Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

PATIENTERS UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE PÅ

AKUTMOTTAGNINGEN

En litteraturöversikt

Författare:

Handledare:

Adam Lenner

Gustav Mattsson Ståhl

Lisa Hultin

Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2020

Examinator:

Lena Gunningberg

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Klimatet på akutmottagningen är stressigt och vårdpersonalen är under hög press.

Kommunikationen mellan vårdpersonalen och patient blir lidande av detta och antalet

klagomål kring kommunikationen har ökat i Sverige. Patienterna vill bli sedda som

människor, tagna på allvar och få uppmärksamhet. Det finns flera faktorer som kan påverka

bemötandet av patienten.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens upplevelse av

vårdpersonalens bemötande vid besök på akutmottagningen.

Metod: Litteraturöversikt baserad på 14 kvalitativa artiklar med deskriptiv design som

publicerats mellan 1999-2019. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid

datainsamlingen. Joyce Travelbees omvårdnadsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska

referensram.

Resultat: Tre kategorier identifierades Första mötet, information, kommunikation och

delaktighet samt särskilt utsatta patientgrupper. Majoriteten av patienterna upplever att ett gott

bemötande innehåller ett aktivt lyssnande, god ögonkontakt, respekt för integritet och

privatliv samt en gemensam respekt mellan patient och vårdpersonalen. En distinkt skillnad

mellan före och efter triagen identifierades och många känner sig ensamma och bortglömda

under väntan på att få hjälp.

Slutsats: Flera faktorer som skulle förbättra patienternas upplevelse av bemötandet

identifierades. Det finns dock svårigheter med att kunna genomföra dessa eftersom

vårdpersonalens situation är stressad och många visar tecken på utbrändhet som leder till ett

försämrat bemötande av patienterna. Mer forskning kring ämnet behövs för att kunna dra

starkare slutsatser.

Nyckelord

Bemötande, upplevelser, akutmottagning, kommunikation, vårdpersonal, patient.

ABSTRACT

Background: The climate at the emergency room is stressful and the staff is under high

pressure. Communication between staff and patients is suffering from this and the number of

complaints about communication has increased in Sweden. Patients want to be seen as human

beings, taken seriously and given attention. There are several factors that can affect the

encounter.

Purpose: The purpose of this literature review is to describe the patient's experience of the

encounter with the care staff at a visit to the emergency room.

Method: Literature review based on 14 qualitative articles with descriptive design that’s been

published between 1999-2019. The databases PubMed and CINAHL were used in the data

collection. Joyce Travelbee's nursing theory formed the theoretical framework of the literature

review.

Results: Three categories were identified: The first encounter, information and

communication, and vulnerable patient groups. The majority of patients feel that a good

response includes active listening, good eye contact, respect for privacy and integrity as well

as a common respect between patient and staff. A distinct difference between patients´

experience before and after the triage as identified and several felt lonely and forgotten while

waiting for help.

Conclusion: Several factors that would improve patients' experience of the encounter at the

emergency room were identified. However, there are difficulties in implementing these

because the staffs´ situation is stressed and many show signs of burnout, leading to impaired

treatment of patients. More research on the subject is needed to be able to draw stronger

conclusions.

Keywords

Encounter, experience, emergency room, communication, health professionals, patient.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bakgrund .................................................................................................................................... 1

Teoretisk referensram ............................................................................................................. 3

Problemformulering ............................................................................................................... 3

Syfte ....................................................................................................................................... 4

Frågeställning ......................................................................................................................... 4

METOD ...................................................................................................................................... 4

Design ..................................................................................................................................... 4

Sökstrategi .............................................................................................................................. 4

Urval/tillvägagångssätt ....................................................................................................... 4

Tabell 1. Översikt av litteratursökning. .............................................................................. 6

Bearbetning och analys .......................................................................................................... 7

Kvalitetsanalys ................................................................................................................... 7

Resultatanalys ..................................................................................................................... 7

Forskningsetiska överväganden ......................................................................................... 8

RESULTAT ............................................................................................................................... 8

Första mötet ............................................................................................................................ 8

Information, kommunikation och delaktighet ........................................................................ 9

Särskilt utsatta patientgrupper .............................................................................................. 11

Diskussion ................................................................................................................................ 12

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 12

Patienters upplevelser under och efter det första mötet på akutmottagningen: ..............Fel!

Bokmärket är inte definierat.

Information, kommunikation och delaktighet .................................................................. 13

Särskilt utsatta grupper ..................................................................................................... 14

Klinisk implikation ........................................................................................................... 15

Samhällsperspektiv ........................................................................................................... 16

Etiskt perspektiv ............................................................................................................... 16

Metoddiskussion ................................................................................................................... 17

Slutsats ................................................................................................................................. 18

Referenslista ............................................................................................................................. 19

Bilaga 1. Överskådlig bild av utvalda artiklar .................................................................. 27

1

BAKGRUND

Akutmottagningen är dit patienter med akuta åkommor söker sig för vård. Större

akutmottagningar är ofta indelade i olika verksamhetsområden, vanligtvis medicin, kirurgi

och ortopedi. De flesta patienter som vårdas på sjukhus har en inledande kontakt med

akutmottagningen på sjukhuset. På akutmottagningen träffar sjuksköterskan en stor variation

av patienter. Variationen av patienter ställer höga krav på sjuksköterskans

kommunikationsfärdigheter för att på en kort stund kunna skapa sig en överblick av patienten

men också för att trösta, lindra och skapa en tillit (Wikström, 2018).

På en akutmottagning är arbetsklimatet ofta stressigt och patientmötet är ofta kort och

intensivt. Akutsjuksköterskor har en hög risk för utbrändhet och upp mot 30% av dem har

tecken på en begynnande utbrändhet. De arbetar ofta treskift med nattarbete vilket gör att

sömn och återhämtning blir lidande. Läkare på akuten har även de en rapporterad hög risk för

utbrändhet vilket leder till en försämrad kommunikation med patienterna. Att arbeta på

akutmottagningen ställer höga krav på individens färdigheter, detta i kombination med hög

arbetsbelastning och många patienter leder till en pressad arbetssituation (Chang, Carter, Ng,

Flynn, & Tan, 2018; Duffy, Avalos, & Dowling, 2015).

Bemötande är ett mångfacetterat begrepp som är svårdefinierat men handlar mycket om

kommunikationen mellan två människor, både verbal och icke-verbal kommunikation.

Tonläge, ordval, ögonkontakt, ansiktsmimik och kroppsspråk utgör det som avgör hur

mottagaren uppfattar bemötandet (Burton & Dimbleby, 1999).

Det första mötet med patienten är mycket viktigt för att skapa en initial uppfattning för

varandra men kan således bli negativt påverkat av tidsbristen och arbetssituationen som

sjuksköterskan upplever (McNicholas m.fl., 2017). Patienten kan vara i en situation som

innebär en dramatisk förändring av sitt liv vilket kan skapa oro, rädsla och obehag. Som

sjuksköterska är det därför viktigt att ha strategier i hur du bemöter dessa tankar och känslor

på ett optimalt sätt samt vara lyhörd och inkännande för att patienten ska känna sig trygg och

säker i vårdmötet (Halldorsdottir, 1996; Sandberg, 2014).

Brister i bemötandet är direkt förenligt med risker för patientsäkerheten. Kommunikationen

mellan patient och vårdpersonalen är kritisk för att sjuksköterskan skall kunna handlägga och

få reda på anamnes, symtom och annan viktig information. Kommunikationen är också viktig

för att patienten skall kunna vara delaktig i sin vård samt kunna förstå informationen som ges

2

om läkemedel, behandlingar och undersökningar (Wikström, 2018; Elmqvist, Forsgärde &

From Attebring, 2015; Sonis, Aaronson, Lee, Philpotts, & White, 2018). När sjuksköterskor

är okänsliga, emotionellt kyliga eller frånvarande i mötet med patienten blir relationen lidande

och därmed blir även informationsutbytet lidande (Halldorsdottir, 1996).

Merparten av patienter som besöker en akutmottagning är nöjda med besöket men de gånger

då en negativ uppfattning skapats handlar det ofta om t.ex. brist i kommunikation mellan

vårdpersonalen och patient, långa väntetider, brist på vårdpersonalens empatiska förmåga och

medkänsla (Elmqvist, Forsgärde & From Attebring, 2015; Sonis, Aaronson, Lee, Philpotts, &

White, 2018).

Som sjuksköterska har man enligt lag en skyldighet att kunna informera patienten och

anhöriga på ett individuellt anpassat sätt om patientens tillstånd, vården patienten erhåller och

kunna förklara för patienten om vilka behandlingar denne skall genomgå (SFS, 2014:821;

SFS,2010:659; SFS, 2017:30). Sjuksköterskan ska respektera kulturella skillnader, ge

anpassad information med hänsyn för patienters olika kulturer, vara respektull, visa empati,

medkänsla och lyhördhet (ICN, 2014; Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).

Enligt Frank, Asp och Dahlberg (2009) är det svårt för patienter som besöker

akutmottagningen att skapa sig en förståelse för prioriteringssystemet som används. När

patienterna själva upplever sig som akut sjuka och i behov av hjälp ökar missnöjet när de får

vänta länge. De flesta akutmottagningar använder sig av ett triageringssystem där patienterna

blir insorterade i kategorier utifrån deras sjukdomsbild, de svårast sjuka blir omhändertagna

först, det gör att de som kommer in med mindre allvarliga åkommor ofta får vänta i flera

timmar (FitzGerald m.fl., 2010; van der Linden m.fl., 2016).

Frank, Asp och Dahlberg (2009) menar även att det kan vara svårt för undersköterskor och

sjuksköterskor på akutmottagningen att se bakom de medicinska åkommor som patienten

söker för och att de tappar det holistiska perspektivet. Patienterna trycker på det viktiga att bli

sedda som människor, att bli bemötta som individer och att bli lyssnade på för att de ska

känna att de fått ett gott bemötande på akuten. Enligt McNicholas m.fl., (2017) leder bättre

arbetsförhållanden och en välmående sjuksköterskegrupp till att patienterna upplever en bättre

vård.

3

Antalet klagomål i Sverige inom vården har ökat senaste åren. År 2010 kom det in cirka 26

000 klagomål från patienter som rörde vården och 2015 kom det in cirka 34 000 till

patientnämnderna. Många av klagomålen handlade om kommunikationen mellan patienter

och vårdpersonalen (Socialstyrelsen, 2017). Taylor, Wolfe, & Cameron (2002) studerade

patienters synpunkter i Melbourne, Australien och såg att ungefär en tredjedel av alla

klagomål som kom in från patienter handlade om just bristfällig kommunikation på

akutmottagningen.

Teoretisk referensram

Joyce Travelbee är en omvårdnadsteoretiker som fokuserar på de medmänskliga

dimensionerna inom omvårdnad. Hon menar att varje människa är unik samt att alla individer

någon gång i sitt liv kommer att möta smärta, sjukdom och lidande. För att kunna förstå vad

omvårdnad innebär måste sjuksköterskan även förstå vad som sker mellan vårdtagare och

vårdpersonalen samt hur kommunikationen mellan dessa kan få konsekvenser för vårdtagaren

och situationen som denne befinner sig i (Shelton, 2016)

Innan en mänsklig relation skapas går individerna igenom fem faser enligt Travelbee, 1)

Första mötet, den första kontakten med en ny patient är otroligt kritisk då det är här den första

uppfattningen om varandra skapas. Som sjuksköterska gäller det att vara fördomsfri och vara

öppen inför den nya kontakten, 2) framväxt av identitet, 3) empati, 4) sympati och 5)

ömsesidig förståelse och kontakt (Kirkevold, 2000).

Enligt Hamilton, Hobgood, Jouriles och Riviello (2002) är kommunikation inte enbart

muntlig utan sker även med kroppskontakt, kroppsspråk och skriftligt. Kommunikationen

mellan patienten och sjuksköterskan skall ske med respekt för kulturella, religiösa och andra

aspekter i beaktande. Kommunikationen behöver även anpassas beroende på patient och

dennes förmåga att göra sig förstådd och förstå. Sjuksköterskan behöver även kunna lyssna

aktivt och visa intresse för det patienten berättar, samt kunna bemöta alla sorters

känslomässiga tillstånd.

Problemformulering

Enligt svensk lag har patienten rättighet att få information om den hälso- och sjukvård som de

tar del av. När patienten inte får den informationen äventyras inte enbart patientsäkerheten

utan också förtroendet för vården i stort. Vårdpersonalen har en skyldighet att ge information

på ett sådant sätt att det är begripligt och mottagligt för patienten. Kommunikationen är

4

grundpelaren för inhämtningen av information som medicinska beslut grundar sig på, vilket

gör att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonalen och patient kan leda till att viktig

information inte når fram. Det skapar i sin tur en risk för felbehandling för patienten och

resulterar även i ett större missnöje. Denna litteraturöversikt avser att ge en nyanserad bild

över hur patienterna upplever sig bemötta på akutmottagningen.

Syfte

Syftet är att beskriva patientens upplevelse av vårdvårdpersonalenens bemötande vid besök på

akutmottagning.

Frågeställning

Hur upplever patienter bemötandet på akutmottagningen?

METOD

Design

En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar med deskriptiv design. En deskriptiv

design innebär att författarna beskriver och kartlägger redan befintlig forskning inom ämnet

(Polit & Beck, 2016).

Sökstrategi

Urval/tillvägagångssätt

Databaserna som valts ut till litteraturöversikten är PubMed och CINAHL. Dessa innehåller

artiklar inom omvårdnadsvetenskap och PubMed innehåller även medicinska artiklar (Friberg,

2017). Sökorden som användes i databaserna är baserade på MESH-termer för att översätta

svenska medicinska termer till engelska (Karolinska Institutet, i.d). De sökord som använts är:

“Communication”, “Emergency care”, “Emergency department”, “Emergency service”,

“Encounter”, “Europe”, “Patient experience”, “Patient perspective”, “Patient satisfaction”,

“Satisfaction” och “Qualitative. Boolesk sökstrategi används och operatorn “AND” har

skrivits mellan sökorden för att koppla samman dessa och bilda en söksträng, se tabell 1

(Friberg, 2017). Det gjordes ingen begränsning kring artiklarnas utgivningsår under

artikelsökningen. För att en sökning i databaserna bedöms som godkänd krävdes en sökträff

5

på 30–250 artiklar. När en sökning uppfyllde kravet för en godkänd sökträff valdes artiklar ut

för läsning av abstract baserat på om titeln bedömts besvara studiens syfte. De utvalda

artiklarnas abstracts lästes gemensamt av författarna för att sedan diskuteras i syfte att

exkludera artiklar som inte uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna, totalt lästes 39

abstracts och sedan valdes 29 artiklar ut för individuell kvalitetsgranskning av författarna.

Sökresultat samt använda MESH-termer presenteras i Tabell 1.

Inklusionskriterier

Studierna som inkluderades är skrivna på svenska eller engelska och är genomförda i Europa,

USA, Kanada, Australien eller Nya Zeeland. Studierna behandlade patienter från 18 år och

uppåt och är tillgängliga i PubMed och CINAHL.

Exklusionskriterier

Studier som inte var tillgängliga i fulltext i Uppsala universitets biblioteks databaser

avgiftsfritt och studier som inte var etiskt godkända exkluderades.

6

Tabell 1. Översikt av litteratursökning.

Datum Databas Sökord Utfall Lästa

abstracts

Uppfyller

inklusionskriterier Utvalda

2019-11-19 PubMed Communication

AND Patient

experience AND

Emergency care

AND Europe

176 5 3 2

2019-11-25 PubMed Communication

AND Patient

experience AND

Emergency care

AND Europe

AND Qualitative

55 4 1

0

2019-11-25 PubMed Communication

AND Patient

satisfaction

AND

Emergency

Service AND

Patient

perspective

91 9 4

3

2019-11-25 PubMed Patient

satisfaction

AND

Emergency

service AND

Encounter

75 5 3

2

2019-11-26 CINAHL Patient

satisfaction

AND

Emergency

service AND

Encounter

74 6 4

3

2019-11-26 CINAHL Communication

AND Patient

experience AND

Emergency care

AND Qualitative

188 10 8

4

7

Bearbetning och analys

Kvalitetsanalys

Kvalitetsanalys utfördes med mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik- patientupplevelser (SBU, 2014). Den bygger på 21 ja- och nej frågor som

behandlar: Syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Varje fråga har svarsalternativen:

Ja, nej, oklart eller ej tillämplig. Studiekvalitén bedömdes som: Hög, medelhög eller låg

beroende på hur många kriterier som uppfylls. Mallen innehåller inte kriterier för när artikeln

skall bedömas som hög, medelhög eller låg. För att klassificera artiklarna har därför ett

graderingssystem utvecklats av författarna för denna litteraturöversikt. Ett ja-svar ger 1 poäng

och resterande svar ger 0 poäng, för att kvaliteten på en artikel skall skattas som hög skall den

uppnå 14-21 poäng, medelhög 7-14 poäng och låg 0-7 poäng.

De utvalda 29 artiklarna lästes rigoröst igenom enskilt av författarna. Varje artikel

diskuterades och en jämförelse mellan fynden utfördes för att få en objektiv syn på kvalitén.

Under kvalitetsgranskningen föll ytterligare 15 artiklar bort med anledning av att de inte

besvarade syftet eller ej var tillgängliga i fulltext. De kvarvarande 14 artiklarna undersöktes

individuellt och resultatet av den slutgiltiga kvalitetsgranskningen diskuterades gemensamt

för att uppnå konsensus kring artikelkvalitén. Av dessa bedömdes 13 artiklar uppnå hög

kvalité och 1 bedömdes uppnå medelhög kvalité. För översiktlig sammanställning av

artiklarna se bilaga 1.

Resultatanalys

En resultatanalys utfördes på samtliga studiers resultat enligt Granheim och Lundmans (2004)

analysmetod. Artiklarna lästes igenom grundligt ett flertal gånger för att få en helhetskänsla.

Meningsbärande enheter plockades ut. För att få en bild av sammanhanget sorterades även

kringliggande meningar ut och skrevs ner i ett enskilt dokument. De meningsbärande

enheterna kondenserades och översattes till svenska. Slutligen delades enheterna in i koder för

att hitta gemensamma nämnare som sedan resulterade i tre kategorier med tillhörande

subkategorier som resultatet presenteras i (Graneheim & Lundman, 2004).

8

Forskningsetiska överväganden

Det är viktigt att producera och framställa tillförlitlig forskning och att använda sig av god sed

i forskningen. Det är omoraliskt och oetisk att göra sig skyldig till plagiat, fabricering av

resultat, förfalska eller stjäla vetenskapliga resultat (CODEX, 2019). I denna litteraturstudie

används enbart artiklar som har blivit godkända av etiska forskningskommittéer. Resultatet i

detta arbete presenteras objektivt, innehåller inte några subjektiva värderingar och skrevs

enligt CODEX:s riktlinjer om forskningsetik (2019).

RESULTAT

Resultatet i denna litteraturöversikt utgår från 14 kvalitativa studier från Europa, Nya

Zeeland, USA och Kanada som publicerats mellan 1999-2019. Efter resultatanalysen

identifierades tre kategorier: Första mötet, information, kommunikation och delaktighet samt

särskilt utsatta patientgrupper.

Första mötet

Triageringen är det första mötet med vårdpersonalen från akuten och majoriteten av

patienterna beskriver detta som något positivt. Trots detta identifierades det en del negativa

upplevelser. De flesta negativa upplevelserna berodde på brist på kommunikation och

information om hur triageringen fungerade och syftet med den. Patienterna upplevde att

vårdpersonalen fokuserade främst på det medicinska och glömde bort det psykosociala stödet.

Vårdpersonalen såg inte människan som satt framför dem utan endast en biologisk kropp med

medicinska åkommor. Patienterna kände sig nervösa, oroliga, rädda för att bli ifrågasatta och

ovälkomna och vågade därför inte uppmärksamma negativa upplevelser (Forsgärde, From

Attebring, & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, &

Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007). De flesta patienterna förstod att det

fanns ett prioriteringssystem och att de svårast sjuka får hjälp först, dock tyckte vissa att

systemet var orättvist och ansåg att det borde finnas ett bättre sätt att lösa logistiska problem

(Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, & Bäck-Pettersson, 2012).

En patientgrupp som nästan enbart hade positiva upplevelser av triageringen var

traumapatienterna, de fick vård snabbt av ett team som arbetade effektivt samt hade en rak

och tydlig kommunikation med varandra och patienten. Bemötandet och omhändertagandet

9

upplevdes som kompetent och professionellt och fick patienten att känna sig trygg och väl

omhändertagen (Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007).

Efter triagen blev de patienter som inte bedömdes vara i akut behov av sjukvård placerade i

ett väntrum där flertalet patienter fick en negativ bild av akutmottagningen, de kände sig

bortglömda, vårdpersonalen var inte lika professionella i sitt bemötande och de fann sig själva

i en oviss väntan (Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund, &

Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, & Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad, & Idvall,

2007).

Relationen mellan vårdpersonalen och patienten blev lidande när patienten upplevde att

vårdpersonalen inte trodde på dem eller när de kände att vårdpersonalen inte brydde sig och

inte ville hjälpa dem (Avallin m.fl., 2018; Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019). De

kände sig nonchalerade på grund av att de inte fick någon uppmärksamhet, blev behandlade

utan respekt, inte lyssnade på och inte tagna på allvar. Detta ledde till att de inte kände sig

inkluderade och vågade därför inte ställa frågor (Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist,

2016; Olofsson, Carlström, & Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007).

Flertalet patienter tyckte enligt Möller, Fridlund, & Göransson (2010) att vårdpersonalen brast

i sin kommunikation kring vilken prioriteringsnivå de hade, de som hade fått klara och raka

direktiv kring vilken prioriteringsnivå de erhållit hade enklare att acceptera väntetiden samt

lättare att acceptera och hantera både positiva och negativa händelser under resten av sitt

besök. Ett fåtal patienter menade att om de blivit informerade att deras sjukdom bedömdes ha

låg prioritet hade de blivit frustrerade, ilskna och tyckte därför att det var bra att detta inte

nämndes (Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Elmqvist, Fridlund, & Ekebergh, 2012).

Information, kommunikation och delaktighet

Det fanns ofta en negativ syn på hur vårdpersonalen gav information till patienterna på

akutmottagningen. De huvudsakliga ämnena patienterna ville ha information om var: hur lång

tid besöket skulle ta, vilken sjukdom patienten bedömdes ha och information om sjukdomen,

när de får träffa läkare, behandling och vilka undersökningar som var aktuella. En orsak till att

informationsutbytet blev bristfälligt berodde på den stressiga miljön på akuten. Majoriteten av

patienterna förstod att vårdpersonalen var mycket stressade men även om de hade förståelse

för detta tyckte de att informationsutbytet kunde förbättras (Blackburn, Ousey, & Goodwin,

10

2019; Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999). Många patienter blev inte informerade om hur

organisationen på akuten fungerar och kände sig frustrerade över att det tog lång tid innan de

fick hjälp (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019; Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist,

2016). Patienter noterade en brist på skriftlig information och att detta hade kunnat förbättra

deras förståelse om processen på akuten. Att få skriftlig information om var de skulle på

sjukhuset eller vem de skulle träffa ansågs viktigt beroende på hur sjuk en var och hur

stressigt det var på akuten (Schoenfeld m.fl., 2018). Även användningen av visuella

hjälpmedel skulle kunna underlätta när vårdpersonalen ska ge information (Watson, Marshall,

& Fosbinder, 1999). Sjukare patienter hade ett mindre behov eftersom de inte orkade läsa och

om miljön var stressig desto viktigare ansågs det med skriftlig information eftersom

vårdpersonalen inte hann kommunicera verbalt (Schoenfeld m.fl., 2018).

Tillit och trygghet kunde etableras även vid kortare möten, genom att behålla ögonkontakt,

prata lugnt, visa att tid fanns och att det inte var någon stress i mötet. Det viktigaste för

patienten var att de kände att vårdpersonalen lyssnade och litade på informationen de fick.

(Avallin m.fl., 2018; Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; Wiman, Wikblad, &

Idvall, 2007). Det upplevdes som positivt när sjuksköterskorna bjöd på ett glas vatten eller

erbjöd assistans vid toalettbesök. Det var också viktigt att vårdpersonalen kunde skoja med

patienterna och ha humor (Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999; Wiman, Wikblad, & Idvall,

2007). Patienterna ansåg även att de hade en viktig roll i mötet och att det underlättade om de

själva kommunicerade sina problem och intensiteten av dessa för att få rätt behandling

(Avallin m.fl., 2018). Bättre kommunikation skulle förbättra patientens upplevelse från akuten

exempelvis att bli informerad om behandlingar, förflyttningar till annan plats och information

om undersökningar.

Det fanns även en önskan att sjuksköterskor skulle kunna ta över vissa av läkarnas uppgifter

för att korta ner väntetiden (Avallin m.fl., 2018; Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019;

Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; Gotlib Conn m.fl., 2018; Watson, Marshall, &

Fosbinder, 1999). Enligt Schoenfeld m.fl., (2018) vill patienter få möjligheten att själva fatta

beslut kring vissa medicinska frågor, detta förutsatte att vårdpersonalen bjuder in till dialog då

patienterna ofta inte vet om att de har en möjlighet att själva vara delaktiga i vården.

11

Särskilt utsatta patientgrupper

Fyra olika grupper identifierades som särskilt utsatta. Patienter som inkommit med

personlighetsstörning samt frekventa besökare på akutmottagningen, båda grupperna har

sjukdomar och levnadssituationer som det finns mycket fördomar och brist på kunskap kring

vilket gör dem sårbara i samhället. Dessutom har äldre patienter ofta ett flertal sjukdomar i

bakgrunden och riskerar därför att fara illa under långa besök på akutmottagningen. De visade

dock större förståelse för hur prioriteringssystemet fungerade än andra patientgrupper och

kunde därmed hålla ut längre. Slutligen var transpersoner en grupp där många får utstå hot,

diskriminering, våld och möter stora utmaningar i sin vardag (Olsson, 2001; Samuels, Tape,

Garber, Bowman, & Choo, 2018; Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999; Yap m.fl., 2017).

När patienterna upplevde bemötandet som positivt handlade det om att vårdpersonalen

respekterade dem, inte ställde frågor utan klinisk relevans och var ärliga. Det var viktigt med

tydlighet i kommunikation kring vilka behandlingar och undersökningar som skulle utföras

och varför dessa var nödvändiga. Ett professionellt bemötande utan dömande kommentarer,

autonomi, och med respekt för deras människovärde minskade stress och ångest hos

patienterna. Att vårdpersonalen var uppmärksam på patienten och att vården kändes

strukturerad skapade en känsla av lättnad och trygghet (Olsson, 2001; Samuels, Tape,

Garber, Bowman, & Choo, 2018; Yap m.fl., 2017; Watson, Marshall, & Fosbinder,1999).

Många kände att det var skamfullt och pinsamt att besöka akutmottagningen och upplevde

vårdpersonalen som okunniga i hur de skulle bemöta patienterna. Patienterna ville bli

bemötta med respekt, medmänsklighet och med en tydlig kommunikation. Det var viktigt att

personalen enbart ställde frågor som hade klinisk relevans och undvek att ställa frågor som

kunde uppfattas som integritetskränkande. De som varit med om att bli diskriminerade kände

ofta en stark ångest över att bli utsatta igen och undvek därför att söka sjukvård i största

möjliga mån. Patienterna var rädda för att inte bli tagna på allvar av vårdpersonalen vid

besöket på akuten och tryckte på vikten av att personalen inte hade förutfattade meningar och

fördomar emot dem (Olsson, 2001; Samuels, Tape, Garber, Bowman, & Choo, 2018; Yap

m.fl., 2017; Watson, Marshall, & Fosbinder,1999).

Långa väntetider upplevdes som jobbigt eftersom att det ökade risken för att deras personliga

integritet skulle kränkas. Tydlig information kring deras vårdbehov, sjukdomar,

undersökningar och behandlingar var viktigt för att patienterna skulle känna sig trygga och

12

säkra. Familjemedlemmar var viktiga för patienterna och kunde vara ett stöd under den långa

väntetiden. Familjemedlemmarnas upplevelser kunde också påverka patienternas

helhetsintryck av bemötandet från vårdpersonalen (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019;

Forsgärde, From Attebring & Elmqvist, 2016).

DISKUSSION

Resultatet visade att patienterna upplevde att ett bra bemötande består av: aktivt lyssnande,

god ögonkontakt, respekt för integritet och privatliv, tydlig kommunikation och information

samt en gemensam respekt mellan patient och vårdpersonalen. När sjukvården har brustit i

bemötandet så handlar det om undermålig kommunikation och brist på information vilket

leder till att patienterna inte upplever sig tillfredsställda av mötet på akutmottagningen. En

distinkt skillnad mellan hur patienterna upplever bemötandet under det första mötet och efter

det identifierades och många känner sig ensamma och bortglömda under väntan på att få

hjälp. Utsatta patientgrupper identifierades på grund av att de levde i en situation eller inkom

till akuten med en sjukdomsbild som det existerar fördomar och tabun kring. Dessa grupper

hade likadana önskemål om vårdpersonalens bemötande som resterande patienter.

Resultatdiskussion

Första mötet

Majoriteten av patienterna var nöjda med att triagen gick snabbt och effektivt och de fylldes

av en hoppfull känsla inför besöket på akutmottagningen. Efter första mötet byttes den initiala

känslan av hoppfullhet ut mot en känsla av ensamhet och tankar om att de blivit bortglömda,

patienterna tyckte att det tog lång tid innan de fick hjälp och många blev frustrerade men hade

förståelse för den stressiga situationen som vårdpersonalen befann sig i (Forsgärde, From

Attebring, & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Thompson, Yarnold,

Williams, & Adams, 1996; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007).

En möjlig förklaring till att patienter blir frustrerade över den långa väntetiden är att patienter

och vårdpersonal ofta har olika uppfattningar om vilka åkommor och sjukdomar som kräver

akutsjukvård. Patienter har ofta en upplevelse av att de är mer akut sjuka än vad

vårdpersonalen bedömer de som. På akutmottagningen grundar sig triagenivåerna på olika

mätinstrument samt metoder för att bedöma patientens tillstånd snabbt och effektivt.

Patienters upplevelse av sin sjukdom grundar sig dock ofta på psykologiska rädslor, känslor

och tankar om tidigare erfarenheter. Detta leder möjligtvis till att patienter inte känner sig

13

tagna på allvar och att de blir bortglömda när de inte får hjälp direkt (Morgans & Burgess,

2011).

För att bibehålla den positiva känslan som patienterna har från det första mötet bör fokus

läggas på hur sjukvården informerar om väntetider, hur kösystemet/triagen är strukturerad

samt att se patienten som en enskild individ med individuella behov (Forsgärde, From

Attebring & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund & Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, &

Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad & Idvall, 2007). Den viktigaste gemenen för

samtliga patientgrupper var att deras grundläggande omvårdnadsbehov blir tillmötesgått, att

vårdpersonalen inte enbart fokuserar på det medicinska utan lägger vikt vid det psykosociala

stödet och att bemötandet blir så bra som möjligt. Detta stämmer överens med Joyce

Travelbee teori som menade att var viktigt för att etablera en första relation med patienten.

Travelbee menade även att varje människa är en unik individ och borde bli bemött som sådan

vilket även patienterna önskar. Vårdpersonalen behöver ha en förståelse för vad som händer i

relationen mellan vårdpersonal och patient när kommunikationen inte fungerar och

bemötandet brister. När denna förståelse finns blir det även lättare att se individen i patienten

och förstå fördelarna med ett positivt möte som Travelbee beskriver (Shelton, 2016).

Patienterna var som nöjdast när vårdpersonalen lyssnade aktivt, bemötte deras frågor och

funderingar, använde ögonkontakt och hade ett empatiskt vis att bemöta dem (Gordon,

Sheppard, & Anaf, 2010; Rehman & Ali, 2016). Resultatet visar att vårdpersonalen bemöter

patienterna strukturerat utifrån Travelbees fem faser under det första mötet på akuten dock

blir bemötandet sedan mer ostrukturerat efter att patienterna blivit triagerade. Om

vårdpersonalen arbetat strukturerat efter Travelbees teori även efter det första mötet kanske

patienternas upplevelser av bemötandet hade varit mer positivt.

Information, kommunikation och delaktighet

Patienterna upplevde att bemötandet kunde bli bristfälligt, att vårdpersonalen inte verkade bry

sig, de känner sig nonchalerade och bortglömda (Avallin m.fl., 2018; Forsgärde, From

Attebring, & Elmqvist, 2016; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007). Patienterna hade

uppfattningen att skriftlig information var tydligare och bättre än muntlig information

speciellt när miljön var stressig (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019; Watson, Marshall, &

Fosbinder, 1999). I en studie av Blackburn och medarbetare (2019) undersöktes vilka

praktiska saker som kunde göras för att ge patienterna information på ett bättre sätt.

14

Sjuksköterskorna tyckte då att skriftlig information var bra till exempel bättre skyltning för att

guida patienter på sjukhuset och broschyrer som kunde beskriva vilka färger på kläderna viss

vårdpersonal har samt beskriva generella behandlingar (Blackburn, Ousey, & Goodwin,

2019).

Att sjukvården brister kring utlämnandet av information är både oacceptabelt men även i strid

mot nuvarande svensk lagstiftning. Patienterna har rättigheten att få anpassad information

tilldelad till sig, få information kring hur länge de kommer få vänta innan behandling och

även information om behandlingsförloppet. Sjukvården ska även tillgodose patienternas

behov av trygghet och säkerhet och arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Nuvarande situation tyder på att sjukvården inte tillgodoser patienternas rättigheter (SFS,

2014:821; SFS, 2010:659; SFS, 2017:30). En möjlig orsak till att sjukvården inte klarar av att

arbeta enligt lagstiftningen kan vara vårdpersonalens arbetssituation på akutmottagningen. För

att sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska kunna bemöta sina patienter på det sätt som

lagen beskriver behövs det stöttning från chefer, en lägre arbetsbelastning men även att

scheman läggs om så skiftarbete kan undvikas. Det skulle underlätta vårdpersonalens situation

och möjliggöra ett bättre bemötande (Boev, 2012; Bragard, Dupuis, & Fleet, 2015; Gómez-

Urquiza m.fl., 2017; Hunsaker, Chen, Maughan, & Heaston, 2015).

Särskilt utsatta grupper

De grupper som i denna litteraturöversikt benämnts som särskilt utsatta och sårbara ville få

sina symtom tagna på allvar, bli bemötta som medmänniskor, få ett respektfullt och

integritetsbeaktande bemötande samt få information löpande under deras vårdvistelse (Olsson,

2001; Samuels, Tape, Garber, Bowman, & Choo, 2018; Tran, Schutte, Muelleman, &

Wadman, 2002; Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999; Yap m.fl., 2017).

Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga och säkra på akutmottagningen. De som

blivit diskriminerade eller känt sig otrygga undviker i stor grad att söka sjukvård (Bristol,

Kostelec, & MacDonald, 2018; Chisolm-Straker m.fl., 2017; Samuels, Tape, Garber,

Bownman & Choo, 2018). Enligt Samuels och medarbetare (2018) är det viktigt att tänka på

att bemöta dessa patienter utifrån deras individuella förutsättningar och bemöta dem efter

deras unika situation. Att bemöta patienterna som individer nämner även Travelbee, hon

menade att varje enskild patient är en unik individ och ska bli bemött med det i åtanke

15

(Shelton, 2016). Det stämmer överens med mycket som de särskilt utsatta patienterna

beskriver att ett gott bemötande innehåller (Bristol, Kostelec, & MacDonald, 2018; Chisolm-

Straker m.fl., 2017; Samuels, Tape, Garber, Bownman & Choo, 2018). Samtliga patienter har

rätt till ett bra bemötande dock behövs mer kunskap och utbildning för vårdpersonalen kring

frågor om särskilt utsatta grupper för att kunna identifiera dessa samt kunna få dem att känna

sig respekterade och tagna på allvar. Utbildning kostar dock pengar och det är något som

åtminstone Sveriges regioner har brist på i nuläget då ett flertal regioner räknar att gå med

underskott 2019 (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). Det skulle kunna vara en

anledning till att bemötandet av särskilt utsatta grupper inte är fullgott i nuvarande läge då det

inte finns pengar för att kunna utbilda personalen kring dessa frågor.

Klinisk implikation

Vårdpersonalen på akutmottagningarna skulle med små och enkla medel kunna förbättra

bemötandet mot patienterna till exempel genom att hälsa på patienterna i korridoren och söka

ögonkontakt med dem så de känner sig sedda. Möjligtvis skulle användandet av volontärer på

akutmottagningen kunna öka tillfredsställdheten hos patienterna Dessa skulle då inte göra

någon medicinsk bedömning utan mer kunna fungera som en medmänniska och stöd för de

patienter som behöver det. Att med små medel öka patienternas välbefinnande exempelvis

genom att dela ut kaffe, sätta sig ner och prata med patienterna eller enbart berätta för dem att

det finns volontärer som går runt och ser till att alla mår bra skulle möjligtvis kunna göra

vistelsen på akutmottagningen mer behaglig (Wedin, 2016).

På Akademiska Sjukhusets samt Stockholms läns landstings hemsidor går det att hitta

information om att det inte finns något kösystem på akutmottagningen och att det inte går att

boka tid. Någon utförligare beskrivning om hur flödet på akutmottagningen, triageringen

fungerar eller vad en kan förvänta sig under besöket går inte att hitta (Akademiska sjukhuset,

i.d.;Stockholms läns landsting, i.d.). Möjligtvis skulle en utbyggnad av webbsidorna för

akuten med utförligare information kring rutiner, väntetider etc. kunna minska det

kunskapsglapp som verkar finnas hos patienterna. Informationsfoldrar inne på

akutmottagningen som ges till patienterna i triagen skulle även det kunna öka patienternas

tillfredställdhet då många saknade skriftlig information och ansåg att miljön var för stressig

för att verbal kommunikation endast skulle fungera (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019;

Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999).

16

Samhällsperspektiv

Enligt Socialstyrelsen (2018) ökar väntetiderna på Sveriges akutmottagningar. De patienter

som får vänta längst är främst äldre. Att ligga i flera timmar på en akutmottagning på en tunn

brits är suboptimalt för en äldre multisjuk person. Komplikationer som kan tillkomma på

grund av detta är trycksår, fall och undernäring (Ernsth Bravell, 2014). Eftersom ett

bristfälligt bemötande är direkt förenligt med risker för patientsäkerheten kan införandet av

åtgärder som förbättrar bemötandet även öka patientsäkerheten. Att införa timsrundor har

visat sig öka patientnöjdheten, minska användandet av larmknapparna, minskat

fallprevalensen samt minskat antalet patienter som lämnar akutmottagningen utan att ha blivit

undersökta av läkare eller sjuksköterska (Baker, 2012).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2005) presenterade i sin rapport att

fallolyckor kostar samhället 22 miljarder svenska kronor om året. De indirekta kostnaderna

exempelvis förlorad inkomst till samhället uppgick till 9,4 miljarder svenska kronor om året. I

resultatet av denna litteraturöversikt framkom det att ett bristande bemötande även innebar att

patienterna kände sig nonchalerade och bortglömda, de fick ingen tillsyn och många undrade

vart personalen tagit vägen. Genom införandet av timsrundor på akutmottagningen skulle inte

enbart bemötandet kunna förbättras, det skulle även kunna minska antalet fallolyckor, minska

samhällets kostnader samt öka patientsäkerheten. Det skulle möjligtvis finnas svårigheter med

att få tid till att hinna träffa varje patient en gång i timmen då prioritet måste läggas vid de

patienter som är svårt sjuka (Baker, 2012).

Etiskt perspektiv

Enligt Världshälsoorganisationen (2015) ska sjukvården sträva efter att inte skada. För att

patienterna ska få fullgod vård skall sjukvården arbeta för att minska fördomar, stigman och

se till att patienterna vågar prata med vårdpersonalen fullt ut och med ärlighet (WHO, 2015).

Ett dåligt bemötande leder till att patienterna möjligtvis inte känner tillit eller upplever att de

inte kan berätta fullt ut om sina symtom eller sin sjukdom. Det gör att undersökningar och

behandlingar blir fördröjda och som denna litteraturöversikt vittnar om upplever många

patienter just detta vilket inte är i linje med de etiska riktlinjer som sjukvården ska följa

(WHO, 2015).

Sjuksköterskan har ansvaret för att varje patient ska få korrekt och anpassad information, hen

ska även vara professionell, vara respektfull, lyhörd, visa medkänsla, trovärdighet och ha

17

respekt för den individuella integriteten (ICN, 2014). Enligt resultatet av denna

litteraturöversikt så arbetar inte vårdpersonalen enligt de etiska riktlinjer som ICN har tagit

fram för sjuksköterskor. Patienterna vittnar om bristande respektfullhet, dålig medkänsla och

brist på personlig integritet. Att vården inte följer de etiska riktlinjer som har satts upp är

oerhört allvarligt och visar att det finns stora brister i systemet samt hos enskilda individer

(Avallin m.fl., 2018; Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; ICN, 2014; Wiman,

Wikblad, & Idvall, 2007).

Metoddiskussion

Metoden som valdes var en litteraturöversikt baserad på 14 kvalitativa artiklar med deskriptiv

design då syftet var att beskriva patienters upplevelser (Polit & Beck, 2016). Att

litteraturöversikt användes var en styrka då detta underlättade för att samla in och

sammanställa aktuell forskning kring ämnet. De inkluderade artiklarna hämtades från

databaserna CINAHL och Pubmed. Valet av databaserna underlättade för att hitta artiklar

inom det valda ämnesområdet. Båda innehåller publikationer som behandlar områdena:

Omvårdnad, medicin samt hälso- och sjukvård vilket var relevant för den här

litteraturöversikten (Friberg, 2017). MESH-termer och boolesk sökstrategi användes för att

hitta artiklar i databaserna vilket var en styrka då det möjliggjorde ett mer relevant sökresultat

(Friberg, 2017). Kriteriet på 30-250 artiklar för en godkänd sökträff kan ha resulterat i ett för

brett sökresultat och lett till att relevanta artiklar inom ämnet kan ha fallit bort.

Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU, 2014)

användes för att granska de utvalda studierna, den valdes ut då den är välkänd, väletablerad

och bedömdes därför vara relevant för denna litteraturöversikt (Friberg, 2017). Svårigheten

med denna mall är att det inte var tydligt beskrivet hur artiklarna skulle bedömas för att uppnå

olika grader av kvalité. Författarna själva konstruerade ett eget poängsystem vilket är en

svaghet. En annan svaghet var att författarna inte hade erfarenheter av kvalitetsgranskning och

det finns en risk att subjektiva åsikter inkluderats i resultatet.

Resultatanalysen genomfördes med Granheim och Lundmans (2004) analysmetod för att på

ett strukturerat sätt generera ett samlat resultat från artiklarna. Det är första gången författarna

utför en resultatanalys vilket kan medföra eventuella brister i den. Författarna hade inte någon

tidigare kunskap kring ämnet vilket är en styrka eftersom det då var enklare att vara objektiv

18

kring resultatanalysen. Att resultatanalysen gjordes tillsammans är en styrka då svårtolkade

termer och begrepp kunde diskuteras tills konsensus uppnåddes.

Inklusionskriterierna diskuterades fram tillsammans vilket är en styrka. I inledningen av

arbetet planerades det att enbart ta med studier som var utförda inom Skandinavien och

Europa för att resultatet skulle vara tillämpbart i Sverige. Detta ändrades sedan till att även

inkludera studier genomförda i Europa, Nya Zealand, USA, Kanada och Australien vilket är

en styrka då det ger en större generaliserbarhet av resultatet. En svaghet är dock att

sjukvården kan se väldigt olika ut i olika världsdelar vilket leder till att resultatet möjligtvis

inte har lika stor klinisk relevans i Sverige. En bedömning gjordes av författarna att länderna

som inkluderades var tillräckligt lika i sina samhällssystem att de ändå kunde inkluderas.

Det finns inte någon begränsning kring vilka årtal studierna skulle vara publicerade, detta

gjordes för att kunna få fram ett stort kunskapsunderlag med artiklar men blir en svaghet för

att artiklar som inte längre har särskilt stor relevans kan ha inkluderats. Dock är endast tre

artiklar som inkluderades i resultatet mer än nio år gammal vilket är en styrka, 13 av 14

artiklar bedömdes ha hög kvalité och enbart en som medelhög, detta är en styrka för resultatet.

Alla artiklar har antingen blivit etiskt godkända eller haft ett resonemang om varför tillstånd

inte sökts. Detta är en styrka eftersom denna litteraturöversikt skulle genomföras enligt

CODEX (2019).

Slutsats

Denna litteraturöversikt har strukturerat och objektivt beskrivit de svårigheter som patienter

och vårdpersonal ställs inför kring bemötandet på akutmottagningen. Patienters upplevelse av

bemötandet på akutmottagningen varierar från att vara positivt vid det första mötet till att bli

mer negativt efter att ha triagerats. Aspekter som påverkar detta är: bristande information,

bristande kommunikation, brist på respekt gentemot patienterna samt ett stressat arbetsklimat

för vårdpersonalen. Det har identifierats särskilt utsatta grupper som vårdpersonalen bör vara

extra uppmärksamma kring för att dessa ska känna säkerhet och trygghet. Forskningen kring

särskilt utsatta grupper är begränsad och i framtiden behövs det fler studier på dessa för att

dem ska känna sig välkomna och trygga på akutmottagningarna.

19

REFERENSLISTA

*= Inkluderade artiklar i resultatet

Akademiska Sjukhuset (i.d.). Akutmottagningen.Uppsala: Akademiska Sjukhuset. Hämtad 15

januari, 2020, från, https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/hitta-pa-sjukhuset/a-

till-o/akutmottagningen

*Avallin, T., Muntlin Athlin, Å., Elgaard Sørensen, E., Kitson, A., Björck, M., & Jangland, E.

(2018). Person-centred pain management for the patient with acute abdominal pain: An

ethnography informed by the Fundamentals of Care framework. Journal of Advanced

Nursing, 74(11), 2596–2609. https://doi.org/10.1111/jan.13739

Baker, S. J. (2012). Hourly Rounding in the Emergency Department: How to Accelerate

Results. Journal of Emergency Nursing, 38(1), 69–72.

https://doi.org/10.1016/j.jen.2011.09.013

*Blackburn, J., Ousey, K., & Goodwin, E. (2019). Information and communication in the

emergency department. International Emergency Nursing, 42, 30–35.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.07.002

Boev, C. (2012). The Relationship Between Nurses’ Perception of Work Environment and

Patient Satisfaction in Adult Critical Care: Work Environment and Patient Satisfaction.

Journal of Nursing Scholarship, 44(4), 368–375. https://doi.org/10.1111/j.1547-

5069.2012.01466.x

Bragard, I., Dupuis, G., & Fleet, R. (2015). Quality of work life, burnout, and stress in

emergency department physicians: A qualitative review. European Journal of Emergency

Medicine, 22(4), 227–234. https://doi.org/10.1097/MEJ.0000000000000194

Bristol, S., Kostelec, T., & MacDonald, R. (2018). Improving Emergency Health Care

Workers’ Knowledge, Competency, and Attitudes Toward Lesbian, Gay, Bisexual, and

Transgender Patients Through Interdisciplinary Cultural Competency Training. Journal of

Emergency Nursing, 44(6), 632–639. https://doi.org/10.1016/j.jen.2018.03.013

20

Burton, G.& Dimbleby, G. (1999). Kommunikation är mer än ord. Lund: Studentlitteratur.

Chang, B. P., Carter, E., Ng, N., Flynn, C., & Tan, T. (2018). Association of clinician burnout

and perceived clinician-patient communication. The American Journal of Emergency

Medicine, 36(1), 156–158. https://doi.org/10.1016/j.ajem.2017.07.031

Chisolm-Straker, M., Jardine, L., Bennouna, C., Morency-Brassard, N., Coy, L., Egemba, M.

O., & Shearer, P. L. (2017). Transgender and Gender Nonconforming in Emergency

Departments: A Qualitative Report of Patient Experiences. Transgender Health, 2(1), 8–16.

https://doi.org/10.1089/trgh.2016.0026

CODEX. (2019). Oredlighet i forskning. Uppsala: Centrum för forsknings-och bioetik.

Hämtad 14 november, 2019, från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml

Duffy, E., Avalos, G., & Dowling, M. (2015). Secondary traumatic stress among emergency

nurses: A cross-sectional study. International Emergency Nursing, 23(2), 53–58.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2014.05.001

*Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2012). On a hidden game board: The patient’s

first encounter with emergency care at the emergency department: On a hidden game board.

Journal of Clinical Nursing, 21(17–18), 2609–2616. https://doi.org/10.1111/j.1365-

2702.2011.03929.x

Elmqvist,C., Forsgärde,E-S. & From Attebring, M. (2015). Powerlessness: Dissatisfied

patients´ and relatives´ experience of their emergency department visit. International

Emergency Nursing, 25, 32-36. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.07.004

Ernsth Bravell, M. (2014) Multisjuklighet. I Edberg, A. & Wijk, H. (red). Omvårdnadens

grunder Hälsa och ohälsa. (2.,Uppl.) (s.705-s.722). Lund: Studentlitteratur.

FitzGerald, G., Jelinek, G. A., Scott, D., & Gerdtz, M. F. (2010). Emergency department

triage revisited. Emergency Medicine Journal, 27(2), 86–92.

https://doi.org/10.1136/emj.2009.077081

*Forsgärde, E.-S., From Attebring, M., & Elmqvist, C. (2016). Powerlessness: Dissatisfied

patients’ and relatives’ experience of their emergency department visit. International

Emergency Nursing, 25, 32–36. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.07.004

21

Frank, C., Asp, M. & Dahlberg, K. (2009). Patient participation in emergency care – A

phenomenographic study based on patients’ lived experience. International Emergency

Nursing, 17(1), 15–22. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2008.09.003

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för

uppsats:vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur

Gómez-Urquiza, J. L., De la Fuente-Solana, E. I., Albendín-García, L., Vargas-Pecino, C.,

Ortega-Campos, E. M., & Cañadas-De la Fuente, G. A. (2017). Prevalence of Burnout

Syndrome in Emergency Nurses: A Meta-Analysis. Critical Care Nurse, 37(5), e1–e9.

https://doi.org/10.4037/ccn2017508

Gordon, J., Sheppard, L. A., & Anaf, S. (2010). The patient experience in the emergency

department: A systematic synthesis of qualitative research. International Emergency Nursing,

18(2), 80–88. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2009.05.004

*Gotlib Conn, L., Zwaiman, A., DasGupta, T., Hales, B., Watamaniuk, A., & Nathens, A. B.

(2018). Trauma patient discharge and care transition experiences: Identifying opportunities

for quality improvement in trauma centres. Injury, 49(1), 97–103.

https://doi.org/10.1016/j.injury.2017.09.028

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Halldorsdottir, S. (1996). Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care -

Developing a Theory. Doktorsavhandling. Linköping Universitet, The Faculty of Medicine

and Health Sciences. Hämtad 5 januari, 2020, från https://onlinelibrary-wiley-

com.ezproxy.its.uu.se/doi/full/10.1111/j.1365-2702.2004.00902.x

Hamilton, G., Hobgood, CD., Jouriles, N. & Riviello, RJ. (2002). Assessment of

Communication and Intervårdpersonalen Skills Competencies. Academic emergency

medicine, 9(11), 1257-1269.doi: 10.1197/aemj.9.11.1257

Hunsaker, S., Chen, H.-C., Maughan, D., & Heaston, S. (2015). Factors That Influence the

Development of Compassion Fatigue, Burnout, and Compassion Satisfaction in Emergency

22

Department Nurses: Compassion Fatigue, Satisfaction, and Burnout. Journal of Nursing

Scholarship, 47(2), 186–194. https://doi.org/10.1111/jnu.12122

International Council of Nurses Svensk sjuksköterskeförening (2014). [ICN:s etiska kod för

sjuksköterskor [Elektronisk resurs]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening

Karolinska institutet. (i.d). Svensk MeSH. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 14

november, 2019 från https://mesh.kib.ki.se/

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och

utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

McNicholas, A., McCall, A., Werner, A., Wounderly, R., Marinchak, E. & Jones, P. (2017).

Improving Patient Experience Through Nursing Satisfaction: Journal of Trauma Nursing,

24(6), 371–375. https://doi.org/10.1097/JTN.0000000000000328

Morgans, A., & Burgess, S. J. (2011). What is a health emergency? The difference in

definition and understanding between patients and health professionals. Australian Health

Review, 35(3), 284. https://doi.org/10.1071/AH10922

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2005). Samhällets kostnader för fallolyckor.

Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

*Möller, M., Fridlund, B., & Göransson, K. (2010). Patients’ conceptions of the triage

encounter at the Emergency Department: Patients’ conceptions of the triage encounter.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 746–754. https://doi.org/10.1111/j.1471-

6712.2010.00772.x

*Olofsson, P., Carlström, E. D., & Bäck-Pettersson, S. (2012). During and beyond the triage

encounter: Chronically ill elderly patients’ experiences throughout their emergency

department attendances. International Emergency Nursing, 20(4), 207–213.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2012.03.006

*Olsson, M. (2001). Repeated use of the emergency department: Qualitative study of the

patient’s perspective. Emergency Medicine Journal, 18(6), 430–434.

https://doi.org/10.1136/emj.18.6.430

23

Parke, B., Hunter, K. F., Schulz, M. E., & Jouanne, L. (2019). Know me – A new person-

centered approach for dementia-friendly emergency department care. Dementia, 18(2), 432–

447. https://doi.org/10.1177/1471301216675670

*Philip, J., Remedios, C., Breen, S., Weiland, T., Willenberg, L., Boughey, M., … Weil, J.

(2018). The experiences of patients with advanced cancer and caregivers presenting to

Emergency Departments: A qualitative study. Palliative Medicine, 32(2), 439–446.

https://doi.org/10.1177/0269216317735724

Polit, D F. & Beck, C T. (2016). Nursing Research- Principles and Methods. Philadelphia,

USA: Lippincott Williams & Wilkins.

Rehman, S. A., & Ali, P. A. (2016). A review of factors affecting patient satisfaction with

nurse led triage in emergency departments. International Emergency Nursing, 29, 38–44.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.11.002

*Samuels, E. A., Tape, C., Garber, N., Bowman, S., & Choo, E. K. (2018). “Sometimes You

Feel Like the Freak Show”: A Qualitative Assessment of Emergency Care Experiences

Among Transgender and Gender-Nonconforming Patients. Annals of Emergency Medicine,

71(2), 170-182.e1. https://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2017.05.002

Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal: professionalitet och medmänsklighet. (1. uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

*Schoenfeld, E. M., Goff, S. L., Downs, G., Wenger, R. J., Lindenauer, P. K., & Mazor, K.

M. (2018). A Qualitative Analysis of Patients’ Perceptions of Shared Decision Making in the

Emergency Department: “Let Me Know I Have a Choice”. Academic Emergency Medicine,

25(7), 716–727. https://doi.org/10.1111/acem.13416

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--

ochsjukvardslag- 1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

24

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Shelton, G. (2016). Appraising Travelbee’s Human-to-Human Relationship Model. Journal of

the Advanced Practitioner in Oncology, 7(6), 657–661.

Skinner, H. K., Rahtz, E., & Korszun, A. (2019). Interviews following physical trauma: A

thematic analysis. International Emergency Nursing, 42, 19–24.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.08.004

Socialstyrelsen. (2015). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar: Rapport

december 2015. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen. (2017). Tillståndet och utvecklingen inom hälso-och sjukvård: Lägesrapport

2017. Socialstyrelsen: Stockholm.

Socialstyrelsen. (2018). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna

akutmottagningar 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sonis, J. D., Aaronson, E. L., Lee, R. Y., Philpotts, L. L. & White, B. A. (2018). Emergency

Department Patient Experience: A Systematic Review of the Literature. Journal of Patient

Experience, 5(2), 101–106. https://doi.org/10.1177/2374373517731359

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning

av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. SBU. Hämtad 11 november,

2019, från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Vår Metod. SBU. Hämtad 31

maj, 2019, från https://www.sbu.se/sv/var-metod/

Stockholms läns landsting (i.d.). Akutvård för vuxna. Stockholm: Stockholms läns landsting.

Hämtad 15 januari, 2020, från https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-

vard/Vardutbudsforandringar/Akutvard-for-vuxna/

25

Sveriges Kommuner och Regioner (2019) Ekonomirapporten, oktober 2019: Om

kommunernas och regionernas ekonomi. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner.

Hämtad 17 december, 2019, från https://rapporter.skl.se/ekonomirapporten-oktober-2019.html

Taylor, D. M., Wolfe, R. & Cameron, P. A. (2002). Complaints from emergency department

patients largely result from treatment and communication problems. Emergency Medicine

Australasia, 14(1), 43–49. https://doi.org/10.1046/j.1442-2026.2002.00284.x

Thompson, D. A., Yarnold, P. R., Williams, D. R., & Adams, S. L. (1996). Effects of Actual

Waiting Time, Perceived Waiting Time, Information Delivery, and Expressive Quality on

Patient Satisfaction in the Emergency Department. Annals of Emergency Medicine, 28(6),

657–665. https://doi.org/10.1016/S0196-0644(96)70090-2

Tran, T. P., Schutte, W. P., Muelleman, R. L., & Wadman, M. C. (2002). Provision of

clinically based information improves patients’ perceived length of stay and satisfaction with

EP. The American Journal of Emergency Medicine, 20(6), 506–509.

https://doi.org/10.1053/ajem.2002.32652

Van der Linden, M. C., Meester, B. E. A. M., & van der Linden, N. (2016). Emergency

department crowding affects triage processes. International Emergency Nursing, 29, 27–31.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2016.02.003

*Watson, W. T., Marshall, E. S., & Fosbinder, D. (1999). Elderly patients’ perceptions of care

in the emergency department. Journal of Emergency Nursing, 25(2), 88–92.

https://doi.org/10.1016/S0099-1767(99)70152-2

Wedin,K. (2016). Sjukhuskompis med tid att snacka. Stockholmdirekt.se. Hämtad 15 januari,

2020, från https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sjukhuskompis-med-tid-att-

snacka/aRKpho!s68CQn2ZUD2cQVRm0j9vHQ/)

World Health Organization (2015). Global health ethics – key issues. Hämtad 15 januari 2020

från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/164576/9789240694033_eng.pdf?sequence=

1

Wikström, J. (2018). Akutsjukvård omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada.

Johanneshov: MTM.

26

*Wiman, E., Wikblad, K., & Idvall, E. (2007). Trauma patients’ encounters with the team in

the emergency department—A qualitative study. International Journal of Nursing Studies,

44(5), 714–722. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2006.01.014

*Yap, C. Y. L., Knott, J. C., Kong, D. C. M., Gerdtz, M., Stewart, K., & Taylor, D. M.

(2017). Don’t Label Me: A Qualitative Study of Patients’ Perceptions and Experiences of

Sedation During Behavioral Emergencies in the Emergency Department. Academic

Emergency Medicine, 24(8), 957–967. https://doi.org/10.1111/acem.13218

27

Bilaga 1. Överskådlig bild av utvalda artiklar

Författare,

artikelkvalité,

tidskrift och

land

Syfte Design Metod Deltagare Resultat

Avallin, T.,

Muntlin

Athlin, Å.,

Elgaard

Sørensen, E.,

Kitson, A.,

Björck, M., &

Jangland, E.

(2018).

Person-centred

pain

management

for the patient

with acute

abdominal

pain: An

ethnography

informed by

the

Fundamentals

of Care

framework.

Artikelkvalité:

Hög

: Journal of

advanced

nursing

Sverige

Att

undersöka

och beskriva

hur

organisatione

n på

akutmottagni

ngen

påverkar

smärtbehandl

ing av

patienter med

akut

buksmärta.

Empirisk

kvalitativ

studie

Datainsamling:

Patientobservation

er och informella

intervjuer.

Dataanalys: FoC-

ramverket

Etik: Godkänd,

muntlig

information och

skriftligt

samtycke av

patient eller

närstående.

Antal deltagare: 31

Bortfall: Nämns ej

Inklusionskriterier:

Patienter över 18 år som

sökt för akut buksmärta

och blev inlagda på

sjukhus.

Exklusionskriterier:

Nämns ej.

För att patienterna skall få

en relevant smärtlindring

krävs inte bara medicin utan

också adekvat

kommunikation, tillit till

vårdpersonalenen samt

kommunikation mellan

olika avdelningar på

sjukhuset vid överlämningar

av patienter.

Blackburn, J.,

Ousey, K., &

Goodwin, E.

(2019).

Information

and

communicatio

n in the

emergency

department.

Artikelkvalité:

Hög

International

emergency

nursing

Storbritannien

Få ett holistiskt

perspektiv på

kraven för

kommunikation

/information

mellan

vårdvårdperson

alen/ patienter.

Kvalitativ

studie Datainsamling:

Individuella

patientintervjuer

samt fokusgrupp

med

vårdpersonalen.

Dataanalys:

“Framework”

kvalitetsanalys

användes

Etik: Godkänd,

information gavs

genom

informationsblad

och skrifligt

godkännande.

Antal deltagare: 21

Bortfall: Nämns ej

Inklusionskriterer:

Patienter över 18 år som

blivit inlagda efter

besök på

akutmottagning,

patienter som bedömdes

vara stabila enligt

ledningssjuksköterskan,

familjemedlemmar till

patienterna.

Information och

kommunikation är

grundläggande för att

patienten ska bli nöjd med

sin vård. Genom att ta in

patienters samt

vårdpersonalenens

upplevelser går det att få ett

holistiskt perspektiv på hur

man kan utveckla nya

kommunikationsmodeller.

28

Exklusionskriterier:

Patienter som

bedömdes vara

oförmögna att svara på

frågor enligt Mental

capacity act 2005,

patienter som ansågs

vara svaga, sårbara och

hade risk för infektion.

Elmqvist, C.,

Fridlund, B., &

Ekebergh, M.

(2012). On a

hidden game

board: The

patient’s first

encounter with

emergency care

at the emergency

department: On a

hidden game

board.

Artikelkvalité:

Hög

Journal of

clinical nursing

Sverige

Beskriva och

förstå

patienters,

närståendes

samt

vårdpersonalen

ens perspektiv

av det första

mötet på

akuten.

Kvalitativ

studie Datainsamling:

Öppna intervjuer

Dataanalys:

Reflekterande

“Lifework”

metod.

Etik: Godkänd,

skriftlig

information,

muntligt och

skriftligt

samtycke.

Antal deltagare: 14

Bortfall: Nämns ej.

Inklusionskriterier:

Patienter som träffat en

sjuksköterska,

undersköterska eller

läkare, variation av

patientgrupp

triagemässigt.

Exklusionskriterier:

Nämns ej.

Patienterna och närstående

har inte kunskap om hur

akutmottagningen är

strukturerad och får heller

inte veta det under besöket.

Det är viktigt att den första

vårdvårdpersonalenen de

träffar på akuten berättar för

dem hur strukturen fungerar

för att patienten och

närstående skall känna sig

väl omhändertagna.

Forsgärde, E.-

S., From

Attebring, M.,

& Elmqvist, C.

(2016).

Powerlessness:

Dissatisfied

patients’ and

relatives’

experience of

their

emergency

department

visit.

Artikelkvalité:

Hög

International

emergency

nursing

Sverige

Ta reda på

patienter och

närståendes

definition av

missnöjdhet vid

besök på

akutmottagning

Explorativ

kvalitativ

studie.

Datainsamling:

Intervju med

öppna frågor som

spelades in.

Dataanalys:

Fenomenologisk

hermeneutisk

metod.

Etik: Godkänd,

deltagarna

rekryterades

genom

informationsbrev.

Deltagande var

frivilligt.

Antal deltagare: 6

Bortfall: 2

Inklusionskriterier:

Patienter och

närstående som

uttryckt missnöjdhet

genom att

ifrågasätta

processen på

akutmottagningen

Exklusionskriterier:

Svårigheter i

kommunikation pga

språkbarriärer.

Missnöjdheten delades in i 4

kategorier: maktlöshet,

svårigheter med kontroll,

brist på

kunskap/information, brist

på stöd samt svårigheter att

ge stöd. Patienterna kände

sig bortglömda av

vårdpersonalenen under

väntan, behandlade som

objekt, brist på kunskap om

sjukdomen/skadans

allvarlighetsgrad samt

förväntad väntetid.

Närstående underlättade för

patienten och stod upp för

denna vid behov.

29

Gotlib Conn, L.,

Zwaiman, A.,

DasGupta, T.,

Hales, B.,

Watamaniuk, A.,

& Nathens, A. B.

(2018). Trauma

patient discharge

and care

transition

experiences:

Identifying

opportunities for

quality

improvement in

trauma

Artikelkvalité:Hög

Injury

Kanada

Undersöka

traumapatienter

och närståendes

upplevelser för

att kunna

förbättra deras

utskrivnings-

och

förflyttningspro

cess.

Kvalitativ

studie Datainsamling:

Semistrukturerad

e

telefonintervjuer

Dataanalys:

Induktiv tematisk

analysmetod

Etik: Godkänd,

patienter lämnade

skriftligt

samtycke om

deltagande.

Antal deltagare: 26

Bortfall: Nämns ej.

Inklusionskriterier:

Engelsktalande,

patienter eller

närstående som blivit

vårdade på

traumaavdelning mars-

augusti 2016.

Exklusionskriterer:

Nämns ej.

Kvalitén av utskrivningar/

förflyttningar för

traumapatienter är

underminerade av

vårdavdelningars system

som konkurrerar istället för

att samarbeta med varandra.

Det gör det svårare att

producera högkvalitativa

förflyttningar/utskrivningar.

. Patientorienterad

information behövs.

Traumapatienter möter

komplexa barriärer och har

komplexa behov

Möller, M.,

Fridlund, B., &

Göransson, K.

(2010). Patients’

conceptions of

the triage

encounter at the

Emergency

Department

Artikelkvalité:

Hög

Scandinavian

journal of caring

sciences

Sverige

Beskriva

patienters

förståelse för

hur

triagesystemet

fungerar.

Deskriptiv

kvalitativ

studie.

Datainsamling:

Semistrukturella

intervjuer

Dataanalys:

Fenomenologisk

analysmetod

Etik: Ej godkänd

ansågs ej

nödvändigt,

muntlig

information och

munligt

samtycke.

Antal deltagare: 20

Bortfall: Nämns ej

Inklusionskriterier:

Vuxna patienter,

triagerade mellan

09.00-21.00 mån-fre,

svensktalande, fysiskt

och psykiskt stabila,

orangea och gula

patienter skulle blivit

undersökta av läkare

innan intervju.

Exklusionskriterier:

Nämns ej.

5 olika kategorier av möten

skapades, det osäkra, det

humanistiska, det logistiska,

det informationsbytande och

den fysiska miljön. I triagen

bör sjuksköterskan ha ett

humanistiskt sätt att bemöta

vilket är enkelt att glömma

om enbart det medicinska

bemöts. För att patienterna

ska ha en positiv erfarenhet

bör patienten bli behandlad

som människor med ett

holistiskt synsätt istället för

bara “kroppar med fel i”. .

Mer information om

triageprocessen, samt

behålla ett logistiskt flöde i

triagen är viktigt för att

minska väntetiden samt för

att minska patienternas oro.

Olofsson, P.,

Carlström, E. D.,

& Bäck-

Pettersson, S.

(2012). During

and beyond the

triage encounter:

Chronically ill

elderly patients’

experiences

throughout their

Ta reda på hur

multisjuka äldre

upplever motet

med

triageteamet/

och deras

akutmottagning

svistelse

Desktriptiv

kvalitativ

design

Datainsamling:

Kvalitativa

intervjuer med

öppna frågor.

Dataanalys:

Fenomenologisk

hermeneutisk

metod.

Etik: Godkänd,

Antal deltagare: 14

Bortfall: Nämns

ej. Inklusionskriterier:

Svensktalande, >70 år,

diagnostiserade med

minst 3 sjukdomar,

besökt akuten >3 gånger

senaste året och blivit

prioriterade som gul

eller grön

Vid triagen kände sig

patienterna trygga och deras

känsla var att dem skulle få

ett gott omhändertagande på

akuten. Efter första mötet

kände de sig bortglömda

och upplevde

vårdpersonalenen som

omotiverade och

oengagerade.

30

emergency

department

attendances

Artikelkvalité:Hög

International

emergency nursing

Sverige

Exklusionskriterier:

Nämns ej

Olsson, M.

(2001). Repeated

use of the

emergency

department:

Qualitative study

of the patient’s

perspective

Artikelkvalité:

Hög

Emergency

medicine journal:

EMJ

Sverige

Ta reda på vad

som ligger

bakom att vissa

patienter söker

sig frekvent till

akutmottagning

en.

Kvalitativ

studie Datainsamling:

Kvalitativa

intervjuer med

öppna frågor

Dataanalys:

Nämns ej.

Etik: Godkänd,

muntligt

samtycke från

patienterna.

Antal deltagare: 10

Bortfall: 4

Inklusionskriterier:

Patienter som inte var i

behov av

specialistvård,

patienter >18 år,

patienter som besökt

akutmottagningen fler

än 4 gånger under

senaste året.

Exklusionskriterier:

Nämns ej.

Patienterna tror att dem är i

behov av akutsjukvård,

Behöver känna sig trodda

och respekterade av

akutvårdpersonalenen.

Philip, J.,

Remedios, C.,

Breen, S.,

Weiland, T.,

Willenberg, L.,

Boughey, M., …

Weil, J. (2018).

The experiences

of patients with

advanced cancer

and caregivers

presenting to

Emergency

Departments: A

qualitative study.

Artikelkvalité:

Hög

Palliative

medicine

Australien

Patienter med

avancerad

cancer och

deras

informella

vårdgivares

uppfattning om

besöket på

akutmottagning

en.

Kvalitativ

tvärsnittsst

udie

Datainsamling:Se

mistrukturella

intervjuer på

telefon eller i

person.

Dataanalys:Feno

menologisk

analysmetod.

Etik:Godkänd,

deltagare blev

uppringda eller

tillfrågande

muntligen samt

gav skriftligt

samtycke till att

vara med i

studien.

Antal deltagare: 29

Bortfall: nämns ej

Inklusionskriterier:Tala

de engelska,

diagnosticerats med

långt gången cancer,

besökt

akutmottagningen

senaste 6 månaderna

samt vara kapabla att

genomföra intervjun.

För informella

vårdgivare skulle de bli

identifierade av

patienterna och vara

engelsktalande,

Exklusionskriterier:

Nämns ej

Ett besök på akuten för

patienterna med avancerad

cancer är förenat med stor

oro/ångest, osäkerhet samt

en känsla av obehag. Trots

detta upplever dem en

känsla av trygghet på

akuten.

Förbättringsområden är

bättre kommunikation och

samarbete med deras

onkologavdelning

31

Samuels, E. A.,

Tape, C., Garber,

N., Bowman, S.,

& Choo, E. K.

(2018).

“Sometimes You

Feel Like the

Freak Show”: A

Qualitative

Assessment of

Emergency Care

Experiences

Among

Transgender and

Gender-

Nonconforming

Patients.

Artikelkvalité:

Hög

Annals of

emergency

medicine

USA

Ta reda på

specifika

förbättringsomr

åden och

formulera

testbara

hypoteser om

de barriärer och

motgångar

transpersoner

möter vid besök

hos

akutsjukvården.

Kvalitativ

studie Datainsamling:

Enkäter och 4

referensgrupper.

Dataanalys:

Tematisk

kvalitativ analys

och kodning av

intervjuerna.

Etik: Godkänd.

Deltare

rekryterades

genom

snöbollsmetoden

efter kontakt med

ideella

trans/queer, icke-

binära

organisationer.

Antal deltagare: 32

Bortfall: nämns ej.

Inklusionskriterier:

Patienter över 18 år

som identifierade sig

själva som trans, icke-

binär, intersexuella

eller queer och besökt

en akutmottagning i

Rhode Island (USA)

senaste 5 åren.

Exklusionskriterier:Nä

mns ej

Transpersonerna undvek att

söka sig till akuten pga

rädsla för diskriminering,

långa väntetider samt dåliga

tidigare erfarenheter.

Förbättringsområden var

korrekt beskrivning av kön

och sexuellidentitet.

Vårdvårdpersonalenen

behöver träning i

bemötandet av dessa

personer.

Schoenfeld,

E. M., Goff, S.

L., Downs, G.,

Wenger, R. J.,

Lindenauer, P.

K., & Mazor, K.

M. (2018). A

Qualitative

Analysis of

Patients’

Perceptions of

Shared Decision

Making in the

Emergency

Department: “Let

Me Know I Have

a Choice”

Artikelkvalité:

Hög

Academic

emergency

medicine: official

journal of the

Society for

Academic

Emergency

Medicine

Att undersöka

patienter eller

deras ombuds

upplevelse av

delat

beslutsfattande

på akuten samt

hur mycket

patienterna vill

vara delaktiga i

vården och

vilka

svårigheter som

kan uppstå.

Kvalitativ

studie Datainsamling: Semistrukturella

intervjuer.

Dataanalys:

Iterativ

analysprocess

utfört av ett

tremanna team.

Etik: Nämns ej

något om

godkännande.

Patienter blev

tillfrågade

muntligen samt

fick information

om studiens syfte

och att

deltagande var

frivilligt.

Skriftligt

samtycke gavs.

Antal deltagare: 29

Bortfall: 14.

Inklusionskriterier:

Eftersträvade varierad

patientbakgrund,

fysiskt stabila patienter

som ej krävde några

akutamedicinska

åtgärder, patienter som

inte skulle lämna

akuten i närtid.

Patienter som talade

engelska god nog för

att kunna delta i

intervjun.

Exklusionskriterier:

Nämns ej

Dem flesta patienter vill ha

en viss delaktighet i

medicinska beslut. Många

inser inte sina möjligheter

att vara delaktiga och

kommer inte själva fråga

om det utan väntar på att

läkaren ska ge dem

möjligheten till att vara

delaktiga. Denna inbjudan

borde kommuniceras tydligt

och med ett mer vardagligt

språk. Samt erbjuda

alternativ och informera om

för- och nackdelar.

Vårdvårdpersonalen ska inte

anta patientens önskan

innan dem ställt frågan.

32

USA

Watson, W. T.,

Marshall, E. S.,

& Fosbinder, D.

(1999). Elderly

patients’

perceptions of

care in the

emergency

department.

Artikelkvalité:

Medelhög

Journal of

emergency

nursing:JEN:

offical

publication on

the emergency

Department

Nurses

Association

USA

Beskriva äldre

patienters

perspektiv av

vården på

akutmottagning

en.

Kvalitativ

deskriptiv

studie.

Datainsamling:

Intervjuer

Dataanalys:

Tematisk

analysmetod

Etik: Godkänd,

information till

deltagare nämns

ej.

Antal deltagare: 12

Bortfall: Nämns ej

Inklusionskriterier:

Nämns ej

Exklusionskriterier:

Nämns ej

Äldre patienter är i behov

av information om vården,

hur lång tid besöket kan

förväntas ta.

Vårdpersonalenen bör

använda ett mer vardagligt

språk, vårdpersonalenen bör

visa att de bryr sig samt har

dem kommit fram till att

miljön på akutmottagningen

är viktig.

Wiman, E.,

Wikblad, K., &

Idvall, E. (2007).

Trauma patients’

encounters with

the team in the

emergency

department—A

qualitative study.

Artikelkvalité:

Hög

Journal of

emergency

nursing:JEN:

offical

publication on

the emergency

Department

Nurses

Association

Sverige

Syftet var att ta

reda på hur

patienter som

drabbats av

trauma

upplevde mötet

med

traumateamet.

Kvalitativ

induktiv

strategi

Datainsamling:

Semistrukturella

intervjuer

Dataanalys:

Fenomenologisk

hermeneutisk

metod.

Etik: Godkänd,

blev frågade om

deltagande av

tjänstgörande

sjuksköterska samt

informationsbrev.

Antal deltagare: 23

Bortfall: Nämns ej

Inklusionskriterier:

Blivit exponerade för

högenergivåld utan

livshotande skador,

varit vid medvetande

under vårdtiden,

vårdtid <24 timmar på

akuten och sedan blivit

hemskickade, pratar

svenska, vara >18 år

Exklusionskriterier:

Nämns ej.

Kvalitén på vården kan

förbättras genom förbättrade

utskrivningsrutiner. Finns

inga speciella mätverktyg

för att mäta

traumapatienters upplevelse.

Traumateamet upplevs

professionella och

kompetenta. Patienterna

känner sig bortglömda efter

primära omhändertagandet.

Sjuksköterskan måste se till

så patienten förstår

information inför

utskrivning.

33

Yap, C. Y. L.,

Knott, J. C.,

Kong, D. C. M.,

Gerdtz, M.,

Stewart, K., &

Taylor, D. M.

(2017). Don't

Label Me: A

Qualitative Study

of Patients’

Perceptions and

Experiences of

Sedation During

Behavioral

Emergencies in

the Emergency

Department

Artikelkvalité:

Hög

Academic

emergency

medicine: official

journal of the

Society for

Academic

Emergency

Medicine

Australien

Beskriva

upplevelsen

för patienter

som fick

bedövning

under en

beteeendestörni

ngs episod på

en

akutmottagning

,

Kvalitativ

studie.

Datainsamling:

Semistrukturerad

e-Intervjuer

person till

person.

Dataanalys: NVi

vo 11 (QSR

International)

Kvalititivt

datahanterings-

och

analyseringsprogr

am

Etik: Godkänd.

Skriftlig

infromation samt

muntlig.

Skriftligt

samtycke och

muntligt

samtycke.

Antal deltagare: 13

Bortfall:nämns ej.

Inklusionskriterier:

Patienter över 18 år

som besökt akuten och

haft någon typ av

beteende störning som

krävde lugnande

medicinering, vara

tillräckligt psykiskt

stabila för att kunna

delta.

Exklusionskriterier:

Fysiskt eller psykiskt

instabila patienter som

bedömdes inte kunna

ge samtycke. Patienter

som blev inlagda eller

inskrivna under

natten.

En trygg relation var viktigt

för att minska negativa

upplevelser, Adekvat

information om proceduren,

kommunikation med

medkänsla och uppföljning

var viktigt.