Magnus Näsmark CV 2016 Portfolio

MAGNUS NÄSMARK PORTFOLIO

Art-director och digital designer

Videvägen 41 181 65 Lidingö08-730 31 43 070-602 25 [email protected] www.magnus.nasmark.com

Fiske för allax 2023–14 MAGASIN

Total redesign av den klassiska breddfisketidningen Fiske för alla.Målet var att ge den en mer modern look samt att skapa nya avdelningar.

SEMESTERLÄSNING!›EXTRA TIDNING PÅ KÖPET!

➕

NR 52013

PRIS 64:90 SEK !› !84:90 NOK › !6:95 EURO WWW.FISKEFORALLA.SE

LOCKA UPP ABBORREN

GÄDDA FRÅN FÅTÖLJEN!›!2 BRA KNUTAR ENGSTRÖMS BÄSTA FISKEMINNE

›BÄSTA RECEPTEN‹

Fiskemacka & finmiddag

Välj rätt bete

›KUL TEKNIK‹

En popperhöjer pulsen

›FAMILJEFISKE‹

Få tonåringenatt skratta!

Sommarfeeling!

FISKE FÖ

R A

LLA › N

R 5 20

13 › SO

MM

AR

EN

S BÄ

STA B

ETE

N › U

ND

VIK

NY

BÖ

RJA

RFE

LEN › G

ÄD

DA

FRÅ

N FÅ

TÖLJE

N › E

NG

STRÖ

MS B

ÄSTA

FISKE

MIN

NE › E

N PO

PPER

HÖ

JER

PU

LSEN

NY DESIGN!

60 NYHETER

18 ÅR SOM FISKEMURVEL

Mikael Engström har fått läsarnas ögon att tåras av skratt och igenkänning under många år, men det har inte alltid varit så

lätt. Särskilt inte i början!… TEXT & FOTO MIKAEL ENGSTRÖM

8 FISKE FÖR ALLA 4.2013

ENSAMVARGEN VISAR VÄGEN

För dig som tänkt en resa till Glan är solofiskaren Pontus Sjöqvist

den perfekta vägvisaren. Området är vindkänsligt, men du kan också

använda vinden till din fördel. TEXT & FOTO ANDERS FORSBERG

!SPANAR IN"

GÄDD-TEAMEN

Team Pontus Sjöqvist

Æ 4.2013 FISKE FÖR ALLA 47

M i! arbete för Fiske för Alla började 1995 då Johnny Albertsson, även kallad Jaffa, intog redaktörsstolen. Innan dess hade jag bara jobbat sporadiskt åt spridda tid-ningar. Helst skrev jag om flugfiske och ville bli flugfiskehjälte eller en ny Hans

Lidman. De här tokigheterna tog Jaffa ur mig.–Ta och fixa en jävla massa olika flöten och gör e! jobb om

mete, sa han i telefon.Jag blev kränkt. Skulle jag, Hans Lidman-stipendiat, sänka

mig så lågt? E! flötesjobb#…– Vill du leva på de!a måste du göra all sorts fiske, sa Jaffa.Jag stod mellan valet a! bli den kommande flugfiskehjälten

eller a! kunna leva på fisket. Det var bara a! skrota hjälten och snart trollade jag öring i kra$verksdammar, metade havsör-ing på räka, fiskade lax med kula och fluga. De flesta jobben gjorde jag tillsammans med kompisar. Det var vårt eget fiske. Amatörernas jula$on. Men jag förstod a! de!a inte var nog. Skulle jag fortsä!a måste jag bli en riktig reporter.

– Vad är di! PB på gädda? frågade Jaffa.– Drygt 5 kilo, sa jag.

JAFFA TYCKTE ATT JAG skulle åka ut med bröderna Robert och Ronny Andén och ta en storgädda. Fem kilo var ju inget vidare PB för tidningens reporter. Det här blev mi! första riktiga reportage. Jag mö!e Robert och Ronny i Trosa. Flera gånger frågade de mig om mi! PB var sant. Så lågt PB var fantastiskt. De två väderbitna bröderna var redan då Sveriges mest drivna gäddfiskare. Med otaliga tioplussare och topp på typ 17 kilo.

Jag var mycket nervös, hela situationen kändes obehaglig. Bara för a! jag skriver om fiske så är jag inte per automatik en superfiskare, de!a skulle bröderna snart bli varse. Jag tilldelades en grov haspelutrustning och en papegojfärgad Zaltwobbler i största storleken. Hur skulle jag klara det här då? En sån här grov haspelrulle hade jag aldrig hållit i. Mi! gäddfiske bedrevs bara i små tjärnar och åar där en trekilos är stor. Jag måste ju hålla masken. För a! inte avslöja mig så undvek jag a! prata. Jag visste ju inte ens vad betena he!e. Situationen var ohållbar men löste sig snabbt. Jag laddade för första kastet. Paffs, pluffs. Jag daskade Zalten med stor kra$ i va!net vid ytan vid relingen. I nervositet hade jag glömt fälla bygeln. Ja, jo, sa bröderna. Det där kan hända alla.

– Precis, sa Robban. Du ska se vad våra kunder kan hi!a på. Vi är vana.

Skillnaden var a! jag var den stora reportern från den stora tidningen.

I mi! andra kast svingade jag Zalten flera meter in i vassen.– Det är lugnt, sa Ronny. Våra gäster brukar kasta ännu

längre in.– Precis, sa Robban. En del kastar i hela spöet.Jag var helt nergjord och förklarade a! jag inte hade en aning

om vad jag höll på med. Bröderna gav mig en pedagogisk och helt underbar kurs i fiske e$er stor gädda. Med en Conrad och start- och stoppmetoden tog jag en gädda på 7,3 kilo, det är faktiskt det PB jag har än i dag. E$er den dagen har bröderna Andén bety! mycket för mig och mina jobb. Vi har fiskat gös, abborre och trollat lax.

En gång har jag lyckats imponera på dem. Jag åt sex kaba-

18 ÅR SOM FISKEMURVELÆ

nosskorvar med bröd när vi gjorde strandhugg för lunch. Även det rekordet står sig än i dag. Det var också genom Andénarna jag lärde känna Peter Törnkvist. Han var en ung, energisk fiskare som var perfekt för en lite trö! gubbe. Peter och jag genomled flera gädd-EM i Västervik tillsammans. En gång kom vi fyra och fick ta emot pris av självaste Anders Forsberg. Och sen tog Peter med mig på Trexgäddan som jag inte trodde jag skulle överleva. Grova tatuerade gubbar med rostig kät-ting kring halsen. Killar som äter flymffiskare till frukost.

E$ersom det viktigaste för en sportfiskejournalist är a! få hyfsade fiskar på bild behövs det många gånger proffs på det va!net man besöker. Men en sak slår aldrig fel. Just när jag kommer med block, penna och kamera blir det toktrögt. Dagarna innan har varit optimala. Men den inbokade repor-

Sätta knorren på grisen? Nej, en oförsiktig vänd-ning i en trång båt.————

Reportagebild från Mickes USA-resa.


Leverantörernas webbplatser!!Abu Garcia

(Abu Ambassa-deur och Penn)

www.abugarcia.se!!Bios (Daiwa) www.bios.se

Normark (Shimano)

www.normark.se!!Svendsen Sport

(Okuma och DAM) www.

svendsen-sport.dk!!Wiggler (SPRO) www.wiggler.se

Æ

Normalklassen 3 399–3 799 kr

13 Daiwa T3 Ballistic 100 HLLeverantör!!!Bios.Kastbroms!!!Magnetisk. Knarrsignal!!!Nej. Kullager!!!5+.Vikt!!!215 g. Utväxling!!!6,3:1. Linmängd!!!110 meter 0,35.Tillverkningsland!!!Thailand. Kommentar!!!Lina per vevvarv: 67 cm. Under rullen finns en spak där du enkelt ändrar kastbromsens läge – maxbrake, allround eller longcast. Magnetbromsen regle-ras med en rund ratt på gaveln med lägena 0–20. Pris!!!3 799 kr.

FFA-betygKastegenskaper!!!5Broms!!!5Känsla!!!5Mekanik!!!5Betyg!!!5,0

Trolling-räkneverksklassen

16 Okuma Cold Water CW 203DLXLeverantör!!!Svendsen.Knarrsignal!!!Ja. Kullager!!!2+. Vikt!!!430 g. Utväxling!!!5,1:1.Linmängd!!!200 meter 0,35. Tillverkningsland!!!Kina.Kommentar!!!Lina per vevvarv: 58 cm. Spöklammer och oljeflaska medföljer. Pris!!!1 799 kr.

FFA-betygBroms!!!4Känsla!!!4Mekanik!!!4Betyg!!!4,0

Hybridklassen

14 Shimano Tranx 500PG Leverantör!!!Normark. Kastbroms!!!Centrifugal. Knarrsignal!!!Nej. Kullager!!!7+.Vikt!!!565 g. Utväxling!!!4,6:1. Linmängd!!!210 meter 0,38.Tillverkningsland!!!Japan.Kommentar!!!Lina per vevvarv: 75 cm. Linmängden är mätt med Power Pro-flätlina. Är detta världens största lågprofilare?Pris!!!4 999 kr.



17 Daiwa Sealine SG47-LC3BLeverantör!!!Bios.Knarrsignal!!!Ja. Kullager!!!3. Vikt!!!495 g.Utväxling!!!4,21. Linmängd!!!440 meter 0,35.Tillverkningsland!!!Korea.Kommentar!!!Lina per vevvarv: 61 cm.Pris!!!1 999 kr.



15 Daiwa Accudepth Plus 17LCBLeverantör!!!Bios.Knarrsignal!!!Ja. Kullager!!!1. Vikt!!!360 g. Utväxling!!!5,1:1.Linmängd!!!185 meter 0,35. Tillverkningsland!!!Korea.Kommentar!!!Lina per vevvarv: 55 cm.Pris!!!1 299 kr.


Havsfiskeklassen 1 699–2 299 kr

18 Okuma Cortez CZ-5CSLeverantör!!!Svendsens.Knarrsignal!!!Ja. Kullager!!!4+. Vikt!!!396 g.Utväxling!!!6,2:1. Linmängd!!!370 meter 0,35.Tillverkningsland!!!Kina. Kommentar!!!Lina per vevvarv: 96 cm. Spöklammer och oljeflaska medföljer.Pris!!!1 799 kr.


Toppbetyg!

BÄSTI KLASSEN

3!399–3!799 kr

BÄSTI KLASSEN

Trollingrullar

4.2013 FISKE FÖR ALLA 45

Æ

Livet som repor-ter kan vara hårt, men det finns också stunder då man vet att man har världens bäs-ta jobb. Då solen skiner, laxen snart hugger och man kommer att ha en historia att be-rätta och bilderna som bevisar att den är sann.


TEAM PONTUS SJÖQVISTÆ

F örsta juni och sommaren är här. Jag har precis an-länt till Finspång och ef-ter lite trixande hit och dit hi!ar jag fram till sjösä!ningsrampen vid

Skutbosjön. Där väntar Pontus Sjöqvist med sin Buster L på a! jag ska borda båten för vidare färd ut till Glan.

– Det är en bit a! köra innan vi är framme vid Glan, säger Pontus när vi i krypfart lämnar bryggorna.

Enligt en snabb ti! på min mobil har vi närmare 9 kilometer ned till Glan.

– Men det går rä! snabbt, säger Pon-tus och drar upp båten i planing.

Med en fart på plussidan om 20 knop ska det inte ta särskilt lång tid ner till Glan och redan e"er e! par minuter är vi framme vid den smala passagen mellan Skutbosjön och Dovern.

Väl ute på Dovern sä!er Pontus fart på ekipaget igen och e"er a! ha trixat oss under bron vid sjöns sydspets är vi ute på Glan.

– Så här i början av juni står gäddorna fortfarande rä! grunt, säger Pontus ef-ter en kortare färd över sjön. Så vi ska stanna därborta vid udden. Det kan stå en hel del fina gäddor där.

Det är inte mycket till vind och det kanske är lika bra det för Glan kan vara riktigt otrevlig om det blåser för mycket.

På plats och redo för våra första kast frågar jag Pontus vad för slags gäddfiske han gillar bäst.

– Faktiskt allt gäddfiske men spinn-fiske och jerkfiske på grunt va!en e"er stora gäddor är helt klart roligast och mest beroendeframkallande.

FFA: Vad är det som gör det fisket så speciellt?

– Det är nog hugget som gör det. Tänk dig när det tar fullständigt tvärstopp och en stor gädda plötsligt vältrar sig i ytan. Det kan man inte få för mycket av. Sedan är det ju e! aktivt fiske där man hela tiden får jobba och man gör allt själv.

DET VERKAR SOM OM gäddorna inte är på plats eller också vill de inte ta. Men vi fortsä!er a! nöta och byter beten e! flertal gånger utan a! något händer. Vädret kan vi inte klaga på men kanske det ändå skulle behövas lite mer vind för a! gäddorna ska hugga.

– Som nog de flesta gäddfiskare redan känner till så måste det blåsa en del för a! man ska ha e! bra gäddfiske, säger Pontus, och bäst fiske brukar man ha på lovartsidan, det vill säga den sidan av sjön där vinden ligger på mot strän-derna. Men det får inte blåsa för mycket på Glan för då blir det nästan omöjligt a! fiska. I varje fall om man ska fiska i pålandsvind som vi gör nu.

Syd till sydväst är ju allmänt känd som bästa fiskevinden, men Pontus tycker a! vindriktningen har störst be-tydelse under vår och senhöst.

– Nordanvind på vår och höst ger o"a kallras i va!net vilket kan fullständigt förstöra grundva!ensfisket. Speciellt om det sker samtidigt som man har kalla nä!er med minusgrader. Sommartid, när gäddan både står och äter på djupt va!en, påverkar inte vinden gäddfisket i någon högre grad utan då är det väl mest du själv som påverkas.

E"ersom gäddorna inte verkar vara på

rä! humör eller inte är på plats, bestäm-mer Pontus a! vi ska dra över till andra sidan av sjön.

– Det kan ju hända a! det står en del gädda kvar utanför lekområdena.

NÅGOT SJÖKORT finns inte över Glan och förstagångsbesökaren bör ta det försiktigt för det finns flera förrädiska områden a! se upp med. Men för Pontus del är det ingen match a! styra båten säkert över sjön.

– Nu tar vi dem, säger Pontus när ankaret fäst i bo!en.

Redan i första kastet känner jag en lo-vande stöt mot betet och i nästa kast över samma område si!er den första gäddan.

– Bravo! ropar Pontus och gör samti-digt e! mothugg.

Nu är det dubbeldrill på gång.– Din är nog lite större än min, säger

jag när Pontus tar e! gälgrepp på sin gädda.

Ingen av gäddorna är särskilt stor men båda var riktiga kämpar.

E"er några bilder på våra gäddor fortsä!er vi a! kasta. Någon större fart är det dock inte på fiskarna och när vi trö!nar på stället tar vi paus för en fika och lite mer fiskesnack.

– Sommartid har jag alltid bästa gäddfisket när det är mulet, och van-ligtvis brukar jag koncentrera mi! fiske till tidig morgon och sen kväll.

Friliggande grynnor är e! av Pontus favoritställen.

– O"a drar sig gäddorna upp på gryn-norna för a! jaga när ljuset är lite svagare och då kan man ha e! riktigt superfiske. FFA: Men sommartid och varmt va!en betyder väl också a! man måste vara försiktig med gäddan?

– Försiktig i den meningen a! man ska ta den hårt så a! den inte kör sig helt slut för då kan det bli problem a! släppa tillbaka den.

E"ersom fisket inte är särskilt bra på grunt va!en beslutar Pontus a! vi ska prova ute vid grynnorna.

– De kanske redan har fly!at ut till svalare va!en, säger han och hivar upp ankaret.

En stund senare har vi ankrat upp mi! ute på sjön i stället.

– Nu ska vi ha lite större fisk, säger han och byter till e! stort gummibete.

Jag litar på Pontus val och gör detsamma.

Pontus fiskar o"a med stora beten

Pontus 5 bästa för stor gädda1 Tro på det du gör

Bara fisken är tillräckligt stor och tung så är ett enda hugg allt som be-hövs för att vända en helt värdelös fiskevecka till ren

lycka. 2 Fiska smart

Är fisket bra och det luktar stor fisk så se till att ”kötta”

på och fiska så länge du orkar. Är det nordanvind

och minusgrader i luften och du inte har haft ett endaste nafs, åk

då hem och ladda batterierna så är du snart sugen

igen.3 Töm inte

tanken i båtenTänk ut en plan för dagen och kör på den. Satsa korten på några få ställen

och ha grejerna i vattnet. Du får ingen fisk i 20

knop.4 Fega inte urDu måste våga

misslyckas. Visst är det värdelöst att nolla!… men

hur kul är det att dra kilofiskar på

ett 200-gramsspö och 0,40-millime-

ters flätlina? 5 Kraftsamla

ditt fiske till heta perioder

Fiska flera dagar i rad. Då får du

en känsla för vad det är som gäller

och var fisken står för tillfället. Detta resulterar i flera

stora fiskar än om man fiskar spora-diskt på helgerna.

Pontus fiskar catch & release och de flesta gösarna och gäddorna lyfts med ett gälgrepp. Fungerar inte det använder han en stor knutlös håv.


tagedagen blir skit. Då gäller det a! ha tålamod. Just de tröga dagarna blir långa dagar. Från det a! solen går upp tills solen går ner. Man fiskar alltså hårdast då det är sämst. Jag och Michael Taubert från Hedemora har trollat otaliga timmar på Dalälven e"er gädda och gös. Förhållandena har alltid varit sämsta tänkbara. Men det spelar ingen roll.

Trevligare sällskap än Taubert kan man inte ha. Hans fiske-smörgåsar är helt otroliga. Det är kö!bullar och Gustafskorv i en härlig blandning. Första gången vi träffades undrade han nog vad jag var för märkvärdig stockholmare. Och själv undrade jag vad han var för rumpmas. Jag hoppade i hans båt och ville visa mig händig och hjälpte till. Det var något med ekolodsgivaren. Jag hängde över relingen för a! fixa det. Just där var wobblerbaren och jag krokade fast fem stycken wobblers i flytoverallens gren. Vi skra!ade en bra stund. Isen var bruten.

VARJE ÅR INTRÄFFAR några snedjobb där allt går åt helsko!a, folk som lovat di!en och da!en dyker inte ens upp. Det har hänt a! man släpat tung kamerautrustning till onödiga platser med guider som gå! vilse. Ibland råkar man ut för människor som hemskt gärna vill hamna i tidningen. Och de säger sig ha världens bästa fiskemetod i världens bästa va!en. Men när vi fiskat klart kommer brasklappen a! metoden och platsen är hemlig. Vad ska jag då skriva om? Sånt knas hände främst i början av min karriär.

I dag är jag noga med a! ta reda på vem jag ska fiska med och vad som gäller så vi inte står där med några konstigheter. De knepigaste figurerna a! göra reportage med är betestill-verkarna. Alla tror de sig ha funnit den heliga graalen. Då blir det alltid mycket smussel och hemlighetsmakeri. Och skulle man råka skriva något nedsä!ande om betet i fråga börjar en nät- och telefonterror. I dag undviker jag betespulare och krångelpellar.

Därför är det underbart som reporter a! fiska med proffs-guider. De vet vad som gäller – vad de ska leverera. Och visst kan det många gånger tyckas som reklam då man gör reportage med guider. Men tänk er själva a! hi!a en snubbe som fiskar tvåhundra dagar om året. På några år har han fiskat lika länge som vi andra gör under e! helt liv. Han har dessutom guide-kompisar som han delar erfarenhet med. Guiden kan också allt om de senaste redskapen och moderna beten.

EN GUIDE JAG VERKLIGEN gillar är Hasse Skoglund. Jag har varit ute på några riktigt sköna glidarfisken med honom. Han är nog den som kan mest om havsöringsfiske i Stockholms skärgård. Och alla gånger jag gjort reportage med Hasse så har det gå! löjligt lä!. En havsöringsdag med Hasse ser ut så här. Jag möter honom där han står och ler på bryggan. Solen skiner och vinden är precis lagom och kommer från syd. Vi åker till hans första ställe och har direkt en följare på 3 kilo som bara nafsar i draget.

– Den tar vi på hemvägen, säger Hasse.På nästa ställe får jag order om a! kasta in mot vänster

vid berget. Två vevtag och jag har öring på. Hasse ler och tar fram håven. Så har vi silver i båten och reportaget är redan hemma. Jag får mina bilder av en trekilosöring och nu kan vi fiska mycket avslappnat. Jag kan anteckna Has-ses alla tips i lugn och ro. Vårsolen gör våra näsor röda. Fjärdarna gli!rar.

På nästan varje stopp har vi följare eller fisk som hugger. När vi har tre öringar i båten går vi i land och äter en god sal-lad. Glidarfiske är underbart. På hemvägen brukar vi plocka

Anno 2013

Anno 1995

Æ

Tiden går men Engström består! Den unge och den gamle versionen, vi gillar båda lika mycket.————


Æ

Westins Jätte

Utmärkt till både

trolling och spinn

.Salmo Slider

Kör den svävande på grunt vatten.

Salmo Fatso

Sjunkande modell

en

super till djupa

re

vatten.

och använder därför rejäla doningar a! kasta med.

– Stora beten har o"a grövre krokar och gör man långa kast med e! mjukt spö kan det vara svårt a! driva in krokar-na ordentligt i gäddkä"en. E! spö som klarar de!a toppenfint är Svartzonker Signature 8,6 fot för kastvikter upp till 140 gram. Till jerkbaitfisket använder han e! 7-fotsspö ur samma serie och

med samma kastvikt. – Rullarna är Ambassadeur rakt

över. Predator till spinnspöna och JB till jerkspöet. Spolarna är fyllda med Fireline Tracer Braid och grövre än 0,30 millimeter behövs sällan.

– Hugg! ropar han kort e"er nedsla-get i det tredje kastet. Men det är ingen stor fisk.

– Det verkar vara smågäddornas dag i dag, säger han leende när han ly"er fisken med e! gälgrepp. Ska det bli stor gädda i det här vädret ska vi nog ha rejäl tur.

Solen skiner från en nästan klarblå himmel vilket är långt ifrån Pontus idea-liska fiskeväder. Även på hösten föredrar han a! fiska gädda när det är mulet.

– På hösten trollar jag o"ast e"er gäd-dan på öppet va!en och vanligtvis kring branter och andra strukturer som drar till sig betesfisk. Hi!ar jag e! område som ser lovande ut kan jag ligga kvar och nöta hela dagen för a! vänta på en huggperiod.

VANLIGTVIS trollar Pontus med flera spön ute samtidigt.

– Allt beroende på hur det blåser och om det går a! fiska effektivt med flera spön. Det är bä!re a! fiska med bara två spön på e! bra sä! än med sex spön på e! dåligt sä!.

Hugger det inte drar han sig inte för a! byta beten o"a och även se till a! byta färg.

CNC-operatörNamn!!!Pontus Sjöqvist.Ålder!!!25 år.Bor!!!I Finspång.Gör!!!CNC-operatör.Fiskar gärna solo!!!Pontus fisk ar gärna på egen hand men även med fiskekännare som gäddspecialisten Claes ”Svart-zonker” Claesson och vertikal-experten Jonas Hellström.

”Ofta drar sig gäddorna upp på grynnorna för att jaga

när ljuset är lite svagare och då kan man ha ett riktigt superfiske.

Till det tunga gäddfisket är det kraftiga multirul-lar som gäller.

ZaltEtt toppenbete för köldstela vårgäddor.


TEXT & FOTO PATRIK TJÖRNMARK

TESTAR FFA synar, hård-granskar, klämmer

och känner på produktnyheter av olika slag.

Æ

I år finns det massor av olika modeller av multirullar att välja bland, fler än vanligt. FFA har provat 24 multirullar från fem leverantörer med priser på mellan 899 och 6 499 kronor. Här finns allt ifrån lättare lågprofilsrullar till tyngre tvåväxlade maskiner för saltvatten.

Hitta rätt multirulle

Årets stora test

24MULTIRULLAR I TEST

STOR KÖPGUIDE


·

WWW.FISKEFORALLA.SE

LAXFROSSA I BÅTEN

ENGSTRÖM – 18 ÅR SOM FISKEMURVEL ÅRES BÄSTA FISKE!!!JIGGA FLUNDRAN

!TANDEMTRICKET"

Lura abborren med ny teknik

Den unge och havet

FISKE FÖ

R A

LLA�!�N

R 4

2013�!�Å

RE

S BÄ

STA FISK

EP

LATSE

R�!�E

NSA

MVA

RG

EN

PO

NTU

S SJÖQ

VIST�!�N

ATTSK

IFTET TA

R STO

RG

ÄD

DA

N�!�24

MU

LTIRU

LLAR

I TEST

25ÅRSJUBILEUM

1988–2013

NR 42013

NY DESIGN!

!JOBBA ÖVERTID"

Nattskiftet tar storgäddan

!HAVSFISKE"

Nappstraumen –därför älskar vi Norge!

PRIS 64:90 SEK !!!84:90 NOK �!!6:95 EURO

HITTA DIN NYA MULTIRULLE! NYHETER I TEST!24

MULTITEST 2013


10 Daiwa Lexa 300 HL Leverantör!!!Bios.Kastbroms!!!Magnetisk. Knarrsignal!!!Nej. Kullager!!!6+.Vikt!!!297 g. Utväxling!!!6,3:1. Linmängd!!!170 meter 0,35.Tillverkningsland!!!Korea. Kommentar!!!Lina per vevvarv: 78 cm. Passar det tyngre spinnfisket bra.Pris!!!2 999 kr.



11 Abu Garcia Revo Toro NaCl 50Leverantör!!!Abu Garcia.Kastbroms!!!Centrifugal. Knarrsignal!!!Ja. Kullager!!!6+.Vikt!!!310 g. Utväxling!!!5,4:1. Linmängd!!!195 meter 0,35.Tillverkningsland!!!Korea. Kommentar!!!Lina per vevvarv: 66 cm. Oljeflaska medföljer. Extra enkelvev medföljer. Passar det tyngre spinnfisket bra. Synkroniserad linspridare. Pris!!!2 999 kr.



12 Shimano Calcutta 300 DLeverantör!!!Normark.Kastbroms!!!Centrifugal. Knarrsignal!!!Nej. Kullager!!!4+.Vikt!!!330 g. Utväxling!!!5,6:1. Linmängd!!!165 meter 0,28.Tillverkningsland!!!Japan.Kommentar!!!Lina per vevvarv: 76 cm.Pris!!!3 399 kr.


ingen roll men för andra kan det vara irriterande.

Daiwas billigaste i testen är Aird 100 HL. Lexa 300 HL är byggd för det tyngre fisket, här kommer rullen till sin rä! med jerkbait eller tunga gummibeten, som blir allt populärare. E! längre av-stånd mellan spole och linspridare upp-ska!as av många. På Lexa 300 HL har du inga problem med a! komma åt mellan spole och linspridare, den är rullen för fiskare med stor tumme.

En havsfiskerulle från Daiwa är med i årets test, Saltist LW20HC. Daiwas nya Saltistrullar har en ram som tillverkats i e! stycke stryktåligt aluminium som få! svartanodiserad finish. Rullen fungerar även vid trolling och tyngre gäddfiske.

NORMARK Shimano har med tre rullar. Den på under tusenlappen, Caius 201, är tänkt för lä!are jerkfiske samt verti-kalfiske. Den nya versionen av Calcu!a, Calcu!a D, har få! en smalare gavel, för a! ligga ännu bä!re i handen, och även Shimanos X-Ship-system, som ger bä!re kra". Men det är ändå nya Tranx 500PG som sticker ut bland årets Shimanorul-lar. Denna Made in Japan-multirulle är en hybrid som fungerar både till tyngre spinnfiske och normalt havsfiske. Den är lä! och smidig a! använda och sam-tidigt kra"full.

SVENDSEN SPORT Danmarksföretaget som är generalagent för Okuma satsar i år lite mer på havsfiskerullar, hela fyra stycken. Dessutom hi!ar vi en trolling-rulle, Cold Water CW 203DLX, som är vänstervevad (högervevad finns). Rul-len tickar när du tar hem linan, precis som Daiwa SG47-3B och Accudepth Plus 17LCB, något som kan störa somliga fis-kare. Cold Water är en av fyra räkneverks-rullar på Okumas repertoar. Cold Water

har självsmörjande XL-kugghjul, svarvad spole i tvåtonat eloxerat aluminium, dub-belt anti-reversesystem – mekaniskt och rullager – räkneverk i fot etcetera.

Cortez är en av de nya havsfiskerul-larna som kommer i en mindre storlek med stjärnhjul, CZ-5CS. Okuma släp-per också två olika Andros i storlek 5. Andros 5NS har en utväxling, som är det normala bland ordinära multirullar. Andros 5NII har två olika utv äxlingar. Båda dessa rullar har Lever Drag som du enkelt justerar bromsen med. Nack-delen, om du är ovan, är a! du av ren skräck kan råka dra bromsen för hårt när du har en rusande fisk på kroken och drabbas av linbro!. Men det är inte svå-rare än a! du precis som vanligt justerar bromsen innan du börjar fiska. I storlek är den ungefär som en Ambassadeur 4500 (en smal 5000), alltså med mindre bred spole vilket gör a! rullen känns mer balanserad under fisket.

Dyraste rullen i årets test är Okuma Makaira 8II-SEa med sina 6 499 kronor. SE står för Special Edition och färgen är Gun Smoke. Rullen har en läcker grave-rad gulfenad tonfisk på vänstra gaveln vilket visar vad rullen är tänkt till. Även denna rulle är tvåväxlad och står pall för stora fiskar.

Svendsen Sport är även leverantör av rullar från tyska Deutsche Angelgeräte Manufaktur, DAM. I år ställer DAM upp med två lågprofilsrullar i det bil-ligare segmentet. Quick Vsi Baitcaster 430 på 899 kronor är årets billigaste. Den andra lågprofilaren från DAM, Quick Calyber Pro Baitcaster, kostar 1 099 kronor. Båda är bra rullar som är prisvärda och fyller de flesta behoven vid det lä!are fisket. Bra nybörjarval.

WIGGLER Bidrar med en lågprofilsrulle, SPRO Grand Arc.F

Bra köp!

BÄSTI KLASSEN

3!399–3!799 kr

Bra köp!

ÆDet är dessa stun-der vi längtar till.————





Allt om Flugfiskex 2007–08, 2012–14 MAGASIN

Allt om Flugfiske är en flugfisketid-ning som vänder sig till den yngre och moderne sportfiskaren som lever för att fiska.

Göran Ulfsparre

Emån var hans liv

Ta bågen i Gänglan + Vårens bästa gäddfluga + Öringläge i Kågeälven + Så binder du en siklöja

MAJ–JUNINUMMER 3 2013 PRIS 79:90 SEK 99:90 NOK 7:95 EUR 79:90 DKK

www.alltomflugfiske.se

Spana in…Sveriges hetaste filmare

Vi träffar Rolf Nylinder

Snygga bilder från västkustenEn ny fotografstjärna är född

Ta laxen i högvatten

Våren – rätt tid för rödingen!

Vinn en fiskehelg i Mörrumsån!

Majfiske

Sista intervjun

55nyheter i klass

5 testade

nya trollspö!Hitta ditt

Flugboom i öst: Den ryska

björnen har vaknat

Vi lagar spöet som en hockey-

klubba

Magiska nya sträckor

i vackra Björkaån

Brasfiske: Fiskenovellen

Mannen i båten

NUMMER 1 2014 PRIS 79 SEK 99 NOK 79 DKK

WWW.ALLTOMFLUGFISKE.SE

Äntligennytt fiskeår!

Övre Vindelälven

Paradis för öringfiskaren

S. 10

Experternas bästa tjuvknep

!S. 42

✤ Inspiration ✤ Teknik ✤ Flugtips

TIDSAM0919-01

+ + +

Ny serie avslöjar

JANUARI FEBRUARI2014 ÅRS NYHETER I FLUGHÖRNAN!

Lär dig skagit lagom till säsongen

Spana in…bastuVärme hela dagenVi testar ny värmeväst

Lura kustöringen6 säkra mönster

8KASTVÄNLIGA

KUSTLINOR

STOR GUIDE

I vildmarksbutiken brukar lättvikts-kök kosta massor med pengar och vara gjorda av exotiska material som normalt används i flygplans-industrin. Det här väl fungerande köket gör man av en låg konserv-burk, till exempel tonfisk, men fiskbullar skulle också kunna funka.

Detta behövs: ✤ en tonfiskburk ✤ hålstans eller håltång ✤ tjock aluminiumfolie

Så här gör du:e Öppna och töm burken på

innehållet.r Markera hålens position med

en tuschpenna. Planera för två rader hål placerade omlott.

Bli vildmarkslivets egen MacGyver och gör ditt eget stormkök av en tonfiskburk. Det är lätt, tar liten plats och är mer effektivt än du tror.T E X T & F O T O M A G N U S N Ä S M A R K

Hålen bör vara 4–5 mm i dia-meter och placeras på den övre halvan av burken.

t Gör hålen. Min håltång blev väldigt slö av denna omilda behandling. Hålstans rekom-menderas.

u Vik aluminiumfolien så den blir fyrdubbel. Gör kanterna starkare genom att vika in dem 2 cm. Folien fungerar som vind-skydd och bör räcka nästan hela vägen runt det kokkärl du ska använda.

i Placera burken på en sten. Fyll på med T-röd och tänd. Ställ kokkärlet direkt på burken. Sätt dit vindskyddet. Det tar en liten stund innan full värmeeffekt är uppnådd.

Billigaste stormköket

PRIS 20 KR!

h

GÖR DET SJÄLV

ALLT OM FLUGFISKE 4.2013 47

Munsbit. Drakarna faller de flesta fiskar i smaken.

FLUGHÖRNANDrugge

82 ALLT OM FLUGFISKE 4.2013

The Way of the dragonI Flugfiskesverige 2013 är det Drakens år. Mattias Drugge har nu utvecklat sitt drakkoncept för fler arter och situationer. Det är bara att välja din egen favorit.T E X T M A T T I A S DR U G G E B I L D J ON N Y M A T S S ON

Den har lamslagit provinser, kungari-ken och hela länder. Outplånligt har

den ristat sina spår i historien, i kulturen såväl som religionen. En f jällbeklädd, dräg-lande varelse som fullkomligt skrämt slag på mänskligheten sedan tidernas begynnelse. Oberäknelig, rovgirig och med ett tvivelaktigt intresse för unga kvinnor från de högre stån-den. Efter sig har den lämnat rykande ruiner och plundrade byar. Modiga eller möjligen galna unga män ur det tyngre rytteriet har bepansrade, med guldkantade kontrakt dragit ut för att dräpa det blodtörstiga vidundret och räddat männi skoroven ur dess klor. Att den dessutom givit upphov till en synonym för då-lig andedräkt är ju inte konstigt med tanke på att den dessutom sprutar eld.

De orientaliska är dock väsensskilda från sina västerländska gelikar. De kinesiska är ståtliga varelser som symboliserar harmoni, vishet och makt. De är dessutom havens, sjö-arnas och flodernas obestridda härskare. Jag talar självklart inte om riskkapitalister redo

att investera i märkliga företags idéer, även om kanske inledningen antydde det, utan själv-klart om riktiga drakar.

När det gäller havsöringsfiske så finns det ingen fluga i mina askar som förändrat mitt sätt att fiska mer än den kinesiska draken. Inget annat flugmönster har heller fått så mycket simtid och jag kan nog ärligt erkänna att inget heller fångat så mycket öring. Mot den bakgrunden är det kanske inte så märk-ligt att mönstret under åren utvecklats i många varianter och riktningar för att möta de nya fiskeutmaningar jag ställts inför.

Inspirationen till draken fick jag inte helt otippat under en för övrigt episk fiskeresa till USA och Kanada. En av mina amerikanska kamrater, Big-D, fiskade med en variant av en String-leech, som är ett klassiskt flugrecept för steelhead. Originalmönstret är i princip en kaninskinnsremsa fastbunden på en bit backing. Kroken fästs i backingen och dinglar fritt jämsmed remsan. En otroligt enkel fluga

som rör sig fantastiskt i vattnet och dessutom fiskar vansinnigt bra. Big-Ds variant var dock betydligt mer genomtänkt, och han hade lagt till en del bindtekniska detaljer som var tillta-lande. Framför allt hade han sytt in backingen i skinnremsan vilket gjorde att kroken alltid hängde längst bak i flugan vilket innebar många säkert krokade fiskar.

Steelhead och havsöring har en hel del ge-mensamt, bland annat delar de den förhatliga förmågan att dra hårt i flugan utan att fastna. Jag såg genast hur jag triumferande skulle lyckas kroka betydligt fler havsöringar genom att konvertera detta koncept för mina svenska favoritvatten.

Väl hemkommen och f jättrad vid bind-städet började jag experimentera fram flugty-pen. Material, färger och stil anpassades för att för att tilltala våra havsöringar, och kryd-dad med några knippor gummiben, i all sin märkliga prakt, kravlade den första kinesiska draken fram ur sitt näste.

Många fundamentalister har ogillande rynkat på näsan, undrat eller till och med bli-vit akut illamående vid blotta anblicken av den skumma kreationen. Tveksamma fiskekam-rater blev med tiden mer positivt inställda till flugan och drakarna fann vägen ut till allt fler vatten. Det är ett drygt decennium sedan de första drakarna började simma i svenska älvar och de har sedan dess utvecklats till en farlig liten skara anpassad för olika fisken och arter.

VÄND!

Familjeporträtt

➸

Lätt Medel Svår

SVÅRIGHETSGRADHur lätt eller svår är flugan att binda?

ALLT OM FLUGFISKE 4.2013 83




NynasWorldx 2010–2011 MAGASIN

NynasWorld är Nynas Petroleums interna nyhetsbrev.

Depån i Århus

Viktig kugge i leveranskedjan

For Dedicated People 2011No02

Mot en hållbar utveckling

Company Conference

Global tillväxtmarknad

Däcksatsning i rullning

For Dedicated People 2010No04

Årets hjältar

TEMA KEMI

Forskning i fokus

// Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskap och vill veta hur saker och ting hänger ihop. Det påminner en hel del om detektivarbete.” Martina Levin

Kemi är inte bara en förutsättning för Nynas utveckling utan har även en avgörande betydelse för mänskligheten. Därför har FN utsett 2011 till Kemins år. Nynas World vill förstås inte vara sämre och uppmärksammar här två av företagets unga kemister.

12 NynasWorld No 01.2011

Martina Levin och Erika Back på plats i Nobelmuseet i Stockholm. Deras intresse för kemi väcktes tidigt och de betonar det fascinerande i att både kunna analysera och lösa praktiska pro-blem som är viktiga för verksamheten.

LÄKEMEDEL, KLÄDER, hygienartiklar – åtskilligt av allt det vi tar för givet i vår vardag är resultatet av kemisk kunskap. Det är kunskaper som ock-så är nödvändiga för att klara många av mänsklighetens stora utmaningar, allt från smarta energilösningar till livsmedelsförsörjning.

Det är med andra ord ingen tillfällighet att FN har utsett 2011 till Kemins År, som i sin tur ingår i FN:s årtionde för hållbar utveck-ling. Syftet med kampanjen är att ”fira kemins landvinningar och bidrag till mänsklighetens välbefin-nande”.

Parallellt uppmärksammas även kvinnornas roll i kemin. Det är ett lämpligt val med tanke på att det är 100 år sedan som Marie Curie fick Nobelpriset i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium.

PETROLEUMINDUSTRIN ÄR tillsam-mans med bland annat pappers- och massaindustrin branscher där det behövs kemister. För Nynas vidkom-mande måste det finnas kemisk kompetens såväl inom produktionen som när det gäller forskning och utveckling.

Nynas World har träffat Martina Levin, Staff Researcher Business De-velopment, och Erika Back, Project Manager Technical Market Support, för att få veta mer om deras arbete. Och vad kunde väl vara lämpligare än att stämma träff på Nobelmuseet i Stockholm!

MARTINA LEVIN TILLHÖR Group Re-search. I gruppen bedrivs forskning och utveckling med inriktning på både bitumen och nafteniska special-oljor (NSP). Medarbetarna täcker in ett brett kompetensfält, från organisk kemi till polymerteknologi och analytisk kemi.

– Vi utgår från ett antal huvud-områden som bedöms vara centrala

FOTO

: LEN

NA

RT W

EIB

ULL

Naftenisk molekyl

No 01.2011 NynasWorld 13

Jay Flint Nordamerika

”Fokus ligger på Nytex 4700 eftersom vi tror att det är bästa alternativet för

en global produktkvalitet som finns i tillräcklig mängd för att klara efterfrågan och dessutom är en stabil långsiktig ekonomisk lösning. Och kanske viktigast, den tycks erbjuda framsteg när det gäller blandningar för att opti-mera bränsleekonomin via lägre rullmotstånd.

Våra nyckelkunder är globala marknadsledare som Bridgestone, Michelin, Goodyear, Yokohama och Cooper Tires. De flesta nord-amerikanska däcktillverkare över-gick i ett tidigt skede till tunga nafteniska produkter eftersom de är vana vid dem och de har funnits i tillräcklig mängd för att möta marknadens behov. I takt med att ekonomin återhämtar sig och efterfrågan stiger rubbas den balansen. Dessutom förbättrar inte produkterna rullmotståndet och kan inte heller erbjuda en global lösning.

Nynas långsiktiga mål är att nå 25% av den nordamerikanska marknaden. Vi kan glädjas åt en ökning på 70% tack vare ett nytt stort konto från januari och våra produkter är på väg att nå ett fullskaligt godkännande. Under 2011 räknar vi således med att flera affärer ska komma in.”

Katrin RabeTyskland

“Tyskland är hemland för fyra av världens tolv största däcktill-verkare och huserar även fem av Good-

years fabriker. Dessutom har två vik-tiga polymertillverkare huvudkontor i landet. Efter två års intensivt arbete har vi ingått ett globalt partnerskap med den ledande polymertillverka-ren Lanxess. Silica- och svartkoltill-verkaren Evonik har nyligen visat intresse för en närmare relation med Nynas och en liknande utveckling har just påbörjats med den ledande producenten av gummimix. Kontak-ten i Italien med Pirelli angående deras globala behov kan få positiva effekter även i Tyskland. Förväntad försäljning för 2010 är 2 200 ton och prognosen för nästa år är 2 700 ton”

Paul VannStorbritannien

"Nynas UK har i dagsläget betydande leveranspositioner hos Cooper Tire, Goodyear och Berwin

Industrial Polymer och vi arbetar för att inom kort få igång affärer med Pirelli. Vi siktar även in oss på Polimeri Europa, en viktig poly-mertillverkare som representerar den största tillväxtpotentialen på däckoljemarknaden. Nynas har för närvarande en marknadsandel på 40-50 procent av de däckoljor som används av däcktillverkare i Storbri-tannien. Det är en ökning från under 20 procent 2008."

Gutenberg Souza OliveiraSydamerika

“Trots att det inte finns någon lagstift-ning på plats har de multinationella däck-företagens närvaro i

Sydamerika drivit på en omställning från de hälsofarliga DAE-oljorna till oljor med låg andel polycykliska aromatiska ämnen (PCA). Nynas anses allmänt som den ledande aktö-ren på däckoljemarknaden och den bästa branschpartnern med våra fyra depåer på kontinenten. Bland våra kunder finns Bridgestone i Argentina samt Pirelli, Lanxess och Vipal i Bra-silien. Vårt strategiska partnerskap med Lanxess, som har tre fabriker i Brasilien, utlovar mycket stor fram-tida försäljning.

Den sydamerikanska bilmarknaden har för närvarande tvåsiffrig pro-duktionstillväxt, vilket även ger kraft åt däckindustrin. Konsumtionen av däckoljor (både hög- och lågaroma-tiska oljor) är totalt cirka 180 000 ton per år. Vi har för närvarande en marknadsandel på 30 procent för lågaromatiska däckoljor men siktar på att ta åtminstone 45 procent av hela marknaden under kommande år.”

En global tillväxtmarknad

6 000 tonFörväntad försäljning 2010

31 000 tonPrognos försäljning 2011

Nordamerika



Sydamerika



Europa


Jason WongAsien

“Möjligheterna för Nynas däckoljor i Asien är enorma, men det finns också utmaningar.

Marknaden utvecklas inte så snabbt som vi hade förväntat oss, till stor del på grund av att länder som Kina och Indien ännu inte har infört de dyrare lågaromatiska däckoljorna. Dessutom handlar det om en mycket traditionell marknad där Nynas är en nykomling, och det tar tid att genomföra tester och etablera rela-tioner som är av stor betydelse i det asiatiska affärslivet.

Trots detta kommer vi att växa i länder som Kina, Indien, Indonesien, Thailand och Sydkorea. Taiwan är också viktig då flera däcktillverkare där är framgångsrika på den kine-siska marknaden. Många globala däckproducenter öppnar fabriker i Asien vilket skapar stora möjligheter för Nynas.”

Dagens totala däckoljemarknad1,3 miljoner ton

Nynas fem största globala kunderBridgestone MichelinGoodyear PirelliCooper

DepåProduktionDepå, planerad eller under konstruktion

Asien/Pacific

Nynas nuvarande försäljning

Nord- och Sydamerika

Europa och Mellanöstern

45%

33%22%



Asien


Begreppet hållbar utveckling fi ck global spridning genom FN-rapporten Vår gemensamma framtid, även kallad Brundtlandrapporten. I rapporten påtalas att världens länder måste initiera en utveckling som ”tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Inte sällan sätts likhetstecken mellan hållbar utveckling och minskad miljöpåverkan. Men den ekologiska aspekten är bara en av fl era dimensioner; en god miljö måste även förenas med ekonomisk utveckling och social välfärd. För Nynas del är målsättningen i första hand att genom en kostnadseffektiv produktion utveckla miljöanpassade produkter som stärker kundernas hållbarhetsarbete. Det betyder att vi måste ställa höga krav på oss själva för att hela tiden förbättras och hitta nya lösningar, samt dessutom prioritera miljöfrågor som är kopplade till företagets tidigare verksamhet. Viktiga byggstenar i det här arbetet är de riktlinjer som tas fram såväl centralt som i affärsområdena, samt investeringar ute på anläggningarna.

Mot en hållbar utveckling

HÅLLBAR UTVECKLING

ILLUST

RA

TIO

N: N

ILS JAR

LSBO


// Nynas hållbarhetsstrategi för produkter innebär att fortlöpande utmana och förbättra de miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna av vår produktrelaterade verksamhet.” Product Sustainability project

Olja är en icke förnyelsebar råvara, vilket ställer extra stora krav på att verksamheten på våra anläggningar bedrivs på ett miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt.

Nya riktlinjer

GENOM ATT ARBETA proaktivt för att tillverkningsmetoder, transporter och produkter utvecklas på ett håll-bart sätt kan Nynas vara med och bidra till en positiv samhällsutveck-ling. Därmed öppnas även kommer-siella möjligheter i form av såväl nya produkter som kostnadsbesparingar och ett stärkt varumärke.

Det här är några av de utma-ningar som diskuterades inom ramen för Product Sustainability Project. Gruppen kommer snart att lämna sin rapport till EC.

– Syftet med projektet är att ta fram övergripande riktlinjer för hur våra aff ärsområden ska jobba i framtiden med bland annat produktutveckling och marknads-kommunikation. Bland de områden vi granskat ingår lagstiftning och trender i olika länder samt teknik- och marknadsutveckling, säger Valentina Serra-Holm som deltagit i projektgruppen.

I slutrapporten presenteras fl era viktiga slutsatser, till exempel att Nynas snarast möjligt bör ange ett

tydligt och mätbart åtagande för hur hållbarhetsarbetet ska utvecklas. Dessutom föreslår man att det tas fram en uppdaterad livscykelanalys (LCA) för Naphthenics.

– För att få igång arbetet på allvar behövs en företagsgemensam policy samt resurser för att de nya riktlinjerna ska kunna implemente-ras i verksamheten. Det stimulerar i sin tur att best practice sprids över aff ärsområdesgränserna, avslutar Valentina Serra-Holm.

DELTAGARNA I PRODUCT SUSTAINABILITY PROJECTProject Manager: Jim Christie Project Sponsor: Martin Carlson Bitumen: Steve Harris, Ingo Nösler, Timo Blomberg Naphthenics: Valentina Serra-Holm, Cecilia Wetterholm Product HSE: Karin Hennung Communications: Paul Adby

Jim Christie har lett arbetet i gruppen.


Människa och teknik i samverkanI tillverkande industrier ligger fokus vanligtvis på investeringar och teknikutveckling. För att nå framgång krävs dock även motiverade, medvetna och kompetenta medarbetare. Det är i själva verket i samspelet mellan människa, teknik och organisation som de flesta problem – och möjligheter – dyker upp. Det har man tagit fasta på inom Manufacturing. Ett exempel är hur man använder resultaten från medarbetarundersökningarna, ett annat en ny ledarskapsutbildning.

ILLUST

RA

TIO

N: M

OA

HO

FF


Medarbetarna i specialistavdelningen Engineering spelar en central roll vid ombyggnad av befintliga anläggningar och investeringar i nya. För att klara de

skärpta kraven i takt med att Nynas växer genomförs nu åtgärder för att utveckla effektivare arbetsmetoder och samarbetsformer. Enligt Peter Eriksson är medarbetarunder-sökningen ett verktyg i det arbetet.

– Resultaten från de senaste undersökningarna visar att arbetsbelastningen är hög och vi har därför rekryterat nya medarbetare. Samtidigt har verksamheten organiserats om för att bland annat uppnå en tydligare ansvarsuppdelning.

Han berättar vidare att nya IT-verktyg har implementerats, vilket underlättar allt från planering och byggnation till riskbedömning, och man jobbar även med att bli bättre när det gäller utvecklingssamtal och information.

– Sammantaget gör det här att vi kan strukturera projek-ten på ett likformigt sätt. Det blir enklare att få information och återkopplingen till raffinaderierna blir tydligare. Men det är inte bara samarbetet med raffinaderierna som förbätt-rats utan även med supportfunktionerna.

ENGINEERING1

Helén Ljungqvist, raffinaderichef i Göteborg, menar att medarbetarundersökningen är en informationskanal bland flera andra.

– Resultatet är en viktig byggsten i vårt förbättringsarbe-te. Det viktigaste är dock diskussionerna det ger upphov till samt att få höra vad vi var och en kan och vill bidra med.

Tyvärr drabbades man av problem vid både utskicket och genomförandet av förra årets undersökning, men Helén Ljungqvist tycker ändå att man fick fram användbar information.

– Glädjande är att insatserna för att bryta ner raffinaderi-ets mål till mål som var och en kan påverka har gett resultat med större delaktighet som följd. Den stora utmaningen är annars att komma åt den höga arbetsbelastningen. Det jobbar vi med dagligen i form av prioriteringar, men också långsiktigt med riktade insatser från företagshälsovården.

Kan du ge några exempel?

– Psykosocial arbetsmiljö ingår som en stående punkt på våra HSE-möten. Dessutom har vi startat en arbetsgrupp för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön med represen-tanter från fack och företag där en rad åtgärder har ge-nomförts. Vi satsar även på utbildning för våra chefer med inriktning på utvecklingssamtal och arbetsmiljö och kommer att gå vidare nästa år med ledarskapsutveckling.

RAFFINADERIET I GÖTEBORG2

Syftet med medarbe-tarundersökningen är att bidra till Nynas affärsverksamhet samt att utveckla så-väl arbetsklimat och arbetstillfredsställel-se som att värna om företagskulturen.

I mitten av de-cember presenteras årets resultat för EC, medan övriga chefer informeras efter års-skiftet. Under våren genomför sedan varje avdelning med minst fem medarbe-tare en workshop då man analyserar sitt eget resultat.

– Syftet med work-shopen är att disku-tera både det som är bra och sådant som behöver förbättras, samt vilka åtgärder som krävs för att eliminera eventuella brister. Även om en avdelning har ett entydigt positivt resultat är det viktigt att analysera vad som krävs för att behålla styrkorna, menar Mirja Raukas

Lind som haft en central roll i genom-förandet av årets undersökning.

MEDARBETAR-UNDERSÖKNING

// Att behålla är en svår strategi. Jag har fått lära mig att det mesta är under utveckling eller avveckling. Så det gäller att utveckla våra styrkor – och de är många! Helén Ljungqvist

Människa och teknik i samverkan

Kontrollrummet på raffinaderiet i Göteborg.

Weine Vedin informerar Erik Fröström och Susanne Ek om det nya träningsprogrammet.

Det pågår ett intensivt arbete på raffinaderierna för att undvika störningar och få ut mesta möjliga volym från anläggningarna. Insatserna täcker in

allt från investeringar i ny teknik till kompetensutveckling. Ett exempel är det träningsprogram för första linjens che-fer, bland annat driftchefer, som drar igång efter årsskiftet.

– Syftet med programmet är att tydliggöra chefsrollen inom Nynas och tillhandahålla de verktyg som behövs för att man ska känna sig trygg och fungera som en bra chef och ledare, säger HR Manager Weine Vedin.

Den första kursen, som startar i januari 2011, består av fyra heldagsseminarier under en tremånadersperiod. Det ingår även hemuppgifter och varje deltagare kommer att få personlig coachning mellan seminarierna.

Under kursmomenten analyseras och diskuteras olika aspekter på centrala begrepp som kommunikation, teambyggande, konflikthantering, problemlösning och coachning.

– Vi har planerat två kurser i Sverige under nästa år och en eller eventuellt två i Storbritannien. Sedan är tanken att pro-grammet ska ges kontinuerligt så att alla första linjens chefer ges samma stöd i sin ledarroll, summerar Weine Vedin.

STÄRKT LEDARSKAP3

FOTO

: GÖ

STA R

ISING

FOTO

: NIC

LAS B

ER

NSTO

NE

/PAR

ASO

LL


* Brittisk före detta OS-mästare.

LivscykeltänkandeLCI Genom att beräkna miljöpåverkan, energianvändning och utsläpp till luft, mark och vatten under en produkts hela livscykel, ända fram tills produkten slutar användas, underlättas miljöarbe-tet. Branschorganisationen Eurobitume presenterade i mars 2011 en heltäckande metodologi för livscykelanalyser (Life Cycle Inventory, LCI), som täcker in såväl extraktion av råmaterial och transport med båt och i rör som raffinaderiproduktion och varmlagring av bitumen.

Återraffinera meraRECYCLING En intressant trend med positiva miljökonsekvenser är återraffinerad olja. Tack vare starka regler och tillämpningar samlas nästan 90% av använd olja in i Europa och 50% av denna sänds till åter-raffinering. Detta innebär att återraf-finerat material för närvarande står för 13–15 procent av den totala försörjningen i regionen. Efter betydande teknologiska framsteg under de senaste tio åren har återraffineringsindustrin nått ett stadium där den kan producera återraffinerade grundmaterial som har samma kvalitet som ursprungsmaterialet.

Effektivare skrivare MILJÖ Nu ska alla Nynas skrivare bytas ut i Sverige. I de nya skrivarna används vax istället för laserbläck. Det ger följande fördelar:

När tonern är slut är vaxet slut, vilket ger minimal emballagehantering. Vaxtekniken gör att skrivaren, till skill- nad från idag, kan använda återvunnet papper. Pappret som används idag kräver mer energi för att tillverkas och är mycket dyrare.

HÅLLBAR UTVECKLING

Lyckad hållbarhetskonferens

I MARS SAMLADES hela Bitumens säljteam tillsammans med andra inbjudna kolleger från de tre af-färsområdena i Old Windsor utanför London.

– Temat var hållbarhet och allt vad det innebär, både i meningen att överleva affärsmässigt och på ett mer övergripande plan. Såväl chefer som motivationstalaren Kriss Akabusi*, som verkligen förde samman alla deltagare, höll intressanta presen-tationer och delade med sig av sina erfarenheter. Workshopen om håll-barhet alstrade gott om information och idéer till den grupp som jobbar med Nynas hållbarhetspolicy, menar Roger Dennison.

Nynas marknadsposition som expert inom kalla och halvvarma bitumenprodukter var en viktig aspekt av diskussionerna. Paul Adby, Head of Marketing Communica-tions Bitumen, gav en uppdatering om de verktyg som finns för den pågående kampanjen om kalltek-nik, där målsättningen är att öka medvetenheten om emulsions- och halvvarm teknologi, till exempel kall

asfalt, ytbehandling och Nyfoam. Betydelsen att välja rätt beläggning är viktigt för branschen när det gäller en hållbar utveckling.

– Dessutom gjorde Product Stra-tegy Manager Steve Harris en tänk-värd och provokativ presentation kring hållbarhet och varför det har någon betydelse. Han intervjuade även försäljningscheferna för att ge alla insikt om hur varje affärsområde tar sig an det här området.

Det framhävde i sin tur för-delarna med ett allmänt mål och budskap, som dock måste anpassas till respektive marknad.

– Bitumen UK kommer till exempel, precis som Nordic, att lägga tyngdpunkten på emulsioner medan Continental mer fokuserar på Nyfoam-applikationer samt bitumen som används för tillverkning av emulsioner. På vissa marknader är det bäst för Nynas att kommunicera med organisationer och myndighe-ter, i andra fall går vägen till mark-nader via entreprenörerna, avslutar Roger Dennison.

Bitumens säljkonferens genererade gott om idéer inom området hållbar utveckling tack vare deltagarnas entusiasm och energi, säger Roger Dennison, UK Bitumen Sales Manager.


I Göteborg har åtgärder genomförts för att ef-fektivisera energianvänd-

ningen och minska utsläppen av till exempel koldioxid, bland annat genom att tilläggsisolera fl era tan-kar. Dessutom ska man investera i en mer energieffektiv hetoljepanna och införa ett energiledningssys-tem. Bland planerade men ännu inte beslutade åtgärder ingår:

nya ugnar för att öka genomsätt-ningen av råolja enligt det nya miljötillståndet. införa naturgas för eldning i ugn och hetolja. ta fram en teknisk lösning för att minska utsläppen av lättfl yktiga organiska föreningar (VOC) från stora cisternparken (för den mindre cisternparken har förbätt-ringar redan gjorts).

Det har även genomförts åtgärder för att minska utsläppen till vatten:

förbättrad kontinuerlig oljeavskilj-ning i första reningssteget för processvattnet. förbättrat biologiskt reningssteg på processvattnet. minskad biocidanvändning med cirka 90% i kylvattnet, vilket minskar mängden kemikalier i avloppsvattnet.

Stäng av datorer, skrivare och annan utrusning när du går hem för dagen.Släck alltid lyset när du lämnar kontoret.Sortera papper, tomburkar m.m.Ställ in skrivarna på dubbelsidiga utskrifter.Dra ut laddare (till t.ex mobilen) när de inte används.Använd videokonferens istället för att resa när det är möjligt.Om du åker bil till jobbet, undersök om du kan samåka med någon på kontoret.

Cykla eller åk kommunalt till jobbet och möten om du har möjlighet.

GÖTEBORG

Tips! Så sparar du energi och miljö på jobbet

3Redan 2004 invigdes ett biobränsledrivet kraftvärme-verk som förser raffi naderiet i

Nynäshamn med ånga. Övergången till biobränsle minskade koldioxid-utsläppen i regionen med nära 100 000 ton per år. Nyligen stod en terminal för fl ytande naturgas (LNG) klar i Nynäshamn. Det betyder att naturgas ersätter nafta för att producera vätgas till raffi naderiet, vilket minskar koldioxidutsläppen med 20 000 ton per år. I juni nästa år tas även en ny svavelreningsanlägg-ning i drift. De investeringar som görs i Nynäshamn för att moderni-sera och miljöanpassa anläggning-arna uppgår till två miljarder kronor under perioden 2008–2012.

NYNÄSHAMN1

Carolina Hurtado igång med en oljeanalys. Carolina jobbar som IOM laboratory techni-cian inom Technical Market Support (TMS). Miljöinvesteringar

på anläggningarna

Under de senaste två åren har raffi naderiet i Dundee införskaffat fl era nya förbrännings-enheter, som alla har effektivare brännare än

föregångarna. Detta har lett till att koldioxidutsläppen har minskat markant från anläggningens tre pannor och dess tre huvudsakliga oljevärmare för bitumen. Dessutom har en ny mätare installerats så att man vet exakt vilka enheter som konsumerar mest bränsle och kan på så sätt mäta deras effektivitet. Man planerar även att förse pannorna med cirkulationskanaler som i betydande grad hjälper till att minska nivåerna av kväveoxider i avgaserna.

DUNDEE2

Leveranserna av naturgas sker med fartyg.

Glöden och öppningen till ångpannan.


OljeindustrinOlja är världens största handelsprodukt. Världens oljemarknad omfattar upp emot 90 miljoner fat per dag (MPBD). Av de 70 MBPD som passerar raffinaderier går över 60 MBPD till trafikbränslen och eldnings-oljor. Tre procent av världens petroleum-produktion återfinns inom de områden där Nynas konkurrerar. Här är vi världsledande på flera nischmarknader.

I oljeindustrin skiljer man mellan prospektering och produktion av råolja (upstream) och raffinering och marknads-föring (downstream). Merparten av värl-dens oljegiganter producerar både råolja i upstream-sektorn och tillverkar raffinerade produkter downstream, medan Nynas tillverkar och marknadsför raffinerade produkter såsom bitumen och nafteniska specialoljor i sektorn downstream.

RåoljeprisetPriset på råolja är ett resultat av flera oli-ka samtidiga krafter, inklusive konjunktur-utvecklingen. Som på alla marknader på-verkas oljepriset av utbud och efterfrågan, men också av spekulation och politiska förändringar. Efterfrågan under 2010 låg på cirka 90 miljoner fat per dag men stiger i takt med att världens tillväxt ökar.

De oljeproducerande länderna har en viss överkapacitet, särskilt Saudiarabien. Det gör att de kan påverka balansen genom att öka eller minska sin produk-tion. När efterfrågan sjunker, till exempel på grund av en kris i världsekonomin, så sjunker priset. Den generella trenden är dock att priset kommer att fortsätta stiga till uppemot 140-150 $ per fat, eventuellt ännu högre, fram emot 2025-2030.

Den 24 februari nådde priset på ett fat Brentolja 120 $, vilket är en ökning på 25 procent sedan början av 2011. Uppgången följer den senaste tidens politiska oro i de oljerika länderna i Mellanöstern och Nordafrika. Många analytiker, inklusive den franska banken BNP Paribas, förväntar sig att den politiska instabiliteten kommer få en bestående effekt på oljepriset.

Nynas och priset på råoljaPrisförändringarna på olja kan vara om-fattande och sker snabbt, ofta inom bara någon vecka. Normalt sett följer priserna för Nynas nischprodukter – bitumen och nafteniska specialoljor – med i förändrade världsmarknadspriser med en viss eftersläp-ning; det kan handla om flera månader. Det påverkar i sin tur kapitalbindningen, vilket vid prishöjningar ställer krav på öka-de marginaler och snabbare kapitalomsätt-ning så att en långsiktig uthållig lönsamhet och tillväxt uppnås inom den kapitalram bolaget har till sitt förfogande.

Olja– marknadsläget för vår råvara

US$/fat 120

Dec 2010 Jan 2011 Feb 2011

115

110

105

100

95

90

85

80

Priset på Brent

FOTO

: ISTOC

KP

HO

TO




Tecknarenx 2006–2009 MAGASIN

Tecknaren är medlemstidning för branschorganisationen Svenska Tecknare Illustratörer och Grafiska Formgivare.




Bellmans smyckenx 2016 IDENTIET

Guldsmeden Emma Bellman ville ha en identitet som visade mångfalden i hennes jobb och som skulle kännas personlig. Genom smart produktion fick hon 8 olika färgvarianter.

EMMA BELLMAN Guldsmed063 13 33 32 073 181 63 [email protected] Torlandsgatan 15 831 47 Östersund

S M Y C K E N

Öppettider Mån–Tor 9–16 Fre 9–14

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .


. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .. . . . . . . .

2016-09-14 13:20


. . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . . .

. . . . . . . .. . . . . . .

2016-09-14 13:20Öppettider M

ån–Tor 9–16 Fre 9–14

. . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . . . . .. . . . . .

. . .

Bellman smycken visitkort Mångfärg.indd 10

2016-09-14 13:20

Öppettider M

ån–Tor 9–16 Fre 9–14

. . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . .. . . . .

. . .


2016-09-14 13:20

Öppettider M

ån–Tor 9–16 F

re 9–14

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .


6

2016-09-14 13:20

Öppettider M

ån–Tor 9–16

Fre 9–14

. . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . . .

. . . .. . .

Bellman sm

ycken vis

itkort M

ångfärg.indd 18

2016-09-14 13:20




Träning & Mingelx 2013 IDENTIET

Träning & Mingel erbjuder en ny slags dating för dig som gillar att träna och umgås med andra som också gillar det.




Finn Medicinenx 2012 IDENTIET

Finn Medicinen är en söktjänst som möjliggör för konsumenter att finna vilket apotek som en medicin finns.




TV Nyheternax 2010 IDENTIET

TV-nyheterna är ett bransch- nyhetsbrev om TV-branschen.

Fram




Bikebarx 2007 IDENTITET

Bikebar är ett café kombinerat med en cykelverkstad.




Cinclus Nordicx 2005 IDENTITY

Cinclus Nordic är namnet på en Norsk miljöcertifierad producent av vattenkraft. Namnet är taget från det latinska namnet på Norges nationalfågel. Den tvådelade logotypen använder sig av en dynamisk pla-cering av fågel- och namndelen av logotypen.

Cyclepro Bicyclesx 2002 IDENTITET Cyclepro ville modernisera sitt varumärke, men behålla en historisk igenkän-ning av varumärket. Redesignen av varumärket inkluderade allt ifrån logo och trycksaker till design av dekaler och val av lacktyp och färg på cyklarna.



Videvägen 41 181 65 Lidingö08-730 31 43 070-602 25 [email protected] www.magnus.nasmark.comTomas Fälth

arkitekt sar/msa

[email protected]

mobil +46 73 372 05 98

telefon +46 8 411 54 10

fax +46 8 24 98 64

Kontur arkitektkontor ab

Triewaldsgränd 1

111 29 Stockholm

www.kontur.seKonturx 2003 IDENTITET

Kontur är en ung och expansiv arikitektbyrå i Stockholm.

x 2007 WEBBSAJT

Flash-baserad sajtdär målet med informationsdesignen är att ha all information på sajten på en nivå så att besökaren inte tappar bort sig och undersöker hela sajten.




Konturx 2008 BOK

Jubileumsbok för arkitektbyrån Konturs första 5 år.




Nya Carnegie-bryggerietx 2015 ÖLETIKETT

En etikett för ett specialöl gjort åt Icehotel i Jukkasjärvi. Ölet var bryggt av smältvatten från isen som man bygger hotellet av.

Magnus Näsmark CV 2016 Portfolio

Documents

Transcript of Magnus Näsmark CV 2016 Portfolio