Lina Asserhed School nursesÕ attitude to and experiences...

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaperAvdelningen för omvårdnad

Lina AsserhedJohanna Högberg

Skolsköterskors inställning till och erfarenheter av attarbeta med Fysisk aktivitet på recept

School nurses’ attitude to and experiences in workingwith Physical activity as prescription

Examensarbete 15 högskolepoängSpecialistsjuksköterska med inriktning mot

distriktssköterska

Datum: 2011-01-11

Handledare: Carina Bååth

Elisabeth Kihlström

Examinator: Barbro Renck

Karlstads universitet 651 88 KarlstadTfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

[email protected] www.kau.se

SAMMANFATTNING

Titel: Skolsköterskors inställning till och erfarenhet av att arbeta med Fysisk aktivitet pårecept

Engelsk titel: School nurses’ attitude to and experiences in working with Physicalactivity as prescription

Fakultet: Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet

Kurs: Examensarbete inom utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning motdistriktssköterska, 15 hp

Författare: Lina Asserhed och Johanna Högberg

Handledare: Carina Bååth och Elisabeth Kihlström

Examinerande lärare: Barbro Renck

Sidor: 33

Månad och år för examination: januari 2011

Nyckelord: barn, inaktivitet, skolsköterska, prevention, förskrivning av Fysisk aktivitet

Brist på fysisk aktivitet är en av de största orsakerna till sjukdom inom EuropeiskaUnionen [EU]. Fysisk aktivitet på recept [FaR] används i Sverige sedan början av 2000-talet som en metod för främjande av fysisk aktivitet. Starkt vetenskapligt stöd finns föratt rådgivning kring fysisk aktivitet är effektivt. Inom skolvärlden kan skolsköterskornapåverka elevernas hälsoutveckling i sina hälsosamtal. Detta examensarbete är en del iutvärderingen av ett pågående samarbetsprojekt, vari bland annat skolhälsovården ingår,för att utveckla FaR för barn och ungdomar. Syftet var att belysa skolsköterskorsinställning till och erfarenheter av att använda sig av Fysisk aktivitet på recept [FaR]som ett verktyg inom skolhälsovårdens preventiva arbete. Undersökningen genomfördesvia enkät. I resultatet framkom att samtliga skolsköterskor var positiva till medverkan isamarbetsprojektet, trots att endast hälften av skolsköterskorna upplevt delaktighet iprojektet och att knappt hälften förskrivit FaR. Skolhälsovårdens fokus på preventivtarbete bekräftades och skolsköterskorna visade stort intresse för vidareutbildning inomsamtalsmetodik. Brist på delaktighet, kunskap och tid identifierades som hinder för attförskriva FaR. Undersökningen har både gett inblick i skolsköterskors arbete med FaRoch visat på betydelsen av ett genomtänkt förankringsarbete vid införandet av nyaarbetsmetoder som exempelvis FaR

Justerad och Godkänd. Datum

Examinerande lärare

ABSTRACT

Title: School nurses’ attitude to and experiences in working with Physical activity asprescription

Faculty: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University

Course: Degree project in district nursing, 15 ECTS

Authors: Lina Asserhed and Johanna Högberg

Supervisors: Carina Bååth and Elisabeth Kihlström

Examinator: Barbro Renck

Pages: 33

Month and year of the examination: January 2011.

Key words: child*, inactivity, school nurse, prevention, prescription of Physical activity

Lack of physical activity is one of the major reasons for illness within the EuropeanUnion [EU]. Physical activity as prescription [PAP] has been used in Sweden since thebeginning of this millennium as a method to increase physical activity. Advisingphysical activities has scientifically been proved to be efficient. School nurses caninfluence the development of the pupils´ health by health talks. This thesis is one part ofthe evaluation of an ongoing joint project where School Health is included to developPAP among children and youth. The aim was to illuminate school nurses’ attitude aswell as, experiences in Physical activity as prescription [PAP] as a tool within schoolhealth’s preventive work. A questionnaire study was carried out in order to find out theanswers to these questions. The study showed that all the school nurses were positive toparticipate in the joint project, even though only half of the school nurses hadexperienced participation in this project and had prescribed PAP. The focus of theSchool Health on preventive work was confirmed and school nurses showed greatinterest in training in counselling skills. Lack of participation, knowledge and time wereidentified as barriers to prescribe PAP. The survey has given insight into the schoolnurses’ work with PAP and has shown the importance of a well thought-out preparatorywork when introducing new working methods, such as PAP.

FÖRORD

På regeringens uppdrag utformade Statens folkhälsoinstitut i samverkan med andramyndigheter och organisationer 2001 till ett fysiskt aktivitetsår - ”Sätt Sverige i rörelse

2001”. Syftet var en förändrad inställning till fysisk aktivitet och att påbörja ettlångsiktigt arbete mot en beteendeförändring i befolkningen. Samma år initieradeStatens Folkhälsoinstitut ett nationellt pilotprojekt för att utveckla och beskrivaarbetsmetoder och strukturer för att främja fysisk aktivitet genom ”Fysisk aktivitet pårecept”, FaR, för svenska förhållanden. FaR är en medicinsk ordination där fysiskaktivitet ordineras på motsvarande sätt som ett läkemedel. I Lena Kallings och MattiLeijons utvärderingsrapport från detta nationella pilotprojekt framkom att det i dag intefinns en arbetsmetod som kan användas generellt, utan FaR-verksamheten måsteanpassas efter lokala förutsättningar. Vidare hoppades Kallings och Leijon att rapportenska vara ett stöd och tjäna som inspiration till arbete med fysisk aktivitet somprevention och behandling.

Vi, examensarbetets författare, arbetar båda som skolsköterskor och ville därför gärnafinna ett ämne för examensarbetet inom skolans värld. Genom en kurskamrat fick vireda på att det utifrån Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping sedan 2009 pågår ettsamarbetsprojekt kring FaR som riktar sig mot barn och ungdomar. Skolhälsovården ären av samarbetspartnerna i projektet. Vi tog kontakt med ledningsgruppen församarbetsprojektet för att höra oss för om möjligheten att vara delaktiga i projektet ocherbjudandet mottogs med öppna armar. Vi vill här framföra vårt tack till projektgruppenför att vi fick förtroendet att bidra till utvärderingen av skolsköterskornas erfarenheterunder samarbetsprojektet Vi vill också tacka Lena Kallings och Matti Leijon, som gavoss tillstånd att använda vår justerade version av den personalenkät som användes avdem vid utvärderingen av det nationella pilotprojektet kring FaR för vuxna.

Lina Asserhed och Johanna Högberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid.

INTRODUKTION 6Regionalt samarbetsprojekt kring FaR för barn och ungdomar 9Syfte och frågeställningar 10

METOD 11Urval 11Beskrivning av undersökningsgruppen 11Datainsamlingsmetod 11Tillvägagångssätt 12Dataanalys 13Forskningsetiska överväganden. 13

RESULTAT 14Skolsköterskornas motionsvanor 14Inställning till prevention 14Erfarenhet av och inställning till samtalsmetodik 16Inställning till FaR och FYSS 17Erfarenhet av FaR och FYSS 19Skolsköterskornas egna kommentarer kring samarbetsprojektet 23

DISKUSSION 24Skolsköterskornas motionsvanor 24Inställning till prevention 24Erfarenhet av och inställning till samtalsmetodik 25Inställning till och erfarenhet av FaR och FYSS 25Specifika utmaningar för skolsköterskorna i arbetet med FaR 26Metoddiskussion 27Tankar inför vidareutveckling av projektet med FaR för barn och unga 29Slutsats 30

REFERENSER 31

Bilaga 1: Personalenkät till skolsköterskorBilaga 2: Ursprunglig personalenkät av Kallings och LeijonBilaga 3: Skriftligt tillstånd att använda personalenkätenBilaga 4: Brev till verksamhetschefernaBilaga 5: Brev till skolsköterskorna

6

INTRODUKTIONBristen på fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och stillasittande livsstil är enligtVärldshälsoorganisationen [WHO] de största orsakerna till sjukdom inom EuropeiskaUnionen [EU]. Såväl högt blodtryck, åldersdiabetes, tjocktarmscancer, benskörhet,blodpropp, fetma, psykisk ohälsa samt förtida död i hjärt-kärlsjukdom har visat sig haett samband med fysisk inaktivitet (Jansson & Anderssen 2008). Mycket isamhällsstrukturen bidrar till ogynnsamma levnadsvanor. Fysiskt krävande yrken harblivit ovanliga och dagens alla hjälpmedel såsom hissar och bilar kräver att människorgör aktiva val för att vara fysiskt aktiva. Men samhället kan också främja godalevnadsvanor genom ökad kunskap om egenvård, subventionering avföretagshälsovården och planering av den fysiska miljön. Ett exempel är säkrare gång-och cykelvägar som underlättar fysisk aktivitet vid transporter mellan boende, skola ocharbetsplatser (Faskunger et al. 2007).

Ökad fysisk aktivitet förbättrar hälsa, välbefinnande och livskvalitet oavsett ålder ochkön och en liten aktivitetsökning hos de mest inaktiva grupperna har större påverkan påfolkhälsan än stora förbättringar hos några få (Leijon et al. 2008). I regeringensproposition ”En förnyad folkhälsopolitik” (2007/08:110) framhålls att dethälsofrämjande inslaget i det förebyggande folkhälsoarbetet bör betonas. Särskiltangelägna målgrupper är barn och unga samt äldre. Kommuner och landsting har ennyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör därför förbättra och utveckla sina metoder ochverktyg. Fysisk aktivitet är ett av elva målområden som kontinuerligt ska följas upp ochutvärderas. Vidare anses att föräldrar bör stödjas till att ha en aktiv roll i barnensförutsättningar för god hälsoutveckling, exempelvis genom främjande av hälsosammamatvanor och nyttiga livsmedel samt fysisk aktivitet (Proposition 2007/08:110).

Inom ramen för WHO genomförs vart fjärde år sedan år 1985 internationellatvärsnittsundersökningar av 11-, 13- och 15-åringars hälsovanor. De deltagandeländernas resultat sammanställs och publiceras av WHO, men varje lands resultatpubliceras också nationellt. Sedan år 2001 ses i Sverige en tendens till minskad fysiskaktivitet hos både pojkar och flickor. Nivån av fysisk aktivitet undersöktes genomfrågor kring hur mycket och hur ofta eleverna ägnade sig åt fysisk aktivitet liksom hurmycket tid som ägnades åt tv-tittande och datoranvändning. Undersökningen visadeockså att andelen fysiskt aktiva barn och ungdomar minskade med ökad ålder(Danielsson 2006).

Fysisk aktivitet definieras av Leijon et al (2008) på följande sätt: ”Med fysisk aktivitet

menas generellt alla former av rörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär

all typ av muskelaktivitet som exempelvis promenader, hushålls- och trädgårdsarbete,

fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, motion och träning. Med hälsofrämjande fysisk

aktivitet menas all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten

utan att utgöra en risk för skada”. Svenska Läkaresällskapets rekommendation förutövande av hälsofrämjande fysisk aktivitet hos vuxna är minst 30 minuters måttligfysisk aktivitet varje dag och ytterligare hälsoeffekt kan uppnås om den dagligamängden eller intensiteten ökas (Jansson & Anderssen 2008). Rekommendationenbygger på en amerikansk rekommendation av experter inom områdena epidemiologi,fysiologi och medicin, vars vetenskapliga grund beskrivits av Pate et al (1995). De

7

nordiska rekommendationerna för barn och ungdomar är minst 60 minuters allsidigfysisk aktivitet varje dag av både måttlig och kraftig intensitet (Berg 2008). Detta är iöverensstämmelse med de rekommendationer som utarbetats av Strong et al (2005) eftersystematiska litteraturstudier av vetenskaplig litteratur kring effekterna av fysiskaktivitet på skolungdomars hälsa och beteende.

Forskning om metoder för att främja fysisk aktivitet har hittills skett huvudsakligen iengelskspråkiga länder (Faskunger et al. 2007). I en systematisk litteraturöversikt blandengelskspråkiga vetenskapliga artiklar kring metoder för främjande av fysisk aktivitet iprimärvård utförd av Riddoch et al (1998), ses att de tidigaste artiklarna publicerades imitten av 1980-talet. Då studien utfördes hade ännu inte många longitudinella studier,storskaliga studier eller RCT-studier inriktade på metoder genomförts, men de mindrestudierna påvisade begränsade positiva resultat. I en nyare systematisk litteraturöversiktkring långtidseffekten av interventioner för främjande av fysisk aktivitet bland friskavuxna, utförd av Müller-Riemenschneider et al (2008), framkom att det finns evidensför att interventioner för främjande av fysisk aktivitet har effekt på lång sikt både påmängden fysisk aktivet och konditionen. Tillägg av skräddarsydda lösningar föruppnående av ökad följsamhet uppvisade lovande resultat. Stöd i form avtelefonrådgivning, brev eller internet sågs också kunna underlätta följsamheten.Skillnader i de ingående studiernas metodologi försvårar en jämförande bedömning omspecifika interventioners effektivitet.

I den nyss beskrivna litteraturöversikten ingick en omfattande RCT-studie från NewZeeland, utförd av Elley et al (2003), där alla patienter mellan 40 och 79 år med lågfysisk aktivitet som besökte vårdcentraler under en femdagarsperiod erbjöds att delta iett ett-årigt försök omkring fysisk aktivitet. Motiverande samtal av läkare ellersjuksköterska tillsammans med träningsråd under en 12-månadersperiod visade sig ökapatienternas fysiska aktivitet och skattad livskvalitet signifikant jämfört med depatienter som inte fick kontinuerligt stöd av vårdpersonalen.

I en systematisk litteraturstudie av Bak Sørensen et al (2006) undersöktes träning pårecept i allmänläkares yrkesutövning. Bedömningen gällde metodens effektivitet,genomförbarhet för läkaren, utförbarhet för patienterna samt hälsoekonomi. De flestastudierna uppvisade måttliga förbättringar avseende fysisk aktivitet eller kondition i sextill tolv månader. Bland patienter som fått träning på recept hade 10 procent fler ökat sinfysiska aktivitet jämfört med kontrollgruppen och konditionen hade också ökat med 5-10 procent hos dessa. Träning på recept ansågs vara välkommet och genomförbart förläkarna och de patienter som frivilligt deltagit. Kunskapen om patienter som intefullföljt ordinationen eller avböjt deltagande och icke-motiverade läkare är dock liten.De flesta artiklarna uppvisade positiva resultat av träning på recept, men evidens saknasinom flera områden (Bak Sørensen et al. 2006).

I början av 2000-talet initierade Statens folkhälsoinstitut ett nationellt projekt för attutveckla arbetsmetoder för främjande av fysisk aktivitet genom Fysisk aktivitet pårecept [FaR], vilket beskrivs av Leijon et al (2008). FaR är en medicinsk ordination därfysisk aktivitet ordineras på motsvarande sätt som ett läkemedel. Förskrivning av FaRinom hälso- och sjukvården innebär ett förändrat arbets- och förhållningssätt förpersonalen. Det förebyggande arbetet och livsstilsfrågor integreras tydligare i det

8

vardagliga arbetet. En annan viktig del i arbetet med FaR är samverkan med andraaktörer i samhället exempelvis idrottsföreningar. Förskrivning kan utföras av alllegitimerad personal, förutsatt att det finns tillräcklig kunskap för bedömning av enenskild patients hälsotillstånd. Kunskapsbanken Fysisk aktivitet i Sjukdomspreventionoch Sjukdomsbehandling [FYSS] är ett viktigt hjälpmedel för dem som ordinerar fysiskaktivitet på recept. FYSS beskriver allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet ochomfattar sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt. Arbetet medFaR kräver anpassning efter de lokala förutsättningarna (Leijon et al. 2008).

Patienterna förväntar sig tillförlitlig hälsoinformation vid besök i hälso- och sjukvården.Utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal i användande av metoder som har bevisadeffekt är därför av stor vikt (Faskunger et al. 2007). Regeringen angav i propositionen”En förnyad folkhälsopolitik” (2007/08:110) att det är värdefullt att fortsätta attutveckla FaR och att en systematisk uppföljning!av arbetet genomförs. Inom sjukvårdenhar, enligt Leijon et al (2008), intresset att ordinera fysisk aktivitet ökat men den storautmaningen kvarstår: att implementera kunskapen i praktiken. I en avhandling av Leijon(2009) framkommer att metodens effektivitet framför allt är beroende av vilken nivå avfysisk aktivitet de som ordinerats FaR hade före ordinationen samt vilken typ avaktivitet som ordinerats. Vid uppföljning 12 månader efter förskrivningen varföljsamheten 50 procent. Störst effekt hade metoden haft bland dem med lågaktivitetsnivå vid förskrivningstillfället och bland dem som ordinerats aktivitet inriktadpå ökad vardagsmotion.

Förskrivning av FaR leder enligt Faskunger et al (2007) inte automatiskt till attpatienten förändrar sitt beteende eller ökar den fysiska aktiviteten på lång sikt. Fleraolika metoder har utvecklats för att underlätta vid såväl enstaka rådgivningssamtal somåterkommande serier. En internationellt vanligt förekommande modell förlivsstilsrådgivning är 5A (assess, advice, agree, assist, arrange). De olika stegen isamtalet är bedömning av fysisk aktivitetsnivå och förändringsbenägenhet,individanpassad hälsovägledning, överenskommelse om realistisk målsättning,stödjande av patientens motivation, självförtroende och hantering av omgivningenspåverkan samt möjliggörande av måluppfyllelse genom t ex uppföljning ochvidareslussning. Alla steg behöver inte genomföras vid samma tillfälle eller ens avsamma person, utan hälso- och sjukvårdens olika yrkeskategorier och desssamarbetspartners i ett FaR-arbete kan hjälpas åt genom att samtliga bidrar utifrån vadde är bäst på (Faskunger et al. 2007). I Sverige rekommenderas samtalsmetodenMotivational Interviewing [MI], vilken uppvisat god evidens för livsstilsförändringavseende fysisk aktivitet hos vuxna (Socialstyrelsen 2010). MI började, enligt Miller etal (2008), användas för behandling av patienter med alkoholmissbruk 1983. Dessapatienter är i regel inte benägna att göra livsstilsförändringar, men metoden visade braresultat och har under årens lopp utvecklats vidare. Under 1990-talet började MI ävenanvändas inom andra medicinska områden. MI har utvecklats för att locka fram ochstärka motivationen till förändring och bygger på ett aktivt och empatiskt lyssnande.Strategin är att skapa nya tankebanor runt beteendet och att försöka föreställa sig vadsom kan vinnas genom en förändring (Miller et al. 2008).

En systematisk litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk utvärdering[SBU] (2006) kring olika metoder för att öka personers fysiska aktivitetsnivå, visar att

9

det finns stark evidens för att det är effektivt att ge råd om fysisk aktivitet i kliniskvardagsmiljö. Rådgivning, genom direkta råd eller via samtal, leder till att den fysiskaaktivitetsnivån ökar 12-50 procent under minst sex månaders tid. Några studier visarockså att om råden kompletteras med t ex FaR, så ökar den fysiska aktivitetsnivånytterligare 15-50 procent. Det finns inte tillräcklig evidens för att bedöma om det äreffektivare med rådgivning om en särskild sorts fysisk aktivitet eller om rådgivningenblir mer effektiv genom samverkan med andra aktörer jämfört med om den helt bedrivsinom hälso- och sjukvården. Specifik utvärdering av metoder för rådgivning till barnoch ungdomar saknas (SBU 2006).

Skolhälsovårdens grundläggande uppdrag definieras i Skollagen (SFS 2010:800) ochinnebär att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka försunda levnadsvanor. Ett sätt att uppnå detta är genom regelbundna hälsoundersökningaroch hälsobesök för att problem eller symtom ska kunna upptäckas tidigt hos elever. IHälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) framkommer att hälso- och sjukvårdens målär en god hälsa för hela befolkningen och att hälso- och sjukvården skall verka för attförebygga ohälsa. Socialstyrelsen (2004) anser att skolhälsovårdens väsentligasteuppgift är att arbeta med hälsopreventiva arbetsområden som riktar sig mot barn ochungdomar. Arbetet kräver att skolhälsovården samarbetar med många andra aktörer ochförutsätter också ett bra samarbete mellan elever och deras föräldrar. Skolsköterskan hari sin profession möjlighet att påverka faktorer för utveckling av hälsa genom att främjahälsa och förebygga sjukdom. Skolsköterskans hälsosamtal har bland annat som syfteatt få eleven att se samband mellan eventuella hälsoproblem och den egnalivssituationen. Uppmärksamhet från skolsköterskan som professionell vuxen ärdessutom viktig för en ung individ (Socialstyrelsen 2004).

I systematiska litteraturstudier av såväl SBU (2006) som Salmon et al (2007)framkommer att de flesta studier av metoder eller interventionsprogram inriktade påfrämjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är skolbaserade. Enligt SBU(2006) finns stark evidens för att utveckling av skolämnet idrott och hälsa leder till ökadfysisk aktivitet på idrottslektioner. Evidens finns också för att interventioner somomfattar flera delar t ex extra aktivitetspass, förstärkt hälsoundervisning och involveringav föräldrar, har positiv effekt på fysisk aktivitet under skoldagen och i vissa fall ävenfritiden. Detta var, enligt Salmon et al (2007), som i studien skiljde mellaninterventioner riktade till barn i åldrarna 4-12 respektive 13-19 år, mest effektivt i denyngre åldersgruppen. Bland de få primärvårdsbaserade interventionerna visadesindividuellt utformade motiverande strategier öka den fysiska aktiviteten blandtonåringar. SBU (2006) fann att de enstaka utvärderingar av sjukvårdsbaseradeinterventioner specifikt riktade till barn och ungdomar som genomförts har otillräckligevidens.

Regionalt samarbetsprojekt kring FaR för barn och ungdomar

Utifrån Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping (2009) pågår sedan våren 2009 ettsamarbetsprojekt kring FaR för barn och ungdomar i ett mellansvenskt län, i vilketlandstinget, skolhälsovården, Korpen och länets idrottsförbund samt Hälsouniversitetet iLinköping är involverade. Projektet, som är en pilotsatsning, syftar till att införa FaRsom verktyg inom barnoch ungdomskliniken, ungdomshälsan, primärvården samtskolhälsovården för att öka den fysiska aktiviteten hos inaktiva barn och ungdomar i

10

skolålder (6-19 år). Förskrivningen av FaR till barn och unga påbörjades i början avhösten 2009. Om det vid barns eller ungdomars besök i hälso- och sjukvården uppfattasatt behov av ökad fysisk aktivitet föreligger erbjuds möjligheten till FaR. Ordinationenkan gälla egen aktivitet eller aktivitet hos en extern aktör. Skolsköterskorna ärförskrivare av FaR inom skolhälsovården (Folkhälsovetenskapligt centrum 2009).

Vid utvärderingen av samarbetsprojektet undersöks om FaR leder till ökadaktivitetsnivå hos barn och ungdomar som får FaR och hur ordinationsmönster ochföljsamhet ser ut för dessa. Vidare följs ”FaR-processen” med dess hinder ochmöjligheter för att se om FaR är ett fungerande verktyg inom de verksamheter somingår i projektet (Folkhälsovetenskapligt centrum 2009). Detta examensarbete ingårsom en del i utvärderingen av det regionala samarbetsprojektet och är riktat motskolhälsovården och samtliga skolsköterskor som medverkar i projektet.Skolsköterskorna är den till antalet största yrkeskategorin i samarbetsprojektet. Någraav de områden för fortsatt forskning kring FaR som föreslagits av Leijon (2009) ärprocessinriktad forskning som ökar kunskapen om hindrande och underlättande faktorerför implementering och spridande av FaR samt FaR-program utanför primärvården ellerriktade mot speciella grupper. Enligt Salmon et al (2007) behövs mer forskning kringarbetsmetoder för att främja fysisk aktivitet hos den uppväxande generationen och iSBU (2006) framkommer behovet av fler vetenskapliga studier kring skolbaseradeinterventioner för de mest inaktiva. Det regionala samarbetsprojektet, beskrivet avFolkhälsovetenskapligt centrum (2009), är ett led i att utveckla kunskap ocharbetsmetoder kring FaR för barn och unga och svenska förhållanden.

Sammanfattningsvis behövs mer forskning kring effektiva metoder för att främja fysiskaktivitet i den uppväxande generationen (Salmon et al. 2007) och vilka metoder som äreffektiva relaterat till olika åldrar och kön (SBU 2006). Dessutom behövs fler studierkring skolbaserade interventioner till de barn och ungdomar som är mest inaktiva ochvilka metoder inom hälso- och sjukvården som är mest effektiva (SBU 2006). För attöka befolkningens aktivitetsnivå krävs strategier och samverkan mellan olikasamhällsaktörer (Faskunger et al 2007).

Syfte och frågeställningar

Syftet var att belysa skolsköterskors inställning till och erfarenheter av att använda sigav Fysisk aktivitet på recept [FaR] som ett verktyg inom skolhälsovårdens preventivaarbete.

De frågeställningar som aktualiserats utifrån syftet är:- Vilken inställning har skolsköterskor till prevention?- Hur beskrivs samtalsmetodikens betydelse för skolhälsovården?- Vilken inställning till och erfarenhet av FaR har skolsköterskorna?- Hur upplevs FYSS som hjälpmedel av skolsköterskorna?

11

METODVetenskapliga utvärderingsstudier är, enligt Polit och Beck (2008), så kallad tillämpadforskning. Detta innebär praktiskt inriktad forskning som fokuserar på att samlanödvändig information om exempelvis en metod, för att beslut ska kunna fattas kringom denna ska användas, förändras eller överges. Examensarbetet har en kvantitativansats och dess upplägg är deskriptivt. Syftet vid en deskriptiv studie är, enligt Polit ochBeck (2008) att observera, beskriva och dokumentera aspekter av en situation såsomden naturligt uppenbaras.

Urval

Examensarbetet genomfördes i ett mellansvenskt län, där ett samarbetsprojekt kringFaR för barn och unga pågår. I samarbetsprojektet deltog ca 80 förskrivare från olikayrkeskategorier, bland vilka författarna gjorde ett strategiskt urval. Strategiskt urvalbeskrivs av Polit och Beck (2008) som ett subjektivt utväljande av en målgrupp urpopulationen som bedöms ha speciell kunskap i det ämne som ska studeras. Målgruppenför examensarbetet var samtliga 52 skolsköterskor som deltog i samarbetsprojektet.Skolsköterskorna behövde inte ha förskrivit FaR för att delta i studien.

Tolv skolsköterskor fick inte tillstånd att delta i undersökningen av sina respektiveverksamhetschefer. Undersökningsgruppen kom därför att utgöras av resterande 40skolsköterskor. Då svarstiden för enkäten gått ut hade 28 enkäter besvarats av de 40som skickats ut. Detta innebär en svarsfrekvens på 70 procent.

Beskrivning av undersökningsgruppen

Undersökningsgruppen bestod av 28 skolsköterskor i åldrarna 35-74 år. Sexskolsköterskor var yngre än 45 år, 11 skolsköterskor mellan 45-54 år och 11skolsköterskor var 55 år eller äldre. En skolsköterska besvarade inte frågan om kön,resterande 27 var kvinnor. Tre skolsköterskor hade mindre än ett års yrkeserfarenhetsom skolsköterska, 14 mellan ett och tio års erfarenhet och 11 mer än 10 års erfarenhet.I undersökningsgruppen fanns skolsköterskor verksamma inom såväl grund- somgymnasieskola. Åtta skolsköterskor arbetade med elever i åldrarna 6-12 år, åtta medelever i åldrarna 13-19 år och 12 skolsköterskor arbetade med elever i båda dessaåldersgrupper.

Datainsamlingsmetod

Vid vetenskapliga studier används begreppen reliabilitet och validitet för att bedömadess kvalitet. Reliabilitet betyder graden av pålitlighet med vilken ett instrument mäterett attribut. Validitet innebär, när det gäller ett mätinstrument, i vilken grad instrumentetmäter det som det avser att mäta samt för en studie som helhet, i vilken grad dessslutsats är riktig och välgrundad. God reliabilitet är en förutsättning för god validitetmen innebär inte automatiskt att validiteten är god (Polit & Beck 2008).

Det mätinstrument som användes för att utvärdera om FaR kan vara ett fungeranderedskap för skolsköterskor var en personalenkät (bilaga 1) som ursprungligenkonstruerats av Kallings och Leijon (2003). Enkäten användes för utvärdering avvårdpersonalens erfarenheter gällande FYSS, FaR, samtalsmetodik samt utbildning fördetta liksom inställningen till preventivt arbete generellt vid det nationella pilotprojektet

12

kring FaR för vuxna, då metoden infördes i Sverige. Inför föreliggande examensarbetegjorde författarna viss språklig justering av den ursprungliga enkäten (bilaga 2):vårdpersonal ersattes med skolsköterska, vårdcentral ersattes med skolhälsovård ochpatient med elev. Detta gjordes därför att undersökningsgruppen endast bestod av enyrkeskategori. Författarna gjorde även följande justeringar: I fråga 2, där respondentenskulle ange ålder, hade alternativet yngre än 18 år tagits bort eftersom examensarbetetsförfattare inte fann det troligt att en person är utbildad sjuksköterska vid den åldern.Fråga 4, där respondenten skulle ange yrke, ersattes av en fråga om vilka åldrarskolsköterskan arbetar med för att säkerställa att undersökningsgruppen skulle kunnaanses representativ för hela det åldersspann till vilket projektet riktar sig. I avsnittet därfrågor om FYSS och FaR ställdes lade examensarbetets författare till en fråga (nr 10)rörande förskrivning av FaR. Jämfört med originalenkäten är därför numreringen avfrågor och påståenden därefter förskjuten. Skriftligt tillstånd att använda den justeradeversionen av enkäten gavs av Kallings och Leijon (bilaga 3).

Enkäten bestod av 44 frågor och påståenden. Alla frågor och påstående hade bundnasvarsalternativ utom fråga 44. Antalet svarsalternativ i den aktuella enkäten varierademellan två och fem, beroende på frågans eller påståendets karaktär. Respondenternamarkerade ett svarsalternativ per fråga eller påstående, utom i fråga 4 där flerasvarsalternativ kunde anges. Inledningsvis ställdes frågor (nr 1-8) gällandeskolsköterskornas kön, ålder, yrkeserfarenhet, motionsvanor samt elevernas ålder.Sedan följde frågor (nr 9-21) om skolsköterskornas inställning till och erfarenhet avFaR, FYSS och samtalsmetodik. Därefter fanns påståenden (nr 22-34), vilkaskolsköterskorna skulle ta ställning till, gällande inställning till och kunskap om FaR,FYSS, samtalsmetodik samt prevention inom området fysisk aktivitet. Avslutningsvisföljde påståenden (nr 35-43) rörande prevention generellt och allra sist kundeskolsköterskorna kommentera samarbetsprojektet kring FaR för barn och unga (nr 44).Denna möjlighet fanns inte i den enkät som användes av Kallings och Leijon (2003),utan hade lagts till av examensarbetets författare. Tanken med denna öppna fråga var attge skolsköterskorna möjlighet att med egna ord kommentera det regionalasamarbetsprojektet och fånga upp personliga reflektioner och erfarenheter.

Tillvägagångssätt

Inför examensarbetet kontaktades en av Korpens aktivitetsledare för en förteckning överde skolsköterskor som deltog i samarbetsprojektet. Med hjälp av information påkommunernas hemsidor tog författarna därefter reda på var skolsköterskorna arbetadeoch vilka verksamhetschefer som hade personalansvar för respektive skolsköterska. Deberörda verksamhetscheferna fick i början av maj 2010 skriftlig information om studienvia e-post och tillfrågades samtidigt om tillstånd att få genomföra undersökningen blandskolsköterskorna (bilaga 4). Påminnelse om svar på tillstånd skickades via e-postomkring en vecka senare. De 40 skolsköterskor för vilka verksamhetscheferna gavtillstånd att delta informerades skriftligt om studien (bilaga 5) via e-post. Därefterskickades enkäten tillsammans med informationsbrevet och frankerat svarskuvert förifylld enkät per post till skolsköterskorna. Omkring två veckor senare skickades enpåminnelse om ifyllande av enkäten till samtliga respondenter via e-post. Sista dagenför att besvara enkäten var i slutet av juni 2010. Skolsköterskorna fyllde i enkätenenskilt vid självvald tidpunkt. För att hålla ordning på utskick av informationsbrev ochpåminnelser till verksamhetschefer samt svar från dessa liksom informationsbrev och

13

påminnelser till skolsköterskor, skapade författarna ett särskilt e-postkonto. Dessutomfördes manuella avprickningslistor över både utskick och svar.

Dataanalys

Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av dataprogrammet Statistical Packagefor the Social Sciences [SPSS]. Författarna dubbelkontrollerade att korrekta data förts ini SPSS innan analysen påbörjades. Rådata strukturerades upp i frekvens- ochkorstabeller som därefter analyserades.

Författarna analyserade först varje variabel separat. Svarsalternativen på frågorna 2 och3 angående skolsköterskornas ålder och yrkeserfarenhet, slogs samman till färrealternativ för att underlätta jämförelser mellan olika variabler. Därefter undersöktessamband mellan två variabler i taget: Skolsköterskornas ålder, yrkeserfarenhet,erfarenhet av att ha förskrivit FaR och upplevelse av delaktighet jämfördes medpåståenden om inställning till och erfarenhet av FYSS, FaR och samtalsmetodik. Ävensamband mellan tre variabler undersöktes i några fall, men författarna fann attmaterialet var för litet för sådan jämförelse. Författarna övervägde att utföra beräkningarav statistisk signifikans, men avstod även detta beroende på att undersökningsgruppenbedömdes vara för liten.

Svaren på fråga 44, där skolsköterskorna hade möjlighet att fritt kommentera detregionala samarbetsprojektet, bearbetades genom att antalet skolsköterskor som svaraträknades, varefter samtliga kommentarer skrevs ner. Kommentarerna indelades iområden utifrån innehållet. Dessa områden lades in som variabelvärden i SPSS ochbearbetades. Den kommentar som respektive skolsköterska skrivit jämfördes slutligenmed hur samma skolsköterska besvarat frågor om erfarenhet av och inställning till FaRoch FYSS.

Forskningsetiska överväganden

Utvärderingar kan, enligt Polit och Beck (2008), upplevas hotfulla av respondenternatrots att det är metoden och inte de själva som utvärderas. Detta beror på attrespondenterna tenderar att tänka att det är de själva och deras sätt att utföra sitt arbetesom utvärderas istället för metoden. Examensarbetets författare hade detta i åtanke vidutformningen av den information som bifogades enkäten.

De etiska principerna om autonomi, att göra gott, att inte skada samt rättvisa, vilkabland annat uttrycks i Helsingforsdeklarationen (The World Medical Association 2008)ligger till grund för de forskningsetiska riktlinjer som presenteras av Vetenskapsrådet(2003). Utförare av vetenskapliga studier har ansvar för att deltagarnas personligaintegritet bevaras och måste särskilt uppfylla de krav på saklig och tydlig information,informerat samtycke, frivillighet, konfidentialitet och deltagarnas säkerhet som ingår ide etiska riktlinjerna (Vetenskapsrådet 2003). Examensarbetets författare beaktade dessakrav under arbetets gång. Detta skedde genom att författarna via e-post informeradeverksamhetscheferna om studien och bad om deras skriftliga tillstånd att genomförastudien. Även respondenterna, det vill säga skolsköterskorna, informerades via e-postom studiens syfte och metod samt att deltagandet var frivilligt och när som helst kundeavbrytas. Uppgifter om huvudman för studien och vilka som kunde kontaktas omdeltagaren önskade ge eller få mer information fanns också med i detta brev.

14

Respondenterna garanterades konfidentiellitet genom att materialet avidentifierats så attingen obehörig skulle kunna utläsa vem som deltagit i undersökningen eller vad enenskild respondent svarat. De respondenter som efter denna information besvaradeenkäten ansågs av författarna ha gett sitt samtycke att delta.

Materialet från examensarbetet hanterades enligt regler och anvisningar från Karlstaduniversitet (2002), vilket innebär att det förvaras otillgängligt för obehöriga iinstitutionens arkiv på Karlstad universitet i tio år för att därefter förstöras. Informationom detta gavs i det brev som skickades till verksamhetscheferna och skolsköterskorna.

RESULTATResultatet redovisas utifrån följande områden: Skolsköterskornas motionsvanor,

Inställning till prevention, Erfarenhet av och inställning till samtalsmetodik, Inställning

till FaR och FYSS, Erfarenhet av FaR och FYSS samt Skolsköterskornas egna

kommentarer kring samarbetsprojektet. Det interna bortfallet på respektive fråga ellerpåstående redovisas i den löpande texten, men förtydligas dessutom i tabellerna genomasterisker. Asterisker används även då en respondent valt fler än ett svarsalternativ ellerdå inget svarsalternativ valts av någon respondent.

Skolsköterskornas motionsvanor

Skolsköterskorna i undersökningen uppfattade sig överlag vara fysiskt aktiva ochflertalet hade möjlighet till fysisk aktivitet på arbetstid.

Möjlighet till fysisk aktivitet på arbetstid fanns för 20 av 28 skolsköterskor och 12utnyttjade detta varje eller nästan varje vecka. Majoriteten av skolsköterskorna, 21 av28, ansåg sig vara fysiskt aktiva. Samtliga skolsköterskor ägnade sig åt vardagsmotionsom att gå eller cykla till arbetet eller affären, varav 17 dagligen eller nästan dagligen.Utöver vardagsmotionen var det 22 av 28 skolsköterskor som utövade enmotionsaktivitet av ”mer ansträngande” eller ”hård ansträngningsgrad” minst engång/vecka. Skolsköterskornas uppfattning om sin egen fysiska aktivitetsnivå och sinamotionsvanor ses i tabell 1.

Tabell 1. Skolsköterskornas motionsvanor

Egen uppfattning Vardagsmotion Annan regelbundenmotion

Inte så fysisktaktiv

5 (18%) Någraggr/vecka

11 (39%) Rört migganska lite

3 (11%)

Fysiskt aktiv 21 (75%) Nästandagligen

17 (61%) Lättaremotion

3 (11%)

Mindre aktiv änför ett år sedan

2 (7%) Ansträngandemotion

22 (79%)

n=28

15

Inställning till prevention

Skolsköterskorna diskuterade så gott som alltid fysisk aktivitet med sina elever ochansåg detta vara en viktig hälsofrämjande arbetsuppgift. Det framgick att de flestaskolsköterskorna ansåg att prevention minskar sjukvårdskostnader, är en viktig del iskolhälsovårdens uppgifter liksom ett utmanande, stimulerande och självklart inslag iarbetet. De flesta ansåg att eleverna endast delvis själva är ansvariga för sin hälsa.Skolsköterskorna var mer tveksamma till om hälsoförebyggande råd är effektiva förfrämjande av en hälsosam livsstil, om påverkan till livsstilsändring är viktigast i arbetetför god hälsa samt huruvida skolsköterskor bör vara föredömen i hälsofrågor.

Samtliga skolsköterskor angav att de ”så gott som alltid” eller ”oftast diskuterade fysiskaktivitet med eleverna vid hälsobesök”. De flesta, 25 av 28, instämde inte alls ellernästan inte alls i påståendet att ”skolhälsovården generellt har bristande kunskap om hurden fysiska aktivitetsnivån påverkar hälsan”. Vidare instämde 25 av 28 skolsköterskorinte alls eller nästan inte alls i att ”det är ointressant om en elev är fysiskt aktiv eller ej”.Likaså instämde 27 av 28 skolsköterskor inte alls eller nästan inte alls i påståendet: ”detär ingen idé att ge råd om fysisk aktivitet då eleven ändå inte följer rådet”.

De flesta, 24 av 27 skolsköterskor, instämde helt i att ”förebyggande insatser är etteffektivt sätt att få ner kostnaderna för sjukvården”. En skolsköterska besvarade intedetta påstående. Av 28 skolsköterskor var det 24 som helt instämde i att ”förebyggandeinsatser är en utmaning och ett stimulerande inslag i arbetet” och 25 som instämde helt iatt ”hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande råd ska vara en självklar del i varjehälsosamtal”. Samma grundinställning ses då 27 av 28 skolsköterskor inte alls instämdei att ”livsstilsfrågor är den enskildes sak som skolhälsovården inte bör lägga sig i”.Påståendet att ”sjukdomsförebyggande insatser i första hand inte är skolsköterskansangelägenhet utan bör skötas av t ex folkhälsoinstitutet och andra instanser utanförvården” ville 12 av 27 inte alls instämma i, medan 9 instämde delvis och 4 instämde helti detta. En respondent besvarade inte detta påstående.

Även i påståendet att ”eleverna själva är ansvariga för sin hälsa” framkom olikauppfattningar; 3 av 28 skolsköterskor instämde helt, 19 delvis och 6 instämde ej ipåståendet. Många skolsköterskor var tveksamma till om ”hälsofrämjande råd är etteffektivt sätt att hjälpa eleven att ändra livsstil”; 10 av 28 instämde helt medan 18instämde delvis i detta påstående. Många, 17 av 28 skolsköterskor, ansåg att”skolsköterskor bör föregå med gott exempel i hälsofrågor och vara ett föredöme föreleverna”. Vidare instämde 13 skolsköterskor helt och 15 delvis i att ”de viktigasteåtgärder skolhälsovården kan vidta för att bidra till elevernas goda hälsa är att påverkaderas livsstil”. En översikt över skolsköterskornas inställning till påståendena omprevention redovisas i tabell 2.

16

Tabell 2. Skolsköterskornas inställning till prevention

Instämmerhelt

Instämmerdelvis

Instämmerej

De viktigaste åtgärder skolhälsovården kan vidtaför elevernas goda hälsa är att försöka påverkalivsstilen.

13(46%)

15(54%)

-

Sjukdomsförebyggande insatser är primärt inteskolsköterskans ansvar utan bör skötas av instanserutanför vården.*, **

4(14%)

9(32%)

12(43%)

Livsstilsfrågor är den enskildes sak -skolhälsovården ska inte lägga sig i.

- 1(4%)

27(96%)

Förebyggande insatser som elevinriktad hälso-upplysning är utmanande och stimulerande.

24(86%)

4(14%)

-

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande rådska vara självklart i varje hälsosamtal.

25(89%)

3(11%)

-

Skolsköterskor bör föregå med gott exempel ihälsofrågor för att vara ett föredöme för eleverna.

17(61%)

11(39%)

-

Förebyggande insatser är ett effektivt sätt att få nerkostnaderna för sjukvården.*

24(86%)

3(11%)

-

Hälsofrämjande råd är ett effektivt sätt att hjälpaelever till livsstilsförändring.

10(36%)

18(64%)

-

Eleverna är själva ansvariga för sin egen hälsa. 3(11%)

19(68%)

6(21%)

n=28

* 1 respondent besvarade inte påståendet** 2 respondenter besvarade påståendet på annat sätt

Erfarenhet av och inställning till samtalsmetodik

Få skolsköterskor hade fått utbildning i samtalsmetodik då utvärderingen genomfördes.De flesta ansåg dock att kunskap i samtalsmetodik är viktig liksom attkompetenshöjning inom samtalsmetodik skulle vara betydelsefullt både för dem somenskilda skolsköterskor och för skolhälsovården överlag.

Fem skolsköterskor hade under det regionala samarbetsprojektet fått utbildning isamtalsmetodik. Samtliga fem upplevde att deras kunskaper och färdigheter ökade föratt arbeta med beteendeförändringar inom skolhälsovården. Det var 24 av 28skolsköterskor som helt eller i stort sett instämde i att ”det är viktigt hur man samtalarmed eleven vid livsstilsråd” och 22 av 27 som helt eller i stort sett instämde i att ”det ärlättare att ta upp livsstilsfrågor om man har utbildning i samtalsmetodik”. En respondentbesvarade inte det sistnämnda påståendet. Varken ålder eller yrkeserfarenhet somskolsköterska påverkade skolsköterskornas inställning till betydelsen av hur man

17

samtalar med eleverna eller om utbildning i samtalsmetodik underlättar vidlivsstilssamtal. Många, 20 av 28 skolsköterskor, skulle rekommendera utbildning isamtalsmetodik till sina kollegor. Resterande åtta skolsköterskor besvarade inte frågan.Det var 25 av 28 skolsköterskor som instämde helt eller i stort sett i att de ”önskarfördjupade kunskaper i samtalsmetodik”. Bland dessa fanns både de som deltagit iutbildning under projektet och de som inte deltagit. Vidare instämde 26 av 28skolsköterskor helt eller i stort sett i påståendet att ”det är viktigt att höjaskolhälsovårdens kunskap beträffande samtalsmetodik”.

Inställning till FaR och FYSS

Samtliga skolsköterskor i undersökningen var positiva till att skolhälsovården deltar i ettregionalt samarbetsprojekt för att utvärdera förskrivning av FaR med hjälp av FYSS.Drygt hälften av skolsköterskorna var positiva till FYSS. De övriga skolsköterskornavar tveksamma till huruvida FYSS är ett bra verktyg eller om FYSS ökar tryggheten vidförskrivandet av FaR. Likaså ansåg hälften av skolsköterskorna att FYSS delvis är förkrånglig och omfattande för att användas i praktiken. De flesta skolsköterskorna ansåginte tidsbrist vara ett stort hinder för förskrivning av FaR.

Alla 28 skolsköterskor var positiva till skolhälsovårdens deltagande i det regionalasamarbetsprojektet. Sju skolsköterskor hade blivit mer positiva till fysisk aktivitet sombehandlingsalternativ sedan projektet startat, medan de övriga 20 inte hade förändrat sininställning utan var lika positiva som före projektet. En respondent besvarade inte dennafråga. Ingen skolsköterska instämde i att ”FaR är onödigt och ett muntligt råd likaeffektivt som ett recept”, tvärtom valde 25 av 27 att inte alls eller nästan inte allsinstämma i detta påstående. En respondent besvarade inte påståendet.

Det var 15 av 26 skolsköterskor som instämde helt eller i stort sett i att ”FYSS är ett braverktyg för att förskriva FaR” medan nio instämde delvis och två nästan inte alls i dettapåstående. Två respondenter besvarade inte påståendet. Äldre skolsköterskor tenderadeatt vara mer positiva till verktyget FYSS än yngre skolsköterskor. Av 10 skolsköterskori åldersgruppen 55-74 år instämde sju helt eller i stort sett, jämfört med åtta av 16skolsköterskor i åldergruppen 35-54 år i att ”FYSS är ett bra verktyg för att förskrivaFaR”. Vid jämförelse utifrån yrkeserfarenhet tenderade skolsköterskor med längreyrkeserfarenhet vara mer positiva till FYSS än skolsköterskor med kortareyrkeserfarenhet. Av 10 skolsköterskor som arbetat mer än 10 år instämde åtta helt eller istort sett medan sju av 16 skolsköterskor som arbetat mindre än 10 år instämde helt elleri stort sett i detta påstående. Skolsköterskornas ålder, yrkeserfarenhet och inställning tillatt ”FYSS är ett bra verktyg för att förskriva FaR” framgår av tabell 3.

18

Tabell 3. Skolsköterskornas ålder, yrkeserfarenhet och inställning till att ”FYSS är ettbra verktyg för att förskriva FaR” *, **

Instämmernästan inte alls

Instämmerdelvis

Instämmer istort sett

Instämmerhelt

Summa

Samtliga 2 (8%) 9 (35%) 11 (42%) 4 (15%) 26 (100%)

Åldern 35-54 år 2 (12%) 6 (38%) 7 (44%) 1 (6%) 16 (100%)

Åldern 55-74 år - 3 (30%) 4 (40%) 3 (30%) 10 (100%)

Erfarenhet < 10 år 2 (12%) 7 (44%) 6 (38%) 1 (6%) 16 (100%)

Erfarenhet > 10 år - 2 (20%) 5 (50%) 3 (30%) 10 (100%)

n=26

* 2 respondenter besvarade inte påståendet** ingen respondent valde svarsalternativet ”instämmer inte alls”

Svarsfördelningen för påståendet ”FYSS ökar tryggheten vid förskrivandet av FaR”liknar den i föregående påstående om FYSS som ett bra verktyg. Det var 15 av 26skolsköterskor som instämde helt eller i stort sett, nio som instämde delvis och två somnästan inte alls instämde i att FYSS ökar tryggheten vid förskrivandet av FaR. Detföreföll som att fler skolsköterskor i den äldre åldersgruppen och bland skolsköterskormed lång yrkeserfarenhet ansåg att ”FYSS ökar tryggheten vid förskrivandet av FaR”jämfört med yngre skolsköterskor och skolsköterskor med kortare yrkeserfarenhet. Tvårespondenter besvarade inte påståendet. Jämförelse utifrån skolsköterskornas ålderrespektive yrkeserfarenhet och inställningen till att ”FYSS ökar tryggheten vidförskrivandet av FaR” framgår av tabell 4.

Tabell 4. Skolsköterskornas ålder, yrkeserfarenhet och inställning till att ”FYSS ökartryggheten vid förskrivande av FaR” *, **


Instämmerdelvis


Instämmerhelt

Summa

Samtliga 2 (8%) 9 (35%) 13 (50%) 2 (8%) 26 (100%)

Åldern 35-54 år 2 (12%) 6 (38%) 7 (44%) 1 (6%) 16 (100%)

Åldern 55-74 år - 3 (30%) 6 (60%) 1 (10%) 10 (100%)

Erfarenhet < 10 år 2 (12%) 7 (44%) 7 (44%) - 16 (100%)

Erfarenhet > 10 år - 2 (20%) 6 (60%) 2 (20%) 10 (100%)

n=26

* 2 respondenter besvarade inte påståendet** ingen respondent valde svarsalternativet ”instämmer inte alls”

Många skolsköterskor, 21 av 28, ansåg inte alls eller nästan inte alls att ”tiden är ettstort hinder för att förskriva FaR”, men en instämde delvis och sex skolsköterskorinstämde helt eller i stort sett i påståendet. Bland de äldre skolsköterskorna var det en av

19

11 som ansåg att tidsbrist är ett stort hinder, medan bland de yngre skolsköterskornafem av 17 ansåg tiden vara ett stort hinder. Tre av 17 skolsköterskor som arbetat mindreän 10 år och tre av 11 som arbetat mer än 10 år ansåg att tiden var ett stort hinder för attförskriva FaR. Skolsköterskornas ålder, yrkeserfarenhet och inställning till att ”tidsbristär ett stort hinder för att förskriva FaR” framgår av tabell 5.

Tabell 5. Skolsköterskornas ålder, yrkeserfarenhet och inställning till att ”Tidsbrist är ettstort hinder för att förskriva FaR”

Instämmerinte alls


Instämmerdelvis

Instämmeri stort sett

Instämmerhelt

Summa

Samtliga 13 (46%) 8 (29%) 1 (4%) 4 (14%) 2 (7%) 28 (100%)

Åldern 35-54 år 8 (47%) 3 (18%) 1 (6%) 3 (18%) 2 (12%) 17 (100%)

Åldern 55-74 år 5 (46%) 5 (46%) - 1 (9%) - 11 (100%)

Erfarenhet < 10 år 9 (53%) 5 (29%) - 1 (6%) 2 (12%) 17 (100%)

Erfarenhet > 10 år 4 (36%) 3 (27%) 1 (9%) 3 (27%) - 11 (100%)

n=28

Många skolsköterskor ansåg att ”FYSS är för krånglig och omfattande för att använda ipraktiken”. Fem av 26 skolsköterskor instämde i stort sett och 13 delvis i dennauppfattning, men åtta av skolsköterskorna instämde inte alls eller nästan inte alls i dettautan ansåg att FYSS var ett bra hjälpmedel i arbetet. Svarsfördelning med avseende påålder och yrkeserfarenhet framgår av tabell 6.

Tabell 6. Skolsköterskornas ålder, yrkeserfarenhet och inställning till att ”FYSS är förkrånglig och omfattande för att använda i praktiken” *, **

Instämmer inte alls


Instämmerdelvis


Summa

Samtliga 3 (12%) 5 (19%) 13 (50%) 5 (19%) 26 (100%)

Åldern 35-54 år 2 (12%) 3 (19%) 7 (44%) 4 (25%) 16 (100%)

Åldern 55-74 år 1 (10%) 2 (20%) 6 (60%) 1 (10%) 10 (100%)

Erfarenhet < 10 år 1 (6%) 4 (25%) 7 (44%) 4 (25%) 16 (100%)

Erfarenhet > 10 år 2 (20%) 1 (10%) 6 (65%) 1 (10%) 10 (100%)

n=26

* 2 respondenter besvarade inte påståendet** ingen respondent valde svarsalternativet ”instämmer helt”

Erfarenhet av FaR och FYSS

Få skolsköterskor hade deltagit i FYSS-utbildning då undersökningen genomfördes,men de flesta kände till FYSS. Hälften av skolsköterskorna upplevde delaktighet isamarbetsprojektet kring FaR. Fler skolsköterskor som upplevt delaktighet isamarbetsprojektet ansåg att FYSS är ett bra verktyg än de som inte upplevt delaktighet.

20

För de flesta skolsköterskorna var tidsbrist inget stort hinder för förskrivning av FaR.Nästan ingen av dem som förskrivit FaR såg tidsbrist som ett stort hinder, medan fleraav dem som inte förskrivit FaR gjorde det. Vid undersökningens genomförande hade 12av 28 skolsköterskor förskrivit FaR. FYSS uppfattades som delvis för krångligt ochomfattande för praktisk användning av både dem som förskrivit FaR och dem som integjort det.

Fyra av 28 skolsköterskor hade deltagit i FYSS-utbildning då undersökningengenomfördes. Dock kände 25 av 28 skolsköterskor till FYSS, varav 11 besökt FYSShemsida och sju använt FYSS i sitt arbete. Förskrivning av FaR hade utförts av 12 av 28skolsköterskor.

Hälften, 14 av 28 skolsköterskor, upplevde delaktighet i samarbetsprojektet medanresterande 14 inte upplevde delaktighet när undersökningen genomfördes. Fler blanddem som upplevde delaktighet, nio av 13 skolsköterskor, än bland dem som inteupplevde delaktighet, sex av 13, höll med om att ”FYSS är ett bra verktyg för attförskriva FaR”. De skolsköterskor som saknade delaktighet i samarbetsprojektettenderade att välja mittenalternativen i påståendet, jämfört med dem som upplevdedelaktighet vilka visade en större spridning i sina svar. Av de skolsköterskor somförskrivit FaR instämde sex av 11 skolsköterskor helt eller i stort sett att ”FYSS är ettbra verktyg att förskriva FaR” jämfört med nio av 15 som inte hade förskrivit FaR.Tveksamhet till om ”FYSS är ett bra verktyg för att förskriva FaR” fanns både blanddem som förskrivit FaR och bland dem som saknade denna erfarenhet. Det framkominga stora skillnader mellan dem som förskrivit FaR och de skolsköterskor som intehade denna erfarenhet och deras inställning till FYSS. Två respondenter besvarade intepåståendet. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet, erfarenhet av att förskriva FaRoch inställning till FYSS framgår av tabell 7.

Tabell 7. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet, erfarenhet av att förskriva FaRoch inställning till att ”FYSS är ett bra verktyg för att förskriva FaR” *, **

Instämmernästan inte

alls

Instämmerdelvis


Instämmerhelt

Summa

Samtliga 2 (8%) 9 (35%) 11 (42%) 4 (15%) 26 (100%)

Upplevt sig delaktig 2 (15%) 2 (15%) 5 (39%) 4 (31%) 13 (100%)

Inte upplevt sig delaktig - 7 (54%) 6 (46%) - 13 (100%)

Har förskrivit FaR - 5 (46%) 3 (27%) 3 (27%) 11 (100%)

Har inte förskrivit FaR 2 (13%) 4 (27%) 8 (53%) 1 (7%) 15 (100%)

n=26

* 2 respondenter besvarade inte detta påstående** ingen respondent valde svarsalternativet ”instämmer inte alls”

Av de skolsköterskor som upplevde delaktighet instämde 8 av 13 helt eller i stort sett iatt ”FYSS ökar tryggheten vid förskrivandet av FaR” jämfört med 7 av de 13 som inteupplevde delaktighet. De skolsköterskor som upplevde delaktighet visade en större

21

spridning i sina svar jämfört med dem som inte upplevde delaktighet. Tveksamhet fannsbåde bland dem som förskrivit FaR och dem som inte gjort det till om ”FYSS ökartryggheten vid förskrivandet av FaR”. Det framkom inga stora skillnader mellan deskolsköterskor som förskrivit FaR och de som saknade denna erfarenhet gällande derasinställning till FYSS. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet, erfarenhet av attförskriva FaR och inställningen till om ”FYSS ökar tryggheten vid förskrivandet avFaR” framgår av tabell 8.

Tabell 8. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet, erfarenhet av att förskriva FaRoch inställning till att ”FYSS ökar tryggheten vid förskrivandet av FaR” *, **


Instämmerdelvis


Instämmerhelt

Summa

Samtliga 2 (8%) 9 (35%) 13 (50%) 2 (8%) 26 (100%)


Inte upplevt sig delaktig - 6 (46%) 7 (54%) - 13 (100%)

Har förskrivit FaR - 5 (46%) 5 (46%) 1 (9%) 11 (100%)


n=26

* 2 respondenter besvarade inte detta påstående** ingen respondent valde svarsalternativet ”instämmer inte alls”

Fem av 14 skolsköterskor som inte upplevde delaktighet instämde helt eller i stort sett iatt ”tidsbrist är ett stort hinder för att förskriva FaR”. Av de skolsköterskor somupplevde delaktighet i samarbetsprojektet instämde de flesta, 12 av 14, inte alls ellernästan inte alls i att detta påstående. Även bland dem som inte upplevde delaktighetansåg de flesta, nio av 14, att tiden inte var ett hinder. Nästan alla skolsköterskor, 11 av12, som förskrivit FaR ansåg att tiden inte var ett hinder för att förskriva FaR, medanbland dem som inte förskrivit FaR 10 av 16 inte alls eller nästan inte alls instämde ipåståendet ”tidsbrist är ett stort hinder för att förskriva FaR”. Det var endast enskolsköterska som förskrivit FaR som i stort sett instämde i att tiden är ett hinder för attförskriva FaR. Svarsfördelningen angående tidsbrist som ett stort hinder för att förskrivaFaR för grupperna som upplevt delaktighet respektive inte upplevt delaktighet samtförskrivit FaR respektive inte förskrivit FaR framgår av tabell 9.

22

Tabell 9. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet, erfarenhet av att förskriva FaR ochinställning till att ”Tidsbrist är ett stort hinder för att förskriva FaR”

Instämmerinte alls

Instämmernästan inte

alls

Instämmerdelvis


Instämmerhelt

Summa

Samtliga 13 (46%) 8 (29%) 1 (4%) 4 (14%) 2 (7%) 28 (100%)

Upplevt sig delaktig 8 (57%) 4 (29%) 1 (7%) - 1 (7%) 14 (100%)

Inte upplevt sig delaktig 5 (36%) 4 (29%) - 4 (29%) 1 (7%) 14 (100%)

Har förskrivit FaR 8 (67%) 3 (25%) - 1 (8%) - 12 (100%)

Har inte förskrivit FaR 5 (31%) 5 (31%) 1 (6%) 3 (19%) 2 (13%) 16 (100%)

n=28

Inställningen att ”FYSS är för krångligt och omfattandet att använda i praktiken” fannsbåde hos skolsköterskor som upplevt delaktighet i projektet och inte gjort det. Bland de13 skolsköterskor som upplevde delaktighet i samarbetsprojektet instämde fyra i stortsett och fyra delvis i påståendet att ”FYSS är för krångligt och omfattande att använda ipraktiken”. Av dem som inte upplevde delaktighet instämde en i stort sett och nio delvisi påståendet. Likaså fanns såväl bland de skolsköterskor som hade erfarenhet av attförskriva FaR som bland dem som saknade denna erfarenhet inställningen att ”FYSS ärför krångligt och omfattande att använda i praktiken”. Av de 11 skolsköterskorna mederfarenhet av att förskriva FaR instämde fem i stort sett och tre delvis i påståendetmedan av de 15 skolsköterskor som saknade erfarenhet av att förskriva FaR två i stortsett och åtta delvis ansåg att FYSS var för krångligt och omfattande att använda ipraktiken. Två respondenter besvarade inte detta påstående. Skolsköterskornasupplevelse av delaktighet, erfarenhet av att förskriva FaR och inställning till att FYSS ärför krångligt att använda i praktiken ses i tabell 10.

Tabell 10. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet, erfarenhet av att förskriva FaR ochinställning till att ”FYSS är för krånglig och omfattande för att använda i praktiken” *, **

Instämmerinte alls


Instämmerdelvis


Summa

Samtliga 3 (12%) 5 (19%) 13 (50%) 5 (19%) 26 (100%)


Inte upplevt sig delaktig - 3 (23%) 9 (69%) 1 (7%) 13 (100%)

Har förskrivit FaR 2 (18%) 1 (9%) 5 (46%) 3 (27%) 11 (100%)


n=26

* 2 respondenter besvarade inte detta påstående** ingen respondent valde svarsalternativet ”instämmer helt”

23

Av de skolsköterskor som upplevde delaktighet i samarbetsprojektet fanns både de mederfarenhet av att förskriva FaR och de som saknade denna erfarenhet. Hälften, sju av 14skolsköterskor, som upplevde delaktighet hade förskrivit FaR, medan resterande sju intehade förskrivit FaR. Fem av 12 som förskrivit FaR hade inte upplevt delaktighet isamarbetsprojektet. Det fanns således skolsköterskor som inte upplevde delaktighet menändå hade förskrivit FaR. Nio av 28 skolsköterskor hade varken upplevt delaktigheteller förskrivit FaR. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet och erfarenhet av attförskriva FaR ses i tabell 11.

Tabell 11. Skolsköterskornas upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att förskrivaFaR.

Har förskrivit FaR Har inte förskrivit FaR SummaUpplevt sig delaktig 7 7 14

Inte upplevt sig delaktig 5 9 14

Summa 12 16 28

Skolsköterskornas egna kommentarer kring samarbetsprojektet

Det var 15 av 28 skolsköterskor som utnyttjade möjligheten att i slutet av enkäten medegna ord kommentera projektet. Fem olika områden identifierades utifrån de olikakommentarerna: tidsbrist, ekonomi, inställning till FaR, vuxnas stöd till elever samt stödför skolsköterskor.

Tidsbrist. Fyra skolsköterskor angav tidsbrist som hinder till att inte ha kommit igångmed att förskriva FaR. Kommentarer kring tidsbrist skrevs både av skolsköterskor sominstämt i att ”tidsbrist är ett stort hinder för att förskriva FaR” och av dem som inteinstämt, liksom av både skolsköterskor som hade upplevt delaktighet och som inte hadegjort detta. Influensavaccinationer och hälsokontroller hade tagit mycket av arbetstiden.Även eleverna själva hade avböjt deltagande i FaR på grund av tidsbrist! Enskolsköterska skrev: ”Ge det tid så att det blir ett självklart redskap för varje

skolsköterska”.

Ekonomi. Tre skolsköterskor uppgav att kostnaden för de aktiviteter som är knutna tillFaR är ett hinder för en del elever att medverka. Ingen av dessa skolsköterskor upplevdedelaktighet i samarbetsprojektet. Ett exempel från kommentarerna: ”Eleverna på min

skola avstår från FaR pga att föräldrarna inte har ekonomisk möjlighet att betala”.

Inställning till FaR. Fem skolsköterskor, vilka alla upplevt delaktighet isamarbetsprojektet, skrev direkt eller indirekt om sin positiva inställning till metodengenom kommentarer som: ”Bra att ha något att erbjuda där eleverna kan få hjälp och

stöd att komma igång”.

Vuxnas stöd till elever. Tre skolsköterskor berörde vikten av att få föräldrar ocheventuell fritidspersonal att stötta eleverna. Alla som kommenterade de vuxnasbetydelse arbetade med elever i åldern 6-12 år. En skolsköterska skrev: ”Har bara

skrivit tre recept på FaR och ingen av remisserna har vårdnadshavare skrivit på”.Stöd för skolsköterskor. Tre skolsköterskor framförde synpunkter på kontakten ochinformationen i projektet. Dessa hade inte upplevt sig delaktiga i samarbetsprojektet ochsaknade lättillgänglig information, gemensamma träffar och utbildningsinsatser:”Enskilda skolsköterskan behöver kunskapsorganisationen bakom sig”.

24

DISKUSSIONAlla skolsköterskor var positiva till att skolhälsovården deltog i ett samarbetsprojektsom syftar till att införa FaR som verktyg i det preventiva arbetet trots att enbart hälftenupplevde delaktighet i projektet och knappt hälften hade erfarenhet av att förskriva FaR.Överlag var skolsköterskorna själva regelbundet fysiskt aktiva och ansåg atthälsofrämjande insatser är viktiga inom skolhälsovården. Intresset var stort förvidareutbildning inom samtalsmetodik. Brist på delaktighet, kunskap, erfarenhet och tidvar områden som identifierades som hinder för att förskriva FaR.

Syftet med undersökningen var att belysa skolsköterskors inställning till ocherfarenheter av att använda sig av Fysisk aktivitet på recept [FaR] som ett verktyg inomskolhälsovårdens preventiva arbete. Undersökningen riktade sig mot skolhälsovårdenoch till samtliga skolsköterskor som ingår i utvärderingen av ett regionaltsamarbetsprojekt kring FaR för barn och unga (Folkhälsovetenskapligt Centrum 2009).

Skolsköterskornas motionsvanor

I föreliggande undersökning framkom att 22 av 28 skolsköterskor (75 procent) varregelbundet fysiskt aktiva. I personalenkäten i det nationella pilotprojektet (Kallings &Leijon 2003) uppgav 40 procent av vårdpersonalen att de var regelbundet fysiskt aktiva.Motsvarande siffra i normalbefolkningen var 23 procent, vilket betyder att personalen isåväl det nationella pilotprojektet som i det regionala samarbetsprojektet var överlagmer fysiskt aktiva än normalbefolkningen. Kallings och Leijon (2003) förklarar attanledningen till att frågor om personalens vanor beträffande fysisk aktivitet togs med ipersonalenkäten var att det antogs att personal som själv var fysiskt aktiva också skullevara mer positivt inställda till att arbeta med hälsofrämjande insatser kring fysiskaktivitet i sin profession. Författarna till föreliggande undersökning instämmer i att dettaverkar troligt och anser att stöd för detta ses genom att majoriteten av skolsköterskornabåde var regelbundet aktiva och hade en övervägande positiv inställning till prevention.Författarna anser också att det är positivt att en så stor andel skolsköterskor ärregelbundet fysiskt aktiva och på så sätt kan vara föredömen för eleverna i skolan. Enöversiktsstudie av Wechsler et al (2000) har visat att skolor kan främja både fysiskt ochpsykiskt välbefinnande hos eleverna genom hälsosam fysisk aktivitet och kost såvälunder som efter skoltid genom samarbete med aktörer utanför skolan. I detta är tydligpolicy liksom skolpersonalens roll som föredöme betydelsefulla.

Inställning till prevention

Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsligahälsa och verka för sunda levnadsvanor (SFS 2010:800). Preventivt arbete är således enviktig del i skolsköterskornas arbete, vilket bekräftas i denna undersökning.Skolsköterskorna angav till exempel att de så gott som alltid diskuterar fysisk aktivitetmed sina elever, att livsstilsfrågor och sjukdomsförebyggande insatser är viktigaangelägenheter för skolhälsovården och ska vara en självklar del i varje hälsosamtalsamt att det är utmanande och stimulerande att arbeta med förebyggande insatser.I enlitteraturstudie genomförd nästan tjugo år efter införandet av hälsosamtal inomskolhälsovården, undersökte Arnesdotter et al. (2008) hur skolsköterskanshälsofrämjande arbete beskrivs i vetenskapliga artiklar med tonvikt på hälsosamtalet.

25

Författarna summerade att skolsköterskan bör ta till vara sin unika position somhälsofrämjare och att hälsosamtalet bör hållas i en stödjande anda som leder till atteleven blir delaktig. Hon/han möter alla unga vilket också ger möjlighet att sekundärtpåverka elevernas familjer till hälsosammare vanor (Arnesdotter et al 2008). Dettaspeglar skolhälsovårdens fokus på preventivt arbete och visar hur alla arbetsuppgifter ärgenomsyrade av preventionstänkande, såsom det också beskrivs av Socialstyrelsen(2004): att skolhälsovårdens väsentligaste uppgift är hälsofrämjande arbete.

Personalen i det nationella pilotprojektet hade också genomgående en mycket positivinställning till hälsofrämjande insatser och ansåg dessa vara en självklar del i varjebehandling (Kallings & Leijon 2003). En väsentlig skillnad i inställningen tillprevention var att vårdpersonalen i det nationella pilotprojektet ansåg att patienten självhar ansvar för sin egen hälsa, medan skolsköterskorna ansåg att eleven inte själv helt bäransvaret för sin hälsa. Detta kan troligen till stor del förklaras med att målgruppen fördet preventiva arbetet i skolan är barn och unga medan målgruppen i det nationellapilotprojektet var vuxna. I avhandlingen av Leijon (2009) framkom dock att enskildavuxna individer visserligen känner stort ansvar för sin egen fysiska aktivitet, men att deflesta av dem också anser att ansvaret delvis delas av hälso- och sjukvården. Dettaskulle kunna tyda på att vårdpersonal och patienter inte har riktigt samma inställning tillansvaret för den personliga hälsan.

Erfarenhet av och inställning till samtalsmetodik

Fem av 28 skolsköterskor (18 procent) i föreliggande undersökning hade deltagit inågon utbildningsinsats i samtalsmetodik inom det regionala samarbetsprojektets ramoch de som deltagit upplevde att deras kunskaper och färdigheter för att arbeta medbeteendeförändringar ökade. Vårdpersonalens deltagande i utbildningsinsatser inomsamtalsmetodik var betydligt större - 40 procent - i det nationella pilotprojektet(Kallings & Leijon 2003) men ändå önskades fördjupade kunskaper inom detta område,både för egen del och för att generellt höja kunskapsnivån beträffande samtalsmetodik.Personalen ansåg att utbildning i samtalsmetodik underlättade samtal kringlivsstilsfrågor och vid livsstilsrådgivning. Skolsköterskorna i föreliggande undersökninghade generellt samma inställning som vårdpersonalen i allt detta. Enligt SBU (2006)finns stark evidens för att rådgivning ökar effektiviteten av livsstilsråd kring fysiskaktivitet till vuxna, medan tillräckligt underlag ännu saknas vad gäller barn ochungdomar. Motivational Interviewing [MI] är en metod som av Holm Ivarsson ochPantzar (2007) anses lämpa sig väl inom skolhälsovården eftersom MI innebär attbehandlaren bekräftar och förstärker elevens funderingar och steg i riktning motförändring och samtidigt visar att hon/han tror på elevens förmåga till förändring. Dettahar stor betydelse för elevens självtillit, det vill säga hopp och tro på framgång.

Inställning till och erfarenhet av FaR och FYSS

Samtliga skolsköterskor i föreliggande undersökning var positiva till attskolhälsovården deltar i det regionala samarbetsprojektet för att utvärdera förskrivningav Fysisk aktivitet på recept [FaR] med hjälp av FYSS. Fyra av 28 skolsköterskor (14procent) hade deltagit i utbildning gällande FYSS inom det regionalasamarbetsprojektets ram. Deltagande i FYSS-utbildning var betydligt högre - 62 procent- i det nationella pilotprojektet (Kallings & Leijon 2003). Med tanke på attskolsköterskorna i det regionala samarbetsprojektet inte fått samma möjlighet till

26

utbildning som personalen i det nationella pilotprojektet anser författarna att det ärpositivt att ändå 12 av 28 skolsköterskor förskrivit FaR under de nio månader som detregionala samarbetsprojektet hade pågått då undersökningen genomfördes.

I det nationella pilotprojektet ansåg 70 procent av vårdpersonalen att FYSS var ett braverktyg för att förskriva FaR och 67 procent upplevde delaktighet i arbetet medutveckling av FaR (Kallings & Leijon 2003). Detta kan jämföras med att 15 av 26skolsköterskor (58 procent) ansåg att FYSS är ett bra verktyg för att förskriva FaR ochatt 14 av 28 skolsköterskor (50 procent) upplevde delaktighet. Bland de skolsköterskorsom upplevde delaktighet ansåg nio av 13 att FYSS är ett bra verktyg medanmotsvarande siffra bland dem som inte upplevde delaktighet var sex av 13.

Det är något motsägelsefullt att så många som 8 av 13 skolsköterskor som upplevdedelaktighet ansåg att FYSS är för krångligt och omfattande att använda i praktiken.Kanske kan det förklaras av att inte alla som upplevt delaktighet hade förskrivit FaRoch att det även fanns de som förskrivit FaR men ändå inte upplevt delaktighet.Författarna tror också att skillnaden på synen på FYSS som bra hjälpmedel för attförskriva FaR mellan skolsköterskorna och vårdpersonalen i det nationella pilotprojektetkan ha samband med utbildning, eftersom detta både skapar delaktighet och gererfarenhet i form av kunskap om arbetsmetoden. Det lämpligaste arbetssättet vid träninginför implementering av preventionsprogram för positiv och hälsosam tonårsutvecklingär, enligt Shek och Wai (2008), processinriktat med flera utbildningstillfällen.Utbildningen bör inkludera presentation av det aktuella träningsprogrammets teoretiskagrund, förklarande och demonstrerande av vilka personliga och sociala färdigheter somförväntas uppnås, möjlighet till praktisk färdighetsträning i mindre grupp, konstruktivkritik vid färdighetsträningen samt fortlöpande coaching då programmet implementerasi verksamheten (Shek & Wai 2008).

Specifika utmaningar för skolhälsovården i arbetet med FaR

Även om tre fjärdedelar av skolsköterskorna i denna undersökning inte ansåg tidenvara en hindrande faktor för att förskriva FaR, så har det ändå varit ett stort hinder fören del. I skolsköterskornas egna kommentarer nämndes dels att influensavaccinationeroch hälsokontroller tagit en stor del av arbetstiden, men även att eleverna själva angetttidsbrist som skäl till att inte delta i FaR. Skolans verksamhetschef ska, enligt Skollagen(SFS 2010:800), fatta beslut inom sin organisation. I detta ingår även beslut omfördelningen av resurser. Eftersom skolhälsovård är ett obligatoriskt inslag i skolan,ansvarar verksamhetschefen för resursfördelningen även inom detta område. Författarnatror att skolhälsovårdens omfattande arbete med vaccination mot influensa A(H1N1)under föregående läsår slukat både tid och pengar som annars kanske funnits förexempelvis samarbetsprojektet kring FaR.

Vidare framkom av skolsköterskornas kommentarer att stöd till eleverna från föräldraroch skol- och fritidspersonal är betydelsefullt för att kunna arbeta med FaR. En annanviktig aspekt, som har med detta stöd att göra, är att skolsköterskorna skrev att en delelever inte kan medverka i FaR, då föräldrarna saknar ekonomiska möjligheter att betalade aktiviteter som är knutna till FaR. Skolhälsovårdens uppgift är, enligt Socialstyrelsen(2004), att tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare och skolpersonal, gekunskap och försöka påverka attityder, så att de unga väljer en sund livsstil. I en

27

litteraturöversikt av Beets et al. (2010) identifierades det sociala stödet från föräldrar isamband med fysisk aktivitet vara: instrumentellt – tillhandahållande av utrustning,bekostande av aktivitet samt transporthjälp, omständighetsmässigt – egen aktivitetoch/eller fysisk närvaro vid aktivitetsutövandet, motivationsinriktat – uppmuntran ochberöm för att bekräfta och visa engagemang samt informativt – rådgivning och samtalkring fördelar med fysisk aktivitet. De flesta studierna uppvisade positiva sambandmellan det sociala stödet och de ungas fysiska aktivitetsutövande (Beets et al 2010). I enlitteraturöversikt kring samband mellan psykosociala faktorer och fysisk aktivitet hosbarn och ungdomar fann Hultgren (2006) bland annat bemötande och positivt stöd frånkamrater, föräldrar och lärare vara troliga faktorer som kan bidra till att skapalångsiktiga varaktiga vanor gällande fysisk aktivitet. Då det ännu inte genomförts såmånga longitudinella studier kring psykosociala faktorers påverkan på fysisk aktivitethos barn och ungdomar är det dock svårt att säkert identifiera de faktorer som gerlångsiktiga effekter (Hultgren 2006). I en stor nationell new zeeländskenkätundersökning av Utter et al (2006) framkom att de vanligaste motiven till attungdomar i åldern 13-17 år ägnade sig åt träning var för att det är roligt, för att hålla sigi form och för att få vara tillsammans med vänner. De flesta utövade fysisk aktivitettillsammans med andra. Tillgång till fri eller organiserad fysisk aktivitet nära hemmetliksom upplevd säkerhet i närområdet hade statistiskt samband med utövande avregelbunden fysisk aktivitet. Ungdomar som ansåg att det inte fanns något att göra ochinte upplevde sig säkra i sitt närområde var betydligt mindre fysiskt aktiva än andraungdomar (Utter et al 2006).

Det beskrivs av Socialstyrelsen (2004) att arbete inom skolhälsovården kräversamarbete med många andra aktörer och förutsätter ett bra samarbete mellan elever ochderas föräldrar. MI kan, enligt Holm Ivarssson och Pantzar (2007), förutom att stödjaelevens väg till livsstilsförändring, även användas för att få till stånd ett bra samarbetemed föräldrar och andra som finns runt eleven. Författarna har kommit fram till attsamtalsmetodik har en nyckelroll i skolsköterskornas preventiva arbete. Det är dockviktigt att komma ihåg att, som Miller et al. (2008) skrivit, motivationsarbete förlivsstilsförändring tar tid. Författarna anser att det för skolsköterskor handlar både omtid med eleven, dennes föräldrar och till förankring hos övrig skol- och fritidspersonalinklusive verksamhetschefen.

Metoddiskussion

Metodutveckling kring FaR har pågått i Sverige sedan början av 2000-talet. Detmellansvenska län där examensarbetet genomförts deltog åren 2001-2002 i ett nationellpilotprojekt med syfte att utveckla och beskriva arbetsmetoder och strukturer för attförskriva FaR (Leijon et al. 2008).

I det nationella pilotprojektet besvarades personalenkäten av 158 personer, vilket gav ensvarsfrekvens på 77 procent (Kallings & Leijon 2003). Svarsfrekvensen blandskolsköterskorna i det regionala samarbetsprojektet var 70 procent (28 personer). Ensvarsfrekvens högre än 65 procent är, enligt Polit och Beck (2008), oftast tillräcklig viden enkätundersökning. För att minska risken för externt bortfall informerade författarnasamtliga verksamhetschefer och alla skolsköterskor som beviljats deltagande iundersökningen om dess syfte, arbetade noga igenom enkäten med tanke på innehålloch utseende innan den skickades ut och skickade också påminnelser om tillstånd för

28

deltagande och besvarande av enkäten. Författarna upplevde att information till ochkommunikation med verksamhetschefer och skolsköterskor via e-post fungeradesmidigt och dessutom var detta ekonomiskt fördelaktigt. I undersökningsgruppen varfördelningen av skolsköterskor som arbetade med elever i åldern 6-12 år respektive 13-19 år ganska jämn, vilket författarna ansåg tyda på att vilken åldersgruppskolsköterskorna arbetar med inte haft betydelse för bortfallet. Författarna har intenärmare kännedom om antalet elever och skolskötersketimmar på skolorna, varförbortfallet inte analyserats utifrån olika skolors stadium eller geografiska läge.

Den personalenkät som besvarades av förskrivande vårdpersonal i det nationellapilotprojektet kring FaR och vars resultat beskrivits av Kallings och Leijon (2003),besvarades också av skolsköterskorna i föreliggande undersökning. Författarna ansågdet mycket fördelaktigt att kunna utgå från en tidigare använd enkät. Dels underlättadesförberedelsearbetet och dels ger användandet av ett tidigare välfungerandemätinstrument eller ett modifierat sådant, enligt Polit och Beck (2008), större chans tillgod reliabilitet och validitet.

De justeringar som författarna gjorde i ursprungsenkäten konstruerad av Kallings ochLeijon (2003), ansågs av författarna ha varit nödvändiga för att uppnå större relevans tillskolsköterskornas arbetsspråk och därigenom även ha bidragit till ökad reliabilitet.Författarna har inte ansett det aktuellt att utföra statistiska beräkningar för kontroll avreliabiliteten, eftersom inte konstruktionsarbete utan endast justeringar i enkäten gjordesav dem. Samtliga frågor och påståenden i enkäten genomlästes noga av författarna bådeföre och efter att de språkliga justeringarna gjorts, för att ge klarhet i vad frågorna ochpåståendena avsåg att spegla och på vilket sätt de kunde knytas till undersökningenssyfte. Författarna insåg att påstående 36 var krångligt formulerat, men valde att intejustera detta mer än språkligt för att minska risken för att påståendets innehåll skulle bliförvanskat. Under databearbetningen upptäckte författarna att även påståendena 22 och23 kunde missförstås. Författarna anser dock inte att detta påverkat resultatets validiteteftersom det vid analysen av svarsfördelningen för dessa frågor och påståenden intesågs större avvikelser för dessa än för andra, vilket tyder på att skolsköterskorna förståttvad som egentligen menades. Inte heller anser författarna att validiteten påverkats av detinterna bortfallet, eftersom detta huvudsakligen härrörde från tre respondenter vilkalämnat två-tre frågor eller påståenden obesvarade utifrån hur de besvarat resterandefrågor och påståenden.

Då resultatet sammanställts insåg författarna att det inte var så lätt att särskiljaskolsköterskornas erfarenheter av och inställning till att arbeta med FaR, eftersomförfattarna tyckte sig se att skolsköterskornas erfarenheter under samarbetsprojektethade påverkat deras inställning till både FYSS och FaR. Skolsköterskornas erfarenheteri form av upplevelse av delaktighet och praktisk erfarenhet varierade inomundersöknings-gruppen. Däremot uttryckte de flesta skolsköterskorna behov av ochintresse för vidareutbildning inom samtalsmetodik, varför inte samma svårighet uppstodkring erfarenhet av och inställning till samtalsmetodik.

29

Tankar inför vidareutveckling av FaR för barn och unga

Flera av de erfarenheter av hinder och möjligheter i utvecklingsarbetet att införaförskrivning av FaR som gjordes i det nationella pilotprojektet av Kallings och Leijon(2003) återkommer i föreliggande undersökning. Undersökningsgruppen inomskolhälsovården är alltför liten för att dra några generella slutsatser men tendensernaöverensstämmer med erfarenheter från det nationella pilotprojektet. Nedan följer någrasammanfattande tankar av examensarbetets författare att beakta i det fortsattautvecklingsarbetet kring förskrivning av FaR för barn och unga i skolan.

Det regionala samarbetsprojektet kring FaR för barn och unga innebär förändringar iskolhälsovårdens sätt att arbeta med prevention inom området fysisk aktivitet.Föreliggande undersökning genomfördes nio månader efter att det regionalasamarbetsprojektet startat. I det nationella pilotprojektet, beskrivet av Kallings ochLeijon (2003), genomfördes undersökningen tolv månader efter projektstart. Detta är enrelativt kort tid för personalen att ta till sig och att utveckla ett nytt sätt att arbeta.

Författarna menar att förändrings- och utvecklingsarbete många gånger är tid- ochresurskrävande och ibland anses ”stjäla tid” från annan verksamhet. Tidsbrist var etthinder för att förskriva FaR som identifierades både i det nationella pilotprojektet ochpåtalades av en del skolsköterskor i föreliggande undersökning. I studier kringfrämjande av fysisk aktivitet som Leijon (2009) genomförde under sin avhandling,framkom bland annat att implementering av nya metoder för främjande av fysiskaktivitet ibland möter motstånd. Motståndet kan bero på att de som utför det praktiskaarbetet ofta har mycket att göra och saknar både tid och färdighet att arbeta för attförändringarna kommer till stånd eller kanske upplever de sig sakna förmåga ochsjälvförtroende att leda denna slags förändringsverksamhet (Leijon 2009).

Vidare skriver Leijon (2009) att klyftan mellan forskningsresultat gällande bevisateffektiva hälsointerventioner och dessas omsättande i praktisk verklighet kan härledastill flera faktorer: konkurrerande intressen, brist på infrastruktur och begränsaderesurser. Författarna anser att skolans verksamhetschef är en viktig person iförankringsarbetet eftersom denne, enligt Skollagen (SFS 2010:800), ansvarar för attsystematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Författarna tror att anledningen till att fleraverksamhetschefer för de skolor som ingick i samarbetsprojektet inte gav sittmedgivande till skolsköterskornas deltagande i undersökningen kan vara bristandeförankring av samarbetsprojektet i skolvärlden. Endast hälften avundersökningsgruppen i det regionala samarbetsprojektet upplevde delaktighet iprojektet, vilket författarna tolkat som ytterligare ett tecken på bristande förankring.Bristande förankring påtalades också av Stålhammar (2010), som i en kortuppföljningsrapport ett år efter projektstart skrev att bristerna i förankringsarbetet till endel kan förklaras av att regionala samarbetsprojektet saknat projektledare och därförmöjlighet att få igång det praktiska arbetet på det sätt som projektledningen önskat.

I SBU (2006) framkom att bland de olika projekt för främjande av fysisk aktivitet hosbarn och ungdomar som utvärderats har sådana som inbegripit fler aktörer, fler delar avelevernas liv och hela skolan gett bättre resultat än isolerade projekt, åtminstone innaneleverna når tonåren. Författarna har utifrån detta kommit fram till att ettförändringsarbete av detta slag inbegriper inte bara skolsköterskor och skolhälsovården

30

utan alla aktörer som finns runt eleven - lärare, föräldrar, fritidspersonal,friskvårdspersonal, kompisar med flera. Mot bakgrund av detta kan införandet av FaRsom verktyg inom skolhälsovårdens preventiva arbete på sikt vara en utmaning för helaskolans verksamhet, då FaR, enligt Leijon et al. (2008), är en arbetsmodell som kräversåväl individuell som lokal anpassning när det gäller möjligheterna till lämpliga fysiskaaktiviteter. Examensarbetet författare anser att då skolsköterskan ofta arbetar ensam,finns behov av stöd från skolans ledning och övrig personal för att kunna arbeta medFaR.

Skolsköterskorna i föreliggande undersökning hade en övervägande positiv inställningtill att inkludera FaR som ett redskap i det preventiva hälsoarbetet. De var intresseradeav att få kunskap för att utveckla arbetsmetodiken i den dagliga verksamheten, vilketbland annat visade sig i deras intresse för vidareutbildning i samtalsmetodik och derasegna besök på FYSS hemsida. I den utvärdering av det nationella pilotprojektet somKallings och Leijon (2003) genomförde framkom att de utbildningar i FYSS ochsamtalsmetodik som erbjöds personalen var mycket uppskattade. Vidare betonades islutsatserna från nämnda utvärdering att informations- och utbildningsinsatser riktadetill olika målgrupper är angelägna insatser som många gånger skapar bra förutsättningarför det fortsatta utvecklingsarbetet. Detta överensstämmer väl med de principer förlyckat implementeringsarbete som framkom i litteraturöversikten av Shek och Wai(2008), då det uppdagades att det finns stora brister i utbildningen av ledare gällandeprevention riktad mot tonåringar. De som ska arbeta med implementering av ett nyttprogram behöver ha medvetenhet om och förståelse av vilka teorier ochträningsmodeller programmet ska bygga på, förståelse för tonårsutveckling, pedagogiskförmåga inkluderande kommunikationsteknik, aktivt deltagande och förmåga till öppnadiskussioner samt självreflekterande förmåga. Dessutom är det en fördel med egenerfarenhet för att kunna vara rollmodell, att ha stark motivation och vara självgående.Det är vidare viktigt att det finns möjlighet att träna liksom att få feed-back. Vidutformandet av programmet behöver det kulturella sammanhanget tas i beaktande ochprogrammet behöver också utvärderas utifrån resultat, process och kvalitet (Shek & Wai2008). I föreliggande undersökning framkom att endast ett fåtal skolsköterskor deltagiti någon utbildning, men orsaken till de ringa utbildningsinsatserna går inte att utläsa avresultatet.

Slutsats

Denna undersökning har dels gett en inblick i skolsköterskors erfarenheter av ochinställning till att använda FaR inom skolhälsovårdens preventiva arbete, dels lettförfattarna vidare till insikt om betydelsen av förankringsarbete vid införande av nyaarbetssätt som exempelvis FaR för barn och unga. Genom att både styrkor ochsvagheter i projektet kunnat identifieras anser författarna att undersökningen kan bidratill att underlätta det fortsatta arbetet med vidareutveckling av FaR för barn och unga.Fler pilotprojekt kring FaR för barn och unga pågår även i andra delar av landet enligtFolkhälsovetenskapligt centrum (2009), men ännu finns ingen vetenskapligdokumentation kring detta då användandet av FaR för barn och unga ännu är i sin linda.

31

REFERENSERArnesdotter, Å., Olander, Å. & Ragneskog, H. (2008). Hälsosamtalet - en utmaning förskolsköterskan. Vård i Norden [elektronisk]. 28 (2) 57-59.

Bak Sørensen, J., Skovgaard, T. & Puggaard, L. (2006) Exercise on Prescription inGeneral Practice: A Systematic Review. Scandinavian Journal of Primary Health Care

[elektronisk]. 24: 69-74.

Beets, M. W., Cardinal, B. J. & Alderman, B. L. (2010). Parental Social Support and thePhysical Activity-Related Behaviors of Youth: A Review. Health Education &

Behavior [elektronisk]. 37 (5) 621-644.

Berg, U. (2008). Barn och unga. I Ståhle, A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i

sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut ochYrkesföreningen för fysisk aktivitet [YFA]. s. 152-169.

Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Rapport 2006:10.[elektronisk]. Kalmar: Statens folkhälsoinstitut.

Elley, C. R., Kerse, N., Arroll, B. & Robinson, E. (2003). Primary care - Effectivenessof counselling patients on physical activity in general practice: cluster randomisedcontrolled trial. British Medical Journal [elektronisk]. 326: 793. Tillgänglig:http://www.bmj.com/content/326/7393/793.full.pdf?sid=5150af86-3891-4363-891c-9d25af8beef5 [2010-12-19].

Faskunger, J., Leijon, M., Ståhle, A. & Lamming, P. (2007). Fysisk aktivitet på recept

(FaR) - en vägledning för implementering. [elektronisk]. Rapport 2007:01. Västerås:Statens folkhälsoinstitut.

Folkhälsovetenskapligt centrum. (2009). Projektplan – FaR för barn och ungdomar.Linköping: Landstinget i Östergötland.

Holm Ivarsson, B. & Pantzar, M. (2007). Introduktion till motiverande samtal. En

handledning för skolhälsovården. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Hultgren, S. (2006). Rörelseidentitet. Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Ett

beteendevetenskapligt perspektiv på samband mellan psykosociala faktorer och fysisk

aktivitet. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan [GIH].

Jansson, E. & Anderssen, S. A. (2008) Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet.I Ståhle, A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut och Yrkesföreningen förfysisk aktivitet [YFA]. s. 38-46.

Kallings, L. & Leijon, M. (2003). Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept – FaR.

[elektronisk]. Rapport 2003:53. Sandviken: Statens folkhälsoinstitut.

32

Karlstads universitet. (2002). Regler och anvisningar för bevarande och gallring av

forskningsmaterial. Diarienummer 230/02. Karlstads universitet.

Leijon, M. (2009). Activating People: Physical activity in the general population and

referral schemes among primary health care patients in a Swedish county. (Diss.)Division of Community Medicine, Social Medicine and Public Health Science,Department of Medicial and Health Sciences, Linköping University.

Leijon, M., Kallings, L., Faskunger, J., Lærum, G., Börjesson, M. & Ståhle, A. (2008).Främja fysisk aktivitet. I Ståhle, A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i

sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut ochYrkesföreningen för fysisk aktivitet [YFA]. s. 47-63.

Miller, W. R., Rollnick, S. & Butler, C. C. (2008). Motivational Interviewing in health

care, helping patients change behavior. New York: The Guilford press.

Müller-Riemenschneider, F., Reinhold, T., Nocon, M. & Willich, S. N. (2008). Long-term effectiveness of interventions promoting physical activity: A systematic review.Preventive Medicine [elektronisk]. 47: 354-368.

Pate, R. R., Pratt, M., Blair, S. N., Haskell, W. L., Macera, C. A., Bouchard, C.,Buchner, D., Ettinger, W., Heath, G. W., King, A. C., Kriska, A., Leon, A. S., Marcus,B. H., Morris, J., Paffenbarger, R. S., Patrick, K., Pollock, M. L., Rippe, J. M., Sallis, J.& Wilmore, J. H. (1995). Physical activity and public health: a recommendation fromthe Centers for Disease Control and Prevention and the American College of SportsMedicine. The Journal of the American Medical Association [elektronisk]. 273:402–407.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing Research. Generating and Assessing

Evidence for Nursing Practice. (8:e uppl.). Philadelphia, United States of America:Lippincott Williams & Wilkins.

Proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik.. Stockholm: Socialdepartementet.

Riddoch, C., Puig-Ribera, A. & Cooper, A. (1998). Effectivness of physical activity

promotion schemes in primary care. A review. London: Health Education Authorithy.

Salmon, J., Booth, M. L., Phongsavan, P., Murphy, N. & Timperio, A. (2007).Promoting Physical Activity Participation among Children and Adolescents.Epidemiologic Reviews [elektronisk]. 29: 144-159.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Justitiedepartementet.

Shek, D. T. L. & Wai, C. L. Y. (2008). Training workers implementing adolescentprevention and positive youth development programs: What have we learned from theliterature? Adolescence [elektronisk]. 43 (172) 823-845.

33

Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm:Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobak,

alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – stöd för styrning och ledning 2010. Preliminär

version. Stockholm: Socialstyrelsen.

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2006). Metoder för att främja

fysisk aktivitet – en systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport 181. Stockholm: Statensberedning för medicinsk utvärdering.

Strong, W. B., Malina, R. M., Blimkie, C. J. R., Daniels, S. R., Dishman, R. K., Gutin,B., Hergenroeder, A. C., Must, A., Nixon, P., Pivarnik, J. M., Rowland, T., Trost, S. &Trudeu, F. (2005). Evidence based physical activity for school-age youth. The Journal

of Pediatrics [elektronisk]. 146: 732-737.

Stålhammar, S (2010). Hur går det med FaR för barn och unga? Landstinget iÖstergötland, Korpen Östergötland och Östergötlands idrottsförbund. [elektronisk].Tillgänglig: www.lio.se/fhvc [2010-10-20]

Utter, J., Denny, S., Robinson, E. M., Ameratunga, S. & Watson, P. (2006). PerceivedAccess to Community Facilities, Social Motivation and Physical Activity among NewZealand Youth. Journal of Adolescent Health [elektronisk]. 39: 770 –773.

Vetenskapsrådet. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden.

[elektronisk]. Oslo, Norge; Northern Nurses’ Federation [NNF]. Tillgänglig:http://www.codex.vr.se/etik9.shtml [2010-02-24]

The World Medical Association [WMA]. (2008). Declaration of Helsinki – Ethical

Principles for Medical Resaerch Involving Human Subjects. Ferney-Voltaire, Frankrike:The World Medical Association [WMA]. [elektronisk]. Tillgänglig:http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html [2010-03-10]

Wechsler, H., Devereaux, S. R., Davis, M. & Collins, J. (2000). Using the SchoolEnvironment to Promote Physical Activity and Healthy eating. Preventive Medicine

[elektronisk]. 31: 121-137.

Bilaga 1

ägnat

ägnat

motsvarande

regelbundet

!"#$%&'&'()*+,)-"./0%%-)12/)%34-4'&'(-#"5',

647'%(3(8'()*+,)1.49,7("7

!"#$#%&'%($)$(*(&+,&-*.*+(&/!'01&2.3&!455

67&5%28398#2),-:*;&:*8('-&$&*((&-*<$2;'8(&#'='->*(#+-2?*%(&@A-&'((&B()9-:*-'&@A-#%-$);$;<&')&@"#$#%&'%($)$(*(&=*:&3?98+&')&!4557&CB-&#(988*-&:B&:$<&($88&*-&=*:)*-%';D

) :1-3&34

) ;'8"&34

) <'&)'=

EF7&C'-&:B&@A-#%-$)$(&!'0&$&:$((&'->*(*&#2=&#%28#%A(*-#%'D

) >"

) ;'=

EE7&G++8*)*-&:B&'((&:B&)'-$(&:*8'%($<&$&'->*(*(&=*:&!'0D

) >")

) ;'=

EH7&I9;;*-&:B&($88&!455D

) >")

) ;'=)?89)437",')&3%%)*,98")@ABC

EJ7&C'-&:B&>*#A%(&!455&+,&:*##&3*=#$:'D

) >")

) ;'=

EK7&C'-&:B&';)9;(&:$<&')&!455&$&:$((&'->*(*&#2=&#%28#%A(*-#%'D

) >")

) ;'=

EL7&C'-&:B&:*8('<$(&$&!455MB(>$8:;$;<&B;:*-&+-2?*%(*(D

) >")

) ;'=

EN7&C'-&:B&#*:';&+-2?*%(*(&#('-(':*&>8$)$(&=*-&+2#$($)&($88&@"#$#%&'%($)$(*(&#2=&&>*3';:8$;<#'8(*-;'($)D

) >")

) ;'=

) ;'=D)="8)4",)%3#")51-3&34)3(("()5,1='#&'&C

EO7&CB-&2@('&:$#%B(*-'-&:B&@"#$#%&'%($)$(*(&=*:&:$;'&*8*)*-D

) E9)81&&)-1.)"%%&37

) F*&").'()G",")*+,)43--")8,$55',D)&C'H)+4',43#&38"D)73"G'&3#',

) E0%%"(

) 6%7,38

!"#$%&'&'()*+,)-"./0%%-)12/)%34-4'&'(-#"5',

647'%(3(8'()*+,)1.49,7("7

!"#$"%&#'$()*+

,-./0"1/)2/)'%$"3*$/*/2$4*%)5*53/*/&"#$"%&#'$()*+/25)'1/61(7'+$'$8

) :"

) ;'<=)89)&3%%)*,98")>?

,9./:66%';)'/)2/"$$/)*5"/+25&+"6'1/<+")'/=<1/"$$/"14'$"/#')/4'$''5)'=<1>5)1*538

) :"

) ;'<

?@./:66%';)'/)2/"$$/)*5"/=>1)*3A'$'1/<+")'/=<1/"$$/"14'$"/#')/4'$''5)'=<1>5)1*538

) :"

) ;'<

?,./!+2%%'/)2/1'+(##'5)'1"/2$4*%)5*53/*/&"#$"%&#'$()*+/$*%%/)*5"/+(%%'3(18

) :"

) ;'<

BC!!D/B"E/(FA/&"#$"%&#'$()*+/

??./G'$/>1/(";&'$$/)*"35(&/(*5$1'&&"5$/(#/'5/'%';/>1/=H&*&+$/"+$*;/'%%'1/'7.//

?I./G'$/>1/*53'5/*)J/"$$/3'/1K)/(#/=H&*&+/"+$*;*$'$/)K/'%';'5/>5)K/*5$'/=<%7'1/1K)'$./

?L./021/#"5/&"#$"%"1/#')/'%';'5/M&"#$"%&#'$()*+N/>1/;*+$*3$/;*)/%*;&&$*%&1K).

?O./G'$/>1/%>$$"1'/"$$/$"/266/%*;&&$*%=1K3(1/(#/#"5/A"1/2$4*%)5*53/*/&"#$"%&#'$()*+.

?P.Q"3/<5&+"1/=<1)726")/+25&+"6/*5(#/(#1K)'$/&"#$"%&#'$()*+.

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

, ? I L O

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

, ? I L O

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

, ? I L O

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

, ? I L O

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

, ? I L O

!"#$%&'&'()*+,)-"./0%%-)12/)%34-4'&'(-#"5',

647'%(3(8'()*+,)1.49,7("7

!"#$$%&'$&()*+$&,,$-*,$.+$/01,0',$&,,$'*(*+*22,$345&$)1623.2)6/7+-*()$18()1&9$$:*,+.;;&(-*$)&<,&2)<*,6-01#$$$$$$

!=#$>0-):+0),$.+$*,,$),6+,$30(-*+$;4+$&,,$;4+)1+0/&$?&@#$$$

!A#$>0-):+0),$.+$-*,$),4+),&$30(-+*,$;4+$&,,$;4+)1+0/&$?&@#$

BC#$D1623.2)6/7+-*($3&+$'*(*+*22,$:+0),&(-*$$18()1&9$6<$38+$-*($;E)0)1&$$&1,0/0,*,)(0/7($97/*+1&+$3.2)&(#

BF#$?GDD$.+$*,,$:+&$/*+1,E'$;4+$&,,$;4+)1+0/&$?&@#

$B!#$?GDD$41&+$,+E''3*,*($/0-$;4+)1+0/&(-*,$&/$?&@#$$

$BB#$?GDD$.+$;4+$1+7('20'$6H3$6<;&,,&(-*$;4+$&,,$&(/.(-&$0$9+&1,01*(#$$$$$

BI#$?&@$.+$6(4-0',J$*,,$<8(,20',$+7-$.+$201&$*;;*1,0/,$)6<$*,,$+*H*9,#

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

!"#$%&&'()*'+$!"#$%&&'(),"$')-++#

F ! B I K

44. Egna kommentarer om samarbetsprojektet kring FaR för barn och unga.

elever

– 1 – 2002-09-24/CA

1. Jag är ... Kvinna Man

2. Min ålder är:

- 18 år 45-54 år

18-24 år 55-64 år

25-34 år 65-74 år

35-44 år 75 +

3. Yrkeserfarenhet;

< 1 år

1-5 år

5-10 år

10-20 år

> 20 år

4. Yrke;

Läkare

Sjuksköterska

Sjukgymnast

Arbetsterapeut

Dietist

Sjuksköterska/Distr.

Kurator

Undersköterska

Annat, ……........................................………………

Fysisk aktivitet på recept– Ett nationellt pilotprojekt

Enkät till dig som arbetar på de Vårdcentraler och företagshälsovårds-enheter

som ingår i det nationella pilotprojektet för ”fysisk aktivitet på recept”.

Svaren på frågorna kommer att sammanställas så att inga individer går att spåra.

Bakgrundsfrågor

Enhetens namn .....................................................5. Har ni möjlighet till fysisk aktivitet på

arbetstid?

Ja

Nej

Om ja, hur ofta utnyttjar du det?

Aldrig

mindre en 1 gång/månad

någon gång per månad

varje eller nästa varje vecka

6. Vilket av påståendena nedan beskriver bäst

vad Du tycker om Din nuvarande nivå av

fysisk aktivitet?

Jag är för närvarande…

… inte särskilt fysiskt aktiv och jag har inte för

avsikt att bli mer fysiskt aktiv under de

närmaste 6 månaderna

… inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har funderat

på att öka min aktivitetsnivå under de när

maste 6 månader

… inte särskilt fysiskt aktiv, men jag är fast

besluten på att öka min aktivitetsnivå under

de närmaste 6 månaderna

… fysiskt aktiv, men jag har bara varit det de

senaste 6 månaderna

… fysiskt aktiv och jag har varit det längre än 6

månader

Jag brukade vara fysiskt aktiv för ett år sedan

men de senaste månaderna har jag varit

mindre aktiv.

Vet ej

Bilaga 2

– 2 –2002-09-24/CA

7. Hur mycket ”vardagsmotion” har Du fått

under de senaste 12 månaderna genom att

t.ex. promenera eller cykla till arbetet,

skolan, busshållplatsen, affären m.m. eller

genom att gå ut med hunden, skotta snö,

arbeta i trädgården eller liknande?

! Ingen vardagsmotion alls

! Någon gång per vecka

! Flera gånger per vecka

! Dagligen/nästan dagligen

Frågor om fysisk aktivitet på recept och FYSS

8. I vilken omfattning har Du under de senaste

12 månaderna ägnat Dig åt någon frivilligt

vald motion/idrott/friluftsaktivitet förutom

den vardagsmotion som Du har angivit

ovan?

Jag har ...

! rört mig mycket lite

! rört mig mycket lite men ibland tagit någon

enstaka promenad eller liknande

! ägnat mig åt lättare form av motion

som promenader (eller andra aktiviteter

med motsvarande ansträngning) minst

en gång per vecka

! ägnat mig åt mer ansträngande motion

som t.ex. snabb promenad, joggning,

simning, motionsgymnastik eller

motsvarande minst en gång per vecka

! regelbundet ägnat mig åt hård motion eller

tävling där den fysiska ansträngningen varit

stor, t.ex. löpning eller olika bollspel

Fysisk aktivitet på recept förkortas FaR

9. Er vårdcentral/ företagshälsovård deltar i ett

nationellt projekt för att utvärdera förskriv-

ning av fysisk aktivitet med hjälp av FYSS.

Hur ställer du dig till er medverkan?

! Positiv

! Negativ

! Vet ej

10. Upplever du att du varit delaktig i arbetet

med FaR?

! Ja ! Nej

11. Känner du till FYSS?

! Ja ! Nej

12. Har du besökt FYSS på dess hemsida?

! Ja ! Nej

13. Har du använt dig av FYSS?

! Ja ! Nej

14. Deltog du i FYSS utbildningen?

! Ja ! Nej

15. Har du sedan projektet startade blivit mer

positiv till fysisk aktivitet som alternativ/

komplement till medicinsk behandling?

! Ja ! Nej

! Nej, jag var lika positiv innan projektet.

16. Hur ofta diskuterar du fysisk aktivitet med

dina patienter?

! så gott som alltid

! ofta men bara för vissa grupper, t.ex överviktiga,

diabetiker, blodtryck.

! sällan

! aldrig

– 3 – 2002-09-24/CA

17. Deltog du i utbildningen i samtalsmetodik?

! Ja

! Nej, gå till fråga 21

18. Upplevde du att dina kunskaper ökade för

att arbeta med beteendeförändring?

! Ja

! Nej

19. Upplevde du att dina färdigheter ökade för

att arbeta med beteendeförändring?

! Ja

! Nej

20. Skulle du rekommendera utbildning i

samtalsmetodik till dina kollegor?

! Ja

! Nej

Samtalsmetodik

Besvara följande påståenden

21. Det är oavsett diagnos ointressant om en patient är fysiskt

aktiv eller ej

22. Det är ingen idé att ge råd om fysisk aktivitet då patienten

ändå inte följer rådet

23. Hur man samtalar med patienten (samtalsmetodik) är viktigt

vid livsstilsråd

24. Det är lättare att ta upp livsstilfrågor om man har utbildning

i samtalsmetodik

25. Jag önskar fördjupad kunskap inom området samtals-

metodik.

26. Jag anser att det är viktigt att generellt höja personalens

kunskap beträffande samtalsmetodik

27. Tidsbrist är ett stort hinder för att förskriva FaR

28. Tidsbrist är det största hindret för att förskriva FaR

29. Personal inom hälso- och sjukvården har generellt bristande

kunskap om hur den fysiska aktivitetsnivån påverkar hälsan

30. FYSS är ett bra verktyg för att förskriva FaR

31. FYSS ökar tryggheten vid förskrivandet av FaR

32. FYSS är för krånglig och omfattande för att använda i prak-

tiken

33. FaR är onödigt, ett muntligt råd är lika effektivt som

ett recept

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! !

1 2 3 4 5

Instämmer Instämmer

Inte alls helt

– 4 –2002-09-24/CA

32. Jag anser att de viktigaste åtgärder sjukvården

kan vidta för att bidra till en persons goda

hälsa är att försöka påverka veder-börandes

livsstil

33. Livsstilsfrågor är den enskildes sak, som sjuk-

vården inte ska lägga sig i

34. Jag ser förebyggande insatser, såsom patient-

inriktad hälsoupplysning, som utmaning och

som ett stimulerande inslag i min verksamhet

35. Jag anser att sjukdomsförebyggande insatser

primärt inte är den enskilde vårdgivarens

ansvar utan att sådana insatser bör skötas av

t.ex. folkhälsoinstitutet och andra instanser

utanför vården.

36. Hälsofrämjande och sjukdomsföre-byggande

insatser skall vara en uppgift för hela hälso-

och sjukvården och en självklar del i varje

behandling

37. HoS personal bör föregå med gott exempel i

hälsofrågor för att på så sätt vara ett föredöme

för sina patienter

38. Förebyggande insatser är ett effektivt sätt att få

ned kostnaderna för sjukvården

39. En vårdgivares hälsofrämjande råd är ett

effektivt sätt att hjälpa människor att ändra

livsstil

40. Patienter är själva ansvariga för sin egen hälsa

Instämmer Instämmer Instämmer Ingenhelt delvis ej uppfattning

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

! ! ! !

Vad anser du om prevention?

Bilaga 3

Från: [email protected]Ämne: Re: SV: Personalenkät igen...Datum: fredag 29 jan 2010 11.45.25 GMT+01:00

Till: [email protected]: [email protected]

Ja självklart!

Med vänlig hälsningLena KallingsMed Dr

Karolinska Institutet,Institutionen för medicin, Enheten för klinisk epidemiologi, M9Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tel 0708-836486

E-post:[email protected], [email protected]

----- Original Message -----

From: Matti Leijon <[email protected]>Date: Friday, January 29, 2010 11:42 amSubject: SV: Personalenkät igen...

To: Lina Asserhed <[email protected]>, "[email protected]"

<[email protected]>

Självklart får ni använda den!

Matti

Matti Leijon, MPH, PhDAKC*-coordinator/ LifestyleLund University/ Region Skåne

Center for Primary Health Care Research, CRC, hus 28, plan 11, ing 72, UMAS,SE-205 02 Malmö, Sweden Tel: +46 40 391379, Fax: +46 40 391370

E-mail: [email protected] ; [email protected]________________________________________

Från: Lina Asserhed [[email protected]]Skickat: den 29 januari 2010 11:38

Till: Matti Leijon; [email protected]Ämne: Personalenkät igen...

Hej Matti och Lena!Tack för era svar om personalenkäten som användes vid den nationella utvärderingen av pilotprojektetinför införandet av FaR i Sverige 2001-2002! Vi sökte vidare och hamnade via Folkhälsoinstitutet påFolkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland, där jag precis nyss av informatör Christina Aldin fått vetaatt enkäten finns kvar i en databas.Så nu kommer åter vår fråga: om vi har ert tillstånd att använda den? (ev. modifierad eftersom den nuskulle riktas till skolsköterskor i det pågående pilotprojektet kring FaR för barn och ungdomar).Utvärderingen är till hjälp för Folkhälsovetenskapligt centrum, som är samordnare för pilotprojektet, menutgör samtidigt vårt examensarbete som blivande distriktssköterskor.Om ni anser att det går bra kommer jag mejla era svar till informatören, så gör hon en pdf till oss.mvh Lina Asserhed (och Johanna Högberg)

Bilaga 3

27 apr 2010 kl. 14.35 skrev Matti Leijon:Hej,Jag har ännu inte hunnit titta på detta, är jättestressad just nu och kommer vara bortrestväldigt mycket de kommande 2 veckorna. Jag utgår ifrån att det ni gjort är bra och villinte stoppa upp någon process utan tycker att ni kan köra vidare.

Lycka till med uppföljningen, Matti

Matti Leijon, MPH, PhDAKC*-coordinator/ LifestyleLund University/ Region Skåne

Center for Primary Health Care ResearchCRC, hus 28, plan 11, ing 72, UMAS,SE-205 02 Malmö, SwedenTel: +46 40 391379Fax: +46 40 391370E-mail: [email protected] ; [email protected]

*AKC - in Swedish "Allmänmedicinskt kunskapscentrum" is a local Primary HealthcareScience Center. Each AKC has a clinically active coordinator. AKC-coordinators locatedat CPF support these centers in more specific issues like methods to promote healthylifestyles (i.e. physical activity, tobacco, alcohol and diet).________________________________________Från: Lina Asserhed [[email protected]]Skickat: den 21 april 2010 18:48Till: [email protected]; Matti LeijonÄmne: personalenkät

Hej Matti och Lena! Tack för er hjälp tidigare!Vi arbetar vidare med vårt examensarbete, där vi ska ta reda på skolsköterskorsinställning till och erfarenhet av fysisk aktivitet på recept till barn och ungdomar. Arbetetbidrar till utvärdering av det pågående regionala pilotprojektet kring FaR för barn ochunga som samordnas av Folkhälsovetenskapligt centrum.Vi har nu gjort en del förändringar i den personalenkät som användes vid utvärderingenav det nationella pilotprojektet inför införandet av FaR i Sverige. De förändringar somgjorts är främst språkliga, men fråga 3 har ändrats helt. Dessa förändringar har gjortseftersom vår enkät endast riktar sig till en personalkategori: skolsköterskor. Dessutomhar i avsnittet som handlar om fysisk aktivitet på recept och FYSS en fråga lagts till,likaså sist i enkäten. (Vi har dock ännu inte "snyggat till" enkäten...)Vi undrar om ni godkänner dessa förändringar och ger oss tillstånd att använda enkätenså som vi utformat den?mvh Lina Asserhed och Johanna Högberg

Fakulteten för samhälls och livsvetenskaper

Avdelningen för omvårdnad

Förfrågan till verksamhetschef om tillstånd att genomföra examensarbete.

Vi är två studenter som studerar till specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterskavid Karlstads universitet och som nu i slutet av vår utbildning ska skriva ett examensarbete.

Syftet med examensarbetet är att studera skolsköterskors inställning till och erfarenhet av Fysisk

aktivitet på recept (FaR) som ett verktyg i skolhälsovårdens preventiva arbete. Vi ber därför omtillstånd att genomföra en enkätundersökning med skolsköterskor inom ditt rektorsområde under

deras arbetstid.

I den kommun där du är chef för ett rektorsområde pågår ett pilotprojekt kring FaR för barn ochungdomar. Vi planerar en enkätundersökning till samtliga skolsköterskor som ingår i

pilotprojektet. Enkäterna kommer att skickas ut under maj 2010. Det tar 15-20 minuter attbesvara enkäten. Deltagande är frivilligt och skolsköterskan har rätt att avbryta när helst hon/han

önskar. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet kommer att presenteras såatt ingen enskild person kommer att kunna identifieras. Datamaterialet kommer att hanteras

enligt ”Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial Dnr 230/02”, vilket innebär att detförvaras tio år vid institutionens arkiv, Karlstads universitet. Därefter förstörs materialet. Ni

kommer att få ta del av resultatet.

Om du samtycker till genomförande av studien, ber vi dig att meddela oss detta via [email protected] före den 18 maj

Våra handledare är:

Leg.sjuksköterska, FilDr, Universitetslektor Distriktssköterska, Fil Mag, Universitetsadjunkt

Carina Bååth

Karlstads universitet

Elisabeth Kihlström

Karlstads universitet

054-700 20 89 054-700 14 73

Vid frågor eller önskan om mer information kontakta någon av undertecknade.

Lina Asserhed, Johanna Högberg,

0142-160 83, 0732-413 001 0034- 63 55 96 344

Bilaga 4

Bilaga 5

Fakulteten för samhälls och livsvetenskaper

Avdelningen för omvårdnad

Förfrågan om deltagande och informationsbrev inför examensarbete

Vi är två studenter som studerar till specialistsjuksköterska med inriktning motdistriktssköterska vid Karlstads universitet och som nu i slutet av vår utbildning ska skriva

ett examensarbete.

Syftet med examensarbetet är att studera skolsköterskors inställning till och erfarenhet avFysisk aktivitet på recept (FaR) som ett verktyg i skolhälsovårdens preventiva arbete.

Skolhälsovården i din kommun deltar i ett samarbetsprojekt kring Fysisk aktivitet på recept

(FaR) till barn och ungdomar. Efter kontakt med din verksamhetschef har vi fått tillstånd attgenomföra en enkätundersökning riktad till skolsköterskor som deltar i detta projekt.

Studien berör din erfarenhet av FaR som metod inom skolhälsovården. Du behöver inte haordinerat FaR för att besvara enkäten. Vi har fått tillstånd av verksamhetschefen att låta dig

besvara den på din arbetsplats under arbetstid.

Enkäten kommer att skickas ut i maj/juni 2010. Deltagande är frivilligt och du har rätt attavbryta när helst du önskar. Det tar 15-20 minuter att besvara enkäten. Allt material

kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer att presenteras så att ingenenskild person kommer att kunna identifieras. Datamaterialet kommer att hanteras enligt

”Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial Dnr 230/02”, vilket innebär att detförvaras tio år vid institutionens arkiv, Karlstads universitet. Därefter förstörs materialet.

Du kommer att kunna ta del av resultatet av examensarbetet när det är klart.

Om du samtycker till delta i studien, ber vi dig att återsända din ifyllda enkät i det bifogade

svarskuvertet senast den 22/6 2010.

Våra handledare är:

Leg.sjuksköterska, FilDr, Universitetslektor Distriktssköterska, Fil Mag, Universitetsadjunkt

Carina Bååth, Karlstads universitet Elisabeth Kihlström, Karlstads universitet

054-700 20 89 054-700 14 73

Vid frågor kontakta någon av undertecknade.

Lina Asserhed Johanna Högberg

0142-160 83, 0732-413 001 0034- 63 55 96 344

Lina Asserhed School nursesÕ attitude to and experiences...

Documents

Transcript of Lina Asserhed School nursesÕ attitude to and experiences...