KIbladet nr 7 2012
-
Upload
karolinska-institutet -
Category
Documents
-
view
221 -
download
0
description
Transcript of KIbladet nr 7 2012
kibladet | nummer 7 | 2012 | 3
Spaning
SIFFRAN
25januari 2013 installeras Anders Hamsten som rektor på Karolinska Institutet vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Han blir den 21:e rektorn i ordningen och efterträder Harriet WallbergHenriksson.
Foto
: STA
FFA
N L
ARS
SON
Nästa nummer av KI Bladet kommer den 22 februari 2013.
CITATET
Jag hoppas att min far och
min svärfar just nu är någonstans tillsam-mans och upplever detta. Jag vill lyckas hjälpa patienter med iPS-tekniken innan jag förenas med mina två fäder.
Nobelpristagaren Shinya Yamanaka avslutade sin Nobelföreläsning på KI den 7 december genom att uttrycka stor tacksamhet till sin avlidne far och svärfar, och hela sin familj.
Med ABC – andning, blödning, chock – lärde
vi oss det viktiga första omhändertagandet vid en olycka. Boken DEF – Det existentiella förbandet, Liber, tar upp det som händer sedan och ger en modell för långsiktigt existentiellt omhändertagande av människor som drabbats av en katastrof. Boken, som är både en praktisk och vetenskaplig handledning för sjukvårdspersonal och medmänniskor, är författad av docent Maria Arman vid KI och Arne Rehns-feldt, professor vid Högskolan Stord/Haugesund, Norge och KI.
Först aBC sedan DEF – vid olycka
BOKEN
MAN TALAR OM...
Nu har tävlingen Forskarjakten 2012, som arrang
eras av Karolinska Institutet och Kamratposten, gått i mål. Tävlingen har pågått under sommaren och hösten på en tävlingssajt och KPwebben.se. Under avslutningen fick vinnarna – 15 barn födda mellan 1999 och 2005 – prova på att
vara forskare för en dag. Forskarjakten 2012 har haft
åtta deltävlingar med olika medicinska teman. Varje tema har letts av en forskare vid Karolinska Institutet, som också utsett två vinnare i respektive deltävling. Avslutningen pågick under två dagar i november då barnen tillsammans med en
förälder besökte Kamratpostens redaktion och Karolinska Institutet, bland annat Kliniskt Träningscentrum, KTC, Karolinska universitetssjukhuset Solna och MTC:s kurslabb på Campus Solna. Forskarjakten ordnas i syfte att väcka barns och ungas intresse för medicinsk vetenskap och forskning.
Unga vinnare blev forskare för en dag
Nästa år (2013) kommer KI Bladet ut med fyra num
mer istället för sju. Det blir fler KInyheter och aktuella händelser på internwebben. Följ nyhetsflödet här: internwebben.ki.se. Har du nyhetstips? Mejla [email protected].
Du vet väl att KI Bladet ges ut som både etidning och som
pdf? Gå in på ki.se/kibladet så hittar du aktuella och tidigare nummer av tidningen. Får du ditt tryckta exemplar av KI Bladet till rätt adress och rätt antal ex? Du kan uppdatera dina uppgifter genom att skicka ett mejl till [email protected].
Fler KI-nyheter på internwebben
Ki Bladet på nätetoch på papper
Grattis Maria Kasper, forskare vid institutionen för biovet-
enskaper och näringslära och Centrum för biovetenskaper, som får åtta miljoner kronor av Ragnar Söderbergs stiftelse för att studera hårsäckens stamceller. Tidigare i år fick du även Cancerfonden Young Investigator Award. Hur ska du använda pengarna?
– de behövs eftersom jag håller på att etablera min egen forskargrupp. Cancerfondens anslag täcker min lön under sex år, och pengarna från ragnar Söderbergs stiftelse går till medarbetare och själva forskningen.Varför forskar du om hårsäcken?
– Jag har förälskat mig i hårsäcken, den är ett så fascinerande miniorgan. den är till exempel involverad i sårläkning, den producerar fett som smörjer huden, och den är kopplad till nervsystemet, så att vi genom hårstråets rörelser kan känna sådant som vind.Vad är det du studerar, mer exakt?
– Hårsäckens stamceller och deras koppling till sårläkning och cancer. Om du får ett sår på huden kommer stamceller vandra från hårsäckarnas botten till såret för att hjälpa till att läka det. de delar sig mycket snabbt och påminner i det läget om
cancerceller. men när såret slutits får de en stoppsignal, till skillnad från cancerceller som bara fortsätter att föröka
sig. Genom att studera skillnader mellan dessa celltyper kan vi förstå mer om både sårläkning och hur cancer uppstår.Hur gör ni det?
– Vi kombinerar två tekniker på ett sätt som inte gjorts förut. dels markerar vi stamceller med olika färger för att kunna följa dem, dels
analyserar vi genuttrycken i enskilda celler, i samarbete med Sten linnarsson här på ki. tillsammans ger det oss helt nya möjligheter att förstå vad som styr processerna i cellen.Vad kan forskningen leda till på sikt?
– Jag hoppas att vår mycket grundläggande forskning i förlängningen kan bidra till behandlingar för snabbare sårläkning och effektivare läkemedel mot cancer.
ANDERS NIlSSON
... hårsäckens koppling till cancer
Maria Kasper.
n Sex av åtta forskare som har valts ut till ragnar Söderbergforskare i medicin kommer från ki. Forskarna
får anslag om åtta miljoner kronor fördelat på fem år. ragnar Söderbergforskare i medicin riktar sig mot
yngre forskare med redan uppvisade färdigheter och ambitiösa idéer för framtida forskning. (Se även sidan 30.)
KI Bladet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08524 865 68, [email protected] Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tove Harström, Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: VTAB, Norrtälje 2012. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2012. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet
KI-FORSKARE uTVAlDA TIll RAGNAR SÖDERBERG FORSKARE I MEDICIN
Maria Kaspers forskargrupp markerar stamceller med olika färger för att kunna följa dem. Foto: MARIA KASPER
Vinnarna och KI-forskare i Forskarjakten.
14 | kibladet | nummer 7 | 2012
Fullt med folk som vandrade i snön mot Jacob Berzelius -salen, istappsprydda lyxbilar och huttrande tv-journalister. Allt gav känslan av att det var något särskilt i görningen på Karolinska Institutet den 7 december. Och det var det – årets Nobelföreläsningar med John B Gurdon och Shinya Yamanaka.
Inne i värmen blandades rösterna från särskilt inbjudna och studen-ter. Men det blev knäpptyst när rektor Harriet Wallberg-Henriks-son inledde, varpå professor Urban Lendahl introducerade den brittis-ke Nobelpristagaren.
John B Gurdon förklarade att det var en speciell dag i hans liv. Därefter gick han rakt på sak och berättade om hur han gjorde sin Nobelprisbelönade upptäckt – att en cellkärna från en specialiserad grodcell kan omprogrammeras till ett icke-specialiserat tillstånd om den överförs till ett ägg. Från dessa manipulerade ägg utvecklades livs levande grodor.
– Den första grodan som föddes efter kärnöverföring hade ganska bra kvalitet, den levde i 20 år och fick 4000 barn, mindes han.
Men omprogrammering ge-nom kärnöverföring är svårare än det låter. John B Gurdon använ-de krigsmetaforer för att beskriva hur cellkärnan och ägget kämpar mot varandra för herraväldet över cellens öde. Ägget är inställt på att omprogrammera cellkärnan, som normalt kommer från en spermie. Om ägget vinner kan ett embryo börja utvecklas. Men cellkärnan har ett inbyggt motstånd mot äggets attack som Gurdon än idag kämpar med att förstå.
När ShINYA YAmANAKA år 2006 publicerade sin forskningsarti-kel om iPS-celler var forsknings-världen som trollbunden, sa Urban Lendahl när han introducerade den japanske Nobelpristagaren.
Sedan trollband Shinya Yamana-ka publiken med en sagolik föreläs-ning.
Han berättade om hur han över-gav sin bana som kirurg, något som han ”helt saknade talang för”, och i stället försökte hjälpa patienter ge-nom forskning. En serie oväntade upptäckter tog honom från blod-kärlsforskning via cancerforskning till stamcellsforskningen som skul-le resultera i utvecklingen av de Nobelprisbelönade iPS-cellerna.
EN NYcKEl tIll hans framgång var mentorerna som uppmuntrade
honom att utveckla sin forskning, trots att han envisades med att motbevisa deras hypoteser.
– Jag försöker vara en lika bra mentor, men det är mycket svårt. Jag gör mitt bästa, sa han.
Shinya Yamanaka berättade också att han vid en ofrivillig åter-komst till Japan efter en tids arbete i USA drabbades av en svår ”PAD” (Post American Depression), och då skrattade publiken.
Han var så nedslagen att han nästan slutade forska. Men när han fick veta att andra forskare hade lyckats framställa mänskliga em-bryonala stamceller fick han tillba-ka sin motivation.
– Då visste jag att stamceller skulle kunna användas för att hjäl-pa patienter, sa han.
hAN FIcK möJlIGhEt att starta ett eget laboratorium och började utveckla en metod för att ompro-grammera vanliga kroppsceller från patienter till stamceller, något som han tänkte skulle befria stam-cellsforskningen från de moraliska hinder som omgärdar användning-en av embryonala stamceller. Han visste att det var möjligt tack vare bland annat Gurdons upptäckter, som publicerades samma år som Shinya Yamanaka föddes.
– Utan hans arbete skulle jag inte stå här i dag, sa Shinya Yamanaka.
Forskargruppen nådde sitt mål efter sex år. Ytterligare sex år sena-re, dagen innan offentliggörandet av årets Nobelpris, råkade Shinya Yamanaka befinna sig på sam-ma konferens som Harriet Wall-berg-Henriksson i Kyoto, Japan.
– Jag tyckte att hon blinkade åt mig när hon gick, men jag var inte säker. Nu vet jag att jag hon gjorde det, sa Shinya Yamanaka.
POrträttEtlEDArE NYhEtEr NOtErAt
INNOvAtIONAKtUEllt
Sir John B Gurdon, född
1933 i Dippenhall, Storbritannien.
Verksam vid The Gurdon Institute i
Cambridge.
Den första grodan som föddes efter kärn
överföring hade ganska bra kvalitet, den
levde i 20 år
Shinya Yamanaka, född 1962 i Osaka, Japan. Verksam vid
Kyoto University, leder Centrum för iPS-forskning och
användning. Senior forskare vid Glad-
stone Institutes.
NOBElPrIStAGArE I FYSIOlOGI EllEr mEDIcIN 2012
Som i en saga – fast på riktigt. Gurdons första groda levde i 20 år.
Foto: STAFFAN LARSSON
Sagolikt med årets Nobelpristagare
kibladet | nummer 7 | 2012 | 15
PG 90 20 90-0
Barncancerfonden utlyser 35 miljoner kronor för gränsöverskridande sam- arbeten där forskare inom medicin och teknik tillsammans får möjlighet att utveckla innovativa lösningar på medicinska problem.
Sista ansökningsdag 15 januari 2013. Läs mer på www.barncancerfonden.se/medtek
Hallå tekniska forskare och kliniker!Slå era påsar ihop och ansök om projektanslag hos oss.
Då visste jag att stamceller skulle kunna
användas för att hjälpa patienter
Yamanaka berättade att han ville befria stamcellsforskningen från de moraliska hinder som omgärdar användningen av embryonala stamceller.Foto: STAFFAN LARSSON
Fabulous lecture by this year’s Nobel laureatesThis year’s Nobel laureates in Physiology or Medicine, John B Gurdon and Shinya Yamanaka, gave a lecture at Karo-linska Institutet on 7 December. John B Gurdon talked about how he made his pri-ze-winning disco-very that a nucleus from a specialised frog cell can be re-programmed to a non-differentiated state if transplan-ted into an egg. Shinya Yamanaka thanked Gurdon for his work, which made possible his own method for reprogramming normal mature cells into stem cells.
Read the text in full at
ki.se