Min Nenas Journal 022016

8/20/2019 Min Nenas Journal 022016

1/68

nr 2anno 2016 pris 59:90kr

Nils Petterfick oss attälska film

❦

Bengt gjordedebut vid 85

❦

Linda skaparnytt medgamla kläder

S

v

ensk film

d

å

d

e

n

v

a

r

so

m

m

e

s

t

r

o

l

i

g

k

u

s

l

i g

Ulla Billquist tvingadesleva ett dubbeliv

Sv e n s k film

d

å

de n v a r

s o m m e s t r o l i g

k

u

s

l

i

Minnenas

Journal

Minnenas

KRIGETS RÖSTKRIGETS RÖST


2/68

ÖSTERLENSK CHORIZO175 M. Ö.H.

S M

A K V A N D R

I N G

S K Å N E

smakvandring.se | [email protected] | 046-24 89 08

Romeleåsen är platsen för en av sommarens populära smakvandringar, med lokala

delikatesser uppdukade längs några av Skånes vackraste leder. En unik upplevelse

när du vill komma bort från vardagen eller dela något speciellt med familj, vänner eller kollegor. Vandra i upptäckarens takt och låt guidens ord ge nytt liv åt

landskapet omkring dig. Allt i lagom etapper av någon kilometer.

Njut däremellan av traktens specialiteter, producerade av stolta mathantverkare

med sinne för både det nya och det traditionella. Det här är slow food på skånska.

Läs mer om sommarens njutbaraste äventyr på smakvandring.se och boka gärna

i god tid.

Snart är sommaren här.

m e d

k o d e n

M J - 2 0 1 6

p å

s m

a k

v a n

d r

i n

g .

s e

*

T j ä n a

2 0 %

rbjudandet gäller till 2016-02-29


3/68

Iehå 1 Journal Minnenas

4 Välkommen! 8 Stjärnorna minns Nils Petter Sundgren

12 Minnesbild

14 Då & Nu Allt var mycket bättre 1978

Rapport från förr

17 Köldrekord i Vuoggatjålme

18 30 år sedan Olof Palmes mördades

21 Lasses Haldenbergs vykort

22 Sportklassiker genom tiderna

22 Göte snidar sina barndomsminnen

25 Sanningen bakom modeorden

26 Folkkära författare Deckarkungen Folke

Mellvig visste att skapa skräckstämning

30 Kära ting Designern Linda älskar

glamourkläder34 Ulla Billquist tragiska öde

39 Läsarnas bästa bilder och berättelser

48 Svenska filmklassiker Lille Fridolf och Selma

52 Det är aldrig försent Bengt Bjerstaf

romandebuterade vid 85

56 Trender från förr

57 Din guide till livet förr: Aktuella tips

om böcker, filmer, musik, radio och webb

50 Kluriga tankenötter Vad kan du om

Carl-Gustaf Lindstedt?

64 Ett fotografi berättar Valturné på 50-talet

65 Korsord

66 ästa nummer

nr2anno2016pris59:90kr

NilsPetterfickossattälskafilm

Bengtgjorde debutvid85

❦

Lind skaparnyttmed gamlakläder

S

v

e

n

s

k

m

d

å

d

e

n

v

a

r

s

o

m

m

e

s

o

l

g

k

u

s

l g

Ulla Billquist tvingadesleva ett dubbeliv

S

v

e

n

s

k

f

S

v

e

n

s

k

f

S

v

e

n

s

k

f

S

v

e

n

s

k

ff

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

f

S

v

e

n

s

k

f

m

d

å

d

e

n

v

m

d

å

d

e

n

v

m

d

å

d

e

n

v

m

d

å

d

e

m

d

å

d

e

n

v

d

å

d

e

å

d

e

d

e

å

d

e

n

v

a

rr

s

o

m

m

e

st o

l

g

k

u

s

l

Minnenas

Journal Minnenas

KRIGETS RÖSTKRIGETS RÖST

På omslaget48 Lilla Fridolf 26 Folke Mellvig 6 Nils-Petter Sundgren

52 Bengt Bjerstaf

30 Lindas vintage34 Ulla Billquist

8 Nils Petter Sundgren

har lärt oss allt som är

värt att veta om film.

66 ästa nummer

18 Ol of Palmes

liv i bilder48 Klassisk toffel-

hjälte – Lille Fridolf.

6 Folke Mellvig skrämde

både barn och vuxna

3 I Lindas syateljé får

gamla kläder nytt liv

F o t o J a n W i r é n

of Palmes

der.

26 Folke Mellvig skrämde

både barn och vuxna.

3 I Lindas syateljé får

gamla kläder nytt liv .

34 Ulla Billquist

levde ett skam-

mens dubbelliv. F o t o I B L K o l o r e r i n g M a h i n M a l e k

2/2016 m M I N N E N A S J O U R N A L 3


4/68

Chefredaktör:Karl Zetterberg 08-588 368 18

AD:Eva Kjellström 08-588 368 03

Redaktör & reporter:Torbjörn Österholm 08-588 367 39

Förlagsredaktör & ansvarig utgivare:Estelle Ejdeholm

Förlagschef:Johan Taubert

Verkställande direktör (TF):Ann Henriksson

Korrektur:Isabella Bjurström-Watts

Marknadsansvarig:Anki Michelsen 08-588 368 26

Annonser & eftertext:

Matteo Mellqvist 040-64 30 [email protected] Mobil 0731-51 96 00

Tryck: V-TAB

Utgivare: LRF Media AB, Box 30133104 25 Stockholm

E-post [email protected]

Hemsida: land.se/Retro

Prenumerera!

☛ Teckna ny prenumeration eller ge bortMinnenas Journal i present?

Pris: Helår 575 kr (12 nr), halvår 299 kr (6 nr).

■ För ej beställt material ansvaras ej. Eventuell vinst-

skatt betalas av vinnaren. Allt redaktionellt innehåll

lagras elektroniskt. Externa skribenter, fotografer

och tecknare måste meddela eventuella förbehåll

mot elektronisk lagring. Utbetalt arvode inkluderar

rätt till elektronisk publicering.

■ LRF Media AB lagrar och behandlar personupp-

gifter. Uppgifterna används för att kunna ge dig

bästa möjliga service och en felfri administration av

din prenumeration samt för information och mark-

nadsföring via post, telefon och mejl. Uppgifterna

lagras och disponeras av LRF Media AB under den

tid du har någon av våra produkter och också en tid

efter avslutad prenum eration för att vi ska kunna nå

dig med förmånliga erbjudande n om att ändra eller

återuppta din prenumeration. Det kan också röra sig

om intressanta erbjudanden om an dra produkter

från oss eller från våra samarbetspa rtner. Om du inte

vill ha sådana erbjudanden, meddela oss och dina

uppgifter kommer att spärras. Om du vill avsluta

kundrelationen efter prenumerationstiden är vi

tacksamma om du hör av dig så att vi kan avlägsna

dina uppgifter. Eventuellt felaktiga uppgifter kan du

begära rättelse av när som helst. Vänligen kontakta

vår kundservice om du önskar ta del av, ändra eller

stryka någon av dina uppgifter.

Utbetalt arvode inkluderarMinnenas Journals rätt till elek tronisk publicering.

ISSN [email protected]

et finns händelser i livet som ger outplån-

liga intryck. Du vet exakt vad du gjorde,

tänkte och var du var. Ett sådant ögonblick

drabbade mig för 30 år sedan då Olof Palme mör-dades på Sveavägen i Stockholm.

Morgonen den 1 mars gick jag upp och åt f ru-

kost och satte på radion. Hörde lösryckta mening-

ar och ord som ”premiärministrar över hela värl-

den” ”kondoleanser”, ”sorg”, ”förstämning” och

förstod att något stort hänt som verkade beröra

hela världen

. Jag skyndade mig ut i hallen och tog

upp DN och såg de svarta rubrikerna:

P LME MÖRDAD Skjuten i City av okändm n

Jag vet till och med hur jag var klädd och vad

jag skulle göra den dagen. På sidan 18 kan du se

Olof Palmes liv i en bildkavalkad, från vaggan

till Sveavägen.

I TONÅR N HÄNGDE VI STÄNDIGT i Parkleken och

försökte se vuxna och kaxiga ut. Det gick väl så

där. Två kvällar i veckan brukade vi se film i den

gula barack

en. Det var allt från Helan och Halvan

till svenska filmer. En kväll skulle vi få se ”en

riktig skräckis”, lovade Tom som var förestån-

dare. Ha sa vi o

ch undrade vad som skulle kunna

skrämma oss.

ilmen hette Damen i svart av Arne Matts-

son. Då filmen var slut vid nio var det becksvart

ute. Den dryga kilometer

jag skulle gå hem ensam

var värre än den värsta

skräckfilm. Bakom varjehörn stod damen i svart

och väntade på mig. Kax-

igheten var det då inte

mycket bevänt med.

Mästaren i att skriva

manus som skrämde slag

på folk var Folke Mell-

vig som du kan läsa om

på sidan 26.

ETT BRA SÄTT ATT SUM

MERA SITT LIV är att göra

som Bengt Bjerstaf och

romandebutera vid 85.Han har skrivit en uppmärksammad bok om sin

barndom i Småland, Lärarns pojk . (Läs på sid

52.) Tänk vilken skatt att ösa ur – en 85 år lång

erfarenhet. Vilken final på ett långt liv!

PS. Visst var det Maj-Britt Nilsson som posera-

de bredvid Siv Ericks i förra numret (sid 19). Tack

alla ni läsare som hörde av er och visste bättre än

redaktionen.

D

Karl Zetterberg

Torbjörn Österholm,

Karl Zetterberg

Eva Kjellström

Prenumerationsärenden? Ring kundtjänst 08 588 365 38

Besök oss på Land.se och gilla oss på Facebook www.facebook.com/MinnenasJournal

Då vi sett Damen i svart var vi inte så kaxiga längre

388

ar och ord s

den”, ”kond

förstod att

hela världen

upp DN och

PALME Mman.

Jag vet ti

jag skulle g

Olof Palme

till Sveaväg

I TONÅREN H

försökte se

där. Två kvä

gula barack

till svenska

riktig skräc

dare. Ha, sa

skrämma o

Filmen h

son. Då film

Torbjörn Österholm,

Karl Zetterbergj

& Eva Kjellström g

Besök oss på Land se och gil

Tre händelser du inte får missa i februari1. Söndag den 14 infaller Alla hjärtans dag.Då ska vi fira kärleken som en av alla de främsta

kemiska föreningar som uppstått i människan.

2. Tisdag den 9 är det Fettisdagen då alla ren-läriga får njuta av denna läckerhet som sätter

gommen i trans.

3. Mellan den 8:e och 14:e infaller Vänligaveckan som lanserades i Svenska Journalen1946 för att göra oss till ett vänligare folk

(sid 14).

4 M I N N E N A S J O U R N A L m 2/2016


5/68

N

R

4

2

6 SE

P

T

E

M

B

E

R

2

1

4

w

w

t

id

n

i

n

g

e

n

l

a

n

d

s

e

S

p

ä

n

a

n

d

e

lä

s

n

in

g

” J a g f ä l l d e i nt e e n t å r p å ma mma s b e g r a v ni ng ”

V i r k a my s i g mö s s a

K l a r a , 1 0 å r , hy l l a r S u s a nn

Du f årbeskrivning

LANDET S BÄST A GRANNAR. 10-år iga K lara i Ångermanland låg bak om Land-k alasetf ör singr anne Susann.

” J a g h a r v ä r l d e n s b ä s t a g r a n n e ! ”

B l o mmo r na a v s l ö j a r v a r s l ä k t e n ha r b o t t !

1 2 S M ART A T IP S S l ä

k t for s k n i n

g !

JUST NU! PROVAPÅERBJUDANDE

8 nr149:–

enda s t

P r o v a- p å- p r i s !

SPARA 31 %

8 nr

Värde

216:–

Läs varje vecka om

● Personliga berättelser● Trädgård, blommor & odling● Livet på landet● Antikt, hantverk & byggnadsvård

● Läckra recept● Djur & natur● Fixa själv● Kryss & pyssel

AND 1

NR 39

19SEPTEMBER 2014

w

w tidni

ngenlan

d se

s

or

1

Våra

äskade

ä ppe n

p

ar

af

isch

en

F Ö L JM ED H E M TL L

DANSKATV BONDEN

lantlivs-

kärlek

100

B

Y

G

G

A

N

Y

T

T

äng med

t h ö n en

dömhu

”Köksflytten

bevensu

lädjefest

när Land

hyllade bästa

grannarna

NYHET! E-tidning ingår

AND 39 1

NR 3 1

SEPTEMBER 2

w

w i dningen

land se

s

or

1

V

ä

ä

par

af is c

hen

F M M

D V

lantlivs-

kärlek

100

B

Y

G

G

A

N

Y

T

T

äng med

till hönsens

d r ö m h s

” K k s f l y t t n

ble en suc

ä d ee

närLand

hya d ebä a

grannarna

Svara via WEBB www.tidningenland.se/kampanj/lnd215200Klipp här!

FRANKERAS EJ

LAND

BETALAR

PORTOT.

Svarspost200 782 85685 20 Torsby

✁

Svarskort

Erbjudandet gäller t o m 2016-0-3 och endast nya prenumeranter i Sverige. Prenumerationen upphör automatiskt efter periodens slut. LRF Media AB lagrar kunduppgifterför att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger du LRF Media AB tillåtelseatt kontakta dig med förmånliga erbjudanden. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter, kontakta LRF Media AB, Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 13.

Tidningen ges ut av

JA TACK! Jag vill prenumerera på 8 nr av veckotidningenLand för endast 149 kr (ordinarie pris 216 kr). Jag sparar 67 kr!KAMPANJKOD: LND215200

Namn

Adress

Postnr Ort

Telefon/Mobil

För att kunna läsa Land digitalt behöver du lämna din e-postadress. Så fortdin order är registrerad kommer du att få ett e-post med vidare instruktioner.Som prenumerant blir du också medlem i Landklubben, villket ger dig finaerbjudanden, rabatter och värdecheckar framtagna just för dig.

k

l

u

n

E-post

ALLT DETTA FÅR DUSOM PRENUMERANT Underhållning & inspiration varje vecka

bekvämt hem i brevlådan

Läs Land på din surfplatta, din dator ellersmarta telefon när du vill

Fri tillgång till tidigare nummer av Land digitalt

Sök enkelt i hela arkivet efter specifikt ämne,recept eller vad du vill

Medlemskap i Landklubben som ger rabatteroch unika erbjudanden


6/68

S t jä r n o r na m i n ns

Nils Petter Sundgren – hela Sveriges Mr Film

”Det händer fortfarande att ja

SNYGGT KLÄDD 1968.

Nils Petter Sundgren kan

se tillbaka på en storsti-

lad filmkulturell insats.

”Jag har alltid haft roligt

på jobbet. Och kostymen

på den här bilden minns

jag väl – den var grå och

väldigt snygg!” Humph-

rey Bogart i bakgrunden

instämmer.


7/68

Han åkte skidor i bakgrunden iSnowrolller eftersom han var be-

kant med Bosse Jonsson, produ-

-

Falsk som

vatten

v rit någon mbition. Även fast

m n ju inte skådis av det. Om

- -

genom åren

NILS P TT R DEBUTERADE SOM -

-

-

-

bekant med många av den tidens stora svens-

DEN PARALLELLA FÄBLESSEN FÖR FILM hade

-

huvudstadens biografer. Tarzan,

- -

Filmkrönikan runt och intervjuade Text Hasse Gänger

Foto Hasse Gänger, Sjöberg Bild Privat

drömmer om Filmkrönikan”

19 6 0 -t a le t v a r min b ä s t a t id Namn: Nils Henr ik C hr ist ian ” Nils P et t er ” Sundgr en.Ålder : 86 år .Y r k e: P ensioner ad jour nalist , f ilmk r it ik er oc h lit t er at ur v et ar e.Bor : I lägenhet på Ö st er malm i St oc k holm.F amil j: Hust r un Ulla, 7 6, bar nen Lisen, 49 , t v il-lingar na Henr ik oc h C hr ist ian, 47 , oc h Lot t en, 37 ( samt liga i et t t idigar e äk t ensk ap). F em bar nbar n.

Mit t mest av gör ande minne: ” När jag bör ja-de på F ilmk r önik an i Sv er iges T elev ision 19 63. Jag t og öv er ef t er Gunnar O ldin oc h det v ar ju på sit t sät t lit e st or t oc h mär k v är digt ef t er som sv ensk T V bar a hade f unnit s i f em år . D et v ar int e så enk elt at t er sät t a den populär e Gun-nar . Men samt idigt v ar jag v äldigt ambit iös. P å många sät t v ar nog 19 60 -t alet mina bäst a år med F i l mk r ö ni k a n ef t er som jag då v ar lit e ex t r a angelägen om subst ansen i pr ogr ammet .” E n händelse jag aldr ig glömmer : ” Jag måst e ju bar a säga at t det är när jag t r äf f ade min hust r u Ulla. Hon har bet y t t k är lek oc h t r y gghet , det liv et handlar om. Hon är en v äldigt br a människ a.”

” Bio vardet stora folkliganöjet”

ST L ULL

Än i dag tittar Nils Petter mycket på film

varit någon

man ju inte

genom åren.

NILS PETTER

bekant med m

Text Hasse Gänger

Foto Hasse Gänger, Sjöberg Bild & Privat

STILFULL Än i dag tittar

Nils Pettermycket påfilm.

2/2016m M I N N E N A S J O U R N A L 7


8/68

N i l s P e t t e r i t i d e n

1934 Ser sinallra första film,

den tecknade

Disney-filmen

Tre små grisar .

1955 Chef-redaktör för

student-

tidningen

Gaudeamus.

1956 Tar fil lic exameni litteraturhistoria vid

Stockholms högskola.

Får en anställning som

lektör på Bonnier Förla-

gen i Stockholm.

1937Systern

Lena

föds.

1945Brodern

Kaj föds.

1948 Tarexamen på

Beskowska

skolan i

Stockholm.

1929 Födsden 24

februari i

Bromma i

Stockholm.

spännande och poetiskt. Men jag hade fort-

FRAM TILL SKOLÅLDERN bodde

-

-

-

hämtade dricka åt ett pansarvärnskompani -

korna. De satt där bakom tagg-

-

Filmkrönikan i

Hästen vann– då blev han Petter ☛ Nils Petter döptes till Nils Henrik

Christian i förnamn. Vid tiden då han just

lärt sig gå vann hans föräldrar på travbanan

Jägersro och vinnarhästen hette Petter

Påg. ”Mor och far gjorde sig ett par glada

dagar i Köpenhamn, vilket de inte hade

haft råd med om det inte hade varit för Pet-

ter Påg. För att hedra honom fick jag heta

Petter, fast inte kyrkböckerna. Ingen harnågonsin kallat mig för Nils. Första steget

mot Nils Petter blev det när jag 1954 blev

medlem i studenttidningen Gaudeamus

redaktion.”

1957 Uppträder medskojakrobatikgruppen Brö-

derna Brothers (som star-

tade som ett studentspex) i

programmet På Nybrovikens

is i Sverige Television.

1960 Börjarskriva film i

Veckojourna-

len.

KLASSISK GANSTERPOSÉ. ”På 1980-talet var jag i Östberlin för att titta på film. Någon lånade min kamera och förevigademig med en filmrulle under armen vid en gammal bil. Jag har tittat på f ilm i alla världsdelar förutom Australien.”

” Jag gick

helt sonikaupp tillcheferna”




9/68

1966 Dot-tern Lisen

föds.

1967 Börjarskriva kul-

turartiklar i

kvällstidning-

en Expressen.

1968 Tvilling-arna Henrik

och Christian

kommer till

världen.

1969 Bliransvarig för

filmerna på

TV2 i Sveriges

Television.

1970 Utkommermed böckerna

The New Swedish

Cinema (åt Svenska

Institutet) och Sam-

tal i Hollywood .

1977Dottern

Lotten

föds.

1963 Blir programledareför Sveriges Televisions

program Filmkrönikan.

Gifter sig med skådespe-

lerskan Susanne Ulfsäter,

känd för filmen Susanne.

-nars uppsägning hade kommit ut.

CHEFSDUON GILLADE INITIATIVET

- Filmkrönikan

-

-

I ÅRATAL VAR NILS PETTER DE SVENSKA

Filmkrönikan

– Många av mina jämnåriga var de kom-

Knepiga Bergmanstörsta favoriten ☛ Av all världens filmcelebriteter som

Nils Petter har träffat sät ter han den svenske

regissören Ingmar Bergman allra högst.

”Det var alltid spännande att tala med

honom eftersom han alltid bjöd på sig själv.

Inte minst i intervjuer, då han gärna ville

vinna och övertyga den han pratade med.

Ingmar var en komplicerad människa. Men

jag kunde ändå förstå honom ganska bra.

Han var tio år äldre än jag och det gjorde

att jag kunde identifiera mig med den där

uppkäftiga killen, som hade det jobbigt

med tjejerna som ung. Också hans ångest

kunde jag leva mig in i.”

1972 Utkommermed boken På

bio söder om

Sahara, om fil-

men i det svarta

Afrika.

1980 Blir kul-turskribent på

nystartade Må-

nadsjournalen.

TIDIG FAMILJELYCKA. ”Jag med familjen 1973, Christian, Lisen,min första hustru Susanne och Henrik.”

ÄLSK AR PREMI ÄRER. ”Ulla och jag på en filmpremiär 1990. Ulla gillarockså film. Vi har varit på många premiärer och visningar tillsammans.”



10/68

3 filmer som Nils Petteraldrig glömmer1. De sju samurajerna (1954)

”En film regisserad av japanen

Akira Kurosawa med en stark his-toria och ett oerhört dynamiskt

berättade till ett otroligt vackert

fotograferande. Hela filmen har

en väldig kraft och är dessutom

fantastiskt fint spelad, av ToshiroMifune framför allt. Kurosawas

samurajfilmer gillar jag mycket,

och även hans samtidsfilmer.”2. Gudfadern 2 (1974)

”Den kan man också alltid se om.Hela berättelsen är helt fantas-

tisk, precis som några av scener-

na. Som när Robert De Niro ska

begå sitt första mord och klättraröver taken. Han har lindad in vap-net i en handduk som tar eld närhan skjuter.”3. Körkarlen (1921)

”Det är den bästa svenska stum-

filmen någonsin, och den byg-

ger på Selma Lagerlöfs roman

med samma namn. De som inte

har sett Körkarlen borde absolut

göra det. Den försupne David

Holm spelas av Victor Sjöström,

som också regisserade. Holm är

på väg mot undergången och

får veta vilka konsekvenser hans

handlingar på jorden har lett till

när körkarlen kommer på besök.”

N i l s P e t t e r i t i d e n

1983 Inter-vjuar IngmarBergman i ett60-minuters-program i SVT.

1987 Slutarsom film-ansvarigpå SverigesTelevision.

1991 Slutar somprogramledare förSVT-programmetFilmkrönikan. Är medi en scen i filmen Denofrivillige golfaren.

1984 Släp-per bokenModer

Svea i tids-

spegeln.

1985 Gör enstatistroll sompartygäst i HasseAlfredson-filmenFalsk som vatten.

1982 Skiljersig frånSusanne Ulf-säter. Giftersig med UllaAndreasson.

1993 Blir kritikerpå TV4 och harbland annat pro-grammet Bionytttillsammans medHans Wiklund.

1994 Är med och instiftarTV4s filmpris Guldsolen, somhan själv delade ut till densom han ansåg förtjänatuppmärksamhet för sinainsatser inom filmen.

Det var mycket bråk, och det hände att jag

VID SIDAN AV FILMBEVAKNINGEN

-

-

-

NILS PETTER SUNDGREN

har också gett många person-

-

-

-

■

”Flitig har jag i alla fall varit”


HET DEBATT. ”Motsättningar i Kvällsöppet då Harry Schein ogillade Åsa Nisse-filmer. Med i stu-dion var Olof Palme, Wilhelm Moberg och Peo Enquist. Efteråt rasade tittarna mot Harry Schein.”

STJÄRNMÖTE. ”Det har varit spännande attträffa storstjärnor, som en ung Michael Douglas.”



11/68

3 personer som Nils Petteralltid minns

1. Ingmar Bergman

”Honom tänker jag ofta på. Han var en stark

personlighet och jag träffade honom gan-ska mycket. Vi kom bra överens. Han var

alltid spännande för han bjöd alltid på sigsjälv. Vi hade vänskapliga relationer också.Vi åt ju middag hos varandra några gånger,men jag ska inte säga att jag tillhörde hansnärmaste vänner.”

2. Boris Pasternak

”I dag när åsiktsförtryck-et i Ryssland flammat

upp tänker jag ofta på

Nobelpristagaren Boris

Pasternak. Under ett

besök i Sovjetunionen

1960 letade vi oss fram till

hans hus utanför dåva-

rande Leningrad. Han

motarbetades kraftigt av

de sovjetiska myndighe-terna, eftersom han kri-

tiskt skildrade de första

åren efter revolutionen,och fick inte komma till

Stockholm och hämta sitt nobelpris. Jag

gjorde en spännande heldagsintervju medhonom helt improviserat.”

3. Yngve Gamlin

”Vi var goda vänner och han är tyvärr dödsedan länge. Snacka om dynamisk person.Han var en stor underhållare. Han tyckte

också att han var en jävel på allt, han var

värst på allting. En gång skulle han med

lätthet, tyckte han, såga ner ett träd på vårtomt. Men det var sig inte bättre än att detföll åt helt fel håll och raserade grannens

fina staket. Så småningom blev det lite

jobbigt. Som många dåvarande svenska

stjärnor så drack han ju alldeles för mycket.”

2002 Slutarsom kulturskri-bent på Må-nadsjournalendå tidningenläggs ner.

2006 Slutar somfilmkritiker. Tilldelas av regeringenprofessors namn förfolkbildande insatserpå filmens område.

2007 Tilldelasen Guldbagge(hederspris)för sinainsatser somfilmkritiker.

2010Utkom-mer medmemoar-boken Intebara bio.

2000 Är en avprogramle-darna i TV4-filmprogram-met Sundgren& Wiklund .

2011 Doku-mentärfilmenEtt liv med film

– Nils Petter

Sundgren visaspå SVT.

GLAD STJÄRNA. ”I början av 1980-talet gjorde jag ett långt intervjuprogram med Goldie Hawn.

Hon var mycket trevlig, lättsam och sympatisk.”

70TALETS BÄSTA FILM. ”Intervjun med Jack Nicholson i samband med Gökbo et 1976 var

intressant. Han var verkligen en stor skådis. Regissören Milos Forman, till höger, var också me d.”

RAPP I KÄFTEN. ”Jack Lemmon var det lätt och

roligt att snacka med. Han var rapp i huvudet.”

ARTIG . ”Clint Eastwood var angelägen och

gammal-amerikanskt artig.”



12/68


13/68

179

:

ordinarie pris 199:–)

raktfritt

D i t t s p e c i a l p r

Journa Minnenas

Svarspost

205 669 26

685 20 TORSBY

JA TACK, jag vill beställa och markerar vilka, och hurmånga, böcker jag vill ha nedan. Just nu får jag köpa dem tillkampanjpris 179 kr/st (ord pris 199 kr/st).

✔

SVARSKORT – OBS! Begränsat antal. Beställ i dag! Klipp ut och posta i dag! Portot är redan betalt.

Frankera

Minnenas Jou

betalar po

Välkommen att följa med på en dieseldoftande resa genom1900-talet. I boken Fantastiska fordon på gården (del 9) berättar

läsarna i ord och bild om förra seklets motorrevolution. Från de

första bilarna till explosionen av fordon efter andra världskriget,

om alla dessa fantastiska traktorer som tog över våra åkrar och

tvåhjulingarna som vi tokkörde längs dammiga vägar.

Boken innehåller över 200 unika bilder som Lands och Minnenas

Journals läsare har skickat in. Fantastiska bilder som lockar framgamla motorminnen.

Beställ boken till specialpriset 179 kr/st (ordinarie pris 199 kr).Fyll i svarskortet nedan, ring eller beställ direkt på webben.

Ny!

KrigsårenDEL 7

Antal

Kampanjkod: 165-200210179 kr

Barn & UngdomDEL 8

Antal


Fantastiska fordon på gårdenDEL 9

Antal


Älskade djur på gårdenDEL 5

Antal


Semester & FritidDEL 6

Antal


Livet på landet förr

DEL 1

Fester & högtiderDEL 2

Antal


Ny!

Livet på landet förrDEL 1

Erbjudandet gäller t o m 201--31 inom Sverige. Vi reserverar oss för eventuellslutförsäljning. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelaoch lämna erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i e-postoch mobilnummer ger du LRF Media AB tillåtelse att kontakta dig med förmånliga

erbjudanden. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter, konLRF Media AB, Box 78, 685 22 Torsby, tel: 08-588 365 38.

Namn

Adress

Postnr Ort

Telefon/Mobil

E-post

BBSVAR

www minnenasjournal.nu/kampanj

Var god uppge kampanjkod!

08-588 365 38TELEFON

B e s t ä

l l

s n a b

b a s t h ä

r !

D E L 1 S L U T

SÅ L D

Journal Minnenas

i samarbete med

Arbete & hantverk DEL 3

Antal


Från Lappland till Skåne

DEL 4

Från Lappland till SkåneD

EL 4

D E L 4 S L U T

SÅ L D

Boksuccén fortsätter

LIVET PÅ LANDET FÖRR– Fantastiska fordon på gården


14/68

' '& Aktuella nyheter och trender.Men inget nytt under solen!Text Karl Zetterberg Foto Sjöberg Bild

g }

Allt var mycket bättre 1978FORSKARE ÖVERENS. Livet har aldrig varit bättreän 1978 om vi får tro en grupp ekonomer vid Aus-tralian National University i Canberra. De har

länge varit kritiska mot att mäta ett lands fram-

gång grundat på BNP (mått på den totala ekono-

miska aktiviteten i ett land). De har i stället infört

en bredare mätning de kallar GPI som också tar

hänsyn till faktorer som miljöförstöring, brott och

inkomstfördelning. I en artikel i tidskriften New

Scientist berättar de om 17 länder, däribland Sve-

rige, och fann att det efter 1978 gått ständigt utför

trots att vår BNP ständigt ökat. Kort sagt, vi får

det allt bättre ekonomiskt men det har blivit sämre

ställt med tryggheten och välfärden.

Det året sopade Björn Borg banorna med alla,

Stenmark gjorde likadant i backarna och Frank

Andersson gjorde det på mattorna. ABBA var

världens bästa popband och semestern förläng-

des från fyra till fem veckor. Det är svårt att säga

emot – 1978 var bäst!

Det var inte såhetsigt på den tiden

☛ Gravöl. Det här kortet fick jag i brevlådan sommaren 1977.Då florerade ett antal vykort på

temat att vi sörjde vårt mellanölsom försvann från butikshyllornaden 1 juli samma år. Kortet komtillbaka i min ägo för några veckorsedan då en flickvän från dentiden hittade kortet i en låda.

Det roliga är det som stårskrivet på baksidan: ”Kära Kalle,när du läser detta meddelandeligger jag nog nere vid sjön ochhar det bra. Jag hoppas att dukan komma ner till vår lilla sjöoch göra mig sällskap. Liggernog där vi låg sist. SÅ KOM NER!Högaktningsfull Svempa”

I dag är den vanligaste frågan,då man ringer: Var är du!? Tänkså annorlunda tiden var föremobiltelefonerna. Då lade manett vykort i brevlådan med enförhopp-ning omatt mötassammadag somvykortetanlände.Hetsenatt stän-digt varatillgäng-

lig varinte likastor dåsom nu.

Kör med ett leende under Vänliga Veckan

☛ Sura miner. Sedan två år harLäkarmissionen väckt liv i sin gamlaklassiker Vänliga Veckan, som i år infal-ler mellan den 8 och den 14 februari.Den startades 1946 som en följd av atten man som var satt att räkna biltrafi-ken även noterade om folk såg gladaut eller inte. Noggrann som han varbörjade han föra statistik. Det blev ettnedslående resultat, 12 log, 15 såg nöj-da ut och 8 569 såg ut som om de sålt

smöret och tappat pengarna. Dettakom till Läkarmissionens grundare,Harry Lindquists, kännedom som dåfick idén att införa Vänliga Veckan. Idag är det säkerligen svårt att föra ensådan statistik på grund av antaletbilar. Men tänk på detta under VänligaVeckan och försök le mot fartkame-rorna så att statistiken inte blir likanedslående som då. Hjälp till att slåhål på devisen att allt var bättre förr.

1978 ÅRS

IKONER.

Dessa per-

soner satte

guldkant påvår tillvaro:

Ingmar Sten-

mark, Björn

Borg, Frank

Andersson,

Lennart Hoa

Hoa Dahl-

gren och så

självklart

ABBA.

GRAVÖL. Kortet är från våren

1977 och sörjde vårt mellanöl.

Texten på baksidan är ett gam-

maldags meddelande levererat

med snigelposten.

LE MOT KAMERAN. Gör somden vackra ochmoderiktigadamen – körmed ett leende!



15/68

NY TIDNING FÖRSTA NUMRET KOMMER UT I NOVEMBER.

SVARSKORT – SVARA I DAG! BBSVAR

www.slakthistoria.se/kampanjV.g. uppge kampanjkoden!

Tidningen ges ut av

Släkthistoriabetalarportot!

Svarspost206 391 04

685 20 Torsby

GÖR SÅ HÄR:1. Fyll i dina uppgifter påsvarskortet och posta.2. För att få nyhetsbrevet – uppgedin e-postadress på svarskorteteller registrera din e-postadress på

www.slakthistoria.se/nyhetsbrev

+ Digitalt nyhetsbrev

Den nya tidningen Släkthistoria utkom-mer varannan månad. Mellan varjeutgåva får du som prenumerant ocksådigitala nyhetsbrev som både inspire-rar och ger dig många nyttiga tips.

Klipp ut och posta redan i dag! ✁

Journal Minnenas

3 nr

149:–+ nyhetsbrev

3 nr149:– Ja tack! Jag vill gärna prenumerera på 3 nr av tidningenSläkthistoria för endast 149 kr (ord butikspris 210 kr). E-tidning ingår.

Kampanjkod: SLA304200 6 nr 298:– Ja tack! Jag vill gärna prenumerera på 6 nr av tidningen

Släkthistoria för endast 298 kr (ord butikspris 419 kr). E-tidning ingår.Kampanjkod: SLA304201

Namn

Adress

Postnr Ort

Telefon/mobil

E-post

Hitta dina rött rSLÄKTHISTORIA, den nya succé-tidningen för dig som redan släkt-forskar eller som drömmer omatt börja kartlägga dina rötter.

Spännande levnadsöden

Så letar man i olika arkiv

Inspireras av hur andra gör

Unika fotograer

P R O V A

SÅ HÄR tycker några nöjda läsare:” Ser redan många nya tips och vägar atthitta mer information för min släktforskning.Lycka till med tidningen!! ”

” Efter att ha lusläst tidningen Släkthistoriafrån nr 1–5 måste jag säga att det är de mest intressanta och härliga tidning jag kommit i

kontakt med. Härliga stunder väntar.....”

e - t i d

n i n g

i n g å r

e - t i d

n i n g

i n g å r

e - t i d n i n g

i n g å r

N YHE T!

Digi tal tidning

INGÅR

NYHET! Läs Släkthistoria hur du vill, när du vill och var du vill.När du prenumererar ingår nu Släkthistoria som e-tidning för läsning på surfplatta,

i smartphone eller dator. Med e-tidningen får du även åtkomst till hela Släkthistorias

digitala tidningsarkiv! Hitta rätt med smarta digitala funktioner såsom till exempel

fritextsökning. Mer information om e-tidningen hittar du på www.slakthistoria.se.

SLÄKTHISTORIA ÄR EN TIDNING FRÅN:

(ord butikspris210:-)

INGEN BINDNINGSTID – prenumerationen upphör automatiskt efter periodens slut.Erbjudandet gäller t o m 2016-03-30 och endast nya prenumeranter i Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelatio-

ner och lämna erbjudanden om egna och andras produkter. Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger du LRF Media AB tillåtelse att kontakta dig

med förmånliga erbjudanden samt skicka digitalt nyhetsbrev från tidningen Släkthistoria. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter,

kontakta LRF Media AB, Box 78, 685 22 Torsby, tel: 08-588 365 88.


16/68

J

o

u

r

n

a

l

i

n

n

e

n

s

S

M

RB

ET

E

M

ED

N

r

1

1

A

N

N

O

2

1

5

S

Å

L

E

V

D

E

V

I

F

Ö

R

R

K

o

m

p

is

g

än

g

e

t

sa

m

l

a

d

es

v

id

m

e

je

r

ie

t

K

ä

n

d

is

fo

t

og

r

a

fe

n

s

o

m

f

ör

s

va

n

n

I

va

n

H

e

d

i

n

vi

ll

a

l

lt

id

v

a

ra

i d

e

t

b

lå

P

R

IS

5

9

:

9

0

K

R

74

:

9

0

NO

K

7

5

0 E

U

RO

T

a

c

k

f

ö

r

e

t

t

v

a

c

k

e

r

t

k

ö

k

TV

-

g

e

n

ie

t

so

m

fö

r

s

va

n

n

H

o

l

ly

w

o

o

dh

j

äl

te

n

C

h

a

r

li

e

C

ha

n

k

o

m

fr

å

n

N

o

rr

la

n

d

F

o

r

k

n

i

n

g

g

a

v

h

u

sm

or

e

n

d

ä

g

i

g

a

b

e t

s

p

la

t

en

n

a

t

H

y

la

n

d

1

1 O

m

sla

g i

ndd

1

201

5

10

16

1

n r 2 an n o 2 0 16 p r i s 5 9 : 9 0 k r

N i l s P e t t e r f i c k o s s a t t ä l s k a f i l m ❦

B e n g t g j o r d e d e b u t v i d 8 5 ❦

Li n d a s k a p a r n y t t m e d g a m l a k l ä d e r

S

v

e

n

s

k

f

i

m

d

å

d

e

n

v

a

r

s

o

m

m

e

s

t

r

o

l

g

k

u

s

l g

U

l

l

a

i

l

l

q

u

i

s

t t v i n g a d e s l

e

v

a

e

t

t

du b b e l i v

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

S

v

e

n

s

k

f

i

m f

i

m

i

m

i

m

i

m

i

m

iiii

d

å

d

e

n

d

å

d

e

n

d

å

d

e

d

å

d

e

d

å

d

e

d

å

d

e

å

d

d

å

d

e

d

å

d

e

n

d

å

d

e

n

v

a

r v

aaa

r

s

o

m

m

es t r o l g

k

u

s

l

M i n n e n a s J o u r n a l M i n n e n a s

K

R

I

G

T

S

R

Ö

S

T

K

R

I

G

T

S

R

Ö

S

T

I

S

M

RB

ET

E

M

ED

I

S

M

RB

ET

E

M

ED

I

S

M

RB

ET

E

M

ED

N

r

1

11

1

1

5

Å

E

V

D

E

V

I

F

Ö

R

R

S

Å

L

E

V

D

E

V

I

F

Ö

R

R

K

o

m

p

is

g

än

g

e

t

sa

m

l

a

d

es

v

id

m

e

je

K

oo

mm

pp

iiss

gg

äänn

gg

ee

tt

saa

mm

ll

aa

dd

eess

v

iid

m

ee

jjee

K

ä

n

d

g

ä

n

d

is

g

r

a

fe

n

s

o

m

f

ör

g

r

a

fe

n

s

o

m

f

ör

s

g

ä

n

d

is

fo

t

og

r

a

fe

n

s

o

m

f

ör

s

va

n

n

K

ää

nn

dd

iiss

ffoo

tt

oogg

rr

aa

ffee

nn

s

oo

mm

f

ö

rs

va

öö

r

r

ss

vvaa

n

n

a

nn

nnn

I

va

n

H

e

d

i

n

vi

ll

a

l

lt

id

v

a

ra

i d

e

t

b

lå

I

vvaa

nn

H

ee

dd

ii

nn

vi

ll

a

l

lt

id

v

a

ra

i d

e

t

b

lå

vii

llll

a

ll

lltt

iid

v

aa

rraa

i d

ee

tt

b

llåå

P

R

IS

5

9

:

9

0

9

K

R

74

:

9

0

NO

K

7

5

0 E

U

RO

T

a c k f ö r e t t

v

a

c

k

e

r

t

k

ö

k

K

o

m

p

is

g

än

g

e

t

sa

s

v

j

K

o

m

p

is

g

än

g

e

t

sa

m

l

a

d

s

v

id

j

K

o

m

p

is

g

än

g

e

t

sa

m

l

a

d

es

v

id

m

e

j

m

p

g

g

e

j

TV

-

g

e

n

ie

t

so

m

fö

r

s

va

n

n

ly

w

o

od

h

j

äl

te

n

C

h

a

r l ie C h a n k o m f r å n Nor

H

o

l

ly

rr

la

n

d

F

o

r

k

n

i

n

g

g

a

v

h

u

sm

or

e

n

d

ä

g

i

g

a

b

e t

s

p

la

t

o

r

k

n

i

n

g

g

a

v

k

n

i

n

g

g

a

v

en

n

a

t

H

y

la

n

d

TV

n

ie

t

so

m

fö

r

s

va

Prenumerera!Ring 08-588 365 38

Journal Minnenas

I varje nummer Gripande livsöden från förr

Spännande släkthistorier

Härliga gamla fotografier

1900-talets folkkäraartister & kungligheter

Hantverk & traditioner

Pryl- och motorminnen

kommer utmed 12 nummer

per år

Eller prenumerera på

www.minnenasjournal.nu

Sveriges enda tidning om hur vi levde förr i tiden

är tidningen som blickartillbaka och minns vår egenspännande vardagshistoria.Unika släkthistorier, intressantalivsöden och härliga bildskatter.Vi minns människorna, arbetet,kläderna, maten, nöjena,traditionerna och hur vi bodde förr.

Foto Sjöberg Bild

a

i

l

llll

q

e

t

t

d

q

K

RRR

Journal Minnenas

nr1anno2016pris59:90kr 74:90nok7,50euro

D r ö m f a r i k e n

D r ö m f a r i k e n

★ Siv Ericks – 50 år av skratt★ Orostider för 100 år sedan★ Se läsarnas fantastiska bilar

Elegantabilderfrånförr

GRETA GARBO varenavallaDrömfabrikensblivande superstjärnor.

Larsåkemötte demalla: Dylan,Beatles,

Hendrix ...

– SKAPADE DETSVENSKA UNDRET– SKAPADE DETSVENSKA UNDRET

Journal

Minnenas


17/68

i n n e nas o u r n a l

Rapr få fö 9sido Olof Palme Lasses vykort Träsnidare Slagkraftiga uttryck

Nr 2 Anno 2016

I februari för 50 år sedan slogs det ena efter det andra köld-rekordet i Sverige. Värst var Vuoggatjålme med den lägstatemperatur som uppmätts av SMHI i landet, –52,6.Text Karl Zetterberg Foto SMHI & Sjöberg Bild

början av februari 1966 höll kylan Sve-

rige i ett järngrepp. Enligt SMHI är det

”den kallaste vädersituation vi känner

till i Sverige”. Hela vintern hade varit kallmen i februari slogs det ena efter det andra

rekordet. Värst var det i Vuoggatjålme där

termometern kröp ned ti ll –52,6 grader. Det

är den lägsta temperatur som uppmätts i Sve-

rige av SMHI*. Observatören skrev följande

i sin kommentar:

”Aldrig tidigare noterat så låg tempera-tur. Trodde nästan termometern visade fel,

men tyvärr har det varit över 50– på fleraställen i de övre fjälldalarna – vi önskar inte

upprepning.”

*Den lägsta temperatur som uppmäts är

–53 och uppmättes den 13 december 1941

vid Malgoviks folkskola någon mil västerom Vilhelmina. Men det mättes upp av en

privatperson på en vanlig termometer ochbekräftades först i efterhand av SMHI. ■

I

”Jag troddetermometernvisade fel”

Vuoggatjålme slogköldrekord 1966

Köldrekorden i februari 19662 februari: I Vuoggatjålme i Lapplanduppmäts den lägsta temperaturennågonsin –52,6.3 februari: Stockholm har den lägstaköldnoteringen sedan 1871, –25,5 grader.8 februari: 95 centimeter snö uppmäts iRiksten, snödjupsrekord för

Södermanland.9 februari:

– 38,3 i Bredviken i Torrskog,köldrekord för Dalsland.– 37,9 i Svarteborg,köldrekord för Bohuslän.– 37,0 i Lanna i Saleby,köldrekord för Västergötland.– 32,8 i Buttle köldrekord för Gotland.– 35,5 i Åmotsbruk, köldrekord förGästrikland.20 februari: 82 centimeter snö uppmäts iSvarteborg, snödjupsrekord för Bohuslän.Källa: SMHI, Wikipedia.

ISANDE K ALLT. Här i Vuoggatjålme slogs detsvenska köldrekordet i februa ri 1966. Bilden ärtagen några veckor senare då det fortfarandevar kallt men inte i närheten av –52,6.

VÄRDEFULLA OBSERVATIONER. Så här sågväderstationer ut förr i tiden. Spridda över helaSverige på geografiskt avlägsna platser gjordesavläsningarna ofta av någon boende på orten.

KYLIG NOT. Observationsjournalen frånVuoggatjålme i februari 1966 där köld-rekordet på –52,6 noterades, även en förvå-nad kommentar i botten från observatören.

Ändaner ibotten.



18/68

Rapr få fö \} }

Från vaggantill SveavägenDen 28 februari är det 30 år sedan statsminister Olof Palmesköts ihjäl på Sveavägen mitt i Stockholm. Världens kanskemest omfattande mordutredning och ett stort antal spekulationerhar inte lett till att någon slutgiltigt fällts för mordet.Olof Palme var en rikt begåvad och mångsidig människa somvi minns med ett antal bilde

r u

r hans liv och gärning.Text Torbjörn Österholm Foto Sjöberg ild

er u

Text Torbjörn Österholm Foto Sjöberg Bild

Ba r ne n b le v a k ade m i k e r

Namn: S ven Olo f Joachim Palme

(1927–1986 )

Famil j: Hus trun Lisbe t, barnps yk olog,

och sönerna Joak im, pro fessor, Mår ten

,

pro fessor och Ma t tias, ark i tek t.

Bak grund: Född i ö verk lassmil jö i S to

ck -

holm, far far och pappa var i försäk ring

s-

branschen, mamma Elisabe th härs tam

-

made från t ysk -le t tisk adel.

Famil jeöde: Farbrodern och namnen

Olo f Palme s tupade 1918 i finsk a inbör

-

desk rige t, han s tred på de vi tas sida.

Poli tisk a landmärk en: Under Palme

s

tid genom fördes flera tunga re former

i arbe tsli ve t, till e xempel m

edbes täm-

mandelagen (MBL ) 1976. Under 1970- tale t

genom fördes ock så en serie jäms tälld

-

he tsre former, till e xempel särbesk a t tn

ing

och en u tb yggnad a v barnomsorgen.

U tomlands: Palme engagerade sig hå

r t

för tred je världen och i olik a roller som

medlare och fredsb yggare. Vår k ansk e

mes t k ände poli tik er in terna tionell t.

Hu vudsak lig k älla till te x terna: I tak

t

med tiden (2008 ) och När vinden vände

(2009 ) a v K jell Ös tberg (Leopard förlag

).

Olof Palmes liv i bilder

”Jag låg mest till sängs” ☛ Olof Palme föddes den 30 januari 1927. Han

var klen till hälsan och led av tuberkulös knölros,

allergier och eksem. ”Jag låg strängt taget alltid

till sängs”, har han berättat om sin barndom. Tris-

tessen botade han med att lära sig läsa vid 3–4 års

ålder. Som femåring talade han tre språk flytande.

Svenska med pappa och syskonen, tyska med

mamma och franska med guvernanten.

Alltid yngst i skolan ☛ Olof började i Beskowska privat-

skolan som femåring. En brådmogen,

mångsidigt intelligent pojke som här

uppträder i en pjäs. Han var yngst ”i

klassen” under sin skoltid vilket innebar

risk för mobbing. Han utvecklade tidigt

en tävlingsinstinkt för att klara sig.

Tog studenten och sågade Moberg ☛ Olof (längst upp till höger) tog studenten som 17-åring

1944 vid Sigtuna humanistiska läroverk. Därefter jobbade han

ett tag som journalist på Svenska Dagbladet där han bland

annat sågade ett teaterlustspel av Vilhelm Moberg och blev

uppläxad av chefredaktören. Giftiga formuleringar var han bra

på tidigt: ”De som sutto lite längre bak hörde inte ett dugg,

men det var nog bara en fördel” skrev han om lustspelet.



19/68

Carl Bildts farmor var med på dopkalaset ☛ Olof döptes och det hölls kalas med mamma Elisabeth, pappa Gunnar

och syskonen Claës och Catharina. Familjen Palme, där Olofs far far Sven var

en ledande försäkringsdirektör och politiker, ingick i ett överklassnätverk med

kändisfamiljer som fort farande har en position i Sverige. Carl Bildt blev Olofs

främste antagonist på 1980-talet. Carls farmor var med på Olofs dopkalas.

Margit hette första kärleken ☛ Margit Andersson var Olofs första barnflicka.

Han blev kär i henne som 4-åring och svartsjuk

när hon gifte sig och försvann från familjen. Olofs

barndom var kvinnodominerad, pappa Gunnar

dog redan 1934.

”Det var ofta öldränkta fester” ☛ Palme på Kenyon College i Ohio 1947 (32

på tröjan). Han spelade i fotbollslaget, arbetade

extra som servitör och deltog i de ofta förekom-

mande öldränkta festerna, berättade en medstu-

dent. Tiden i USA blev viktig för Palme. Han var en

vän av USA, men de hemska orättvisorna i sam-

hället bidrog till att han blev socialdemokrat.

Gifte sig ”politiskt” ☛ Mot slutet av 40-talet började

Palmes politiska engagemang på allvar.

Under ett uppdrag för Sveriges För-

enade Studentkårer i Tjeckoslovakien

träffade han Jelena Rennerova och de

gifte sig 1949 i ett skenäktenskap för att

Jelena skulle kunna lämna hemlandet.

Lisbet inspirerade ☛ Lisbet Beck-Friis gifte sig

1956 med Olof och blev också en

viktig samtalspartner i politiken,

inte minst i frågor som rörde

barnens villkor och jämställdhet

mellan könen. Lisbet (född 1931)

är barnpsykolog till yrket.

3 0 å r s e d a n P a l m e mo r d e t



20/68

Rapr få fö \} }

Nu håller sig Tage i bakgrunden ☛ Palme anställdes 1953 som statsminister

Tage Erlanders sekreterare och de kom att sam-arbeta mycket nära. ”Åh, fan, är han socialdemo-krat”, utbrast Erlander när han fick tipset om Pal-me. År 1969 efterträdde Palme sin lärofader somstatsminister och här håller sig Tage i bakgrundeninför valet 1970.

En världsstjärna i politiken ☛ Palme blev med åren en av världens

mest kända och aktade poli tiker. WillyBrandt, dåvarande Västtysklands för-bundskansler, var en av många ledare iPalmes nätverk.

Han fångade publiken ☛ Ingen kunde fånga en publik

som Palme. Han var rolig och fyn-dig, men kunde också vara ursinnigoch dräpande. Francoregimen iSpanien kallade han för ”satansmördare” 1975.

Bohemisk och oförutsägbar ☛ Palme var bohemisk till sin lägg-

ning och kunde uppträda i oväntadekombinationer som här med päls och rödtoppluva.

Förloraren fick lämna makten ☛ Palme fick lämna över makten 1976 och

gå i opposition. Partiet hade kommit i ot aktmed samtiden och pressats av bland andraAstrid Lindgren för sin skattepolitik. Skandalersom IB-affären där avslöjarna sattes i fängelsegjorde inte saken bättre. I Geijeraffären 1977anklagades Palme för att ljuga i syfte att skyd-da förre justitieministern Lennart Geijer.

Vinnaren tog tillbaka makten ☛ Palme förlorade valet också 1979 och fick

kritik för sitt taktiska trixande i folkomröstningenom kärnkraft 1980. I valet 1982 kom Palme tillbakaoch han höll ställningarna 1985. Men Palmes sistatid vid makten blev stormig. Löntagarfondernaoch andra arbetsmarknadsfrågor splittrade arbe-tarrörelsen. U-båtsjakten och relationen till Sovjetblev heta debattämnen.



21/68

Tacksam att skoja med

☛ För komiker och imitatörer var den livfullePalme en underbar källa till skämt och sketcher.Här är det geniet Bosse Parnevik som gestaltarPalme/Hamlet med Fälldin i handen. Men detfanns också illvilliga och plumpa karikatyrer somkallade Palme för landsförrädare.

På Sveavägen tog allting slut

☛ Palme mördades på Sveavägen i Stockholmden 28 februari 1986 och Sverige hamnade i enchock. Mordplatsen fylldes med blommor ochsnart skulle den misslyckade mordutredningendra igång under ledning av Hans Holmér. Påfrågan Vem mördade Palme? får vi kanske aldrignågot säkert svar.

3 0 å r s e d a n P a l m e mo r d e t

God fortsättning på 2016 önskar Lasse Haldenberg,Minnenas Journal, Box 301 33, 104 25 Stockholm.

☛ Undenäs ligger i Väster-götland, nordväst om Karls-borg, och där låg ett fattighus.

Även en sådan institutionskulle vara totalt omöjlig i dag– i varje fall kunde den absolutinte benämnas så. På och onthar vi människor blivit – ska vikallade det ”förfinade”, och jagmycket väl min förvåning närkorvkioskerna blev gatukök”och städarna blev lokalvårdare.Återigen: Tiden har gått!

☛ Det tredje kortet dennagång är det ultimata beviset föratt tiderna förändras, och detär från Eksjö. Den röda textenlyder: Smålands Idiothem, Nan-

nylund. Som vykortssamlare blirman tacksam när man har turenatt komma över ett sådanthär motiv! Kortet postades i

juli 1907, och fröken Karlsson iSkövde gratulerades med kär-leksfulla helsningar på din egendag av sin vän Hulda. När dethandlar om den såväl intressantsom lärorika vykortshobbyn,finns det ett verkligt nyckelord,nämligen förändring.

Här samlas ”idioter, fattiga och obotligt sjuka”Denna gång har Lasse Haldenberg hittat etttema bland sina vykort som går ut på anstaltervi helst vill undvika att hamna på.

HEJ KÄRA LÄSEKRETS!

☛ Det kolorerade kortet med den stora byggnaden är från Linköping, och på de två stora skyl-tarna finns texten ÖSTERGÖTLANDS SJUKHEM. En elegant dam poserar i förgrunden som blickfång,och nedanför den sköna finns en mycket liten textrad med lydelsen: Linköping. Hemmet för obotligt

sjuka. Så skulle man inte formulera en vykortstext idag – det vore synnerligen opedagogiskt. Mankan med lätthet förerställa sig hur en person skulle känna sig i fall han eller hon skulle på intagen påett sådant ”hem” … Kortet postades den 11 februari 1916. Exakt hundra år har förflutit.



22/68

Text Torbjörn Österholm Foto Torbjörn Österholm Anders Fällman

Vissa skriver ner sina minnen.Andra samlar på saker frånförr Göte Eriksson har på heltidi 30 år snidat sina minnen i trä.Tack vare hans konst får detgamla småbruket nytt liv.

Med kofferten på väg till Amerika

VINNARE. Jonny skrinnar mot OS-gul-

det på 10 000 mer 1964 i OS i Innsbruck

Här kan du köpa boken

Titel: Svenska sportklassiker –

1 000 kända och okända ögon

blick från 1912 till i dag.Förlag:

Norstedts.Författare: Björn

Nordström & Lars Nylin.Pris:

ca 200 kronor. Köpställe:

bokus.com.

Text Björn N ordström Lars Nylin

I skuggan av bråket åkte

Jonny hem OS guldet

☛ Jonny Nilsson född 1943). Skridsko.

OS. 10 000 meter. 5 februari 1964.

Eisschnellaufbahn Innsbruck Österrike.Skrinnaren Jonny Nilsson hade bragdloppet

i Japan 1963 i ryggen men till OS i Innsbruck

kom han med en infektion i kroppen och var

inte alls i samma slag. Dessutom drog hannitlotten och lottades i första paret på 1

meter. Men ef ter ett lopp på 15.50 1 trodde

han fortfarande på bronschans.

På ett möte dagen före loppet hade det

bestämts att ismaskinen skulle användas

efter vart sjätte par. Strax innan det norska

guldhoppet Knut ”Kuppern” Johannesen skulle åka beordrade därför den svenska skridskobasen Sven Låftman omslipning av

isen. Men det ansågs att isen inte höll för att

slipas alltför ofta i det dåliga vädret och att

det tog bort den rätta glidytan.

Det var inledningen på ett bråk som för-

pestade relationerna mellan svenska och norska sk rinnare i många år framöver. Sven

Låftman fick våldsam kritik för att han ansågs

ha gynnat sin landsman och hotades medstryk då han lämnade isen.

Medan konkurrenterna körde sina lopp ute på ovalen duschade Jonny Nilsson ochklädde om. Det blev en nervös väntan men

par efter par misslyckades med att nå hanssluttid och ef ter några timmar stod han som

olympisk guldmedaljör.

portklassikergenom tiderna

Ra r få fö \} }

Anders Fällman

merika.

Vissa skriver nerAndra samlar påförr. Göte Erikssoi 30 år snidat sinaTack vare hans kgamla småbruke

0 mer 1964 i OS i Innsbruck.

köpa bokensportklassiker –

ch okända ögon

till i dag. Förlag:

attare: Björn

ars Nylin.Pris:

Köpställe:

ordström & Lars Nylin

n av bråket åkte

m OS-guldetsson (född 1943). Skridsko.

eter. 5 februari 1964.

ufbahn, Innsbruck, Österrike.nny Nilsson hade bragdloppet

yggen, men till OS i Innsbruck

en infektion i kroppen och var

ma slag. Dessutom drog hanottades i första paret på 10 000

ter ett lopp på 15.50,1 trodde

de på bronschans.

e dagen före loppet hade det

ismaskinen skulle användast

e par. Strax innan det norskaKnut ”Kuppern” Johannesenordrade därför den svenskaSven Låftman omslipning av

ansågs att isen inte höll för att

fta i det dåliga vädret och att

en rätta glidytan.

edningen på ett bråk som för-

ionerna mellan svenska ochare i många år framöver. Sven

åldsam kritik för att han ansågs

landsman och hotades medmnade isen.

nkurrenterna körde sina loppduschade Jonny Nilsson och

et blev en nervös väntan, men

misslyckades med att nå hanser några timmar stod han som

medaljör.

Text Torbjörn ÖsterholmFoto Torbjörn Österholm

Med kofferten på väg till Am

Den glade

spelmannen

har nog fått

några snap-

sar.

Göte snida

Göte (inringad) i

syskonskaran på

en bild från 1952.

Då



23/68

G öte Eriksson bor i Stöpafors utanför

Sunne i Värmland. Han växte upp i

Bada några mil därifrån i en familj

med 12 barn.

– Pappa var småbrukare och för

att få pengarna att räcka till så jobbade han

som skogsarbetare, säger Göte. Vi bodde

trångt och vi syskon fick dela säng med var-

andra. Mamma slet med hemsysslorna hon

bakade 5

bullar om å ret plus allt matbröd

.

Och tänk på alla blöjor hon bytte, säger Göte

med förundran i rösten.

DET ÄR MED STOR KÄRLEK han berättar om

sin barndom där alla fick hjälpa till tidigt på

gården. Göte har många minnen från skogsar-

betet där han och pappa låg ute i flera veckor

och sov över i en koja.

– Jag minns lukten från de blöta strum-

porna och hur noga det var att hästens sele

fick torka ordentligt, säger Göte. Hästen var

livsviktig för oss och vår försörjning.

Maten i skogen bestod av två rätter. Fläsk

och potatis eller potatis och fläsk, berättar

Göte och skrattar.

Hans minnen handlar ofta om hårt arbete.

Men också om beundran för förfädernas kun-

skap och deras förmåga att klara det mesta.

– De jobbade med enkla redskap som de

lagade själva och de skötte djur och byggna

Nu ska kon

mjölkas

Göte på sam-

ma trappa. till

det som var

hans barn-

domshem.

Nu

andra. Mamma slet med hemsysslorna, hon

bakade5000 bullar om året plus allt matbröd

n från de blöta strum-

et var att hästens sele

skap och deras förmåga att klara det mesta.

– De jobbade med enkla redskap som de

lagade själva och de skötte djur och byggna-

Nu ska kon

mjölkas.

sina minnen från barndomen

Så ska en slip-

sten dras.

Morfar

snickrade

en riktig

vävstol,

Göte

gjorde

en exakt

mini-

kopia.


24/68

Göte illustrerar ny bygdebok Namn: Göte Eriksson, 70 år.Bor: Stöpafors i Sunne kommun.

Familj: Hustrun Berit och tre söner.

Yrke: Träsnidare.

Aktuell: Hans figurer

illustrerar nyligen utkom-

na bygdeboken Längs

Badaälven.

Kontakt: Vill du veta

mer om Göte Eriksson,

besök hans hemsida.

tragubbar.tumblr.com/

eller ring 0565-920 44.

der utan hjälp av maskiner, säger Göte.

Vissa i bygden gav upp hemlandet och emi-

grerade. Göte har snidat många känslostarka

scener på temat. Barn skildes från föräldraroch syskon för att kanske aldrig mer ses.

Själv lämnade han hembygden för ett

antal år då han bland annat drev partihandel

i Stockholm. Under ett mångsysslande arbets-

liv har han också drivit budfirma och jobbat

som virkesmätare och snickare.

INTRESSET FÖR ATT TÄLJA VÄXTE på allvar

fram under 80-talet och nu har han i 30 år

försörjt sig som träsnidare på heltid.

Hans figurer bygger på minnesbilderna

av människor, miljöer och berättelser från

uppväxten. Göte är mycket noggrann. Inte en

detalj får vara fel i till exempel modellen avhästen och dess utrustning när den drar tim-

merlasset i skogen.

– Jag vill lyfta fram gamla tiders kunskap

till nya generationer och då måste det ju bli

rätt, säger Göte.

Hans fantastiska träfigurer sysslar alls inte

bara med arbete. Göte snidar också fram gla-da spelmän som är lite på lyset och vi får vara

med på bröllop och måltider från förr.

Med åren har han blivit en av landets skick-

ligaste träsnidare med en rad utställningar i

Sverige och USA. Han håller eftertraktade

kurser hemma i ”snickarboa” i Stöpafors och

bildade 1997 föreningen Trätäljarna som idaghar 500 medlemmar.

HANS FIGURER MEJSLAS fram med vassa verk-

tyg och precisionen är 100-procentig, trots att

han efter en sjukdom tappat synen på ena ögat.

När vi går runt hemma hos Göte Eriks-

son och tittar in i hans ”snickarboa” så flyt-

tar hans figurer oss snabbt några generationertillbaka i tiden.

Tänk, så nära och ändå så långt borta.■

Lastning av timmer i skogen med

varenda detalj på plats.

Rapr få fö \} }

FIN MILJÖ. I Stöpafors med Fryken

i bakgrunden skapar Göte Eriksson

sina fantastiska figurer.



25/68

Bandymatchunder krigsåren

☛ ”Bandyn var innesporten, långtföre ishockeyns och isrinkarnas tid. Ensjöis dög bra för en skaplig match. Man

fick skotta och hälla vatten på isen,som här på bilden – snöskrapan ochvattenspannen ligger kvar på stran-den. Välklädd skulle man vara – mennog var det väl att ta i med skjorta ochslips som killen till vänster?”

Texten är hämtad ur Jens Wahlstedts

bok Skolplanschernas Sverige (Wahl-

ström & Widstrand). Teckningen

heter Vintern och målades 1943 av

konstnären Nils Asplund (1874–1958).

ext en är hääähämtttadddd ur Jeeeenssss Wahhhhlsssteedtttss

k Sk l l h S i W hl

SOSSE

☛ Den nedlåtande/godmodiga/

gulliga (stryk det som ej önskas) för-kortningen för socialdemokrat synsför första gången i skämttidningenPuck 1902 i en artikel om ”sossaroch sovjetdrängar”. Komplettera-des på 1950-talet med ”gråsosse”,ett uttryck som myntades av enanställd på Dagens Nyheter.

MULLIG MANSGRIS

☛ Skapades 1977 av Bo Ström-stedt, Staffan Thorsell och ÅkeAndersson på Expressen i sambandmed en artikelserie om män med

mossiga åsikter. Mulliga mansgrisenfick en vinjett i form av en galt medcigarr i trynet och en svart hatt.

KRÄFTSKIVA

☛ Vid förra sekelskiftet blevdet populärt med kräftfester.

Ordet kräftskiva nämns förstagången i Dagens Nyheter 1931 ochkan möjligen syfta på bordsskiva,att gästen själv hämtade mat ochdryck från bordet och inte blevserverad.

KÄNDIS

☛ Ordet kläcktes av de legen-dariska Skäggen som medverkade ifyra TV-program 1963. Vem som sadet bevingade ordet först är oklart,men möjligen var det Yngve Gamlin.

DOLDIS

☛ Begreppet myntades avnöjesskribenten Kid Severin i enartikelserie i Expressen med början20 april 1968. Kid Severin startadeen serie som hette ”DOLDISARNA”.Först ut var Ingrid Jussil, 1:e stads-arkitekt i Stockholm och fram tilldess helt okänd.

PANELHÖNA

☛ Detta nedsättande uttryck om en kvinna som inte blir upp-bjuden till dans kan spåras till 1891.Det antas komma från att väggarofta kläddes med olika typer av

panel. En kvinna som då satt kvarvid den panelade väggen ochsom inte bjöds upp fick namnetpanelhöna.

SLAMKRYPARE

☛ Slamkrypare kallas en lurigfråga i en frågesport som lätt kanmisstolkas och därför fälla den täv-lande. Ordet kommer av en frågaom fisken slamkrypare i 1957 årsTV-serie Tiotusenkronorsfrågan.Ulf Hannerz fick frågan om vilkenav sju nämnda fiskar som hade

ögonlock. Han svarade hundfiskenvilket underkändes. Det rätta sva-ret skulle nämligen vara slamkry-pare. Det ledde till en tittarstormdär tävlingsledningen fick veta atten slamkrypare minsann bara haren ”tillslutningsanordning” och atthundfisk var rätt svar. Tävlingsled-ningen fick ge Ulf rätt.

DUMBURKEN

☛ När televisionen utveckla-des i mitten av 1950-talet ansågsden i vissa kulturkretsar vara för-dummande, och man talade om”dumburken” – en kulturfara. Såsmåningom vann det nya medieten djupare respekt, men uttrycketlever väl, åtminstone när TV sändervissa program.

e träffande orden som lever kvarVissa ord blir hopplöstföråldrade och försvinner.Andra ord lever vidare.Här är några slagkraf-tiga ord från förr. Vet dumer om deras ursprunghör då gärna av dig.

Källor: Tidningen Journalisten, Expressen, Sveriges Radio, Wikipedia, Löpsedeln och insidan (Bonniers, 1994) av Bo Strömstedt.

Text Torbjörn ÖsterholmFoto Sjöberg Bild

Slagkraftigauttryck



26/68

Ma n ne n so m s k rä mdDeckarkungen F olke Mellv ig

SKRÄMSELHICKA.Folke

Mellvig var en grymt

stor deckar- och film-

manusförfattare i mitten

av 1900-talet. Han skrev

manus till succéfilmerna

om privatdeckaren Hill-

man och skrämde slag påalla ungdomar med TV-

serien Kullamannen.



27/68

Fläafö fa ar

Folke Mellvig var underflera decennier en avSveriges populärastedeckarförfattare.Som manusförfattaretill Hillmandeckarnaoch ungdomsserienKullamannen firade hanstora framgångar.Text Helena Marcusson Foto Sjöberg Bild

Hela Sverige stannade upp vintern

1967 när ungdomsserien Kulla-

mannen sändes. Barn och vuxna

ryste framför TV-apparaterna åt

den suggestiva historien. Och mel-

lan åren 1958 och 1963 skrämdes många

människor från vettet när de vågade sig till

Manusförfattaren till dessa kusliga verk

var Folke Mellvig, på sin tid en av Sveriges

mest lästa och uppskattade deckarförfattare.

FOLKE MELLVIG FÖDDES 1913 I MALMÖ. Efter

studenten började han arbeta på TT men över-

gick snart till att skriva på heltid. 1942 roman-

debuterade han med Genom spärren som

också vann bokförlaget Gebers pristävlan.

Sedan var han en mycket produktiv förfat-

tare, främst under 1940-, 1950- och 1960-talen.

Han skrev ett trettiotal deckare och många

noveller men även radiopjäser och filmmanus.

Hans återkommande romanhjältar, som

han skrev ett tjugotal böcker om, var privat-

detektiven kapten Hillman och hans hustru

Kajsa.

1951 KOM DEN FÖRSTA BOKEN, Uppdrag fö

Hillman. Folke Mellvig hade gjort en del

research och bland annat pratat mycket med

en privatdetektiv med egen byrå på Vasagata

i Stockholm.

Denna detektiv menade dock att deckaryr

ket mest handlade om skilsmässor och otro

het. Men detta brydde sig inte Folke Mellvig

om utan gav ständigt sina fiktiva hjältar tra

ditionella, kluriga mordfall att lösa.

Deckarparet Hillman blev snabbt ett feno

men med enorma framgångar i radio, bok-

form och på film. Det började med radiopjä

ser. Den 21 januari 1950 sändes den första

Alias Henry Grundt , som senare bytte namn

till Hillmans detektivbyrå.

slag på s ve ns k a fol k e t

l

d

r

o

-

ig

a

no

ok-

p

jä

sta,

m

n

H ans hist or ier g av läsar na sk r ämselhick a Namn: Car l Folk e Sigv ar d Mellv ig.Född: Den 23 ma j 1913 i Malmö.Död: Den 4 september 1994 i Haninge.Famil j: Br or till f ilmsk ådespelar en Bör je Mellv ig.Y r k e: För f attar e, manusf ör f attar e.Filmogr af i (f ilmmanus): D ame n i sv ar t ( 1958), M anne k äng i r öt t (1958), R y t t ar e i bl åt t ( 1959), B r ot t i par ad i se t ( 1959), V i t a f r un ( 1962), D e n gul a bi l e n ( 1963)Filmogr af i (T V -manus): K ul l amanne n ( 1967), S on j a (1970)Bibliogr af i (i ur v al): G äst i b y n (1948), U p p-d r ag f ör H i l l man ( 1951), E t t , t u , t r e ( 1953), S e nt be sök hos H i l l man ( 1953), M or d på hal se n ( 1955), H i l l man oc h k av al j e r e n ( 1956), M or d i ge n , k a pt e n H i l l man! (1957), D ame n i sv ar t ( 1959), M anne k äng i r öt t ( 1959), R y t t ar e i bl åt t ( 1960), V i t a f r un ( 1962), D e n gul a bi l e n ( 1963), B r i l j ant ar mband e t ( 1967), K ul l amanne n ( 1968), D öd e ns manne k änge r ( 1968)

KIDNAPPAD. I Den gula bilen räddar

Hillman en ung kvinna (Ulla Ström-stedt) som blir kidnappad av skumma

figurer som låser in henne på ett men-

talsjukhus då hon vet för mycket.

SKRÄMMANDE. Barnen som är ensamna på

Hillerstorp blir indragna i en spionhärva.



28/68

Fläa föfatar

Tätt därefter kom Melodimysteriet, Natur-

lig död och Vattengraven.Rollen som kapten Hillman spelades hela

tiden av Karl-Arne Holmsten. Hans fru Kajsagjordes dock av flera olika skådespelerskor:Gaby Stenberg, Ruth Kasdan, Maj-Britt Nils-son, Annalisa Ericson och Inger Liljefors.

Det blev sammanlagt 10 radioföljetongerom paret Hillman, varav Grönt för mord

(1957) regisserades av Arne Mattsson.Arne Mattsson och Folke Mellvig skulle i

och med detta inleda vad som kom att bli ettframgångsrikt filmiskt samarbete som gått

till historien som ”Hillmanserien”. Samtligafilmer var deckare och hade en färg nämnd

i titeln.Upprinnelsen var att Arne Mattsson

upptäckte Strömsbergs Bruk i Uppland ochtyckte att det skulle vara en perfekt miljö attspela in en deckare i. Han bad därför FolkeMellvig att skriva ett filmmanus vilket hangjorde i samarbete med författaren Lars Wid-

ding. Filmens fotograf var ingen mindre änSven Nykvist.

Resultatet blev Damen i svart som hade

premiär den 1 februar i 1958. Rollen som kap-

ten Hillman spelades av Karl-Arne Holmsten

och rollen som hustrun Kajsa tillföll Annalisa

Ericson.Filmen blev en stor publiksuccé och fick

även ett gott mottagande av kritikerna. Många

runt om i landet vågade dock inte gå och sefilmen, då det gick rykten om att den var såläskig att folk svimmade i salongerna. Recen-

senten Robin Hood skrev i Stockholms-Tid-ningen: ”Damen i svart är kanske den bästathriller som gjorts här i landet.”

Med blodad tand gjorde trion Mellvig,Widding och Mattsson snabbt en uppföljare.Redan den 19 december samma år hade Man-

nekäng i rött premiär. Den var i sprakandeEastmancolor och fotot var något som pressen

lyfte fram särskilt.Under inspelningen av Brott i paradi-

set (1959), en film utanför Hillman-serien

som Folke Mellvig också skrev manus till,

poängterade han hur viktigt det är att ha ettbra grundmanus, särskilt inom deckargenren.

”Manuskriptet som sådant, brottet, spå-

ren, de äkta och de falska, brottslingen etc.

Allt detta måste vara så noga genomtänkt,

så grundligt utarbetat i manuskriptform,

att man inte kan ge sig tid att ändra på det,

sedan inspelningen kommit i gång.”

Framgången på vita duken höll i sig. 1959kom Ryttare i blått , 1962 Vita frun och 1963den avslutande Den gula bilen.

Dessutom släppte Folke Mellvig samtligaHillmanfilmer som romaner, i regel utkomnaåret efter det att de kommit på bio. Även dettaforum för att avnjuta deckarna blev populärti folkhemmen. Filmserien hade säkert utan

problem kunnat fortsätta att inbringa pengar

Karl-Arne Holmstenbriljerade som Hillman ☛ Hillman var inte den enda privatdeckare

Karl-Arne Holmsten (1911–1995) gjorde på film.

Han gestaltade även Krister Wijk i När mörkret

faller (1960) och Ljuvlig är sommarnatten (1961),

som byggde på böcker av deckardrottningen

Maria Lang. Under sin långa karriär som sträck-

te sig mellan 1938 och 1983 gjorde Karl-Arne

Holmsten över 80 roller på film och i TV.

STOR BREDD. Karl-Arne Holmstens skåde-

spelarkonster spände över ett brett fält.

Från att vara efterfrågad av både Ingmar

Bergman och Hasse Ekman till käcka rolle r i

beredskapsfilmer.

SVETTIG SKRÄCK. Damen i svart

var en riktigt ruskig film i Hillman-

serien. Där härjar familjespöket

Svarta damen och en efter en av

gästerna på Holmfors Bruk för-

svinner oförklarligt.

STOR REGISSÖR. Arne Matts-

son (1919–1995) regisserade

alla Hillmanfilmerna och hadebakom sig succéer som Hon dan-

sade en sommar, Salka Valka

och Hemsöborna. Räknas till de

stora svenska regissörerna.



29/68

till filmbolaget Sandrews. Bara en handfullav de deckare Folke Mellvig skrev om paret

Hillman filmades.

Men efter fem filmer kände han att hansälskade karaktärer hade fått ett eget liv genom

filmserien och på något sätt inte längre varhans. Han hade svårt att skriva när han bara

såg Karl-Arne Holmstens ansikte framför sig.Arne Mattsson meddelade

att han inte ville fortsätta dåbifiguren Freddy, spelad avNils Hallberg, hade blivit merpopulär än huvudpersonen. Detblev inget mer av den omåttligt

populära filmserien.

Efter Hillmandeckarna komså småningom en ny framgång för FolkeMellvig. Han hade återigen turen att komma i

kontakt med en regissör som likt Arne Matts-son hade förmågan att fånga känslan i hans

manuskript och överföra den till film.

Han hette Leif Krantz, en nybakad regis-sör med endast en egenregisserad TV-seriebakom sig.

En dag fick han Folke Mellvigs manus Barnen i Kullaskogen i händerna. Han gil-lade grundhistorien skarpt men gjorde litebearbetningar för att göra den mer TV-vänlig.Sommaren 1967 började inspelningarna och

resultatet blev ungdomsthrillern Kullaman-nen, en serie i sju delar som sändes den vin-

tern.

Serien blev en braksu

Min Nenas Journal 022016

Documents

Transcript of Min Nenas Journal 022016