Master of Science Gestalt in Organisations FÄLT & SYSTEM...

Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations – Gestaltakademin i Skandinavien – Derby University - 2008 1

Master of Science Gestalt in Organisations

FÄLT & SYSTEM antingen eller – eller både och?

En studie i hur gestaltkonsulter och gestaltlitteraturen ser på begreppen

Karin Grönberg O18

Dissertation 29 januari 2008 Handledare: Dr. Sari Scheinberg


ABSTRACT

S Y F T E: Som konsult har jag observerat och reflekterat över att vi utvecklar olika koncept

och idéer som blir viktiga för att hjälpa oss skapa mening. Två ord som jag upplever mycket

kraftfulla - och inte alltid så tydliga - är Fält och System. För mig har dessa ord blivit viktiga

metaforer i arbetet med grupper och jag har velat utforska dem ytterligare.

Min övergripande forskningsfråga har varit: Vilka likheter och skillnader finns mellan

begreppen Fält och System?

M E T O D: Jag har valt en kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie.

Jag har intervjuat gestaltkonsulter samt undersökt gestaltlitteraturen.

För att förstå betydelsen av, samt hur dessa begrepp beskrivs i litteraturen, har jag valt ett

ontologiskt förhållningssätt. För att förstå hur begreppen definieras och används av

gestaltkonsulter, har jag valt ett fenomenologiskt förhållningssätt.

R E S U L T A T: De beskrivna skillnaderna är flera än likheterna. Det gäller både definition

och användning av begreppen. Fältteorin och systemteorin har samma ursprung men bygger

på olika ontologier.

Fält definieras som sammanhanget nu. Fältet definieras av individen, har fokus på individen i

relation till sin omgivning och växlar ständigt. Att förhålla sig till fältet betyder för konsulten

att upptäcka och uppmärksamma krafter som finns men inte syns. Fältteorin anses ha en

djupare förståelse för människan men saknar instrument.

System definieras som en helhet vars delar är beroende av varandra och interagerar med

varandra. Denna helhet är något annat än de samverkande delarna tillsammans. Ett system

är någorlunda stabilt över tid.

Systemteorin används av konsulterna för att ställa diagnos och se hierarkier i en

organisation. Den har ett förklaringsvärde.

Det finns olika uppfattningar om hur resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen samt

om och hur teorierna går att förena i de gestaltteoretiska ramarna.

De resultat jag funnit visar på att litteraturen speglar praktiken.


Tack

Till min handledare Sari Scheinberg, för inspiration, kreativitet,

utmaningar, professionalitet och engagemang. Jag kommer att sakna

våra möten.

Till de intervjuade konsulterna som bidragit med sina erfarenheter

och kunskap.

Till Gestaltakademin, Ami Norén och Maria Grudin, som låtit mig

använda arkiv och litteratur.

Till min Mastergrupp: Kim, Gunnar och Annette för samskapande och

kontinuitet.

Till min mamma, Lena Grönberg för korrekturläsning och kloka synpunkter.

Till Hasse, för ditt helhetstänkande och för att du alltid finns där.

Till min älskade Isak, för din delaktighet: ”Mamma, du har väl inte mer

än 18 000 ord nu?”


INNEHÅLL

1 INLEDNING 6

1.1 Uppsatsens disposition 10

2 ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSFRÅGA 11

3 METOD 12

3.1 Metodologi 12

3.2 En kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie 12

3.3 Planering och genomförande av studien 13

4 DEN EMPIRISKA STUDIEN 15

4.1 Metod 15

4.2 Urvalskriterier 16

4.3 Urvalsprocess 16

4.4 Slutgiltigt urval 17

4.5 Metod för insamling av data 18

4.6 Etiska överväganden 20

4.7 Validitet och reliabilitet 21

4.8 Avgränsningar och begränsningar 22

4.9 Strategi och metod för analys av data 22

4.10 Resultat 30

5 LITTERATURSTUDIEN 47

5.1 Metodologi 47

5.2 Urvalskriterier 47

5.3 Urvalsprocess och metod för insamling av data 48

5.4 Källor, avgränsningar och begränsningar 48

5.5 Etiska aspekter, validitet och reliabilitet 49

5.6 Metod för att analysera data från litteraturen 49

5.7 Slutgiltigt urval, analys och resultat 51

5.8 Övrig forskning kring fält och system 62

6 DISKUSSION 64

7 SLUTSATSER 74

Litteraturförteckning och referenser 79


BILDER

Figur 1: Uppsatsens disposition. 10

Figur 2: Disposition av den empiriska studien. 15

Figur 3: Fokusområden för intervjun. 19

Figur 4: Disposition av litteraturstudien. 47

Figur 5: A positive central field of forces corresponding to a positive valence. 53

Figur 6: A negative central field of forces corresponding to a negative valence. 53

Figur 7: Individen definierar fältet och dess gränser. 65

Figur 8: Systemets gränser definieras gemensamt. 65

Figur 9: Systemet är stabilt över tid. 67

Figur 10: Fältet växlar ständigt. 67

Figur 11: I systemteorin finns ett fokus på relationerna mellan delarna samt mönstren i dessa relationer. 69

Figur 12: I fältteorin är det den dynamiskt strukturerade grunden som skapar mening åt figurerna. 69

Figur 13: Händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin, systemteorier och gestalt. 70

Figur 14: Systemet består av flera nivåer. 72

Figur 15: Fältet finns överallt. 72

Figur 16: Systemet känns igen. 72

Figur 17: Fältet ändrar skepnad. 72

Figur 18: Cycle of experience. 77

TABELLER

Tabell 1: Slutgiltigt urval - Gestaltkonsulter. 17

Tabell 2: Exempel på färgkodning av transkribering. 25

Tabell 3: Exempel på färgkodade frågor och svar. 26

Tabell 4: Exempel på meningskoncentrat. 27

Tabell 5: Exempel på Essens/Meningstolkning. 28

Tabell 6: Exempel på dokument med meningstolkningar. 29

Tabell 7: Resultat och teman. 31

Tabell 8: Fält och System – gemensamma teman. 32

Tabell 9: Polariteter. 74

BILAGOR

1 Inbjudan till fokusgrupp/FGO

2 Fältteorin i gestaltlitteraturen

3 Om systemtänkande

4 Om Kurt Lewin


1 INLEDNING

Betydelse av begrepp

Hösten 2003 gick jag mitt andra år på Gestaltakademins organisationslinje. Utrikesminister

Anna Lind var mördad och rättegången mot Mijajlo Mijajlovic pågick. En eftermiddag

lyssnade jag på en radiointervju med överåklagare Agneta Blidberg. Samtalet handlade om

bevisningen mot Mijajlovic. Skulle han bli fälld?

”Vad är ett bevis?”, frågade journalisten.

”När tillräckligt många tror att något är sant”, svarade åklagaren.

Hennes svar förvånade mig. Ordet bevis har för mig alltid haft likhetstecken med sanning.

Bevis betyder skarpt läge och svart eller vitt. Eller?... Intervjun satte igång en mängd frågor

hos mig. Vad är sanning? Ja, det beror ju på vilket paradigm vi lever i. Vad betyder

”tillräckligt många” i det här sammanhanget? I relation till vad? Vad är det som påverkar

dessa ”tillräckligt många” att bli övertygade om att något är sant i en rättegång?

Jag började fundera på begrepp vi använder i samhället och att vi på något sätt utgår ifrån

en underförstådd betydelse, som om det är självklart att vi menar samma sak.

Gestaltbegrepp

Samma höst skulle vi ha en muntlig tentamen på Gestalts rötter, vilket gjorde att jag började

ta en del kontakter med fältteorin. Det var både svårt och lätt. Allting var ju en del av fältet!

Ordet system började också dyka upp under utbildningsveckorna och det begreppet hade jag

kommit i kontakt med några år tidigare, innan jag började på Gestaltakademin. Men

beskrivningen av system lät ju ungefär som beskrivningen av fält! Helhet, sammanhang och

ömsesidig påverkan, bland annat.

Min klass O18 på gestaltutbildningen tilltalades ibland som fältet O18 och ibland som

systemet O18. Fält i ena stunden och system i nästa. Definitionen av begreppen berodde på

vem jag frågade. Jag var onekligen förvirrad när jag såg mig omkring och lyssnade på mina

blivande kollegor som använde begreppen så självklart. ”Det märks i fältet”, vet du. En norm

att vara smart utvecklades i klassen. Det kanske bara var jag som inte förstod? Känslan av att

”alla andra” hade teorierna klara för sig, gjorde det svårare för mig att fortsätta fråga.


Påverkades jag av fältet eller systemet? Återigen den underförstådda betydelsen att vi

menar samma sak.

När jag ändå ställde mina frågor märkte jag motstånd: ”Varför är det så viktigt för dig vilken

teori vi använder? Var och en måste som konsult ha rätt att använda vad han eller hon vill”,

var kommentarer jag fick.

Gestalt i samhället

Kännedomen om gestalt är generellt sätt dålig. Och då menar jag generellt i samhället. Vi i

gestaltvärlden har svårt att marknadsföra vårt ”varumärke” på ett bredare plan och att få en

akademisk status. Kan det ha att göra med de många rötterna och oklarheten kring

begreppen? Jag har under åren på organisationslinjen önskat en tydligare, gemensam

definition och att sätta ner foten: ”Det här är gestalt.” Punkt slut. Det är som om meningen

inte blir fulländad utan tillägget: … ”för mig”.

Laura Perls var inte intresserad av en fixerad gestalt i form av definition och organisation,

eftersom detta skulle bromsa utvecklingen (Lindner 2005). Kanske lever vi med det arvet.

Grundarna av gestaltterapin visade lite intresse för det skrivna ordet och var motståndare till

objektivistiska orsakssamband och traditionell forskning, vilket ledde till att gestaltterapi inte

fick något inflytande vid universiteten (Melnick, Gestalt Review 2008). Sammanblandningen

av begrepp och vad de egentligen betyder har funnits med historiskt. Gestaltpsykologi,

gestaltteori, gestaltterapi eller bara gestalt? Janie Rayne tar upp problemet med att som

gestaltterapeut inte uppfattas som akademisk. När hon presenterades som ”gestaltist” fick

hon frågan: ”Which kind of Gestaltist? The right kind or the wrong kind?” (Gestalt Journal,

vol.3 1980:76).

Kan det finnas ett samband mellan följande tre aspekter: oklarheter kring hur vi använder

gestaltbegreppen, otydlig teoribildning historiskt och svårt att få akademisk acceptans?

Syfte

I takt med min ökande nyfikenhet kring fält- och systemteori/er, började jag på djupet

fundera över varför detta är viktigt för mig att ”reda ut”. Jag använder själv teorierna och är

inte helt klar över varför jag i stunden väljer den ena eller den andra när jag genomför ett

uppdrag. Varför är det viktigt över huvud taget att använda en teori? Är det för att ”ha något


på fötterna” inför dem jag jobbar med, eller är det så att användandet av en teori faktiskt

gör nytta i praktiken? ”Det finns inget så praktiskt som en god teori”, yttrade Kurt Lewin

(1999:336).

Som konsult har jag observerat och reflekterat över att vi utvecklar olika koncept eller idéer

som blir viktiga för att hjälpa oss att skapa mening, för att värdera och för att förmedla olika

budskap. Allt detta för att lättare förstå den värld vi lever i. Ibland tar begreppen över och

blir ytliga. Något slags ”låtsassmarthet” infinner sig, vilket jag ofta reagerar mot.

Begreppen fält och system blir väldigt kraftfulla och ibland diffusa och oklara.

Hur definierar, förstår och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system? Hur lever

begreppen just nu? Ur ett professionellt perspektiv vill jag tydligare förstå skillnaden mellan

dessa teorier för att använda dem på ett meningsfullt sätt och som också påverkar de

interventioner jag gör som gestaltisk organisationskonsult. Kan teorierna avgränsas mot,

eller komplettera varandra? Vilka är de viktiga skillnaderna och likheterna? Hur och när

använder gestaltkonsulter begreppen? Och vilken nytta ser de? Vilka är egentligen

ursprungsteorierna i gestalt och hur har den historiska resan för fält och system in i gestalt

sett ut? Vilka är nyckelpersonerna som har påverkat utvecklingen och utvidgat teorierna?

Av utrymmesskäl kommer jag att avgränsa utforskandet av gestalts teoribildning till

fältteorin och systemteorin eftersom det i huvudsak är där min nyfikenhet ligger. Jag är

medveten om att systemteorin inte är en utav rötterna till gestaltterapin. Likväl används

den i undervisningen.

Med denna uppsats har jag en önskan om att bidra med ökad tydlighet och medvetenhet

kring teoribildningen på Gestaltakademins organisationslinje. Jag har en förhoppning om

fortsatt fördjupning av teori på utbildningen, då jag tror att konsekvenserna av att använda

begrepp vi inte gemensamt har definierat leder till otydlighet och minskat lärande. Gestalt

handlar ju mycket om att öka sin medvetenhet kring vilka val vi gör. Det gäller även vilken

teori jag väljer i stunden.

Tillbaka till rättegången och bevisningen. Skulle jag få olika svar om jag frågade: ”Hur

påverkas rätten av fältet under en rättegång?” eller ”Hur påverkas rätten av systemet under

en rättegång?” Förmodligen skulle det bli en skillnad, men vilken?


För vem skriver jag?

Jag tänker mig att du som läser den här uppsatsen har någon anknytning till gestalt och är

intresserad av teoribildningen. Därför gör jag ett antagande att du känner till grundläggande

gestaltbegrepp. När jag i uppsatsen använder ordet gestalt menar jag metoden och

synsättet som helhet, inkluderande historia, teori och praktik.


1.1 Uppsatsens disposition:

Figur 1: Uppsatsens disposition.


Det finns många begrepp inom gestalt som är relevanta för en gestaltkonsults arbete. Jag

har emellertid valt att utforska två av dem – Fält och System – och teorierna bakom dessa.

Jag kommer att dra nytta av både litteraturen och praktisk erfarenhet när jag utforskar

området.

2 ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSFRÅGA

Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen Fält och System?

A. Hur förstår, definierar och använder gestaltkonsulter begreppen fält

och system?

B. Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen fält och system?

C. Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?

Med förståelse, definition och användning menar jag här hur personerna skapar mening

av begreppen samt tillämpar dem.


3 METOD

3.1 Metodologi

Jag har valt att utforska begreppen Fält och System – likheter, skillnader och samband.

Eftersom min nyfikenhet handlar om definitionen, förståelsen och användningen av

begreppen, har jag valt både en empirisk studie i form av intervjuer samt en litteraturstudie.

För att förstå betydelsen av, samt hur dessa två begrepp beskrivs i litteraturen, har

jag valt ett ontologiskt förhållningssätt: ”An ontological position described as

constructionist, which implies that social properties are outcomes of the interactions

between individuals, rather than phenomena ”out there” and separate from those

involved in its construction” (Bryman 2004:266).

För att förstå hur begreppen definieras och används av gestaltkonsulter har jag valt

ett fenomenologiskt förhållningssätt.

Genom det fenomenologiska förhållningssättet försöker jag förstå fenomenen utifrån

intervjupersonernas egna perspektiv och beskriva världen så som den upplevs av

personerna själva. Jag förutsätter att den relevanta verkligheten är vad personerna

jag intervjuar uppfattar att den är. ”Fenomenologin intresserar sig för att klargöra

både det som framträder och på vilket sätt det framträder.” (Kvale 1997:54).

3.2 En kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie

För att på bästa sätt kunna besvara min frågeställning, som både handlar om teori beskriven

i litteraturen och praktisk användning av teorierna, har jag valt att göra en kombinerad

empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie. Jag hade i åtanke att göra en

enkätundersökning när det gäller den empiriska studien för att få ett brett underlag, men

återvände till den kvalitativa intervjun för att ha möjlighet att ställa fördjupande frågor i

samtalet, kunna klargöra det personen avser samt att under samtalets gång verifiera mina

tolkningar av det intervjupersonen berättar. ”Kvalitet syftar på arten, på beskaffenheten av

något. Kvantitet syftar på hur mycket, hur stort, mängden av något” (Kvale 1997:67).


3.3 Planering och genomförande av studien

Jag kommer att använda ett liknande upplägg i utforskandet av såväl den empiriska,

kvalitativa studien som litteraturstudien. Jag har planerat och utfört studien enligt följande:

Urvalskriterier

A Empirin: Jag har valt ut externa och interna gestaltkonsulter som för närvarande använder

begreppen fält och system.

B Litteraturen: I huvudsak har jag valt gestaltlitteratur för att söka efter beskrivningar av fält

och system samt litteratur kring olika systemteorier, för att på bästa sätt ge förklaringar till

dessa begrepp.

Utformning av metod för att ställa samma frågor till litteraturen och empirin

A Den empiriska datainsamlingen: För att utforska gestaltkonsulternas erfarenheter, valde

jag den kvalitativa intervjun som metod. Inför intervjuerna utformade jag en intervjuguide.

B Data från litteraturen: För att utforska litteraturen utformade jag en speciell frågeguide.

Utformning av analysmetod

A Analys av den empiriska datainsamlingen: Jag har valt en strukturerad och fenomenologisk

metod för att analysera data från intervjuerna med de sju konsulterna. Jag har använt

intervjuguiden och förhållit mig systematiskt till svaren på frågorna samt att

fenomenologiskt stanna vid de intervjuades berättelser. Analysen har skett i tolv steg:

1. Anteckningar av mina reflektioner efter varje intervju.

2. Transkribering.

3. Anteckningar av mina reflektioner efter varje transkribering.

4. Sortering av svaren på mina frågor i varje intervju/transkribering.

5. Färgkodning av de textavsnitt som representerar svaren i respektive intervju.

6. Genomgång av återstående text.

7. Sortering av svar från de olika intervjuerna i nya dokument.

8. Tabeller för respektive fråga med meningskoncentrat.

9. Godkännande av transkribering och meningskoncentrat från respektive konsult.

10. Essens/meningstolkning.

11. Sortering av meningstolkningar under respektive frågeställning.

12. Underrubriker/teman av meningstolkningarna. Upptäckande av mönster.


B Analys av data från litteraturen: Jag har genom en medveten urvalsprocess av

gestaltlitteratur analyserat litteraturen i sex steg:

1. Hur beskrivs rötterna till gestalt i gestaltlitteraturen?

2. Hur ser Perls på begreppen och teorierna?

3. Vilka författare inom gestaltlitteraturen behandlar fältteorin?

4. Vilka författare tar upp någon systemteori?

5. Utav de författare som beskriver fältteorin har jag valt ut fem och låtit dem definiera

begreppet fält.

6. Jag har valt två författare och låtit dem definiera begreppet system.

Jag kommer att starta med redovisningen av den empiriska undersökningen. Därefter följer

redovisningen av litteraturstudien.


Figur 2: Disposition av den empiriska studien.

4 DEN EMPIRISKA STUDIEN

4.1 Metod

Jag har valt en kvalitativ metod i form av fokusgrupper samt forskningsintervjuer med nu

verksamma gestaltkonsulter. Jag valde fokusgruppen för att deltagarna har möjlighet att

”… beskriva sin livsvärld och sociala värld – utifrån sina egna erfarenheter, reaktioner och

upplevelser. Det empiriska materialet från fokusgruppen utformas så att den berättelse som

växer fram genom samtalet av deltagarna upplevs som rättvisande för vad man vill berätta”

(Samarbetsdynamik 2007).

För att komplettera fokusgruppen valde jag intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjun

definieras som ”en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades

livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening” (Kvale 1997:13). Med livsvärlden

avses i den här uppsatsen den professionella världen, där personen verkar.

Jag har intervjuat gestaltkonsulter för att utforska deras definition, förståelse och

användning av begreppen fält och system. Fokusgruppen samt intervjuerna med respektive

konsult har genomförts vid ett tillfälle.

Såväl fokusgruppen som de individuella intervjuerna har skett som halvstrukturerade

intervjuer.


4.2 Urvalskriterier för fokusgruppen/intervjuerna med gestaltkonsulter

A Personer som har examinerats från Gestaltakademins organisationslinje.

B Personer som undervisar på Gestaltakademins organisationslinje.

C Personer som är aktiva som gestaltkonsulter, såväl externa som interna i organisationer.

4.3 Urvalsprocess

Jag ställde mig frågan var jag bäst hittar gestaltiska organisationskonsulter och kom fram

till två vägar:

A I Sverige finns föreningen FGO - Föreningen Gestalt i Organisation.

”FGO är en mötesplats för personer som är diplomerade vid Gestaltakademins 4-åriga

organisationslinje, med den gemensamma bakgrunden att leva och utveckla ett gestaltiskt

förhållningssätt i organisationer, som konsulter, ledare, personalutvecklare m.fl” (FGO 2007).

Föreningen har 104 medlemmar.

Urvalsprocessen med FGO:

1. För att nå ut till flera gestaltkonsulter samtidigt valde jag att gå via

Föreningen FGO. Jag tog kontakt med föreningens ordförande och

berättade om mitt syfte. Han godkände min önskan om att skicka ut en

inbjudan till FGO:s medlemmar.

2. Jag skrev en inbjudan till fokusgruppsintervju med ett i förväg bestämt

datum (bilaga 1). Brevet mailades ut till föreningens medlemmar, via

ordföranden.

3. Jag fick svar med visat intresse från 3 personer, varav 2 personer kunde

delta det utsatta datumet.

Reflektion: Utskicket gick via ordföranden och jag hade inte kontroll

över vilka personer som fått mailet. Med tanke på de få svar jag fick

utifrån det omfattande utskicket, tog jag kontakt med en medlem jag

känner och som inte svarat. Hon hade ett vagt minne av att hon fått ett

mail om detta.

4. Jag skickade ut en påminnelse 1 månad senare, även denna gång via

FGO:s ordförande.


5. Ytterligare 2 personer hörde av sig med intresse av att delta, varav 1

kunde delta det utsatta datumet.

Reflektion: Eftersom endast 3 personer som kunde delta det planerade

datumet, valde jag att gå via mina personliga kontakter för att finna

ytterligare personer till intervjuerna.

6. Jag tog kontakt med en av FGO:s medlemmar som visat intresse att

delta i fokusgruppintervjun men som inte kunde delta det utsatta

datumet.

B Mina personliga kontakter

7. Jag valde ut tre av lärarna på Gestaltakademin som undervisar i teori

och kontaktade dem via mail, med samma information som i brevet till

FGO-medlemmarna.

8. Alla tre samtyckte och en utav lärarna rekommenderade dessutom

en kollega.

4.4 Slutgiltigt urval – Gestaltkonsulter

Person 1

Man

Konsult

Extern konsult

Person 2

Man

Konsult

Extern konsult

Person 3

Kvinna

Konsult

Intern konsult

Person 4

Man

Konsult och lärare

Extern konsult

Person 5

Man

Konsult och lärare

Extern konsult

Person 6

Kvinna

Konsult och lärare

Extern konsult

Person 7

Man

Konsult och lärare

Extern konsult

Tabell 1


Varje person fick före intervjun ett mail, i vilket jag bad dem förbereda sig genom att fundera

på hur de förstår och definierar respektive begrepp samt ge exempel på situationer där de

använder begreppen och vilken nytta de ser med dem.

4.5 Metod för insamling av data

Jag använde två metoder för datainsamlingen för den empiriska studien:

A Fokusgrupp

1. Fokusgruppsamtalet har skett som en halvstrukturerad intervju. Den

halvstrukturerade intervjun ”omfattar en rad teman och förslag till relevanta frågor.

Men på samma gång finns möjlighet att göra förändringar vad gäller frågornas form

och ordningsföljd om så krävs, för att följa upp svaren och berättelserna från den

intervjuade”. (Kvale 1997:117). Personen/personerna har fått välja hur han eller hon

vill börja berätta. Mitt syfte med denna intervjuform har varit att i största möjliga

mån låta personen/personerna själv välja vad han eller hon vill berätta kring dessa

begrepp. Mot slutet av intervjun har jag stämt av med min frågeguide (se nedan) för

att se att jag fått svar på mina frågor.

2. Utformning av frågeguide

För att utforska forskningsfråga A: Hur förstår, definierar och använder

gestaltkonsulter begreppen fält och system? utformade jag en frågeguide:

Hur definierar du fält och system?

I vilka sammanhang eller situationer använder du fältteorin?

I vilka sammanhang eller situationer använder du systemteorin?

Hur använder du de respektive begreppen? Ge exempel.

När blir ett fält ett system?

När blir ett system ett fält?


3. Genomförande av fokusgruppen

Fokusgruppintervjun tog ca 3 timmar.

I början av samtalet berättade jag om upplägget och ritade upp 3 cirklar på

whiteboarden för att personerna skulle ha mina fokusområden synliga

(figur 3).

Samtalet spelades in.

Efteråt skrev jag ner mina reflektioner från samtalet.

Figur 3: Fokusområden för intervjun

Reflektion: Endast två av tre personer kom till fokusgruppen, vilket gjorde att jag beslutade

mig för att lägga till en intervju (se slutgiltigt urval).

B Intervjuer

Jag använde samma halvstrukturerade intervjuform som vid fokusgruppen och även

samma frågeguide.

Genomförande av respektive intervju tog ca 1 timme.

Varje intervju spelades in.

Min förförståelse inför intervjusituationen och fokusgruppen: Vissa personer av dem

jag intervjuat, har jag känt ganska väl, andra har jag känt till. För att vara medveten

om min egen process har jag efter varje intervju antecknat min upplevelse av

intervjun. Detta har varit viktigt för att ha möjlighet att se mönster hos mig själv,

bland annat egna kontaktstilar och reflektera över hur de kan påverka resultaten.

Reflektioner efter fokusgruppsamtalet och intervjuerna:

Jag upplevde varje samtal som engagerat och dynamiskt. Min känsla är att det är angelägna

begrepp att prata om och att inga svar är helt självklara eller enkla. Jag kände mig bekräftad

i att det finns förvirring kring dessa områden. Många polariteter dök upp i mitt huvud, t.ex


konkret/abstrakt och introvert/extrovert, och jag får lust att visualisera de resultat jag

kommer fram till.

4.6 Etiska överväganden

Är det ur en etisk synvinkel skillnad mellan en intervju som handlar om personliga

upplevelser av en situation och en intervju som handlar om förståelse och tillämpning av

en teori? När jag i början av denna process övervägde om jag ville vara öppen med vilka

konsulter som deltog eller om jag skulle låta dem vara anonyma, var det denna fråga jag

ställde mig. Jag resonerade kring att det kunde vara bra att ha med mig ett antal konsulter

som offentliga medforskare för att vara helt öppen med resultaten och därmed ge läsaren

möjlighet att gå tillbaka till källan. Efterhand kom jag dock fram till att gestaltvärlden är en

liten värld och en risk med att vara offentlig är att det skulle kunna skapa prestationskrav på

personen jag intervjuade i fråga om kunskap eller säkerhet inom de båda teoribildningarna.

En annan aspekt är att jag vill undvika att läsaren tänker: ”ja, det vet man ju vad hon tycker

om systemteorin”, eftersom det kan leda till fokus på personen i fråga och därmed skugga

helhetsuppfattningen av uppsatsen. Jag har också en hypotes om att deltagaren känner sig

friare i samtalet om han eller hon får vara anonym i sin berättelse av den egna förståelsen

eller eventuella förvirring av begreppen. Deltagandet har naturligtvis varit frivilligt.

Ett centralt begrepp inom gestalt är kontakt. För att skapa förutsättningar för så öppen

information som möjligt har jag strävat efter en god kontakt mellan mig och

intervjupersonen/intervjupersonerna. Jag har ansett det viktigt att intervjusituationen har

präglats av ömsesidig respekt och tillit och att det varit tillåtet att visa sin eventuella

förvirring eller okunskap kring begreppen.

Mot bakgrund av ovanstående argument blev mitt beslut att behandla varje intervju

konfidentiellt. Jag har varit noga med att vid presentation av analysen och de exempel jag

där ger, ta bort namn, platser eller tidpunkter som kan leda till en speciell person.

Intervjuerna har spelats in med deltagarens godkännande. Jag har informerat om processens

olika steg och tidsplanen för uppsatsen. Varje intervjuperson har godkänt steg 9 i

analysfasen (se analysavsnittet, s. 28), vilket betyder att de godkänt mina

meningskoncentrat av hur de svarat på frågorna.


4.7 Validitet och reliabilitet

Validitet – Mitt urval består av personer – gestaltkonsulter - som använder Fält och System

som begrepp i sitt arbete. De som tackat ja till att medverka är alla engagerade i gestalts

teoribildning. Jag beskriver de olika stadierna i processen, både planering och genomförande

och jag redovisar och motiverar de metoder jag använt, såväl under insamlingen av data

samt de olika stegen i analysfasen. Detta för att du som läsare och de intervjuade

personerna ska kunna följa hela processen och bilda sig en egen uppfattning.

Intervjupersonerna har läst och godkänt transkriberingen samt meningskoncentraten. Min

strävan är att intervjupersonerna ska känna igen sig i de i uppsatsen beskrivna fenomenen

under respektive frågeställning. Validiteten handlar också om hur självreflexiv jag är, dvs. på

vilket sätt jag diskuterar min egen roll och position i forskningsprocessen och hur kunskapen

produceras i fältet – eller är det systemet?

Bryman (2004) skriver om olika kriterier för autenticitet. Under hela forskningsprocessen har

jag strävat efter autenticitet, att låta olika åsikter och röster höras.

En annan aspekt av studien och intervjuerna är förhållandet lärare/student. Skulle det på

något sätt kunna påverka intervjusituationen och resultaten att en elev intervjuar en lärare?

Eventuella prestationskrav kring att kunna mycket om teorierna, att visa sig som en

kompetent lärare, är en hypotes jag har haft. För att undvika detta har jag varit öppen med

mina funderingar under intervjuerna och efteråt antecknat mina reflektioner kring

samspelet och hur jag själv agerat. Under intervjutillfället uppfattade jag läraren mer som en

kollega.

Reliabilitet – Reliabiliteten av intervjuresultaten fastställer om de är generaliserbara (Kvale

1997:85) På grund av det smala urvalet av personer finns risken att resultaten inte är

generaliserbara. Flertalet av de intervjuade konsulterna är, som jag tidigare skrev,

engagerade och aktiva i att undervisa teori.

Intern reliabilitet fastställs när mer än en person bekräftar vad hon ser och hör (Bryman

2004). Detta gäller mig och min handledare under processens gång.


Reflektion: Min hypotes är att de som inte svarat på mailutskicket antingen 1) Inte har sett

mailet. 2) Inte använder begreppen. 3) Tycker att det är svårt. 4) Inte tycker det är tillräckligt

intressant.

4.8 Avgränsningar och begränsningar

Avgränsningar - Datainsamlingen har genomförts i Sverige och inom ramen för svensk

verksamhet. Ett par av konsulterna har uppdrag utomlands men jag kommer inte att jämföra

olika länders användning av begreppen fält och system. En annan avgränsning är att denna

studie genomförs inom ramen för Gestaltakademin i Skandinavien.

Begränsningar - Risken med resultaten är, som jag nämnt, att de inte är generaliserbara. Jag

har intervjuat ett litet antal konsulter som verkar i gestaltvärlden och med tanke på min

egen erfarenhet av att gestalt står för individuella upplevelser av fenomen, även kring

begrepp och teorier, hade resultaten eventuellt blivit annorlunda om jag intervjuat sju helt

andra konsulter. En annan risk är att intervjupersonerna kanske har en ambition att visa sin

kunskap inom området och inte velat visa en eventuell osäkerhet kring begreppen. Det kan

också vara så att vissa konsulter har avstått från att delta, just för att begreppen är svåra och

diffusa. Detta är dock en hypotes från min sida.

4.9 Strategi och metod för analys av data

För att förstå och analysera de data jag har från intervjuerna har jag valt en kombination av

ett fenomenologiskt förhållningssätt, för att förstå erfarenheten och meningen av

berättelserna från intervjuerna och

direkta svar på de frågor jag ställt för att ha möjlighet att besvara min

forskningsfråga

Med det fenomenologiska förhållningssättet är jag öppen för den intervjuades livsvärld och

upplevelser, jag prioriterar beskrivningarna och försöker sätta mina förkunskaper inom

parentes. Inom fenomenologin är det viktigare att beskriva det givna så exakt och

fullständigt som möjligt, snarare än att förklara och analysera (Kvale 1997). För att förhålla

mig fenomenologiskt till materialet från intervjuerna, har jag försökt att inte tolka det

personerna säger, utan att stanna vid deras ord och meningen av orden.


Med de specifika frågorna vill jag, utifrån det som kommer fram genom det fenomenologiska

förhållningssättet, försäkra mig om att jag får svar på mina specifika forskningsfrågor.

Analysstrategi

Jag kommer att presentera min analysmetod i 12 steg. Vid varje fas kommer jag att beskriva

hur jag gick tillväga för att analysera materialet i just den fasen. Jag kommer också ge

exempel på de resultat jag kom fram till.

De olika faserna

1. Efter varje intervju skrev jag ner mina reflektioner och känslor. Hur jag uppfattat mig

själv under intervjun och hur jag uppfattat vårt samspel. Jag har också tittat på mina

kontaktstilar och mönster.

Exempel:

Några reflektioner utifrån kontaktcirkeln: Vi hade en kort awareness-fas som gick

över i mobiliseringsfasen. Där var vi en bra stund. Jag tappade lite av stukturen i och

med att inte X dök upp. Det var precis som att jag tillät oss alla att prata på och hade

inte lika mycket koll på klockan. Jag styrde heller inte så mycket och just nu vet jag

inte om det var bra eller dåligt. Det bara kändes som om det tog lång tid innan vi kom

till skott, eller hittade figuren. Samtalet hade en hög abstraktionsnivå och jag märkte

mitt mönster med att ställa förklarande frågor för att förstå.

Under mobiliseringsfasen rörde sig samtalet mycket kring att citera olika författare.

Övergången till action kom när de började prata om användning av begreppen.

Kontakt uppstod när vi pratade om själva nyttan och meningsskapandet.

Jag var frustrerad under mobiliseringsfasen och märkte att jag retroflekterade: ”Vad

pratar vi om egentligen? Är mina frågor tillräckligt bra? Vad ska jag göra för att

komma vidare? Får jag ut något av detta?”

Min egen process pågick parallellt. Jag höll tillbaka och försökte bli klok på vad som

hände. Kanske pågick en parallellprocess mellan oss avseende det abstrakta och

luddiga kring fält och system.


2. Efter de inspelade intervjuerna har jag transkriberat dem i den ordning jag genomfört

dem. Vid transkriberingen har jag tagit med pauser och ord som t.ex: ”eh….” och

njaa….”. Syftet med detta har varit att upptäcka eventuella mönster vid tvekan. Jag

har även tagit med mina egna frågor.

3. Efter varje transkriberad intervju har jag antecknat mina reflektioner i process-

dagboken eftersom jag upplevt nya saker när jag lyssnat på intervjuerna i hörlurarna.

4. När jag färdigställt en transkribering har jag läst igenom den och noterat mina

spontana reflektioner kring materialet. Därefter har jag mer noggrant läst igenom

texterna och tittat på vilka svar jag fått på de frågor jag ställt samt hur personerna

har svarat.

5. Därefter färgkodade jag de textavsnitt i respektive intervju som jag tycker speglar

svaren. Jag har varit noga med att markera hela avsnittet så att texten ska förstås i

sitt sammanhang. Vissa avsnitt kan i en mening handla både om fält och system och

då har jag lagt in samma stycke (kopierat) under respektive fråga. Se tabell 2 för val

av färger för respektive frågeställning.


Tabell 2: Exempel på färgkodning av transkribering

Frågor och färgmarkeringar Hur förstår och definierar du fält? Hur använder du fält? Vilken är nyttan för dig att använda fält? Hur förstår och definierar du system? Hur använder du system? Vilken är nyttan för dig att använda system? Tillfällen då fältet övergår i system eller tvärtom?

X: Så för mig är fältteorin en hållning som genomsyrar gestaltterapin. Så kan man säga. Som Ler och Långhalm. Det hänger ihop. Sen tror jag att vi har pratat väldigt mycket om fältteorin men vi har inte benämnt det vid dess rätta namn utan sagt systemteori istället. När jag säger vi så menar jag mig själv och kolleger, många gestaltare jag känner. K: Vad tänker du kring hur du använder fältteorin? X: Min utgångspunkt är ”the organism and environment field”. Att inte se individen eller organismen som separata enheter. Han finns i ett fält. Ibland kan jag använda det för att få en person att förstå. Handledning kan jag ta som exempel. En VD hade bestämt nånting som hade skapat problem. Så fanns det en underchef och så den här personen. De var ute och jobbade med XXXXXXXXXX. Och så ville de inte längre vara arbetsmiljöansvariga. Och så returnerade de till henne för den här VDn vägrade betala räkningar från XXXXXX. Och så gick hon och hade konflikt med sin chef. Då beskrev jag systemet: ”Hur ser du det här då?” Jag visade de olika nivåerna. Jag frågade henne, ”vad är det som gör att du vill träffa din chef? Nä, vi borde ju båda träffa VD. Det är ju han som bidragit till det här. Alltså, då kunde jag använda mig av de här nivåerna. Lite principer som kan användas på en bild. Det var en vanlig organisationsskiss jag gjorde. För att få henne att se det sammanhang som hon fanns i. Men sen går jag över i att jobba mer gestaltiskt. X: Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determined by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.

6. När jag färgkodat de texter som jag tycker svarar på frågorna har det funnits en

återstående text som ”blivit kvar” och som är svartmarkerad. Jag har läst den igen

och även läst de texter som nu finns under varje frågeställning. Jag har ställt mig

frågan: Vilken ytterligare information får jag av texten? Vilka frågor har jag inte ställt,

där berättelsen ändå kan vara viktig för min forskningsfråga? Vilken information får

jag som är viktig utifrån det jag utforskar, dvs. hur förstår och definierar

gestaltkonsulter begreppen fält och system? Om den återstående texten har sagt mig

något, har jag färgkodat även den och lagt in under respektive fråga.


Reflektion: Vid det här stadiet av analysen märkte jag att det fanns

sammanblandningar av begreppen, olika värderingar och berättelser om

Gestaltakademins förhållande till begreppen. Dessa delar av intervjun gav inte direkta

svar på mina frågor, men jag ville ändå ta med dem.

7. När jag färgkodat transkriberingarna, har jag sorterat svaren på mina frågor i nya

dokument, t.ex ett som handlar om definition och förståelse av fält och nästa som

handlar om användningen av fält (tabell 3).

Tabell 3: Exempel på färgkodade frågor och svar

Hur använder du fält? Exempel på svar på frågan, sorterat i dokument med enhetliga färger.

Jo, men det är väl själva poängen. Fältteorin är ju ett sätt att förhålla sig till. Att närma sig en människa eller eller en grupp eller en organisation. Så det är ditt förhållningssätt som är grejen. Och på vad sätt förhåller jag mig då? Ja t ex genom min grundsyn på människan. Och där kommer det här existentiella in. Hur jag ser på dig som människa. Ska jag tro på att människan kan och vill. Att människan är en fri varelse, tar eget ansvar… Så förhåller jag mig. Och när jag ser på människan försöker jag ju hjälpa till att få ihop det. Inte separering eller splittring. Och då har vi hjälp av polaritetstänkandet. Istället för en polarisering försöker jag få ett flyt istället. ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….. K: Pratar du om ordet fält med dem du jobbar? Ja, om jag ritar. Förr så beskrev jag allt det där som system. Innan jag började tänka om. ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… X: Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determined by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.


Vilken är nyttan för dig att använda system? Exempel på svar på frågan, sorterat i dokument med enhetliga färger.

T.ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan två. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här. ……………………………………………………………………………………………………………………………………… Och så börjar då den här och den här personen en diskussion. Drar igång nånting. Då är det ju en process pågåendes där. Men den processen påverkar ju de andra också. Så plötsligt börjar ju den här lägga sig i där (X ritar under tiden han pratar). Då kan jag som konsult be den här personen: Vänta lite grand… låt dem få göra färdigt sitt. Jag tänker på energicykeln. Annars går vi härifrån om tre timmar med ett antal bollar i luften som inte har fått landa.

8. I denna fas har jag lagt in textavsnitten som svarar på frågorna i en tabell med tre

kolumner (för respektive intervju). Textavsnittet från transkriberingen monterade jag

in i den vänstra spalten. I mittenspalten har jag gjort meningskoncentrat av texten

från ursprungstranskriberingen (tabell 4).

Tabell 4: Exempel på meningskoncentrat

Hur använder du fält? Meningskoncentrat

Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determened by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.

Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.


Vilken är nyttan för dig att använda system? Meningskoncentrat T ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan 2. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.

Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.

9. Detta dokument samt transkriberingen, har jag sedan skickat för godkännande till

respektive konsult, för att stämma av att jag inte övertolkat något han eller hon har

sagt, eller att jag missat något. Samtliga intervjupersoner har godkänt denna fas

innan jag gått vidare.

10. Efter godkännande har jag tagit ut essensen, dvs. meningstolkningen av det personen

sagt. Här lägger jag in mitt eget perspektiv på meningskoncentratet och tolkar det

utifrån det jag undersöker (tabell 5).

Tabell 5: Exempel på Essens/Meningstolkning

Hur använder du fält? Meningskoncentrat Essens/Meningstolkning

Då beskrev du tycker jag, ”phenomena are determened by the whole field”. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.

Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet.

För att se hur vi påverkar varandra och blir påverkade av det som finns runtomkring.


Vilken är nyttan för dig att använda system? Meningskoncentrat Essens/Meningstolkning

T ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan 2. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.

Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här.

Att se och beskriva en grupp i olika nivåer. Från individnivå, dyad, sub-grupp till grupp. Pedagogisk modell för att klargöra för klienten. Och visa olika handlingsalternativ för klienten.

11. Essensen från varje frågeställning och varje intervju har jag sedan klippt ut och

sorterat i nya dokument (tabell 6).

Tabell 6: Exempel på dokument med meningstolkningar

Hur använder du fält? Essens/Meningstolkning

FOK 34

Som ett verktyg för att stämma av hur jag själv som konsult reagerar och blir påverkad.

FOK 35

För att se hur vi påverkar varandra och blir påverkade av det som finns runtomkring.

FOK 36

Tänker fält men nämner aldrig ordet. Fältet är ett verktyg för att se vad som är figur mot en bakgrund.

FOK 37

Fältet är den skola jag jobbar med. Fältet är även det rum vi sitter och jobbar i. Och fältet är även påverkan från de personer som finns på skolan, t.ex rektorn och andra lärare, som inte finns i rummet just då.

FOK 38

Det är utifrån fältet som förhållningssätt jag närmar mig människor.

Vilken är nyttan för dig att använda system? Essens/Meningstolkning

FOK 72

Att se en grupp i olika nivåer. Från individnivå, dyad, sub-grupp till grupp.

FOK 73

Pedagogisk modell för att klargöra för klienten, t ex olika nivåer. Och visa olika handlingsalternativ för klienten.

12. Jag har därefter klippt isär alla enskilda essenser/meningstolkningar från respektive

intervju och blandat dem. Det är essensen/meningstolkningen jag utgår från när jag

arbetar med vilka mönster jag ser. Vid varje huvudfråga, t.ex ”Hur använder du


system?” har jag lagt in underrubriker/teman. Dessa har hjälpt mig att leta efter

mönster.

Kodningen, t.ex FOK 73, har varit till hjälp när jag har tittat på om denna

meningstolkning gäller för alla intervjuerna, en majoritet eller minoritet.

4.10 Resultat

Jag har nu kommit fram till presentationen av resultaten. Min ambition och min uppfattning

är att jag har analyserat materialet tillräckligt för att se viktiga strukturer och innebörder. Jag

kommer först att ge en överblick över teman jag har funnit utifrån mönstren från analysfas

12 (tabell 7 och 8). Ett tema innebär inte nödvändigtvis att resultaten är likartade. Ett

exempel är temat värderingar, där min upptäckt är att det finns värderingar kring fält och

system och att de kan stå emot varandra. Efter överblicken jag i efterföljande kapitel att

utveckla respektive tema.


Tabell 7: Resultat och teman Frågeställningar/färg och teman/svart

Definition och förståelse av fält

Definition och förståelse av system

Definition av fält

Fältets innehåll och beståndsdelar

Nuet och det som sker i stunden

Fältet och individen

Fältet och sammanhanget

Fält som syns och fält som inte syns

Definitioner av system

Olika systemteorier och system kontra systemisk

System och organisation

Användning av fält

Användning av system

Att uppmärksamma för mig själv

Verktyg för utforskande

Att uppmärksamma för andra

Kraftfältsanalys

Instrument för att ställa diagnos och att se strukturer

Att se nivåer, förklara och beskriva

Nyttan av fält

Nyttan av system

Upptäckandet av krafters påverkan

Att tydligt se individen i sitt sammanhang

Att förstå och förklara

Att se nivåer och hierarkier i en organisation

Övergångar från fält till system

Övergångar från system till fält

Övrigt kring fält

Övrigt kring system

Fältteori och Gestalt

Fältteori och Gestaltakademin

Fältteori och Gestaltpsykologi

Fältteorins historik

Fältteori och Fenomenologi

Fältteorin – teori eller förhållningssätt?

Systemteorins ursprung och historik


Tabell 8: Fält och System – gemensamma teman

Skillnader

Likheter

Värderingar

Otydligheter

Lätt, eller svårt och besvärligt

Presentation av resultaten kopplat till teman

Jag kommer inom varje tema redovisa resultaten. Resultaten är en presentation av de

meningstolkningar jag gjort utifrån meningskoncentraten. För att ge exempel på ett tema

lägger jag ibland in citat av intervjupersonerna. Efter det presenterade resultatet vid varje

tema, delar jag med mig av mina reflektioner.

Definition och förståelse av fält

Sex av de sju intervjuade konsulterna använder fältteorin i sitt arbete.

Definition av fält

Fältet definieras och avgränsas av individen och individen definierar konstellationen

människor i fältet och sätter fältets gränser. I fältet sker påverkan över avstånd. Fältet är en

bärare av påverkan och definieras som sammanhanget nu.

Reflektion: När jag läser detta, blir jag först förvånad. Var det bara detta? Var det inte mer?

Är detta definitionen? För att göra ännu en kontroll, läser jag igenom alla transkriberingar

ytterligare en gång. Nej, fältet blir inte mer definierat än så. Jag tänker på att jag ändå vid


varje intervju känt en tillfredsställelse över att ha fått svar på mina frågor. Dessa begrepp

är svåra att prata om. Vad är egentligen definition och vad är något annat?

Fältets innehåll och beståndsdelar

Fältet innehåller människors värderingar, förhållningssätt, koncept och förförståelse, det har

fyra av intervjupersonerna varit inne på. Fältet består av nuet, individens tidigare upplevelser

och förväntningar på framtiden. Hur du tolkar människor och hur människor tolkar dig, beror

på dina tidigare erfarenheter av just det sammanhang du befinner dig i. En persons närvaro

påverkar fältet.

Samtidigt som fältet innehåller värderingar är fältet icke värderande i sig.

De sex personer som använder fältteorin har varit inne på att fältet består av krafter som

kan vara hindrande eller stödjande. Alla krafterna i fältet har ett ursprung och krafterna rör

sig ständigt, möts och sätts i spel.

Reflektion: Temat kring fältets innehåll verkar ha varit lättare att prata om. Här har jag hittat

mer material. Jag märker här den första kopplingen till system, då två av personerna pratar

om att fältet påverkas av systemiska krafter.

Nuet och det som sker i stunden

I fältteorin finns ett fokus på nuet. Fyra av de sju intervjupersonerna betonar nuet. De

krafter som verkar, möts i varje stund. Som konsult handlar det om att förstå en persons

beteende och psykologi i stunden. Fältet är där du och jag beter oss just nu och fältet är allt

annat än stabilt. Det växlar ständigt. Som konsult blir jag också en del av det som är

gemensamt i stunden.

Reflektion: Det finns ingen tvekan kring fält kopplat till nuet hos de personer som

betonar det.

Fältet och individen

Fem av de sju intervjupersonerna pratar om fältteorins fokus på individen och att fältteorin

är inifrånägd. Två av dem hänvisar till Perls och gestalts tradition av individcentrering. En av

personerna menar att ”fältet täcker oss bägge två, medan life-space täcker individen i fältet”.


Life-space definieras som allt jag som individ i stunden uppfattar som väsentligt och som

påverkar mig.

Två av personerna tycker att vi inom gestalt jobbar mycket med Du-och-Jag-Relationen men

glömmer det andra, uppdraget, uppgiften, det som är bakgrunden.

Reflektion: I detta sammanhang funderar jag på skillnader mellan T-linjen och O-linjen.

Räcker fältteorin för oss på organisationslinjen?

Fältet och sammanhanget

Även om fältteorin har fokus på individen är det individen i relation till sin omgivning som

räknas. Av samtliga sex personer som använder fältteorin definieras fält som sammanhanget

NU. I fältet sker interaktion och ömsesidig påverkan. Personerna använder i intervjuerna ord

som samskapande, möte och relation. Individen kan inte förstås som en isolerad enhet utan

behöver förstås i ett sammanhang. För att förklara allt som i stunden är väsentligt för en

person, behöver man titta på personens sammanhang. Vi människor ingår alltid i, och

interagerar i ett fält. Det viktiga är dock att det är individen som definierar det

sammanhanget.

Reflektion: Det är individen som har tolkningsföreträde, som definierar fältet. Här används

ordet sammanhang synonymt med fält.

Fält som syns och fält som inte syns

Fyra av personerna beskriver att ett fält kan vara samma sak som en organisation. Fält kan

alltså definieras som synliga och osynliga. De synliga fälten kan vi vara överens om, t.ex en

skola eller organisatoriska enheter med olika mål. Fältet kan också vara det rum vi jobbar i,

t.ex ett klassrum. I det synliga fältet som i det här fallet är klassrummet påverkas vi av

personerna i rummet och även personer som inte är i rummet i stunden, t.ex rektorn eller

andra lärare.

Reflektion: De synliga fälten skulle här kunna ersättas med system. Här sker

överlappningarna mellan begreppen och min hypotes är att detta skapar förvirring.


Användning av fält

Att uppmärksamma för mig själv

De sex konsulter som använder fältteorin ser den som ett verktyg för att märka hur jag själv

som konsult reagerar och blir påverkad. Ett fälttänkande hjälper konsulten att fokusera på

nuet. Fältet är intressant för att det är där jag ser individerna och hur de påverkar.

Fältteorin förbereder konsulten på att uppmärksamma de krafter som finns men inte syns.

Den hjälper konsulten att ha fokus på drivande och återhållande krafter. Det är utifrån ett

fälttänkande som konsulterna närmar sig människor och genom att använda fältteorin ökas

medvetenheten om att jag tolkar det jag ser och det jag inte ser, men märker på andra sätt.

De personer som använder fältteorin ser den som ett verktyg för att upptäcka vad som är

figur mot vilken bakgrund. De brukar inte använda ordet fält i samband med uppdrag och

ber inte heller någon annan, t.ex en uppdragsgivare att ”beskriva fältet”. En av personerna

vill hellre använda ordet ”sammanhang”. Det fältteoretiska förhållningssättet är viktigare

som vägledning för konsulten själv än att uttala för andra. Fältteorin används som verktyg

för att medvetandegöra sig själv i mötet med andra kulturer.

En av konsulterna kopplar ihop fältteorin med kreativitet och att han genom fältteorin

lättare blir sitt eget instrument. ”Fältteorin blir som en mall, för att ha koll på vad jag gör och

som konsult väljer i stunden”.

En av konsulterna ser fältteorin som ett viktigt verktyg för utforskande. Frågor han ställer sig

själv under ett uppdrag är: ”Vad rör sig, vad är det som pågår, vilka krafter strider mot

varandra?

Genom fältteorin får konsulten ett inifrånperspektiv. Fältteorin hjälper också konsulten att

se utanför de egna erfarenheterna, att separera fakta och möjligheter från den egna

personen. Fältteorin representerar idén om att använda sig själv som instrument.

Reflektion: Det centrala i det här temat är inifrånperspektivet, att som konsult

medvetandegöra sig själv om processen.

Att uppmärksamma för andra

Fältteorin har inga instrument, anser två av konsulterna. Det är den egna perceptionen,

inifrånperspektivet och delandet med andra, av det i stunden upplevda som är fältteorins

styrka, anser tre av konsulterna. Fältteorin används också för att skapa awareness hos andra


kring vilka krafter som rör sig. Att använda fältteorin är också att kunna sätta fingret på

något som är svårt, något annat än det funktionella i en organisation.

Fältteorin är en hjälp att presentera tankar, inte förklaringar.

En av konsulterna beskriver en typisk life-space-fråga som ”hur ser du din situation? Hur

betraktar du din möjlighet att göra det jobb du vill göra utifrån den omgivning du får göra

det i?”

Reflektion: Att visa på något, att uppmärksamma utan att förklara, blir centralt vid det

här temat.

Kraftfältsanalys

Ett tydligt och känt användningsområde är kraftfältsanalysen. Fyra av personerna nämner

att de använder ordet kraftfältsanalys i samband med uppdrag men inte ordet fält enskilt.

Tre av dem tycker också att det är lite synd att Kurt Lewin mest är känd för

kraftfältsanalysen, när fältteorin kan användas så mycket mer.

Reflektion: Även om jag inte har frågat, inser jag att ingen av de konsulter som använder

fältbegreppet berättat varför de inte använder ordet fält i samband med uppdrag.

Nyttan av fält

Upptäckandet av krafters påverkan

En av konsulterna tycker att han har nytta av fältteorin vid interventioner, för att påverka en

kraft i någon riktning. Den används också för att se mönster bland olika krafter och för att

förstå skeenden, t.ex för att hitta vilken kraft som behövs för att skapa jämvikt.

Att tydligt se individen i sitt sammanhang

Fältteorin skapar möjligheter att se nya helheter. ”Är individen ensam om en handling eller

är större krafter i rörelse?” Den hjälper till att jobba med komplexa sammanhang. Fältteorin

gör att konsulten blir medveten om att det är omöjligt att veta vad som finns runt en annan

människa. När en persons life-space förändras, händer någonting i hela fältet, som påverkar

alla. Nya krafter sätts i spel.


I mötet med t.ex en annan kultur, blir konsulten medveten om att det kan finnas större

krafter, en kollektiv kultur, bakom individens svar. Fältteorin gör konsulten medveten om att

göra avstämningar utifrån att vi kanske har olika referensramar.

Att tänka fältteoretiskt gör konsulten mer nyfiken. Att ställa fler utforskande frågor.

Reflektion: Det är någonting i beskrivningarna av nyttan med fältteorin som påminner om

den beskrivna nyttan med systemteorin: Att förstå och se mönster.

Definition och förståelse av system

Definitioner av system

En intervjuperson beskriver ett system som ”en godtyckligt avgränsad enhet, vars delar är

beroende av varandra och interagerar med varandra”. En del av ett system kan t.ex vara ett

lokalkontor. En annan person säger: ”Ett system är en helhet som är något annat än de

samverkande delarna tillsammans”.

Typiskt för ett system är lagbundenheten och att det är någorlunda stabilt över tid.

Ett system består av olika nivåer. Typiskt för systemteorin är att använda hypoteser.

Olika systemteorier och system kontra systemisk

Så gott som alla konsulterna beskriver att det finns olika typer av systemteorier1.

Gregory Bateson står för mentala samband för att skapa mentala bilder och

gemensamma gestalter. Peter Senge står för fysiska samband och är mer en

företrädare för det sociotekniska tänkandet.

Skillnaden mellan de olika systemteorierna beror på hur mycket mjukvara man lägger

in i dem, tycker en konsult. Bertalanffy’s General Systems Theory, beskriver t.ex olika

nivåer i systemet men inte individer av kött och blod.

Den typ av systemteori som kommer från systemisk terapi och som i sin tur kommer

från Bateson’s tankar passar ihop med gestalt. Det systemtekniska synsättet kom från

cybernetiken, ett synsätt som objektifierar organisationer.

1 Personerna/teorierna refereras till utan litteraturhänvisningar eftersom det är personer som konsulterna pratat om under

intervjuerna. Punkterna representerar olika ståndpunkter hos konsulterna.


Systemteknik handlar om den yttre, tekniska världen och systemiskt tänkande om

mänskliga system, hur vi skapar mening tillsammans.

En systemisk konsult vill påverka funktionerna i en organisation så att samspelet dem

emellan förändras. Att tänka systemiskt är att tänka hur det skulle kunna vara om

det var optimalt. Systemisk familjeterapi har blivit ett framgångsrikt sätt att använda

systemtänkande. Den kommer från den psykodynamiska skolan, som kommer från

psykoanalytisk teori.

En yrkesidentitet är en systemisk identitet.

Att jobba systemiskt är att ha ett instrumentellt förhållningssätt. Att se

organisationen som en maskin och vara mer resultatinriktad. Där finns värderingar

kring vad som är bra och dåligt, vilket inte finns i fältteorin.

En systemisk konsult ser allting som en helhet, allt relaterar till allt och allt förändras.

Fem av sju personer pratar om hellre om systemiskt tänkande än systemtänkande.

Reflektion: På något sätt verkar det vara mer ok inom gestalt att vara systemisk än att

använda ett systemtänkande. Det systemiska anses ligga närmare fältteorin och det

gestaltiska, dvs. att observatören är en del av det hon observerar.

System och Organisation

Ytterligare två begrepp som används på liknande sätt är system och organisation. En person

använder organisation synonymt med system. En annan person använder organisation i

samband med organiserandet av enheter och hur man format dem. En tredje person

beskrev skillnaden mellan organisation och system: ”Du ingår i systemet GA men inte i

organisationen GA”.

”En organisation som system är de funktioner som finns och som skapar den verksamhet

som företaget bedriver. Det är hur dessa funktioner agerar gentemot varandra som är

intressant”, säger en av konsulterna.

Reflektion: Här finns fler begrepp som vi inte gemensamt har definierat.


Användning av system

Instrument för att ställa diagnos och se strukturer

Systemteorin hjälper oss att ställa diagnoser i en organisation, t.ex hierarkiskt. Det är också

ett sätt att ta reda på fokus i en given struktur. Systemtänkandet bidrar i gestalt med

struktur och möjlighet att diagnosticera och beskriva. Systemtänkandet behövs för att skapa

bakgrunder till det som är figur, att kunna förklara vad som är bakgrunden och vad som är

figur i relation till vad. Systemteorin hjälper oss på O-linjen att ta oss från den terapeutiska

världen. Systemteorin har instrumenten och ger oss helikopterperspektivet, uppifrån- och

utifrånperspektivet. Över tid.

Systemtänkandet ger ett utifrånperspektiv. Att se men inte bli påverkad av helheten.

Utforskandet och paradoxala interventioner kommer från systemtänkandet.

Reflektion: Systemteorin gör det möjligt att definiera och förklara gemensamma bakgrunder.

Att se nivåer, förklara och beskriva

Systemteorin ger redskap för att se på vilka nivåer olika problem ligger. Systemtänkandet

hjälper oss att förflytta oss mellan olika nivåer i en organisation. Genom systemtänkandet

kan man arbeta på olika nivåer och röra sig mellan nivåerna. Genom att tänka i system är det

lättare att beskriva olika nivåer för en grupp man jobbar med. Ett användbart systemverktyg

är parallella processer.

Ett system går att rita, de olika avdelningarna, rollerna och kunderna.

Användandet av systemteorin har ett förklaringsvärde. Personen kan lättare se det

sammanhang hon befinner sig i.

Reflektion: Ordet synlig blir figur för mig.


Nyttan av system

Förklara, förstå

Systemteorin behövs då den är mer övergripande och tydligt kan förklara skeenden och

samband, i förlängningen att förstå hela världen. Systemtänkandet är bra som ett

utifrånperspektiv. Att se utan att bli påverkad.

En av konsulterna uttrycker en skillnad mellan att jobba systemiskt och att förklara

systemiskt.

Reflektion: Jag inser att jag inte själv fått skillnaden förklarad mellan att jobba systemiskt

och att förklara systemiskt.

Nivåer, hierarkier och sammanhang

På Gestaltakademins organisationslinje behöver vi titta på alla nivåerna, från individ, dyad,

subgrupp, grupp till organisation - de olika sammanhangen, och inte bara stanna på

individnivån.

Eftersom vi på O-linjen arbetar i organisationer behöver vi systemteorin.

Nyttan är att kunna se gränserna i organisationen och hur den fungerar. Systemteorin ger en

pedagogisk modell för att klargöra för klienten, t.ex olika nivåer och hierarkier. Samt att visa

olika handlingsalternativ för klienten.

Reflektion: Det finns något enkelt med systemtänkandet och jag undrar om det har att göra

med det gemensamt observerbara?

Övergångar fält/system, system/fält

Fältet handlar om individens upplevelse i stunden, medan systemet alltid finns runtomkring.

I individens upplevelse i stunden ingår erfarenheten av just det speciella sammanhanget och

de behov som sammanhanget väcker.

De båda teorierna kan samspela i användandet i en organisation.

Systemet består även om du byter personal, men fältet förändras.

Systemet påverkar fältet i stunden.

När ett system flyttar till en ny plats skapas ett nytt fält. Systemet är dock detsamma.


Arbetsplatsen, jobbet är systemet men mötet jag är på, (där det kan delta personer utanför

systemet) är fältet, som påverkas av systemet. Systemet över tid. Fältet i varje stund.

Ett system som har en subgrupp med män och en subgrupp av kvinnor består, även om vissa

av männen eller kvinnorna byts ut. Men fältet ändras.

Fältet är de dynamiska krafterna av systemet i stunden. Den stunden försvinner så fort du

ser den. Fältet är instabilt.

Reflektioner: Det här blir tydligt! Skillnaden mellan fält och system och hur de kan samspela.

Uttryckta skillnader Fält och System

Fem av de sju intervjupersonerna pratar om fält- och systemteoriernas olika rötter och att

de kommer från olika världar. De är oförenliga för att de bygger på olika ontologier. Tre av

personerna anser att teorierna har olika förståelsehorisonter, där systemteorin är mer

övergripande och kan förklara en större helhet. De tycker också att fältteorin har en djupare

förståelse för människan än vad systemteorin har. Därför är den viktig att hävda inom

gestalt.

Fältet organiserar sig själv när krafterna börjar uppnå ett slags jämvikt och kan mäta sig mot

varandra, vilket är något helt annat än ett system, hävdar en person.

Fältteorins storhet är att inget utesluts. I och med att allt är med hela tiden, finns också

otydligheten. Det finns en brist på struktur i fältteorin som kan kompenseras av

systemteorin, menar tre av personerna. Behovet att kunna förklara tillgodoses inte

inom fältteorin.

Systemteorin står för ömsesidig påverkan, men inte ett ömsesidigt psykologiskt

samskapande här och nu.

De olika teorierna lånar begrepp från varandra. Systemteorin är konkret. Fältteorin är

abstrakt. ”Därför tycker folk att den är flummig”.

Konsulten är en del av fältet men inte en del av systemet man jobbar med.

Systemet är stabilt över tid. Fältet växlar ständigt.

Två av konsulterna uttrycker att de utifrån ett systemiskt tänkande tittar mer på helheten.

När de arbetar utifrån fältet ser de individen i första hand.

En annan skillnad är: ”jag är fält men jag är inte system”.


Fältteorin – teori eller förhållningssätt? Frågan om vad som är en teori och vad som inte är

det, kom upp i flera av intervjuerna. Ingen av konsulterna ifrågasatte huruvida systemteorin

är en teori eller inte. Däremot kom det upp i samtalen kring fältteorin.

Tre av personerna uttrycker att man nog inte kan förstå fältteorin som man kan förstå

systemteorin. En teori ska man kunna förstå.

En av personerna anser att fältteorin som teori är oanvändbar eftersom man inte kan

resonera sig fram till interventioner eller diagnosticera. En teori ska ha ett förklaringsvärde.

För honom kan fältteorin användas som metafor. En annan person ser fältteorin mer som en

metateori än en teori. Fyra av konsulterna tycker att fältteorin är mer ett förhållningssätt än

en teori. Den är ”ett sätt att leva”.

En av personerna vill ha bort fältbegreppet som en del i teori- och metodikdiskussionerna

och tycker att vi kan använda begreppet som en metafor.

Reflektion: Det finns något paradoxalt i att fältteorin anses som grundbulten i gestalt och

den viktigaste teorin, samtidigt som den inte anses som en teori i klassisk bemärkelse.

Uttryckta likheter Fält och System

Fält- och systemteorin liknar varandra med det holistiska tänkandet. Tre av personerna

tycker att det skapas en förvirring därför att definitionerna är slående lika. En annan likhet är

tanken om den ständigt pågående förändringen. En av personerna påpekar Kurt Lewins

påverkan av naturvetenskapen och menar att rötterna till de olika teorierna kanske är mer

lika än olika. Han gillar Malcolm Parlett’s beskrivningar av faktorer inom fältbegreppet men

för honom är det systemteori Parlett beskriver. Att uttrycka sig systemiskt låter likadant som

att uttrycka sig fältteoretiskt.

Både fältteorin och systemteorin har ett cirkulärt tänkande. Därför påminner de om

varandra.

Värderingar av Fältteorin och Systemteorin

Under intervjuerna uttrycks tydliga värderingar för eller emot fältteorin. De sex konsulter

som använder fältteorin, anser att den är viktig och behövs. Fältteorin har en djupare

förståelse för människan än vad systemteorin har. Två av konsulterna anser att vi tagit till


oss systemteorin för att fältteorin är svår att förklara. Det är för att fältteorin är ”besvärlig”

som vi letar efter ”grönare gräs på andra sidan”. Risken är att vi tappar det som är vårt eget.

Den konsult som inte använder fältteorin är förundrad över att fältbegreppet kommit in så

starkt i gestalt men kan delvis se en användbarhet för fältbegreppet som ett

samlingsbegrepp för påverkansfaktorer vi inte kan sortera ut.

Att jobba med det systemiska i en organisation, dvs. med hypoteser och det kognitiva,

kolliderar med känslorna i gestalt. En av personerna känner sig obekväm om han jobbar

systemiskt. Märker att han drar sig undan.

Risken inom gestalt är att vi jobbar för lite med sammanhanget och systemet som personen

befinner sig i och för mycket med individens relation till sig själv och sin historia, anser två av

konsulterna.

Den linjära systemteorin är värderande. Den dynamiska, icke-linjära systemteorin är inte

värderande. Den är mer lik fältteorin, anser en av konsulterna.

En person tycker att fältteorin är mer användbar än systemteorin därför att den är mer

flexibel. En annan person tycker att fältteorin är en sämre modell för att skapa förståelse än

systemteorin.

Reflektioner: Det som framträder är värderingar kring vad som ska finnas inom de

gestaltteoretiska ramarna, vilka teorier som är ok.

Otydligheter

Två av personerna anser att fältet är det övergripande och inom fältet kan det sedan finnas

olika system. En person uttrycker: ”jag påverkas av vad som finns i mitt fält eller system i

stunden” och ”systemverktyg i fältet”. Inom gestalt pratar vi om systemteori men vi menar

fältteori, säger två av konsulterna. Det finns också otydligheter kring vilken fältteori som

gestalt tagit till sig, den som är kopplat till fysiken och går att mäta, eller den som är mer

som en metafor. De olika teorierna möts utan tydlig kontaktyta inom Gestaltakademin.

Systemteorin togs in utan att vi pratade om det. Ur ett vetenskapligt perspektiv blir

fältteorin flummig. Påverkan sker via fältet men är oförklarlig. Det är det omätbara som

skapar flummigheten och om allt är fältet, vad är då inte fältet? En annan konsult berättar

att den dynamiska systemteorin är ett sätt för honom att vara systemteoretiker och använda

fältteorin.


Två av konsulterna tycker själva att de inte är tydliga med definitionerna.

Fältteorin är ett förhållningssätt som man kan ladda med vad som helst utifrån det man tror

på, säger två av personerna.

En av konsulterna säger att han förklarar utifrån ett systemtänkande men har ett

fältteoretiskt förhållningssätt.

Två av konsulterna säger sig använda nivåerna i systemteorin med ”fältteoretiska ögon”.

Lätt, eller svårt och besvärligt

Fältteorin tar tid att lära sig och är svår att ta till sig, uttrycker fyra av sju personer. Kurt

Lewins egna texter kan vara svåra. Det är knepigt med både fält och system för att

begreppen innehåller så många dimensioner. Kurt Lewin bidrog själv till förvirringen av

begreppen fält och life-space, eftersom han mot slutet av sitt liv började se fältteorin som en

metateori, dvs. ett sätt att teoretisera kring beteenden.

Elektromagnetiska fält och gravitationsfält kan man mäta men fält i det här sammanhanget

går inte att mäta. Det är också besvärligt att beskriva skillnaden mellan life-space och fält,

men det är viktigt att förstå skillnaden, för att kunna förstå beteenden i en organisation,

anser en av intervjupersonerna.

Systemteorin är lätt och verklig at ta till sig, tycker tre av konsulterna. Den är bekväm att

använda när man ”går utanför rummet”.

Två av konsulterna tycker att det är komplicerat med systemteorin, då de ska tänka på vilken

nivå de befinner sig och var problemet ligger, t.ex i form av en avdelning, klinik eller sjukhus.

Det igenkännbara är systemiskt.


Övrigt kring fält

Förutom de redovisade resultaten, har jag funnit kopplingar mellan fältteorin och övriga

gestaltteorier:

Fältteori och Fenomenologi

Två av konsulterna nämner ett flertal gånger fältteorins länkar till fenomenologin. De ser

fenomenologin som en förutsättning att kunna ta till sig fältteorin.

Fältteori och Gestaltpsykologi

Fältteorins rötter finns att hämta hos gestaltpsykologerna och Kurt Lewin. Två av

konsulterna kommer in på fältteorins rötter i gestaltpsykologin och den utvidgning av

gestaltpsykologin som fältteorin stod för, med fokus på individen.

Fältteori och Gestalt (generellt)

Inom gestalt är vi dåliga på att argumentera varför fältteorin behövs, anser två av

konsulterna. Vi har heller inte fördjupat oss i fältteorin tillräckligt mycket. Ändå är fältteorin

det kitt som håller ihop gestalt, anser de. ”Fältteorin är inte bättre än systemteorin men den

är gestalts själ.” Vi behöver inte leta efter andra teorier då allt finns inom gestalt.

Fältteori och Gestaltakademin

Fältteorin har tidigare haft en undanskymd roll på utbildningen. Teorierna har växlat. Det är

som om Gestaltakademin är osäker på sin teoretiska bakgrund. Tidigare tog systemteorin

stor plats på utbildningen medan fältteorin skymtade förbi. Då Gestaltakademin kämpar för

sin akademiska status tycker tre av konsulterna att vi inte ska ”leta efter annat” utan

fördjupa oss i det vi har, dvs. fältteorin. Den är hittills inte integrerad i Gestaltakademin.

Två av konsulterna uttrycker en polaritet, nämligen att Gestaltakademin har varit sluten och

ovillig att ta in andra influenser. Det finns också en kritik mot utbildningen att inte ha

”tillräckligt på fötterna” teoretiskt, när man ska ut och jobba.


Fältteorins historik

Det finns diametralt motsatta meningar konsulterna emellan, kring hur fältteorin kom in i

gestalt. Å ena sidan nämns fältteorin som det ursprungliga i gestalt och en av de viktiga

rötterna. Å andra sidan anses fältbegreppet ha haft en undanskymd roll i utvecklingen av

gestalt.

Ingen av konsulterna uttrycker helt klart hur fältbegreppet kom in i gestalt. Det tydligaste

som beskrivs är att Laura Perls väl kände till Kurt Lewins arbete och att Fritz Perls tog in

fältteorin genom holismen och Jan Smuts i Sydafrika.

En av konsulterna ger sin förklaring till varför fältteorin blev populär: Att ta in fältteorin var

en reaktion mot de strömningar inom organisationsteorin på 1980-talet, då man försökte

föra in det systemtekniska ingenjörstänkandet i organisationer, istället för det systemiska

tänkandet.

Övrigt kring system

Ursprung och historik kring systemteorin

Tre av personerna nämner Ludwig von Bertalanffy som den som skapade systemteorin.

Systemtänkandet har rötter från industrin, bland annat med feed back-processer och

cybernetiken. Från början fanns en teknisk och naturvetenskaplig syn på system.

En person uttrycker osäkerhet kring de kronologiska kopplingarna mellan fält och system,

men anser att det inom systemteorin inte spelar någon roll vem det handlar om, det är vad

det handlar om som är viktigt.


Figur 4: Disposition av litteraturstudien

5 LITTERATURSTUDIEN

Jag har redovisat den empiriska undersökningen och har nu kommit till redovisningen av

litteraturstudien. I samband med att gestaltkonsulterna under intervjuerna refererade till

olika författare blev jag nyfiken på hur dessa nyckelförfattare tolkat fält- och

systembegreppen. Finns det oklarheter historiskt, som idag påverkar vår förståelse och

användning av begreppen? Syftet med denna litteraturstudie är att svara på

forskningsfrågorna nedan och att komplettera resultaten från intervjuerna. Jag vill också

bidra till en fortsatt teoridiskussion på Gestaltakademins organisationslinje.

Forskningsfråga B: Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen

Fält och System.

Forskningsfråga C: Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?

5.1 Metodologi

Jag har valt att utforska begreppen Fält och System – likheter, skillnader och samband.

För att förstå betydelsen av dessa begrepp och hur de beskrivs i litteraturen, har jag valt ett

ontologiskt förhållningssätt.

5.2 Urvalskriterier

Rötterna är snåriga och jag behövde ta ställning till hur jag skulle förhålla mig till denna

djungel av litteratur inom system-, fält- och gestaltområdet. Mina urvalskriterier har varit:

Personer/litteratur som de intervjuade gestaltkonsulterna refererar till.

Litteratur som refereras till på Gestaltakademins organisationslinje.


5.3 Urvalsprocess och metod för insamling av data

För att utforska litteraturen enligt kriterierna ovan och finna några nyckelförfattare,

utformade jag en speciell frågeguide under sökprocessen:

1. Hur beskrivs rötterna till Gestalt?



- Finns ordet fält (separat eller i kombination med -teori) i registret?

- I de fall där svaret är JA, har jag läst dessa kapitel/sidor.

- I de fall där svaret är NEJ, har jag bläddrat igenom boken för att se om jag missat

någon rubrik som verkar handla om fält.

4. Vilka gestaltförfattare tar upp någon systemteori?

- Finns ordet system (separat eller i kombination med -teori) i registret?

- I de fall där svaret är JA, har jag läst dessa kapitel/sidor.

- I de fall där svaret är NEJ, har jag bläddrat igenom boken för att se om jag missat

någon rubrik som verkar handla om system.

I de böcker som saknar register/referenser, har jag ögnat igenom texten för att se om orden

fält/system ändå finns med samt beskrivningar av dessa.

Jag har också ”scannat” böckerna utifrån kapitelindelningen, som en extra kontroll,

t.ex om teman på system eller fält skulle finnas insprängt i kapitelindelningen.

5.4 Källor, avgränsningar och begränsningar

För att inför denna studie få en överblick över området system- och fältteori har jag läst

litteratur och sökt artiklar på:

- Gestaltakademins referensbibliotek och arkiv: Ursprungslitteratur inom gestalt

samt aktuell kurslitteratur och historik.

- Olika gestaltlänkar, t.ex Gestalt Review, Gestalt Journal, Gestalt International

Journal: Aktuella gestaltartiklar.

- Libris nationella bibliotekssystem – de vetenskapliga bibliotekens katalog:

Sökning av litteratur om fält- och systemteorier.

Avgränsningar: Litteraturen jag läst är skriven av svenska, tyska, engelska eller amerikanska

författare, på svenska eller engelska.


Den litteratur jag läst om systemteorier har behandlat dess ursprung samt påverkan på

organisationsutveckling.

Den litteratur jag läst om fältteorin har sitt ursprung hos Kurt Lewin och hans påverkan på

gestalt. Jag gör dock inte anspråk på att teckna Kurt Lewins liv och gärning. Det är hans

definition av fält och kopplingarna till hur vi använder fältteorin i gestalt som jag utforskar.

Jag berör inte andra gestaltrötter som existentialismen, fenomenologin eller

gestaltpsykologin.

Begränsningar: Frågeguiden kan i sig vara en begränsning (se 5.3) för resultatet, då jag i

litteraturen sökt på orden system och fält och de kapitel som handlar om dessa begrepp. Jag

gör inte anspråk på att ha läst all gestaltlitteratur och ger här endast en bild av hur ett litet

urval författare förstår och definierar de respektive begreppen.

5.5 Etiska aspekter, validitet och reliabilitet

I den här studien tolkar jag vad andra personer skrivit. Min avsikt är vara tillräckligt påläst för

att göra de utvalda författarna rättvisa. Den litteratur jag valt, finns med för att jag har funnit

den relevant för min forskningsfråga. Jag har inte medvetet undvikit litteratur som skulle

kunna vara relevant.

Som läsare ska du kunna lita på att jag läst litteraturen tillräckligt noga för att kunna göra en

analys. Objektivitet är omöjlig men min ambition är att vara tydlig med vad som är

författarens åsikter och vad som är mina egna tolkningar och åsikter. Jag kommer därför,

precis som vid presentation av resultaten i den empiriska studien, dela med mig av mina

reflektioner.

5.6 Metod för att analysera data från litteraturen

Nedan presenterar jag ett sammandrag av mina resultat utifrån frågeguiden (5.3).

Dessa första resultat kan också ses som en ”bruttolista” att utgå ifrån för att besvara mina

forskningsfrågor: B: Hur förstår, definierar och använder vissa nyckelförfattare begreppen

fält och system? C: Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?

En utförligare redovisning presenteras i bilaga 2.


1. Hur beskrivs rötterna till Gestalt?

Mitt svar på den frågan är: Det beror på vem som skrivit litteraturen och vid vilken

tidpunkt. I den tidiga gestaltlitteraturen finns inte fältteorin nämnd som en utav

rötterna (bilaga 2). Det var på 1990-talet som fältteorin ”upptäcktes” av författare

som Gordon Wheeler, Gary Yontef och Malcolm Parlett.

I gestaltakademins arkiv har jag studerat utskick och kurslitteratur (både från O- och

T-linjen), det mesta tyvärr odaterat. Det som varit daterat har varit från mitten av

1980- talet till mitten 1990-talet och fältteorin finns inte nämnd som en utav

gestaltrötterna. I dessa dokument beskrivs systemteori som en del av kursinnehållet.

I programbeskrivningarna hittar jag mer om systemteori än om fältteori. Jag gör dock

inte anspråk på att ha gått igenom all dokumentation, då rektorn förklarat att arkivet

finns utspritt hos olika personer.


Jag har i litteraturen följt en debatt om Fritz Perls kännedom och kunskap om Lewins

arbete (Clarkson & Mackewn 1989 och Wheeler 1991). Perls skriver själv (1969:62-

63): ”My relation to the gestalt psychologists were a peculiar one. I admired a lot of

their work, especially the early work of Kurt Lewin. I could not go along when they

became logical positivists. I have not read any of their text books, only some papers

of Kurt Lewin, Wertheimer and Köhler” (bilaga 2).


Exempel på gestaltförfattare som skriver om fältteorin är: Petruska Clarkson &

Jennifer Mackewn (1993), Joel Latner (1983), Malcolm Parlett (2005), Peter

Philippson (2006), Frank-M. Staemmler (2005), Gordon Wheeler (1991), Gary Yontef

(1993).

I den tidiga gestaltlitteraturen nämns inte fältteorin som teoretisk grund men

däremot holismen (bilaga 2).

4. Vilka gestaltförfattare tar upp någon systemteori?

Få av gestaltförfattarna har skrivit något om systemteorier (bilaga 2).

Litteratur om systemtänkande som används på organisationsutbildningen är t.ex:

Bo Ahrenfelt (2001), Gregory Bateson (1998), Peter Senge (1990) och Lars Wiberg

(1999).


5.7 Slutgiltigt urval, analys och resultat

Hur ser då mitt slutgiltiga urval av nyckelförfattare ut, vilka jag kommer låta definiera

begreppen fält och system? Under processen med att finna nyckelförfattare för att svara på

min forskningsfråga B, har jag parallellt fått svar på fråga C, om hur resan in i gestalt sett ut

för begreppen.

För att definiera FÄLT har jag valt fem författare som ofta refereras till i såväl nutida

gestaltartiklar som i övrig gestaltlitteratur och som haft betydelse för utvidgningen av

fältbegreppet. Att en av dem är Kurt Lewin är kanske inte helt oväntat. De andra är Joel

Latner, Malcolm Parlett, Gordon Wheeler och Gary Yontef.

Det var svårare att välja ut SYSTEMförfattare. Eftersom systemteorin inte är en av rötterna

till gestalt, har jag gått utanför gestaltvärlden för att definiera system.

Peter Senge är en person som genom att översätta abstrakta idéer om systemtänkande,

skapat bättre förståelse för ekonomisk och organisatorisk förändring (SoL 2008)

Av utrymmesskäl faller mitt slutliga val av systemförfattare på Ludwig von Bertalanffy,

skapare av General Systems Theory samt Gregory Bateson som starkt påverkat utvecklingen

av familjeterapi samt organisationsutveckling med sitt systemiska sätt att se på system.


Jag inleder med att låta författarna definiera FÄLT:

Kurt Lewin

Lewins definition av fält2

Lewin förespråkade vad han kallade ett galileiskt snarare än aristoteliskt angreppssätt på

psykologiska problem, dvs. en inriktning på funktion snarare än struktur.

Grundläggande för fältteorin är: A) Allt beteende kommer från det totala antalet

samexisterande fakta. B) Dessa fakta har karaktären av ett dynamiskt fält, på så sätt att varje

del i fältet är beroende av vilken annan del som helst i fältet (1997:187). Man behöver också

ta hänsyn till mångfalden och de inbördes förhållanden som finns representerade i den

psykologiska rymd, också kallad individens ”life-space”.

Allt beteende, inklusive handling, tanke, önskningar, värderingar, strävanden, gärningar etc.,

kan formuleras som en förändring i ett fält vid en given tidsenhet (1997:161).

En grundläggande princip i fältteorin är: “Any behavior or any other change in a

psychological field depends only upon the psychological field at that time”. (1997:201)

Fältet definieras som: “the totality of coexisting facts which are conceived of as mutually

interdependent” (Lewin, 1951; ref. i Marrow 1969:207).

Karaktäristika för fältteorin:

”The use of a constructive rather than classificatory method; an interest in the dynamic

aspects of events; a psychological rather than physical approach; an analysis which starts

with the situation as a whole; a distinction between systematic and historical problems;

a mathematical representation of the field” (1997:212).

Användning av fältteorin

Kurt Lewin anser att fältteori inom socialvetenskaperna bäst karaktäriseras som en metod

för att analysera orsaksmässiga relationer och för att bygga vetenskapliga begrepp. I sin

forskning använde han fältteorin och dess matematiska beräkningar för att studera t.ex

begreppet spänning (tension).

Lewin skriver också om vikten av att kunna förklara sina experiment (1997).

2 Artiklarna jag refererar till är originalartiklar skrivna åren 1935-1947 och sammanställda av Gertrud Weiss Lewin (1997).


Life Space

För att hantera en individs psykologi, måste man ta hänsyn till individens life-space, vilket

består av personen och den psykologiska omgivning/sammanhang (environment) som

existerar för honom eller henne.

Lewin kom fram till att avgörande faktorer för att förstå mänskligt beteende finner man i ett

ömsesidigt beroende fält. Enligt fältteorin kan det aktuella beteendet relateras till en kraft

som riktas mot personen i just det ögonblicket. Därför är det mycket viktigt att ta reda på

vilka andra krafter som kan verka i det ögonblicket.

Kurt Lewin ville inte utveckla en modell, utan istället visa den dynamiska relationen mellan

psykologiska fakta med hjälp av matematiska begrepp (1997).

Krafter och kraftfält

Vilken förändring som faktiskt inträffar beror på konstellationen och strukturen av de

psykologiska krafterna. Begreppet kraft karaktäriseras vid ett givet ögonblick av ”life space”

samt riktningen och styrkan av förändringstendensen. Begreppet innefattar inte antaganden

om orsakerna till denna tendens. Kombinationen av antalet krafter som samspelar ett givet

ögonblick kallas för the resultant force (1997:349).

Figur 5 Figur 6

Figur 5: A positive central field of forces corresponding to a positive valence (1997:349).

Figur 6: A negative central field of forces corresponding to a negative valence (1997:350).

Reflektion: Jag får ett sympatiskt intryck av Kurt Lewin, men hans fältteoretiska texter är

svåra. Ibland flyr jag till böcker om Kurt Lewin, där andra tolkar fältteorin…

Lewin använde fältteorin för att för att förklara experiment, vilket får mig att fundera över

konsulterna som inte tycker att fältteorin är en bra förklaringsmodell.

Har vi tappat något på vägen?

Lewin presenteras utförligare i bilaga 4.


Joel Latner

I sin bok från 1972 nämner Latner varken Kurt Lewin eller fältteorin. Däremot finner jag

centrala gestaltbegrepp som figur/grund, holism och kontakt.

1983 skriver han en artikel I the Gestalt Journal: This is the Speed of Light: Field and Systems

Theories in Gestalt Therapy.

”In Gestalt Therapy, there are two major strains of theoretical assumptions about how

things – the universe, people, we individually and in relation – are related to each other.

One is derived from classical physics and is called systems theory; the other is derived from

modern physics and is called field theory” (1983:72).

Fält- och systemteori är två skilda sätt att förstå och beskriva hur olika saker länkar till

varandra, anser Latner. Var och en av dem utvecklades först inom fysiken för att förklara

fysiska fenomen. Latner beskriver skillnaderna: den klassiska fysiken, från vilken

systemteorin kommer, beskrev tid och rum som absoluta. ”All actions were determined by

those preceding them” (1983:73). Subjekten, t.ex planeter, växter, djur och människor, fanns

”där ute”, oberoende av oss. Att vi tittade på dem hade ingen effekt på dem. Systemteorin

är ett sätt att se hur tekniska och mänskliga saker relaterar till varandra:

”A system may be defined as an organized or complete whole; an assemblage or

combination of things or parts forming a complex or unitary whole” (Cleland & King,

1968; ref. i Latner, 1983:74).

“Any system which can be investigated in its own right must have boundaries, either

special or dynamic”. De mänskliga systemen karaktäriseras av “activity, tension,

homeostasis, boundaries”( Bertalanffy, 1968; ref. i Latner 1983:74).

Latner definierar sedan fältet:

”Body A creates a field in every direction around it and body B experiences the field

that exists at its position. The field is thus a “middleman” for transmitting forces… A

body experiences the force due to a given field only if the body itself is also a source

of that kind of field” (The Columbia Encyclopedia, 1975; ref. i Latner, 1983:75).

“A field is a dynamic whole. The organization of the items of experience in to

articulated forms can sometimes be understood if the material are regarded as being

shaped by interacting field forces or by a field or force which acts in a manner

analogous to a magnetic or electrical field’s action” (Boring 1950; ref. i Latner,

1983:75).


“it has become apparent that the true solution… can not be a machine theory based

on a sum of independent sensory processes, but must be a thoroughly dynamic

theory in which the processes organize themselves under the prevailing dynamic and

constraining conditions” (Koffka, 1935; ref. i Latner, 1983:75).

Latner menar att man kan beskriva skillnaden mellan fält -och systemteorierna genom att

prata om ”space”. I systemteorin är ”space” tomt, med fokus på kollisionerna, eller

interaktionerna mellan delarna, medan ”space” i fältteorin inte är tomt.

Fältet i gestalt är ”the total of the figure and background”.

En annan beskrivning av fältet är: ”The field is what is happening”, not ”things are happening

in the field” (1983:78).

Latner anser att användandet av både fältteorin och systemteorin inom gestalt kolliderar,

eftersom fält och system bl.a har olika antaganden och ramverk. Han förespråkar fältteorin

framför systemteorin. Man lämnar det holistiska synsättet om man går över till ett

systemtänkande eftersom kontaktgränserna då blir som biljardbollar som möts i ett tomt

”space”. Fältkonceptet i gestalt är fenomenet med figur/grund som organiserar ”the

organism/environment field” (1983:81).

Reflektion: Latner verkar ha satt igång en teoretisk diskussion med sin artikel i ”the Gestalt

Journal”, vilken han skrev ett knappt decennium före ”återupptäckandet” av fältteorin. Flera

personer refererar till artikeln, t.ex Yontef (1993) och Wheeler (1991).

Gordon Wheeler

Wheeler definierar fältet som grunden eller omgivningen för ett varseblivande subjekt.

Denna grund är organiserad och skapar mening åt figurerna (1991).

Enligt Lewin måste ”the cause and meaning of present behavior be sought in present

dynamics, with the past as reference, but not as unmediated cause” (Wheeler 1991:95).

Huvudidén i Perls/Goodmans kontaktmodell är att den är figurbunden. Men för att helt

kunna förstå t.ex dysfunktioner hos en person eller system, måste man ta större hänsyn till

”the underlying, dynamically structured ground”(1991: 54).

Wheeler påpekar vid ett flertal tillfällen att Perls och Goodmans gestaltterapimodell till för

stor del baseras på de tidiga gestaltpsykologernas forskning i laboratorierna och för lite på

Lewins och Goldsteins mer holistiska utvidgning.


Wheeler ser Goodman som den som utvecklat den gestaltiska modellen och som står bakom

teoribildningen, medan Perls är den som inspirerat Goodman.

Revisionen av gestaltmodellen, med fokus på grunden istället för figuren, bidrar till att man

nu lättare kan använda modellen i organisationsvärlden.”The Gestalt Model is not

everywhere supported by theory, but is forced to make certain habitual leaps, unexplained

reversals, or fuzzy connections. This is all very well if you know what you are doing, but it is

very hard to teach!” (1991:8).

Hela omgivningen är för subjektet mer än en passiv eller neutral grund för formandet av

perceptuella ”figurer”. Det underliggande budskapet är att hela fältet, eller grunden, är

organiserad. Det varseblivande subjektet måste ordna fältet i mentala beteendekartor som

skapar mening åt subjektets egna mål i fältet. Det är denna figur, denna gestalt eller karta,

och inte ett odefinierat fält som skapar grunden för varierade figurer över tid.

Lewin sa att ”The need organizes the field” (Lewin cit. i Wheeler, 1991:28).

Reflektion: För Wheeler blir grunden figur och fältteorin mindre individorienterad.

Gary Yontef

Med tanke på fältteorins betydelse inom gestalt, har det funnits få genomtänkta och tydliga

diskussioner om fältteorin i gestaltlitteraturen, anser Yontef (1993).

Att skriva och prata om fältteorin är svårt, eftersom det fältteoretiska sättet att tänka är

väldigt abstrakt. Fältteorin handlar om hur vi tänker, menar Yontef. Den hjälper oss att

fokusera på vad som är viktigt och vad vi gör med sådant som är perifert.

Yontef pratar om fältteorins begränsningar, t.ex att den är svår att diskutera. ”Frankly I think

I am clearer when I discuss phenomenology or Gestalt psychology”(1993:290). Han vill

begränsa användandet av fältteorin som ”ett slags religion” eller validitet för olika mystiska

idéer.

Definition: ”Field is a Systematic Web of Relationships”(1993:295).

”I define field as: a totality of mutually influencing forces that together form a unified

interactive whole” (1993:295).


Han skriver vidare att det fältteoretiska förhållningssättet är holistiskt. Lewins princip om

relatedness slår fast att en händelse alltid är resultatet av en interaktion mellan två eller

flera fakta (1993:295).

Characteristics of Fields (1993:295):

A field is a systematic web of relationships.

A field is continuous in space and time.

Everything is of-a-field.

Phenomena are determined by the whole field.

The field is a unitary whole: everything effects everything else in the field.

Därefter går han vidare med “Additional Field Theory Attitudes”:

Perceived reality is configured by the relationship between the observer

and the observed.

The Principle of Contemporaneity.

Process: everything is becoming.

Insight into genotypic invariants.

Nyttan med fältteorin och organiserandet av fältet är att genom awarenessarbetet bli

medveten om hur fältet är organiserat. Fältet har en struktur. Att komma till insikt (aware),

är att bli medveten om denna struktur.

Reflektion: I Yontef’s beskrivning av fältet känner jag igen det systemiska: ”…the relationship

between the observer and the observed”.


Malcolm Parlett: Gestalt Therapy, History, Theory and Practice (2005)

De första årtiondena efter grundandet av gestaltterapin fanns ett fokus på praktiska

experiment snarare än på utveckling av teorin. Laura Perls ansåg att det var bra att

gestaltterapeuterna tog med sig lite av varje och gick sina egna vägar, så det kanske inte är

så konstigt att teoribildningen har sett olika ut vid olika tidpunkter. För 20 år sedan var det

inte självklart att fältteorin var en del av gestalts teoribildning, skriver Parlett.

Begreppet fält är numera är ett av de mest frekventa i nutida gestaltlitteratur och Parlett

anser att fältteorin är kärnan i dagens gestaltterapiteori. Även om begreppet fält är mycket

svårt att definiera har det blivit både oumbärligt, centralt och nödvändigt när det gäller

samspelet mellan människor och deras erfarenheter, skriver Parlett.

Fältet är situationen som helhet. Det skapas och omskapas ständigt. Som människor

existerar vi i flera fält samtidigt men det är svårt att separera dem.

När vi t.ex pratar om att atmosfären förändras, pratar vi om fältet (2005:43). Det som

försvårar fältbegreppet är att det kan användas med olika mening och innebörd i samma

artikel, menar Parlett.

I sin definition av fältet refererar Parlett till Yontef: ”The field in Gestalt therapy can be

defined as a totality of mutually influencing forces that together form a unified interactive

whole”(2005:47). Hur fältet definieras beror på vilket syfte du har i stunden, skriver Parlett.

Några exempel:

Fältet inkluderar dem som studerar eller observerar det. Det går aldrig att utforska

fältet utifrån. Man måste vara i det.

Gestaltterapeuten arbetar ”här och nu” och utforskar därmed det omedelbara fältet.

Gestaltterapeuter lär sig att bli skickliga i att observera en situation som en helhet, att lägga

märke till processen och hur fältet är organiserat. Detta betyder t.ex att man inser när tiden

är mogen för en intervention. Observationerna känns eller märks, snarare än arbetas fram

och kommer inte från tillämpning av en regel eller teori.

Parlett skriver vidare att ”Gestalt is a field approach”. Det finns ingen ”rätt väg” för

interventioner, vilket inte betyder att alla interventioner är rätt. Allt beror på fältets

egenskaper och förhållanden i stunden.


Parlett frågar sig också om vi har kommit närmare en djupare förståelse av fältet. Många

frågor är fortfarande obesvarade, anser han. T.ex om fältet bara är en metafor, ett

användbart begrepp som kommer från vetenskapen, eller om det faktiskt finns något där?

Något i form av ett energifält.

Reflektion: Parlett uppmärksammar otydligheten i gestalts teoribildning historiskt och ser det

fältteoretiska förhållningssättet som centralt för gestalt.

En gestaltterapeut gör observationer och ”känner” när tiden är mogen för en intervention

(Parlett 2005). En systemisk terapeut planerar noggrant interventionen (Tomm 2003).

Och i organisationsvärlden?


SYSTEM

Ludwig von Bertalanffy och General Systems Theory

Generell systemteori uppmärksammades på 1950-talet för att den gav ett alternativ till

reduktionistisk vetenskap. Genom att se på saker som system kan vi skrida över gränserna

mellan olika discipliner (Midgley 2003, vol. 1). Ludwig von Bertalanffy anses vara grundaren

av Generall Systems Theory.

General Systems Theory, i fortsättningen förkortad GST, föreslog att system av alla slag delar

samma karaktäristik och kan beskrivas genom matematik eller genom vårt vanliga språk .

Bertalanffy (1968) ansåg det nödvändigt att inte bara studera isolerade delar och processer

utan även de organiserade relationer som är resultatet av en dynamisk interaktion.

De teorier som fanns var otillräckliga för att hantera problem, ansåg han. Speciellt inom de

biosociala vetenskaperna. Systemtänkandet är nödvändigt och GST är en vetenskap om

helhet.

Gestaltpsykologen Köhler, kollega till Kurt Lewin, arbetade med GST. Dock inte tillräckligt

generellt, ansåg Bertalanffy (1968), eftersom han riktade sin forskning mot fysiken.

“A system may be defined as a set of elements standing in interrelation among themselves

and with environment” (Bertalanffy 2008).

Han beskriver fem mål med GST (1968:38):

1. There is a general tendency towards integration in the various sciences, natural and

social.

2. Such integration seems to be centred in a general theory of systems.

3. Such theory may be an important means for aiming at exact theory in the

nonphysical fields of science.

4. Developing unifying principles running “vertically” through the universe of the

individual sciences, this theory brings us nearer to the goal of the unity of science.

5. This can lead to a much-needed integration in scientific education.

Skillnaden mellan öppna och slutna system är att ett öppet system interagerar med andra

system medan ett slutet system är isolerat från sin omgivning.


Reflektion: I systemet handlar det om ”organiserade relationer som resultatet av en

dynamisk interaktion (Bertalanffy)”. I fältet handlar det om ”the dynamically structured

ground” (Wheeler 1991).

Är det en skillnad som gör skillnad, mellan system och fält?

Gregory Bateson

Gregory Bateson, zoolog, biolog och antropolog inspirerades av cybernetiken och upptäckte

att feed back-mekanismer verkade förekomma i många olika sammanhang, bl.a i levande

organismers beteenden (1995). Den sorts system som Bateson kallar ande (mind),

kännetecknas av att kunna ha mål och mening tack vare sina möjligheter till självkorrigering

(Bateson 1995).

Kännetecknen för ett sådant system är (1998:73):

1. Systemet ska arbeta med och genom skillnader. Det är bara ett fåtal skillnader som

verkligen gör skillnad, enligt Bateson. Denna skillnad kallar Bateson för information.

2. Systemet ska bestå av slutna öglor eller nätverk av banor längs vilka skillnader och

transformer av skillnader blir vidarebefordrade.

3. Mycket av det som händer inom systemet ska få sin drivkraft av den svarande parten

snarare än genom inverkan av den utlösande parten.

4. Systemet ska kunna korrigera sig själv i riktning mot homeostas och/eller i riktning

mot en skenande utveckling. Självkorrigering förutsätter trial-and-error, att kunna

pröva sig fram.

Bateson pratade om likheterna mellan levande system, om homologi, vilket han definierar

som ”en likhet i form mellan två organismer sådan att relationerna mellan vissa delar av A

liknar relationerna mellan motsvarande delar hos B” (Bateson; ref. i Ahrenfelt 2001:148)

Bateson upptäckte att ett system löper amok när feed back och självkorrigering inte

fungerar. Denna upptäckt blev mycket viktig för Bateson som utvecklade teorin om ”double

binds” utifrån studier av schizofrenas beteenden. Han ville studera personen i dess miljö

istället för individuellt. I familjekontexten med spel och nätverk av relationer kunde det

schizofrena beteendet förefalla både adekvat och funktionellt. ”En relation är alltid en

produkt av en dubbel beskrivning” (Bateson 1998:187).


Det är mönstren som binder samman. Ingenting har mening utom uppfattat i ett

sammanhang, vilket visas om man bryter mönstret som binder samman delarna (Bateson

1995).

Bateson kom fram till att kommunikation innehåller två nivåer av mening: En relationsnivå

och en innebörds/innehållsnivå. De två nivåerna har en hierarkisk organisation där

relationsnivån formar sammanhanget för att tolka innebördsnivån (Foerster 1979).

Bateson hade en stor påverkan på Milanogruppens arbete (Tomm 2003). De började

betrakta system som varande i utveckling snarare än homeostatiska (strävan efter jämvikt).

Milanogruppen arbetade systemiskt. De såg familjer och individer som observerande

system, där terapeuten bidrar till de uppfattningar som utvecklas inom det terapeutiska

systemet. Terapeuten, eller betraktaren, blir själv en del av helheten.

Reflektion: Det är mönstren som binder samman i ett system. Binder något samman det

dynamiskt strukturerade fältet som ständigt växlar?

5.8 Övrig forskning kring fält och system

Det finns enormt mycket litteratur och forskning om systemteorier. När jag söker på Systems

Theory på Libris nationella bibliotekssystem (2007) får jag 611 träffar. På ordet Field Theory

får jag 1284 träffar. Det mesta som finns skrivet om fält handlar om elektromagnetiska fält

och statistik.

Jag har letat efter studier som jämfört de båda teorierna men förutom Latners artikel (1983),

har jag inte funnit någon forskning utifrån mitt perspektiv, att utforska likheter och skillnader

mellan fält och system mot bakgrund av gestalts teoribildning.

Då jag utforskat fältteorin, vore det oansvarigt av mig att inte nämna Kurt Lewins forskning.

Lewin använde fältteorin för att förstå och beskriva sina experiment. Experimenten använde

han för att utveckla fältteorin. Några exempel (Lewin 1999):

Intention, Will and Need (1926) – Lewin använder fältteorin för att förklara

intentional acts.


Two Fundamental Types of Life Processes (1929) – här utvidgar Lewin gestaltteorin

från perception till action.

Levels of Aspiration (1944) – mycket i denna artikel ägnas åt fältteoretiska

tolkningar.

Ett flertal personer har skrivit om fältteorin kopplat till gestalt, t.ex Malcolm Parlett

(2005), Gordon Wheeler (1991) och Gary Yontef (1993). Joel Latner (1983) skrev om fält-

och systemteorin, vilket satte igång en debatt kring gestalts teoretiska ramar. Det

gemensamma för dessa personer är att de oftare beskriver relationen mellan terapeut

och klient än mellan konsult och organisation.


6 DISKUSSION

Jag kommer nu att diskutera de resultat jag presenterat. Fokus för diskussionen är mina

forskningsfrågor, vilka jag här kommer att besvara.

Övergripande Forskningsfråga:

Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen Fält och System?

A. Hur förstår, definierar och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system?

B. Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen fält och system?

C. Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen?

Jag startar med en diskussion om gestaltkonsulternas förståelse, definition och användning

av begreppen för att därefter gå över till de utvalda författarnas förståelse och definition

samt hur de respektive teorierna kom in i gestalt. Slutligen diskuterar jag likheter och

skillnader.

Reflektion: Under arbetet med resultaten har bilder på system och fält vuxit fram. Hur ser

begreppen ut? Syftet med illustrationerna är att visualisera skillnader mellan begreppen.

Och syftet med att visa skillnader är att öka möjligheten att som gestaltisk

organisationskonsult göra medvetna teorival i stunden.


Gestaltkonsulternas förståelse och definition av FÄLT

Jag har upplevt att konsulterna hellre pratar om vad fältet innehåller än att definiera det.

Resultaten visar att det är individen som definierar fältet = Sammanhanget nu.

Fältets innehåll är något annat. Exempel på vad ett fält innehåller är värderingar,

förhållningssätt, tidigare upplevelser och förväntningar på framtiden, vilka har en betydelse

för nuet. Fältet kopplas alltid till nuet – sammanhanget nu - och består av krafter som kan

vara stödjande eller hindrande.

Fältteorin fokuserar på individen och är inifrånägd. Bara en av konsulterna har pratat om

life-space.

Fältteorin är individorienterad men det individen i relation till sin omgivning som är det

viktiga: individens definition av relationen till omgivningen. I fältteorin har individen

tolkningsföreträde (figur 7).

Figur 7: Individen definierar fältet och dess gränser. Figur 8: Systemets gränser definieras gemensamt.

Gestaltkonsulternas förståelse och definition av SYSTEM

Till skillnad mot definitionen av fält, fann jag hos konsulterna tydligare definitioner av

system. Ett system definieras som En helhet vars delar är beroende av varandra och

interagerar med varandra. Denna helhet är något annat än de samverkande delarna

tillsammans. Ett system har tydliga gränser (figur 8), olika nivåer och är någorlunda stabilt

över tid. Typiskt för ett system är lagbundenheten.


Att vara systemisk konsult ligger närmare det gestaltiska än att använda systemteorin

generellt.

Gestaltkonsulternas användning av FÄLT

Sex av de sju intervjuade konsulterna använder fältteorin i sitt arbete.

De använder den som ett verktyg för att märka hur de som konsulter reagerar och blir

påverkade av det som händer. Det fältteoretiska förhållningssättet hjälper konsulten att

fokusera på nuet, både hos sig själv och andra samt att skapa uppmärksamhet (awareness)

kring vad som pågår. Att förhålla sig till fältet betyder för konsulten att vara beredd på, och

uppmärksamma krafter som finns men inte syns. Fältteorin är ett verktyg för att upptäcka

vad som är figur mot vilken bakgrund. Det fältteoretiska förhållningssättet är viktigare som

vägledning för konsulten själv än att uttala för andra. Fältteorin behövs inom gestalt för att

den har en djupare förståelse för människan än systemteorin. Den saknar de instrument som

systemteorin har men konsulten blir sitt eget instrument genom fältteorin.

Orden fält och krafter används i samband med kraftfältsanalyser, annars används inte dessa

ord utanför gestaltkretsar.

Gestaltkonsulternas användning av SYSTEM

Systemteorin hjälper konsulten att ställa diagnos och se hierarkier i en organisation. Den

bidrar med struktur och möjlighet att se och röra sig mellan olika nivåer och upptäcka

på vilken nivå ett problem ligger. Systemtänkandet behövs om vi ska arbeta med och i

organisationer för att kunna förklara vad som är bakgrunden och figur i relation till vad.

Exempel på systemverktyg är parallella processer, paradoxala interventioner och att

använda hypoteser. Systemteorin ger konsulten ett helikopterperspektiv, uppifrån- och

utifrånperspektivet och den har ett förklaringsvärde.


Gestaltkonsulternas syn på när ett system övergår till att bli ett fält och hur de olika

begreppen kan samspela

Fältet är de dynamiska egenskaperna av ett system i stunden. En individ på en arbetsplats

har alltid systemet runtomkring sig och är en del av systemet. Systemet är stabilt över tid

(figur 9). Men på t.ex ett sammanträde övergår systemet till att bli ett fält som återskapas

nu. Nu. Nu och nu (figur 10). I individens upplevelse i stunden ingår erfarenheten av just det

speciella sammanhanget och de behov som sammanhanget väcker. På sammanträdet, dvs. i

just det fältet kan också andra personer ingå, t.ex en konsult. Konsulten ingår däremot inte i

systemet.

Ett system som har en subgrupp med män och en subgrupp med kvinnor består, även om

vissa av männen eller kvinnorna byts ut. Men fältet förändras.

Min arbetsplats är systemet men mötet jag är på är fältet, som påverkas av systemet.

Figur 9: Systemet är stabilt över tid. Figur 10: Fältet växlar ständigt.

Litteraturen och de utvalda författarnas definition av FÄLT

Jag kommer här att ge varje författares definition av fält. Vid citat använder jag engelskan

oöversatt.

Fält enligt Lewin: ”The totality of coexisting facts which are conceived of as mutually

interdependent” (Lewin, 1951; ref. i Marrow 1969:207). “Any behavior or any other change

in a psychological field depends only upon the psychological field at that time”. (Lewin

1997:201).


Fält enligt Latner: Latner definierar fältet genom de tidiga gestaltpsykologerna, bl. a Koffka

(1983:75). Han ägnar mer tid åt att beskriva fältet. Fältet i gestalt beskriver Latner som ”the

total of the figure and background”. Och: ”The field is what is happening”, not ”things are

happening in the field”.

Fält enligt Wheeler: Wheeler definierar fältet som grunden eller omgivningen för ett

varseblivande subjekt. Denna grund är organiserad och skapar mening åt figurerna. Han

betonar ”the underlying, dynamically structured ground”(1991:54). Hela omgivningen är för

subjektet mer än en passiv eller neutral grund för formandet av perceptuella ”figurer”.

Fält enligt Yontef: ”Field is a Systematic Web of Relationships” och: “A totality of mutually

influencing forces that together form a unified interactive whole” (1993:295).

En reflektion jag gör är att i sina definitioner av fältet är Kurt Lewin den som nämner

tidsaspekten.

Fält enligt Parlett: I sin definition av fält refererar Parlett till Yontef (se ovan). Hur fältet

definieras beror på vilket syfte du har i stunden, skriver Parlett.

Litteraturen och de utvalda författarnas definition av SYSTEM

System enligt von Bertalanffy: “A system may be defined as a set of elements standing in

interrelation among themselves and with environment”(2008).

System enligt Bateson: Bateson inspirerades av cybernetiken med självkorrigerande system

genom feed back. Det är mönstren som binder samman och en relation är alltid en produkt

av en dubbel beskrivning. Ett system ska arbeta med och genom skillnader. En skillnad som

gör en skillnad är information. Bateson införde det systemiska sättet att se på en

organisation (Bateson 1995, 1998).

Begreppens ursprung

Även om fältteorin är en psykologisk teori har båda teorierna sitt ursprung i fysiken.

Teorierna har emellertid olika ontologier. Systemteorin kommer från den klassiska fysiken

och fältteorin har sitt ursprung i modern fysik (Latner 1983). I den klassiska fysiken är

”space” tomt med fokus på interaktioner mellan delarna. I den moderna fysiken är ”space”

fyllt (figur 11 och 12). Enligt Aristoteles, som får representera den klassiska fysiken, berodde

en rörelse på objektets inneboende krafter. Enligt Galilei, som inspirerade den moderna

fysiken, är objektets rörelse resultatet av olika typer av påverkan (Staemmler 2005). Kurt


Lewin förespråkade det galileiska angreppssättet snarare än ett aristoteliskt angreppssätt,

dvs. en inriktning på funktion snarare än struktur.

Figur 11: I systemteorin finns ett fokus på relationerna mellan delarna samt mönstren i dessa relationer. Figur 12: I fältteorin är det den dynamiskt strukturerade grunden som skapar mening åt figurerna.

Resan in i gestalt

Det finns olika uppfattningar, både i litteraturen och hos gestaltkonsulterna om hur

fältteorin kom in i gestalt. Perls var inspirerad av de tidiga gestaltpsykologerna med fokus på

individens skapande av figurer, snarare än den dynamiskt strukturerade grunden (Parlett

2005, Wheeler 1991). Därför var gestaltterapin från början individcentrerad. Perls skriver

själv (1969) att han inte kände till Lewins arbete speciellt väl.

När organisationslinjen startades fanns ett behov att ta sig från den terapeutiska världen

med fokus på individen. Därav systemtänkandets inträde på O-linjen. Ett par av konsulterna

anser att systemteorin togs in i gestalt för att fältteorin är besvärlig och svår att förklara.

I gestaltakademins kursbeskrivningar från 1980-talet finns inte fältteorin nämnd som en av

gestalts rötter. Däremot beskrivs kurserna innehålla systemteoretiska studier.

1983 skrev Latner en artikel i ”the Gestalt Journal” om system och fält, två teoribildningar

inom gestalt som han ansåg krockade med varandra. Han tog där aktivt ställning för

fältteorin som han ansåg stå mer för en holistisk människosyn än systemteorin.


Från och med 1990-talet anses fältteorin vara hjärtat i gestalt. Den är både oumbärlig och

central, anser Parlett (1991).

Jag visar här en tidsaxel med exempel på händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin,

systemteorier och gestalt (figur 13).

Figur 13: Händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin, systemteorier och gestalt.

Reflektion: Både Kurt Lewin och Gregory Bateson deltog i de tvärvetenskapliga Macy-

konferenserna på 1940-talet . I Svedbergs Gruppsykologi (2003:46) beskrivs fältteorin som en

del av systemteorin. I Midgley’s tre volymer om systemtänkandets historia och utveckling

(2003) finns inte Kurt Lewin eller fältteorin nämnd .


Likheter och sammanblandningar

”Field is a Systematic Web of Relationships”, skriver Yontef (1993:295), vilket skulle kunna

passa som beskrivning av ett system.

Att ha ett fältteoretiskt förhållningssätt liknar det systemiska förhållningssättet på så sätt att

konsulten är ”en del av fältet” med fältteoretiska ögon och ”en del av helheten i de

observerande systemen” med systemiska ögon. Det är i samband med interventioner som

det fältteoretiska, respektive det systemiska förhållningssättet skiljer sig, då

gestaltterapeuten/konsulten med fältteoretiska ögon inser när tiden är mogen att

intervenera. Observationerna känns eller märks, snarare än arbetas fram (Parlett 1991). Med

det systemiska förhållningssättet planeras interventionerna noga, t.ex i familjesystem

(Tomm 2003).

När konsulterna pratar om fält som syns (t.ex en organisation eller en avdelning) och fält

som inte syns (det som individen själv definierar) är min hypotes att vi som konsulter bidrar

till en begreppsförvirring.

Både fältteorin och systemteorin har ett cirkulärt tänkande. Därför påminner de om

varandra. ”Hönan-eller-ägget”-metaforen framträder när det gäller vad som kom först, fält

eller system. Hos konsulterna finns det olika uppfattningar huruvida fältet är det

övergripande eller om det att vi alla ingår i system som är det övergripande.

Skillnader

Nationalencyklopedins definition av ”teori” lyder: “En grupp antaganden eller påståenden

som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem” (1995).

Varken hos konsulterna eller i litteraturstudien finner jag någon tvekan om huruvida

systemteorier är teorier eller inte. Det finns däremot olika uppfattningar i båda studierna,

om fältteorin är en teori, ett förhållningssätt, en metod, en metafor eller en metateori.

De sex konsulterna som använder fältteorin tycker att den har en djupare förståelse för

människan än systemteorin, vilket även Joel Latner (1983) anser. Hos de andra författarna

har jag inte hittat några jämförelser.

Ett system består av flera nivåer (figur 14). Styrkan med systemteorin är att man kan röra sig

mellan dessa nivåer för att upptäcka parallellprocesser. Fältet definieras av individen och

finns överallt (figur 15).


Figur 14: Systemet består av flera nivåer. Figur 15: Fältet finns överallt.

Behovet att kunna beskriva och förklara tillgodoses i systemteorin men inte i fältteorin.

Konsulterna saknar struktur i fältteorin medan litteraturen beskriver fältet som dynamiskt

strukturerat.

Systemteorin är konkret. Fältteorin är abstrakt. Storheten i fältteorin är att inget utesluts.

Ett system består över tid och är någorlunda stabilt medan fältet ständigt växlar(figur 16 och

17).

Figur 16: Systemet känns igen. Figur 17: Fältet ändrar skepnad.


Passar systemteorin i de gestaltteoretiska ramarna – går de två teorierna att förena?

Fältteorin är numera centralt för gestalt, det anser de sex konsulter som använder fältteorin

samt de författare jag studerat i litteraturstudien. Samtidigt - inom ramen för fältteorin som

gestalts själ - finns två motsatta uppfattningar:

Den ena är att fältteorin täcker det vi som konsulter behöver: ”Systemteorin har vi

tagit till oss för att fältteorin har varit svår att förklara. Risken är att vi tappar det som

är vårt eget. Vi behöver inte leta efter annat utan fördjupa oss i det vi har”.

Den andra är att vi behöver systemteorin också. Som organisationskonsulter saknar

fältteorin de instrument och verktyg som systemteorin har.


7 SLUTSATSER

Tillbaka till forskningsfrågorna: Har jag svarat på vilka likheterna och skillnaderna är mellan

begreppen Fält och System? Är de oklarheter jag startade med mindre oklara nu?

Mitt svar är ja. Gestaltkonsulternas och litteraturens definition och användning av

begreppen fält och system är tydligare nu, vilket jag visar nedan (tabell 9).

Jag har också följt begreppens resa in i gestalt.

Polariteter Tabell 9

F Ä L T S Y S T E M

Teori? Teori

Abstrakt Konkret

Instabilt Stabilt

Nu Över tid

Jag definierar Du och jag definierar

Space är fyllt Space är tomt

Inifrån Utifrån

Jag är instrument Jag har instrument

Överallt Gränser

Osynligt Synligt

Svårt Lätt

Upptäcka Förklara

Figur mot Bakgrund Figur och bakgrund i relation till…

Dynamisk struktur Lagbundenhet

Oförutsägbart Förutsägbart


Likheter och gemensamt använda ord

Krafter

Fysiken

Sammanhang

Dynamik

Komplexitet

Relation

Process

Helhet

Ömsesidighet

Påverkan

Självorganisering

Beroende

Interaktion

Organisering

Bidrag till teorin

Jag har i denna uppsats jämfört och analyserat fältteorins och systemteorins

respektive roller i gestalt. Jag har visat hur fältteorin utvecklats över tid och att den i

gestalts linda inte var en självklar del av den teoretiska grunden.

Jag har skapat en användbar struktur för att förstå begreppen fält och system, både

på ett intellektuellt och praktiskt plan, genom att utforska definitioner, förståelse och

mening samt tillämpning av begreppen.

Jag har genom dessa undersökningar skapat klarhet kring två begrepp som inom

gestalt har använts luddigt och utan tydlig kontakt. Uppsatsen kan användas som

underlag för fortsatt dialog på Gestaltakademin kring teoribildning och litteraturval.

Jag har visat att litteraturen och praktiken speglar varandra, framförallt genom

abstrakta och svåra definitioner.


Bidrag till praktiken

Jag har analyserat fält- och systemteorin i gestalt och bidragit med idéer kring

användning och tillämpning. Jag önskar en fortsatt dialog och erfarenhetsutbyte kring

definition och användning.

Fältteorin är numera central i gestalt och jag anser att vi som gestaltkonsulter vid

arbete med och i organisationer behöver ett systemtänkande – också. Just för att vi

behöver röra oss mellan olika nivåer och perspektiv. Att vara i fältet. Att se systemet.

För egen del har jag som konsult börjat använda teorierna tydligare och mer

medvetet. Att hitta polariteterna (tabell 9) har hjälpt mig i praktiken.

Jag vill att lärare på organisationslinjen skapar tid för teoridiskussioner och

tillämpning av teori med syfte att öka medvetenheten.

Jag vill att elever ställer högre krav på definitioner och tillämpning av teori i samband

med praktisk träning.

Framtida forskning - idéer

Undersöka andra länders förståelse, definition och användning av begreppen fält och

system. Finns det några kulturskillnader?

Göra en fördjupad studie i hur litteratur och praktik speglar varandra.

Utforska hur systemiska konsulter utan gestaltbakgrund definierar begreppen fält

och system.

Undersöka fenomenologins betydelse för fält- respektive systemteorin.


Figur 18: Cycle of experience

Vilka erfarenheter har jag fått? Vad har jag lärt mig?

Jag är glad över att ha valt ett ämne som under hela processen engagerat mig. Jag har fått

möjlighet att fördjupa mig på ett professionellt och personligt plan. Jag har utforskat min

uthållighet och energin att stanna kvar och fördjupa.

Jag har fått kontakt med gestalts ursprung. Jag har gjort mentala resor och hälsat på i

laboratorierna hos gestaltpsykologerna i Berlin, deltagit i experiment med Kurt Lewin och

lärt mig vad topologi är. Jag har dansat med Laura Perls, fnissat med Fritz, balanserat the

West Coast mot the East Coast och landat i Cleveland. Jag har smakat på skillnader som gör

skillnad och känt formerna på ”the cycle of experience”.

Och jag har jag haft spännande, inspirerande möten med nu verksamma gestaltkonsulter

och lärare på Gestaltakademin. Tack.


A V S L U T N I N G

“This time I am going to write about me.

Rather: whenever anybody writes,

she writes about herself – more or less.

Of course, one can write about so-called objective

observations or about concepts and theories,

but the observer one way or another is

part of those observations.

Or she selects what she is observing.”

Fritz Perls


Litteraturförteckning och Referenser

Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.

Bateson, Gregory (1995). Ande och Natur, En nödvändig enhet. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings

Bokförlag Symposion AB.

Bateson, Gregory (1998). Graffman, Erik (red.) Mönstret som förbinder. Stockholm: Bokförlaget

Mareld.

Bertalanffy, Ludwig von (1968). General Systems Theory, Foundations, Development, Applications.

New York: George Braziller, Inc. Fourth Printing April 1973.

Bertalanffy, Ludwig von (2008). http://www.panarchy.org/vonbertalanffy/systems.1968.html, 4/1.

Bryman, Alan (2004). Social Research Methods, Second Edition. Oxford: Oxford University Press.

Clarkson, Petruska (1995). Gestalt Counselling in Action. London: Sage Publications Ltd.

Clarkson, Petruska & Mackewn, Jennifer (2002). Fritz Perls. London: Sage Publications Ltd.

Fagan, Joen and Shepherd, Irma L. (1971). Gestalt Therapy Now. New York: Harper & Row, Inc.

Foerster, Heinz von (2003). Cybernetics of cybernetics. (s. 1-4). Midgley, Gerald (red.)

Systems Thinking, Volume III, Second Order Cybernetics, Systemic Therapy and Soft Systems Thinking.

London: Sage Publishing Ltd.

Föreningen Gestalt i Organisation FGO (2007). http://www.fgo.se/home/index.asp?sid=664&mid=1,

5/12.

Gaffney, Seán, (1995). Gestaltterapins vidareutveckling i praktik och teori. (s. 35-63).

Mannerstråle, Inger (red.) Gestaltterapi på svenska. Stockholm: Gestalt-Akademin i Skandinavien.

Korb, Margaret, P., Gorrell, Jeffrey, Van De Riet, Vernon (1989). Gestalt Therapy, Practice and Theory,

Second Edition. Needham Heights, MA: Simon & Schuster, Inc.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Latner, Joel (1973). The Gestalt Therapy Book. New York: Julian Press, Inc.

Latner, Joel (1983). This is the Speed of Light: Field and Systems Theories in Gestalt Therapy.

(s. 71-90). The Gestalt Journal Vol. 6, No. 2.

Lewin, Kurt (1997). Resolving Social Conflicts & Field Theory in Social Science. Washington DC:

American Psychological Association.

http://www.panarchy.org/vonbertalanffy/systems.1968.html


Lewin, Kurt (1999). Gold, Martin (ed). The Complete Social Scientist, A Kurt Lewin Reader. Washington

DC: American Psychological Association.

Lindner, Wolf (2005). DVD: At the Boundary – Lore Perls and Gestalt Therapy. Berlin: DVG – Deutche

Vereinigung für Gestalttherapie e.V.

Marrow, Alfred J. (1969). The Practical Theorist, The Life and Work of Kurt Lewin. London/New York:

Basic Books Inc., Publishers.

Melnick, Joseph (2008). http://www.gestaltreview.com/Default.aspx?tabid=69, 2/1.

Midgley, Gerald (2003). Systems Thinking, Volume I, General Systems Theory, Cybernetics and

Complexity. London: Sage Publishing Ltd.

Midgley, Gerald (2003). Systems Thinking, Volume II, Systems Theories and Modelling. London:

Sage Publishing Ltd.

Nationalencyklopedin (1995, 2005). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

Norstedts uppslagsbok (1982). Stockholm: P A Norstedt & Söners förlag.

Nevis, Edwin C. (1987, 1998). Organizational Consulting, A Gestalt Approach. Cleveland, Ohio:

Gestalt Institute of Cleveland Press.

Parlett, Malcolm (2005). Contemporary Gestalt Therapy: Field Theory (s. 41-63). Woldt, Ansel L. &

Toman, Sarah M. Gestalt Therapy, History, Theory, and Practice. London: Sage Publications Ltd.

Perls, Frederick, Hefferline, Ralph, F., Goodman, Paul (1951). Gestalt Therapy, Excitement and

Growth in the Human Personality. New York: Dell Publishing Co., Inc.

Perls, Fritz (1947). Ego, Hunger & Aggression. New York: Random House, Inc.

Perls, Fritz (1969). Gestalt Verbatim. New York: Bantam Books, Inc.

Perls, Fritz (1969). In and Out the Garbage Pail. New York: Bantam Books, Inc.

Perls, Fritz (1973). The Gestalt Approach & Eye Witness to Therapy. California: Science and

Behavior Books, Inc.

Pilippson, Peter. (2006). Field Theory: Mirrors and Reflections. (s. 59-63). Staemmler, Frank-M. (red.)

British Gestalt Journal Vol. 15, No 2, Festschrift for Malcolm Parlett. London: Gestalt Publications Ltd.

Polster, Erving & Miriam (1999). From the Radical Center. Cleveland, Ohio: Gestalt Institute

of Cleveland Press.

http://www.gestaltreview.com/Default.aspx?tabid=69


Rayne, Janie (1980). Gestalt Psychology/Gestalt Therapy: Forms/Contexts (s.76-84). The Gestalt Journal Vol. 3.

Rosner, Jorge (1987). Peeling the Onion. Toronto: The Gestalt Institute of Toronto.

Samarbetsdynamik (2007). http://www.samarbetsdynamik.se/Omfokus/Fokusquest.html, 28/12.

Senge, Peter M. (1990). Den femte disciplinen. New York: Bantham Doubleday Dell Publishing Group,

Inc.

Society for Organizational Learning (2008). http://www.solonline.org/aboutsol/who/Senge/, 4/1.

Staemmler, Frank-M. (2006). A Babylonian Confusion? – The Term ”Field”. (s.64-83). Staemmler,

Frank-M. (red.) London: British Gestalt Journal Vol. 15, No 2.

Svedberg, Lars (2003). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Tomm, Karl (2003). Systemisk intervjumetodik. Stockholm: Bokförlaget Mareld.

Wheeler, Gordon (1991). Gestalt Reconsidered. Cleveland Ohio: Gestalt Institute of Cleveland Press.

Wiberg, Lars (1999). Gränslandet. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.

Yontef, Gary M. (1993). Awareness, Dialogue & Process, Essays on Gestalt Therapy. New York:

The Gestalt Journal Press, Inc.

Zinker, Joseph (1977). Creative Process in Gestalt Therapy. New York: Random House, Inc.

http://www.samarbetsdynamik.se/Omfokus/Fokusquest.html

http://www.solonline.org/aboutsol/who/Senge/

BILAGOR

Bilaga 1

Stockholm den 20 november 2006

Till Dig som är medlem i FGO

Jag heter Karin Grönberg och genomför nu mitt Masterarbete på Gestaltakademin.

Jag arbetar som konsult sedan 7 år och i mitt jobb funderar jag ofta på ord och begrepp som vi

konsulter använder och hur vi använder dem. Två ord som jag upplever mycket kraftfulla – och inte

alltid så tydliga - är ”fält” och ”system”. För mig har dessa ord blivit viktiga metaforer i arbetet

med grupper och jag vill nu utforska dem ytterligare i min Masteruppsats.

Jag vill utforska dessa begrepp i en liten grupp och undrar om du skulle vilja delta?

Du som får det här brevet har examinerats från Gestaltakademin och arbetar antingen som konsult

eller som chef/ledare med gestalt i organisation. Jag är nyfiken på hur du förstår begreppen fält

respektive system och hur du använder dem i ditt arbete, både praktiskt och intellektuellt. Kanske

har du några exempel?

Maila mig och berätta lite om dig själv: När gick du ut Gestaltakademin, hur länge har du arbetat

som konsult eller ledare, och varför tycker du att detta skulle vara intressant att samtala om?

När Var Hur?

Vi samlas fredagen den 26 januari 2007 klockan 13.00 - 15.30. Adressen är Munkbron 7 i Stockholm

(Gamla Stan). Jag bjuder på fika under tiden samt något att äta och dricka efter vårt samtal.

Nästa steg:

Den 4 december är sista dagen för att anmäla ditt intresse.

Jag kommer att samla en grupp på 5-6 personer och senast den 11 december får du besked.

När det är klart vilka som deltar kommer jag med ytterligare information.

Jag hoppas att du vill ta chansen att delta och bli min medforskare!

Tack på förhand!

Vänliga hälsningar,

Karin Grönberg O18

Gestaltakademin och Derby University

Mail: [email protected] eller telefon: 0733-519550

mailto:[email protected]

Fältteorin i gestaltlitteraturen Bilaga 2

Fritz Perls:

I ”Ego, Hunger and Aggression” (1947) refererar Perls till Lewins minnesexperiment i

samband med att han skriver om vanor och principer (s. 101). Han nämner inte fältteorin

men beskriver organismen som en helhet.

I ”In and Out the Garbage Pail” (1969: 62-63) skriver Perls:

”My relation to the gestalt psychologists were a peculiar one. I admired a lot of their work,

especially the early work of Kurt Lewin. I could not go along when they became logical

positivists. I have not read any of their text books, only some papers of Kurt Lewin,

Wertheimer and Köhler. Most important for me was the idea of the unfinished situation, the

incomplete gestalt. The academic Gestaltists of course never accepted me. I certainly was

not a pure Gestaltist. My prominent fantasy was that they were all alchemists looking for

gold, for complete verification, and that I was satisfied to use the less impressive but more

useful products that fell by the wayside. A gestalt is an irreducible phenomenon. It is an

essence that is there and that disappears if the whole is broken up into its components.”

”Gestalt Therapy Verbatim” (1969) redogör för workshops i Esalen och handlar inte mycket

om historiken eller rötterna till Gestalt. Boken återger dialoger i manusform.

Kurt Goldstein var den som först introducerade the organism as a whole, och bröt med

traditionen att kroppens organ kan studeras enskilt. Organismen kan inte separeras från

omgivningen.

I ”Gestalt Therapy Now, Theory, Techniques, Applicatons” (1970) är syftet att sätta Fritz

Perls arbete i ett historiskt fokus samt att berätta om hans senaste tankar. Fältteorin finns

inte nämnd. Inte heller Kurt Lewin.

“The Gestalt Approach & Eye Witness to Therapy” (1973). Perls skriver om

gestaltfundamenten och “The Holistic Doctrine”. Synen på kroppen som en “unified

organism” är ignorerad av de traditionella psykiatri- och psykoterapiskolorna, menar han.

Fältteorin nämns dock inte.

Perls, Hefferline, Goodman: I “Gestalt Therapy, Exitement and Growth in the Human

Personality” (1951) citerar författarna Kurt Lewin i samband med en terapisituation.

För övrigt nämns inte fältteorin.

Laura (Lore) Perls: Dvd: At the Boundary – Lore Perls and Gestalt Therapy (2005) “Utan

psykoanalysen skulle inte Gestalt vara vad det är”, säger hon. ”Så länge gestalt är existentiell

och experimentell, kan vilken teknik som helst användas”.

”Utan oss (Paul Goodman och hon själv) skulle Fritz inte ha skrivit en rad”.

Laura förutsåg att namnet Gestalt skulle skapa problem, vilket också inträffade. De

akademiska Gestaltpsykologerna ratade gestaltterapeuterna och Laura ville hellre döpa

terapin till existentiell terapi. De teorier som är i fokus på dvd:n är existentialismen,

psykoanalysen och gestaltpsykologin. Fältteorin nämns inte som teoretisk grund.

Petruska Clarkson: I “Gestalt Counselling in Action” (1995) skriver Clarkson om de historiska

rötterna: gestaltpsykologi, fältteori och psykoanalys. Hon beskriver att det var från Lewin

som Perls lärde sig att se på psykologiska relationer i form av ett omgivande fält, vilket är

centralt för det gestaltiska förhållningssättet.

Clarkson & Mackewn: ”Fritz Perls” (2002). ”The very essence of Perl’s contribution to the

theory of psychotherapy is the holistic notion that everything is related to everything else;

that all things and beings are mutually dependent upon one another; and that a whole

theory is more than the sum of its individual parts”. Och “… field orientation that Perls

adopted and adapted from the Gestalt Psychologists, especially Wertheimer, and more

indirectly from their associate Kurt Lewin” (s. 40).

Författarna beskriver en debatt som startade på 90-talet mellan Gordon Wheeler, Gary

Yontef och Peter Philippson om hur fältteorin ska tolkas samt Perls kunskap och kännedom

om Lewin’s arbete. Debatten handlar om organiseringen av grunden i figur/grund och hur

Perls har tolkat detta.

Korb, Gorell, Van De Riet: “Gestalt Therapy, Practice and Theory” (1989) beskriver i kapitel

1 de olika gestaltprinciperna: Figure and Ground, Gestalt Formation and Completion,

Emergent Needs, Clarity of Gestalten, Awareness and Attention, Closure, Holism.

Fältteorin finns inte nämnd. Holismen, kopplad till psykologiska teorier och psykoterapi,

beskrivs emellertid i termer som jag känner igen från beskrivningar av fältteorin.

I ”Gestaltterapi på svenska” (1995), redigerad av Inger Mannerstråle, tas fältteorin inte upp

som en utav gestalts rötter.

Seán Gaffney (s. 53): ”Systemtänkande har snabbt vunnit mycket mark, främst men inte

uteslutande bland gestaltorienterade organisationskonsulter”.

”Systemteori behandlas ofta – till och med av gestaltterapeuter och gestaltkonsuler – som

om den var något helt nytt och annorlunda. En möjlig förklaring till denna förvirring kan vara

att en gestaltterapeut och en systemteoretiker tillämpar sina läror på skilda sätt. En

gestaltterapeut brukar agera affektivt, uppmärksam på kroppsliga förnimmelser och känslor;

en systemteoretiker agerar mer kognitivt, med hypoteser, omformuleringar, de s.k. cirkulära

frågorna osv. De grundläggande likheterna mellan gestaltterapi och systemteori är dock

sannolikt mer betydelsefulla än möjliga skillnader mellan de för tillfället aktuella teknikerna”.

Ed Nevis: ”Organizational Consulting, a gestalt approach” (1987). Fältet definieras som

”person and environment” (1987:10). Hur svårt eller lätt en person uppfattar ett problem,

beror på personens upplevelse av fältet.

Om system (s.17): Användningen av gestaltmetodiken har utvecklats från att gälla

”individuals in organizational settings” till att appliceras på stora system, speciellt

organisationer. ”However, a number of people have been impressed with possible linkages

between Gestalt Therapy and Systems Theory (1998:17).

Enligt Gordon Wheeler (1991) är det Ed Nevis som bäst överfört det gestaltiska begreppet till

organisationsvärlden.

Erving & Miriam Polster: ”From the Radical Center” (1999). Fältteorin nämns inte.

Jorge Rosner: ”Peeling the Onion” (1987) tar upp holismen men inte fältteorin.

Joseph Zinker: I ”Creative Process in Gestalt Therapy” (1977) nämner författaren Köhler,

Koffka och Wertheimer, i samband med gestaltpsykologi och figur/grund. Kurt Lewin finns

inte nämnd, vare sig inom gestaltpsykologin eller fältteorin.

Om systemtänkande Bilaga 3

Systemtänkandet utvecklades efter första världskriget utifrån två viktiga drivkrafter.

Den ena var att stötta forskare att överskrida gränserna för den egna disciplinen genom att

ha ett gemensamt synsätt oavsett om man forskar inom det sociala, ekonomiska, fysiska

eller biologiska fältet.

Den andra drivkraften var att inom det sociala och ekologiska fältet hitta hållbara lösningar

och skapa en fredlig värld (Midgley 2003, vol. 1). De som drivit frågorna har velat

åstadkomma en förändring i världen. Övertygelsen har varit att systemtänkande ger en bra

bas för att arbeta med hållbarhet och konflikter. Vissa författare har fokuserat på teorier,

andra har utvecklat metodologier och metoder för att skapa förändring. Syftet har

förändrats från att leverera förutsägbara, storskaliga, sociala förbättringar till att numera

betona hur vi kan öka lärandet genom ansvar, kritiskt tänkande samt etiska reflektioner

inom och mellan organisationer och samhällen.

Cybernetiken

Cybernetiken är en vetenskap om kommunikation och kontroll. Norbert Wiener anses vara

grundaren av cybernetiken (Midgley 2003, vol. 1). Wiener var intresserad av

ändamålsenligheten i självkorrigerande system. Med jämförelser mellan önskat och faktiskt

tillstånd kunde systemen genom feed back korrigera och styra sina beteenden (Bateson

1995). Ett enkelt exempel på detta fenomen är en termostat: Om temperaturen sjunker

under ett visst läge, slås den automatiskt på och höjer den till önskat läge, då den slås av

igen.

Cybernetik är också studiet av organisation av händelser i former och mönster. Hur

förändrings- och stabiliseringsprocesser tillsammans bildar en helhet (Tomm 2003).

Första ordningens cybernetik är de observerade systemens cybernetik: att studera systemen

genom objektiva observationer (Tomm 2003).

Andra ordningens cybernetik är de observerande systemens cybernetik: observatören bidrar

till de uppfattningar som utvecklas (Tomm 2003).

Om Kurt Lewin Bilaga 4

Kurt Lewin (1890-1947) var verksam i Berlin fram till det nazistiska maktövertagandet då han

utvandrade till USA. Han var professor vid State University of Iowa Child Welfare Station och

därefter chef för det gruppdynamiska laboratoriet vid MIT. Lewin var starkt influerad av

gestaltpsykologiska idéer, men utvecklade sitt eget system för beteendeanalys, fältteorin

(Principles of Topological1 Psychology, 1936). Inom fältteorin utvecklade han en rad begrepp,

där livsrymd (life space) intog en central plats. Livsrymden utgör en topologisk beskrivning av

individen och hennes psykologiska miljö. En persons beteende ses som ett resultat av det

aktuella tillståndet hos denna livsrymd.

I sitt empiriska arbete var Lewin en av pionjärerna för aktionsforskning, dvs. forskning som

syftar till förändring av beteende och inte bara till beskrivning. Hans forskning har haft stor

betydelse för utvecklingen av ledarskap och grupprocesser (Nationalencyklopedin 1995).

Lewin, tillsammans med Goldstein, tillhörde andra generationens gestaltpsykologer. De

ansåg att istället för att göra bedömningar av perceptuella scener i laboratorierna, var det

mer konstruktivt att använda perception och bedömningar i verkligheten, i det fält vi ingår i

(Wheeler 1991).

Lewin ansåg att teori ska uppfylla två syften: Dels visa vad som är känt, dels visa riktningen

för att ta till sig ny kunskap. Experiment ska därför utföras med syftet att testa teoretiska

koncept (Marrow 1969).

Metod, förhållningssätt eller teori

Lewin kallar inte fältteorin för teori i ordets vanliga bemärkelse. Han jämför då med

Newton’s lagar och Maxwell’s ekvationer. Fältteorin kan därför inte anses vara korrekt eller

inkorrekt på samma sätt som en vanlig teori. “Field theory is probably best characterized as a

method: namely a method of analyzing causal relations and of building scientific constructs”.

(Lewin 1997:201).

1 Topologi är en gren av matematiken som studerar de egenskaper hos ett matematiskt objekt vilka uteslutande beror på

närhet och sammanhang (Norstedts uppslagsbok 1982).

Analys av det psykologiska fältet

För att ett psykologiskt fält (life-space) ska kunna analyseras vetenskapligt måste man titta

på vad som är relevant för att förklara beteenden.

Följande punkter är viktiga (1997:339):

Objektivitet inom psykologi, ställer krav på att representera fältet korrekt, dvs. som

det existerar för individen ifråga, vid det speciella tillfället.

De sociala aspekterna av den psykologiska situationen är minst lika viktiga som de

fysiska.

För att karaktärisera ett psykologiskt fält måste man beakta såväl specifika faktorer

(t.ex mål, stimulans, behov, sociala relationer) som generella faktorer (t.ex

atmosfären, frihetsgraden). Dessa karaktäristika av fältet som en helhet är lika viktiga

inom psykologin som gravitationen är för den klassiska fysiken.

I det psykologiska fältet ska allt som påverkar beteendet vid en given tidsenhet, vara

representerat i fältet vid den speciella tidpunkten. Det är bara dessa fakta som kan

påverka beteendet, som är en del av det aktuella fältet.

För att undvika onödiga antaganden, kan man visa det psykologiska fältet genom

matematiska formler. Man behöver inte fråga vad som finns bakom fältet.

Master of Science Gestalt in Organisations FÄLT & SYSTEM...

Documents

Transcript of Master of Science Gestalt in Organisations FÄLT & SYSTEM...