OL 11/12 #5

OSQLEDAREN # 52011/2012

GIRL POWER

200 PROCENT UNDER EN ANNAN HIMMEL DEN ULTIMATA SPEXGUIDEN LEVENGOOD LEVERERAR OL GÖR: WRAPP UTBILDNINGEN VI ALDRIG FICK

KTH Alumni CommunityJoin today to network with more

than 15 000 alumni across the globe.

www.kth.se/alumni

Students today – Alumni tomorrow

Alumni_annons_Osqledaren111221.indd 1 2012-03-14 14:58

KTH Alumni CommunityJoin today to network with more

than 15 000 alumni across the globe.

www.kth.se/alumni

Students today – Alumni tomorrow

Alumni_annons_Osqledaren111221.indd 1 2012-03-14 14:58

UPPDRAG: OMÖJLIG TRANSPORT.Ett av Sveriges största energibolag bygger en vindkraftspark.

Din utmaning: transportera 20 stycken 150 m höga vindkraftverk genom Sverige.

Först utmed allmän väg, utan att störa trafiken, sedan 15 km in i väglöst land.

T1

Ta dig an framtidens infrastrukturutmaningar. Sök Svevias traineeprogram.

Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Med vårt traineeprogram, T1, får du som är civilingenjör möjlighet att påverka hur samhällets viktigaste funktioner kommer att se ut i framtiden. Ansök på svevia.se/trainee

BB

DO

EH

REN

STR

ÅH

LE

12-0274tg-Svevia_trainee_vindkraft_200x250+3.indd 1 2012-03-07 12.49OL1112_#5_test 3 2012-03-31 01:35

Kommer din idé att revolutionera världen?

F ör några veckor sedan var jag och lyssnade på när Sveriges mäkti-gaste kvinnor blev korade på Cirkus i Stockholm. I samband med prisutdelningen lanserade tidningen Veckans Affärer 30-pro-

centsklubben - en klubb där börs-vd:ar som har minst 30% kvinnor i sin ledningsgrupp får vara med. På THS har vi inte 30% tjejer i ledningsgrup-pen, vi har mer, mycket mer. Mer än hälften, 54%, av THS ledningsgrupp är idag tjejer och med tanke på att könsfördelningen på KTH är ungefär 30/70 tycker jag att det är häftigt! I det här numret kan du läsa mer om de fyra senaste tjejernas intåg i THS ledningsgrupp.

varför då detta ständiga tjat om jämställdhet och mångfald? Jo, forskning har visat att heterogena grupper ger en bättre verksamhet både kulturellt och rent resultatmässigt. Dynamiken i dessa grupper ökar det innovativa tänkandet. På tal om innovation har OL den här gången besökt ett framgångsrikt IT-start-up. Hos IT-företagen hittar man sällan 30% tjejer i ledningsgruppen, vad som dock verkar finnas är minst 30% hipsters. Osqledaren dök in i de coola nördarnas vardag och fann en at-tityd som vi tror bäddar för mer mångfald även inom en traditionellt sett stereotyp bransch.

Vi har också träffat fyra företag som drivs direkt från campus, dessa stu-denter visar att det är möjligt att göra verklighet av sina idéer

och att det bara är du själv som sätter begränsningarna.

Har du själv en idé som kommer revolutionera världen?

Vad väntar du på? Sätt fart!

Chefredaktör oCh ansvarig utgivareSara Gabrielsson

grafisk form oCh layoutSara Gabrielsson

tryCkEdita

PaPPerInlaga, Amber Graphic 90g Omslag, MultiArt Gloss 200g

annonsKontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter

kontakt08/070 790 98 70 [email protected]

PostadressOsqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm

om osqledarenOsqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH.

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

BidragVill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila [email protected]. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

manusstoPP för ol #6 är den 11e aPril

omslagAxel Hammarbäck

från vänsterAnna Klöfver, Axel Hammarbäck, Christian Rydberg Åkesson, Elisabeth Ingvar, Henning Alesund, Katja Rantala, Martin Barksten

dessutomElina Gobena, Gustav von Heijne, Göran Manneberg, Hanna Lundén, Hanna Thenor Årström, Isak Nyberg, Johan Alvfors, Johan Kvastad, Johan Persson, Kalle Eriksson, Linn Emilsson, Robin Norström, Sara Edin

sara gaBrielssonChefredaktör 11/12

OSQLEDAREN # 52011/2012

girl power

200 procent under en annan himmel den ultimata spexguiden levengood levererar ol gör: wrapp utbildningen vi aldrig fick

medverkande i detta nummer

OL1112_#5_test 4 2012-03-31 01:35

INNEHÅLL OL # 512

37

10

1828

21

trevlig läsning!

08 studentbostäder på gVad händer egentligen? OL har kollat läget

10 imponerande idéerHur bygger man ett internationellt imperium?

12 ol gör: wrappPå besök hos de coola nördarna

18 200 procentOm livet som student och entreprenör

21 nya ansikten i lgOL presenterar de nyvalda tjejerna i THS ledningsgrupp

24 i maktens korridorerTHS utbildning förklarar varför din utbildning inte duger...

28 under en annan himmelDags för miljöombyte och en riktig utmaning? Kolla då upp Minor Field Studies och börja här!

34 det våras för spexen Den kompletta guiden till vårens spex

37 levengood levererarOL träffade Levengood i Nymble

40 vetenskap och konstOL kikar närmare på KTHs motto

OL1112_#5_test 5 2012-03-31 01:35

6 OSQLEDAREN NR 5 11/12 WWW.OSQLEDAREN.SE

Efter noggrann observation har jag kommit fram till att rull-

trappan vid tunnelbaneuppgången till KTH är psykiskt sjuk.

Symptom: nedstämdhet och viljelöshet. Detta har pågått under en

längre tid vilket får mig att dra slutsatsen att den inte är tillfälligt

nedstämd utan lider av depression. SL, som torde vara den instans

ansvarig för stackars rulltrappan, har inte tagit tag i problemet på

allvar utan bara sänt dit några reparatörer som lindrat problemet

tillfälligt tills den än en gång blivit helt apatisk.

Fast om det är någon del av sin organisation som SL borde läg-

ga resurser på är det kanske snarare skyltarna med ankomstti-

der - som verkar lida av rejäl beslutsångest: är det fem minuter till

bussen går eller femton? Inte heller kan de bestämma sig för hur

fort en minut går. Fast värst är nog att skyltarna påstår att bussen

avgår från hållplatsen ”Nu” fast ingen buss går att skåda.

Enligt Wikipedia är rulltrappan en över 100 år gammal

konstruktion och den kom till Sverige redan på 1930-talet.

Efter mer än ett sekel har ingenjörer alltså inte lyckats förbättra

konstruktionen tillräckligt för att den ska fungera i mer än några

dagar innan den behöver repareras. Vid första anblick en sorglig

sanning, men om man studerar det noggrannare – även positivt.

Om det tog ett sekel att nå den nivå på rulltrappor vi har nu, hur

många sekel, och generationer av ingenjörer, kommer det då inte

krävas för att göra rulltrappan perfekt?

Alla kanske inte vill jobba med att förbättra rulltrappor, men

analogin är sann i ett större perspektiv. Det finns överallt

omkring oss uppfinningar i stort behov av förbättring. Allt från

min brödrost, som först inte rostar brödet alls för att sedan bränna

sönder det, till programmet jag skriver denna krönika i. Likt

analogin med rulltrappan är flera av uppfinningarna gamla men

trots detta långt ifrån tillräckligt bra konstruerade. Att ingenjörer

behövs nu och kommer behövas i flera sekel framåt är tydligt.

Visst hatar jag SL för att de inte ger rulltrappan vid KTH en

ordentlig uppgradering så att jag slipper stå i 10 minuters

kö på morgonen, men samtidigt gör det mig alltid lite glad att se

att vi ingenjörer behövs. Så när du nästa gång står där i kön till

rulltrapporna, uttråkad och trött på skolan kan du alltid tänka på

att när du avslutar din utbildning och blir en ingenjör kommer du

få chansen att göra det bättre. För de flesta av oss blir nog inte

just rulltrappor vi förbättrar men förhoppningsvis är det någonting

som förbättrar livet för många människor.

Av: Martin Barksten

Vad gör du nu förtiden?

Studerar på KTH

Vad �ck dig attbörja studera?

rulltrappor!SL:s

SL som studiemotivation

Krönika:

OL1112_#5_test 6 2012-03-31 01:35

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till [email protected]!

FOTO

MA

RCu

S BLOM

Have you realized all your business dreams yet? Join us.Our role is to enable and inspire our customers in the 20 plus markets where we are present. To succeed we need talent – people who are business-minded, who know the art of listening to customers, who are innovative and have a strong drive.

If that’s you – join us.

teliasonera.com/careers

Vinn en

resa till

Dubai!

Gå in på facebook.com/pay2n för att läsa mer om hur du deltar i tävlingen. Läs mer om den smarta tjänsten som förenklar din privatekonomi på pay2n.com.

Torsdagen den 12/4 kan du träffa oss på Kårhuset.

fråga universum anses av många ha

en gräns, vilket motsvarar det avstånd som

universum hunnit expandera sedan Big bang.

Men vad är det för något som universum

expanderar i, dvs är det ett tomt rum som

universum utvidgar sig i som sträcker sig

oändligt utåt?

/Lukas Magnusson

svar Det är svårt att ge ett svar på

denna fråga som frågeställaren blir nöjd med.

utanför universum finns ingenting, inte tom-

rum, inte mörker och ingenting annat heller.

Filosofiskt skulle man kunna säga att det inte

finns något vi någonsin skulle kunna få infor-

mation om, och därför finns ingenting. En

liknelse som ofta figurerar är att man tänker

sig ett tvådimensionellt universum i form av

ytan på en sfär. Så länge man är bunden till

två dimensioner finns det ingenting utanför

eller runt sfären, men den är ändå begränsad

i storlek. För att gå utanför måste man bryta

sin dimensionsbegränsning. Samma sak kan

gälla för oss i tre dimensioner. För att yttra

oss om vad som finns utanför eller runt det

universum vi känner måsta vi bryta någon

dimensionsbegränsning som vi kanske inte

har grepp om.

/Göran

fråga Om man har vatten i ett sugrör

och håller för toppen med ett finger så stan-

nar vätskan kvar i röret även om botten är fri.

Hur blir det då om man ökar dimensionerna

till säg en 20 meter hög cylinder med kanske

5 mm-1 cm i diameter, tillsluten i toppen, helt

fylld med »gasfritt« vatten och sedan låter

botten vara öppen? Får gravitationen en viss

mängd vatten att åka ut och ger ett vakuum

i toppen, stannar allt vatten kvar i behållaren,

eller vad kan tänkas hända?

/Mikael Andersson

svar Det som avgör om vattnet rinner

ut ur röret är rörets diameter i förhållande till

vattnets ytspänning. När vatten rinner ut ur

ett tillräckligt tjockt rör är det inte pga stor

vattenmängd utan därför att luft kan passera

vattnet i form av en bubbla och på det sättet

fylla på luftmängden överst i röret. I gammal-

dags pipetter kunde man ju fylla avsevärda

mängder vatten, som alltså påverkades av en

stor ”dragningskraft” neråt, bara avtapp-

ningsröret var tillräcklig smalt.

/Göran

OL1112_#5_test 7 2012-03-31 01:35

Idag finns det 80 000 studenter i Stockholm men endast 12 000 studentbostäder. Differensen mellan antalet bostäder och an-talet studenter är alltså ganska stor och man räknar med att det behövs 8000 bostäder till. Och visst ska det byggas nya bostäder? Det kan man läsa om i dagstidningar lite då och då, men var är de? Och hur går det för det omtalade containerhuset som man planerade att bygga på campus?

Planer som länge varit på gång är de om det så kallade Containerhu-set som är tänkt att byggas mellan Försvarshögskolan och Ytkemiska institutet. Huset skall byggas av gamla containrar som placeras bredvid varan-dra och staplas på varandra. Poängen med containrarna är att de är billiga och miljövänliga, förutsatt att man använder begagnade containrar. När huset står klart ska det erbjuda ungefär 40 stycken nya studentbostäder om un-gefär 25 kvadratmeter. Dessa planer har pågått sedan 2009 då ett första förslag i Akademiska Hus utvecklingsplan för boende på KTH campus presenterades. I DN kunde man i slutet av 2010 läsa om att containerhuset beräknades vara klart på hösten 2011. Idag kan det kon-stateras att något hus ännu inte synts till. En av anledningarna till detta kan vara att planerna skjutits upp eftersom huset varit omstritt. Sent förra året togs ändå beslutet att containerhuset ska byggas och tanken är att det ska stå klart redan i år. Det kanske låter som

lite tid, men det är just vad det handlar om med containerhus. De är prefabri-cerade och ska därmed vara snabba och betydligt billigare att bygga än vanliga hus.

I den nämnda utvecklingsplanen från Akademiska Hus presenteras också förslag på andra möjliga bostadshus som skulle kunna byggas på campus. Det rör sig om så kallade punkt- och lamellhus som skulle kunna erbjuda mellan 20-50 bostäder vardera. Dock är det inga specifika planer som presen-teras utan möjliga förslag till student-bostäder. Akademiska Hus behöver också någon annan som kan uppföra och sedan förvalta bostäderna eftersom de idag inte får göra just detta. Någon annan behöver alltså satsa, men som i andra fall med studentbostäder runt om i Stockholm, finns det få som vill satsa eftersom det är omdiskuterat huruvida det är en lönsam affär.

Runt om i Stockholm och även i övriga landet har studentbostadsbyggandet stått i princip stilla under 2011. En av anledningarna till detta sägs i ett pressmeddelande från SSSB vara att det är just för att det inte är tillräckligt lönsamt att bygga och att sköta om stu-dentbostäder. Dock ska nya studentbos-täder börja byggas av just SSSB. I slutet av februari meddelade de att deras befintliga hus Idun vid Norrtull ska byg-gas ut med 84 nya bostäder. Dessa ska vara klara hösten 2013.

Rör man sig närmare campus igen och stannar till precis innan bron

bakom Q-huset finns där idag ett litet parkområde på vilket det planeras att bygga studentbostäder. Åtminstone två byggföretag har ansökt om så kall-lad markanvisning på den platsen från Stockholms Stad. Ett företag presen-terade förslaget som kallas Student-tornet, vilket är ett runt torn på 25 våningar som ska erbjuda ungefär 150 etagelägenheter på 26 kvadrat. Det andra förslaget är ett hus med omkring 80 bostäder. Hur stora dessa lägenheter blir är oklart. I början av året beslutade exploateringsnämnden i Stockholms stad att anvisa marken till förslaget med 80 bostäder. Bostäderna är tänkta att stå klara om ungefär två och ett halvt år.

Andra planer som finns som har likheter med ombyggnaden av Skatte-skrapan till studentskrapan är att bygga om S:t Görans gymnasiums gamla lokaler till studentbostäder. Huset har ståt tomt i över tre år men Svenska Bostäder har alltså presenterat planer på att bygga om det till 250 – 300 stu-dentbostäder.

Som det ser ut idag finns det alltså en del planer på nya studentbostäder runt om i Stockholm. En del är helt nya och en del är ombyggnader av gamla hus, vilket visat sig fungera tidigare. Totalt rör planerna runt 500 tilltänkta bostäder, vilket motsvarar 1/16-del av behovet. Det kan tyckas lite men bara i år kommer man ju att minska behovet från 8000 till ca 7960, alltid något...

Av: Katja Rantala [[email protected]]

Studentbostad någon?

WWW.OSQLEDAREN.SE8 OSQLEDAREN NR 5 11/12

aktuELLt

OL1112_#5_test 8 2012-03-31 01:35

9OSQLEDAREN NR 5 11/12

aktuELLt

fråga Varför byggs det inte fler lä-

genheter till oss studenter? Kommer det bli

bättre?

/Martin

svar Ett flertal svar på frågan eller

frågorna blev det faktiskt. I Sverige har vi

en marknadsekonomi – ja ibland undrar

man hur det ligger till dock – och generellt

anses då marknaden producera något om

detta efterfrågas. Om nu varan inte produ-

ceras trots stor efterfrågan beror detta på

att marknaden ser affären som olönsam.

Man tycker helt enkelt inte att intäkterna

är tillräckligt stora i förhållande till riskerna.

Vidare måste man ha mark om man

ska bygga bostäder. Två stora och intres-

santa markägare för Stockholms studenter

är dels Stockholms Stad med stora mark-

innehav inom hela kommunen samt Aka-

demiska Hus som äger mycket mark i och

omkring stadens olika campus. Att vi inte

får någon mark av Stockholm Stad beror

endast på att man ser större intäkter i att

upplåta marken till kontor eller bostadsrät-

ter. De betalar bättre helt enkelt. Och här

finns inget rätt eller fel. Kommunen skall

ta tillvara samtliga invånares intressen, och

tycker majoriteten att kommunen skall ha

en stor skattkista, låg skatt och bestå av ett

gäng 60-talister eller äldre bör detta respek-

teras.

Nästa aktör, Akademiska Hus, är väl-

digt intressant med sitt stora innehav av

mark inom själva campusområdena, som är

högaktuella gällande främst mark för stu-

dentbostäder. Dessutom äger och förvaltar

företaget utbildnings- samt forskningsloka-

ler inom hela Sverige. På allt detta är företa-

et dessutom till 100 procent ägt av staten.

Här kanske man undrar vad det är frågan

om. Det vore väl självklart att Akademiska

Hus skulle bygga studentbostäder. Vi är i

förlängningen deras kunder och fler stude-

rande borde ses som positivt för dem. Men

helt så enkelt är det inte, för Akademiska

Hus har ägardirektiv från staten om hur

verksamheten skall bedrivas, och där nämns

ingenting om några studentbostäder.

Med det ”låsta” läget kanske politi-

kerna och tjänstemännen kunde inrikta sig

på att se till att nuvarande bestånd av lä-

genheter kunde utnyttjas mer effektivt istäl-

let och därigenom ge yngre personer i all-

mänhet och studenter i synnerhet tak över

huvudet. En lösning som jag tittar närmare

på och fattat tycke för är möjligheterna

man i andra länder har att tillsammans hyra

en större lägenhet och dela på hyran. Alla

med ett individuellt kontrakt och där den

sammanlagda inkomsten för samtliga hy-

resgäster räknas in. Alternativet är även att

bygga större lägenheter som brukas på det

sätt en korridor gör för tillfället. Detta ställer

dock krav på att fastighetsägaren kan ta ut

en skälig hyra, och en helt ny boendeform

kanske måste skapas då problem finns med

att införa detta i vårt nuvarande bestånd av

lägenheter.

En ljuspunkt är att diskussionen om

bostadsbristen för yngre personer i Stock-

holm fortfarande är väldigt aktuell. Den

brukar normalt sett ebba ut under våren

för att sedan eskalera vid terminsstarten.

Det skall därmed bli väldigt intressant att se

om något konkret förslag kryper fram innan

årets slut.

för studenterbOstads rätt

Robin Norström studerar 4:e året på Samhälls-

byggnad & har ett stort intresse för fastighetsfrågor.

Vid sidan av studierna arbetar han som fastighets-

analytiker på NAI Svefa, är adept hos Newsec,

sitter som ledamot i THS styrelse & SSCO:s

bostadsdelegation samt suppleant

i SSSB:s styrelse. För OL svarar

han på bostadsrelaterade frågor.

Har du en fråga till Robin? Mejla

dem till [email protected]!

Sen dessa texter skrevs har Stockholms stad presenterat planer på att bygga cirka 150 000 kvm universitets- och högskolelo-kaler i Albano, ett område mellan KTH och Stockholms universitet. Där kommer cirka 50 000 kvm vara avsedda för student- och forskarbostäder vilket skulle ge cirka 800 lägenheter. Projektet ingår i utvecklingen av vad man kallar Vetenskapsstaden - Stockholm Science City och OL tycker detta låter mycket positivt. under det 3:e kvarta-let i år kommer ett eventuellt antagande av planerna att ske - vi håller tummarna!

vad hände sen?

SSCO beskriver Albano som »Stockholms nya gröna, urbana campusområde«!

FOTO

STAD

SByG

GN

AD

SKO

NTO

RET STOC

KH

OLM

S STAD

OL1112_#5_test 9 2012-03-31 01:35


fOkus

Människor har under århundraden haft briljanta idéer som de försökt genomföra. Många som varit först har blivit kallade för galningar eller drömmare. Andra har lyckats genomföra sina idéer, funnit en marknad, lyckats och därefter blivit i det närmaste geniförklarade. Just nu kallar vi dessa människor för entreprenörer. En av de mest kända entreprenörerna är Sir Richard Branson som ligger bakom företa-get Virgin, ett företag som ägnar sig åt allt mellan rymdturism och läskförsäljning. Här följer en topp tre på hur en man med rätt tajming lyckas bygga upp ett imperium.

3 Allting började 1970 när rock’n’rollen var som mest briljant. Rockstjärnor var som

superhjältar i den växande ungdoms-skarans ögon och skiva efter skiva kom ut från artister såsom Bob Dylan,

Rolling Stones, The Who, Led Zeppelin, Beatles, Cream, The Kinks och otroligt många fler. Richard Branson startar då ett postorderföretag där han säljer vi-nylskivor. Strax därpå öppnar han även sin första skivaffär på Oxford Street i London. Skivaffärerna blir fler och fler och kommer att kallas Virgin megasto-res. Dit vallfärdar den köpsugna kunden för att välja och vraka bland skivorna.

Därefter går Virgin på riktigt in i skiv-industrin och startar ett skivbolag. De signerar band såsom Sex Pistols vilka andra skivbolag höll sig ifrån, då de ansågs alltför vulgära. Listan på artister som givit ut skivor från Virgin kan gö-

»En av de mest kända

entreprenörerna är Sir Richard Branson som ligger bakom

företaget Virgin (som ägnar sig åt allt mellan rymdturism och läskförsäljning) och som med rätt

tajming lyckas bygga upp ett

imperium«

bRANsoNs AffäRsidéeR

OL:s topp tre:

Sir Richard Branson är både multientreprenör och multimiljardär.

OL1112_#5_test 10 2012-03-31 01:35


ras lång men som exempel kan nämnas Rolling Stones, Janet Jackson och Roy Orbison. Musiken var det som helt la grunden till Virgin och dess framgång.

2 När Leonardo Da Vinci på slu-tet av 1400 talet gjorde ritning-ar på flygande maskiner var det

troligen få som trodde att man 500 år senare skulle tjäna stora summor inom flygbranschen. Sedan bröderna Wright gjorde den första flygningen år 1903 har flygplanen utvecklats enormt, och efter andra världskriget började man på allvar att resa med flyg. Under sextio-talet uppstod en ny form av resande, nämligen chartern, vilket gjorde att allt fler människor använde flyget. Under 70- talet avreglerades flygbranschen i USA och detsamma skedde i Europa under 90- talet. Detta öppnade upp för entreprenörer att starta flygbolag och

nya affärsmodeller. Det var också vad Richard Branson gjorde under mitten av åttiotalet då han köpte upp delar av flygmarknaden världen över.

1 Vad kommer härnäst? År 1961 var människan för första gången ute i rymden och år

1969 på månen. Länge har en rymdresa setts som något som få förunnade astronauter får uppleva. Men med ny teknologi och Bransons nya stora sats-ning i form av rymdturism och bolaget Virgin Galactic kan rymdresor bli något för gemene man inom en snar framtid. Sedan mitten av 90- talet har Virgin letat efter en teknik som möjliggör säkra rymdfärder. Nu ser det ut som

att den tekniska biten är nära att lösa sig. Med hjälp av ett stort flygplan bogseras en mindre rymdfärja upp till ca 15 000 meter, där den lossas och med hjälp av en raketmotor tar sig ut ur atmosfären. Där ges möjligheten att se himlen förvandlas från blå till svart för att sedan uppleva den ovana känslan av att det man växt upp med och alltid tagit för givet, nämligen gravitationen, försvinner. Sedan 2005 har det funnits möjlighet att reservera en rymdresa för den inte så blygsamma summan på $200 000.

Entreprenörskap handlar mycket om att vara rätt i tiden och passione-rad - för det är ibland långt mellan idé till framgång. Många entreprenörer har aldrig varit några stjärnor i skolan, men de har haft en otrolig förmåga att fånga uppmärksamhet och knyta an till människor. Som ett mått på framgång kan jag nämna att Richard Branson äger en karibisk ö med ett flertal bostäder på. Huvudbostaden på öns topp har en toalett på taket med utsikt mot havet i alla riktningar. Och om inte det är ett tecken på framgång, då vet jag inte vad som är det.

Av: Kalle Eriksson

» Sedan 2005 har det funnits möjlighet att reservera en rymdresa för den inte så blygsamma summan på $200 000 «

SpaceShipOne är en av rymdfärdkosterna som ska ta turister upp i rymden.Vem vad Leonardo planerade när han byggde sin flygmaskin. Nu ligger den i alla fall till grund för Bransons rymdturism.

Bröderna Wright genomförde den första flygningen 1903.

OL1112_#5_test 11 2012-03-31 01:35


När vi kommer in i den stora vindsvåningen på Kungsgatan märker vi direkt att här händer

det mycket saker. In och ut och fram och tillbaka går människor som runt och ser upptagna ut. De flesta ser ut att vara på gränsen mellan unga-vuxna och vuxna-på-riktigt. Längre in i lokalen visar det sig att aktiviteten kring entrén inte bara är ett spel för gallerierna för även vid datorerna är det full action. Vill du face-booka bort halva din arbetstid är detta inte rätt ställe. På en arbetsplats sitter en mjukisdjurshaj med solglasögon och hörlurar, han ser ut att ha det rätt soft men runt omkring glöder tangentbor-den. Vi är nu hos Wrapp, företaget som vill förändra världen - helst redan idag.

Vi träffar joakim Ekberg och Per Almquist som båda läst datateknik på KTH samt Liva Lager som gått industri-ell ekonomi, även hon på KTH. Dessa är tre personer som nästan känns som om de blivit frälsta av Wrapp. Eller åtmins-tone oerhört inspirerade av fenomet som Wrapp och motsvarande liknande unga, drivna IT-företag blivit idag.

Jocke som är en utav grundarna säger att han har varit här i 10 måna-der. Det säger en del om företaget som fortfarande räknar sig som ett start-up trots att de nu har cirka 50 anställda runt om i världen. De expanderar snabbt och alla tre är väldigt nöjda. För det går bra nu, väldigt bra.

Vad är då Wrapp egentligen? Själva företaget heter Bohemian Wrappsody AB. Anledningen till detta till synes fyndiga namn är en händelsekedja innehållandes en förslagslista, ett roligt sista-minutenskämt och antagligen en Göteborgare på Bolagsverket som på en lista full av seriösa förslag lycka-des hitta det ordvitsiga förslaget som

» Vi är nu hos Wrapp, företaget som vill förändra

världen - helst redan idag «

wrappär du en fighter som varken räds nya utmaningar eller diffekvationer? slår du tillbaka dubbel så hårt när CsNs senaste påhitt kommer som ett slag i magen? och kan du finta bort vilken omtenta som helst? då måste du vara KTH-student. Vill du dessutom ha ett inspirerande och utvecklande jobb efter examen där du får spendera dagarna med människor som är lika awesome som du? Läs då vidare för under året är oL ute på turné och spanar in de coolaste potentiella arbetsgivarna på marknaden. oL gör - because you’re worth it!

ol gör

OL1112_#5_test 12 2012-03-31 01:35

slunkit med av misstag. Själva produk-ten Wrapp är en app med vilken man kan skicka presentkort till varandra via mobilen eller via internet. Presentkor-ten kan man sedan använda i riktiga butiker. De säger själva att de är en del av ”SoMoLo”. Detta buzzword är en akronym som står för Social, Mobile, Local och beskriver en trend bland konsumenter där man är mer medveten och använder mobilen som hjälpmedel för att hitta information, bland annat vid konsumentköp.

Det finns dessutom stort värde i detta för återförsäljarna. Mycket hand-lar om datainsamling. ”Vi gillar den vetenskapliga processen”, säger Wrap-parna. Det är ett bra sätt för en butik att få veta hur en viss grupp tänker eller hur en viss butik uppfattas. Detta ständiga mätande av data gör också att

utvecklarna på Wrapp kan testa nya saker och få väldigt konkreta svar på hur de faktiskt emottas. Enligt gänget vi pratar med handlar om en revolution inom marknadsföring för butikerna. ”Vi kommer berätta för våra barn om direktreklamen, där företag betalade för annonser som folk slängde”, säger Pelle och fortsätter med att säga att de vill skapa miljoner brand-ambassadors för företag och en marknad mellan konsumenter och deras favoritbutiker. ”Vi måste rusa för att hinna ut i världen nu och sprida konceptet Wrapp.” Det är alltså inte ens en produkt. Det är ett koncept.

Wrapp är verkligen i expansions-fasen och har så varit ett bra tag. Pelle berättar: ”När jag signade i december hade vi 15 000 användare, nu har vi 150 000”. De får även mycket positiv respons bland investerare över hela världen och har precis lanserat i Norge och England samtidigt som de planerar sitt intåg i USA. Det verkar vara ett lyckat koncept och det märks bland annat på att det börjar ploppa upp kon-kurrenter som vill rida på vågen. Detta

är dock inget som skrämmer, tvärtom verkar det trigga Wrapp än mer. ”Man behöver flåset i nacken”, säger de, vilket känns utmärkande för de anställda på Wrapp. Det här är inga lirare som gör något halvdant bara för att tjäna ihop till hyran. Det här är hardcore entre-penörer som har sin fritid som sitt jobb. ”Man måste älska det man håller på med, hade jag inte gjort det ska jag inte varit här”, säger Liva eftertänksamt.

OL görwrapp

» Vi kommer berätta för våra barn om

direktreklamen, där företag betalade för annonser som folk

slängde «

OL1112_#5_test 13 2012-03-31 01:35

Liva kom till Wrapp för att skriva ex-jobb. Hon verkar dock ha lagt det på hyllan: ”Vad var det vi skulle göra från början? Det fanns så många andra roli-ga grejer man kunde göra här. Ex-jobbet får vänta, vi ska ta över världen!”. Det verkar vara den sortens människor de söker: folk med enormt engagemang som verkligen kan konsten att brinna för något. Vi frågar hur det kommer sig att de är så frälsta. De blir först lite överraskade över frågan, funderar ett tag och svarar sen att det nog inte hade spelat någon roll vilket företag de hade jobbat på. Så länge det var ett kreativt arbete med rätt människor. Då hade de fortfarande varit lika frälsta. De ser sig själva som entrepenörer och den

inställningen tycks vara en del av kultu-ren på företaget. Att alla ska känna sig som entrepenörer fast de faktiskt är så många som 50 anställda.

Rivaliteten mellan denna sorts unga IT-företag i Stockholm är minimal. Situationen är snarare helt tvärtom. Det talas mycket om kreativa forum, där likasinnade människor från lik-nande företag samlas, hjälper varandra och sprider sin kunskap vidare. Wrapp engagerar sig i den växande tech-com-munityn, där denna typ av nördar från såväl Stockholm som resten av världen samlas och ja, tar över världen helt enkelt. Det är känslan jag får när vi pra-tar, att de med sina idéer, mac-datorer, helskägg & hippa frisyrer kan nå hur långt som helst.

I en och en halv timme pratar de nästan indoktrinerat om hur mycket de brinner för detta och gränsen mellan företag och IT-entreprenörssekt känns stundtals hårfin. Här dyrkas alltså mångfald, nytänkande och möjligheter. Inte undra på att de har blivit så frälsta! Kanske handlar det om att rätt perso-ner på rätt plats skapar en stimulerande arbetsmiljö.

Hur kommer det sig då att de lyckats fånga de rätta fiskarna i samma nät? Vi pratar mycket om nätverk under intervjun. Om att man ska engagera sig i plugget och söka sig till den typ av nätverk där man trivs. 13-åringen som fixade prao på Wrapp genom att maila och säga ”Jag gillar att bygga på min robot och att spela fotboll” var nog undantaget som bekräftar regeln, för i övrigt verkar de flesta kommit in genom kontakter av olika slag. Liva hittade t.ex. hit via en asse hon hade i Python-kursen i tvåan på KTH.

OL gör

» Nörd är för mig passion, något väldigt fint «

wrapp

OL1112_#5_test 14 2012-03-31 01:36


”Nörd är för mig passion, något väldigt fint” säger Pelle med ett tonläge som gör att man nästan får tårar i ögonen. Och kanske är hela Wrapp en variant av nördarnas revansch för engagemanget sägs ha hängt med i allt redan från att de var kids. ”Jag gillade lego”, säger Jocke, Liva fyller i med ”Jag höll på med teater” och det hela myn-

nar ut i att de snabbt konstaterar ”det handlar inte om vad man gjorde, utan att man gjorde”. Att man gör saker är fortfarande viktigt, menar Pelle: ”Vi har en kultur som uppmuntrar till att bara göra saker, har du en idé så får du fritt spelrum”.

Är du engagerad, entreprenöriell och byggde stora komplex i lego när du var liten knodd? Då ska du söka dig till Wrapp. Du behövs verkligen. De säger nämligen att ”talangpoolen börjar bli lite urvattnad i Stockholm”. Det är helt enkelt upp till dig att motbevisa dem. Och får du inte jobb på just Wrapp blir du nog vidarebefordrad till något liknande företag där du troligtvis passar bättre. För i Wrapps värld finns det inga konkurrenter, där är man kollegor oav-sett vilket företag som står på visitkor-tet eller snarare som current employer på LinkedIn. Ingen behöver längre

hävda sig eller trycka ner någon annan med mellanstadieknep. För det är så det är. Hos de coola nördarna.

Text: Henning Alesund

[[email protected]]

foto: Axel Hammarbäck

[[email protected]]

wRApp i siffRoR

Startades 2011 och har 50 anställda.

Appen finns i 3 länder, har 150 000

användare och dessa har skickat 1 000

000 presentkort från 50 varumärken.

» Vad var det vi skulle göra från

början? Det fanns så många andra

roliga grejer man kunde göra här.

Ex-jobbet får vänta, vi ska ta över

världen! «

OL1112_#5_test 15 2012-03-31 01:36


OL pÅ campus

123456789101112131415161718192021222324252627282930 12345678910111213141516171819202122 232425262728293031 123456789101112131415161718192021222324252627282930 1234567891011121314151617181920212223aPril maj

valBorgsPuBrundan28/4, StockholmStockholms kårernas traditionsenliga pubrunda!

www.ssco.se/

28

val-kårstyrelsemöte10/4 & 12/4, NymbleMötena där nästa - Studiesocialt ansvarig- Chefer för utbildningsinflytande- Näringslivschef- Evenemangschef- Kommunikationschefkommer väljas

www.ths.kth.se/om-ths/

7

filmkväll!25 april, campus ValhallavägenSe film, ät popcorn och drick rymddricka med Gaytek Http://gaytekths.wordpress.com

29


China week23/4 - 27/4, KTHBProject Chinas temavecka & mässa (26e) för dig som intresserad av en framtid i Kina!

http://projectchina.se/2012/

2723

Påsklov2/4 - 9/4Frossa i ägg och chokladharar, passa på att plugga sånt du inte hunnit eller vila upp dig inför kommande kraftansträngningar

http://osqledaren.se/pask

92

squvalP12/5, 06.08 - 14.08 RålambshovsparkenSquvalp är som Quarnevalen fast på vatten och helt klart årets blötaste händelse

www.squvalp.se/

12

nattkluBB nymBle25/4, NymbleTHS:s nattklubb för danssugna studenterwww.ths.kth.se/programbladet/

25

ExtRA HEttTHS prsenterar stolt:Iron Maidens orginalsångare Paul Di’Anno!

DAtuM: 23/5 2012PlAtS: NyMBLEMER InfO kOMMER På http://www.ths.kth.se/programbladet/

kf 610/5, 18.00, K1Kårfullmäktiges (THS högst beslutande organ) sjätte och för året sista möte.

www.ths.kth.se/om-ths/

10PPP - Post-Påsk-PuB På sidetraCk12 april, Sidetrack (T-Mariatorget)Kom och fira med Gaytek att att du inte behöver äta fler påskägg på ett helt år!Http://gaytekths.wordpress.com

12

OL1112_#5_test 16 2012-03-31 01:36


OL pÅ campus

what’S up?OL på campuS:

123456789101112131415161718192021222324252627282930 12345678910111213141516171819202122 232425262728293031 123456789101112131415161718192021222324252627282930 1234567891011121314151617181920212223junimaj

Anordnar ni ett event som man bara INTE får missa? Då borde det så klart stå med i OL:s kalender!

Maila: osqledaren [at] ths.kth.se

SEktIOnSPuBARI veckan går OL på pub på

[ tisdag ] Konsulatet, F Konsum, CL+EM[ onsdag ] META, Data Hardox, Bergs[ torsdag ] Idyllien, I Kistan, IN META, Media Oasen, S Mequa, IsT Nymble, THS Centralt[ fredag ] Smörjis, M T-Centralen, Flyg

Draget, K Björns, IsH

konsert: Paul di’anno23/5, Nymble

Iron Maidens orginalsångare

Paul Di’Anno spelar i Nymble!www.ths.kth.se/programbladet/

23juli

VåREnS SPEx

26-27, 29-31 Mars isPeXet »Nippon eller en risig historia«

2-4 April kårsPeXet »Freud eller problemlösning på horisontell nivå«

16-18 20, 21 April juBelsPeXet »2012 eller ett fruktat slut«

20 April, 4-6 Maj kreXet »KREXET IV - Livscoachen«

11, 18-19 Maj metaspexet »På löpsedeln eller vart tog alla sedlar vägen?«

9-12 Maj fysikalen »Nobel eller en dynamitgubbe värd sitt pris«

4, 7-8 Juni körsPeXet »Röken eller Oden och äventyr i Valhall«

fler spex och inspirerande läsning hittar du på sidan 34!

eurovision song Contest 201226/5, NymbleFinalen direktsänd på biodukwww.ths.kth.se/programbladet/

262

tentaPuB 42/6, 20.00-03.00 Nymble + de flesta sektionspubarDen fjärde och sistatentapuben detta läsårwww.ths.kth.se/programbladet/ terminsslut oCh sommarlovsstart!

13/6, KTH

Sista dagen på omtentaveckan och på VT2012

och första dagen på sommarlovet 2012!

13

OL1112_#5_test 17 2012-03-31 01:36


fOkus

200 prOcent

OL träffade sex entreprenörer och fick sig en lektion i hur man konkretiserar sina idéer,

bedriver ett eget företag och når sina mål. Och allt detta medan man studerar - på Kungliga Tekniska Högskolan förstås.

Samtliga entreprenörer OL träf-fade bedriver sina företag vid sidan om sina studier. Två av totalt fyra företag startades helt eller delvis genom ett examensarbete.

De första två entreprenörerna OL träffade var Johanna Lundin och Peter Grundström från företaget Tekniska Högskolans Studentkonsulter (THSK) som också studerar på Industriell Ekonomi. Företaget är väldigt nystartat och har varit aktivt i cirka två månader. Idén om företaget - ett konsultbolag som förmedlar tjänster i projektform utförda av studerande på KTH - kom under hösten. Både Johanna och Peter har ett förflutet som interns på kon-sultbolaget Accenture och när det var dags att skriva examensarbete kändes det helt rätt att kombinera sina tidigare

erfarenheter och skapa något mer kon-kret än bara en bunt papper. Planen är att under sommaren lämna över styret av bolaget och kliva ut i näringslivet. Eller ja, en styrelse skall fyllas så helt frånkopplade kanske de inte blir.

Hur är egentligen en entreprenör? Är jag en entreprenör? Frågorna var många och under intervjuernas gång skapades en bild vad som kan göra den lilla skillnaden och vad som får en ta steget från idé till ett eget företag. En gemensam nämnare för företagen är att de inte startades av en enskild individ. Idén om vilken verksamhet företaget skall ägna sig åt må ha varit en enskild persons men när det var dags att rulla igång tog man hjälp, ofta från personer man träffat i tidigare engagemang. Samtliga intervjuade belyste vikten av att vara flera. Det är omöjligt att kunna allt och man bör söka personer som kompletterar dig med andra styrkor eller kunskapsområden. ”Det är alltid bra att ha en extra person att bolla idéer med eller stämma av något med” berät-tar Peter från THSK.

Nästa företag som intervjuades var IKTP som representerades av Andreas Pålsson som pluggar Datateknik och Christoffer Paulsson som pluggar Ma-tematisk Statistik. Företaget har tagit fram en webbaserad värderingstjänst för bostadsrätter på Södermalm. Tan-ken är att utveckla tjänsten ytterligare och erbjuda fler än södermalmsbor möjlighet att värdera sin bostadsrätt gratis à la KTH. Idén om att skapa tjänster kom då Christoffers mamma undrade vad hennes lägenhet var värd. Christoffer behövde skriva ett kandidat-examensarbete och sålde in sin idé för sin handledare och sedan rullade det på. Arbetet med värderingstjänsten intensi-fierades efter kandidatexamensarbetet då Christoffer tagit kontakt med Andre-

Livet som entreprenör och studerande

iktPhttp://iktp.se/Grundat 2011 av Christoffer Paulsson,

Andreas Pålsson & Mikael Falgard.

OL1112_#5_test 18 2012-03-31 01:36


fOkus

as som han träffat via Armada, in kom även Mikael Falgard och tillsammans utvecklade de vad som nu kan beskådas på Södermäklarnas hemsida.

Det tredje företaget OL träf-fade blev snabbt två företag. Joachim Westerlund från Studentbrickor AB och hemmahörandes på Industriell ekonomi började nästan genast pitcha sitt senaste projekt: GreenCup. Det blev ganska tydligt att det egentliga företaget var Joachim själv, ett litet entreprenörföretag som arbetar med produkt- och tjänstutveckling. Student-brickor AB bildades då phös behövde namnbrickor. Priset för namnbrickorna var lite väl dyra tyckte Joachim och av en slump råkade han springa på en gravyrmaskin, lite säljsnack och köpet samt första kunden var klar.

Företaget GreenCup som är Joa-chims senaste alster har som affärsidé att sälja en miljövänlig kaffemugg. Eller ja, det är inte muggen man egentligen vill sälja utan exponeringen på den. Muggen skall sedan säljas av caféer eller liknande till slutkunden som förutom en trevlig mugg får rabatt på kaffet. För närvarande går den endast att köpas

på Linköping Universitets campus men förhoppningsvis får vi snart även se den på KTH.

Joachim berättar mycket om vikten av att kunna sälja. För att få verksamheten att avkasta något måste man kunna sälja sin produkt och det är inte alltid så enkelt. Men ett intressant tips delade Joachim med sig av. Det är faktiskt inte alltid nödvändigt att ta på sig risker. Då säljbiten ofta är svår kan man jobba helt och hållet med den och när man lyckas knyta en kund kan man sedan göra sin beställning från leveran-tören och utnyttja olika kredittider för att finansiera köpet genom försäljning-en. Mycket smart tyckte OL!

Det sista företaget det pratades entreprenörskap med var Accensi som representerades av dess grundare Norah Sakal, studerandes på Bioteknik och med en bakgrund inom Armada och Malvina på KTH. Accensis affärsidé är att fungera som en länk mellan studenter på KTH och näringslivet när det är dags för examensarbete. Accensi matchar rätt student med rätt examens-arbete på företaget och när projektet är slut övergår det till en provanställning i form av ett konsultuppdrag. Bra idé

tycker OL och ännu glädjande var att höra att företaget nyligen knutit till sig en väldigt stor kund, företaget SAAB. Ja alltså inte biltillverkaren SAAB utan det andra som tillverkar högteknologiska exportprodukter åt Sverige.

Accensi startades för cirka ett år sedan kring sommaren 2011, idén var dock äldre men inväntade rätt tillfälle. Den första tiden bestod - förutom själva registreringen av bolaget - främst av säljmöten och att ta fram en intjänings-model. Man fick känslan av att det där med intjäningsmodell nog är väldigt viktigt. Att det kanske räcker med en ny idé om hur man skall ta betalt för något som redan finns. OL frågade efter ett råd om hur man lyckas, Norah log och gav istället ett råd om hur man defini-

tekniska högskolans studentkonsulterwww.thskonsulter.se/Grundat 2011 av Johanna Lundin &

Peter Grundström.

accensiwww.accensi.se/Grundat 2011 av Norah Sakal.

OL1112_#5_test 19 2012-03-31 01:36


tivt misslyckas - ”Gör alla andra nöjda”.

Nu är det dags att runda av artikeln och det gör vi med en sam-manställning av alla råd och tips entreprenö-rerna kom med.

• Det bästa med KTH är inte studierna utan möjligheterna till att träffa andra riktigt duktiga studenter, utnyttja detta och nätverka mycket. Eller som Christoffer från IKTP utryckte sig - ”För alla andra är det bara att haffa sig en datalog och köra”.

• Gör en ordentlig analys innan du kör på. Vilka är mina kunders behov, vilka problem kan de ha och vad finns på markanden för tillfället.

• Outsourca om det är möjligt. Främst saker

som du inte kan som annars tar för lång tid. Exempelvis bokföring, finns säkert flertal taggade handelsstudenter som behöver fickpengar.

• Bortse från inbillade rädslor, allt är möjligt och hin-drena på vägen går att forcera.

Okej helt slut var det inte, OL undrade lite över var vi kommer se våra entreprenörer om fem år. Svaret blev konsulter inom management alternativt IT, kör lite småföre-tag vid sidan av och ett flertal tänkte sig en roll som Private Equity förvaltare*. Och vad skulle man göra om ett projekt föll ut riktigt väl? Investera i ett nytt projekt eller varför inte i andras projekt, vara med från början och dela med sig av sina erfarenheter!

Av: Robin Norström

Power up with master studies at the School of Business, Economics and Law in Gothenburg.

We offer a wide range of two year MSc programmes and a study environment open for multiple perspectives and approaches. The result is an internationally recognized master degree, compatible with an increasingly complex and demanding world.

• MSc in Accounting• MSc in Economics• MSc in Finance• MSc in Innovation and Industrial Management• MSc in International Business and Trade• MSc in Knowledgebased Entrepreneurship• MSc in Logistics and Transport Management• MSc in Management• MSc in Marketing and Consumption

Application deadline for Swedish students: 15 April. Students are selected based on GMAT/GRE results.

www.handels.gu.se/gs

Two more years and the world is yours

studentbrickor aBhttp://www.studentbrickor.se/Grundat 2010 av Joachim Westerlund,

Erik Bjurfors, Björn Eriksson, Marcus

Svannäs & Mikael Haag Vedebäck.

greencuphttp://greencup.se/Grundat 2011 av Joachim Westerlund,

Gustav Nisser, Jesper Lindmarker &

Julia Arhammar.

*På röd svenska: Riskkapitalist

OL1112_#5_test 20 2012-03-31 01:36


OL pÅ campus

Två gånger per läsår väljer kårfullmäktige & kårstyrelsen de personer som arbetar i THs ledningsgrupp. Under det följande året ska dessa bossa över just sin post och förvalta förtroendet de fått enligt bästa förmåga. i år delades decembervalet upp i två omgångar, en före jul och en efter, vilket ledde till att det dröjde så långt som till februari innan alla de nya tillträtt. Men nu

är de på plats - såväl på sina poster som i detta nummer av oL för att presentera sig!

Power up with master studies at the School of Business, Economics and Law in Gothenburg.

We offer a wide range of two year MSc programmes and a study environment open for multiple perspectives and approaches. The result is an internationally recognized master degree, compatible with an increasingly complex and demanding world.

• MSc in Accounting• MSc in Economics• MSc in Finance• MSc in Innovation and Industrial Management• MSc in International Business and Trade• MSc in Knowledgebased Entrepreneurship• MSc in Logistics and Transport Management• MSc in Management• MSc in Marketing and Consumption

Application deadline for Swedish students: 15 April. Students are selected based on GMAT/GRE results.

www.handels.gu.se/gs

Two more years and the world is yours

Säg hej till den nya 4:an i

THS ledningsgrupp!

OL1112_#5_test 21 2012-03-31 01:36

Marianne Fjelberg, IN 10projektledare Nobel NightCapMed sin norska bakgrund och tekniska framtid har Beta

och den svenska ordboken varit Mariannes ständiga

följeslagare under hennes två år på KTH. I vinter ska hon

leda årets häftigaste fest, Nobel Nightcap! Det kommer

ske på höga klackar men tror inte att det blir vingligt för

det - Marianne har koll och alltid en plan b.

Olivia Lindgren, M 08projektledare ArmadaSom bossen bakom THS centralts största projekt gäller det att ha

tungan rätt i munnen och Olivia är alltid redo att gå direkt från

sammankomster i studentlivet till seriösa möten med näringslivet.

Inspiration till sitt arbete får hon både från tidigare projektår och

hon hoppas ni alla kommer gilla detta års upplaga av Armada lika

mycket som hon!

OL1112_#5_test 22 2012-03-31 01:37

Izla Unesi, IST 09Head of THs internationalSom utlandsstudenternas nummer ett gäller det att höras och synas

på hela KTH. Izla är som klippt och skuren och hennes signaturuttryck

»oh jäävlar« ekar i Nymble var dag. Att vara boss för THS International

kräver samarbetsförmåga, oavsett om det gäller att överbrygga kultu-

rella skillnader pga etnicitet eller skilda arbetskulturer inom organisa-

tioner - tur att Izla Bonita seglar stabilt fram på internationellt vatten!

Sara Karlsson, CL 08MottagningssamordnareTack vare en garderob med allt från ovve till balklän-

ning är detta mottagningsproffs alltid redo för social

samverkan. Även om det ibland är skönt med en

välförtjänt kaffepaus så Sara är bruden med stenkoll

och pusslandet med KTH, sektioner, lokaler, labbar

och tentor (mottagningssamordnaren pluggar fak-

tiskt 50%!) går för henne som en dans!

OL pÅ campus


OL1112_#5_test 23 2012-03-31 01:37


OL pÅ campus

Har du mycket föreläsningar? då är din utbildning förlegad. Varför? Under-visningen är helt enkelt inte effektiv! KTH slösar bort värdefulla år av ditt liv och sviker sitt uppdrag. Redan vid mitten av nittiotalet visste man att passivt lärande – vanliga föreläsningar – är dåligt för att skapa förståelse, något som är nödvändigt för blivande ingenjörer som vill klara studierna. Redan då var lösningen känd: in-teraktiv undervisning, som mer än dubblerar förståelsen! det är nu 2012, forskningen har åter bekräftat den interaktiva undervisningens effektivi-tet i en studie med 4000 amerikanska studenter och man kan bara undra: varför sitter vi fortfarande tysta och antecknar på KTH?

Alternativen till våra vanliga passiva

föreläsningar, alternativen som gett så

fantastiska resultat, är enkla men ändå

radikala: man har bett studenter att prata

med varandra. Det kan göras i alla typer

av undervisning, även på föreläsningar!

Studenter kan exempelvis uppmanas att

läsa på inför ett moment och sedan lösa

problem och diskutera med varandra

som en del av undervisningen. Det hela

låter inte särskilt komplicerat, men ändå

förekommer det nästan inte alls på KTH.

Här har vi istället undervisning som ger så

dålig förståelse att det anses normalt att

var fjärde student kuggar en kurs.

KTH och all annan högre utbildning i

Sverige har fått en fantastisk uppgift från

staten: att bedriva utbildning som vilar på

vetenskaplig grund. Det innebär inte bara

att det du får lära dig är vetenskapligt

grundat, utan också att sättet du lär dig

på ska vara det. Med andra ord ska KTH,

utifrån tillgängliga resurser, undervisa

dig på det sätt som du lär dig bäst på. I

verkligheten har vi i stor utsträckning inef-

fektiv passiv undervisning. Vi studenter kan

aldrig acceptera detta – inte när det finns

bevisat bättre alternativ! Vi har helt enkelt

rätt till undervisning som ger oss så bra

förståelse som möjligt, och det är något vi

måste kräva.

I KTH:s vision för sitt 200-årsjubileum

år 2027 görs stora åtaganden om utbild-

ning. Bland annat ska KTH vara ”känt

som innovativt inom teknikvetenskapligt

THS UTbildning i makTenS korridorer

hs utbildning - med ratt att paverkat

undervisningen vi aldrig fick … KTH:s etiska policy

säger att ”all undervis-ning ska vara pedagogiskt framstående och ständigt inriktad på förnyelse och förbättringar”? Annars är den alltså inte etisk.

VissTe dU ATT…

OL1112_#5_test 24 2012-03-31 01:37


OL pÅ campus

lärande”, ”sätta den studerande i centrum

för utbildningen” och ha skapat ”möjlig-

heter till individualiserad utbildning”. KTH

vill alltså också att vi ska få den undervis-

ning vi har rätt till – även om målet ligger

mycket långt borta.

Om vi nu har rätt till effektiv undervis-

ning, och KTH ser det som sin uppgift

att ge oss den, varför ser verkligheten

ut som den gör? Haken med det hela är

att interaktiv undervisning är någonting

nytt, och att det måste till en förändring.

För förändring krävs kunskap, resurser,

vilja och tid. I praktiken behöver föränd-

ringen inte vara mer komplicerad än att

be studenterna vända sig till sin granne på

en föreläsning och diskutera ett problem.

Vill man gå i bräschen kan institutionen

investera i teknologi. Oftast handlar det då

om ”klickers” och för en universitetslära-

res månadslön får du i runda slängar 400

stycken. Det behöver inte heller ta mer tid

eller resurser från läraren: de vanliga för-

beredelserna av vad läraren ska göra byter

karaktär till förberedelser av vad studen-

terna ska göra, men det kostar inte mer!

Det är alltså fullt rimligt att ha interaktiva

kurser. Ändå händer det inte!

under året har vi pratat med lärare

om varför det inte sker någon förändring.

Svaret ligger i universitetsvärldens kultur.

Låt oss därför ta en titt på universitetslä-

raren:

I den akademiska världen finns en

idé om att alla som forskar ska undervisa

och vice versa. En universitetslärare ska

göra båda uppgifterna, och därmed basta.

Denna samling av akademiker kallas för

fakulteten, och utgör huvuddelen av ett

universitets lärare. Tittar man närmare

finns det ett nästan orimligt antal roller

som varje fakultetsmedlem måste klara av.

Först och främst ska man forska, dels för

att kunna ge aktuell utbildning, dels av

ekonomiska skäl. Hälften av KTH:s intäkter

kommer nämligen från forskningsan-

slag, så en given uppgift för lärare är att

söka pengar till forskning eftersom dessa

pengar är nödvändiga för att finansiera

den egna lönen. Administrationen ska

skötas, vilket medför ekonomisk planering

och utvärderingar. Någon måste också axla

rollen som chef, och då det inte går för sig

att någon utanför fakulteten tar den rollen

rekryterar man internt bland lärare. Sen

ska man undervisa också – men mycket tid

kvar till att fundera kring hur man gör det

verkar tyvärr inte ges.

kunskaPsökning

an

del

ku

rse

r

THS UTbildning i makTenS korridorer

THS utbildning presenterar:

din lärare!har du funderat på vem din lärare är, egentligen? Det första man gör som lärare på KTH är, för de allra flesta, att doktorera. Den gemensamma bakgrunden består av att man tagit civilingenjörsexamen, doktorerat, gärna gjort en post-doc och sedan tagit sin plats i akademien. Där ska man forska, marknadsföra sin forskning, undervisa, leda kollegiet, sköta ekonomi, utvärdera och utveckla – allt med hög kvalitet dessutom!

av dessa 11 år med förberedelser för en forskarkarriär används sällan mer än två månader till att lära sig högskolepedagogik. Den egentliga utbildningen för läraruppdra-get sker genom att man lär sig av kollegorna där man börjar sin karriär. Det man lär sig är alltså med hög sannolikhet passiva föreläsningar.

övrig vidareutBildning våra lärare kan behöva, t.ex. ledarskap, ekonomi, mark-nadsföring och processutveckling ingår inte heller – det är upp till forskarnas eget enga-gemang att skaffa sig nödvändig kunskap.

förändring oCh utveCkling tyngs ned av de många och krävande roller som ska fyllas och som tävlar om tiden och engagemang-et. I medarbetarenkäten anger hälften av de anställda att de har för mycket att göra och 37% anger att de upplever ett outtalat krav på att arbeta på fritiden. Med en sådan vardag för våra lärare är det förståeligt att kvaliteten i utbildningarna blir lidande.

lärarna har trots allt detta ett starkt engagemang för sitt arbete, 91% menar tappert att de är villiga att göra en extra insats om så behövs.

Genom att mäta studenternas kunskap före och efter kursen kan man ta reda på hur stor kunskapsökningen är – dvs hur effektiv kursen varit. En stor andel av de passiva kurserna (vita staplar) gav en låg kunskapsökning, medan de interaktiva kurserna (svarta staplar) gjorde att genomsnittet av kursens stu-denter tillgodogjorde sig upp till 70% av kursinnehållet.

pAssiVA Vs. iNTeRAKTiVA ResULTAT

OL1112_#5_test 25 2012-03-31 01:37


I princip har alla dina lärare (för-

utom de som kallas för adjunkter) samma

bakgrund. Egentligen är de forskare till

yrket, som ägnat åtminstone elva år åt att

studera sitt ämne. Deras bakgrund som

lärare är mycket knapp, det är ovanligt

att någon har läst mer än två månader

pedagogik. Ändå förväntas alla dessa

forskare klara av att sköta KTH och dela på

forskning, pengasökande, administration

och ledarskap – samt utbildning.

Den som bestämmer hur dessa

aktiviteter ska prioriteras är läraren själv.

Eftersom alla fakultetens ledare på KTH

är del av fakulteten, som i sin tur är starkt

för principen om frihet i det egna arbetet,

kommer en centralstyrning av den egna

pedagogiken inte på tal. Man vill att lärar-

na själva gör det valet. Tyvärr finns ingen

bra incitamentsstruktur som får lärare att

prioritera utbildning - i forskningen finns

statusen och pengarna, och i ledarskaps-

rollerna kan man klättra till rektor eller

fakultetens dekanus, men utbildningen

verkar ligga bortglömd i en vrå.

Om undervisningen ska förändras,

måste läraren alltså vilja det. Först då

kommer hen skaffa sig den kunskap som

behövs och avsätta tid att utveckla sina

kurser. Idag finns det eldsjälar som lyckas

med det, men det är svårt i en kultur där

forskningsmeriter är det häftiga. Men

kulturen byggs upp av vad de lärare som är

verksamma på KTH gör och tänker. Genom

att anställa lärare som sätter utbildningen

och studenterna främst, förändras kulturen

i fakulteten. Genom att diskutera utbild-

ningen med lärare på ett konstruktivt sätt

förändras kulturen. Just det här kan du

som student hjälpa till med! Vi har mycket

att säga till om när våra lärare anställs. Vi

tillbringar också mycket tid med de lärare

vi redan har, och kan få dem att tänka om

och sätta studenten i centrum genom att

undervisa interaktivt! Här är två saker alla

studenter kan göra för att hjälpa till:

1 – prata om utbildning!KTH lyssnar på oss studenter, och om

ni bryr er så gör KTH det också! Disku-

tera utbildning med din lärare, referera

till interaktiva alternativ i utvärderingar,

diskutera med studenter på THS hemsida

eller på THS utbildnings facebooksida,

prata med din studienämnd om saker du

vill förändra, dela med er av era åsikter och

tyck till om hur det borde vara!

2 – Var med och anställ lärare! Vid anställningen av lärare har

studenterna en stark röst med sina tre

mandat i de s.k. tjänsteförslagsnämnderna

som föreslår för KTH vem som ska anstäl-

las. Där kan vi systematiskt välja in lärare

som vill vara lärare och som vill prioritera

undervisning. Om du är intresserad finns

det mer att läsa om tjänsteförslagsnämn-

derna på THS utbildnings hemsida. Vill du

veta mer, eller testa att sitta i en tjänsteför-

slagsnämnd med erfarna representanter,

kontakta THS chefer för utbildningsinfly-

tande på [email protected]!

Av: Johan Alvfors & Johan Kvastad

THS Chefer för utbildningsinflytande

vad är grejen?

Vår utbildning borde vara bättre än den är

idag! Om lärarnarnas situation förändra-

des skulle det finnas utrymme även för

bättre utbildning.

vad är ths utBildning?

Ett samlingsnamn för alla som engagerar

sig i kåren för bättre utbildningskvalitet.

hur Påverkar jag?

Finns två sätt:

- Prata om utbildning; antingen direkt

med dina lärare, med din sektions studie-

nämnd eller diskutera och tyck till på ths.

kth.se.

- Engagera dig i frågan genom att vara

med och anställa lärare. Detta kan ni läsa

mer om på hemsidan: ths.kth.se

hake’s, nasas oCh wiemans studier

i usa har man testat konceptuell förståelse på över 10 000 studenter genom att ge särskilda prov, så kallade konceptinventarier, före och efter en kurs.

man räknar på hur mycket av den möjliga ökningen som realiserades, den så kallade normerade ökningen. Det man finner är att kurser som är passiva, t.ex. där studen-terna främst lyssnar på föreläsningar, ökar förståelsen med ungefär 20-25% men aldrig mer än 30%.

man har i samma studier jämfört detta re-sultat med interaktiva kurser där studenter-na åtminstone delvis diskuterar med läraren och varandra. Dessa kurser har istället en normerad ökning på 30-50%, och ibland så högt som 70%!

man har också visat att för 2000 studenter som läste astronomi i uSA var interaktivitet lika gynnsamt för studenterna oavsett kön, etnicitet, modersmål, akademiska förkun-skaper, matematiska förkunskaper eller förkunskaper i fysik.

noBelPristagare Carl Wieman har också undersökt de positiva effekterna av inter-aktivitet och funnit liknande resultat, vilket senast gick att läsa i DNs artikel ”Nobelpris-tagare river katedern”.

Föreläsningarna idag ser ungefär ut som..

.. föreläsningarna gjorde för 100 år sen.

OL pÅ campus THS UTbildning i makTenS korridorer

OL1112_#5_test 26 2012-03-31 01:37


Nedan följer åtta metoder för ett interak-tivare klassrum, att användas enskilt eller i kombination. prata med din lärare och dina kursare, hur interaktiva kan ni bli?

1dela ut föreläsningsanteCkningar – Föreläsaren delger studenterna sina

vanliga föreläsningsanteckningar. Med fär-diga gemensamma anteckningar distraheras inte studenterna av att behöva skriva egna omfattande anteckningar.

2läs före föreläsningen – Läs på i förväg om vad som ska täckas på före-

läsningen, före föreläsningen. Med mindre nytt att gå igenom finns det mer tid att fråga och tänka.

3lyft fram förkunskaPerna – Fö-reläsaren ber studenterna att på två

till tre minuter skriva ned sina existerande kunskaper och uppfattningar om ett nytt område eller koncept direkt innan det på-börjas under en föreläsning. På så sätt lyfts de aktuella förkunskaperna fram.

4vänd dig till Bordsgrannen – Förelä-saren ber studenterna att bilda grupper

på två eller tre och ger studenterna mellan 30 sekunder och 3 minuter att sinsemel-lan förklara, diskutera, besvara en fråga eller ge varandra feedback om något under föreläsningen.

5lös ett fall - Föreläsaren ber studen-terna att bilda grupper på två till fyra

och ger ett fall att lösa. S.k. ”case-lösning” Den nödvändiga tiden bestäms av utform-ningen av fallet. Avsluta med lärarens expertis.

6håll en deBatt – Föreläsaren ber stu-denterna att bilda grupper på tre eller

fyra och ger två motstridiga påståenden. Två olika studenter i varje grupp tar på sig att ar-

gumentera för vardera påstående och över-tala varandra. Grupperna får 3 till 5 minuter att argumentera för eller emot. Avsluta med lärarens förklaring av resonemang.

7omvänt klassrum – Studenterna föreläser för varandra och läraren. Görs

med fördel i klasser på under 50 studenter, som t.ex. övningar (de mindre föreläsning-arna). Studenterna får sedan ett batteri av frågor, problem och koncept att förklara på föreläsningarna under kursens gång. För-beredelser görs i grupper utanför lektions-tiden. Presentationen görs individuellt, där studenten svarar på frågor från lärare och studenter. Konceptet är på KTH känt som ”kryssfrågor”, då varje student kryssar av vilka uppgifter man är redo att presentera.

8 tänk, diskutera oCh dela – Föreläsa-ren ställer en flervalsfråga till studenter-na. Först ges en minut att tänka ut ett svar enskilt. Svaret medges föreläsaren, exempelvis med teknik eller handges-ter. Sedan diskuterar studenterna vad som är rätt svar och delar med sig av sina svar i grupper på två till fyra. Slutligen ges alla studenter möjlig-het att revidera sitt ursprungliga svar. Föreläsaren avslutera genom

att dela med sig av förändringen i svarsstatistiken, svara på frågor

och förklara. Metoden är också känd som Peer Instruction.

PimP my lecture Den händiges guide till interaktivare föreläsningar!

Den genomsnittlige

läraren på KTH är lektor.

Hens akademiska karriär

motsvaras på bilden

av limpan och då

skulle mängden

pedagogikstudier

representeras av det

tunna strecket på mitten

eller av brödskalken!

OL pÅ campusTHS UTbildning i makTenS korridorer

0,5 år

Civilingenjör,

5 år

doktor,

4 år

Post-

doktor,

2 år

Biträdande

lektor,

4 år

lektor

5 år 9 år 11 år 15 år

utbildning i pedagogik,

15hp = 0,25 år

Bör våra lära-re kunna mer pedagogik än så här?

en smakfull rePresentation av den genomsnittliga lektorns akademiska karriär

OL1112_#5_test 27 2012-03-31 01:37


N ågon gång i augusti förra året kände jag att det var dags att börja fundera på kandidat-

uppsatsen och om det skulle gå att skri-va den som Minor Field Studies, MFS. När tanken väl hade satt sig kändes det inte längre som ett alternativ att stanna i Sverige, så jag bokade möte med min tilltänkta handledare, Anders Hans-son på ITM-skolan, för att höra mer om möjligheterna. Min kompis Hanna följde med och ungefär fem månader senare skålade vi in nyår på Arlanda för att 24 timmar senare lägga ankar i hamnen i Stone Town på Zanzibar.

Efter det där mötet med vår handle-dare började vi fundera på olika potenti-ella projekt. Vi visste inte riktigt vad vi ville skriva om, men vi hade åtminstone lite löst specificerat kontinet. Vi skulle till Afrika. Vår handledare hade nämnt en tidigare student som hade arbetat med tvålar och tvålförpackning någon-

stans i Afrika, så Hanna ringde studen-ten för att få tips på hur han hade gått tillväga och hittat sitt projekt. Hon fick reda på att studenten idag drev företag i Tanzania och att vi var välkomna dit för att skriva uppsats för honom och hans kollega. Det är väl det man kallar flyt! Kort därefter träffade vi Fredrik Alfredsson och Erik Gulbrandsen som driver två verksamheter på Zanzibar i Tanzania. Det ena är Zanrec Plastics vars mål är att starta en fungerande avfallshantering och återvinningsan-

läggning på Zanzibar. Det andra är Seaweed Center som tillverkar produk-ter av sjögräs med hjälp av 36 anställda, alla kvinnor från den lokala byn Paje på östra Zanzibar. Hanna och jag fastnade för Zanrec Plastics och efter en rad turer kom vi fram till att vårt projekt skulle gå ut på att utveckla papperskor-gar och sorteringskärl för hotell.

MFS är ett stipendieprogram som handlar om att koppla ditt utbildnings-område till utvecklingsfrågor. Enligt Margareta Wennlund på Sida, orga-nisationen som finansierar program-met, är det en väldigt givande form av uppsatsskrivande och arbetsövning för en blivande ingenjör eftersom det finns stora möjligheter att arbeta med globala utvecklingsfrågor som hållbar utveckling, infrastrukturutveckling och klimat. Alltså, om man är intresserad av att arbeta inom utvecklingsbranschen kan MFS vara en början. Att samarbeta

Under en annan himmel

» ..fem månader senare skålade vi

in nyår på Arlanda för att 24 timmar

senare lägga ankar i hamnen i Stone Town på

Zanzibar «

Sjög

räss

amla

nde

kvin

nor

på s

tran

den

i Paj

e.

OL Off campus

OL1112_#5_test 28 2012-03-31 01:37


globalt för att hitta tekniska, innovativa lösningar på klimat- och miljöutma-ningar ser Margareta Wennlund som en framtidsbransch. Vårt projekt kunde vi koppla till denna sorts utveckling genom att ett system för turismens avfall även gynnar lokalbefolkningen så väl miljömässigt, som ekonomiskt och socialt. Zanzibar är ju en ö med strän-der som i en Vingkatalog och med en växande turism. Tar man en tur bortom

skyddade turistanläggningar hittar man ganska snart turismens baksida, bildligt talat. Enligt Zanrec Plastics produceras 110 000 ton skräp årligen på Zanzibar och 80 % kommer från turism. Lokalbefolkningen har alltid enbart

slängt organsikt skräp som förmultnar. Idag när skräpmixen har utökats med plast och annat oorganiskt avfall bryts sopbergen inte längre ner naturligt och istället förgiftas jorden av kemikalier från det nya avfallet. Min motivation i det här projektet har varit att jag tror att långsiktig utveckling av hållbarhet i samhället skapas genom att man i små etapper introducerar återvinning, och då blir vinnarna till sist lokalbefolk-ningen.

En stor del av MFS är att lära känna kulturen man besöker och, lite kly-schigt, sig själv. Både jag och Hanna har genom ständiga stömavbrott, krälande insekter, mer och mindre bra fältunder-sökningar, sjukdom, lycka och ilska lärt oss mer om oss själva under tiden på Zanzibar än på tre gånger så lång tid i Sverige. De relativt små och framförallt övergående påfrestningar det innebär att göra MFS vägs definitivt upp av allt det man lär sig om andra människor och andra sätt att leva. Vi var fem tjejer som bodde ihop i Paje och jobbade med tre olika projekt inom företaget. Jag och Hanna med vår produktutveckling av återvinningskärl, Jonna och Kajsa som undersökte och utredde möjlighe-terna med avfallshanteringen på ön och Ulrika som praktiserade på företaget. Personligen tycker jag att man vid

MFS ska åka minst två personer och om man har möjligheten att skriva för företag med flera uppsatsskrivare eller praktikanter är det en bonus eftersom i alla fall jag hellre pratar om annat än uppsats på fritiden. MFS-arbetet kan bli ensamt och hamnar man på en isolerad plats är två månader en lång tid. Ett tag när jag låg sjuk och trodde att jag hade

» Zanzibar är ju en ö med stränder som

i en Vingkatalog och med en

växande turism. Tar man en tur

bortom skyddade turistanläggningar hittar man ganska

snart turismens baksida, bildligt

talat «

» ..genom ständiga stömavbrott,

krälande insekter, mer och mindre bra fältundersökningar, sjukdom, lycka och

ilska lärt oss mer om oss själva under

tiden på Zanzibar än på tre gånger så lång tid i Sverige «

Längs promenadvägen ner till stranden syns inget skräp till..

.. men i skogen syns avfallshantering på Zanzi-bars brister, här är skräpet dumpat i skogen.

OL Off campus

Vårt hus under den två månader långa vistelsen i Tanzania.

Hanna i arbetsaction.

OL1112_#5_test 29 2012-03-31 01:37


malaria hade jag mellan febertopparna en stark hemlängtan. När magsjuka och misstänkta magamöbor vandrade ge-nom vårt hus tror jag att den generella hemlängtan peakade. Alla längtar hem ibland och då underlättar det att vara flera. Jag vet inte hur det hade varit om Hanna och jag bott ensamma eller på en mer isolerad plats, men jag vet att jag har haft det väldigt kul tillsam-mans med de andra tjejerna och att jag klarade fältstudierna bättre tack vare dem. Helt enkelt för att jag visste att jag inte var ensam om upplevelsen.

Om denna artikel inte redan övertygat dig om att MFS är hur intres-sant och roligt som helst (och att du egentligen borde ta reda på när nästa ansökningsperiod är på en gång) vill jag avslutningsvis åter citera Margareta Wennlund: ”Professionellt och person-ligt tycker jag att så många studenter som möjligt ska ta chansen att söka ett MFS-stipendium eller annan utby-tesmöjlighet som ger tid att lära och skriva om globala utvecklingsfrågor. Vi har bara en jord och ju mer fler och fler lär sig om olika länder, kulturer och förutsättningar för utveckling, desto troligare är det att utveckling och nytänkande kan ske. Ökad kunskap om olikheter – och likheter – skapar också

förutsättningar för fred och samför-stånd. Och, det behövs ju – eller hur?” Så vad väntar du på?

När du läser det här har jag efter två månader på Zanzibar åter landat på Arlanda. Just nu, iklädd klänning under en fläkt på en veranda klockan elva på kvällen, kan jag inte föreställa mig hur kallt Stockholm är. Imorgon när jag åker på safari, svettandes kopiösa mängder, kommer jag fortfarande inte ha en tanke på hur mörkt det är hemma. Men när jag kommer hem om en vecka kommer MFS vara bland det bästa jag hittills gjort både på KTH och i livet i allmänhet. Jag kommer sova gott

ända till sommaren för att jag fick möj-ligheten att under två månader få stirra på en annan stjärnhimmel, tillämpa produktutveckling, inte förstå vad folk säger, känna mig lurad halva tiden och le inombords hela tiden.

Text: Elina Gobena

foto: Elina Gobena & Hanna Lundén

Minor Field Studies (MFS) är ett Sida-finansierat och -initierat stipendieprogram som riktar sig till studenter vid universitet och högskola. MFS innebär kort att man i ett utvecklingsland gör fältstudier och samlar material till en uppsats eller till ett exjobb. 2011 beviljades 750 studenter på olika lärosäten i Sverige MFS-stipendiet som ligger på 25 000 kr per student. 40 av dem gick eller går på KTH.

Om man är intresserad av att arbeta i utvecklingsländer eller till exempel med teknik riktad mot att förbättra levnadsstandard är MFS en jättechans att redan under tiden på KTH under en längre period få tillämpa sina kunskaper och uppleva andra kulturer. KTH tar emot ansökningar två till tre gånger om året.

Eftersom det är upp till studenterna att hitta MFS-pro-jekt tipsar Lennart Johansson, projektledare på Internationella Relationer på KTH, om att i god tid börja förbereda sig genom att kontakta anställda på sin institu-tion som kan hjälpa till med att hitta projekt och kontaktpersoner i värdlandet. Kontakta gärna Len-nart Johansson på 08-790 96 16 eller [email protected], om du har frågor om MFS!MFS:arna i Paje, praktikanter, anställda och chefer, umgås tillsammans efter en arbetsdag.

» Vi har bara en jord och ju mer fler och fler lär

sig om olika länder, kulturer och

förutsättningar för utveckling,

desto troligare är det att utveckling och nytänkande

kan ske. [..] Så vad väntar du på? «

OL Off campus

OL1112_#5_test 30 2012-03-31 01:37

. .

klientside-språk förwebben

här kan manplacera sighögt mhaSEO

linuxdistro somleds av Canonical

med denna tangentindenterar man kod

bildformat utvecklatav CompuServe 1987

populär svenskdatabas döptefter skapares do�er

�lsystem somär standardi Windows

Python-webbramverkuppkallat efterjazzmusiker

35 år gammal texteditorsom �nns förinstalleradpå de �esta unixsystem

intelligenskvot

ger HTML-element stil

klassisk webbservermed indianklingandenamn

Hej! Löser du detta vill vi veta mer om dig!

OL1112_#5_test 31 2012-03-31 01:37

OL minglar på Nattklubb Nymble

Andra upplagan av Nattklubb Nymble gick av stapeln en onsdagkväll i februari och visst följdes succén från premiärkväl-len upp med råge! Fastnade du på bild?

foto: studio08.se

OL pÅ campus

WWW.OSQLEDAREN.SE32 OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 32 2012-03-31 01:37

OL minglar på Tentapuben

Tentapuben lockade som vanligt mängder av danssugna studenter! OL vet att det som händer på tenta-puben stannar på tentapuben men åt er som inte var där ger våra foto-grafer en glimt av vad som hände!

foto: Elisabeth Ingvar & Sara Edin, OL


OL pÅ campus

OL1112_#5_test 33 2012-03-31 01:38


kuLtur

O rdet spex är en förkortning av spektakel och har betydel-serna »kaos«, »föreställning«

och »gyckel«. Kanske orsakar ordet spektakel mest inre bilder av roliga människor i roliga tights som hänger och svänger i en gardin. Det är inte helt enkelt att begripa vad ett spex egent-ligen är, så jag bestämde mig för att ta reda på det. Till min hjälp hade jag tre spexprofeter.

Personen jag ställer den ultimata och yttersta spexfrågan till först är Johan. Som A-skådespelare i kårspexet borde han sitta på ganska hjälpsamma spexkunskaper.

Det han för tillfället också sitter på är en ganska ranglig matsalsstol i Nymble. När jag ställer frågan »Vad är ett spex?« knakar den lite då han lutar sig över take away-muggen han har i handen.

- Den traditionella definitionen av spex är att det är en humorbaserad föreställ-ning med publikinteraktion, förklarar han kunnigt och tar en klunk av kaffet innan han fortsätter.

- Man brukar säga att spexföreställning-en bryter den fjärde väggen, den mellan föreställning och publik.

Något Kårspexet emellertid håller på att gå ifrån. De cirka 80 personerna bakom kårspexet vill skapa en högkva-litativ produktion och föreställningen påminner alltmer om en professionell teateruppsättning. Att sätta ribban högt tar dock väldigt mycket tid och är något Johan fått erfara i form av redu-cerat socialt liv. - Men det är värt varenda minut efter-som det är så fantastiskt jävla äckel-roligt! säger han och gör konstpauser mellan de tre sista orden.

Kårspexet är KTH’s största spex och kommer att delta i SPEX-SM i slutet av maj. Det är en tävling som går av stapeln vart femte år i Örebro. Där möts Sveriges största studentspex för att tävla i ett antal kategorier.- Vi hoppas absolut på att kamma hem allt utom »bästa spex« eftersom vi inte identifierar oss som ett riktigt spex, förklarar Johan.

Innan jag hinner tacka för frågestun-den sneglar han på mina anteckningar.- Vilket språk har du skrivit på? Kan du själv läsa det där sen? frågar han och syftar på min tafatta handstil.

- Självklart! svarar jag och råkar fastna

under armstödet på nymblematstolen då jag försöker resa mig upp.

- En teateruppsättning med interak-tivitet! svarar Vendela, direqtrice för den nya uppsättningen av Körspexet (inte att förväxla med kårspexet), då jag frågar om hennes definition av spex. Hon har en grön sjal runt halsen, en löst knuten lilla My-tofs på huvudet och mycket spexerfarenhet.

- Det kan, precis som på teater, röra sig om både tragik eller komik. I de flesta fall bygger det dock på komik då det är svårt att beröra folks innersta när publi-ken hela tiden kan avbryta storyn.

Då jag frågar om det är något särskilt som utmärker körspexet ler hon stort, rycker på axlarna och svarar:- Alla kan sjunga.

Detta utnyttjas också. Alla som är delaktiga i spexet är med och sjunger. Det betyder att samtliga har en roll, vilket innebär att det ibland är 40 per-soner på scen.

Som bäddat för succé» Man brukar

säga att spexföreställningen

bryter den fjärde väggen, den mellan

föreställning och publik «

» Då jag frågar om det är något särskilt

som utmärker körspexet ler hon

stort, rycker på axlarna och svarar:- Alla kan sjunga. «

OL1112_#5_test 34 2012-03-31 01:38


- Men det går bra då storyn utspelar sig i Valhall där det är mycket liv och rörelse, förklarar Vendela.

En annan sak som gör körspexet spe-ciellt är att det är en ny uppsättning av ett gammalt spex från 1980, och när jag frågar vad en direqtrice för körspexet gör svarar hon med ett stort leende:- Först allt och sen inte så mycket! Man fungerar som spindeln i nätet och mycket handlar om att peppa och fung-era som inspirationskälla.

Mitt tredje och sista frågeoffer är Elisabeth, direqtrice för historiens första uppsättning av META-spexet. Jag börjar med att fråga hur direqtrice stavas och vad q:et har där att göra.- Det är studentikost! förklarar Elisa-beth med ett snett leende.

När jag är på det klara med stavning återgår jag till den egentliga första frå-gan och ber om hennes syn på spex.

- En teater där publiken till viss mån får bestämma händelseförloppet genom att till exempel ropa »omstart« för att se något igen. De kan också agera regissörer genom att till exempel ropa »känslosammare«, om de tycker att stämningen mellan skådespelarna är lite för stel, säger hon och kastar undan luggen som envisas med att falla ner framför ögonen på henne.

METAspexet är unikt i det faktum att det är ett sektionskorsat spex. Spexet är möjligt tack vare ett samarbete mel-lan media- och datasektionen. När jag frågar hur spexet uppkom ler hon stort

och får något drömskt i blicken. Hon träffade spexets »direqteur« Alexander på Valborg förra året, en tid då varken data eller media hade något aktuellt spex.

- Vi började prata om att skapa ett spex tillsammans första gången vi träffades.Därefter möttes vi igen och insåg att båda hade varit seriösa med förslaget, berättar hon och nickar långsamt.

Jag tar en paus för att skriva lite i anteckningsblocket och ser att hon ler lite försiktigt.- Vi insåg att det var något vi måste göra, vi har verkligen kämpat för att skapat något fint och... Snart är vi i mål, det är helt sjukt.

Så slutligen fann jag ett svar på den ultimata spexfrågan, vad är ett spex?

Det tror jag. Trots de skilda ursprungen, sammansättningarna och handlingarna har samtliga en sak gemensamt: en fö-reställning där man som åskådare inte behöver sitta tyst.

Det verkar som om det är några riktiga spektakel helt enkelt!

Av: sara edin

[[email protected]]

» Vi insåg att det var något vi

måste göra, vi har verkligen kämpat

för att skapat något fint och... Snart är vi i mål, det är helt

sjukt «

kuLtur

vårens sPeX

kth26-27, 29-31 Mars isPeXet »Nippon eller en risig historia«

2-4 April kårsPeXet »Freud eller problemlösning på horisontell nivå«

16-18 20, 21 April juBelsPeXet »2012 eller ett fruktat slut«

20 April, 4-6 Maj kreXet »KREXET IV - Livscoachen«

11, 18-19 Maj metaspexet »På löpsedeln eller vart tog alla sedlar vägen?«

9-12 Maj fysikalen »Nobel eller en dynamitgubbe värd sitt pris«

4, 7-8 Juni körsPeXet »Röken eller Oden och äventyr i Valhall«

utanför kth (men ändå i närheten)

8-9, 10, 12 Maj södersPeXet »Mordet på Flemingsbergexpressen eller En expressorientering i mord« (Södertörn)

13-18 April CorPus karrolina »yoko Ono eller Due; en tvillingstudie i brott« (Medicinska föreningens herrspex)

27-29 April ett teknat sPeX »Montezuma eller ett texmex spex« (uppsalas största studentspex)

elisabeth ingvar, metaspexet

johan lundh heinstedt, kårspexet

vendela Bergfeldt, körspexet

OL1112_#5_test 35 2012-03-31 01:38

OL1112_#5_test 36 2012-03-31 01:38


E n av Sveriges kanske mest folkkära och meriterade medieprofiler, som bl.a. genom

sina fantastiska sommarprat och tänk-värda tweets fångat mångas hjärtan, gästade KTH under humorveckan 2012. Osqledaren hade den stora äran att möta Mark Levengood inför förhands-visningen av hans kommande show ”Sound of Mark” som utspelade sig på Nymbles stora scen lördag 11 februari.

Den skicklige jazzmusikern Per ”Texas” Johansson, som ingår i föreställningen, soundcheckar några av sina många instrument när kvällens huvudperson anländer. Toner som för tankarna till arabiska ormtjusare ström-mar ur Johanssons klarinett då Mark sträcker fram handen och hälsar med sin karaktäristiska finlandssvenska.

Mark inleder intervjun med att försäkra oss om att han är en snäll person men tillägger snabbt att han även kan vara vass ibland. Lyckligtvis visar han inte mycket av denna ”vassa” sida den här gången, istället utstrålar han massor av positiv energi och bjuder glatt på många underhållande historier. Bland annat kommer det fram att han på 80-talet agerat tuff modell för ett lädermärke, detta under sina, som han själv uttrycker det, ”pre-mumindagar”. Under showen gestaltas ytterligare en sida hos denne ständigt överraskande person, nämligen en äventyrlig och orädd Mark som spontant slänger sig

huvudstupa in i oförutsägbara situa-tioner.

”Sound of Mark” är en show som tydligt anspelar på den kända musika-len ”Sound of Music”, en musikal som varit en central del av Marks uppväxt. Mark såg filmen för första gången som åttaåring och i samband med detta föddes en dröm om att ta sig ifrån det

evandeevengoodevererar

VåRA tOPP tRE MARk-MåStEn• Lyssna på Marks sommarprat• Se “Sound of Mark”• Följ Marks twitter

» Bland annat kommer det

fram att han på 80-talet agerat

tuff modell för ett lädermärke, detta under sina, som

han själv uttrycker det, ”pre-

mumindagar” «

kuLtur

OL1112_#5_test 37 2012-03-31 01:38


grå Gäddviken hemma i Finland ut till drömmarnas värld, där han kände att han hörde hemma. ”Sound of Mark” tar publiken tillbaka till ett tillfälle där Mark som fjortonåring rymmer hemi-från till ett kloster i Österrike i strävan efter att finna denna drömvärld. Allt går inte riktigt som han har tänkt sig och han lämnar Österrike med lärdomen att verkligheten inte alltid stämmer överens med ens drömmar. Tillsam-mans med många mindre, parallella berättelser och anekdoter förespråkar Mark vikten av att prova sina drömmar men också att lära sig anpassa livet ef-ter dem. Trots titeln innehåller showen inte så mycket sång från Marks sida. Mark berättar att han insett att man ska hålla sig till det man är bra på och tillägger att ”Publiken skulle nog hellre

vilja höra mig dricka en flaska rödvin på scenen än att höra mig sjunga”.

Vid frågan om Marks favorituppfin-ning är svaret Penicillinet. Dessutom vill han att framtidens ingenjörer ska producera bra produktbeskrivningar, som är enkla att förstå sig på. Generellt tycker han att det finns flera enkla och icke-tekniska uppfinningar kvar att klura ut. ”Det måste inte vara så komplicerat för att det ska vara en bra uppfinning. Ta till exempel den så kall-lade ”känguru-metoden” som visat sig mycket effektiv vid behandling av barn som fötts för tidigt. Metoden innebär att barnet under lång tid bärs nära kroppen, en mycket enklare behandling än att ha barnet liggandes i en kuvös”.

Mark berättar om de förvånansvärt många yrkes-idéer och drömmar han haft genom livet. Först ville han bli steward men när han ansökte vid 16 års ålder var han för ung. Omkring 20 år senare gjorde han ett nytt försök men denna gång var det inte åldern som satte käppar i hjulet för honom. Visst vore det trevligt att ombord på ett plan bli bemött av Marks bländande leende men gångarna hade nog blivit för trånga och betjäningen ohanterbar när folk insåg vem som kom när man tryckte på betjäningsknappen! Det var lite därför

VåRkänSlOR & fJäRIlAR I MAgEn

nu näR VåREn ligger i luften passar Osqledaren på att prata lite kärlek med Mark. Att blommor och choklad är förlegade håller han inte med om. Det visar sig till och med att just blommor är något som han är väldigt förtjust i och han berättar med inlevelse om ett tillfälle då han blivit stoppad innan en flygning för att man tydligen inte fick ha med sig buketter ombord. Efter att bestört ha undrat vad han möjligtvis skulle kunna göra för skada med en bukett blommor hade han tillslut blivit tillåten att ta med den. Vad det gäller presenter är dock en upplevelse alltid uppskattat enligt Mark. »En picknick i parken med en av bästa vännerna som kypare kan mycket väl vara det bästa alternativet, både för ekonomin och kärleken. Det behöver inte vara något större utan det är tanken som är viktig.«

MED glIMtEn I ögat föreslår Mark att man kortsiktigt kan spetsa champagnen med vodka och skrattar lite finurligt. För det långvariga förhållandet har Mark tre grundtips som han själv upplever viktiga för en lyckad relation:

• Olikhet: Du måste »hitta en person som är så olik dig själv som möjligt«. Blir man tillsammans med någon som är för lik sig själv »kan man lika gärna sitta och stirra in i spegeln«. För att finna sann kärlek måste man hitta någon som kan hjälpa dig med det du inte kan.

• tid: Man behöver spendera tid med varandra för att det ska hålla. »Skit i quality-time, det är tid som behövs«.

• utveckling: »Man måste låta varandra utvecklas och inte hindra varken sig själv eller sin partner från att hitta sin egen väg«.

» Dessutom vill han att framtidens

ingenjörer ska producera bra produkt-

beskrivningar, som är enkla att förstå sig på «

Modelljobb från »pre-mumin«-tiden.

kuLtur

OL1112_#5_test 38 2012-03-31 01:38


bokrecension

Great House av Nicole Kraussförlag: Albert bonniers förlag

The act of love is always a confession,

Camus wrote. But so is the quiet closing of

a door. A cry in the night. A fall down the

stairs. A cough in the hall.

En ung chilensk poet ordnar husrum

åt sitt skrivbord och sätter spår i annans

inre, dagarna innan han lämnar New york

för strid mot Pinochets våldsregim. En äld- re

man i Londonförort grubblar över vad hans

åldrande hustru lyckats dölja under hela deras liv tillsammans. I

Oxfords korridorer, i huset vid fashionabla Belsize Park i London,

i belgisk slottssalong eller gömda i våningen på Ha’Oren Street i

Jerusalem – syskonen Weisz släpper bit för bit fram en skuggad

familjehistoria. De bygger en mystik på judiskt arv, kosmopolitisk

världssyn, eterisk Bourgeois och börjar lite smått påminna om

sällskapet i Donna Tartts

dionysiska New Englandklas-

siker The Secret History.

Det bäddas onekligen för

en saga av klassiska mått,

men njutningen kommer av

sig. Gång på gång. Så här i

efterhand förstår jag Krauss

tanke med kapitelindel-

ningen, de abrupta sluten och scenbytena – ny kontinent och nya

stadgar. Långsamt låta förståelsen växa fram. Men intensiteten

blir för komprimerad, spänningen haltande. Förutsättningarna

för Nicole Krauss tredje roman måste ses som goda. Backad av

två storverk – Kärlekens Historia och Man utan Minne – och med

tydligt grepp om det rätta formatet. Vi rör oss kring förlust och

minnen inbyggda i släktklenoder, bjälklag och drömmar. Språket,

stämningsbyggandet – så mycket potential inbakad i förberedel-

serna för en allt för sen peripeti. Så tyvärr. När allt väl väller in blir

jag överspänt energisk och får svårt att knyta samman alla trå-

darna. Kanske är det en tjusning i sig? Läsarens rekonstruerande

epilog. Jag får i alla fall känslan av att Krauss med Great House vill

mer, men når inte upp till de två föregångarna.

Av: Christian Rydberg-Åkesson [[email protected]]

» Det bäddas onekligen för

en saga av klassiska mått,

men njutningen kommer av sig «

det inte var aktuellt för Mark att ens få praoa, flygbolagen oroade sig för att det skulle bli för stor uppståndelse med en kändis jobbandes på planet. Däremot

har han praoat som arkeolog, ett yrke som han efter en dag insåg definitivt inte var något för honom. Enligt honom själv, platsar han bättre dansandes på en äng med en gitarr än grävandes i jorden med en liten borste. Om han skulle jobba med något annat än det han gör idag skulle han kunna tänka sig jobba inom vården. ”Efter en dag på ett sådant jobb skulle man känna att man gjort nytta, något man sällan känner efter en dag på tv”.

Engagemanget för att göra nytta är något som är typiskt för Mark som har ett brinnande intresse för att hjälpa andra. Sedan 2008 är han ambassadör för hjälporganisationen Unicef som hjälper fattiga barn runt om i världen. Marks entusiasm för Unicef startade redan som ung då han såg upp till olika

kända UNICEF-ambassadörer som till exempel Roger Moore.

Innan Mark måste gå för att förbe-reda inför kvällens show slinker frågan in: KTH eller Chalmers? ”KTH. Jag är en Stockholmskille. En gång då jag var i Göteborg fick jag frågan om jag var från Stockholm och när jag svarade ”ja” sa personen ”Ja, det hörs!”.”

Text: Linn Emilsson, Gustav von Heijne & Isak Nyberg

foto: Sanna Dahlén & Stellan Herner

» KTH eller Chalmers?

”KTH. Jag är en Stockholmskille. En gång då jag var i Göteborg fick jag frågan om jag var från Stockholm och när jag svarade ”ja” sa personen ”Ja, det hörs!”.” «

ExtRAfÖREStällnIng - SOunD Of MARkVar: på Rival i Stockholm Datum: den 29e april!tid: 19.00Biljetter köpes via ticnet.se.

kuLtur

OL1112_#5_test 39 2012-03-31 01:38


på KTH:s emblem står det ”vetenskap och konst”, vad be-tyder det egentligen? Hur hänger dessa ord och fenomen ihop? och varifrån kommer ingenjören?

Två sidor av samma människa?En ingenjör betraktas många gånger vara väl orienterad inom na-

turvetenskapliga områden, ha egenskaper som att vara logisk och

rationell, vara någon som bygger sina slutsatser på fakta.. ja, helt

enkelt en lite fyrkantig typ av person.

En konstnär betraktas å andra sidan ofta som någon med mycket

kreativitet, egensinniga idéer, med en intuitiv känsla för färg och

form, och som ofta drar sina slutsatser utifrån magkänslan.. ja,

med andra ord en lite mer frigjord typ av person.

Hur många människor har förutsättningar att utveckla båda dessa

sidor till dess fulla potential? Leonardo da Vinci som anses vara en

av världshistoriens mest lysande vetenskapsmän och konstnärer –

ett geni i ordets fulla bemärkelse – var han en särdeles unik gene-

tisk fullträff? Hur har betydelsen av och perspektivet på vetenskap

och konst förändrats under människans historia?

även stenåldersmänniskanDessa två fenomen och begrepp, ”vetenskap” och ”konst”, som

till synes kan verka stå i ett motsatsförhållande till varandra, har

följts åt sedan urminnes tider. Stenåldersmänniskan tillverkade

verktyg för att skaffa sig föda. Även om det inte råder någon tve-

kan om att majoriteten av dessa redskap hade ett specifikt funk-

tionellt ändamål så visar gravfynd att många verktyg utsmyckades

med välarbetade detaljer. Även verktygets grundform förändrades

och förfinades. Var detta ett resultat av tidsfördriv? Var det för att

imponera på andra? Eller innebar det bättre jaktframgångar?

praktisk konst och teoretisk vetenskapOrdet ”konst” var till en början starkt sammanlänkat med begrepp

som kunskap, förmåga och teknik. Teknik i sin tur associerades

med praktisk färdighet och hantverk. Ta bara ett ord som till exem-

pel ”konstruktion”. Det associerar många idag till vetenskap och

ingenjörsyrket. Tittar man närmare på ordet ser man däremot att

det innehåller ordet ”konst”…

tillbaka i tiden

verkar även detta

ord beskriva en

företeelse av prak-

tisk natur. under

antiken verkar det

emellertid som att

begreppets innebörd började ta en annan riktning. I takt med att filo-

sofin utvecklades, genom filosofer så som Aristoteles och Platon, kom

vetenskap att betraktas som en alltmer teoretisk aktivitet. Dessa filo-

sofer skiljde på ”naturliga” och ”onaturliga” rörelser. Ett exempel på

onaturlig rörelse var att arbeta med händerna och att konstruera olika

verktyg för att på så sätt styra naturens krafter. Sådan icke-intellektuell

verksamhet var inget en filosof skulle ägna sig åt.

förenande ingenjörMänniskor har under många tidsperioder haft olika förhållnings-

sätt till vetenskap och konst. Sedan antiken utgjorde länge teore-

tiska vetenskapsmän och praktiska hantverkare olika sociala grup-

per. under 1800-talet öppnades dock en dörr som förbättrade

förutsättningarna för dessa att mötas; högskolor började nämligen

» Ordet ”ingenjörskonst”

får en mäktig innebörd efter en stunds närmare

eftertanke […] Den inneboende kraften i denna förening är enorm. Vetenskap

och konst är ett oslagbart radarpar «

I backspEgELN

Vetenskap, konst & ingenjörer

Hur är det då med

ordet ”vetenskap”?

Vad har det för

historia? Långt

OL1112_#5_test 40 2012-03-31 01:38

att utbilda ingenjörer. Ingenjören fick en gedigen teoretisk och ve-

tenskaplig utbildning som sedan omsattes praktiskt i form av olika

tekniska konstruktioner.

Militär och civilOrdet ”ingenjör” har en äldre historia än den högskoleutbildning

för ingenjörer som utvecklades under 1800-talet. Ingenjör har sitt

ursprung i ord som latinets ”ingenium”, i betydelsen maskin eller

sinnrikt verktyg, och i engelskans ”engine”, i betydelsen krigsma-

skin. Ordet började användas i Sverige under senmedeltiden som

benämning för dem som konstruerade och byggde krigsmaterial.

Vid Högre Artilleriläroverket på Marieberg utbildades militära bygg-

mästare och krigsmaskiner tillverkades för att tillgodose arméns

behov. När Artilleriläroverket startade undervisning i väg- och vat-

tenbyggnadskonst infördes titeln civilingenjör för att kunna skilja

dessa nya ingenjörer från dem som jobbade inom det militära.

Frågan om ett reglerat system för användningen av titeln civilingenjör

debatterades flitigt inom tekniska läroverk, studentkårer och Svenska

Teknologföreningen under början av 1900-talet. Idag är titeln en

skyddad benämning för en yrkesexamen som erhålls inom ett antal

olika tekniska utbildningar motsvarande fem års heltidsstudier.

en del av KTH sedan 1827KTH = vetenskap + konst? I vilket fall som helst är detta en ständigt

aktuell ekvation, både för KTH och för samhället i stort. Vetenskap

och konst lade en grund för vår mänskliga utveckling och fortsätter

att driva oss framåt mot framtida innovationer. Ordet ”ingenjörs-

konst” får en mäktig innebörd efter en stunds närmare eftertanke.

Överallt runt omkring oss finns otaliga mängder produkter av ve-

tenskap och konst i samverkan. Den inneboende kraften i denna

förening är enorm. Vetenskap och konst är ett oslagbart radarpar.

Och tillsammans utgör de en outsinlig källa för nya oprövade kom-

binationsmöjligheter.

För KTH:s del har devisen ”vetenskap och konst” varit en del av

skolans emblem sedan 1827. Det nybildade Teknologiska Institu-

tet, som senare blev Kungliga Tekniska högskolan, behövde ett

kännetecken. Framförallt behövde institutets bibliotek ett ”ex li-

bris”, en stämpel, för att kunna märka det stora antalet böcker

som det hade tagit över från en rad andra samtida institutioner.

Teknologiska Institutets organisationskommitté fastställde både

emblem och devis. Emblemet med krona, eklövskrans och devis

har varit sig tämligen lik genom åren. Devisen har betraktats som

ledord och programförklaring sedan institutets start.

Av: Anna Klöfver

En tidigare version av denna text publicerades ursprungligen i boken ”Kungliga Maskinsektionen 100 år” (2010).

www.uu.se/masterprogram

Tänk om Tänk om du kan ta dig

dit du vill. Det kan du.

Möjligheterna blir fler

om du läser en master.

TAR DIG DIT DU VILL

.

OL1112_#5_test 41 2012-03-31 01:38


J ag vill börja min krönika denna gång med att berömma alla ni studenter som bryr er om en ut-

bildning i världsklass med studenten i centrum och hjälper oss att påverka KTH i frågor där vi faktiskt tycker an-norlunda. I förra numret av Osqledaren (#4) skrev cheferna för utbildningsin-flytande om hur möjligheten till att läsa kurser utöver sitt utbildningsprogram i framtiden kan komma att begränsas. En artikel som fick många – både lärare och studenter – att reagera, och tack vare alla kommentarer vi hört på campus och på internet har rektor valt att tänka om. Självklart kommer vi att fortsatt bevaka frågan och som alltid lyssna på era åsik-ter! Tack återigen!

Nu till det jag ursprungligen tänkt skriva om…

Innovation och entreprenörskap har präglat detta nummer av Osqledaren. Ett spännande tema som verkligen varit på tapeten den senaste tiden. Denna gång har kunnat läsa om allt från studentkonsultbolag till termosmug-gar och gravyr av namnbrickor och på KTH:s hemsida har man på sistone också uppmärksammat studenter med innovativa idéer som digitala jukeboxar och mobilappar för ökad museiupple-velse. Det är otroligt kul att läsa om alla driftiga och idérika studenter som finns runtom på våra campi och tar man en titt i historieböckerna syns det tydligt att innovation och entreprenörskap tidigt präglade vårt lärosäte. 1926 revolutionerade de två studenterna Baltzar von Platen och Carl Munter människans vardag genom sitt kylskåp som sedan lade grunden för Electrolux storhet. Allt detta är ett tydligt tecken på att KTH länge haft en tradition av framgångsrika och drivna studenter. Något att vara stolt över!

Själv går jag ofta runt och drömmer om att någon gång komma på en egen briljant idé som ska göra mig ruskigt förmögen och framgångsrik. Dock bru-kar det ofta sluta med att jag antingen inte kommer på några idéer, alternativt att jag inte vet hur jag ska få mina idéer från ritbordet till verklighet. Förhopp-

ningsvis lossnar det någon dag så att jag till sist kan inkassera en egen staty* på KTH:s borggård.

Ett kanske lite mer annorlunda exempel på entreprenörskap och innovation(?) som jag tycker förtjänar lite rampljus är grabbarna i KTH:s egna hockeylag, KTH hockey. Från att jag i höstas såg en lapp på en anslagstavla i Nymble om att starta upp ett hockeylag till att för några veckor se KTH Hockey vinna över Chalmers med 10-0 är en bragd i sig och ytterligare ett bevis på hur driftiga KTH:s studenter är. Bra jobbat killar!

ordförandekolumnen

en dag ska jag stå staty på borggården

johan PerssonOrdförande THS

» Från att jag i höstas såg en lapp på en anslagstavla i Nymble om att

starta upp ett hockeylag till att

för några veckor se KTH Hockey vinna över Chalmers med 10-0 är en bragd i sig och ytterligare

ett bevis på hur driftiga KTH:s studenter är «

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpack-ningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

NEXT STEPFör dE FlESTa är dET ETT glaS MJölK.För dig är dET högTEKNologi.TETra PaK

BYSTE

D

*Baltzar von Platen har en egen staty på KTH:s borggård idag.

OL1112_#5_test 42 2012-03-31 01:38

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpack-ningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

NEXT STEPFör dE FlESTa är dET ETT glaS MJölK.För dig är dET högTEKNologi.TETra PaK

BYSTE

D

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

OL 11/12 #5

Documents

Transcript of OL 11/12 #5