Philosophy as a way of life Andreas Rydberg

Institutionen för Idé- och lärdomshistoria

Matthieu Ricard

Den glömda visheten

•  Öst och väst •  Visdom, en bristvara i väst? •  Har det alltid varit så här?

En ny syn på filosofin

•  Pierre Hadot och omtolkningen av den antika filosofin –  Filosofin som ett sätt att leva –  Filosofin som theoria och praxis

Den grekiska världen ca 500 f.Kr.

Filosofins uppkomst

•  Grekiska stadsstater •  Kulturutbyte genom handel •  Relativisering •  Filosofin uppstår som en mer abstrakt

reflektion över naturen och människan

Aten ca 400 f.Kr.

•  200 000–300 000 invånare •  Demokratiskt styre •  Endast manliga medborgare

rösträttsberättigade (ca 20% av befolkningen)

•  Kvinnor starkt underordnade männen •  Slavar en central del av ekonomin

Aten ca 400 f.Kr.

Agora – torget

Filosofen

•  En grekisk medborgare •  Verkade i offentligheten •  Lärare i vishet, i hur man skall leva det

goda livet •  Fungerade som levande konkret modell

Sokrates (469–399) •  Arketypen för en filosof •  Verkade muntligt i Aten •  Känd genom Platons

skrifter •  Ifrågasatte människors

sätt att leva •  Uppmanade till reflektion

och till ett liv i visdom •  Dömdes till döden av den

Atenska staten

”Känn dig själv”

Det filosofiska livet som övning i dygd

De fyra kardinaldygderna

•  Visdom (prudentia) •  Rättvisa (iustitia) •  Måttlighet (temperantia) •  Uthållighet (fortitudo)

Visdom

•  Kunskap om naturen •  Kunskap om människans plats i naturen •  Kunskap om den egna själen

Den egna själen

•  Platons Staten •  Kampen mellan förnuft och begär •  Det goda livet kan endast förverkligas då

förnuftet styr över begären •  Detta sker genom att man odlar

dygderna

Det goda filosofiska livet

•  Stärka förnuftet genom att odla dygderna •  Vad kan Sokrates säga oss? •  Ett orimligt ideal? •  Nödvändigheten av övning

Filosofiska skolbildningar efter Sokrates

•  Uppkomsten av ett antal skolbildningar som alla på olika sätt utgjorde svar på frågan om hur man skall leva det goda livet. För samtliga dessa var det självklart att filosofin utgjorde en slags ständig pågående övning som omfattar livets alla områden.

Filosofins blomstring efter Sokrates

Stoicismen som exempel

•  Grundades av Zenon från Kition under 300-talet före Kristus

•  Blomstrade under mer än ett halvt millenium

•  Upphöjdes till något av en romersk statfilosofi

•  Praktiserades av alltifrån slavar till kejsare

•  Har präglat och präglar fortfarande filosofin

Stoicismen

•  Stoikerna fördjupade den Sokratiska analysen

•  Visdom som kunskap om naturen och människans plats i naturen

•  Naturen, världsalltet eller kosmos som en perfekt ordnad, lagbunden helhet

Människans plats i naturen

•  Förstå och acceptera människans plats i naturen dvs. att hon är ett ändligt väsen utelämnad åt naturens gång. Dvs. åldrande, sjukdom och död är ofrånkomliga delar av livet

•  Skilja mellan det man kan och inte kan kontrollera

•  Yttre omständigheter är bortom vår kontroll •  Vi kan kontrollera endast våra attityder till det

som händer

Dygder och passioner

•  De faktiska händelserna är adiophora,

likgiltiga ting •  Endast dygderna är goda •  Endast passionerna är onda

Dygderna

•  Dygderna har sin upprinnelse in kunskap om naturen och i en vilja att acceptera och underkasta sig naturens ordning

•  Den stoiske vise skulle acceptera och inrätta sitt liv i enlighet med det faktum att vi lever på en planet med ändliga resurser

Passionerna

•  Har sin upprinnelse i att vi inte kan acceptera det som sker och som vi inte kan kontrollera

•  Otillfredsställelsen härrör alltså ur en diskrepans mellan det vi önskar och det som är realiteten

•  Exempel: avundsjuka, svartsjuka, missunnsamhet och äregirighet

Det stoiska goda livet

•  Kunskap om skillnaden mellan det vi kan och inte kan kontrollera

•  Förmåga att acceptera och inrätta oss efter denna kunskap

•  Stoikern är inte apatisk utan handlar efter bästa förmåga och accepterar sedan resultatet utan att förtäras av missnöje och otillfredsställelse

Exemplet Marcus Aurelius (121–180 e.Kr.)

•  Kejsare av Rom 161–180 e.Kr. •  En person i maktens absoluta centrum •  Praktiserade den stoiska filosofin •  Skrev Självbetraktelser

Aurelius Självbetraktelser

•  Självbetraktelser var ej avsedd för publikation

•  En uppsättning stoiska aforismer som fungerade som påminnelser och uppmaningar till honom själv

Exempel ur Självbetraktelser •  ”17 Den mänskliga livstiden är ett ögonblick lång,

människans väsen är som en rinnande ström, hennes förnimmelser är dunkla, kroppens vävnad är hemfallen åt förruttnelse, själen är ett snurrande hjul, dess öde är en gåta, människans dom över människan godtycklig. Kort sagt, vad till kroppen hör är en ilande flod, vad till själen hör är dröm och dunst; livet är en kamp och en färd i främmande land; eftermälet är glömska. Vad finns då som kan leda oss igenom? Endast och allenast filosofin. Den åter består i att man bevarar den gudomliga anden inom sig okränkt och fläckfri, står höjd över lust och olust, aldrig handlar i fåvitsko, aldrig tillgriper lögn och förställning och att man förblir oavhängig av andras göranden och låtanden.”

Exempel ur Självbetraktelser •  ”6:19Tänk inte när något förefaller dig svårt att det är

omöjligt för en människa att utföra, utan när något står i människomakt, så anse att också du kan utföra det.”

•  ”7:10 Allt materiellt försvinner åter i alltets urstoff, och varje andlig kraft återupptas snabbt i allförnuftet. Och likaså sjunker snabbt minnet av allt i tidens grav.”

•  ”8:52 Den som inte vet vad världen är vet ej var han lever. Den som inte vet varför världen är till vet ej vem han själv är och ej heller vad världen är. Den som är okunnig om något av detta kan inte heller säga varför han själv är till. Hurdan tycks dig då den människa som traktar efter bifall av sådana som inte vet var eller vad de själva är.”

Exempel ur Självbetraktelser •  ”9:22 Träng in i din egen, världsalltets och din nästas själ:

i din egen för att vända dess håg till rättfärdighet, i världsalltets för att påminna dig om din samhörighet med det, i din nästas för att utforska om där råder okunnighet eller insikt, och för att betänka att den är befryndad med din egen.”

•  ”9:26 Du har lidit oändligt emedan du ej velat finna dig i att ditt förnuft handlade i enlighet med sin bestämmelse. Låt det vara nog nu!”

Självbetraktelser

•  Mer än bara visdomsord •  Avsedd att stärka dygderna •  Stärka och levandegöra dygderna i sitt

medvetande för att på så sätt kunna handla på ett vist sätt

•  Som kejsare med ansvar för miljontals människor så tog Aurelius den stoiska praktiken på största allvar

Stoicismen – sammanfattning

•  Filosofi som ett sätt att leva •  Kunskap om naturen och åtskillnaden

mellan det man kan och inte kan kontrollera

•  Förmåga att acceptera och inrätta sitt liv i enlighet med denna kunskap

Den filosofiska visdomen under medeltiden

Filosofi och religion

•  Det filosofiska visdomsidealet kanaliseras in i kristendomen

•  Reproduceras och förändras i kristna praktiker som exempelvis bönen

•  Dessa praktiker handlar om att komma nära Gud snarare än att leva i enlighet med naturen

En kristen visdomspraktik •  Syndafallet •  Ett liv i begär och

otillfredsställelse •  Botemedlet i kristen

bön och meditation •  Bön och meditation

som sätt att odla dygd •  Munkar, nunnor och

eremiter som kristna vishetslärare

•  Komma närmare Gud

Ignatius av Loyola (1491–1556)

•  Skriver Andliga övningar 1534 •  Grundar Jesuitorden 1540

Andliga övningar

•  Andliga övningar som sätt att undersöka vår själ genom meditation, kontemplation samt tyst eller talad bön

•  Rena oss själva från synd •  Föra oss närmare Gud

Tre andliga övningar om dagen

•  På morgonen: var vaksam på eventuella synder och begär som hotar att förleda oss under dagen

•  På eftermiddagen: reflektera över den gångna dagen, de synder i tanke och handling som begåtts samt hur bättring kan göras

•  På kvällen: reflektera över den gångna dagen och registrera i detalj de synder som begåtts

Den kristna visdomstraditionen

•  Kristendomen som ett sätt att leva •  Syndafallet •  Vägen tillbaka till Gud genom bön och

meditation, dvs. praktiker som går ut på att odla dygd och kämpa mot passioner och begär

Den nya vetenskapen

Den nya vetenskapen

•  Nya tekniker som teleskop och mikroskop

•  Nya vetenskapliga praktiker •  Ifrågasättandet av den kristna

världsbilden è Kris och framväxten av den nya moderna världsbilden

Det nya visdomsidealet

•  Naturen som Guds logiskt sammanhängande, lagbundna och perfekta skapelse

•  Naturen som Guds bok •  Människan är en del av och har också

tillgång till denna skapelse genom förnuftet

•  Perfektion av förnuftet •  Perfektion av förnuftet genom

vetenskapen

Vetenskap som andlig övning

•  Vetenskap genom metod •  Metod som självpraktik •  Metod som disciplinering av och övning i

systematiskt tänkande •  Metod som som kultiverande av dygder

såsom visdom, måttfullhet och uthållighet

Framväxten av den moderna objektiva vetenskapen

Sökandet efter objektiv kunskap

•  Sökandet efter vetenskaplig kunskap •  Vetenskaplig kunskap är objektiv •  Objektivitet genom metod •  Metod garanterar skiljelinjen mellan

objektivt och subjektivt •  Ej låta egna värderingar och känslor

färga det man studerar •  Härmed bryts länken mellan naturen och

människan

Den värdefria vetenskapen

•  Vetenskapen skall hållas fri från värderingar

•  Vetenskapen är moralisk neutral •  Vetenskapen är ett yrke och inte ett sätt

att bli en vis människa

Den moderna filosofin

•  Filosofin som en vetenskaplig aktivitet bland andra

•  Filosofin handlar om att lösa filosofiska problem på ett så vetenskapligt objektivt och neutralt sätt som möjligt

•  Filosofin är en profession och inte ett sätt att leva

•  Filosofin är inte en övning i visdom och handlar inte om att bli en vis människa

Den förlorade visheten

•  Matthieus erfarenhet •  Från visdom till värdefri vetenskap •  Från filosof till värdefri vetenskapsman •  Filosofen som en av många stressade

karriärister i vår tids sekulariserade, individualiserade och kommersialiserade begärssamhälle

Käll- och litteraturtips •  Annas, Julia (1993) The Morality of Happiness •  Aurelius, Marcus (1967) Självbetraktelser •  Brown, Peter (1988) The Body and Society •  Corneanu, Sorana (2012) Regimens of the Mind •  Daston, Lorraine & Galison, Peter (2007) Objectivity •  Hadot, Pierre (1995) Philosophy as a Way of Life •  Hadot Pierre (1998) The Inner Citadel •  Nussbaum, Martha (1994) The Therapy of Desire •  Ricard, Matthieu (1998) The Monk and the Philosopher •  Shapin, Steven (1996) The Scientific Revolution •  Ricard, Matthieu, http://www.youtube.com/watch?v=NFS0dZSTPLg •  Stoicism on the internet: https://sites.google.com/site/thestoiclife/