Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016

Rapportserie 2016:4

Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna

rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor angående innehållet, ring 011-15 14 86. Beställare är

tekniska kontoret i Norrköping

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning och slutsatser ................................................................................................ 1 2 Inledning .................................................................................................................................. 2 3 Uppdrag och syfte ................................................................................................................... 2 4 Mätmetoder ............................................................................................................................. 3

4.1 Passiva provtagare ............................................................................................................ 3

4.2 Meteorologiska mätningar ................................................................................................ 3 4.3 Trafikmätningar ................................................................................................................ 3

5 Mätparametrar ......................................................................................................................... 3 5.1 Kvävedioxid ..................................................................................................................... 3

5.1.1 Miljökvalitetsnormer kvävedioxid ............................................................................ 4

5.2 Bensen .............................................................................................................................. 4 5.2.1 Miljökvalitetsnormer bensen ..................................................................................... 5

6 Resultat .................................................................................................................................... 5 6.1 Kvävedioxid ..................................................................................................................... 5 6.2 Bensen .............................................................................................................................. 7 6.3 Meteorologi ...................................................................................................................... 7

7 IVL:s resultat av NO2-halter från diffusionsprovtagare .......................................................... 8 8 IVL:s resultat av bensenhalter från diffusionsprovtagare ....................................................... 8

1

1 Sammanfattning och slutsatser

Under februari 2016 (1 februari – 1 mars) har bygg- och miljökontoret på uppdrag av

tekniska kontoret mätt kvävedioxid (NO2) och bensen (C6H6) i gatunivå med passiva

provtagare.

Mätningarna har utförts på följande 16 platser:

Utvalda gator är de som tidigare genom beräkningar påvisat höga halter av kvävedioxid.

Tekniska kontoret vill genom dessa mätningar få ett årligt månadsmedelvärde under februari

månad för att kontrollera variationer mellan år och tidigt se eventuella trender. Mätmetoden

som används mäter dock varken tim-, dygns- eller årsmedelvärden. En jämförelse mot

gällande miljökvalitetsnormer går därför inte att göra. För att få en uppfattning av halternas

storlek jämförs ändå mätvärdena med gällande årsmedelvärden i rapporten.

2

Vid en jämförelse med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (årsmedelvärde 40 g/m3)

ligger samtliga gator under norm. Högsta halten, 29 µg/m3, uppmättes på Söderleden. Halten

ligger under den övre utvärderingströskeln (32 g/m3 som årsmedelvärde) men över den

nedre utvärderingströskeln (26 g/m3 som årsmedelvärde). 14 gator ligger under den nedre

utvärderingströskeln.

Resultaten 2016 visar att halterna för kvävedioxid vid samtliga mätplatser har ökat något

jämfört med föregående år. Sannolikt beror ökningen på meteorologiska parametrar.

Under perioden har även VOC (flyktiga organiska kolväten) mätts på Kungsgatan. Mätningen

visade att bensenhalten ligger under den nedre utvärderingströskeln. Halterna av bensen har

varit 1,1 g/m3 som är under den nedre utvärderingströskeln.

2 Inledning

Miljökvalitetsnorm (MKN) är lagstadgade föroreningshalter som enligt miljöbalken

inte får överskridas efter ett visst fastställt datum. Datumet kan vara samma som dagen

då lagen träder ikraft eller ligga flera år framåt i tiden. Miljökvalitetsnormer ska med

andra ord klaras. Miljökvalitetsnormer ska även iakttas vid planering och planläggning.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att upprätta åtgärdsprogram eller åtgärdsplaner för

att klara en meddelad miljökvalitetsnorm.

Miljökvalitetsnormerna delas sedan in i utvärderingströsklar, nedre och övre, som har

värden kopplade till sig. Om värdena överskrids är man skyldig att utföra ytterligare åtgärder

t ex beräkningar eller olika mätningar. Metoderna varierar beroende på vilket tröskelvärde

som överskrids.

3 Uppdrag och syfte

På uppdrag av tekniska kontoret har bygg- och miljökontoret genomfört passiva

gaturumsmätningar med avseende på kontroll av luftkvalitén i Norrköpings innerstad. De

passiva luftmätningarna påbörjades 2004 och har för avsikt att pågå under ett antal

vinterhalvår framöver. I enlighet med miljöbalkens intentioner kan digniteten på vilka

luftövervakande åtgärder som vidtas variera beroende på omgivande lufts halter av

luftföroreningar. Passiva mätmetoder är att föredra på gator där halterna ligger mellan

fastslagna tröskelvärden. Utvalda gator är de som tidigare genom beräkningar påvisat höga

halter av kvävedioxid. Tekniska kontoret vill genom dessa mätningar uppnå två syften, dels

att få ett årligt månadsmedelvärde för att kontrollera trender vad gäller kvävedioxid samt

VOC (flyktiga organiska kolväten) i gaturum och dels att uppfylla skyldigheten enligt

miljöbalken.

3

4 Mätmetoder

4.1 Passiva provtagare

Diffusionsprovtagning är en passiv mätmetod där man inte är bunden till elektrisk ström.

Provtagning sker genom anrikning på ett impregnerat filter med en efterföljande analys i en

gaskromatograf. Detta gör det möjligt att analysera ett antal vanliga ämnen som ingår i

förorenad tätortsluft. Principen för metoden är enkel och bygger på att en känd mängd

föroreningar diffunderar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten. Vid lagring

och transport är provet förslutet. Mätningarna startar och avslutas när man tar bort respektive

sätter på locket till behållaren. Luftföroreningarna reagerar med impregneringen och bildar en

fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på

laboratorium. Resultatet redovisas som ett medelvärde över mätperioden.

Mätmetoden är en enkel standardiserad mätmetod som uppfyller kraven från

Referenslaboratoriet för tätortsluft. De diffusionsprovtagare som använts uppfyller kraven på

mätosäkerhet både vad gäller kvävedioxid (±25 %) och bensen (±30 %).

Bild på diffusionsprovtagare

4.2 Meteorologiska mätningar

Meteorologiska mätningar av temperatur, vindhastighet och vindriktning har under

mätperioden skett vid SMHI:s mätstation.

4.3 Trafikmätningar

Några trafikräkningar är inte gjorda parallellt med de passiva luftmätningarna under

mätperioden. Trafikräkningar inom Norrköpings tätort sker dock kontinuerligt av tekniska

kontoret. Senaste trafikräkningar vid respektive gata redovisas i avsnitt 6.4.

5 Mätparametrar

För att få en bra bild på luftföroreningssituationen på de 16 mätplatserna har kvävedioxid

(NO2) och bensen (C6H6) valts för att visa trender och förändringar. Halten av kvävedioxid i

luften är en god indikator för utsläpp av luftföroreningar från biltrafiken. Bensen är en allmän

luftförorening i tätorter till följd av innehållet i bensin och utsläpp från förbränning. Halterna

kan sedan jämföras mot eventuella förändringar i trafikmängder vid de utvalda mätplatserna.

5.1 Kvävedioxid

Kvävedioxid bildas främst vid all förbränning, bildningen gynnas av höga

förbränningstemperaturer och vid närvaro av kväve. Den största lokala källan är biltrafik.

4

Kvävedioxiden kan ha negativa hälsoeffekter. Känsliga personer kan drabbas av astmabesvär

och kan få nedsatt lungfunktion samt en allmän försämring av kroppens försvar mot

infektioner. På grund av sin hydrofoba (vattenavstötande) effekt löses kvävedioxid dåligt i

lungorna och kan därför komma långt ner i lungorna. Miljökvalitetsnormen är satt främst för

att skydda känsliga personer.

Miljömässigt bidrar kvävedioxid till övergödning, försurning och bildande av marknära ozon.

I samband med övergödning talas det om begränsande ämnen. Ett begränsande ämne är det

ämne som det finns ett underskott av i naturen. Vid tillskott av det begränsande ämnet kan

växtproduktionen öka. Kväve är ofta begränsande i mark och hav. Kväveformer som bidrar

till övergödningen är nitrat och ammonium. Det finns även så kallande kvävefixerande växter

som kan omvandla kvävgas till biotillgängligt kväve.

Genom kemiska reaktioner i lufthavet kan kvävedioxid omvandlas till salpetersyra (HNO3)

som till största delen hamnar på partiklar och i vattendroppar. Salpetersyran verkar försurande

på mark och miljö.

5.1.1 Miljökvalitetsnormer kvävedioxid

För kvävedioxid finns tre olika miljökvalitetsnormer; årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och

timmedelvärde. För att säkerställa dessa värden genom mätningar krävs en längre mätperiod

och en annan mätmetod än den som använts.

De värden som ger de högsta värdena är dygns- och timmedelvärdena som på grund av

trafikintensiteten ofta är höga under vissa perioder. Likaså är meteorologiska förhållanden

vissa timmar och dygn av stor betydelse ur luftföroreningssynpunkt. Att direkt översätta de

uppmätta värdena till års-, dygns- eller timmedelvärden är alltså inte möjligt. En godtagbar

uppskattande jämförelse kan dock ändå göras med årsmedelvärdet för kvävedioxid.

Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid inte förekomma i utomhusluft med mer än i

genomsnitt 40 µg/m3 räknat som årsmedelvärde. Den nedre utvärderingströskeln är 26 µg/m3

och den övre utvärderingströskeln 32 µg/m3.

5.2 Bensen

Kolväten kallas en grupp ämnen som mest består av kol- och väteatomer, men även syre och

klor kan ingå. En bättre benämning på föroreningen är flyktiga organiska ämnen, VOC

(Volatile Organic Compounds). Beroende på sammansättningen har de olika benägenheter att

reagera med andra ämnen och utgör därmed olika stor miljö- och hälsorisk. Tusentals olika

kolväten är i omlopp i mer eller mindre komplicerade blandningar.

Vissa kolväten har en kraftig lukt. Många kolväten är fettlösliga och kan påverka

nervsystemet. Några är kända för att ge allergiska reaktioner. En del kolväten till exempel

bensen kan påverka arvsanlagen och i vissa fall även ge upphov till cancer. I stadsluften finns

ofta en komplicerad blandning av föroreningar. Den negativa effekten på hälsa och miljö kan

förvärras om flera kolväten samverkar. Flera av ämnena i gruppen bidrar till bildningen av

marknära ozon och det är troligen den allvarligaste hälsoeffekten av ämnesgruppen som

helhet.

5

Den främsta källan till utsläpp av flyktiga organiska ämnen i stadsluften är bensindrivna bilar

som saknar eller har dåligt fungerande katalytisk avgasrening.

5.2.1 Miljökvalitetsnormer bensen

Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i

utomhusluft med mer än genomsnitt 5 µg/m3. Den nedre utvärderingströskeln är 2 µg/m3 och

den övre utvärderingströskeln 3,5 µg/m3.

6 Resultat

Resultaten 2016 visar att halterna för kvävedioxid har ökat något vid samtliga mätplatser

jämfört med föregående år. Sannolikt beror ökningen på meteorologiska parametrar.

Bensenhalterna ligger lägre än vad ett normalår brukar göra, med ett månadsmedelvärde på

1,1 µg/m3.

6.1 Kvävedioxid

Vid en jämförelse med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (årsmedelvärde 40 g/m3)

ligger samtliga gator under norm. Högsta halten, 29 µg/m3, uppmättes på Söderleden. Halten

ligger under den övre utvärderingströskeln (32 g/m3 som årsmedelvärde). Sjötullagatan och

Stockholmsvägen, 28 µg/m3, hamnade under den övre tröskeln men ovanför den nedre

utvärderingströskeln (26 g/m3 som årsmedelvärde). Övriga 14 gator ligger under den nedre

utvärderingströskeln.

Något tydligt samband mellan antal fordon och uppmätta kvävedioxidhalter kan inte ses

överlag.

6

Tabell 1. Tabellen illustrerar uppmätta halter av NO2 (g/m3) under de senaste tio åren.

2016

2015 2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

Albrektsvägen 12 10 11,0 14,7 13,6 11,5 16 11,6 11 9,5 12,8 13,8

G:a Rådstugugatan 18 15 18,5 20,7 19,6 16,3 23,7 19,3 15 15,7 20,7 18,6

Hagebygatan 11 9,7 10,9 16,2 14,6 12,5 19,3 15,3 12 14,2 17,4 18,8

Lindövägen 18 16 14,7 20,0 19,5 15,7 20,8 16,1 15 12,8 18,9 19,6

Norra promenaden 22 18 20,0 23,5 25,1 22,0 27 21,6 21 18,6 25,4 26,5

Packhusgatan 23 20 31,0 33,5 26,8 28,7 33,4 29,5 22 22,1 27 26,4

Repslagaregatan 18 16 20,5 20,8 20,2 17,0 21,8 17,3 15 15,9 16,7 19,7

S:t Persgatan 20 18 17,5 20,3 19,6 16,4 20,5 14,8 15 15,6 19,3 17,2

Sjötullsgatan 28 22 24,9 30,3 28,8 26,9 30,9 27,9 24 21,2 26,4 26,4

Stockholmsvägen 28 - 29,4 28,2 27,2 24,5 27,5 25,3 21 18,6 21,5 23

Ståthögavägen 23 17 24,2 26,6 25,2 25,0 30,3 24,1 19 20 22,7 22,1

Södra promenaden 18 - 18,5 21,4 21,0 17,7 23,9 17,6 16 15,6 20,8 21,2

Östra promenaden 24 - 25,9 28,6 26,9 25,4 29,7 25,7 20 22,8 25,9 26,6

Linköpingsvägen 17 15 13,5 20,0 19,9 16,8 19,9 14,9 15 12,3 17,8 15,8

Kungsgatan 22 18 22,1 22,0 22,9 18,8 25,3 20,6 19 21,2 23,9 23,8

Söderleden 29 24 24,6 30,2 26,5 22,5 27,1 22,3 5 17,2 22,1 17

7

6.2 Bensen

Halterna av bensen har haft en svagt sjunkande trend sedan 2004 runt 2 ug/m3. Halten för 2016

understiger den nedre utvärderingströskeln och bedöms därför som relativt låg.

Tabell 2. Tabellen illustrerar uppmätta halter av Bensen (µg/m3) under februari 2016.

Mätningarna är utförda på Kungsgatan i Norrköping. *Gäller för helårsmedelvärde

6.3 Meteorologi

Medeltemperaturen har varit -3,1 0C under perioden för mätning.

År/vecka 2016-v5 2016-v6 2014-v7 2016-v8 Medel

Bensen (C6H6) 0,9 µg/m3 1,0 µg/m3 1,4 µg/m3 1,2 µg/m3 1,1 µg/m3

Miljökvalitetsnorm* 5,0 µg/m3 5,0 µg/m3 5,0 µg/m3 5,0 µg/m3 5,0 µg/m3

Övre utvärderingströskel* 3,5 µg/m3 3,5 µg/m3 3,5 µg/m3 3,5 µg/m3 3,5 µg/m3

Nedre utvärderingströskel* 2,0 µg/m3 2,0 µg/m3 2,0 µg/m3 2,0 µg/m3 2,0 µg/m3

8

7 IVL:s resultat av NO2-halter från diffusionsprovtagare

8 IVL:s resultat av bensenhalter från diffusionsprovtagare

9

BYGG- OCH MILJÖKONTORET

Adress: 601 81 Norrköping Tel: 011-15 60 60 Fax: 011-15 16 66

www.norrkoping.se