Sammanfattning av studie: Jordbruket vid ett vägskäl - hur får vi maten och planetens resurser...

8/4/2019 Sammanfattning av studie: Jordbruket vid ett vgskl - hur fr vi maten och planetens resurser att rcka till alla?

1/28

1

Svensk sammanfattning av den internationella studien IAASTD, International Assessment of Agricultural

Science and Technology for Development vrldens hittills strsta tvrvetenskapliga utvrdering av hur

kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till en hllbar utveckling.

Jordbruket vid ett vgskl:hur fr vi maten och planetens resurser att rcka till alla?


2/28

2

Text: Fredrik Moberg, Albaeco

Redaktionsrd: Jan Eksvrd, LRF, Karin Hk, Naturskyddsreningen

och Gunnel Axelsson-Nycander, Svenska kyrkan

Layout: Ingela Espmark, Espmark & Espmark

Tryckeri: tta.45, Stockholm

Tryckr: 2011

Ordernr: 89501

ISBN: 978-91-5580064-2

Agroekologi (agroecology) r bde den vetenskap och det praktiska

jordbruk som anvnder kunskap om ekologi och andra principer r

hllbarhet r att studera, designa och bruka livsmedelsproducerande

system. Frhllningssttet ser jordbruket som en multiunktionell helhet

snarare n som producent av enskilda grdor och inkluderar ett stort an-

tal tekniker, tillmpningar och innovationer inklusive lokal och traditionell

kunskap r att ka hllbarheten. Agroekologi underlttar arbetet mot

ett brett spektrum av ml kopplade till hllbar livsmedelsproduktion, till

exempel Millenniemlen att halvera extrem attigdom och hunger samt

skerstlla en miljmssigt hllbar utveckling.


3/28

3

Det hr r en svensk sammanattning av iaastd, International Assessment ofAgricultural Science and Technology for Development, vrldens hittills strstatvrvetenskapliga utvrdering av jordbruket i vrlden. Den vergripande rge-stllningen r iaastd var: Hur kan vetenskap, kunskap och teknik inom jord-

bruket p bsta stt anvndas r att minska hunger och attigdom i vrlden ochrmja en rttvis (equitable) och hllbar global utveckling?

Initiativtagare till iaastd var bland andra Vrldsbanken och en rad fn-organ.

Projektet inleddes r 2002 och sammanrde politiker, orskare, producenter,konsumenter och icke-statliga organisationer rn hela vrlden. Eter en inle-

dande konsultationsprocess med alla dessa intressentgrupper fck sedan cirka 400experter i uppdrag att genomra studien under en trersperiod. iaastd fnan-sierades av de initiativtagande organen och regeringarna i Australien, Kanada,

Finland, Frankrike, Irland, Sverige, Schweiz, usa och Storbritannien, samt Euro-peiska kommissionen.

58 av 63 deltagande lnders regeringar stllde sig bakom de slutsatser sompresenteras i Global Summary for Decision Makers och den exekutiva samman-attningen av iaastd:s syntesrapport. De lnder som reserverade sig uttryckte sig

samtidigt vldigt positivt om stora delar av studien och om det aktum att iaastdsamlat s mnga olika intressenter och gjort en sdan ambitis genomgng av

detta viktiga omrde.Arbetet med iaastd resulterade i en global rapport och em regionala rap-

porter med okus p: (1) Centrala och vstra Asien och Nordarika, (2) stra ochsdra Asien och Stillahavsomrdet, (3) Latinamerika och Karibien, (4) Nordame-rika och Europa, och (5) Arika sder om Sahara. Dessa rapporter ljdes ven

av sex sammanattningar r beslutsattare samt en syntesrapport Jordbruketvid ett vgskl (Agriculture at a Crossroads) med tillhrande exekutiv sam-manattning. Syntesrapporten okuserar p tta rbestmda teman: bioenergi,

bioteknik, klimatrndring, mnniskors hlsa, rvaltning av naturresurser, tra-ditionella kunskaper och lokal innovation, handel och marknader, samt kvinnor i

jordbruket.

Frord


4/28

4

Trots iaastd-studiens lngtgende slutsatser och breda deltagande har den ttrvnansvrt lite uppmrksamhet bland jordbruksexperter, politiker, och bi-stndsorganisationer runt om i vrlden. ven i Sverige r kunskapen om iaastdrelativt liten och dess slutsatser har endast i begrnsad utstrckning pverkat den

svenska debatten om jordbrukets roll i utvecklingsprocessen och omstllningentill ett hllbart samhlle. Detta trots att Sverige r ett av de lnder som nansie-rat och stllt sig bakom iaastd:s slutrapport. Lantbrukarnas Riksrbund (lrf),Naturskyddsreningen och Svenska kyrkan har drr gemensamt tagit initiativtill den hr svenska presentationen av iaastd-studiens huvudslutsatser.

iaastd:s alla rapporter utgr ett omattande, komplext och mngacetteratutredningsarbete p fera tusen sidor. Att ge en bde heltckande och rttvisande

bild av detta i en kortattad svensk sammanattning lter sig rsts inte grasutan svrigheter. Texten r skriven av Fredrik Moberg p Albaeco i samrd medlrf, Naturskyddsreningen och Svenska kyrkan. Ambitionen har varit att graett balanserat urval av iaastd:s slutsatser och rekommendationer och att tergedem p ett bde rttvisande och lttillgngligt stt. Men strukturen p samman-attningen, urvalet av slutsatser och specika ormuleringar r till syvende ochsist nd rattarens i samrd med redaktionsrdet och br drr ses som en

tolkning. Den intresserade lsaren rekommenderas drr att g tillbaka till deaktiska iaastd-rapporterna (se slutnoter och kllhnvisningar).

Helena Jonsson Svante Axelsson Erik LysnOrdrande Generalsekreterare Internationell chelrf Naturskyddsreningen Svenska kyrkan


5/28

5

Frord 3

1. Inledning 6

2. Tecken p att det behvs en frndring av jordbruket i vrlden 5

3. Vgen framt utvecklingsvgar fr framtidens jordbruk 9

4. Sju slutsatser frn iaastd fr ett mer hllbart lantbruk 12

5. Efter IAASTD: vad br hnda nu? 13

6. Kllhnvisningar 14

7. Slutnoter 14

Innehll

8

14

18

20

25

26


6/28

6

Hur kan vetenskap, kunskap och teknik inomjordbruket anvndas p bsta stt r att minskahunger och attigdom i vrlden och rmja en rtt-vis och hllbar global utveckling? Detta r en minst

sagt livsavgrande rga som handlar om att n enrad viktiga milj- och utvecklingsml som vrlds-samundet enats om. I ett rsk att besvara deninitierades International Assessment o AgriculturalScience and Technology or Development (iaastd)av bland andra Vrldsbanken och en rad fn-organ,som unep, unesco, fao och who. Projektet sam-lade politiker, orskare, producenter, konsumenter

och icke-statliga organisationer rn hela vrlden.Eter en inledande konsultationsprocess med alladessa intressentgrupper ck sedan cirka 400 exper-ter i uppdrag att genomra studien under en tre-rsperiod.

Nr iaastd presenterade sina resultat i april2008 konstaterades att det nns stora mjligheter

r vetenskap, kunskap och teknik inom jordbruketatt bttre bidra till minskad hunger och attigdomi vrlden samt rmja en rttvis och hllbar globalutveckling. iaastd pongterar ocks att det nnsen stor mngald av olika och ibland motstridigatolkningar av hur jordbruket utvecklats ver tiden till exempel vad gller miljpverkan och bidragtill att minska hungern i vrlden och att dessa

olika tolkningar mste lytas ram och respekte-ras.1 Med hnsyn taget till detta drar iaastd ndslutsatsen att det behvs ett genomgripande nytn-

kande inom jordbruket till rmn r miljmssigthllbara odlingsmetoder som inte bara kommerde storskaliga intensiva jordbruken till godo utanven vrldens fera hundra miljoner attiga smbru-

kare, srskilt kvinnorna .2

S hr beskriver iaastd-studiens huvudrattare, Proessor Robert Watson,sjlv situationen:

Om vi ortstter med business-as-usual3, kom-mer jordens beolkning inte kunna mttas underdet nrmaste halvseklet. Det kommer att innebramer miljrstring, och klytan mellan de rika ochattiga kommer att ka nnu mer. Vi har en mjlig-

het nu att mobilisera vra intellektuella resurser ratt undvika den sortens ramtid.

iaastd:s analys av jordbruket inneattar produk-tion av livsmedel, oder, brnsle, brer och andraprodukter och inkluderar svl produktion av in-satsvaror (till exempel utsde och gdningsmedel)som konsumtionen av de rdiga produkterna. Stu-

dien tar ett helhetsgrepp p jordbruket och analy-serar det ur ett socialt, ekonomiskt och ekologisktperspektiv utirn insikten att det inte bara yller enviktig unktion genom att producera rvaror utanven bidrar genom att generera till exempel ekosys-temtjnster, social trygghet och kulturella vrden4(se g. 1). Denna sammanattning tar asta p dettahelhetsperspektiv och redovisar iaastd:s slutsat-

ser utirn en tvrsektoriell genomgng av alltirnklimat, vatten och biologisk mngald till attig-dom, handel och jmstlldhet.

1. Inledning


7/28

7

Mat-produktion

Milj

inkomst

marknadsfring

jord

vatten

biologiskmngfald

klimat

handel

genus

hlsa

traditioner kultur

Ekonomi

Samhlle

De ofrnkomliga sambanden mellan jordbrukets olika roller och funktioner

Odlin

goch

m

arkn

adsfrin

g

av

traditi

onella

livsm

edel

Vrdering av

ekosystem-

tjnster

Erkn

nan

de

avtraditio

nell

ochdive

rsifierad

marka

nv

n

dning

Fig. 1. Ett multiunktionellt perspektiv p jordbruket. I IAASTD anvnds begreppet multiunktionalitet r att tydliggra att jordbrukets olika roller och

unktioner r sammankopplade. Detta perspektiv pongterar att jordbruket inte bara producerar livsmedel, oder, fbrer och biobrnslen, utan ven im-

materiella nyttigheter som ekosystemtjnster, social trygghet och kulturella tjnster.


8/28

8

Alla har inte ftt del av skrdekningarnaiaastd ramhller att vrlden idag visar upp envldigt ojmlik utveckling, ohllbar anvndning avnaturresurser och ortsatta problem med attigdom

och undernring i stora delar av vrlden5

. Omkringen miljard mnniskor lider idag av hunger ochkronisk undernring samtidigt som en stor del avjordens beolkning lider av etma och en rad kro-niska sjukdomar som kan hrledas till ett verdri-vet kaloriintag. De stora produktionskningar somstadkommits inom jordbruket de senaste 30 ren6med hjlp av teknik och vetenskap har med andra

ord rdelats alldeles r ojmnt och i r liten ut-strckning ntt ram till vrldens attiga. I de drab-bade omrdena hmmar akut hunger och kroniskundernring samhllsutvecklingen p en rad olikastt och medr ett enormt personligt lidande.7

Ensidigt fokus p kade skrdar tenderar att genegativ miljpverkanI mnga rtionden var jordbruksorskningen mestinriktad p att ka produktionen genom utvecklingav ny teknik. Nr konstbevattning, hgavkastan-de utsde, bekmpningsmedel och mineralgdselkombinerades med aktorer som bttre utbildningoch inrastruktur kade skrdarna avsevrt pmnga hll i vrlden under den grna revolutionen.

Priserna p de stapelgrdor som der strre delenav vrlden sjnk under lng tid, ram tills nyligen,och fer har tt tillgng till mat.8 Men det nns

en baksida. Alla har inte rd med de insatsvarorsom krvs r att ka skrdarna och med tiden hardet visat sig att de intensiva jordbruksmetodernasallt r ota har en miljskadlig baksida p grund

av till exempel den kande anvndningen av ke-mikalier och vatten (se g. 2). Frsaltade jordar,rorenade brunnar, minskad biologisk mngald,snkta grundvattenniver och vergdda sjarsamt skuldsatta smbnder r ngra av de negativabieekterna.9 Dessutom kvarstr en rad sociala ochekonomiska problem r de attiga i utvecklingsln-derna, som i allmnhet har gynnats minst av detta

uppsving i produktionen.

Vrldens fattiga smbrukare har inte gynnatstillrckligtHittills har vrldens smjordbrukare och lands-bygdsbeolkningen i utvecklingslnderna i alldelesr liten utstrckning tt ta del av de mjlighetersom vetenskap, teknik och handel med jordbruks-produkter kan erbjuda.10 Det ekonomiska mer-vrdet per jordbruksarbetare i oecd-lnderna var23081usa-dollar under r 2003 med en tillvxtp 4,4 procent per r mellan 1992 och 2003. FrArika var motsvarande siror 327usa-dollar res-pektive 1,4 procent11. Dessa skillnader r ett resul-tat av en rad historiska, sociala och ekonomisk-

politiska aktorer och nuvarande politik. Om ingenndring sker rvntas utvecklingslnderna ocksbli alltmer beroende av importerade livsmedel,

2. Tecken p att det behvs

en rndring av jordbruket i vrlden


9/28

9

Fig. 2. Globala trender i produktion av spannml och ktt, anvndning av kvve- och osorgdningsmedel, bevattning och bekmpningsmedel.

Klla: Tilman et al., 2002


10/28

10

etersom den lokala produktionen ota inte r ln-sam eller konkurreras ut av billigare importeradelivsmedel. kad sysselsttning i andra sektorerkommer inte ndvndigtvis hlla jmna steg med

rlusten av rsrjningsmjligheter inom jordbru-ket, och ven om andelen personer som arbetar ijordbruket kommer att minska med den pgendeurbaniseringen, rvntas inte beolkningen plandsbygden att minska.12

Handel och marknadJordbrukets rmga att tillsammans med kunskap,

vetenskap och teknik p omrdet driva utvecklingenmot minskad attigdom, tryggad livsmedelsrsrj-ning och en rn miljsynpunkt hllbar utvecklingkan strkas av handelspolitiska reormer.13 Jord-brukshandel kan erbjuda mjligheter r attigamen dagens system har i mindre grad gynnat sm-bnder och boende p landsbygden. Handelsreor-mer skulle kunna gra rhllandena mer rttvisa,till exempel genom att anpassa regelverken och geattiga lnder srskild och dierentierad behand-ling i handelsavtal. Avskaande av handelshinderr produkter r vilka utvecklingslnderna har enkonkurrensrdel; snkta tullar p import av be-arbetade varor; rbttrat tilltrde till exportmark-nader r vrldens attigaste lnder; satsningar p

inrastruktur p landsbygden; rbttrad tillgngtill krediter samt rbttrade satsningar p kunskapoch teknik till jordbruket r andra marknadsrelate-

rade rgor iaastd lyter ram som viktiga.14iaastd ptalar ocks att det nns en vxande

oro r att ramvxande jordbrukssektorer riskeraratt undermineras om lnder alltr snabbt innan

grundlggande inrastruktur och institutioner rjordbruket r p plats ppnar upp nationella jord-bruksmarknader r import, vilket skulle kunna lngsiktigt negativa konsekvenser r attigdoms-bekmpning och en hllbar utveckling.15 iaastdnmner ven avskaande av miljskadliga subven-tioner, ndrad skattepolitik (till exempel genom attbeskatta koldioxidutslpp, rorening av vatten

och kemikalieanvndning) och nya marknader rekosystemtjnster som ngra viktiga tgrder ren mer hllbar utveckling.16

Klimatfrndringar och klimatpverkanJordbruket i vrlden r en stor klla till utslpp avvxthusgaser. Omvandling av skog till jordbruks-mark, produktion av mineralgdsel, djurhllningoch rlust av markens organiska material r ngraav orsakerna till de stora utslppen. Frutom ut-slpp av koldioxid str vrldens jordbruk r 60procent respektive 50 procent av de globala ut-slppen av vxthusgaserna metan och lustgas17,sammantaget 20-25 procent av alla vxthusgaserrknat som koldioxidekvivalenter. Klimatrnd-

ringarna hotar att oterkalleligt skada naturresurseroch utarma ekosystemtjnster som jordbruket rberoende av.18 I vissa omrden kan visserligen en


11/28

11

Fig. 3. Stabiliseringsniver och sannolikhetsintervall r olika temperaturkningar. I fguren nedan illustreras vilken typ av ljder som kan rvntas nr

jorden kommer i jmvikt med en kad halt vxthusgaser. Klla: Rapport 5711, Naturvrdsverket (Figuren anns med i IAASTD och kommer ursprungli-

gen rn The Stern Review on the Economics o Climate Change, 2006)


12/28

12

mttlig uppvrmning ka skrdarna ngot. Mentotalt sett rvntas de negativa konsekvenser attdominera p sikt om den globala medeltemperatu-ren ortstter att stiga (se g. 3). versvmningar

och torka blir vanligare och kratigare, ngot somsannolikt kommer att pverka jordbrukets produk-tivitet och rsrjningsmjligheter p landsbygden,och ka risken r konfikter om mark och vatten.Dessutom pverkar klimatrndringarna sprid-ningen av skadedjur, rmmande arter och vissasjukdomar.19

Klimatrelaterade rndringar medr redan idag

minskade mjligheter att trygga tillgngen till mati vrlden. Mnga torra lnder som redan r vldigtutsatta, riskerar dessutom att drabbas ytterligaremed utbredd hunger och undernring som ljd.Jordbruket mste enligt iaastd rndras s att detbde minskar sin klimatpverkan och bttre anpas-sas till att klara ramtida klimatrndringar.20

Nya matvanor och kad efterfrganMellan r 2010 och 2050 berknas planeten drygttv miljarder nya munnar att mtta, det vill sga enkning med cirka en tredjedel. Samtidigt tenderarurbanisering och inkomstkningar i mnga delar avvrlden att leda till mer resurskrvande matvanord mnniskor ter alltmer ktt och mejeriproduk-

ter. Om denna utveckling ortstter mste vrldensjordbruksproduktion ka kratigt till r 2050. Denglobala eterrgan p spannml rvntas enligt

iaastd att ka med 75 procent mellan 2000 och2050 och r ktt rvntas en rdubbling undersamma period.21 Mer n tre jrdedelar av dennakande eterrgan p bde spannml och ktt be-

rknas ske i utvecklingslnderna.De rndrade matvanorna berknas drr attka konkurrensen om mark, pverka priset pspannml samt utlsa strukturella rndringarinom djurhllningen som kan betydande konse-kvenser r miljn. iaastd konstaterar att den r-vntade kningen av kttproduktionen till r 2050r problematisk och resprkar kade anslag till

orskning som tar ett helhetsgrepp p rhllandetmellan betesmarker, vall och djurhllningssystemr att lsa de mnga problem som intensiv djur-uppdning dras med, och ta ram bttre kunskaps-underlag r att uppn hllbara lsningar.22

kad efterfrgan p biobrnslenBioenergi r vrme, el eller drivmedel som ram-stlls av vxt- eller djurmaterial. Denna typ avenergi har tt ett uppsving p grund av kandekostnader r ossila brnslen, oro r energisker-het i mnga oljeberoende lnder och kad med-vetenhet om klimatrndringen. Dessutom r enbetydande del av vrldens attiga mnniskor ort-arande beroende av traditionell bioenergi som ved

och trkol r matlagning och uppvrmning, ngotsom tenderar att vara bde ohllbart och innebrastora hlsorisker.23


13/28

13

Det har producerats alltmer bioetanol och bio-diesel rn jordbruksgrdor som majs, sockerrr,vete och oljevxter under senare r. Samtidigt harkad anvndning av denna typ av grdor till bio-

brnsle varit omdiskuterad etersom det kan bidratill hjda livsmedelspriser och minskad rmgaatt producera mat t de hungrande i vrlden.24 Denegativa sociala eekterna riskerar att rvrras ide all dr smskaliga jordbrukare blir marginali-serade eller drivs rn sin mark. Dessutom behvsdet stora mngder energi vid odling, transport ochbearbetning, vilket orsakat stor debatt om vissa

biobrnslens nettovinst i orm av minskade utslppav vxthusgaser.25

Vad gller s kallade andra generationens bio-brnslen (utvinns ur trfis, blast och andra restpro-dukter istllet r ur rvaror som kan anvndas tillmat) r iaastd-studien mer positivt instlld. Frat-tarna manar samtidigt till rsiktighet nr det glleralla ormer av bioenergi och uppmanar beslutsat-tare runt om i vrlden att noga vga rdelarna medbioenergi mot andra hllbara energialternativ ochde sociala, miljmssiga och ekonomiska kostna-derna.26


14/28

14

Utirn de problem och utmaningar som jordbruketi vrlden str inr konstaterar iaastd att det nnsstora mjligheter r jordbruket att genomg engenomgripande kursndring s att vetenskap, kun-

skap och teknik p ett bttre stt kan bidra till attminska hunger och attigdom i vrlden p ett rtt-vist och miljmssigt hllbart stt. Om detta ska bliverklighet br odlingssystemen bli mindre kemika-lieintensiva och baseras mer p vattensnl bevatt-ningsteknik, multiunktionalitet, biologisk mng-ald och ekosystemtjnster n p monokulturer ochossila brnslen. Det behvs ven ett kat std till

vrldens smbrukare srskilt alla de attiga kvin-nor som utgr majoriteten av denna grupp ochreormer inom handels- och jordbrukspolitiken.

Vrt att notera i detta sammanhang r att iaastdpongterar att studiens resultat egentligen inte skases som aktiska rekommendationer, utan snararesom rslag p mjliga tgrder. De rslag p t-grder som presenteras har inte heller ngon priori-tetsordning etersom de vnder sig till en rad olikaintressentgrupper, som alla har olika mycket ansvaroch br gra sina egna prioriteringar utirn desocioekonomiska och politiska rhllanden somgller i den kontext dr de verkar.27

Ett multifunktionellt lantbruk fr hllbart nytt-

jande av naturresurseriaastd ramhller ett diversierat eller multiunk-tionellt jordbruk, som en mjlig strategi r sk-

rare inkomster, strre livsmedelsskerhet och bttremilj.28 Ett exempel r s kallat trdjordbruk (agro-forestry), dr trd och buskar kombineras medjordbruksgrdor r skrd eller bete p ett sdant

stt att de ingende komponenterna samverkar medvarandra. De trd som vljs r ota av den typ somtillr marken kvve med hjlp av symbios medlutkvvexerande bakterier i knlar p rtterna.Bde blad och rukter ungerar ota som djuroderoch kan bidra till markens brdighet genom att kahumushalten.

Trdjordbruk r allts ett av fera exempel p

ett multiunktionellt jordbruk som baseras p ettagroekologiskt angreppsstt.29 Det producerar intebara livsmedel utan ocks en rad andra produkteroch tjnster. Det kan, srskilt r attiga smbnderi tropikerna, ge tryggare inkomster n monokul-turodlingar samtidigt som det har visat sig kunnabidra till biologisk mngald, minska utslppen avvxthusgaser, ka upptaget av kol och tillhanda-hlla fer ekosystemtjnster.30 Dessutom kan odlingav mnga olika grdor medra att jordarna behl-ler sin brdighet, att vattenanvndningen blir mereektiv och att jordbrukets srbarhet inr htigaregn, vrmebljor, skadeinsekter och sjukdomarminskar. Anvndningen av vxtljder och odlingav baljvxter r att kvveberika jorden r ngra

av komponenterna i det agroekologiska, multi-unktionella och diversierade jordbruket, liksomstrkandet av lokala kretslopp av nringsmnen ge-

3. Vgen ramt

utvecklingsvgar r ramtidens jordbruk


15/28

15

nom balanserad samverkan mellan vxtodling ochdjurhllning31. Multiunktionalitet lyts ven ramnr det gller sk- och skaldjursodlingar i s kall-lade vattenbruk, dr ferartsodlingar nmns som en

mjlighet att gra denna typ av odlingar mer milj-mssigt hllbara.32

Ett klimatanpassat jordbruk Jordbruket str r stora utslpp av vxthusgaser genom omvandlingen av skog till jordbruksmarkoch utslppen av vxthusgaser vid odling, djurhll-ning, transport och rdling. iaastd visar dock

att det nns stora mjligheter att rndra detta.Genom en omlggning av produktionsmetodernakan stora delar av jordbruket minska sina utslppeller bli en snka r koldioxid och p s stt bi-dra till att bromsa den globala uppvrmningen. Dethandlar till exempel om att plantera trd, terstllaskadad mark, anvnda stallgdsel och komposteektivare, samt att minimera anvndningen avenergikrvande kvvegdning och att ta ram nyaodertyper som minskar vxthusgasutslppen rnboskap.33 Ett annat stt r pljningsritt jord-bruk34, vilket anses extra viktigt i tropikerna drpljning annars exponerar de knsliga jordarna rstark sol och regn, ngot som snabbt minskar mar-kens halt av organiskt material och drmed dess

kolbindande rmga. Trdjordbruk (agroforestry)som bygger p biologisk mngald, ekosystemtjns-ter och lokala insatsvaror har en srskilt stor po-

tential att bli en viktig koldioxidsnka och minskajordbrukets klimatpverkan. Samtidigt r de i regelmindre srbara mot rndrade och extrema vder-hndelser.35

Ngra mjligheter att med politiska styrmedelrmja ett klimatsmart jordbruk r att skapa eko-nomiska incitament r att odla trd, minska av-skogningen och utveckla rnybara energikllor.Jordbruk och andra verksamheter p landsbygdenmste ven integreras i ramtida internationella kli-matverenskommelser. Etersom vissa rndringari klimatet r oundvikliga krvs ven en aktiv po-

litik r att rbttra jordbrukets anpassningsr-mga och strka odlingssystemens resiliens. Dettakan ske genom att gynna ett mngaldsbaseratjordbruk som nyttjar till exempel traditionella ellerbiotekniskt utvecklade sorter med egenskaper somtlighet mot versvmningar, torka, rsaltning ochvrme.36

Mer mat per droppe: s fr vi vattnet att rckaMed hjlp av vetenskap, teknik och andra typer avkunskap kan ramtidens jordbruk bli bttre p vat-tenhushllning, bland annat genom precisions- ochdroppbevattning, utveckling av torktliga sortersamt nya sktseltgrder och odlingsmetoder. Denstrsta potentialen att rbttra vattenhushllning-

en nns i det regnrsrjda jordbruket i utvecklings-lnder. Hr kan konturpljning, konstruktion avvallar uppstrms, pljningsritt jordbruk, kompos-


16/28

16

tering r att ka halten av organiskt material i mar-ken samt water harvesting(ett antal olika metoderr att samla regnvatten och spara till torrperioder)ka den vattenhllande rmgan och minska av-

rinningen.37

Stora dammar och bevattningssystembehver utormas och rvaltas p ett bttre sttr att undvika igenslamning och rsaltning samtandra negativa ekologiska eekter p mark, sjaroch vattendrag. Detta r ocks en rutsttning ren rttvisare rdelning av vattenresurserna mellananvndare uppstrms och nedstrms.

Betydelsen av jmstlldhet fr ett hllbartlantbrukDe festa lantbrukarna i vrlden r attiga kvinnoroch i utvecklingslnderna har de ota huvudansva-ret r amiljelantbruken. Trots denna ansvarsbr-da, och ven om vissa ramsteg har gjorts, ortstterkvinnor att diskrimineras och marginaliseras genombegrnsad tillgng till utbildning, krediter, mark ochsociala trygghetssystem samt genom lga inkomsteroch undermliga arbetsrhllanden.38 kandekonkurrens inom jordbruket rsvrar kvinnorsliv ytterligare genom svl rsmrade lnevillkorsom rstrkta krav p fexibilitet hos arbetskra-ten. Dessutom har mnga attiga kvinnor p lands-bygden drabbats av ett kande antal konfikter om

tillgngen till naturresurser.Trots att majoriteten av alla lantbrukare i vrl-den r kvinnor har de ota begrnsad tillgng till

beslutsattande kring jordbrukets utveckling. Detr drr av avgrande betydelse att mjliggrakvinnors delaktighet i beslut som rr jordbruketsutveckling samt bevarande, hllbart nyttjande och

rttvis rdelning av den biologiska mngaldensnyttigheter (ekosystemtjnster). Fattiga kvinnorsstllning behver strkas och deras kunskaper, r-digheter och erarenheter tas tillvara.39

Bioteknikiaastd pongterar att bioteknik kan vara alltirnanvndning av jst vid brd- och alkoholproduk-

tion, via anvndning av genmarkrer vid vxtr-dling, till genetiskt modierade (gm) grdor somtt arvsanlag inrda rn andra arter. iaastd rmed denna breda denition positiv till ortsatt ut-veckling av bioteknik, men uttrycker samtidigten stark oro r att gentekniken hittills utvecklatsmycket snabbare n vr kapacitet att granska dessmilj- och hlsoaspekter. Dessutom har genmodie-ring av grdor tenderat att koncentrera gande avresurser, driva upp kostnaderna, hmma oberoendeorskning och undergrva den ortsatta utveckling-en av lokala jordbruksmetoder och mjligheternaatt spara utsde.40 iaastd menar dock att mngaproblem skulle kunna lsas om biotekniken istlletokuserade p lokala prioriteringar som identieras

genom ppna deltagardrivna processer som inklu-derar alla berrda parter.


17/28

17

Traditionell kunskap och modern forskning frframtidens hllbara jordbrukForskare och lantbrukare har mycket att lra avvarandra. Forskningen levererar viktiga kunskaper

som inte kan ns p andra stt, men mnga inno-vationer genereras lokalt med hjlp av traditionellkunskap och praktisk erarenhet hos ursprungsbe-olkningar och lokalsamhllen snarare n genomormell vetenskaplig orskning.41 Traditionella kun-skaper hos lokala lantbrukare har p s stt till ex-empel bidragit med ovrderlig kunskap r bttrebevarande av biologisk mngald, hushllning med

vattenresurser, vxtrdling, och recirkulering avnringsmnen och anpassning till klimatrnd-ringen.

Forskare och lantbrukare i svl Nord som Sydbr drr samarbeta mera i gemensamma lrande-processer r att hitta nya vgar mot en hllbar ut-veckling. Genom att kombinera ny orskning medlokal praktisk erarenhet har de stora mjligheteratt stndigt utveckla och rbttra odlingsmetoder-na och gra dem mer hllbara.42 Vetenskapen brsamarbeta mer med lokala brukare, och traditionel-la metoder br en hgre prol i naturvetenskap-lig utbildning. Anstrngningar br ven gras ratt bttre dokumentera och utvrdera traditionelllokal kunskap r att p ett mer rttvist stt n idag

skydda den under internationell immaterialrttsliglagstitning.43


18/28

18

1. Bekmpa fattigdomen och frbttra frsrj-ningen p landsbygdenDet smskaliga jordbruket i utvecklingslnderbehver kad tillgng till kunskap, teknik och

krediter samt mer politisk makt och bttre inra-struktur. De behver ven tillgng till ungerandemarknader och lagar som skrar tillgng till markoch naturresurser, till exempel skydd mot att in-ternationella retag utan sklig kompensation tarpatent p vxters genetiska material och den tra-ditionella kunskapen om dessa vxter. Framralltmste jordbrukare runt om i vrlden kunna ta ut

skliga priser r de livsmedel och ekosystemtjns-ter som de producerar.

2. Trygga tillgngen till mat fr allaTryggad livsmedelsrsrjning handlar inte baraom att producera tillrckligt med mat, den msteocks vara tillgnglig r dem som behver denmest. Mjliga politiska tgrder som kan rbttrasituationen r kontanta std r att strka kpkra-ten hos de mest utsatta (sociala trygghetssystem),insatser r minskade kostnader r mellanhnderoch gynnande av lokala marknader, samt interna-tionella verenskommelser om bttre system r atthantera pltsliga prisrndringar och extrema v-derrhllanden.

3. Gynna ett multifunktionellt och klimatsmartjordbrukEtt hllbart jordbruk bibehller eller kar produk-tiviteten samtidigt som naturresurser och ekosys-

temtjnster bevaras och anvnds eektivt och so-lidariskt. Fr detta behvs mer ekologiskt hllbarametoder baserade p biologisk mngald, rnybarenergi och ekosystemtjnster istllet r ossil-brnslebaserade insatsmedel, samt nya incitamentr en hllbar rvaltning av vatten, boskap, skogoch ske. Vetenskap och teknik br med andra ordinriktas p att skerstlla att jordbruket inte bara

producerar mat utan ocks blir mer multifunktio-nellt, det vill sga att det ven uppyller en rad mil-jmssiga, sociala och ekonomiska unktioner, tillexempel minskad klimatpverkan och bevarandeav den biologiska mngalden. Politiska beslutsat-tare br arbeta r att avskaa missriktade subven-tioner och skapa incitament r hllbar rvaltningav ekosystemtjnster och naturresurser.

4. Utveckla bioteknik med frnuft och lokalfrankringDet behvs en mer ppen och problemorienteradstrategi r orskning och utveckling av ny biotek-nik. Detta gller srskilt den moderna genteknikendr investeringarna br riktas in p lokala priori-

teringar som identieras genom delaktighet ochtransparenta processer med okus p multiunktio-nella lsningar p lokala problem. iaastd r mot

4. Sju slutsatser rn IAASTD

r ett mer hllbart lantbruk44


19/28

19

denna bakgrund positiv till ortsatt utveckling avbioteknik, men uttrycker en oro r att genteknikenhittills utvecklats mycket snabbare n vr kapacitetatt granska dess milj- och hlsoaspekter.

5. Tydliggr kopplingarna mellan mat, milj ochhlsaMnniskors hlsa kan rbttras genom insatserr mer varierade kostvanor och kat nringsinne-hll, genom ramsteg inom teknik r bearbetning,konservering och distribution av mat, samt genommer integrerad politik r hlsa och milj. Fr att

minimera risken att olika livsmedel ska utsttakonsumenter r hlsorisker p lng eller kort siktbehvs investeringar i inrastruktur, olkhlsa ochveterinrkapacitet och bttre lagstitning r attkontrollera biologiska och kemiska risker. Arbets-relaterade risker kan minskas genom att se till attbentliga regelverk r hlsa och skerhet verkligenljs. Spridning av smittsamma sjukdomar som -

gelinfuensa mste ocks begrnsas, till exempel ge-nom bttre samordning ver hela livsmedelskedjan.

6. Arbeta fr strre jmstlldhet i jordbruketSvl attigdomsbekmpning som omstllningen tillett mer hllbart lantbruk underlttas om kvinnorsstllning strks och deras kunskaper, rdigheter

och erarenheter tas tillvara. Alla de attiga kvinnorsom utgr merparten av vrldens lantbrukare br strre mjlighet att pverka beslut om anvnd-

ning och rvaltning av naturresurser, tillgng tillmark, krediter och marknader, immateriella rttig-heter, handelsavtal och skydd av landsbygdsmiljn.

7. Kombinera traditionell kunskap med modernforskningiaastd betonar att orskare och praktiker harmycket att vinna p att samarbeta r att nnanya vgar mot en hllbar utveckling inom jordbru-ket. Traditionella och lokala kunskaper behversamverka bttre med vetenskap och teknik r attsvara mot det kade trycket p jordens klimat och

ekosystem. Det kan till exempel stadkommas ge-nom att ge traditionella metoder en hgre prol inaturvetenskaplig utbildning. Mnga nyskapandeinnovationer genereras lokalt och bygger snararep kunskap och expertis hos ursprungsbeolkning-ar och lokalsamhllen n p ormell vetenskapligorskning.


20/28

20

lrf, Naturskyddsreningen och Svenska kyrkanvlkomnar iaastd:s breda genomgng av rgornaur svl ekologisk, social som ekonomisk synvin-kel och har utirn studiens resultat kommit ram

till ett antal gemensamma rekommendationer rett mer hllbart lantbruk

En viktig utgngspunkt r att lantbruk r nd-vndigt i de allra festa lnder r att skapa ettmer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hllbartsamhlle. Det handlar om att lantbruket produce-rar livsmedel, brer och energi, men ocks en rad

kollektiva nyttigheter, ekosystemtjnster, som otainte r prissatta p marknaden. Vi menar ocks attjordbruket kan och mste bli mer hllbart genomeektivare resursutnyttjande, minskad klimatp-verkan och en ekologiskt hllbar intensieringsom baseras mer p rnyelsebar energi, biologiskmngald och ekosystemtjnster n p kemiskainsatsvaror och ossila brnslen.

Vi stdjer iaastd:s huvudslutsatser s som de pre-senteras i Global Summary for Decision Makersoch Executive Summary of the iaastd SynthesisReport. Vra rekommendationer utgr dessutomrn vra egna erarenheter av att arbeta medjordbruksrgor ur olika perspektiv och r inrik-

tade p vad vi tycker olika aktrer br okusera pramver.

Vi vill ocks lyta ram ytterligare ngra aspekter,som nns vl behandlade i underlagsrapporterna,men inte i huvudslutsatserna i de tv ovan nmndasammanattande rapporterna:

Bioenergisomproducerasijord-ochskogsbru-ket r att anvndas lokalt och regionalt kanbde bidra till en bttre ekonomi r lantbru-karna och till en mer hllbar energirsrj-ning. Att utveckla metoder som kombinerar enhllbar produktion av till exempel vegetabilier,ktt och bioenergi, biologisk mngald och lg

miljpverkan som till exempel trdjordbruk/agroorestry r en potential som kan nyttjas merbde i utvecklingslnder och i Sverige.

Lnsamhetrbasenfrlantbrukarnasproduk-tion av livsmedel, brer och energi r markna-den. I annat all handlar det om sjlvhushllningoch att odla r den egna verlevnaden. Med

hgre priser till producenter och ungerandemarknader skapas starka motiv r kad pro-duktion och d kar i regel ocks lantbrukarnaseterrgan p mer kunskap och orskning. Dr rdgivning en nyckelaktor r kad produk-tivitet.

Enradtgrderbehvsfrattterfravxtn-ringsmnen bde i det lokala kretsloppet och iden stora skalan. Det behvs en bttre balans

5. Eter IAASTD: vad br hnda nu?


21/28

21

mellan vxtodling och djurhllning och en skerhantering av toalettraktioner och matrester.

Vadvitermstesesiljusetavsvlmiljp-

verkan som till exempel ackumulering av vxt-nring, som en kande ohlsosam verkonsum-tion av animaliskt protein, dvs. diskussionen ombehovet av mer hllbara matvanor.

Vivillvenuppmrksammademlkonikter

som kan uppst om klimataspekterna inomjordbruket r mer tyngd n andra miljaspek-

ter. Ett exempel r att s kallat pljningsrittjordbruk bde kan ha mnga rdelar (minskaderosion, bttre kolinbindning, bttre vattenhl-lande rmga), och samtidigt riskera en kadanvndning av vxtskyddsmedel/bekmpnings-medel.

Denagroekologiskaomstllningsombland

annat iaastd diskuterar kan under sjlva om-stllningen innebra lgre avkastning men kadresurseektivitet r de mest intensiva jordbru-ken. Flera studier visat att lgintensiva jordbruki Syd dremot kan n betydande skrdekning-ar tmligen omgende med bra lnsamhet utanatt dyra insatsmedel som till exempel mineral-

gdsel, kemiska bekmpningsmedel och ossiladrivmedel behver kpas in.

Rekommendationer riktade till olika aktrer:

Kunskapsutveckling

ForskningomjordbrukiSverigeochglobalt

behver i hgre grad n idag utg irn jordbru-kets multiunktionalitet. I stllet r kad av-kastning av enstaka grdor behver okus riktasp hela jordbrukssystemet och aspekter som e-ektivare resursanvndning, minskat lckage avvxtnring och kemikalier samt strkt rmgaatt klara klimatrndringar.

Frattutvecklaettlngsiktigthllbartjordbrukbr orskning och rdgivning i kad utstrck-ning ven ta sin utgngspunkt i de situationersom brukarna sjlva vill rbttra. Fr attmjliggra detta br stdet till deltagardrivnaprocesser och samarbeten mellan orskare ochlantbrukare kas. Det kan till exempel handlaom att ven testa odlarnas ider i ltrsk och

att orska mer om hllbara jordbruksmetodersom baseras p lantbrukarnas egna kunskaperoch erarenheter. Forskningsinstitutionerna brta ett mer aktivt ansvar r detta.

Enavbristernamedmngaavdenuvarande

ormella jordbruksutbildningarna r att de inte

r lmpade r att leverera meningsulla kun-skaper, rdigheter, attityder r hllbar markan-vndning och hllbar sktsel av lokala resurser.


22/28

22

Fler program br startas p olika niver somsprider ny och bentlig kunskap om hllbarproduktion. Kratiga satsningar p inormationoch rdgivning br ocks gras i Syd.

Bistndet

Bistndettilljordbruksutvecklingmsteka

kratigt rn nuvarande lga niv, s att det innu hgre grad bde prioriterar jordbrukssek-torn och en ekologiskt, socialt och ekonomiskthllbar landsbygdsutveckling.

Satsningarpkortsiktigaavkastningskningarsom till exempel en snabb och kratigt kad an-vndning av ossilbrnslebaserade insatsmedelsom mineralgdsel och kemikalier br undvi-kas. I stllet br mer std utormas i samarbetemed lantbrukare r att utveckla lokalt anpas-sade kretsloppsbaserade metoder, eektivarevattenhushllning och kad brdighet som ven

motverkar klimatrndringar och miljstr-ningar.

iaastd visar att stora beolkningsgrupper intett del av de satsningar som skett i jordbruketoch att mnga attiga i stderna och smskaligaodlare kan marginaliseras ytterligare nr kon-

kurrensen om naturresurser kar. Detta under-stryker betydelsen av att skapa mjligheter rutsatta mnniskor att rsrja sig och r lands-

bygdsbor att rtt till odlingsbar mark. Rttentill vatten gller bde i stder och p landsbyg-den, lokalt svl som regionalt. All diskrimine-ring av kvinnor ska motverkas. Uppbyggnaden

av medlemsbaserade jordbrukarorganisationerska stdjas.

Sortermednyaegenskaperbehvsfrattkunna

ka och klimatanpassa jordbruksproduktionen.Gentekniken kan bidra, men har hittills varit rdyr r att utveckla sorter som r lokalt anpas-sade. Oavsett om det r konventionella, gentek-

niska eller traditionella metoder som anvnds,br en relevant riskbedmning r milj ochhlsa gras innan sorter med nya egenskapertas i bruk. Det behvs ocks lagstitning somreglerar risker och ansvar.

Bistndetbrskapalngsiktigarelationersom

r rdelaktiga r producenter i Syd, genom att

stdja handelsutbyte av miljteknik och kun-skap r hllbar utveckling.

Globaltnnsidagmatnogochhungerfrgan

kan inte enbart lsas genom att ka produktio-nen. Kpkraten hos dem som idag lever p ellerunder grnsen r undernring mste strkas.

Med kontanta std inom ramen r socialatrygghetssystem och ett std till inkp av lokaltproducerade livsmedel r till exempel skolor


23/28

23

och ldre kan livsmedelstryggheten rbttraskratigt.

Jordbrukspolitiken

iaastd:s betoning p jordbrukets multiunk-tionalitet ligger i linje med EU:s gemensammajordbrukspolitik (CAP) och stds sedan tidigareav LRF, Naturskyddsreningen och Svenskakyrkan (Jordbrukspolitik och internationellsolidaritet. lrf, Svenska Naturskyddsrening-en och Svenska Kyrkan 2006), det vill sga attersttningar till jordbruket ska ges r de kollek-

tiva nyttigheter som jordbruksretagen skapar,exempelvis natur- och kulturvrden, rmjandeoch bibehllande av ekosystemtjnster somsamhllet eterrgar, samt ersttningar r atttillgodose samhllsml i rga om till exempellandsbygdsutveckling, regionalpolitik, miljhn-syn, djuromsorg etc.

Vrldensledaremsteerknnajordbruketsspeciella och viktiga roll r en trygg livsmedels-rsrjning. Lnsamhet och ramtidstro i jord-bruksproduktionen r grunden r att vrldensbnder ska producera mer mat p ett resurse-ektivt stt. Hr spelar regeringar och politiskaledare en avgrande roll.

Ettsnabbtformulerandeavlokal,regionaloch

nationell jordbrukspolitik i samarbete med

jordbruket och dess organisationer, samt andraaktrer skulle avgrande betydelse r attstimulera investeringar i en hllbar jordbruks-produktion.

Lnderbehverocksskapaenlngsiktig

politik r ungerande livsmedelsmarknader ochdrmed underltta r nringslivet att medverkai en hllbar utveckling av jordbruks- och energi-sektorn. D tillrs entreprenrskap, kunnandeoch kapital som r rutsttningar r ortsattutveckling.

Sverigebrfortsttaattarbetafrregelverk

som bttre vrnar den gemensamma nyttjande-rtten av genetiska resurser inom jordbruket,till exempel genom att rsvara riheten rvrldens smbrukare att rdla, spara och bytaeget traditionellt utsde och se till att villkorenr anvndning av nya sorter och nya bruk-

ningsmetoder inte skapar skuldllor.

Ilinjemedpolitikenfrglobalutvecklingi

Sverige, Policy Coherence or Development i eusamt eu-parlamentets respons p rslaget tilljordbrukspolitisk reorm br inte eus jordbruks-politik skada utvecklingslndernas kapacitet att

producera livsmedel r sjlvrsrjning ellerhindra deras marknader.


24/28

24

Konsumenter Nrkadkonkurrensommarkdiskuterasr

det viktigt att lyta ram behovet av ndradekost- och konsumtionsvanor. IAASTD disku-terar kad konkurrens om mark p grund avodlingen av biobrnsle (srskilt majs r etanol-produktion i USA), men biobrnsle upptar ort-arande betydligt mindre mark n den snabbtkande odlingen av djuroder.

Detnnsmngatgrdersomkonsumenter

(och producenter) kan gra r att minska ma-

tens milj- och klimatpverkan. En av de allraviktigaste r att minska svinnet i hela kedjanrn jord till bord och vidare till avall. En an-nan r att begrnsa konsumtionen av ktt rndjur som tts upp med lg eektivitet och dligdjuromsorg. P sikt kommer djur som tts uppp grdor som mnniskor kan ta direkt bli alltdyrare. Det blir viktigare att gynna betande djur

som ter vxter som mnniskor inte kan taoch som bidrar till att bevara ppna landskapmed hg biologisk mngald. Idag rsrjer debetande djuren unger en miljard mnniskor ilginkomstlnder. I Nord r det viktigt att tamer vegetabilier och minska verkonsumtion avanimaliskt protein.

Restauranger,storkkochoffentligupphand-ling i Sverige kan skerstlla att mat producerad

p ett hllbart stt kps in bland annat till sko-lor rn bnder i nromrdet. Sverige ska inteexportera miljproblem till lnder i Syd genomvr import av livsmedel.

Avslutande kommentarGldjande nog ser vi en tydlig trend i den interna-tionella diskussionen om jordbrukets utveckling:allt fer aktrer eterlyser inte bara kade inves-teringar i livsmedelsproduktion och landsbygdut-veckling, utan ocks en genomgripande rndringi riktning mot mer hllbara produktionsmetoder.

More of the same leder helt enkelt inte till atthunger och attigdom minskar eller att jordbru-ket kan mta dagens och morgondagens mycketallvarliga milj- och klimatutmaningar. iaastd:sslutsatser om de hllbara metodernas potential attbidra till kad produktion i utvecklingslnder harocks bekrtats i fera senare rapporter. Ett ex-empel r fn:s Specialrapportr r Rtten till mat,

Olivier de Schutter, som i rapporten Agroecologyand the right to food(2011) hnvisar till orsk-ning som visar att agroekologiska metoder skullekunna leda till en rdubblad produktion blandsmskaliga odlare inom tio r. Liknande slutsat-ser dras ven i till exempel en stor unep-rapportinr Rio +20-mtet nsta r45 och en rapport rn

unctad

46

.


25/28

25

Den hr svenska sammanattningen utgr rmstrn ljande tre publikationer (kan laddas hem

rn www.agassessment.org, dr man ven hittaralla bakgrundsrapporter):

1) Agriculture at a Crossroads Internationalassessment o agricultural knowledge, science and

technology or development (iaastd): Summaryfor decision makers of the Global Report. 2009.

2) Agriculture at a Crossroads Internationalassessment o agricultural knowledge, science and

technology or development (iaastd): Executivesummary of the Synthesis Report. 2009.

3) Scientifc Facts on Agriculture & Develop-ment A summary o the International assessment

o agricultural knowledge, science and technologyor development. (Populrvetenskaplig samman-

attning av iaastd producerad av Greenacts

i samarbete med orskare rn iaastd-studien:http://www.greenacts.org/en/agriculture-iaastd)

Lantbrukarnas Riksrbund, Naturskyddsrening-

en och Svenska kyrkan har tidigare skrivit rappor-ten Jordbrukspolitik och internationell solidaritet

2006. Den fnns att ladda ner som pd-fl p: www.svenskakyrkan.se/578828

6. Kllhnvisningar

.


26/28

26

1 Se sid 4 i Summary or decision makers o the Global Report.

2 Se Key ndings 7-9 i Summary or decision makers o the Glo-

bal Report.

3 Med business-as-usual inom jordbruket sytar Robert Watson p de

senaste 30 rens alltr ensidiga okus p produktionskningar som

rdelats alldeles r ojmnt och ota medrt negativa eekter p

klimatet och miljn.4 Se under rubriken Context sid 8 i Summary or decision makers

o the Global Report.

5 Se huvudslutsatserna (Key Findings) nr 2-4 i Summary or

decision makers o the Global Report samt kapitel 1, 3 och 4 i

Global report.

6 Nettokning i den globala tillgngen p da per person: rn 2360

kcal p 1960-talet till 2803 kcal per person och dag p 1990-talet

(Key Findings nr 1 i Summary or decision makers o the Global

Report).7 Se sid 15 i Summary or decision makers o the Global Report.

8 Sid 12 i Summary or decision makers o the Global Report.

9 Key Findings nr 3 i Summary or decision makers o the Global

Report.

10 Se Key Findings nr 2 i Summary or decision makers o the Global

Report.

11 Sid 16 i Summary or decision makers o the Global Report.

12 Ibid.

13 Se till exempel Key ndings nr 15 i Summary or decision makers

o the Global Report.14 Sid 10 i Executive Summary o the iaastd Synthesis Report

15 Ibid.

16 Key Findings nr 14 i Summary or decision makers o the Global

Report och sid 10 i Executive Summary o the iaastd Synthesis

Report.

17 Sid 16 Summary or decision makers o the Global Report.

18 Se sid 24 i Summary or decision makers o the Global Report

och kapitel 3, 5, 6 i Global Report.

19 Sid 8-9 i Executive Summary o the iaastd Synthesis Report.20 Ibid.

21 Se kapitel 3 och 5 i Global report samt sid 15 i Summary or

decision makers o the Global Report.

22 Kapitel 3 och 5 i Global Report samt sid 15 i Summary or deci-

sion makers o the Global Report.

23 Stycke 1 och 2 under Bioenergy, sid 7 i Executive Summary o

the iaastd Synthesis Report.

24 Stycke 3 under Bioenergy, sid 7 i Executive Summary o theiaastd Synthesis Report.

25 Ibid.

26 Ibid.

27 Stycke 9, sid 4, Summary or decision makers o the Global Re-

port.

28 Multiunktionalitet i jordbruket r stort utrymme i iaastd: s rap-

porter, se till exempel sid 4 i Executive Summary o the iaastd

Synthesis Report och sid 5 i Summary or decision makers o the

Global Report. Det konstateras dock att anvndningen av termenmultiunktionalitet ibland varit kontroversiell och delvis irgasatts

i globala handelsrhandlingar, och det har handlat om huruvida

det behvs handelsstrande jordbruksstd om jordbruket ska

kunna uppylla alla dessa unktioner.

29 Agroecological approach nmns till exempel p sid 5, 21 och 24 i

Summary or decision makers o the Global Report.

30 De olika rdelarna med agroorestry nmns srskilt i kapitel 3.2. i

Global Report

31 Olika stt att bibehlla jordars brdighet med hjlp av vxtljder,

odling av baljvxter och balans mellan vxtodling och djurhllningavhandlas till exempel i kapitel 3.2, 6.6 och 6.8 i Global Report.

32 Se kapitel 6.5 i Global Report.

33 Se sid 9 i Executive Summary o the iaastd Synthesis Report.

34 Se kapitel 7 i Global report samt sid 24 i Executive Summary o

the iaastd Synthesis Report.

35 De mnga potentiella rdelarna med trdjordbruk behandlas i

detalj i kapitel 6.4.1 i Global Report.

36 Se till exempel kapitel 6.8 i Global Report.

37 Se sid 23 i Summary or decision makers o the Global Report.38 Sid 18-19 i Summary or decision makers o the Global Report

7. Slutnoter

.


27/28

27

beskriver behovet av en genusmedveten analys i detalj.

39 Ibid.

40 Sid 8 i Executive Summary o the iaastd Synthesis Report tar

upp denna kontroversiella rga, dr bland annat Kina och usa re-

serverade sig mot vissa av iaastd:s slutsatser p bioteknikomrdet.

41 Se Key fndings nr 10 i Summary or decision makers o the

Global Report och sid 10-11 i Executive Summary o the iaastd

Synthesis Report.

42 Ibid.

43 Ibid.

44 Dessa sju ljer till stor del de huvudslutsatser som lyts ram i

den ofciella populrvetenskapliga sammanattning som gjorts av

Greenacts i samarbete med orskare rn iaastd: http://www.

greenacts.org/en/agriculture-iaastd

45 Towards a Green Economy: Pathways to Sustainable Development

and Poverty Eradication46 Assuring Food Security in Developing Countries under the Chal-

lenges o Climate Change: Key Trade and Development Issues o

a Fundamental Transormation o Agriculture (2011) rn the un

Conerence on Trade and Development (unctad).


28/28

28

Lantbrukarnas Riksrbund, LRF, r

en intresse- och retagarorganisa-tion r de grna nringarna. De

festa av de 170 000 medlemmarna

har sin bas i jord, skog, trdgrd

och landsbygdens milj. LRFs

medlemmar driver 90 000 retag

och LRF r drmed Sveriges strsta

smretagarorganisation. Organi-

sationen har ven en omattande

arsverksamhet i sex dotterbolag.

Naturskyddsreningen r Sveriges

strsta miljorganisation med kratatt rndra. Naturskyddsren-

ingen sprider kunskap, kartlgger

miljhot, skapar lsningar samt

pverkar politiker och myndigheter

svl nationellt som internatio-

nellt. Verksamheten nansieras

huvudsakligen av medlemsavgiter

och bidrag rn privatpersoner

och organisationer. Vr globala

verksamhet nansieras till stor del

av Sida. Naturskyddsreningen har

cirka 190 000 medlemmar.

Svenska kyrkans internationella

arbete har mer n hundrarig era-renhet av utvecklingsrgor. Som

medlem iACT-alliansen, Action

by Churches Together, samver-

kar Svenska kyrkan globalt med

andra kyrkor och kyrkorelaterade

organisationer gllande katastroer,

utvecklings- och pverkansarbete.

Sammanfattning av studie: Jordbruket vid ett vägskäl - hur får vi maten och planetens resurser...

Documents

Transcript of Sammanfattning av studie: Jordbruket vid ett vägskäl - hur får vi maten och planetens resurser...