1

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Estetisk-filosofiska fakulteten

Regina Birgersson

Rousseau och Voltaire

Två helt (o)lika upplysningsfilosofers filosofier

Rousseau and Voltaire

Two very different philosophers philosophies

Idéhistoria

C-uppsats

Datum/Termin: 11-01-19, HT-10

Handledare: Conny Mithander

Examinator: Adrian Velicu

2

Innehållsförteckning

Abstract s.3

Inledning s.4-5

Bakgrund s.5-6

Redovisning av källorna s. 6-17

Rousseaus och Voltaires filosofier s.17-26

Likheter och olikheter mellan Rousseau och Voltaire s.26-27

Sammanfattning s.28-31

Slutsats s.31

Bibliografi s.32

3

Abstract

I have in my C-essay chosen to write about Jean-Jacques Rousseau and Voltaire. Two

philosophers who both appeared during the Enlightenment and French Revolution. My

purpose in this work is that with the help of texts by and about Rousseau and Voltaire find out

how their philosophies are. I will go into how these two men look at politics and religion and

also on how they look at how society works. I will also find out similarities and differences

between their philosophies about how a society should look and act and also of their political

and religious views. I want to examine their philosophies, if society whit its politics and

religion have something in common whit each other or if it has different aspects. The question

I want to answer is: How does Rousseau and Voltaire’s philosophies looks like? How does

their philosophy about society, politics and religion looks like? Do they have some

similarities and differences in their philosophies on society? The method I have chosen to do

in this work is a text analysis.

4

Inledning

Jag har i min C-uppsats valt att skriva om Jean-Jacques Rousseau och Voltaire och om deras

teori om hur ett samhälle ska vara och fungerar och hur samhället ska se ut för den enskilda

människan. Rousseau och Voltaire var under 1700-talet två stora filosofer som ville visa sina

ideér om hur de tyckte att ett samhälle skulle vara och fungera. Just detta om hur samhället

skulle se ut var deras största ideér ssom de ville att människor skulle få reda på. Jag valde

detta ämne för att jag tycker att det är intressant och för att det ger mig en bättre bild av hur

människor med stora tankar och idéer om samhället inspirerar oss andra människor ifrån olika

samhällen. Denna tanke, hur samhället fungerar och hur det ska se ut för den enskilda

människan, har nog varit ett samtalsämne som tagits upp under många år. Vad som just utgör

ett samhälle med dess människor och vad som inte gör det. För den tanken har nog varit olika

för människor under många år och även för mig.

Mitt syfte med denna uppsats är att med hjälp utav texter av och om Rousseau och Voltaire ta

reda på hur deras filosofier ser ut. Jag kommer även gå in på hur dessa två herrar ser på bland

annat politik och religion och även på hur dessa herrar ser på hur ett samhälle fungerar. Hur är

eller ska det vara uppbyggt. För att kunna skriva denna uppsats så har jag använt mig utav de

här källorna som är skrivna utav Jean-Jacques Rousseau och de heter Om samhällsfördraget

och Tvenne avhandlingar om kulturen och människan. Sen så har jag använt mig utav

Candide eller Optimismen, Filosofi som är skriven utav Voltaire. Jag har även använt en hel

del andra böcker där jag har hittat information som har varit användbar för min studie. Dessa

böcker finns med i bibliografin. Jag valde att ha med dessa böcker av Rousseau och Voltaire

för att få en bra grund i min analys av deras filosofier. Jag får med de tankegångar och

begrepp som finns i böckerna jag valt och dessa behövs för att skriva om just Rousseau och

Voltaire och deras filosofier.

Jag kommer i denna uppsats att jämföra Jean Jacques Rousseau och Francois Voltaire för att

ta reda på likheter och olikheter mellan deras filosofier om hur ett samhälle ska se ut och

fungera och även om deras politiska och religiösa åsikter. Jag kommer att titta på hur deras

filosofier ser ut och sedan utgå från dem när jag jämför dessa två upplysningsfilosofer. Jag

vill undersöka om deras filosofier om bland annat samhället med dess politik och religion har

något gemensamt med varandra eller om det är helt olika aspekter.

5

Min frågeställning är:

Hur ser Rousseaus och Voltaires filosofi om samhället ut? Har de några likheter och

olikheter i sina filosofier om samhället?

Innan jag börjar med min textanalys så ska jag tala lite om vad som kommer komma upp i

analysen. Jag kommer börja med att tala om Jean-Jacques Rousseau och om hans två böcker

Om samhällsfördraget och Tvenne avhandlingar om kulturen och människan, där hans två

skrifter Huruvida vetenskapen och konsternas återupprättande har bidragit till sedernas

förädlande och Avhandlingar om olikheter mellan människorna finns med. Sedan så kommer

jag tala om Voltaire och hans bok, Candide eller Optimismen. Detta för att få läsaren

intresserad utav ämnet och för att göra det lättare till förståelse av vad jag vill få fram utav det

jag tycker är viktigt i Rousseaus och Voltaires teorier. Detta gör jag så att inget utav det jag

tar upp senare i analysen ska missuppfattas. Sen så vill jag även nämna att jag inte har valt att

gå in mer utförligt om Rousseau och Voltaire. Utan jag tyckte att det räckte med att nämna

just det som dessa två män är mest kända för och som har någon betydelse för denna uppsats.

För att det ska bli mer förståeligt vilka dessa två människor är, alltså Rousseau och Voltaire,

så tänkte jag att innan analysen börjar ta upp lite detaljer om deras bakgrunder, tex när de

föddes och när de verkade, detta för att underlätta för er läsare då kanske inte alla vet vilka

dessa två män är.

Bakgrund

Jean-Jacques Rousseau föddes i Genéve 1712. Han var bland annat författare och politisk

filosof. Rousseau och hans tankar och skrifter var populära och mycket diskuterade bland folk

under upplysningen. Han hade stort inflytande inom politiken och litteraturen. Detta med att

han var så populär och att han var så diskuterad ser man i hans tankesätt som han har i sina

skrifter. Rousseau som var författare skrev väldigt många olika böcker och skrifter och de han

blivit mest känd för är, Om samhällsfördraget och Tvenne anhandlingar om kulturen och

människan. De här två skrifterna tog man under upplysningen till sig och försökte efterlikna.

Voltaire, eller som han riktiga namn var Francois-Marie Arouet, föddes 1694 i Paris. Han var

bland annat författare och upplysningsfilosof. Voltaire var en framträdande kämpe för de

idéer som kom till uttryck vid franska revolutionen 1789. Voltaire kämpade hela sitt liv för

frihet och jämlikhet bland männiksor i samhällen. Voltaire är mest känd för sin prosa

Candide, där han går till attack mot bland annat kyrkan och politiken i allmänhet. Mer om

detta senare då jag ska redovisa mina källor. Voltaire och hans tankar användes flitigt under

6

upplysning och franska revolutionen, vilket gjorde honom till den mest inflytelserika

personen under dessa år upplysningen och franska revolutionen höll på.

För att det inte ska bli några frågetecken med vad upplysningen är och när den var så tänkte

jag ta upp lite allmänna saker om upplysningen så att alla hänger med på vad jag vill få fram.

Upplysningen är tiden i mitten och slutet av 1700-talet. Det var då som bland annat filosofer

och författare ville skapa en sammanhängade världsbild för människan. Upplysningen var den

tid då människor ville förändras och förändra tex samhället. Man ville ha nytt, man ville få

bort det gamla. Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft, vilket då

betydde att människan kan tänka själva och att man inte behöver tro på sådant som tex

makthavare eller andra högt uppsatta människor säger. En annan tanke var att man tyckte att

samhället utvecklades bäst utav jämlika människor under samverkan och att inte bara att tex

en människa skulle ha makten. Man började även tänka på frihet och jämlikhet i samhället.

Detta nya tänkande blev till samhällsförändringar som tex i Frankrike under sista delen utav

1700-talet skulle göra så att det blev början på den franska revolutionen. Det var inte bara i

Frankrike som det blev en förändring, utan det blev det bland annat i Storbritannien där den

industriella revolutionen började och gjorde att England blev en stormakt. Även Sverige fick

en del utav förändringen. Man kan ta Carl von Linné som en utav de stora som gjorde något

nytt och förändrade stora delar utav det svenska samhället.

Innan jag börjar med min analys så tänkte jag redovisa källorna som jag använder mig utav i

detta arbete. Detta gör jag för att underlätta för er läsare då jag inte vet om ni har läst dessa

källor tidigare och för att ge er en liten inblick i det som jag ska skriva om och ta upp senare i

min analys.

Redovisning av källorna

I Rousseaus skrift Om samhällsfördraget så tar han upp hur samhället ska se ut för den

enskilda människan. Han inleder sin skrift med att säga att ”människan föds fri och överallt är

hon i bojor”(Rousseau, 1994 [1762]:18). Med detta menar han att människan trots sin frihet i

samhället ändå är bunden till en massa saker, som tex lagar och regler. Detta med att man

alltid är bunden till saker tar han upp mycket noggrant i sin bok Tvenne avhandlingar om

kulturen och människan. För i denna bok så tar han upp hur människor alltid har fått kämpa

för att få saker och att de aldrig har fått vara helt fria. Denna bok ska jag ta upp mer om om en

7

liten stund. Dessa två verk av Rousseau visar hans engagemang för hur samhället ska vara

uppbyggt. Han är rak på sak med vad han vill och kritiserar öppet samhället med dess religion

och politik. Det som Rousseau talar om i Om samhällsfördraget, om hur ett samhälle ska vara

för oss människor och hur man ska leva för att känna denna frihet, är något som är väldigt

viktigt och som under långa tider har varit ett stort samtalsämne runt om i världen och detta

hade väldigt stort inflytande under franska revolutionen där frihet och jämlikhet skulle gälla.

Detta kommer jag tala mer om senare när jag börjar med min analys. Rousseau vill, i sin skrift

Om samhällsfördraget, få fram hur samhället ska kunna ordnas så att människor lägger sitt

egensinne åt sidan och verkar för gemenskapens bästa. Rousseau anser att det är folkviljan

som är den yttersta grunden för all samhällsmakt. Man kan säga att folket i Rousseaus

idealstat är lagstiftare. Detta kan man tolka så som att eftersom folket skall lyda lagarna som

finns i ett samhälle så borde också folket få skriva dessa lagar. Enligt Rousseau är målet med

lagstiftningssystemet som ska finnas i ett samhälle frihet och jämlikhet för varje medborgare.

Rousseau menar att ingen medborgare ska vara så rik att han eller hon kan köpa en annan

medborgare och att ingen fattig medborgare ska tvingas sälja sig. Rousseau tycker att det

bästa sättet att utse den verkställande makten är genom val.

Rousseau säger att det äldsta av alla samhällen och det ända naturliga är familjen (Rousseau,

1994 [1762]:18). Han menar att människans främsta mål är att överleva. Innan man blir vuxen

så sker denna överlevnad inom familjen. När man då blivit vuxen så blir man sin egen herre.

Rousseau menar att i familjen så är fadern den största delen utav familjens överlevnad. Barn

är bunda till sin fader ända tills de inte mer behöver honom för att överleva. Det är då det

naturliga bandet mellan dem upplöses och den frihet som bli är en följd av människans natur.

Människans främsta lag är att sörja för sin egen överlevnad och i vuxen ålder så kan

människan själv bestämma vad som krävs för att överleva och bli sin egen herre. Med detta så

menar Rousseau att man kan säga att familjen är den ursprungliga modellen för olika politiska

samhällen (Rousseau, 1994 [1762]:19). Man kan då likna ledaren i samhället för fadern och

folket kan man likna för barnen. Skillnaden mellan familjen och ett politiskt samhälle är att i

familjen så drivs fadern av sin kärlek till sina barn medan ledaren i ett samhälle drivs av nöjet

att befalla sitt folk. Detta jag har tagit upp nu kan man säga är som en liten inledning i hans

skrift och att han sedan går in mer på och tar upp olika saker som ett samhälle har för att det

ska fungera och hur det ska vara uppbyggt. Han har bland annat tagit med lagar, monarki,

demokrati, diktatur, de första samhällena och andra saker som har med ett samhälle att göra.

Rousseau tar upp dessa saker får att få läsaren att förstå att det är något viktigt med hur ett

8

samhälle fungerar och styrs. För det är inte alltid så att alla människor har något att säga till

om utan det finns vissa människor som vill ha egen makt i samhället. Rousseau skriver i Om

samhällsfördraget att ” Jag är född medborgare i en fri stat och medlem av dess beslutande

folk, men hur litet inflytande min röst än kan ha på allmänna angelägenheter, är rösträtten

ändå en tillräcklig grund för att jag ska vara skyldig att sätta mig i vad det gäller”(Rousseau,

1994 [1762]:17). Detta har Rousseau alldeles rätt i. För alla människor är födda som fria

medborgare i en fri stat där man har sin rätt till att få säga vad man tycker och tänker oavsett

hur mycket ens röst är värd. Det är detta som hans Om samhällsfördraget handlar om, att se

och sätta sig in i sakerna som finns i ett samhälle för att kunna förstå att det finns vissa saker

man kan ändra och inte ändra på och vad man kan göra för att göra ett samhälle bättre. Det är

vi människor som gör att samhället fungerar. Ett samhälle skulle inte kunna fungera om inte

alla hjälper till. Det går inte att det bara är någon eller några som säger vad som ska göras och

inte göras utan människorna måste hjälpas åt för att få det samhället som man vill ha. Ett

samhälle ska ju kunna passa alla och inte bara några enstaka personer, för då blir det en

diktatur, där en människa styr över alla. I ett samhälle så försöker man forma lagar och regler

så att det ska passa alla människor oavsett ålder och nationalitet. I de flesta länderna världen

över så finns det samhällen som består utav en regering där det sitter folk och bestämmer

olika lagar och regler som ska se till att samhället fungerar bra och att det finns olika

möjligheter för människor som bor i just detta samhälle. I dessa samhällen så finns det

antingen en monarki eller republik som är demokratisk, där en kung, drottning eller president

styr samhället tillsammans med regeringen eller bara representerar landet så som vissa kungar

och drottningar gör. Sen så finns det samhällen i världen där bara en person styr samhället,

detta kallas diktatur. I en diktatur så är det som sagt en person som bestämmer lagar och

regler och om folket inte lyder diktatorn så kan det i vissa fall leda till olika sorts straff. I

dessa samhällena, där då antingen monarki, demokrati eller diktatur råder så påverkas

människorna på olika sätt och då främst deras tankesätt. I en diktatur så har diktatorn sagt si

och så om lagar och regler och folk lyder detta. Folk i en monarki eller demokrati har anpassat

sig till de lagar och regler som finns där och detta har gjort att det på olika ställen i världen

finns olika tankar om saker och ting, tex om hur ett samhälle ska vara eller styras. Det som

alla människor har gemensamt, oavsett om de styrs av en diktatur eller en monarki, är att alla

är slavar under makten i samhället.

Det är detta som Rousseau menar med hans citat som jag nämde ovan att ”människan föds fri

och överallt är hon i bojor,” (Rousseau, 1994 [1762]:18) och det andra ” Jag är född

9

medborgare i en fri stat…” (Rousseau, 1994 [1762]:17) att det är hur man uppfattar sig själv i

sitt samhälle som gör att man känner sig fri eller inte. Frihet är inte att ha en massa lagar och

regler att följa för att det ska vara bra i ett samhälle och bland folket, utan frihet är att kunna

göra det man vill utan att någon annan ska kunna säga till en att man inte kan göra si eller så.

Lagar och regler gör att man blir fast i sina bojor och inte kan släppa loss för att man vet att

det blir fel om man skulle bryta mot någon utav dessa lagar. Samhället ser till att vi människor

vet vad som är rätt och fel och ger oss straff om vi skulle göra det som var fel och hyllar oss

för det som vi gjorde rätt. Människorna ska även kunna få göra sin röst hörd i samhället för att

visa att man har saker att säga även om inte de som har makten lyssnar eller inte så måste

människorna kunna få säga vad de tycker och tänker om saker. Människorna får använda sin

röst när det är dags för förändring i ett land och i ett samhälle. Då det är dags att byta statschef

eller rösta om någon annan ordning som de som har makten vill besluta om. Detta är ett bra

system för då får människorna verkligen tycka och tänka precis som de vill och de kan rösta

på vad och vem de vill för att göra samhället så bra som möjligt. Man har rätt att få rösta på

vilken människa man vill eller på just det som känns bäst för att göra samhället gott men det

är ju inte säker att det i slutändan blir så som man röstat eftersom det finns många olika

förslag men man har då i alla fall fått visa vad man själv tycker och tänker. Det är under dessa

förhållanden som människorna har fått visa sin frihet utan att känna sig fångad i sina bojor.

Det är detta som Rousseau vill få fram med denna skrift, Om samhällsfördraget, att

människans utveckling utvecklar samhället och gör att den får en egen karaktär. Med detta

sagt om Rousseaus Om samhällsfördraget så ska jag börja tala om Rousseaus andra bok

Tvenne anhandlingar om kulturen och människan där han skrift Avhandling om olikheten

mellan människorna finns med och som jag har använt mig utav. Jag har även ytterst lite

använt mig utav den första skriften i boken som heter Huruvida vetenskapen och konsternas

återupprättande har bidragit till sedernas förädlande.

I Rousseaus Avhandlingar om olikheter mellan människorna så tar han upp hur människan

under olika tider har verkat i samhället. Med detta så menar Rousseau att samhället har gått

framåt i sin utvecklingen, man kan ta industraliseringen och franska revolutionen som

exempel på detta. Detta leder till att också männiksorna går framåt i sin utveckling. Med detta

så menar jag att vi människor och samhället har tagit del utav dessa händelser som har hänt

och som har varit en viss brytpunkt i historien, alltså där något har ändrats. Detta har ju då

influerat oss människor och samhället så att utvecklingen gått framåt till det stadie vi är i idag.

I första delen utav skriften Huruvida vetenskapernas och konsternas återupprättande har

10

bidragit till sedernas förädlande (Rousseau, 1920:17) så säger Rousseau: ”Vilket stort och

skönt skådespel är det icke att se, huru människan av egen kraft på ena eller andra sättet

framgår ur det tomma intet, att se henne med förnuftets ljus skingra det mörker, som naturen

inhöljt henne uti, se henne höja sig upp över sig själv, och med sin ande kasta sig ända upp i

de himmelska regionerna! Än vidare, att se henne liksom solen med jättesteg genomlöpa

världsalltets ofantliga vidder; och, vad som är ännu större och svårare, att återvända till sig

själv för att där studera människan och lära känna hennes natur, hennes plikter och ändamål.

Och alla dessa under ha återupplivats under loppet av få generationer” (Rousseau, 1920:21).

Denna text får mig att tänka på hur man kan se på en människa. Hur man som människa går

igenom så många olika stadium i sitt liv och det har alla människor gjort oavsett ålder och vart

man är född. Rousseau menar att vi människor under våran livstid går igenom en massa olika

saker som vi sedan tänker tillbaka på för att sedan ta till oss det och ha med det resten utav

våra liv. Jag tror att Rousseau försöker förmedla detta med hur vi människor kan titta tillbaka

på hur det varit för människan och hur samhällena har varit för att kunna se utvecklingen som

skett. Alla människor och samhällen förändras och så kommer det alltid att vara. För det

kommer aldrig att bli så att ett samhälle förändras men inte människorna i det. För när ett

samhälle eller människa förändras så måste också den ena eller andra delen förändras för

annars så går inte dessa två ihop. För det är vi människor som skapar samhällena och det är vi

människor som gör att ett samhälle förändras. För om ett samhälle ska förändras så behöver

det hjälp att göra med utav oss människor.

Det är detta som Rousseau menar med denna bok, Tvenne anhandligar om kulturen och

människan, det är detta som han tar upp i den med dess två skrifter, att vi människor under

olika tider har levt och gjort saker för att sedan ändra på sig. Om man ska kolla på olika saker

som har gjort att vi människor har förändrats och även samhällena så kan man ta de olika

tidsåldrarna som har funnits här på jorden. Där börjar det med stenåldern och slutar med den

tiden vi nu lever i. Under dessa olika tidsåldrar så har vi människor förändrats väldigt mycket.

Tar man stenåldern som ett exempel så var vi människor jägare och vi levde för att jaga och

fiska. Man bodde i hyddor eller tält vid tex en sjö. För under denna tid så flyttade man ofta

runt väldigt mycket, en orsak till detta var att man följde efter djuren man jagade så man

kunde få mat. Sedan så utvecklades detta till att människorna började bli bönder, man började

så olika grödor och man började ha boskap. Man börjar lära sig göra vapen och andra redskap

utav metaller, man bygger tex båtar och man börjar intressera sig för andra delar utav världen.

Människorna började att resa omkring i olika delar av landet för att se sig omkring och man

11

reste även längre sträckor, för handeln mellan länder och andra samhällen hade kommit igång.

Man kommer in i medeltiden där jordbruket kommer igång ännu mer än vad det gjorde innan

och man börjar prata om religion och befolkningen börjar öka. Detta leder till att städer byggs

och att olika samhällen tar form, det börjar komma olika arbeten och arbetsuppgifter, folk

börjar får jobb. Sedan så forstätter utvecklingen med att vi går från jordbruksamhälle till

industrisamhälle där ännu mer jobbchanser skapas och efter detta så har bara utvecklingen

gått framåt tills där vi nu är idag. Så under denna långa tidsålder så har vi människor och

samhället utvecklats väldigt mycket och i framtiden så kommer vi människor fortsätta att

utvecklas.

Om man ska titta på Voltaire och hans bok Candide så har den blivit en klassiker som har

blivit läst och debatterad under många år. Candide är en ironi med mycket satiriska inslag där

Voltaire respektlöst driver med samhället. I Voltaires Candide så driver han med

klassamhället och kyrkan, vilket inte är helt uppenbart när man börjar läsa den utan detta

kommer fram mer och mer ju länge in i boken man kommer. Candide betyder troskyldig på

franska. Många skulle nog kunna säga att Candide skulle vara en självbiografi av Voltaire. I

Olof Nordbergs bok Voltaire – en introduktion, så skriver han ” Däremot låter det sig

naturligtvis säga, att Candides utveckling, från en naiv upplysningsoptimism via

desillusionerande upplevelser och pessimism fram till en hård tillämpad och kärv tro på livet,

trots allt, speglar Voltaires egen.” (Nordberg, 1979: 104). Candide handlar om en pojken som

heter just Candide och han bor hos en baron i Tyskland. Candide var förälskad i baronen

dotter och en dag när de båda kysstes så fick baronen syn på dem och jagade bort Candide

från slottet. Efter detta så börjar Candides färd genom olika delar av världen där han stöter på

massa olika sorters människor och öden. Voltaire driver i detta verk med samhället med dess

klassamhället och kyrkan. Läser man boken rakt upp och ner så kanske man inte kan förstå

detta men om man läser mellan raderna så får man fram att det är det som Voltaire driver om.

Voltaire driver även om den tyske filosofen Leibniz och hans teorier om att denna värld är

den bästa av alla tänkbara världar (Voltaire, 1985(1759):7). Detta uttryck återkommer några

gånger i boken och det är då man förstår att Voltaire verkligen driver med Leibniz, genom att

han då upprepar sig. Leibniz var som sagt en tysk filosof och Voltaire kände en stark motvilja

mot Leibniz och den övriga tyska metafysiska lärdomen som fanns.

Leibniz menar att det fysiskt och moralisk onda är nödvändigt för helhetens harmoni. På

samma sätt som ingen njutning kan tänkas utan smärta och ingen helighet utan synd. Samt att

denna värld, så dålig som den kan tyckas, dock är den bästa av alla världar. Detta bör man

12

acceptera oavsett om man inte förstår det. Detta kommer fram i Candide genom att man

skildrar docktor Pangloss som en tysk metafysik representant. I Candide så är doktor Pangloss

en vis man som bor och verkar hos den tyska baronen som sparkade ut Candide. Det är denna

Pangloss som säger till Candide att denna värld är den bästa utav alla tänkbara världar. Detta

tror Candide på tills han blir utkastad hur baronens slott och får se den verkliga världen och

alla dess dåligheter. När Candide blivit utkastad från slottet så reser han, som jag nämde

innan, genom olika världsdelar där han stöter på olika öden. Han går från helvete till helvete.

Han råkar bland annat ut för en jordbävning. Han blir piskad. Han hotas till döden med att

nästan bli bränd på bål och att nästan bli uppäten av kannibaler. På sin resa så hittar han sin

vän Pangloss, som han trodde var död, efter ett tag så skiljs deras vägar igen och efter ett tag

så hittar de varandra igen. Då har hans vän Pangloss blivit utsatt för många olika hemska

saker. ” - Nåväl, käre Pangloss, sade Candide, när ni blev hängd, dissakerad, genomspikad

och satt på roddarbänken på en galär, rubbades aldrig då er tro på att allt är inrättat på det

bästa här i världen? – Jag står fast vid min förra mening, svarade Pangloss, jag är filosof och

det passar sig inte för mig att ändra åsikter. För övrigt kan Leibniz omöjligen ha orätt…”

(Voltaire, 1985(1759:128). Detta gör Pangloss till den eviga optimisten. Han är mer optimist

än Candide. I boken så framställs Candide som en människa som inte kan göra något fel, inte

ens döda en fluga. Han framställs som något egen. När han gör något fel så har han alltid svar

på varför han just gjorde fel. På ett ställe i boken, när Candide dödar sin frus bror, så uttrycker

han sig på ett speciellt sätt. Han säger ”…jag har dödat min forne herre, min vän och svåger!

Jag är den bästa människan i världen, och likväl har jag nu tre liv på mitt samvete” (Voltaire,

1985(1759):58). Detta är ironi. Voltaire driver med människor som framställs som Candide i

boken. Att vissa människor tror sig vara bättre än andra och inte kan göra något eller några

fel. I Voltaires texter, och då speciellt i detta verk, så finns det mycket ironi om saker utan att

det går till överdrift. Voltaires språk i texterna är enkelt och behärskat. Man vet när man läser

hans ironi för det är så utmärkande. Han behöver inte skriva en massa för att påpeka vad han

vill få fram utan det han får fram, det lilla som behövs, visar hur rolig han och hans ironi är.

Under 1750-talet dominerades nyhetsflödet utav sjuårskriget. I detta kriget så krigade tysk-

romerska riket, vilka var Frankrike, Ryssland, Sverige och Österrike, mot Storbritannien och

Preussen. Orsakerna till kriget var Storbritanniens och Frankrikes tävlan om makt på haven

och alla kolonier och den rivialitet som fanns mellan det tysk-romerska riket och Preussen

(Ekerwald, 2000:219). Man kan säga att Voltaires Candide tar upp hemskheter med just krig

och det har även en liten koppling med just detta sjuårskrig. Kriget var grymt med många

13

stupande och sorgen över det som hände på slagfälten förvandlas under Voltaires penna till en

tragikomiskt verk. Candide får, som jag nämnt tidigare, ständigt höra av Pangloss att våran

värld är den bästa av alla världar. Candide frågar den lärde hur olyckor då kan finnas i världen

och den lärde säger ”Den enskildes olycka bidrar till det allmännas välgång, så att ju fler

olyckor det inträffar för den enskilde, desto fullkomligare blir det allmänna bästa ” (Voltaire,

1985(1759) :21). Så här ser det ut i den verkliga världen, i både krig och fred. Om det är en

människa som råkar ut för en olycka så märker ju inte alla andra människor runt om kring

honom eller henne detta utan de lever vidare i livet med deras lycka tills den dagen som

olyckor drabbar dem. Tittar man vidare på sjuårskriget så rekryterades det unga män, vilket

det gör till varje krig, till armén för att de sedan skulle få slåss mot fienden. Detta händer

också i Candide. För när Candide kastas ut ur slottet av baronen så möter han två män på ett

värdshus, vilka senare visas vara soldater som krigade för bulgarernas kung. Man får mycket

tydligt läsa om hur dem lurar Candide att rekryteras. ”- Älskar ni inte högligen…, började den

ene av Candides nyförvärvade vänner. – Ack jo, svarade han, jag älskar högeligen fröken

Kurigunda. – Nej, vi frågar er om ni inte högligen älskar bulgarernas konung. – Inte det

minsta, genmälde Candide, ty jag har har aldrig sett honom. – Vad för något? Det är en kung

som ej har sin like; vi måste dricka hans skål. – hjärtans gärna, sade Candide och skålade. –

Det är bra, sade de bägge två. Nu är ni bulgarernas värn, försvarare och tappre krigshjälte, er

lycka är gjord och äran väntar er. Och ögonblickligen slog de länkar om hans fötter och

tågade iväg med honom till regementet”. På regementet fick han både göra många olika saker.

”Här fick han göra höger om och vänster om, på axel gevär och för fot gevär, lägga en och ge

fyr, språngmarsch; varefter han tilldelades tretti slag av en påk” (Voltaire, 1985(1759) :13).

Voltaire skriver detta för att visa sanningen, att visa hur det är i världen. Han vill visa hur det

kan och för det mesta går till när man rekryterar folk till armén. Att folk luras att gå med. Att

de kommer bli krigshjältar när kriget är slut, man tjänar sitt land. Det ger en viss status att gå

med i en armé, folk ser upp till en. Det negativa är all förödelse som blir. Vissa tror att armén

är en dans på rosor. Att man får ut och kriga med en gång. Att man inte behöver en massa

träning. I dagens samhälle så tränas man flera månader, kanske år, på att få gå ut i krig. Det

var ju självklart träning som gällde för länge sedan också men inte på liknade vilkor. Utan då

behövdes det folk som kunde hoppa in med en gång i ett krig. Som jag skrev innan så är krig

och dess förödelse det som är mest negativt med just krig. Detta med att man kan dö i krig är

inte så noga för vissa. Utan får man tjäna sitt land så är allt bra. Att man kan bli en krigshjälte.

Det negativa som finns i krigen kommer inte fram förens det är försent, det kommer inte fram

förens det kanske är jättemånga man som har blivit dödade. Männen som blir rekryterade till

14

armén får bara veta det som är bra med att gå med i armén, inte det dåliga. Det dåliga kommer

först när man redan är inne i kriget och man inte kan göra något åt det.

Den katolska kyrkan och dess religion driver Voltaire med i Candide. Ska man titta på några

exempel från boken så kan man ta meningen ” Denna värld är den bästa av alla tänkbara

världar”. Detta är kritik mot kyrkan och vad den hade för mål och inriktning mot människan.

Kyrkan har varit kritiserad under många år och gjort att det tex blivit splittringar mellan vissa

led i kyrkan. Allt från vad man ska tro på till kyrkans makt i samhället. Voltaire levde under

upplysningstiden och som jag nämnde i inledningen av arbetet så var det en tid då människor

ville förändras och förändra tex samhället. Man vill få bort det gamla och få in nya saker i tex

sitt tänkade och i sitt samhälle. Voltaire hade ett väldigt starkt hat mot den katolska kyrkan

och dess makt i samhället och detta skildras bra i Candide. Kyrkan har fått stå ut med kritik

från olika håll. Finns det en Gud?, om det nu har funnits en Gud, hur kan då världen se ut som

den gör? Dessa saker har folk undrat över under många år, även Voltaire. Voltaire ville få folk

att tänka själva, människans tro på förnuft var viktig. Man ska inte behöva tro på sådant som

olika makthavare talar om och man ska inte behöva tro på sådant som olika kyrkor lär ut och

präster predikar. Man ska kunna tro på vad man vill. Tron på ett jämställt samhälle är viktigt

om inte viktigare än tron på religion. Man vill inte att det ska vara en som styr samhället utan

att alla ska få säga sitt. Att alla ska få säga vad dem vill och inte behöva lyssna på just en enda

människa.

Kyrkan hade en väldigt stor makt under 1500-, 1600- och 1700-talet och deras makt utgjorde

en stor del av samhället där bland annat deras predikan om Gud var viktig för människorna.

Gjorde man så som prästerna lärde ut och sa under sina predikningar så skulle Gud alltid vara

med en och göra livet bättre för en. Gud förlåter för ens synder och gör så att vi blir bättre

människor. Tror man på Gud och gör så som präster predikat och sagt om Gud så kommer

man till himmelen. Tror man inte på Gud och inte följer prästernas predikningar så hamnar

man i helvetet. Detta skrämde man upp folk med förr och än i dag kan man få höra folk och

speciellt barn säga att man kan hamna i helvetet om man inte tror på Gud. Visst, nu kanske

det inte har med religionen och kyrkan att göra att man säger att man kan hamna i helvetet

utan att det är andra orsaker som gör att man säger så. Man kan ju tex säga till sina barn att de

inte får bråka eller svära för då hamnar man i helvete, det blir som ett litet straff eller ett litet

hot för att barnen ska förstå att det är något fel de gör. Så kan det också ha varit på 1500-,

1600- och 1700-talen. Att man hotade med att så här kunde det bli om man inte löd. Att man

skrämde upp folk för att få dem att följa kyrkan, med dess präster, och deras lagar och

15

predikningar. Om man inte följde kyrkans regler utan tog avstånd emot dem så kunde de bli

utsparkade från kyrkan och bli kallade för kättare. Man kunde bli dömd till döden för kätteri

och det hände för många som tog avstånd från kyrkan. Man kan säga att kyrkan hade stor

makt över människorna och människorna, som inte visste bättre, gick på det som kyrkan

predikade om. Man kan säga att människorna blev som slavar under kyrkan, med att följa

kyrkans regler annars så kunde man bli dödad.

Voltaire framställer Pangloss som en vis man, en filosof som kan allt om vad som är bra och

dåligt i världen. När man läst Candide några gånger så börjar man förstå vad Voltaire vill få ut

med Pangloss. Man får en känsla av att Pangloss framställs som en utav kyrkans män. Detta

genom sättet som Voltaire framställer honom på. I Candide så säger Pangloss många gånger

till Candide att ” - Allt hänger samman i denna den bästa av alla tänkbara världar” (Voltaire,

1985(1759) :136). Detta känns som en predikan. Att våran värld är en bra plats för människor.

Att vi människor hänger samman med Gud och Gud hänger samman med människan. Inget

ont i världen kan ske om man är trogen Gud. Sen är det ju ironi detta med ”den bästa av alla

världar”, för världen har alltid haft konfikter, med krig och massa andra eländen. Sen så finns

det en annan del av Candide som får en att tolka Pangloss som en utav kyrkans män och det är

när Candide frågar Pangloss ” - … när ni blev hängd, dissekerad, genompiskad och satt på

roddarbänken på en galär, rubbades aldrig då er tro på att allt är inrättat på det bästa här i

världen? – jag står fast vid min förra mening, svarade Pangloss, jag är filosof och det passar

sig inte för mig att ändra åsikter” (Voltaire, 1985(1759) :128). Detta får en att tänka på att

Pangloss är en kyrkans man. För meningen ”jag är filosof och det passar sig inte för mig att

ändra åsikter” får en att tänka på Gud. För ser man på vad man har lärt sig om religion i tex

skolan så är det Gud som sänder sin son Jesus till jorden för att predika om vad som är rätt

och fel och göra så att jorden skulle vara en bra plats att leva på. Sen så fick denna Jesus

lärjungar som hjälpte Jesus att föra vidare sitt budskap till andra människor. Sedan när

kyrkorna och dess präster blev populära så predikade dem till människorna om det som Jesus

hade sagt man skulle göra och inte göra. Människorna har sedan trott på detta om att Gud

sände sin son till jorden för att göra det till en bättre plats för människan. Kyrkan och

prästerna blir som lärjungar och filosofer för Gud och Jesus. De för vidare berättelser för att

lära folket det som är rätt och fel. Att predika om att jorden är en bra plats för människan är

lögn, för tex krig och andra eländigheter, som jag skrev innan, har alltid funnits på jorden. Då

är ju jorden inte en bra plats för människan. Voltaire ville nog få fram detta i Candide. Att

prästerna kan predika om vad de tror ät rätt och fel men människor är inte dumma. Man kan

16

själv, utan att en präst står och predikar, att jorden inte är en bra plats för människorna, att det

inte är den bästa av alla tänkbara världar. Voltaire får verkligen fram sitt hat emot kyrkan och

dess roll i samhället i Candide. ”…is there a god? And if so what are his relations whit man?”

(Besterman 1969:215). Detta kommer Voltaire ofta fram till i sina texter och funderingar när

han tar upp gud. ”It is indeed obvious that Voltaire did not believe in religion. To him

religion, not being based on reason, was no more than superstition” (Besterman 1969:594).

Man kan säga att Voltaire är deist. Alltså att han inte tror på gud, han tror inte att kunskapen

om gud kan utvinnas ur religösa läror utan endast ur människornas naturliga moral, alltså med

förnuftet.

Uttrycket ” odla sin trädgård” får en viktig betydelse i Candide. Det finns några citat i boken

som gör att man förstår Voltaire och uttrycket ”odla sin trädgård” bättre. Ett citat är när

Pangloss säger till Candide: ” – Allt hänger samman i denna den bästa av världar. Ty om ni

inte för er kärlek till fröken Kunigunda hade blivit utjagad ur ett skönt slott medelst kraftiga

sparkar i er bak, om ni inte hade råkat ut för inkvisitionen, om ni inte till fots hade släpat er

genom Amerika, om ni inte hade ränt er sabel genom baronen, om ni inte hade förlorat alla

era baggar från det härliga Eldorado, så skulle ni inte sitta här och äta syltad cederbark och

pistacher. – Det är väl talat, svarade Candide, men vi måste odla vår trädgård” (Voltaire,

1985(1759) :136). Detta uttryck får en att tänka på att man måsta jobba hårt för att uppnå

framgång. Det är det som Pangloss menar med det han säger i citatet jag tog upp här ovan.

Detta är ju faktiskt sant, för vill man uppnå framgång så måste man jobba hårt för att få det.

Så är det för alla människor i världen. Vill man tex bli advokat eller lärare så måste man

studera och lära sig massa saker för att bli så bra som möjligt på just detta. Sen så behöver det

ju inte bara handla om jobb som man ska nå framgång i, utan det kan tex handla om resor. Ju

mer man reser ju mer erfaren blir man. Man brukar ju säga att man lär sig utav sina misstag

och detta är något som är viktigt att ta till sig. För lär man sig inte utav sina misstag så blir

man ju inte bättre på det man gjorde fel på första gången. Ett annat citat är när Candide säger:

- Jag vet också, sade Candide, att vi måste odla våran trädgård. – Ni har rätt, sade Pangloss, ty

då människan blev satt i Edens lustgård sattes hon där ut operaretur eum, det är: på det att hon

skulle odla den; vilket visar att människan inte är skapad för att vara sysslolös” (Voltaire,

1985(1759): 135). Detta är tänkvärt. För människan har alltid haft saker att göra för att inte

hålla sig sysslolösa. Tar man människans historia så kan man ju börja kolla på stenåldern då

man fick jaga för att få tag på tex sin föda och hitta på bra sätt för att överleva. Detta har

sedan utvecklats under de olika tidsperioderna som varit i människans historia och har gjort

17

att människan har utvecklats på olika sätt men alla har en sak gemensamt och det är att kämpa

för att saker ska bli så bra som möjligt för en.

Världen är uppbyggd så att den starka individen vinner över den svaga individen. Så är det i

naturen och även bland oss människor. Man måste kämpa för att komma framåt man kan inte

sitta ner i hörn och tro att saker och ting löser sig. Detta uttrycket ”att odla sin egen trädgård”

betyder säkert olika för olika människor. Att odla sin trädgård är något som många människor

gör. Man vill ha sin trädgård på ett speciellt sätt och inte samma som alla andra. Man gör sin

trädgård unik och man kämpar för att den ska vara vacker och att få alla växter att växa. Att

bygga upp något från grunden visar att man kan och vill kämpa vidare mot nya mål. Så har

det alltid varit för människan. Att vi har kämpat för att få fram något. Man har kämpat för att

få fram elektrisitet och tills slut så kom man på en lösning på hur man kunde få fram just

detta. Man kan ta massa exempel på saker som människor har kämpat för och helt plötsligt

har de lyckats. Vissa människor kämpar än idag och snart så kanske just dessa har hittat sin

lösning på problemet. Voltaires poäng med Candide är att visa att världen inte är god men att

den kan förbättras, inte genom metafysiska resonemang, utan genom socialt arbete och genom

sitt förnuft.

Rousseaus och Voltaires filosofier

Om man nu ska titta närmare på Rousseau och Voltaire och deras filosofier så ser man att de

har en liknade syn på samhället och den olikhet som finns mellan dem i sina filosofier syns

också i deras arbeten. Både Rousseau och Voltaire stred för samma sak, att samhället skulle

vara jämställt och fritt för alla människor men de hade lite olika syn på hur det skulle gå till.

Både Rousseau och Voltaire dog innan Franska revolutionen bröt ut. Med derar filosofier kom

att bli några utav det man kämpade för i samhället under revolutionen. Voltaire och Rousseau

var inte jättebra vänner. Man ska väl säga att dessa två män verkligen stod upp för sina

filosofier och gjorde allt som de kunde för att få igenom dem. Då är det svårt att få vänner,

svårt att få vänner som tycker precis samma. Under deras levnadsår så var det en del

smutskastning mellan dem. De skrev brev till varandra som inte var så snälla, allt för att få

igång en debatt. Voltaire sa bland annat:” Jean Jacques (Rousseau) writes only to write and I

write in order to act” (Besterman 1969:307).

18

Om man nu ska kolla på Voltaires politiska åsikter och filosofier så bygger de inte på någon

fasthållen ideologi. Man kan säga att de bygger mer på hans vistelser i det franska samhällets

övre skickt och hans erfarenheter av de rika människor han träffat. Det bygger även på hans

personliga rättskänsla och hans känsla av förnuft. Man kan säga att Voltaire är en realpolitiker

och hans slagkraftiga kritik mot det etablerade samhället har gjort att man kan säga att en

radikal demokratisk revolution har bidragits genom hans tankesätt. Voltaire fick som sagt inte

uppleva Franska revolutionen och om han hade levt så hade han nog blivit en utav många

flyktningar som flydde revolutionen på grund av olika politiska ställningar.

Man kan säga att Voltaire hade en roll som folkuppfostrare. Han var starkt förankrad i borgar-

och överklasstänkande. Han jobbade för att få folk att känna sig lika värda, att ingen ska vara

mindre värd. Men detta är ju inte alltid så lätt då det finns olika samhällsklyftor i samhället.

Uttrycket ”Världen är som den är” kan beskrivas till det arbete som Voltaire gjorde men det

blev inte så mycket ändrat på det som Voltaire kanske ville. Människor föds och dör, man kan

födas både rik och fattig. Man kan leva som rik och helt plötsligt bli fattig och leva som fattig

och helt plötsligt bli rik. Och detta kan man inte göra så mycket åt, man kan och ska ha tur i

livet för att lyckas eller inte lyckas. Man kan bli fråntagen allt man älskar och önskar sig och

man kan få allt man älskar och önskar sig. Livet ger och livet tar. Så ”Världen är som den är”

är ett bra uttryck för att visa att det inte finns några rättvisor på jorden eller i världen hur

mycket man än vill. I boken Voltaire – en introduktion av Olof Nordberg så har Nordberg

tagit med ett citat som Voltaire har skrivit i sin bok Filosofisk ordbok under artikeln Jämlikhet

och där säger Voltaire ”Varje människa har rätt att i själ och hjärta anse sig lika mycket värd

som andra människor.” (Nordberg, 1979:117). Här menar Voltaire att man som människa är

lika mycket värd oavsett vilket yrke man har. Om man ska titta på fortsättningen utav detta

citat, som finns i boken Filosofi i fickformat, så står det så här ” Härav följer inte att en

kardinals kock har rätt att befalla sin herre att laga hans middag. Men kocken kan säga: Jag är

människa liksom min herre. Liksom han är jag född under tårar. Han skall dö liksom jag i

samma ångest och under samma ceremonier. Vi har båda samma djuriska funktioner. Om

turkarna bemäktigar sig Rom och om jag då blir kardinal och min herre kock ska jag ta honom

i min tjänst.” (Nordberg 1985:215). Detta resonemang är enligt Voltaire rimligt i ett samhälle

och det skulle nog många människor i världen tycka också om vissa nu inte redan gör det.

Voltaire försöker få fram en jämlikhet bland folk som kanske inte är möjlig men som kan bli

en möjlighet. Voltaire vill få oss människor att förstå att eftersom världen inte är jämställd

plats så kan människor inte leva jämställt utan vissa lever bättre än andra, vissa har bättre jobb

19

och lön. Detta kan under tidens gång ändra sig till att den som hade det bättre jobbet får ett

mycket sämre jobb eller får sparken och den som inte hade det bästa jobbet får ett jobb som är

toppen med bra lön.

I artikeln Fosterland från 1764 så skriver Voltaire om hur en stat ska styrar, vad som passar

för styre i olika länder. Han säger: ” Vilket är nu bättre, om en stat är monarki eller republik? I

4000 år har man ältat den frågan. Fråga de rika om svaret och de föredrar alla aristokrati.

Fråga folket, det vill demokrati. Det är bara kungarna som föredrar kungadöme. Hur är det då

möjligt att nästan hela jorden styrs av monarker? Fråga råttorna som föreslog att en liten

klocka skulle hängas runt halsen på katten! Men i själva verket är nog orsaken den att, som

man påstår, människorna mycket sällan är värdiga att styra sig själva” (Nordberg, 1985:182).

Det här hör delvis samman med det som togs upp innan med bland annat hur Voltaire

kämpade för rättvisa bland folket. Men även andra tankar från Voltaire om hur han tycker och

tänker om dessa saker. Han säger att de rika skulle föredra aristokrati och folket demokrati

vilket han har en poäng i. Rika människor vill gynna de rika eftersom de ligger i samma

division och samma sak för folket. Nu för tiden så finns det ju ingen aristokrati utan man kan

säga att det har övergått till antingen monarki eller demokrati, vilka nu förtiden är de

statsskick som är mest spridda över världen. Nu för tiden så tänker man inte längre präster,

adel, borgare och bönder så som man gjorde förr i tiden, utan nu så är alla människor ett folk

där det finns både rika och fattiga men där alla lever under samma lagar och statsskick.

Voltaires mening ”Fråga råttorna som föreslog att en liten klocka skulle hängas runt halsen på

katten!” känns tänkvärt. Man kan se på det ur många olika synvinklar men man kan ju komma

överens om att det är kattens jobb att fånga råttor och att det blir svårare för katten när den har

en klocka på sig för då hör råttorna den och de kan gömma sig för katten. Voltaire försöker

nog med att få detta att bli en liknelse med folket och statsskicket i ett land. Att folket är

råttorna och monarken är katten och att det kan vara som en katt- och råttalek i samhället. Att

det är monarkens lagar som ska följas och gör man det så händer det inget men om man inte

följer dessa så får man betala dyrt för det. Monarken kan plötslig ändra på tex sina lagar och

andra saker vilket gör att folket inte kan vara helt säker på vart man har sin monark. Och då

kan man ha det som en liknelse till råttorna som tycket att katten skulle ha en klocka runt

halsen för då vet ju råttorna vart katten är och kan gömma sig. Samma sak med folket och

monarken, fast inte med klockan runt halsen, utan här så är det upp till folket att vara

uppmärksamma på vad monarken gör och vill göra och följa med i utvecklingen så att inget

dumt görs så att monarken kan bli arg och ändra på en massa.

20

Voltaire har även en hel del att säga om krig. Hans avsky mot krig ser man genom hans

författarskap. ”Det hör till tingens ordning att en människa kan vara äregirig, att denna

människa ibland värvar några andra människor, att hon segrar eller blir slagen, men aldrig ska

man kunna säga: Människan har blivit skapad för att bli dödad i krig” (Nordberg, 1979:119).

Man kan säga att Voltaire är pacifist, för kriget som en metod att lösa mänskliga tvister som

tex religion, territorium och handel fördömer han. Alla ter sig enligt honom som anfallskrig.

Han nämner inte krig för nationellt eller andligt försvar. Voltaire säger att: ”Kriget skapas åt

oss av inbillningskraften hos tre- eller fyrahundra personer spidda över jordklotets yta och

benämnda furstar eller ministrar”. Han fortsätter: ” Moraliserade filosofer, bränn alla era

böcker! Så länge några få människors nyck på lagligt sätt kan bringa tusentals av våra bröder

om livet, kommer den del av mänskligheten som ägnar sig åt heroism att vara det

avskyvärdaste i hela naturen” (Nordberg, 1979:119). Voltaire är väldigt kritisk mot denna

heroism. Han uttrycker sig mycket om heroism i sina texter och i en text så har han skrivit

detta: ” Vad blir det av och vad angår det mig för resten humanitet, välgörenhet, blygsamhet,

måttlighet, mildhet, vishet, fromhet, när ett halvt skålpund bly, avfyrat på 600 stegs avstånd,

söndersliter min kropp och jag dör vid tjugo års ålder under outsägliga plågor bland fem eller

sex tusen andra döende, under det att mina ögon, som öppnar sig för sista gången, ser den stad

jag föddes i förstöras av eld och järn, och de sista ljud, som når mina öron, är jämmerropen

från kvinnor och barn som utandas sin sista suck under ruineran, allt detta för att tillgodose

påstådda intressen hos en man vi inte känner” (Nordberg, 1979:120). Detta är väldigt starka

ord som kommer från Voltaire och man blir berörd utav det. Voltaire får verkligen fram vad

han tycker och tänker om krig och dess följder. Han får folk att tänka på att krig ger förödelse

och att det är många som måste sätta livet till. Folk tänker inte på konsekvenserna menar

Voltaire. Även fast man deltar i krig och är en hjälte så kommer allt till slut att försvinna.

Ingen kommer för alltid att minnas de som stred för sitt land.

Nog pratat om detta, nu ska vi gå in på vad Voltaire tycker om lagar. Voltaire säger att den

produktiva faktorn i samhällenas liv är arbetet. Den styrelse som bäst förstår detta och får

ihop det med genensamt välstånd och lycka är den som är bäst och det spelar ingen roll om

det är monarki eller republik bara lagarna är goda och främjar arbetets resultat. ”Men jag

ogillar såna lagar som medger att hundra tusen man går lagenligt ut och sticker ihjäl hundra

tusen grannar. Det har förefallit mig som om de flesta människor av naturen fått tillräkligt

med sunt förnuft för att stifta lagar, men som om inga hade rättkänsla tillräkligt för att stifta

goda lagar” (Nordberg 1979:121). Den som talar här är Voltaire och han är övertygad om att

21

om folk med ”sunt förnuft” fick stifta lagar så skulle nog dem ge uttryck för folkets

rättskänsla. Voltaire menar att då kanske inte lagstiftarna i första hand skulle vara ”enkla och

stillsamma jordbrukare” utan filosofer. ”När populasen, (allmänheten), slår sig på att resonera,

är allting förlorat” (Nordberg 1979:121). Vad Voltaire menar med att lagstiftarna skulle vara

filosofer kan man ju undra över. En anledning kan ju vara att filosofer är tänkare som tänker

ut hur just han eller hon vill ha det och hur det ska se ut i samhället. Voltaire tyckte ju att folk

med ”sunt förnuft” skulle stifta lagar och då kanske han menar att filosofer är det folk som har

”sunt förnuft” och att folket inte har det. Detta kan man spekulera en hel del i. När nu

förnuftet tas upp så var det en väldigt viktig sak för Voltaire. Han tyckte att förnuftet var

något viktigt för människan. Voltaire menade att förnuftet skulle hjälpa människan till att få

ett bättre samhälle. Att man skulle tänka på vad som är rätt och fel i världen med hjälp av sitt

samhälle. Och det som är fel måste bli rätt för att världen ska bli den plats där människan ska

kunna leva sitt liv.

Voltaire var en folkuppfostrare, han ville göra så att folk skulle vara och känna sig lika värda i

samhället. Det syns tydligt i hans texter om just detta hur han tycker att det ska vara för att

folk ska vara lika värda. Han säger: ”Om denna jord hade varit vad man kan tycka att den bort

vara, dvs, om människan överallt kunnat finna ett lätt och säkert upphälle och ett klimat som

passat hennes natur, då är det klart att det hade varit omöjligt att för en människa att förslava

en annan”. I en annan text utav honom så säger han så här: ”Alla människor skulle alltså med

naturnödvändighet ha varit jämlika om de inte haft några behov. Det elände som är knutet till

vårt släkte underordnar en människa under en annan. Det är inte ojämlikheten som är den

verkliga olyckan, det är beroendet”. Han säger även: ”Det är på vårt olyckliga klot omöjligt

att människor som lever i samhälle inte skulle bli uppdelade i två klasser, de rika som befaller

och de fattiga som tjänar, och dessa två delar sedan upp sig i tusen och dessa tusen har i sin

tur olicka nyanser ” (Nordberg 1979:121). Voltaire kämpade som sagt med att människorna

skulle vara jämlika, som nämndes på sidan 14, men att det inte alltid är så lätt som det låter

med att göra något. Hans texter om just jämlikhet visar vad han tyckte och tänkte om just

detta och vad han tyckte man skulle göra eller borde göra för att jämlikheten skulle visa sig i

samhället. Som Voltaire säger i detta citat: ”Människosläktet sådant det nu är kan inte leva

vidare, om det inte finns en oändlig mängd nyttiga människor som ingenting äger, för en

välbärgad man lämnar inte sin jord för att komma och arbete på din, och om du behöver ett

par skor kan du inte få en revisionssekreterare att göra dem åt dig. Jämlikheten är alltså på en

gång den mest naturliga och den mest omöjliga sak i världen” (Nordberg 1979:122). Detta har

22

Voltaire rätt i. För jämlikhet fanns inte när han levde och det finns inte än idag. Så man kan

nog säga att jämlikheten är den mest omöjliga saken att få i världen. Voltaire fick ibland

problem med staten för sina texter och detta gjorde att han sattes i arrest, han levde i exil. Han

flydde till olika länder där han fortsatte sitt skrivande och han blev mycket populär. Han var

bland annat i England. Hans tid i England gjorde att han fick en annan syn på bland annat

samhället när han kom tillbaka till Frankrike. I boken Voltaire av Theodore Besterman så

skriver Besterman så här om Voltaire:”… he had already reflected to good purpose, and had

already arrived at the essential ideas characteristic of his philosophy. But certainly his sense

of justice, his scepticism and toleration, were confirmed by his reading and experiences here.

What he learned in England particularly in the field of politics and government, he never

forgot (Besterman 1969: 124).

Om man ska titta på Rousseau och hans politiska åsikter och filosofier så kan man säga att

han var väldigt kritisk emot religion, vetenskap och teknik. Rousseau tyckte att människan

hade kommit ifrån sitt ursprung från naturen. Med detta så menar Rousseau att följderna av

detta hade blivit ett samhälle som styrdes av pengar och som blev mer inriktat på materiella

ting. Rousseau ville att människornas känslor skulle regera för att samhället skulle bli så bra

som möjligt. Detta tänkandet som Rousseau ville få människor till kan man säga är tankar

som kommer från epoken romantiken. Inom romantiken så reagerade man mot förnuftet och

den materialism som fanns under upplysningen. Känslan var det som var kärnan i tillvaron

enligt romantiken.

Rousseau är kanske mest känd för sin bok Om samhällsfördraget, som jag nämnt tidigare i

denna uppsats, och i denna bok så är inte Rousseau rädd för att ta för sig i vad han tycker och

tänker om saker och hur saker i ett samhälle enligt honom ska fungera. I Nicholas John Henry

Dents bok Rousseau, an introduction to his psychological, social and political theory så

skriver han “Rousseau had the misfortune to make some very memorable, epigrammatic,

remarks. For instance “Man is born free; and everywhere he is in chains”…”Nature made man

happy and good, but society depraves him and makes him miserable”…”A new enemy is

arising which you have not learned to conquer…This enemy is yourself. Nature and fortune

left you free…In learning to desire, you have made yourself the slave of your desires” (Dent,

1988:2). Det finns fler citat utav detta slag som Rousseau har sagt men om man skulle ta med

alla så skulle det bli en uppsats för sig. Det första citatet ”Man is born free...” kommer från

Om samhällsfördraget eller Social contract som den heter på engelska. Som jag nämnt i

början av denna uppsats så börjar boken med just detta citat och det gör ju att han sätter sin

23

prägel på hur boken kommer fortsätta, på vilket sätt han tänker gå fram i boken. Han är ju

väldigt kritisk i boken. Han tar upp hur ett samhälle ska vara med bland annat lagar och är

kritisk emot det som gör samhället dåligt.

Rousseau anser att folkviljan är den yttersta grunden för all samhällsmakt. Folket i hans

idelalstat är lagstiftare. Rosseau menar att eftersom folket ska lyda lagarna i samhället så

borde också folket skriva lagarna. Genom att alla människor är delaktiga i politiken så anser

Rousseau att människan använder sitt samvete för att få samhället till något bra. Målet för

varje lagstiftning är enligt Rousseau frihet och jämlikhet för varje medborgare. Rousseau

menar att ingen medborgare ska vara så rik att han eller hon ska kunna köpa en annan

medborgare och att ingen är så fattig att han eller hon tvingas sälja sig. ”A man and a citizen,

whoever he may be, has no property to put into society other than himself…” (Dent,

1988:108). Enligt Rousseau så ska den verkställande makten i ett samhälle utses genom val.

Rousseau föredrar direktdemokrati, vilket är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas

direkt av de röstberättigade själva i demokratisk ordning. Idag så existerar inte

direktdemokrati som styrelseskick. Rousseau är inte förtjust i representativ demokrati, vilket

är ett system där folket styr genom val av partier eller företrädare med beslutanderätt. Man

kan säga att det är lite som när vi i Sverige har val. Rousseau föredrar en liten stat framför en

stor stat. Han tycker att förvaltningen av en stor stat försvåras av stora avstånd och det blir

mer jobb med en stor befolkning då bland annat politikerföraktet kan bli större. Att han

föredrar en liten stat framför en stor stat är något man kan fundera vidare på. Det som man

kanske tänker på när man hör om stora stater är Romarriket. För det var ju staden Rom som

under många år ingick allisanser med närliggande stater och länder och krigade för att bli så

stort som möjligt. Vilket det sedan blev men det höll inte länge innan det föll. Försvaret räckte

inte till. Romarriket hade blivit för stort för att kunna hålla det uppe. Kanske är det lite på

detta spår som Rousseau är inne på när han föredrar en liten stat framför en stor. För i en liten

stat så ser man vad som behöver göras och vad som man klarar av för att få staten att fungera,

vilket i en stor stat kan vara svårt då det kan hända mycket saker som kan leda till undergång.

Rousseau blev väldigt kritiserad under vissa perioder under hans levnadstid. Han blev

kritisead för Om samhällsfördraget då den ansågs vara kritisk mot religionen och andra delar

av samhället som inte ansågs vara rätt enligt Rousseau. Ett samhälle uppstår därför att det är

människans instinkt och de samhällen som existerar är onda därför att människans samvete

har tystats. Med detta så menar Rousseau att människorna skapar samhällena så som de vill ha

dem genom sin, som man kan kalla det, medfödda förmåga. Denna förmåga är människans

24

samvete och människan vet ju vad som är rätt för just människan så då skapas ett samhälle

som är bra för människan. När detta går snett, när en människa får för sig att det ska gå till på

just hans eller hennes sätt, det är då som samhällena blir onda eftersom det nu bara är en

människa som styr. “The love of oneself (amour-de-soi) is always good and always in

conformity whit order…we have to love ourselves to preserve ourselves…” (Dent, 1988:127).

Även Rousseaus skrifter om religion blev hårt kritiserad. Rousseau menade att religiös makt

inte kunde ingripa i människors liv och handlande. Han menade att förnuftet med dess

erfarenhet och sökande efter kunskap skulle styra tillvaron i dess handlingar och beslut och

inte något ”påhittat” som en präst predikade om. Rousseau ville visa att genom rätt

undervisning så skulle människan bli självständig från Gud och oavsett vilken klass han eller

hon tillhörde i samhället. Samhällsklasser var ointressanta enligt Rousseau. För han ville ju

skapa ett jämlikt samhälle för alla och då ska samhällsklasser inte finnas i ett samhälle. För

Rousseau menar att genom uppfostran så skapas människan till en god människa och det är

samvetet och inte förnuftet som har skapat denna goda människa. Rousseau skrev en bok om

uppfostran, Emile, där Rousseaus egna tankar om barnuppfostran finns med. Han menar att

barnuppfostran ska leda till att utveckla varje människas naturliga anlag och inte anpassas

efter redan färdiga mallar. Han menar att miljön som ett barn växer upp i präglar individen

och därför är det viktigt att ge rätt utbildning från första början. Med detta så menar Rousseau

att ett barn från början måste få en insikt om konsekvenserna om tex lögner och religion för

det är först då som barnet kommer förstå innebörden av ärlighet och varsamhet. Rousseau

gillade inte bestraffnings- och belöningsuppfostran som fanns utan tyckte att detta var ett

bättre sätt för barnen att lära sig att växa upp i samhället. Detta fick han väldigt mycket kritik

för och det hela förbättrades inte när han fortsatte med att komma med ideér om att barn inte

ska fostras i en religion eftersom de inte förstår religiösa teorier om gott och ont. Man ska

istället, enligt Rousseau hjälpa dem att utveckla sin egen medfödda känsla för gott och ont för

då kommer barnen att få ett samvete som kommer vägleda dem genom livet. Rousseau menar

att det kvittar hur gud dyrkas och detta rasade både katoliker och protestanter emot när detta

blev känt. Detta för oss in på Rousseau och hans tankar om religionen.

”Från början hade människorna inga andra kungar än gudarna…” (Rousseau, 1994:146) Varje

stat hade sin egen religion innan det blev tex kristendom. ”Sedan romarna spritt sin religion

och sina gudar i takt med att inperiet utvidgades…befanns slutligen folken i detta vidsträkta

välde, utan att man visste hur det gått till, ha en mängd gudar och religioner som var ungefär

desamma överallt. Det var så som hedendomen till slut blev en och samma religion i hela den

25

kända världen. Det var under dessa omständigheter som Jesus kom och upprättade ett andligt

rike på jorden” (Rousseau, 1994:148). För att samhället ska vara fridsamt och harmonin

bevaras så menar Rousseau att alla medborgare utan undantag måste vara kristna. Det är

viktigt för staten att varje medborgare har en religion som gör att han älskar sina plikter. För

Rousseau är religion något som kan förstöra en människa och dess samhälle. Som nämnt

innan så tycker Rousseau att det är viktigt för staten att varje medborgare har en religion som

gör att han älskar sina plikter (Rousseau, 1994:156). Detta är något som är självklart i ett

samhälle för är inte människan nöjd så presterar han eller hon inte. Religion har en avgörande

faktor i detta. Religion har alltid varit ett stort samtalsämne. Detta till en viss del för att det

under vissa tider var ”lag” på att gå i kyrkan och tro och tillbe en gud och att det var prästerna

som var överhuvud i samhället. Det är då inte alltid lätt att kunna vara nöjd som medborgare

om man måste gå under andra medborgares och prästers bevakan av vad man gör och vad

man inte får göra. Att trivas i ett samhälle då är inte så lätt och att göra sina plikter som

Rousseau säger blir inte heller så lätt. Rousseau tycker att samhället med dessa lagar och

regler ska utgöras och styras utav folket och då ska människorna kunna styra över sin egen

religion och sina egna åsikter om religion för att få ut så mycket som möjligt utav det. Annars

blir samhället enligt Rousseau, som jag nämnt tidigare, dåligt och kan leda till att det blir

utsatt för olika maktpersonen som vill ha större del av samhället.

Rousseau pratade mycket om allmänvilja under sitt liv och det står speciellt mycket om det i

Om samhällsfördraget. Begreppet allmänviljan betyder att vi människor inte så sällan

medeverkar till andra beslut än vad som ligger i vårt långsiktiga intresse. Det Rousseau menar

är att det gemensamma bästa är ibland något annat än vad som var och en vill enskilt. Alltså

att allas vilja är summan av av alla framförda önskemål men att allmänviljan däremot är något

som alla tjänar på men inte alltid inser. Man kan säga att allmänviljan är att se lite längre än

näsan räcker och att se till vad som egentligen ligger i människans intresse. I Om

samhällsfördraget så skriver Leif Lewin i inledningen av boken lite fakta om Rousseau och

nämner lite saker om allmänviljan. Han skriver bland annat: ”Se bara på miljöförstöringen!

Varje skogsägare kan tjäna på att kalhugga, men resultatet blir en utebliven återväxt och en

jorderosion som alla långsiktigt förlorar på” (Rousseau, 1994:11) Lewin försöker här att

förklara Rousseaus allmänvilja på ett enkelt sätt och han får fram bra vad som Rousseau

menar med sin allmänvilja. “In fact, each individual as a man, may have a particular will

contrary or dissimilar to the general will he has as a citizen. His particular interest may speak

to him quite differently from the common interest; his absolute and naturally independent

26

existence may make him look upon what owes to the common cause as a gratuitous

contribution, the loss of which will do less harm to others than the payment of it is

burdensome to himself…”(Dent, 1988:173-174). Det finns ett till citat om allmänviljan I

Dents bok och det lyder så här ”The ”general will” is no imposed will, that enforces tyrannical

law on us. It is the will each of us has out of our being and rank as “persons” one to another”

(Dent, 1988:70).

Likheter och olikheter mellan Rousseau och Voltaire

Om man nu ska gå in på likheter mellan Rousseau och Voltaire så kan man se att det både

finns likheter och en del olikheter mellan dem. En likhet är att båda skrev böcker som

kritiserade politiken och religionen. Både Candide och Om samhällsfördraget är båda böcker

som är mycket kritiska mot samhället och som folk idag kan läsa och betänka hur samhället

har och inte har förändras. Olikheterna mellan böckerna är den att Om samhällasfördraget är

en kritik bok mot samhället där Rousseau verkligen går på med vad han tycker och tänker om

samhället och hur det är uppbyggt. Voltaires bok Candide är en ironi där Voltaire driver

respektlöst med samhället. Båda två stred för ett jämställt och fritt samhälle för alla

människor. Jämlikhet är något som är svårt att få till i världen och det såg nog också dessa två

herrar. För det har alltid varit så att det har funnits rika och fattiga människor och det kommer

det även göra i framtiden. Män och kvinnor har nästan alltid varit ett stor samtalsämne när det

gäller jämlikhet och det kommer det också vara i framtiden. Så hur mycket än dessa två män

kämpade för ett mer jämlikt samhälle så fick de inte uppleva det. En annan sak som de tyckte

lika om var att lagarna ska stiftas genom folket eftersom det är folket som utgör samhället

enligt Rousseau och Voltaire. Men de hade helt olika versioner och syner på hur dessa lagar

skulle stiftas genom folket. Religion var också något som dessa herrar kritiserade. Likheterna

med detta är att de båda tycker att det är fel att det ska finnas någon eller några som ska säga

till resterande folket hur och vad de ska tro på. Både Rousseau och Voltaire vill att folket ska

kunna få tro på vad de vill och inte behöva följa någon annans tro och vilja. Både Rousseau

och Voltaire hade båda filosofier som de tyckte folket skulle följa för att de skulle få det

bättre. Dessa filosofier var väldigt olika. Rousseau pratar mycket om allmänviljan som en

viktig del som folket ska ta till sig. Vilket då är att man ska se till vad som egentligen ligger i

människans intresse. Alltså att se lite längre än näsan räcker. Han pratar mycket om känslan

också. Att människans känslor skulle göra samhället bättre. Känslan var kärnan för tillvaron i

27

människans liv menade Rousseau. Voltaire är mer inne på förnufet och att det skulle hjälpa

människan till att få ett bättre samhälle. Med detta menar Voltaire att människan med sitt

förnuft kan få världen till en bättre plats. Att man tänker på vad som är rätt och vad som är fel

i världen. Att det som är fel måste bli rätt för att världen ska bli den plats där människan ska

kunna leva sitt liv. Mer likheter dessa två herrer imellan är att båda verkade under 1700-talet

då upplysningen med sitt nytänkande hade slagit rot i världen. En olikhet kan man säga är den

att Rousseau med sitt tänkande om känslan hade fört sitt tänkade in i epoken romantiken.

Inom romantiken så var känslan en viktig del för människan. Voltarie med sitt förnuft var

starkt inne i upplysningen där just förnuftet var en viktig del av människan. Där kan man

komma till en till olikhet dessa två herrar i mellan. För man kan säga att Rousseau med sitt

tänkade om känslan som var en del av romantiken hade gått ett steg längre i sitt tänkade än

Voltaire och de andra filosofer under upplysningen som hade förnuftet som sitt drivmedel för

människan. En likhet dessa två herrar hade var att de båda var stora upplysningsmän som var

både älskade och hatade för sina filosofier och andra saker som de gjorde för att få fram sin

vilja. Dessa två herrar gjorde mycket saker för att försöka förändra samhället och även om de

inte alltid ville eller filosoferade om lika saker så kan man nog säga att de nog i slutändan

ville samma sak ändå, att förändra samhället och världen så att det skulle bli en bättre plats för

människan att leva. Vissa saker och tankar av Rousseau och Voltaire lever kvar i samhällena

än idag så bortglömda är de inte och det kommer de nog inte heller bli.

28

Sammanfattning

Jag har i detta arbete skrivit om Rousseau och Voltaire och tittat på hur Rousseaus och

Voltaires filosofier om bland annat samhället ser ut. Vad jag har kommit fram till under detta

arbete är att Rousseau och Voltaire har många olika filosofier som gör att bland annat att

samhället blir en bättre plats för människan. I uppsatsen så använde jag mig utav dessa källor,

Voltaires Candide och Rousseaus skrifter Om samhällsfördraget och Tvenne avhandlingar

om kulturen och människan, i denna bok så finns hans skrifter Huruvida vetenskapernas och

konsternas återupprättande har bidragit till sedernas förädlande? och Avhandling om

olikheten mellan människorna. Jag har använt mig lite utav båda dessa skrifter i uppsatsen

men mest om Avhandlingen om olikheten mellan människorna. I Om samhällsfördraget så tar

Rousseau upp hur samhället ska se ut för den enskilda människan. Hur ett samhälle ska vara

för oss människor och hur man ska leva för att få känna frihet och jämlikhet. Han vill få fram

hur samhället ska kunna ordnas så att människor lägger sitt egenintresse åt sidan och verkar

för gemenskapens bästa. Tvenne avhandlingar om kulturen och människan med dess två

skrifter handlar om hur människan under olika tider har verkat i samhället. Med detta så

menar Rousseau att samhället har gått framåt i sin utveckling, vilket också leder till att

människorna går framåt i sin utveckling.

I Voltaires Candide så tar han upp om hur världen framställs som god fast den egentligen inte

är det. Att krig och andra eländigheter inte kan göra världen god utan ond. Candide handlar

om en pojken som heter Candide och han bor hos en baron i Tyskland. Candide var förälskad

i baronen dotter och en dag när de båda kysstes så fick baronen syn på dem och jagade bort

Candide från slottet. Efter detta så börjar Candides färd genom olika delar av världen där han

stöter på massa olika sorters människor och öden. Voltaire driver även om den tyske filosofen

Leibniz och hans teorier om att denna värld är den bästa av alla tänkbara världar.

Ser man på Rousseaus och Voltaires filosofier och politiska åsikter så ser man att Voltaires

åsikter och filosofier inte bygger på någon fasthållen ideologi. Man kan säga att de bygger

mer på hans vistelser i det franska samhällets övre skickt och hans erfarenheter av de rika

människor han träffat. Det bygger även på hans personliga rättskänsla och hans känsla av

förnuft. Man kan säga att Voltaire hade en roll som folkuppfostrare. Han var starkt förankrad i

borgar- och överklasstänkande. Han jobbade för att få folk att känna sig lika värda, att ingen

ska vara mindre värd. Uttrycket ”Världen är som den är” kan beskrivas till det arbete som

Voltaire gjorde men det blev inte så mycket ändrat på det som Voltaire kanske ville. ”Världen

29

är som den är” är ett bra uttryck för att visa att det inte finns några rättvisor på jorden eller i

världen hur mycket man än vill. Voltaire vill få oss människor att förstå att eftersom världen

inte är en jämställd plats så kan människor inte leva jämställt utan vissa lever bättre än andra.

Voltaire hade en hel del att säga om krig. Hans avsky mot krig ser man genom hans

författarskap. Han får folk att tänka på att krig ger förödelse och att det är många som måste

sätta livet till. Folk tänker inte på konsekvenserna menar Voltaire. Som nämnts innan så

skriver Voltaire mycket om krig och dess fasor i sina texter och i sin bok Candide så tar han

upp väldigt mycket om krig och hur dåligt det är med långa beskrivningar så att folk också

ska avsky krig.

Om man ska titta på Rousseau och hans politiska åsikter och filosofier så kan man säga att

han var väldigt kritisk emot religion, vetenskap och teknik. Detta för att Rousseau tyckte att

vetenskapens och teknikens under hade gjort att människan hade kommit ifrån sitt ursprung

från naturen. Rousseau tyckte att människans liv genom detta inflytande hade blivit alltmer

oäkta och människan hade kommit ifrån sitt ursprung, alltså naturen, mer och mer för var dag

som gick. Med detta så menar Rousseau att följderna hade blivit ett samhälle som styrdes av

pengar och som blev mer inriktat på materiella ting. Rousseau anser att folkviljan är den

yttersta grunden för att samhällsmakt. Folket i hans idelalstat är lagstiftare. Rosseau menar att

eftersom folket ska lyda lagarna i samhället så borde också folket skriva lagarna. Genom att

alla människor är delaktiga i politiken så anser Rousseau att människan använder sitt samvete

för att få samhället till något bra. Målet för varje lagstiftning är enligt Rousseau frihet och

jämlikhet för varje medborgare. Rousseau menar att ingen medborgare ska vara så rik att han

eller hon ska kunna köpa en annan medborgare och att ingen är så fattig att han eller hon

tvingas sälja sig. Rousseau föredrar en liten stat framför en stor stat. Han tycker att

förvaltningen av en stor stat försvåras av stora avstånd och det blir mer jobb med en stor

befolkning då bland annat politikerföraktet kan bli större. Rousseau hade även en del texter

om religion som blev hårt kritiserade. Rousseau menade att religiös makt inte kunde ingripa i

människors liv och handlande. Han menade att förnuftet med dess erfarenhet och sökande

efter kunskap skulle styra tillvaron i dess handlingar och beslut och inte något ”påhittat” som

en präst predikade om. Rousseau ville visa att genom rätt undervisning så skulle människan

bli självständig från Gud och oavsett vilken klass han eller hon tillhörde i samhället. Rousseau

menar att genom uppfostran så skapas människan till en god människa och det är samvetet

och inte förnuftet som har skapat denna goda människa. Rousseau kritiserade även

barnuppfostran. Han menar att barnuppfostran ska leda till att utveckla varje människas

30

naturliga anlag och inte anpassas efter redan färdiga mallar. Han menar att miljön som ett

barn växer upp i präglar individen och därför är det viktigt att ge rätt utbildning från första

början. Rousseau pratade mycket om allmänvilja under sitt liv och det står speciellt mycket

om det i Om samhällsfördraget. Begreppet allmänviljan betyder att vi människor inte så

sällan medeverkar till andra beslut än vad som ligger i vårt långsiktiga intresse. Det Rousseau

menar är att det gemensamma bästa är ibland något annat än vad som var och en vill enskilt.

Alltså att allas vilja är summan av av alla framförda önskemål men att allmänviljan däremot

är något som alla tjänar på men inte alltid inser. Man kan säga att allmänviljan är att se lite

längre än näsan räcker och att se till vad som egentligen ligger i människans intresse. ”Varje

skogsägare kan tjäna på att kalhugga, men resultatet blir en utebliven återväxt och en

jorderosion som alla långsiktigt förlorar på”.

Det finns lite likheter och olikheter mellan Rousseau och Voltaire. En likhet är att båda skrev

böcker som kritiserade samhället. Både Candide, Om samhällsfördraget och Tvenne

avhandlingar om kulturen och människan är böcker som är mycket kritiska mot samhället och

som folk idag kan läsa och betänka hur samhället har och inte har förändras. Båda två stred

för ett jämställt och fritt samhälle för alla människor. Jämlikhet är något som är svårt att få till

i världen och det såg nog också dessa två herrar. Religion var också något som dessa herrar

kritiserade. Likheterna med detta är att de båda tycker att det är fel att det ska finnas någon

eller några som ska säga till resterande folket hur och vad de ska tro på. Båda dessa herrar

hade även kritik emot kungamakten men de såg lite olika på den. Voltaire tyckte att

kungamakten var bra för det var dessa som skulle få folket att må väl. Rousseau däremot var

emot att ha kungamakt. Detta eftersom kungen inte gjorde ett dugg för att hjälpa folket då de

hade det svårt utan han gömde sig bakom murarna till sitt slott och såg inte alla missöden som

hände med folket i landet. Både Rousseau och Voltaire hade båda en liten filosofi som de

tyckte folket skulle följa för att de skulle få det bättre. Dessa filosofier var väldigt olika.

Rousseau pratar mycket om den allmänviljan som en viktig del som folket ska ta till sig.

Vilket då är att man ska se till vad som egentligen ligger i människans intresse. Alltså att se

lite längre än näsan räcker. Voltaire tog upp mycket om den bästa av alla tänkbara världar,

vilket han tyckte var något som var idiotiskt. Voltaire ville ju säga till folket att detta inte är

sant. Hur kan världen vara den bästa av alla världar om det finns en massa krig och andra

eländen. Dessa två herrar gjorde mycket saker för att försöka förändra samhället och även om

de inte alltid ville eller filosoferade om lika saker så kan man nog säga att de nog i slutändan

ville samma sak ändå, att förändra samhället och världen så att det skulle bli en bättre plats för

31

människan att leva. Vissa saker och tankar av Rousseau och Voltaire lever kvar i samhällena

än idag så bortglömda är de inte och det kommer de nog inte heller bli.

Slutsats

Syftet med mitt arbete var att med hjälp av texter av och om Rousseau och Voltaire ta reda på

hur deras filosofier ser ut. Jag använde mig utav böcker skrivna av Rousseau och Voltaire för

att få reda på hur deras filosofier ser ut. Jag använde mig även utav en del andra böcker om

Rousseau och Voltaire, skrivna utav andra författare, för att få en bättre inblick i dessa två

filosofers liv och tankesätt. Detta tyckte jag fungerade bra. Jag fick fram vad jag vill med

uppsatsen och dessa två herrar. Jag hittade bra böcker som hade mycket information av just

det jag behövde för att kunna göra detta arbete. I mitt arbete så hade jag frågeställningen: Hur

ser Rousseaus och Voltaires filosofi om samhället ut? Har de några likheter och olikheter i

sina filosofier om samhället? Denna frågeställning tycker jag att jag har fått svar på. Jag har

fått reda på genom detta arbete hur Rousseaus och Voltaires filosofier ser ut och hur de har

fått fram sina filosofier på hur samhället och andra viktiga aspekter i samhället ser ut. Jag har

även fått reda på att det finns likheter och olikheter mellan dessa två herrar som jag inte ifrån

början trodde fanns. De var mer lika än jag trodde även om olikheterna också var stora mellan

dessa två herrar.

32

Bibliografi

Primära källor:

Roussau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget, eller statsrättens grunder (Stockholm, Natur

och kultur, 1994)

Rousseau, Jean-Jacques, Tvenne anvhandlingar om kulturen och människan (Stockholm,

Björck & Börjesson, 1920)

Voltaire, Francois, Candide eller optimismen (Uddevalla, Forum, 1985)

Sekundära källor:

Dent, Nicholas John Henry, Rousseau - An introduction to his psychological, social and

political theory (Great Britain, Billing & sons Ltd, 1988)

Cranston, Maurice, Jean-Jacques – The early life and work of Jean-Jacques Rousseau 1712-

1754 (Harmondsworth, England, Penguin Books Ltd, 1987)

Ekerwald, Carl-Göran, Voltaire – Liv och tankesätt (Stockholm, Nordstedts förlag, 2000)

Nordberg, Olof, Voltaire – En introduktion (Borås, Natur och kultur, 1979)

Nordberg, Olof, Voltaire – Filosofi i fickformat (Norhaven A/S Danmark, Norstedts, 1998)

Manson, Haydn, Voltaire- A biography (Baltimore Maryland, The Johns Hopkins University

Press, 1981)

Edwards, Paul, Voltaire – Selections (New York, Macmillan Publishing Company, 1989)

Besterman, Theodore, Voltaire (Chicago, The University of Chicago Press, 1969)