TORSDAG 17 MARS 2016 kl 19.00 De Geerhallen NorrköpingIntroduktion kl 18.30 med Linus Björnstam

SIBELIUS SCEN MED TRANORBEETHOVEN VIOLINKONSERT D-DURPROKOFJEV SYMFONI NR 7Norrköpings SymfoniorkesterDirigent Okko KamuSolist Daniel Lozakovitj violinKonsertmästare Henrik Jon Petersen

Norrköpings symfoniorkester har en lång historia tillsammans med Okko Kamu. Rykten om hans storhet hade nått orkestern tidigt, och vem kunde missa att han vid Karajan-tävlingen 1969 hade vunnit första pris – och det utan att ha tagit en enda lektion i dirigering. Strax därpå fick han spela in Sibelius andra symfoni med Berlinfilhar-monikerna på skiva. Det verket var också huvud-numret när Okko Kamu första gången gav kon-sert i Norrköping den 22 februari 1970. Då var ännu Everett Lee orkesterns chefdirigent, men i och med säsongsavslutningen 1972 avgick han, och orkestern stod utan ledare. Redan till somma-ren kungjordes att ”vi för säsongen 1972/73 som förste gästdirigent lyckats engagera Okko Kamu. Varken här eller annorstädes torde Kamu behöva någon närmare presentation, han tillhör de största av de yngre dirigenterna”. Han ville inte kallas chefdirigent, men upprätthöll i praktiken en sådan position, samtidigt som han också framträdde som violinsolist. Redan från början trivdes han, och beskrevs som ”Mästerdirigenten som får anbud från hela världen men föredrar att jobba i Norrköping”. Han kom att svara för en mycket lång rad

uppmärksammade konserter, och ledde den ut-ökade orkestern i vår allra första inspelning av en Pettersson-symfoni, den sjätte, som belönades med Svenska grammofonpriset 1976. Så har tiden gått. Kamu har framträtt med många av de främsta orkestrarna i världen, och är för närvarande förste gästdirigent för Singapore Symphony Orchestra, efter att ha haft toppositioner vid Finska Radions symfoniorkester, Oslofilharmonikerna och Hel-singforsfilharmonikerna liksom Nederländska radioorkestern. Som gästdirigent har han framträtt med orkestrarna i Birmingham och Lausanne, likaväl som Boston, Chicago, San Francisco, Los Angeles, Wiens symfoniorkester, Zürich Ton-halle, Israels filharmoniker, Tjeckiska filharmonin och en rad japanska orkestrar. Kamu har också ett levande intresse för opera-konsten och har dirigerat på Metropolitan, Royal Opera Covent Garden, Bolsjojteatern och Kirov-teatern samt i Zürich och Göteborg. Han har vid det här laget spelat in över 100 cd-skivor och belönats med många hedrande utnämningar. 1994 valdes han in som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien i Stockholm.

Violinisten Daniel Lozakovitj har nu redan vid femton års ålder lagt musikvärlden för sina fötter. Han är född i Stockholm och började spela violin som sexåring. Han gjorde så snabba framsteg att han redan två år senare debuterade som solist med Moscow Virtuosi Orchestra i Moskvas International House of Music. Han har sedan fortsatt studera och är för närvarande elev vid två högskolor för musik och scenkonst samtidigt, i såväl Wien som Karlsruhe. Han studerar också privat för Natalya Beshulya, förstavioli-nist i Kungliga Hovkapellet. Daniel Lozakovitj medverkar regelbundet vid en rad internat-ionella musikfestivaler, som Pro-getto Martha Argerich i Lugano, Musica Mundi i Belgien, Unga musiker på Slottet i Stockholm och Köpenhamns sommarfes-tival, bland många andra. Han har gett både solo-recitaler och konserter med orkestrar i Ryssland, Israel, Österrike, Schweiz, Belgien, Frankrike,

Italien, Sverige, Danmark och flera andra länder. Tillsammans med den legendariske israeliske violinisten Ivry Gitlis (född 1922) medverkade han i Bachs konsert för två violiner och orkester vid den internationella kammarmusikfestivalen

”Bridges” i Tel Aviv 2012. Han har också vunnit många internationella musik-

tävlingar och deltagit i master classes med violinister som Maxim Vengerov, Pinchas Zukerman, Dora Schwarzberg, Leonid Kerbel med flera. Under de senaste säsonger-na har Daniel Lozakovitj fort-satt sitt intensiva turnerande

och spelat tillsammans med bland andra Moskvas filharmo-

niker, Bryssels kammarorkester, Stockholm Sinfonietta och Wiens

kammarorkester med vilka han spelade Mozarts femte violinkonsert i Wiens konserthus. Daniel är också en framgångsrik schackspelare och har vunnit många turneringar i Sverige.

Fotografering och bandupptagning ej tillåten

JEAN SIBELIUS (1865-1957)Scen med tranor op 44:2 (5’)

Sibelius var en mästare på att komponera lysande illustrationer till skådespel, små välskapta miniatyrer som på ett imponerande sätt tolkar stämning och innehåll i pjäsen. 1901 hade hans svåger Arvid Järnefelt skrivit dramat Kuo-lema (Döden), och att pjäsen i december 1903 fick stora framgångar på Finska Nationalteatern berodde till stor del på den musik Sibelius försett den med. En av de sex satserna i den ursprungliga scenmusiken för stråkar, bastrumma och klocka är världsschlagern Valse triste. Ett par år senare återanvände Sibelius scen 1 för Valse triste och scen 3 och 4 för Scen med tranor – och då orkestre-rade han om musiken för konsertbruk Scen med tranor har inte blivit lika berömd. Den inleds med en utstuderad stråksats, som avbryts av tranornas rop i klarinetterna. Enligt en dagboksan-teckning förknippade Sibelius detta tema med tranornas flykt, och deras läten hade för honom en symbolisk innebörd. ”Sett alla dessa dagar tranor; flyttade söderut med full musik. Varit den läraktiga eleven åter. Deras läten mitt lifs ledtråd.”

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827)Violinkonsert D-dur op 61 (42’)Allegro ma non troppoLarghettoRondo (Allegro)

Beethovens Violinkonsert uruppfördes i Theatre an der Wien den 23 december 1806 vid ”eine grosse musikalische Akademie”, det vill säga vid en offentlig konsert given av en orkester som för tillfället satts samman av tillgängliga hov-, militär-, kyrko- och stadsmusiker. Det var alltid svårt att hitta lediga musiker, och att kunna pricka in dem till ett antal repetitioner var nästan omöjligt. Ofta hölls den enda repetitionen samma dag som konserten, och resultatet blev för-modligen därefter. Beethoven hade fått beställning på en violinkonsert av den tidens stora fiol-underbarn, Franz Clement, som nu redan hade hunnit bli 26 år gammal och ansedd konsertmästare vid just denna teater i Wien. Vid den här julkonserten spelades även musik av Méhul, Mozart, Händel, Cherubini och av solisten själv – en sonat som han spelade på en sträng och med fiolen uppochnedvänd. Det var alltså, åtminstone hörd med våra sentida öron, en både splittrad och märklig till-ställning, något som säkert bidrog till att även kritiken av violinkonserten blev tämligen negativ. Legenden om att Clement dessutom skulle ha spelat Beetho-

Fotografering och bandupptagning ej tillåten

vens konsert utan några föregående repetitioner alls är sannolikt inte alls sann. Beethoven var själv ingen bra violinist, så han samarbetade mycket nära med Clement under hela komponerandet. Solisten var alltså sedan länge väl insatt i verket. Det blev ändå en ovanlig violinkonsert. Beethoven lät solostämman vara lyrisk och invävd i orkestern. Att på detta sätt låta formen vara konsertant, men utformningen symfonisk, var en helt ny syn på konsertformen. Tidigare hade man ju gjort allt för att lyfta fram solisten och visa upp hans virtuositet till enk-last tänkbara orkesterackompanjemang. Den här gången är orkestern jämbördig. Beethoven lägger här med andra ord grunden för kommande romantiska kon-serter av Brahms, Dvořák, Tjajkovskij … Första satsen är hållen i traditionell sonatform och börjar med ett motiv i pukorna. Blåsarna presenterar det lyriska huvudtemat, som bearbetas i en lång orkesterintroduktion innan fiolen växer fram ur kollektivet först i takt 89. Det betyder att solisten får stå overksam i tre minuter. Alltsammans är mycket ly-riskt, liksom andra satsens tre variationer. Den satsen hör till det mest poetiska Beethoven komponerat. En passage leder över till slutrondot, vilket är konsert-ens enda verkligt virtuosa sats med ett härligt växelspel mellan solist och orkes-ter. Musiken är hållen i vad man skulle kunna kalla ”jaktstil”, något som var på modet i den tidens Wien. Trots att stora violinister som Tommasini sedan spelade konserten 1812, Baillot 1828 och Vieuxtemps 1838, kom den inte att stanna på standardreper-toaren förrän den trettonårige Joseph Joachim spelade den på sin historiska konsert i London i maj 1844. Man hade ansett konserten otacksam; det fanns konserter som var lättare att spela, men som ändå klingade mer briljant. Idag faller vi inte lika lätt för det ytligt glansfulla. Beethovens djupsinniga tonspråk passar oss bättre.

SERGEJ PROKOFJEV (1891-1953)Symfoni nr 7 ciss-moll op 131 (31’)ModeratoAllegrettoAndante espressivoVivace

Prokofjevs sjunde symfoni är en gammal mans musik, den är ljus och avklar-nad, den befinner sig långt bortom strider och konflikter. Annars hade Pro-kofjev fått uppleva mycket av den varan. I anslutning till ryska revolutionen hade han lämnat Ryssland och levat ett avantgardistiskt konstnärsliv inte minst i Frankrike. Men liksom Stravinsky och många andra ryska intellektuella i

Fotografering och bandupptagning ej tillåtenFotografering och bandupptagning ej tillåten

exil hade han inte kunnat finna sig helt till rätta i väst, och när Stalin lockade tillbaka honom med löften om privilegier och fria konstnärliga händer, kunde han inte låta bli att återvända. Men han hade lurats dit. Av friheten märkte han inget. Han drabbades tvärtom av frän kritik för sin musik, och drogs in i den stora kulturella räfsten 1948. Även Prokofjev tvingades komponera kantater till revolutionens och Stalins ära, men han lyckades ändå behålla mycket av sin självständighet och sin melodiska och klangliga fantasi. Dessvärre fick Prokof-jev aldrig uppleva tövädret efter Stalin - slumpen gjorde att de avled samma dag 1953. Till åren var han inte mer än 62, men hans sista år präglades av sjukdom, och han åldrades snabbt. När Prokofjev påbörjade sin sjunde symfoni 1951 gav han den en enkel form, ovanligt genomskinlig instrumentering och ganska fyrkantiga rytmer. Man kan säga att den kraftfulle Prokofjev man lärt känna genom åren nu givit vika för en resignerad och nostalgisk skugga. Men man kan också hävda att symfonin är ovanligt klar och omedelbart tillgänglig, men så har det också sagts att musiken skrivits direkt med tanke på den sovjetiska ungdomen, och att den var avsedd för ett ungdomsprogram i sovjetiska radion. Hur som helst blev detta Prokof-jevs sista helt nya verk. Det fullbordades i mars 1952 och uruppfördes den 11 oktober samma år av Sovjetiska Unionens Radiosymfoniker och dirigenten Samuil Samosud i ett program som helt och hållet upptog verk av Prokofjev. Det var den sista konsert tonsättaren bevistade, han avled fem månader däref-ter. Själv var han ängslig över hur symfonin skulle tas emot - hade den möjligen blivit alltför enkel? Men han mötte bara välvilja och symfonin skulle bli ofta spelad. Posthumt tilldelades den 1957 Leninpriset.Första satsen börjar i ciss-moll med ett snarare melankoliskt än tragiskt tema. Musiken blir efterhand alltmer rastlös när stråkarna tar över den breda melo-din. Allegrettot är snarare en vals istället för de sarkastiska scherzon man vant sig vid att Prokofjev skrev. Andante espressivo har en ömsint inledning och presenterar efter hand en rad variationer på huvudtemat. Finalens vivace bjuder på lekfull humor och en rad spirituella teman. Här finns till och med en hurtig marsch, sprakande orkestrerad, och slutligen letar vi oss tillbaka till inledning-ens ciss-moll, och så avsåg han att avsluta symfonin. Men under repetitionerna började han undra om inte ett mer bejakande slut trots allt skulle vara att föredra. Han behöll emellertid det ursprungliga slutet, och angav att det skulle kunna användas som ett alternativ. Det blev en lyrisk och lättillgänglig symfoni, säkert med minnen från påhop-pet 1948. Men här finns ändå en hel del substans och konstnärlig resning. Som lyssnare märker man inte mycket av sjuklingen Prokofjev, men själv var han för svag för att skriva rent partituret – det arbetet utförde vännen och pianisten Anatoly Vedernikov.

Text: Stig Jacobsson

Che

fdir

igen

tM

icha

el F

ranc

is

Vio

lin 1

1:e

kons

ertm

ästa

reH

enrik

Jon

Pet

erse

nVa

kant

Alt

. ko

nser

tmäs

tare

Mik

ael W

enho

v

2:e

ko

nser

tmäs

tare

Pau

l Wal

tman

Car

ina

Bec

kett

M

atts

Erik

sson

Jo

sep

Est

eve

Sar

ah D

odd

Falk

ebrin

g La

rs H

edb

org

Mag

nus

Ivar

son

Ingr

id O

lsso

n Ta

nja

Orr

aryd

N

ina

Söd

erb

erg

Joha

nna

Tafv

elin

And

ers

Törn

qvi

stK

ristin

a Li

ndho

lm V

ahllö

f

Vio

lin 2

R

uth

And

erb

erg*

Fred

rik A

nder

ber

g**

Håk

an J

onsä

ll**

Lars

And

erss

onB

oel B

engt

sson

Kar

in E

ngst

röm

Ann

e H

olm

erÅ

sa H

olm

Jin

Häg

erst

röm

Ric

hard

Mic

helin

Son

ja V

rieze

Car

in Ö

jeb

oVa

kant

Vio

laLe

nnar

t Fal

keb

ring*

Gun

nar

Enb

om**

Cris

ta K

end

e B

erge

ndah

l**

Nan

ako

Aka

iK

arin

Sva

nber

g A

ncke

rE

rika

Gab

riels

son-

Bac

klun

dB

jörn

Car

lén

Tho

mas

Hal

lP

erni

lla R

önnl

und

Mar

kku

Sor

riVa

kant

Cel

lo

So

loce

llist

Nik

laas

Vel

tman

Bo

-Gör

an C

hris

tians

*Fr

edrik

Lin

dst

röm

**S

ofia

Pet

erse

n**

Tors

tein

Dal

ene

Agn

eta

Fred

ljung

Leif

Vahl

löf

Ingr

id Å

kerb

lom

Vaka

nt

Ko

ntra

bas

Bjö

rn M

alm

qvi

st*

Jan

Dud

a**

Ann

a-C

ecili

a B

ergm

an**

Em

ma

Jose

fsso

n B

jørn

evik

Dan

iel R

Tho

mas

Roi

ne U

dd

feld

t

Flö

jtTe

odor

Tirl

ea-M

azar

e*A

nnic

a d

e Va

l**

And

ers

Ble

ckm

an

Ob

oe

Pel

in L

ius*

Tho

mas

Bod

in**

Vaka

nt

Kla

rine

ttJo

hnny

Jan

ness

on*

Lars

Pau

lsso

n**

Bo

Pet

ters

son

Fag

ott

Linu

s B

jörn

stam

*E

va P

ette

rsso

n Ve

ltman

**P

er J

onss

on G

ille

Ho

rnLe

nnar

t Lan

ger*

Ann

a A

hlen

ius*

*Ja

n Le

jonc

lou

Lars

Tha

pp

er

Elis

abet

h Å

kerv

all

Trum

pet

Elia

s S

vanb

erg*

Eiv

ind

Bjø

rnev

ik**

Ste

fan

Mat

tsso

n

Tro

mb

on

Eric

Sve

nsso

n*C

hris

top

h S

chna

ithm

ann*

*

Bas

tro

mb

on

Joha

n W

iklu

nd**

Tub

aO

le C

hris

tian

Grø

nnin

g*

Puk

or

Lars

Gär

d*

And

ers

Dah

lste

dt*

*

Sla

gve

rkM

artin

Orr

aryd

* P

ette

r S

vens

son*

*

Har

pa

Del

phi

ne C

onst

antin

Rez

nik*

Vid

den

na k

onse

rtP

iano

Mat

s Ja

nsso

n

* S

täm

led

are

**

Alt.

stä

mle

dar

e

Tutt

imus

iker

är

angi

vna

i alfa

bet

isk

ord

ning

.

Kommande konserter våren 2016

SON samarbetar med Vi-skogenUtöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord.

Verksamhetschef/konstnärlig ledare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomaswww.norrkopingssymfoniorkester.se, info@norrkopingssymfoniorkester.se

SILVERPARTNER

ABB, Advokatfirman Glimstedt, Amec Foster Wheeler, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Kurt och Brita Ehlert, Ernst & Young AB, Gunnar Gunnarsson

Fastighets AB, Holmen Paper AB, HSB, Hyresbostäder, Mattssons Fastighetsutveckling AB, Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Swedbank,

Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB

Fond of Music donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse donation

GULDPARTNERS

Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer 2015-2016

KO

MP

LUS

KO

MM

UN

IKA

TIO

NS

BY

RÅ

OK

KO

KA

MU

foto

: OK

ÄN

D D

AN

IEL LO

ZA

KO

VIT

J foto

: OK

ÄN

D S

ON

foto

: DA

VID

EIN

AR

(retusch: MA

LIN LU

ND

GR

EN

) SV

EN

-BE

RT

IL TAU

BE

foto

: NIC

HO

SÖ

DLIN

G

ÖPPEN REPETITION MED MICHAEL FRANCIS

TISDAG 5 APRIL kl 11.30-12.30 De Geerhallen Fri entré!

Hör SON och chefdirigenten Michael Francis repetera den spanskklingande repertoaren, som spelas på konsert-erna den 7 april i De Geerhallen, 8 april i Crusellhallen Linköping och 9 april i Berwaldhallen i Stockholm.

SPANSK GITARR TORSDAG 7 APRIL kl 19.00

De Geerhallen Norrköping*

FREDAG 8 APRIL kl 19.00 Crusellhallen Linköping**Introduktion kl 18.30 med Tanja Orraryd

LÖRDAG 9 APRIL kl 15.00 Berwaldhallen StockholmIntroduktion kl 14.00 med Tanja Orraryd

DEBUSSY IbériaCHABRIER EspañaRODRIGO Concierto de AranjuezRAVEL La Valse

Norrköpings SymfoniorkesterDirigent Michael FrancisSolist meddelas senare. Milos har pga sjukdom lämnat återbud.

SKAPELSEN LÖRDAG 16 APRIL kl 15.00

De Geerhallen NorrköpingIntroduktion kl 14.30 med Michael Bruze

SÖNDAG 17 APRIL kl 18.00 Domkyrkan LinköpingHAYDN Skapelsen

Norrköpings SymfoniorkesterDirigent Michael FrancisSolister Jeanette Köhn sopran, Johan Christensson tenor, Jakob Högström baryton Körer Bel Cantokören, Musikaliska Sällskapets Kammarkör, Domkyrkans Kammarkör

FOLKLIGT OCH LEKFULLT TORSDAG 28 APRIL kl 19.00

De Geerhallen NorrköpingIntroduktion kl 18.30 med Viveca Ringmar

CANTELOUBE Chants d’AuvergneBERIO Folk SongsSJOSTAKOVITJ Symfoni nr 9

Norrköpings SymfoniorkesterDirigent Martin FröstSolist Charlotte Hellekant mezzo-sopran Läs mer om alla våra konserter på norrkopingssymfoniorkester.se

SVEN-BERTIL TAUBEkommer åter till De Geerhallen

FREDAG 1 APRIL kl 19.00 De Geerhallen NorrköpingEfter dundersuccé och Grammis-utmärkelse med cd-skivan Hommage är Sven-Bertil Taube tillbaka igen, med lika uppskattade uppföljaren Hommage Vol 2.

Norrköpings SymfoniorkesterDirigent Peter NordahlSolist Sven-Bertil Taube

Sven-Bertil Taube