PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

2/2011

HANDLEDARE SÖKES TILL NY KURSUtbildning, sid 12

TRANSLATIONELLT PÅ MENYNForskning, sid 15

THE NUTS AND BOLTS OF KATZBERGIn english, page 20

Ur kaos kommer ordningVad händer inom Universitetsmedicinskt centrum Skåne? Sidorna 4-7

TEMA: UMCS

2

Ett forum för, och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Sara LiedholmE-post: sara.liedholm@med.lu.seTel: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschef

Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Elsa Warkander, Jens Persson, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Lena Brundin, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingefors och en representant från SUS (vakant)

Grafisk form: Mumma ReklambyråTryck: ElandersOmslag: Sara Liedholm

NR 2/2011

KÄRA LÄSARE!”What’s in it for me?” är en fråga man ofta ställer sig. Visioner kan låta bra i teorin, men hur blir det i praktiken? Varför ska man bry sig, hur påverkar det en själv?

UMCS-tanken är ett exempel som är på god väg att förverkligas. För drygt ett år sedan gick Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukhus, SUS samman i ”Universitetsmedicinskt centrum Skåne, UMCS”. Men vad är UMCS? Vad händer nu? Hur berör det mig? Och vad inne-bär det för mig som främst samverkar med någon annan förvaltning inom Region Skåne...?

Visionen för UMCS är att Skåne och Sverige ska bli en av världens ledande regioner inom medicinsk forskning och ett internationellt ledande centrum för klinisk forskning.

”Stärker vi forskningen så stärker vi sjukvården”, säger Karl Obrant, forskningschef på SUS och vicedekanus vid Medicinska fakulteten. Han har satt igång ett omfattande arbete för att integrera de båda organisationerna så mycket det bara går. För vi är fortfarande två organisa-tioner, en med staten som överhuvud och en med landstinget som huvudman. För den enskilde innebär det problem när vi sitter på olika nätverk och inte kan komma åt varandras it-resurser. Och i mycket handlar det om tillhörighet. Tillhör jag fakulteten, sjukhuset - eller UMCS...

Det är frestande att tänka sig att fakulteten skulle knoppas av från universitetet och tillsammans med universitetssjukvården bilda ett eget institut (se debattartikeln på sidan 16)! Så mycket enklare det hade varit! I slutet av 90-talet gjorde universitetet i holländska Utrecht just den resan. Den före detta dekanen vid den medicinska faktulteten där och sedemera rektorn för hela universitetet, Willem Hendrik Gispen, delar med sig av sina lärdomar från deras skapande av ett universitetsmedicinskt centrum. Se sidan 5.

Men vem har sagt att det ska vara enkelt här i världen? Tills vidare får vi samverka så gott vi kan och riva alla praktiska hinder. I detta tema-nummer gör vi vårt bästa för att beskriva vad som händer inom UMCS och försöker förklara hur det hänger ihop och varför det berör oss.

What’s in it for me, kan man också undra när man har fullt upp med sitt och en student kom-mer och frågar om man kan tänka sig att vara handledare! Men när Läkarprogrammet drar igång sin nya examenskurs nästa vår, behövs en massa nya handledare och därför låter vi tre erfarna handledare motivera varför det är så bra - och kul! Se sidan 12.

När blommorna blommar och semestern skymtar runt hörnet är det lätt att glömma det som va-rit. På sidorna 8-9 rekapitulerar vi en del av det som hänt under våren samtidigt som vi påminner om att det kommer en höst med såväl val av ny fakultetsledning som ett nytt excellenssemina-rium. Till hösten fortsätter också utvärderingen av svensk vårdforskning (sidan 14), arbetet med EQ11 (sidan 13).

Men än är det vardag och två medarbetare är vänliga nog att ge oss en inblick i sin.Läs Jonatan Lefflers dagbok på sidorna 10-11 och Åsa Hansdotters porträtt av Pia Lundqvist på sidan 19.

Har du sedan inget att göra på semestern kan du plocka fram Närv och bläddra fram till sidan 16! Där bjuder vi på ett korsord vars svar delvis gömmer sig i tidningen.

Trevlig läsning!Sara Liedholm, redaktör

Närvaro och nerv= NÄRV!

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: sara.liedholm@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

3

AKTUELLTINNEHÅLL

TEMA:

I DETTA NUMMER:

ALLTID I NÄRV!

Dekanus Bo Ahrén om UMCS 4

Sjukvård, forskning, utbildning 4-5

Vilken oro, farhågor eller förhoppningar har förvaltningarna på UMCS? 4-5

Olle Stendahl: ”Viktigt att klinikcheferna 6känner ansvar”

UMCS från teori till praktik 6

Ökad administrativ samverkan och 6 integration

Karl Swärd: Hur påverkar UMCS mig? 7

Resumé: Smått och gott från våren 8-9

Sökes: Handledare till examensarbeten 12

EQ11: Kritiska vänner på besök 13

Svensk vårdforskning utvärderas 14

Translationellt på menyn 15

Korsord 16

Debatt: ”Rädda den medicinska forskningen 16 – befria fakulteten från universitetet”

Dagboken: I experimentverkstaden 10-11 med Jonatan Leffler

På nytt jobb 17

Utmärkelser 18

Porträttet: Hallå där... Pia Lundqvist! 19

Anna Appelberg: In english 20

Excellence Seminar Lecturer: Nobel Laureate Aaron CiechanoverSeptember 8thTime & Place: 15.00-17.00, Main Lecture Hall, Skåne University Hostpital

Excellence Seminar Title: Why Our Proteins Have to Die so We shall Live: The Ubiquitin System for Intracellular Proteolysis – From Basic Mechanisms through Human Diseases and onto Drug Development

CRC seminar with David SutherlandAt 16.00 June 7 Lecture Hall, CRC, entr 72, SUS Malmö Islet Autotransplantation after Total Pancreatectomy for Chronic Pancreatitis: Metabolic Aspects with a Comparison to Islet Allo-graftsLecturer: David Sutherland, Professor, Division of Transplantation (DOT) Director, Schulze Diabetes Institute (DGI) Dobbs Diabetes Research Chair Editor, Clinical Transplantation Dept of Surgery, University of Minnesota, US.Contact: Ulrika Blom-Nilsson, Ulrika.Blom-Nilsson@med.lu.se

Informationsmöte om karriärstruktur och strategi för disputerade yngre forskareKl 14 den 10 juniSegerfalksalen, BMC 10, Lund Kontakt: Katrin Ståhl, Katrin.Stahl@med.lu.se

IWTC 2011 - Fifth International Whiplash Trauma24-28 August More info: http://www.kongresslund.se/IWTC/?-session=jinaSt:82EBDDD40546b230F1UjL1150D72Contact: Organizing Committee, iwtc2011@skane.se

Introduktion för nya studenter ht 2011Kl 9-12 den 5 septemberAulan, Skånes universitetssjukhus i Lund Kontakt: Viktoria Klingenfors, Viktoria.Klingenfors@med.lu.se

Nobelpristagarföreläsning med Aaron CiechanoverKl 15-17 den 8 septemberPlats: Aulan Skånes universitetssjukhus i Lund.Titel: ”Why Our Proteins Have to Die so We shall Live: The Ubiqui-tin System for Intracellular Proteolysis – From Basic Mechanisms through Human Diseases and onto Drug Development”.Aaron Ciechanover mottog Nobelpriset i Kemi 2004 tillsammans med Avram Hershko och Irwin Rose. Priset fick de för den upptäckt de gjorde i början av 1980-talet, nämligen ett av cellens viktigaste kretslopp - den reglerade proteinnedbrytningen.Seminariet vänder sig till medarbetare och studenter inom såväl Lunds universitet som sjukvården i Region Skåne. (Läs mer på sidan 9, reds anm)

TEM

A

4

Idén om ett UMC (universitetsmedi-cinskt centrum) är

sprungen ur insikten om att svensk klinisk forskning

har tappat mark ur ett inter-nationellt perspektiv.

De analyser som gjorts i flera utredningar har visat att detta hänger samman med mindre tid för, och betoning på, forskning i kliniken. Resultatet har blivit färre kliniska studier i Sverige och

mindre internationella genombrott för svenska kliniska upptäckter. Samtidigt är nedgången från en mycket hög nivå, och fortfarande är Sverige ett av de ledande länderna när det gäller forsk-ning och vi har fortfarande mycket resurser.

Den viktigaste resursen för klinisk forskning är universitetssjukvården, och det är här som forskningen måste få en än tydligare plats än vad som för närvarande är fallet. En möjlighet att underlätta för detta är ökad samverkan, och det är här UMC kommer in i bilden.

I Holland har man valt en total integration mellan universitetssjukhusen och de medicinska fakulteterna. Då detta inte är någon möjlighet i Sverige bör vi finna en annan väg. Vi i fakul-tets- och regionledning tog fasta på detta och initierade tankarna kring ett skånskt UMC (Uni-versitetsmedicinskt centrum Skåne, UMCS) i sam-band med att sjukhusen i Lund och Malmö gick samman. När de båda sjukhusen slogs samman kunde vi ta ett steg till och stärka samverkan mellan SUS och fakulteten – tillsammans kunde dessa åtgärder medföra en kraftsamling.

De åtgärder vi genomförde var en över-enskommelse om gemensam ledning på alla nivåer. Exempelvis är SUS forskningschef numera vicedekanus för fakulteten och dekanus ingår i sjukhusledningen. Vidare ingår prefekterna

för IKVL, IKVM och HVS i led-ningsgruppen för SUS, och det finns ömsesidig repre-sentation mellan fakultet och SUS på divisions- och klinik-ledningsnivå.

Fortfarande finns dock mycket att göra och en utmaning är att forma samverkan - inte bara med SUS - utan även med de andra delarna av universitetssjukvården (labmedicin, psykiatri och primärvård). Vidare är det viktigt att även Malmö högskola och Kristianstad högskola är med i arbetet. Vi har därför formaliserat en samverkan mellan dessa organisationer kallad Universitets-medicinsk samverkan i Skåne (UMSS). Denna samverkansform kan utnyttjas för gemensamma strategiska diskussioner och även vara en resurs inför den kommande forskningspolitiska propo-sitionen.

Vår närmaste partner är Region Skåne, och den välfungerande och upparbetade samver-kan vi har med Region Skåne sedan många år fortsätter som hittills. Här samverkar vi framfö-rallt i ett gemensamt ledningsorgan (LSUS) för övergripande frågor, exempelvis hantering av ALF-frågorna.

Vår lärdom med UMCS efter nu ett år är att detta är en bra början på gemensamt ansvars-tagande för klinisk forskning och utbildning. Samtidigt kommer vi aldrig att nå verklig styrka om det inte blir en tydligare organisatorisk – eko-nomisk samverkan. Detta är tyvärr inte möjligt i nuvarande system eftersom det kräver att de medicinska fakulteterna och universitetssjuk-husen blir en enda enhet med total gemensam ledning och gemensam chef. Det vore dock något att sträva efter.

BO AHRÉN, Dekanus

- Det finns inte med på den politiska agendan. Vad ska vara statlig sjukvård och vad ska inte vara det? Men jag tycker inte det är en nödvändighet för att lyckas. Syftet är att linjeorganisationen ska vara så samspelt att vi utåt sett talar med en tunga, men att vi inåt sett är två självständiga organisationer, säger Karl Obrant.

Medicinsk forskning och utbildning är extremt beroende av sjukhusen. Fakultetens beroende av sjukhuset är större än beroendet av resten av uni-versitetet.

- Och beroendet är ömsesidigt, stärker vi forsk-ningen så stärker vi sjukvården.

Sedan 1 januari 2010 är Karl Obrant både forsk-ningschef på SUS och vicedekanus vid Medicinska fakulteten med ansvar för klinisk forskning och samverkan med sjukvården.

- Jag driver frågan om UMCS i olika samman-hang och försöker påverka forskningsstrategiska frågor inom organisationen.

Mål om disputerade läkareEtt exempel är målet att alla överläkare ska vara

disputerade och att 70 procent av alla specialist-läkare ska vara disputerade, vilket man hoppas uppnå inom några år.

- I Skåne har vi kommit längst i Sverige med att avsätta tid för forskning för yngre läkare, detta är positivt men det finns ett förståeligt motstånd från de unga doktorerna eftersom de härigenom kan bli fördröjda med att ta ut sin kliniska specialitet. Löne-

FAKTA/UMCS Universitetsmedicinskt centrum Skåne, UMCS, bildades den 1 januari

2010 och är en samarbetsorganisation för universitetssjukvården i Skåne och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Samverkan formaliseras genom representation i respektive ledningsorganisation och genom formandet av en gemensam Scientific Advisory Board. Grundläggande är att dekanen för Medicinska fakulteten ingår i led-ningen för SUS och att SUS chef har motsvarande representation i Medicinska fakultetens ledning. Inom UMCS ska det också utses en klinisk forskningschef gemensam för Medicinska fakulteten och uni-versitetssjukvården. Visionen för UMCS är att Skåne och Sverige ska bli en av världens ledande regioner inom medicinsk forskning och ett internationellt ledande centrum för klinisk forskning.

Fredrik Fexner, fd chef för Laboratoriemedicin, Skåne:

Vi och de båda laboratoriemedicinska institu-tionerna vid fakulteten har ett nära samarbete och många av forskarna är även knutna till oss. Därför är vi är naturligt posi-tiva till UMCS. Vår ambi-tion är att ett avtal mellan Medicinska fakulteten och Labmedicin Skåne ska skri-vas. Vi har redan nu, både på förvaltnings- och verk-samhetsnivå, företrädare för Medicinska fakulteten i våra ledningsgrupper.

Enkät: Vilken oro, farhågor och/eller förhoppningar har ni på samarbetet inom UMCS?

The University Medical Centre Skåne, UMCS, was formed on 1 January 2010 and is a collabo-ration between Skåne University Hospital and the Faculty of Medicine at Lund University. The cooperation will be formalised through representation in the respective management structure and through the formation of a joint scientific advisory board. The Dean of the Faculty of Medicine will be involved in the management of SUH, and the ma-nager of SUH will have a corresponding role at the Faculty of Medicine. A joint head of clinical research for the Faculty of Medicine and the University Hospital will also be appointed.

SJUKVÅRD FORSKNING UTBILDNING

SUS och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet är först i Sverige med att bilda ett univer-sitetsmedicinskt centrum. Men i Sverige kan vi inte driva samar-betet lika långt som föregångarna i Holland och England. En allti-genom gemensam ledning skulle kräva ett förstatligande av sjukvår-den i Sverige.

TEMA: UMCS

5

förhöjningen kan därför komma att uppskjutas. Vi har lyckats genom avtal att delvis kompensera för detta men vi har ännu inte nått ända fram vilket man gjort på flera andra universitetsorter.

InternatResponsen från prefekter och klinikchefer på

UMC-begreppet har enligt Karl Obrant varit god.- Det är viktigt att man inte bara tar del av var-

andras glädjeämnen utan också svårigheter. I de bästa forsknings- och sjukvårdsmiljöerna är klinik-chef och professor ett team, och det gäller även undervisningen.

I höstas deltog ett 60-tal personer från fakulte-ten och SUS i ett internat då man diskuterade vad som kunde förbättras. Det kom upp en mängd förslag rörande bland annat meritvärde och tjänster, ”Divisions-UMC” (partsammansatta råd på divi-sionsnivå), ekonomi och organisation. Också frågan om en gemensam it-struktur kom upp.

Fram till nu har forskarna inte kunnat logga in i sina system när de är på sjukhuset och tvärtom, så man har suttit med dubbla datorer. Ett stort pro-blem, enligt Karl Obrant. I slutet av maj kommer därför företrädare för de olika parterna att träffas för att diskutera förbättringar.

UppdragNågra av förslagen från internatet har redan

omvandlats till uppdrag som ska utredas (se nästa uppslag, reds anm.).

Karl Obrant tycker att UMCS kunde vara lite mer inkluderande och omfatta även de andra förvalt-ningarna inom Region Skåne (Psykiatri- och Labo-ratorieförvaltningen samt Primärvården).

Inom ramen för det utökade samarbetet UMSS (Universitetsmedicinsk samverkan Skåne) är dess-utom Malmö högskola och högskolan i Kristianstad med och Karl Obrant ser även en presumtiv partner i biotech- och läkemedelsindustrin.

- UMCS är ett tvåpartssamarbete, en kärna till något som kan bli större och växa. Både sjukvård och akademi är föränderliga, vi vet inte hur det ser ut om tre år. Det kan förändras.

SARA LIEDHOLM

P-O Sjöblom, förvaltningschef, Psykiatri Skåne:

Vi ser mycket positivt på UMCS-konstruktionen som ger oss möjlighet till ett brett nätverk för frågor runt den kliniska forskningens villkor och dess plats i vården. UMCS är ju inte en organisationsstruktur utan en nätverkande virtuell for-mering. För Psykiatri Skåne är det angeläget att dels bidra till en ökad klinisk forskning generellt, dels att bredda kontaktytan bland forskare även utanför de traditionellt medicinska.

Jan Sundquist, chef Centrum för primär-vårdsforskning (Primärvårdsförvaltningen):

Vi tror att samarbetet inom UMCS är bra, men det är för tidigt att säga hur det konkret har påver-kat oss. Vi deltar regelbundet i möten inom ramen för det utökade samarbetet Universitetsmedicinsk Sam-verkan Skåne där vi repre-senterar hela primärvården, både privata och offentliga vårdcentraler.

Enkät: Vilken oro, farhågor och/eller förhoppningar har ni på samarbetet inom UMCS?

SJUKVÅRD FORSKNING UTBILDNING

Medical research and education are extremely dependent on hospitals.

“This dependence is reciprocal; by strengthening research we also strengthen healthcare”, says Karl Obrant, Assistant Dean of the faculty and Head of Research at SUH. He pursues strategic issues relating to research within the organisation, such as allowing younger doctors time to do research, SUH being represented on the academic appointments board and partici-pation by the faculty in recruitment at the hospital.

Karl Obrant, forskningschef på SUS och vicedeka-nus vid Medicinska fakulteten.

Lessons from UMC in Utrecht

Both as former dean and former rector of Utrecht University I see more advantages then disadvantages in the formation of an UMC. There is ample evidence that the quality of teaching, research and care has gained by the intimate presence in one organization. There is focus, multidisciplinary and sufficient mass to be matter.

The lessons learned are that you need excel-lent communication with and between the layers of your organizations in order to gain support for the UMC. The risk is that people think that the UMC is merely a new game of management. You must demonstrate with examples from elsewhere that an UMC is the way to go in times that necessitate the making of choices, the reallocation of financial sup-port, the dealing with the increasing costs of hospital care etc. etc.

Another lesson is “practice what you preach” in other words by creating the UMC you promise a better future and people get expectations. Make sure that you have extra start up money to help you to make things come through.

Make sure that you do not create a new medical university but a university medical center that has close ties with the significant other faculties such as the social sciences and the science faculties. For instance the forming of the UMCUtrecht was paralleled by an initia-tive of the UMC to create an virtual Academic Biomedical Center (ABC) governed by the deans of medicine, biology, chemistry, phar-macy and veterinarian sciences. The faculties put in five percent of their research budget, the hospital doubled that money and the total sum was matched by the university. This fund was only used for new collaborative research projects between members of at least two different faculties. This virtual ABC has functions very successful also with respect to receive financial support from medical foun-dations, government, EU and industries. After a period of 10 years the ABC was transformed in the Utrecht Center for Life Sciences. So the moving of the faculty into the hospital, in fact brought the hospital closer to the university. This is also evidenced by the current presence of the study discipline biomedical sciences which is run by the UMCUtrecht next to bio-logy which is run by the science faculty.

The major concern was and is the balance in the relationship between university and UMC. You need trust, vision and open personalities.

WILLEM HENDRIK GISPEN,Former dean and former rector

of Utrecht University

6

Karl Obrant har valt ut tre områden där man först ska utreda förutsätt-ningarna att trots den interna uppdel-ningen utåt framstå som en samlad organisation:• Gemensam biblioteksorganisation• Integrerad internkommunikation • Obligatorisk utbildning om den andra organisationen för alla nya chefer.

Colm Doyle, chef för Biblioteks och IKT-enheten vid Medicinska fakulteten, och läkaren Martin Laurell för SUS ska utreda förutsättningarna för en gemensam biblioteksorganisation i Lund och Malmö samt ta ställning till vilka biblioteksfunk-tioner, tjänster och uppdrag som ska ingå i det framtida gemensamma biblioteket.

- Utredningsarbe-tet är i full gång. En omvärldsanalys och en inventering av våra verksamheter ur ett användarperspektiv sammanställs. Vi har haft en gemensam workshop med all personal och diskute-rat ett antal framtids-scenarier för hur samarbete eller integration skulle kunna se ut. Det var ett mycket spännande och kreativ dag. Vi har haft ett långtgående samarbete redan tidigare kring media och utbildningar mm.

men jag tror att alla var överens om att fanns det ännu flera möjligheter där våra respektive användare skulle gynnas av utökat samarbete, säger Colm Doyle.

Johanna Sandahl, kommunikationschef vid Medicinska fakulteten, och Eva Johannesson, kommunikationschef på SUS, ska beskriva dagens kommunikationskanaler, intranät, personaltid-ningar, nyhetsbrev etc och utifrån dessa föreslå förändringar enligt ett gemensamt UMCS-kon-cept.

- Vi börjar med att beskriva våra befintliga interna kommunika-tionskanaler inom res-pektive organisation och vilka syften de har. Sedan kommer vi att gå vidare med att undersöka vilka gemensamma behov och målgrupper vi har. Vi har även involverat Labmedi-cin Skåne och Psykiatri Skåne i arbetet, säger Johanna Sandahl.

Mattias Brattström, kanslichef vid Medicinska fakulteten, och Lisbeth Hedenus, chef för HR staben vid SUS, ska ta fram ett gemensamt förslag på hur ett ledarprogram kan se ut. Målet med utbildningen är att chefer och andra ledande per-soner (professorer, lektorer, ledande tjänstemän

Det finns en risk att UMC-tanken blir otyd-ligare ju längre ned i organisationen man kommer, anser Olle Stendahl ordförande i Medicinska fakultetens Scientific Advisory Board.

- Det är viktigt att man även på kliniks-chefsnivå känner ansvar för forskning, utbildning och sjukvård eftersom det är de som skapar utrymme för att förverkliga detta.

Skapandet av universitetsmedicinska centrum (UMC) är ett av förslagen i utredningen av den kli-niska forskningen (SOU 2009:43). Arbetet leddes av professor Olle Stendahl.

- Lunds universitet och SUS har tagit det tydligaste steget. Här har man lagt den organisatoriska grunden och det ser lovande ut. Men det är svårt att utvärdera efter så kort tid.

Vetenskapsrådet och Statens beredning för medi-cinsk utvärdering, SBU, har tagit fram instrument för att mäta hur ALF-medeln används och Sveriges Kom-muner och Landsting, SKL, har tagit fram instrument för att mäta andra forskningsmedel.

- För UMCS är det nu också viktigt att identifiera mätbara instrument och genom benchmarking se om exempelvis antalet avhandlingar eller publikationer ökar eller minskar.

I utredningen föreslås tänkbara verksamhetsformer, och i första hand rekommenderas att staten och lands-tingen bildar ett gemensamt aktiebolag.

- Enligt bolagsordningen finns det en tydlig ledar-struktur med en vd och en styrelse, men det kommer inte att bli…

Olle Stendahl tycker inte man ska hänga upp sig allt för mycket på den formella verksamhetsformen, viktigare är att ett gemensamt ledarskap genomsyrar hela organisationen. Han är dock oroad över att inte

laboratoriemedicin, psykiatrin och primärvården är en del av ett gemensamt UMCS. Mycket av forskningen sker inom dessa verksamheter.

- De måste också med in i sys-temet.

SARA LIEDHOLM

Olle Stendahl: ”Viktigt att klinikchefernakänner ansvar”

En grupp inom Kvinno- barn- och reproduktionsdivisionen vid SUS sam-lades i början av hösten för att diskutera hur man kan omsätta konceptet UMCS på divisions-/kliniknivå.

En av de första slutsatserna var att UMCS ger stora möjligheter att få ett ramverk som skapar bättre samarbete och integration mellan sjukvård och akademi vilket har saknats på många håll under senare år. En annan slutsats var att det inte räcker att vara representerade i varandras ledningsorgan. Plattformen för samarbete på divisions-/kliniknivån skulle kunna vara en grupp/ett råd, med lika representation från sjukvård och akademi, bestående av individer med integritet och överblick som har mandat att handlägga vissa specificerade frågor.

UMC-rådInom ett UMCS-råd skulle man till exempel

kunna verka för att utarbeta gemensamma stra-tegiplaner för olika verksamheter där man sätter upp både sjukvårdsmässiga och akademiska mät-bara mål för utvecklingen. Kopplat till detta kan man inrätta olika varianter av kombinationstjäns-ter för olika kategorier av anställda inom områden där man vill göra gemensamma satsningar inom både sjukvård och forskning.

Ibland kan detta styras av områden där forsk-

ning och utveckling varit framgångsrika, i andra fall där man behöver förstärkning för att till exempel utveckla en regi-onfunktion.

Effektivare sam-ordning

Ett UMCS i verksam-heten skulle också på ett effektivare sätt kunna samordna de resurser som idag finns i axeln från grundutbildningens fördjupningsstudier/exa-mensarbeten inom läkar- och vårdutbildningar, till forskar AT-, ST-tjänster och sjukvårdens fort-bildning.

Pedagogisk resursDen pedagogiska resurs som finns inom akade-

min kan bättre integreras i sjukvårdens fortbild-ning och sjukvårdens resurser för fortbildning kan bättre styras mot gemensamma mål. I vår division finns klara samband mellan de olika ingående klinikerna och UMCS-plattformen fungerar tro-ligen bäst på divisionsnivån medan det för andra verksamheter kanske är kliniknivån. Akademin och sjukvården har helt olika organisationsstruk-turer och vi tror därför inte att UMCS kan vara en del i linjeorganisation, utan snarare ett organ

Ökad administrativ samverkan och integration

UMCS från teori till praktik

Colm Doyle.

“For UMCS, it is now important to identify measurable instruments and to use benchmarking to see, for example, whether the number of theses or publications is in-creasing or decreasing”, says Olle Stendahl, Chair of the Faculty’s Scientific Advisory Board. He also believes it is important that the heads of the clinics feel responsi-bility for research, education and health care because it is they who create scope to realise it.

Johanna Sandahl.

Rolf Ljung.

TEM

A

7

TEMA: UMCS

Universitetsmedicinskt centrum Skåne – hur påverkar det mig?

En berättigad fråga kan man tycka. Mycket av snacket runt UMCS har varit luddigt. Det började för över ett år sedan och ännu har denna omskrivna centrumbildning inte satt spår i min egen vardag. Ett uttalat mål med UMCS är att ”få en tydlig styrning och prioritering av den kliniska forskningen”. Detta ska ske ”i sam-spel med framgångsrik grundforskning”. Det känns med andra ord som att jag som preklinisk forskare borde beröras på något sätt. Eller? Jag bestämmer mig att höra med några kollegor om de har märkt att vi nu tillhör UMCS och, om inte, vad skulle de önska att de fick ut av en sådan organisation.

En preklinisk professor berättar att han inte har märkt ett dugg, men om han skulle få råda så skulle en sådan organisation leda till att pre-kliniker och kliniker betrak-tar varandra som jämbördiga och respekterade kollegor med förståelse för varandras arbetssituation. Det låter trevligt, men det känns inte som att det med nödvändighet skulle stärka forskningen. Kanske kan en omvärdering av forskningens betydelse på sjukhuset ändå få konsekvensen att kliniker och prekliniker förstår varandra bättre.

Ytterligare en kollega med ett ben i klinisk verksamhet och det andra i grundforskarnas mystiska värld menar att UMCS är en ”utopi”. Han fortsätter: ”Jag har påtatalat flera gånger att olika tekniska system, till exempel e-mail, ekonomisystem etc, är barriärer för translationell forskning”. Kollegan resonerar vidare att en lyckad integration av fakulteten och sjukhusen i Lund och Malmö kräver att man har samma huvudman. SUS skulle till exempel kunna bli ett statligt sjukhus och man skulle kunna tillsätta en chef med totalansvar för de verksamheter som

nu ryms inom dessa organisationer. Spontant reflekterar jag att en gemensam chef förmod-ligen skulle underlätta, men är en så betydande omorganisation rimlig och välkommen så nära inpå en sammanslagning av två stora sjukhus?

Ett par veckor senare träffas två av mina gamla kursare på en ST-kurs i radiologi i Malmö där den ena är lärare och den andra kursdeltagare. De bjuder in mig att över en öl nostalgiskt filosofera över tiden som flytt tillsammans med ytterligare en kursare, verksam i Malmö. Alla närvarande utom jag själv är kliniskt aktiva. Jag bestämmer mig för att fråga vad de tycker om UMCS. Alla ber frågande om en förtydling. ”Ja, alltså en typ av samarbete mellan SUS och den medicinska fakulteten hasplar jag ur mig”, oförmögen att

närmre beskriva vad UMCS skulle innebära. En av mal-möläkarna frågar provokativt: ”Medicinska fakulteten, vad är det? ”

Vilka slutsatser kan jag efter dessa ”djupintervjuer” dra angående UMCS? Den första måste vara att få har märkt några praktiska konse-kvenser av samarbetet. Den

andra att Medicinska fakulteten har en del att stå i för att överbrygga barriären mellan fakultetens och sjukhustes verksamheter. Man kan också notera att fakultetens profil bland undervisande läkare kanske kanske kan bli tydligare. Så hur ska UMCS få genomslag på golvet? Formella över-enskommelser och utseende av representater i respektive organisations styrande organ är väl en nödvändig början, men räcker knappast för att sådana som jag ska märka något. Om man menar allvar kanske man ändå ska börja med det som är enkelt och tydligt och syns på alla nivåer. Som våra e-mail adresser. Tänk vad smidigt om alla hade x.x@umcs.se!

KARL SWÄRD karl.sward@umcs.se

”Fakulteten har en del att stå i för att överbrygga barriä-ren mellan fakulte-tens och sjukhustes

verksamheter.”

A group of women, children and reproduction Division at SUS gathered early in the autumn to discuss how to translate the concept of divisional UMCS/clinic level. One conclusion was that UMCS provides great opportunities to have a fram-ework that creates better cooperation and integration between health care and College which has been lacking in many places in re-cent years. Another conclusion was that it is not enough to be represented in each other’s governing body. Platform for cooperation on divisional/departmental level could be a group/a Council with equal representation from health care and College of individuals with integrity and transparency, which has a mandate to deal with certain specific issues.

Biblioteken vid SUS och på fakulteten erbjuder ett gemensamt kursutbud till forskare, lärare, SUS-anställda, med såväl kortare kurser som skräddarsydda besök på kliniken eller hos forskargruppen. Samverkan för ökad service har möjliggjort en bredare tillgång till det samlade utbudet av böcker och vetenskapliga tidskrifter som finns inom respektive organisation. Sjukhusbibliotekets personal kan tillhandahålla artiklar ur fakultetens sam-lingar till anställda på sjukhuset, och bibliotekspersonalen på CRC-biblioteket i Malmö kan tillhandahålla artiklar från SUS samlingar åt fakultetens forskare, lärare och studenter. SUS-anställda når fakultetens e-tidskrifter och databaser på fakultetens tre bibliotek i Lund/Malmö genom att skaffa ett tillfälligt datorkonto, ett s k walk in user-konto. Mer information: www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt och www.skane.se/susintern/biblioteken

med tydligt uppdrag och mandat att hantera vissa frågor till klinik-/ divisionsledning. Det är då viktigt att UMCS-gruppen förfogar över egna ekono-miska medel för att få tillräcklig kraft i sitt arbete. Dessa medel finns enligt vår uppfattning idag men behöver synliggöras och riktas för att en satsning på UMCS ute i verksamheten ska bli framgångsrik.

ROLF LJUNG, Professor i pediatrik och akademisk representant i

Barnmedicinska kliniken SUS Lund och Barn- och ungdomscentrum SUS Malmö

inom fakulteten och med-lemmar i sjukhusledning, divisionschefer, klinikche-fer och stabschefer inom universitetssjukhuset) ska få ökad kunskap om den andra organisationen.

- Vi håller just nu på att arbeta med förslaget och har många idéer om vilka frågor och i vilken form del-tagarna ska arbeta för att göra utbildningen attraktiv och givande. Fokus kommer ligga på att skapa förståelse för varan-dras organisationer och verksamhet.

SARA LIEDHOLM

In order to look more clearly like a single or-ganisation, an examination of the following areas has begun:

• Common library organisation

• Integrated internal communication

• Compulsory training about the other orga-nisation for all new managers.

The heads of each organisation are to submit a report after the summer.

Mattias Brattström.

Hur påverkarUMCS mig?

8

LURN-konferens uti dagarna tvåVid LURN:s (Lund University Respiratory Net-work) tvådagars konferens i Ystad Saltsjöbad delade prefekten vid Institutionen för experimen-tell medicinsk vetenskap, Gunilla Westergren-Thorsson ut priset till unga forskare till Abraham Roos vid Karolinska Institutet, vars specialområde är transkriptionsfaktorer i modeller av inflam-matoriska lungsjukdomar.

Därefter delades Sandbergpriset ut för fram-stående lungforskning. I år delades prissum-man på 100 000 kr mellan två professorer som åstadkommit banbrytande forskningsresultat om sjukdomen Sakroidosis; Johan Grunewald och Anders Eklunds vars upptäckter har breddat möjligheterna att förutsäga sjukdomsutveckling och utgör nu ny praxis i diagnostiken.

ANNA APPELBERG

RESU

MÉ

Parkinson Café 2011 – Ett samtal om språk och skakningar

Den 27:e april var det åter dags för ett Parkin-son Café i Lund med ett 50-tal personer. Café-ets två inbjudna talare underströk den tvärve-tenskapliga bredd som ryms under Bagadilicos paraply. Forskningsledare Angela Cenci-Nilsson talade om forskning i frontlinjen på sitt expert-område, dyskinesier. Språkprofessor Merle Horne diskuterade Parkinsons påverkan på språket, ett

samtalsämne som resulterade i igen-kännande nickningar från deltagarna.

Professor Angela Cenci-Nilsson inledde samtalet med publiken med att berätta om olika trender inom Parkinsonforskningen.

Den avslutande frågestunden bjöd på ett livligt samtal. Frågorna var många och mikrofonen gick varm mellan besökarna.

Läs mer: http://www.med.lu.se/bagadilico/paa_svenska/nyhetsarkiv/parkinson_cafe_2011

Smått och gott från vårenDet händer mycket inom fakulteten!Här är ett axplock av alla de seminarier, dagar och mässor som vi på något sätt varit delaktiga i under våren. Är du med och arrangerar något som du vill uppmärksamma i Närv, meddela redaktören, Sara Liedholm: sara.liedholm@med.lu.se och skicka en kort text och några bilder!

Pssst...! Du vet väl att du också kan läsa om mycket som händer på vår populärve-tenskapliga forskningssajt ”Aktuellt om vetenskap & hälsa”!Där finns intervjuer med forskare, artik-lar om forskning och mycket, mycket mer.Aktuellt om vetenskap & hälsa är en gemensam webbplats för Skånes uni-versitetssjukhus, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne vid Region Skåne samt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.Gå in på http://www.vetenskaphalsa.se/

Per-Eric Schyberg tillsammans med Helena Westerdahl

och Karin Lindkvist.

Hälsovetenskapens dag för första men inte sista gången

Den 13 april var det första gången i Lunds universitets historia som Hälsovetenskapens dag ägde rum. Med tanke på att universitet grun-dades 1666 så kan man väl säga att det var på tiden. Åhörarna fick ett axplock från forsk-ningsområden vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle; bland annat om hur träning kan förebygga livsstilssjukdomar, att dagböcker för intensivvårdspatienter ger mindre posttrauma-tisk stress och att man inte längre tror att keso hjälper mot mjölkstockning. Evenemanget är tänkt att återkomma varje år.

Karin Lindkvist fick SchybergprisMedicinaren Karin Lindkvist har belönats av

Kungliga fysiografiska sällskapet med 420 000 kronor av Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. Karin Lindkvist studerar de giftämnen, toxiner, som produceras av vissa bakterier. Även biologen Helena Westerdahl får pris för sin forskning kring immunförsvaret hos småfåglar.

Läs mer: http://www.med.lu.se/nyhe-ter/110506_lindkvist

Merle Horne och Angela Cenci-Nilsson.

Johan Grunewald läste upp ett uttalande från kollegan

Anders Eklund som inte hade möjlighet att närvara.

Debatt om kost och diabetesKost och diabetes – vad är bäst att

äta och varför? Frågan är intressant inte bara för diabetiker utan för alla som vill veta mer om hur man kan påverka sin hälsa genom den mat man äter. Den 6 april anordnades en kostdebatt för allmänheten på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Talade gjorde Åke Nilsson, överlä-kare och professor i klinisk nutrition, Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, Andreas Een-feldt är läkare och specialist i allmänmedicin, Staffan Lindeberg, docent och allmänläkare vid primärvården i Lund.Moderator var Martin Ridderstråle, överläkare vid endokrinolo-giska kliniken.

Läs mer. http://www.vetenskaphalsa.se/kost-och-diabetes-vad-ar-bast-att-ata-och-varfor/

9

Val av ny fakultetsledning Under 2011 ska en ny fakultetsledning och fakultetsstyrelse utses för

Medicinska fakulteten för mandatperioden 2012-2014. Valet gäller val av lärarrepresentanter och allmänrepresentanter i Medicinska fakultets-styrelsen samt förslag till dekanus och prodekanus.

En valberedning, med Carl-David Agardh som ordförande, jobbar nu med att ta fram förslag. Valet sker i början av hösten.

Löpande information om valet finns på www.med.lu.se/val2011

Excellent forskning med Aaron CiechanoverDen 8 september är det åter dags

för ett seminarium inom ramen för Medicinska fakultetens seminarieserie Excellence Seminar Series. Då gästas Medicinska fakulteten av Nobelprista-garen Aaron Ciechanover.

Aaron Ciechanover mottog Nobel-priset i Kemi 2004 tillsammans med Avram Hershko och Irwin Rose. Priset fick de för den upptäckt de gjorde i början av 1980-talet, nämligen ett av cellens viktigaste kretslopp - den reglerade proteinnedbrytningen.

Professor Patrik Brundin introducerar Aaron Ciechanover som kommer att hålla en föreläsning med titeln ”Why Our Proteins Have to Die so We shall Live: The Ubiquitin System for Intracellular Proteolysis – From Basic Mechanisms through Human Diseases and onto Drug Development”.

Seminariet vänder sig till medarbetare och studenter inom såväl Lunds universitet som sjukvården i Region Skåne.

Värd för detta excellensseminarium är professor Angela Cenci Nils-son, Angela.Cenci_Nilsson@med.lu.se

Mer information: http://www.med.lu.se/nyheter/110512_excellens-seminarium

Följ oss på FacebookAllt fler ger sig ut på Facebook, så också Medicinska fakultetens

utbildningar och IKT och Biblioteks-verksamheten! Du får nyheter och uppdateringar om vad som händer och sker bara genom att ”gilla” sidorna. Även Närv har en Facebook-sida där du kan kommentera tidningen och diskutera innehållet. Bli först bland dina vänner att gilla Närv på Facebook!

Vill du också ge dig ut i de sociala medierna men vet inte hur du ska göra? Du hittar Lunds universitets Guide för sociala medier i form av en wiki på nätet: http://www3.lu.se/info/luwiki/index.php/Guide_f%C3%B6r_sociala_medier

Fakultetskansliet bantar bort chefenFakultetens kansli blir allt mindre. Åtminstone om man räknar i sam-

manlagda kilon! Sedan årsskiftet har en samling hugade medarbetare gått med i

Viktväktarna och engagemanget subventioneras av kansliet.- Detta är en personal- och hälsofrämjande åtgärd som vi satsade på

under budgetåret 2010. En förutsättning var att en relativt stor andel av kansliets personal ville delta, samt att kostnaden delades mellan den anställde och kansliet, säger kanslichefen Mattias Brattström.

Vid senaste invägningen hade de tillsammans gått ned 109 kilo, vilket motsvarar ungefär en och en halv kanslichef...

Förutom slankare och gladare medarbetare har ”åtgärden” medfört andra positiva saker.

- Min bedömning är att den här aktiviteten sammantaget har ökat sammanhållningen på kansliet, vilket jag hoppas kvarstår även efter att kursen är över, säger Mattias Brattström.

Corpus Laborans - Karriärdag för studenterVad finns det för jobb? Hur skriver man ett CV? Hur är det att jobba

i Norge? Många tog chansen att ställa frågor och knyta kontakter på ”Corpus Laborans, en karriärdag på Health Science Centre, HSC. Dagen anordnades av de tre studentsektionerna vid Medicinska fakulteten som numera utgör en gemensam kår.

- I år har vi satsat mycket på privata aktörer, säger Karl Lundblad, ordförande i Medicinska Föreningen. Arbetsmarknaden har öppnats upp och sedan några år har det blivit möjligt att ta med andra aktörer än landstinget.

Bland föreläsarna och utställarna syntes därför förutom svenska vårdgivare även bland annat danska och norska arbetsgivare, beman-ningsföretag och Försvarsmakten. Medicinska fakulteten var också med på ett hörn i form av Anders Malmström, som föreläste om möjligheten till en akademisk karriär och sommarforskarskolan, samt studievägledare för biomedicinprogrammet och representanter från masterprogrammet Global hälsa.

- Arbetsmarknaden för sjuksköterskor och läkare är generellt sett god, men den kommer att bli bättre för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biomedicinanalytiker, säger Britt-Inger Malm från Arbetsförmed-lingen.

Arrangörerna uppskattar att ca 550 studenter besökte Corpus Labo-rans under dagen.

SARA LIEDHOLM

Locus Medicus Malmoensis invigtSå har läkarstudenterna äntli-

gen fått sin efterlängtade sam-lingsplats! Locus Medicus Malmo-ensis, eller kort och gott ”Malmö-locus”, ligger på sjukhusområdet alldeles intill Carl-Custafs väg och benämndes tidigare som ”Gamla kapellet”.

Vid invigningen i april erhöll Karl Lundblad, ordförande i Medi-cinska föreningen, nyckeln till den anrika byggnaden från 1800-talet som även genomgått en renove-ring tack vare en donation på tre miljoner kronor från Gunnar och Evy Sandbergs stiftelse.

Mässor ska locka nya studenter

Från Piteå i norr till Ystad i söder. Under våren har fakulte-tens studentambassadörer och studievägledare åkt runt på olika mässor för att informera om våra utbildningar.

Studentambassadör Frida Petersson

informerar blivande(?) medicinstudenter.

10

DAGB

OKEN MÅNDAG

Börjar som vanligt med måndagsmöte, den här veckan diskuteras två artiklar som alla har läst igenom. Därefter ägnas förmiddagen till att redigera mitt manuskript som har varit på korrekturläsning. Manuskriptet handlar om mitt senaste projekt där vi mäter hur väl patienter med SLE bryter ner de nyupp-täckta nätstrukturer som vita blodkroppar kan producera.

Vid lunch trillar det in ett mejl med resultat från ett experiment som jag gjorde förra veckan. Det visar sig att det inte har fungerat vilket var lite synd. Det hela var i och för sig en chansning som jag testade efter att ha pratat med en kompis på en fest någon vecka tidigare och borde ha fungerat.

Jag har länge jobbat med att få fram en metod för att kunna göra några kontroll-försök för vårt projekt om nätstrukturer för att mäta hur väl det enzym som bryter ner näten fungerar i blodet. Det har varit svårt att få ihop eftersom vi bara vill mäta aktivi-teten från ett specifikt enzym och jag har fått testa många olika metoder utan större framgång. Nu har jag ytterligare två meto-der som jag jobbar med. Den ena metoden testade jag förra veckan och det har inte sett så lovande ut men skall göra ett sista försök nu över natten som förhoppningsvis kan ge lite indikationer på om det är värt att

fortsätta eller inte. Hinner också bli klar med redigeringarna på manuskriptet och kan skicka iväg det till våra medförfattare innan jag går hem för dagen.

TISDAGExperimentet som hade gått över natten

visade sig inte fungera, så jag får lägga den metoden åt sidan tillsvidare. Det var trist eftersom även den borde ha fungerat per-fekt. Men nya tag med att börja planera den andra metoden som går ut på att först

separera blodet på en gel och sedan mäta aktiviteten på den plats som enzymet bör hamna genom att ha substratet tillgängligt i gelen. Det är roligt första gången man gör ett experiment eftersom man aldrig vet hur det skall gå. När jag började doktorera så satsade jag alltid på att få resultat med en gång. Nu använder jag mest kontroller i början så att man lär sig metoden ordentligt innan man sätter igång med riktiga försök. Efter några timmars experimenterande skall försöket lämnas över natten för att enzymet

FAKTA/

Om projektet:

I den autoimmuna sjukdomen systemisk lupus erythematosus

(SLE) attackerar kroppens immunförsvar den egna kroppen.

Detta ger många olika symptom där hudutslag och problem

med njurarna är några av dem. Komplementsystemet som

består av proteiner som cirkulerar i blodet har en viktig men

oklar roll i sjukdomen. Nyligen identifierades också en ny nät-

liknande struktur som kan vara involverad i sjukdomen. Dessa

nätstrukturer hjälper normalt kroppen att fånga och oskadlig-

göra bakterier men kan också utgöra en risk i utvecklandet av

autoimmunitet. Projektet undersöker hur dessa nätstrukturer

bryts ner i patienter med SLE samt hur komplementsystemet

påverkar nedbrytningen.

Namn: Jonatan Leffler

Bakgrund: Biomedicin (Lund)

Doktorand i 2 år

Grupp: Medicinskproteinkemi

på laboratoriemedicin i Malmö

Gruppledare/Handledare: Anna

Blom

Bihandledare: Myriam Martin

Antal gruppmedlemmar: 15 st

Jonatan om veckan:

”Veckan har varit lite av en mellan-

vecka. Har gjort några kontrollexpe-

riment och faktiskt lyckats få fram

en metod som jag antagligen kan

använda, så på det sättet har det varit

en bra vecka. Att forska är hela tiden

en tävling med en okänd motstån-

dare ute i världen om att publicera

sina rön först, man får aldrig reda på

när man vinner utan bara när man

förlorar.”

I experimentverkstaden

Måndagsmöte där vi diskuterar nya artiklar samt allmänna frågor som dyker upp. Från Vänster: Vaibhav Agarwal, Monika Jusko, Kaisa Happonen, Ben King. Från Höger: Anna Blom, Sara Nilsson, Jonatan Leffler, David Ermert, José Ignacio Sánchez Gallego, Arun Kuchipudi.

Foto: Marcin Okroj

11

skall hinna arbeta. Dagen avslutas med att ta hand om mina celler som behöver ny näring.

ONSDAGDagen börjar med att det experiment som jag

satte igång igår skall analyseras. Har egentligen rätt låga förhoppningar på att det skall fung-era men hoppas i alla fall på att det kan ge en indikation på om hur jag skall göra nästa experi-ment. Experimentet ser inte så lovande ut, så jag bestämmer mig för att göra ett nytt experiment efter lunch. Lunch blir det med gamla kursare som också hamnat i Malmö, det diskuteras bland annat om det är värt att fortsätta som post-doc eller inte eftersom arbetsförhållanden för post-docs är dåliga och framtidsutsikterna för att bli “fast” anställd på universitet verkar minimal.

Efter lunchen så är det dags att tina celler för nästa projekt, de nya cellerna är väldigt roliga eftersom de blir så bra på bild, så jag ser fram emot att kunna ta många snygga bilder på dem. Det experiment som skulle göras på eftermidda-gen tar lite längre tid att göra än planerat (bland annat beroende på att det serverades fika mitt i allt). Det får man dock ångra när man har långa väntetider kvar på eftermiddagen. Normalt är väntetider rätt skönt som man kan (bör), ägna åt att läsa artiklar (händer ibland), denna gång blir det dock till att försöka plita ner en populärve-tenskaplig sammanfattning för en stipendieansö-

kan som skall lämnas in nästa vecka.

TORSDAGIdag är det mor-

gonmöte för labben i huset med resultat-presentation med efterföljande diskus-sioner. Efter mötet är det dags att titta på mitt experiment från igår, jag har igen rätt låga förhoppningar eftersom det första försöket inte fungerade. Den här gången verkar det dock som att den positiva kontrollen har fungerat. Lyckan blir med en gång total inne i det lilla mörka analysrummet. Får ett leende på läpparna och plötsligt ser jag fram emot mötet med min handledare senare i eftermiddag mycket mer nu än för två minuter sedan. Nu vet jag att min metod fungerar och nu gäller det bara på att hoppas att även de prover som skall analyseras kommer fungera, det vet jag om några timmar till.

Efter lunch tittar jag till mina celler som tinades igår, att tinas är inte speciellt trevligt för en cell och många brukar stryka med. Så är det även denna gång, så jag får ta och pyssla om dem lite mer i eftermiddag. På mötet med min handledare

diskuterar vi nästa pro-jekt och jag stämmer av mina planer med henne så att jag hamnar på rätt spår. Torsdagseftermid-dagar är det ofta semi-narier på CRC, så också denna torsdag och jag avslutar dagen där innan det bär ut på havet för årets första kajaktur.

FREDAGTittar till experimentet från igår och det ser

lovande ut men än så länge är det inte tillräck-ligt bra för att kunna användas. Ett dygn till så kommer det förhoppningsvis se bra ut. Får titta förbi en stund på lördagen - men det hade jag behövt ändå eftersom mina tinade celler alltid växer lite oförutsägbart i början. Efter gemensam fredagslunch med labbet så går eftermiddagen åt till att göra lite ändringar på manuskriptet, fortsätta med stipendieansökan samt försöka fixa den maskin som jag är ansvarig för och som vi har haft lite problem på sistone. Det lyckas dock inte helt men jag får fortsätta på måndag med lite mer energi. Tar en sista titt på mitt expe-riment innan jag beger mig hemåt i vårsolen.

JONATAN LEFFLER

Jonatan Leffler i cell-labbet där han ger ny näring till

några celler.

Foto: Jonatan Sjölander

Lösningar som används till de olika experimenten.

Foto Jonatan Leffler

Intensivt labbande. Till vänster: Ben King, till höger:

Jonatan Leffler.

Foto: Jonatan Sjölander

En av Jonatan Lefflers fotogeniska celler. Det gröna är cellskelettet (aktintrådar) och det röda är kärnan (DNA).

Foto: Jonatan Leffler

12

UTBI

LDN

ING

Vill du bli handledare för en student? Då har du chansen när studenterna på Läkarprogrammets termin 10 under 20 veckor ska göra sina examensarbeten!Kursen startar vårterminen 2012 och arbetet ska presenteras som en uppsats i den vetenskapliga artikelns form.

Närv har träffat Roland Andersson, prefekt för Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Elisabet Londos, överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken och Cecilia Lundberg, koordinator för Linné-konsortiet Bagadilico. Alla tre har lång erfarenhet av att handleda studenter och dok-torander och tycker det är roligt och givande, både professionellt och på det personliga planet.

Roligt träffa ungdomar

- Det är roligt att träffa ungdomar och det är kul att se dem växa, säger Roland Andersson. Ofta gör studenterna projekt och arbeten som tar mycket tid. Skulle vi ha fått göra det själva så hade det aldrig blivit gjort.

En winwin-situa-tion för båda parter, helt enkelt.

Måste vara disputeradDen nya kursen ger fler disputerade

forskare, lärare och läkare möjlighe-ten att bli handledare. Det är upp till studenten att ta kontakt och därefter tillsammans med handledaren komma överens om vad projektet ska innehålla. Som stöd till studenterna kommer en projektdatabas att upprättas.

Den nya kursen är också ett sätt att visa upp sig och rekrytera nya studenter till ämnet och verksamheten - studenter som kanske senare väljer att fortsätta forska eller arbeta kliniskt inom området. Flera studenter som de varit handledare för på termin 5 och 11 där studenterna skriver en uppsats på tio veckor, har gått vidare till forskar-AT eller återkommit som doktorander.

Ger användbara resultatRoland, Elisabet och Cecilia är alla överens om

att 20 veckor är tillräckligt lång tid för att man ska hinna genomföra ett välavgränsat projekt och få användbara resultat.

Elisabet Londos menar att det är ett utbyte av kunskap.

- Vad kan studenterna få ut av detta - och vad kan vi få tillbaka? Man kan undersöka saker som är ”mjuka”, det behöver inte leda till något publi-cerbart, men resulterar i något som vi vill ha svar på och som därför har ett värde även för oss.

- Det är viktigt att pro-jektet är av den arten att det besvarar en fråga som man själv är intresserad av, annars kan det bli ett ok, säger Cecilia Lund-berg.

Hennes råd är att bygga in handledarskapet

i sin vardag och integrera studenten i den egna forskargruppens verklighet.

Genererar ny kunskapDet råder inga tvivel om att kursen kommer

att generera en massa ny kunskap. Alla tre ger på rak arm flera exempel på frågeställningar som skulle kunna användas som utgångspunkt för examensarbeten.

- Vi har hur mycket information som helst i våra databaser. De är guldgruvor. Men för att veta vad man ska leta efter måste man ha erfarenhet och kunskap, och det har vi, säger Roland Andersson.

- Och får studenterna bra projekt så vill de inte lämna något dåligt ifrån sig. Jag är imponerad av hur duktiga studenterna är.

SARA LIEDHOLM

Fakta/Nytt examensarbete på LäkarprogrammetExamensarbetet på Läkarprogrammets termin 10 är en mastersuppsats.

Kursen ges för första gången vårterminen 2012 och omfattar 20 veckor. Syftet är att främja studenternas professionella utveckling, skola deras

kritiska förhållningssätt och öka deras delaktighet i det kliniska arbetet, samt att öka deras vetenskapliga kompetens och stimulera intresset för forskning.

För handledning av självständigt arbete för mastersexamen gäller att hand-ledaren ska vara disputerad. Handledningen budgeteras med 70 timmar per student och projekt. För handledning av två studenter inom samma projekt budgeteras 105 timmar.

Martin Garwicz är koordinator för examensarbeten på Läkarprogrammet och leder utvecklingsarbetet med den nya kursen.

Kontakt: martin.garwicz@med.lu.se.Mer information: http://www.med.lu.se/handledare_t10

Starting spring semester 2012 students in semester 10 in Medical school will do a Master’s project.

The project comprises 20 weeks and will be presented as a paper in the format of a scientific article.

For the supervision of Master’s projects, the supervisor must hold a PhD.

Supervision is budgeted at 70 hours. Supervision of two students within the same project is budgeted at 105 hours.

”Det är viktigt att projektet är av den arten att det besvarar en fråga som man själv är intresserad av.”- Cecilia Lundberg

”Får studenter-na bra projekt så vill de inte lämna något dåligt ifrån sig”

- Roland Andersson

”Vad kan stu-denterna få ut av detta - och vad kan vi få tillbaka?”

- Elisabet Londos

SÖKES: HANDLEDARE TILL EXAMENSARBETEN

”Detta är en stor och betydelsefull uppgift

som ligger framför oss, och jag vill uppmana så många som möjligt att ta chansen att bli handledare för dessa examensarbeten.”

Bo AhrénBrev från Dekanus

13

EQ11 med fokus på utveckling. I slutet av mars lämnade fakulteten in en självreflektion där vi utifrån ett antal frågor och modeller om lärande i högskolemiljö försöker ge en samlad bild av vårt utbildningsklimat.

Självreflektionen har tagits fram av en arbets-grupp med representanter för fakultetens olika utbildningsområden, studentrepresentanter inklusive forskarutbildningen, ledd av vicedeka-nus Bengt Jeppsson. Självreflektionen lästes av en grupp externa rådgivare (”critical friends”) som också gjorde ett platsbesök på fakulteten i början av maj. Ytterligare två rådgivargrupper är aktiva och besöker andra fakulteter. Ordförande för den samlade rådgivargruppen är Judyth Sachs, Provost.

Omfattar hela universitetetDet har inte varit enkelt att skildra alla för-

hållanden inom fakultetens utbildningar i en gemensam självreflektion och ännu svårare blir det för rådgivargruppen som ska greppa allt

från Konstnärliga fakulteten i Malmö till Lunds Tekniska Högskola.

Anledningen till att man tar detta ambitiösa grepp är att Högskoleverket har fått ett tydligt uppdrag att koncentrera sig på att kontrollera kvaliteten i landets högskoleutbildningar. Tidi-gare var Högskoleverkets uppdrag både att kon-trollera och att stödja utveckling av kvaliteten i utbildningarna. I dag är utveckling av kvaliteten en internt driven process.

Projektet EQ11 slutar inte med rådgivargrup-pens rapport efter sommaren utan fortsätter med uppföljande seminarier, konferenser och workshops.

Mer om EQ11 och hela självreflektionen: http://www.med.lu.se/eq11

GÖRAN THOMÉ, ANNA ARSTAM

EQ11: Kritiska vänner på besökEQ11 handlar inte om att betygsätta eller rangordna fakulteterna utan om att stimulera debatt om utbildningsfrå-gor och lyfta fram sådant som kan vara av generellt intresse. Syftet är att bidra till kvalitetsutveck-lingen inom Lunds universitets utbild-ningar från nybörjarnivån till forskar-utbildningen.

Lunds universitet genomför i år och nästa år en intern kvalitetsutvecklingsprocess kallad

Nytt internationellt utskottMedicinska

fakulteten har fått ett nytt i n t e r n a t i o -nellt utskott. U t s k o t t e t ersätter den tidigare styr-gruppen som bland annat tag i t f ram fakultetens internationaliseringspolicy. Det nya utskottet kommer att arbeta närmare fakultets-ledningen och vara en strategisk resurs för inter-nationella frågor. Utskottet kommer att arbeta för att det globala perspektivet som framhävs i internationaliseringspolicyn genomsyrar hela fakulteten samt finna vägar för att stötta denna process. Utskottet består av fyra representanter från Medicinska fakulteten samt en representant från SUS.

Ledamöterna i det internationella utskottet april 2011 – mars 2013:

Anette Agardh, universitetslektor, Inst. för

kliniska vetenskaper Malmö, socialmedicin och global hälsa

Eva Nordmark, universitetslektor, Inst. för hälsa vård och samhälle

Karl Obrant, professor, forskningschef SUSMalin Parmar, docent, Inst. för experimentell

medicinsk vetenskap, neurobiologiHans Wingstrand, professor, Inst för kliniska

vetenskaper Lund, ortopediStudentrepresentation för grundutbildning

och forskarutbildningOrdförande: Dekanus Sammankallande: Chef internationella avdel-

ningen Mer information finns på www.med.lu.se/

medarbetare/internationellt

Howdy, partner! Intensivkurs i England

Fakulteten erbjuder tio platser i kommunika-tion och språkträning på engelska med fokus på undervisning. I kurspaketet ingår en veckas intensivkurs i England, kost och logi samt resa.

Kursen innehåller kommunikationsträning specialdesignad efter deltagarnas behov. Inten-

sivkursen går från söndag-lördag och kommer att ges vid två tillfällen under 2012, vid ett tillfälle på våren samt en gång på hösten.

Vid varje tillfälle deltar fem personer. Läs mer på: www.crossculture.com/riversdown-house/. Skicka ansökan till Karin Frydenlund, internatio-nell chef: karin.frydenlund@med.lu.se

Om du inte har tid att vara borta en vecka på intensivkurs har du som lärare möjlighet att kostnadsfritt delta i folkuniversitetets (eller annat bildningsförbunds) engelska kurser eller CED arrangemang.

Kompensation för tid utgår inte utan bör ligga inom ramen för kompetensutvecklingstid.

Kursdeltagande gäller för 2011 samt 2012 under förutsättning att kursavgiften betalas 2011.

Löpande ansökan med kopia på anmälan till kurs, kostnadsställe och aktivitet görs till Gudrun Edgren, Föreståndare MedCUL: gudrun.edgren@med.lu.se.

VÄRLDEN

Over this year and next year, Lund Uni-versity is carrying out an internal quality development process called EQ11 with a focus on development.

EQ11 is not about grading or ranking the faculties but about stimulating debate on educational issues and highlight areas that may be of general interest. The aim is to contribute to quality development in Lund University’s courses and program-mes from undergraduate to doctoral level.

Judyth Sachs, Provost (i mitten) är ordförande för gruppen med ”critical friends” som besökte universitetet under

våren. Foto: Anna Arstam

AKTUELLT

14

FORS

KNIN

G

Sientific Advisory Board träffades igen

Fakultetens Scientific Advisory Board, en rådgivande kommitté bestå-ende av prominenta forskare, hade sitt årliga tvådagarsmöte i slutet av april.

Kommittén tillsattes 2006 av den nuvarande fakultetsledningen. De första mötena var den dåliga ekono-min i fokus. Därefter har bland annat forskningsinfrastruktur, internationa-lisering och fundrasing varit på agen-dan. I år diskuterades vårdvetenskaplig forskning, UMCS, samarbetet med Öresund Region samt de strategiska forskningsområdena.

Det var sista gången den nuvarande fakultetsledningen medverkade. Även ordföranden Olle Stendahls sexåriga förordnande löper nu ut, liksom Håkan

Ahlman, Thomas Krieg och Gitte Moos Knudsen, så när kommittén träffas igen nästa år är det i en princip ny konstallation.

Kommitténs rekommendationer sammanfat-tas i form av minnesanteckningar från mötet.

Mer information: http://www.med.lu.se/sab

God forskningssed– bok i ny tappning

Hur gör man som forskare om en studie man genomfört på uppdrag av ett företag inte ger ”rätt” resultat, varpå företaget vill stoppa publi-ceringen? Och blir det mer acceptabelt om före-taget i stället kräver att redovisningen delas upp i flera mindre artiklar, något som gör det svårt för andra att dra slutsatser om helheten? Detta är ett av många etiska problem som redovisas i rappor-ten ”God forskningssed” från Vetenskapsrådet. Huvudförfattare är etikprofessorerna Bo Peters-son (Linköping) och Göran Hermerén (Lund).

Rapporten vänder sig framför allt till forskare och tar upp alla skeden av ett vetenskapligt arbete: hur man söker nödvändiga tillstånd, hur man hanterar forskningsmaterial och vilka löften man kan ge till deltagarna i en studie, hur samarbeten och sampubliceringar bör gå till, vad som ingår i respektive parts uppdrag vid handled-ningen i forskarutbildning m.m.

Boken kan laddas ner som pdf: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

INGELA BJÖRCK

Minskat förtroende för forskning hos allmänheten

Andelen med stort eller mycket stort förtro-ende för forskare vid universitet och högskolor sjönk från 75 procent 2009 till 63 procent 2010 i den årliga VA-barometern.

De flesta med litet förtroende menar att forsk-

I vilken omfattning bedrivs vårdforsk-ning i Sverige? Vilken vetenskaplig kvalitet håller den och i vilken utsträck-ning har den haft samhällsekonomisk betydelse? Efter en nationell utvärdering ska Vetenskapsrådet presentera detta i en rapport med rekommendationer till regeringen om framtidens vårdforsk-ning.

Susanne Iwarsson, prodekanus vid Medicinska fakulteten, har fått i uppdrag av rektor Per Eriks-son att samordna kartläggnings- och självvärde-ringsarbetet vid Lunds universitet.

- Merparten av denna forskning bedrivs inom Institutionen för hälsa, vård och samhälle, men det finns också vårdforskning inom andra insti-tutioner och fakulteter.

Hon nämner Socialhögskolan som tillhör Sam-hällsvetenskapliga fakulteten, LTH och området för humaniora och teologi som exempel där vårdforskning bedrivs.

- Och naturligtvis vid Vårdalinstitu-tet som dock ligger utanför institu-tionsorganisationen.

Kartläggningen är första steget i den nationella utvärderingen som inleds nu i maj och ska avrapporte-ras till regeringen i mars 2012. I de första direktiven var definitionen av

vårdforskning avgränsad till ämnena sjukgym-nastik, omvårdnad och arbetsterapi. Flera av landets medicinska fakulteter, däribland medi-cinska fakulteten vid Lunds universitet, reagerade kraftigt på denna avgränsning och framförde tillsammans sina synpunkter i en skrivelse till Vetenskapsrådet.

I skrivelsen framförde Susanne Iwarsson, Bo Ahrén samt dekanerna och de ansvariga för det strategiska forskningsområdet för vårdforskning vid Karolinska Institutet och Umeå universitet att avgränsningen avspeglade en traditionell men förlegad syn på vårdforskningen, som idag till sin karaktär är tvärvetenskaplig och multiprofes-sionell. Eftersom modern vårdforskning utgår från problem och frågeställningar inom vården, dess praktiska utförande och organisation och inte från professionstillhörighet hade med den tidigare avgränsningen en betydande del av den aktuella forskningen inte inkluderats i kartlägg-ningen.

Vetenskapsrådet lyssnade på kritiken och låter nu alla lärosäten själva identifiera vilken vård-forskning som bedrivs utifrån den definition som gällde när regeringen 2009 utlyste medel för s k strategiska forskningområden. Vårdforskningen kommer att klassificeras i enlighet med den nya nationella klassificeringen av forskningsämnen.

Kartläggningen ska vara klar i mitten av maj och i september ska varje lärosäte lämna en självvärdering med en kvantitativ beskrivning

samt en analys av den egna verksamheten och forskningsområdet. Självvärderingen ska sedan bedömas av sakkunniga. Därefter hålls intervjuer och hearings för att diskutera slutsatser och förslag som ska resultera i rekommendationer till regeringen.

SARA LIEDHOLM

Svensk vårdforskning utvärderas

Fakta/VårdforskningVårdforskning lyftes fram 2009 som ett av regeringens uttalade strategiska forskningsområden. Området omfattar studier av problem och åtgärder i hälso- och sjukvårdssammanhang relaterade till människors hälsa, livskva-litet, aktivitet och delaktighet, samt vårdandet och omsorgen av människor i olika sammanhang och miljöer. Forskningsfrågorna är centrerade kring begreppet hälsa med tre grundläggande inriktningar: hälsobefrämjande/förebyggande, omvårdande och rehabiliterande.

To what extent is health care research carried out in Sweden? What level of scientific quality does it have and to what extent has it been of socio-economic importance?

Following a national evaluation, the Swedish Research Council will present its findings on this topic in a report with recommendations to the Government for future care research. Susanne Iwarsson has received the mandate from the vice-chancellor to coordinate information from Lund University.

Susanne Iwarsson.

15

Translationellt på menyn

ningen antingen är styrd – av företag, politiker eller forskares egna intressen – eller kompromet-terad av fusk och oegentligheter. Många anger även att forskningen är för ”flummig”, att den ger för lite resultat eller helt enkelt är onödig.

Av dem med stort förtroende anger hälften som skäl för det att forskare är kunniga och engagerade. Att forskningen ger resultat nämns också ofta, liksom att vetenskaplig metodik och hård kontroll borgar för förtroende.

Media spelar en viktig roll för synen på fors-kare. 33 procent uppger att de sett eller hört nyheter som gjort dem mer positiva till forskare eller forskning. Framför allt nämns nya rön från medicinsk forskning. Bara 12 procent uppger att de påverkats i negativ riktning av nyheter. De flesta exempel de minns rör forskningsfusk eller ”styrd” forskning.

Utifrån slutsatserna av undersökningen bör lärosätena arbeta för; ökad öppenhet kring

externa finansiärer och samarbetspartners; ökat avståndstagande vid misstanke om fusk och oegentligheter; ökad kännedom om lagar och etiska regler som reglerar forskning; ökad samverkan mellan forskare och omvärlden samt arbeta för stärkta incitament för medverkan i samverkansaktiviteter.

Ladda ned rapporten: http://v-a.se/downloads/varapport2011_1.pdf

Ny modell för fördelning av fakultetsmedel

Från och med nästa år gäller en ny modell för fördelning av fakultetsmedel till forskargrupper.

Fakultetsanslaget på 40 miljoner ges dels som hyressubvention, dels om driftsbidrag. Den del som ges som driftsbidrag måste forskargrup-perna idag ansöka om och driftsbidragen delas sedan ut efter en bedömning.

I den nya modellen beräknas tilldelningen

av driftsbidraget utifrån den lokalyta som fors-kargruppen hyr. Mindre forskargrupper som använder mindre yta får högre ersättning per kvadratmeter. Förhoppningen är att detta ska underlätta för nya, mindre forskargrupper att etablera sig. Detta innebär bl a att forskare som inte ansöker om ALF-medel inte behöver göra en speciell ansökan för dessa fakultetsmedel i år. ALF-medlen, däremot, kommer, som tidigare att fördelas efter ansökningar och utvärdering. Inte heller den av fakultetsanslaget som delas ut som direkt hyressubvention berörs av denna förändring.

Mer information om den nya modellen finns här: http://www.med.lu.se/alf_och_fakultets-medelsprocessen

Nu har BMC:s mat- och nutritionsfors-kare en möjlighet att visa upp sig och sin forskning. Under vinjetten ”Hälso-menyn” har Olles fik introducerat ett hälsosammare lunchalternativ som gjort stor succé.

Först ut är professor Charlotte Erlanson-Albertsson som är överraskad och glad över resultatet.

- Här står jag och föreläser om hälsosam mat, och så finns det inte att få. Vi måste vara trovär-diga, säger hon och tillägger att detta är ett gott exempel på hur man kan vara translationell.

Första dagen såldes 25 portioner. Andra dagen 45 portioner. Tredje 65 portioner. Och så har det fortsatt. - Försäljningen av hamburgare och kebab har halverats sedan ”Hälsomenyn” infördes, berättar innehavaren av Olles fik, Mitche Boubou.

Må bra - längre!Recepten är hämtade från Charlotte Erlanson-

Albertssons egen kokbok där varje maträtt har en kommentar om vad ingredienserna har för medicinsk inverkan. I fokus står råvarorna som är bra för såväl hjärnan, vikten och för att motverka åderförkalkning.

- De inflammatoriska tarmsjukdomarna ökar i samhället, säger Charlotte Erlanson-Albertsson och lägger skulden på konsumtionen av frystor-kad och sprejtorkad mat med färgsättningsaro-mer istället för naturliga råvaror.

Traditionell husmanskost innehåller, enligt Charlotte mycket charkuterier och transfetter, vilket leder till ökade blodfetter.

- Så länge man är ung så sköter det sig själv, men när man kommer upp i 50-60-åldern, då accelererar det.

Tanken med ”Hälsomenyn” är att fler forskare ska bidra med sin kunskap och att de i anknyt-ning till restaurangen ska presentera sig och sin forskning. Enligt Hans Hovenberg på BMC-service är fler forskare vidtalade.

Under tiden funderar Mitche Boubou på att vidareutveckla konceptet.

- En idé är att ge alla som cyklar till jobbet tio kronors rabatt…!

SARA LIEDHOLM

Visste du att...

... färgen i maten, de sk polyfenolerna, är antioxidanter som motverkar stress. Färgglad mat är alltså bra för kroppen!

...man bör ta en promenad före maten i stället för efter. Hormonerna som ger mättnad gör dig också trött, så passa på att vila en stund efter maten istället.

Mitche Boubou, ägare av Olles fik och Charlotte

Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysio-

logisk kemi.

AKTUELLT

The introduction of ‘health lunch’ was such a success that Mitche Boubou, who runs Olles fik at BMC, is considering developing the con-cept further.

“I stand here and lecture about healthy food, and then there is no such food available. We must be credible”, said Professor Erlanson-Albertsson, adding that this is a good example of how one can be translational.

Now it is up to other researchers to pre-sent new healthy menus.

En av rätterna som serverats är ”Bräserade endiver med

stekt lax och vildris”. Enligt kommentaren i kokboken

innehåller endiver inulin som sänker kolesterolvärdet i

blodet och skyddar mot åder-

förkalkning. Citronen inne-

håller dessutom c-vitaminer

med särskilda oxidanter som

hindrar åldrandeprocessen.

Foto: Ann Lindberg

16

Autonomipropositionen kommer att ha stora negativa konsekvenser för forskningen på Medicinska fakulteten. Syftet med auto-nomipropositionen är att ändra universiteten från en akademi till ”forskningsbolag AB” med rektor som VD. Filosofin tycks vara att driva universitet som ett pappersbruk. Akademin har en viktig roll för demokratin eftersom man inom akademin har oberoende experter som kan yttra sig på sakliga grunder utan misstanke om egenintresse.

Bolagisering av universitet kommer att ha konsekvens för rekryteringen av forskare. Situa-tionen för yngre forskare i dag är osäker med kortvariga anställningar och en klart sämre lön och anställningsvillkor än i ett privat bolag. Ändå jobbar många yngre forskare på univer-sitet. Det som driver yngre forskare är självklart forskningsglädje och att man hoppas att få en anställning i just akademin med möjlighet att bedriva egen forskning. Man kan därför

ifrågasätta hur många som kommer att satsa på bolagiserad akademisk forskning som kar-riärväg i framtiden.

Enligt autonomipropositionen kommer den centrala universitetsledningen med rektor att få mer makt. Detta betyder att flera resurser kommer bli centraliserade. Redan nu tas over-head ut till att täcka universitetets samlade kostnader. Som forskare (och förhoppningsvis som extern anslagsgivare) måste man också fråga sig om det är forskningsrelevanta kostna-der. Är det relevant att medicinska forsknings-medel används till att bedriva offentlig park (Botaniska trädgården) eller orkester (Akade-miska kapellet)? Kan man verkligen rättfärdiga till anhöriga till cancersjuka patienter som har donerat medel till cancerforskning att självklart kommer universitet att använda en del av dessa medel till park och orkester istället för till forsk-ning? Detta betyder också att rektors stora plan om en underjordisk konferensanläggning

i Lundagård (med glaspyramid) kan finansie-ras av medicinska forskningsmedel. Redan nu kommer framtida ökningar i fakultetsmedel de närmaste åren i stället att gå till ESS och Max IV (även om ESS inte är en del av universitetet). Detta betyder en rejäl minskning av fakultets-anslaget.

Medicinska fakulteten har därför allt att vinna på att lämna universitetet och bli en självständig institution. Denna institution bör förbli en klas-sisk akademi med ett krav: excellens - och med full forskningsfrihet för den enskilda forskaren som just bör säkras möjligheten att göra något unikt … och kontroversiellt. Härmed framtids-säkras fakulteten och fakultetens värde för samhället.

OLE SØRENSEN, FORSKARASSISTENT, Avdelningen för infektionsmedicin

KORSORD

DEBATT

Rädda den medicinska forskningen – befria fakulteten från universitetet

Varsågod, Närv bjuder på ett korsord för lata dagar! De skuggade rutorna bildar en mening. Skicka det rätta svaret till Närvs redaktör Sara Liedholm, sara.lied-holm@med.lu.se. Facit publiceras i nästa tidning.

OXUDDE052-2011

LÖDDRAR PÅ

KROPPS-TOPP

SNART ETT MINNE BLOTT

SÖKER SIg MÅNgA

TILL uNDER SOMMAREN

SKRIVER SMÅTT OCH

PETIgT

SIST I BREV

REMSA ATT PLISSERA TYg MED

TRAgISK HJÄLTE I gREKISK MYTOLOgI

TON

SES PIA ÄVEN...?VÄRDE-PAPPERS-AVgIFT

SPIKARHAR VISS KNuTTE

PÅ LANTLIg POST-

ADRESS

gIFTORMFÅRHÅR

CIRKA

STARKT I ORIENTEN

MEDICINSKA FAKuLTETEN + SuS

KLARADE ÖVER-

SVÄMNINg

MITT I LAT-

RINENNY KuRS

PÅ LÄKAR-PROgRAM-

MET

HAR uPPKALLAT PRIS SOM

JOHAN gRuNE-

WALD OCH ANDERS EKLuND

FÅTTÄR Ju

ANTECK-NINgEN

SÅS TILL TAgLIA-TELLENKRYSSA

VIKTFLYgPLANS-

MODELL

SNORSÄNDER I

ETERN

PETRO-LEuM-BOLAg

LENNART MINTHONS OMRÅDETOLKAD

HÖRS I TJÄDER-SKOg

NATRIuMFLOTT

BILMÄRKE

RÅA

SAKuTFÖRS

MED LEVANDE MODELL

SES PÅ BILDEN OVAN

@ I LONDON

SÄLJER uT

TORK-HuSET

CIVIL-STÅND

ALS OCH RAD TILL

PASO DOBLE

VÄRME-KÄLLA

MORgON-AVISA

TRE ESS

ANgER PLATS FÖR FORDON

JAPANSK AKTIV

VuLKANTOPP

INLEDER FRuN-

TIMMERS-VECKAN

SLuTKORSIKA MADEIRA OCH IBIZA

SOCKEN-OMRÅDE

15 JuLI

BLOMSTER

TALLMARKHJÄLPER

KLOCKAN TJugOETT

KOM MED SMÅTT ENLIgT SÄgEN

TREVLIg SOMMAR!

SKREV JONATAN

17

HEJ!

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund: Mattias Aine, doktorand med utbildningsbidrag, onkologi Ida Arvidsson, doktorand med utbildningsbidrag, pediatrik Mattias Belting, forskare, onkologi Fredrik Berglind, doktorand med utbildningsbidrag, neurologi Helena Christianson, doktorand med utbildningsbidrag, on-kologi Deepti Chugh, doktorand med avdelningsbidrag, neurologi Linda Hansson, doktorand, medicin Christian Ingvar, professor, kirurgi Helen Johbonell, institutionsadministratör, medicin Bilal Omar, forskare, medicin Jonathan Sjögren, doktorand med utbildningsbidrag, infek-tionsmedicinNora Pernaa, tekniker, neurologiOla Rickardsson, projektledare, oftalmologiErika Söderstjerna, biträdande forskare, oftalmologi

Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö: Andreas Sjöberg, postdoktorstjänst, Wallenberglab i Malmö, Avd för Klinisk kemiGisela Håkansson, tekniker, Avd för medicinsk mikrobiologi, Shanice Yu Ching Su , postdoktorstjänstKalpana Singh, laboratorieforskareWondossen Sime, forskningsingenjör, Avd för cellpatologiKarunakar Saamarthy, utbildningsbidragMichelle Shew, adj universitetslektor, överläkare, IVA, Enheten för anestesiologi och intensivvårdOskar Hansson, forskare, Enheten för klinisk minnesforskningMagdalena Lagerlund, bitr forskareJonas Åkesson, professor/överläkare, Enheten för anestesio-logi och intensivvårdHåkan Andersson, programmerare, enheten för internmedicinMattias Jönsson, projektassistent, medicinsk strålningsfysikCecilie Lindström, administrativ projektassistent, allmänmedi-cin, psykiatrisk epidemiologi och migrationAnna Hwasser, IT-samordnare, enheten för kirurgiAnna Hedelius, biomedicinsk analytiker, allmänmedicin, psy-kiatrisk epidemiologi och migrationAshfaque Memon, forskarassistent, allmänmedicin, psykiatrisk epidemiologi och migrationXiao Wang, laboratorieforskare, allmänmedicin, psykiatrisk epidemiologi och migrationGina Volmer, statistiker, socialepidemiologiHelena Mattisson, ingenjör, diabetes och endokrinologi Alex-ander Balhuizen, doktorand, islet cell physiology

Institutionen för laboratoriemedicin, Lund: Igor Arregi Vado, post doc, Stamcellscentrum Hongzhe Li, post doc, Stamcellscentrum Jenny Grönberg Hernandez, doktorand, avdelningen för MIG Mona Frick, t f ekonomiadministratör, kansliet för laboratorie-medicin

Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö:Åsa Ehlén, laboratorieforskare, patologi Martin Johansson, adjungerad universitetslektor, patologi Jennifer Hansson, utbildningsbidrag, molekylär tumörbiologi Saamarthy Karunakar, utbildningsbidrag, molekylär tumörpa-tologi Verena von Bülow, postdoktor, molekylär medicin Gry Kalstad-Lönne, laboratorieforskare, tumörcellsbiologi

Inst. för experimentell medicinsk vetenskap: Gunnar Gouras, Professor, Experimentell demensforskningDavide Tampellini, Forskare, Experimentell demensforskningPatrik Wernhoff, Biträdande forskare, Reproduktionsimmuno-logiDiana Kajsmark, Utbildningsadministratör, Kansli EMVLovisa Heyman, Projektassistent, Molekylär endokrinologiJian Liu, Biträdande forskare, Utvecklingsbiologi i invertebra-terMahshid Khalej Motlagh, Doktorand, Molekylär endokrino-logiAmol Ugale, Doktorand, Åldrande av stamcellerFotios Tsanakalis, Doktorand, NRCSandra Cuellar Baena, Doktorand, BRAINSAnn-Katrin Knutsson, Doktorand, KärlväggsbiologiPaola Piccini , Gästprofessor

Institutionen för hälsa, vård och samhälle: Åsa Hansdotter, informatör, HVS kansliJan Lexell, adjungerad professor, avd för arbetsterapi och gerontologi Eva Månsson Lexell, postdoktor, avd för arbetsterapi och gerontologi Malin Ehrnström, forskningssköterska, avd för klinisk alkohol-forskning Nermin Ghith, projektadministratör, avd för klinisk alkohol-forskning Anna Forsberg, universitetslektor, avd för omvårdnad Pia Lundqvist, biträdande universitetslektor, avd för omvård-nad Peter Nymberg, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Åsa Lefèvre, doktorand, avd för omvårdnad Karen Hovhannisyan, doktorand, avd för klinisk alkoholforsk-ning Cecilia Winberg, doktorand, avd för arbetsterapi och geron-tologi

Kansli och icke-institutionsanknutna tjänster:Björn Martinsson, kommunikatör, medicinska institutionskans-liet, Malmö.Teresa Svarvell, Internationell koordinator vid internationella avdelningenJörgen Jönsson, IT-tekniker, Bibliotek och IKT-enhetenLena Gunnarsson, Administrativ chef vid Vårdalinstitutet

17

Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv, ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända ansikten på nya tjänster!

PÅ NYTT JOBB

18

UTM

ÄRKE

LSER

Hjärnforskare i Lund invald i forskningens ”hall of fame”Hjärnforskaren Anders Björklund har valts in i amerikanska National Aca-demy of Sciences som en av arton icke-amerikanska medlemmar för 2011. Professor Björklund följer i fotspåren på Albert Einstein, Tomas Edison och Robert Oppenheimer när han som första lundaforskare på 35 år väljs in i den anrika akademin som syftar till att främja vetenskap och teknik.

Stora Barnmedicinpriset till Robin KahnStora Barnmedicinpriset tilldelas läkaren och fors-karen Robin Kahn för hans nydanande forskning, som kan leda till bättre läkemedel mot en allvarlig inflammatorisk sjukdom som drabbar blodkärlen. Det är en sjukdom som idag leder till stort lidande och för tidig död hos både barn och vuxna. Bakom

priset står stiftelsen Ronald McDonald Barnfond.Priset delades ut i Umeå den 7 april i anknytning till Barnläkarfören-ingens årsmöte.

Bästa medicinska avhand-lingen 20102010 års pris från Anna-Greta Crafo-ords stiftelse för bästa avhandling vid fakulteten går till Pontus Nordenfelt för en avhandling om hur mördarbak-terier lurar våra celler. Avhandlingen heter ”Phagocytosis by Neutrophils- studies on phagosome dynamics and membrane traffic modulation by Streptococcus pyogenes”.

Nils-Otto Sjöberg hedersledamot i Medicinska Föreningen

Professor emeritus i obstetrik och gynekologi, Nils-Otto Sjöberg har utsetts till hedersledamot i Medicinska Föreningen Lund. Nils-Otto har under sin gärning haft med studenter att göra praktiskt taget konstant från sin första amanuenstjänst vid Histologen, genom sin kliniska undervisning i obstetrik och gynekologi, och som ledamot i studiesociala utskottet.

Studenternas pris till David Gisselsson

Docent David Gisselsson Nord vid Institutionen för laboratoriemedicin, är en av två lärare som får motta studen-ternas pris för utmärkta lärarinsatser.

Cancerfonden prisar unga forskareGöran Jöns-

son, forskare i onkologi, till-delas ett av tre Young Investi-gator Award av Cancerfonden. S y f t e t med Young Investi-gator Award är att rekrytera disputerade cancerforskare som vill etablera eget forskningsprogram och ge dem möjlighet att under en längre period på heltid ägna sig åt cancerforskning.

Samtidigt har Cancerfonden beviljat Caroline Wigerup, Lunds universitet, en postdoktortjänst och Lisa Rydén vid Lunds Universitet har beviljats halvtid för en klinisk cancerfors-kartjänst.

18

Närv lyfter på hatten för våra nya professorerFredagen den 18 mars 2011 installerades fem nya professorer vid Medicinska fakulteten. Ytterligare två är verksamma i nära anknytning till fakulteten.

Paul Franks är professor i genetisk epidemiologi vid Lund University Diabetes Centre i Malmö och adjungerad professor i näringslära vid Harvard School of Public Health. Han forskar om varför vissa indivi-der har en större benägenhet att utveckla diabetes än andra – om det beror på genetiska faktorer eller annat.

Lennart Minthon är professor i psykiatri med

inriktning demenssjukdomar och kognition. Han är också överläkare och klinikchef vid Neuropsykia-triska kliniken (Minneskliniken) i Malmö. Forskningen handlar om att öka kunskapen om och förståelsen för de olika grundläggande sjukdomsmekanismerna vid olika demenssjukdomar. Med hjälp av en avdel-

ning för kliniska läkemedelsprövningar kopplas denna kunskap till nya behandlingar. Lennart Minthon har också varit med om att bygga upp Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Skåne.

Olle Melander är professor i internmedicin vid

Lunds universitet och överläkare vid Akutcentrum, Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hans forskning handlar om hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom och att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som missas med de mått på hög risk för hjärt-kärlsjukdom som används idag.

Marju Orho-Melander är professor i genetisk

epidemiologi vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om hur samspelet mellan gener och diet påverkar risken för sjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom.

Jonas Åkeson är professor i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet och överläkare vid Anestesikliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hans forskning rör bland annat säkrare tekniker och principer för smärtlindring, nedsöv-ning och behandling av svårt skadade eller allvarligt sjuka patienter på olycksplatser, i ambulanser, på akutmottagningar, i operationssalar och på intensiv-vårdsavdelningar.

Ronnie Wirestam är professor i medicinsk strål-

ningsfysik, särskilt magnetresonansfysik. I sin forsk-ning arbetar han med att utveckla och förbättra användningen av magnetkamera (MR), för avbild-ning av blodflöde. Det handlar om att konstruera olika beräkningsmodeller och dataanalysmetoder samt att förbättra såväl bildkvaliteten som MR-meto-

dernas kvantitativa noggrannhet. Björn Karlson är professor i psykologi med inrikt-

ning mot arbets- och organisationspsykologi. Hans forskning handlar om hur långvarig hög arbetsbe-lastning, udda arbetstider, återhämtningsförmåga, hälsobesvär och en förändrad dynamik i fysiologiska stressregleringssystem hänger samman.

19

PORTRÄTTET...Pia Lundqvist!

Hur trivs du med ditt nya jobb?

Hallå där...

Fakta/Pia Lundqvist Ålder: 53 årBor: I radhus i Kristianstad med tre katter Arbetar sedan mars 2011 som: Biträ-dande lektor på Institutionen för hälsa, vård och samhälle uppdelat på 60 pro-cent forskning och 40 procent utbild-ning.Bakgrund: Utbildad barnsjuksköterska. Jobbat nästan 30 år på neonatalavdel-ningarna i Kristianstad och Lund både som sjuksköterska och i arbetsledande ställning.

– Jag trivs alldeles utmärkt för det ger mig en möjlighet att ha en anknytning i utbildningen samtidigt som jag kan fortsätta min forskning. Hur går det att kombinera en tjänst på 60 procent + 40 procent - blir det 100 procent?

– Det blir nog lite mer än 100 procent nu i början, men jag hoppas och tror att jag ska hitta balansen efter ett tag. Vad är din största utmaning just nu?

– Förutom att försöka komma under han-dikapp 34 i golf, är min största utmaning just nu att utvecklas och komma vidare inom mitt forskningsområde.Vad är ditt forskningsområde?

– Jag har följt pappor till för tidigt födda barn under en treårsperiod, för att undersöka hur de upplevde sin situation och hur de hanterade den.Varför valde du detta forskningsområde?

– Jag tycker att det var roligt att jag fick göra min forskning inom ett område som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Min specialitet som barnsjuksköterska är ju neonatal-intensivvård av sjuka eller för tidigt födda barn. Under den tid som jag har jobbat i yrket har föräldrar blivit mer och mer delaktiga i vården av de här barnen. Tidigare har det alltid varit fokus på mammorna eller föräldrarna som helhet. Jag började fundera på om papporna per automatik, hade samma behov som mammorna. Blev du förvånad över resultatet?

– Ja, det var ett annat resultat än jag förvän-tade mig. Jag utgick från att papporna skulle tycka att vi fokuserade för mycket på mammorna och att de kom i skymundan. Men det visade sig att det var precis så papporna ville ha det. Deras första prioritet var att mammorna skulle få den hjälp och stöd de behövde och i andra hand prioriterade papporna barnet. Allra sist prioriterade papporna sig själva och sina behov. Det finns alltså en stor risk att vi tappar papporna för att de ställer sig åt sidan, det måste vi vara uppmärksamma på. Vad gör du på fritiden?

– Spelar golf och är ute i naturen och går långpromenader med katterna. Överhuvudtaget att vara ute i naturen ger möjlighet till reflektion och avkoppling.

Vad är du bra på:

– Jag tror att jag är bra på att lyssna in – det är något jag lärt mig i min chefsroll. Tror även att jag kan var bra på att hjälpa personer att själva komma fram till lösningar. Sedan är jag också väldigt bra på att baka bröd – har ett favoritbröd som är mörkt med frukt och nötter (se nedan).

Vad är du sämre på:– Jag är rätt dålig på att säga nej

– tycker allting är roligt och spän-nande och tänker att jag nog hinner med allt. Tittar du på ”En unge i minu-ten” som är en dokumentär från Västerås sjukhus?

– Nej. Har inte fallit för det pro-grammet – tycker inte att det riktigt speglar den förlossningsvård som vi har i Sverige idag. Det är en doku-mentär men det känns som om att det är lite för ”mycket”. Men jag gillar andra dokumentärer som t ex SOS alarm som känns mer balan-serad. Har du något motto:

– Se möjligheterna inte hindren.

ÅSA HANSDOTTER Informatör, Institutionen

för hälsa vård och samhälle

Lantbröd med frukt och nötterIngredienser 2 dl rågkross0,5 l vatten till skållning1 pkt jäst 50 gram0,5 l vatten (37 grader)

2 msk salt2msk olivolja1 msk honung6 torkade fikon12 färska dadlar (aprikoser går också bra)

1 dl valnötskärnor1 l rågsikt3 dl vetemjöl plus till utbakningenTillagning 1. Koka upp 5 dl vatten och lägg i rågkrossen. Låt svalna, gärna i rums- tem-

peratur över natten. Häll bort överflödigt vatten vid användning.

2. Häll vattnet i degbunken. Smula i jästen och rör om, lägg i salt, krossad

råg, honung och olja. Rör om. Det går även bra att använda degblandare från

denna punkt. Arbeta in rågsikten och vetemjölet. Degen skall arbetas till

den känns seg, cirka 5 minuter.3. Ställ degen på dragfri plats, strö lite mjöl över och lägg på en bakduk. Låt

jäsa till dubbel storlek, cirka en timme.4. Kärna ur dadlarna och hacka dadlar, nötter och fikon i grova bitar.

5. Mjöla upp ett bakbord eller en bänk, häll ut degen, strö över fikon, nötter

och dadlar och vänd ihop med mjölade händer (bra att mjöla in frukten och

nötterna lite innan de läggs på degen eftersom de då inte klumpar ihop sig).

6. Smörj två brödformar, lägg i degen och låt jäsa i ytterligare 45

minuter.7. Sätt ugnen på 200 grader och ställ in brödet nederst i 10 minuter, sänk

till ugnen 180 grader, pensla brödet med vatten och baka

i ytterligare 45 minuter. Smaklig spis!!

IN EN

GLISHAvsändare:KommunikationsavdelningenMedicinska fakulteten, Lunds universitetKansli M, Hs 66, BMC F12 Box 117, 221 00 Lund

The nuts and bolts of KatzbergHave you ever been to Katzberg? Katzberg is a make-

believe skiing resort in the Alps owned by the Katz family. In the legendary 1985 movie “Sällskapsresan

II – Snow roller” the Swedish anti-hero Stig-Helmer Olsson visits Katzberg to go down-hill skiing for the very first time. The village doctor and alderman Dr Katz is well-prepared for Stig-Helmer’s arrival: Every morning he takes a good look at the weather from his mountain chalet. Having sized up the sunshine or the snowfall he turns upstairs and hollers instructions to his nurse on how much plaster [Swe: gips] to prepare.

Dr Katz seems like a nice enough guy despite his domi-nance in the village. However, his willingness to keep a fellow travel companion of Stig-Helmer’s immobile in his cast for a week longer than necessary does suggest that his ethics are somewhat compromised.

As the Snow roller DVD rolls in the bus coach on the auto-bahn I make a resolution not to break any bones this holiday, and, to have a good look-out for any evidence of skiers being particularly prone to accidents.

As our bus pulls up in front of our hostel building I cast a casual look at the other side of the street. Bright orange neon letters make up the word “Ambu-lance” on a sliding door where you would expect the humble entrance to what appears to be a regular apartment building.

In the welcome meeting we are kindly requested to sign up for extra insurance since “helicopter rescue can be frightfully costly”.

The first bright skiing morning there are 40 people in our group all eager to get on the slopes.

At the end of the week we are still 40 people, but including one guy on crutches and one girl with two sprained [Swe: stukade] fingers. If I count the entire hostel, I can add another pair of crutches and one broken arm. When I go grocery shopping I spot yet another set of crutches, one guy in a wheelchair with his leg

in a cast protruding like a firing tube on a tank and, as a grand finale, one guy in a supportive, stiff neck collar.

I don’t have access to the phone directory, but a selection of doctors is short listed in the tourist information leaflet.

My conclusion is that skiing is indeed dangerous fun. And even though it is still mid-vaca-tion, my thoughts turn back to the medical faculty and my department. One of our asso-ciated PI:s is the chairman of a technical committee at the Swedish Standards Institute that works with surgical implants and biological safety of medical devices. A fact that may seem dull rather than curious, but for skiing and snowboard aficiona-dos his work makes a difference every day: He ensures that Swe-dish doctors have the right tools to remove any nuts or bolts that French, Swiss, German, Aus-trian and Italian doctors used to stabilize fresh fractures.

As the boy with his elbow in a sling tosses and turns to find a comfortable sleeping position in the bus back to Sweden the Stig-Helmer in me is confident that nowadays someone down the hall at the medical faculty keeps an eye on Dr Katz.

ANNA APPELBERG