PowerPoint-presentation

Moment 1 Teorier och modeller1Moment 1 Innehll Del 1- Omvrdnadsteorier

Del 2- Omvrdnadsprocessen- Omsorgsprocessen

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier2Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.2Omvrdnadsteorier, introOmvrdnad r sjukskterskans ansvarsomrde och r samtidigt det mne som r grundpelaren i sjuk-skterskeutbildningen. Omvrdnad r ocks det som sjukskterskor, underskterskor, vrdbitrden och annan vrd- och omsorgspersonal arbetar med varje dag.

Begreppet fr omvrdnad p engelska r Nursing, som en definition av vad en sjukskterska (Nurse) historiskt och n idag arbetar med. Vad omvrdnad d innefattar r drmed rent krasst frnderligt utifrn vad en sjukskterska arbetar med och ansvarar fr. Det en sjukskterska gr idag r inte endast vad en sjukskterska gjorde fr 500 r sedan. Omvrdnad har drfr utvecklats med tiden. Tidigare innehll omvrdnaden endast omsorgsdelen (hygien, std och nring) men med tiden har omvrdnad ven brjat inkludera alltmer medicinska arbetsuppgifter.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier3Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.3Omvrdnadsteoretiker, Florence NightingaleFrn brjan anstlldes man som vrdbitrde och genom erfarenhetoch intern utbildning p sjukhusen blev man sjukskterska med tiden. Detta ledde till stora skillnader i kvalitet fr omvrdnads-arbetet. Det var frst nr den engelska sjukskterskan Florence Nightingale, som den frsta forskande sjukskterskan, ansg att man behvde en standardiserad grundutbildning inom omvrdnad som den frsta sjukskterskeskolan bildades. Hon ville med detta att det skulle finnas en samsyn inom omvrdnad och hennes lrobok Notes on Nursing anses vara den frsta omvrdnadsteorin.

En omvrdnadsteori innebr inte teori i den formen som folk oftatolkar som en gissning eller en tanke, en omvrdnadsteori r perspektiv och synstt p omvrdnad och omvrdnadsarbetet som vxt fram genom studier och forskning. Omvrdnadsteorier r allts en av grundpelarna bakom evidensbaserad vrd, det vill sga vrd som utgr frn forskning och beprvad erfarenhet. Hennes bok och omvrdnadsteori brjade anvndas ver hela Europa efter lanseringen 1859 och var vgledande fr omvrdnadsarbetet nda fram till 1950-talet.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier4Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.4Omvrdnadsteoretiker, Florence Nightingale

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier5Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.5Omvrdnadsteoretiker, Virginia Henderson

Trots att Florence Nightingale anses vara den frsta omvrdnads-teoretikern s var Virginia Henderson den frsta som formuleradeden frsta omvrdnadsteorin explicit. Hon fortsatte mer eller mindre Florence Nightingales arbetsstt genom att studera hur omvrdnadsarbetet utfrdes och testade olika teser fr att utveckla och angrnsa omvrdnadsarbetet frn det medicinska arbetet.

Hon publicerade sin omvrdnadsteori r 1955. Det essentiella i hennes omvrdnadsteori var slutsatsen att mnniskan bestr av en kropp och en sjl som bde har fysiska och psykosociala behov. I normala fall skulle en person vara oberoende och inte behva ngon hjlp fr att tillgodose sina egna behov.

Omvrdnadsinsatser blir drfr aktuella nr man kan identifiera en mnniskas ofrmga att kunna tillgodose sina behov. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier6Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.6Virginia Henderson, BehovsteorinGenom att identifiera vad personen behver hjlp med kan man stta in riktade omvrdnadsinsatser. Detta utgr frn ett systemmed steg som brjar med de mest grundlggande funktionerna och slutar med de mest komplexa. Dessa r

AndningNrings- och vtsketillfrselEliminationFrndring av kroppsstllningarVila och smnKldsel, p och avKroppstemperaturKroppshygienUndvika faror i omgivningKontakt med andra, uttrycka behov och knslorUtva religion och handla som man tycker r rttMeningsfull sysselsttningFrstrelse och fritidsaktiviteterFrmja god hlsa och normal utveckling

Genom att identifiera vilka problem personen har skall man d rikta omvrdnads-insatserna till just dessa punkter, uppifrn och ner, och successivt strva efter sjlv-stndighet och oberoende.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier7Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.7Omvrdnadsteorier, Dorothea OremOrem var den frsta forskande sjukskterskan som erhll titelndoktor inom omvrdnadsteori. Hon utgick frn Virginia Hendersons omvrdnadsteori med mlsttningen att dra enklaoch generella riktlinjer fr omvrdnadsarbetet och dess ml.

Under 70-talet nr hon var verksam hade samhllet ett oerhrtholistiskt synstt p mnniskan och detta var Dorothea kritisk mot.

Orem kom fram till i sin forskning att mnniskan har olika behov av psykologisk, fysiologisk och social art samt att man inte kan stta ihop dessa hur som helst. Hon menade att en mnniska kan klara sig om man har problem med det ena eller det andra.

Dremot kom hon fram till att brister i den ena delen kunde leda till att andra delar eller aspekter med mnniskans hlsa kunde frsmras som konsekvens.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier8Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.8Dorothea Orem, EgenvrdsteorinGenom att studera friska och sjuka mnniskor i olika avseenden kom Dorothea fram till att ju mer sjlvstndig en person r desto friskare r mnniskan. Detta reviderades snabbt till att handla om egenvrd med tanke p varje mnniskas sociala behov. Med andra ord ju hgre frmga att kunna ta hand om sig sjlv desto friskare r personen i frga.

Drmed blev fokuset p omvrdnadsinsatserna att patienten i s stor utstrckning som mjligt br trnas i att kunna ta hand om sig sjlv igen som innan insjuknandet. Vid varaktig sjukdom eller funktionsnedsttning lades fokuset i stllet p att patienten skulle lra sig att kunna leva ett s normalt liv som mjligt trots eventuella frhinder. Detta togs emot med blandade reaktioner av den etablerade omvrdnadspersonalen. Tidigare har nstan all omvrdnad handlat om att skta om patienterna i s stor utstrckning som mjligt s att det nstan liknats vid hotellservice. Nr man dock tittade p resultaten av detta nya stt att arbeta med omvrdnadsinsatser sg man att patienten tillfrisknade betydligt snabbare n ngonsin tidigare utan att den medicinska behandlingen frndrades. Detta revolutionerade vrdens synstt p omvrdnad. ven idag tillmpas Orems omvrdnadsteori p mnga vrdavdelningar dr fokuset blir att hjlpa patienterna att hjlpa sig sjlva i stllet fr att gra dem bjrntjnster.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier9Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.9Katie r en finlandssvensk sjukskterska och r den frsta nordiskaomvrdnadsteoretikern. Hon var verksam parallellt med Orem ochutgick ocks frn Virginias behovsteori i sin forskning. Hennes forskning och resultat publicerades 1987 i avhandlingen Vrdandets id som senare publicerades som lrobok med samma namn.

Enligt Katie bestr en mnniska av kropp, medvetande och ande. Nr man ser p en mnniska krvs att man har en helhetssyn och tar hnsyn till mnniskans alla delar. Hlsa beskriver hon som ett integrerat tillstnd av sundhet, friskhet och en knsla av vlbef-innande men inte ndvndigtvis frnvara av sjukdom. Hon menarvidare att vrda r en naturlig instinkt som finns hos alla mnniskor. Vrdandet bestr av 3 delar: att ansa, att leka och att lra. Att ansa betyder enligt henne att den som vrdar ger kroppslig omvrdnad och hjlper en person med exempelvis mat och hygien. Ansa knnetecknas av vrme, nrhet och berring. Leken bidrar enligt henne till en mnniskas psykiska hlsa. Att leka innebr d att vrdandet ska vara lustfyllt och f fram positiva saker hos patienten. Att lra r att ppna nya vger fr en mnniska. Den som vrdar ska hjlpa och lra vrdtagaren att utveckla och f tillbaka sitt oberoende. Omvrdnadsteorier, Katie Eriksson

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier10Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.10OmvrdnadsprocessenUtreder behovet, utfrandet och utvrderingen av omvrdnad

Bedmning

Planering

Genomfrande

Utvrdering

Detta utfrs inom sjukvrden oftast avOAS (omvrdnadsansvarige sjukskterska)eller kontaktperson (USK) inom omsorgen.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier11Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.11Bedmning

Skall alltid utfras skyndsamt efter intagning p sjukhus eller boende. Oftast finns frdiga mallar med checklistor till hjlp.

Fr att gra en god bedmning krvs:

Att man samtal med patienten om dess bakgrund, sociala samt ekonomiska situation

Omvrdnadsanamnes (hlsohistoria eller vrdhistoria om tidigare omvrdnadsinsatser)

Patientens aktuella hlsoproblem

Utifrn den fakta man samlat ihop skall en bedmning utfras dr man kartlgger patientens omvrdnadsbehov. Det kanhandla om att frmja hlsa, minska symptom eller bist i patientens egenvrdsbehov. OBS! Endast utvrderingsmssigtVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier12Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.12PlaneringOmvrdnadsplanen r det som avgr vilken hjlp patienten eller brukaren kommer att f av omvrdnadsteamet. En vl utfrd omvrdnadsplan ger frutsttningarna fr en god omvrdnad som r anpassad till brukaren behov. Den skallinnehlla fljande delar:

Vilket omvrdnadsstd som patienten r i behov av

Vem som skall utfra omvrdnadstgrderna

Vem som r ansvarig ver patientens omvrdnad

Hur tgrderna skall genomfras

Lkarordinationer

Ml med omvrdnadstgrderna

En omvrdnadsplan r inte statisk utan dynamisk. Den skallrevideras vid behov och vid frndrade frutsttningar.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier13Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.13GenomfrandeUtfrande av omvrdnadsinsatser skallalltid utfras i enlighet med omvrdnads-planen.

Utfrs enligt ett lpande schema

Utfrs oftast av USK och SSK inom sjukvrden eller USK och Vbt inomomsorgen

Alla omvrdnadsinsatser som ordinerastill en brukare skall dokumenteras ipatienten eller brukarens journal

Omvrdnadsinsatserna skall utfras medstrsta mjliga respekt fr integriteten

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier14Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.14UtvrderingOmvrdnadsplaneringen skall kontinuerligtbedmas huruvida den behver revideras eller inte. ven om omvrdnaden inte krverngon frndring skall omvrdnadsplanen alltidutvrderas efter en viss bestmd tid. Detta sker vid s kallade Vrdplaneringsmten. D samlasomvrdnadspersonalen som arbetat med patienten fr att utvrdera insatserna och bedmer behovet av frndringar i omvrdnads-planen. Det som skall ing i en utvrdering r:

Har man uppntt de tnkta mlen och resultatenav omvrdnadsinsatserna?

Vad har fungerat bra och vad har fungerat dligt?

Hur ska man gra fr att frbttra patienten ellerbrukarens frmga att klara sig mer sjlvstndigt?

Behver vi stta upp nya ml i en ny omvrdnadsplan?

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier15Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.15VIPS-modellenVIPS-modellen r ett system fr journalfring inom vrd- och omsorg. Den r en frkortning av Vlbefinnande, integritet, prevention och skerhet.

Modellen anvnder sig av s kallade skord som r utarbetade fr att skapa ett standardiserat system fr journalfring av vrd- och omsorg.

Skorden bestr av beskrivande rubriker om vad som ska journalfras och utgr frn rubriker som frekommer inom all form av vrd, oavsett om det handlar om omsorg, omvrdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi eller medicinsk vrd.

Olika organisationer anvnder olika varianter av VIPS-modellen, ssom standard-VIPS, PSYK-VIPS och Skol-VIPS.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier16Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.16Patientfall - OscarNorrkpingBakgrund: Oscar r en kille p 15 r som gillar att idrotta. Under den senaste veckan har han varit vldigt trtt och inte orkat trna som vanligt. Han knner sig ocks mycket trstig och fr springa och kissa mer n vanligt. Oscars mamma mrker att ngot r fel och drfr tar hon honom till vrdcentralen. Lkaren dr konstaterar att Oscar har ett mycket hgt blodsocker och skriver drfr en remiss till barnkliniken. Oscar blir inlagd p en avdelning samma dag. Efter ytterligare provtagning och kontroller konstateras att Oscar har ftt diabetes. Sjukskterskan p barnkliniken har ett samtal med Oscar och hans mamma.

Bedmning: Oscars omvrdnadsansvarige sjukskterska (OAS) stller frgor om Oscars familjesituation, skolgng och fritidssysselsttningar. Hon antecknar hans tidigare sjukdomar och hlsosituation. Hon frgar ocks om hur han mr nu och vilka besvr och symptom han har haft de senaste dagarna. Efter att ha samlat in ndvndiga uppgifter gr sjukskterskan en bedmning av vilka tgrder som kan komma att behvas i Oscars fall. Oscar mste lra sig mer om sin sjukdom. Han behver bland annat veta vad som r lmpligt att ta och hur han kan fortstta att trna. Han behver ocks lra sig att ge sig sjlv injektioner med insulin. Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier17Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.17Patientfall - OscarNorrkpingPlanering: Sjukskterskan gr en planering av Oscars omvrdnadsbehov. Flera omvrdnadsml bestms. De handlar bland annat om att Oscar ska f kunskap kring kost, trning och behandling. Ett annat ml som ingr i omvrdnadsplanen r att Oscar ska kunna skta sin insulinbehandling sjlv. Redan under frsta veckan ska han lra sig att ta sina insulininjektioner sjlv. Han ska f hjlp och undervisning av omvrdnadspersonalen p avdelningen.

Genomfrande: Oscar trnar varje dag med hjlp av sjukskterskorna och underskterskorna.

Utvrdering: Efter en vecka kallar Oscars OAS till VPL. Dr grs bland annat en utvrdering av omvrdnadsmlet att Oscar ska kunna ge sig sjlv insulininjektionerna. OAS kommer fram tillsammans med vrig inblandad omvrdnadspersonal att han behver ytterligare en vecka av trning fr att bli riktigt sker p hur han ska anvnda insulinpennan.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier18Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.18OmsorgsprocessenOmsorgsprocessen bygger p samma principer som omvrdnadsprocessen men fokuserar i stllet p omsorgsinsatser. Frn grunden kan en frisk person tillgodose sina omsorgsbehov sjlv men vid ohlsa eller sjukdom kan behoven av hjlp ka. Omsorgsprocessen skall innehlla:

Bedmning: samlandet av uppgifter kring vrdtagaren som skall ligga till grund fr vilket bistnd personen behver fr att f sina omsorgsbehov tillgodosedda. Det kan handla om personlig hygien, inhandling och nringsintag. Det kan ocks innebra strre insatser franledda av att personen inte lngre klarar av att bo sjlv.

Genomfrandeplan: Efter bedmningen grs en noggrann planering fr att vrdtagaren skall f rtt omsorgsinsatser. Ibland kallas detta fr arbetsplan. Hr skall vrdtagarens omsorgsinsatser finnas specificerade som ligger till grund fr vad omsorgspersonalen skall arbeta med inom exempelvis hemtjnst eller srskilt boende.

Genomfrande: De planerade omsorgsinsatserna utfrs av omsorgspersonal.

Uppfljning: Insatserna skall alltid utvrderas fr att se om de haft nskvrd effekt. Om de inte varit tillrckliga grs en ny bedmning. Nya behov kan uppst med tiden och drmed kan revidering behvas. Detta r ett stt att mta kvalitet i omsorgsinsatser.Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier19Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.19Patientfall - IngridBakgrund: Ingrid r 87 r. Sedan ngra mnader bor hon ensam i sin lgenhet. Hon r relativt frisk, klarar sig sjlv och behver ingen hjlp av hemtjnsten. Tidigare bodde hon tillsammans med sin man, men han har nu ftt flytta till ett srskilt boende i nrheten. Maken blev alltmer dement och hjlpbehvande, och Ingrid orkade inte lngre ta hand om honom p egen hand. Hon besker honom varje dag och ser till att han har det bra.

Fr en vecka sedan, nr hon skulle byta en gldlampa i kket, ramlade Ingrid frn en stol och skadade ryggen. Enligt lkaren kommer hon att bli bra igen, men hon kommer att ha ont och svrt att rra sig i flera veckor framver. Ingrid har varit mycket bestmd med att hon inte vill ha ngon hjlp nr hon kommer hem frn sjukhuset igen. Hon kan inte tnka sig att ha frmmande mnniskor i sitt hem och hon har alltid klarat sig sjlv, s det ska skert g bra. Men efter att ha varit hemma i bara en och en halv dag inser hon att det inte kommer att fungera. Hon kan endast med mycket mda frflytta sig frn sngen till kket och toaletten, sedan r hon helt slut. I morse hann hon inte till toaletten i tid, och det fick henne att inse att hon inte kommer att klara sina vanliga sysslor. Hon funderar ver hur hon ska kunna handla och laga mat. Mest bekymrad r Ingrid ver att inte kunna beska sin man.

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier20Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.20Uppgift: Genomfr en omsorgsprocess i grupper om 5 elever till fallet om Ingrid.

Utveckla patientfallets berttelse efter er uppfattning, ven om vad som hnder eftert.

Redovisa muntligen i grupp till lektionen p torsdag samt skicka in p Schoolsoft.Patientfall - IngridVrd- och omsorgsarbete 2 Moment 1NorrkpingLrare: Andreas RoupModeller & Teorier21Detta material r framtaget fr att implementera vrderingar med underrubriker och exempel p handling p Plusgymnasiets samtliga skolor VT 2011. Deadline r 31/1. Ansvarig: respektive rektor.21