasrening)

Användningsområde: Fgd-reaktormatning, bränd kalkKommentarer: Normalt användes X-, H- och M-pumpar, samtliga med gummi- och/eller metalldelar.

Gummi används vid höga kloridkoncentrationer.



Användningsområde: Fgd-reaktoravlopp. gipsKommentarer: Se pumpar för bränd kalk ovan.


Användningsområde: BottenaskaKommentarer: Metallpumpar rekommenderas på grund av temperatur och partikelstorlek.

Använd horisontalpumpar typ X och H.

Rekommendation: XM- och HM-pumpar.

Användningsområde: Flygaska, våtKommentarer: Metall används normalt på grund av risken för olja.

Om gummi måste användas (vid lågt pH) se upp med olja och andra kemikalier.

Rekommendation: X-, H-, M- och VS-pumpar.

Industrisektor: Massa och papper

Användningsområde: lutpumpningKommentarer: För svartlut rekommenderas inte gummi på grund av risken för terpentin.


Användningsområde: Bränd kalk och ’caustic mud’Kommentarer: Dessa applikationer har normalt hög temperatur. Därför rekommenderas metalldelar.

Rekommendation: HM och MM.


Användningsområde: Returmassa (som innehåller sand)Kommentarer: Vanligtvis lätt uppgift, men metalldelar rekommende-ras. Normalt konkurrerar man här med rostfria stålpumpar.

Rekommendation: MM-pumpar.

Användningsområde: BarkavfallKommentarer: För bark med sandinnehåll har vi utvecklat en extra lång vertikalpump av VS-typ.

Använd metalldelar och virvelpumphjul.


Användningsområde: Hydraulisk transport av träsflisKommentarer: Använd virvelpumphjul typ H eller M.

Reommendation: HM- och MM-pumpar.

Användningsområde: Fyllningsmedel och bestrykningsslurryKommentarer: Gummi kan inte användas på grund av risk för färgning.

Använd metallpumpar.

Rekommendation: HM-, MM-, VS- och VT-pumpar. (Endast metall delar.)

Användningsområde: golvsumparKommentarer: Använd en vertikalpump typ VS. Ibland krävs delar av rostfritt stål på grund av lågt pH.



industrisektor: smältverk

Användningsområde: glödskalstransportKommentarer: Välj i första hand vertikalpumpar typ VS med virvel-pumphjul och metalliska delar. Dränkbar RV kan också användas med samma slitdelar. Det kan behövas kylmantlar vid temperaturer överstigande 40°C på RV-pumpar.

Om man väljer horisontalpumpar – använd typ HM.

Rekommendation: HM-, RV- och VS-pumpar.

Användningsområde: slaggtransportKommentarer: Samma val som för glödskal ovan.

Användningsområde: VåtskrubberslamKommentarer: Normalt används horisontalpumpar typ M eller verti-kalpumpar typ VS.

Är pH-värdet mycket lågt använd gummidelar.

Är pH-värdet lågt och temperaturen hög använd delar av rostfritt stål eller syntetiskt gummi.

Rekommendation: MR- och VS-pumpar.

Användningsområde: JärnpulvertransportKommentarer: Se pumpar för dense media ovan.

Användningsområde: Spån från maskinbearbetning, svarvspån etcKommentarer: På grund av olja kan man inte använda gummi.

Vertikalpumpar typ VS och horisontalpumpar typ M.

Rekommendation: VS och MM.


industrisektor: kemikalier

Användningsområde: syraslurryKommentarer: Välj i första hand horisontalpumpar med delar av gummi eller rostfritt stål. Vid extremt slitande slurry använd horisontalpumpar typ HR.

Rekommendation: MR- och HR-pumpar.

Användningsområde: saltlösningarKommentarer: Mycket korrosiva applikationer. Kan även vara slitande (kristaller).

Polyuretan bör användas för att undgå kristallisering på pumpdelarna.

Rekommendation: HM, HR, MM, MR och VS.

Användningsområde: BetningsmedelKommentarer: Både gummi- och metallpumpar kan användas. Lätt applikation.

Rekommendation: MM-, MR-, och VS-pumpar.

industrisektor: gruvdrift

Användningsområde: Hydraulisk återfyllning (med eller utan cement)Kommentarer: Se upp med avslammat avfallssand! Använd horison-talpumpar typ H eller M med gummi- eller metalldelar.

Rekommendation: H- och M-pumpar.

Användningsområde: gruvvatten med fasta partiklarKommentarer: Normal rekommendation är horisontalpumpar typ HM (flera steg om nödvändigt).

Se upp med korrosion!

Rekommendation: HM.

16-153 Dimensionering

16. DIMENSIONERING

Dimensionering av slurrypumpar utförs idag med datorer och program typ Metso PumpDim™ för Windows™. Man bör dock känna till de olika stegen vid dimensionering av slurrypumpar och sam-bandet mellan dem för att öka förståelsen för dataprogrammen och dess användning.

Följ de nio dimensioneringsstegen nedan.

Steg 1Konstatera om slurryn är:

Ren vätska

Icke-sedimenterande (viskös) slurry (partikelstorlek < 50 mikron)

Sedimenterande slurry

Steg 2Ta fram uppgifter om pumpningen:

– Flöde eller tonnage

– Statisk lyfthöjd (tryckhöjd)

– Friktionsförluster i känt/valt rörsystem

– Kemiska förhållanden som pH-värde, kloridhalt, olja, etc.

– Andra uppgiter som nämns nedan

Rena vätskor

När rent vatten används behövs inga ytterligare uppgifter om vätskan. För andra rena vätskor behöver man veta:

– Vätskans densitet.

– Vätskans dynamiska viskositet. Om den kinematiska viskositeten är given – se omvandlingsfaktorer på sidan 18-165

16-154Dimensionering

Slurry

För en slurry behöver man veta:

Sm = Slurrydensitet

Cv = Koncentration i volym%.

Cw = Koncentration i vikt%.

S = Fastgodsdensitet för fasta partiklar

Q = m3/h volymflöde

tph = Ton per timme (fasta partiklar)

Formler för slurryberäkningar:

Sm = 100 - Cv

100 - Cw

Sm = Cv ( S - 1 ) + 1

100

Cv = Sm - 1 x 100

S - 1

Cv = 100 - [ (100 - Cw) x Sm ]

Cw = 100 - 100 - Cv Sm

Cw = 100 x S

100 + (S - 1)

Cv

Q = tph x 1 + 100 - 1

S Cw

Vid icke-sedimenterande (viskösa) slurry behöver man också den plastiska dynamiska viskositeten och max. partikelstorlek.

Vid sedimenterande slurry behöver man max. och medelpartikel-storlek (d50).


Tonnage eller slurryflöde?

Som en kommentar till formlerna på föregående sida är det viktigt att förstå skillnaden mellan ”vikts% fasta partiklar” och ”volym% fasta partiklar”.

Vikts% fasta partiklar är det vanligaste sättet att beskriva en slurry och det beror på att produktion i allmänhet mäts i ton/timme. För beräk-ning av slurrypumpning är det däremot nödvändigt att veta vilket volymflöde som skall transporteras.

Ett jämförande exempel

I en krets pumpas 300 ton/h kalksten i en slurry med 40 vikts% fasta partiklar. I en annan krets pumpas 300 ton/h magnetit i en slurry med 40 vikts% fasta partiklar. Vilket volymflöde skall pumpas i de båda kretsarna om densiteten är 2,6 respektive 4,6?

300 ton/h kalkstensslurry med 40 vikts% fasta partiklar betyder att slurryn består av 300/h kalksten och resterande 60% är 450 ton/h vat-ten. Kalksten har densitet 2,6 som ger volym 300/2,6 = 115 m3/h och vattnet ger 450 m3/h som tillsammans blir 565 m3/h.

300 ton magnetitslurry med 40 vikts% fasta partiklar betyder att slur-ryn består av 300 ton/h magnetit och resterande 60% är 450 ton/h vatten. Magnetit har densitet 4,6 som ger volym 300/4,6 = 65 m3/h och vattnet ger 450 m3/h som tillsammans blir 513 m3/h.

I tonnage har kretsarna samma kapacitet, men i volymflöde är det olika.

Steg 3Endast för sedimenterande slurry.

Kontrollera att den faktiska hastigheten i pumpledningen är högre än den kritiska hastigheten för sedimentation. Kolla diagrammet på sidan 11-89 och använd maximal partikelstorlek, densitet för fasta partiklar och ledningsdiameter.

Om det inte finns någon diameter angiven bör man normalt välja den ledningsdiameter som ger en hastighet >3 m/s. Den lednings-dimensionen ska kontrolleras för att säkerställa att den faktiska has-tigheten är större än den kritiska hastigheten. Använd diagrammet på sidan 11-83.

Om den aktuella hastigheten är mindre eller större än den kritiska hastigheten ska man upprepa beräkningen med en ledningsdimension som är mindre eller större för att kontrollera att man använder största möjliga ledningsstorlek för att försäkra sig om att det inte föreligger risk för sedimentering.

OBS!! Använd alltid lägsta volymflödet när ni räknar på hastigheten i rörledningar!


Steg 4Beräkna total tryckhöjd som det beskrivs i kapitel 11.

Processutrustning som behöver tryck måste också tas med i beräk-ningen. Vid hydrocykloner är inloppstrycket normalt specificerat i kPa eller bar.

Dessa siffrorna skall omvandlas till tryckhöjd i meter slurrypelare (divi-dera trycket med vätskans densitet) och ska adderas till den tryckhöjd som beräknats i enlighet med kapitel 11.

Steg 5Nästa steg är att välja slitdelar för pumpen.

Välj material efter max. partikelstorlek, se tabell på sidan 6-32. Vid rena vätskor ska man i första hand välja metallpumpar. Kontrollera kemisk resistens på sidan 6-35 och i tabellerna på sidorna 19-185 till 19-189.

Steg 6Nu ska vi välja rätt pumptyp genom att överväga kostnader, ta hänsyn till slitage, underhåll och energiåtgång.

Beroende på applikation kan det handla om en horisontell, vertikal eller dränkbar pump.

Det kan också vara en pump för extrema, svåra eller normala slitage-förhållanden.

I kapitel 15 kan man se vilken sorts pump vi rekommenderar för olika användningsområden. Med hjälp av dessa uppgifter och tillsammans med valda slitdelar kan man välja en lämplig pumptyp ur tabellen i kapitel 13 och 14.

Nu till dimensionering av pumpen. Från de tidigare stegen vet vi slur-ryns volymflöde och den totala utloppshöjden.

Nu ska vi hitta den pumpstorlek som passar.

Detta gör man i ett pumpvalsdiagram. Se kapitel 14.

För att kunna gå vidare och välja rätt pumpvarvtal och installerad mo-toreffekt behöver man en komplett prestandakurva för rent vatten för den valda pumpen. Kontakta din lokala Svedala-återförsäljare för hjälp.


Steg 7Eftersom pumpens prestandakurvor bygger på rent vatten behövs korrigeringar om man ska pumpa andra vätskor eller en slurry.

Markera ditt flöde och tryckhöjd på den övre kurvan enligt nedan.


Här ur kan man uppskatta det erforderliga pumpvarvtalet eller beräkna den med hjälp av formeln på sidan 10-58. Enligt exemplet ovan är varvtalet 1880 r/min.

Fastställ sedan den erforderliga effekten ur den nedre kurvan genom att använda flöde och varvtal.

KorrigeringFör sedimenterande slurry - se diagrammet på sidan 10-60. Använd medelpartikelstorlek d50, fastgodsdensitet för vikts% fast . Ur diagram-met kan R-faktorn fastställas.

Dividera den totala tryckhöjden med HR-faktorn. Eftersom faktorn är <1 kommer den korrigerade tryckhöjden att få ett högre värde.

Markera åter ditt flöde och den korrigerade tryckhöjden i kurvan ovan.

Uppskatta erforderligt pumpvarvtal (eller beräkna den med hjälp av formeln på sidan 10-58).

Ta sedan åter fram den erforderliga effekten för rent vatten ur den nedre kurvan. Multiplicera denna effekt med den relativa densiteten.

Relativ densitet = slurrydensitet / densitet för rent vatten (=1)

Nu har vi fastställt pumpaxeleffekten för slurryn ifråga.

Vid icke-sedimenterande slurry eller viskösa vätskor används diagrammet på sidan 10-62 för att korrigera pumpens prestanda. Vid icke-sedimenterande slurries behöver man ha den verkliga dynamiska viskositeten. Den hittar man i ett reogram (fastställt genom tester).

Med newtonska vätskor med en annan viskositet än rent vatten kan viskositet erhållas antingen som kinematisk eller dynamisk viskositet. Se omvandlingsfaktorerna i kapitel 18.

Ur den plastiska viskositeten, flöde och total tryckhöjd kan man erhålla korrigeringsfaktorerna CN och CQ. Korrigeringsfaktorn CH för tryckhöjd beror på hur nära bästa verkningsgrad (1,0 = bästa verkningsgrad) pumpen kommer att köras.

Dividera driftflödets tryckhöjd med dessa korrigeringsfaktorer och markera det i kurvan för rent vatten enligt beskrivning ovan.

Nu kan man uppskatta det erforderliga pumpvarvtalet eller beräkna den med hjälp av formeln på sidan 10-58.

Ta därefter fram den erforderliga effekten för rent vatten som tidigare. Multiplicera effekten med den relativa densiteten. Nu har vi slutligen erhållit driftsvarvtalet och erforderlig axeleffekt.


Kontrollera kavitationenVi måste också (se kapitel 10) kontrollera det hydrauliska förutsätt-ningarna på inloppssidan (NET POSISTIVE SUCTION HEAD = NPSH).

Om förlusterna på pumpens inloppssida är för höga (sughöjd), eller om slurryn har hög temperatur eller är installerad på hög höjd över havet kan kavitation uppstå.

Steg 8Val av rätt motorstorlek. Vi rekommenderar att man adderar en säkerhetsmarginal på 15% till den erforderliga effekten ovan. Välj närmast större motorstorlek.

Steg 9Välj en lämplig drift så att motorvarvtalet motsvarar det erforderliga pumpvarvtalet. Se avsnitt 9 för allmänna riktlinjer.

Sammanfattning av dimensioneringVardagsredskapet för dimensionering av slurrypumpar är Metsos PumpDim™-program. Du får en kopia genom att fylla i formuläret i kapitel 17, eller på internet, www.metso.com/pumps. Detta program följer i princip de dimensionerings rutiner som beskrivits ovan, men är enkelt att använda och utför många kontrollberäkningar automatiskt (lagerlivslängd, axelutböjning, kritiska hastigheter i rörsystemet etc).

Lycka till!

17-161 Metso PumpDim®

17. INTRODUKTION TILL METSO PUMPDIM™

Metso PumpDim™ för Windows™Metso PumpDim™ för Windows™ är framförallt ett program för dimensionering och val av Metso-pumpar. Programmet täcker in pumpning för en specifik uppgift eller rörsystem, pumning av rent vatten, viskösa vätskor eller normala slurry.

Vad kan programmet utföra?Programmet tar hänsyn till och/eller beräknar till exempel följande parametrar:

• Kritiskflödeshastighetförattundvikasedimenteringavpartiklarirörledningar.

• Enkomplettberäkningavtryckförlusterirörledningar,medbeak-tandeavstatisktryckhöjd,rörtyp,armaturerosv.

• Skumpumpningnärskumfaktorkrävs.

• Godsetseffektpåtryckhöjdochprestanda.

• Rekommenderadeslitdelarmedhänsyn tillpartikelstorlekochpartikeldistribution.

• Väljerpumpstorlekfördenspecificeradeuppgiftenochberäknarerforderligtpumpvarvtal.

• Beräknaraxelböjningochlagerlivslängdviddriftspunkten.

• Rekommenderarmotorstorlekochdriftsuppställningföruppgiften.

• Beräknarslurrydensitetbaseradpåpartikel-ochvätskedensitet,%fastoch/ellertonnage.Beräknarfaktisktflödegenomenexis-terande installationbaseratpårörsystem,slurryegenskaperochpumpvarvtal.Ex.bestämningavcirkulerandelastienkvarnkrets.

Begränsningar

Resultaten frånPumpDim™gäller för sedimenterande slurrymed”normal” partikelstorlek och partikeldistribution och som förekommer imineralindustrin,videttgodsinnehålllägreän40volym%fastgods.

17-162Metso PumpDim®

Homogenaslurrysmedpartiklarmindreän50ųm(texleror,cement-slurrys,beläggnings-ochfyllningsmedelavCaCo3 med icke-newtonska egenskaper)måste behandlas somviskösavätskor.Denplastiskaviskositetenförslurry,liksomflytspänningochflödesindexmåstedåvarakända.DessaparametrarkanerhållasmedhjälpavtestersomutförsvidSvedalasellerandrasprovningsanstalter.

Förpartiklarmedenflockigellerfibrig form(tex.endelglödskals-applikationerochpappersmasseapplikationer)behöver speciellahänsynstaganden.RådfrågaMetsospumpspecialister.

KontaktaMetsoomduharflerfrågor.

Copyright och garantierPumpDim™-programmetharutvecklatsav Metsoochärvåregen-domochskallreturneraspåbegäran.CopyrightentillhörMetsoochprogrammetfårintekopieraselleröverlåtastilltredjemanutanvårskriftligamedgivelse.

AllinformationsomfåsiprogrammetärendastrådgivandeochintebindandeförMetso,ominteannatbekräftats.

AllafrågorrörandeprogrammetkanställastilldinlokalaMetso-säljare.

17-163 Metso PumpDim®

Registeringsformulär

KopieradettaformulärochskickaindettilldinlokalaMetso-säljare,seadresserpåbaksidanavhandboken,ellerskickauppgifternaviae-mail till: [email protected].

Dukanocksåregistreraprogrammetviainternet www.metso.com/pumps.

Namn .................................................................................................................

Titel ....................................................................................................................

Företag .............................................................................................................

Adress................................................................................................................

Postnr ................................................................................................................

Postadress .......................................................................................................

Telefon ..............................................................................................................

Fax ......................................................................................................................

E-post ................................................................................................................

17-164Metso PumpDim®

18-165 Diverse

18. diverse

Omvandlingsfaktorer

Längd1 inch = 25.4 mm

1 foot = 0.305 m

Yta1 square inch = 645 mm2 = 6.45 cm2

1 square foot = 0.0929 m2 = 929 cm2

volym1 cubic inch = 16.4 cm3

1 cubic foot = 28.3 l1 UK gallon = 4.55 l1 US gallon = 3.79 l

Massa1 pound (lb) = 0.454 kg1 ounce (oz) = 28.3 g1 short ton = 907 kg

specifik vikt1 lb/in3 = 27.7 t/m3 = 27.7 g/cm3

1 lb/ft3 = 16.0 kg/m3

Kraft1 kp (kgf ) = 9.81 N1 lbf = 4.45 N

energi1 kWh = 3.60 MJ1 kcal = 4.19 kJ1 Btu = 1.06 kJ

effekt1 kcal/h = 1.16 W1 hp = 746 W

Tryck1 bar = 14.5 psi = 100 kPa1 bar = 100 kPa1 kp/cm2 = 98.1 kPa1 atm = 760 torr = 101 kPa1 lbf/in2 (psi) = 6.89 kPa = 0.07031 kp/cm2

1 torr (mm Hg) = 133 Pa

vridmoment1 ft. lb = 1.356 Nm

dynamisk viskositetN s/m2 N s/mm2 P cP1 10-6 10 103

106 1 10 . 106 109

0,1 0,1 . 10-6 1 10010-3 10-9 10 . 10-3 1

Kinetisk viskositet m2/s st (stoke) mm2/s cst1 10 . 103 106

10-6 10 . 10-3 10,1 . 10-3 1 100

Flöde1 usgpm = 0.23 m3/h1 Igpm = 0.276 m3/h

Hastighet1 fps = 0,3408 m/s1 fpm = 18.288 m/min

vätska/partikel relationerppm = delar per miljon = mg/lppb = delar per miljard = mg/m3

SS = total mängd suspenderade partiklarTS = total mängd fasta partiklar (inkl lösta partiklar)

18-166Diverse

Tylers standardskala

Mesh Mikron Mesh Mikron Mesh Mikron 21/2 8000 14 1180 80 180

3 6700 16 1000 100 150

31/2 5600 20 850 115 125

4 4750 24 710 150 106

5 4000 28 600 170 90

6 3350 32 500 200 75

7 2800 35 425 250 63

8 2360 42 355 270 53

9 2000 48 300 325 45

10 1700 60 250 400 38

12 1400 65 212 500 25

18-167 Diverse

specifik vikt för fast godsMineral spec. vikt Mineral spec. vikt

A Albit 2.6 Almandin 4.3 Anatas 3.9 Andradit 3.8 Antimonglans 4.6 Apatit 3.2 Arsenikkis 5.9-6.2 Asbest 2.4-2.5 Azurit 3.8

B Baddelit 5.6 Baryt 4.5 Bauxit 2.6 Beryllium 2.7-2.8 Brunsten 4.7-5.0

C Celestit 4.0 Cerussit 6.6 Cinnober 8.1 Crysokolla 2.0-2.3 Coemanit 2.4 Covellit 4.7

d Diamant 3.5 Diopsid 3.3-3.4 Dolomit 1.8-2.9

e Epidot 3.4

F Ferberit 7.5 Flinta 2.6 Fluorit 3.2 Franklinit 5.1-5.2 Fältspatsgruppen 2.6-2.8 Fältspat 2.5-2.6

G Gahnit 4.6 Galenit 7.5 Gips 2.3 Grafit 2.1-2.2 Grossular 3.5 Guld 15.6-19.3 Götit 4.3

H Halit 2.5 Hornblände 3.1-3.3 Hübnerit 6.7-7.5 Hypersten 3.4 Hämatit 5.2

i Ilmenit 4.7

J Järnspat 3.9

K Kalkspat 2.7 Kaolinit 2.6 Kassiterit 7.0 Klorit 2.6-3.2 Koboltglans 6.0-6.3 Kopparglans 5.5-5.8 Kopparkis 4.1-4.3 Koppar 8.9 Korund 3.9-4.1 Kromit 5.1 Kryolit 3.0 Kvarts 2.7 Kyanit 3.6-3.7

L Lepidolit 2.8-2.9 Limonit 2.2-2.4

18-168Diverse

M Magnesiaglimmer 3.0-3.1 Magnesit 3.0 Magnetit 4.7 Magnetkis 4.6-4.7 Magnit 4.3 Malaktit 4.0 Mangankisel 3.6-3.7 Markasit 4.6-4.9 Martit 5.2 Mikrolin 2.6 Mirolit 5.5 Molybdenit 4.7-5.0 Monazit 4.9-5.5 Mullit 3.2 Muskovit 2.8-3.0

N Nefelinsyenit 2.6 Nikkelin 7.6-7.8

O Olivin 3.3-3.5

P Petalite 2.4 Platina 14.0-21.5 Pyrit 5.0 Pyroklor 4.2-4.4 Pyroxen 3.1-3.6

r Realgar 3.6 Rodokrosit 3.7 Rutil 4.2-4.3 Röd kopparmalm 5.8-6.2

s Scheelit 6.1 Serpentin 2.5-2.7 Sillimanit 3.2 Silver 10.1-11.1 Smithsonit 4.1-4.5

Mineral spec. vikt Mineral spec. vikt

Spinell 3.6 Spodumen 3.1-3.2 Stannit 4.3-4.5 Svavel 2,1 Svavelarsenik 3.4-3.5 Sylvin 2.0

T Talk 2.7-2.8 Tantalit 5.2-8.2 Tetrahedrit 5.0 Thorit 4.5-5.4 Titanit 3.3-8.6 Topas 3.5-3.6 Turmalin 2.9-3.2

U Uraninit 11.0

v Vermiculite 2.4-2.7 Vismut 9.8 Volframit 6.7-7.5

W Wollastonit 2.8-2.9

ZZeolit 2.0-2.5Zinkblände 3.9-4.0Zinkit 5.7Zirkon 4.7

Andra fasta partiklar av varierande sammansättning:Slagg 1.5-4Jord 1.5-2.8Flygaska 1.5-3.5Bottenaska 1.5-3Våtskrubberavfall 2-5Glödskal 4.9-5.2

18-169 Diverse

vatten och gods – slurrydensitetA = Fast gods i vikt (%)B = Fastgodsdensitet [t/m³]C = Slurryvolym [m³/t fast gods]

Godsdensitet: 1.4 Godsdensitet: 1.8 A B C A B C A B C A B C

1 1.003 99.714 41 1.133 2.153 1 1.004 99.556 41 1.223 1.995 2 1.006 49.714 42 1.136 2.095 2 1.009 49.556 42 1.230 1.937 3 1.009 33.048 43 1.140 2.040 3 1.014 32.889 43 1.236 1.881 4 1.012 24.714 44 1.144 1.987 4 1.018 24.556 44 1.243 1.828 5 1.014 19.714 45 1.148 1.937 5 1.023 19.556 45 1.250 1.778 6 1.017 16.381 46 1.151 1.888 6 1.027 16.222 46 1.257 1.729 7 1.020 14.000 47 1.155 1.842 7 1.032 13.841 47 1.264 1.683 8 1.023 12.214 48 1.159 1.798 8 1.037 12.056 48 1.271 1.639 9 1.026 10.825 49 1.163 1.755 9 1.042 10.667 49 1.278 1.596 10 1.029 9.714 50 1.167 1.714 10 1.047 9.556 50 1.286 1.556 11 1.032 8.805 51 1.171 1.675 11 1.051 8.646 51 1.293 1.516 12 1.036 8.048 52 1.174 1.637 12 1.056 7.889 52 1.301 1.479 13 1.039 7.407 53 1.178 1.601 13 1.061 7.248 53 1.308 1.442 14 1.042 6.857 54 1.182 1.566 14 1.066 6.698 54 1.316 1.407 15 1.045 6.381 55 1.186 1.532 15 1.071 6.222 55 1.324 1.374 16 1.048 5.964 56 1.190 1.500 16 1.077 5.806 56 1.331 1.341 17 1.051 5.597 57 1.195 1.469 17 1.082 5.438 57 1.339 1.310 18 1.054 5.270 58 1.199 1.438 18 1.087 5.111 58 1.347 1.280 19 1.057 4.977 59 1.203 1.409 19 1.092 4.819 59 1.355 1.250 20 1.061 4.714 60 1.207 1.381 20 1.098 4.556 60 1.364 1.222 21 1.064 4.476 61 1.211 1.354 21 1.103 4.317 61 1.372 1.195 22 1.067 4.260 62 1.215 1.327 22 1.108 4.101 62 1.380 1.168 23 1.070 4.062 63 1.220 1.302 23 1.114 3.903 63 1.389 1.143 24 1.074 3.881 64 1.224 1.277 24 1.119 3.722 64 1.398 1.118 25 1.077 3.714 65 1.228 1.253 25 1.125 3.556 65 1.406 1.094 26 1.080 3.560 66 1.232 1.229 26 1.131 3.402 66 1.415 1.071 27 1.084 3.418 67 1.237 1.207 27 1.136 3.259 67 1.424 1.048 28 1.087 3.286 68 1.241 1.185 28 1.142 3.127 68 1.433 1.026 29 1.090 3.163 69 1.246 1.164 29 1.148 3.004 69 1.442 1.005 30 1.094 3.048 70 1.250 1.143 30 1.154 2.889 70 1.452 0.984 31 1.097 2.940 71 1.254 1.123 31 1.160 2.781 71 1.461 0.964 32 1.101 2.839 72 1.259 1.103 32 1.166 2.681 72 1.471 0.944 33 1.104 2.745 73 1.264 1.084 33 1.172 2.586 73 1.480 0.925 34 1.108 2.655 74 1.268 1.066 34 1.178 2.497 74 1.490 0.907 35 1.111 2.571 75 1.273 1.048 35 1.184 2.413 75 1.500 0.889 36 1.115 2.492 76 1.277 1.030 36 1.190 2.333 76 1.510 0.871 37 1.118 2.417 77 1.282 1.013 37 1.197 2.258 77 1.520 0.854 38 1.122 2.346 78 1.287 0.996 38 1.203 2.187 78 1.531 0.838 39 1.125 2.278 79 1.292 0.980 39 1.210 2.120 79 1.541 0.821 40 1.129 2.214 80 1.296 0.964 40 1.216 2.056 80 1.552 0.806

18-170Diverse


Godsdensitet: 2.0 Godsdensitet: 2.6 A B C A B C A B C A B C 1 1.005 99.500 41 1.258 1.939 1 1.006 99.385 41 1.337 1.824 2 1.010 49.500 42 1.266 1.881 2 1.012 49.385 42 1.349 1.766 3 1.015 32.833 43 1.274 1.826 3 1.019 32.718 43 1.360 1.710 4 1.020 24.500 44 1.282 1.773 4 1.025 24.385 44 1.371 1.657 5 1.026 19.500 45 1.290 1.722 5 1.032 19.385 45 1.383 1.607 6 1.031 16.167 46 1.299 1.674 6 1.038 16.051 46 1.395 1.559 7 1.036 13.786 47 1.307 1.628 7 1.045 13.670 47 1.407 1.512 8 1.042 12.000 48 1.316 1.583 8 1.052 11.885 48 1.419 1.468 9 1.047 10.611 49 1.325 1.541 9 1.059 10.496 49 1.432 1.425 10 1.053 9.500 50 1.333 1.500 10 1.066 9.385 50 1.444 1.385 11 1.058 8.591 51 1.342 1.461 11 1.073 8.476 51 1.457 1.345 12 1.064 7.833 52 1.351 1.423 12 1.080 7.718 52 1.471 1.308 13 1.070 7.192 53 1.361 1.387 13 1.087 7.077 53 1.484 1.271 14 1.075 6.643 54 1.370 1.352 14 1.094 6.527 54 1.498 1.236 15 1.081 6.167 55 1.379 1.318 15 1.102 6.051 55 1.512 1.203 16 1.087 5.750 56 1.389 1.286 16 1.109 5.635 56 1.526 1.170 17 1.093 5.382 57 1.399 1.254 17 1.117 5.267 57 1.540 1.139 18 1.099 5.056 58 1.408 1.224 18 1.125 4.940 58 1.555 1.109 19 1.105 4.763 59 1.418 1.195 19 1.132 4.648 59 1.570 1.080 20 1.111 4.500 60 1.429 1.167 20 1.140 4.385 60 1.585 1.051 21 1.117 4.262 61 1.439 1.139 21 1.148 4.147 61 1.601 1.024 22 1.124 4.045 62 1.449 1.113 22 1.157 3.930 62 1.617 0.998 23 1.130 3.848 63 1.460 1.087 23 1.165 3.732 63 1.633 0.972 24 1.136 3.667 64 1.471 1.063 24 1.173 3.551 64 1.650 0.947 25 1.143 3.500 65 1.481 1.038 25 1.182 3.385 65 1.667 0.923 26 1.149 3.346 66 1.493 1.015 26 1.190 3.231 66 1.684 0.900 27 1.156 3.204 67 1.504 0.993 27 1.199 3.088 67 1.702 0.877 28 1.163 3.071 68 1.515 0.971 28 1.208 2.956 68 1.720 0.855 29 1.170 2.948 69 1.527 0.949 29 1.217 2.833 69 1.738 0.834 30 1.176 2.833 70 1.538 0.929 30 1.226 2.718 70 1.757 0.813 31 1.183 2.726 71 1.550 0.908 31 1.236 2.610 71 1.776 0.793 32 1.190 2.625 72 1.563 0.889 32 1.245 2.510 72 1.796 0.774 33 1.198 2.530 73 1.575 0.870 33 1.255 2.415 73 1.816 0.754 34 1.205 2.441 74 1.587 0.851 34 1.265 2.326 74 1.836 0.736 35 1.212 2.357 75 1.600 0.833 35 1.275 2.242 75 1.857 0.718 36 1.220 2.278 76 1.613 0.816 36 1.285 2.162 76 1.879 0.700 37 1.227 2.203 77 1.626 0.799 37 1.295 2.087 77 1.901 0.683 38 1.235 2.132 78 1.639 0.782 38 1.305 2.016 78 1.923 0.667 39 1.242 2.064 79 1.653 0.766 39 1.316 1.949 79 1.946 0.650 40 1.250 2.000 80 1.667 0.750 40 1.327 1.885 80 1.970 0.635

18-171 Diverse



18-172Diverse



18-173 Diverse



18-174Diverse



18-175 Diverse


Godsdensitet: 5.0 A B C A B C 1 1.008 99.200 41 1.488 1.639 2 1.016 49.200 42 1.506 1.581 3 1.025 32.533 43 1.524 1.526 4 1.033 24.200 44 1.543 1.473 5 1.042 19.200 45 1.563 1.422 6 1.050 15.867 46 1.582 1.374 7 1.059 13.486 47 1.603 1.328 8 1.068 11.700 48 1.623 1.283 9 1.078 10.311 49 1.645 1.241 10 1.087 9.200 50 1.667 1.200 11 1.096 8.291 51 1.689 1.161 12 1.106 7.533 52 1.712 1.123 13 1.116 6.892 53 1.736 1.087 14 1.126 6.343 54 1.761 1.052 15 1.136 5.867 55 1.786 1.018 16 1.147 5.450 56 1.812 0.986 17 1.157 5.082 57 1.838 0.954 18 1.168 4.756 58 1.866 0.924 19 1.179 4.463 59 1.894 0.895 20 1.190 4.200 60 1.923 0.867 21 1.202 3.962 61 1.953 0.839 22 1.214 3.745 62 1.984 0.813 23 1.225 3.548 63 2.016 0.787 24 1.238 3.367 64 2.049 0.763 25 1.250 3.200 65 2.083 0.738 26 1.263 3.046 66 2.119 0.715 27 1.276 2.904 67 2.155 0.693 28 1.289 2.771 68 2.193 0.671 29 1.302 2.648 69 2.232 0.649 30 1.316 2.533 70 2.273 0.629 31 1.330 2.426 71 2.315 0.608 32 1.344 2.325 72 2.358 0.589 33 1.359 2.230 73 2.404 0.570 34 1.374 2.141 74 2.451 0.551 35 1.389 2.057 75 2.500 0.533 36 1.404 1.978 76 2.551 0.516 37 1.420 1.903 77 2.604 0.499 38 1.437 1.832 78 2.660 0.482 39 1.453 1.764 79 2.717 0.466 40 1.471 1.700 80 2.778 0.450

18-176Diverse

19-177 Kemiska resistenstabeller

Elastomera material

19. KEMISK RESISTENS

Natur- Chloro- CSM* Poly- Ämne gummi Butyl EPDM Nitril pren (Hypalon) urethan

Aluminiumklorid A A A A A A A

Aluminiumfosfat A A A A A A A

Ammoniumnitrat C A A A B A U

Animaliska smörjämnen U B B A B B A

Bensin U U U A B B A

Betningslösning C C C

Betsockervätskor A A A A A A

Blekmedelslösning U A A C A

Blyacetat A A B B

Bunkerolja A B

Dieselolja U U U A B B B

Eldningsolja U U U A B B B

Fettsyror C U U B B B

Fluorosilsyra A A A A

Fluorvätesyra (Konc) Kall U B B U B A U

Fluorvätesyra (vattenfri) U B B A

Fosforsyra 20% C A A B B A A

Fotogen U U U A C C B

Förkromningslösningar U U U U U C U

Glycerin A A A A A A A

Glykol A A A A A A B

Hydraulolja U U U A B B A

Järnklorid A A A A A A A

Järnnitrat A A A A A A

Järnvitriol A A A A A A

Kalciumhydroxid A A A A A A A

Kalciumhypoklorit U A A C C A

Kalcinerad soda A A A A A A

Kaliumkarbonat B B B B B B

Kiseloljor A A A A A A A

Kiselsmörjämnen A A A A A A A

Kloakvatten B B B A A A U

*= Klorsulfonetengummi A = Rekommenderad - liten eller ingen effekt B = Liten till moderat effekt C = Moderat till stor effekt U = Avrådes

19-178Kemiska resistenstabeller

Natur- Chloro- CSM* Poly- Ämne gummi Butyl EPDM Nitril pren (Hypalon) urethan

Klor (vått) U C C U C U

Kopparcyanid A A A A A A A

Kopparklorid A A A A A A A

Kopparsulfat B A A A A A A

Kreosot U U U B C C B

Lackfärger U U U U U U U

Lacklösningsmedel U U U U U U U

Lut B A A B B A B

Magnesiumklorid A A A A A A A

Mineralolja U U U A B B A

Nafta U U U C C U C

Natriumbislulfit B A A A A A

Nickelklorid A A A A A A

Nickelsulfat B A A A A A A

Olivolja U B B A B B A

Saltlake A A A A

Salpetersyra, konc U C C U C B U

Salpetersyra, utspädd U B B U A A C

Saltsyra (varm 37%) U C C U U C U

Saltsyra (kall 37%) B A A B B A U

Saltvatten A A A A A A

Smörjoljor (Petroleum) U U U A B B B

Sulfitvätskor B B B B B B

Svavelsyra, utspädd C B B U B A B

Svavelsyra, konc U B B U U B U

Tallolja U U U B U U

Tjära, bituminös U U U B C C

Transformatorolja U U U A B B

Transmissionsolja typ A U U U A B B A

Trikloretylen U U U C U U U

Tvättlösningar B A A A A A U

Vätesuperoxid (90%) U C C U C

*= Klorsulfonetengummi A = Rekommenderad - liten eller ingen effekt

B = Liten till moderat effekt C = Moderat till stor effekt U = Avrådes

Elasta och Mero material


MetaChrome

A = Rekommenderad - liten eller ingen effekt B = Liten till moderat effekt C = Moderat till stor effekt U = Avrådes

oC 20o 60o 100o

Aluminiumsulfat U U U

Ammoniak, vattenfri A A A

Ammoniak, vattenhaltig A A A

Aromatiska lösningar A A A

Blyacetate A A C

Blötningsmedel (to 5%) A A A

Bromide (K) soin. U U U

Bränd kalk (CaO) A A A

Cellulosafärg Inga uppg.

Emulgator U U U

Eter A A A

Fenol A A A

Fettsyror (<Cb) A A A

Fluoateringssyra U U U

Fluorvätesyra (40%) U U U

Fluor, våt U U U

Fosforklorid U U U

Fosforsyra (20%) U U U

Garvsyra (10%) A A A

Havsvatten A A B

Hypokloriter A B C

Hypoklorit (Na 12-14%) A Inga uppg. Inga uppg.

Järnsulfat A A A


MetaChrome

oC 20o 60o 100o

Kalciumklorid U U U

Klor, våt U U U

Klorat med Na, K, Ba

Klorid med Na, K, Mg U U U

Koldisulfid A A A

Kolsyra A A A

Kopparsulfat U U U

Kungsvatten U U U

Lättbensin A A A

Metanol A A A

Mjölk och mjölkprodukter A B B

Molass A A A

Nafta A A A

Naftalin A A A

Natriumhydroxid & pottaska A A A

Natriumkarbonat A A A

Natriumsilikat A A A

Natriumsulfid U U U

Nickelsalter U U U

Nitrater med Na, K, NH3 A A A

Nitrit (Na) A A A

Olja, diesel A A A

Oljor, eteriska A A A

Oljor, smörj- + aromatiska syror A A A

Oljor, mineral A A A

Oljor, veg & animaliska A A A

A = Rekommenderad - liten eller ingen effekt B = Liten till moderat effekt

C = Moderat till stor effekt U = Avrådes


MetaChrome

oC 20o 60o 100o

Pipericsyra A B C

Salmiak A

Salpetersyra (<25%) A A C

Salpetersyra (50%) A A C

Salpetersyra (90%) A A C

Salpetersyra, rykande A B C

Saltlake, mättad U U U

Saltsyra (10%) U U U

Saltsyra (konc) U U U

Sockerspinn, sirap, sylt A A A

Stanniklorid U U U

Stärkelse A A A

Sulfat (Na, K, Mg, Ca) A A A

Sulfit A A A

Svavel A A A

Svaveldioxide, torr A A A

Svaveldioxide, våt A B C

Svaveldioxid (96%) U U U

Svavelklorid U U U

Svavelsyra (<50%) U U U

Svaveltrioxid U U U

Svavelväte (75%) U U U

Talg A A A

Vätesulfid A A A

Zinkklorid U U U

A = Rekommenderad - liten eller ingen effekt B = Liten till moderat effekt C = Moderat till stor effekt U = Avrådes

20-183 Anteckningar

20. ANTECKNINGAR

20-184Anteckningar

20. ANTECKNINGAR

The information contained herein is general in nature and is not intended for specific construction, installation or application purposes. Predictions of actual performance of a given piece of equipment should take into account the many variable field factors the machine is liable to encounter. Because of those factors, no warranty of any kind, expres-sed or implied, is extended by presenting the generalized data herein. We reserve the right to make changes in specifications shown herein or add improvements at any time without notice or obligation.

© Metso 2012. Edition 2. € 15.

www.metso.comE-mail: [email protected]

Pumps information atwww.metso.com/pumps

• Metso Minerals (Sweden) AB Norrängsgatan 2, SE-733 38 Sala, Sweden, Phone: +46 224 571 00, Fax: +46 224 169 50

• Metso Minerals Industries Inc. 4820 Centennial Blvd, Suite 115, Colorado Springs, Co 80919-3351, USA, Phone: +1 719 471 3443, Fax: +1 719 471 4469

• Metso Minerals Industries Inc. P.O. Box 96, Birmingham, AL 35201, USA, Phone: +1 205 599 6600, Fax: +1 205 599 6623

• Metso Minerals (South Africa) (Pty) Ltd. Private Bag X2006, Isando, Johannesburg,1600, South Africa, Phone: +27 11 961 4000, Fax: +27 11 397 2050

• Metso Minerals (Australia) Ltd. Level 2, 1110 Hay Street, West Perth, WA 6005, Australia, Phone: +61 8 9420 5555, Fax: +61 8 9320 2500

• Metso Minerals (India) Pvt Ltd 1th floor, DLF Building No. 10, Tower A, DLF Cyber City, Phase - III, Gurgaon - 122 002, India, Phone: +91 124 235 1541, Fax: +91 124 235 1601

• Metso Perú S.A. Calle 5 Nro. 144, Urb. Industrial Vulcano, Ate, Lima 03, Peru, Phone: +51 1 313 4366, Fax: +51 1 349 0913

• Metso Minerals (Chile) S.A. Av. Los Conquistadores 2758, Piso 3, Providencia, Santiago, Chile, Phone: +56 2 370 2000, Fax: +56 2 370 2039

• Metso Brasil Indústria e Comércio Ltda. Av. Independência, 2500 Éden, 18087-101 Sorocaba-SP - Brazil, Phone: +55 15 2102 1300

Slurry Pump Basic - Documents | Metsovalveproducts.metso.com/documents/pumps/Slurry_Pu… · ·...

Documents

Transcript of Slurry Pump Basic - Documents | Metsovalveproducts.metso.com/documents/pumps/Slurry_Pu… · ·...