Peter Schantzdr med sc, professor

Föreläsning vid Transportforum

den 11 januari, 2012

Hur kan färdvägsmiljön bidra till aktiv transport  och därmed till bättre hälsa?

research project

physically activecommuting in

Greater Stockholm

www.gih.se/pacs

yttre faktorer

individen

inrefaktorer

fysiskaktivitet

färdvägsmiljön gångcykling

transport

WHO:s definition av hälsa 1948:

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt,  psykiskt och socialt välbefinnande och ej 

endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet”

Tre aspekter av fysisk aktivitet och färdvägsmiljöer 

med koppling till hälsa: 

• Sjukdomar

• Förtida mortalitet

• Välbefinnande

välbefinnande

fysiskt – mentalt – socialt

lågt

förekomst avsjukdomar/ 

grad av  sjuklighet

många/hög

ingen

högt

nivå

av 

fysisk 

aktivitet

miljöbetingelser som 

bidrar till ett 

välbefinnande

miljöbetingelser som 

motverkar ett 

välbefinnande

Färdvägsmiljön kan påverka:

• Beslutet att cykla

• Avståndet

• Frekvensen av cykelturer

• Upprätthållande av ett beteende som cyklist

• Välbefinnandet under det att man cyklar

Ref:  Wahlgren

& Schantz

2011. Bikeability

and methodological issues 

using the active commuting route environment scale (ACRES) in a 

metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 11:6

startpunkt målpunkt

• Är färdvägsmiljön säker?

• Känner jag mig trygg i färdvägsmiljön?

• Är färdvägsmiljön stimulerande?

trygghetotrygghet

hämning

stimulans

potentiella prediktorer: 

• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

utfallsvariabler  – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –

stimulerande 

potentiella prediktorer: 

• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

utfallsvariabler  – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –

stimulerande 

trafikmiljö

• avgaser

• buller

• flöde of motoriserade fordon

• hastigheter av motoriserade fordon

• hastigheter hos andra cyklister

• trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer

• trängsel av cyklister på cykelbanor/cykelfält

fysisk miljö

• cykelbanor/-fält/- vägar för cyklister separerade från bil- trafik

• grönska (natur, parker, träd, planteringar)

• skönhet (fulhet – skönhet)

• rödljus

• backighet

• färdvägens dragning

social miljö

• konflikter mellan individen och andra nyttjare av färdvägen, inklusive fotgängare

miljövariabler i färdvägsmiljöer

potentiella prediktorer: 

• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

utfallsvariabler  – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –

stimulerande 

Wahlgren, L. & Schantz, P. 2012. 

Exploring bikeability

in a metropolitan setting: 

stimulating and hindering factors in commuting route environments. 

Accepted with minor revisions in BMC Public Health

potentiella prediktorer: 

• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

utfallsvariabler  – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –

stimulerande 

mycket låga mycket höga

uppfattade nivåer av avgaser längs färdvägen

stimulerar mycket

upplevd nivå av om färdvägs- miljön som man cyklar i som helhet hämmar/ stimulerar arbets- pendlingen

hämmar mycket

Negativa faktorer

• avgaser

• trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer

• färdvägens dragning

Positiva faktorer

• grönska

• skönhet

miljövariabler i färdvägsmiljöer

Negativa faktorer

• avgaser

• trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer

• färdvägens dragning

Positiva faktorer

• grönska

• skönhet

miljövariabler i färdvägsmiljöer

• otrygg – trygg

overall perceptions of route environmentsfor bicycle

commuting

perceptions of different route environment

variables

stimulates

a lot

inhibits

a lotvery

low

very

high

2007 2008Birger Jarlsgatan, Stockholm

Mkt sannolikt val

Sannolikt val

Neutralt

Osannolikt val

Mkt osannolikt val

Ref:  Winters M & Teschke

K. 2010. Route preferences

among

adults

in the near

market for bicycling: findings

of the cycling

in cities

study. Am J Health Promot

25(1):40‐7.

Referenser

Wahlgren, L., Stigell, E. & Schantz, P. 2010. The active

commuting

route environment

scale

(ACRES): 

development

and evaluation. Int

J of Behav

Nutr

Phys

Act

7:58 

Wahlgren, L. & Schantz, P. 2011. Bikeability

and methodological

issues

using

the active

commuting

route 

environment

scale

(ACRES) in a metropolitan

setting. BMC Medical Research Methodology

11:6 

Wahlgren, L. & Schantz, P. 2012. Exploring

bikeability

in a metropolitan

setting: stimulating

and              

hindering

factors

in commuting

route environments. Accepted

with minor revisions by BMC Public Health. 

Winters M & Teschke

K. 2010. Route preferences

among

adults

in the near

market for bicycling: findings

of the cycling

in cities

study. Am J Health Promot

25(1):40‐7.

www.gih.se/rhm

Tack för er uppmärksamhet

www.gih.se/rhm

peter.schantz@gih.se