MOTIONER - s-info.sedata.s-info.se/data_association/344/documents/... · Ett ofta citerat uttalande...

MOTIONER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MOTIONERAvdelning 1 - Tro och politik1:1 Motion om kvinnlig könsstympning ....................................................................................................................361:2 Motion om hetspropaganda ..................................................................................................................................381:3 Motion om djurskydd och religionsfrihet ..........................................................................................................40Avdelning 2 - Alla folks frihet, hela världens fred2:1 Motion om kyrkans samhällsansvar ....................................................................................................................442:2 Motion om demokratistöd .....................................................................................................................................452:3 Motion om gemensam säkerhet ...........................................................................................................................472:4 Motion om kärnvapen ............................................................................................................................................482:5 Motion om opinionsbildning mot vapenexport .................................................................................................512:6 Motion om att totalförbjuda all svensk vapenexport ........................................................................................52

Avdelning 3 - Asyl, migration och integration3:1 Motion om kyrkor och integration ......................................................................................................................543:2 Motion gällande skolgång för asylsökande .........................................................................................................563:3 Motion om sjukvård för asylsökande och flyktingar .........................................................................................573:4 Motion om rätten att söka asyl .............................................................................................................................583:5 Motion om inhumana drag i den svenska asylpolitiken ....................................................................................60Avdelning 4 - Rätten till värdigt liv4:1 Motion om behovet av samhällsstöd för vuxenmobbade i arbetslivet ...........................................................644:2 Motion om att lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska finnas för alla, inte enbart för barn och elever ...................................................664:3 Motion om seniorbostäder ...................................................................................................................................694:4 Motion om våld i hemmet ....................................................................................................................................714:5 Motion om palliativ vård .......................................................................................................................................734:6 Motion om välfärd ..................................................................................................................................................764:7 Motion om prostitution ........................................................................................................................................784:8 Motion om hyresgästinflytande .............................................................................................................................794:9 Motion om alkoholkultur .......................................................................................................................................814:10 Motion om försäkring för funktionshindrade .................................................................................................834:11 Motion om familjerätt ..........................................................................................................................................844:12 Motion om ålderspension ....................................................................................................................................85Avdelning 5 - Arbete och lärande5:1 Motion om arbetstidslagstiftning ..........................................................................................................................865:2 Motion om a-kassa ..................................................................................................................................................875:3 Motion om arvoden för politiska uppdrag ..........................................................................................................895:4 Motion om helgledighet .........................................................................................................................................91Avdelning 6 - Jorden vi ärvde6:1 Motion om det gröna folkhemmet .......................................................................................................................936:2 Motion om tillväxt ..................................................................................................................................................95Avdelning 7 - Organisation7:1 Motion om arkivering .............................................................................................................................................967:2 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen ........................................................................................................977:3 Motion om att byta ut den nuvarande Broderskapssymbolen mot Rosen och korset .................................987:4 Motion om Broderskap - den kristna vänstern ..................................................................................................997:5 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen .........................................................................................................1007:6 Motion om kristna socialdemokrater - den kristna vänstern! ...........................................................................1017:7 Motion om namnfrågan: Broderskap eller SKSF? ............................................................................................102

35

MOTIONER

Avdelning 1 JORDEN ÄR VÅRT HEM

1:1 Motion om kvinnlig könsstympning Förbundsstyrelsens föredragande: Cecilia Dalman Eek

Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt land. På många sätt är detta positivt och vi har mycket att lära av varandra. Tyvärr är vi på många sätt dåliga på att ta vara på den resurs som personer med annan kulturell bakgrund tillför vårt samhälle. Det är t o m många gånger svårt för en person att få arbete i Sverige enbart på grund av att man har ett annorlunda namn.

Det vi däremot måste sätta gränser för och förhindra är sådana företeelser som förekommer inom andra kulturer som bryter mot vår syn på demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Ett exempel på brottslighet med “kulturell” bakgrund är kvinnlig omskärelse, vilket gäller främst flickor med afrikansk bakgrund. Under skollov kan man åka till ursprungslandet för att få sådan omskärelse gjord. Ca 12 000 flickor i Sverige kommer från de aktuella länderna (SCB).

En dom i Hovrätten i början av 2007 för stämpling till brott ledde till höga böter och skadestånd. Det finns även fängelse i straffskalan. Men hur stort mörkertalet är för hur många flickor i Sverige som utsätts för detta är okänt, eftersom det inte finns något kontrollsystem. Förhoppningsvis är det inte många flickor det gäller, men en kartläggning behöver göras och det måste till metoder för att sätta stopp för de grova övergrepp som könsstympning innebär.

Kvinnlig könsstympning är främst en afrikansk sed som har funnits i mer än 2000 år. Det är i ett begränsat antal länder (28 st) som traditionen är mest tillämpad. Vi måste hjälpa upplysta människor från dessa länder att motverka destruktiva traditioner som inte har något med deras religion att göra. December 2005 undertecknade muslimska och kristna ledare i Sverige uttalanden mot alla former av könsstympning.

Vi får inte acceptera denna grova misshandel av barn med hänvisning till att “det är en del av deras kultur”.

Den f d holländska politikern Ayaan Hirsi Ali, som har somalisk bakgrund, berättar i sin bok “Kräv er rätt! - om kvinnor, islam och en bättre värld” om bakgrunden och de allvarliga konsekvenserna, fysiska och psykiska, för de flickor som blir utsatta för omskärelse. Enligt WHO (2001) är mellan 100-140 miljoner flickor könsstympade. Ca 2 miljoner utsätts varje år för ingreppet, ca 8000 per dag.

Detta är naturligtvis ett tabubelagt ämne för många att diskutera. Men på grund av den grymhet det innebär och de konsekvenser det får måste problemet uppmärksammas mer även här i Sverige. Ett kontrollsystem för att förhindra kvinnlig omskärelse måste införas.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

att Broderskap verkar för att man gör en uppskattning av omfattningen av kvinnlig omskärelse med hjälp av personal vid t ex skolhälsovård, ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och förlossningsavdelningar.

att Broderskap verkar för att man utreder hur kvinnlig omskärelse kan förhindras och därefter beslutar om någon form av kontrollsystem.

att Broderskapsdistriktet i Västmanlands kongress 2007 antar motionen som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen 2007.

Maria Werme

36

Broderskapsdistriktets styrelses yttrande över motionen; om att utreda metoder för att förhindra kvinnlig omskärelse Precis som motionärerna tar upp är det ett allvarigt och växande bekymmer med kvinnlig omskärelse eller rättare sagt könsstympning. Detta är något som leder till stora bekymmer för de kvinnor som drabbas av detta. Vi delar motionärernas oro för detta problem och vill se att frågan tas på största allvar, däremot anser vi inte att det är rätt väg att gå att använda sig av bland annat skolhälsovården för att göra uppskattningar av detta. Orsaken till detta är att om det uppfattas som om det blir en registrering om man söker sig till dessa instanser kan det skapa en ännu svårare situation för kvinnorna att kunna bryta det tabubelagda ämnet och det destruktiva mönstret.

Med hänvisning till ovan nämnda svar yrkar distriktsstyrelsen på att distriktskongressen 2007 ska besluta;

att Avslå motionens första att sats samt,

att Broderskapsdistriktet i Västmanlands kongress 2007 antar motionens andra och tredje att sats och sänder motionen vidare till förbundskongressen 2007 som sin egen.

Förbundsstyrelsens svar på motion 1:1 om kvinnlig könsstympning, och förslag till kongressenMotionären ger uttryck för en rättfärdig avsky inför den brottsliga handlingen att stympa kvinnors kroppar och därmed deras liv. Könsstympning är det yttersta av maktmedel för att kontrollera kvinnors sexualitet och det är ett brott mot FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och mot svensk lag. Det är också ett allvarligt hot mot kvinnans hälsa både vid ingreppet och under resten av hennes liv.

Förbundsstyrelsen delar motionärens avsky inför företeelsen och oron för att fler flickor ska råka ut för övergreppet och viljan att på alla sätt göra vad som står i vår makt för att förhindra att det händer flera flickor. I Göteborg tilldömdes nyligen en flicka skadestånd för att ha utsatts för könsstympning. Det var ett viktigt mål för att avgöra rättstillämpningen i fall som dessa.

Mäns våld mot kvinnor handlar alltid om makt och respekt. Men man vinner inget genom att utsätta de potentiella offren - flickorna - för ytterligare kontroll och granskning. Flickor som löper risk att utsättas för sådana övergrepp behöver ha en tillflyktsort där de känner sig trygga, och att det vuxna samhället säger ifrån. De behöver sociala nätverk och stöd från samhället. Ett sätt att ge sådant stöd är att stödja de frivilliga föreningar som bildats på många orter i Sverige, som syftar till att ta hand om kvinnor i riskzonen. Flera kvinnojourer arbetar redan idag med frågan i samverkan med sociala myndigheter, skolan och barnavården. Många organisationer arbetar med att förändra attityder till det vidgade begreppet hederskultur, där syftet är att bevara familjens heder genom att kontrollera kvinnornas sexualitet. Sådana insatser behöver stöd från samhället och kunskapen om arbetet behöver spridas, vilket görs bland annat genom det nationella resurscentret för våldsutsatta kvinnor i Uppsala.

Insatser av sådant slag som ovan nämnts kombinerar respekten för flickornas integritet med behovet av att lagföra förövarna. Det ger flickorna relevant stöd men utsätter dem inte för kränkande särbehandling. Däremot är inte ett kontrollsystem för flickorna rätt väg att gå.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen

att avslå motionen.

MOTIONER

37

1:2 Motion om hetspropagandaFörbundsstyrelsens föredragande: PA Sahlberg

Forum för Levande historia, med Lena Hjelm-Wallén som ordförande, har tills nyligen haft en utställning där det framgår att Sverige på flera sätt gått i främsta ledet för “rashygien”. Den svenska staten gav tidigt stöd till Sveriges rashygieniska institut, omfattande steriliseringsverksamhet, experimentell forskning på människor och omfattande stöd till den enligt demokratiska spelregler etablerade Hitlerregimen.I början av förra året lade Justitiekanslern (JK) ned förundersökningen om försäljning av kassetter o d med judefientlig propaganda i Stockholms moské (Dnr 6335-05-33).Enligt JK:s beslut innehöll en serie kassetter föreläsning över ämnet “Vår konflikt med judarna”. I dessa kassetter kallas judarna enligt JK genomgående för “bröder till aporna och grisarna”. Kassetternas föreläsare uttalar förbannelse över det judiska folket och uppmanar till Jihad. Självmordsbombare hyllas som martyrer.Ett ofta citerat uttalande av Muhammed används i kassetterna (hadith enligt Sahih Bukhari 4:52:177): “Domens dag ska inte komma förrän muslimerna kämpar mot judarna. Muslimerna ska döda dem och judarna ska gömma sig bakom stenar och träd. Stenarna och träden ska säga: Å, muslim, det är en jude bakom mig. Kom och döda honom. JK beslutade lägga ned förundersökningen med hänvisning till den pågående konflikten i Mellanöstern där av den ena sidan “stridsrop och smädelser ingår som alldagliga inslag i den retorik som omger konflikten”. Det ger ett egendomligt intryck att JK av den anledningen undviker närmare utredning. Sverige brukar i internationella sammanhang i stället lyfta fram folkrättsliga frågor och borde slå vakt om sitt goda anseende. JK:s beslut riskerar få ödesdigra följder. Beslutet ger signaler till grupper, som också finns i Sverige, att det även i vårt land är fritt fram att sprida hets- och hatpropaganda. Redan nu måste judiska grupper i Sverige samlas i hemlighet. Stockholms synagoga och den judiska skolan måste ha bevakning på grund av att man utsatts för hot och våld. Muslimska moskéer och samiska skolor är inte utsatta för samma hotbild.I stora delar av den muslimska världen framställs judar i dag som ondskans anstiftare: i koranskolor, i moskéer, i böcker, artiklar och via statlig media. Det är vanligt även där man inte känner till några judar.

Den 27 januari är internationell minnesdag om Förintelsen - Judeutrotningen.Folkmordet på judar, som Sverige genom sin undfallenhets- och eftergiftspolitik understödde, har liksom andra folkmord som t ex i Rwanda föregåtts av propaganda där denna grupp förringats och omänskliggjorts. Att sex miljoner judar, varav 1,5 miljoner barn, nyligen mördades i vårt civiliserade Europa är totalt ofattbart för oss. Ett av vittnena är Årets Västmanlänning för 2006, Mietek Grocher.Vi anser att Sverige nu måste stå upp för att aktivt motverka spridning av hat- och hetspropaganda mot folkgrupp, oavsett om det gäller judar eller någon annan etnisk eller religiös grupp, oavsett om propagandan kan vara del i en konflikt i någon annan del av världen.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att Broderskap verkar för att JK omprövar sin bedömning i beslut gällande försäljning av kassetter med judefientlig propaganda samtatt Sverige inte ska tillåta spridning av hets mot folkgrupp oavsett om det ingår i konflikt i annan del av världen eller inte.att Broderskapsdistriktet i Västmanlands kongress 2007 antar motionen som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen 2007.

Maria Werme

Broderskapsdistriktets styrelses yttrande över motionen; omprövning av JK:s beslut angående kassetter med judefientlig propaganda som säljs i Sverige.Motionärerna tar upp en alltid lika aktuell fråga, hatbrott och hets mot folkgrupper är i alla dess former ett allvarigt hot mot varje öppet samhälle. Det är än mer märkligt att JK inte med kraft tar tag i dessa problem.

Distriktsstyrelsen delar motionärernas åsikter och med hänvisning till ovan nämnda svar yrkar distriktsstyrelsen på att distriktskongressen 2007 ska besluta;att Broderskapsdistriktet i Västmanlands kongress 2007 antar motionen som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen 2007.

MOTIONER

38

Förbundsstyrelsens svar på motion 1:2 om hetspropaganda, och förslag till kongressenAv motionen framgår att Sverige nu måste stå upp för att aktivt motverka spridning av hat- och hetspropaganda mot folkgrupp, oavsett om det gäller judar eller någon annan etnisk eller religiös grupp, oavsett om propagandan kan vara del i en konflikt i någon annan del av världen. Förbundsstyrelsen menar att detta rör viktiga dimensioner av debatten i vårt samhälle. Den ska respektera olikhet men också de gränser som hatbrottslagstiftningen sätter.

Justitiekanslern har ett särskilt uppdrag att utreda frågor som rör tryckfriheten där JK är åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott. I instruktionen står det; Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, dvs. när det är fråga om otillåtnauttalanden i tryckta skrifter, radio- och televisionsprogram, CD-skivor, videogram m.m. Justitiekanslern har också andra åklagaruppgifter enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att när JK granskar ska också tryck- och yttrandefriheten beaktas. Det är en grannlaga uppgift. Allt är inte tillåtet att trycka, meninte heller alla åsikter är alltid lämpliga att framföra. Särskilda begränsningar gäller det som hänger samman med hetsbrott. Det är givet att dessa regleringar skapar svåra gråzoner. Konflikten i Mellanöstern är lång och segdragen. Den påverkar samtalsklimatet på flera nivåer.

Förbundsstyrelsen ser ingen anledning att ifrågasätta JK:s överväganden, avvägning och bedömning. Därmed avslås motionens första att-sats.

Den andra att-satsen tar upp frågan om att väga av JK:s argument. Inte heller det låter sig göras. Det är klart att konflikten i Mellanöstern påverkar hur denna sak ska bedömas. Ingen av parterna ska dra in den politiska konflikten i det som rör religion eller folkslag. Men dessamisstag görs tyvärr i debatten. Konflikten i Mellanöstern ska behandlas som en politisk konflikt som måste nå en lösning.Därmed avslås motionens andra att-satsen.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att motionen avslås.

Emellertid, Broderskap skall inte låta sig hindras att i olika sammanhang debattera de svåra avvägningar som hetslagstiftning och tryck- och yttrandefrihet leder fram till. Vi ska inte vika undan för de svåra frågorna, men inte heller förenkla ställningstagandena.

MOTIONER

39

1:3 Motion om djurskydd och religionsfrihetFörbundsstyrelsens föredragande: Joe Frans

Broderskapsgruppen i Östra Göinge lägger denna motion med anledning av att det talats om möjligheten att Broderskapsrörelsen kan tänka sig att stötta “pluralitet” vad gäller slakt, i meningen att tala för genomförande av halal- och koscherslakt i enlighet med utövarnas egna regler, och därmed gå olika trossamfund till mötes genom att värna dessas rättighet att utöva sin religion. Det må vara hur det vill med den nuvarande diskussionens art och omfång, men närhelst en sådan diskussion dyker upp, måste vi som Broderskapare vara medvetna om vad det innebär att stödja en sådan tanke och därefter med kraft ta avstånd från den.Östra Göinge Broderskapsgrupp vill bidra till en eventuell diskussion i frågan med följande kommentarer och därav följande förslag till kongressen:I svensk lag har det sedan 1932 varit förbjudet att slakta obedövade djur. Enligt SFS 1937:313, ändrad senast 1973 skall slaktdjur bedövas före blodavtappning. Gällande bestämmelser om slakt finns i 13:e och 14 paragraferna i djurskyddslagen SFS 1988:534. I djurskyddslagen föreskrivs att djuret skall skonas från onödigt obehag och lidandeDetta överensstämmer inte med den teknik som föreskrivs för koscherslakt. Att förespråka halal och koschers-lakt i enlighet med utövarnas tradition och ursprungliga förfarande innebär alltså en uppmaning till brott mot svensk lag, eller kanske snarare en uppmaning om ändring av svensk lagstiftning eller vidlyftiga dispenser från den. Frågan om dispens har varit uppe till bedömning ett flertal gånger, men avslagits. Vi anser: Att i Sverige gäller svensk lag även vid koscher och halal slakt. Vi anser vidare att svensk djurskyddslag måste väga tyngre än de argument som ges under förevändning om fritt religionsutövande. “Vid en rättslig prövning av en sådan slakt vis a vis såväl djurskyddslag som brottsbalkens avsnitt om djurplågeri vore en fällande dom ytterst sannolik” … “Det är enligt min mening förvånande att man i ett upplyst samhälle - som väl dagens anses vara - med starkt uttalat miljöengagemang, ännu inte satt stopp för djurhanteringsmetoder av detta slag.” (Erik Skoglund, veterinärråd)Följaktligen måste all slakt genomföras på ett sådant sätt att djuret bedövas före avlivning, i detta fall före halssnittet, (skäktningen). Detta uttrycks tydligt i jordbruksverkets uttalanden i frågan. (Rapport: 1992:37). I jordbruksverkets rapport framgår också att det åtminstone vad gäller halal traditionen finns en möjlighet att lösa denna fråga inom ramen för gällande lagstiftning.Ur en annan synvinkel kan vi, var och en som bekännande kristna, notera att innehållet i apostlagärningarna 10, 12-13 inte kan tolkas på annat vis än att det inte finns några orena djur och att frågan om ritualslakt i renhetssyfte inte ens skulle behöva uppstå. Om detta var Petrus bud för 2000 år sedan bör det vara giltigt även i vår tid och för oss.Vi kan vidare notera att en stor del av det kött som producerats genom koscherslakt kommer ut på den allmänna marknaden (bakdelen av djuren) eftersom det anses vara orent. Detta skulle innebära att många av de människor, som av etiska skäl motsätter sig religiös slakt, skulle komma att äta detta kött, oinformerade om ursprunget och mot sin övertygelse. Det rör sig om stora köttmängder eftersom upp mot 60% av djurkroppen anses som oren, vidare kasseras upp mot 50% av de ritualslaktade djuren helt, varefter köttet hamnar på öppna marknaden.Vi är av den bestämda uppfattningen att vi inte skall ändra oss i den frågan eller ge oss på svensk lagstiftning på området, utan det är utövarna av halal och koscherslakt som har att anpassa sig till rådande regelsystem. Det finns vidare inget intresse hos slakteriindustrin att engagera sig i sådan slakt eftersom det upplevs som ett kraftigt produktionshinder, vilket lämnar fältet fritt för mindre nogräknade “buskslakterier”, med allt vad det kan innebära för djurhållningen.

Vi yrkar att Broderskapskongressen beslutar:

“ Att Broderskapsrörelsen med kraft tar avstånd från förslag om genomförande av lagändring så att sådan halal och koscherslakt där halssnitt läggs utan föregående bedövning av djuret (bedövning i meningen att ett uppvaknande är omöjligt), kan genomföras.

“ Att Broderskapsrörelsen med kraft tar avstånd från givandet av dispenser för halal och koscherslakt som bryter mot gällande lagstiftning.

MOTIONER

40

Östra Göinge Broderskapsgrupp, genom Gunnar Jönsson

Motionen är tagen som gruppens egen motion vid årsmötet 2007-02-15.

Ur Distriktsstyrelsens protokoll av den 3 februari 2007

§ 8 MotionsbehandlingEn motion gällande halal- och koscherslakt har inkommit från Östra Göinge Broderskapsgrupp, genom Gunnar Jönsson och Nils-Åke Sjösten.Med motionärernas kursiverade tillägg beslutade styrelsen lägga fram motionen för årsmötets behandling.

Attsats nr 1:Att Broderskapskongressen med kraft tar avstånd från förslag om genomförande av lagändring så att halal- och koscherslakt där halssnitt läggs utan föregående bedövning, med betydelsen att medvetslöshet inträder och uppvaknande inte längre är möjlig, av djuret kan genomföras.Attsats nr 2:Att broderskapkongressen med kraft tar avstånd från givandet av dispenser för halal- och koscherslakt som bryter motsvensk lagstiftning.

Vid Broderskapsdistriktets i Skåne årsmöte den 18 mars och behandling av motion från Östra Göinge Broder-skapsgrupp genom Gunnar Jönsson och Nils-Åke Sjösten beslöts på förslag från Bengt Ingvarsson att som Skånedistriktets yttrande uttala

Att Broderskapsrörelsen med kraft arbetar för förstärkt djurskydd

Att Broderskapsrörelsen med kraft tar avstånd från djurplågeri och plågsamma slaktmetoder

Att Skånedistriktet därför kan anta som sina egna anta motionärens justerade yrkanden

Att Broderskapskongressen med kraft tar avstånd från förslag om genomförande av lagändring så att halal- och koscherslakt, där halssnitt läggs utan föregående bedövning med betydelsen att medvetslöshet inträder och uppvaknande inte längre är möjligt, av djuret genomföras

Att Broderskapskongressen med kraft tar avstånd från givandet av dispenser för halal- och koscherslakt som bryter mot svensk lagstiftning.

Björn Pernrup, som i Förbundsstyrelsen deltagit i arbete med hithörande frågor utifrån ett perspektiv att bygga ett pluralistiskt samhälle, anmälde att han inte deltar i årsmötets beslut.

MOTIONER

41

Förbundsstyrelsens svar till motion 1:3 om djurskydd och religionsfrihet, och förslag till kongressenDen fråga som Östra Göinge Broderskapsgrupp aktualiserar i motionen, som också behandlats och med smärre förändringar antagits av Skånedistriktet, har vid ett antal tillfällen tagits upp vid Broderskapsrörelsens kongresser.

Vid kongressen i Angered, Göteborg, år 1992 antog förbundet programmet “Religionsfrihet i ett nytt Sverige”. Genom programmet beslutade förbundet att söka finna lösningar på en för judar och muslimer viktig fråga. I programmet diskuteras utförligt hur avvägningar i många fall måste göras mellan religiöst grundad tradition eller påbud och humanitära eller andra intressen. Sverige, som i kulturell och religiös mening under lång tid varit ett mycket enhetligt samhälle, har anledning att pröva sina tidigare ståndpunkter. Frågan om religiös slakt var av sådan betydelse att förbundet genom programmet uttalade sig för att verka för en lagändring. Frågan prövades på nytt vid förbundskongressen I Örebro 1999 genom behandling av en motion liknande den som lämnats av gruppen i Östra Göinge. Förbundskongressen avslog motionen och vidhöll den ståndpunkt som tidigare tagits i religionsfrihetsprogrammet. Broderskapsrörelsens hållning till frågan om religiös slakt är, liksom till andra frågor där religionsfrihet kan stå i konflikt med andra viktiga värden, att konflikten mellan motstående intressen om möjligt bör lösas genom idéutveckling, förändrat arbetssätt eller på annat sätt nya metoder och om inte det går i andra genom förhandlingar och kompromissvilja. Förbundets och myndigheters arbete med frågan har visat att intressekonflikten på det sättet kan föras fram mot en möjlig lösning.

Motionen hänvisar till rapporter och yttranden från Jordbruksverket och veterinärer från 1990-talet. Ett antal viktiga saker har därefter skett.

1. Genom EU-medlemskapet och anslutningen till internationella konventioner har tolkningen av religions-frihetens förändrats. Religionsfriheten har Sverige i garanterats genom grundlagsskydd i regeringsformen och den är i juridisk mening “absolut”. Dvs. religionsfriheten är till skillnad från t. ex. andra grundlagsfästa rättigheter utan angivna begränsningar från annan lag.

Å andra sidan har religionsfriheten tolkats snävt som rätten till tanke, förkunnelse och rätten till gudstjänst. Religionsfriheten har tolkats protestantiskt, lutherskt som ett skydd för ordet och predikan.

Sedan 1995 är den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläg-gande friheterna även infogad i svensk lag (1994:1219). I konventionens artikel 9 definieras rätten till religions-frihet “denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer”.

Religionsfriheten har därmed vidgats till att omfatta mer än tanke, ord, predikan och gudstjänst. Uttryckt på ett annat sätt har en lagstiftning baserad på större erfarenhet av olika kulturers och religioners samlevnad introducerats i landet. I det religiöst och kulturellt enhetliga sammanhanget behöver sedvänjor och ritualer inget skydd eftersom de omfattas eller accepteras av de flesta.

2. Genom inrättande av en särskild Djurskyddsmyndighet fördes ansvaret för frågor om religiös slakt från Jordbruksverket till den nya myndigheten. Man kunde tro att intressekonflikten mellan religionsfrihet och djurskydd därmed skulle bli ännu tydligare. Så har det emellertid inte blivit. Viktiga steg för att nå fram till lösningar har tagits genom de rapporter som Djurskyddsmyndigheten tagit fram. En första rapport våren 2004 granskade den slaktteknik med elbedövning även av nötkreatur som tillämpas i Nya Zeeland.

Metoden som innebär att djuret bedövas med en stark elektrisk impuls för skäktningen accepteras av de flesta muslimer eftersom bedövningen är reversibel dvs inte är i sig dödande som den i Sverige använda bedövningsmetoden med slaktpistol. Djurskyddsmyndigheten noterar i rapporten att metoden är minst lika god ur djurskyddets synpunkt eftersom den är mer driftssäker än slaktmask/slaktpistol och ger ett jämnare bedövningsresultat. Djurskyddsmyndigheten påpekar i rapporten också att metoden innebär snabbare snitt vilket

MOTIONER

42

ger bättre avblodning och därmed bättre köttkvalitet. Framförallt frigörs till skillnad mot pistolbedövning (i praktiken avlivning) ingen hjärnsubstans, vilket minskar riskerna för spridning av BSE (galna ko-sjukan) eller annan smitta.

Metoden accepteras som halal av i stort sett alla muslimska grupper. Nya Zeeland har en stor köttexport till muslimska länder. Broderskapsrörelsen uttalade sig också i gemensamt yttrande med Judiska Centralrådet och Sveriges Muslimska Råd att metoden var ett viktigt första steg för att lösa frågan om religiös slakt.

I samma yttrande efterlyste organisationerna gemensamt en lika seriös och öppen granskning av den av de judiska grupperna förordade metoden där djuret bedövas omedelbart efter snittet. Denna rapport som bygger på Djurskyddsmyndighetens besök i kosher/halal-slakterier i Österrike, England, Irland och USA har nu också färdigställts och presenterats bl. a. vid ett av Broderskapsrörelsen anordnat möte i Riksdagen och på departementet. Genom Broderskapsrörelsens samarbetsprojekt med Judiska centralrådet och Sveriges muslimska råd har den judiske rabbinen Horden deltagit i studiebesöken i USA, Irland och England.

Rapportens resultat är inte entydigt. De undersökta metoderna för bedövning efter snitt har varit mycket skiftande. Vissa har varit, ur djurskyddets synpunkt, helt oacceptabla, andra mer anpassade till djurskyddets krav. Någon färdig, ur djurskyddets synpunkt acceptabel, metod redovisas inte i rapporten, men den ansvarige veterinären utesluter inte att acceptabla metoder kan finnas eller utvecklas.

Broderskapsrörelsen har en viktig fortsatt uppgift att söka vägar som gör det möjligt att hitta lösningar eller acceptabla kompromisser mellan religionsfrihet och djurskydd.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta:

“ att avslå motionen

MOTIONER

43

Avdelning 2 ALLA FOLKS FRIHET, HELA VÄRLDENS FRED

2: 1 Motion om kyrkans samhällsansvar Förbundsstyrelsens föredragande: Peter Weiderud

1983 hölls en Liv och Fredskonferens i Uppsala där fd ärkebiskopen Olof Sundby var den drivande kraften. I förordet till den boksammanställning som gjordes efter konferensen uttrycker Olof Sundby både besvikelse och en vision. Till denna motion bifogas hans förord (Liv och Fred - kristen världskonferens Uppsala 1983, Verbum ) med förslag till Broderskapsrörelsens förbundskongress i augusti 2007 att fundera kring om tiden är mogen att komma vidare. Kanske förbundet i en skrivelse/motion till kyrko/ombudsmötet inom Svenska Kyrkan kan ta initiativ till en sådan planering.

Att göra en framställning om möjligheten att enligt Olof Sundbys tankar komma vidare med Olof Sundbys vision om en kristen världskonferens för fredligt, rättvist och miljöriktigt världssamhälle.

Älvsjö i mars 2007Torsten Högbacke Förbundsstyrelsens svar till motion 2:1 om kyrkans samhällsansvar, och förslag till kongressenKyrkokonferensen Liv och Fred i april 1983 var en stor framgång vad gäller kyrkornas engagemang för fred och framför allt i kampen mot kärnvapen under det kalla kriget. Initiativtagarna - framför allt ärkebiskop Olof Sundby och ambassadör Olle Dahlén, som också var moderator i Kyrkornas världsråd utrikespolitiska organ CCIA - lyckades samla en mycket representativ grupp från kyrkofamiljerna. Slutdokumentet blev vägledande för kyrkornas fredsarbete under kalla krigets slutskede. Konferensen initierade också Liv och Fred-institutet i Uppsala.

Svensk kristenhet, och i synnerhet Svenska kyrkans ärkebiskop, har under 1900-talet vid flera tillfällen och med hjälp av internationella konferenser förmått ge ny näring till det internationella ekumeniska arbetet. När det lyckats, handlar det ofta om att fånga det politiskt mogna ögonblicket och samla kyrkoledningar till att profetiskt adressera vår tids utmaningar. Den politiska utmaningen måste vara tydlig. Initiativtagarna måste vara beredda att visa politiskt mod och bryta ny mark. Det måste också finnas en beredskap till hårt arbete.

Det finns idag ett antal utmaningar som är av det slaget att de skulle motivera ett initiativ av det slag som Olof Sundby tog för 25 år sedan. Det kan vara klimatfrågan, relation mellan kristenhet och den muslimska världen, eller fattigdomsfrågan.

Broderskapsrörelsens roll i detta sammanhang kan vara katalysatorn. Det måste vara kyrkorna och de ekumeni-ska organen som tar dessa beslut. Men Broderskapsrörelsen kan föreslå, utmana, inspirera och påverka. Med detta föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta

Att anse motion 2:1 besvarad.

MOTIONER

44

2:2 Motion om demokratistöd Förbundsstyrelsens fördragande: Ulf Bjereld

Främjandet av yttrande- och opinionsfrihet är ett av kännetecknen för en demokratisk stat som befrämjar ekonomisk, kulturell och social framgång.

I dag finns fortfarande många länder som tyvärr styrs av diktatursystem. Det pågår just nu på flera håll i olika delar av världen en strävan mot demokrati som tydliggörs av befolkningarna.

På många håll har varken befolkning eller massmedia opinionsfrihet, vilket innebär att man inte kan uttrycka sig fritt, demonstrera eller vara kritisk mot de regerande institutionerna utan att riskera sitt eget liv. Detta bör vi även ha i åtanke när vi ser och hör rapporter och intervjuer som förmedlas via massmedia från dessa länder. De enda som där kan yttra sig riskfritt är de som uttalar stöd för rådande regim.

Att gå från diktatur till demokrati kan vara en lång och påfrestande resa. Med hänvisning till Sveriges långa tradition som demokrati har vi ett särskilt ansvar att hjälpa befolkningen och massmedia i dessa länder i deras arbete för att främja demokrati.Sverige kan mer aktivt verka för ökad kunskap och engagemang i demokratiska frågor, kunskaper och insikter om människors rättigheter och hur de bäst kan delta i det demokratiska arbetet och utvecklingen av demokratiska institutioner.Stödet kan bestå av att bjuda hit företrädare för de demokratiska rörelserna som kämpar för demokrati och bidra med ekonomiskt stöd och utbildning. Utbildningen kan vara i form av studiecirklar mm.Sverige kan också i samarbete med EU och FN samt de internationella institutionerna på olika sätt vara mer drivande för effektiva åtgärder mot totalitära regimer i olika delar av världen.Genom att mer aktivt och öppet verka på dessa sätt kan Sverige som redan är en förebild vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter bli en lojal och tydlig partner.Sverige får inte vara passivt gentemot spioneriverksamhet mot oppositionella som söker skydd i Sverige, vilket varit känt från exempelvis Iran under ett års tid utan att Säpo reagerat. Denna passivitet gör att människors rättigheter och trygghet i Sverige begränsas och kränks.Sverige får inte heller låta sig manipuleras av några EU-länder som har sina ekonomiska intressen, t ex i Kongo. Dessa har gett sken av ett demokratiskt val, men drivit valet till fördel för den rådande diktaturen.


att Broderskap verkar för att Sverige genom mer öppet och tydligt stöd till demokratiska rörelser bidrar till utveckling mot demokrati i områden som saknar demokratisk tradition.

att Broderskap verkar för att Sveriges regering och riksdag offentligt protesterar mot och uppmanar de ambassader som utför spionage mot sina medborgare i Sverige att avstå från detta.


Maria Werme

Broderskapsdistriktets styrelses yttrande över motionen; Om att ge mer aktivt och öppet stöd till demokratiska rörelser och utveckling till demokrati i områden som saknar demokratisk tradition.Säkerhetspolitiken och konflikter som finns på flera håll runt i vår värld är alla av komplex art. Sverige har en framträdande roll i flera av dessa konflikter, både historiskt och i dagens arbete. Nämnas kan göra Hans Blixt i Irakkonflikten, Jan Eliasson idag i Dafour konflikten.

Gällande andra EU länders egenintressen i olika länder är det ett känt faktum. I motionen hänvisas till Afrikanska länder. Broderskasförbundet har varit pådrivande och Broderskaparen Joe Frans är den som ligger

MOTIONER

45

bakom motionen som antogs av riksdagen under föregående mandatperiod om en ny Afrika politik, där konfliktlösning är ett av de centrala frågorna som Sverige kommer arbeta med.

Vi inte bara tror utan vi vet att en konfrontatorisk markering gentemot länder och ambassader inte leder till en lösning på problemet. Där har Sverige som sagt en lång tradition av lyckad diplomati bakom sig. Vi för dialoger och en intensiv diplomati, något som inte görs i det mediala strålkastarljuset. När vi gör det motsatta kan konsekvenserna bli som situationen med David Issak som sitter fängslad i Eritrea, det blir låsta förhållande och

Med hänvisning till ovan givna svar yrkar distriktsstyrelsen på att distriktskongressen 2007 beslutar; att avslå motionens andra att sats, samt

att ställa sig bakom första och tredje att satsen.

Förbundsstyrelsens svar till motion 2:2 om demokratistöd, och förslag till kongressenDet demokratiska styrelseskicket är en grundbult i värnet av frihet, jämlikhet och solidaritet. Yttrandefrihet, mötesfrihet och organisationsfrihet är omistliga delar av den politiska demokratin. Därför måste den kristna vänstern med kraft värna de demokratiska värdena, varhelst de är hotade.

De senaste decennierna har uppvisat en positiv utveckling genom att de politiska demokratierna blivit alltfler. Men övergången från diktatur till demokrati innebär ofta svåra påfrestningar för enskilda samhällen och för civilbefolkningen. Sverige har ett stort ansvar att efter förmåga bidra till att underlätta demokratiseringsprocessen i enskilda stater. Så sker redan t ex genom att delar av det svenska biståndet används till demokratifrämjande åtgärder. Genom den militära alliansfriheten och den s k aktiva utrikespolitiken har Sverige över tid haft goda förutsättningar att oberoende av andra stater spela en viktig roll i det demokratistödjande arbetet. Det är viktigt att Sverige även som EU-medlem förmår agera kraftfullt i dessa avseenden.

Det är inte ovanligt att demokratikämpar tvingas fly sitt land och får en tillflyktsort i t ex Sverige. Inte så sällan försöker regering eller underrättelsetjänst från det land de flytt genom trakasserier och spionage försvåra dessa flyktingars liv och verksamhet i Sverige. Alla försök till flyktingspionage måste bestämt bekämpas. Svensk lag skall ge ett starkt skydd åt dessa flyktingar. I den mån främmande makt ertappas med flyktingspionage i Sverige måste kraftfulla diplomatiska aktioner vidtas för att sätta stopp för verksamheten. Men det är inte säkert att just offentliga protester från Sverige riksdag är det mest ändamålsenliga medlet för att motverka sådana aktioner. Det vore fel att binda riksdag och regering för en viss medelsanvändning, när andra former av påtryckningar än regerings- och riksdagsuttalanden ibland kan vara mer effektiva. Det viktigaste är att flyktingspionaget stoppas, inte vilka medel som används för att stoppa spionaget.

Förbundsstyrelsen vill mot bakgrund av det ovan anförda föreslå kongressenatt bifalla motionens att-sats ettatt avslå motionens att-sats två

MOTIONER

46

2: 3 Motion om gemensam säkerhetFörbundsstyrelsens föredragande: Ulf Bjereld

Gemensam säkerhet förutsätter att stater deltar på lika villkor. Gemensam säkerhet bygger på principer som demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och social rättvisa. Av den orsaken är USA:s ökade militarisering och allt mer dominanta roll i världspolitiken ett hot. Ingen stat kan ensam uppnå säkerhet, därför är FN:s roll avgörande för att hantera världens utmaningar.Sverige och EU bör därför arbeta för en reformering av FN som innebär att folkrätten sätts i fokus, att säkerhetsrådet ändrar karaktär och att FN får ett starkare mandat.Gemensam säkerhet kräver att vi överger idén om att säkerhet kan uppnås genom militär makt eftersom det snarare leder till ömsesidiga hot. Kärnpunkten i gemensam säkerhet är att staterÄr ömsesidigt beroende av varandra. Säkerhet ska inte byggas enbart på militära medel utan politiskt och ekono-miskt samarbete. Definitionen av säkerhet behöver vidgas, där respekt och rättvisa får central betydelse. Läs vidare i Broderskapsrörelsens program “Nya perspektiv i politiken” och Broderskapsrörelsens säkerhetspolitiska rapport 2005

Jag yrkar att ovanstående två huvudsatser bifalls och att motionen sänds vidare till S-gruppen i EU samt S-gruppen i riksdagen för vidarehandläggning.

Jag yrkar vidare“ att Broderskapskongressen antar motionen som sin egen

Luleå 2007.03.31, Eva Hedesand Lundqvist, Luleå

Motionen har antagits som Broderskapsdistriktet Norrbottens egen motion vid årsmöte 2007.03.30 Förbundsstyrelsens svar på motion 2:3 om gemensam säkerhet, och förslag till kongressenJan Eliasson citerade i sitt Första maj-tal på Götaplatsen i Göteborg 2007 Olof Palmes uttalande: “Värnet om folkrätten och FN-stadgan är Sveriges första försvarslinje”. En stark folkrätt och en respekterad FN-stadga innebär ett skydd för freden och minskar utrymmet för godtycklig stormaktspolitik. De ohyggliga erfarenheterna från Irak visar med skrämmande tydlighet konsekvenserna av när stormakter väljer att nonchalera folkrätten och FN.

FN bildades efter andra världskriget slut 1945 och maktordningen inom FN avspeglar därför den maktordning som präglade världen decennierna efter krigsslutet. Men särskilt efter det kalla krigets slut har behovet av att reformera FN framstått som alltmer tydligt. Om FN även i framtiden skall kunna utgöra ett värn för fred och folkrätt bör organisationen reformeras. Exempel på sådana tänkbara reformer är att säkerhetsrådet utvidgades och att vetorätten avskaffades eller åtminstone villkorades. Sveriges kristna socialdemokrater bör aktivt arbeta för en reformering av FN, bl a genom att påverka Sveriges regering att driva frågan.Allt fler inser också att säkerhet bygger världens stater bäst tillsammans. År 1982 presenterade Olof Palme resultatet av arbetet med den oberoende kommissionen för nedrustnings- och säkerhetsfrågor. Olof Palme lanserade begreppet “gemensam säkerhet” som en alternativ strategi till kapprustning och kärnvapenhot. Gemensam säkerhet har sedan dess blivit den övergripande beteckningen för tankegångar om att eftersom världens stater är ömsesidigt beroende av varandra så kan en reell säkerhet bara byggas tillsammans. Under verk-samhetsperioden har Sveriges kristna socialdemokrater tillsammans med Olof Palmes Internationella Centrum genomfört ett stort opinionsbildande projekt om vad gemensam säkerhet innebär i dag. Projektet sammanfat-tades i rapporten Gemensam säkerhet i en ny tid. Det är viktigt att förbundet även fortsättningsvis driver dessa frågor enligt de linjer som motionären skisserar.

Förbundsstyrelsen vill mot bakgrund av det ovan anförda föreslå kongressenatt anse motionen med stöd i det ovan anförda besvarad

MOTIONER

47

2: 4 Motion om kärnvapen Förbundsstyrelsens fördragande: Ulf Bjereld

Händelserna i Nordkorea och Iran “belyser det faktum att världen står vid avgrunden av en ny och farlig nukleär era “ skrev G. Shultz, W. Perry, H. Kissinger och S. Nunn i början av det nya året. Några månader innan hade också Blix-kommissionen understrukit risken för en ny våg av kärnvapenspridning.Ett diplomatiskt fiasko både vid NPT-gransknings konferens (2005) och vid följande FN-toppmöte blev svaret på Kofi Annans och Mohamed ElBaradeis energiska ansträngningar att öppna vägen mot en säkrare världsordning som löper genom en progressiv distansering från alla sorter kärnvapenparaplyer.När alla kärnvapenmakterna envisas med att behålla sitt kärnvapenmonopol och när supermakten US väljer att lita bara på egna militära makten, vilken man använder i preventivt syfte utan FN-mandat, så är tiden riktigt mogen för att folkopinionen inträder på den internationella politiska arenan. Men vad händer nu i Sverige?Efter det att utrikesministern Anna Lind, i strävan att hitta “nya vägar” för ett mera aktivt EU-engagemang i Icke-spridningsfrågan, inrättade Blix-kommissionen, har vi fått veta via Laila Freivalds utrikespolitiska proposi-tion (februari 2006) att “regeringen ser nu framemot förslag från Hans Blix internationella kommission vilka kan utgöra grund för förnyade initiativ på detta oerhört viktiga område.” Men i 2007 års utrikespolitisk deklaration nöjde sig det socialdemokratiska utrikesutskottet, efter ha påmint oss att “den socialdemokratiska regeringen var aktiv i nedrustningsarbetet” stolt med att konstatera att den “tillsatte bland annat Blix-kommissionen för att få fram nya initiativ och idéer. Ett föga beundransvärt sätt att förvalta partiets arv i denna “oerhört viktiga” fråga!

Men Blix-kommissionens rapport är värd den största uppmärksamhet. Den utgår ifrån den allmänna principen att icke-spridningen och nedrustningen bäst kan uppnås genom globala bindande och verifierbara avtal samt globala institutioner och fokuserar på tre huvudmål: reducering av de aktuella kärnvapenarsenalerna, förebyg-gande av spridning och förbud av alla massförstörelsevapen. De mera omedelbara stegen borde innebära radikala minskningar av strategiska kärnvapen (vapen med interkontinentala räckvidd) och tillbakadragande av icke-strategiska kärnvapen (vapen med kortare räckvidd) till centrala lager endast på kärnvapenstaternas territorier.Medan de ovannämnda fyra vise männen också vill ha substantiella nedskärningar av alla strategiska kärnvap-enarsenaler, pläderar de för en eliminering av kortdistanskärnvapen utplacerade i Europa.Som vi ser på saken , finns det trots allt tre svaga punkter i rapporten:1. Så länge dessa kortdistans kärnvapensystem existerar kan de alltid återinföras i europeiska NATO-länder vid kris/krigssituationer (samma vapenbärande flygplan har nämligen både konventionell och nukleär kapacitet). Därför skulle ett tillbakadragande, även tillsamman med ett formellt förbud mot utplacering av kärnvapen utanför kärnvapenstaternas territorier inte kunna garantera en reell kärnvapenfrihet. Inget tredje land skulle därför sätta sin tillit till denna av rapporten rekommenderade åtgärd, med negativa konsekvenser speciellt för NPT-frågan (icke-spridningsavtal).2. Om vi, enligt rapporten, ska uppfatta kärnvapenstaterna och i synnerhet USA och Ryssland som de enda som kan och måste ta initiativ så får vi, givna de aktuella förhållandena, vänta på, med Hans Blix ord, “a greater general readiness to return to a cooperative multilateral system” innan rapporten skulle bidra till den praktiska agendan! Om vi istället utgår från att NATOs kärnvapenarrangemang kan ifråga sättas och avvecklas och på initiativ av de europeiska icke-kärnvapenstater som också är NATOs medlemsstater, så kan dessa stater fungera som startmotor av nedrustningsprocessen.3. Vi får, slutligen och framför allt, inte förbise, vilket rapporten gör, det faktum att interkontinentala kärnvapen också kan, inom ramen för NATOs kärnvapengarantier, användas för taktiska uppdrag (speciellt de interkontinentala flygplan bärande kryssningsmissiler) och därför är det återigen hela kärnvapenarrangemanget som ska bort. Det räcker inte att ett vapensystem försvinner.

Det hela leder tillatt de europeiska icke-kärnvapenstaterna ska utnyttja möjligheten att välja en säkerhetsordning utan kärnvapen och därmed avsäga sig NATOs kärnvapengarantier och i och med detta avveckla alla former av nukleärt samarbete. Genom att beröva de icke-strategiska kärnvapen all funktion, skulle dessa länder skapa en ny situation i vilken de helt konsekvent kan ställa kravet på eliminering av hela denna vapenkategori.

MOTIONER

48

Men fortfarande med hänsyn till de egna säkerhetspolitiska valen, ska samma stater samtidigt kräva att de strategiska kärnvapenarsenalerna reduceras, som första steg, under en nivå som gör det rent fysiskt omöjligt att utsträcka kärnvapenparaplyer utanför kärnvapenstaternas gränser. Och då skulle bli fråga om ett tiotal kärnvapen i stället för dagens 27.000, i rent avskräcknings syfte, enligt Kofi Annans uppfattning.

Det som krävs är återigen att det europeiska folket mobiliseras och övertygar sina regeringar att inom EU definiera och förverkliga en europeisk nedrustningsstrategi vilken inte bara bidrar till att minska kärnvapenarse-nalerna i världen utan också utgör ett nödvändigt villkor för att EU ska föra fram med tillräcklig politisk trovärdighet sin redan antagna välformulerade icke-spridningsstrategi. Hur skulle annars EU kunna samla alla icke-kärnvapenländer bakom en effektiv och universell icke-spridningsregim som i extrema fall legitimerar bruket av tvångsmedel? Det är just denna “enforcement capability” som både EUs säkerhetsstrategi (2003) och Blix-kommissionens rapport (rekommendation 57) efterlyser.

Vill nu Broderskapsrörelsen övervältra ansvaret för denna avgörande fråga på fredsrörelsen eller vågar den vara “stenen i det socialdemokratiska partiets sko”?

Vi tror att Broderskapsrörelsen kan engagera sig i att väcka den debatt om en europeisk nedrustnings- och ickespridningspolitik i enlighet med beslutet från förra kongressen (se motionen 8.7 - IV ändrad och genom votering godkänd att-sats, även om protokollet missat det) och därför föreslår vi kongressen

Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att förmedla kontakter mellan alla intresserade broderskapsgrupper och ledamöterna både i den svenska riksdagen och i EU-parlamentet för att utveckla ett gemensamt arbete vars mål är att föra in en europeisk nedrustningspolitik i EUs säkerhetspolitiska agenda som oundgängligt komplement till dess icke-spridningspolitik.

Stockholm den 21 mars 2007Gildo Emanuelli, Stockholms stads broderskapsdistriktBo Pehrsson, Sigtuna Broderskapsgrupp

Förbundsstyrelsens svar till motion 2:4 om kärnvapen, och förslag till kongressenMotionen diskuterar vad EU:s medlemsstater - och då inte minst de länder som är medlemmar i NATO och inte har egna kärnvapen - kan göra för att bidra till kärnvapennedrustning. Det är en viktig diskussion som hittills förts i alldeles för begränsade kretsar. Kanske är opinionen nu ändå på väg att breddas. I synnerhet är det viktigt att fördjupa och intensifiera diskussionen inom den europeiska socialdemokratin. Här bör de nordiska partierna tillsammans kunna spela en viktig roll.

Förbundsstyrelsen instämmer i att det skulle vara angeläget om EU:s icke-spridningsstrategi kunde kompletteras med en europeisk nedrustningsstrategi. Vi ser dock betydande svårigheter att nå enighet om en sådan, främst till följd av de franska och brittiska regeringarnas hållning.

I avsaknad av en sådan gemensam EU-strategi är det uppenbart att de små kärnvapenfria NATO-länderna kan spela en nyckelroll - och opinionen i dessa länder börjar också bli alltmera medveten om detta. Ett uttryck för detta är att den belgiska senaten nyligen enhälligt antagit en resolution till förmån för skapandet av en europeisk kärnvapenfri zon. En tydlig markering av vilja inom en NATO-stat att förändra kärnvapenpolitiken är också den nya norska regeringens deklaration vid sitt tillträde. Där säger man bl a:

Regjeringen vil arbeide for at NATO-landene skal gå foran når det gjelder bekjempelse av masseødeleggelses-våpen. Spredning av atomvåpen er en alvorlig trussel mot internasjonal fred og sikkerhet. NATO må kontinuerlig vurdere sin atomstrategi for å redusere atomvåpnenes rolle i internasjonal politikk. Vårt mål er fullstendig avskaffelse av atomvåpen. (...)

MOTIONER

49

Regjeringen vil at Norge skal arbeide for å skrinlegge dagens planer for rakettforsvar, og ta initiativ til et økt fokus på tidlig varsling og forebygging av konflikter.

Det er i norsk interesse at vi har en FN-ledet verdensorden og ikke en situasjon der nasjoner tar seg til rette på egenhånd. Regjeringen vil arbeide for et kraftig styrket FN.

Det är ingen brist på idéer för hur arbetet för kärnvapennedrustning ska drivas vidare. Utöver det nämnda förslaget om en kärnvapenfri zon i Europa är det många andra tankar som bearbetas i olika fora, ofta i samarbete mellan folkrörelser och vissa regeringar:

“ Att varje kärnvapenmakt bör utfästa sig att inte vara den första att använda kärnvapen i händelse av krig.“ Likaså att dra ner kärnvapnens beredskapsläge. Ju högre beredskapen är, desto större är risken för att kärnvapnen sätts in till följd av olyckshändelse. Och 4.500 stridsspetsar är alltjämt i högsta beredskap.“ Ett utkast till ett fördrag mot kärnvapen har utarbetats av en internationell expertgrupp. Ett motsvarande utkast till ett fördrag om en kärnvapenfri zon i Europa föreligger också.“ I juli 1996 förklarade Internationella domstolen i Haag att staterna är förpliktade att arbeta för total kärnvapennedrustning. En koalition av internationella organisationer sonderar nu förutsättningarna för en ny hänvändelse till domstolen för ett omdöme om hur staterna sedan 1996 levt upp till denna förpliktelse.“ I avtalet om ickespridning av kärnvapen (NPT) lovar alla nationer som inte anskaffat kärnvapen att fortsätta avstå från dessa vapen i utbyte mot att de fem kärnvapenmakterna lovar att ta upp seriösa förhandlingar om att börja nedrusta. Kärnvapenmakternas förpliktelse finns formulerad i artikel sex i avtalet. För att öka pressen på kärnvapenmakterna har fredsrörelsen på internationell nivå och ett antal småstater - däribland Sverige - börjat samråda i en internationell diskussionsgrupp kallad “Article Six Forum”.“ Blixkommissionen har föreslagit ett toppmöte om massförstörelsevapen inom ramen för FN:s generalför-samling. Förslag finns också om en internationell folkrörelsekonferens minst ett år dessförinnan. Därmed finns möjlighet till en världsvid folklig mobilisering när tidpunkten för toppmötet spikats. Sannolikt kan det äga rum 2011 eller 2012.

År 2010 äger nästa översynskonferens om NPT-avtalet rum. Den förbereds av en kommitté som möts en gång per år i ett par veckor. Det första mötet har just ägt rum i Wien.

I detta internationella skeende som nu är på gång kan, som motionen framhåller, Europas länder bli viktiga aktörer. Broderskapsrörelsen bör tillsammans med den övriga arbetarrörelsen i vårt land efter förmåga bidra till en mobilisering av opinionen.

Med hänvisning till vad som ovan anförts, föreslås kongressen besluta

att bifalla motionen, samt ge förbundsstyrelsen i uppdrag att såväl på nationell nivå som i sitt internationella samarbete ta lämpliga initiativ för att driva på arbetet för kärnvapennedrustning

MOTIONER

50

2: 5 & 2:6 Motioner om vapenexportFörbundsstyrelsens föredragande: Ulf Bjereld

2: 5 Motion om opinionsbildning mot vapenexport Tv-programmen om påstådda mutor i samband med Gripen-affären med Tjeckien har på nytt för allmänheten aktualiserat den sjuka kultur som präglar internationell vapenhandel. Det är minst sagt olustigt att Sverige är delaktigt i denna marknad, och det samtidigt som allt fler både i Sverige och internationella allt tydligare stärks i sin medvetenhet om det moraliskt och politiskt tvivelaktiga i sådana affärer. Kraven på en ny och väsentligt mer restriktiv politik framförs idag med större tyngd än någonsin.

Samtidigt har de politiska, tekniska och ekonomiska förutsättningarna för vapenproduktion och vapenhandel radikalt förändrats i takt med att Sveriges säkerhetspolitiska situation skiftat karaktär. Många av de traditionella argumenten i diskussionen om vapenexport framstår idag som överspelade. Insikten om att så är fallet är dock långt ifrån så spridd som önskvärt vore.

Var Broderskapsrörelsen står i frågan om svensk vapenexport är tydligt uttalat sedan lång tid tillbaka. Samtidigt är det högst beklagligt att vi inte i någon större utsträckning lyckats påverka vårt parti, eller arbetarrörelsens politik i stort - trots tydligt genomslag för våra synpunkter vid ett par partikongresser. Vi har allt skäl att fråga oss vad denna bristande framgång egentligen beror på.

Broderskapsrörelsen står långt ifrån ensam om att kräva en mer restriktiv politik. Åtskilliga kyrkor har kommit fram till en likartad ståndpunkt och detsamma kan sägas om en rad viktiga humanitära organisationer som Amnesty, Rädda Barnen och Röda Korset. Bland de politiska partierna är endast vänstern och miljöpartiet klara förespråkare för en begränsning av vapenhandeln. Flertalet partier står emellertid lika splittrade i frågan om socialdemokratin. Splittringen är inte minst en återspegling av att facken dessvärre i långa stycken kommit att agera som förkämpar för vapenexport. Förment sysselsättnings- och regionalpolitiska argument har ofta fått överhanden över både moraliska och internationellt-politiska analyser.

För två år sedan framlade Krigsmaterielutredningen förslag om ett reformerat regelverk för vapenexporten. Trots restriktivitet i direktiven ville utredaren ha en betydande liberalisering. En stor del av remissvaren satte dock tummen ner för detta. Därefter har just ingenting hänt. S-regeringen förmådde inte enas om en proposition och samma dödläge tycks ha drabbat den nya regeringen.

Kan något göras för att ändra detta opinionsläge? Inom fredsrörelsen, kyrkorna och de nämnda humanitära organisationerna har under senare år skett en omfattande kunskapsuppbyggnad i frågan. Det är hög tid att denna kunskap nu får en vidare spridning. Hur kan den utveckling som så sakteliga är på väg medvetet påskyndas?Kanske genom att några av de organisationer som vill begränsa vapenexporten går samman för att tillsammans påverka opinionen. Ett första steg kunde vara att utarbeta en studiebok som ger kunskaper om nuläget och som analyserar debatten om vapenexport i ljuset av mer eller mindre okända fakta. En sådan bok skulle fylla ett stort behov. I ett andra skede kunde en strategi utarbetas för hur opinionen ska kunna bearbetas ytterligare.Den breda opinionen som redan finns för en mer restriktiv vapenexport måste få djupare kunskap och vassare argument för att bli mer effektiv i sitt agerande. Endast så kan den moraliskt grundade motviljan mot svensk delaktighet i dödens marknad få genomslag i praktisk politik.

Jag hoppas att Broderskapsrörelsen ska vilja medverka till att så sker och vill därför föreslå

att den nya förbundsstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med andra intresserade organisationer överväga vad som krävs för att förändra opinionsläget i fråga om svensk vapenexport och verka för att en sådan opinionspåverkan kommit till stånd.Uppsala i mars 2007

Bo Wirmark

MOTIONER

51

2: 6 Motion om att totalförbjuda all svensk vapenexport

Idag finns det ungefär 639 miljoner lätta vapen i världen. Ytterligare åtta miljoner vapen produceras varje år. Försäljningen av svenska vapen har också ökat markant under de senaste åren. Numera, sedan 2005, går inte längre merparten av de vapen som tillverkas i Sverige till vårt eget försvar, utan på export. Sedan terrordåden i USA den 11 september 2001 har den svenska vapenexporten mer än fördubblats, och den uppgår idag till närmare nio miljarder kronor. Den svenska vapenexporten bidrar genom arbetstillfällen och exportinkomster till vår svenska samhällsekonomi, vilket är en skamfläck för Sverige. Vi måste klara vår välfärd genom civil produktion, inte militär. Det går aldrig att jämställa vapenexport med export av livsmedel, fordon, elektronik eller musik. Bomber är bomber, och kommer alltid att vara bomber. Bomber skadar, lemlästar och dödar människor. Det är det bomber tillverkas för att göra, och det är det bomber gör.

Ett exempel på svenska vapen som exporteras är flechetteammunition, en ammunition som exploderar och skjuter ut tusen små metallpilar i ett område på 100 meter. Pilarna skadar urskillningslöst. Amnesty International, som kritiserat ammunitionen hårt, menar att vapentypen strider mot Genèvekonventionen då risken att skada civilbefolkningen anses vara oacceptabelt stor. Riksdagen har beslutat om vilka regler som ska gälla för svensk vapenexport och export av krigsmaterial. Huvudregeln är att Sverige inte ska sälja vapen till krigförande länder. Trots detta hamnar svenska vapen i till exempel Irak. Idag tillverkas till exempel den ovan nämnda flechetteammunitionen av SAAB Bofors Dynamics på beställning av amerikanska militären. Ammunitionen används i strider i stadsmiljö i Irak tillsammans med det svensktillverkade granatgeväret Carl-Gustaf. Det är inte bara oacceptabelt. Det är skandalöst!

Lika skandalöst är att Sverige exporter vapen till länder som inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Svensk lag, från 1993, säger att ett land Sverige ska exportera vapen till inte får varken undertrycka eller kränka de mänskliga rättigheterna. Ändå har Sverige godkänt export av krigsmaterial till cirka 25 länder där brott mot mänskliga rättigheter begås.

Sammanfattningsvis: trots att Sverige har en restriktiv vapenexportlag - som förbjuder export till krigförande länder, så hamnar ändå vapen där, - som förbjuder export till länder som kränker de mänskliga rättigheterna, så hamnar ändå vapen där. Det finns bara en enda sak att göra för att få stopp på denna dödsexport - totalförbjuda all vapenexport.

David Ruthström

Södermalms kristna socialdemokrater kräver att broderskapskongressen beslutar: “ Att Broderskap ska arbeta för att all svensk vapenexport totalförbjuds. “ Att Broderskap ska arbeta för att Sverige ska bli ett europeiskt föregångsland när det gäller övergång från militär produktion till civil produktion. “ Att motionen skickas till den socialdemokratiska partistyrelsen och riksdagsgruppen.

Motionen antagen vid styrelsemöte med Södermalms kristna socialdemokrater, Broderskap, den 19 april 2007.

MOTIONER

52

Förbundsstyrelsens svar på motioner 2:5 & 2:6 om vapenexport, och förslag till kongressenSveriges kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen har under lång tid arbetat för en mer restriktiv svensk vapenexportpolitik. Försäljning av vapen till andra länder innebär med nödvändighet svåra moraliska och etiska överväganden. Vapen tillverkas för att kunna användas. Vapen dödar. Vapen lemlästar.

Under det kalla kriget legitimerades den svenska vapenexporten med att Sveriges militära alliansfrihet förutsatte en livskraftig svensk vapenindustri. Efter det kalla krigets slut och Sovjetunionens sönderfall har det argumentet inte längre någon giltighet. Därför finns det i dag politiska förutsättningar att omgärda den svenska vapenex-porten med ett än strängare regelverk och på sikt kunna ersätta produktionen av vapen med civil produktion. En sådan övergång är enbart möjlig på sikt. Tusentals människor har sin försörjning i krigsmaterialindustrin och kravet “totalförbjud all svensk vapenexport” är inte realpolitiskt genomförbart med omedelbar verkan. I stället riskerar det att ta bort fokus från de viktiga åtgärder som redan nu kan vidtas för att begränsa den svenska vapenexporten.

Under den gångna verksamhetsperioden har Broderskapsrörelsen genom bl a artiklar och seminarier försökt påverka den svenska vapenexportpolitiken i restriktiv riktning. Sverige skall t ex inte sälja vapen till länder som befinner sig i konflikt eller som inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Förbundet har också lagt ned ett stort arbete på att tillsammans med s-kvinnor, s-studenter och SSU formulera ett genomarbetat gemensamt remissvar angående Krigsmaterialutredningens slutbetänkande “Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel” (SOU 2005:9). I remissvaret slås bl a fast att det svenska regelverket kring vapenhandel i högre grad bör överensstämma med svenska utrikespolitiska hörnstenar som främjande av fred, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Sveriges politik för global utveckling (PGU-perspektivet) bör på ett tydligt sätt genomsyra kommande krigsmateriallagstiftning. De undertecknade organisationerna förkastade bestämt införandet av näringspolitiska skäl som motiv för tillståndsgivning.

Samtidigt tvingas vi konstatera att den svenska vapenexporten under socialdemokratiskt regeringsinnehav har ökat och att regelverket vid flera tillfällen inte efterlevts. En sådan utveckling är inte acceptabel. Broderskap-srörelsen bör därför, i syfte att påverka opinionen, ta initiativ till samarbete med andra organisationer som vill begränsa vapenexporten (t ex sidoorganisationerna, kyrkor, fredsrörelser, Amnesty, Rädda Barnen, Röda Korset). Samarbetet bör också ta fasta på den ökande internationaliseringen av vapenindustrin, vilket innebär att det inte räcker bara med restriktiva svenska regler utan att det behövs en internationell reglering. Sverige och socialdemokratin bör verka för en sådan både inom EU och FN.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta:

att bifalla motion 2:5 samt att-satserna två och tre i motion 2:6att avslå att-sats ett i motion 2:6

MOTIONER

53

Avdelning 3ASYL, MIGRATION OCH INTEGRATION

3: 1 Motion om kyrkor och integration Förbundsstyrelsens fördragande: Birgitta Gidblom

Kyrkorna i Sverige har unika möjligheter att aktivt delta i integrationsprocessen. En stor majoritet av invandrarna har religionsanknytning från de länder de senast bodde i. Kyrkan i Sverige är i många fall den gemensamma nämnaren och en fast punkt i tillvaron i Sverige den första tiden här. Denna anknytning och naturliga gemenskap skulle med ökade resurser även kunna ge möjligheter att på ett naturligt sätt får undervisning om det svenska samhället, en inledande språkutbildning och en inledande introduktion i processen att skaffa ett arbete. Detta måste självfallet ske i samarbete med de institutioner som AMS, skolväsendet, etc. Det görs säkert mycket i den riktning vi beskriver redan idag. Vi tror dock att mycket mer skulle kunna göras om kyrkorna fick anslag från samhället för att kunna utöka denna verksamhet. Vi tror dessutom att det skulle vara ytterst väl använda resurser.(En nästintill identisk motion, framtagen tillsammans med Anders Nordmark och antagen av Nacka kristna socialdemokraters grupp 2006, skickades till förra årets distriktsårsmöte. Skickar om den med andra attsattser för möjlig behandling på förbundskongressen)

Jag föreslår därför att SKSF-distriktet verkar för att kyrkorna ges resurser att ännu mer aktivt delta i integrationsproces-senatt SKSF-distriktet antar motionen som sin egenatt SKSF-distriktet sänder motionen till förbundskongressen

Andrzej Waligora

Utlåtande över motionen “Ge kyrkorna utökade resurser att delta i integrationsprocessen”

I motionen lyfts en angelägen fråga fram. Kyrkan har en viktig roll i i mötet med och mellan människor. Inte minst i en tid av främlingskap mellan både grupper och enskilda människor är det viktigt att skapa platser och förutsättningar för interpersonella möten.Religionen har ofta en stark och framträdande roll i många invandrares liv och många söker sig därför till kyrkan. Många förorter är belägna i de mest religiösa distrikten och verksamheten omfattar stora grupper. Redan nu finns ett nätverk för samarbete mellan dessa storstadsförsamlingar, ett nätverk där verksamheten präglas av ekumenik och interreligiöst utbyte både mellan olika kristna församlingar och med andra religioner.Kyrkan är, och bör fortsätta vara, samlingspunkten mitt i byn. Vi ser det därför som angeläget att det arbetet får stöd, inte minst ekonomiskt, samt möjlighet att utökas både i storstadsregionerna och i övriga landet. Stödet bör fördelas på ett sådant sätt att det kommer alla samfund och kyrkor till del.

Distriktsstyrelsen förslår distriktsårsmötet för Stockholms läns SKSF-distrikt beslutaatt bifalla motionen i sin helhetatt anta motionen sin egenatt motionen jämte utlåtandet skickas till förbundskongressen

Antagen vid distriktsårsmötet för Stockholms läns kristna socialdemokrater 31/3-2007

MOTIONER

54

Förbundsstyrelsens svar till motion 3:1 om Kyrkor och integration, samt förslag till kongressen Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens synpunkter att kyrkorna kan spela en viktig roll för invandrare, för att skapa gemenskap och tillhörighet med människor i Sverige. Kyrkorna blir en samlingspunkt där alla kan lära känna varandra och ta del av varandras olika kulturer. Historiskt sett är alla kyrkor invandrade till Sverige. Och alla kyrkor hör till sina respektive världsvida gemenska-per som överskrider politiska och geografiska gränser. Människor som nu söker sig till Sverige för att finna ett bättre liv kan i någon av Sveriges invandrade kyrkor finna stöd och hemkänsla. Kyrkorna är en del av det civila samhället och de är bredvid andra aktörer, som idrottsklubbar, Röda Korset, intresseföreningar viktiga resurser i Sveriges totala ansträngning för att flyktingar och invandrare skall finna sig tillrätta i sitt nya land. Det är viktigt att stat och kommuner uppmärksammar och erkänner kyrkornas särskilda potential att vara ett stöd för invandrare och flyktingar.

Broderskapsrörelsen vill verka för att på alla nivåer, från det lokala till det nationella, påverka kyrkor att utforma sitt arbete och sin teologi så att kyrkorna blir en aktiv kraft i arbetet för att ta emot flyktingar och invandrare i Sverige.


att motion 3:1 härmed är besvarad.

MOTIONER

55

3:2-3:5 Motioner om asyl, Förbundsstyrelsens föredragande Knut W Nygaard

3: 2 Motion gällande skolgång för asylsökande Motion till Broderskapsrörelsens förbundskongress 2007

Barn till asylsökande har numera rätt till skolgång i Sverige. Däremot har de inte skolplikt.Jag anser att dessa barns rätt till skolgång skulle stärkas om de också omfattades av skolplikt.

Barn till asylsökande som har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd, men som finns kvar i landet och gömmer sig, har lika stort behov som andra barn av skolgång. Det behöver därför garanteras att de kan få gå i skola här utan risk för att därmed bli avslöjade och tillsammans med sin familj förpassade ur landet.

Jag föreslår att kongressen beslutar

att uppdra åt förbundsstyrelsen att verka för att barn i asylsökande familjer ska omfattas av skolplikt på samma sätt som barn som är bosatta i Sverige, och

att uppdra åt förbundsstyrelsen att verka för att gömda barn ges en skyddad rätt till skolgång så länge de befinner sig i Sverige.

Görel Sävborg-LundgrenOmbud för broderskapsgruppen i Uppsala Förbundsstyrelsens svar på motion 3:2 om skolgång för asylsökande, och förslag till kongressenNär det gäller asylsökande barn och ungdomar är kommunerna skyldiga erbjuda plats för dem som vill gå i skolan. Skolgången är för de allra flesta av dessa barn och ungdomar alltså frivillig och bygger på ett intresse från dem själva. Är dock personen 16 år eller äldre är de asylsökande skyldiga att deltaga i den av migrationsverket bestämda verksamhet. Det kan handla om skola för ungdomar eller SFI-utbildning, Svenska för invandrare, för vuxna. Gällande SFI sker detta i mycket stor utsträckning för de vuxna asylsökande, men även för ungdomar. Att under asylprocessens gång vara sysselsatt är viktigt för alla, oavsett ålder. För de asylsökande barnen är det viktigt att det finns en frizon från den orofyllda miljön som skapas i ett hem där familjen väntar på besked om en fristad eller utvisning. När det gäller skolgång för de gömda barnen är den frågan komplicerad, men ändock tydlig. Barnkonventionens grundläggande krav är att barn har rätt till utbildning. Sverige har fått kritik av FN:s barnrättskommitté för att barn utan uppehållstillstånd och gömda barn inte haft rätt till skolgång. Genom ett nyligen offentliggjort betänkande från justitiedepartementet ser det nu ut som att kritiken gett resultat. Barn i familjer som har fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige och som håller sig gömda, ska enligt betänkandet, ha rätt till undervisning inom det offentliga skolväsendet. Barnen ska dessutom ha rätt till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Vad utredningen däremot fastställde var att polisen fortfarande har rätt att hämta barn som har verkställbara utvisningsbeslut i skolan, det vill säga skolan blir inte en fredad zon och föräldrar kan fortfarande välja att inte låta barnen gå i skolan på grund av rädsla för att bli upptäckta. Genom att verka för att polisen upprättar etiska regler för att inte gå in i skolorna för att hämta barnen kan vi verka för att alla barn verkligen får rätt till utbildning.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionens första attsats att verka för att etiska regler etableras så polisen inte tillåts gå in i skolorna för att hämta barn med verkställbara utvisningsbeslut.

MOTIONER

56

3: 3 Motion om sjukvård för asylsökande och flyktingar

Motion till Broderskapsrörelsen kongress 2007I ett solidariskt samhälle ska människors tillgång till hälso- och sjukvård grundas på deras behov, inte på deras tillgångar i form av ekonomiska resurser eller deras status i samhället.

Jag finner det stötande att den principen inte gäller för de människor som har sökt sin tillflykt till vårt land men ännu inte fått uppehållstillstånd. Asylsökande har, enligt de lagar som stiftats under socialdemokratiska regeringar, bara rätt till sådan sjukvård “som inte kan anstå”. Hälso- och sjukvården används då som ett medel för att hålla tillbaka tillströmningen av asylsökande.

Broderskapsrörelsen bör ta avstånd från den sådan användning av hälso- och sjukvården och i stället verka för att alla människor som befinner sig i landet ska få tillgång till av samhället subventionerad hälso- och sjukvård på lika villkor. Det betyder också att barns rätt till gratis sjukvård ska gälla lika för alla barn som finns i landet, även de som i dag står utanför sådan rätt t.ex. därför att föräldrarna inte haft LMA-kort eller aldrig sökt uppehållstillstånd.

Jag föreslår att kongressen beslutaratt uppdra till förbundsstyrelsen att verka för sådan ändring i berörda lagar att alla människor som befinner sig i landet - barn lika väl som vuxna -- får tillgång till av samhället subventionerad hälso- och sjukvård på lika villkor.

Görel Sävborg-Lundgren, Ombud för Uppsala broderskapsgrupp Förbundsstyrelsens svar till motion 3:3 om sjukvård för asylsökande, och förslag till kongressen Som motionären påtalar krävs ett så kallat LMA-kort för tillgång av hälso- och sjukvårdens service. LMA-kortet är en tillfällig handling för asylsökande i Sverige och förkortningen står för “Lagen om mottagande av asylsökande”. Ett innehavande av LMA-kortet innebär att sjukvården i princip är avgiftsfri då migrationsverket står för de kostnader som uppkommer i samband med ett läkarbesök. Trots detta förbiser landstingen denna rättighet. Under 2006 genomgick endast 30 % av de nyanlända asylsökande en hälsoundersökning. Enligt organisationen “Sveriges kommuner och landsting” (SKL) är en bidragande orsak att landstingen inte är informerade om deras skyldighet att bistå med hälso- och sjukvård.

När det gäller de gömda flyktingarna, det vill säga de som fått lagakraftvunna avslagsbeslut eller de som aldrig sökt uppehållstillstånd i Sverige (saknar uppehållstillstånd och därmed ett LMA-kort) är tillgången till sjukvård olika beroende på vilket landsting de söker sjukvård hos. Detta beror på att riktlinjerna är oklara vad det gäller vilken vård asylsökande och gömda flyktingar ska ha tillgång till och vem som ska betala för den vård som ges. Asylsökande barn har samma rättigheter som andra barn när det gäller rätten till hälso- och sjukvården. Men, för vuxna däremot gäller denna rättighet endast i akuta fall. Vi menar att denna rättighet ska vara lika för alla.

För vår rörelse finns det således fyra viktiga frågor att arbeta med.1. Att asylsökande, oavsett ålder, får samma rätt som andra i Sverige att få vård. 2. Att alla hälso- och sjukvårdsinstanser blir medvetna om LMA-kortets innebörd. 3. Att reglerna tydliggörs för hur gömda flyktingar skall få tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård. 4. Att reglerna ska vara likvärdiga oberoende på vart i landet man söker hjälp.Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att anse motionen besvarad

MOTIONER

57

3: 4 Motion om rätten att söka asyl

Motion till Broderskapsrörelsens förbundskongress 2007

Rätten att söka asyl undan förföljelse är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Denna rättighet är idag ytterst begränsad i Sverige och i EU då det i praktiken inte finns möjligheter att lagligt ta sig till Sverige och EU för att söka asyl.

Det krävs visum för medborgare från över 130 länder för att besöka Sverige och EU. Endast personer som ämnar göra tillfälliga besök beviljas visum. Befarar myndigheterna att en person söker varaktig bosättning i EU är detta enligt reglerna skäl till att avslå visumansökan. För att söka asyl krävs det att man är på plats i Sverige eller annat EU land. Detta innebär att de personer som kan tänkas behöva söka skydd undan förföljelse nekas inresetillstånd i EU, vilket innebär att de inte har möjlighet att lagligt ta sig till EU för att söka asyl i EU.

Denna utestängande politik förstärks av andra EU institutioner som gemensam gränsövervakning och det så kallade transportöransvaret, där flygbolagen får böta om de låter någon med falska dokument eller utan visum resa med till Europa.

Denna europeiska politik har gjort att asylsökande tvingas ta hjälp av människosmugglare för att ta sig in i EU för att söka asyl. Och man har i praktiken kriminaliserat rätten att söka skydd i Europa. Denna politik är farlig och rättsosäker för de skyddsbehövande som tvingas lägga sin framtid i smugglarnas händer. Det sänder dessutom signaler till andra länder, inte minst i tredje världen att det går bra att kringgå de mänskliga rättigheterna.

Jag föreslår att kongressen beslutar

- att uppdra åt förbundsstyrelsen att verka för att skapa lagliga möjligheter för skyddsbehövande att söka asyl i Sverige och EU

- att uppdra åt förbundsstyrelsen att verka för att det inte ska vara straffbart att hjälpa personer över gränsen till Sverige för att söka asyl, när det görs utan ekonomisk vinning

Jonas Gunnarsson, SkoghallKarlstads Broderskapsgrupp

Motionen har ej behandlats av Karlstad gruppen utan har skickats som Jonas egen till distriktet. Distriktssty-relsen i Värmland skickar motionen som sin egen till förbundskongressen 2007.

MOTIONER

58

Förbundsstyrelsens svar till motion 3:4 om rätten att söka asyl, och förslag till kongressenSom motionären framhåller är möjligheterna till att söka asyl i Sverige och EU högst begränsad. Förvisso finns det i teoretisk mening möjlighet till att, i Sverige eller i något av de andra EU-länderna, ansöka om asyl. Då visum, som krävs från 135 länder, är ett krav för inresa till EU, för att därigenom kunna ansöka om asyl, återstår alltså inte många andra möjligheter än att på illegal väg ta sig till Sverige och EU. Många enskilda människor tar därför på sig uppdraget att hjälpa dessa människor till en fristad. Ofta är sådana projekt högst riskfyllda och ibland sker det med liv som insatts. Otaliga är de berättelser och rapporter om hur människor kvävts till dötts i containrar, drunknat efter att överbelastade och fallfärdiga båtar kapsejsat på sin färd. Som inte detta vore nog finns det bland dessa hjälpande människor personer som av ren ekonomisk vinning utblottar de som tvingas söka asyl. Asylrätten, vilken är fastslagen 1948 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, är en politiskt bindande deklaration. Genom de högst begränsade möjligheterna att ta del av denna rättighet är den tyvärr för många inget annat än en fin formulerad rättighet på papper. Att Sverige och övriga länder i “väst” har en stor skyldighet att ta emot dessa nödställda torde det inte råda några tvivel om. Det är därför högst besynnerligt att EU:s flyktingpolitik i många fall har skapat ett “fort Europa” Det överstatliga samarbetet som flyktingpolitiken har kommit att bli en del av är för delen inte fel. Sverige kan lika lite som Spanien själv ta ansvar flyktingströmmarna till Europa. Det finns ett stort behov av en samordnad europeisk flyktingpolitik. Det krävs dock genomgripande förbättringar bland annat gäller det, som motionären också påtalar, transportöransvaret. Transportöransvaret som finns inskriven i den svenska utlänningslagen innehåller bestämmelser där transportör-erna, fartygs- och flygbolag, är skyldiga för att bekosta tillbaka resan för dem som inte fått uppehållstillstånd. Då fartygs- och flygbolagen inte på förhand kan förutse vilka resande som senare kommer att få asyl har det kommit att bli till rutin att vägra sälja biljetter till personer utan giltiga papper. Detta i sig innebär att inresemöjligheterna är kraftigt beskurna, dessutom bör man kraftfullt ifrågasätta om EU:s ansvar, i linje med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ska handhas av flyg- och fartygsföretag. Oavsett transportöransvaret eller ej är de allra flesta av de skyddssökande människorna i stort behov av hjälp för att ta sig till Sverige eller andra länder inom EU. Att människor, som utan ekonomisk vining, hjälper dessa ska riskera att straffas är inte bara ett hinder för dem som vill hjälpa nödställda människor, det är också ett slag mot medmänniskligheten, något som vill att allt fler ska omsätta i praktiskt handling. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionen

MOTIONER

59

3: 5 Motion om inhumana drag i den svenska asylpolitiken

Motion till Broderskapsrörelsens kongress 2007-05-02 A Lagen om rätt till uppehållstillstånd genom anknytning. Den svenska utlänningslagen ger rätt till familjeeåteranknytning. Ett gift par där den ena parten flytt till Sverige och fått uppehållstillstånd här får återförenas i Sverige med sin partner och sina barn (under 18 år). De får tillstånd genom den konsulära avdelningen på den svenska ambassaden i hemlandet och Migrationsverket i Sverige att komma hit med svensk visering i sina pass. Lagen är dock samtidigit restriktiv och ger gång på gång upphov till mänskliga tragedier. Om till exempel maken, internflykting i eget land, brådstörtat måst fly till Sverige, medan makan tills vidare är kvar i landet uppstår ofta ett stort problem. När hustrun något senare skall komma efter men - som ofta är fallet - inte har minsta möjlighet att ta sig ur landet på legal väg och därför kommer till Sverige längs en illegal väg, måste hon återvända till det land som de båda har sett sig tvungna att lämna. Hon måste tillbaka och skaffa det nödvändiga tillståndet vid den svenska amabassaden. Om svensk ambasssad saknas i landet, tvingas hon ta sig till närmaste grannland där svensk beskickning finns. I praktiken är sådana “hemresor” ofta politiskt så farliga och ekonomiskt så svåra att det är omänskligt att kräva av flyktingen att resa “hem”. Samma bestämmelse gäller om en person som fått svenskt uppehållstillstånd eller har svenskt medborgarskap gifter sig eller blir legaliserad sambo med person som inte har uppehållstillstånd i Sverige. Denna partner måste ta risken att fara tillbaka till ett för henne/honom farligt hemland och på något sätt komma i kontakt med svensk ambassad i hemlandet eller i regionen. Speciellt svårt är det för sådana som är statslösa i hemlandet. Det finns ju åtskilliga länder där en del av befolkningen inte har formellt medborgarskap.Vare år kan man bevittna de ohyggliga problem som de svenska myndigheternas krav åsamkar människor i denna situation. B Skyddsskäl Ett viktigt kriterium i den svenska utlänningslagen är det som i lagen heter skyddsbehov. En asylsökande skall göra troligt att han - lika ofta hon - står under sådant hot i hemlandet att det utgör grund för uppehållstillstånd i Sverige. Vårt land är närmast unikt bland jämförbara länder genom njuggheten att erkänna sådana skyddsbehov. Flyktingen kan ha råkat illa ut upprepade gånger genom brutala polisbesök i hemmet, upprepade godtyckliga häktningar, våldtäkter på polisstationen, hemmet kan ha bränts ner m.m. Sådana skäl negligeras påfallande ofta av den svenska migrationsmyndigheten om den asylsökande inte kommer från något land som enligt verkets manualer befinner sig i fullständig upplösning, till exempel Somalia. Människor som flytt från Bangla Desh, Iran, Syrien, Turkiet eller Azerbadjan hänvisas av den svenska migrationsmyndigheten till “de rättsvårdande myndigheterna i hemlandet” trots att sådana länder i stor utsträckning saknar rättsstatens karakteristika enligt både svenska UD och internationella organisationer som bevakar de mänskliga rättigheterna. De allra flesta som fått uppehållstillstånd i Sverige under det senaste årtiondet har fått det av “humanitära skäl”. I den nya utlänningslagen är ordalydelsen “synnerligen ömmande omständigheter.” Det måste vara i mest tänkbara extrema grad synd om en människa för att Migrationsverket skall låta sig bevekas. Flyktingens egna sakliga skäl för att få skydd tonas genomgående ner. Det är av nåd som uppehållstillstånd ges i enstaka fall, däremot sorgligt ofta inte av respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta sätt att hantera asylärenden innebär en kränkning för den drabbade och förlust av självkänsla.

MOTIONER

60

Ofta får en flykting som tillhört en oppositionell grupp i ett land som enligt internationella rättsorganisationer inte förmår leva upp till de krav som FN:s artiklar om de mänskliga rättigheterna ställer, läsa följande i Migrationsverkets beslut att icke bevilja uppehållstillstånd:. “Du kan inte anses ha haft en så betydande ställning i den oppositionella organisationen att du löper någon risk i ditt land. Du skall således avvisas från Sverige” Det svenska myndigheterna blundar för det faktum att det är mycket lättare för repressiva regimer att eliminera medlemmar i oppositionens folkliga bas än att slå mot dem som är kända och där ingripanden riskerar att få medial internationell uppmärksamhet. Kan man paralysera människorna i basorganisationerna genom skräcken som metod, försvagas hela den demokratiska oppositionen. I själva verket kommer den svenska asylpolitiken att i alltför hög grad filtrera bort yngre personer, ofta välutbildade, språkkunniga och efter kort tid utmärkt svenskspråkiga. Deras ärenden beskrivs som “enkla”, eftersom de är ogifta och saknar barn. “Det är således inte förenat med några svårigheter att avvisa dig” kan det heta. Många ungdomar som vill och skulle kunna göra vårt land viktiga tjänster i kvalificerat arbete sållas därmed bort. Kan man inte hjälpa dem över till något tredje land, där man medvetet prioriterar denna kategori - något som blir allt svårare - förlorar många av dem överhuvudtaget varje rimlig livschans. C Avslutande reflexioner Den svenska utlänningslagen står sig gott vid en internationell jämförelse. Den rymmer många goda principer och är i flera avseenden väl genomtänkt. Den praxis som hela tiden utbildas när det gäller dess tillämpning kommer dock åter och åter att ligga vid sidan av om de offentligt uttryckta principerna och intentionerna. Sverige har i relation till sitt befolkningstal tagit emot fler flyktingar än Europas övriga länder. Detta gör att många uppfattar vår asylpolitik som så tillfredsställande att det nu snarast är andra länder, i första hand länderna inom EU, som har ansvaret att utveckla sin asylpolitik- Att svensk flyktingpolitik trots sina pinsamt inhumana inslag ändå framstår som ett gentemot flyktingarna relativt generöst land, bör emellertid påminna oss om hur inhumana villkoren för flyktingarna generellt är i hela vår världsdel och att vi bör göra åtskilligt mer för att humanisera vårt eget system. Det är bara så vi kan bli trovärdiga i arbetet för flyktingar på internationell nivå. I många länder förväntar man sig mer av vårt land med tanke på de traditioner av gränsöverskridande solidaritet som är förknippade med det svenska namnet.Faktiskt har vårt land i dag flera plumpar i protokollet i de årliga rapporterna från de internationella organisa-tioner som bevakar tillämpningen av de mänskliga rättigheterna i hela världen. Yrkanden: Kongressen förslås besluta att Broderskapsrörelsen genom förbundsstyrelsen tillsätter en kvalificerad arbetsgrupp med uppgift att granska den svenska asylpolitikens inhumana effekter och föreslå sådana förändringar i lagen som motiveras av samlad kunskap om hur den nya Utlänningslagen fungerat sedan den trädde i kraft 1 april 2006. att Broderskapsrörelsen därmed också under den nya mandatperioden presenterar en rapport från denna arbetsgrupp eller ett asylpolitiskt program att antas vid nästkommande förbundskongress och att den föreslagna gruppen utför sin uppgift i nära samarbete med Flykting- och asylkommittéernas riksråd (FARR). Förbundet har under år 2006 tillsammans med FARR arrangerat en rad seminarier på olika håll i landet kring asyl-och integrationsfrågor, ett samarbete som motiverar en uppföljning i här föreslagen form. Bo Nylund

MOTIONER

61

Förbundsstyrelsens svar på motion 3:5 om inhumana drag i den svenska asylpolitiken, och förslag till kongressen Genom sina exempel, som allt för ofta också är en tragisk reallitet, ger motionären en bra beskrivning om problem som kan uppstå för den som söker uppehållstillstånd i Sverige. Huvudregeln är att man söker uppehållstillstånd från hemlandet. Det enda viktiga undantaget gäller asyl. Asyl kan endast sökas på plats i Sverige. När det gäller rätten till uppehållstillstånd på grund av anknytning så har den rätten förstärkts i den nya utlänningslagen, då man inte bara får beviljas uppehållstillstånd, utan faktiskt har rätt till uppehållstillstånd om man är sambo, make, eller make till någon som har permanent uppehållstillstånd. Detta gäller även för minderåriga barn, eller föräldrar till minderåriga som beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. För andra anhöriga finns det vissa möjligheter till uppehållstillstånd på grund av anknytning, men det gäller endast om man har delat hushållsgemenskap innan personen reste från hemlandet och om det anses finnas ett beroendeförhållande mellan den som söker uppehållstillstånd och den som är bosatt i Sverige. (Så t.ex. föräldrar som vill bosätta sig nära sina barn när de blivit gamla kan inte räkna med att beviljas uppehållstillstånd i Sverige om inte man sökt uppehållstillstånd omedelbart efter att barnet bosatt sig i Sverige). Enligt Migrationsverket fick nästan 27 000 personer uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning.

När det gäller de som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning är huvudregeln att ansökan ska lämnas in från hemlandet. Detta gäller även personer som sökt asyl och befunnit sig i Sverige under längre tid. Endast i undantagsfall kan anknytningsutredningen göras i Sverige där båda parterna är på plats, och istället tvingas, såsom motionären beskriver, ofta en person att separeras från sin partner i Sverige och återvända till osäkra förhållanden i hemlandet för att därifrån på svensk ambassad lämna in ansökan om uppehållstillstånd, som sedan ska utredas av Migrationsverket i Sverige. Detta tillvägagångssätt är inte bara kostsamt och byråkratiskt, men kan även leda till mycket onödigt lidande för den enskilda familjen som tvingas vara separerade och leva under osäkra förhållanden. Detta trots att de enligt lag har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Svårigheter att från svensk beskickning i utlandet ansöka om att få återvända till Sverige, är ännu svårare för en person som är statslös. Detta gäller exempelvis personer från de palestinska områdena. När det gäller statslösa måste dessa liksom andra få möjlighet till en mer rättvisande behandling än vad dagens lag ger möjlighet till.

Uppehållstillstånd (oftast tidsbegränsade) kan också beviljas i vissa fall på grund av arbete, studier eller till egna företagare. De som är flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Genom utlänningslagen och de internationella deklarationer som Sverige åtagit sig att följa borde goda möj-ligheter finnas att ge de skyddsbehövande en fristad. Som motionären dock påtalar vittnar många avvisningsbeslut om att lagen i sig inte alltid är en garant. Detta beror sannolikt på att lagen har för höga beviskrav på de asylsökande att bevisa att deras rädsla för förföljelse faktiskt är välgrundad. Ibland kan man, med rätta, förundra sig över humanitet när det gäller avvisningsbeslut. När sjuka, åldringar och flyktingar från krigshärdar utvisas är det något som inte stämmer. Vi ska eller kan inte blunda för att de mänskliga rättigheterna åsidosätts i många fall. Här har vår rörelse, oavsett regeringsparti, en viktig opinionsbildande roll. När det gäller demografin av de asylsökande är det många som är relativt unga. Tillskillnad mot äldre har de bättre fysiska förutsättningar för att exempelvis vandra genom över de kurdiska bergen eller via båt över Medelhavet. Dock är deras flykt, liksom många andras, ett riskfyllt projekt, och ibland med livet som insatts. Oavsett ålder ska alla bedömas likvärdigt. Förvisso finns det, som motionären påtalar, samhällsekonomiska vinster med yngre flyktingar, men ett sådant perspektiv blir lätt komplicerat att ta in i en asylprocess.

De brister som finns i den svenska asylpolitiken menar vi främst beror på hur lagen efterlevs och tolkas, själva lagstiftningen och de internationella deklarationerna menar vi till stor del är bra. I jämförelse med en del länder inom unionen står vi oss bra. Denna jämförelse är inte oviktigt. Förbundsstyrelsen menar att alla länder i EU måste ta ett större gemensamt ansvar för dem som söker en fristad. Likväl som vi måste arbeta för att de mänskliga rättigheterna efterlevs här i Sverige måste vi arbeta för att andra länder bedriver en human

MOTIONER

62

flyktingpolitik. Här måste vi som rörelse vara pådrivande för att partiet i de parlamentariska forumen och inom de internationella s-organisationerna driver dessa frågor.

I vår egen rörelse har vi, med stöd från Europeiska flyktingfonden, sedan 2006 haft ett asylprojekt, Aktörer i ny asylprocess, tillsammans med FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas riksråd. Genom sju seminarier runt om i landet har frivilligorganisationer, politiker och tjänstemän diskuterat hur asylprocesserna kan förbättras med mera. Detta är ett mycket bra exempel på hur vi som rörelse kan och bör arbeta med denna fråga. Sedan den första april 2006 har Sverige fått en ny utlänningslag. I jämförelse med tidigare lag är den nu aktuella lagen, i många avseenden, avsevärt bättre. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att följa upp vilka följder som denna lag får. Redan nu kan konstateras att hänsynstagandet till kön och sexuell läggning inte är tillfredsställande. Under kommande mandatperiod avser förbundet att fortsätta arbeta med asylfrågorna. Det finns goda skäl att börja utvärdera lagens konsekvenser under nästa år. Trots att mycket pekar på att samarbetet med FARR kommer att fortsätta, vill förbundsstyrelsen, av principiella skäl, förbehålla sig rätten att välja samarbetspartner och formen för hur arbetat ska ske. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla attsats ett och två att anse attsats tre besvarad

MOTIONER

63

Avdelning 4 RÄTTEN TILL VÄRDIGT LIV

4: 1 & 4:2 Motioner om vuxenmobbning Förbundsstyrelsens fördragande. Eva-Lena Gustafsson

4: 1 Motion om behovet av samhällsstöd för vuxenmobbade i arbetslivetEnligt en skattning avseende hela landet bedöms årligen mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar orsakas av mobbning/kränkande särbehandling och mellan 100 och 300 självmord.

Konsekvenserna av mobbing är mycket allvarliga och kostar individerna hälsa, trygghet och ofta möjlighet att försörja sig. Förutom det mänskliga lidandet för den enskilda påverkas hela arbetsplatser negativt och kostnaderna för arbetsgivare och samhälle är oöverskådligt stora.

De drabbade utsätts ofta för en socialt handikappande stigmatisering, vilket naturligtvis får förödande kon-sekvenser även för familj och andra närstående. Denna problematik behöver lyftas fram och synliggöras.

Befintlig kunskap om mobbning är i dag omfattande, men tillämpningen är trots omfattningen av problemet eftersatt. Detta beror ofta på okunnighet och bristande samverkan mellan ansvariga samhällsinstanser.

Mobbning är en problematik där samhället måste utveckla samordningen av nödvändiga insatser mellan sjukvård, företagshälsovård, försäkringskassa, arbetsmiljöinspektion, arbetsgivare, fack m fl. Det övergrepp som mobbning innebär kan förebyggas, förhindras och åtgärdas.

Liksom andra som utsatts för ofta långvarig traumatisering (som t ex misshandlade kvinnor och flyktingar) riskerar personer som utsatts för mobbning omfattande traumatiska stress- och PTSD-skador (Posttraumatiskt stressyndrom) som följd. De har jämfört med många andra kategorier “vanliga” vård- och hjälpsökande det gemensamt att de har svårt att få ett prompt och adekvat omhändertagande, inte minst medicinskt sett. Deras problematik utgör särskilda kompetensområden som kräver tvärsektoriellt samarbete.

Arbetslivsdelegationen föreslog 1999 att ett Resurscentrum för mobbade skulle inrättas. Där skulle ingå att inventera och utveckla rehabiliteringsmetoder, följa och initiera forskning, kunskapsspridning, information, utbildning samt att utveckla samverkansformer. Verksamheten skulle utvecklas i nära samarbete med frivilliga nätverk som finns för mobbade, olika samhällsinstanser, forskare och enskilda experter som utvecklat stor kunskap inom juridik och behandling. Resurscentrets viktigaste uppgift skulle vara att stödja den mobbade i den akuta krisen.

För misshandlade kvinnor inrättades redan 1994 ett kunskaps- och resurscentrum i Uppsala, RiksKvinnoCen-trum.

Det är angeläget att ett kunskaps- och resurscentrum för personer som utsatts för vuxen-mobbning inrättas snarast möjligt.


att Broderskap verkar för att det genomförs en utredning om möjligheten att inrätta ett kunskaps- och resurscentrum för personer som utsatts för vuxenmobbning och liknande.


Maria Werme

MOTIONER

64

Broderskapsdistriktets styrelses yttrande över motion 4:1 om behovet av samhällsstöd för vuxenmobbade i arbetslivetMotionärerna belyser en fråga som det under flera år har kommit allt mer och mer kunskap omkring. Detta är en viktig fråga och som berör många personer i dagens samhälle. Vi kan även anta att det inom detta område finns ett stort mörkertal av drabbade som själva väljer att lösa problemen genom att gå till nya arbeten eller in i arbetslöshet. Själva fenomenet i sig själv är oacceptabelt för oss som socialdemokrater, vi strävar efter ett samhälle där allas lika värde och lika rätt ska vara det centrala. Mobbing, i vilken form det än förekommer i är oacceptabelt. Distriktsstyrelsen delar motionärernas tanke om ett samlat center som kan få ett mera samlat övergripande grepp omkring problematiken.



Förbundsstyrelsens svar till motion 4:1 om vuxenmobbningMobbing skapar djupa trauman som kan jämföras med att leva i krigstillstånd. Kroppen blir inställd på flykt men den mobbade har ingen plats att fly till. Så uttrycker många psykologer vad vuxenmobbing handlar om. Människor som behandlas kränkande på sina jobb blir hjälplösa, fördummade och utfrysta. De kan tvingas leva i “posttraumatiska” stresstillstånd i månader, upp till år. Om de inte söker hjälp kan skadorna bli kroniska och i sämsta fall kan mobbingen leda till självmordsförsök.Motionären pekar på hur kunskapen inte tillämpas och hur det brister i samverkan i samordningen mellan samhällets olika myndigheter och den enskilde som är utsatt för mobbing. Motionen pekar också på att det förebyggande arbetet med att motverka mobbing inte är tillräckligt omfattande.Motionären lyfter fram att de psykosociala problemen på arbetsplatserna inte tas på allvar och inte uppmärksam-mas i tillräcklig omfattning. Därför är det viktigt att ett kunskaps och resurscentrum behöver tillskapas för att kunna ta tillvara den kunskap och kompetens som finns inom området.

Förbundsstyrelsen delar motionärens syn att vuxenmobbing är ett mycket allvarligt samhällsproblem som vi med kraft måste arbeta med att förändra.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

Att bifalla motionens första att sats och att överlämna motionen till den socialdemokratiska gruppen i riksdagen, samt i kommuner och landsting.

MOTIONER

65

4: 2 Motion om att lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska finnas för alla, inte enbart för barn och elever

Mobbning/kränkande särbehandling beräknas årligen orsaka mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar och mellan 100 och 300 självmord. Det mänskliga lidandet för utsatta och närstående och kostnaderna för arbetsgivare och samhälle är oöverskådligt stora.

Orsaker till mobbning på arbetsplatser ska enligt modern forskning snarare sökas i organisa-tionen än hos personen. I goda arbetsmiljöer motverkas mobbning.

En stor andel av dem som utsätts för kränkande särbehandling/mobbning är kvinnor. Arbets-miljöproblem för kvinnor betraktas i större omfattning enbart som ett individproblem, medan de för män i högre grad relateras till arbetsplatsen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling i arbetslivet (1993:17) ges följande definition av kränkande särbehandling: “återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.” Kränkande handlingar präglas av grov respektlöshet och bryter mot allmänna heders- och moralbegrepp om hur människor bör bemötas.

Arbetsmiljöverkets föreskrift ger exempel på innebörden av kränkande särbehandling och hur detta ska motarbe-tas och åtgärdas på arbetsplatser. Föreskriften ingår i arbetsmiljölagen men saknar påföljd, vilket medför att det är vanligt att den inte efterlevs.

Mobbning/kränkande särbehandling innebär ofta en traumatisk utslitningsprocess. Det är en form av diskrimin-ering som i dag inte faller under diskrimineringslagstiftningen vad gäller vuxna, förutom för vuxna elever. Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) i kraft.

Det kommer att bli märkliga signaler för de elever som när de kommer ut i arbetslivet erfar att där inte finns samma rättskydd som på skolan, att kränkande behandling på arbetsplatser tillåts fortgå utan påföljd.

Liksom det nu finns en lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever behövs det en tydlig lagstiftning som visar att även kränkande behandling av vuxna, med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets föreskrift 1993:17, är ett brott som har rättslig påföljd. En tydlig lagstiftning kommer att medföra att mer förebyggande och ansvarstagande åtgärder införs, vilket i sin tur ger bättre och mer stimulerande (friskare) arbetsmiljöer och färre långtidssjukskrivningar. Sammantaget kommer det att leda till att samhället på sikt sparar oerhörda resurser, både ekonomiska och mänskliga.


att Broderskap verkar för att lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska finnas för alla, inte enbart för barn och elever.


Maria Werme

Broderskapsdistriktets styrelses yttrande över motionen; lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska finnas för alla, inte enbart för barn och eleverMotionärerna tar upp ett adekvat problem som hör samman med den föregående motionen. Motionären pekar på en inkonsekvens i lagstiftningen och om en brist gällande harmoniseringen mellan de föreskrifter som

MOTIONER

66

arbetsmiljöverket tar fram och lagen. Detta är orimligt och behöver åtgärdas med en tydligare och konsekvent lagstiftning. Om en sådan kommer tillstånd blir konsekvensen, precis som motionärerna tar upp, att man handskas med dessa problem på ett annat sätt. Finns inga lagliga påföljder tenderar man att negligera problemets omfattning på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. Allvaret i denna fråga belyses i motionens brödtext, där lagen har tagit barn och ungdomar situation och utsatthet för denna misshandel på fullaste allvar, något som även nu måste komma att omfatta alla i vårt samhälle.



Förbundsstyrelsens svar till motion 4:2 om förbud mot diskriminering, och förslag till kongressenMotionen tar upp en fråga om inkonsekvens i lagstiftningen när det gäller diskriminering, kränkande behandling och harmoniseringen mellan föreskrifter som arbetsmiljöverket tagit fram och lagstiftning. Motionärerna gör också en jämförelse med diskrimineringslagstiftningen när det gäller barn och elever som trädde i kraft 1 april, 2006.

Motionen föreslår att Broderskap ska verka för en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Riksdagen har redan antagit en lag om diskriminering. Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering. Följande utdrag är hämtat ur lagen och visar på dess ändamål.

1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskriminer-ingsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktion-shinder. Lag (2005:480).

Andra bestämmelser med förbud mot diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud mot diskriminering finns också i - jämställdhetslagen (1991:433), - lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, - lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, - lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, - lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, och - lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I 16 kap. 9 § brottsbalken finns bestämmelser om olaga diskriminering. Lag (2006:69).

Riksdagen har med Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering överfört lagstiftningens intentioner även för barn och elever.Vad innebär den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling mot barn och elever? Enligt Skolverket så är lagens syfte att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Lagen trädde i kraft den 1 april 2006. Det är med den nya lagen en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt, precis som för vuxna.

Motionen belyser det faktum att kvinnor utsätts för kränkande särbehandling/mobbing. Detta är enligt Lag

MOTIONER

67

(2003:307) en av diskrimineringsgrunderna i nuvarande lagstiftning som också fått genomslag i SFS 2006:67 som motionärerna vill jämföra med. På skolverkets hemsida kan man läsa;

Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.

Det finns dessutom förbud mot annan kränkande behandling. Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. I lagen infördes därför ett förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av krän-kningar.

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering och Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering för barn och elever är nu harmoniserad för alla åldrar.Förbundsstyrelsen menar därför att lagstiftningen som motionärerna vill verka för, redan finns i Arbet-smiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling i arbetslivet (1993:17) och Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering. Däremot så delar Förbundsstyrelsen motionärernas oro över att det brister i att följa gällande lagstiftning, förebyggande och ansvarstagande åtgärder på många arbetsplaster.

Förbundsstyrelsen föreslår därför kongressen att Anse motionen för besvarad.

MOTIONER

68

4: 3 Motion om seniorbostäder Förbundsstyrelsens föredragande: Birgitta Gidblom

Bra bostäder ger de boende äldre möjligheter till berikande och nödvändiga sociala kontakter.Man kan hjälpa och stödja varandra i olika vardagsfrågor. Vård och omsorg kan ske till lägre pris om de gamla bor i välplanerade seniorbostäder. Det gör att pensionärerna trivs och får en bättre livskvalitet genom att på så sätt förebygga ohälsa och klarar själva av sin situation längre upp i åren utan mycket kostsamma åtgärder för stat och kommun.

Då servicehusen numera kallas vårdboende för äldre är insatsen från sjukvården högre än tidigare och det blir allt svårare att få en plats där.Äldreboende genomgår en ständig utveckling och nya tankegångar och förslag dyker upp.Det känns viktigt för oss inom Broderskapsrörelsen att vara med och förverkliga äldreboenden anpassade till 2000-talets behov, det kräver nytänkande och flexibla lösningar.

Med anledning av ovanstående föreslår vi

att boendefrågorna förs upp på dagordningen och att det skapas fler anpassade seniorbostäder

att stimulera tillkomsten av äldreboenden där viss service kan erbjudas utan biståndsbedömning

Karlstad den 16 februari 2007

Sonia Gustafsson Ingrid Emanuelson Yvonne Gustafsson

Karlstads Kristna Socialdemokrater, Broderskap

Motionen är behandlad och tillstyrkt på årsmöte 17 februari 2007med Karlstads Kristna Socialdemokrater, Broderskap och beslutades skickas vidare till Värmlands Broderska-psdistrikts årsmöte.

Distriktsstyrelsens yttrandeAtt se de äldre som politisk resurs har Karlstads Broderskapsgrupp framför vid kongressen i Nyköping 2005. Denna motion tar upp boendeformer för seniorer. Samhället bör här tillse att bostäder finns, som motsvarar enskilda individers behov och önskemål inom olika åldersgrupper.Distriktsstyrelsen föreslår att motionen antas och skickas vidare till Broderskaps förbundskongress.

Broderskapsdistriktets årskonferens tillstyrkte distriktsstyrelsens förslag.Kristinehamn 070303 , Eva-Lena Gustavsson ordförande

MOTIONER

69

Förbundsstyrelsens svar på motion 4:3 om seniorbostäder Boende för äldre har förändrats under årens lopp, från fattighusen till dagens särskilda boenden. På 80-talet byggdes servicehusen, dessa var ett boende som var nära det som motionärerna nu kallar seniorboenden. Där fick man flytta in även om man inte hade vårdbehov, där fanns tillgång till aktiviteter t ex snickeri och vävsal, keramikverkstad mm. Tanken var att de som bodde där skulle vara friska. Utvecklingen blev naturligtvis att de boende blev äldre och äldre och fick mer behov av vård och omsorg. Efterfrågan på boenden där vård och omsorg fanns tillgänglig blev större och större, så servicelägenheterna har avvecklats eftersom, och nu finns tyvärr inte servicehusen kvar. För att få en plats i särskilda boenden, som nu boenden för äldre med vårdbehov kallas, ska man vara i stort behov av omsorg. Trenden nu är att de gamla ska bo hemma så länge som möjligt med hjälp av hemtjänsten. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärernas synpunkter att det bör finnas boenden där äldre kan bo tillsammans i egna lägenheter men ha tillgång till rum för samvaro och aktiviteter. Många äldre är oerhört ensamma och ett sådant boende skulle höja livskvaliten avsevärt.

Det motionärerna föreslår, att boendefrågorna förs upp på dagordningen har till en del uppfyllts genom det samarbete som S-kvinnor och Byggnadsarbetarförbundet har. Seniorbostäder byggs ute i landet av olika aktörer, och Förbundsstyrelsen ser positivt på detta.Boendefrågor är av central betydelse, men Broderskapsrörelsen har inte den kompetens som skulle göra frågans allvar rättvisa, därför föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta

Att skicka motionen till S-kvinnor och Byggnadsarbetarförbundet med uppmaning att i sitt samarbete även lyfta boenden för äldre

Att motionen därmed ska anses besvarad

MOTIONER

70

4: 4 Motion om våld i hemmet Förbundsstyrelsens föredragande Li-Sandra Sandell

Mäns våld mot kvinnor kostar samhället 2,7 - 3,3 miljarder kronor om året.Därtill kommer det lidande som drabbar de ca 75.000 kvinnor som årligen utsätts för de våldsamma männens tortyrliknande misshandelsövergrepp (enligt Rapporten Kostnader för våld mot kvinnor från Socialstyrelsen, 2006, rapporterad i Aktuellt 21.00 12/12 2006). Samtidigt kan BO (Barnombudsmannen) konstatera att 100 000 - tals barn årligen tvingas bevittna hur mannen i hemmet utsätter deras mammor för denna misshandel och hot om att döda deras mammor (enligt Rapport 11/2 2007, BO). 3-11 % av de gravida kvinnorna rapporteras bli misshandlade av barnafäderna.

Många frågor inställer sig:1. Hur ser det samhälle ut som skapar kvinnomisshandlande män av små rara pojkar?2. Vad händer med de 100 000 - tals barn, flickor och pojkar, som tvingas bevittnasina mammors utsatthet i form av våld, hot om våld, och ibland mord?Vad gör den skräck med dem, som barnen måste känna?3. Vilket bemötande av samhället får de kvinnor som vågar anmäla den misshandel de utsätts för av sina män?Får de skydd av samhället efter anmälan? Får de skydd av samhället efter det mannen frisläppts efter avtjänad dom? Hur ser det ut?4. Det är bra med kvinnojourer för korttidsskydd och det är bra med besöksförbud. Men är det tillräckligt?5. Efter avtjänat straff, varför skall mannen/förövaren kunna röra sig fritt och kvinnan/offret tvingas leva instängt och begränsat och i värsta fall gömd i skräck för mannen/förövaren. Hur påverkar detta barnen?

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att Broderskapsrörelsen verkar för att man inom den socialdemokratiska oppositionen tillsätter en arbetsgrupp som skall utarbeta ett förslag på åtgärder för att

för det första beivra det våld som förekommer genom att t.ex.

1. öka skyddet för kvinnor som drabbas av misshandel av män i hemmetgenom att omedelbart vid anmälan omhänderta mannen2. att efter anmälan av misshandel kvinnan/offret får kostnadsfri juridisk assistens3. erbjuda kostnadsfri installation av kameraövervakningslarm i bostaden 4. att efter skilsmässa och avtjänat straff den frisläppte mannens rörelsefrihet i samhälletkan begränsas ytterligare utöver besöksförbud för att skydda kvinnan, i stället för att hon skall tvingas till instängdhet eller smyga omkring ständigt rädd för att möta förövaren5. att förövaren/mannen inte skall ha självklar rätt till umgänge med eller vårdnad av barnvars mamma han misshandlat6. ge tillgång till kostnadsfri terapi för misshandlade kvinnor och deras barn för att hantera den tortyr-liknande behandling de utsatts för7. införa obligatorisk KBT (Kognitiv Beteendeterapi) -behandling av förövarna/männen för att åstadkomma en beteendeförändring innan de frisläpps

för det andra i förebyggande syfte förändra det tänkande och de attityder som möjliggör mäns våld mot kvinnor genom att t.ex.

1. starta ett genomgripande opinionsbildande arbete på alla tänkbara plan avseende ett avståndstagande från våld mot, förnedring av och förminskning av kvinnor och flickor i skola, samhälle och massmedia2. ordna kampanjer för att medvetandegöra oss om hur vi själva, var och en av oss, medvetet eller omedvetet bidrar till den objektifiering av kvinnan som tyvärr fortfarande råder3. stärka kvinnors självkänsla och syn på sig själva och varandra4. sanera den massmediala framställningen av mannen som subjekt och kvinnan

MOTIONER

71

som objekt båda skall framställas som subjekt5. starta obligatorisk föräldrautbildning för att medvetandegöra föräldrarna ochhjälpa dem att bryta mot de eventuellt destruktiva mönster de har med sig ibagaget och stimulera dem att i stället vara med och skapa jämställda mönster

6. öka jämställdheten i stort i samhället

Karlstad den 12 februari

Ingrid Emanuelson Yvonne Gustafsson Sonia Gustafsson

Karlstads Kristna Socialdemokraters Grupp, Broderskap

Motionen är behandlad och tillstyrkt på årsmöte 17 februari 2007med Karlstads Kristna Socialdemokrater, Broderskap och beslutades skickas vidare till Värmlands Broderska-psdistrikts årsmöte.

Distriktsstyrelsens yttrande: Motionärerna tar upp en mycket angelägen fråga i samhället. Problematiken är komplex som också motionen visar på. Motionens syfte att beivra det våld som förekommer och att arbeta förebyggande är mycket angeläget för att få förändringar till stånd.Distriktsstyrelsen föreslår att skicka motionen vidare till Broderskaps förbundskongress i Ädelfors.Broderskapsdistriktets årskonferens tillstyrkte distriktsstyrelsens förslag.

Kristinehamn 070303, Eva-Lena Gustavsson ordförande Förbundsstyrelsens svar på motion 4:4 om våld i hemmetDetta är en lång motion med många vida men även smala frågor. I kort önskar motionären att den socialdemokratiska oppositionen tillsätter en arbetsgrupp som ska utarbeta förslag rörande frågor om kvinnomisshandel. Dessa frågor/förslag är både åtgärder för att hindra det våld som förekommer men också förslag för hur man ska arbeta förebyggande med dessa frågor. Frågor om våld får aldrig tystna och ibland kan vi inte göra nog mycket. Vi känner till att relationsvåld är en skrämmande hög andel av våldet i samhället. Ett våld som ofta också påverkar mångt fler än den som utsätts. De förslag som motionären önskar att man ska arbeta med i förebyggande syfte är oerhört viktiga att diskutera och i mångt och mycket få till stånd. Förslagen för att hindra det våld som förekommer är intressanta men möts av många följdfrågor och behöver belysas och diskuteras mer genomgående.

Motionären föreslår att den socialdemokratiska oppositionen skall tillsätta en arbetsgrupp för mäns våld mot kvinnor. Enligt riksdagsledamot Elisabeht Markström finns intresse i riksdagen för att bilda en grupp som arbetar med dessa frågor. Det finns kunnande och ett gryende arbete i frågan. Bland parlamentariker inom EU finns en handbok framtagen av Sekretariatet vid rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män: ”Handbok för parlamentariker. Nationella parlament i samarbete för att bekämpa våld i hemmet mot kvinnor.” (www.assembly.coe.int). Broderskaps kongress kan inte styra vad en grupp socialdemokratiska riksdagsledamöter ska komma fram till. Förbundsstyrelsen menar istället att det är viktigt att Broderskapsrörelsen följer och uppmuntrar arbetet i denna grupp. Detta kan ske t.ex. genom samarbete med gruppen på riksdagen, samt samarbete mellan distrikt och mellan lokala grupper i dessa frågor. Arbetet är viktigt för att belysa och fördjupa analysen och öka vår kunskap. Vi hoppas arbetet skall bidra till att förebygga och hindra mäns våld mot kvinnor, våld i hemmet och våld inom nära relationer.


Att motionen är besvarad.

MOTIONER

72

4:5 Motion om palliativ vårdFörbundsstyrelsens föredragande Eva-Lena Gustafsson

Många är de patienter som inte får plats för palliativ vård på sjukhus eller på äldreboende.

De blir liggande på sjukhus eller skickas hem till sin tidigare bostad.

En döende patient som blivit klassad för palliativ vård dvs han/hon är färdigbehandlad förtjänar en fin sista tid i livet och en att bli värdigt behandlad.

Sjukhuskyrkan kan inte besöka patienter som vårdas hemma eller på äldreboende.Den anhöriga har att själv kontakta sin församling för att få någon från kyrkan som kantt besöka den anhöriga för att ge andligt stöd.

Diakonerna/diakonissor har oftast en sjuksköterskebakgrund innan de börjar läsa till diakoner/diakonissor. Det vore fint om ett samtal kunde komma till stånd mellan landstinget, kommuner och kyrkorna om en större samverkan i denna fråga.

Kanske skulle kyrkorna kunna vara intresserade av att se över möjligheten att eventuellt starta upp hem som har en värdig miljö för en döende patient och där personal från kyrkan kan ge stöd och hjälp under den sista tiden.

I Umeå finns ett dylikt hem!

Jag yrkar:

* att landstinget och kommunerna söker kontakt med kyrkan för att diskutera en större samverkan inom området palliativ vård, vård i livets slutskede. Alternativt motsatt att kyrkorna söker kontakt med landstingen och kommunerna för diskussion om större samverkan inom området pallitativ vård.

Jag yrkar vidare:“ att Broderskapskongressen antar motionen som sin egen“ att Broderskapskongressen för frågan vidare inom respektive kyrkor“ att Broderskapskongressen för frågan vidare till Kommun- och Landstingsförbundet för diskussion.

Luleå 2007.03.31

Eva Hedesand LundqvistLuleå

Motionen har antagits som Broderskapsdistriktet Norrbottens egen motion vid årsmöte 2007.03.30

MOTIONER

73

Förbundsstyrelsens svar på motion 4:5 om palliativ vård, och förslag till kongressenMotionären tar upp en mycket viktig fråga om hur och vem som ska bedriva vård när inte längre någon bot för patienten finns. Denna fråga ligger vår rörelse varm om hjärtat. Under senare år har palliativ vård erkänts och blivit en viktig vårdfilosofi med egen specifik kunskap som kan hjälpa människor i livets slutskede.Ett av den palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och andra symptom. Men den palliativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd för patient och närstående. Palliativ vård fokuserar på symtomkontroll och livskvalitet. Den palliativa vården ser döendet som en normal process och syftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut och varken påskynda eller uppskjuta döden. Den ska stödja människor att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. Det palliativa förhållningssättet kan också erbjudas i ett tidigare skede i sjukdomsprocessen och kan även kombineras med symtomlindrande behandling.

Motionen berör att palliativ vård ska kunna erbjudas varhelst patienten väljer att vårdas, i hemmet, på ett sjukhem, på ett sjukhus eller på en palliativ enhet/hospice. Vi får heller inte bortse från att kvalificerad sjukhusvård för döende patienter också kan förekomma i andra, akuta situationer i ambulanser på akutmot-tagningar osv. där döden kan komma plötsligt och oväntat. De professionellas ansvar att bemöta varje patient och dess anhöriga på ett värdigt och etiskt försvarbart sätt är alltid viktigt oavsett tillstånd och situation. Motionären pekar vidare på att kyrkorna har ett särskilt ansvar för kontakten med patienter och deras anhöriga. Att samarbete med landstingen/kommunerna och andra aktörer bör stimuleras och utvecklas.

Den palliativa vården kan vid behov inrymma flera olika yrkesgrupper för att uppnå bästa vård. Det är oftast sjuksköterska och läkare men även tillgång till kurator, sjukgymnast m.fl. och teamarbete mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för god palliativ vård. Även kyrkornas personal kan ha skiftande bakgrund i utbildning och erfarenhet.

I den palliativa vården ingår i omhändertagande av patienten även familjen, partner och vänner. Närstående utgörs av de personer som patienten definierat som sina närstående.

Sverige har antagit en definition av palliativ vård enligt WHO, 2002

Samhällen har alltid strävat efter att ge en adekvat vård och stöd till sjuka och döende människor. Men ända fram till mitten av förra århundradet fanns det små medicinska möjligheter att ge effektiv smärt- och symtombehandling. Under 1950-talet skedde en utveckling av farmakologin som kombinerad med en ökad förståelse för psykosociala och existentiella behov hos döende patienter gjorde att palliativ vård kunde utvecklas. Starten på den palliativa vårdens moderna utveckling får till stor del tillskrivas Dame Cicely Saunders, St Chris-tophers Hospice i England. Som sjuksköterska, kurator och läkare ses hon som pionjären för hospicerörelsen/palliativa rörelsen i slutet på 1960-talet. Hon identifierade det stora tomrum som omgav döende patienter och deras familjer och hon var den som såg behovet av att ha familjen och de närstående involverade samt vikten av stöd i sorgearbetet. Samarbetet till gagn för patient och närstående krävde flera olika professioner som arbetade för samma mål. Det blev tydligt och viktigt för att kunna se patienten som en hel person med alla sina behov och för att patienten ska kunna få dessa behov tillgodosedda.

Även i Sverige började den palliativa vården med cancerpatienter i livets slutskede men idag har begreppet vidgats och palliativ vård bör omfatta samtliga som har behov av den aktiva helhetsvården som palliativ vård utgör, oavsett diagnos.

Från myndigheternas sida finns sedan mitten av 1990-talet (SoU - Vårdens svåra val 1995:5) i den offentliga utredningen en uttalad inriktning att prioritera vården i livets slutskede. Detta parlamentariska beslut är underlag för hur sedan landsting och kommun lägger upp vården inom sin region/distrikt.

Ett flertal utredningar, skrivelser (viljeyttringar) kring palliativ vård har lämnats med förslag till hur livskvaliteten kan förbättras och inflytandet öka för dem som är svårt sjuka och döende samt för deras närstående. Men

MOTIONER

74

också att beskriva samarbetsformer i kommuner och landsting som rör vård i livets slutskede samt att belysa forsknings- och utbildningsbehov. Slutbetänkandet “Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut” (SoU 2001:6) lämnades till riksdagen. Inom dåvarande regeringens uppdrag skulle ett Kvalitetsregister över hur vi dör i Sverige upprättas. Med registret som underlag ska förbättringar kunna föreslås. Ett enhetsregister över palliativa enheter i Sverige har färdigställts och kan finnas på socialstyrelsens hemsida..

Den palliativa aktiviteten i Europa är kraftfull och Europarådet arbetade fram Rekommendationer för palliativ vård som samtliga av Europarådets då 45 länder inklusive Sverige skrev under. (Rekommendation Rec (2003) 24 av medlemsstaternas ministerkommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård. Antagen av Europarådets ministerkommitté den 12 november 2003 på ministrarnas 860:e fullmäktigemöte.)

Motionen pekar på hur viktigt ett samarbete är mellan kyrkan och landstingen/kommunerna och andra vårdgivare är. Förbundsstyrelsen delar synen på att kyrkan och andra frivilligorganisationer kan ta och i flera sammanhang redan tar ett stort ansvar genom redan befintliga palliativa enheter på olika orter i landet. Frågan är vidare och mer komplex då den även gäller personer som tillhör andra religioner. Alla, oavsett religion har rätt att få palliativ vård på ett respektfullt sätt vilket vårt samhälle måste ta hänsyn till.


Att anse första att satsen besvarad

VidareAtt avslå motionen som sin egenAtt bifalla satserna 3 och 4

Och som tilläggsförslagFöra frågan vidare till våra Broderskapare i riksdagen

MOTIONER

75

4:6 Motion om välfärdFörbundsstyrelsens föredragande: Li-Sandra Sandell

Vid 2005 års rikskongress bifölls en motion om Social Nöd också innebar att Gunvald Gripskrev en rapport för Broderskap “Vilka är de utsatta”:

“Välfärden är inte byggd färdig. Alla färdas inte väl. Många far illa. Mycket återstår därför att göra. Den sociala ingenjörskonsten - av varjehanda slag - bör åter nyttjas för den framtida väl-färdutvecklingens skull”

Nu kan vi se vad som händer med arbetslösa och sjuka samt sjukpensionärer i nuvarande regerings nedmonter-ing av välfärden.

Människor som varit arbetslösa eller sjukskrivna under en lång tid har svårigheter att ta sig tillbaka till arbetslivet. Deras situation innebär allt för ofta konsekvenser som bostadslöshet, bidrags-beroende, försämrad hälsa och missbruk. Utanförskapet innebär ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga samt en stor förlust för samhället.

Barn drabbas alltid hårdast av utanförskap och den sociala nöden. Barn som lever i familjer med socialbidrag löper större risk för psykiatrisk sjukdom, skador av yttre våld och självmordsförsök. Vi kan inte acceptera att barn blir drabbade av sina föräldrars arbetslöshet eller sjukskrivning. Barn har rätt till en trygg uppväxt.

(Ur Broderskapsrörelsens skrift “Nya perspektiv i politiken”)

Jag yrkar:“ att Socialdemokraterna kraftfullt bedriver en opinionspolitik för de utsatta barnen.“ att Socialdemokraterna kraftfullt protesterar mot nedmonteringen av våra välfärdssystem och påtalar barnens situation i denna nedmontering.

Jag yrkar vidare:“ att Broderskapskongressen antar motionen som sin egen“ att Broderskapskongressen för frågan vidare till den socialdemokatiska riksdagsgruppen att eventuellt ta upp i fråga eller motion i riksdagen“ att riksdagsgruppen speciellt tar med barnens utsatthet i en eventuell fråga i riksdagen om barnens utsatthet vid nedmonteringen av A-kassan och Försäkringsersättningar samt vad riksdagens majoritet avser att göra för att lindra denna utsatthet vid nedmonteringen av välfärden.

Luleå 2007.03.31



MOTIONER

76

Förbundsstyrelsens svar på motion 4:6 om välfärd, samt förslag till kongressen“För Gud är allas pappa, och jorden är vårt booch vi är vän med alla - på jorden må ni tro.”

Den sociala nöden i vårt välfärdssamhälle är ett av de viktigaste kapitlen vi har att arbeta med för att förbättra vårt samhälle. Precis som motionären anslår så färdas inte alla väl. Det finns många människor med oro för jobbsituationen, pengar, hälsa och familjens väl - listan kan göras oändligt lång. Vi broderskapare förenas genom att alla dessa är våra nästa. Alla dessa är bröder som vi måste finna vägar som är jämna och där kan färdas lika väl. Jämställdhetsperspektivet kan inte bara handla om jämlikhet mellan kvinnor och män utan även mellan alla människor.

Det finns dock svårigheter i detta. Vad räknas till social nöd, vem räknas som om de vore i social nöd? Vad innebär begreppet och är det verkligen bara avgränsat till vårt välfärdssamhälle? Vi kristna socialdemokrater bör ta lyfta fram att vår nästa finns även utanför Sverige och bland flyktingar som kommit till Sverige. Begreppet social nöd bör inte användas enbart om vissa grupper eller om vissa problem i Sverige. Likaså bör inte begreppet “bistånd” begränsas till att gälla brist på resurser, kunskap och inflytande utanför Sverige. Debatten om dessa båda olika “nöd-förhållanden” kan ha något att bidra med till varandra.

En ökad debatt i frågan är definitivt önskvärd! En mer tydlig definition om vilka som är i social nöd behövs också. Men vi måste också akta oss för att slänga fritt med begreppet och inkludera grupper som inte vill vara där - som alliansen gjorde i valet när de talade om utanförskapet. Där även jag som studerande och min mammalediga kompis ingick mot vår vilja. Precis som det var skymfande att kallas utanför, kan ordet social nöd stämplas på andra. Detta må vi akta oss för.

FS anser dock att Socialdemokraterna faktiskt driver dessa frågor, och att de pratar om social nöd i ett vidare begrepp. Det är heller inte möjligt för broderskaps kongress att besluta vad socialdemokraterna skall göra, inte heller vad riksdagsgruppen skall göra. Det är dock möjligt för Broderskap att föra frågan vidare, att yttra sig i frågor som på alla sätt berör försämringar för alla i samhället vad gäller a-kassan och övriga gemensamma försäkringar.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta att::Attsats 1 och 2 är besvaradeAttsats 3 avslåsAttsats 4 bifallesAttsats 5 avslås

MOTIONER

77

4:7 Motion om prostitution Förbundsstyrelsens föredragande: Ulf Bjereld

Vi kan idag se en sexualisering av det offentliga rummet som innebär en förnedrande bild av kvinnan och att hennes kropp betraktas som en handelsvara. Den förnedrande och förringande kvinnosynen leder till våld mot kvinnor, prostitution och människohandel. Den förnedrande kvinnosynen bör av Socialdemokratin motverkas.

Jag yrkar därför att:

“ Sverige genom EU-medlemskapet försöker förmå fler EU-länder att kriminalisera prostitution.

Jag yrkar vidare“ att Broderskapskongressen antar motionen som sin egen“ att Broderskapsförbundet på något sätt uppmärksammar frågan i olika sammanhang“ att Broderskapskongressen för frågan vidare till den socialdemokatiska EU-parlamentarikergruppen för vidare handläggning.

Luleå 2007.03.31

Eva Hedesand Lundqvist, Luleå


Förbundsstyrelsens svar på motion 4:7 om prostitution, och förslag till kongressenProstitution är och har alltid varit en form av kvinnoförtryck. Förtrycket tar form dels genom en objektifiering av kvinnan och kvinnokroppen, dels genom den droghantering, misshandel och övrig kriminalitet som t ex trafficking som följer i sexhandelns spår. Även prostitution med unga pojkar eller män innebär en kränkning och utsatthet. Prostitutionen har ingen plats i ett jämlikt och människovärdigt samhälle. Därför är det en viktig uppgift för den kristna vänstern att motverka alla försök att förgylla eller legitimera prostitution som företeelse. Vår solidaritet ligger helt och fullt hos de utsatta kvinnorna och i förekommande fall hos de utsatta pojkarna och männen.

Sverige har genom den s k sexköpslagen varit ett föregångsland i det globala arbetet för att stoppa sexhandeln inom och över nationsgränserna. Sexköpslagen trädde i kraft den 1 januari 1999 och innebär att den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Genom att kriminalisera köpet men inte försäljningen av sexuella tjänster läggs ansvaret och skuldbördan på sexköparen. Lagen har bidragit till att starkt minska gatuprostitutionen, medan det är svårare att med säkerhet uttala sig om konsekvenserna för andra former av prostitution.

Sverige bör självklart inte nöja sig med sexköpslagen. Det krävs fortsatt politisk kamp för att bekämpa prostitu-tionen och Sverige bör bestämt verka för att även andra länder vidtar legala åtgärder för att motverka sexhandeln. Sveriges kristna socialdemokrater bör arbeta för att den svenska regeringen driver frågan i europeiska och andra sammanhang och att frågan uppmärksammas i så många centrala fora som möjligt. Den socialdemokratiska EU-gruppen är en viktig aktör i denna fråga.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta

att bifalla motionens att-satser 3 och 4att anse motionens att-satser i övriga avseenden besvarade

MOTIONER

78

4: 8 Motion om hyresgästinflytandeFörbundsstyrelsens föredragande: Peter Weiderud

Det har visat sig att den lagstiftning som gäller idag inte ger hyresgästerna tillräckligt inflytande över sitt boende. Detta leder bland annat till att vid stambyten kan hyresvärden passa på att kasta ut väl fungerande köksutrustning och istället sätta in nya köksskåp och vitvaror. Detsamma görs även i badrummen. Åberopande detta kan sedan hyresvärden drastiskt höja hyran så att många gånger hyresgästen inte längre har råd att bo kvar.

Jag yrkar därför

att Broderskapsrörelsen verkar för att hyreslagen ändras så att hyresgästerna får ett reellt inflytande och kan stoppa dessa typer av lyxsaneringar,

att Stockholms läns broderskapsdistrikt bifaller denna motion,

att Stockholms läns broderskapsdistrikt antar motionen som sin egen,

samt att motionen skickas vidare till alla lämpliga högre instanser inom Broderskap och Socialdemokra-tiska Arbetarepartiet

Nacka i februari 2007

Monica AnderssonNacka broderskapsgrupp

Nacka Broderskapsgrupp ställer sig bakom motionen

För Nacka BroderskapsgruppAnders Nordmark, ordförande

Utlåtande över motionen “Öka hyresgästinflytandet”Vi håller med motionären om att hyresvärdar, så väl kommunala som privata, inte ska kunna göra “lyxrenover-ingar” utan hyresgästernas medgivande. I formell mening har i dag hyresgästerna boendeinflyttande när det renoveringar. Vid tvister om det är en nödvändig renovering eller så kallad “lyxrenovering” dömer dock alltid hyresnämnderna till hyresvärdarnas fördel. En förklaring till detta är att hyresgästerna inte har rätt att lägga ett alternativt förslag när det gäller renoveringens art. Vi menar att detta är en djup orättvisa. För att öka hyresgästernas reella makt över sitt boende måste hyresnämnderna vara skyldiga att, i de fall det föreligger kritik mot renoveringar, ställa eventuellt motförslag inför nämndens avgörande.

Då den för sidoorganisationernas föreslagna motionsrätten till partidistriktet inte verkar bli verklighet kan motionens fjärde inte bifallas.

Distriktsstyrelsen förslår distriktsårsmötet för Stockholms läns SKSF-distrikt besluta

att bifalla motionens första, andra och tredje att-satseratt besvara motionens fjärde att-sats att hyresgästerna medges rätt att lägga ett kontraförslag i hyresnämnderna att motionen jämte utlåtandet skickas till förbundskongressen


MOTIONER

79

Förbundsstyrelsens svar till motion 4:8 om hyresgästinflytande, och förslag till kongressen De lyxsaneringar motionen hänvisar till är ett bekymmer framför allt i storstadsområden och där bostads-marknaden är het. Där kan hyresvärdar göra stora vinster med hjälp av saneringar och där saknas alternativ för dem som önskar ett alternativt och billigare boende.

Att stärka hyresgästernas inflytande vid renoveringar kan vara en väg att gå. Samtidigt sker renoveringar i regel för ett helt hus, vilket ger vissa begränsningar för att enbart denna väg nå framgång, i de fall där det finns olika uppfattningar om renoveringsbehovet i en fastighet.

Förbundsstyrelsen anser att denna frågeställning måste ses som en del av en samlad förnyad bostadspolitik för storstäderna där vi värnar en stark allmännytta. Detta är det bästa sättet att arbeta för motionens syfte.


Att bifalla motion 29 första att-satsenAtt bifalla distriktsårsmötet tredje att-satsAtt uppdra åt förbundsstyrelsen att söka uppfylla motionens intentioner inom ramen för en förnyad bostadspoli-tik för storstadenAtt anse övriga att-satser besvarade.

MOTIONER

80

4: 9 Motion om alkoholkulturFörbundsstyrelsens fördragande: Cecilia Dalman Eek

Jag föreslår att

1. Kristna socialdemokrater aktivt tar ställning/arbetar emot beslut som innebär att det serveras alkohol på idrottsanläggningar eller andra anläggningar som i stor utsträckning besöks av barn, ungdomar.

2. Kristna socialdemokrater kräver att det vid olika arrangemang där alkoholhaltiga drycker serveras eller finns tillgängliga även finns ett bra utbud av alkoholfria festdrycker av motsvarande slag. De alkoholfria dryckerna ska väljas och serveras med samma omsorg som de drycker som innehåller alkohol.

BakgrundEtt samhälle präglat av solidaritet och uthållighet är några av de allra vanligaste orden vi socialdemokrater använder då vi ska beskriva vårt partis mål och strävan. Det är säkerligen uppriktigt menat och oändligt många av våra partikamrater lägger ner många timmar av hårt arbete i sin strävan att skapa ett gott solidariskt samhälle för alla. Tyvärr finns det ett område, alkoholpolitiken, där vi förlorat fokus och insikten om att det krävs både gemensamma och egna personliga ställningstaganden för att nå det solidariska uthålliga samhället.

Numera dricks det alkoholhaltigt öl eller vin vid snart sagt vartenda tillfälle då vuxna ska träffas under lite trevliga former. Det dricks vin på tjejträffar, det dricks öl då man ska se en hockey- eller fotbollsmatch. Det ska finnas öl och vin till måltiden efter årsmöten, om man träffas efter jobbet o.s.v. o.s.v. Det spelar ingen roll om det är helg eller mitt i arbetsveckan.För våra barn och ungdomar blir det självklart att är man vuxen dricker man alkohol när man ska ha trevligt. Vuxen vill man vara så tidigt som det bara går. Får man inte komma in i ishallens eller bowlinglokalens VIP-rum/servering fixar man fram alkoholen på annat sätt.

Det är hög tid att vi socialdemokrater visar solidaritet med våra barn, ungdomar och dem som har alkoholprob-lem och visar att hos oss går det att umgås och ha trevligt utan alkohol. Under inga omständigheter ska det serveras alkohol inom idrottslokalers väggar oavsett om serveringslokalen är tillgänglig för ungdomar eller ej. Om det serveras/finns att köpa vin eller öl med alkohol vid arrangemang som anordnas av socialdemokrater ska det självfallet finnas lika omsorgsfullt valda alkoholfria drycker för dem som inte får, bör vill dricka alkohol. Det finns numera helt alkoholfritt öl och riktigt bra alkoholfria viner men de måste bli efterfrågade. Kräv att de finns tillgängliga jämte vatten och läsk vid våra arrangemang. Alla ska känna sig lika välkomna ung eller gammal, fullt frisk eller med åkomma som gör alkoholhaltiga drycker olämpliga. Även de som redan har/har haft alkoholproblem kan kunna/våga delta fullt ut utan att behöva sticka ut eller känna sig annorlunda.Det finns nog ingen som på fullt allvar tror att den som oroar sig för en nära anhörigs alkoholproblem orkar kämpa mot miljö. Det går inte att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle om vi ska bekosta enorma sociala problem. Den som är äkta solidarisk bryr sig om de svagaste och deltar i arbetet med att skapa ett socialt starkt samhälle utan alkoholskador.

Oskarshamn 2007-03-26Monica Johansson

MOTIONER

81

Förbundsstyrelsens svar på motion 4:9 om alkoholkultur, och förslag till kongressen

Motionären tar upp frågan om alkoholens roll vid offentliga arrangemang där barn och unga deltar, samt bruket av alkohol och alkoholfria festdrycker i offentliga sammanhang.

Alkoholkonsumtionen genomgår en förändring i Sverige där alkohol alltmer ses som en accepterad och självklar ackompanjatör vid allt fler sociala sammanhang. Det ställer till problem för den som vill erbjuda alkoholfria miljöer för dem som har problem med alkohol samt för barn och unga. Inte minst gäller detta för idrottsvärlden, där alkoholen fått en oroväckande stark ställning. I en utveckling där idrottsklubbar äger arenor och själv arrangerar större tävlingar har man alkoholtillstånd för att genom försäljning klara finansieringen.

Det finns dock tecken på att utvecklingen är minst negativ just bland de riktigt unga. Enligt en undersökning gjord av Centret för Alkohol och Narkotika (CAN) har antalet unga i högstadieåldern som provat alkohol minskat de senaste åren. Ett annat positivt tecken är att UNF, IOGTs ungdomsförbund, fått en stark tillströmn-ing av medlemmar bland de unga. Sådana tendenser är viktiga att stödja.

Arbetarrörelsen var tidigt medveten om alkoholmissbrukets skadliga inverkan på människor och deras förmåga att engagera sig och ta ansvar för de sina och för andra. Alkoholkonsumtionen beror av många faktorer, men en möjlighet att stävja missbruket är att minska tillgången och att minska de ungas exponering för alkohol. Aktiviteter i samhällets regi eller med stöd från samhället, bör vara öppna för alla och ska bidra till att öka hälsan. Därför bör aktiviteter med stöd från samhället vara alkoholfria.

Förbundsstyrelsen delar motionärens oro och föreslår kongressen

att bifalla motionens attsatser samt

att uppdra åt alla grupper och distrikt att bevaka frågan i kommuner och landsting, samt

att uppmana kristna socialdemokrater i riksdagen att driva frågan.

MOTIONER

82

MOTIONER

4: 10 Motion om försäkring för funktionshindradeFörbundsstyrelsens föredragande: Eva-Lena Gustafsson

Att teckna en privat försäkring för personer med funktionshinder är i det närmaste omöjligt. I stort sätt alla försäkringsbolag nekar dessa personer att teckna sådan försäkring, trots att det är förbjudet enligt lag från och med 1 januari 2006. Lagen är dessutom som regel tvingande till den försäkrades förmån. Syftet med denna lag är att ge starkare skydd till dessa personer. Lagen omfattar en Kontraheringsplikt det vill säga att ett försäkringsbolag bara får neka någon att teckna en sådan personförsäkring som normalt tillhandahålls allmänheten på sedvanliga försäkringsvillkor om det finns särskilda skäl.Det är ju så att försäkringsbolagen tvingas att lämna saklig motivering till sina beslut om det skall vara juridiskt bindande.

Härmed yrkar jag:“ att förbundskongressen ger i uppdrag till förbundsstyrelsen att bevaka frågan på riksplanet.“ Att grupper och distrikt bevakar och slår larm om diskriminering sker i våra distrikt.

Förbundsstyrelsens svar på motion 4:10 om försäkring för funktionshindrade, och förslag till kon-gressenDen situation som motionären belyser är mycket allvarlig. Som kristna socialdemokrater vill vi se ett samhälle som bygger på allas lika värde. Vi vill se ett samhälle som behandlar alla invånare lika. När det gäller personer med funktionshinder, psykiska som fysiska har vi fortfarande lång väg att gå innan “alla är med” i alla avseenden.Motionen tar sin utgångspunkt i den gällande lagstiftningen från 2006 som ska ge ett skydd för den enskilde.Att som motionären gör föreslå grupper och distrikt att “bevaka och slå larm vid diskriminering” är lättare sagt än gjort. Det är oerhört komplicerat för enskilda, partiorganisationer osv. att agera kring dessa frågor. Detta utifrån den enskildes privata sfär där den personliga integriteten inte får överträdas. Debatt i sakfrågan på ett generellt plan kan naturligtvis låta sig göras. Det blir genast svårare när det handlar om enskilda händelser eller personer. Det är inte politikens uppdrag som enskilda Broderskapare, grupper eller distrikt att bli “försäkringspoliser”.Motionären föreslår vidare att förbundskongressen ska ge förbundsstyrelsen i uppdrag att bevaka frågan på riksplanet. Om förbundsstyrelsen ska ta uppdraget på allvar krävs större resurser än de vi har nu på expeditionen och i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen kan naturligtvis agera på eget initiativ om det politiska läget så ger skäl till det. Då kan artiklar eller debattinlägg göras, men att följa en fråga av denna karaktären rent generellt kräver mycket mer av förbundet.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att

Anse första att satsen besvaradAvslå andra att satsen

83

MOTIONER

4: 11 Motion om familjerättFörbundsstyrelsens föredragande: Peter Weiderud

Det har på senare år blivit möjligt för homosexuella att leva öppet. Inom ramen för den samkönade samlevnaden har det även blivit möjligt att skaffa barn. Men homosexuell familjebildning är ingen spegelbild av den heterosexuella kärnfamiljen. Det finns därför behov av en homonormativ rättsfigur med bas i den samkönade samlevnaden. En sådan rättsfigur underlättar också erkännandet av samkönade relationer internationellt, såväl inom EU som på global nivå.

Jag yrkar därför att Broderskapsrörelsen verkar för att indelning i samlevnadslagstiftningen med de båda rättsfigurerna partnerskapslagen och äktenskapsbalken skall bestå.

För närvarande är det omöjligt för samkönade par att ingå rättsligt giltiga partnerskap i kyrklig regi. För att likvärdighet skall uppstå mellan homosexuella par och heterosexuella yrkar jag därför att

Broderskapsrörelsen verkar för att staten skall ge det trossamfund som så kan tänka sig rätt att förrätta juridiskt giltiga partnerskap.

Den hittills förda sexualpolitiken har medfört mentala och sociala välfärdsvinster för ett stort antal homosexuella i Sverige. Trots detta tvingas fortfarande homosexuella i vårt land att leva dubbelliv. Det handlar ofta om personer som lever utanför den rådande majoritetskulturen i traditionella religiösa och kulturella miljöer. Men ingen skall behöva leva i självförtryck på grund av sin religiösa, kulturella eller etniska grupptillhörighet.

Jag yrkar därför att Broderskapsrörelsen tar initiativ för att inleda en mjuk och varsam dialog kring frågor om sexuell läggning med företrädare för skilda religiösa och kulturella grupperingar i syfte att skapa säkra och trygga mötesplatser för människor med olika bakgrund och erfarenheter.

Per Olof Widell,, Uppsala 1 maj, 2007

Förbundsstyrelsens svar på motion 4:11 om familjerätt, och förslag till kongressen Motionen berör oerhört angelägna och aktuella frågor för homosexuella, och inte minst troende homosexuella. Under senare år har det skett viktiga framsteg för att minska diskrimineringen av människor med sexuell läggning, men mycket återstår. Och även om vi i Sverige har förutsättningar att nå en bra lagstiftning, finns en kvardröjande konservatism i samhället och inte minst i våra kyrkor och samfund. I en alltmer globaliserad värld, där människor av olika nationaliteter samt kulturellt och religiöst ursprung ingår relationer, är det nödvändigt att också se hur svensk lagstiftning kan relatera till andra länders. Även om skyddet mot diskriminering är starkt i Sverige, kan det vara viktigt att se till vad som händer om ett par flyttar till ett annat land. Det är därför nödvändigt att driva kraven på ickediskriminering internationellt, och samtidigt utforma vår egen lagstiftning i medvetenhet om dessa sammanhang.

Broderskapsrörelsen tar bestämt avstånd från all diskriminering p g a sexuell läggning. Som en politisk organisa-tion av troende människor har vi ett ansvar att arbeta både gentemot lagstiftare och kyrkor och religiösa organisationer för ökad rättvisa. För att kunna göra detta effektivt och trovärdigt måste vi framför allt vara lyhörda för synpunkter från de homosexuella och inte minst troende homosexuella. Det är bara genom ett öppet och lyhört demokratiskt samtal som de viktiga nyanserna kan komma fram, t ex i den fråga som motionären berör - huruvida det behövs en egen rättsfigur för partnerskapet eller om rättigheterna bäst värnas genom en könsneutral äktenskapslagstiftning.

Broderskapsrörelsen är en miljö som har unika förutsättningar att hantera den typ av dialog som motionären talar om. Förbundsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta:

Att bifalla motionens tredje att-sats, samtAtt låta motionens första och andra att-satser besvaras inom ramen för denna dialog.Att Förbundsstyrelsen uppdras att agera i sakfrågan utifrån resultat i dialogen.

84

MOTIONER

85

4: 12 Motion om ålderspensionFörbundsstyrelsens föredragande: Peter Weiderud

Allas värde – även när det gäller skatter

Allas lika värde är en hörnsten i vår demokrati. Ingen är mer värd än den andre. Nu har den nya regeringen tydligen en annan åsikt. Genom det sk jobbavdraget betalar pensionärer högre skatt på samma inkomst som en förvärvsarbetande. Visst är det bra med lägre skatt för de som arbetar, men många pensionärer har en så ansträngd ekonomisk situation att en skattelindring vore mycket välkommen. Orättvisan upprör.En grupp som är särskilt drabbad av den nya regeringens sk reformer är förtidspensionärerna som kommer att få en väsentligt reducerad pension.

Vi föreslår förbundskongressen beslutaAtt uppdra åt förbundsstyrelsen att verka för

Att skatt skall utgå efter bärkraft, inte efter ålder,Att ålderspensionen för förtidspensionärer återställes.

Marks broderskapsgruppAnna Österström Sven Håkansson

Förbundsstyrelsens svar på motion 4:12 om ålderspension, och förslag till kongressen Alliansregeringens politik innebär att orättvisorna växer på många områden. En av de grupper som riskerar att drabbas hårt är förtidspensionärerna. Ett av de första förslag den nya regeringen lade var att spara 1,7 miljarder på att endast låta 80 procent av förtidspensionärernas inkomster vara pensionsgrundande för ålderspension.

Detta strider mot den partiöverskridande pensionsöverenskommelsen och frågan är i skrivandets stund föremål för riksdagsbehandling. Broderskapsrörelsens och socialdemokratins omedelbara uppgift är att förhindra en förändring i linje med förslaget från regeringen. De 1,7 miljarderna ska återställas. Skulle förslaget gå igenom handlar det om att efter nästa regeringsskifte se till att återställa rättvisan på många områden. Förtidspensionär-erna ska då ha prioritet.

Motionen berör också grundläggande skattefrågor. Som Broderskapsrörelsen visade i sin skatterapport under verksamhetsperioden har skatt tre huvudsakliga syften - att finansiera den gemensamma välfärden, att fördela från rik till fattig och att styra konsumtion i önskvärd riktning. En av de allvarligaste långsiktiga konsekvenserna av alliansregeringens skatteförändringar är att man bryter ner skatteinstrument som ger tydlig fördelning, t ex fastighetsskatten som fördelar från välbeställda regioner och individer till mindre välbeställda.

Förbundsstyrelsen delar därför motionens uppfattning att Broderskapsrörelsen ska aktivt driva rättvisedimensio-nen av skattepolitiken.

Med detta föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta

Att anse motionen besvarad

MOTIONER

86

Avdelning 5ARBETE OCH LÄRANDE

5: 1 Motion om arbetstidslagstiftning Förbundsstyrelsens föredragande: Li-Sandra Sandell

Nu ser vi resultatet av Alliansens politik och förslagen till nedmonteringar av välfärden.

Nu är det inte längre en självklarhet att heltid är en rättighet och deltid är en möjlighet.

Många är de förändringar som kommer att genomföras.

Jag yrkar att:

“ Socialdemokratin fortsätter att driva frågan om heltid en rättighet och deltid en möjlighet“ Vi kräver att frågan om rättighet till heltid skall lagfästas

Jag yrkar vidare:“ att Broderskapskongressen antar motionen som sin egen“ att Broderskapskongressen för frågan vidare till partiets riksdagsgrupp

Luleå 2007.03.31



Förbundsstyrelsens svar på motion 5:1 om arbetstidslagstiftning, och förslag till kongressenMotionären tar upp en viktig fråga i sin motion. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Det är en gammal socialdemokratisk paroll men vi får inte sluta arbeta med denna bara för att affischer med budskapet inte längre trycks. Ibland tycks allt vi driver vara det som trycks upp just då, när det sedan kommer nya affischer gör vi vårt bästa för dessa frågor och har svårt att hinna med att driva de andra frågorna ute i kommunerna.

Förbundsstyrelsen och tidigare inriktningar på kongressbeslut ligger helt i linje med motionärens önskemål. En politik som begränsar människor och deras levnadsstandard är något som vi som socialdemokrater tillika kristna socialdemokrater inte kan ställa upp på. Att kampen för heltid som en rättighet inte får tystna eller avstanna från debatten är förmodligen avgörande för dess framgång. Alla människor ska ha rätt till att arbeta heltid, men möjligheten att arbeta deltid - om det är vad de själva önskar.

Just nu är tryggheten försämrad på arbetsmarknaden, det känns mer riskabelt att byta jobb eller ställa krav då arbetslöshetens villkor är grovt försämrade och kraven på de arbetslösa är skarpt höjda. Att våga kräva en heltid eller be att få arbeta deltid istället för heltid inskränks då lätt.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta

Att Broderskapsrörelsen verkar för en lagstiftning i enlighet med intentionen i motionen.

MOTIONER

5: 2 Motion om a-kassaFörbundsstyrelsens föredragande: Li-Sandra Sandell

A-kassan har ändrats på flera punkter till det sämre efter valet av den borgerliga regeringen. Bland annat har nivåerna sänkts betydligt och reglerna för hur många ersättningsdagar man kan få drastiskt minskat. Detta slår givetvis hårdast mot dem som idag har svårt att få ett arbete. Dessa grupper har oftast redan andra problem att få vardagen att gå ihop.

Jag yrkar därför

att Broderskapsrörelsen verkar för att a-kassan ändras tillbaka så att ersättningsnivåer och övriga regelverk blir minst lika bra som dessa var före valet 2006,

att Stockholms läns broderskapsdistrikt bifaller denna motion,

att Stockholms läns broderskapsdistrikt antar motionen som sin egen,

samt att motionen skickas vidare till alla lämpliga högre instanser inom Broderskap och Socialdemokra-tiska Arbetarepartiet

Nacka i februari 2007

Monica AnderssonNacka broderskapsgrupp

Nacka Broderskapsgrupp ställer sig bakom motionen

För Nacka BroderskapsgruppAnders Nordmark, ordförande

Utlåtande över motionen “Återställ a-kassan”Den moderatstyrda regeringens attack på A-kassan har kommit att innebära stora försämringar för alla som är anslutna till a-kassan. De mest utsatta i de nya regelverken för a-kassan har kommit att bli deltidsarbetare, sjukskrivna och studenter. Vi anser att det för dessa grupper behövs återställning till tidigare regelverk. När det gäller en total återställning av A-kassan så vet vi inte i dag hur kostsam det kan komma att bli. Den moderatstyrda regeringen har ju bara börjat sitt politiska maktskifte. Detta är också det besked som vår nyvalda partiordförande gett. Vi menar dock, för allas trygghet, att vi ska ha en stark och bra arbetslöshetsförsäkring. Formerna och regelverken kan dock se annorlunda ut. Vill vi därför inte binda upp oss till tidigare regelverk. Då den för sidoorganisationernas föreslagna motionsrätten till partidistriktet inte verkar bli verklighet kan motionens fjärde inte bifallas.

Distriktsstyrelsen förslår distriktsårsmötet för Stockholms läns SKSF-distrikt beslutaatt anse motionen besvaradatt motionen jämte utlåtandet skickas till förbundskongressen


87

MOTIONER

88

Förbundsstyrelsens svar på motion 5:2 om a-kassa, och förslag till kongressenAlliansens politik har försvårat vardagen för en grupp människor som redan har det svårt. Alliansen har försämrat på just det sätt de lovade. Ändå valde svenska folket denna politik. Det finns många analyser av vad detta beror på. A-kassan är en försäkring som vi bör värna och utveckla. En del av kritiken mot A-kassan kan bero på den mänskliga faktorn. Bara för att vi skapar en A-kassa som bör fungera på ett visst sätt så fungerar det inte alltid. Sista åren har det kommit motbjudande rapporter om hur människor bollats från ena instansen till den andra. Dessa personer har ibland varit för friska för sjukpenning men samtidigt varit för sjuka för att gå till sitt vanliga jobb. Resultatet blir att de varken får varken A-kassa eller sjukpenning. Och det var inte så A-kassan och försäkringskassans grundare ville att systemet skulle fungera.

Ett exempel. När en studerande går på sommarlov har den studerande rätt att stämpla. Men för att få stämpla krävs arbetsgivarintyg för varje uppdrag eller arbete studenten haft. Krav på att t.ex. lämna in intyg från arbetsgivare som en handläggare formulerar till den sökande vid ett tillfälle kan ändras när de sökande träffar en annan handläggare. Dessutom, det händer alltför ofta att intyg kommer bort på A-kassan. Då måste den sökande samla in alla intyg en andra gång innan A-kassans ersättning kan betalas ut. När väl pengarna kommer har sommaren gått, almanackan visar augusti och studenten har måst leva hela sommaren utan A-kassa. Åtskilliga människor kan vittna om att de valsats mellan olika handläggare och mellan olika instanser inom det svenska välfärdssystemet. Detta skapar uppgivenhet och kan leda till att vanligt folk vill ett regeringsbyte. A-kassan är inte så underbar som en del s-politiker vill att den skulle vara.

Sveriges ekonomiska villkor vid nästa val kan vi inte sia om. Därför kan vi inte heller lova att återställa A-kassan vid en valseger 2010, och vi kan inte fatta beslut som nu bestämmer vad vi ska göra då. Vi känner inte till de reella ekonomiska förutsättningarna 2010. För högt ställda löften urgröper vår trovärdighet. Vi kan inte heller önska gamla saker tillbaka utan enkritisk belysning av hur de fungerade under den tid vi hade makten. Vi bör fråga oss vilket ansvar Socialdemokraterna har för att folk slussades mellan sjukförsäkringskassan och a-kassan och hamnade utan stöd mitt emellan?

Förbundsstyrelsen menar att A-kassans utmaningar i dag är att utvecklas i takt med samhällsomvandlingen. A-kassan kan inte återställas, för tiden kan inte vridas tillbaka. A-kassan bör anpassas till ett förändrat Sverige och skall erbjuda en trygghet för alla grupper som lever på en osäker arbetsmarknad. Tryggheten skall omfatta både de som försöker ta sig in på arbetsmarknaden och de som varit där länge. Den skall omfatta såväl låginkomsttagare som de grupper som tjänar något mer. Den skall omfatta både dem på landsbyggd och i storstad. För att vinna väljare vid nästa val måste vi formulera en framåtblickande modell för A-kassa som är anpassad till 2000-talets arbetsmarknad i ett nytt Sverige.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att anse motionen besvarad

MOTIONER

5: 3 Motion om arvoden för politiska uppdrag Förbundsstyrelsens föredragande: Thomas Strand

Motion till Sveriges Kristna socialdemokraters förbundBroderskapsrörelsen 31 mars 2007

Många som har politiska uppdrag inom kommuner och landstingförlorar ekonomiskt på grund av arvodes reglernaArvodet baseras på förlorad arbetsinkomst, men är inte pensions eller semestergrundandemånga har upp emot 25 -30 dagar/år i förtroendeuppdragDet bör omgående åtgärdas, i en snar framtid kan många av dessa uppdrag,besättas endast av pensionärer. Det kan vara en bidragande orsak till att yngre inte vill ta på sig politiska uppdragLandsting, kommunen & kyrkan betalar redan idag sociala avgifter och i vissa fall även semester, sjuk, och semestergundande efter ansökan på utbetalda arvoden

Föreslår

Att/ arvoden från lansting, kommunala och kyrkliga liksom nämndemanna uppdrag blir pensions, sjukpenning och semestergrundande, obligatoriskt

Bertil Lundholm

Broderskapsdistriktet i Norrbotten har tagit den som sin egen vid årsmötet den 31 mars 2007

Förbundsstyrelsens svar på motion 5:3 om arvoden för politiska uppdrag, och förslag till kongressenNorrbottens broderskapsdistrikt föreslår i sin motion att politiska arvoden till förtroendevalda ska obligatoriskt vara pensions-, sjukpenning- och semestergrundande.

Ersättningar till politiskt förtroendevalda ges på två olika sätt. Dels i form av timersättning och dels i form av ersättning för förlorad arbetsinkomst. I diskussionen huruvida ersättningen också ska ta hänsyn till utökad pensionsförmån, sjukpenning och semesterersättning bör detta relateras till eventuell utbetalning av förlorad arbetsinkomst. När endast timarvodering förekommer så bör förtroendeuppdraget mer betraktas som ett fritidsuppdrag.

Nuvarande pensionssystem är uppbyggt av tre delar. Den allmänna pensionen innebär att alla som arbetar och betalar skatt får allmän pension från staten. Det medför att alla politiska arvoden ligger till underlag för den kommande allmänna pensionen. Utöver allmän pension kan man ha en kollektivavtalad tjänstepension som grundas på de premier som arbetsgivaren betalar. Dessutom kan man ha ett privat pensionssparande.

Riksdagens Konstitutionsutskott har behandlat frågan om tjänstepension i betänkandet 2003/04:KU3:

Även de förbättrade villkoren för ledighet och ekonomisk ersättning för förtroendevalda genomfördes efter förslag i Demokratipropositionen. Regeringen framhöll i propositionen att skyldigheten för kommuner och landsting att ersätta förlorad lön, pension och semesterförmåner, liksom möjligheten att använda schabloniserad ersättning, skulle kvarstå.Det är exempelvis möjligt att använda sig av schabloner för ersättning till egna företagare där inkomstförlusten kan vara svår att uppskatta. Avsättning för förlorad tjänstepension och andra pensionsförmåner är ytterligare exempel på förlorade ersättningar där schablonmässiga avsättningar är möjliga.

89

MOTIONER

90

Detta kan då ske till en tjänstepensionsförsäkring. En sådan schablon bör, ansåg regeringen, även kunna tillämpas för att kompensera förlusten av ett årligt intjänande av en framtida pensionsförmån.

Av konstitutionsutskottets utlåtande framgår att motionärens förslag redan är uppmärksammat av riksdag och regering. Dock föreligger inget lagkrav om att kommuner och landsting är skyldiga att utbetala tjänstepensionstil-lägg och semesterersättning, men det är ett önskemål. Detta hanterar kommuner på lite olika sätt. Flera kommuner gör avsättningar för tjänstepensionstillägg och betalar ut semesterersättningar, andra gör det inte.

Frågan om tjänstepensionstillägg och semesterersättning för förtroendevalda är således något som varje kommun fattar beslut om. Principen om det kommunala självstyret gör det svårt att införa ett obligatorium.

När det gäller frågan om sjukpenning så är det Försäkringskassan som fastställer den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), efter att man uppgett sina inkomster. Lagtexten som ligger till grund för beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten är inte helt glasklar. Dels anges att det ska vara en inkomst av förvärvsarbete, dels anges att även om det inte finns ett anställnings-förhållande kan inkomst räknas som SGI-grundande. Ytterst är det Försäkringskassan som fastställer den sjukpenninggrundande inkomsten. Årsarvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst bör ligga till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten.

Om det politiska förtroendeuppdraget mer har karaktär av ett fritidsuppdrag är det väl svårt att “sjukskriva” sig från det fritidsuppdraget. Att försäkringskassan skulle gå in och ersätta en fritidspolitiker som blir snuvig och inte kan gå på möte känns väl inte riktigt i samklang med hur vi vill att förtroendeuppdrag ska uppfattas.

Ett annat viktigt perspektiv är att ett politiskt uppdrag som förtroendevald i första hand handlar om just engagemang och politisk vilja, inte om vilka ersättningsnivåer man kan erhålla. Samtidigt är det naturligtvis rimligt att engagemang för en kommuns eller ett landstings utveckling ska betraktas som värdefullt även i ekonomiska termer.

Förbundsstyrelsen är inte övertygad om att motionärens förslag skulle leda till fler förtroendevalda. Utifrån principen om det kommunala självstyret bör frågan om tjänstepension och semesterersättning hanteras och beslutas av respektive berörd nivå. Förbundsstyrelsen anser därför att nuvarande lagstiftning är tillräcklig.

Däremot vill förbundsstyrelsen uppmuntra förtroendevalda att regionalt och lokalt driva frågan om goda ersättningsnivåer när det gäller ersättning för förlorad arbetsinkomst och årsarvoderingar.


Att Avslå motionen.

MOTIONER

5: 4 Motion om helgledighetFörbundsstyrelsens föredragande: Li-Sandra Sandell

Den 22 oktober 2005 var jag i Göteborg på seminariet “Islam och demokrati”. Det var anordnat av Göteborgs Kristna Socialdemokrater i samarbete med Göteborgs Muslimska studenter, Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening, Islamiska förbundet i Göteborg och Ibn Rushd Göteborg (studieförbund som samarbetar med Sensus).

Många hade mycket att säga, men det, som allra mest kändes som en uppmaning till handling, var, vad en ung muslims kvinna sade.

I sammanfattning: “Det svenska majoritetssamhället kan göra mer för nya muslimer. Vi har rätt att be 5 minuter. Äldre ger vika, men inte unga, som kan sina rättigheter. Man ber oss jobba under julen, men vi får inte ledigt våra dagar. Inkludera muslimer! Exkludera oss inte!”

Det bör inte vara några problem med att låta dem, som vill be på arbetsplatsen, få göra detta. Det kan ordnas lokalt utan motion därom.

Det är inte mer än rätt att alla, som vill ha ledigt för religiös utövning, ska få möjlighet att göra det, antingen den personen är kristen, jude, muslim eller av en annan tro.

Sedan jag börjat forma mina tankar till en motion, har dessa frågor diskuterats i pressen.

Jag vädjar till Broderskapare samlade till kongress att ge kristna socialdemokrater på olika poster i uppdrag att arbeta för

att arbeta för att ge troende människor möjlighet till ledighet för religiös utövning.

Skara, 11 februari 2007

Gunilla ZomborcsevicsKristen socialdemokratSkara

Vid Skaraborgs broderskapsdistrikts årsmöte i Hjo lördagen den 10 mars 2007ställde sig de närvarande bakom motionen.

Enligt uppdrag sänder jag härmed in den via e-post.

Med vänliga hälsningarGunilla Zomborcsevics

91

MOTIONER

92

Förbundsstyrelsens svar på motion 5:4 om helgledighet, och förslag till kongressen Motionären beskriver ett problem som blivit allt vanligare inom arbetslivet i Sverige, och i hela världen. Det är en fråga för vårt globaliserade samhälle. Men frågan bör inte bara arbetande utan även ungdomar i skolan. Inom skolan finns flera goda exempel på hur frågan kan hanteras. .

Representanter från Råslätts skola i Jönköping har samarbetat med olika religiösa grupper i skolans upptagning-sområde utarbetat ett samarbetsavtal. Där regleras möjligheten för elever från större traditioner att fira sina respektive högtider. Avtalet ger möjlighet att ändra vissa lovdagar, det finns också utrymme i schemat för att be genom ett system av flextid. Det finns troligen fler liknande goda exempel. Det vore också intressant att höra om det finns företag som utarbetat fungerande modeller inom detta område.

Förbundsstyrelsen menar emellertid att detta är en fråga som arbetsmarknadens parter bör besluta om. För-bundsstyrelsen ställer sig positiv till frågan förs upp på den politiska dagordningen, och föreslår att frågan kan fungera utgångspunkt för samtal i distrikt och lokala avdelningar för att skapa samarbete och ökad förståelse mellan Broderskap och andra religiösa grupper.

Förbundsstyrelsen önskar att frågan tas upp på dagordningen runt om i distrikten för att Broderskapsrörelsen skall hjälpa till att samla in goda exempel på hur frågan har hanterats på olika företag, arbetsplatser, kommuner i skolor mm. När vi har flera bra konkreta förslag kan dessa användas till att mer aktivt driva opinion för att genomföra de bra exemplen över hela landet på skolor och arbetsplatser. Dessa exempel kan samlas i en skriftsamling som kan distribueras till arbetsgivare/fackliga företrädare mfl.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen

att bifalla motionen med den arbetsinriktning som presenterats.

MOTIONER

Avdelning 6 JORDEN VI ÄRVDE

6: 1 Motion om det gröna folkhemmetFörbundsstyrelsens föredragande: Joe Frans “Vi har fått jorden i arv, att förvalta och vårda, och vi har ett ansvar att föra detta arv vidare till kommande generationer. De största hoten mot vår egen och våra barns framtid är fortsatt miljöförstöring, konflikter och krig…” Sverige har, internationellt sett, en bra miljöpolitik och bör vara ett föregångsland inom miljöområdet. Svensk miljöpolitik har inneburit minskad ohälsa kopplad till luftföroreningar samt minskade utsläpp från trafik och industrier. 1. Vi bör använda EU-medlemskapet på ett mer aktivt sätt så att fler EU-länder tar miljöproblemen på större allvar. EU har en viktig uppgift att påverka resten av världen att minska sitt beroende av fossila bränslen och satsa på en långsiktig hållbar utveckling. 2. Vi bör i Sverige se över vår energiförbrukning och användning av fossila bränslen. 3. Vi bör även föra upp frågan om klimatförändringar högre upp på dagordningen i internationella sammanhang. Jag yrkar att ovanstående huvudsats 1 bifalls och att motionen sänds vidare till S-gruppen i EU för vidarehan-dläggning. Jag yrkar att huvudsats 2 och 3 bifalls och att motionen sänds vidare till S-gruppen i riksdagen för vidarehan-dläggning. Jag yrkar vidare:Jag yrkar vidare“ “ att Broderskapskongressen antar motionen som sin egen Luleå 2007.03.31 Eva Hedesand LundqvistLuleå Motionen har antagits som Broderskapsdistriktet Norrbottens egen motion vid årsmöte 2007.03.30

93

MOTIONER

94

Förbundsstyrelsens svar på motion 6:1 om det gröna folkhemmet, och förslag till kongressen Motionären tar upp ett antal viktiga och aktuella frågor. Motionären har rätt i att klimatfrågorna är avgörande för vår framtid. Det är rätt som motionären påpekar att vi i Sverige bör se över vår energiförbrukning och användning av fossila bränslen. Växthuseffekten, det vill säga den uppvärmning av atmosfären som sker på grund av för stora utsläpp av olika växthusgaser, måste få ett stopp, om detta råder stor enighet inom partiet och i Sverige. Det är en riktig bedömning att vi måste vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Fortfarande värms allt för många hyresfastigheter upp av olja och nästan alla bilar drivs av bensin. Men vi ser nu möjligheterna för ett trendbrott. Tekniken har gått framåt. Allt fler upptäcker fördelarna med olika typer av värmepumpar, fjärrvärme och pellets, och efterfrågan på miljöbilar och alternativa drivmedel ökar. Broderskapsrörelsen måste självklart vara med i täten för att påskynda denna utveckling, genom att verka för en nationell satsning på energiforskning och stödja kommersialiseringen av dess resultat, både för miljöns och för samhällsekonomins skull. Det socialdemokratiska partiets mål för Sverige är att beroendet av fossila bränslen ska brytas till 2020. Då ska ingen bostad behöva olja för sin uppvärmning och ingen bilist ska vara ensidigt hänvisad till fossila drivmedel. Då ska det alltid finnas bättre alternativ till olja. För att nå dit måste vi utveckla ett nationellt program för att bryta Sveriges olje-beroende. Det är riktigt som motionären skriver att Sverige ligger främst inom detta område. OECD pekar ut Sverige som världsledande på utveckling av ekonomiska styrmedel och systematiskt miljömålsarbete. Men det är inte är nog. Det är nödvändigt med en ekologiskt hållbar utveckling av vårt samhälle. Partistyrelsen har påbörjat ett omfattande rådslagsarbete där klimatfrågorna utgör ett av fyra huvudområden. Motionären vill att Sveriges EU-medlemskap används på ett mer aktivt sätt så att fler EU-länder tar miljöproble-men på större allvar. Vi håller med. Förbundsstyrelsen håller även med om att EU har en viktig uppgift att påverka resten av världen att minska sitt beroende av fossila bränslen och satsa på en långsiktig hållbar utveckling. Förbundsstyrelsen har under förgående kongressperioden arbetat med frågan, och kommer även under kom-mande kongressperiod att arbeta med frågan som ett prioriterat tema. Förbundsstyrelsen har i sin verksamhetsp-lan föreslagit en särskild arbetsgrupp som ska jobba med frågan med avsikt att bland annat föra upp frågan om klimatförändringar högre upp på dagordningen i internationella sammanhang. Med stöd av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen att kongressen skall anse motionen som besvarad.

MOTIONER

6: 2 Motion om tillväxt Förbundsstyrelsens föredragande: Joe Frans

Mänskligheten har tappat styrförmågan över hur Jordens resurser används! De politiska instrument som tyglar marknadsekonomin är inte tillräckligt kraftfulla. Vi, enskilda, politiska organisationer, ekonomer och tekniker och politiska beslutsfattare, tänker alltför kortfristigt och traditionellt. Nya modeller för hur en global utveckling skall åstadkommas måste utvecklas. Vi har under den senaste tiden blivit medvetna om att en klimatförändring, som påverkar Jordens befolkning negativt, äger rum. Mindre medvetna är vi om hur snabbt och tanklöst vi överutnyttjar ekosystemet.Alltför länge har vi satt vårt hopp till ny teknik på alla områden. Vi är präglade av industrialismens logik och tänker oss att än högre konsumtion för alla skall ge oss verktyg och motivation att se över vår resursanvändning.Nu är det hög tid att slå in på andra vägar! Vi har att arbeta fram alternativa ekonomiska och tekniska modeller så att vi kan hushålla med knappa och i många fall ändliga resurser. Därför föreslår vi att Sveriges Kristna Socialdemokrater, Broderskapsrörelsen, tar initiativet till en bred och djup debatt inom det socialdemokratiska partiet för att våga pröva tillväxttänkandet. Den rådande marknadsekonomin bör tyglas med redskap som gör det möjligt att med politiska medel hantera de svåra problem som vårt globala samhälle står inför om vi fortsätter vår överkonsumtion.

Gustav JosefssonHelsingborgs Kristna Socialdemokrater, Broderskapsrörelsen, antar motionen vid årsmöte den 28 februari 2007. Förbundsstyrelsens svar till motion 6:2 om tillväxt, och förslag till kongressenMotionären tar upp en diskussion som rör samspelet mellan tillväxt, konsumtion och klimatförändringar. Det är viktigt med en öppen och rakryggad diskussion i dessa frågor. Sveriges välfärd har fram tills nu möjliggjorts av landets tillväxt i ekonomin. Tillväxt är per definition ökning av bruttonationalprodukten, vilken i sig inte gör skillnad på om det som produceras är gott för samhället eller inte. Att göra tillväxt till ett mål i sig, kan därför få negativa konsekvenser. Tillväxten måste vara ett medel och inte ett mål, och den måste stämmas av med andra medel. Konsumtionssamhället genomsyrar våra liv, och våra konsumtionsmönster orsakar en accelererande miljöpåverkan. Majoriteten av världens befolkning inte är i närheten av den välfärd vi åtnjuter i Sverige. Det är självklart att vi måste som rörelse ge utvecklingsländerna samma möjlighet och chans till bra välfärd som vi själva fått. Välfärd är inget hinder för utveckling och en god tillväxt är i sig inget ont, men det beror på hur tillväxten riktas. Det beror på vilka produkter och vilka tjänster som tillväxten skapar. Vi bör alltså inte vara tillväxtfientliga per se, men vi ska heller inte eftersträva tillväxt till vilken kostnad som helst. Idag är tillväxten i Sverige beroende av det som sker i vår omvärld. Idag är jobben beroende av hur den globala ekonomin utvecklas. Men, den nuvarande formen för globaliseringen och en tillväxt i världsekonomin medför betydande miljöproblem och klimatförändringar. När västvärldens konsumtionssamhälle sprids, då sprids miljöproblemen. Utmaningen är att kunna forma en framåtsyftande politik som inte hindrar andra att få en god tillväxt och välfärd samtidigt som vi tar djärva steg för att stävja de miljöproblem och de hot mot klimatet som redan är ett faktum innan de når okontrollerbara nivåer. Detta innebär bland annat att det är dags för socialdemokratin att ta nya steg för en framtidsinriktad handelspolitik som leder till bekämpning av fattigdom. Det gäller att konkret beskriva hur handelshindren mot fattiga länder skall tas bort - det räcker inte med retorik. Detta gäller inte minst inom jordbrukssektorn, utvecklingsländernas viktigaste sektor. En god tillväxt i Sverige och i hela världen behöver inte motverka arbetet för en bra miljö. Tillväxt i bruttonationalprodukten och ny teknik orsakar alltså inte med nödvändighet miljöförstöring. Ett framåtblickande sätt att tackla miljöproblemen och klimatförändringar är att planera för ett teknikanvändande som tar teknisk forskning i aktivt bruk och syftar till hållbar utveckling. Broderskapsrörelsens lokala avdelningar och medlemmar har möjligheter att påverka sina lokala politiker.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta Att uppdra åt Förbundsstyrelsen att arbeta vidare med frågan, i relation till partiets rådslagsgrupp om hållbar utveckling. Att i övrigt anse motionen besvarad

95

MOTIONER

96

Avdelning 7ORGANISATION

7: 1 Motion om arkivering Föredragande: Ulf Carmesund

Under 1990-talet ombesörjdes att idéskrifter och därmed jämförbara skrifter, som Broderskapsrörelsen lät trycka eller på annat sätt införskaffade och använde för rörelsens utbredning under de första årtiondena, blev inbundna i fyra band. De finns nu i förbundskansliets referensbokhylla. Dessa skrifter var alla skrivna av broderskapsmedlemmar eller andra personer med samma politiska ståndpunkter.Broderskapsrörelsens första programskrift daterar sig från år 1954. Den hette “Kristen och socialdemokrat”. Under Åke Zetterbergs tid beslutades och påbörjades ett programarbete, som omfattade ett flertal politikom-råden, och som efter Zetterbergs avgång genomfördes under Evert Svenssons ordförandetid.Med erfarenhet av svårigheten att snabbt och lätt erhålla uppgifter av olika slag vid författande av historiker, 30-, 40-, 50-årsberttelser och dylikt vill vi föreslå

att den serie programskrifter, som ovan har redogjorts för, inbindes i lämpligt antal band och förvaras i kansliets referensbibliotek i syfte att finnas tillgängliga för uppgifts- och kunskapsinhämtande.Örebro den 30 januari 2007

Harald Lundberg, Ulla-Britt Carlsson

Bifogat översändes motion till årets kongress. Motionen behandlades vid gruppens årsmöte den 19 februari 2007. Gruppen beslöt att tillstyrka motionen och översända densamma för behandling vid årets kongress.Örebro den 30 mars 2007, Örebros Kristna Socialdemokratiska GruppKarin Karlsson, ordförande Förbundsstyrelsens svar till motion 7:1 om arkivering, och förslag till kongressenSocialdemokratin i Sverige, och den kristna vänstern i Sverige befinner sig i en brytningstid. Det samhälle där socialismen för ca 100 år sedan blev en bred rörelse för alla dem som arbetade inom industri är nu på väg att omvandlas till något annat. De grundläggande villkoren för produktion av varor och tjänster förändras snabbt. Industrisamhället tog gradvis över efter jordbrukssamhället som en dominerande arbetsmarknad. Idag är industrisamhället i färd med att ge vika för ett annat samhälle där kunskap och tjänster blir viktiga arbetsmarknader. Vi vet ännu inte riktigt vad som väntar, men många tecken tyder på att spetskompetens och forskning är en framtidsmarknad för Sverige, och att tjänstesektorn blir en växande arbetsmarknad för dem utan lång utbildning. I dessa tider av genomgripande samhällsomvandling blir vårt kollektiva minne en allt viktigare del av vår reflektion. Ofta återvänder vi till 1920-talet för att ta avstamp i vår historia när vi söker förstå vår samtid och planera vår framtid. Under denna kongress ser vi flera motioner som fokuserar självbild, symboler och frågan om vad Broderskap - den kristna vänstern - egentligen innerst inne är. Sett ur detta perspektiv blir motionen om att vårda våra tidigare programskrifter viktig. Vår kunskap om vår egen historia är en köl som vi bygger för att ge stabilitet i arbetet med att föra rörelsen in i framtiden.

Motionärerna föreslår att Broderskaps programskrifter binds in i lämpligt antal band och förvaras i kansliets referensbibliotek i syfte att finnas tillgängliga för uppgifts- och kunskapsinhämtande.

Förbundsstyrelsen föreslår att motionen bifalles i så motto att: Att kongressen ger Förbundsstyrelsen i uppdrag att se över vilka av Broderskapsrörelsens skrifter som bör bindas in för att vara tillgängliga

Att kongressen ger Förbundsstyrelsen i uppdrag att i samarbete med arbetarrörelsens arkiv se över Broder-skaps arkivrutiner.

MOTIONER

7: 2 - 7: 7: Motioner om Broderskapsrörelsens identitetFörbundsstyrelsens föredragande Peter Weiderud 7: 2 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen

Under flera år har det förts diskussioner om vår logga, B:et. Denna symbol är vag och inte tydlig. Om vi vill nå fram och göra oss hörda behöver vi inte bara ha ett gångbart budskap utan även en symbol som fastnar, som är tydlig och välkänd.Korset är en välkänd symbol för kristen tro med sin 2000-åriga historia. Inte heller den röda rosen som socialdemokraternas partisymbol kan ha undgått många. Den engelska broderskapssymbolen med ett kors mer en röd ros har just den tydlighet som behövs för att nå igenom mediaflödet. Här kombineras korset för kristen tro med den socialdemokratiska röda rosen. Den är även internationellt ansedd och även vår systerorganisation i Norge har gått över till denna symbol.

Med hänvisning till ovan nämnda yrkar jag på;

att Sveriges kristna socialdemokrater, broderskapsrörelsen, byter ut den nuvarande symbolen, det svängda b:et, och istället använder den engelska broderskapssymbolen med korset och rosen som sin logga.

Att Västmanlands kristna socialdemokraters distriktsårsongress antar motionen som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen 2007 samt,

att Västmanlands läns kristna socialdemokraters distriktsårskongress beslutar att symbolen omgående ska användas som distriktets logga.

Broderskapsdistriktets styrelses yttrande över motionen; om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen.Distriktsstyrelsen delar motionärens tankar och anser att detta ger en tydlighet med denna internationellt accepterade logotypen, och med detta byte skulle vi på ett tydligare sätt nå ut och synas.


att Broderskapsdistriktet i Västmanlands kongress 2007 antar motionen som sin egen, samt,

att vi sänder den vidare till förbundskongressen 2007.

97

MOTIONER

98

7: 3 Motion om att byta ut den nuvarande Broderskapssymbolen mot Rosen och korset

Det har varit ett kännemärke för broderskapsrörelsen att framhäva den kristna symbolen i den nuvarande B - symbolen finns inga sådana kopplingar. För att förstå vikten av en kristen Broderskapssymbol måste vi förstå varför kristna socialdemokrater bildades. Som kristna skall vi inte behöva skämmas över att vara socialdemokrater och vi skall inte behöva som socialdemokrater skämmas över att vara kristna.

Det finns givetvis en tanke bakom den nuvarande symbolen att öppna dörrar för socialdemokrater från andra kulturer och religioner. Broderskaps sikte söker sig ut över den internationella arenan och detta är inte oväsentligt men inte på bekostnad av vår identitet.

Broderskapsrörelsen skall, tycker jag, ta initiativet till att skapa ett religiöst- och kulturellt socialdemokratiskt forum där vi kan föra ut våra visioner och demokratiska idéer till socialdemokrater från andra kulturer och religioner. De behöver vår hjälp, inte minst våra muslimska vänner.

Med hänvisning till vad jag anfört ovan yrkar jag på

att Sveriges Kristna Socialdemokrater, Broderskapsrörelsen återtar symbolen med korset och rosen,

att Sveriges Kristna Socialdemokrater, Broderskapsrörelsen tar initiativ till att ett mångkulturellt- och religiöst socialdemokratiskt forum skapas för att ta tillvara våra socialdemokrater från andra kulturer och religioner samt

att Sörmlands Kristna Socialdemokraters distrikt antar denna motion som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen.

Leifgunnar WågenbergKatrineholm

Motionen är behandlad och antagen av Södermanlands distrikt av Sveriges Kristna Socialdemokrater den 30 mars 2007.

Lars G LinderDistriktsordförande

MOTIONER

7: 4 Motion om Broderskap - den kristna vänstern

Broderskapsrörelsen har en viktig uppgift att fylla både internt inom det socialdemokratiska partiet för att kunna värva nya medlemmar till partiet och för att kunna locka till sig nya väljargrupper. Det som är unikt för broderskapsrörelsen är att vi på ett tydligt sätt formar våra politiska frågor utifrån våra kristna värderingar. Tro och politik hänger ihop. Om hur kristna värderingar kan omsättas i ett konkret samhällsengagemang beskriver Torgerd Jansson i sin bok “Tro och politik”. För att vi ska kunna locka till oss väljare och medlemmar från de olika kristna samfunden måste vi tydliggöra vad som skiljer kristna socialdemokrater från den kristna högern, såsom kristdemokraterna. Vi måste visa att kristdemokraterna inte är det enda partiet som har sin grund i kristendomen. Därför måste vi forma vår ideologi och våra värderingar utifrån vår kristna tro. Som den kristna vänstern har vi en unik ställning inom partiet där vi har två ben att stödja oss på för att bygga våra värderingar och beslut, dels den socialdemokratiska ideologin och dels den kristna tron. Genom att tydliggöra skillnaderna mellan den kristna högern och den kristna vänstern kan vi hjälpa till att göra partiet starkare. Därför måste Broderskap profilera sig som den kristna vänstern.

Med hänvisning till det ovannämnda yrkas följande:

att broderskapsrörelsen profilerar sig som den kristna vänstern och

att broderskapsrörelsen tydligare försöker förklara sina ställningstagande i olika frågor både utifrån den social-demokratiska ideologin och utifrån våra kristna värderingar.

Annika WågenbergKatrineholms Broderskapsgrupp

Broderskapsgruppens styrelse i Katrineholm har behandlat motionen och sänder den som sin egen till förbund-skongressen

Anika WågenbergOrdförande Katrineholms broderskapsgrupp

99

MOTIONER

100

7: 5 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen

Varje dag översköljs vi av ett aldrig sinande mediaflöde. Det är ständigt ljud och bilder som tävlar om vår uppmärksamhet. Den som vill nå fram och göra sig hörd behöver inte bara ha ett gångbart budskap utan även en symbol som fastnar, som är tydlig och välkänd.Korset är en välkänd symbol för kristen tro med sin 2000-åriga historia. Inte heller den röda rosen som socialdemokraternas partisymbol kan ha undgått många. Den nuvarande broderskapssymbolen med sitt svängda b är visserligen stilren och diskret, men hur många utanför rörelsen vet vad den står för? Den engelska broderskapssymbolen med ett kors mer en röd ros har just den tydlighet som behövs för att nå igenom mediaflödet. Här kombineras korset för kristen tro med den socialdemokratiska röda rosen.

Jag yrkar

- att Sveriges kristna socialdemokrater, broderskapsrörelsen, byter ut den nuvarande symbolen, det svängda b:et, och istället använder den engelska broderskapssymbolen med korset och rosen som sin logga.

- att Stockholms läns kristna socialdemokraters årskonferens antar motionen som sin egen och sänder den vidare till förbundskongressen 2007

- att Stockholms läns kristna socialdemokraters årskonferens beslutar att symbolen omgående ska användas som distriktets logga.

Monika AhlströmDistriktansluten medlem i Stockholms läns kristna socialdemokraters distrikt.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motionen “Låt den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen”

Distriktstyrelsen delar motionärens uppfattning att den engelska symbolen med korset och rosen på ett tydligt sätt visar vad vår rörelse står för. Vi anser att förbundet bör ha den engelska symbolen, men först måste frågan om copyright utredas. Frågan om symbol och grafisk profil är en kongressfråga och bör således avgöras vid kongressen 2007. Fram till kongressen fattat ett nytt beslut anser distriktstyrelsen att kongressbesluten i Avesta och Skellefteå är vägledande. Vilket innebär att vi använder oss av partirosen och beteckningen kristna socialdemokrater.

Idag lever dock b:t och broderskapsbeteckningen kvar. Internt fungerar broderskap men när nu förbund, distrikt och grupper går in i valrörelsen är det till fördel om vi redan nu kan uppträda med gemensam profil och symbol.

Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktstyrelsen distriktsårsmötet att besluta:att bifalla motionens första och andra attsattseratt avslå motionens tredje attsatts

Motionen antagen vid distriktsårsmötesförhandlingarna för Stockholms läns kristna socialdemokraters distrikt. 12/3-2006

MOTIONER

7: 6 Motion om kristna socialdemokrater - den kristna vänstern!

Den kristna högern är ett välkänt begrepp med en tydlig definition, förvisso med olika inriktningar beroende på i vilken del av världen den finns. Medan den kristna högern blivit allt starkare och fränare i sin retorik har någon tydligt alternativ inte funnits. Sveriges Kristna socialdemokraters förbund, har ibland använt sig av begreppet kristen vänster, men oftast har den positionen skapats som ett alternativ till vad den kristna högern står för. Vi menar att den kristna vänstern måste definieras av egen kraft utifrån egna värderingar och ställningstaganden. Vi menar att Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund, SKSF, har ett gyllene tillfälle att bli denna politiska kraft.

I definitionsprocessen menar vi att ett stort misstag vore att gå in och ifrågasätta enskilda människors trostolkn-ing. Vi skulle då riskera att skapa en egen teologi och exkludera stora grupper kristna med andra trosföreställnin-gar. En acceptans för den kristna pluralismen är vägen för vår rörelses tillväxt. Detta hänger tydligt ihop med den nuvarande sammansättningen av medlemmarna i vår rörelse. Här ska man, oavsett om man är katolik, ortodox, svenskkyrklig, missionsförbundare, pingstvän eller medlem i annat kristet samfund, känna sig hemma.

Det som i grunden samlar oss i kristna socialdemokrater är vår politiska övertygelse där det gemensamma bästa går före individens, alla ska med. Vi har valt socialdemokratin som vår arena, andra har valt Moderaterna, Kristdemokraterna och i vissa fall även Sverigedemokraterna. Att de sistnämnda valen är främmande för oss är för dem lika främmande som att vi väljer socialdemokraterna. Vår viktigaste roll i detta perspektiv är inte alltid konfrontation utan att visa att det finns ett alternativ. Den stora skillnaden mellan den kristna högern och den kristna vänstern är perspektiven och den politiska kampen. Medan frågor om kärnfamiljen, samlevnadsformer och abort kan sägas utgöras de viktigaste frågeställningarna för den kristna högern, utelämnas många kristna för vilka andra frågor är av stor vikt. Den sociala rättvisan, samhällets ansvar, det internationella engagemanget och kamp för en bättre miljö är för många långt viktigare än den kristna högerns paradfrågor och moraliserande.

I vår förståelse för den kristna pluralismen ligger också den religiösa pluralismen. Den religionsdialog som förbundet arbetat/arbetar med när det gäller judar och muslimer är och bör förbli en viktig arbetsuppgift. Dialog och inte isolation torde också vara en av den kristna vänsterns kännetecken. Medan vissa element inom politiken står på barrikaderna mot byggen av moskéer, tempel eller synagogor eller mot förskolor och skolor med religiös inriktning bör vi försvara dessa etableringar. Den rätten som vi kristna har måste vi i solidarisk mening och ur ett rättviseperspektiv också låta andra trosfolk få. Denna kamp menar vi kan föras utan att vi ger avkall på vår kristna identitet, det är snarare en naturlig hållning i vår förståelse av att vara kristen socialdemokrat.

Vi menar att det finns ett stort behov av ett alternativ till den “kristna högern” och det alternativet måste vara en KRISTEN vänster. Sveriges kristna socialdemokraters förbund, SKSF, bör bli tongivande inom den kristna vänstern.

Distriktsstyrelsens ledamöter 15 mars, 2007Knut W Nygaard Monika Ahlström Andrzej Waligora Ann-Marie ÖbergAdnan Can Bo Pehrson Eva-Li Prades-Eriksson Thorbjörn SvenssonHenrik Persson

Distriktsstyrelsen förslår distriktsårsmötet för Stockholms läns SKSF-distrikt beslutaatt anta motionen som sin egen

att motionen skickas till förbundskongressen

att förbundsstyrelsen utarbetar ett kristet vänstermanifest


101

MOTIONER

102

7: 7 Motion om namnfrågan: Broderskap eller SKSF?

KRISTNA SOCIALDEMOKRATER, BRODERSKAP, BRODERSKAPSRÖRELSEN, SKSF, KSG-GRUP-PER, BRODERSKAPSGRUPPER - EN SALIG RÖRA.Kärt barn har många namn brukar det som känt heta. Utifrån mängden av betecknar på vårt förbund, torde vi vara det käraste av alla partiets sidoorganisationer. I vår samtid där mediaflödet är stort är namnbruket av största vikt. Tillsammans med tusentals företag, politiska organisationer och andra rörelser blir det lätt förvirrat med fler än en beteckning för en och samma rörelse. Situation för vårt eget förbund kan knappast sägas vara reda och ordning gällande namnanvändningen. Snarare är det en salig röra. Tidningen som vårt förbund äger heter Broderskap. Men denna beteckning används också för våra grupper, distrikt och förbund. Som om detta inte vore förvirrande nog, vi heter dessutom Sveriges Kristna Socialdemokraters förbund som förkortas till SKSF. För den “invigde” går det kanske att hantera men för alla de som vi försöker nå torde det inte vara alldeles för enkelt i detta “hav” av beteckningar.

Broderskapsrörelsen och Kristna Socialdemokrater och väl trots allt de beteckningar som används mest. Trots att det senare är vårat stadgeenliga namn använder sig både förbundsledningen och förbundsexpeditionen av beteckningen Broderskapsrörelsen. Bortsett i från att man kan förvänta sig att våra centrala organ och funktioner borde använda sig av den stadgeenliga beteckningen är den inte helt okomplicerad. Broderskap relateras alldeles för ofta till kön. Inte helt ovanligt kallas vi för “bröder” av icke “invigda” personer. I detta sammanhang finns det också en risk att presumtiva medlemmar av det kvinnliga könet förhindrats att ta steget fullt ut.

Begreppet Kristna är något som vi istället bör, och enligt stadgarna ska, använda. Och vi menar att det finns ett stort behov av det nu när begreppet kristna har politiserats, bland annat genom den kristna högern. I Norge har vår systerorganisation under senaste åren bytt namn från “Brorskap” till “Kristne arbeidere”. Därigenom har de lyckats att ta begreppet Kristna i anspråk och med en koppling till det Norska Arbeiderpartiet. Vi menar att väldigt mycket talar för att vi ska använda oss av det stadgenliga namnet. Det gäller i ansökningar, adress, hemsidor, uttalande, pressmeddelande, kallelser, medlemsaviseringar, politiska utspel etc. Då namnet Sveriges kristna socialdemokraters förbund, är ett långt namn. Är användningen av förkortningarna Kristna Socialdemokrater och SKSF långt mer logiskt än broderskaprörelsen eller tidningens namn, Broderskap.

Kristna socialdemokrater, det räcker!

Distriktsstyrelsens ledamöter 15 mars, 2007Knut W Nygaard Monika Ahlström Andrzej Waligora Ann-Marie ÖbergAdnan Can Bo Pehrson Eva-Li Prades-Eriksson Thorbjörn SvenssonHenrik Persson

Distriktsstyrelsen förslår distriktsårsmötet för Stockholms läns SKSF-distrikt besluta

att anta motionen som sin egenatt motionen skickas till förbundskongressenatt grupper, distrikt, förbund och förbundsexpeditionen använder sig av det stadgeenliga namnet Sveriges kristna socialdemokraters förbundatt det stadgeenliga namnet kan förkortas till, och användas med, Kristna socialdemokrater och SKSF


Förbundsstyrelsens svar på motionerna 7: 2, 7: 3, 7:4, 7:5, 7:6, 7:7 om Broderskaps identitet Frågor om Broderskapsrörelsen identitet är avgörande för allt vårt arbete. Det påverkar vår politiska slagkraft, vår möjlighet att rekrytera nya medlemmar, vår marknadsföring och vår lust.

Därför måste frågor om namn, symboler - och framför allt förändring av dessa - hanteras med yttersta varsamhet.

Vilken är Broderskapsrörelsens själ? Vad i vår identitet är absolut och vad måste förändras när samhället eller det sammanhang vi är satta att verka i förändras?

1924 sammankallade verkstadsarbetaren och Frälsningssoldaten Emil Stålberg till ett möte i sin hemstad Örebro. Det var en brytningstid. Vi rörde oss snabbt från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Sverige var ett homogent samhälle. Vi hade på många decennier inte upplevt någon invandring. Däremot hade en tredjedel av Sverige befolkning lämnat fattigdom, trångsynthet och hopplöshet för att söka ett bättre liv på andra sidan Atlanten.

I denna brytning växte sig socialdemokratin stark och stod för det nya. Kristenheten var splittrad. Stora delar av den motsatte sig förändringar. Vi började se en allt tydligare spänning mellan kyrka och arbetarrörelse.

Då som nu, fanns en tydlig skiljelinje mellan kristen höger och kristen vänster i förkunnelse och teologi. Erich Fromm har definierat skillnaden som:

1. Kristendomen som en kraft mig själv till glädje, nytta och evig salighet.2. Kristendomen som en kraft till att förändra samhälle, strukturer, system, så att de verkar till största möjliga glädje och nytta för hela Skapelsen, människorna och miljön.

Spänningen mellan kyrka och arbetarrörelse skapade en känsla av hemlöshet eller inre dragkramp hos många kristna arbetare och socialdemokrater. Man var del av både arbetarrörelse och kyrka. Tro och politik hängde ihop och drog i samma riktning.

Man ville påverka kristenheten till ökat ansvarstagande i omvandlingen av samhället. Man ville också påverka arbetarrörelsen i synen på kyrkan och kristendomen, men också i allmänpolitiska frågor som pensionsfrågan och nykterhetsfrågan.

Broderskapsrörelsen blev ett slags hem för arbetarrörelsens och kristenhetens styvbarn. De som var för röda för att vara ansedda i församlingen och samtidigt sågs som religiösa svärmare i arbetarekommunen.

I 1930-talets samhälle och uppbyggande av folkhemmet bidrog Broderskapsrörelsen till att vaccinera mot höger-inflytande i svensk kristenhet. Detta är något som vårt land och parti fortfarande har glädje av. Kristenheten i Sverige är en progressiv samhällskraft, och den aggressiva kristna högern är mycket marginell i Sverige.

80 år senare verkar Broderskapsdistriktet idag i en annan brytningstid. En brytning från industrisamhälle till kunskapssamhälle, frånMonokulturellt till mångkulturellt, frånModernt till transmodernt, frånNationellt till globalt och regionalt, frånSekulärt till postsekulärt och samtidigt mångreligiöst.

I denna situation är Broderskapsrörelsen fortfarande, men också något mer än en hemvist för kristna arbetare - arbetarrörelsens och kristenheten styvbarn. Vi är bärare av vissa värderingar in mot arbetarrörelsen - mer internationella, mer frihetliga, mer värderingsorienterade, mer långsiktiga i vår politiska reflektion.

MOTIONER

103

Samtidigt som vår historia och vår identitet är djupt inflätat i svensk kristenhet, känner också en växande grupp människor av annan tro samhörighet med Broderskapsrörelsen.

Samtidigt som vår historia och vår identitet är den kristne arbetaren, har vi genom vår internationalism, vårt frihetstänkande och vår öppenhet, samt genom att vi är idéorganisation mer än intresseorganisation, lättare än partiet i stort att attrahera välutbildade.

Broderskapsrörelsens styrka är att vår identitet har ett tydligt centrum, men med en stor öppenhet utåt. Vi kräver inte en färdig definierad religiös bekännelse av våra medlemmar. Vi välkomnar de som delar vår politiska övertygelse och vill stödja vårt program.

I detta läge är det en styrka att arbeta med flera namn eller begrepp. Sveriges kristna socialdemokraters förbund, Broderskapsrörelsen och Kristen vänster har alla olika styrkor och svagheter. De öppnar och stänger olika dörrar. Men när de kan användas tillsammans, hjälper de till att forma en sund identitet, med ett tydligt centrum, utan att definiera en gräns som stänger ute eller stöter bort människor.

Detsamma gäller de symboler vi använder. De skickar alla olika signaler, som beroende på sammanhang stärker, fördjupar eller avgränsar identiteten. Vi använder och distribuerar idag såväl korset och rosen, som b-et samt det stramare märket i form av en kavajnål med texten Sveriges kristna socialdemokraters förbund. Alla är uppskattade, i olika sammanhang och av olika grupper.

Att i detta läge begränsa symbolanvändningen och namnanvändningen, alldeles oavsett vilket namn eller vilken symbol vi skulle välja, skulle innebära att begränsa Broderskapsrörelsens förmåga att engagera medlemmar och göra oss fattigare inför mötet med framtiden.

Vad gäller förslaget i motion 20 att ta initiativ till inrättande av ett mångkulturellt forum, föreslår förbundssty-relsen att detta sker med förslaget att inrätta ett ILRS-distrikt av Broderskapsrörelsen.

Slutligen är Broderskapsrörelsen det tydligaste uttrycket för kristen vänster i Sverige. Vår huvudmotståndare är kristen - eller religiös höger. Stockholms läns tilläggsförslag till motion 23 om ett uppdrag till Förbundsstyrelsen att utarbeta ett kristet vänstermanifest anser dock Förbundsstyrelsen vara för begränsat. Hela rörelsen politik och kommunikation ska visa att Broderskapsrörelsen är den kristna vänstern.

Med bakgrund av detta föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta

Att avslå motion 7: 2,

Att anse att-sats ett i motion 7:3, besvarad

Att bifalla att-sats två i motion 7:3, genom inrättandet av ett ickegeografiskt ILRS-distrikt.

Att bifalla motion 7: 4

Att avslå motion 7: 5

Att bifalla 3:e attsatsen i distriksstyrelsens förslag på svar till motion 7: 6, gällande att Förbundsstyrelsen utarbetar ett kristet vänstermanifest

Att avslå motion 7: 7

104

MOTIONER

MOTIONER - s-info.sedata.s-info.se/data_association/344/documents/... · Ett ofta citerat uttalande...

Documents

Transcript of MOTIONER - s-info.sedata.s-info.se/data_association/344/documents/... · Ett ofta citerat uttalande...