Äldre och den nya världen - DiVA portal692029/FULLTEXT01.pdf · 2014-01-29 · som helts och var...
Transcript of Äldre och den nya världen - DiVA portal692029/FULLTEXT01.pdf · 2014-01-29 · som helts och var...
Äldre och den nya världenEn kvalitativ innehållsanalys av medieanvändandet
hos den äldre generationen
Magdalena Wiee
StudentHT 2013Examensarbete, Uppsats 15 hpProgrammet för medie ochkommunikationsvetenskap 180 hpHandledare: Simon Lindgren
1
Abstract
Title: The old generation and the New World - A qualitative content analysis of media usage of the
older generation
Keywords: Digital natives, digital immigrants, diffusion of innovation, content analysis
This study has its focus on how the older generation looks at today's media society and the use of
today's media. Through a method of qualitative content analysis based on questionnaires, the aim is to
examine what the older generation thinks about today's media, how they use them, and whether there
are differences in groups according to age and previous work.
The study selected theories bases on Marc Prenskys idea of digital natives, digital immigrants and
Everett M Rogers book on "Diffusion of Innovation". These theories take up the difference on digital
natives and digital immigrants and the spread of new technological ideas takes place through
communication over different channels in time among causes people in a social system.
The result of the study shows that many older people are good at making use of today's media, but also
that many may feel alienation of today's media society. Development has proceeded rapidly in recent
years and for the older generation it's sometimes hard to keep up.
The conclusion of the study is that the older generation may need more help to discover how today's
media can facilitate everyday life and enrich it with more communication despite the fact that it takes
place through a screen.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning…………………………………………………………………………………….. 4
1.2 Syfte och frågeställning…………………………………………………………………….. 4
2. Bakgrund…………………………………………………………........................................ 4
2.1 Mediernas utveckling……………………………………………………………………….. 4
2.2 Sociala medier……………………………………………………....……………………… 5
2.3 Äldre och den nya världen………………………………………………………………….. 7
3. Teori och tidigare forskning………………………………………………………………... 9
3.1 Digital natives, digital immigrants………………………………………………………….. 9
3.2 Diffusion of innovations……………………………………………………………………. 10
3.3 Tidigare forskning…………………………………………………………………………... 13
4. Material och metod…………………………………………………………………………. 14
4.1 Material……………………………………………………………………………………... 14
4.2 Avgränsning…………………………………………………………………………………. 15
4.3 Kvalitativ metod…………………………………………………………………………….. 16
4.4 Hermeneutik…………………………………………………………………………………. 16
4.5 Tillförlitlighet…………………………………………………………………………………17
4.6 Innehållsanalys……………………………………………………..……………………....... 17
5. Analys och resultat…………………………………………………………………………... 18
5.1 Kodning och strukturering av enkäter………………………………………………………. 19
5.2 Svarsredovisning…………………………………………………………………………….. 19
5.3 Digitala invandrare behöver upprepning………...........……………………………………... 25
5.4 “Släntrare” behöver övertygelse…………….……………………………………………….. 26
6. Slutdiskussion……………………………………………………………………………….... 27
6.1 Reflektion och vidare forskning……………………………………………………………... 28
Källförteckning……………………………………………………...………………………...... 30
Bilagor………………………………………………………………………………………….... 32
Informationsbrev……………………………………………………………………………........ 32
Enkät…………………………………………………………………………………………....... 33
3
1. Inledning
Under de senaste tio åren har medietekniken utvecklats och gjort enorma framsteg. Idag använder
vi oss dagligen av teknik som både förenklar våra liv och som också hela tiden håller oss
uppdaterade. Smartphones är idag något som var och varannan människa ständigt håller i sina
händer. Dagens nya teknik både underhåller oss och hjälper oss att klara av diverse händelser när
som helts och var vi än befinner oss. Men denna teknik som framförallt för 80-talister och yngre är
en del av vardagen man nästan inte kan vara utan, kan för många vara en svår och ångestladdad
prövning på något som är nytt, annorlunda och okänt. Vi är många som tycker det kan vara
obehagligt att göra och testa saker första gången. Vi är många som kan känna rädsla för att saker
ska gå sönder, försvinna eller gå fel. Denna uppsats har sitt fokus i om det som många äldre idag
kan känna gentemot nya teknik och det mediesamhälle som i mångt och mycket tar över det som
förr gjordes med papper och penna. Hur ställer sig den äldre generationen till lärandet av den nya
tekniken som de yngre generationerna påstår ska förenkla ens liv så mycket?
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att se hur personer som idag är 65 år och äldre ser på dagens mediesamhälle
och använder sig av dagens medier.
- Vad tycker äldre om dagens nya medieteknik som datorer, smartphones och surfplattor?
- Hur använder sig äldre av dagens medier?
- Kan man se skillnader i medieanvändandet hos olika grupper beroende på ålder och tidigare arbete?
2. Bakgrund
I detta kapitel beskrivs de moderna mediernas bakgrund och deras framväxt till idag. Kort redogörs
det även om begreppet sociala medier som idag fungerar som en kommunikationskanal för
personer att kommunicera med människor världen över. Sist beskrivs artiklar om hur äldre börjat
använda sig av Internet och dess utbud av bland annat sociala medier och hur lärdomen om
användningen förändrat deras liv på olika sätt.
2.1. Mediernas utveckling
Inom de flesta samhällsområden spelar medier en viktig roll, genom att sprida och presentera
information har de en viktig roll i de flesta människors liv (Hadenius & Weibull 2003:11)
Den utveckling vi idag kan se av medierna har sitt ursprung i papperstidningen, som har en
4
betydelsefull historisk bakgrund genom att vara det första mediet som kunde sprida nyheter.
Därefter har utvecklingen pekat spikrakt uppåt och idag har vi en uppsjö av olika mediekanaler att
välja att ta vår information ifrån. Utvecklingen efter att den traditionella kommunikationsmodellen,
där man pratar om en sändare och mottagare, har allt mer bytts ut till en
masskommunikationsprocess vilket gjort att vi klarar av att bevaka och ta del av större mängd
information (Hadenius & Weibull 2003:13f). Efter tidningen kom radion som blev ett centralt
medium och som fortfarande har den rollen då det är en av få mediekanaler man kan använda och
samtidigt göra andra sysslor. Därefter utvecklades televisionen redan tio år efter radions
genombrott, men slog inte igenom förrän på 1950-talet (Hadenius & Weibull 2003:161f).
Utvecklingen har fortsatt och idag omges vi dagligen av medier som till skillnad från förr var en
informationskanal men som nu mer är en del i vardagen. Dock står inte medieinnehållet i centrum
för publikens intresse utan användningen är idag mer instrumentell och medierna i sig har blivit en
del av det dagliga bakgrundsbruset (Hadenius & Weibull 2003:441). Den viktigaste förändringen i
mediesystemet var framväxten av Internet i slutet på 1990-talet, medierna är idag inte bundna av
tiden utan är i ett ständigt flöde, idag är det inte medierna som väljer när vi ska få nyheter, idag är
det publiken som väljer när man vill läsa nyheter (Hadenius & Weibull 2003:461).
Tidigare studier av teknikförändringar visar att det tar lång tid för människor att anpassa sig. Det
finns en social tröghet då publikens vanor ändras långsamt beroende på hur en normal dag ser ut,
därför tar det lång tid för nya medier att bli en naturlig del av människors vardagliga liv (Hadenius
& Weibull 2003:462). Förr kunde man prata om medier som en tidslinje över dagen;
morgontidningen , radion, kvällstidningen och televisionen. De i åldern 65 år och äldre känner
troligen igen sig i detta och har haft detta som ett rutinmässigt mönster i vardagen. Mediesystemet
är strukturerat efter vår livsrytm som idag har ändrats till att vi konstant är mottaglig för
information (Hadenius & Weibull 2003:461).
Materialet och syftet i denna uppsats fokuserar på personer i åldern 65 år och äldre. De har alla
genomgått denna resa i mediernas utveckling vilket kan göra det intressant att undersöka deras
medievanor idag. Att se om gamla mönster sitter kvar än idag eller om det faktiskt är så att
vardagslivet spelar in i hur medieanvändandet ser ut för äldre människor idag.
2.2. Sociala medier
Sociala medier förklaras som en kommunikationskanal som tillåter användarna att kommunicera
5
med varandra genom text, bild eller ljud (Carlsson 2010:9). Människor har i alla tider
kommunicerat med varandra, skillnaden med förr till i dag är att vi kan ha ett större kontaktnät, vi
begränsas inte längre till de som bor närmast eller de man träffar dagligen på jobbet eller i skolan.
Idag kan en persons kontaktnät bestå av flera hundra till tusentals människor runtom i landet och
världen, då vi inte längre är begränsade till det geografiska avståndet med dagens nya teknik
(Carlsson 2010:8). Traditionella medier utgör mer en envägskommunikation medan sociala medier
erbjuder ett sätt att kommunicera direkt med många. Förr pratades det om att sociala medier var en
fluga, precis som med internet, något som skulle komma att tyna ut när den första hetsen lagt sig.
Idag har privatpersoner och framförallt företag insett vikten av att finnas på sociala medier.
Företagen finns framförallt som en marknadsföringskanal för att skapa sociala relationer till
privatpersonerna som är de potentiella kunderna (Carlsson 2010:15-16).
Exempel på sociala medier kan vara bloggar, microbloggar, internetforum, sociala nätverkstjänster
och platsbaserade sociala nätverk. Tydligare exempel på vad dessa är:1- Blogg2- Twitter3- YouTube4- Facebook5-Flickr6- MySpace7- LinkedIn
1 Blogg - En dagbok eller loggbok på nätet, där skrivna inlägg dagligen publiceras. Läsarna tar del av inläggen i tidsordning och kan
ofta kommentera det författaren skrivit
2 Twitter - En mindre variant av B-logg, kallad microblogg, där meddelandet är begränsad till 140 tecken.
3 YouTube - En sida där användare kan ladda upp sina egna videosekvenser, kommentera filmklipp samt sprida dem vidare.
4 Facebook - Webbplats för nätverksbyggande. Man skapar sig en personlig profil som kan innehålla kontaktuppgifter, foton och
livshändelser. Genom detta kan man hitta och lägga till andra användare runt om i världen som vänner och kommunicera genom
meddelanden.
5 Flickr - En sida för uppladdning av digitala bilder och videofilmer men även ett community som gör det möjligt för användare att
diskutera och kommentera bilder och videoklipp.
6 MySpace - Populär sida för musikintresserade där möjligheten finns att presentera egen producerad musik, blogga och ha en
presentation om sig själv.
7 LinkedIn - Sida för arbetsrelaterat och affärsinriktat nätverkande, där användare laddar upp sitt CV och tar kontakt med
nuvarande och tidigare arbetskamrater.
6
För många anses det inte speciellt socialt att sitta vid en dator och kommunicera med människor,
framförallt äldre anser att det sociala är det fysiska mötet. Idag lever vi i ett samhälle som kan
innebär en hel del ensamhet, vare sig det är i arbetet eller privat. Man kanske reser mycket i sitt
arbetsliv och är ifrån familj och vänner långa perioder, många har heller inte alltid tid till att få in
det sociala umgänget varje dag/vecka när man lever ett familjeliv. Att använda sig av sociala
medier kan då ge den sociala kontakt man behöver men inte lyckas skapa genom fysisk kontakt
utan vid stunder där tid finns men man har ett för långt geografiskt avstånd för att skapa den
fysiska kontakten. Sociala medier kan därför kallas för mötesplatser och mötestillfällen, som
handlar om kommunikation, konversation och relationsskapande människor emellan (Carlsson
2010:10).
2.3. Äldre och den nya världen
Tidningen Land är en svensk veckotidning som kommer ut med 48 nummer varje år över hela
Sverige. Tidningen ingår i LRF Media som är dotterbolag till Lantbrukarnas Ekonomi AB och ger
ut en rad tidningar bland andra, Lantliv, Traktor, Jaktmarker & Fiskevatten och Skogsägaren för att
nämna några. Land har en bred målgrupp och beskriver sig själva som “den stora glada
familjetidningen”. På deras hemsida kan man hitta följande beskrivning:
“Land är Sveriges enda stora tidning för både kvinnor och män - för barnfamiljer, aktiva
pensionärer, naturälskare, trädgårdsfanatiker och bilentusiaster. För jägare, husägare och
passionerade odlare. För entusiastiska matlagare, hälsomedvetna motionärer och engagerade
djurägare.” (LRF Media 2013). I Land nr 49 som utkom 29 november 2013, finns en artikel som
handlar om Rut 81 år, som fick en ny gemenskap i 80 års present i form av ett Internetabonnemang
och ett Facebook konto. Rut bor på landet, långt inne i skogen. Hon berättar att hon först var
skeptiskt till Facebook och undrade vad hon som var så gammal skulle ha för användning av det.
Till en början behövdes mycket hjälp från familjen för att lära sig hur både Internet och Facebook
fungerade. Numera känner hon att en ny värld öppnats där hon kan ta del av sina barns, barnbarns
och barnbarnbarns liv dagligen trots att de bor utspridda över hela Sverige. Hon säger själv att hon
inte kunnat tro att det skulle vara så kul med Internet som hon numera upplever. Denna artikel är
del tre i en serie om “Internetskolan” och till artikeln finns även en instruktionsguide om hur du
börjar med Facebook. På Lands hemsida finns fler artiklar som berör ämnet att vara social via
Internet. Morten Björkman 89 år, berättar att efter hustruns bortgång för drygt 10 år sedan har
dagens avancerade teknik haft stor betydelse för hans sociala liv. Tystnaden och tomheten som
7
skapades när hustrun gick bort har idag ersatts av olika datoraktiviteter då han dagligen kopplar
upp sig på Internet (Gänger, Hasse, 2013, Tidningen Land).
I Land nr 50, utgiven 6 december 2013, har en dam på 70 år skrivit in en insändare till “Fråga Dag
Notini” på avdelningen “Kropp & Själ”. Hon berättar att hon trots ett bra yrkesliv bakom sig med
användande av elektronik och datorer och god ekonomi hänger hon idag inte med i utvecklingen
som sker med webben och känner sig främmande för allt som händer. Hon beskriver hur hon inte
förstår saker och på så sätt blir ställd utanför många gånger. Hon tycker folk har för bråttom för att
kunna förklara saker “De säger något som inte gör mig klokare. Och sedan känner jag mig dum
och vill inte tjata mera.” Hon skriver sedan att detta handlar om åldern och att det kanske är något
som äldre får börja “hacka i sig”, alltså att helt enkelt leva med att de alla inte kan lära sig om
dagens utveckling. Hon poängterar dock hur svårt det är för äldre att både försöka hänga med, men
också att helt strunta i utvecklingen då det ibland ställs krav på att man ska hänga med för att klara
av vardagliga saker. Bankärenden är ett exempel hon ger, samt att köpa färdtjänstbiljetter på nya
komplicerade sätt, “Om vi inte hänger med kan vi snart inte sätta på tv:n, åka med bussen eller få
kontakt med hemtjänsten”. Hon avslutar med att skriva att hon känner ett krav at hänga med i
utvecklingen, som hon tycker har övergivit de äldre och undrar om det kanske bara är hon som är
gnällig i denna fråga från “Vill hänga med”. Till denna insändare finns det även ett svar från denne
Dag Notini som är legitimerad läkare, psykoanalytiker och psykoterapeut. Han skriver i sitt svar att
hon inte är ensam om att känna detta och att det hos många äldre väcker en förtvivlan, kränkhet
och plågsam osäkerhet. Han beskriver hur många trots detta känner glädje av den nya tekniken bara
man vet hur man ska göra. Hans främsta råd är att försöka vara aktiv själv, att inte ge sig med
frågorna utan kämpa för att få ett svar man förstår.
Dessa artiklar anser jag visar att många äldre idag dels inte intresserar sig för de nya medierna
eftersom de inte kan eller vet hur man använder sig av dom. När en förståelse för hur saker
fungerar och används skapas också ett intresse som de senare värdesätter högt då det skapar en
enkelhet i deras vardagliga liv. Artiklarna visar på att många äldre inte vet vad de kan använda
medierna till och vilka nya dörrar till kommunikation och social gemenskap de kan öppna. Man
behöver hjälp och känner ofta en rädsla för att ta sig an saker man inte riktigt förstår, och att
ständigt behöva be om hjälp blir tillslut även det en jobbig situation då man inte vill vara till
besvär.
8
3.Teori och tidigare forskning
I detta kapitel kommer de teorier som är grunden för denna studie att presenteras. Tidigare
forskning som funnits och varit till hjälp kommer också kort redovisas. Uppsatsen bygger på
nedanstående teorier med en kvalitativ metod, vilket kommer att förklaras närmare i nästa kapitel.
3.1 Digital natives, digital immigrants
Marc Prensky är en amerikansk lärare och författare som är känd för att tala om “Digital Natives,
Digital Immigrants” vilket handlar om hur den yngre genrationen till skillnad från den äldre idag
föds in i en digitaliserad värld. Marc menar att den yngre genrationen är de “Digital Natives“, alltså
de digitalt infödda och att den äldre generationen tillhör “Digital Immigrants“, de digitala
invandrarna (Prensky 2001:1).
De digitala invandrarna lär sig, precis som andra invandrare att anpassa sig till sin omgivning.
Marc poängterar dock att precis som alla invandrare, har man fortfarande en del av det förflutna
med sig till den nya anpassningen, och menar att detta i “Digital Immigrants” anpassning handlar
om att man inte använder den digitala världen som förstahandsval i många lägen, till exempel som
att söka information (Prensky 2001:2).
De digitala infödingarna är vana att få information snabbt och använder sig gärna av multi-tasking.
Multi-tasking innebär att man gör flera uppgifter samtidigt, exempelvis pratar i telefonen samtidigt
som man skriver ett mail på datorn (Prensky 2001:2). Den yngre generationen fungerar bäst enligt
Marc, när de får nätverka. “Digital Immigrants” vill gärna göra en sak i taget, och lär sig gärna
stegvis, vilket gör att de inte förstår hur “Digital Natives” kan lära sig något när de exempelvis ser
på tv och lyssnar på musik samtidigt. Marc menar att den yngre generationen besitter kunskaper
som den äldre generationen har svårt att ta till sig. Då de yngre föds in i en digital värld är de näst
intill fullärda genom att under uppväxten lärt sig använda den nya tekniken. För dem sitter
kunskapen om tekniken idag i deras ryggmärg. För den äldre generationen som inte är uppvuxen i
den digitala värld som vi idag lever i är det ett nytt inlärningsmoment, och ett svårt sådant eftersom
de inte fått övat in färdigheten under sin uppväxt och inte förstår sig på sättet att tänka kring den
(Prensky 2001:3). Forskaren Marco Centorrino som vid Universitetet vid Messina, Italien, arbetar
med sociologi av kulturella kommunikations processer, håller med Marc Prensky om teorin
9
gällande ”Digital natives”. Marco Centorrino menar som Prensky att barnen med föräldrar från 60-
och 70-talet var början på de som föddes in i den teknologiska världen och att vi idag har olika
generationer som står inför olika utmaningar och situationer. I boken ”Born digital: Understanding
the first generation of digital natives” skriver författarna John G Palfrey och Urs Gasser om den
första generationen av de digitala infödingarna. De beskriver som Marc Prensky, hur de
förändringar i mänskliga relationer som nu uppkommit, för vissa inte är det helt naturliga medan
för de digitala infödingarna är det inlärda beteendet. För de många digitala infödingarna är
utskrivna brev som därefter skickas, än mindre handskrivna, något man inte vet om eller kommer
ihåg. Att möta upp personer utanför den digitala världen i första hand istället för att först
kommunicera via Facebook är inte heller en självklarhet för denna generation (Palfrey, Gasser
2008:4).
Denna teori är relevant att tillämpa i detta arbete då den äldre generationens kunskaper och
användningsområde vad gäller den nya medietekniken är uppsatsens syfte att ta reda på. Då det
framgår att de som utgör de digitala invandrarna är den äldre generationen, finns det flera
intressanta saker att titta på i analysen om hur de äldre lär sig använda medier, hur de känner inför
införandet av något de måste lära sig från grunden och hur de påverkar dem att försöka anpassa sig
till dagens omgivning där mycket sker genom dagens medier.
3.2 Diffusion of innovations
I boken “Diffusion of Innovations” beskriver författaren Everett M. Rogers hur spridningen av
nyskapelser av teknik sker genom kommunikation via olika kanaler i tiden bland människor i olika
sociala system (Rogers 2003:5). Diffusion är en sorts social förändring och kan definieras som en
process där förändringar sker i strukturen av ett socialt system. När nya idéer är uppfunna eller
påhittade och är antagna eller ratade, leder det till vissa konsekvenser som skapar en social
förändring (Rogers 2003:6). Sådana förändringar kan även ske genom politik eller naturkatastrofer.
Vissa författare vill begränsa termen diffusion till ett spontant och oplanerat sätt att sprida nya idéer
och använder sig av ordet spridning.
Många teknologiska idéer och uppfinningar tros ska sälja och slå stort direkt men så är sällan fallen
då de flesta nya teknologiska idéer tar lång tid att slå igenom. Rogers tar i boken upp två exempel
där de första handlar om hur den engelska flottan ska lyckas undvika att deras sjöman avlider i
skörbjugg på 1600-talet. Ett experiment med att låta ett skepp med sjömän äta tre teskedar med
10
citronjuice varje dag visade sig vara lösningen på hur man skulle undvika skörbjugg vid sjöss.
Detta var resultat som helt klart visade en lösning på den engelska flottans problem, dock antogs
inte idén förrän 1795 vilket var 48 år senare (Rogers 2003:7). Det andra exemplet Rogers tar upp i
sin bok handlar om idén om tangentborden till dagens datorer. Dagens tangentbord är ett såkallat
“Qwerty” som framtogs för att sakta ner dåtidens skrivmaskiner för att dess tangenter inte skulle
fastna i varandra. Detta tangentbord är avsiktligt ineffektivt och besvärligt för att det ska ta längre
tid att skriva. I och med teknikens utveckling behövdes tillslut inte “Qwerty” för att förhindra
tangenter att fastna i varandra, men var numer en standard för alla skrivmaskiner. 1932 uppfanns
ett tangentbord av August Dvorak som var mer effektivt efter att han studerat vad som gjorde att
det tog lång tid för personer att skriva vid ett “Qwerty” tangentbord. Dvorak tangentbordet gjorde
det enklare för fingrarna att nå de tangenter han studerat ut användes mest. Trots beviset att Dvorak
tangentbordet var betydligt enklare och mer effektivt sitter vi fortfarande idag med ett “Qwerty”
tangentbord till vår dator. Detta visar på att teknologiska innovationer inte alltid sprids och
accepteras trots att det finns stora fördelar (Rogers 2003:8f). I boken ”Knowledge transfer and
technology diffusion” talar författarna Paul L Robertsson och David Jacobson om hur en spridning
av nya idéer och kunskap är svår att åstadkomma, och menar även de precis som Rogers att
kunskap som visat sig vara användbar tenderar att vara begränsad till smala områden i onödigt lång
tid.
Det finns fyra element för spridning av innovationer. Dessa fyra består av, innovationer,
kommunikationskanaler, tid och det sociala systemet. Innovation är en idé, något som är nytt för en
individ (Rogers 2003:12). Kommunikationskanal är en typ av diffusion (spridning), när innehållet i
meddelandet som utbyts avser en ny idé. Denna process innehåller (1) en ny idé, (2) en individ
eller enhet som har kunskap/expertis om idén, (3) en annan individ eller enhet som inte ännu har
någon kunskap om idén, och (4) en kommunikationskanal (Rogers 2003:18).
Kommunikationskanalen handlar om hur meddelandet kommer från expertisen och går till den
okunnige, och detta kan ske på olika sätt genom masskommunikation eller personlig
kommunikation. Studier visar på att flera individer inte utvärderar en innovation på grund av de
vetenskapliga studierna utan ger en ny idé en bedömning efter att de fått den förmedlad genom
andra individer som redan mottagit och godkänt den nya idén (Rogers 2003:18f). Spridning
(diffusion) är en social process som involverar personlig kommunikation mellan individer som
liknar varandra, det kan gälla tro, utbildning och status (Rogers 2003:19). Tid är det tredje element
för en spridnings process för att en individ ska godkänna en innovation. Det handlar om hur en
individ går från första möte med en innovation till att godta eller avvisa den, hur denne individ är
11
snabb eller långsam med att godkänna en innovation jämfört med andra individer i den sociala
strukturen. (Rogers 2003:20). Fjärde elementet är sociala system som handlar om hur
sammanhörande individer genom gemensam problemlösning försöker uppnå ett gemensamt mål.
Det handlar om hur innovationer sprids inom det sociala systemet och hur strukturen i ett socialt
systemet kan underlätta eller försvåra spridningen av en innovation (Rogers 2003:23f).
Rogers menar att många nya idéer kräver en lång tidsperiod från att idén kommer ut till att den
faktiskt börjar att användas (Rogers 2003:1). Men en idé accepteras också olika av individerna i det
sociala systemet. Det finns olika kategorier av de som antar en ny idé, tidiga antagare är de som
blir en förebild för många andra medlemmar i det sociala systemet och är de som är mer anpassade
i det sociala systemet än just innovatörer som mer är internationalister (Rogers 2003:283). Den
andra kategorin är den tidiga majoriteten av användare som antar den nya idén strax efter de tidiga,
och är de som sammankopplar idén i det interna nätverket. Denna grupp utgör en tredje del av ett
helt socialt system och antar innovationer med avsiktligt vilja men är inga som själva leder andra
till samma insikt (Rogers 2003:284). Den tredje kategorin är sen majoritet som kan beskrivas som
de lite mer skeptiska inför nya innovationer. Denna grupp utgör precis som den tidiga majoriteten,
en tredjedel av det sociala systemet. För denna grupp kan det vara en ekonomisk nödvändighet att
anta den nya idén men också ett resultat av ökat grupptryck från kamrater. Deras skeptiska och
osäkra syn på en innovation måste avlägsnas innan de känner en säkerhet att anta och det sociala
systemets normer måste gynnas innan denna majoritet är övertygad (Rogers 2003:284). Den sista
kategorin av användare är släntrarna som kan beskrivas som de traditionella och är sist med att anta
en innovation och deras beslut baseras ofta på vad som gjorts tidigare och förenar sig med de som
har liknande traditionella värderingar. Denna grupp vill försäkra sig om att något nytt verkligen
fungerar innan de själva antar sig det och är ofta misstänksamma mot innovationer och sådan typ
av förändring (Rogers 2003:284).
Denna teori känns relevant eftersom den tar upp många exempel som visar på ett typiskt beteende
för den äldre generationen. Att man inte tror på fakta förrän man har någon relation som kan
förmedla en ärlig recension av den nya idén innan man själv antar den. Kategorin “släntrare” inom
grupperna av användare av innovationer stämmer in bra på den äldre generationen genom att de
vill ha det traditionella kvar och är väldigt skeptisk till förändring av saker. Man är rädd att prova
innan man vet att det verkligen fungerar vilket är ett typiskt tecken för den äldre generationen.
12
3.3 Tidigare forskning
Studier i samma ämne har inte hittats, däremot finns liknande tillvägagångssätt i studier med annat
syfte. En studie som tittar på hur PRO-medlemmars informationsbehov uppfylls av biblioteket i
Västra Götaland är det som i allra största grad liknar denna studie (Björklund, Ottosson 2010).
Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer av PRO-medlemmar om hur deras liv som pensionär
ser ut, vilken typ av medier de använder dagligen, hur deras informationssökande ser ut samt
vilken relation de har till bibliotek som informationskälla. Denna bland andra studier kan fungera
som ett bra bollplank för idéer och tillvägagångssätt.
Ett pågående projekt inom samma ämne är AGNES som fokuserar på att förbättra det fysiska och
psykiska välbefinnandet av äldre personer som bor ensamma, som ofta drabbas av social och fysisk
isolering. Projektet AGNES är en del av The Ambient Assisted Living (AAL) gemensamma
programmet som är ett gemensamt forsknings-och utvecklingsfinansiering som genomfördes av 20
EU-medlemsstater och 3 associerade stater. AGNES är ursprungligen en grundläggande IT
-plattform för att skapa och upprätthålla ett lättanvänt webbaserat socialt nätverk för äldre personer.
Projektet samordnas av Umeå universitet med FoU bidrag från Institutionen för informatik och
Institutionen för medicinsk teknik vid Norrlands Universitetssjukhus.
Även Uppsala Universitet bedriver ett projekt som handlar om ”Äldre människor, nya medier”, och
fokuserar på äldre människors användande av digital media och på innebörden som denna
användande (eller icke-användande) kan ha för deras föreställningar av åldrande. Materialet för
detta projekt består av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med två grupper av äldre: digital media
användare och icke-användare. Projektets syfte är att fylla de kunskapsluckor som finns i media
och kommunikations studier när det gäller äldre användare samt bidra till den sociologiska
debatten om föreställningar om, och erfarenheter av, åldrande. En debatt som ännu inte tagits på
allvar digitaliseringens innebörder för hur hög ålder och åldrande upplevs. Dessa projekt ligger i
samma syfte som min studie, men skiljer sig då dessa är pågående projekt som har bredare omfång
och finansieras av universitetet de bedrivs vid och dess partners. Intressant vore att se projektet
”Äldre människor, nya medier” slutresultat för att kunna göra en jämförelse av resultatet för denna
studie då projektet och min studie har liknande frågor.
Internetstatisitk.se publicerar årligen en rapport på deras hemsida, ”Svenskarna och Internet” som
handlar om svenskarnas Internetstatistik under det gångna året. För år 2013 har
13
Internetanvändningen ökat med cirka hundratusen personer jämfört med år 2012. De som inte
använder sig av Internet är främst äldre och yngre, där de yngsta inte kan av naturliga skäl samt att
de inte bestämmer över sin situation och de äldre för att de till stor del är ointresserade (Svenskarna
och internet 2013, Hur många använder inte internet?).
Det fanns länge stora skillnader i svenskarnas Internetanvändande, under 90-talet var det till största
del kontorsarbetande som började använda sig av Internet, och det fanns även stora skillnader
mellan kvinnor och män. I slutet av 90-talet handlade skillnaderna om inkomst- och
utbildningsgrupper. Än idag finns det digitala klyftor där det främst handlar om äldre där det finns
stora grupper som inte använder sig av Internet. Pensionärernas yrkesbakgrund spelar stor roll och
framförallt är det lågutbildade kvinnor som inte använder sig av Internet (Svenskarna och internet
2013, 8 digitala klyftor).
4. Material och metod
I detta kapitel redogörs och diskuteras undersökningsmetoden och det tillvägagångssätt för
insamling av material, urval samt avgränsning som valts för studien.
4.1 Material
För att ta reda på studiens syfte, att se hur personer som idag är i pensionsåldern 65 år och äldre ser
på dagens mediesamhälle och använder sig av dagens medier, kommer materialet till denna studie
grunda sig på en enkätundersökning.
Fördelen med enkäter jämfört med intervjuer är att personen som svarar kan se sina svar, samt att
det inte finns någon person som ställer frågor (Trost 2007:9). Syftet med enkätundersökningen i
denna studie är att få ett mätinstrument att kunna mäta människors åsikter, kunskap och känslor
kring dagens mediesamhälle och användningen av medier. Att dela ut enkäter är ett smidigt sätt att
få frågor besvarade och det finns flera olika modeller på enkäter samt hur de kan delas ut. I denna
studie är det en gruppenkät som kommer delas ut till en utvald grupp med slumpmässigt utvalda
personer av båda könen med varierande ålder och tidigare arbete. Saker att tänka på vid
utformningen av en enkät är att den bör anpassas efter den grupp man valt att undersöka, det ska
inte vara några svårigheter att förstå frågorna eller att kunna besvara dem. Man bör använda sig av
ett enkelt språk samt heller ej formulera en allt för lång fråga då det kan vara lätt att glömma bort
14
vad början innehöll (Trost 2007:81f).
Förhoppningen är att få utförliga svar på enkäten som innehåller öppna frågor, vilket betyder att
personen i fråga formulerar sitt eget svar istället för att välja bland flera redan utformade
svarsalternativ. Nackdelar med öppna frågor är att svaren kan bli fåordiga och därav inte speciellt
utförliga samt att personens intresse och kunskap i ämnet kan spela in för hur utförligt svaret blir
(Trost 2012:72-73). Enkäten innehåller tolv frågor, där den sista frågan finns till för personen som
svarar för att se ifall denne har något att tillägga, något alla enkäter bör innehålla (Trost 2012:74).
4.2 Avgränsning
Enkäten dela ut till två pensionärsföreningar inom pensionärsorganisationen PRO.
PRO står för Pensionärernas riksorganisation och är Sveriges största pensionärsorganisation med
start 1942 och nu med närmare 400 000 medlemmar. I vanliga fall skulle en webbenkät vara det
ultimata, då det når en större grupp snabbare, men eftersom många äldre inte har en dator, är detta
tillvägagångssätt inte lämpligt så därför valdes en pappersenkät som delas ut personligen.
Spridningen blir svår och mindre material är att föredra då det ska analyseras genom öppna frågor,
därför begränsas antalet enkäter. Begränsningen är att dela ut 20 enkäter, 10 till vardera
organisation vilket ger ett brett material att analysera oavsett om det blir ett antal bortfall på vissa
frågor. Enkäterna delas ut till personer i åldrarna 65 år och äldre. Jag får då en bred grupp av
människor som varit med och fortfarande arbetat när den nya medieanvändningen började
användas samt personer som redan nått pensionsåldern vilket förhoppningsvis kan ge en bredare
syn medieanvändningen.
Eftersom PRO är utbredd över hela landet finns det olika distrikt med organisationer uppdelade
efter det geografiska avståndet och därför kommer enkäterna delas ut till det distrikt som ligger
närmast, i detta fall Sollefteå kommun. Det geografiska avståndet var avgörande vid val av distrikt
för att praktiskt kunna dela ut enkäterna personligen samt att effektivt även kunna samla in dem.
Genom att dela ut enkäterna personligen hoppas jag kunna skapa ett mer personligt intresse hos
hela gruppen för att de ska ge så utförliga svar som möjligt. Enkäterna delades ut på en avtalad tid
och plats för att på ett enkelt sätt nå en stor grupp vid ett tillfälle och för att effektivisera arbete
med att samla in materialet.
Då perioden för enkätundersökningen innehöll få aktiviteter i de två valda föreningarna, blev det
15
svårt att nå flertalet medlemmar vid ett och samma tillfälle. På grund av detta har även slumpvis
utvalda pensionärer som inte ingår i en pensionärsförening fått tillfrågan att svara på samma enkät.
Där av blir antalet enkäter fler samtidigt som förhoppningen är att nå en ännu bredare målgrupp då
det idag inte är lika vanligt som förr att gå med i en pensionärsförening vid sin pension. De utvalda
personerna är alla bosatta i Sollefteå kommun och har kontaktats via gemensamma bekanta, vilket
gör det till ett bekvämlighetsurval. Antalet enkäter som slutligen delats ut är 24 stycken.
Då enkäten behövde delas ut tidigt i arbetets början blev det en brådskande del att formulera och
göra klart enkäten för att få ut denna i tid. Innan utdelning testades enkäten på utvalda personer
nära den tänkta målgruppens ålder för råd till förbättring och förenkling, något som kanske kunde
ha skett via fler personer för ännu bättre formulering av frågor. Genom den feedback som gavs och
det intryck att många äldre inte gärna formulerar längre svar blev beslutet att försöka ha frågor som
ej kan besvaras med enstaka ord men som också utifrån frågeställningen ger svar på det
undersökningens syfte är. Enkäten finnes i bilaga 1.
4.3 Kvalitativ metod
Kvalitativ forskning innebär att man väljer att titta på en karaktär eller egenskaper hos något och
söker en innebörd och mening. Motsatsen till detta är en kvantitativ analys, där forskning istället
handlar om mängd och frekvens (Widerberg 2002:15). Enkäter förknippas ofta med kvantitativ
forskning men kan även användas i kvalitativ för att djupare kunna analysera enkätens svar för en
djupare förståelse. Den kvalitativa forskningen passar bra på denna studie då syftet är att undersöka
hur den äldre åldersgruppen ser på dagens mediesamhälle och använder sig av dagens medier.
Studien grundar sig på deras föreställningar om en viss verklighet och man kan med fördel göra
tolkningar istället för att få fokusera på exakta siffror. Vill man försöka förstå människors
handlingsmönster, resonemang och reaktioner är en kvalitativ studie att föredra (Trost 2012:23).
Analysen påverkas av författaren då denna har förutfattade meningar och värderingar, genom en
hermeneutiks teorigrund behövs denna förförståelse för att kunna tolka materialet då tolkning anses
omöjlig utan viss förförståelse (Bergström & Boréus 2012:31).
4.4 Hermeneutik
Det talas om två huvudinriktningar inom vetenskapen, positivism och hermeneutik. Positivismen
tror på absolut kunskap medan hermeneutiken har mer förståelse för relativistiska tankegångar
(Thuren 2007:16). Hermeneutiken är en tolkningsmetod och går ut på att få en förståelse för det
16
man forskar om med hjälp av sina egna värderingar och igenkännande (Thuren 2007:94). Då
materialet till studien består av en enkätundersökning med öppna frågor kommer en tolkning göras
på svaren från enkäterna genom en innehållsanalys med hermeneutiskt tolkande förhållningssätt , där
kommer personliga värderingar och förförståelse för saker in i bilden. För att få en så trovärdigt
undersökning bör man vara medveten om att de personliga värderingarna kan påverka resultatet
men genom att följa de teorier som valts och att undersöka det som är syftet försöka eftersträva en
så hög trovärdighet för studien som möjligt. Denna utgångspunkt är viktig då en tolkningsmetod
behövs för att kunna analysera materialet genom en innehållsanalys på ett kvalitativt sätt.
4.5 Tillförlitlighet
Något som är viktigt att ta upp vid forskningsarbete är reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär
tillförlitlighet genom att studien är korrekt gjord och validitet innebär att man undersökt det man
ville och inget annat (Thuren 2007:26). Dessa två begrepp är viktiga för att undersökningen ska blir
trovärdig. Begreppen används till största del på kvantitativ forskning för att resultaten ska vara
pålitliga och kunna utföras igen utan ett annat resultat. Men begreppen har mer och mer tillämpats i
kvalitativa forskningsstudier men på ett annat sätt med mer utförlig dokumentation och reflektion i
hur arbetet utförts samt hur materialet samlats in (Widerberg 2002:18).
Validitetsdiskussionen handlar i min studie främst om att vara tydlig med vilka svar jag använt
samt att det finns en redogörelse om varför just dessa svar har en betydelse till studiens syfte. Då
kan den som vill kontrollera att jag har undersökt (mätt) det jag haft för avsikt att undersöka, och
validiteten ökar då enligt min mening. Reliabiliteten blir hög genom att hela tiden redovisa
materialet och redogöra för hur det har arbetats fram genom utförliga beskrivningar.
4.6 Innehållsanalys
För att kunna utläsa svar från enkäterna till studiens syfte kommer en innehållsanalys av svaren att
göras. Innehållsanalys kan beskrivas som ett sätt att beskriva textinnehåll, ett sätt att analysera
dokument och texter som syftar till att fastställa innehåll i form av förutbestämda kategorier på ett
systematiskt sätt. Det är en flexibel metod som kan användas på många olika typer av medier, en
hänvisning är att tillämpa på kommunikation i form av meddelanden som innehåller ostrukturerad
information, viktigt är dock att det som ska analyseras är i tryckt form (Bryman 2012:289f).
Kvalitativ innehållsanalys är lämplig när man söker efter ett bakomliggande tema i det material
som analyseras, och denna form av analys handlar mycket om begreppsbildning, material
17
insamling, analysering och tolkningar. Man följer en återkommande och reflexiv förflyttning
mellan idé utveckling och insamling av data, kodning av data och analysering av tolkningen som
görs, där syftet är att vara systematiskt och analytisk men inte strikt i sin tolkning (Bryman
2012:559).
För att söka efter teman i det insamlade materialet, ligger grunden i kvalitativ innehållsanalys som
strategi i kodningsmetoden av enkäterna. Några steg som krävs av forskaren:
- Generera en forskningsfråga
- Bekanta sig med det sammanhang som arbetet ska generera
- Bekanta sig med en liten del av materialet
- Framställa några kategorier som kommer vägleda insamlingen av material och utarbeta ett
schema för insamling av data genom de framtagna kategorierna
- Testa schemat genom att samla in data från ett antal dokument
- Se över schemat och se om det behöver förbättras
När dessa punkter prövats kan schemat användas på det insamlade materialet. Kategorierna och
variablerna ska leda studien, men en tolkning och jämförelse av relevanta situationer, betydelser
och inställning är tillåtet och förväntas dyka upp under studien (Bryman 2012:559).
En innehållsanalys är relevant för denna studie då svaren i enkäten måste kategoriseras och därefter
kommer tolkas genom ett hermeneutiskt tolkande förhållningssätt för att kunna användas till att svara
på arbetets syfte och frågeställning. Då frågeställningen bland annat innehåller en fråga om
gruppering är kategorisering av enkäterna viktigt för att kunna se tydliga skillnader hos de svarande
i deras användning av dagens medier, exempelvis genom ålder eller tidigare arbete. Att koda och
att kategorisera in svaren på enkäterna genererar i ett enklare sätt att se samband i de äldres
användning av medier, för att därefter kunna analysera och dra slutsatser för att komma fram till ett
resultat.
5. Analys och resultat
Detta kapitel handlar att knyta samman svaren som framkommit till arbetets frågeställning och
syfte. Här kommer en redovisning av enkäternas svar att göras där en genomgång av varje fråga
med tillhörande svar ges. Därefter analyseras svaren efter det teoretiska ramverket samt knyts
18
samman till arbetets syfte.
5.1 Kodning och strukturering av enkäter
Enkäterna har delats in i grupper via ålder, 65-70 år, 71-75 år, 76-80 år och slutligen 80 år och
uppåt. Men inom åldrarna finns även en kategorisering utifrån personernas tidigare arbetet då det
visat sig ha en betydelse för deras användning av medier idag, även om personen är kvinna eller
man. Störst antal svar är från gruppen 65-70 år med tio enkäter där sex stycken är svar från kvinnor
och fyra stycken svar från män. Gruppen 71-75 år har sju besvarade enkäter där fem är besvarade
från kvinnor och två stycken från män. Gruppen 76-80 år har fem besvarade enkäter varav tre från
kvinnor och två från män. Sista gruppen 80 år och äldre har två besvarade enkäter som enbart
kommer från män. Inom grupperna är de olika arbeten personerna tidigare haft varierande. I
grupperna med personer i åldern 65-70 år och 71-75 år kan man se att datorer varit ett tydligt inslag
i arbetet då många fått lära sig grunderna på arbetet.
5.2 Svarsredovisning
Enkätens första fråga handlar om hur man ser på dagens samhälle där medier är en stor del av
vardagen. Svaren från alla grupper har gemensamt att utveckling är bra då medierna är ett bra
hjälpmedel, men att utvecklingen kanske går lite för snabbt vilket då främst de tre äldre grupperna
71-75, 76-80 och 81 år och äldre tycker. En kvinna skriver “Det känns ibland som att teknologin
håller på att ta makten över människan, många känner krav på att ständigt vara uppkopplade” .
För den generation som har vuxit upp med den nya teknologin kan det vara svårt att se risker och
nackdelar, men för de som fortfarande är “late adopters” blir dessa betydligt mer iögonfallande och
man blir mer skeptiskt och avvaktande i sin använding.
Därefter kommer frågor om fördelar respektive nackdelar med dagens medier, fråga nummer två
och tre. Vad gäller fördelar har en kvinna enkelt uttryckt sig “Tidsbesparande och praktiskt”, vilket
summerar vad de flesta tycker i alla åldersgrupper. Den största fördelen är klart och tydligt att det
går fort och enkelt att nå människor, alltså att kommunicera. Lätt att nå folk världen över är det
många som svarat samt att det ger en trygghet att alltid kunna nå folk genom framförallt
mobiltelefonen. En kvinna i gruppen 71-75 år svarar “Fördelen med mobiltelefon är att man alltid
kan komma i kontakt med anhöriga och SOS, det känns tryggt”. Ett bra bevis på att äldre
värdesätter trygghet, man vill ha saker man litar på och klarar av att hantera. Att information idag
är enkel att nå samt att den är uppdaterad, det tar inte längre dagar/veckor att söka fram information
19
och svar på frågor är även det något de ser som en bra fördel. Nackdelarna skiljer sig lite mellan de
olika åldersgrupperna då gruppen 65-70 år framför allt lyfter fram risken för dagens ungdomar att
hamna i ett missbruk och beskriver även medierna som en stor stressfaktor. Gruppen 71-75 år
betonar istället nackdelarna i hur äldre blir åsidosatta genom att de ofta inte hänger med eller har
svårt för att lära sig hantera de nya medierna. De poängterar också hur det personliga mötet
minskar. En kvinna skriver “Jag tycker det många gånger är svårt när det pratas om smartphones
och surfplattor att förstå hur de används” detta kan ses som att medier som exempelvis tv och
radio tar för givet att alla vet hur dessa ska användas vilket direkt åsidosätter den äldre
generationen som för att ta citatet ovan som källa, själva erkänner att de inte förstår hur man gör.
Men att alltid ha en guide i hur användning av appar och hemsidor fungerar är i längden ohållbart.
En annan kvinna skriver “Besväligt för de äldre-äldre som inte kan och inte orkar lära sig”. Med
“äldre-äldre” kan man anta att hon menar den grupp som är i den ålderna att de aldrig hann få
chansen att prova på digitaliseringen i deras tidigare arbete utan redan var i eller nära pensionsålder
när digitaliseringen började. I hennes svar kan man också konstatera att det behövs ett intresse för
att kunna lära sig att använda nya medier. Med orden “inte orkar” visar hon på att en stor del
faktiskt inte har något intresse oavsett om man tycker det är svårt eller inte att lära sig hantera de
nya medierna.
De två resterande grupperna 76-80 år och 81 år och äldre är överens om hur dagens nya medier inte
passar alla åldrar dels på grund av det egna intresset som inte finns men också genom att det är
svårt att hänga med i utvecklingen. En stor rädsla för kapade konton finns även i de äldre
grupperna. En kvinna skriver “Det finns för många smarta användare som alltid är steget före, till
exempel kapa mina konton - hittills ok, men tanken eller rädslan för detta finns”. Hon är alltså rädd
för att få sina konton kapade, något hon aldrig råkat ut för men att rädslan för det hela tiden finns
där. En man i samma åldersgrupp skriver ett liknande svar “Att smarta människor hittar vägar att
komma in och kapa konton osv.”. En stor rädsla för detta finns bland de äldre då det är ett
återkommande svar även på andra frågor.
För att få en inblick i vad och hur de äldre använder sig av medier riktas några frågor i enkäten till
att undersöka både vad de äger för typ av medier, vad de använder dem till och hur ofta. På frågan
om vad de äger för typ av medier har alla i alla grupper svarat att de äger en mobiltelefon. I
gruppen 65-70 år finns störst andel smartphones där fyra stycken äger denna typ av mobiltelefon.
Även här är antalet stort för innehavande av en surfplatta, samt att datorn ofta finns i två varianter i
hemmet, den stationära och den bärbara. Nämnvärt är att det är en person som endast äger en
mobiltelefon i denna grupp. 71-75 år är endast en person användare av en smartphone, men alla i
2
denna grupp svarar att de äger en dator. I gruppen 76-80 år äger tre stycken av fem svarande en
dator. 81 år och äldre äger båda två varsin mobil och dator. En av männen i gruppen 81 år och äldre
svarar “Mobil, pensionärsmodell” och en kvinna i gruppen 71-75 år svarar “Mobiltelefon med
knappar som är perfekt för oss äldre”. Dessa svar tyder på att de själva inte tycker att de nyare
mobilmodellerna är något som lämpar sig för äldre. Kanske har det återigen med tryggheten att
göra. Mobilen är som tidigare nämnt en trygghet som man lärt sig använda och som de allra flesta
idag äger. Utifrån enkätundersökningen som visar att alla som svarat äger en mobiltelefon, anser
jag visar på att detta är en innovation som blivit antagen av de så kallade “släntrarna”, i detta fall
den äldre generationen. I teori kapitlet redogjordes för hur nya idéer ofta kan ta lång tid att få ett
helt samhället att acceptera och anta men också att många vill vara säkra på dess funktion.
Mobiltelefonen har funnits lång tid och har under tiden som äldre generationer accepterat och
antagit den till sin vardag, även hunnit utvecklats. Detta gör det till en ny innovation inom den
gamla innovationen för den äldre generationen. Den gamla modellen kan vara en trygghet som man
därmed inte vill riskera att förlora genom att skaffa en modernare modell. Intressant är dock att en
kvinna svarat att hon äger både en dator och en mobiltelefon men tillägger “Smartphone snart ett
måste”. Jag tolkar det som att hon äger en vanlig mobiltelefon men menar att hon snart kommer
behöva byta ut sin gamla mobiltelefon till en smartphone för att kunna hänga med i utvecklingen
och inte lämnas utanför i samhället.
Fråga nummer fem i enkäten handlar om deras vardagliga användande av medier, där man inte kan
se några större skillnader i gruppernas användande. Överlag använder sig alla grupper av datorn för
vardagliga saker som bankärenden, enklare sökningar efter intresse, mail, se affärers utbud samt få
information om väder och andra nyheter. “Datorn använder jag till bankaffärer, e-mail, tv-
program, vädret, kollar vem som ringt om jag inte känner igen nummret, spelar spel (viktigt med
hjärngympa när man är pensionär), Facebook och så vidare.” svarar en kvinna i gruppen 65-70 år.
En man i gruppen 76-80 år skriver “Datorn avnänds varje dag till tidningsläsande, släktforskning
flera kvällar i månaden, bankärenden några dagar i månaden. Det finns alltid frågor som måste få
svar”. Dessa två svar visar på att en del nöje bedrivs via datorn även från äldre samt att man idag
har möjlighet att ta reda på saker när man vill, och att de ser internet som en bra källa till att hitta
dessa svar.
Nämnvärt är att mobiltelefonen används mer för att ringa än för att skicka sms i de högre åldrarna,
dock tar man gärna emot sms vilket ses som ett bra sätt att bli kontaktad, men svarar gärna med att
ringa upp.
21
För att få veta mer om hur den äldre generationen lär sig använda dessa redskap, eftersom det inte
för dem är något de är födda och uppvuxna med, ställdes frågan hur de lärt sig att använda de
medier de äger. Överlag kan man se att de flesta genomgående i alla grupper har själva lärt sig att
använda sig av en mobiltelefon, lite hjälp från vänner och familj förekommer. Datoranvändningen
ser däremot annorlunda ut, och för gruppen 65-70 år gäller detsamma här som för mobiltelefonen,
man har till största del lärt sig själv. I gruppen 71-75 år har de flesta lärt sig använda datorn genom
det tidigare arbetet där de bland annat fått gå datakurser. En kvinna svarar “Datorn via kurser och
jobbet. Ids inte lära mig de nya telefonerna!”, en tolkning av detta kan vara att hon tycker det var
tillräckligt svårt att lära sig använda en dator och känner att det skulle bli för svårt att försöka lära
sig använda en smartphone. Kurser för att lära sig använda en dator har funnits länge, men idag
kanske behovet av en kurs som berättar hur man lär sig hantera och använda en smartphone är
nästa steg för många i den äldre generationen.
Gruppen 76-80 år har av de tre som innehar dator, har kunskaper från tidigare arbete där man fått
grunder ifrån ”datorns barndom” som en person uttryckte det, samt att de har gått en datorkurs via
SeniorNet. I denna grupp har man även tagit hjälp av datorns handbok samt tidsskrifter om datorer.
De två i gruppen 81 år och äldre har till största del lärt sig mycket själva.
Frågan nummer sju som handlar om deras internetanvändande kan tyckas vara lite upprepning men
poängen här var att se hur ofta de äldre använder sig av internet för att få en uppfattning om hur
mycket tid de spenderar vid datorn. Både gruppen 65-70 år och 71-75 år använder sig nästan alla
av internet dagligen. Hos gruppen 76-80 är det två som använder sig av internet dagligen och tre
som inte använder det alls. De två i gruppen 81 år och äldre använder sig båda av internet varje
dag. En kvinna i gruppen 76-80 år svarar “Varje dag, läser tidningar - skvaller är kul” vilket visar
att det återigen inte bara är den yngre generationen som använder internet till nöjen.
Fråga åtta handlar om hur det idag begärs av företag och verksamheter att mycket av vardagliga
saker ska ske via internet, exempelvis bankärenden och att söka mer information om diverse saker
som kan ges som förslag via tv och tidningar. Syftet var att få en uppfattning om hur den äldre
generationen ser på detta i och med att det blir allt mer vanligt förekommande och i vissa fall
tvingar folk till andra vanor och tillvägagångssätt i vardagen
Överlag för alla som svarat, handlar svaren mycket om att det är tråkigt för många äldre som
”stängs ute” då många inte äger en dator eller smartphone samt inte heller har den kunskapen att
göra det som nu mer krävs för att tillgå viss information. En kvinna i gruppen 65-70 år svarar “För
många äldre har det blivit svårare. Har man inte lärt sig hantera datorn som medelålders blir det
22
svårt att göra det när man blir äldre”. Här kan koppling återigen göras till datoranvändning i det
tidigare arbetet. Trots att både datorer och programvaror ständigt utvecklas så finns en viss
förståelse och förkunskap även om det är de gamla datorernas grunder man tidigare fått lära sig.
Många menar också att den personliga kontakten snart helt försvinner då snart allt idag ska göras
via en skärm vilket gör det väldigt opersonligt. En kvinna skriver “Idag kan man inte ens skicka in
en tävling i en dagstidning utan att bli hänvisade till ett sms. Det är sorgligt. Många äldre
människor som inte hänger med i utvecklingen lämnas allt mer utanför” och en annan kvinna i
gruppen 71-75 år skriver “Det tycker jag inte om. Det stänger många ute från information”.
Återigen en synpunkt på hur äldre utelämnas.
Gruppen 65-70 år har reagerat på att tv ofta hänvisar vidare till deras app eller hemsida för mer
information, vilket de tycker är dåligt eftersom alla inte har den tillgången eller kunskapen att nå
den informationen. Gruppen 71-75 år anser främst att det stänger ute många, men att det är bra för
de som ändå är intresserade och att det är bra att möjligheten finns för utveckling. De två
resterande grupperna 76-80 år och 81 år och äldre anser främst att de saknar den personliga
kontakten men att det är priset man får betala för teknikens framsteg. En kvinna i gruppen 65-70 år
svarar “Både plus och minus, ibland vill man prata med en person”. Återigen ett behov av
personlig kontakt, där man kan se hur den äldre generationen ser en större enkelhet i att kunna
fråga en person om hjälp i stället för att själva söka reda på saker via hemsidor. Kanske handlar det
om tillit till en expertis inom området som en anställd, eller om den egna osäkerheten att själv
kunna leta reda på rätt information.
För att ta reda på hur sociala den äldre generationen är via internet ställdes frågan om de använder
någon form av social media. Syftet med frågan var också att se om de använder denna typ av
nätverk för att hålla kontakt med familj och vänner vilket är ett enkelt sätt att följa personer runt
om i världen. Svaren på denna fråga blev väldigt blandade, de i åldern 65-70 år är det sju stycken
av tio som har ett Facebook-konto, några mer aktiva än andra, och detta är till stor del för att kunna
hålla kontakt med vänner och familj. Denna grupp använder också Youtube till stor del.
Gruppen 71-75 år är det tre stycken som är aktiva på Facebook, resterande svarar att inget intresse
finns för sociala medier. En kvinna svarar “Nej! Jag har inget behov.” och direkt får man en känsla
av att hon är negativt inställd, främst genom det utropstecken som används efter svaret “nej”.
Ingen i gruppen 76-80 år använder sig av Facebook men en av de två i gruppen 81 år och äldre har
ett Facebook-konto. Överlag anser man att Facebook är något som blir för personligt, samt
resterande sociala medier har man väldigt dålig information om hur de fungerar. En kvinna som
23
inte använder sig av sociala medier svarar “Nej, är och har inte varit intresserad. Tycker det är
trevligt att slå en signal och höra en röst”. Här kan frågan ställas om hon är tillräckligt informerad
om hur sociala medier fungerar. Videosamtal via Skype som faktiskt innehåller både röst och bild
är något som även kompletterar telefonen, och troligen skulle fungera som ett bra hjälpmedel för
många äldre som har svårt att själva transportera sig till familj och vänner. Å andra sidan kanske
man har kunskap om vad sociala medier är och vilka som finns, men att det är den dåliga
kunskapen om hur det fungerar som egentligen är grund till det dåliga intresset. En man i gruppen
71-75 år skriver “Kanske Facebook så småningom, men då mest som läsare” vilket kan tolkas som
att han är en av de som anser att det skrivs för mycket personligt på Facebook och att man tror sig
behöva lämna ut sig mer än vad man själv vill, vilket är fel då det är upp till varje användare att
avgöra vad som skrivs.
På fråga nummer tio, om något blivit lättare i vardagen svarar gruppen 65-70 år att mycket har
blivit lättare, framförallt att man hela tiden kan vara anträffbar, samt att det är lättare att följa
människor runt om i världen. Vardagliga saker som bankärenden är också något många anser har
blivit lättare och att få information. En man skriver “Bor man på landsbygden kanske man inte
behöver transport lika mycket” vilket inte bara underlättar för den äldre generationen, men som är
till en stor fördel för dem som inte har ett arbete att åka till varje dag och i samband med det kan
utföra ärenden och handel.
Gruppen 71-75 år anser att det blivit lättare att få kontakt med anhöriga samt inhämta aktuell
information och få svar på medicinska frågor. Även denna grupp tycker att bankärenden har
förenklats. Gruppen 76-80 år och 81 år och äldre anser precis som de tidigare att det har blivit
enklare att nå information och att göra bankärenden. En person skriver även att “Datorn skulle
lämna ett stort tomrum” vilket kan tolkas som att den är en viktig del i vardagen, kanske både
informativt och socialt.
Den sista frågan som ställs är nummer elva som kan liknas med nummer tio, syftet med den är att
de mer ska förklara på vilket sätt de ändrat sin livsstil, om så är fallet, för att kunna se om äldre i
dag i större utsträckning har förändrat sin vardag på grund av mediernas påtryckning eller om det
faktiskt är av eget intresse. Överlag är det ingen som påstår sig ha ”ändrat sitt sätt att leva” men alla
håller med om att de utnyttjar den teknik de behärskar och att mycket har blivit enklare och ett
större utbud av möjligheter har öppnats beroende på intresse och efterfråga. Fråga nummer tolv är
en öppen fråga för de svarande att tillföra något de känner inte tagits upp. Här har många lämnat
tomma rader men några påpekar återigen hur den personliga kontakten mer och mer försvinner och
2
hur utbredd arbetslösheten är idag på grund av att teknik övertar många arbeten.
5.3 Digitala invandrare behöver upprepning
Mark Prensky beskriver den äldre generationen som digitala invandrare då dessa varken föddes
eller växte upp under digitaliseringen. Den äldre generationen har snarare fått kliva in i en ny
främmande värld med en mängd nya inlärningsmoment, där de genom sitt förflutna tar små kliv för
att lära sig det de digitala infödingarna vuxit upp med. Genom svaren på enkäterna kan man se
blandande resultat bland de äldre. Överlag är det en överraskande stor andel som faktiskt är väldigt
aktiva, framförallt när det kommer till dator och internetanvändande. De olika åldersgrupperna
skiljer sig något och det man kan se är att ju yngre ju mer aktiva och desto mer kunskap har de,
samt att de har ett mer övergripande synsätt för att se på de för- och nackdelar som medierna för
med sig. Gruppen 65-70 år har under digitaliseringen haft barn som till stor del spenderat en stor
del av barndomen i denna digitalisering, alltså digitala infödingar, vilket jag tror såklart även
påverkar föräldrarna till ett större engagemang och aktivitet. Denna grupp är även vana användare
genom deras tidigare arbeten då de fått chansen att hinna arbeta i digitala system under en längre
tid. Detta tror jag har stor del i att denna grupp är så pass informerade och innehar så pass bra
kunskap om nya medier att det inte blir ett större problem för dem att utöva dem i vardagen.
Gruppen 71-75 år är inte helt främmande för digitala medier, då även detta är en grupp som även
de hunnit med digitalisering i det tidigare arbetet. Inom dessa två grupper kan man se tydliga
tecken på att det tidigare arbetet spelar stor roll för den kunskap de idag besitter. Det finns ett litet
större intresse för privatanvändning hos de som blivit presenterade för datorer och annan media i
arbetet än de som försökt lära sig själva. De har blivit introducerade för digitaliseringen vare sig de
vill eller inte, vilket hos en del fångande ett intresse och kanske en inblick i vad som skulle komma
längre fram. Två kvinnor i gruppen 76-80 år, relativt lågutbildade utan tidigare datorbakgrund i
arbetet är de enda två som visar starkt motstånd till dagens medieanvändning av alla som svarande
på enkäten. De svarar kortfattat med ord som ”inget intresse” och att det inte finns något positivt
alls med dagens utvecklade medier, vilket jag tror tyder på dålig kunskap och därav dåligt intresse.
De två äldre grupperna 76-80 år och 81 år och äldre visar att det egna intresset spelar stor roll för
hur man tar till sig de nya medierna. Många inom dessa två grupper har lärt sig det mesta själva
och till viss del genom familj och vänner, men har fortfarande svårt att ta till sig kunskapen om hur
man använder dagens medier fullt ut.
Flera äldre menar att den hjälp man får genom kurser eller av anhöriga ofta går alldeles för fort för
25
att man ska förstå och komma ihåg den information man får. Precis som för kvinnan i tidigare
nämnda artiklar i (kapitel två, tidningen Land) svarade en kvinna i åldern 75-80 att det är svårt att
lära sig då man under lång tid behöver be om hjälp men tillslut inte ”vågar” be om mer hjälp för att
man anser sig vara besvärlig. Precis som Marc Prensky skriver så lär sig de digitala infödingarna
ofta saker direkt då de är van att få mycket information på en gång och har sättet att arbeta med
medier i ryggmärgen. Man är en van användare av ”multitasking” och klarar av att hantera flera
saker samtidigt. Den äldre generationen behöver inlärning på ett annat sätt med upprepning och tar
gärna en sak i taget. De behöver även en kontinuerlig upprepning för att lära sig att komma ihåg
hur saker fungerar. Använder man sin dator en gång i veckan blir det såklart svårt att införskaffa
nya kunskaper och ta steget till ett större användningsområde då man hela tiden måste försöka
komma ihåg hur man gjorde förra veckan.
5.4 “Släntrare” behöver övertygelse
Everett M Rogers beskriver i sin teori hur innovationer av teknik sker genom kommunikation via
olika kanaler i tiden till olika sociala system. Han beskriver bland annat hur studier visar att
personer ofta inte ger en ny idé en chans på grund av de vetenskapliga bevisen utan hellre går på
vad individer säger och tycker som redan mottagit denna nya idé. Han beskriver även hur det finns
olika typer av ”antagare” av nya idéer och beskrivningen av den ”sena majoriteten” och
”släntrarna” stämmer bra in på den äldre generationen. Personer i åldrarna 65-70 år grå in under
den sena majoriteten vilket jag tycker även kan innefatta yngre som 50-55 år och därifrån uppåt.
Dessa är sena att anta en ny idé och gör det dels genom vetskap om att de säkert fungerar och ett
ökat grupptryck. Utifrån svaren på enkäterna kan man se en tydlig tendens på att många i denna
ålder är osäkra till en början men har alltmer börjat vänja sig och använder idag medier i sin vardag
allt mer i den mån som de yngre generationerna gör. Man läser tidningen på sin smartphone eller
surfplatta och man har kontakt via skype och Facebook med sin familj och vänner. Kategorin
”släntrarna” stämmer bra in på de som är 71 år och äldre. De är skeptiska tills att all osäkerhet inför
en ny idé är försvunnen och vill gärna se att samhället gynnas av något innan de själva antar sig
det. Detta kan kopplas till de fyra elementen (innovationer, kommunikationskanaler, tid, sociala
system) i Rogers teori. ”Släntrarnas” första möte med en ny innovation godkänns oftast inte direkt
utan behöver både tid på sig att utvecklas och implementeras i samhället eller hos den sociala krets
man befinner sig i för att kunna antas. Typiskt exempel på denna skeptiska syn finns genom de svar
där många påpekar sin osäkerheten med att vara och finnas på nätet online då risken för att få
kapade konton och identitet enligt dem är stor. Det är ett stort orosmoment för äldre vilket bevisar
2
sig då man även i svaren tycker att säkerheten för bedrägeri via internet borde kunna förbättras.
Denna grupp visar även att de ännu inte tar del av det stora utbud av sociala medier som finns, och
känner heller inget intresse eller behov av det då de hellre träffar människor personligen. Många
svarar att de anser att det är för privat och att folk utelämnar för stora delar av sina liv via sociala
medier, vilket många inte kan se vara tanken med dessa forum från första början.
Här kan man fundera på om de äldre förstår hur vissa sociala medier fungerar, då man skulle kunna
säga att videosamtal genom bland annat Skype är en typ av personlig kontakt trots att man inte
möts fysiskt. Frågan skulle kunna ställas om de inte skulle ändra inställning om de fick möjlighet
att prova. En annan sak gällande detta att analysera kring är återigen kommunikationskanalen,
element nummer två i Rogers teori. Eftersom det redan är fastställt att de vetenskapliga bevisen
eller orden från den så kallade ”expertisen” inte spelar någon större roll hos denna grupp
”släntrare”, är det istället av större vikt att de som finns närmast informerar och berättar. Det är då
de i den närmaste sociala krets som blir en kommunikationskanal. I svaren framkommer att många
tar hjälp av familj och vänner för att lära sig saker vilket visar på ett förtroende för dessa att lära ut
något som fångat personens intresse och som anses vara värt att göra ett antagande till och även
lära sig.
6. Slutdiskussion
Uppsatsens syfte var att se hur personer i åldern 65 år och äldre ser på dagen mediesamhälle och
använder sig av dagens medier. Utifrån svaren på enkäterna som delats ut har det visat sig att den äldre
generationen överlag är positiv till dagen användning av medier. Man ser betydligt fler fördelar även
om många nackdelar står sig väldigt starka mot just den äldre åldersgruppen så som att det är svårt att
hänga med i den nya utvecklingen då inlärningen är av annat slag än de är vana vid. Deras
användningsområde skiljer sig en del bland de olika åldrarna men till stor del har det visat sig att de
utför samma typ av saker genom olika medier. De söker information, de kommunicerar och de utför
vardagliga tjänster. Det som skiljer åldrarna åt är framförallt andelen tid de spenderar på de nya
medierna. Ju äldre personer ju mindre tid lägger man ner på att sitta vid sin dator. Något som kan bero
på att det tar längre tid för dem att ta fram saker via internet, yngre generationer är som sagt vana vid
”multitasking” och har gärna flera hemsidor uppe samtidigt som man går emellan dem. Den äldre
generationen tar gärna en sak i taget och gör klart sina syften på en sida innan man går över till nästa.
Något man även kan se är skillnader på de olika grupper som finns, inte bara åldersgrupper utan även
yrkesmässig bakgrund. Som tidigare nämnt så visar det sig att de som har en bakgrund med medial
bakgrund i sitt arbete har haft lättare att ta till sig dagens medier.
27
Syftet med undersökningen anser jag är uppfyllt och studiens resultat skulle kunna ses som ett rop på
mer stöd och information till äldre för lärdom om mediernas utveckling och funktion.
Överlag tror jag många äldre inte inser allt som faktiskt går att göra via medier idag. Problemet är att
de behöver någon som visar dem vad som går att göra och hur man gör det. Som jag tidigare tagit upp
behövs en upprepning av inlärningen för att slutligen få de äldre integrerade i den utveckling vi idag
har. Vissa behöver mer upprepning än andra och jag anser att det är samhällets plikt genom antingen
kommun eller landsting att dels informera samt undersöka hur deras invånare står i denna typ av fråga.
Behövs mer hjälp för att inte låta de äldre hamna i ett utanförskap i samhället? Ensamheten som togs
upp i inledningen är bevisad dels genom de tidigare artiklar (kapitel två, tidningen Land) men också
genom de svar jag fått via enkäterna om att datorn idag skulle skapa ett tomrum om den inte fanns.
Den äldre generationens medieanvändande tror jag handlar mycket om det egna intresset i att lära sig.
Vill man lära sig, samt vågar prova och försöka då lär man sig. Men rädslan att göra fel och förstöra
finns där hos många. Återigen betonar jag vikten av att informera äldre om vad det går att göra med
hjälp av dagens utveckling. För många skulle vardagen kunna bli enklare, roligare och kanske inte lika
ensam.
Alla gruppers största fördel med de nya medierna var att det var enkelt och gick snabbt att
kommunicera med folk. Överlag kan man se att kommunikation och kontakt är viktigt för äldre, och
något av deras största nackdel är att den personliga kommunikationen försvinner. Som jag tidigare tog
upp i analysen tror jag många skulle ha glädje av att kanske lära sig mer om den sortens kontakt och
kommunikation via sociala medier. Återigen från exemplet från de tidigare nämna artiklarna där en
dam menar att hon aldrig kunde tänka sig att det skulle vara så kul att använda sig av Facebook. Precis
som i svaren ser jag ett mönster att man är lite rädd för att prova, man behöver inte utelämna sig och
vara för personligt inom sociala medier om man inte själv vill.
6. 1 Reflektion och vidare forskning
Slutliga reflektioner efter arbetets gång är att det kunde ha gjorts på ett större omfång men då på ett
mer kvantitativt forskningssätt. Efter att ha läst igenom alla besvarade enkäter visar det sig att det dels
är svårt att få personer att utforma utförliga svar, men också att många svar överensstämmer med
varandra vilket visar på slutsatsen att många äldre känner samma sak gällande ämnet. Detta ger då
undersökningen en bra trovärdighet. Antalet enkäter som arbetet grundar sig på kunde ha varit större
men då svårigheterna med att nå personer som kunnat ge utförliga svar varit stor, samt att med fler
enkäter skulle även ett större bortfall finnas gör det trots allt till en bra mängd att analysera.
2
Då denna enkät besvarats av människor på relativt små orter skulle en vidare forskningsfråga kunna
vara att se hur det skiljer sig mellan äldre på landsbygden och i större städer. Intressant vore att se om
det finns ett större användande i städer jämfört med mindre orter på landsbyggden. Frågor som då
uppkommer är bland annat om det har att göra med kollektivtrafiken som ä betydligt mer utbredd i
städer, som skapar tid att kunna vara sociala och interagera via medier på ett annat sätt?
Alternativt som jag nämnde i början är att göra en större undersökning via en kvantitativ enkät för att
se i ett större perspektiv om den äldre generationen anser sig vara utanför denna nya värld som denna
studies resultat till viss del ändå anser att de är.
2
Källförteckning:
Bryman, Alan, (2012) Social research methods, 4th edition. Oxford University Press Inc., New York
Carlsson, Lena, (2010) Marknadsföring och kommunikation i sociala medier, Givande dialoger,
starkare varumärke, ökad försäljning. Göteborg: Kreafon
Palfrey, John & Gasser, Urs (2008). Born digital: understanding the first generation of digital natives. New York: Basic Books
Robertson, Paul L. & Jacobson, David (red.) (2011). Knowledge transfer and technology diffusion. Cheltenham: Edward Elgar
Rogers, Everett M, (2003) Diffusion of innovations, 5. uppl. Free press
Trost, Jan, (2012) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Widerberg, Karin, (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Elektroniskakällor:
Projekt AGNES, Umeå Universitet
http://www.agnes-aal.eu/site/index.php?option=com_content&view=article&id=2&Itemid=2 (Hämtad 2014-01-16)
Björklund, Malin, Ottoson, Amanda, (2010), ”Ja, då Googlar man, som man säger”
En kvalitativ studie av PRO-pensionärers informationsvardag, Högskolan Borås
http://bada.hb.se/bitstream/2320/6493/1/k10-36.pdf (Hämtad 2013-11-16)
Gänger, Hasse, (2013), Utan umgänget på nätet vore det tomt, Tidningen Land.
www.tidningenland.se/2013/03/05/utan-umganget-pa-natet-vore-det-tomt (Hämtad 2013-12-03)
Internetstatistik, Svenskarna och internet 2013
http://www.soi2013.se/
http://www.soi2013.se/1-stabilitet/hur-manga-anvander-inte-internet/ (Hämtad 2013-12-03)
3
http://www.soi2013.se/8-digitala-klyftor/ (Hämtad 2013-12-03)
LRF Media 2013
www.lrfmedia.se/?land (Hämtad 2013-12-03)
Prensky, Marc, (2001), ”Digital natives, digital immigrants”
From On the Horizon MCB University Press, Vol. 9 No. 5, October 2001
http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital
%20Immigrants%20-%20Part1.pdf (Hämtad 2013-12-08)
Forskning Uppsala Universitet, ”Äldre människor, nya medier”
http://www.soc.uu.se/forskning/forskningsprojekt/aldre-manniskor-nya-medier/ (Hämtad 2013-01-16)
Tidskriftsartiklar:
Boltegård, Annika, 2013, Internet skolan del 3, Tidningen Land, nr 49:24-25.
31
Bilagor
Informationsbrev
Mitt namn är Magdalena Wiee och studerar medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå Universitet. Just nu skriver jag mitt examensarbete som handlar om hur äldre påverkas av dagens mediesamhälle och hur de använder sig av dagens medier. Jag har valt att göra en enkätundersökning för att samla material till min studie, som innehåller några frågor om det valda ämnet.Jag hoppas att frågorna är tydliga och lätta att förstå samt att du som svarar vänligen kan försöka att ge så utförliga svar som möjligt så att undersökningen får en djupare förståelse för hur användandet av media och dess teknik ser ut för just er.
Svaren skrivs på raden under frågan och räcker inte utrymmet kan svaret fortsätta att skrivas på baksidan, glöm då inte att skriva upp frågans nummer vid svaret.
I enkäten kommer olika begrepp att användas, här är en kort beskrivning av dessa begrepp för att frågorna inte ska tolkas på fel sätt.
SmartphonesIdag finns det mobiltelefoner som kallas för smartphones (smartelefon) som kan användas som både avancerad mobiltelefon och handdator. En smarttelefon har ett tangentbord med antingen fysiska knappar eller ett som finns på skärmen och styrs genom fingrarna. En smarttelefon kan idag användas som digitalkamera, GPS-navigator och media spelare för musik och film. Denna typ av mobiltelefon är idag en form av en miniatyr dator med möjlighet att ladda ner olika appar, som fungerar som olika program för att kunna utföra diverse saker som ägaren vill.
SurfplattorEn handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingrarna och är avsedd att kunna hållas i en hand. Även kallad pekplatta, datorplatta eller läsplatta.
Sociala medierEn kommunikationskanal som tillåter användarna att kommunicera med varandra genom text, bild eller ljud på Internet. Exempelvis Facebook, blogg, youtube.
32
Enkät
Ringa in ditt svar:
Kön: Kvinna Man
Ålder: 65 – 70 71 - 75 76 - 80 81-uppåt
Tidigare arbete: ______________________________________________
Var vänlig och texta TYDLIGT vid nedanstående frågor.
1. Vad tycker du om dagens samhälle där datorer, mobiltelefoner, smartphones och surfplattor är en del av vardagen och används flitigt av många?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
2. Vilka fördelar ser du med dagens medieteknik så som datorer, mobiltelefoner, smartphones och surfplattor?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
33
3. Vilka nackdelar ser du med dagens medieteknik så som datorer, mobiltelefoner, smartphones och surfplattor?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
4. Vilken typ av alla tekniska medier (dator, mobiltelefon, surfplatta, med mera) äger du?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
5. Vilken/Vilka medier som datorer, mobiltelefoner, smartphones eller surfplattor använder du i vardagen, och i så fall till vad?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
6. Hur har du lärt dig att använda dessa medier?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
34
7. Hur ser ditt Internetanvändande ut, hur ofta och vad använder du Internet till?/Varför använder du inte internet?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
8. Vad tycker du om att det idag begärs av företag eller verksamheter att mycket av vardagliga saker kan ske och ibland ska ske via internet?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
9. Använder du dig av någon form av social media, som Facebook, blogg, youtube eller annat? Och i så fall varför/varför inte?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
10. Har något i vardagen blivit lättare/svårare med den nya media tekniken?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
35
11. Har du ändrat ditt sätt att leva tack vare dagens medier? Exempelvis handlar du via Internet, söker du efter sjuksymptom innan du vänder dig till sjukhuset, kollar du upp kommunaltrafik/väder på annat sätt idag, eller finns det annat sätt som ändrat din vardag?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
12. Har du något du vill tillägga?
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________
Tack för din medverkan!
36