Privat arbetsförmedling: Australienmodellen - Fores Policy Paper 2010:5

8/7/2019 Privat arbetsfrmedling: Australienmodellen - Fores Policy Paper 2010:5

1/16

Privat arbetsfrmedlingAustralienmodellenThorsten Stromback

FORES Policy Paper 2010 : 5


2/16

Om frfattarenThorsten Stromback

r chef fr The Centre for Labour Market Research vid CurtinBusiness School i Perth. The Centre for Labour Market Research r ett samarbete mellande australiska lrostena University of Western Australia, Curtin University ofTechnology, Murdoch University and the University of Canberra med fokus parbetsmarknadspolitisk utvrdering och forskning om relationer mellanarbetsmarknadens parter. Thorsten Stromback r docent i nationalekonomi och en PhDi ekonometri frn University of Southampton. Han har publicerat ett stort antal artiklaroch bcker om arbetsmarknadsfrgor. Han har medverkat i flera officiella granskningarav den australiska arbetsmarknadspolitiken, p bde nationell och delstatsniv, ocharbetar fr nrvarande med det australiska arbetsmarknadsdepartementet p en nymetodologi fr att utvrdera Job Services Australia. Han har sin bakgrund i Sverige men

har inte bott dr p mnga r och skriver och frelser numera endast p engelska.


3/16

Innehll

Om frfattaren ....................................................................................................................................................Innehll ..................................................................................................................................................................

Frord ................................................................................. ....................................................... .......................... 1

1 Inledning ................................................. ......................................................... ............................................ 3

2 Upphandlingsfrfarande ........................................................ ........................................................ ....... 4

3 Hur vl fungerar det? ..................................................... ........................................................ ................. 7

4 Gr det australiska systemet att verfra? .................................................. .................................. 9


4/16

1

FrordVad kan vi lra av Australien?

Eftersom bde den gamla AMS-politiken och den reformeradearbetsfrmedlingen med jobbcoacher tycks ha svrt att effektivt dmpaarbetslsheten har mnga blickar riktats mot Australien och dess innovativamodell fr arbetsfrmedling.Australien genomled nyligen en mycket jmn och hrd valkampanj dranklagelserna haglade mellan Labor-regeringen och den liberal-konservativaoppositionen. Men till skillnad frn det svenska valet ngon mnad senare varinte jobben en valfrga.

Sklet r att Australien har en av vstvrldens lgsta arbetslshetstal.Arbetslsheten ligger idag p dryga 5 procent samtidigt som Australien har ettmycket mindre problem n Sverige med frtidspensionering ochlngtidssjukskrivning. Frn att p 1980- och 1990-talet legat kring 8-10 procentfll arbetslsheten snabbt i slutet av 1990-talet, ned till dryga 4 procent frefinanskrisen. Australien var drefter ett av f lnder dr arbetslsheten stegmycket lite under krisen och sedan fll tillbaka.Australiens reformering av arbetsfrmedlingen som inleddes 1998 r knappasthela frklaringen till denna jobbframgng, men den har uppenbarligen spelat en

viktig roll.Australienmodellen fr arbetsfrmedling skiljer sig frn Sverige p flera plan.Exempelvis fungerar inte arbetsfrmedlarna lngre som kontrollorgan fr a-kassa. Den uppgiften skts istllet av en separat enhet som efter en bedmningav den arbetsskandes behov av finansiellt std skickar denne vidare tillarbetsfrmedlaren, som d fullt ut kan fokusera p att bist i arbetet med attska jobb.Men det som r mest revolutionerande med det australiska fallet r att sjlva

arbetsfrmedlingen inte r statligt monopol utan att varje arbetsskande fr enjobbpeng beroende p behov, tid som arbetsls med mera, som man kananvnda fr att vlja privat arbetsfrmedling frn en lista av godkndafrmedlingar. Dessa r ofta icke-vinstdrivande frivilligorganisationer, som tillexempel motsvarigheten till Stadsmissionen. Den statliga arbetsfrmedlingenhar konkurrerats ut och avskaffats.Det r detta system, Jobs Services Australia som inspirerat diskussionen iSverige. Kunskapen om Australienmodellen frblir dock ganska lg, trotsstudiebesk och debattartiklar, och det frekommer ofta missuppfattningar imedia.


5/16

2

I Australien handlar debatten idag inte lngre om frmedlingen ska vara ettstatligt monopol eller en jobbpeng utan hurstaten ska utforma jobbpengen pbsta stt, hur de olika kategorierna fr stdbehov ska vara uppdelade, hur manska minimera att frmedlingen plockar russinen ur kakan bland dearbetsskande, och s vidare.

Svenska Arbetsfrmedlingen har inlett pilotverksamhet som har en del likhetermed Australien, bland annat med mjlighet att sjlv vlja jobbcoach. Dremothar svenska Arbetsmarknadsdepartementet inte velat genomfra en fullskaligreform av den typen Australien gjorde.Fr att ge den svenska debatten nya insikter vnde sig FORES till en avAustraliens frmsta experter p Jobs Services Australia, professor ThorstenStromback, chef fr Centre for Labour Market Research vid Curtin University ofTechnology i Perth. Han r en av de mest kritiska granskarna som just nu fttaustraliska arbetsmarknadsdepartementet uppdrag att finna en ny metod fratt utvrdera systemet. Thorsten Strmbck som han ursprungligen heter, hargenom sina rtter i Sverige ocks i sin genomgng kunnat koppla tillbaka tillden svenska debatten.Resultatet r en analys utan den typ av idealiseringar som ibland frekommerfrn nringslivsorganisationer, men trots det kritiska anslaget nd en starkuppmaning till Sverige att brja ta efter det australiska exemplet, inte minsteftersom det ger samma eller bttre effekt till lgre kostnad.Martin dahl

VD FORES


6/16

3

1Inledning

r 1998 vergav den australiska riksdagen den gamla modellen fr frmedlingav arbetstillfllen, the Commonwealth Employment Service, och ersatte denmed ett decentraliserat system fr privata arbetsfrmedlingar. Det nyasystemet, The Job Network (nu kallad Job Service Australia) innebar enradikal frndring fr arbetsfrmedlandets funktionsstt. Sen dess harupphandlingen utvecklats, den administrativa processen ptagligt frbttrats,resultatmtningarna blivit mer omfattande och kontrollsystemet mersofistikerat. Likas har den privata arbetsfrmedlingen mognat. Den har en merstabil struktur, prglas av strre professionalism och kan erbjuda merhgkvalitativa tjnster n tidigare.

Frut har mnga lnder, inklusive Australien, tittat p den svenska modellen fratt finna lsningar p en mngd sociala och ekonomiska problem. Nu r lget ettannat. Vlfrdsstaten utstts fr otroliga pfrestningar frn mnga hll och nur det Sverige som sker i andra lnder fr modeller som hller nerekostnaderna och kar effektiviteten. Det australiska systemet kan vara en sdanmodell. Australien var det frsta landet att verge statlig arbetsfrmedling frett privat upphandlingssystem. Under det senaste decenniet har man gjort flerainsikter om hur sdana system br styras, som andra lnder borde dra lrdomarav.


7/16

4

2Upphandlingsfrfarande

Det australiska systemet beskrivs bst som en reglerad upphandling.Frmedlingsfretagen sker uppdragen vi budgivning, vilket innebr enallokering av klienter eller kunder om man s vill. Men upphandlingen rreglerad p s vis att servicen som ska tillhandahllas kunderna, och priset frden, r faststlld av staten.Vid de frsta tv upphandlingsomgngarna konkurrerade frmedlingsfretagenmed bud p priset och deras berknade kvalitet p servicen. Det blev docktydligt att buden under de frsta omgngarna rrde sig mot det i frvg sattalgstapriset, som motverkar priskonkurrens p bekostnad av kvaliteten. Frn

och med den tredje upphandlingsomgngen har priset faststllts av staten ochfretagen bjuder och konkurrerar med sin berknade kvalitetsniv, som byggerp tidigare prestationer.Marknaden r uppdelad i ungefr 150 geografiska arbetsfrmedlingsomrden.Inom varje omrde finns ett frvntat antal arbetsskande storleken paffrsverksamheten. En srskild andel har normalt avsatts fr hgpresterandefrmedlare i fregende upphandlingsomgng. Den terstende andelen ppnasfr budgivning, buden granskas och verksamheten i vardera omrde frdelas tillett litet antal arbetsfrmedlare. En storstadsregion kan ha mellan 10 och 15frmedlare, medan samma siffra i mindre ttbefolkade omrden r mycket

lgre. Detta inkluderar specialiserade frmedlare, fr till exempel personer medfunktionsnedsttning, ungdomar i riskzoner och ursprungsbefolkning.Vid den senaste upphandlingen tilldelades 116 olika organisationer kontrakt,varav de flesta r verksamma inom mnga olika geografiska omrden. Ungefrtv tredjedelar av dessa var redan etablerade frmedlare, den terstendetredjedelen var nya organisationer. Detta implicerar att existerande frmedlaresom erbjds nya kontrakt hade uppntt ett tillfredsstllande resultat, men detbetyder inte att de behlls i samtliga omrden dr de tidigare varit aktiva. Attupprtthlla balansen mellan gammalt och nytt, mellan stabilitet och instabilitethar visat sig vara en utmaning.Typiskt fr Australien r att icke vinstdrivande organisationer dominerar blandfrmedlarna. De flesta av dessa r styrda av privata vlfrdsorganisationerkopplade till kyrkor och stiftelser, eller vidareutvecklingar av civilsamhlletsorganisationer. De flesta av frmedlarna som inriktar sig pursprungsbefolkningen r icke vinstdrivande organisationer. Rknat imarknadsandelar str denna typ av organisationer fr omkring 60 procent avmarknaden.Arbetsfrmedlingen drivs av ekonomiska incitament och r ett

prestationsbaserat styrsystem. Personer som pbrjar en period med a-kassakategoriseras i fyra olika grupper, kanaler, baserat p hur mycket hjlp de


8/16

5

planeras behva. Ungefr 50 procent klassificeras som arbetsfra och placeras ikanal 1; de har relevanta frdigheter, var nyligen i arbete och behver ingenpersonlig assistans. De terstende placeras i kanal 2 till 4 beroende p derasberknade svrigheter att hitta ett arbete. Drefter frvntas de registrera sighos en frmedlare som de sjlva vljer. Frmedlaren ser d tydligt vad den

skande kan komma att kosta och ge fr intkter. Allt eftersom tiden gr ochden arbetsskande fortstter att vara arbetsls, kan de emellertid flyttas vertill en kanal med mer assistans. Tidigare var det hr den enda vgen fr att futkad hjlp och det har skett flera mindre frndringar med tiden. Hurgenomstrmningen av heterogena arbetsskare ska hanteras i ett system meden begrnsad uppsttning frmedlingstjnster r komplicerat, oavsettarbetsfrmedlingssystem. Men det blir n mer kritiskt nr betalningen tillfrmedlarna r beroende av hur de arbetsskande r klassificerade.De arbetsskande i kanal 1 fr grundlggande hjlp med grundlggandejobbmatchning och endast begrnsad personlig assistans s lnge de inte frblirarbetslsa i mer n ett r. De ekonomiska incitamenten blir tydligare frarbetsskande i kanal 2 till 4. Det kan innebra avsevrda kostnader att f ensdan person i arbete och drmed blir den potentiella ersttningen viktig.Serviceavgiften tcker inte mycket mer n marginalkostnaden fr bist denarbetsskande: intervjuer, remitteringar till andra tjnster, bedmning,identifiering av skolnings-, praktik- och jobbmjligheter. Fr att det ska g runtmste frmedlaren f en betydande del av sina arbetsskande i arbete somvarar minst 13 veckor, eller nnu hellre, ett som varar 26 veckor. Ersttningenr kraftigt differentierad. Det finns ingen resultatbaserad betalning fr

arbetsskande i kanal 1, medan en frmedlare som hittar ett jobb som varar i 26veckor eller mer t en person i kanal 4 kan f 6 600 dollar. Den totalaersttningen fr en arbetsskande i kanal 1 kan vara s liten som 63 dollar,medan den som mest kan vara 13 478 dollar fr en arbetsskande i en avlgsenort som tillhr kanal 4.Den hr betalningsstrukturen har utvecklats under en lng tid och kan nubeskrivas som ett system med hyggligt starka ekonomiska incitament. Frut varden resultatbaserade betalningen relativt stor men det har visat sig att allt frhga incitament medfr onskade konsekvenser. Att parkera, det vill sgalmna de arbetsskande tills de attraherat hgre utbetalning, r ett sdantexempel. Ett annat r att rotera jobb i en jobb-pool dr de arbetsskande frarbeta 13 veckor i taget fr att skra strmmen av utbetalningar frn ett ochsamma jobb. Systemet r dock alltjmt resultatbaserat.Arbetsfrmedlarna har ven tillgng till ovillkorade medel fr att assistera denarbetsskande. Denna fond kas med 550 - 1 100 dollar i brjan av varjeregistreringsperiod p 12 mnader och kan anvndas fr utgifter som hjlperden arbetsskande att f en anstllning. Summan m vara liten, men medlen rinte personliga; pengar som inte anvnts fr en arbetsskande kan anvndas frandra. Drmed slsar inte frmedlarna pengar p ngon dr de inte kan ge

resultat, utan anvnds dr det r troligt att de bidrar till ett lnsamt utfall. Dessa


9/16

6

medel r en klla till dyrare hjlp ssom tillfllig lnesubvention, ngot sommnga frmedlare annars undviker fr att inte riskera sin slutliga betalning.Krnan i kontrollsystemet r den s kallade Stjrnrankingen, som utvrderarvarje frmedlares relativa prestation baserat p en stor mngd indikatorer. Med

denna utvrdering till grund ges varje frmedlare betyg, en till fem stjrnor.Antalet stjrnor ligger sedan till grund fr den granskning som genomfrs engng per halvr och r ven det frmsta argumentet fr att f frnya sittkontrakt i slutet av varje trersperiod. Stjrnrankingen r ocks dethuvudsakliga medlet fr arbetsfrmedlare att differentiera sig frn sinakonkurrenterFrmedlarfretagen str infr den svra balansakten mellan lnsamhet och hgranking. En alltfr snv fokusering p lnsamhet kan innebra en smrestjrnranking. Srskilt eftersom mer svrplacerade arbetsskande ges strrevikt vid granskningen. Ett gott resultat fr arbetet med denna grupp r drfrndvndigt fr att f en hg ranking.


10/16

7

3Hur vl fungerar det?De flesta politiska reformer tfljs av frhjda frvntningar p den nytta de skagra och the JobNetwork var inget undantag. Syftet var att utveckla enmarknad fr arbetsfrmedling, dr staten hade rollen som bde tillsynsman ochbestllare. Marknaden skulle prglas av fyra grundprinciper: ppenhet fr nyaaktrer, lokal konkurrens, prestationsbaserad ersttning och flexibilitet. Istlletfr det gamla systemet som grundade sig p stora mngder specifika riktlinjer,frestllde sig staten ett system dr arbetsfrmedlaren hade mycket strreflexibilitet att vlja vilken typ av service de skulle tillhandahlla och hur defrmedlade den. ppenhet, konkurrens och prestationsbaserad ersttningskulle se till att tjnsterna var effektiva och av hg kvalitet, s att bestllareninte skulle behva detaljstyra hur frmedlingen de gick till. Dessutom, i dettaflexibla system frvntade sig staten att utfrarna skulle finna mer innovativalsningar p de problem arbetsskande stter p i skandet efter anstllning.Naturligtvis har alla dessa frvntningar inte uppfyllts. Marknaden r ppen frnya aktrer, frmedlare konkurrerar och ersttningen r resultatstyrd.Riktlinjerna r inte heller helt och hllet avskaffade. Frmedlarna tar sjlvabeslut om det bsta sttet att hjlpa den arbetsskande, men systemet rmycket mindre flexibelt n vad som var tnkt frn brjan. Det r, som det flestastatliga system, verreglerat. Delvis beror detta p att man mste frskra sigom att den arbetsskande aktivt letar jobb, i enlighet med de krav som stlls.

Privata frmedlare har ett egenintresse att uppmuntra aktivitet, men de rknarinte med de externa effekter ett sdant arbete ger. Den andra anledningen r attersttningen inte enbart r prestationsbaserad. Nr arbetsfrmedlingarna harbetalats fr utfrda tjnster finns ett behov att specificera vilka tjnster somskall erbjudas, och att skerstlla att tjnsterna faktiskt erbjuds. Dessa tjnsterska ocks skerstlla de arbetsskandes aktivitet.verstyrning av arbetsfrmedlarna har varit en av de mest omtvistade frgornai Australien. Men det ska ses i ett strre sammanhang. I den privata sektorn,under det senaste decenniets outsourcingboom, har man lrt sig mycket om huroutsourcing br utformas fr att vara av vrde fr bda parterna. En av mngalrdomar r att bestllaren behver utveckla en effektiv relation mellan denegna organisationen och utfraren. Den relationen mste vara reglerad och kaninte lmnas t slumpen eller baseras p avtalsvillkor eller ekonomiskincitamentsstruktur. Hr mste man uppn balans; detaljstyrning msteundvikas, men det gr samtidigt inte att helt och hllet lgga ansvaret iutfrarens hnder. Mnga stora fretag som har tagit sig an outsourcing harmisslyckats p den hr punkten. Det r inte konstigt att en statlig myndighet,som generellt har mindre erfarenhet av att styra komplexa relationer, har svrtatt hitta denna balans.


11/16

8

Verkningsgraden av Job Service Australia (JSA) och dess fretrdare r inte lttatt utvrdera. Till skillnad frn hur det ser ut i Sverige kan den australiskastaten vlja vilken information den publicerar. Nr det kommer tillarbetsfrmedlingarna r den offentligt publicerade informationenidiosynkratiskt, selektiv och svrtolkad. Eftersom arbetsfrmedlingen r

upphandlad har utfrarna anledning att hlla saker fr sig sjlva, fr att inte iondan hjlpa sina konkurrenter. Den offentliga datan r drfr knapp, trots attdet nu r mer n ett r sen JSA trdde i kraft.Beroende p den dliga tillgngen till detaljerad individuell data, finns det ingenoberoende utvrdering av effekterna av JSA. De statliga utvrderingarna r intemetodiskt klanderfria och ger inte trovrdiga bevis. Den statliga datan i figurennedan r tminstone rimlig.

Med internationella mtt mtt r bde det faktiska utfallet och den berknadeeffekten av frmedlingarnas tjnster god. De flesta arbetsskande i kanal 1, somendast fr den lgsta nivn av assistans, fr jobb inom en rimligt kort tid. Frdetta kan dock de privata aktrerna endast ta p sig en del av ran. Underperioden i frga upplevde Australien en mycket stark jobbtillvxt och lgarbetslshet. En mer intressant frga r vad som hnde dem som misslyckats attsnabbt f ett jobb och drfr blev frflyttade till nsta kanal (2 och 3). I mngalnder, inklusive Sverige, tenderar dessa personer att bli inlsta itgrdsprogram med tveksamma lngsiktiga frdelar. I Australien fr en

ansenlig andel av dessa jobb och arbetsfrmedlarna har visat sig spela en roll idetta.


12/16

9

4Gr det australiska systemet

att verfra?Ett upphandlat system med privata arbetsfrmedlingar r srskilt lmpligt frlnder som Australien. Inom utbildning, hlsa och mnga andra serviceomrdenhar en blandning av offentliga och privata aktrer varit normen och den endapolitiska diskussionen har gllt var grnsen ska dras. En annan faktor r attAustralien r ett stort land dr staten, som r ansvarig fr inkomststd, rvldigt avlgsen fr de flesta mnniskor. En central och avlgsen verksamhetlmpar sig inte fr i hg grad platsspecifik arbetsfrmedling. nd har mngalnder fljt Australiens exempel och den kade anvndningen av privata aktrer

har inte gtt Sverige obemrkt frbi. ven den frra socialdemokratiskaregeringen accepterade att det finns utrymme fr att upphandla tminstonevissa typer av tjnster till privata arbetsfrmedlingar. Alliansregeringen togdetta ett steg lngre genom att ge Arbetsfrmedlingen i uppdrag inleda ettarbete med att upphandla delar av sin verksamhet, men nnu har det inte nttlngre n pilotstadiet. Regeringens ml, 30 procent privata aktrer, kommer talng tid att n.Enligt data frn OECD har Sveriges utgifter fr aktiva arbetsmarknadspolitiskatgrder under det senaste decenniet varit ungefr fyra gnger s stora som

Australiens. Om vi ser till de senaste siffrorna, kan vi jmfra de nra 2miljarder dollar (c:a 13,5 miljarder kronor) som Australien spenderar med densvenska regeringens budget fr 2010 som var runt 14 miljarder kronor.Skillnaden r att Australiens befolkning r tre gnger s stor som Sveriges.Jmfrs dessa siffror per arbetsls minskar frvisso den 3-4 gnger s storakostnaden till en faktor p 1,5. Emellertid kvarstr att Sveriges system fr att fmnniskor i arbete r, ven jmfrelsevis, vldigt kostsamt.Utdelningen av Sveriges stora utgifter r svra att bedma. De utvrderingarsom gjorts av IFAU (Institutet fr Arbetsmarknadspolitisk Utvrdering) i vertio r r inte ltta att sammanfatta i ett enda budskap. Man kan dock konstatera

att ingen av dessa innehller ngon lysande recension av de olika tgrder ochprogram som har funnits. En av de mest omfattande studierna menar attprogrammen r som bst en kostsam och ineffektiv tgrd. Privat frmedling kommer inte att lsa bda dessa problem. Varkenerfarenheten frn Australien, eller frn andra lnder, visar entydigt att privataaktrer str fr mer effektiv service. Dremot r den privata sektorn bttrelmpad att se till att verksamheten drivs p ett kostnadseffektivt stt. Det berorinte p att de som arbetar p en privat arbetsfrmedling, driven av ekonomiskaincitament, arbetar hrdare n vad de skulle gjort som statligt anstllda. Detberor p att den privata sektorn tenderar att undvika ondiga utgifter;ineffektiva metoder avvecklas eller blir aldrig genomfrda. F programutformas centralt fr att sedan spridas till golvet och bli fyllda med mer eller


13/16

10

mindre motiverade arbetsskande. Om det fanns ngra, skulle privata aktrervara motvilliga att anvnda sig av dem om de inte trodde att det skulle lna sigfr den arbetsskande. De r mer flexibla n sin statliga motpart och derasintressen ligger nrmare i linje med den arbetsskandes. Dessutom hindrasstater frn att sa pengar till de privata arbetsfrmedlingarna genom att stta

hga ersttningar fr bttre resultat. Upp till en viss grns gr det att kpabttre resultat, men nr den passeras hamnar hgre utbetalningar i fickorna pprivata aktrer. Den risken verkar kraftfullt terhllsamt p alltfr hgaersttningar.Den nuvarande politiken med experimentell och stegvis introduktion av privataaktrer kan vara ndvndig, men r en svr process. Den kan emellertid varandvndig eftersom en privat sektor i en ny bransch inte utvecklas ver en natt.Vlfrdstjnster i Sverige upprtthlls av den offentliga sektorns verksamheter,frn vilken privata aktrer lnge har exkluderats. I systemet saknas ven de ickevinstdrivande organisationerna och civilsamhllet, som bda har varit stommeni det australiska systemet. Fackfreningsrrelsen, den strsta icke-statligasamhllsorganisationen i Sverige, skulle vara en idealisk aktr frarbetsfrmedling men det r inte troligt att de vill ta p sig denna roll.Anledningen till att processen r svr, r att de privata aktrerna behverdrivas av en lmplig incitamentsstruktur. I princip kan allting upphandlas, menineffektiva program r problematiska. Privata frmedlare vill inte verka iineffektiva program med prestationsbaserad ersttning, om inte betalningenper lyckat utfall r vldigt hg. Men vldigt hga ersttningar r problematiska isin tur; kostnaden fr att skydda sig mot de onskade konsekvenserna av alltfr

starka ekonomiska incitament kan snabbt verskrida den kade effektivitet deleder till. Det enda alternativet r att betala dem fr utfrda tjnster. Detta rdock inte heller srskilt lockande; i avsaknad av ekonomiska incitament finnsdet ingen anledning fr dem att gra ett bra jobb.En mjlig lsning p det hr dilemmat r att endast upphandla effektivaprogram. Bortsett frn att bestllaren, Arbetsfrmedlingen, skulle vara ovilligatt avst dessa program, innehller programmen med bst resultat typiskt settlnesubvention i en eller annan form. Det r en sak fr en myndighet att dela utlnesubventioner efter strikta riktlinjer och med tydligt ansvarsutkrvande,men en helt annan fr en privat aktr att gra s. nd anvnder privataarbetsfrmedlare i det australiska systemet lnesubventioner, men de msteanvnda sina egna pengar och frlita sig p den kommande ersttningen. Dearbetsskandes fond, som inte bestr av de skandes egna pengar, kan ocksanvndas men summorna r blygsamma. Som kan frvntas, r anvndandet avlnesubventioner ganska begrnsat. Givet storleken p ersttningarna, rbalansen mellan risk och belning inte srskilt gynnsam.Det finns definitivt svrigheter med att utveckla ett system med bde offentligaoch privata aktrer. Frutom att hitta fungerande lsningar fr problem medincitamentsstrukturen, mste man hantera det faktum att de privata utfrarna

r i hnderna p en offentlig myndighet, som r bde deras bestllare ochstrsta konkurrent. Fr en klok affrsman, verkar inte denna marknad srskilt


14/16

11

attraktiv. Det kan vara en bttre lsning att satsa stort och avreglera det statligasystemet en gng fr alla. Det var mer eller mindre den australiska strategin.The Job Network skapades inte ver en natt, men det vara en ganska snabbvergng frn en dominerande offentlig frmedlare till ett ntverk av privataaktrer. Detta radikala alternativ br inte avfrdas.


15/16

12


16/16

www.fores.se [email protected] Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm

FORESFORUMFRREFORMEROCHENTREPRENRSKAP

Om FORESFORES r en ny tankesmedja som vill frndra. Globalisering och klimatfrndring innebr utmaningar som krver nya

stt att se p samhllet. FORES ger debatten nya perspektiv, frimodiga ider och positiv energi.

Vi bygger ntverk av samhllsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram tydliga och konkreta frslag p

lsningar fr en hllbar framtid.

Privat arbetsförmedling: Australienmodellen - Fores Policy Paper 2010:5

Documents

Transcript of Privat arbetsförmedling: Australienmodellen - Fores Policy Paper 2010:5