intra.kth.se/Ranking av... · Web viewQS World University Rankings (WUR) 30 Resultat efter...

Universitetsranking och KTH:s position i ledande rankingar 2015Per-Anders Östling

1

Innehåll1. Bakgrund........................................................................................................4

2. World Class University...................................................................................5

3. Metodik...........................................................................................................6

4. Aktörer............................................................................................................8

4.1. Times Higher Education (THE) – World University Rankings.....................8

Metod..............................................................................................................9

Resultat.........................................................................................................10

Resultat efter dimension...............................................................................10

Jämförelser med andra tekniska universitet.................................................13

4.1.1. THE World Reputation Rankings............................................................20

4.2. Academic Ranking of World Class Universities (ARWU) - Shanghai Jiao Tong.................................................................................................................. 20

Ämnesområdesrankingar..............................................................................24

Ämnesrankingar............................................................................................25

4.3. QS World University Rankings (WUR)......................................................30

Resultat efter respektive indikator:...............................................................32

4.4 QS Ranking by Faculty...............................................................................40

Engineering & Technology............................................................................40

Natural Sciences...........................................................................................41

4.5. QS Ranking by Subject..............................................................................43

4.6. US News & World Report. Best Global Universities Rankings.................62

4.7. CWTS Leiden ranking................................................................................68

4.8. National Taiwan University Ranking (NTU) (tidigare HEEACT)...............83

4.9. U-Multirank...............................................................................................95

Resultat i den totala rankingen.....................................................................98

Resultat i ämnesrankingarna......................................................................100

2

4.10. SIR. SCImago institutions rankings.......................................................105

4.11. Center for World University Ranking (CWUR)......................................106

4.12. University Ranking by Academic Performance (URAP)........................107

4.13. Övriga internationella rankinginitiativ..................................................108

5. Kritik mot universitetsranking....................................................................109

6. Åtgärder för att förbättra KTH:s position...................................................110

3

1. BakgrundRankingar har under de senaste tio åren fått allt större uppmärksamhet och betydelse. Utbudet av rankingar är brett och brokigt och många röster har genom åren höjts för att påtala listornas bristande metodologi och oförmåga att mäta kvalitet på ett relevant och rättvisande sätt. Oavsett vad man tycker om rankinglistorna har de kommit för att stanna och de används:

Av studenter vid val av lärosäte, inte minst inför studier utomlands då bakgrundsinformationen inte är lika omfattande som vid studier i hemlandet. Rankingar har särskilt stor betydelse för rekrytering av studenter speciellt i Ostasien och i länder som tar ut studieavgifter. Av betydelse är även att den internationella studentmarknaden expanderat avsevärt (och förväntas expandera ytterligare) sedan 1990-talet samt att utbildning och forskning anses vara bättre vid rankade universitet än vad de är vid orankade.

Av arbetsgivare och näringsliv, alumner från rankade universitet tenderar att få mer högkvalificerade och välbetalda arbeten än de som förlagt sin utbildning vid orankade universitet. Ledande multinationella företag rekryterar helst personal med examina från rankade universitet och tillgriper rankingar vid val av samarbetspartners.

Av lärare och forskare, lärosätets rankingposition har stor relevans vid rekrytering av internationella lärare och forskare.

Av universitet och högskolor. Rankingar tillgrips bland annat vid beslutsfattande, prioritering av forskningsinriktning, olika policys och utvecklingsplaner, vid val samarbetspartner, i varumärkes- och marknadsföringssyften, för att stärka sammanhållningen och lärosätets identitet, uppföljning och som underlag för benchmarking.

Av allmänhet och media. Rankingar tillgodser ett behov av att ge enkel lättillgänglig och (kanske alltför) lättbegriplig information om ett universitets kvalitet och vad det presterar. Rankingar tillgrips även som vapen i den offentliga debatten.

Av beslutsfattare och politiker, bland annat för att jämföra de inhemska och internationella lärosätenas kvalitet med varandra, som grund för resurstilldelning, satsningar på excellens, underlag för olika policys samt göra jämförelser mellan olika länders utbildningssystem. En särskilt viktig funktion är att ta reda på hur framgångsrik den egna nationens forskning och utbildning är i en internationell kontext. I detta avseende hänger rankingarnas ökande betydelse samman med nationell prestige, oro över den högre utbildningens och forskningens kvalitet, prestationsförmåga och i synnerhet globala konkurrensförmåga. Detta har resulterat i åtskilliga excellensinitiativ, bland annat i Tyskland, och satsningar på elituniversitet, sammanslagningar av universitet med syfte

4

att skapa slagkraftigare enheter som hävdar sig i rankingar, samt att utbildningen och forskningen alltmer hierarkiserats. Flera länder, exempelvis Indien, har slagit fast att deras högre lärosäten endast skall bedriva samarbeten med de 400 högst rankade universiteten i THE, ARWU eller QS. I flera länder, framför allt i Ostasien, beviljas stipendier enbart till studenter som antagits vid ett rankat universitet. Personer med examina från högrankade universitet har lättare att få uppehållstillstånd i flera länder, bland annat i Nederländerna och i Ryssland. Internationellt har också rankingar stor betydelse vid ackreditering och kvalitetsutvärdering. Utvecklingen har haft till följd att de universitet som är högst rankade tilldelas allt mer resurser medan de som är orankade får nöja sig med allt mindre, en företeelse som benämns matteuseffekten. Rankade universitet har även lättare att erhålla konkurrensutsatta forskningsmedel än orankade.

Ellen Hazelkorn har gjort flera studier av hur lärosäten agerar inför ranking. Hennes forskning visar bland annat att rankinglistorna har fler användarkategorier än rankingorganisationerna avsett eller känner till, exempelvis föräldrar, stipendieorganisationer, banker, ministerier med mera. En majoritet av lärosätena har vidtagit åtgärder för att påverka sin rankingposition. Endast ett fåtal angav att de helt ignorerade rankinglistorna. Bland de åtgärder som nämndes var bland annat att:

Uppmuntra akademiker att citera varandra inom universitetet/landet, ”citing loyalty” (exemplet som ges är Kina men förekommer förmodligen även i USA och i Sydostasien).

Fokusera forskningsmedel på de områden som har god täckning i bibliometriska databaser, till exempel medicin.

Rekrytera akademiker som har vunnit utmärkelser, är högciterade eller på annat sätt har potential att förbättra rankingpositionen.

Förbättra/ förändra interna mätmetoder och -system.

Använda listorna vid benchmarking och kvalitetsarbete.

Hälften av lärosätena använde någon form av rankingposition i sin marknadsföring.

Mer än 40 procent konsulterar rankinglistor inför nya samarbeten avseende till exempel forskning, studentutbyte, etc.

Trots lärosätenas skepsis gentemot ranking som fenomen tillskrivs listorna stor betydelse och de används i en mängd olika sammanhang. En intressant paradox är att samtidigt som det finns många akademiker som ifrågasätter rankingarnas relevans (ibland ytterst hätskt) har de flesta rankingar tagits fram och utvecklas av forskare, där rankingar ses som ett sätt att öka kvaliteten inom både

5

forskning och utbildning (en åsikt som för övrigt delas av EU-kommissionen). För vissa är det viktigt att ligga i topp, för andra inte. Intresset för universitetsranking är sålunda stort och tenderar att tillta, trots att det i dagsläget inte finns några helt och hållet rättvisande sätt (om nu detta över huvud taget kan existera) att mäta och jämföra utbildnings- och forskningskvalitet världen över. Dock har kvaliteten på de flesta rankingar förbättras avsevärt under senare år.

2. World Class UniversityVärlden över finns ett oräkneligt antal rankingar och de flesta är nationella som i huvudsak fokuserar på utbildning. Ranking av världens mest framstående universitet och lärosäten bygger på en uppfattning och teoribildning kring vad som egentligen kännetecknar ett World Class University. De som främst utforskat detta ämne är Jamil Salmi (världsbanken) och Philip Altbach (Boston college). Med ett World Class University avses att universitetet är excellent inom forskning, utbildning, samverkan, utveckling, innovation och kunskapsöverföring samt bedriver olika former av aktiviteter som bidrar till kulturell, vetenskaplig, ekonomisk och samhällelig utveckling. Ett World Class University ses som motor i den nya kunskapsekonomin och som nödvändigt för att säkerställa innovation och ekonomisk utveckling, tillväxt och ett hållbart samhälle. Konceptet innefattar även att universitetet har högkvalitativa forskare och lärare, världsledande forskning och utbildning, en hög andel internationalisering och en hög andel studenter på avancerad och forskarnivå samt högklassiga bibliotek, laboratorier och andra faciliteter. De fyrahundra främsta universiteten på Shanghai Jiao Tong rankingen (benämns hädanefter ARWU, Academic Ranking of World Class Universitys), Times Higher Education (THE) World University Rankings, US News & World Report Best Global Universities Rankings och Quacquarelli Symonds (QS) World University Rankings räknas till denna exklusiva grupp av universitet. Ett World Class University är också förknippat med nationell prestige och konkurrensförmåga. Särskilt i Asien men även på andra platser satsas stora resurser på att skapa World Class University eller slå samman befintliga universitet med målsättning att bli väl synliga i de ledande rankingarna. Vladimir Putin har exempelvis deklarerat att Ryssland år 2020 skall ha fem universitet bland topp 100 på någon av de globala rankingarna.

Teoribildningen kring vad som egentligen utmärker ett World Class University kännetecknas sammanfattningsvis av följande premisser:

Elituniversitet ses som nödvändiga för ekonomisk utveckling, tillväxt, konkurrensförmåga, innovation och hållbart samhälle och, framför allt, som motor i den nya kunskapsekonomin.

Elituniversitetet är en viktig del av det som benämns Global war for talent, där länder och universitet konkurrerar om de främsta

6

begåvningarna samt att respektive land söker säkerställa att de främsta talangerna stannar kvar i landet (brain drain och brain gain).

Forskningstungt, högproduktivt och bedriver högkvalitativ forskning med fokus på spetsforskning.

Kräver stora resurser för att skapa en kreativ lärandemiljö och avancerad forskning.

Hit söker sig de bästa studenterna och forskarna i världen.

Har en hög andel studenter på avancerad nivå (hög andel talang).

Ranking som fenomen är också ett typiskt utryck för New Public Management, det vill säga ökad fokus på konkurrens, transparens, uppföljningar, ”valuta för pengarna”, prestationsförmåga, prestationsindikatorer, prestationsmål, ökad produktivitet och effektivitet samt redovisningsskyldighet (mycket av detta mäts och redovisas i rankingar). Detta har bland annat resulterat i sammanslagningar av universitet, kvalitetsutvärderingar, autonomireformer och att allt fler universitet drivs som företag/korporationer.

3. MetodikI de ledande internationella rankingarna mäts vad universitetet presterar genom antal priser och särskilda prestationer (Nobelpris, Fieldsmedaljer, Turing Awards, antal identifierade HiCi researchers hos Thomson Reuters och så vidare), ryktesmätningar via enkät (som vänder sig till akademiker och arbetsgivare), prestationsmått (antal studenter per fakultet, inkomst per fakultet) och andelar (andel internationella studenter, andel internationell fakultet och andel studenter på avancerad nivå) samt bibliometriska indikatorer vars underlag antingen hämtas ur Web of Science (ARWU, US News & World Report, CWTS och NTU (tidigare HEEACT)) eller Scopus (THE och QS).

Från bibliometrin används dels rent kvantitativa och kvalitativa mått samt prestation per capita. Kvalitet mäts i form av forskningsimpact och forskningsexcellens. Forskningsimpact mäts genom antal ”råa” citeringar (vilket gynnar forskningsintensiva lärosäten med ett stort antal anställda forskare och de med särskild inriktning mot medicin och naturvetenskap), medelantalet citeringar och fältnormerad citeringsgrad (den viktigaste indikatorn för kvalitet). Forskningsexcellens mäts genom publikationer som är bland de tio procent mest citerade klassade inom samma ämnesområde (Topp tio procent), H-index (ett mått som mäter kvalitet men där även lärosätets storlek i forskningshänseende har stor inverkan) och antal/andel högciterade publikationer samt antal/andel publikationer i High Impact Journals. Forskningsproduktion mäts vanligen genom antal publikationer och antal publikationer per lärare och forskare. Mestadels omfattas femåriga tidsintervall men även treåriga (CWTS), tio och elvaåriga förekommer (NTU). Bibliometriska

7

databaser ligger även till grund för mätningar av andelen publikationer som skrivits tillsammans med forskare från andra internationella lärosäten och andel artiklar skrivna i samarbete med näringslivet.

I rankingar används annan statistik, som vanligen rapporteras in av lärosätena själva, och berör oftast uppgifter om inkomster, utgifter, antal lärare, forskare, internationella lärare och forskare, studenter, internationella studenter och examina. Med hjälp av dessa data räknar man antingen fram medelvärden, exempelvis antal studenter per lärare eller forskningsintäkter per lärare och forskare, eller andelar, till exempel andel internationella lärare och forskare. Medelvärden syftar vanligen till att mäta produktion och effektivitet.

Därmed återstår frågan kan rankingar verkligen identifiera de ledande universiteten och mäta kvalitet och forskningsexcellens? Svaret på denna fråga är med viss reservation ja. I de ledande rankingarna återfinns i stort sett samma universitet, även om placeringarna varierar sinsemellan, vilket framför allt beror på att skilda rankingar använder olika indikatorer för att mäta kvalitet samt av metodologiska överväganden. Merparten av de bibliometriska indikatorerna används sedan tidigare i olika former av kvalitetsutvärderingar, redovisningar, som underlag för resurstilldelning och forskningsuppföljningar och får numera anses som allmänt godtagna. Det finns emellertid en hel del mer eller mindre välbefogad kritik, inte minst när det gäller kvaliteten på databaserna (Web of Science förefaller i detta avseende ha något högre kvalitet än Scopus) och täckningsgrader för olika ämnesområden samt att vissa ämnen ger mindre citeringar än andra, då citeringskulturen skiljer sig mellan olika vetenskaper och ämnesområden liksom inom samma ämnen. Däremot bör det framhållas att rankingar definitivt missgynnar universitet med hög andel humaniora och samhällsvetenskap samt de som skriver på annat språk än engelska. Mest gynnas utan tvekan de som har medicin och naturvetenskap som huvudsaklig ämnesinriktning.

Ett annat problem är att det blir mycket jämnt i poängfördelningen från och med omkring placering nittio. Detta medför att endast några poängs skillnad kan göra en hel del placeringar i ligatabellen, varför varje enskild placering bör beaktas med viss försiktighet, utan snarare ses som en indikation på ungefär var respektive lärosäte befinner sig i förhållande till de andra. Ju längre man kommer från det lärosäte som rankas som nummer ett, desto osäkrare blir tabellplaceringen och mindre skillnader sett i antal tilldelade poäng.

Initiativ har tagits för att mäta ”learning outcomes” och ”student satisfaction”, men i de dominerande internationella rankinglistorna finns inga sådana parametrar och sannolikt blir det svårt att införa, åtminstone på internationell basis. I Centre for Higher Education (CHE) rankingen, som omfattar tysktalande länder plus Nederländerna, har de ansvariga emellertid skickat ut en enkät till studenter som ligger till grund för ”student satisfaction”. Några rakningar som U-Multirank och QS Stars har också inkorporerat studentnöjdhet genom att vidarebefordra enkäter till studenterna. Dock torde svarsfrekvensen för det mesta ligga under 30 procent, sannolikt ligger de någonstans omkring tio procent.

8

Viktigt att notera är att flertalet rankingar beskriver sin metodologi relativt vagt, förmodligen dels på grund av att man inte ska kunna kontrollera eller ifrågasätta resultatet. Inte heller urvalet av akademiker/arbetsgivare till ryktesmätningarna brukar redovisas på ett tillfredsställande sätt.

4. AktörerDe fyra mest uppmärksammade internationella rankingarna är Times Higher Education (THE) World University Rankings, Shanghai Jiao Tong Academic Ranking of World Class Universities (ARWU), US News & World Report Best Global Universities Rankings och QS World University Rankings. Internationell betydelse har även rankingar såsom CWTS Leiden, NTU (Taiwan rankingen) och U-Multirank. De flesta rankingar ges av tidsskrifter, marknads-, PR och konsultfirmor, lobbyorganisationer, forskningscentra, stiftelser samt statliga eller överstatliga organisationer.

Några mer eller mindre långlivade nationella initiativ har tagits för att ranka svenska universitet, bland annat från tidsskrifter (Fokus), fristående akademiker (URANK) och lobbyorganisationer som Svenskt näringsliv och Sydsvenska handelskammaren. Någon internationell betydelse har de inte.

De rankingar som KTH rapporterat in underlag till 2015 är THE, QS, US News & World Report och ARWU. HEEACT, CWTS Leiden med mera och de svenska rankingarna samlar själva in sina uppgifter från andra källor och efterfrågar ingen data från lärosätena.

4.1. Times Higher Education (THE) – World University RankingsTHE:s ranking är den mest uppmärksammade, har högst status och bäst kvalitet av ARWU, THE, US News & World Report och QS. Rankingen mäter kvalitet inom utbildning, forskning och samverkan, med särskilt fokus på forskning, och metodiken baseras på teoribildningen kring World Class University. Rankingen syftar till att identifiera vilka universitet som tillhör den exklusiva skaran av World Class University, med fokus på de allra främsta, och metodiken gynnar följdriktigt det forskningsintensiva elituniversitetet. Datainsamlingen sköts från och med 2010 av mediejätten Thomson Reuters och i samband med att detta företag tog över från QS reviderades metodologin från grunden.

Dimensioner och indikatorerTHE:s ranking baseras från och med 2011 på följande dimensioner och indikatorer:

Citeringar (från ca 12 000 tidsskrifter i Web of Science, fältnormaliserat utifrån ämnets citeringsgrad). Viktas 30 procent.

9

Forskning (Ryktesmätning, Forskningsintäkter/lärare och forskare och Antal publicerade artiklar och recensioner/lärare och forskare). Viktas 30 procent.

Utbildning (Ryktesmätning, Antal doktorsexamina/lärare, Antal studenter/lärare, Intäkter/lärare och Antal doktorsexamina/examina på kandidatnivå). Viktas 30 procent.

Internationell profil (Andel internationella studenter, Andel internationella lärare och forskare och Antal artiklar och recensioner skrivna i samarbete med forskare från ett annat internationellt universitet). Viktas 7,5 procent.

Intäkter från näringslivet (Intäkter från näringslivet/lärare). Viktas 2,5 procent.

Metod

BibliometriEn förutsättning för att över huvud taget rankas är att universitetet bedriver utbildning på grundnivå och att lärosätet rapporterar in data om inkomst, antal studenter med mera till Thomson Reuters. Endast de lärosäten som producerar mer än 200 artiklar och recensioner per år i Web of Science är sedan 2011 inkluderade i rankingen till skillnad från 50 artiklar och recensioner per år för 2010. Detta skall förhindra ett nytt Alexandria, det vill säga att ett mediokert universitet blir högt rankat tack vare en enda högciterad forskare (som i detta fall inte på något sätt förtjänade att vara högciterad).

Sammantaget måste lärosätet sedan 2011 under en femårsperiod komma upp i totalt 1000 artiklar och recensioner. Taket är satt väl lågt, vilket medfört en del metodologiska problem och underliga resultat. Ett universitet med endast ett fåtal artiklar och recensioner i Web of Science, och precis klarar sig över gränsen, kan få extremt höga värden tack vare ett enda riktigt högciterat pek. Artikeln behöver inte ens i första hand vara skriven av en forskare från universitetet i fråga, som endast behöver vara en av flera (rent av flera hundra) medförfattare samt ha en tämligen perifer roll i forskargruppen.

Mätperioden avser antal artiklar och recensioner för fem år plus citeringar för ett sjätte. Den mätning som genomfördes 2014 omfattar således 2008-2012 samt citeringar för 2013. Resultatet fraktioneras inte utan man kör med ”full counts”, något som gynnar KTH aningen, emedan vi har en väldigt hög andel sampublicering samt att våra artiklar med mer än 100 författare internationellt står sig mycket starkt. Dock vore en fraktionaliserad räkning ingen katastrof för KTH i denna ranking, då flera universitet fått höga värden tack vare att de har relativt få publikationer och lyckats få höga medelvärden genom att ha en handfull forskare som varit medförfattare till några högciterade pek. Dessa universitet har huvudsakligen fått sina poäng i citeringsindikatorn men

10

presterar desto svagare i de övriga dimensionerna. Om fraktionaliserad räkning införs skulle alltså detta resultera i att dessa universitet försvann från topp 200 listan.

Det finns även en viktning som gynnar lärosäten från länder som producerar ett mindre antal citeringar, en åtgärd som både missgynnar svenska lärosäten och KTH, vilket syftar till att identifiera “strong performances by institutions in nations where there are less-established research networks and lower innate citation rates. In a further improvement, this regional normalization also takes account of each country's subject mix.” Ytterligare en faktor till vår nackdel, med tanke på att vi inte tillhör de universitet i Sverige med högst fältnormerad citeringsgrad (för 2014 är vi i THE svagare än KI, Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg och SLU), är att vi i enlighet med ett särskilt viktningssystem tilldelas något lägre poäng än de som är före oss i Sverige vid sidan av de poäng som dessa får tack vare att de har en högre fältnormerad citeringsgrad än oss (ja, instämmer, det låter märkligt).

Beräkning av poängFör att beräkna resultatet används Z-scores: “The calculation of Z-scores standardises the different data types on a common scale and allows fair comparisons between different types of data - essential when combining diverse information into a single ranking. Each data point is given a score based on its distance from the mean average of the entire data set, where the scale is the standard deviation of the data set. The Z-score is then turned into a ‘cumulative probability score’ to arrive at the final totals. If University X has a cumulative probability score of 98, for example, then a random institution from the same data distribution will fall below the institution 98 per cent of the time.”

“For the results of the reputation survey, the data are highly skewed in favour of a small number of institutions at the top of the rankings, so last year we added an exponential component to increase differentiation between institutions lower down the scale, a method we have retained for the 2013-2014 tables.” Vid framräkningen av resultatet för ryktesmätningarna används inte Z-scores, utan varje lärosätes resultat räknas fram genom att dess resultat delas med det universitet som fick bäst värde i mätningen gånger 100.

Ett problem med Z-scores är att det inte är alldeles lätt att jämföra årets resultat med tidigare år, emedan Thomson Reuters Institutional Profiles databas blir allt mer omfångsrik, ty allt fler (mindre namnkunniga) universitet rapporterar in data i hopp om att bli rankade och bli mer synliga. Även Web of Science blir allt större (om man räknar full counts vill säga som THE gör), då sampublicering blir allt vanligare.1

1 Metodologiska förändringar över tid: Det är inte alldeles enkelt att jämföra resultatet med den ranking som utfördes 2010 då THE bland annat genomförde följande förändring inför 2011: “we have been able to normalise our research productivity indicator, which looks at the total number of papers a university publishes scaled against its size. This is an important change: researchers in the life sciences and medicine, for example, typically publish two or three papers a year, whereas those in the arts, humanities and social sciences publish less than half a paper on average.” Denna justering har framför allt gjorts i syfte att gynna humaniora och samhällsvetenskap. I denna indikator har THE även räknat: “the number of papers published in the academic journals indexed by Thomson Reuters per academic staff member, scaled for a university's total size. This

11

ResultatKTH återfinns på placering 126, vilket innebär en nedgång med nio placeringar sedan föregående mätning då vi hade placering 117. 2010 tilldelades vi placering 193, 2011:187 och 2012:140. Övriga svenska universitet som återfinns bland de 200 högst rankade universiteten är Karolinska institutet på plats 44 (2013: 36; 2012:42), Stockholms universitet 98 (2013:103; 2012:117), Uppsala universitet 98 (2013: 111; 2012: 106) och Lund 119 (2013: 123; 2012: 88). Chalmers inordnas inom intervallet 276-300 (2013: 276-300; 2012: 226-250).

I THE:s europeiska ranking erhåller vi placering 52 (2013:43; 2012:56; 2011:78; 2010:80). Inom ämnesområdesrankingen Engineering & Technology tilldelas vi position 30, ett avancemang med fyra placeringar sedan föregående år. Bland de renodlade tekniska universiteten i världen i den totala rankingen torde vi ha position 18 (2013:15), bland de renodlade tekniska universiteten i Europa plats nummer nio (2013:8) och beträffande motsvarande i Engineering & Technology position 13 (2013:13) respektive som nummer sex i Europa (2013:6).

THE:s ranking och metodologi 2014: http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking/methodology

Resultat efter dimensionIllustration av KTH:s värden inom de olika områdena 2014 (maxpoäng = 100):

gives an idea of an institution's ability to get papers published in quality peer-reviewed journals.”En annan justering som genomfördes inför mätningen 2011 är att viktningen av indikatorerna ändrades. Ryktesmätning forskning är från och med 2011 viktad 18 procent jämfört med 19,5 procent 2010; forskningsinkomst/lärare och forskare sex procent jämfört med 5,25 procent 2010 och antal artiklar/lärare och forskare sex procent jämfört med 4,5 procent 2010. Denna minskning har förmodligen gynnat oss då vi är starkare inom produktionsmåttet Antal artiklar och recensioner/lärare och forskare än vad vi är inom mätningen Ryktesmätning – forskning. En annan förändring inför 2011 är att THE korrigerat indikatorn forskningsintäkter/lärare och forskare. Denna bygger på att man räknar ut intäkterna/lärare och forskare och normaliserar för ”purchasing-power parity”. Nämnda indikator har även normaliserats i syfte att ta hänsyn till varje universitets ämnesprofil. Detta avspeglar att forskningstilldelningen är betydligt högre inom exempelvis medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap än vad den är för humaniora och samhällsvetenskap. Ändringen har gjorts för att gynna de sistnämnda vetenskaperna. En annan förändring är att man har normaliserat: ”the number of PhDs awarded by each institution and the one that measures university research income”, i syfte att gynna humaniora och samhällsvetenskap. En annan förändring är att man från och med 2011 använder sig av måttet Antal studenter/lärare istället för indikatorn Nyantagna på grundnivå/lärare. Enligt THE har inga metodiska justeringar gjorts inför 2014. Det är alltså samma metodik som år 2011.

12

http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking/methodology

http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking/methodology

Fältnormerad citeringsgradKTH:s svagaste punkt är liksom tidigare den dimension som mäter forskningens bibliometriska genomslag. Bland de 200 högst rankade universiteten återfinns vi först på plats 190, vilket är en försämring med två placeringar jämfört med förgående mätning och en återgång till den position vi hade 2012. För 2011 hamnade vi på plats 197 och 2010 på plats 199. Bland de 400 rankade universiteten har vi 2014 position 305. Sett över tid har emellertid poängtilldelningen i detta avseende ökat från 2010: 29,2; 2011: 34,1, 2012: 49,1; 2013: 55,6 och 55,1 för den senaste mätningen. Vi har alltså tappat något i den senaste rankingen. Kan KTH öka citeringsvärdena något finns möjlighet att nå placering 90 i den totala rankingen. I världen totalt ligger vi förmodligen omkring placering 350.

Sett till resultatet var 2010 ett mycket bra publiceringsår för KTH medan 2008, 2009, 2011 och 2012 inte var fullt så lyckosamma. Dock är samtliga bättre än det för vår del mediokra publikationsåret 2006. Så länge vi kan tillgodogöra oss de artiklar som publicerades år 2010 löper KTH ingen överhängande risk att falla ur topp 200 listan på THE ranking.

ForskningInom dimensionen Forskning (research), som är viktad 30 procent, har vi något bättre värden än föregående år. År 2010 tilldelades vi värdet 56,2; 2011: 39,5, 2012: 49,7; 2013:41,6 och för denna omgång 44,8. Detta ger oss en placering som 106:e bästa universitet bland de 200 högst rankade i den totala rankingen inom denna dimension, det vill säga samma resultat som vid föregående mätning, dock en klar förbättring jämfört med 2012 då vi återfanns på plats 132. Inom denna dimension presterar vi exempelvis bättre än TUM och DTU.

Forskningsdimensionen baseras på indikatorerna Reputational survey – Research (viktas 18 procent), Forskningsinkomst/lärare och forskare (viktas sex

13

procent) och ett bibliometriskt produktionsmått, nämligen Antal publicerade artiklar och recensioner/lärare och forskare (viktas sex procent).

Vi har gått framåt aningen i ryktesmätningen och på denna indikator fick vi 26 poäng jämfört med 23 poäng 2013 (tyvärr har jag endast tillgång till resultatet för KTH på indikatornivå), vilket bör betraktas som ett bra utfall. Hundra poäng är maxvärdet och när det gäller ryktesmätningarna skall 26 poäng utläsas som 26 procent av det totala värdet för det lärosäte som fick flest röster. I framräkningen av denna indikator används inte Z-scores. KTH:s forskningsrykte är för övrigt särskilt starkt i Europa och här torde det finnas viss förbättringspotential (problemet med denna typ av mätningar är att de åttio främsta universiteten lägger beslag på större delen av rösterna). Se rapporten KTH Academic reputation 2014.

KTH brukar få starka värden i bibliometriska produktionsmått (se ARWU och QS) och här tilldelades vi 68 poäng jämfört med 65 poäng för 2013, vilket med all sannolikhet placerar oss bland de 60 främsta. KTH har också fått bra värden i indikatorn Forskningsinkomst/lärare och forskare (som normaliserats efter ämnesmässig profil och storlek) och tilldelats hela 77 poäng jämfört med 75 poäng för 2013, ett mycket bra värde, även om vi sannolikt får något avdrag för vår tekniska profil. Endast omkring 50 universitet torde ligga före oss i detta hänseende.

UtbildningKTH har förbättrat sig inom dimensionen Utbildning (teaching), som är viktad 30 procent, något som ger oss en placering som nummer 90 bland de 200 högst rankade, jämfört med placering 92 år 2013. För 2010 fick vi 49,1 poäng; 2011:40,9; 2012:47,5; 2013:45 och innevarande år 45,7. Dimensionen är baserad på indikatorerna Ryktesmätning – utbildning (viktas 15 procent), Antal doktorsexamina/lärare (viktas sex procent), Antal studenter/lärare (viktas 4,5 procent), Intäkter/lärare (viktas 2,25 procent) och Antal doktorsexamina/examina på kandidatnivå (viktas 2,25 procent).

Vi har förbättrat oss inom enkäten ryktesmätning – utbildning och på denna indikator tilldelades vi 27 poäng jämfört med 24 för 2013, något som skall tolkas som att vi fått 27 procent av värdet av det lärosäte som fick flest röster. Vårt utbildningsrykte är särskilt starkt i Europa. Som framgått i andra rankingar/bechmarkingverktyg har vi en hög lärartäthet och detta ger positivt utfall i indikatorn Antal studenter/lärare. Här tillhör vi med all sannolikhet de 170 främsta i världen, jämför QS totala ranking som på denna indikator även inkluderar elithandelshögskolor. På denna indikator tilldelades vi 45 poäng jämfört med 40 poäng för 2013.

Vi har fått mycket höga värden på indikatorn Antal doktorsexamina/examina på kandidatnivå hela 97 poäng jämfört med 99 poäng för 2013. Detta är en effekt av att vår utbildning är uppbyggd kring de femåriga programmen och att vi inte delar ut särskilt många kandidatexamina (668 kandidatexamina delades ut 2012 jämfört med 388 doktors- och licentiatexamina) i jämförelse med många andra

14

universitet och lärosäten, något som ger ett mycket högt värde. Indikatorn syftar till att mäta hur stor andel av studenterna som finns på avancerad nivå. Möjligen kommer denna indikator att revideras framöver och ersättas av ett mått som baseras på antalet masterexamina (Thomson Reuters har för övrigt redan börjat samla in uppgifter om detta).

På indikatorn Antal doktorsexamina/lärare fick KTH 72 poäng jämfört med 79 för 2013. Endast omkring 50 universitet torde ligga före oss i detta hänseende. Indikatorn syftar till att mäta genomströmningen på forskarnivå och här gynnas vi ganska mycket av att vi får inkludera våra licentiatexamina.

På indikatorn Intäkter/lärare 53 poäng jämfört med 49 poäng 2013, vilket bör anses vara ganska bra, dock bör det påpekas att mer än 70 procent av KTH:s totala omsättning berör forskning, men flertalet av de övriga universiteten i topp 200 uppvisar en liknande profil. Indikatorn syftar till att mäta hur mycket resurser som läggs på utbildning.

International OutlookTrots tapp i antal internationella studenter, effekterna av studieavgifterna syns nu i det inrapporterade underlaget till Thomson Reuters, står vi oss fortfarande starkt inom dimensionen International Outlook (viktas 7,5 procent) och i detta avseende rankas vi som lärosäte nummer 30 bland de 200 högst rankade lärosätena jämfört med nummer 19 förgående år. Här fick vi 64,2 poäng 2010; 2011: 82,1; 2012: 86,1; 2013:86,2 och 2014:84. I denna dimension ingår indikatorerna: 1) Andel internationella lärare och forskare (viktat 2,5 procent) där vi fick 88 poäng jämfört med 89 poäng 2013, 2) Andel artiklar och recensioner som har skrivits i samarbete med forskare från andra internationella universitet (viktas 2,5 procent), där vi tilldelades 91 poäng jämfört med 88 poäng 2013 och 3) Andel internationella studenter (viktat 2,5 procent) där fick vi 73 poäng jämfört med 81 poäng 2013, det vill säga ett tapp med åtta placeringar. Detta innebär att vi inom de båda förstnämnda indikatorerna ligger omkring topp 20-30 i världen medan vi inom andel internationella studenter fortfarande återfinns bland topp 60. KTH är trots tapp i antal internationella studenter fortfarande starkt inom samtliga av dessa indikatorer.

Industrial OutlookPositivt är att vi denna gång tillsammans med tio andra universitet fick full utdelning inom dimensionen Industrial Income: innovation (viktas 2,5 procent), det vill säga 100 poäng av 100 möjliga. Indikatorn beräknas genom att man slår inkomsten från näringslivet per lärare.

15

Jämförelser med andra tekniska universitet

Total rankingRank 2014

Lärosäte Poäng Rank 2013

Lärosäte Poäng

1 Caltech 94,3 1 Caltech 94,9

6 MIT 91,9 5 MIT 93

9 Imperial College

87,5 10 Imperial College

87,5

13 ETH 84,6 14 ETH 84,5

27 Georgia Tech 72,8 28 Georgia Tech 71,6

34 EPFL 70,9 37 EPFL 67,7

49 Tsinghua 65,1 50 Tsinghua 63,5

52 KAIST 64,5 56 KAIST 62,9

61 École Polytechnique

62,2 69 Delft 59,1

71 Delft 59,2 70 École Polytechnique

59

98 TUM 54,6 87 TUM 55,2

103 Warwick 53,9 106 Eindhoven 52,3

121 DTU 52,7 117 KTH 51,6

126 KTH 52,5 117 DTU 51,6

141 Tokyo Tech 50,9 125 Tokyo Tech 50,8

144 Eindhoven 50,5 129 RWTH Aachen 50,3

156 RWTH Aachen 49,2 141 Warwick 49,4

165 Karlsruhe 48,1 154 Karlsruhe 48

251-275

Aalto … 251-275

NTNU …

276-300

Chalmers … 276-300

Chalmers …

276-300

NTNU … 301-350

Aalto …

Rankingen toppas som brukligt av de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College. KTH ligger på mer eller mindre på

16

samma nivå som Eindhoven, DTU, Tokyo Institute of Technology och RWTH Aachen samt i någon mån Karlsruhe. Sedan är steget långt ned till de övriga nordiska tekniska universiteten. Steget upp till Warwick och TUM är inte särskilt stort. Noterbart är att Eindhoven, Tokyo Institute of Technology och RWTH Aachen tappat en hel del placeringar sedan föregående mätning. Kan KTH höja sin fältnormerade citeringsgrad, få bättre värden på ryktesmätningarna och öka inom Andel internationella studenter är det möjligt att nå en placering omkring position 90 i den totala rankingen.

Engineering & TechnologyRank 2014


Lärosäte Poäng

1 MIT 93,6 1 MIT 93,1


6 Imperial College

88,3 8 ETH 86,9

8 ETH 87,1 9 Imperial College

86


12 EPFL 82,9 15 EPFL 78,9

19 Delft 75,2 23 Delft 68,9


26 KAIST 69,6 25 KAIST 67,6

28 TUM 67,5 26 TUM 66,4

30 KTH 66,3 34 KTH 62,1

31 DTU 66 34 DTU 62,1


61,5 39 RWTH Aachen 60,3

54 RWTH Aachen 58 52 Karlsruhe 57,5

56 Karlsruhe 57,4 57 École Polytechnique

54,8

59 Tokyo Institute of Technology

56 58 Tokyo Institute of Technology

54,4

61 Eindhoven 55,2 61 Eindhoven 53,2

94 Chalmers 46,1 83 NTNU 44,5

100 Aalto 44,8 … Aalto …

… NTNU … … Chalmers …

17

… Warwick … … Warwick …

Inom ämnesområdet Engineering & Technology är KTH starkt och ligger på samma nivå som DTU och TUM. Avståndet upp till KAIST är relativt marginellt. Noterbart är att École Polytechnique som ligger före KTH i den totala rankingen har en lägre placering i denna, vilket beror på att både det statistiska och bibliometriska underlaget skiljer sig åt samt att École Polytechnique är starkare inom Naturvetenskap än vad KTH är medan KTH är starkare in Engineering & Technology. Denna ranking skiljer sig från den totala genom att man enbart använt sig av de publikationer som är klassificerade som Engineering & Technology i Web of Science samt det data som rapporterats in till Thomson Reuters under ämneskategorin Engineering & Technology.

Fältnormerad citeringsgradRank 2014


Lärosäte Poäng

6 MIT 100 5 MIT 100


34 EPFL 95 37 EPFL 95,9

9 Imperial College


90


13 ETH 83,5 14 ETH 85


79,9 70 École Polytechnique

82,3

121 DTU 79,6 87 TUM 80,7

98 TUM 78,8 117 DTU 78,7

156 RWTH Aachen 75 129 RWTH Aachen 76

52 KAIST 71,4 56 KAIST 67

103 Warwick 68,2 154 Karlsruhe 64,8

49 Tsinghua 65 106 Eindhoven 63,6

165 Karlsruhe 62,9 50 Tsinghua 59,9

144 Eindhoven 57,3 141 Warwick 58,7

126 KTH 55,1 301-350

Aalto 57,4

251-275

Aalto 50,2 117 KTH 55,6

18

276-300

NTNU 49,6 251-275

NTNTU 52,9

141 Tokyo Tech 48,1 125 Tokyo Tech 52

71 Delft 42,6 69 Delft 47,2

276-300

Chalmers 40,8 276-300

Chalmers 44,3

I jämförelse med andra tekniska universitet, även om de ämnesmässiga profilerna visserligen skiljer sig åt, uppvisar KTH förhållandevis svaga värden beträffande den fältnormerade citeringsgraden. KTH ligger på ungefär samma nivå som Eindhoven. Noterbart är att Delft påvisar tämligen svaga värden, däremot uppvisar DTU, RWTH Aachen och Karlsruhe, som ligger på ungefär samma nivå som KTH i övrigt, betydligt bättre utfall i denna dimension. Här borde det finnas förbättringspotential. Noterbart är att Aalto, NTNU, Tokyo Institute of Technology, Delft och Chalmers sedan föregående mätning fått försämrade värden. Noterbart är att Chalmers presterar förhållandvis svagt och hamnar först på 384 plats av de 400 rankade.

ForskningRank 2014

Institution Poäng Rank 2013

Lärosäte Poäng


13 ETH 90,2 5 MIT 89

9 Imperial College

88,3 14 ETH 88,2

6 MIT 88,2 10 Imperial College

88,1

71 Delft 71,4 28 Georgia Tech 68,6

27 Georgia Tech 71,2 69 Delft 67,3



34 EPFL 56,9 125 Tokyo Tech 51,4

141 Tokyo Tech 52,9 37 EPFL 48,3


47,1 106 Eindhoven 47,9


103 Warwick 45,8 117 KTH 41,6

126 KTH 44,8 70 École 40,5

19

Polytechnique

98 TUM 37,4 87 TUM 35,2

165 Karlsruhe 34,9 276-300

Chalmers 34,8

276-300

Chalmers 32,8 154 Karlsruhe 33,6

251-275

Aalto 31,3 129 RWTH Aachen 31,3

156 RWTH Aachen 29,9 117 DTU 26,9

276-300

NTNU 29,6 251-275

NTNU 26,7

121 DTU 28,2 301-350

Aalto 17

I dimensionen forskning ligger KTH på ungefär samma nivå som Warwick. Noterbart är att KTH gått bättre än TUM, RWTH Aachen, Karlsruhe och DTU. Detta beror på att KTH presterar, med undantag av TUM som i World Reputation Rankings hamnar inom intervallet 60-70 (se kapitel 4.1.1.), bättre i ryktesmätningarna samt, som vi sett ovan, gör väl ifrån sig i de övriga indikatorerna, nämligen Antal artiklar och recensioner/lärare och forskare och Forskningsinkomst/lärare och forskare. Dock är det oklart om vi härmed har bättre eller aningen lägre värden än dessa.

UtbildningRank 2014


Lärosäte Poäng


6 MIT 89,1 5 MIT 92,9

9 Imperial College


84,5

13 ETH 78,2 14 ETH 77,6


52 KAIST 63,5 56 KAIST 65,6


71 Delft 55,5 69 Delft 55,8

34 EPFL 54,7 37 EPFL 52,9


20


50,5 87 TUM 48,2

126 KTH 45,7 70 École Polytechnique

46,3

98 TUM 45,6 117 KTH 45

103 Warwick 41,1 129 RWTH Aachen 40,4

165 Karlsruhe 40,5 141 Warwick 39,8

121 DTU 39,9 154 Karlsruhe 39

156 RWTH Aachen 39 117 DTU 38,9


276-300

Chalmers 35,7 251-275

NTNU 32,2

276-300

NTNU 33,5 301-350

Aalto 26,9

251-275

Aalto 31,8 276-300

Chalmers 26,2

Inom dimensionen Utbildning ligger KTH på ungefär samma nivå som TUM. Noterbart är att vi är starkare än DTU och RWTH Aachen, något som hänger samman med att vi är starkare i ryktesmätningarna. Enligt QS indikator Antal studenter/lärare och forskare har DTU bättre värden än KTH samtidigt som vi har aningen bättre värden än RWTH Aachen, ett liknande mönster torde återfinnas här. Som jag varit inne på tidigare har vi fått väldigt höga värden på indikatorn Antal doktorsexamina/ examina på kandidatnivå, med all sannolikhet bättre än DTU och RWTH Aachen. Det är emellertid svårt att dra några klara slutsatser utifrån tillgängliga data om vi är bättre eller sämre än dessa båda när det gäller genomströmningen på forskarutbildningen eller om vi har bättre eller lägre värden på indikatorn Intäkter/ lärare. Sannolikt har vi bättre värden på genomströmningen på forskarutbildningen eftersom vi inkluderat licentiatexamina.

International OutlookRank 2014


Lärosäte Poäng

34 EPFL 98,8 37 EPFL 98,2

13 ETH 96,6 14 ETH 96,7



91,8

21

9 Imperial College

92,7 117 KTH 86,2

103 Warwick 85,7 70 École Polytechnique

86,1

6 MIT 84,3 141 Warwick 82,9

126 KTH 84 5 MIT 82

121 DTU 79,7 117 DTU 77,4

71 Delft 77,9 69 Delft 74,2

144 Eindhoven 69 106 Eindhoven 68,7


1 Caltech 67 1 Caltech 65,8

98 TUM 64 301-350

Aalto 64,3

276-300

Chalmers 62,5 87 TUM 63,1

165 Karlsruhe 60,1 276-300

Chalmers 61,5

251-275

Aalto 59,4 154 Karlsruhe 61,9

156 RWTH Aachen 56,8 129 RWTH Aachen 55,5

276-300

NTNU 54,7 251-275

NTNU 54,2


141 Tokyo Tech 37 56 KAIST 34,3

52 KAIST 34,9 125 Tokyo Tech 32,1

När det gäller International Outlook är KTH trots tapp i indikatorn Andel internationella studenter fortfarande mycket starkt. KTH ligger på samma nivå som MIT. Noterbart är att de asiatiska universiteten har en förhållandevis låg internationaliseringsgrad, förmodligen framför allt beträffande indikatorerna Andel internationella studenter och Andel internationella lärare och forskare. Även Caltech och Georgia Tech har tämligen mediokra siffror åtminstone i jämförelse med vad de brukar prestera i övrigt.

Industry IncomeRank 2014


Lärosäte Poäng

52 KAIST 100 69 Delft 100

22

71 Delft 100 106 Eindhoven 100

126 KTH 100 56 KAIST 100

144 Eindhoven 99,9 117 KTH 100


121 DTU 98,6 117 DTU 98,7

6 MIT 95,7 5 MIT 94,3


165 Karlsruhe 82,7 154 Karlsruhe 83


76,8 14 ETH 78,8

276-300

Chalmers 75,8 276-300

Chalmers 77,3

13 ETH 73,2 70 École Polytechnique

74

9 Imperial College

72,7 129 RWTH Aachen 73,9

27 Georgia Tech 72,3 10 Imperial College

72,3

156 RWTH Aachen 69,8 28 Georgia Tech 71,3


251-275

Aalto 64,5 87 TUM 50,1

34 EPFL 61,9 37 EPFL 49,2

98 TUM 49 251-275

NTNU 46,2

276-300

NTNU 45 301-350

Aalto 39,4

103 Warwick 35,6 141 Warwick 34,6

Här ligger KTH i topp tillsammans med de holländska tekniska lärosätena samt Tsinghua, KAIST och DTU. Anledningen till att de universitet som vanligen brukar ligga i topp inte gör det i denna kan bero på att de har bättre basanslag och större resurser även i övrigt.

23

4.1.1. THE World Reputation RankingsTHE World Reputation Rankings är sedan år 2011 en återkommande ranking som helt och hållet baseras på den enkät som nämnts ovan i 4.1 och beskrivs ingående i rapporten KTH Academic Reputation 2014 och går ut till ett urval av ledande akademiker världen runt. Det är samma enkät som ligger till grund för indikatorerna ryktesmätning – utbildning i dimensionen Utbildning och ryktesmätning – forskning i dimensionen Forskning i THE World University Rankings. Enkäten besvaras av ca 17 000 akademiker världen runt och besvaras huvudsakligen av européer, nordamerikaner och asiater som god trea. Endast 100 universitet rankas.

Denna lista toppas av Harvard, MIT och Stanford. Ett svensk universitet finns på listan, nämligen KI som rangordnas inom intervallet 51-60 och avancerade därmed från spannet 61-70. Lunds universitet (tidigare inom spannet 91-100) och Uppsala universitet (tidigare inom spannet 91-100) ramlade ur listan, ett faktum som fick stort genomslag i svensk media och sågs som ett tecken på att de svenska universiteten befann sig i kris bland annat orsakat av vikande resultat i Pisa mätningarna, men sannolikt ligger de strax ovan hundrastrecket (det brukar inte vara så stora skiftningar sett till resultat i dessa mätningar). Naturligtvis kan inte denna mätning ses som ett tecken på att de svenska universiteten tappar i internationell konkurrenskraft. KTH finns liksom tidigare inte med på listan. En rimlig uppskattning är att vi befinner oss omkring placering 170, då denna undersökning och utfall har stora likheter med QS ryktesmätning Academic reputation.

Bland de tekniska universiteten återfinns dessa bland topp hundra: MIT nr 2 (2012: 2), Caltech 9 (2013: 11), Imperial College 13 (2013: 14), ETH 16 (2013: 20), Tsinghua 36 (2012: 35), Georgia Tech 38 (2013: 38), Delft 42 (2013 inom spannet 51-60), EPFL 49 (2013: 51-60), KAIST 51-60 (2013: 61-70), Tokyo Institute of Technology 51-60 (2013: 61-70), TUM 61-70 (2013: 61-70), Middle East Technical University 71-80 (2013: 51-60), RWTH Aachen 91-100, Technion 91-100 (2013: orankat) och Nanyang 91-100 (inom spannet 71-80). École Polytechnique tidigare rankat inom spannet 81-90 ramlade ur topp hundra.

Noterbart är att det efter topp sju blir mycket jämt sett till fördelade poäng. Redan vid placering 17 får decimalerna betydelse för att bestämma lärosätets placering. Beräkningen av poäng går till på så vis att det universitet som får mest röster räknas som 100, det vill säga Harvard, de övriga universitetens poäng baseras på en procentandel av Harvards.

Som alltid i denna typ av rankingar infinner sig en del underliga resultat, till exempel att Middle East Technical University i Ankara hamnar inom spannet 71-80 och Technion inom 91-100.

Mer utförlig information återfinns i rapporten KTH Academic reputation 2014.

http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014/reputation-ranking

24



4.2. Academic Ranking of World Class Universities (ARWU) - Shanghai Jiao Tong ARWU har främst fokus vid forskningsprestationer och underlaget bygger huvudsakligen på erhållna priser, antal publikationer och citeringar i Web of Science. ARWU togs fram 2003 på uppdrag av den Kinesiska regeringen med syfte att ta reda på hur de kinesiska universiteten stod sig kvalitetsmässigt i jämförelse med elituniversiteten i USA. Mätmetoderna är relativt enkla med ett tydligt elitperspektiv och baseras på lättillgängliga fakta. Att till exempel ha uppgiften om antal alumner som vunnit Nobelpris eller Fieldsmedalj som enda mått på utbildningskvalitet har av förklarliga skäl ofta blivit ifrågasatt.

Emedan endast ett fåtal universitet har alumner eller personal som tilldelats nobelpriset eller en Fieldsmedalj samt anställda som återfinns på en av de två av Thomson Reuters listor över Highly Citeded Researchers har antal publikationer i Nature och Science, antalet citeringar och “Per capita academic performance” mycket stor inverkan. I denna ranking är det en fördel att ha en stor fakultet, då massan har avgörande inverkan på utfallet, liksom rätt ämnessammansättning.

ARWU:s totala ranking baseras på:

Antal alumner som vunnit Nobelpriset och Fieldsmedaljer (som delas ut i matematik) (viktas 10 procent).

Antal anställda som vunnit Nobelpriset och Fieldsmedaljer (viktas 20 procent).

Antal forskare inom tjugoen breda ämneskategorier som är högciterade (HiCi) (viktas 20 procent).

Antal artiklar publicerade i de båda tidskrifterna Nature och Science (viktas 20 procent).

Antalet publicerade artiklar som återfinns i Science Citation Index-Expanded (SCIE) och i Social Science Citation Index (SSCI) (viktas 20 procent).

“Per capita academic performance”. Antal anställda forskare i relation till hur mycket de publicerar (viktas 10 procent).

Illustration över indikatorer och viktning

Criteria Indicator Weight

Quality of Education Alumni of an institution winning Nobel Prizes and Fields Medals (Alumni) 10%

Quality of Faculty Staff of an institution winning Nobel Prizes 20%

25

Criteria Indicator Weight

and Fields Medals (Award)Highly cited researchers (HiCi) 20%

Research Output

Papers published in Nature and Science* (N&S) 20%

Papers indexed in Science Citation Index-expanded and Social Science Citation Index (PUB)

20%

Per Capita Performance Per capita academic performance of an institution (PCP) 10%

Total 100%* For institutions specialized in humanities and social sciences such as London School of Economics, N&S is not considered, and the weight of N&S is relocated to other indicators.

Efter de hundra högst rankade universiteten ges ingen individuell placering. KTH är liksom tidigare år placerad inom spannet 201-300 (det enda år som vi inte hamnade inom detta intervall var 2004 då vi placerades inom spannet 153-200). Förmodligen ligger vi omkring placering 207, förra året rankades vi som 210 enligt Shanghai Jiao Tong Universities Encyclopedia 2014-2016.

De svenska universitet som placerar sig bland de 500 som rankas år 2015 är Karolinska institutet (48), Uppsala universitet (61), Stockholms universitet (77), Lunds universitet (101-150), Göteborgs universitet (151-200), KTH (201-300), Sveriges Lantbruksuniversitet (201-300), Chalmers (301-400), Linköpings universitet (301-400) och Umeå universitet (301-400) samt Handelshögskolan (401-500).

Rank Lärosäte Total Score

Alumni

Award

HiCi N&S PUB

PCP

3 MIT 70,4 68,2 80,7 60,6 73,1 61,1 68

7 Caltech 59,6 49,5 66,7 49,3 56,4 44 100

20 ETH Zurich 43,7 29,5 35,5 38,4 45,9 55,7 46,3

23 Imperial College

41,5 14,5 35,8 44,2 34,5 62 38

51 TUM 30,5 34,8 21,6 22,3 23,2 48,3 32,3

92 Warwick 24,6 0 29,8 23,7 14 39,3 26,8

101-150

Georgia Tech 12,6 0 30,3 22,4 43,2 28,1

26

101-150

NTNU 13,6 21 10,1 12,9 36,4 20

101-150

EPFL 0 0 26,1 29,2 41,8 38,4

101-150

DTU 5,1 11,5 21,1 14,6 39 23,4

101-150

Tsinghua 10,3 0 10 26,8 63,8 20,2

151-200

Tokyo Tech 12,6 0 15,9 15,3 37,8 24

201-300

Delft 11,5 0 8,6 18,1 38,9 21,7

201-300

Karlsruhe (KIT) 0 0 12 14,9 37,2 20,3

201-300

KAIST 0 0 8,3 14,1 38,8 28,7

201-300

KTH 0 14,9 3,6 10,3 38,3 24,2

201-300

RWTH Aachen 0 0 16,3 6,3 40,6 21,6

301-400

Chalmers 0 0 8,9 10,7 29,7 19,9

301-400

École Polytechnique

21,8 0 5,1 10,9 25,6 22

301-400

Eindhoven 0 0 12,3 9,2 31,1 22,5

401-500

Aalto University

0 0 0 10,4 33,4 17

Resultat efter indikator

I den totala rankingen är KTH:s svagheter framför Alumni (Alumni of an institution winning Nobel Prizes and Fields Medals), N&S (Papers published in Nature and Science) och HiCi (Highly cited researchers). Inom Alumni fick vi noll poäng, då ingen av våra alumner har tilldelats nobelpriset eller en Fieldsmedalj. Starka är vi framför allt inom Award (Staff of an institution winning Nobel Prizes and Fields Medals) och PCP (Per capita academic

27

performance of an institution). Att vi är så framgångsrika som vi faktiskt är inom denna ranking, som inte tar hänsyn till fakultetens storlek och ämnessammansättning (vissa ämnen ger mer citeringar än andra, vissa ämnen har dålig täckning i Web of Science och tidskrifterna Nature och Science har, som bekant, särskilt fokus på vissa ämnen) tillskrivs framför allt resultatet på de båda sistnämnda indikatorerna som tillsammans står för 30 procent av den totala poängen.

KTH ligger närmare gränsen till topp två hundra än intervallet 301-400, vilket går att utläsa av ett utvecklingsdiagram för KTH som står att finna på ARWU:s hemsida, och kan vi stärka oss inom HiCi finns möjlighet att nå intervallet 175-200. Här finns en bra möjlighet framöver, då Thomson Reuters identifierat Licheng Sun, professor i Kemi och anställd vid KTH sedan 2004 som högciterad forskare. Sun har Dalian University of Technolog som huvudaffiliering och KTH som sekundär affiliering, vilket dessvärre inte ger oss några poäng alls. Sun har skaffa ett ResercherID hos Thomson Reuters och angett KTH som huvudaffiliering. Nästa gång listan uppdateras kommer vi att få poäng för honom. Däremot är det nog i det närmaste omöjligt att nå en högre position än intervallet 175-200. Det skulle kräva en både bättre och större fakultet.

Inom Award det vill säga nobelpris och Fieldsmedaljer är vi sålunda starka med 14,9 poäng, tack vare Hannes Alfvén nobelpris i fysik 1970, före oss av de tekniska universiteten ovan är endast MIT, Caltech, Imperial college, ETH, Warwick, TUM och NTNU. Inom denna indikator får DTU 11,5 poäng och resterande av de ovan jämförda tekniska universiteten tilldelas inga poäng alls. I denna indikator erhåller man endast poäng för det universitet som pristagarna tillhörde när han eller hon tilldelades priset. Poängen kan alltså inte flyttas mellan olika universitet om man eventuellt skulle överväga möjligheten att värva en pristagare (vilket ganska ofta påstås).

Inom Alumni det vill säga nobelpris och Fieldsmedaljer som tilldelats KTH alumner fick vi som sagt noll poäng liksom Chalmers, RWTH Aachen, Karlsruhe, Aalto, Eindhoven, Warwick, KAIST och EPFL. De övriga i jämförelsen erhöll poäng. Endast 207 universitet fick poäng på denna indikator.

Inom indikatorn HiCi tilldelas vi 3,6 poäng, samma som för 2014 (forskare som finns i Thomson Reuters gamla lista ger färre poäng än de som finns med i den som presenterades 2014). Vi får poäng för Johan Håstad, vilket placeringsmässigt ger omkring 419 på denna indikator av samtliga 500 rankade universitet. I jämförelse med de jämförda tekniska universiteten i tabellen ovan är vi endast bättre än Aalto. Närmast ligger École Polytechnique på 5,1 poäng. Avsaknaden av riktigt högciterade forskare är en av KTH:s största svagheter i rankinghänseende, kan detta stärkas, finns möjligheten att både avancera inom denna liksom i ännu högre grad i andra rankingar. Detta skulle ge både fler citeringar och en högre fältnormerad citeringsgrad samt fler publikationer både bland topp tio procent, topp femtio procent och topp en procent. Kan vi förstärka den yttersta spetsen i forskningen och få fram eller rekrytera riktigt högciterade forskare finns möjlighet att avancera.

28

Inom indikatorn N&S får vi 10,3 poäng jämfört med 9,9 poäng för 2014, vilket ger placering 295 på denna indikator för samtliga 500 rankade universitet. På ungefär samma poäng återfinner vi Aalto och Chalmers. Endast Eindhoven och RWTH Aachen har mindre än nio poäng av de jämförda tekniska universiteten. Inom denna indikator är det emellertid svårt att avancera, då fakultetens storlek och ämnessammansättning har stor inverkan, har man fler forskare och fokus vid de ämnen som förekommer i Nature och Science är det naturligtvis enklare att få in fler papers i dessa båda tidsskrifter. Dock borde det finnas förbättringspotential även i detta hänseende.

Någorlunda starka är vi också inom indikatorn PUB (Papers indexed in Science Citation Index-expanded and Social Science Citation Index), där vi befinner oss omkring position 225 av samtliga 500 rankade universitet, där vi tilldelades 38,3 poäng, lika många poäng som för Karlsruhe, jämfört med 38 poäng för 2014. Detta medför att vi presterar bättre än (enligt rank) Tokyo Institute of Technology, Karlsruhe, NTNU, Aalto, Eindhoven, Chalmers och École Polytechnique. Vi ligger mycket nära Delft. Problemet med denna indikator är att fakultetens storlek och ämnessammansättning har stor inverkan, har man fler forskare och ämnen som ger mer citeringar än andra får man bättre värde på denna indikator, även om vi säkerligen kan förbättra oss inom detta område. Drygt 22 procent av våra publikationer är ociterade.

Bra går vi som sagt även inom PCP, det enda prestationsmåttet per capita i denna ranking, där vi får placering omkring 152 av samtliga 500 rankade universitet med 24,2 poäng, jämfört med 23,5 för 2014, alltså före Tokyo Institute of Technology, DTU, Eindhoven, Delft, École Polytechnique, RWTH Aachen, Chalmers, Karlsruhe, Tsinghua, NTNU och Aalto. Närmast före oss ligger Warwick på 26,8 poäng. KTH presterar, som vi sett i andra rankingresultat, sålunda bra när det gäller antal publikationer per capita.

http://www.shanghairanking.com/ARWU2015.html

ÄmnesområdesrankingarARWU ger även separata rankinglistor för ämnesområden där de tvåhundra främsta universiteten rankas, nämligen: Natural Sciences and Mathematics, Engineering, Life and Agricultural Sciences, Clinical Medicine and Pharmacy, Social Sciences samt rankninglistor för ämnena: Matematik, Fysik, Kemi, Computer science och Economics/Business. Enligt ARWU bedriver vi forskning inom Engineering, Matematik, Fysik, Computer Science och Economics/Business. Det är endast inom Kemi och Economics/Business som vi inte återfinns i topp 200 bland dessa ämnesrankingar.

EngineeringInom ämnesområdesrankingen för Engineering finns det fyra indikatorer som mäter: Highly cited researchers in three categories: Engineering, Computer Science and Materials Science (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index-

29

http://www.shanghairanking.com/ARWU2015.html

Expanded in Engineering fields (PUB), The percentage of papers published in the top 20 % journals in each field according to their impact factors in Thomson Reuters Journal Citation Reports (TOP) samt Total engineering-related research expenditures (Fund). Hur och varifrån de samlar in underlaget för den sistnämnda indikatorn är emellertid oklart.

Rank Lärosäte Total score

HiCi Pub Top Fund

1 MIT 100 87,5 65,5 93,3 100

6 Imperial College

81 63,2 58,9 88,3 0

7 Georgia Tech 80 51,3 66 87,4 72,2

12 Tsinghua 76 20,2 100 77,2 0

14 EPFL 75,6 52 55,2 89 0

20 Caltech 72,6 67,2 37,4 96,2 50,5

36 ETH 69,1 29,4 58,1 92 0

38 DTU 68,9 37,8 51,7 89,5 0

49 Eindhoven 64,5 32,5 48,7 86,4 0

51-75 TUM 29,5 46,3 81,4 0

76-100 KAIST 8,4 62,9 82,6 0

76-100 KTH 9,2 55,9 84,3 0

101-150 Chalmers 13 44,6 82,6 0

101-150 Delft 0 59,9 83,6 0

101-150 Karlsruhe 8,5 50,9 79,5 0

101-150 Tokyo Tech 18,4 48,7 78,2 0

101-150 Warwick 16,5 31,2 87,3 0

151-200 Aalto University 0 46,8 82,8 0

151-200 NTNU 0 45,2 81,8 0

151-200 RWTH Aachen 0 47,7 77 0

Orankat École Polytechnique

30

Inom Engineering hamnar vi inom spannet 76-100, det vill säga samma position som senast.

I övrigt kan vi konstatera att vi fått något lägre värden i PUB, 55,9 poäng jämfört med 58,1 för 2014, och TOP, 84,3 poäng jämfört med 84,4 poäng för 2014. Vi befinner oss sålunda på ungefär samma nivå som tidigare. Anledningen till att École Polytechnique inte återfinns bland de 200 högst rankade beror på att det är ett litet universitet, fakultetens storlek är av stor betydelse i samtliga av ARWU:s rankingar, samt att detta universitet framför allt är starkt inom naturvetenskaperna.

Om vi jämför oss om de tekniska universitet som återfinns i tabellen ovan kan vi konstatera att vi ligger ungefär i mitten. Inom HiCi, vår svaghet i denna ämnesranking, presterar vi endast bättre än KAIST och Karlsruhe. Delft, Aalto, NTNU, RWTH Aachen och École Polytechnique har inte några forskare alls på Thomson Reuters lista över högciterade forskare inom detta område. Inom PUB presterar vi bättre än EPFL, DTU, Karlsruhe, Tokyo Institute of Technology, RWTH Aachen, Aalto, TUM, Eindhoven, NTNU, Chalmers, Caltech, Warwick och École Polytechnique. Avståndet upp till ETH är något mer än två poäng. Inom TOP presterar vi bättre än Delft, Aalto, KAIST, Chalmers, NTNU, TUM, Karlsruhe, Tokyo Institute of Technology, Tsinghua, RWTH Aachen och École Polytechnique. Vi ligger på ungefär samma poäng som Eindhoven. Sålunda kan vi konstatera att vi presterar förhållandevis bra inom både PUB och TOP.

http://www.shanghairanking.com/FieldENG2014.html

Ämnesrankingar

FysikInom rankingen för Fysik används indikatorerna: Alumni of an institution winning Nobel Prizes in Physics since 1961 (Alumni), Staff of an institution winning Nobel Prizes in Physics since 1971 (Award), Highly cited researchers in Physics and Space Science category (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index- Expanded in Physics fields (PUB) och Percentage of papers published in top 20 % journals of Physics fields to that in all Physics journals (TOP).

Rank Lärosäte Total score

Alumni

Award

HiCi Pub Top

4 MIT 95,9 96,6 98,6 53,5 84,2 87,3

5 Caltech 91,6 44,7 61,5 80,1 86,4 87,1

15 Imperial College

66,1 0 43,5 46 67,7 82,7

31

http://www.shanghairanking.com/FieldENG2014.html

19 ETH 63 44,7 0 42,2 65,6 86,4

49 EPFL 50,7 0 0 24,7 61,3 84,6

51-75 Karlsruhe 0 0 21 55,3 86,9

51-75 Tokyo Tech 0 0 28,7 57,1 73,6

76-100

TUM 44,7 0 0 52,7 83

76-100

Tsinghua 0 0 0 78,5 69,4

101-150


0 0 0 53,2 82,4

101-150

Georgia Tech 0 0 21 43,3 76,7

101-150

RWTH Aachen 0 0 9,8 46,4 87,1

151-200

Delft 0 0 14,9 38,4 74,2

151-200

KTH 0 0 0 52,1 79,4

151-200

Warwick 0 0 0 46,8 84,4

Aalto

DTU

Eindhoven

KAIST

NTNU

RWTH Aachen

TUM

Inom Fysik hamnar vi inom spannet 151-200, det vill säga samma position som vid föregående mätning. 2012 återfanns vi inom intervallet 101-150 och 2011 inom spannet 76-100. Tappet inom Fysik förklaras till stor del av att vi inom denna ämnesranking inte längre kan tillgodoräkna oss poängen för Hannes Alfvéns nobelpris i fysik 1970, då de numera i denna ämnesranking endast

32

inkluderar nobelpris tagna i fysik från och med 1971 (inom denna indikator justeras tidsintervallet med jämna mellanrum). Sedan föregående ranking har vi fått försämrade värden i PUB och förbättrade värden i TOP. I PUB har vi tappat från 53,1 till 52,1 poäng, medan vi i TOP minskat från 76,6 poäng till 79,4. Antalet publikationer bland de 20 procent mest citerade tidsskrifterna har således ökat något.

Vår nackdel i denna ranking är att vi inte får några poäng alls inom indikatorerna Alumni, Award och HiCi. Inom de första båda indikatorerna finns ju naturligtvis inget att göra, men kan vi få fram eller rekryterar någon/några riktigt högciterade forskare inom Fysik och Space science finns möjlighet att avancera.

Jämför vi oss med de tekniska universitet som återfinns i tabellen ovan kan vi kostatera att endast fyra universitet får poäng för Alumni och tre för Award. Aalto, Chalmers, Delft, DTU, Eindhoven, Georgia Tech, KAIST och NTNU återfinns inte i ämnesrankingen alls. Tio av de tekniska universiteten ovan har HiCi forskare inom detta område, nämligen Caltech, MIT, Imperial College, ETH, Tokyo Institute of Technology, EPFL, Karlsruhe, Georgia Tech, Delft och RWTH Aachen. Inom PUB presterar vi ganska bra. KTH erhåller lika många poäng som TUM, om vi jämför oss med jämförda tekniska universitet som återfins på topp tvåhundra listan, och tilldelas bättre värden än Warwick, RWTH Aachen, Georgia Tech och Delft.

Inom TOP går vi relativt bra i jämförelse med ovanstående tekniska universitet, av de som finns med på topp tvåhundra listan har vi bättre värden än Georgia Tech, Delft, Tokyo Institute of Technology och Tsinghua.

http://www.shanghairanking.com/SubjectPhysics2014.html

Computer scienceI rankingen för Computer science används indikatorerna: Alumni of an institution winning Turing Awards in Computer Science since 1961 (Alumni), Staff of an institution winning Turing Awards in Computer Science since 1971 (Award), Highly cited researchers in Computer Science category (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index- Expanded in Computer Science fields (PUB) och Percentage of papers published in top 20 % journals of Computer Science fields to that in all Computer Science journals (TOP).

Ranking

Lärosäte Total Score

Alumni

Award

HiCi PUB Top

2 MIT 99,7 37,8 100 84,3 72,5 87

11 Caltech 65,3 37,8 0 52,6 41,2 100

17 ETH 60,8 0 35,3 19,9 68,3 85,2

33

http://www.shanghairanking.com/SubjectPhysics2014.html

22 Georgia Tech 56,2 0 0 41,2 61,8 76,9

25 Tsinghua 53,5 0 0 0 100 71,2

26 Imperial College 53,1 37,8 0 19,9 54,2 80,7

28 TUM 52,2 0 0 37,4 55,9 73,7

35 EPFL 51,3 0 0 19,9 63,1 81,4

51-75 Eindhoven 0 24,9 12,4 56,4 59

76-100 DTU 0 0 19,9 38 74,6

76-100 KAIST 0 0 11,3 60,8 64,4

101-150

Delft 0 0 0 59 71,7

101-150

KTH 0 0 12,4 41,9 66,8

101-150

Warwick 37,8 0 0 36,5 72,6

151-200

Aalto 0 0 0 52 65,5

Chalmers


Karlsruhe

NTNU

RWTH Aachen

Tokyo

Inom Computer science inordnas vi inom spannet 101-150, alltså inom samma intervall som senast. 2012 hamnade vi inom intervallet 76-100. Den främsta anledningen till nedgången beror på att vi tappat inom indikatorn TOP, där vi 2012 tilldelades 71 poäng, 2013: 65,5 poäng, 2014: 58,3 poäng och 66,8 för 2015, dock har vi förbättrat våra värden avsevärt sedan föregående mätning. Däremot har vi tappat något inom indikatorn PUB från 43,8 2014 till 41,9. Inom denna ranking är vår svaghet avsaknaden av Turing Awards. Dock, med tanke på att Computer Science vid KTH är ett relativt litet ämne storleksmässigt, bör utfallet betraktas som positivt, då fakultetens storlek har ganska stor betydelse,

34

särskilt med avseende på PUB indikatorn. Den främsta anledningen till att vi rankas är emellertid de poäng vi får för Johan Håstad.

Om vi jämför oss med de tekniska universitet som återfinns i tabellen ovan kan vi konstatera att fyra universitet får poäng för Alumni och tre för Award. Varken Aalto, Chalmers, École Polytechnique, Karlsruhe, NTNU, RWTH Aachen och Tokyo Institute of Technology återfinns i ämnesrankingen. Inom HiCi ligger vi på samma poäng som Eindhoven och före KAIST. Warwick, Delft, Tsinghua, Aalto och RWTH Aachen har inga HiCi forskare alls. Inom PUB har vi av de som rankas bättre värden än DTU, Caltech och Warwick. Inom TOP har vi fjärde sämsta värde av de som rankas och återfinns i tabellen ovan.

http://www.shanghairanking.com/SubjectCS2014.html

MatematikI rankingen för matematik används indikatorerna: Alumni of an institution winning Fields Medals in Mathematics since 1961 (Alumni), Staff of an institution winning Fields Medals in Mathematics since 1971 (Award), Highly cited researchers in Mathematics category. (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index-Expanded in Mathematics fields (PUB) och Percentage of papers published in top 20% journals of Mathematics fields to that in all Mathematics journals (TOP).

Rank Lärosäte Total Score

Alumni

Award

HiCi Pub Top

12 MIT 67,4 0 25 52 66,3 84,1

13 Warwick 65,3 0 55,9 42,8 61,2 72,9

14 ETH 63,2 0 0 58 60,5 85,4

38 Georgia Tech 50,9 0 0 28,6 52,9 82,8

39 Caltech 50,3 47,1 0 18,1 38,5 86,8

45 Imperial College 49,2 0 0 18,1 58,2 82,3

51-75 École Polytechnique

40,8 0 0 52,6 77,7

51-75 NTNU 0 0 20,7 37 87,8

76-100

RWTH Aachen 0 0 12,8 47,4 77,1

76-100

EPFL 0 0 0 53,8 86,4

35

http://www.shanghairanking.com/SubjectCS2014.html

101-150

Tokyo Tech 0 0 18,1 39,7 71,3

101-150

Tsinghua 0 0 0 66,6 69

151-200

Chalmers 0 0 12,8 35 78,7

151-200

KTH 0 0 0 39,2 87,1

151-200

TUM 0 0 0 47,9 78,4

Aalto

Delft

DTU

Eindhoven

Karlsruhe

KAIST

En mycket positiv utveckling är att KTH för första gången rankas i matematik. KTH får endast poäng i indikatorerna PUB och TOP, emedan vi inte har någon alumn som tilldelats en Fieldsmedalj eller någon forskare som tilldelats en Fieldsmedalj samtidigt som han eller hon tjänstgjort vi KTH. KTH presterar emellertid oerhört starkt i TOP, där vi till delas 87,1, näst högst av samtliga i ovanstående tabell, och häri ligger orsaken till att vi återfinns bland topp 200. Sett till PUB är vi inte fullt så starka, men presterar på samma nivå som Tokyo Institute of Technology och Caltech.

KemiInom rankingen för Kemi används indikatorerna: Alumni of an institution winning Nobel Prizes in Chemistry since 1961 (Alumni), Staff of an institution winning Nobel Prizes in Chemistry since 1971 (Award), Highly cited researchers in Chemistry category (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index- Expanded in Chemistry fields (PUB) och Percentage of papers published in top 20 % journals of Chemistry fields to that in all Chemistry journals (TOP).

Inom Kemi är vi orankade men 2012 rankades vi inom intervallet 151-200. Dock bör vi göra comeback någon gång framöver, då Thomson Reuters har identifierat Licheng Sun, som varit anställd vid KTH sedan 2004, som högciterad forskare. Hos Thomson Reuters har han som tidigare nämnts Dalian University of Technology som huvudaffiliering medan KTH står som sekundär affiliering,

36

endast huvudaffiliering ger poäng. När Thomson Reuters uppdaterar sin lista kommer vi att få poäng för honom.

http://www.shanghairanking.com/SubjectChemistry2014.html

4.3. QS World University Rankings (WUR)Den tidigare rankingleverantören till THE, QS (Quacquarelli Symonds - ett marknadsundersökningsföretag med ett tämligen vittförgrenat verksamhetsfält), lanserade sin första egna ranking i september 2010 enligt samma metodik som tidigare använts under samarbetet med THE.

Indikatorer och metod:

Academic reputation (tidigare ”Peer review”). Indikatorn baseras på en enkät som skickas till lärare och forskare i huvudsak från rankade universitet som anger vilka de anser är de 30 världsledande lärosätena både som helhet och efter ämnesområde. Även de tio bästa regionala lärosätena efterfrågas. Data aggregeras för tre år i syfte att motverka alltför stora skiftningar i resultatet och den senaste mätningen är baserad på drygt 63 000 svar. Internationella nomineringar ger fler poäng än nationella. Vid denna typ av mätningar är resultatet någorlunda stabilt fram till placering nr 80, därefter är det betydligt mer instabilt. Viktas 40 procent. För mer info se rapporten KTH Academic reputation 2014.

Employers reputation (tidigare ”Employers review”). Indikatorn grundar sig på en enkät som skickas till arbetsgivare från såväl offentlig som privat sektor där respondenterna får ange från vilka lärosäten de helst rekryterar sin personal. Indikatorn gör anspråk på att mäta anställningsbarhet och nöjdhetsgrad med utbildningen ur ett arbetsgivarperspektiv, ett perspektiv som fått allt större betydelse och utrymme i den allmänna debatten under senare år. Faktum är att multinationella företag och större arbetsgivare i allt högre grad tar hänsyn till om den arbetssökande har en examen från ett rankat universitet och att man uttryckligen deklarerat att man helst rekryterar personal med examina från rankade universitet. Data aggregeras för tre år i syfte att motverka alltför stora skiftningar i utfallet. Den senaste mätningen är baserad på drygt 28 000 svar. Internationella röster ger mer poäng än nationella. Viktas tio procent.

Antal citeringar per lärare och forskare. Underlaget hämtats ur Scopus och är inte fältnormerat utan enbart ”råa” citeringar (ej självciteringar) inkluderas, något som gynnar lärosäten med mycket medicin, bioteknik, fysik m.m. Det favoriserar även universitet med en hög andel grundforskning, vilket ger fler citeringar än tillämpad forskning. Ofraktionerad räkning. Viktas tjugo procent.

37

http://www.shanghairanking.com/SubjectChemistry2014.html

Antal studenter per lärare och forskare. Mäter lärartäthet. Viktas tjugo procent.

Andel utländska lärare och forskare. Viktas fem procent.

Andel internationella studenter. Viktas fem procent.

PlaceringI rankingen för 2014 avancerade KTH med åtta placeringar jämfört med 2013 och innehar sålunda plats 110. Tidigare år hade vi placering: 2013: 118; 2012: 142; 2011: 180; 2010: 150; 2009: 174; 2008: 176; 2007: 192; 2006: 172 och 2005: 172. Det stora lyftet för KTH:s del inföll sålunda 2012 och kan framför allt tillskrivas förbättrade värden i de båda indikatorer som mäter rykte och i någon mån ökat antal citeringar. Lärartätheten ligger sedan rankingens start på fortsatt hög nivå. Internationaliseringen nådde sin höjdpunkt 2010 och har sedan dess avtagit.

För 2014 tilldelades Lunds universitet placering 60, Uppsala universitet 81, Chalmers 175, Stockholms universitet 182, Göteborgs universitet 206, Umeå universitet 267 och Linköpings universitet 283. Chalmers har avancerat med 26 placeringar sedan föregående mätning.2 De svenska universiteten presterar sålunda bra i årets ranking och effekten av de införda studieavgifterna 2011 syns ännu inte i form av något större tapp av antal placeringar.

QS Ranking 2014: http://www.topuniversities.com/university-rankings/world-university-rankings/2014#sorting=rank+region=+country=+faculty=+stars=false+search=

Resultat Rank total 2014

Lärosäte Poäng

1 MIT 100

2 Imperial College 99,4

8 Caltech 97,1

12 ETH Zürich 95,3

17 EPFL 92,8

35 École Polytechnique 85

2 Karolinska institutet rankas inte i den totala rankingen, men inkluderas i resultatet för respektive indikator samt i ämnesområdes- och ämnesrankingarna. KI har aldrig fått någon klarhet i varför de inte inkluderas i den totala rankingen, de har ingått men ströks helt abrupt utan antydan till förklaring. Orsaken att KI inte rankas beror antagligen på att QS klassar KI som ett forskningsinstitut.

38

http://www.topuniversities.com/university-rankings/world-university-rankings/2014#sorting=rank+region=+country=+faculty=+stars=false+search



47 Tsinghua 81,3

51 KAIST 79,9

54 TUM 79,7

61 Warwick 78,1


76,3

86 Delft 72,9

107 Georgia Tech 68,3

110 KTH 67,9

123 DTU 64,5

127 Karlsruhe 64,3

147 RWTH Aachen 61,2

147 Eindhoven 61,2

175 Chalmers 56,9

187 Aalto 55,5

246 NTNU 46,4

Den totala rankingen toppas således av de amerikanska, schweiziska och brittiska elituniversiteten men också de asiatiska tekniska universiteten faller väl ut. KTH ligger på ungefär samma nivå som Georgia Tech och något före DTU, Karlsruhe, RWTH Aachen och Eindhoven. De som ligger snäppet ovan är Delft och Tokyo Institute of Technology. En bit efter ligger Aalto och Chalmers, sedan är det ytterligare ett steg ned till NTNU.

Resultat efter respektive indikator:

Academic reputation KTH:s placeringar: 2014:171, 63,8 poäng; 2013:166, 61,9 poäng; 2012:180; 55,3 poäng; 2011:199, 51,7 poäng och 2010:179. I denna indikator har vi tappat fem placeringar sedan föregående mätning, dock har vi fått något förbättrade värden, vilket indikerar att vi kommit närmare toppen. Klart är emellertid att vi ligger relativt stabilt inom intervallet 160- 200, vilket måste betraktas som mycket positivt. De framstående placeringarna beror till stor del på att vi är mycket starka inom en rad olika ämnen och i synnerhet: Mechanical Engineering, Electrical Engineering, Civil & Structural Engineering, Materials Science, Kemi, Chemical Engineering, Matematik och Computer Science & Info Systems samt Physics & Astronomy. Samtliga är rankade ämnen i QS och NTU (HEEACT), vilket ger den bredd som krävs för att gå bra i denna typ av

39

mätningar. Om vi enbart haft ett rankat ämne hade vi inte varit i närheten av den position vi har idag. Dessutom genererar framgång ytterligare avancemang. KTH:s starka insats i flera rankingar de senaste åren har sannolikt haft en positiv inverkan på KTH:s rykte liksom det antagligen kommer att ha vid nästa mätning.

Rank 2014 Academic reputation

Lärosäte Poäng

6 MIT 100


17 ETH Zürich 99,9

26 Caltech 99,6

27 Tsinghua 99,6

66 Warwick 91,2

67 TUM 90,8

70 EPFL 89,8

74 KAIST 88,1


84,1

94 Delft 82,2



128 École Polytechnique 74,5

171 KTH 63,8

176 Karlsruhe 62,5

237 Aalto 50,6

240 Eindhoven 50,2

248 Chalmers 49,1

265 DTU 46,2

271 NTNU 45,6

Vi kan konstatera att de amerikanska, engelska och schweiziska elituniversiteten är mycket starka inom denna indikator. De som inordnas bland topp 80 lägger också beslag på en väldigt hög andel av det totala antalet röster (de flesta röstar på MIT o.s.v. och man kan endast ange 30 internationella och

40

tio regionala lärosäten), varför det är mycket svårt att avancera till en sådan framskjuten position. Noterbart är att Tsinghua och KAIST återfinns i den absoluta toppen, vilket pekar på att de får ett stort antal regionala röster, men även på att de numera har ett världsrykte.

Nästa skikt av universitet hamnar mellan intervallet 87 - 122 och inkluderar Delft, Tokyo Institute of Technology, Georgia Tech, RWTH Aachen och École Polytechnique. Sett både till de metodologiska förutsättningarna samt styrkan i KTH:s varumärke är det till denna nivå som vi har möjlighet att avancera. Tokyo Institute of Technology har i likhet med KTH ett betydligt bättre rykte än vad lärosätet presterar i bibliometriska indikatorer. Därefter är det ett hopp ned till KTH och Karlsruhe, varpå det är ytterligare ett hopp ned till de resterande universiteten. Ingen av dessa hotar i nuläget KTH nämnvärt. Noterbart är att DTU presterar anmärkningsvärt svagt i ryktesmätningarna (liksom hos THE) jämfört med vad detta lärosäte åstadkommer i bibliometriskt avseende. Det är också den främsta anledningen till att vi ligger före DTU i QS totala ranking. Värt att lägga märke till är att vi fick drygt 15 poäng mer än Chalmers i denna mätning.

För mer info om denna mätning se rapporten KTH Academic reputation 2014

Employers reputationKTH:s placeringar: 2014: 73, 89 poäng; 2013: 92, 83,1 poäng; 2012: 150, 63,5 poäng; 2011: 199, 26,9 poäng; 2010: 208; 2009: 271 och 2008: 198. För år 2007 fanns vi inte med bland topp 300. Här har vi sålunda avancerat med 19 placeringar jämfört med föregående år och sedan 2008 har vi avancerat med 125 placeringar. Faktum är att det är i denna indikator som vi presterar bäst. Orsaken till avancemanget beror förmodligen på det stora antalet internationella studenter som utexaminerats de senaste åren, den höga graden av internationalisering och att de utbildningar vi ger är efterfrågade på den globala arbetsmarknaden samt vårt starka internationella varumärke. Däremot bör man beakta resultatet med viss försiktighet, då underlaget förmodligen inte håller högsta kvalitet, dock har kvaliteten på denna mätning förbättrats med tiden och baseras numera på 28 000 svar. Utfallet för denna mätning har stora likheter med resultatet för Academic reputation.

Rank 2014 Employers reputation

Lärosäte Poäng

4 MIT 100

7 Imperial College 100

15 Warwick 99,9

18 Tsinghua 99,6

41

27 ETH Zürich 98,6


31 TUM 97,7

36 RWTH Aachen 97

48 Karlsruhe 95,7

65 EPFL 90,3


89

73 KTH 89

75 Delft 88,9

89 Chalmers 86,6

101 KAIST 84,1

107 Caltech 82,3


221 Eindhoven 62,1

227 Aalto 61,3

273 DTU 54,7

290 NTNU 52,3

I toppen återfinns MIT, Imperial College, Warwick (med tanke på att rankingen har sitt ursprung i England är brittiska arbetsgivare med all sannolikhet överrepresenterade och därför går de brittiska lärosätena särskilt bra i denna mätning) och Tsinghua. Noterbart är emellertid att Caltech först återfinns på placering 107, vilket kan bero på att detta lärosäte endast har ett fåtal studenter och att utbildningen därmed ger ett ganska svagt avtryck bland arbetsgivare, åtminstone jämfört med dess forskning.

I övrigt gick École Polytechnique, TUM, Karlsruhe och RWTH Aachen mycket bra. KTH ligger på ungefär samma nivå som EPFL, Tokyo, Delft och Chalmers. Sedan är det ett hopp ned till resterande universitet. Även här presterade DTU ganska svagt. Resultatet kan till viss del förklaras av att enkäten förmodligen besvaras av förhållandevis få danska arbetsgivare, men även av att DTU har ett relativt svagt internationellt rykte/varumärke (åtminstone i jämförelse med KTH).

Det är oklart i vilken grad svenska arbetsgivare besvarar denna enkät, men utan tvekan får vi större delen av våra röster från internationella arbetsgivare, annars hade vi inte fått en så framträdande placering som vi faktiskt tilldelas (internationella röster ger mer poäng än nationella).

42

Antal citeringar per lärare och forskareKTH:s placeringar: 2014:226, 56,7 poäng; 2013:270, 46 poäng; 2012:294; 38,1 poäng; 2011 ej placerad bland topp 300; 2010 placering 297; 2009 placering 271; 2008 placering 264 och 2007 placering 192. Det är således KTH:s bästa placering sedan 2007 och ett förvånansvärt bra resultat, då vi brukar prestera svagt beträffande citeringar. Med tanke på att QS inte använder sig av någon fältnormering, något som missgynnar oss då det är en lägre citeringsgrad inom Engineering än vad det är inom till exempel medicin, samt att tillämpad forskning ger mindre citeringar än grundforskning, är det frågan om det möjligt att nå en högre placering än topp 200. Det bör emellertid framhållas att vi år 2007 hade placering 192 på denna indikator.

Rank 2014 antal citeringar per lärare och forskare

Lärosäte Poäng

1 Caltech 100

10 MIT 100

44 ETH Zürich 97,1


60 EPFL 94



106 Delft 80

108 KAIST 79,2


75,7

188 DTU 63,5

226 KTH 57,6

238 Warwick 55,5


279 Chalmers 48,1

281 NTNU 47,4

287 Tsinghua 46,1

304 TUM 44,2

43

314 Eindhoven 42,7

401 Karlsruhe 26,7

401 Aalto 19,2

I toppen återfinns de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College. Sedan är det ett hopp ned till École Polytechnique, Delft, KAIST, Tokyo Institute of Technology (som presterar förvånansvärt bra, Tokyo har en lägre fältnormerad citeringsgrad än KTH) och DTU. KTH presterar i paritet med Warwick och RWTH Aachen.

Anmärkningsvärt är att TUM fick ett mindre bra resultat, de brukar vanligen befinna sig på samma nivå som DTU eller högre när det gäller citeringar i andra rankingar, men då åsyftas vanligen den fältnormerade citeringsgraden men även ”råa” citeringar (TUM har även gått bra på HEEACT:s ranking där ”råa” citeringar har relativt stor inverkan, dock under en längre tidsperiod). Förklaringen till att TUM inte faller särskilt väl ut här beror med all sannolikhet på att de har en stor fakultet. Varken Aalto eller Karlsruhe återfinns bland topp 400 samt att Eindhoven har ett ganska mediokert resultat sett till poäng. I Aaltos fall förklaras detta av att de har en omfattande designutbildning och inkluderar en handelshögskola. Detta medför att de har ett stort antal lärare och forskare som publicerar i ämnen som har dålig täckning i Scopus och inte heller ger särskilt många citeringar (resultatet fältnormeras som sagt inte). Beträffande Eindhoven och Karlsruhe har de i likhet med TUM en stor fakultet. Ämnessammansättningen har således stor inverkan på utfallet. Dock bör man ha i åtanke att TUM, Eindhoven, Karlsruhe och Aalto presterar bra i indikatorn antal studenter per lärare och forskare.

Antal studenter per lärare och forskareKTH:s placeringar: 2014:160, 74,5 poäng; 2013:167, 69 poäng; 2012:168, 63,7 poäng; 2011:205, 56,3 poäng; 2010:152 och 2009:240. Detta innebär en förbättring med sju placeringar jämfört med 2013. KTH förblir således ett av de mest lärartäta universiteten i världen. Rankingen inkluderar en rad ekonomiska elitskolor såsom Handelshögskolan i Stockholm, som bland annat på grund av sin forskningsinriktning och storlek inte kommer högt i de totala listorna, men har en mycket hög lärartäthet, något som medför att placering 160 för KTH:s del är ett bättre resultat än vad det förefaller vid första anblick.

Rank 2014 antal studenter per lärare och forskare

Lärosäte Poäng

6 Caltech 100

44

14 MIT 100


30 Eindhoven 99,7


40 Aalto 98,4

53 DTU 95,8

56 Karlsruhe 95,4

61 EPFL 94,4

64 TUM 93,6

87 Tsinghua 88,5

93 KAIST 87,9


80,5

134 ETH Zürich 79,7

160 KTH 74,5

212 Chalmers 64,8

277 Warwick 55,4

401 NTNU 37

401 Delft 34,1



Toppen domineras som brukligt av elituniversiteten, denna gång även inklusive École Polytechnique som är ett litet lärosäte bland annat med fokus på elitutbildning, och sett till poängtilldelningen måste alla till och med KAIST på 87,9 poäng och placering 93 anses vara mycket lärartäta. Noterbart är att Aalto (som har en handelshögskola, vilket till stor del förklarar deras höga placering när det gäller lärartäthet, men å andra sidan, som vi sett, har en negativ inverkan på indikatorn Antal citeringar per lärare och forskare) och DTU, som har en större fakultet än KTH, kommer mycket väl ut samt att Delft, Georgia Tech och Aachen inte återfinns bland topp 400. KTH återfinns i mellanskiktet, strax efter elituniversiteten dock på ungefär samma nivå som ETH med god marginal ned till Chalmers, Warwick och NTNU.

45

Andel internationella lärare och forskareKTH:s placeringar: 2014:161, 80,6 poäng; 2013:118, 86,9 poäng; 2012:153, 74,4 poäng; 2011:163, 66,6 poäng och 2010:169. En nedgång med 43 placeringar jämfört med tidigare år. Sett till det inrapporterade statistiska underlaget till QS har minskningen varit marginell och anledningen till tappet bör dels sökas i att efter en viss nivå medför en liten nedgång att man tappar en hel del placeringar (och poäng), då det vid en viss nivå blir mycket jämnt, dels att internationaliseringen i universitetsvärlden tilltagit något sett ur ett globalt perspektiv de senaste åren.

Rank 2014 andel internationella lärare och forskare

Lärosäte Poäng

10 ETH Zürich 100

11 EPFL 100

39 Eindhoven 100

41 Imperial College 100

42 MIT 99,8

67 DTU 96,2

103 Delft 91,6

109 Caltech 90,9


130 Warwick 86,9

161 KTH 80,6

177 NTNU 77,5

186 Chalmers 74,2

196 Aalto 72

264 Karlsruhe 53,9

281 TUM 50,5

282 Tsinghua 50

356 RWTH Aachen 34

364 KAIST 32,2



13,7

46

Listan toppas av de schweiziska, brittiska och amerikanska elituniversiteten. Noterbart är att Eindhoven och DTU har en väldigt hög andel internationell fakultet, bättre än Caltech. Även de brittiska tekniska universiteten står sig starkt. KTH befinner sig på ungefär samma nivå som Warwick och NTNU. Därefter är det ett tapp ned till Chalmers och de tyska tekniska universiteten. Noterbart är att Georgia Tech inte tillhör de 400 främsta och att de asiatiska tekniska universiteten har en lägre internationaliseringsgrad än de amerikanska och europeiska tekniska universiteten. Tokyo Institute of Technology har som framgår ovan en låg internationaliseringsgrad.

Andel internationella studenterKTH:s placeringar: 2014:229, 58,2 poäng; 2013:136, 76,9 poäng; 2012:64, 91 poäng; 2011:95, 84,5 poäng och 2010 placering 48. En försämring med 93 placeringar jämfört med tidigare år. Effekterna av studieavgifternas införande 2011 syns nu tydligt i det inrapporterade underlaget. Ur ett internationellt perspektiv ligger den internationella andelen fortfarande på en hög nivå på drygt 17 procent. Några av de universitet som ligger före oss är handelshögskolor, Saudiska universitet och universitet som ligger i gränsområden till flera länder inom samma språkområde, vilka i nuläget inte är några konkurrenter i den totala rankingen. En hög andel av de 300 högst rankade i ARWU har en andel internationella studenter på omkring tolv procent. Dock får vi dessvärre räkna med en minskning av antalet internationella studenter i det data som kommer att inrapporteras för nästa år.

Rank 2014. Andel internationella studenter

Lärosäte Poäng

12 EPFL 100


35 Warwick 98,1

37 ETH Zürich 98,1

57 MIT 95,6


106 Caltech 86


159 DTU 73,9

172 Delft 71,6

195 TUM 66

229 KTH 58,2

47

281 Karlsruhe 49,3


324 Chalmers 42,7

333 NTNU 41,6

361 Tsinghua 37,9

368 Aalto 37,1


33,1

401 Eindhoven 25,8

401 KAIST 21,1

I topp återfinns som brukligt de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College, École Polytechnique och Warwick. Därefter kommer en grupp bestående av Delft, DTU och Georgia Tech. Sedan är det ett hopp ned till TUM och KTH. Noterbart är att varken Aalto, KAIST eller Eindhoven återfinns bland topp 400. Liksom i den föregående indikatorn Andel internationella forskare och lärare har de asiatiska universiteten en lägre internationaliseringsgrad än de amerikanska och de europeiska tekniska universiteten.

SummeringResultatet för 2014 kan summeras under följande punkter:

KTH:s internationella varumärke och rykte står sig starkt och framgår av att vi fått bättre värden inom både Academic reputation och Employers reputation. Det är framför allt inom dessa indikatorer som vi gått framåt och resulterat i avancemang sett till antalet placeringar både vad beträffande rankingen som helhet och rankingarna efter ämne och ämnesområde sedan 2012.

KTH har en mycket hög lärartäthet, något som även framgått i andra rankingar såsom THE och ARWU:s Ranking by indicator, en uppgift som kan vara värd att använda i rekryteringen av såväl nationella som internationella studenter. Som tidigare poängterats är placering 160 bättre än vad den vid första anblick verkar, då ett flertal handelshögskolor är inkluderade i mätningen.

KTH har trots införandet av studieavgifterna en fortsatt stark internationell profil.

Effekterna av studieavgifterna syns nu tydligt i det inrapporterade underlaget till QS och har följaktligen resulterat i ett tapp på 93 placeringar inom indikatorn Andel internationella studenter. Med tanke

48

på att KTH fortsätter att gå starkt i de ledande rankingarna, som av allt att döma har stor inverkan på internationella studenters studieval, borde det finna relativt goda möjligheter att på sikt lindra effekterna av studieavgifternas inverkan på antalet internationella studenter. Faktum är andelen internationella studenter ligger på drygt 17 procent 2013 vilket fortfarande är en högre andel än många av de universitet som tillhör de 300 högst rankade i ARWU.

En av KTH:s svagheter i den totala rankingen är antalet citeringar per lärare och forskare. Här bör vi ha vi ha i åtanke att vår ämnesinriktning i rankingen som helhet inte är alldeles fördelaktig. För 2014 återfinns vi på plats 226 inom denna indikator jämfört med 270 för föregående år, vilket indikerar att vi går framåt.

4.4 QS Ranking by Faculty

Engineering & TechnologyFram till och med år 2012 var denna ranking enbart baserad på enkäten Academic reputation och KTH:s tidigare placeringar är 2014: 33; 2013: 27; 2012: 43; 2011: 53; 2010: 60; 2009: 53; 2008: 51 och 2007: 53. Rankingen reviderades 2013 och vid sidan av indikatorn Academic reputation (nu viktat 40 procent) tillkom Employers reputation (viktat 30 procent), Antal citeringar per publikation (viktat 15 procent) och H-index (viktat 15 procent). Inte mindre än 70 procent av rankingen baseras således på de båda ryktesmätningarna och det är också inom dessa indikatorer vi avancerat mest de senaste två åren, vilket till stor del förklarar det positiva utfallet. Det bör även påpekas att vi får ett bra utfall inom antal citeringar per publikation och H-index. Trots att vi tappat fem placeringar sedan föregående mätning har vi fått bättre värden inom samtliga indikatorer. För att få ett bra resultat inom de bibliometriska indikatorerna, framför allt H-index, är det i detta fall en fördel att vara ett relativt stort universitet, vilket KTH också är inom Engineering & Technology (här har vi också en kritisk massa som gör att vi går bra i bibliometriska mätningar, se till exempel NTU:s ämnesranking).

Rank 2014

Lärosäte Poäng

Academic reputation (viktat 40 procent)

Employers reputation (viktat 30 procent)

Citations per paper (viktat 15 procent)

H-index (viktat 15 procent)

1 MIT 97,8 100 95,1 95,2 100

3 ETH Zürich 95,4 98,7 93,4 94,1 94,2

6 Imperial College 92,8 95,6 93,2 90,3 86,7

8 Caltech 91,5 99,1 85,1 90,1 84,4

49

10 EPFL 89,9 91,7 89,6 89,3 85,6

10 Georgia Tech 89,9 94 81,1 88,7 96,5

12 Tsinghua 89,7 91,2 91,6 79,5 91,6

16 Delft 88,6 92,3 87,5 81,7 86,7

17 KAIST 84,8 89,1 90,6 85,7 84,4


87,3 91 87,6 78 85,6

27 TUM 85,3 86,3 88,1 81 80,7

33 KTH 84,9 86,4 86 82,3 80,7

36 DTU 84,3 80,6 87,1 88,9 83,2

42 RWTH Aachen 83,5 85,9 87 79,8 72,9

47 Karlsruhe 82,2 81,3 84,7 81,5 79,3

61 Chalmers 80,3 78,7 82,3 82,3 77,8


80 79,3 86,2 82 66,9

71 Eindhoven 79,4 78,4 76,3 84,7 82

131 NTNU 74,3 67,3 78 80,2 79,3

151 Aalto 73,1 66,6 78 78,9 74,7

166 Warwick 72,3 57,5 85,2 85,7 72,9

I toppen återfinns som brukligt de amerikanska och schweiziska elituniversiteten, Imperial College samt Tsinghua och Delft. Noterbart är att KTH endast har drygt två poäng upp till TUM. På ungefär samma nivå som KTH hamnar Aachen, DTU och Karlsruhe. Värt att lägga märke till är att Eindhoven först återfinns på plats 71 och att Warwick upptäcks på plats 166.

Natural SciencesFram till och med år 2012 var denna ranking enbart baserad på enkäten Academic reputation och KTH:s tidigare placeringar är 2014: 74; 2013: 95; 2012: 133; 2012: 130; 2010: 99; 2009: 87; 2008: 96 och 2007: 140. År 2013 reviderades rankingen och vid sidan av indikatorn Academic reputation (nu viktat 40 procent) tillkom Employers reputation (viktat 20 procent), Antal citeringar per publikation (viktat 20 procent) och H-index (viktat 20 procent). Hela 60 procent av rankingen är således baserad på de båda ryktesmätningarna och det är också här vi avancerat mest de senaste två åren (framför allt inom Employers reputation), vilket till stor del förklarar det positiva utfallet, samt att vi förbättrat värdena inom citeringar per publikation och H-index. För att få ett bra resultat inom de två senare indikatorerna, framför allt H-index, är det i detta

50

fall en fördel att vara ett relativt stort universitet, vilket KTH är inom Natural Sciences (här har vi som sagt också en kritisk massa som gör att vi går bra också i bibliometriska mätningar, se till exempel NTU:s ämnesranking). Noterbart är att vi avancerat med hela 21 placeringar sedan föregående mätning. Värdena i samtliga indikatorer har förbättrats relativt mycket, vilket lovar gott för framtiden.

Rank 2014

Lärosäte Poäng

Academic reputation

Employers reputation

Citations per paper

H-index

1 MIT 96,4 96,5 95,1 93,9 100

4 ETH Zürich 95,5 99,7 96,6 90,7 90,9

8 Caltech 94,4 100 83,4 92,5 95,8

11 Imperial College

91 89,5 94 90,1 91,9

16 EPFL 87,9 86,9 91,8 89,4 84,5

19 TUM 86,6 88,3 89,6 84,2 82,4


84,4 87,1 85,1 81,5 83,1


84,6 82,5 84,9 90 83,1

29 Tsinghua 84,1 81,7 88,2 78,9 89,8

34 Karlsruhe 83,8 79,4 86,5 85,9 87,6

36 RWTH Aachen 83,6 76,6 87,2 88,7 88,7

54 KAIST 81,5 84,5 86,6 81 70,7

64 Georgia Tech 80,6 76,8 81,2 85,1 83,1

74 KTH 79,1 73,7 85 84,5 78,7

79 Delft 78,5 75,1 89,4 80,2 72,7

107 Warwick 76,9 67,7 86 87,8 75,4

130 DTU 75 65,6 86,5 82,9 74,5

154 Eindhoven 73,9 68,1 78,8 82,5 71,7

51

179 Chalmers 72 66,4 82,7 78 66,3

289 Aalto 65,5 49,9 79,6 78,7 69,6

301 NTNU 65,1 57,7 78,1 72,5 59,7

Jämfört med Engineering och Technology är KTH svagare i Natural Sciences något som syns i resultatet ovan. Högst upp återfinns de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College. Starkt står sig även TUM, Karlsruhe och Tsinghua. KTH befinner sig på ungefär samma nivå som Georgia Tech och Delft. Noterbart är att Delft inte återfinns bland topp 400.

4.5. QS Ranking by Subject

MetodQS Ranking by Subject introducerades 2011 och baseras på fyra olika indikatorer, nämligen:

1. Academic reputation. QS akademiska ryktesmätning baseras 2015 på drygt 85 000 svar från lärare och forskare i huvudsak från rankade universitet. I enkätundersökningen får respondenten ange de 30 främsta universiteten i världen och de tio bästa regionala/nationella inom de ämnen som han eller hon har bäst kännedom om. Datat aggregeras för fem år, härmed avses att varje respondents röst är giltig i fem år. När respondenten besvarar enkäten igen blir denna giltig i fem år eller tills han eller hon svarar igen. Någon dubbelräkning av varje respondents röst förekommer inte. Det finns också ett särskilt viktningssystem, där internationella röster ger fler poäng än regionala/nationella samt att svar som är fyra till fem år gamla ger mindre poäng än de som inkommit de tre senaste åren. Vissa ämnen inkasserar betydligt fler svar än andra, exempelvis är det fler respondenter inom Electrical Engineering än vad det är i Arkitektur, dock har kvaliteten på QS ryktesmätning ökat avsevärt de senaste åren. De som anger KTH är i regel verksamma vid rankade europeiska och nordamerikanska universitet. För en mer ingående beskrivning om denna ryktesmätning se rapporten KTH Academic reputation 2014.

2. Employer reputation. Denna ryktesmätning vänder sig till ledande företagare och baseras på drygt 40 000 svar. Arbetsgivaren uppmanas ange 30 internationella och tio regionala/nationella lärosäten varifrån de helst rekryterar sin personal samt inom vilka ämnen de vanligen rekryterar, exempelvis Mechanical Engineering. Vissa ämnen inkasserar liksom inom Academic reputation betydligt fler svar än andra. Kvaliteten på denna undersökning har förbättrats avsevärt under senare år.

52

3. Medelantalet citeringar per publikation. Senaste mätningen baseras på femårsintervallet 2009-2013. Elsevier förser QS med en särskild fil med data som hämtas ur Scopus i slutet av februari/början av mars. För att identifiera publikationer som är aktuella för respektive ranking används ASJC koder (All Science Journal Classification Codes) som används i Scopus databasen.

4. H-index. Senaste mätningen baseras på femårsintervallet 2009-2013. För att identifiera publikationer som är aktuella för respektive ranking används ASJC koder (All Science Journal Classification Codes) som används i Scopus databasen.

Viktningen för de olika indikatorerna varierar mellan olika ämnesrankingar. Anledningen till detta förklaras inte i detalj, men hänger till stor del samman med respektive ämnes täckningsgrad i Scopus liksom kvaliteten på enkätdatat. Academic reputation står för 70-40 procent av poängen samtidigt som Employer reputation står för 10-30 procent och medelantalet citeringar och H-index representerar var för sig 25-10 procent av poängen.

Standardviktning för ämnen inom ämnesområdet Engineering & Technology är Academic reputation 40 procent, Employer reputation 30 procent, Medelantalet citeringar 15 procent och H-index 15 procent. Viktningen för respektive ämne återfinns i not nedan under respektive tabell för varje rankat KTH ämne. Det bör även nämnas att kvaliteten på de olika ämnesrankingarna varierar inbördes, mycket beroende på enkätundersökningarnas statistiska underlag liksom respektive ämnes täckningsgrad i Scopus. Inför denna omgång gjordes smärre metodologiska korrigeringar, bland annat justerades trösklarna uppåt både beträffande de ryktesmässiga- och bibliometriska indikatorerna, alltså att det krävs ett större antal enkätnomineringar och fler publikationer för att inkluderas i rankingen än tidigare, samtidigt som rankingen utökades inom flera ämnen från 200 till 400 rankade. Inom Arkitektur rankas enbart de hundra främsta.

Resultat KTH 2011-2015 efter rank:Topp 50

Electrical Engineering 16 (2014:31; 2013: 24; 2012:40; 2011:51-100)

Architecture/Built Environment: 21

Mechanical Engineering 25 (2014: 22; 2013: 21; 2012: 28; 2011: 51-100)

Civil & Structural Engineering 37 (2014:46; 2013:41; 2012: 51-100; 2011: 51-100)

Materials Science 39 (2014:48; 2013: 51-100; 2012: 51-100; 2011: 51-100)

53

Topp 51-100

Matematik 51-100 (2014:51-100; 2013: 51-100; 2012: 101-150, 2011: 151-200)

Physics & Astronomy 51-100 (2014: 101-150; 2013: 101-150; 2012: 101-150; 2011: 151-200)

Computer Science & Info Systems 51-100 (2014:51-100; 2013: 101-150; 2012:101-150; 2011: 101-150)

Chemical Engineering 51-100 (2014: 51-100; 2013: 101-150; 2012: 101-150; 2011: 51-100)

Statistics & Operational Research 51-100 (2014:51-100; 2013: 101-150; 2012: orankat; 2011: 101-150)

Topp 101-150

Kemi 101-150 (2014: 101-150; 2013: 51-100; 2012: 101-150; 2011: 101-150)

Environmental sciences 101-150 (2014:101-150; 2013: 151-200)

Topp 300

Biological Sciences 301-350

För KTH:s del är utfallet för 2015 till övervägande del mycket positivt och sett till värdena för de enskilda indikatorerna har vi flyttat fram våra positioner något. KTH har för 2015 fem topp femtio placeringar, varav tre topp 25, fem placeringar inom intervallet 51-100 och två placeringar mellan 101-150 samt ett inom spannet 301-350. Inom Electrical Engineering är vi rankade så högt som nr 16, den högsta positionen ett KTH ämne någonsin tilldelats i en större internationell ranking. Noterbart är att KTH i rankas i Architecture/Built Environment och Biological Sciences, som båda introducerades 2015, där vi tilldelas placering 21 respektive 301-350.

Sett över tid kan vi konstatera en stark utveckling och sedan 2011 har vi avancerat i samtliga ämnen utom två. Endast beträffande Chemical Engineering och Kemi ligger vi kvar på samma nivå som 2011 med en placering inom intervallet 51-100 respektive 101-150. KTH har alltså inte tappat i något ämne sett till hela perioden, även om vi kan konstatera några enstaka avvikelser (Chemical Engineering, Kemi och Statistics & Operational Research samt smärre ändringar bland topp 50). Störst har avancemanget varit inom Electrical Enginering, där avancemanget från intervallet 51-100 år 2011 till dagens position 16 är en imponerande ökning. Inom Matematik och Statistics & Operational Research (det sistnämnda ämnet är dock baserat på ett väl svagt statistiskt underlag för att vara helt och hållet tillförlitlig, se svängningar i resultat ovan med hundra placeringar) har vi avancerat med hundra placeringar sedan QS Ranking by Subject introducerades 2011.

54

KTH är på hela taget aningen starkare inom Academic reputation och Employer reputation, det vill säga rykte bland akademiker och arbetsgivare, än i de bibliometriska indikatorerna, det vill säga medelantalet citeringar och H-index.

KTH:s resultat för respektive ämne 2011-2015. Notera att QS genomförde större metodologiska förändringar inför rankingen 2012, vilket förklarar de högre siffrorna för 2012 och framåt.

Ämne, KTH År Rank Tot. poäng

Academic Rep

Employers Rep

Medel cit

H-index

Architecture/Built Environment

2015 21 75,4 73,3 75,6 89,1 75,8

Biological Sciences

2015 301-350

55,8 53,7 55,4 67,4 47,7

Chemical Eng, 2011 51-100

21,5 37,6 47,9

2012 51-100

59,9 81,8 81,8

2013 51-100

70,4 60,4 77,1 81,7 72,4

2014 51-100

70,6 60,5 79,5 81,6 68,7

2015 51-100

71,2 60,2 75 85,7 78,5

Civil Eng, 2011 51-100

28,1 37,6 48,5

2012 51-100

61,5 73,2 87,3

2013 41 69,2 56,1 79,6 80,8 92,2

2014 46 69,3 61,9 72,3 78,8 87,6

2015 37 79 70,9 76,5 94,5 89,8

Computer Science & Info Systems

2011 101-150

24,3 33,5 18,3

2012 51- 63,3 93,1 57

55

100

2013 51-100

69,5 60,8 76,4 75,2 73,5

2014 51-100

70,7 57,4 80,2 80,4 77,6

2015 51-100

71,5 63,7 77,4 79,8 71,9

Electrical Eng. 2011 51-100

30,5 37,6 32,3

2012 40 69,3 77,8 83,8 76,2

2013 24 76,8 69,1 78,8 88,1 82,2

2014 31 81 74,8 84,9 88,5 82,5

2015 16 85,5 85,8 86 83,1 86,1

Environmental Sciences

2011 Orankat

2012 Orankat

2013 151-200

61,6 56,9 44,5 77,4 60,2

2014 101-150

68,5 64 73,1 78,6 63,6

2015 101-150

77,8 72,8 73,9 87,4 77,8

Fysik & Astronomi

2011 151-200

26,6 3,7 20,6

2012 101-150

59,1 79,8 69,2

2013 101-150

66,8 63,8 64,8 72,4 69

2014 101-150

70 67,2 70,5 73,1 71,7

2015 51-100

76,7 74,7 74 82,6 77,7

56

Kemi 2011 101-150

21,4 21,2 44,2

2012 101-150

48,9 80,4 74,6

2013 51-100

69,2 57,1 75,6 81,5 74,5

2014 101-150

67,7 60,3 73,4 78,5 66,1

2015 101-150

73,7 67,6 66,7 87,5 79,3

Matematik 2011 151-200

27,9 23,6 16,1

2012 151-200

59,9 79 49,8

2013 51-100

69,1 67,5 71,3 73 66,1

2014 51-100

71,6 66,5 70 78,8 76,3

2015 51-100

74,9 73,7 73,5 81,8 71,6

Materials Science

2011 51-100

28,4 5,9 30,5

2012 51-100

69,9 44,4 65,3

2013 51-100

73,8 78,9 36,7 76,9 76,6

2014 48 72,7 75,6 39,7 77,6 75,6

2015 39 78 83,4 56,3 78,1 78,1

Mechanical Eng.

2011 51-100

36,9 37,7 35

2012 28 78,9 77,6 75,6 83,8

2013 21 79,8 76,7 83,4 82,2 78,5

2014 22 82,1 81,1 86,3 76,6 81,7

57

2015 25 82,6 82,2 81,4 85,8 83

Statistics & Operational Research

2011 101-150

2012 Orankat

2013 101-150

49,1 53,2 60,4 40,1 33,9

2014 51-100

55,9 56,7 66,7 51,6 52,1

2015 51-100

69,9 68,2 69,3 75,5 68,5

Inga drastiska förändringar sett till tilldelade poäng på någon av indikatorerna kan konstateras för något ämne sedan föregående mätning. En positiv ökning kan fastställas i rankingen inom Fysik och astronomi, där vi fått förbättrande värden inom samtliga indikatorer, något som också kan konstateras för Civil & Structural Engineering, Enivronmental Sciences, Materials Science och Statistics & Operational Research. Endast inom Computer Science & Info Systems har vi tappat inom tre indikatorer sedan 2014.

Ämne, KTH Världen

Europa

Norden

Sverige

Electrical Engineering 16 5 1 1

Architecture Built Environment

21 6 1 1

Mechanical Engineering 25 9 1 1

Civil & Structural Engineering

37 11 1 1

Materials Science 39 9 1 1

Computer Science & Info Systems

51-100

10-21 1 1

Chemical Engineering 51-100

12-24 2-3 1-2

Physics & Astronomy 51-100

19-45 1-4 1-3

58

Matematik 51-100

13-34 1-3 1

Statistics & Operational Research

51-100

11-31 1-2 1

Environmental sciences 101-150

32-49 7-10 4-6

Kemi 101-150 101-150

34-60 7-8 4-5

Som framgår står sig KTH mycket starkt i ett Europeiskt, Nordiskt och nationellt perspektiv. I de ämnen där KTH är rankade topp femtio i världen är lärosätet också rankat som nummer ett i Norden. Därutöver tillkommer två högstaplaceringar i Sverige inom Matematik och Statistics & Operational Research. I Chemical Engineering är vi antingen nr ett eller två i Sverige och i Physics & Astronomy återfinns vi inom intervallet ett till tre.

KTH har emellertid en bit kvar både vad beträffande rykte, forskningsexcellens och forskningsimpact, i den mån det är realistiskt med tanke på befintliga resurser, fakultetens storlek och dess kvalitet, för att på allvar kunna konkurera med de allra högst rankade europeiska tekniska universiteten som ETH, EPFL, Delft, TUM och Imperial College. En förutsättning för att stå sig starkt i ämnes- liksom helhetsrankingar är att fakulteten måste bli större, då antalet forskare och lärare liksom det antal artiklar och recensioner som de producerar har stor inverkan på utfallet, alltför små men excellenta forskningsmiljöer har svårt att hävda sig i rankingar, ett exempel på detta är KTH:s Bioteknik. Om det är möjligt att erhålla något bättre värden för medelantalet citeringar per publikation och ett förbättrat H-index, vilket det rimligen borde vara, samt, framför allt, om KTH kan erhålla flera röster framför allt från Europa, men även Kina och fjärran östern beträffande Academic reputation liksom fler röster från såväl nationella som internationella arbetsgivare, är det möjligt att avancera ytterligare. Endast ett trettiotal röster för ett ämne ger med all sannolikhet ett synbart resultat i ämnesrankingen. I Acacdemic reputation får KTH framför allt nomineringar från Storbritannien, Italien, Tyskland och de nordiska länderna medan vi erhåller ytterst få röster från Kina och fjärran östern. Stor potential finns även sett till att utöka antalet svenska röster i Employer reputation, vilket hade gett våra värden ett avsevärt tillskott (ytterst få svenska arbetsgivare deltar i denna ryktesmätning, vi får nästan uteslutande våra röster från internationella arbetsgivare). Möjligheten att avancera eller åtminstone bibehålla nuvarande position inom merparten av ämnesrankingarna bör sålunda ses som positiv. I nuläget har vi fem ämnen rankade inom intervallet 51-100, vilket öppnar för möjligheten att ha sju ämnen bland topp 50 inom något/några år. Mest gynnsamma torde möjligheterna vara inom Chemical Engineering och matematik, i båda fallen torde vi ligga mycket nära topp femtio strecket.

59

KTH står sig alltså bra inom QS Ranking by Subject, precis som i NTU:s ämnesranking. Här bör det tilläggas att dessa båda rankingars resultat stämmer förvånansvärt väl överens, trots att de är baserade på olika indikatorer och underlag/databaser, varför resultatet på hela taget bör betraktas som förhållandevis tillförlitligt.

Se: http://www.topuniversities.com/subject-rankings

Architecture /Built EnvironmentRank Lärosäte Total

scoreAcademic reputation

Employers reputation

Medelantalet citeringar

H-Index

1 MIT 96,5 99,6 94,3 89,6 83,7

3 Delft 91,2 89,6 95 89,9 100

7 ETH 84,8 88,5 68,9 87,4 72

8 Tsinghua 84,3 83,7 90,9 85,7 80,7

21 KTH 75,4 73,3 75,6 89,1 75,8

24 EPFL 74,9 69,9 80,3 95,5 83,7

26 Georgia Tech 74,2 71,2 63,6 89,8 90

28 Eindhoven 73,4 69,4 70,2 95,4 82,2

46 TUM 69,1 69,1 72,9 77 57,4

51-100

Aalto 58 59,2 76,6 65,5

51-100

Chalmers 59 59,6 83,7 67,8

51-100

KIT 60,8 53,5 74,8 60,3

51-100

NTNU 51,4 63,8 96,6 75,8

51-100

RWTH Aachen 60,8 88,4 68,1 57,4

Caltech

DTU

60

http://www.topuniversities.com/subject-rankings


Eindhoven

Imperial College

KAIST

Tokyo Tech

TUM

Warwick

KTH står sig mycket starkt i Architecture/Built Environment med en 21 placering totalt. 3 I jämförelse med ovanstående universitet står vi oss särskilt starkt i Academic reputation, där vi befinner oss på samma nivå Georgia Tech. Ett likartat resultat kan även konstateras för Employer reputation, där vi tilldelades ungefär samma värden som TUM. Starkt presterar vi också inom medelantalet citeringar, där vi i princip fick samma utfall som Delft, Georgia Tech och MIT. KTH:s H-index uppnår samma värde som NTNU, dock bättre än ETH.

Biological SciencesRank Lärosäte Total


Employer reputation


H-Index

4 MIT 92,4 89,2 95,3 100 88,8

6 Caltech 88,5 100 73,6 95,7 68,9

10 ETH 86,7 94,8 87,6 85,5 74,5

15 Imperial College

84,6 83,8 88,8 88,2 80,5

41 TUM 78,2 74,6 73,8 88,7 75,3

46 EPFL 77,1 72,6 82,7 92,1 67,2

51-100

Georgia Tech 72,9 61,4 82,5 60,8

51-100

KAIST 71,7 76 79 56,2

3 Viktning 2015: Academic reputation 70 procent, Employer reputation 10 procent, medelantalet citeringar 10 procent och H-index 10 procent.

61

51-100

Tokyo Tech 74,4 77,2 78,3 53,4

51-100

Tsinghua 71,8 77,7 77,8 62,9

101-150

Warwick 65,2 67,7 84,3 56,5

151-200

RWTH Aachen 61,2 68,9 80,6 58,4

151-200

DTU 61,1 68,7 80 57,5

201-250

KIT 56,5 71,2 75,6 53,1

301-400

KTH 53,7 55,4 67,4 47,7

301-400

NTNU 34,7 48,8 81,4 58,8

Aalto

Delft

Chalmers


Eindhoven

I jämförelse med universitet som rankas i ovanstående tabell presterar KTH jämförelsevis svagt i både Academic reputation och Employer reputation. Sett till medelantalet citeringar och H-index presterar vi svagast av samtliga av de rankade universiteten i tabellen ovan.4 NTNU presterar betydligt bättre än KTH i båda av de bibliometriska indikatorerna samtidigt som det norska universitetet uppvisar svagare värden än KTH i de båda ryktesmätningarna.

Chemical EngineeringRank Lärosäte Tota

l score

Academic reputation

Employer reputation


H-Index

1 MIT 97,3 96,1 97,9 97,2 99,3


62

6 Imperial College

89,4 88,7 91,1 85,9 91,6

7 Caltech 88,7 87,1 85,7 96,9 90,7

11 ETH 87,1 86,7 86,3 87,3 89,8

14 Delft 85,7 81,9 93,3 83,8 82,4

17 KAIST 84,7 78,3 86,9 88,5 93,3

20 Tsinghua 84,1 81,2 82,6 83 96,1

29 Georgia Tech 80,2 71,3 82,4 89 90,7

29 Tokyo Tech 80,2 77,2 84,2 80,8 79,9

34 RWTH Aachen 79,4 73,9 82,4 83,6 83,6

41 DTU 77,9 79,6 70,6 84,3 81,8

47 EPFL 76,2 62,1 79,2 93,2 90,7

50 KIT 75,6 69,8 75,9 82,4 83,6

50 TUM 75,6 64,8 82,3 85,6 81,2

51-100 Chalmers 61,4 71,8 83,2 78,5

51-100 Eindhoven 70,9 68,4 84,3 85,8

51-100

KTH 60,2 75 85,7 78,5

101-150

NTNU 58,4 71,4 77,3 74,9

151-200

Aalto 46,4 65 75,7 73,3

151-200


53,3 72,8 63,9 62,5

Warwick

I detta ämne rangordnas KTH liksom 2014 inom intervallet 51-100. Bäst presterar KTH inom medelantalet citeringar, där vi inordnas på ungefär samma nivå som Imperial College, TUM, DTU och Eindhoven. Ett fullgott resultat kan även konstateras för Employer reputation, där vi tilldelas ungefär lika många poäng som KIT och École Polytechnique. Beträffande H-Index kan vi identifiera ett mindre gynnsamt utfall, där vi inordnas på den nedre halvan av tabellen med ungefär samma värden som Tokyo Institute of Technology och Chalmers. Ett relativt ”medelmåttigt” resultat kan även konstateras för Academic reputation, där vi tilldelades ungefär samma antal poäng som Chalmers och NTNU.

63

Civil & Structural EngineeringRank 2014

Lärosäte Total score

Academic reputation

Employer reputation


H-Index

1 MIT 93,5 100 95,9 87,2 77,7

2 Delft 92,5 95,7 95 80,7 91

4 Imperial College

90,9 95,7 85,7 89,8 89,8

7 Tsinghua 89,5 85,7 95,1 85,3 92,3

12 ETH 87,1 91,7 85,8 85,2 79,4

21 EPFL 83,1 83,5 78,5 88,8 85,7

22 KAIST 83 81,9 81,8 86,9 84,2

24 Georgia Tech 82,4 86 72,2 86,1 89,8

37 KTH 79 70,9 76,5 94,5 89,8

41 Tokyo Tech 78,4 81,8 84,2 73,6 62,7

46 TUM 76,8 76,8 82,1 75,1 67,6

49 DTU 76 72,9 68,1 91,6 84,2

51-100 Caltech 85 80 57,5 42,8

51-100 Chalmers 64,3 73,4 75 65,3

51-100 KIT 76,4 70,4 75,5 65,3

51-100 NTNU 66,3 74,8 91,4 82,7

51-100 RWTH Aachen 74,8 81,9 66,2 62,7

101-150

Warwick 51,6 75,4 67,4 67,6

151-200

Aalto 50 67,1 73,1 62,7


Eindhoven

64

Enligt QS är Civil & Structural Engineering KTH:s fjärde starkaste ämne, där vi rankas som nr 37, och har sålunda avancerat med nio placeringar sedan 2014.5 Förbättringen beror på något bättre värden inom samtliga indikatorer. KTH presterar särskilt bra i de båda bibliometriska indikatorerna, sett till medelantalet citeringar är vi starkast av de ovanstående universiteten och sett till H-index som nummer tre. Något svagare är vi inom Academic reputation, där vi ligger på samma nivå som Tokyo Institute of Technology, och Employer reputation, där vi ligger på ungefär samma nivå som EPFL och Warwick. Merparten av de ovanstående universiteten presterar mycket bra i denna ranking, undantagen är Aalto, École Polytechnique, Eindhoven och Warwick.

Computer science & Information systemsRank Lärosäte Tot

al score

Acacdemic reputation

Employer reputation


H-Index

1 MIT 93,9 90,4 95,7 94,9 98,7

9 ETH 87,1 81,1 89,6 92,6 92,8

15 Imperial College

83,4 79,1 87,8 88,8 80,4

27 Caltech 80,1 78,4 77,5 89,2 80,4

29 EPFL 79,9 75,5 80,6 87,9 82,3

32 TUM 79,1 73,3 84,3 82,8 80,4

38 Tsinghua 78,4 67,8 84,9 81,8 90,1

39 Georgia Tech 78,2 68,4 77 90,5 94,4

39 KAIST 78,2 72,6 82,3 82,9 79,9

51-100

Delft 57,3 76,5 82,3 81,4

51-100

Karlsruhe 64,2 77,4 80,3 74,4

51-100

KTH 63,7 77,4 79,8 71,9

51-100

RWTH Aachen 63 77,8 78,9 73,2

51-100

Tokyo Tech 62,7 78,6 73,4 64,4


65

101-150

Aalto 54,3 69,7 79,6 73,8

101-150


58 78,4 78,8 59,8

101-150

Eindhoven 60,9 58,8 86,1 81,4

101-150

Warwick 60,4 73,2 81,6 61,8

151-200

Chalmers 55,5 71,2 77,4 65,3

151-200

NTNU 51,8 65,4 82,9 76,2

201-250

DTU 47,6 68,8 79,9 69,1

I Computer Science & Information Systems rankas vi liksom 2014 bland de 51-100 främsta lärosätena. I jämförelse med föregående mätning kan vi konstatera aningen försämrade värden i Employer reputation, medelantalet citeringar och H-index. KTH presterar bäst inom Academic reputation, där vi ligger i paritet med RWTH Aachen och Karlsruhe.6 Svagare är vi däremot inom Employer reputation, där vi får ungefär lika många poäng som RWTH Aachen, Caltech, Karlsruhe och Georgia Tech. Något starkare sett till tilldelade värden är vi inom medelantalet citeringar, där vi ligger på samma nivå som DTU och Aalto. Något färre poäng erhåller vi inom H-index, där vi presterar i nivå med DTU.

Electrical & Electronic EngineeringRank Lärosäte Total


Employer reputation


H-Index

1 MIT 98,4 100 99,3 91 100

5 ETH 91,4 90 95,5 88,9 89,1

9 Imperial College

88,9 88,5 91,4 88,3 85,6

11 Caltech 87,8 90,2 85,4 86,6 87,4

13 Georgia Tech 86,6 84,1 84,8 87,2 96,2

16 KTH 85,5 85,8 86 83,1 86,1


66

17 Tsinghua 85,3 83,7 86,8 79,7 91,9

22 KAIST 83,9 80,9 85,6 82,8 89,6

26 EPFL 83,2 83,1 83,3 84,6 81,7

29 TUM 82,9 79,6 91,4 79,5 78,4

30 Tokyo Tech 82,2 81,3 85,6 79,3 84,7

50 Delft 77,9 69,4 81,6 82,7 88,3

51-100 Chalmers 72,9 76,5 83,6 80,1

51-100 DTU 60,5 80,4 89,5 87

51-100 Karlsruhe 67,9 77 79 77,2

51-100 RWTH Aachen 71,7 83,1 78,4 74,1

101-150

Aalto 67 58,7 80,5 75,4

101-150

Eindhoven 66,9 63,6 81,3 77,8

151-200


57,7 77,3 61,1 49,5

151-200

NTNU 49,3 64,7 82,7 79

151-200

Warwick 53,5 72,3 79,1 66,7

Electrical Engineering är i QS ranking KTH:s starkaste ämne och resulterar i en 16:e placering, den högsta ett KTH ämne fått i en ledande internationell ranking. Detta är tillika en förbättring med 15 placeringar sedan föregående mätning, då vi tilldelades en 31:a plats.7 KTH:s värden har sedan dess förbättrats inom samtliga indikatorer utom medelantalet citeringar. I jämförelse med ovanstående universitet presterar KTH genomgående bra på samtliga indikatorer, dock utan att ligga i den absoluta toppen i någon av dem. Sett till utdelade poäng är vi emellertid något svagare i medelantalet citeringar än i de övriga indikatorerna. På hela taget hamnar KTH på ungefär samma nivå som Georgia Tech och Tsinghua. I Academic reputation erhåller vi ungefär samma värden som Georgia Tech, i Employer reputation presterar vi i paritet med Tsinghua, Tokyo Institute of Technology, KAIST och Caltech, citeringsmässigt i


67

klass med KAIST och Chalmers. Inom H-index uppvisar vi ungefär samma resultat som DTU och Imperial College.

Environmental SciencesRank Lärosäte Total


Employer reputation


H-Index

3 ETH 95,4 94,1 88,6 95,6 100

6 MIT 93,1 99 97,1 94,3 80,8

9 Imperial College

92,9 92,2 85,8 95,2 94,4

14 Delft 90,9 93,3 81,5 88,9 92,9

16 DTU 90,1 87,9 68,3 96,2 96,4

25 Tsinghua 87,2 86 79,9 85,7 93,4

31 Georgia Tech 86,3 84,9 75,3 95,6 83,5

43 Caltech 85,1 90,8 81 87,4 75,3

48 EPFL 84,8 77,6 81,6 94,4 87,9

51-100 KAIST 81,9 78,2 85,5 65,9

101-150

Chalmers 73,2 73,7 85,1 70,9

101-150

KTH 72,8 73,9 87,4 77,8

101-150

TUM 74,6 65,6 85,1 75,3

101-150

Tokyo Tech 83 79,8 76,6 67

151-200

NTNU 68,9 64,6 84 75,5

151-200

RWTH Aachen 70,1 77,4 81,3 68

251-300

Warwick 61,6 73,8 83,2 56,2

Aalto

68


Eindhoven

Karlsruhe

I Environmental Sciences rangordnas KTH liksom i föregående mätning som ett av de 101-150 främsta lärosätena.8 I jämförelse med föregående mätning har KTH fått bättre värden inom samtliga indikatorer. Högst värden tilldelas vi i de båda bibliometriska indikatorerna. Resultatet för Academic reputation är i paritet med Chalmers. I Employer reputation ligger vi på ungefär samma nivå som Georgia Tech, Warwick och Chalmers och sett till medelantalet citeringar som Caltech. För H-index erhåller vi något bättre värden än NTNU och något sämre än MIT. Noterbart är att fyra av de ovanstående universiteten inte rankades.

Fysik och astronomiRank Lärosäte Total


Employer reputation


H-Index

1 MIT 97,4 100 96,4 92,1 98,5

8 Caltech 91 95,7 78,4 90,1 94,9

9 ETH 90,3 92 92,8 89,2 85,7

10 Imperial College

90 90,4 91,8 88,6 88,9

14 TUM 86,6 86,6 92,7 84,7 82,2

16 EPFL 85,6 85,8 88,8 86,5 81,1


83,1 82,6 78,2 89,9 82,2

28 Karlsruhe 82,5 79,2 85 85 84,1

29 Tokyo Tech 82 84,1 80,5 80,5 80,9

30 RWTH Aachen 81,9 77 80,8 91 83,7

41 Tsinghua 80,3 78,8 84,9 76 82,9

51-100 Delft 80,8 80 76,5 69,6


69

51-100 Georgia Tech 66,7 81,1 82,6 78

51-100 KAIST 78,6 82,5 76,7 69,6

51-100

KTH 74,7 74 82,6 77,7

101-150

Chalmers 73,9 72,4 74,4 60,9

101-150

Warwick 58,1 78,5 87,3 71,2

151-200

DTU 64,7 68 79,8 73,3

151-200

Eindhoven 62,7 69,4 79,1 66,8

201-250

Aalto 55,8 62,5 77,6 67,2

NTNU

I Fysik och Astronomi har KTH avancerat från en position bland de 101-150 bästa lärosätena till intervallet 51-100. Sedan 2014 har vi förbättrat våra värden inom samtliga indikatorer.9 KTH presterar förhållande jämnt sett till de indikatorer som anlitas, dock fick vi något bättre värden i bibliometri än i ryktesmätningarna. I jämförelse med ovanstående universitet presterar vi minst bra i Employer reputation, där vi ligger på ungefär samma nivå som Chalmers. I Academic reputation tilldelas vi ungefär samma antal poäng som Chalmers och citeringsmässigt erhåller vi samma värden som Georgia Tech. Inom H-Index ligger vi åter på samma nivå som Georgia Tech.

KemiRank Lärosäte Total


Employer reputation


H-Index

1 MIT 97,5 100 95,7 93,9 97,7

8 ETH 92,2 95 93,1 87,6 90,4

10 Caltech 90,5 96,1 79 94,6 86,9

11 Imperial College

90,2 90,2 89,1 91,1 90,6


70

16 EPFL 87,5 87 82,1 91,9 89,4

17 Tsinghua 87,3 83,8 86 86,5 96,6

20 TUM 86,3 89,2 85,2 84,1 83,8

22 Tokyo Tech 85,8 90,7 85,9 80,2 81,6

26 KAIST 85,1 84,5 81,9 88,1 86,3

31 Georgia Tech 83,5 79,4 77 91 90,8

40 RWTH Aachen 82,3 79,7 80,9 86 85

45 Delft 81,8 75,1 91,1 91,3 76,4

51-100 DTU 73,1 71,1 84,6

51-100 Eindhoven 74 70,9 88,3 83,5

51-100 Karlsruhe 74,6 79,9 84,2 84,7

101-150

Chalmers 68,1 72 83,7 74,8

101-150

KTH 67,6 66,7 87,5 79,3

101-150

Warwick 98,2 73,5 88,6 77,9

201-250

Aalto 56,6 69 80,5 69,5

201-250


62,5 68,3 76,6 68

301-400

NTNU 50,6 64,3 77,3 64,7

QS ranking i Kemi inordnar oss bland de 101-150 bästa.10 Sett till värdena på indikatornivå kan vi konstatera en förbättring inom samtliga indikatorer utom Employer reputation i jämförelse med föregående år. I jämförelse med universiteten ovan presterar vi undantagsvis förhållandevis svagt i ryktesindikatorerna och jämförelsevis starkt i de bibliometriska indikatorerna. Högst värden tilldelades vi inom medelantalet citeringar, där vi befinner oss på ungefär på samma nivå som ETH och Tsinghua, och H-index, där vi erhöll ungefär samma antal poäng som Tokyo Institute of Technology och Warwick. Sett till Academic reputation tilldelas vi ungefär samma värden som Chalmers och med avseende på Employer reputation som École Polytechnique.


71

MatematikRank Lärosäte Tota

l score

Academic reputation

Employer reputation


H-Index

4 MIT 96,4 100 94,5 91,9 95,5

9 ETH 91,2 92,2 91,2 90,8 89,5

11 Imperial College

89,3 90,4 90,3 89,4 86,2

15 Caltech 86,9 91 75,5 93,3 83,5


85,2 89,4 83,1 85,4 78,5

25 Georgia Tech 83,2 82,2 74,8 88 88,7

26 EPFL 82,7 84,9 81,3 85,1 77,4

44 Warwick 79,8 85,3 68,9 81,9 69

51-100 Delft 74,8 76,9 79,9 75,2

51-100 KAIST 78,8 80,9 80,6 74

51-100 Karlsruhe 66,1 82,4 80,7 74

51-100

KTH 73,7 73,5 81,8 71,6

51-100 RWTH Aachen 75,3 77,8 81,7 75,2

51-100 Tokyo Tech 75,9 65,6 78,5 69

51-100 Tsinghua 76,4 76,6 75,9 89,5

51-100 TUM 80,4 81,2 78,5 71,6

101-150

Eindhoven 69,2 63,2 82,6 75,2

101-150

DTU 62,9 70,3 85 74

101-150

NTNU 63,6 64,9 84,9 78,5

151-200

Aalto 59,3 66,4 84,9 70,3

151-200

Chalmers 65,4 62 77,9 66,1

72

QS rankar KTH bland de 51-100 bästa lärosätena i Matematik och sedan föregående mätning har vi fått bättre värden inom samtliga indikatorer och inom detta ämne torde vi befinna oss ganska nära topp femtio gränsen. 11 Sett till Academic reputation presterar vi i paritet med Delft och beträffande Employer reputation som Georgia Tech. Citeringsmässigt inordnas vi på ungefär samma nivå som Warwick och RWTH Aachen. KTH:s H-index är på samma nivå som TUM:s.

Materials ScienceRank Lärosäte Tota

l score

Academic reputation

Employer reputation


H-Index

1 MIT 97,3 100 92,1 93,4 99,1

6 Imperial College

90,7 95,1 77,1 88,9 90,9

10 Georgia Tech 87 88,5 60,4 88,2 94,2

11 Tsinghua 86,7 88,9 85,2 78,9 91,7

15 ETH 85,5 87,5 80,1 85,9 85,1

17 EPFL 85 88,9 73,2 85,7 82,8

18 Caltech 84,4 89,4 61 86,6 81,8

19 KAIST 83 80,2 80,4 83,3 88,1

21 Tokyo Tech 82,1 87,7 79,4 76,2 80,2

29 RWTH Aachen 80,9 92,6 67,3 76,3 72,1

37 Delft 79,2 85,4 65,4 79,2 74,6

39 KTH 78 83,4 56,3 78,1 78,1

41 DTU 77,5 71 55,7 88 86

45 Karlsruhe 76,8 75,8 67 79,5 79,7

51-100 Aalto 63,1 63,4 81,4 77

51-100 Chalmers 66,3 44,8 79,8 71,5


73

51-100 TUM 68,1 66,6 78,8 70,1

101-150


66,6 67,9 76,3 59,7

101-150

Warwick 49,2 80,8 84,3 71,5

151-200

NTNU 59,9 Inget data

76,3 62,4

Eindhoven

I Materials science rankas KTH som 39:e bästa lärosäte, vilket är en förbättring med nio placeringar sedan 2014, då vi rankades som nr 48.12 KTH har erhållit bättre värde inom samtliga indikatorer. Sett till det poängmässiga resultatet presterar vi förhållandevis jämt, undantaget är Employer reputation där vi endast tilldelas 56,3 poäng, vilket dock är en avsevärd förbättring med 16,6 poäng sedan föregående mätning. Beträffande indikatorn Academic reputation ligger vi på ungefär samma nivå som Delft och sett till Employer reputation som DTU. Beaktar vi resultatet för medelantalet citeringar presterar KTH i paritet med TUM och Tsinghua.

Mechanical EngineeringRank Lärosäte Total


Employer reputation


H-Index

1 MIT 98,2 98,9 98,7 95,3 98,3

6 Imperial College

91,9 90,1 92,2 93,4 94,6

7 Georgia Tech 91,4 96,4 84 89,7 94,6

11 Caltech 87,9 89,6 87,1 87,5 85,3

12 RWTH Aachen

87,7 88,8 90,4 84,9 82,3

15 ETH 86,4 83,3 89,1 90,1 85,3

16 Tsinghua 84,9 81,8 87,6 82,1 90,8

17 Delft 84,8 82 87,6 84,1 87,4

19 TUM 84,1 83,9 87,4 84,7 77,6


74

25 KTH 82,6 82,2 81,4 85,8 83

26 KAIST 82,1 76 83 89,6 89

34 Tokyo Tech 80,3 79,3 86,8 78,3 71,8

46 Karlsruhe 78 74,6 77,9 84,4 81,1

49 EPFL 77,2 66,3 80,2 93 84,2

51-100 Chalmers 68,7 72,4 84,6 77,6

51-100 DTU 63,5 71,1 88 77,6

101-150


58,9 81,8 81,3

101-150

Eindhoven 62,1 69 90,4 79,7

101-150

NTNU 62,8 64 82,9 78,3

151-200

Warwick 56,2 71,7 78,3 68,8

201-300

Aalto 42,4 64,2 84,3 67,8

Mechanical Engineering är KTH:s näst starkaste ämne i QS ämnesranking.13 Här rankas vi som det 25:e bästa universitet i världen, vilket är ett tapp med tre placeringar i jämförelse med 2014, dock fick vi genomgående något bättre poäng inom samtliga indikatorer utom Employer reputation jämfört med senast. Med avseende på Academic reputation ligger vi ungefär på samma nivå som Delft och beträffande Employer reputation som DTU. Citeringsmässigt presterar vi ungefär på samma nivå som TUM och Tsinghua. I jämförelse med ovanstående universitet står vi oss något bättre inom H-index, där vi inordnas på samma nivå som Karlsruhe och Aalto.

4.6. US News & World Report. Best Global Universities RankingsTidsskriften US News & World Report som sedan 1983 rankat amerikanska lärosäten och colleges har i samarbete med mediejätten Thomson Reuters (som fram till och 2014 levererade data till THE:s ranking och äger Web of Science)


75

introducerat en ny ranking Best Global Universities som torde få mycket stor uppmärksamhet, förmodligen i paritet med THE, QS och ARWU.

Rankingen baseras på ryktesmätningar (totalt 25 procent av poängen), baserat på samma data som tidigare använts av THE, bibliometri (totalt 65 procent av poängen) som hämtats ur Thomson Reuters analysverktyg Incites och baseras på Web of Science samt data som inrapporterats av lärosätena själva (totalt tio procent av poängen), det vill säga samma underlag som THE:s ranking. Rankingen har sålunda ett starkt fokus vid bibliometri och rykte och de flesta indikatorer har tidigare använts i andra rankingar och i andra bibliometriska kvalitetsutvärderingar. I denna ranking liksom i många andra är det en fördel att ha en mycket stor fakultet.

Indikatorer och metodologiDen totala rankingen är baserad på följande indikatorer:

Global research reputation viktat 12.5 procent

Regional research reputation viktat 12.5 procent

Publications viktat 12.5 procent

Normalized citation impact viktat tio procent

Total citations viktat tio procent

Number of publications that are among the 10 percent most cited viktat 12.5 procent

Percentage of total publications that are among the 10 percent most cited viktat tio procent

International collaboration viktat tio procent

Number of Ph.D.s awarded viktat fem procent

Number of Ph.D.s awarded per academic staff member viktat fem procent

Den globala (viktat 12,5 procent) och den regionala ryktesmätningen (också den viktat 12,5 procent) är som tidigare nämnts baserad på Thomson Reuters' Academic Reputation Survey där man filtrerat ut svaren efter världsrykte och regionalt rykte (baserat på FN:s indelning av regioner). Data har aggregerats för fem år.

De sex bibliometriska indikatorerna är baserade på femårsintervallet 2008 – 2012 och har som tidigare nämnts hämtats ur Incties. Indikatorn publikationer (viktat 12,5 procent) inkluderar samtliga artiklar och recensioner i Web of Science. Fältnormaliserad citeringsgrad (viktat tio procent) baseras likaså på antal artiklar och recensioner i nämnda databas. Fraktionalisering tillämpas inte, vilket gynnar lärosäten med exempelvis mycket medicin och partikelfysik. Indikatorn totalt citeringar (viktat tio procent), som gör anspråk på att mäta hur

76

stort inflytande lärosätet har i den internationella forskarvärlden och är en ny indikator som hittills inte använts av någon annan aktör, beräknas genom att man multiplicerar “the publications ranking factor by the normalized citation impact factor”. Sedan tillgriper US New & World Report/Thomson Reuters också indikatorerna antal (viktat 12,5 procent) och andel (viktat tio procent) publikationer bland de tio procent mest citerade (topp tio procent). Avslutningsvis används indikatorn internationell sampublicering (viktad tio procent).

Härtill kommer indikatorerna antal doktorsexamina (viktat fem procent) och antal doktorsexamina per fakultet (lärare).

För att beräkna fram ett resultat och en rankingposition används Z-scores.

ResultatKTH rankas som 197:e bästa lärosäte i världen, 79:e bästa universitet i Europa och som femte bäst i Sverige (före oss ligger KI, Lund, Uppsala och Stockholm). För respektive indikator i den totala rankingen tilldelas vi följande placeringar:

Global research reputation: 122

Regional research reputation: 216

Publications: 266

Normalized citation impact: 263

Total citations: 247

Number of highly cited papers: 254

Percentage of highly cited papers: 296

International collaboration: 277

Number of Ph.D.s awarded: 256

Number of Ph.D.s awarded per academic staff member: 57

KTH:s internationella rykte är betydligt starkare än vad lärosätet presterar i bibliometriska utvärderingar som mäter genomslag och excellens. KTH:s globala rykte är mycket starkt med en 122:a placering, baserat på data aggregerat för fem år, och måste ses som ett mycket starkt resultat. Det regionala forskningsryktet (Europa) med en 216:e placering bör även betraktas som ett mycket positivt utfall. Att KTH rankas bland de 200 bästa universiteten i världen kan framför allt tillskrivas det goda ryktet.

I de bibliometriska indikatorerna ligger KTH liksom i många rankingar omkring placering 270. Mest allvarligt är de relativt mediokra resultaten i antal och andel högciterade publikationer (topp tio procent) liksom den relativt låga fältnormerade citeringsgraden. Positivt är bra resultat i antal publikationer,

77

vilket tyder på att KTH trots att universitetet är relativt litet, har en hög output av publikationer, dock torde den höga outputen ha en negativ inverkan på kvaliteten. Resultaten i denna ranking är som väntat att KTH står sig starkt beträffande produktion av artiklar och recensioner men svagare avseende fältnormerad citeringsgrad och antal och andel högciterade publikationer.

KTH presterar liksom i THE:s ranking mycket starkt i indikatorerna antal doktorsexamina och antal doktorsexamina per lärare.

Global Universities Subject RankingsUS News & World report/Thomson Reuters har introducerat ämnesområdes- och ämnesrankingar i Agricultural sciences; Biology and biochemistry; Chemistry; Clinical medicine; Computer science; Economics and business; Engineering; Environment/ecology; Geosciences; Immunology; Materials science; Mathematics; Microbiology; Pharmacology and toxicology; Physics; Plant and animal science; Psychiatry/psychology; Social sciences and public health och Space science. Endast de hundra främsta rankas. Resultatet hämtas liksom i den totala rankingen ur Incites.

MetodikI ämnesrankingarna används nedanstående indikatorer som i hög grad överensstämmer med de som används i den totala rankingen. Dock använder US News & World report/Thomson Reuters sig av olika viktningar för soft och hard sciences. Med soft sciences avses Computer science, Economics and business, Engineering and Social sciences och public health. Övriga ämnen i rankingen, se ovan, klassificeras som hard sciences, vilket för KTH:s del avser ämnesrankingarna i materialvetenskap och Space sciences.

Följande indikatorer och viktningar används:

Global research reputation (viktat 12,5 procent både soft och hard sciences)

Regional research reputation (viktat 12,5 procent både soft och hard sciences)

Publications (viktat 17,5 procent soft sciences och 15 procent hard sciences)

Normalized citation impact (viktat 7,5 procent soft sciences och tio procent hard sciences)

Total citations (viktat 12,5 procent soft sciences och 15 procent hard sciences)

Number of publications that are among the 10 percent most cited (viktat 17,5 procent soft sciences och 15 procent hard sciences)

78

Percentage of total publications that are among the 10 percent most cited (viktat tio procent både soft och hard sciences)

International collaboration (viktat tio procent både soft och hard sciences)

ResultatKTH rankas som 29:e bästa universitet inom Engineering, ett mycket positivt resultat och korresponderar med resultatet i THE (nr 30) och QS (nr 33). Övriga rankingresultat är Computer Science: 85, Materials Science: 83 och Space Science: 85. Dessvärre rankas vi inte i kemi, fysik och matematik, där KTH brukar prestera bra, dock är det ju endast de hundra främsta som rankas.

EngineeringIndikator Poäng/

rank

Engineering global research reputation #42

Engineering regional research reputation #63

Engineering publications #50

Engineering normalized citation impact #47

Engineering total citations #39

Engineering number of publications that are among the 10 percent most cited

#30

Engineering percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#36

Engineering international collaboration #72

Engineering overall score 73,8

KTH presterar mycket bra i ämnesområdesrankingen i Engineering.14 Ett anmärkningsvärt bra resultat kan konstateras inom antal och andel publikationer som är bland de tio mest citerade i världen (topp tio procent). Också inom publikationer, fältnormerad citeringsgrad och totalt antal citeringar kan ett mycket positivt utfall identifieras. Även ryktesmässigt står sig KTH väl, emellertid får vi lägre utfall än inom de bibliometriska indikatorerna, vilket som

14 Engineering: The engineering category includes publications covering a number of engineering disciplines. From aerospace, mechanical, electrical and civil engineering to nuclear energy, applied artificial intelligence and robotics, publications within this category focus on designing, building and using structures, machines and systems.

79

bekant hör till undantaget. Minst bra resultat kan konstateras för internationellt samarbete med en 72:a placering, här torde det möjligen finnas en viss förbättringspotential, dock torde det var mycket jämnt och en liten förbättring eller litet tapp för den delen kan medföra ganska många ligaplaceringar.

Computer scienceIndikator Poäng/

rank

Computer Science global research reputation #51

Computer Science regional research reputation #66

Computer Science publications #123

Computer Science normalized citation impact #108

Computer Science total citations #117

Computer Science number of publications that are among the 10 percent most cited

#97

Computer Science percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#87

Computer Science international collaboration #94

Computer Science overall score 51,6

Som framgår ovan presterar KTH särskilt bra inom de båda ryktesindikatorerna och här återfinns den främsta anledningen till att vi räknas bland de hundra främsta inom detta ämne.15 I de bibliometriska indikatorerna presterar vi särskilt bra i antal och andel publikationer som tillhör topp tio procent samt i internationell sampublicering. Ett aningen svagare resultat kan konstateras inom fältnormerad citeringsgrad och totalt antal citeringar. Placering 123 inom publikationer förklaras av att Computer science ur ett internationellt perspektiv är ett ganska litet ämne på KTH.

15 Computer science: Research dealing with the creation, manipulation and management of computer hardware and software makes up the computer science category. From the design of computer architecture and computing methodologies, to the processing, storage, management and dissemination of information, publications in this category focus on scientific and practical approaches to computation.

80

MaterialvetenskapIndikator Poäng/

rank

Materials Science global research reputation #36

Materials Science regional research reputation #65

Materials Science publications #60

Materials Science normalized citation impact #141

Materials Science total citations #95

Materials Science number of publications that are among the 10 percent most cited

#103

Materials Science percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#143

Materials Science international collaboration #123

Materials Science overall score 57,4

KTH har ett mycket starkt rykte inom materialvetenskap, så bra som placering 36 i globalt forskningsrykte, och här återfinns den främsta enskilda orsaken till att vi räknas bland de hundra högst rankade.16 KTH har också en mycket stor output av publikationer, vilket bland annat pekar på att vi internationellt sett har en omfattande forskning inom detta område samt att vi är ytterst produktiva med att publicera. Dessvärre är utfallet avseende fältnormerad citeringsgrad och antal och andel publikationer bland de tio procent mest citerade i världen tämligen blygsamt (topp tio procent). Sett till internationell sampublicering återfinns vi på placering 123.

Space scienceIndikator Poäng/

rank

Space Science global research reputation #183

Space Science regional research reputation #171

Space Science publications #188

16 Materials science: The materials science category comprises journals dealing with both the discovery and design of materials. These publications include topics such as textiles, biomaterials, superconductors and semiconductors, as well as the application of chemistry and physics to materials design and testing.

81

Space Science normalized citation impact #5

Space Science total citations #107

Space Science number of publications that are among the 10 percent most cited

#101

Space Science percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#5

Space Science international collaboration #116

Space Science overall score 52,5

I jämförelse med de övriga ämnesrankingarna som presenterats ovan presterar KTH förvånansvärt svagt inom de båda ryktesindikatorerna.17 Överraskande starkt presterar vi däremot inom fältnormerad citeringsgrad och andel publikationer som återfinns bland de tio procent högst citerade, vilket antingen beror på att det blivit något fel, eller mer sannolikt att vi har ganska få publikationer, se indikatorn publikationer, samtidigt som vi förmodligen deltagit i ett eller flera samarbeten som gett oerhört många citeringar. I exempelvis THE:s ranking har ett fåtal universitet med få publikationer i Web of Science erhållit en extremt hög fältnormerad citeringsgrad tack vare att de varit involverade i ett eller flera samarbeten inom framför allt partikelfysik.

4.7. CWTS Leiden ranking CWTS Leiden ranking ges av Centre for Science and Technology Studies (CWTS), ett bibliomeriskt forskningscenter vid Leidens universitet och inriktar sig främst på forskningsimpact och -samarbete. Rankingen baseras endast på bibliometriska indikatorer och omfattar sedan 2014 inte mindre än 750 universitet, det vill säga 250 fler än 2013. Urvalet grundas på de universitet som har högst antal artiklar och recensioner i Web of Science, vilket möjliggör någorlunda tillförlitliga statistiska resultat. Conference Proceedings eller letters inkluderas alltså inte. CWTS har uteslutit tidskrifter som inte tillhör ”core journals”, vilket innebär att 16 procent av samtliga artiklar i Web of Science uteslutits. Detta berör i praktiken sådana tidsskrifter som sällan citeras, ofta inom humaniora och samhällsvetenskap, liksom de som är författade på andra språk än engelska. Rankingen 2015 baseras på publikationer från 2010-2013. Rankingen uppmärksammas främst av bibliometriskt intresserade, till vilken den i första hand vänder sig, något större genomslag har den inte hos vare sig media eller internationella studenter, mycket beroende på att den är teknisk och svår att ta till sig för en bredare publik.

17 Space science: Journals focused on studying the universe make up the space science category. From astronomy and astrophysics to celestial bodies and space exploration, publications within this category deal with the study of everything in outer space.

82

Rankingen har genomgått flera större revideringar sedan den introducerades, vilket medför att det inte är alldeles oproblematiskt att följa utvecklingen över tid. Ämnesrankingarna har i princip reviderats fullständigt från mätning till mätning. Fram till och med 2010 bestod rankingen av fyra olika listor/ indikatorer där lärosätena rankas efter antal publikationer i Web of Science (gula listan), medelantalet citeringar (blå listan), fältnormerad citeringsgrad (gröna listan) och det totala genomslaget (produkten av antalet artiklar och genomsnittligt genomslag) (orangea listan). Rankingen reviderades 2011/2012 och utökades till de 500 lärosäten med högst antal artiklar och recensioner i Web of Science och bestod av fyra fristående indikatorer: antal artiklar och recensioner, medelantalet citeringar, fältnormerad citeringsgrad och andel topp tio procent, det vill säga andelen publikationer som återfinns bland de tio procent mest citerade.

Inför 2013 reviderades rankingen ånyo och bestod av följande indikatorer, nämligen: 1) PP(collab) (proportion of interinstitutional collaborative publications): andel publikationer som universitetet har samförfattat med ett annat; 2) PP(int collab) (proportion of international collaborative publications: andel publikationer som universitetet i fråga har skrivit tillsammans med forskare från andra internationella universitet; 3) PP(UI collab) (proportion of collaborative publications with industry): andel publikationer som universitetet har samförfattat med näringslivet. 4) MGCD (mean geographical collaboration distance): the average geographical collaboration distance (in km) of the publications of a university, where the geographical collaboration distance of a publication equals the largest geographical distance between two addresses mentioned in the publication's address list.

Nytt för den senaste upplagan är att universiteten inte rankas efter medelantalet citeringar och fältnormerad citeringsgrad, dock finns dessa uppgifter i webbsidan för respektive universitet liksom information om universitetets ämnessamansättning baserat på de artiklar och recensioner som indexerats i Web of Science. Härtill tillkom två nya indikatorer, det vill säga topp en procent och topp femtio procent, alltså hur stor andel av universitetets artiklar och recensioner som återfinns bland de en procent respektive femtio procent mest citerade i världen.

Rankingen är multidimensionell och samtliga listor/ indikatorer utom de som mäter samarbete (här gäller full counts, det vill säga heltalsräkning) kan justeras efter tre olika variabler: Exclude publications in special types of journals, Calculate size-independent indicators och Calculate impact indicators using fractional counting. Listorna innehåller även konfidensintervall.

KTH:s resultat 2011/2012-2015. Fraktionerad räkning. Notera att metodiken och urvalet har förändrats över tid.

Indikator fraktionaliserad räkning

Period Rank

Publikationer

Värde

Antal publikationer 2011/201 261 3744

83

2

2013 244 3320

2014 245 3510

2015 240 3795

Topp en procent 2015 392 3795 0,08%

Topp tio procent 2011/2012

262 3744 10,4%

2013 267 3320 10,0%

2014 363 3510 9,5%

2015 267 3795 10,7%

Topp 50 procent 2015 276 3795 52,7%

Medelantalet citeringar 2011/2012

407 3744 4,32

2013 377 3320 4,20

2014 425 3510 4,62

2015 - 3795 4,94

Fältnormerad citeringsgrad 2011/2012

268 3744 1,05

2013 286 3320 0,98

2014 358 3510 0,97

2015 - 3795 1,03

Sampublicering med andra universitet (både nationella och internationella)

2011/2012

264 3744 45,6%

2013 240 6359 73,8%

2014 309 6963 76,1%

2015 315 7707 77,1%

Internationell sampublicering 2011/201 47 3744 31,9

84

2 %

2013 31 6359 57,3%

2014 41 6963 59,1%

2015 66 7707 59,7%

Sampublicering med näringslivet

2013 5 6359 12,8%

2014 8 6963 12,0%

2015 10 7707 11,3%

Sampublicering sammantaget samtliga sampubliceringsindikatorer

2013 267 3320

2014 233 6963

2015 229 7707

Beaktar vi utfallet i ovanstående tabell kan vi konstatera att KTH står sig stabilt när det gäller antal publikationer, en ökning kan konstateras, här är värdet mycket bra med tanke på att vi är ett jämförelsevis litet universitet och i denna indikator är universitetets/fakultetens storlek avgörande. Nackdelen är emellertid att vi sedan tidigare varit mer fokuserade vid volym än på kvalitet, något som straffar sig i indikatorer som mäter impact (genomslag), exempelvis topp tio procent och fältnormerad citeringsgrad. Om vi producerar färre artiklar med högre kvalitet skulle detta ge ett betydligt större genomslag. KTH står sig starkt när det gäller produktion per capita, dock svagare när det gäller genomslag i vetenskapssamhället (kvalitet).

KTH står sig förhållandevis väl med avseende på medelantalet citeringar med tanke på att vi har relativt få publikationer inom Biomedical & Health Sciences och Life & Earth Sciences, vilket är en fördel i denna indikator. I jämförelse med många andra tekniska universitet, till exempel TUM, Imperial College och ETH, är KTH väldigt tekniktungt. Här kan vi konstatera en ökning från 4,32 för 2011/2012 till dagens 4,92. En positiv trend kan konstateras för topp tio procent, där vi 2011/2012 hade andelen 10,4 procent, för att i den senaste mätningen ha ökat till 10,7 procent. När det gäller fältnormerad citeringsgrad kan vi identifiera en positiv utveckling sedan föregående mätning då vi endast tilldelades blygsamma 0,97, alltså under världsgenomsnittet, till dagens 1,03.

85

Dock står sig KTH fortfarande ganska svagt i denna indikator jämfört med många andra ledande tekniska universitet.

KTH står sig fortsatt starkt när det gäller sampublicering med forskare från andra internationella universitet, trots förbättrade värden har vi tappat i antal ligaplaceringar, framför allt beroende på att sampublicering blivit allt vanligare och att fler universitet inkluderats i mätningen. Genomgående kan man konstatera att KTH presterar något bättre om man räknar full counts (heltalsräkning) än vid fraktionering, något som framför allt kan tillskrivas att vi medverkar i en rad framgångsrika forskningskollaborat i synnerhet inom fysik. Detta varierar från indikator till indikator, men det medför en del ligaplaceringar, exempelvis inom indikatorn topp tio procent. Inom sampublicering med näringslivet återfinns vi fortfarande bland de tio främsta i världen tillsammans med i huvudsak nederländska, japanska och nordiska universitet. Chalmers uppvisar här en femteplacering och TU Eindhoven är rankat som nr ett.

Noterbart är att det är ganska stora skiftningar i denna (liksom i de flesta andra) ranking framför allt beroende på att det blir mycket jämnt efter en fältnormerad citeringsgrad på 1,1 och tolv procent i indikatorn topp tio procent. Här gör en enstaka procent eller decimaler upp emot 70 placeringar. För att också i fortsättning säkra en position bland de högst rankade universiteten i världen är det till dessa nivåer KTH måste nå, vilket på längre sikt knappast är en omöjlighet.

Generellt kan också konstateras att kinesiska och ostasiatiska universitet under de senaste mätningarna fått allt högre citeringsvärden medan europeiska universitet tappar mark. Möjligen kan detta på sikt gynna KTH, då vi har en anmärkningsvärd hög andel sampublicering med kinesiska universitet.

CWTS Leiden ranking: http://www.leidenranking.com/

Volym

Antal artiklar och recensioner (PP) (fraktionerat)Rank 2015

Lärosäte Antal publikationer

Rank 2014

Rank 2013

Rank 2011/2012

26 Tsinghua 11203 36 42 34

35 Imperial College

10355 31 26 33

38 MIT 10040 42 39 41

60 ETH 8196 57 57 60

86

http://www.leidenranking.com/

100 Georgia Tech 6291 100 97 104

104 TUM 6179 111 117 126

148 Caltech 5097 136 131 116

151 KAIST 5048 151 160 163

153 EPFL 5015 164 177 181

163 RWTH Aachen 4924 183 186 186

169 Tokyo Tech 4816 150 152 99

184 DTU 4521 195 200 220

194 Karlsruhe 4429 224 196 211

203 Delft 4320 198 194 199

240 KTH 3795 245 244 261

248 NTNU 3697 231 228 249

277 Warwick 3423 275 259 290

302 Eindhoven 3120 288 280 294

362 Aalto 2617 359 354 377

393 Chalmers 2423 409 403 368


1477 553 480 484

I denna indikator har som tidigare nämnts lärosätets storlek en avgörande betydelse, då endast det totala antalet artiklar och recensioner inräknas, har man en stor fakultet är det naturligtvis enklare att få fler artiklar och recensioner indexerade i Web of Science. KTH inordnas mellan Delft och NTNU. För KTH:s del har det inte någon större betydelse om man fraktionerar eller räknar full counts (som THE World University Rankings gör), vid full counts (eller heltalsräkning) tillskrivs vi placering 240 (2014: 233; 2013:239) jämfört med 229 (2014:245; 2013:244) om man fraktionerar, alltså en skillnad på elva placeringar.

Impact (genomslag)

Fältnormerad citeringsgrad (fraktionerat)

Lärosäte. Rank efter

Antal publikationer

MNCS 2015

Antal publikationer

MNCS 2014

87

MNCS 2015 2010-2013 2009-2012

MIT 10040 2,01 9149 2,05

Caltech 5097 1,79 5072 1,96

EPFL 5015 1,59 4616 1,58

ETH 8196 1,45 7763 1,47

Imperial College

10355 1,38 10063 1,43


1477 1,31 1513 1,16

Georgia Tech 6291 1,3 5997 1,33

Warwick 3423 1,28 3249 1,23

DTU 4521 1,25 4180 1,32

TUM 6179 1,22 5733 1,29

Delft 4320 1,22 4087 1,16

Eindhoven 3120 1,21 3081 1,26

Karlsruhe 4429 1,11 3769 1,09

RWTH Aachen 4924 1,08 4356 1,08

NTNU 3679 1,04 3659 0,99

Tsinghua 11203 1,03 9713 1,03

KAIST 5048 1,03 4791 1,02

KTH 3795 1,03 3510 0,97

Aalto 2617 1,02 2443 1,03

Chalmers 2423 0,98 2173 0,98

Tokyo Tech 4816 0,72 4791 0,73

I denna indikator har KTH uppvisat en svagt positiv trend och ökat medelvärdet på 0,97 för 2014, alltså under världsgenomsnittet på 1,0, till dagens 1,03. I den senaste mätningen presterar KTH i nivå med Tsinghua, KAIST och Aalto. Dock är det fortfarande ett långt steg upp till DTU med en fältnormerad citeringsgrad på 1,25 och TU Eindhoven på 1,21.

Andel topp tio procent publikationer (Topp tio procent) (fraktionerat)

88

Rank 2015

Lärosäte Antal publikationer 2010-2013

Topp tio procent

Rank 2014

Rank 2013

Rank 2011/2012

1 MIT 10040 24,8 % 2 1 1

6 Caltech 5097 21,4 % 6 8 6

15 EPFL 5015 18,2 % 21 13 12

25 ETH 8196 17,1 % 25 26 18

33 Imperial College

10355 15,9 % 33 41 54

49 Georgia Tech 6291 14,9 % 50 34 15


1477 14,2 % 171 207 141

77 Warwick 3423 13,9 % 83 87 181

82 DTU 4521 13,7 % 73 45 45

91 TUM 6179 13,5 % 71 77 94

102 Delft 4320 13,2 % 148 164 115

118 Eindhoven 3120 12,9 % 94 94 84

177 Karlsruhe 4429 11,7 % 233 183 124

211 RWTH Aachen 4924 11,3 % 232 220 175

250 Tsinghua 4816 10,9 % 264 158 229

267 KTH 3795 10,7 % 363 267 262

285 KAIST 5048 10,4 % 283 182 196

303 NTNU 3697 10,2 % 331 287 240

350 Aalto 2617 9,7 % 348 297 222

386 Chalmers 2423 9,3 % 310 209 208

613 Tokyo Tech 4816 6,4 % 599 358 379

Positivt är även att inom denna indikator uppvisar KTH en svagt uppåtgående trend, värdet 2014 låg på 9,5 procent för att i denna mätning ha ökat till 10,7 procent. Sett till antal ligaplaceringar medför detta en ökning från placering 363 till 267, vilket beror på att det redan vi tolv procent börjar bli mycket jämnt. För 2015 presterar vi ungefär lika bra som Tsinghua. Räknar man full counts

89

(heltalsräkning) tilldelas vi position 302 med en procentandel på 12,3 att jämföra med placering 345 för 2014 och 11,6 procent.

Andel topp en procent publikationerRank 2015


Topp en procent

1 MIT 10040 4,0 %

3 Caltech 5097 3,2 %

18 EPFL 5015 2,2 %

38 ETH 8196 1,9 %

41 Imperial College

10355 1,8 %


1477 1,7 %

54 Warwick 3423 1,7 %

61 Delft 4320 1,6 %

73 DTU 4521 1,5 %

112 Georgia Tech 6291 1,4 %

131 TUM 6179 1,3 %

171 Eindhoven 3120 1,2 %

185 Karlsruhe 4429 1,2 %

214 Tsinghua 11203 1,1 %

220 RWTH Aachen 4924 1,1 %

259 Aalto 2617 1,0 %

280 KAIST 5048 1,0 %

307 NTNU 3697 1,0 %

392 KTH 3795 0,8 %

485 Chalmers 2423 0,7 %

597 Tokyo Tech 4816 0,5 %

90

Ovanstående tabell illustrerar med all tydlighet KTH:s främsta svaghet i internationella rankingar, det vill säga att vi har relativ få riktigt högciterade publikationer, något som till stor del hänger samman med att vi inte har särskilt många riktigt högciterade forskare. Ser man till full counts (heltalsräkning) tilldelas vi placering 369 med värdet 1,3 procent. KTH presterar på ungefär samma nivå som Chalmers. DTU har ett jämförelsevis högt värde på 1,5 procent.

Andel topp femtio procents publikationerRank 2015


Topp femtio procent

1 MIT 10040 71,0 %

6 Caltech 5097 67,3 %

12 EPFL 5015 64,4 %

16 ETH 8196 63,2 %

30 Imperial College

10355 61,5 %

66 Georgia Tech 6291 59,0 %

81 Warwick 3423 58,4 %

83 DTU 4521 58,2 %

94 TUM 6179 57,8 %


1477 57,6 %

112 Eindhoven 3120 57,1 %

140 Delft 4320 56,1 %

205 Karlsruhe 4429 54,4 %

234 Chalmers 2423 53,6 %

253 RWTH Aachen 4924 53,1 %

269 KAIST 5048 52,8 %

276 KTH 3795 52,7 %

322 Tsinghua 4816 51,8 %

324 NTNU 3697 51,8 %

336 Aalto 2617 51,4 %

666 Tokyo Tech 4816 40,8 %

91

I den nyintroducerade indikatorn topp femtio procent presterar KTH på ungefär samma nivå som i flera andra bibliometriska indikatorer som mäter Impact, nämligen att vi ligger strax ovan medelvärdet, i detta fall med ett värde på 52,7. KTH presterar i nivå med KAIST. Ser vi till full counts (heltalsräkning) återfinns vi på placering 277 och värdet 55,8 procent. Noterbart är att Tokyo Institute of Technology här liksom i andra bibliometriska indikatorer presterar synnerligen svagt.

Sampublicering/samverkanPP(collab) Andel sampublicering (full counts)

Rank 2015


PP(collab)

Rank 2014

Rank 2013

Rank 2011/2012


3888 86,6 % 25 17 17

125 Caltech 12465 81,6 % 130 76 174

146 Imperial College

22882 81,2 % 145 143 148

214 TUM 13209 79,4 % 202 117 127

240 MIT 21448 78,7 % 325 234 252

243 Warwick 7263 78,7 % 250 151 147

259 NTNU 7144 78,5 % 224 286 225

270 Karlsruhe 9150 78,2 % 192 183 220

287 ETH 17049 77,8 % 281 176 181

288 EPFL 10371 77,8 % 277 137 214

308 RWTH Aachen 9868 77,2 % 353 267 329

315 KTH 7707 77,1 % 309 240 264

374 Delft 8195 75,9 % 386 263 234

391 Chalmers 4718 75,6 % 354 209 165

421 Eindhoven 5774 74,9 % 282 193 109

445 Aalto 4935 74,6% 433 281 303

92

473 DTU 8575 73,9 % 456 298 249

578 Tokyo Tech 9011 70,3 % 553 356 395

587 Georgia Tech 10880 70,0 % 607 433 369

622 KAIST 8535 68,3 % 631 442 314

655 Tsinghua 18642 66,6 % 659 466 481

Sett till andel sampublicering uppvisar KTH en positiv trend. Vid föregående mätning låg andelen på 76,1 procent för att öka till 77,1 procent 2015. Trots detta tappar KTH i antal ligaplaceringar från 309 till 315, något som förklaras av att sampublicering blivit allt vanligare. Flera av de ovanstående lärosätena gynnas av att de i hög grad sampublicerar inom landet, vilket i denna indikator är en nackdel för KTH emedan antalet universitet, forskningsinstitut etc. i Sverige, av förklarliga skäl är begränsat, vilket å andra sidan gynnar oss i indikatorn andel sampublicering med forskare från utländska universitet. I resultatet för 2015 hamnar KTH på ungefär samma nivå som RWTH Aachen.

PP(int collab) Internationell sampublicering (full counts)Rank 2015


PP(int collab)

Rank 2014

Rank 2013

Rank 2011/2012

24 EPFL 10371 65,2 % 11 8 10

35 Imperial College

22882 63,0 % 42 67 35

40 ETH 17049 62,7 % 23 14 13


3888 62,7 % 24 21 14

66 KTH 7707 59,7 % 41 31 47

81 Karlsruhe 9150 58,3 % 52 32 43

88 Warwick 7263 57,4 % 142 112 116

99 DTU 8575 56,9 % 85 67 67

119 Caltech 12465 55,1 % 118 162 218

144 Aalto 4935 53,9 % 136 119 119

145 Chalmers 4718 53,8 % 120 83 81

155 Delft 8195 53,3 % 148 116 82

93

179 TUM 13209 51,8 % 171 125 112

194 Eindhoven 5774 50,8 % 141 110 79

207 RWTH Aachen 6868 50,1 % 207 155 184

231 NTNU 7144 48,6 % 221 162 120

285 MIT 21448 45,5 % 305 246 267

414 Georgia Tech 10880 36,7 % 435 335 330

500 Tokyo Tech 9011 31,6 % 511 375 431

503 Tsinghua 18642 31,4 % 515 383 449

600 KAIST 8535 26,5 % 618

Mellan 2014 och 2015 har KTH ökat andelen sampublicering med forskare från utländska universitet från 59,1 procent till 59,7, trots detta har vi tappat från placering 41 till 66. Den främsta anledningen till denna nedgång tabellmässigt är att internationell sampublicering blivit allt vanligare. Sett till resultat för 2015 ligger vi på ungefär samma nivå som Karlsruhe.

PP(UI collab) Sampublicering med näringslivet (full counts)Rank 2015


PP (Industry collaboration)

Rank 2013

Rank 2014

1 Eindhoven 5774 14,5 % 1 1

4 Delft 8195 12,1 % 2 4

5 Chalmers 4718 12,0 % 3 2

6 DTU 8575 12,0 % 4 6

10 KTH 7707 11,3 % 5 8

13 Tokyo Tech 9011 10,8 % 6 10

14 Aalto 4935 10,4 % 10 16

18 KAIST 8535 10,1 % 15 20

28 Georgia Tech 10880 9,5 % 21 26

56 RWTH Aachen 9868 8,5 % 50 53

58 MIT 21448 8,4 % 48 72

94


3888 7,9 % 73 79

99 Imperial College

22882 7,7 % 49 89

109 EPFL 10371 7,5 % 71 92

112 ETH 17049 7,5 % 116 109

126 NTNU 7144 7,3 % 8 193

143 TUM 13209 7,2 % 132 150

146 Karlsruhe 9150 7,1 % 113 157

187 Caltech 12465 6,6 % 135 201

377 Warwick 7263 5,0 % 295 343

439 Tsinghua 18642 4,4 % Orankat

491

I denna indikator presterar KTH fortfarande starkt, dock tappade vi i andelen sampublicering med näringslivet från 12 procent 2014 till 11,3 procent 2015, vilket medför ett tapp på två placeringar. Topp tio listan domineras av Nederländska, nordiska, japanska och koreanska universitet. På nionde plats återfinns emellertid Rensselaer Polytechnical Institute.

Ämnesområden

Physical Sciences & Engineering (fraktionerat)Rank topp tio procent 2015


Topp tio procent

Topp en procent

Topp femtio procent

MNCS

5 MIT 4672 24,3 3,4 71,6 1,94

16 Caltech 2999 20,5 3,1 66,7 1,77

33 EPFL 2830 18,4 2,2 65,1 1,61

38 ETH 3410 17,5 1,9 63,4 1,47

53 Georgia Tech 3225 16,7 1,5 62,7 1,39

68 Imperial College

3321 15,7 1,8 61,6 1,41

73 Warwick 1035 15,6 2,3 66,2 1,45

95


923 15,4 2,1 60,1 1,4

79 Delft 2168 15,4 1,8 59,5 1,38

87 Eindhoven 1848 15,1 1,6 60,6 1,37

98 DTU 2401 14,5 1,7 59,4 1,31

124 TUM 2193 13,8 1,4 58,8 1,26

153 RWTH Aachen 2212 13 1,2 55,7 1,18

191 Karlsruhe 3085 12,2 1,2 55 1,13

220 KAIST 2887 11,8 1,1 54,8 1,12

250 KTH 2301 11,4 0,9 54,4 1,08

251 Tsinghua 6753 11,4 1,2 52,2 1,06

316 Aalto 1398 10,4 1,2 51,4 1,05

334 Chalmers 1454 10,01 0,6 55,2 1,02

424 NTNU 1462 9,1 1,1 52 1

605 Tokyo Tech 3462 6,4 0,1 41,7 0,73

Detta är KTH:s största ämnesområde och utgör 61 procent av lärosätets totala artiklar och recensioner för 2010-2013. Inom detta område kan vi konstatera att vi har en topp tio procent på 11,4 och en fältnormerad citeringsgrad på 1,08. Resultatet medför att vi presterar i nivå med KAIST och Tsinghua, dock är det ett ganska stort avstånd upp till DTU, Delft och Eindhoven. Räknar man full counts (heltalsräkning) tilldelas KTH position 262 och andelen topp tio procent ligger på 12,7 procentenheter. Sett till antal publikationer (fraktionerat) producerar vi ungefär lika många artiklar och recensioner som DTU och RWTH Aachen.

Mathematics & Computer Science (fraktionerat)Rank topp tio procent 2015


Topp tio procent

Topp en procent

Topp femtio procent

MNCS

6 Caltech 404 21,1 4,2 64,2 1,99

18 MTI 1267 18,3 3,1 63,8 1,68

96

23 EPFL 812 17,2 2 59,5 1,47

27 ETH 897 16,9 2,1 60,4 1,46

76 KIT 373 14,3 1,4 53,5 1,26

77 TUM 599 14,3 1,3 57,2 1,26


312 14,2 1,6 58,2 1,32

84 Georgia Tech

1226 14,1 1,4 54,7 1,24

113 Imperial College

849 13,3 1,4 56,3 1,25

125 NTNU 418 13 1,5 54,4 1,22

131 DTU 402 12,8 1,4 56,2 1,21

184 RWTH Aachen

511 11,9 1,6 54,4 1,16

193 KTH 630 11,7 1,3 52,7 1,1

205 Delft 767 11,4 1,4 54,6 1,11

209 Warwick 484 11,4 1,8 54,3 1,23

271 Eindhoven 682 10,6 0,2 52 1

321 Tsinghua 2231 9,9 1,1 50,6 1

347 Aalto 568 9,4 0,9 53,7 1,03

361 Chalmers 425 9,2 1,4 53,1 1,03

440 KAIST 1245 8,2 0,8 50,3 0,91

553 Tokyo Tech 627 5,8 0,6 35,7 0,63

Publikationerna i Mathematics & Computer Science utgör 17 procent av KTH:s totala produktion av artiklar och recensioner 2010-2013, vilket i jämförelse med flera ovanstående tekniska universitet är en förhållandevis hög andel. Inom detta ämnesområde presterar vi något bättre än inom Physical Sciences & Engineering och rankas som 193 med ett topp tio procent värde på 11,7 procent, vilket inordnar oss på ungefär samma nivå som RWTH Aachen. Räknar man full counts (heltalsräkning) rankas vi som 156:e bästa lärosäte med ett topp tio procent värde på 13,5 procent. Sett till antal publikationer (storlek) ligger vi på ungefär samma nivå som Eindhoven och Tokyo Institute of Technology.

97

Life & Earth Sciences (fraktionerat)Rank topp tio procent 2015


Topp tio procent

Topp en procent

Topp femtio procent

MNCS

2 MIT 950 25,3 4,1 72 1,96

7 Caltech 948 22,8 2,7 68,9 1,73

39 Imperial College

1073 17,7 2 64 1,49

43 EPFL 396 17,4 2,3 65,7 1,75

49 ETH 1871 17,1 1,6 65,5 1,44

91 Warwick 267 14,9 1,9 56 1,26

115 Georgia Tech 607 14,2 1,3 59,9 1,25

121 DTU 1054 14 1,5 59,4 1,24

169 Delft 656 13,1 1,7 55,7 1,17

190 TUM 771 12,8 0,9 56,8 1,14

224 Tsinghua 904 12,2 1,1 54,4 1,1

296 KAIST 278 10,5 1,9 55,3 1,06

335 Aalto 132 9,8 0,3 48,4 0,93

340 Chalmers 222 9,8 0,4 55,1 0,98

341 KIT 527 9,8 1 53,4 1,04

351 NTNU 543 9,6 0,8 51,1 0,99

402 KTH 298 8,7 0,2 51,5 0,92

427 RWTH Aachen 315 8,3 0,8 50,9 0,94

Publikationerna i Life & Earth Sciences utgör endast åtta procent av KTH:s totala produktion av artiklar och recensioner 2010-2013, vilket i jämförelse med ovanstående tekniska universitet är en jämförelsevis låg andel. Exempelvis har vi 298 publikationer jämfört med DTU på 1054. Inte heller är det något av våra starkaste ämnesområden med en 402 placering och ett topp tio procent värde på relativt blygssamma 8,7 och en fältnormerad citeringsgrad på 0,92, vilket inordnar oss på samma nivå som RWTH Aachen. Ser vi till full counts (heltalsräkning) rankas vi som nr 410 med ett topp tio procent värde på 10,7. Sett till antal publikationer (storlek) har vi ungefär samma utfall som RWTH Aachen och KAIST.

98

Biomedical & Health Sciences (fraktionerat)Rank topp tio procent 2015


Topp tio procent

Topp en procent

Topp femtio procent

MNCS

1 MIT 2409 28,4 5,6 73,9 2,31

2 Caltech 623 24 3,4 70,5 1,83

7 EPFL 862 19,7 2,5 66,3 1,61

16 ETH 1460 17,3 2,4 62,4 1,44

25 Imperial College

4579 16,2 1,9 62 1,37

50 Warwick 875 14,5 1,6 55,8 1,25

69 TUM 2415 13,7 1,3 57,6 1,21

146 NTNU 924 11,6 0,8 52,6 1,07

182 Georgia Tech 804 11 1,1 55 1,1

195 DTU 582 10,8 1,3 52,7 1,05

265 RWTH Aachen

1661 9,7 0,9 50,2 0,98

329 Tsinghua 978 8,8 0,9 48,3 0,91

350 KAIST 498 8,3 0,3 47,7 0,86

359 Eindhoven 267 8,2 0,8 52 0,94

366 KIT 356 8,1 1 53,8 0,97

381 Delft 342 7,9 0,7 46,6 0,89

384 Aalto 199 7,9 1,2 47 0,94

412 KTH 372 7,4 0,3 46 0,81

439 KAIST 288 7 0,6 44,4 0,79

527 Chalmers 209 5,6 0,3 45,9 0,73

540 Tokyo Tech 389 5,5 0,7 37,5 0,7


Publikationerna i Biomedical & Health Sciences utgör tio procent av KTH:s totala utbud 2010-2013, vilket i jämförelse med flera av de ovanstående universiteten är en jämförelsevis låg andel. Inte heller är det något av våra

99

starkaste områden, där vi rankas som 412 med ett topp tio procent värde på blygsamma 7,4 och en fältnormerad citeringsgrad på 0,81, vilket medför att vi ligger på ungefär samma nivå som Aalto. KTH rankas högre om man räknar full counts (heltalsräkning) med en 384 placering och ett topp tio procent värde på tio procent. Sett till antal publikationer har vi ungefär samma output som Tokyo Institute of Technology och Karlsruhe.

4.8. National Taiwan University Ranking (NTU) (tidigare HEEACT)

MetodEn annan jämförelsevis välkänd ranking är HEEACT eller Taiwan ranking som till nyligen gavs av Higher Education Evaluation and Accreditation Council of Taiwan (HEEACT), vilket är en stiftelse/myndighet (Taiwans motsvarighet till UKÄ), men har sedermera övertagits av National Taiwan University. Rankingen är enbart baserad på bibliometriska parametrar och omfattar vetenskaplig produktion och antal citeringar samt H-index. Det är framför allt ämnesrankingarna som gör rankingen intressant. Underlaget hämtas ur Web of Science (WoS). Följande dimensioner och indikatorer används:

Forskningsproduktivitet (viktas 25 procent): Antal artiklar de senaste elva åren (10 procent) och Antal artiklar publicerade under innevarande år (15 procent).

Research impact (viktas 35 procent): Antal citeringar de senaste elva åren (15 procent), Antal citeringar de senaste två åren (10 procent) och Medelantalet citeringar de senaste elva åren (10 procent).

Research excellence (viktas 40 procent): H-index de senaste två åren (10 procent), Antal högciterade artiklar under en tio års period (15 procent) och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals (15 procent).

ResultatÅr 2014 rankades KTH som 271 bästa lärosäte alltså ungefär samma resultat som vid föregående mätning (2013:273; 2012:258; 2011:245; 2010:321). Inom rent bibliometriska rankingar, såsom denna, brukar KTH hamna inom spannet 200-300. För 2013 är vi rankade som 116:e bästa universitet i Europa (2013:114; 2012:107).

Följande svenska lärosäten återfinns bland topp 500 för 2014: Karolinska Institutet placering 57, Lunds universitet 81, Uppsala universitet 96, Stockholms universitet 170, Göteborgs universitet 141, Umeå universitet 261, Linköpings universitet 315, Sveriges lantbruksuniversitet 360 och Chalmers 407.

100

KTH presterar i den totala rankingen bäst inom Antal artiklar publicerade innevarande år (2013) som återfinns i High Impact Journals nr 230 (2013:223), Antal artiklar publicerade under innevarande år (2013) nr 231 (2013: 239), Antal citeringar de senaste två åren (2012-2013) nr 235 (2013:240) och Antal artiklar de senaste elva åren (2002-2013) nr 244 (2013:243). Inom H-index de senaste två åren (2012-2013) hamnar vi på placering 271 (2013:275) och inom Antal högciterade artiklar under en tio års period (2003-2014) tilldelas vi placering 283 (2013:269). Svagast är vi när det gäller indikatorerna Antal citeringar de senaste elva åren nr 301 (2013:318) och Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 401 (2013:413). När det gäller H-index de senaste två åren, både i totalen och i ämnes- och ämnesområdesrankingarna nedan, har universitetets storlek stor inverkan. Flera av dem som ligger före oss har större fakultet. Detta faktum påverkar även de indikatorer som mäter antal, såsom Antal artiklar de senaste elva åren och Antalet citeringar de senaste elva åren. Massan har sålunda liksom i ARWU stor betydelse i denna ranking.

Resultatet pekar på och som också bekräftas av resultatet från andra rankingar att vi har en förhållandevis låg citeringsgrad och att vi kan bli bättre på att publicera i High Impact Journals, något som också i förlängningen ger en högre fältnormerad citeringsgrad och fler högciterade artiklar. Om KTH skall stärka sin position i internationella rankingar måste vi producera flera högciterade artiklar och kvaliteten måste genomgående bli bättre. KTH:s produktionsmått är mycket bra, men det finns förbättringspotential framför allt beträffande kvalitet och impact.

Ser vi till resultat nedan i ämnesområdes- och ämnesrankingarna återfinns samma tendens. KTH är bra på att publicera men går desto sämre på viktiga kvalitetsindikatorer som Medelantalet citeringar de senaste elva åren och Antal högciterade artiklar under en tio års period. När det gäller forskningsimpact och forskningsexcellens finns således förbättringspotential.

EngineeringInom ämnesområdet Engineering rankas KTH som 73:e bästa lärosäte (2013:72; 2012:66; 2011:77; 2010:82). KTH gör bäst ifrån sig inom indikatorerna Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 49 (2013:51), Antal citeringar de senaste två åren nr 50 (2013:63) och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals nr 63 (2013:48) samt Antal citeringar de senaste elva åren nr 79 (2013:53). Något sämre, men ändå ett jämförelsevis bra resultat, presterar vi inom Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 98 (2013:90). Absolut svagast är vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 224 (2013:204).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

1 Tsinghua 90,9 1 MIT 100

3 MIT 90,5 3 Tsinghua 89,9

6 Georgia Tech 84 7 Georgia Tech 85,3

101

15 Imperial College

73,1 14 Imperial College 75,6

17 ETH 71,3 17 ETH 74,9

18 EPFL 71,1 21 EPFL 73,5


30 Delft 65,8 31 DTU 66,1

37 DTU 64,5 36 Delft 63,2


62 Eindhoven 59,1 61 Karlsruhe 58,6

73 KTH 58,6 62 Eindhoven 57,7

79 Karlsruhe 58 72 KTH 56,1


97 TUM 55,6 89 RWTH Aachen 54

102 RWTH Aachen 55,5 94 TUM 54

111 Chalmers 54,3 127 Chalmers 51,3

118 NTNU 53,4 141 Aalto 49,4

143 Aalto 52,2 141 NTNU 49


… 279 École Polytechnique 46,2

Orankat Warwick … 285 Warwick 45,8

Tsinghua, som är ett mycket stort universitet vilket som sagt är en fördel i denna ranking, går mycket bra i denna ämnesområdesranking liksom Georgia Tech samt, som brukligt, de ledande elituniversiteten. KTH ligger på ungefär samma nivå som Eindhoven och Karlsruhe. I jämförelse med ovanstående universitet presterar KTH särskilt bra inom Antal artiklar publicerade under innevarande år där vi ligger på samma nivå som EPFL. Svagast i jämförelse med ovanstående universitet är vi inom Antal högciterade artiklar under en tio års period och Medelantalet citeringar de senaste elva åren. Noterbart är att TUM först återfinns på plats 97 och att École Polytechnique inte ens rankas, vilket dock till stor del beror på att det är ett litet universitet, fakultetens storlek har som sagt stor betydelse i denna ranking.

102

Natural SciencesInom ämnesområdet Natural Sciences rankas KTH som 138:e bästa lärosäte (2013:130; 2012:104; 2011:107; 2010:161). Bäst presterar KTH inom Antal artiklar publicerade under de senaste elva åren nr 93 (2013:94) och återigen var vi absolut svagast inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 213 (2013:226). I de övriga indikatorerna återfinns vi inom intervallet 112-166, mest framstående var vi inom Antal artiklar publicerade under innevarande år (2013:103). Inom Antal högciterade artiklar under en tio års period och H-index de senaste två åren återfinns KTH på placering nr 153 (2013:140) respektive nr 157 (2013:151).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 90,5 2 MIT 90,3


10 ETH 76,2 12 ETH 74,9

22 Imperial College

70,7 22 Imperial College 70


43 EPFL 64,2 51 Karlsruhe 62,1

45 Georgia Tech 63,7 52 EPFL 62

62 Tokyo Tech 60,1 54 Georgia Tech 61,9

52 Karlsruhe 62,3 59 Tokyo Tech 60,9

84 TUM 57,4 81 TUM 57,3



53,8 120 KAIST54,3

138 KTH 53,5 130 KTH 53,8

149 KAIST 53 137 École Polytechnique 53,5

153 DTU 52,8 156 DTU 52,3

161 Delft 52,4 170 Delft 51,5

180 Warwick 51,2 213 Eindhoven 49,6


272 Chalmers 47,7 232 Aalto 48,8

281 Aalto 47,4 262 Chalmers 47,7

Orankat NTNU … Orankat NTNU …

103

Noterbart är att Tsinghua även i denna ranking återfinns i toppen. KTH rangordnas på ungefär samma nivå som KAIST, École Polytechnique och DTU. I jämförelse med ovanstående universitet presterar KTH bäst i de indikatorer som mäter antal artiklar, men mindre bra när det gäller Medelantalet citeringar under de senaste elva åren och och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals.

Chemical EngineeringI Chemical Engineering rankas KTH som 35:e bästa lärosäte (2013:30; 2012:31; 2011:62; 2010:64). Här står sig KTH starkt inom Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals nr 17 (2013:10), H-index de senaste två åren nr 32 (2013:35), Antal citeringar de senaste två åren nr 32 (2013:32) och Antal citeringar de senaste elva åren nr 37 (2013:36). Mindre bra presterar vi i Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 88 (2013:92) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 62 (2013:60).

Rank 2014


Lärosäte Poäng


8 DTU 80 8 DTU 81,1

11 Imperial College


13 MIT 73,7 13 Georgia Tech 74,6

14 Georgia Tech 71,9 14 Eindhoven 71,5

17 Eindhoven 70,4 17 MIT 71

28 ETH 67,2 28 ETH 68,9

32 EPFL 65,8 32 Tokyo Tech 67,9

33 Tokyo Tech 65,7 33 KTH 66,4

34 KAIST 65,1 34 EPFL 66,2

35 KTH 65 35 NTNU 63,8

37 NTNU 64,9 37 KAIST 63

38 Delft 64,4 38 Delft 62,7

40 Chalmers 63,7 40 Karlsruhe 61,5

46 Karlsruhe 62,4 46 Chalmers 59

66 RWTH Aachen 59,4 66 RWTH Aachen 59

104

107 Aalto 55,9 107 Aalto 55

114 TUM 55 114 TUM 54,5




… Orankat École Polytechnique …

Noterbart är att Caltech är anmärkningsvärt svaga inom detta ämne. Som framgår ovan hamnar KTH på ungefär samma nivå som Tokyo Institute of Technology, EPFL, KAIST och NTNU. I jämförelse med ovanstående universitet i tabellen ovan presterar vi särskilt bra inom Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals. I övrigt ligger KTH ganska jämnt i mitten på samtliga indikatorer.

Civil EngineeringInom Civil Engineering rankas vi som 97:e bästa läorsäte (2013:112; 2012:104; 2011:140; 2010:153). KTH presterar bäst inom Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 69 (2013:88) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 73 (2013:79). Svagast är vi inom indikatorerna Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 178 (2013:190), Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 125 (2013:175) och H-index de senaste två åren nr 137 (2013:135). KTH är således bra på att publicera, men det som ser dagens ljus får dessvärre inget större genomslag.

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 Tsinghua 86,9 2 ETH 84,6

3 ETH 86,2 3 Tsinghua 84,3

4 Delft 82,9 5 Delft 82,1

7 DTU 77,3 6 DTU 78,6


16 EPFL 71,6 19 Imperial College 69,2

21 Imperial College

69,4 24 NTNU66,4

33 NTNU 65 29 EPFL 65,9

35 MIT 64,3 34 MIT 64,3

65 Chalmers 59,7 82 Eindhoven 56,7

81 Eindhoven 57,2 85 Chalmers 56

105

97 KTH 56,1 100 KAIST 55,1

101 KAIST 55,8 109 Caltech 54,8

127 Karlsruhe 53,8 112 KTH 54,7

128 Caltech 53,7 120 Karlsruhe 54,3

196 TUM 51,2 129 TUM 53,7


258 Aalto 48,8 252 Tokyo Tech 48,8

276 Tokyo Tech 48,3 297 Aalto 47,7


… Orankat École Polytechnique …

Orankat Warwick … Orankat Warwick …

När det gäller Civil Engineering ligger KTH på ungefär samma nivå som Eindhoven och KAIST. I jämförelse med universiteten i ovanstående tabell ligger KTH på omkring placering tolv på samtliga indikatorer.

Computer ScienceI ämnet datavetenskap rankas vi som 204:e bästa lärosäte (2013:155; 2012:116; 2011:267; 2010:228). Tappet beror framför allt på försämrade värden inom indikatorerna: H-index de senaste två åren, Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals, Antal högciterade artiklar under en tio års period och Antal citeringar de senaste elva åren samt Medelantalet citeringar de senaste elva åren. Bättre värden kan konstateras för Antal artiklar de senaste elva åren, Antal citeringar de senaste två åren och Antal artiklar publicerade under innevarande år. KTH presterar bäst inom indikatorerna Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 123 (2013: 119) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 146 (2013:138). Svagast är vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 229 (2013:212) och Antal högciterade artiklar under de senaste tio åren nr 262 (2013:228) samt H-index de senaste två åren nr 277 (2013:160).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 87,6 2 MIT 100

5 Tsinghua 81,2 8 Tsinghua 79

12 ETH 74,5 10 ETH 74,2


106

19 EPFL 69,8 16 EPFL 66,5

36 Imperial College

64,7 35 Caltech66,5

40 Caltech 63,1 42 Imperial College 56,8

52 KAIST 60,4 44 KAIST 55,9

58 TUM 59,7 53 TUM 54,9

68 Delft 58,5 60 Eindhoven 54,9

70 Eindhoven 58,1 71 Delft 53

120 DTU 53,8 115 DTU 52

139 Aalto 52,3 125 RWTH Aachen 51

144 RWTH Aachen 52 150 Aalto 51

160 Karlsruhe 50,9 153 Karlsruhe 49,1

174 NTNU 50,1 155 KTH 48,2

188 Tokyo Tech 49,8 177 NTNU 47,2

204 KTH 49,5 191 École Polytechnique 46,2

247 Warwick 48,1 229 Tokyo Tech 46,2


47,6 281 Warwick43,3

Orankat Chalmers … Orankat Chalmers …

KTH befinner sig på ungefär samma nivå som NTNU, Tokyo Institute of Technology och Warwick. I jämförelse med universiteten i tabellen ovan presterar vi bland den lägre fjärdedelen sämsta i samtliga indikatorer. Svagast är vi inom Antal högciterade artiklar de senaste tio åren och H-index de senaste två åren.

Electrical EngineeringKTH rankas inom Electrical Engineering som 64:e bästa lärosäte (2013:76; 2012:81; 2011:135; 2010:92). Vi är framför allt starka inom indikatorerna H-index de senaste två åren nr 18 (2013:80), Antal citeringar de senaste två åren nr 36 (2013:61) och Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 40 (2013:48) samt Antal artiklar de senaste elva åren nr 60 (2013:63). Vi presterar emellertid förvånansvärt svagt inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 207 (2013:208) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 119 (2013:130). Återigen är vi starka på att publicera, men det som ges ut har ett relativt svagt genomslag och får jämförelsevis få citeringar.

107

Rank 2014


Lärosäte Poäng

1 MIT 91,4 1 MIT 92,9

4 Georgia Tech 84,2 5 Georgia Tech 84


14 ETH 72,8 19 Caltech 71,4

16 EPFL 71,7 20 EPFL 71,2

25 Caltech 68,7 21 ETH 70,5


24 KAIST68,9

27 KAIST67,8


51 Delft 61,5 52 Delft 61,4

59 TUM 60,1 67 TUM 59,6

64 KTH 59,4 76 KTH 57,9

105 Tokyo Tech 54,9 93 RWTH Aachen 55,7

106 Chalmers 54,8 99 Tokyo Tech 55,2

106 RWTH Aachen 54,8 109 Eindhoven 54,2

108 Eindhoven 54,6 118 Karlsruhe 53,5

113 DTU 54,1 119 Chalmers 53,4

126 Karlsruhe 53,1 125 DTU 53,1

148 Aalto 52 138 Aalto 52,3

280 NTNU47,7



… Orankat NTNU …

Orankat Warwick … Orankat Warwick …

Noterbart är Georgia Tech och Tsinghua är starka. KTH ligger på ungefär samma nivå som TUM, RWTH Aachen och Tokyo Institute of Technology. Också i jämförelse med ovanstående universitet presterar KTH relativt svagt inom framför allt Medelantalet citeringar de senaste elva åren och i någon mån inom Antal högciterade artiklar under en tio års period.

108

FysikKTH rankas inom Fysik som 109:e bästa lärosäte (2013:107; 2012:87; 2011:83; 2010:117). Liksom i flera andra av ovanstående ämnesrankingar är vi starkast inom Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 59 (2013:58) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 67 (2013:70). Återigen vi presterar vi jämförelsevis svagt inom Medelantal citeringar de senaste elva åren nr 245 (2013:247), H-index de senaste två åren nr 169 (2013:155) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 144 (2013:132).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 92 2 MIT 91,1


14 Imperial College


19 ETH 68,9 30 ETH 67,4


39 EPFL 63,8 45 Karlsruhe 63,1

46 Karlsruhe 62,8 49 Tokyo Tech 61,5

59 Tokyo Tech 59,6 60 EPFL 60,3

64 Georgia Tech 59,1 73 École Polytechnique 58


58,2 104 TUM55,5

93 RWTH Aachen 56,3 107 KTH 55,2

98 TUM 56,2 107 RWTH Aachen 55,2

109 KTH 55,1 112 Georgia Tech 55

151 KAIST 52,4 128 KAIST 54

153 DTU 52,2 174 Delft 50,7

158 Delft 52 176 Aalto 50,6

166 Warwick 51,6 195 DTU 50,1

245 Aalto 48,8 213 Warwick 49,5

245 Eindhoven 48,8 253 Chalmers 48,4

252 Chalmers 48,7 286 Eindhoven 47,4

Orankat NTNU … Orankat NTNU …

109

Karlsruhe är starkt inom detta ämne. KTH hamnar på drygt samma nivå som TUM och RWTH Aachen. I jämförelse med de tjugo tekniska universitet som valts ut i jämförelsesyfte är vi svaga inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals, men befinner sig i mellanskiktet vad beträffande de övriga indikatorerna.

KemiInom Kemi rankas vi som 122:e bästa lärosäte (2013:118; 2012:99; 2011:106; 2010:136). KTH utmärker sig framför allt inom indikatorn Antal artiklar de senaste elva åren nr 102 (2013:99). Minst bra presterar vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 170 (2013:183), Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 143 (2013:140) och H-index de senaste två åren nr 149 (2013:139).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 87,4 2 MIT 88,9

7 Tsinghua 79 9 Tsinghua 78,1


22 ETH 72,4 17 ETH 72,6

24 EPFL 71,8 20 EPFL 71,3

30 Imperial College

67,729

Imperial College 67,7

34 KAIST 65,1 30 Caltech 66,9

35 Caltech 64,2 33 KAIST 66

47 Tokyo Tech 61,9 42 TUM 62,5

52 TUM 61,2 45 Tokyo Tech 62

54 Karlsruhe 61 47 Karlsruhe 61,8


85 DTU 57,3 74 DTU 57,9


122 KTH 53,8 118 KTH 54

134 Delft 53,2 124 Delft 53,7


219 Chalmers 49,6 210 Chalmers 50,2

298 Aalto 47,2 272 Aalto 48,1

110


…Orankat

École Polytechnique …

I denna ranking ligger KTH på ungefär samma nivå som Eindhoven och Delft. I jämförelse med de tekniska universitet som valts ut i benchmarkingssyfte presterar KTH varken särskilt bra eller särskilt dåligt på någon av indikatorerna. Vi hamnar inom den sämsta tredjedelen inom samtliga indikatorer.

MatematikInom Matematik rankas vi som 223:e bästa lärosäte (2013:220; 2012:186; 2011:168; 2010:134). KTH:s främsta styrkor är indikatorn Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 155 (2013:191), Antal citeringar de senaste elva åren nr 193 (2013:164) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 203 (2013:154). Svagast är vi inom Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 267 (2013:224).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

7 MIT 77,1 4 MIT 82,5

17 ETH 68,8 25 ETH 66

30 Tsinghua 65 32 Imperial College 63,8

31 Georgia of Tech 64,9 36 Georgia Tech 62,7

40 Imperial College

63,3 37 Tsinghua 62,4


53 Warwick 60 58 École Polytechnique 59,5


59,9 73 Warwick57,8

69 EPFL 58,5 81 EPFL 57,1

98 TUM 56,3 99 TUM 55,4


141 Tokyo Tech 52,7 166 NTNU 51,1


171 Delft 51,2 184 Tokyo Tech 50,7

200 NTNU 50 193 KAIST 50,2

223 KTH 49,1 220 KTH 49,2

111

273 Chalmers 47,7 230 Delft 49

285 DTU 47,4 259 Aalto 48,1


297 Aalto University 47 293 DTU 47,3

Orankat KAIST … 297 Chalmers 47,2

Inom Matematik befinner sig KTH på ungefär samma nivå som Delft och NTNU. I jämförelse med universiteten i tabellen ovan hamnar KTH mellan placering 13-15 i de flesta undiaktorer utom H-index de senaste två åren och Antal högciterade artiklar under en tio års period där vi tilldelas placering 18.

Materials ScienceInom Materials Science rankas vi som 77:e bästa lärosäte (2013:73; 2012:75; 2011:71; 2010:74). KTH utmärker sig framför allt inom indikatorerna Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 47 (2013:52), Antal artiklar de senaste elva åren nr 48 (2013:49) och Antal citeringar de senaste elva åren nr 65 (2013:66) samt Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals nr 74 (2013:53). Förvånansvärt svaga är vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 216 (2013:223) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 122 (2013:100).

Rank 2014


Lärosäte Poäng


2 MIT 90,4 2 MIT 89,8


16 Imperial College

72,8 17 KAIST 72,1

18 KAIST 71,8 20 Imperial College

71,2

18 EPFL 71,8 24 EPFL 70,1

37 ETH 64,7 36 ETH 64,9


59 Delft 60 48 Tokyo Tech 61,4

59 DTU 60 52 Caltech 60,6

62 Caltech 59,9 53 Delft 60,2

72 Eindhoven 58,8 56 DTU 59,8

112

72 Tokyo Tech 58,8 62 Eindhoven 59,1

77 KTH 57,8 73 KTH 58,3


113 TUM 53,9 117 Aalto 53,5

128 Chalmers 53 129 TUM 53,1

132 Aalto 52,8 135 Chalmers 52,8

190 NTNU 49,9 208 NTNU 49,1


47,7 240 École Polytechnique

48,1

293 Warwick 47 Orankat Warwick …

KTH ligger på drygt samma nivå som Eindhoven, Tokyo Institute of Technology och RWTH Aachen. I jämförelse med de tekniska universiteten i tabellen ovan presterar KTH särskilt bra inom Antal artiklar de senaste elva åren och Antal artiklar publicerade under innevarande år. Däremot är vi ganska svaga när det gäller Medelantalet citeringar de senaste elva åren (sämst av samtliga) och Antal högciterade artiklar under en tio års period.

Mechanical EngineeringInom Mechanical Engineering rankas vi som 43:e bästa läorsäte (2013:25; 2012:13; 2011:27; 2010:37). KTH gick bäst inom indikatorerna Antal artiklar under innevarande år nr 30 (2013:36), Antal citeringar de senaste elva åren nr 31 (2013:27) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 32 (2013:35). Förhållandevis bra resultat fick vi även inom Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 63 (2013:50) och anmärkningsvärt svagt gick vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 123 (2013:111). KTH är återigen starka på att publicera, men svagheten ligger återigen i själva genomslaget. Tappet i antalet placeringar i jämförelse med föregående år beror framför allt på försämrade värden i H-index de senaste två åren nr 56 (2013:10), Antal citeringar de senaste två åren nr 44 (2013:17) och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals nr 83 (2013:25).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

1 Tsinghua 91,4 1 MIT 89,7

2 MIT 88,6 2 Tsinghua 86


10 Delft 75,3 10 Imperial 76,9

113

College

11 Imperial College

74,8 17 Karlsruhe 70,5

24 DTU 69,6 18 DTU 70,3

27 ETH 68,5 19 Delft 70

29 EPFL 67,9 24 ETH 68,5

36 Eindhoven 65,3 25 KTH 67,9

43 KTH 63,6 27 Caltech 67,4

47 Caltech 62,7 27 EPFL 67,4

47 KAIST 62,7 42 KAIST 63,7

50 NTNU 62,1 44 Eindhoven 63,4

55 Karlsruhe 61,1 64 TUM 59,7


68 TUM 59,6 68 NTNU 59,4

93 Chalmers 57,1 78 École Polytechnique 58,3


53,7 97 Chalmers 56,5


189 Aalto 50,6 206 Warwick 49,5

262 Warwick 48 235 Aalto 48,5

KTH ligger på ungefär samma nivå som Eindhoven, Caltech och KAIST. I jämförelse med universiteten i tabellen ovan är KTH i synnerhet starka inom H-index de senaste två åren och Antal artiklar under innevarande år.

http://nturanking.lis.ntu.edu.tw/Default.aspx

4.9. U-MultirankU-Multirank har skapats på initiativ av EU-kommissionen och genomförs av CHEPS och teamet bakom CHE (se 4.9.). U-Multirank är i realiteten en utveckling av CHE rankingen, fast mer avancerad och komplicerad, som nu genomförs på internationell nivå. Klassificeringsverktyget U-Map, som gavs av CHEPS och finansierades av EU-kommissionen, har lagts ned och uppgått i detta projekt och används för klassificeringsändamål.

114

http://nturanking.lis.ntu.edu.tw/Default.aspx

U-Multirank har initialt marknadsfört sig genom att skapa en ny ”rättvisare” form av ranking med ambition att undvika den besvärliga ”one size fits all” problematiken och att rankingar innehåller subjektiva element såsom godtyckligt valda viktningar. Dessvärre realiseras inte denna ambition i praktiken. Vad som är bra och dåligt är inte mindre subjektivt i denna än i andra rankingar, då samtliga indikatorer har en femgradig skala, där det som värderas högst i betygskalan inte alltid är alldeles självklart. I en del avseenden kan det vara bra att få betyget E (alltså lägsta betyg). Om man exempelvis har ett stort antal studenter som förlägger sin praktik eller skriver sitt exjobb utanför den region där det rankade universitetet är beläget erhåller man låga betyg i indikatorn Student internship in region. Om detta är bra eller dåligt är öppet för diskussion.

U-Multirank marknadsför sig genom att det är frivilligt att vara med i rankingen, men det är en sanning med modifikation. I de bibliometriska indikatorerna rankar U-Multirank ett större antal universitet trots att dessa inte inlevererat något data alls eller medverkar i rankingen i övrigt, naturligtvis med förhoppningen att dessa tack vare denna åtgärd skall ansluta sig framöver. U-Multirank har även betonat att man i andra rankingar jämför universitet med olika inriktningar, uppdrag, ämnesprofiler och storlek med varandra (enligt devisen comparing apples with oranges), men detta problem kvarstår dock i U-Multirank. Brister finns även i klassificeringen, Chalmers klassas exempelvis som ett wide range universitet medan Stockholm som ett specialiserat (Det är ju som bekant tvärt om.), vilket har en stor inverkan på U-Multiranks sökverktyg och den träfflista man får vid respektive utsökning. U-Multirank gör också anspråk på att ta hänsyn till aspekter som diversitet och heterogenitet, användarvänlighet, historisk kontext (såsom olika utbildningssystem) och vad lärosätet faktiskt producerar samt lärosätets ämnesinriktning. Sett till utfallet är det svårt att bedöma hur denna ambition realiserats.

Rankingen inriktar sig på en form av konsumentupplysning som vänder sig både till studenter, makthavare, beslutsfattare, företagare, forskare etc. Häri ligger också en av anledningarna till att själva webbverktyget är svåranvänt och komplicerat, då man med hjälp av samma verktyg sökt tillfredsställa samtliga gruppers behov. Medan THE, QS, ARWU bygger på ett teoretiskt perspektiv som är baserat på World Class University grundas U-Multirank snarare på ett New Public Management perspektiv, där valuta för pengarna, effektivitet och ett tydligt konsumentperspektiv står i fokus. Rankingen har även en tydlig EU agenda. Vid sidan av huvudrankingen finns även ämnesrankingar. I den senaste mätningen förekommer rankingar för Electrical Engineering, Mechanical Engineering, fysik och ekonomi. Dessa rankingar är helt och hållet fristående, vilket medför att man exempelvis kan få ett bra resultat i helhetsrankingen men prestera mindre bra i en ämnesranking (och vice versa). Rankingen/ benchmarkingverktyget omfattar följande dimensioner:

Lärande och utlärning

Forskning

115

Kunskapsöverföring

Regionalt engagemang

Internationalisering

Av dessa är det dimensionen Regionalt engagemang som är ny och inte förekommer i andra ledande rankingar.

Rankingen har, som jag varit inne på, emellertid en del problem: Det multidimensionella verktyget som presenteras på U-Multiranks webbsida är i realiteten komplicerat och svåranvänt. För en 18-årig student som överväger val av lärosäte är verktyget knappast särskilt användbart eller lättbegripligt. För en student måste exempelvis indikatorerna Regional income eller Publications cited in patents framstå som närmast obegripliga. Verktyget förefaller också stundtals fungera mindre bra. Jag gjorde exempelvis en utsökning där jag var intresserad av att läsa Engineering i Sverige och fick då resultatet: Chalmers, Göteborgs universitet (!), Jönköping, KI (!), KTH, Linköping, Linneuniversitetet, Luleå, Lund, Malmö, SLU (!), Umeå och Uppsala. Som konsumentverktyg har det även andra brister, det framgår exempelvis inte vilket språk utbildningen ges på.

Rankingen är konstruerad på så sätt att inget universitet får högsta betyg i samtliga indikatorer. Detta är ett klokt drag, eftersom de flesta universitet härmed tilldelas några bra betyg. Om man enbart fått låga värden på samtliga indikatorer hade man knappast deltagit igen, inte minst med tanke på att det krävs mycket arbete med att ta fram och leverera data. Vissa indikatorer gynnar de internationella forskningsintensiva universiteten medan andra främjar de regionalt inriktade. Det är svårt för stora internationella universitet att få bra värden i dimensionen regionalt engagemang, trots att detta utgör ett viktigt arbete även för dessa. Det är även svårt för små universitet i perifera regioner att få höga betyg i regionalt engagemang, exempelvis inom indikatorn regionalt sampublicerade publikationer (sampublicerade med en partner inom fem mil från det rankade universitetet) medan universitet i befolkningstäta områden som Nederländerna härmed gynnas.

Ett annat problem är att U-Multirank använder sig av studentenkäter och accepterar mycket låga svarsfrekvenser, förmodligen mindre än tio procent (de använder alltså i princip samma tillvägagångssätt som i CHE rankingen). De presenterar inget resultat om det är mindre än femton personer som svarat. KTH förmedlade enkäten till studenter i Mechanical Engineering, Electrical Engineering och fysik, men studenterna var inte intresserade av att svara, varför inget resultat presenteras. Emedan det inte var möjligt att ta del av inflödet och vilka som svarat respektive inte svarat skickades ingen påminnelse ut.

De bibliometriska indikatorerna har vissa problem då det är oklar hur många publikationer man måste ha i Web of Science för lärosätet som helhet eller för respektive ämne i ämnesrankingen för att kunna rankas (Den bibliometriska rankingen genomförs av CWTS och baseras på Web of Science). Låga gränsvärden gynnar små lärosäten med ett fåtal publikationer i Web of Science,

116

där ett enda högciterat pek, som kan vara skrivet tillsammans med flera forskare från andra universitet, kan resultera i mycket höga värden, samtidigt som samma pek inte har någon egentlig inverkan alls på medelvärdet för de andra affilierade universiteten till denna publikation med ett stort antal publikationer indexerade i Web of Science.

Det bör även framhållas att det var ytterst tidskrävande att samla in data. Huvudrankingen var relativt enkel att besvara, och här bör vi delta igen, medan det var desto svårare och tidskrävande för ämnesrakningarna i Electrical Engineering, Mechanical Engineering och fysik. Här var ett stort antal anställda vid EES, ITM och SCI skolorna involverade, inklusive samtliga programansvariga. Inom Mechanical Engineering försvårades arbetet av att detta ämne som bekant är uppdelat på två olika skolor. DTU och Chalmers drog sig ur ämnesrakningarna på grund av arbetsinsatsen. Ett problem var att ett stort antal uppgifter efterfrågades, men sett till slutresultatet förekom relativt få indikatorer. En del av det insamlade materialet förfaller inte ha använts alls, medan en del endast använts som information på KTH:s profil som presenteras på webbsidan. Jag uppskattar att KTH lagt ned något mindre än en två månaders heltidanställning enbart på att samla in data. Min rekommendation är att vi i framtiden står över ämnesrankingarna, då arbetsinsatsen inte står i relation till utfallet, åtminstone som det ser ut i befintligt skick. Rankingen är helt enkelt inte tillräckligt bra eller med tanke på verktygets brister kommer rankingen antagligen inte få tillräckligt stort genomslag för att i nuläget legitimera de arbetsinsatser som krävs.

Ett annat frågetecken för rankingens framtid är uppslutningen från universitetens sida. Det är som sagt tidskrävande att leverera data och i nuläget är antalet medverkande universitet för få för att ge en kritisk massa. När man gör en utsökning i webbverktyget får man relativt få träffar, vilket exempelvis medför att det långt ifrån ännu är ett användbart verktyg för studenter som söker information om var de skall förlägga sin utbildning. Även flera av de riktigt stora elituniversiteten har inte heller deltagit, bland annat LERU universiteten.

Resultat i den totala rankingen

Very good (15 indikatorer)Forskning:

External Research income

Publication output (både size normalised och absolute numbers)

Knowledge transfer:

Income from private sources

117

Industry joint publications (12,74 procent)

Spin-offs

Publications cited in patents (3,3 procent)

Internationalisering:

Foreign language MA programs

Student mobility

International academic staff (29,48 procent)

International doctorate degrees (33,08 procent)

International joint publications (56,86 procent)

Regional Engagement:

BA graduates working in region

MA graduates working in region

Income from regional sources

Som framgår ovan överensstämmer resultatet med vad vi lyckats läsa ut ur andra rankingar. KTH är mycket framstående på att attrahera externa medel, såväl offentliga som privata, har en hög andel internationell sampublicering (56,86 procent av samtliga publikationer i Web of Science, dock ett lägre värde än vad CWTS räknat fram tidigare), en hög andel sampublicering med industrin (12,74 procent och stämmer väl överens med de värden som CWTS presenterar i sin egen ranking) och producerar en mycket hög andel publikationer per fakultet liksom ett stort antal publikationer i övrigt. KTH har också en hög andel spin of companies och våra publikationer citeras ofta i patentdatabaser (3,3 procent av samtliga KTH publikationer i Web of Science). KTH erhåller inget resultat för antal patent på grund av KTH som en följd av professorsprivilegiet inte äger några patent, varför uppgifter om detta inte går att söka ut ur internationella patentdatabaser. Anmärkningsvärt är emellertid att Chalmers tilldelades ett resultat på denna indikator.

KTH är som framgått i andra rankingar ett mycket internationaliserat universitet med en hög andel internationella lärare och forskare, har en hög andel internationella studenter och en mycket hög andel internationella forskarstudenter samt med en mycket omfattande studentmobilitet (här fick vi riktigt höga värden). KTH har en hög andel regionala intäkter/finansiärer (dock inte ett särskilt anmärkningsvärt eller överraskande resultat med tanke på att vi ligger i Stockholm) och en omfattande andel av alumnerna arbetar i regionen.

Good (sex indikatorer)Forskning:

118

Citation rate (1,324)

Top cited papers (13,635)

Interdisciplinary publications (13,64 procent)

Post Doc positions

Teaching & Learning:

BA graduation rate (80,13 procent)

Regional Engagement:

Regional joint publications (18,75 procent)

KTH presterar bra beträffande fältnormerad citeringsgrad på 1,324 (full counts, ofraktionerad räkning, baserat på 2008-2011) och högciterade publikationer, det vill säga andel artiklar bland de tio procent mest citerade i världen inom respektive ämnesområde (topp tio procent) med värdet 13,635 procent samt andel tvärvetenskapliga publikationer (definieras som: The extent to which reference lists of publications reflect citations to publications from other scientific disciplines). Dock är det som vi konstaterat i andra sammanhang en bit upp till de mest välciterade lärosätena, då vi endast befinner oss strax ovanför mellanskiktet. Betyget bra för genomströmningen på de treåriga programmen måste bedömas som positivt. KTH har också relativt många publikationer (18,75 procent) som sampublicerats med lärosäten belägna i samma region, det vill säga SU och KI (och möjligen med industrin om det nu är möjligt att läsa ut vart företaget är lokaliserat i adressfältet i det data som finns i Web of Science databasen).

Average (en indikator)Regional Engagement:

Student internships in region (69,99 procent)

I denna indikator erhåller KTH ett genomsnittligt resultat, dock är det som jag varit inne på ovan upp till var och en hur man bedömer värdet av denna indikator.

Below average (fyra indikatorer):Teaching & Learning:

MA graduation rate (62,14 procent)

BA graduates in normative time (30,39 procent)

MA graduates in normative time (49,79 procent)

Knowledge transfer:

119

Continuous Prof. Develop. Revenues (0,7 procent)

I tre av de fyra genomströmningsindikatorerna uppvisar KTH mindre bra värden, framför allt inom Graduating on time Bachelors. I de övriga indikatorerna låg vi strax under mellanskicket sett till det resultat i jämförelse med andra universitet som presenteras på U-Multiranks profil för KTH och som presenteras i webbverktyget (ett problem i detta avseende är ju att våra studenter får arbete innan examen och att svenska arbetsgivare inte är särskilt nogräknade med att anställa personer som inte fullföljt sin utbildning). I indikatorn Continuous Prof. Develop. Revenues tilldelas vi ett mindre bra utfall. Detta beror emellertid på att man slagit intäkterna för dessa utbilningar mot den totala omsättningen, vilket förklarar det blygsamma värdet. Hade man istället beräknat ett resultat efter antalet faktiskt givna utbildningar torde vi ha erhållit ett betydligt bättre resultat.

Weak (en indikator):Internationalisering:

Foregin language BA programes

KTH tilldelas endast ett enda lägsta betyg och då i indikatorn antal kandidatprogram som ges på annat språk än landets officiella. Om detta är bra eller dåligt överlåter jag till läsaren att bedöma.

Resultat i ämnesrankingarna

FysikVery good (sju indikatorer)

Publication output

Income from private sources (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research income)


MA programs international orientation

International doctorate degrees (percentage of total doctorate degrees) (56,41 procent)

International research grants (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research grants)

Income from regional sources (percentage of total income) (19,1 procent)

I rankingen för fysik tilldelas KTH bra betyg i antal publikationer och sampublicering med industrin. En hög andel av intäkterna kommer från privata

120

och regionala intäkter/finansiärer liksom från internationella forskningsanslag. En hög andel internationalisering kan också konstateras med hela 56,41 procent International doctorate degrees.

Good (fem indikatorer)

Academic staff with PhD (percentage of total academic staff)


Top cited papers (13,19 procent)



Med tanke på att KTH står sig starkt i fysik och att denna forskning är högt citerad (särskilt de alster som är sampublicerade med andra internationella forskare) är det aningen förvånande att vi endast tilldelas betyget bra i fältnormerad citeringsgrad och topp citerade papers (topp tio procent). En fältnormerad citeringsgrad på 1,23 förefaller emellertid aningen lågt. Något förvånande är också att vi inte tilldelades ett högre betyg i International joint publications trots att vi erhöll värdet 71,27 procent, men sampublicering är ju också vanligt inom fysik.

Average (tre indikatorer)

Student – staff ration (staff head count)

External research income (in purchasing power parity in Euro/per FTE academic staff)


Vi tilldelas genomsnittliga värden i antal studenter per lärare och extern forskningsinkomst liksom inom Regional joint publications. Det senare är knappast något att fästa någon större vikt vid, då det i realiteten är en fördel att ha ett lågt betyg i denna indikator, då KTH forskning som endast publicerats tillsammans med inhemska forskare som regel är mindre citerad än forskning som skrivits tillsammans med internationella forskare. Med tanke på ämnet hamnar det i detta fall i huvudsak om sampublicering med SU och möjligen med industrin eller motsvarande (Det rör sig som sagt om sampublicering inom fem mil från universitetet ifråga).

Below average (fyra indikatorer)

MA graduates in normative time

MA contacts with work environment

Doctorate productivity (per FTE academic staff)

Post-doc positions (per FTE academic staff)

121

Genomströmningen på KTH är ett känt problem och behöver inte kommenteras ytterligare här. Den främsta anledningen till att vi tilldelas låga betyg inom MA contacts with work environment är att vi inte har någon obligatorisk praktik (internships). En bidragande anledning till det låga värdet i doktorandproduktivitet är att licentiaterna inte inkluderades i mätningen.

Electrical EngineeringVery good (åtta indikatorer)

Student – staff ratio (staff headcount)

External research income (in purchasing power parity in euro per FTE academic staff)

Publication output

Post-doc position (per FTE academic staff)



International doctorate degrees (percentage of total doctorate degrees) (58,54 procent)


Utbildningen har en hög lärartäthet och, som framgår i samtliga rankingar oavsett leverantör, erhåller vi höga värden i Publication output och sampublicering med industrin (höga 17,76 procent, drygt fem procent högre än medelvärdet för KTH som helhet) samt med andra internationella forskare (58,96 procent). En hög grad av internationalisering kan också konstateras med höga betyg inom antal internationella masterprogram och en hög andel internationella doktorsexamina.

Good (fem indikatorer)

Academic staff with PhD (percentage of total academic staff)



Top cited papers (10,06)

BA programs international orientation

Betyget bra kan konstateras för doktorandproduktivitet och en hög andel forskarutbildande bland Academic staff. Visserligen tilldelas vi betyget bra i

122

fältnormerad citeringsgrad på 1,05 och Topp cited papers (topp tio procent) på 10,06 procent, men dessa värden når inte högsta betyg.





Genomsnittliga värden kan konstateras inom genomströmning (dock ett bra värde i jämförelsen med vad KTH presterar i övrigt i U-Multirank) liksom för andel internationella forskningsmedel och tvärvetenskapliga publikationer. Om det är bra eller dåligt är öppet för diskussion.

Below Average (fem indikatorer)

BA contacts with work environment


Income from private sources (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research income


Income from regional sources (percentage of total income)

Den främsta anledningen till att vi tilldelades betyget under genomsnittet i BA och MA contacts witch work environment är att vi inte har någon obligatorisk praktik. Det låga betyget i Regional joint publications förklaras av att vi är det enda universitet med teknisk fakultet i Stockholms län. Har man en hög andel internationell finansiering erhåller man längre betyg i Income from regional sources, varför detta knappast kan betraktas som bekymmersamt.

Weak (en indikator)

BA graduates in normative time

Mechanical EngineeringVery good (sju indikatorer)

Student – staff ratio (staff headcount)

External research income (in purchasing power parity in Euro/per FTE academic staff


123

Publication output



International doctorate degrees (percentage of total doctorate degrees)

Högsta betyg kan identifieras för antal studenter per lärare, doktorandgenomströmning och externa forskningsintäckter. Liksom för en stor del av KTH i övrigt är det en hög Publication Output och en hög andel sampublicering med näringslivet (hela 25,41 procent). En hög andel internationalisering sett till utbildning på avancerad och forskarnivå kan också konstateras.

Good (fyra indikatorer)

Quality of courses & Teaching



Income from regional sources (percentage of total income)

KTH:s enda resultat för U-Multiranks studentenkät gav ett positivt utfall i indikatorn Quality of courses & Teaching. Betyget bra kan konstateras för regional sampublicering (detta ger dock lägre citeringsgrader än internationell sampublicering för KTH:s del, varför det egentligen inte är särskilt positivt att få betyget bra i denna indikator) och tvärvetenskaplig publicering.



Citation rate (0,9)


Genomströmningen på masterprogrammen bör betraktas som ett positivt resultat. Det mindre bra värdet 0,9 för den fältnormerade citeringsgraden bör dock betraktas med viss oro (Vi har exempelvis sämre värden än Luleå tekniska universitet som fick 1, å andra sidan hade Eindhovens tekniska universitet ett medelvärde på 0,78). Förbättringspotential torde också finnas inom internationell sampublicering, vilket generellt ger en högre fältnormerad citeringsgrad än nationell sampublicering.

Below average (sex indikatorer)


Topp cited papers (6,97 procent)

124

Post-doc positions

Income from private sources (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research income)


Student internships in region (percentage of total internships)

Den främsta anledningen till det låga betyget i MA contacts with work environment är att vi inte har någon obligatorisk praktik. Om det är bra eller dåligt att ha en hög andel studentpraktik i regionen är en smaksak (är det många som genomför sitt exjobb i samarbete med ett företag utanför regionen får man dåliga betyg i denna indikator). Betydligt allvarligare är det mindre bra utfallet i indikatorn Topp cited papers (topp tio procent) med det blygsamma värdet 6,97 procent (för KTH som helhet i denna ranking låg värdet på 13,64 procent, Luleå hade på denna indikator 9,11 procent för Mechanical Engineering och Eindhoven 4,72 procent).

http://www.umultirank.org/#!/home?trackType=home

http://www.sciencebusiness.net/news/76572/U-multirank-demands-across-the-board-data-collection-effort-but-delivers-patchy-returns

4.10. SIR. SCImago institutions rankingsEn ranking som för första gången såg dagens ljus 2009 är SIR. SCImago institutions rankings. Detta är en rent bibliometrisk ranking baserad på databasen Scopus som ägs av det holländska förlaget Elsevier. Rankingen ges av SCImago Research Group som är baserad i Spanien och inkluderar förutom universitet och lärosäten som under en femårsperiod publicerat mer än 100 artiklar, recensioner, conference papers m.m. också myndigheter och renodlade forskningsinstitut såsom Max Planck, vilka vanligen inte återfinns i rankingar då de inte bedriver någon utbildning. Rankingen baseras på följande indikatorer:

Produktivitet. Antal publicerade artiklar, recensioner, conference papers m.m.

Internationella samarbeten, alltså hur stor andel av forskningsinstitutets artiklar, recensioner, conference papers m.m. som författas i samarbete med ett utländskt forskningsinstitut.

Normaliserad impact, det vill säga forskningsinstitutets medelvärde för scientific impact jämfört med medelvärdet för hela världen (som ligger på 1).

Högkvalitativa publikationer, det vill säga andel artiklar, recensioner, conference papers m.m. som publicerats i de 25 procent mest inflytelserika forskningstidsskrifterna i världen.

125



http://www.umultirank.org/#!/home?trackType=home

Specialiseringsindex. Mäter hur mycket forskningsinstitutet är fokuserat på ett eller flera ämnesområden.

Excellence rate. Hur stor andel av forskningsinstitutets artiklar, recensioner, conference papers m.m. som ingår i de mest citerade (det vill säga de tio procent mest citerade) artiklarna, recensioner, conference papers m.m. i respektive vetenskapsfält.

Vetenskapligt ledarskap. Denna indikator indikerar ett forsningsinstitutets ”output as main contributor”, det vill säga antalet papers ”in which the corresponding author belongs to the institution”.

KTH:s placering i denna ranking är för 2009: 241, 2010: 360, 2011: 260 och 2012:258. Som jämförelse återfinns DTU för 2009: 258, 2010: 253, 2011: 254 och 2012:250. Resultaten för Chalmers är 2009: 321, 2010: 413, 2011: 417 och 2012:439. TUM tilldelades placering: 2009: 134, 2010: 166, 2011:107 och 2012:96.

Noteras bör att KTH faktiskt låg före DTU 2009 (som ju brukar vara starkare än oss vad beträffande citeringar med mera), vid detta tillfälle hade vi bättre poäng än DTU när det gäller produktivitet men sämre vad beträffande citeringar och högkvalitativa publikationer. Det är dock oklart varför KTH hade en sådan stor dipp 2010, eventuellt kan det ha berott på att vi just det året inte hade någon riktigt högciterad artikel m.m. inom det tidsspann som mätningen omfattade 2010 (det vill säga femårsperioden 2004-2008). År 2010 hade vi även lägre produktivitet än DTU och sämre värden än dem på samtliga indikatorer.

Om vi jämför resultatet 2012 (som täcker åren 2006-2010) för KTH med DTU finner vi att DTU är snäppet bättre inom indikatorerna Produktivitet, Normaliserad impact, Högkvalitativa publikationer och Excellence rate. Vi är emellertid något starkare inom Internationellt samarbete. Resultatet för dessa indikatorer är:

KTH:s värden för Produktivitet är 11,553 jämfört med DTU på 11,803, TUM på 19,787 och Chalmers på 7,491.

KTH:s värden för Internationellt samarbete är 51,5 jämfört med DTU på 51,2, TUM på 39,7 och Chalmers på 47.0.

KTH:s värden för Normaliserad impact är 1,4 jämfört med DTU på 1,7, TUM på 1,6 och Chalmers på 1,4.

KTH:s värden för Högkvalitativa publikationer är 51,2 jämfört med DTU på 59,0, TUM på 52,6 och Chalmers på 50,2.

KTH:s värden för Excellence rate är 16,7 jämfört med DTU på 20,7, TUM på 18,7 och Chalmers på 15,9.

Vad beträffande indikatorerna Specialiseringsindex och Vetenskapligt ledarskap är det ganska jämna värden mellan KTH och DTU, Chalmers har dock genomgående något sämre värden på dessa. TUM har ett betydligt högre värde

126

på Vetenskaplig ledarskap, 11,226 jämfört med KTH på 6.754 och DTU på 6.995. Chalmers tilldelades 4,443 poäng på denna indikator.

I likhet med många andra bibliometriska rankingar och de rankingar som på något sätt inkluderar bibliometriska parametrar har KTH tämligen goda värden på produktivitet och internationellt samarbete men tappar inom de indikatorer som mäter kvalitet och impact, såsom i detta fall Normaliserad impact, Högkvalitativa publikationer och Excellence rate.

http://www.scimagoir.com/

4.11. Center for World University Ranking (CWUR)Ännu en bibliometrisk ranking, som såg dagens ljus 2012, är Center for World University Ranking (CWUR) som ges av universitetet i Jedda, Saudiarabien och endast rankar de hundra främsta universiteten i världen (KTH är dessvärre inte med). Rankingen är i princip baserad på ungefär samma kriterier som återfinns hos Shanghai (ARWU) och baseras på WoS. Det är tveksamt om den någonsin får något större genomslag, då det börjar bli en viss inflation på bibliometriska rankingar.

Metodologin baseras på:

Quality of Faculty (viktas 4). Antal forskare som vunnit Nobelpriset, Fields medaljer, Abel priset, Templeton priset och World Food Prizes.

Antal publikationer i ledande tidsskrifter (viktas 1). För science och samhällsvetenskaperna används de artiklar som är inkluderade i ISI journal citation reports och viktas i enlighet med Article Impact Score (AIS). För humaniora används de tidsskrifter som återfinns i INT1 förteckning av prestigefulla internationella tidsskrifter som publicerats av European reference Index for Humanities.

Hög inflytelserik forskning (viktas 1). Baseras på antalet publikationer i tidskrifter multiplicerat med tidskrifternas Article Impact Score (AIS).

Citeringar (viktas 1). Inkluderar citeringar i tidskrifter som berör science, samhällsvetenskaperna och humaniora.

Patent (viktas 1).

Alumner som har vunnit priser i förhållande till lärosätets storlek, vilken baseras på antalet forskare och lärare (viktas 4).

Antal alumner som finns angivna som företagsledare i Forbes Global 2000 lista (viktas 4).

127

http://www.scimagoir.com/

4.12. University Ranking by Academic Performance (URAP)Denna ranking lanserades 2009 av the Middle East Technical University i Ankara, Turkiet, men har (ännu) inte fått något större genomslag och lär förmodligen inte heller få det framöver. Det är en rent bibliometrisk ranking som rankar de 2500 universitet som har flest publikationer m.m. i Web of Science (WoS) och gör anspråk på att mäta vetenskaplig kvalitet och vad lärosätena/forskningsinstituten faktiskt presterar.

Rankingen baseras på sex stycken indikatorer:

Antal artiklar (viktas 21 procent). Mäter den vetenskapliga produktionen (täcker 2011).

Citeringar (viktas 21 procent). Mäter antalet citeringar (självciteringar ej inkluderade) (täcker perioden 2007-2011).

Totalt antal dokument (viktas 10 procent). Mäter antalet böcker, conference papers, recensioner, brev, debattinslag, scripts och artiklar som återfinns i WoS (täcker 2011).

Journal Impact Total (viktas 18 procent). Mäter vetenskaplig impact (täcker perioden 2007-2011).

Journal Citation Impact Total (viktas 15 procent). Detta mäter den mottagna citeringskvalitén, något som grundas på impact factors i tidskrifter där de citerade artiklarna är publicerade (täcker perioden 2007-2011).

Internationellt samarbete (viktas 15 procent). Denna indikator mäter i vilken grad som universitetet är globalt etablerat och baseras på det totala antalet publikationer i WoS som författats i samarbete med ett annat internationellt universitet (täcker perioden 2007-2011).

I denna ranking hamnar KTH 2012 på plats 265 (2011 fick vi placering 269), alltså inom det spann (200-300) där vi brukar placeras i bibliometriska rankingar. DTU tilldelades placering 198 (2011:225), TUM placering 80 (2011:80) och Chalmers placering 368 (2011:345). KTH ligger något efter DTU men något före Chalmers på samtliga indikatorer. TUM fick genomgående bättre värden än de övriga på samtliga indikatorer (något som till viss del kan förklaras med att det är det största av dessa universitet, att vara ett stort universitet är en fördel inom denna ranking, då man till exempel mäter antalet citeringar). Vi tappar liksom i andra bibliometriska rankingar framför allt på de indikatorer som mäter citeringar och impact liksom produktion av artiklar. Vi står oss emellertid relativt bra vad beträffande indikatorn Total antal dokument och Internationellt samarbete.

Ranking 2012: http://www.urapcenter.org/2012/world.php?q=MS0yNTA=

128

http://www.urapcenter.org/2012/world.php?q=MS0yNTA

Inom ämnesområdet Engineering rankas vi som 90:e bästa lärosäte (2011:86). DTU hamnar på placering 57 (2011:75), TUM på placering 84 (2011: 92) och Chalmers på placering 118 (2011:104).

Inom Natural sciences rankas vi som 166:e bästa lärosäte (2011:175). DTU hamnar på placering 179 (2011: 199), TUM på placering 73 (2011:75) och Chalmers fanns inte med (2011:248).

4.13. Övriga internationella rankinginitiativEn årlig ranking som brukar uppmärksammas och inte sällan missförstås på grund av sin annorlunda inriktning och syfte är Ranking web of World Universities som ges av Cybermetrics Lab, en forskningsgrupp inom det statliga spanska forskningsorganet Consejo Superior de Investigaciones Científicas (CSIC). Syftet är att uppmuntra närvaron på webben och stödja Open Acess initiativ. Totalt rankas 21 250 lärosäten. Rankingen innehåller två dimensioner med följande indikatorer:

Synlighet (viktat 50 procent). Består av indikatorn Impact. Mäter antal externa läkningar till lärosätets domän. Detta anses mäta lärosätet prestige, academic performance, webbsidans informativa värde och tjänsternas andvändbarhet.

Aktivitet (viktat 50 procent). Består av indikatorerna: Närvaro, det vill säga antal webbsidor, Öppenhet, det vill säga antalet dokument nämligen pdf, dock, docx och ppt som återfinns i Google Scholar och, slutligen, Excellence, det vill säga topp tio procent citerade artiklar m.m. inom respektive vetenskapsområde i den bibliometriska databasen Scopus.

KTH står sig väl i ett internationellt perspektiv och innehar totalt placering 182. Förgående år fick vi placering 145 och 2011 tilldelades vi placering nr 140. Denna ranking har dock genomgått en omfattande revidering sedan föregående mättillfälle, varför det inte är möjligt att jämföra med tidigare resultat. Inom indikatorn Närvaro tilldelades vi denna gång placering 317, i Impact tilldelades vi placering 262 (alltså där vi brukar hamna i liknande indikatorer i andra rankingar), i Öppenhet tilldelades vi placering 220 och i Excellence tilldelades vi placering 239.

Ranking 2013: www.webometrics.info/

En annan webbometrisk ranking är 4 International Colleges & Universities (4icu.org) som sedan 2005 rankar 11 000 ackrediterade lärosäten från 200 länder. Rankningen mäter hur synliga de olika lärosätena är på webben och hur många besökare lärosätenas webbsidor har. För att ta reda på detta använder de sig av tre olika sökmotorer, nämligen Google, Alexa och Majestic. Endast de 200 främsta lärosätena i världen rankas. År 2013 fick KTH placering 128, 2012 fick vi placering 122 jämfört och 2011 fick vi placering 118.

http://www.4icu.org/

129

http://www.4icu.org/

http://www.webometrics.info/

Ett relativt nytt rankinginitiativ från 2010 är Green Metric World University Ranking som iscensatts av Universitas Indonesia med säte i Jakarta. Syftet med initiativet är att stärka de internationella universitetens medvetenhet vad beträffande hållbarhet, yta, energi effektivitet, transporter, vattenanvändning med mera. Bland annat säger sig initiativtagarna genom detta initiativ få universitet att införa olika policys som också skall omsättas i praktiken. Tanken är även att universiteten skall fungera som förebilder för det övriga samhället. Metodologin är aningen bristfälligt beskriven och rankingen använder följande indikatorer:

Setting and Infrastructure (viktas 24 procent).

Energy and Climate Change (viktas 28 procent).

Waste (viktas 15 procent).

Water (viktas 15 procent).

Transportation (viktas 18 procent).

Det enda svenska universitet som medverkar är Göteborgs universitet och hamnade förra året på plats 41 av 95.

http://greenmetric.ui.ac.id/id/page/ranking

KTH medverkar inte i denna ranking. Bland annat är det svårt att få fram de uppgifter som efterfrågas och om man skulle hamna lågt i rankingen kan detta ge intryck av att vi inte är intresserade av miljöfrågor och att vi inte arbetar aktivt med detta. Även om initiativet är lovvärt förefaller det tveksamt om att en ranking med ligatabell är rätt väg att gå. Oavsett hur mycket arbete som än läggs ned på miljöfrågor hamnar ändå något universitet sist i ligatabellen. Projektet hade varit betydligt bättre som ett benchmarkinginitiativ.

5. Kritik mot universitetsrankingUniversitetsranking har utsatts för stundtals häftig kritik, främst från lärosätena men även andra aktörer. Kritiken går vanligen ut på att det inte går att tillämpa en ”one size fits all-metod” och jämföra olika ämnesområden och universitetssystem i en ligatabell samt att kriterierna för att mäta kvalitet är bristfälliga, irrelevanta och djupt orättvisa. Den främsta och viktigaste kritiken är:

Rankingmetodiken är vanligtvis oklart beskriven och lever inte upp till vetenskapliga krav på transparens, begriplighet och inte minst behov av att kunna kontrollera uppgifter och resultat. Metodiken har vissa brister både vad beträffande reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (om man verkligen mäter det som undersökningen avser att mäta). Ofta bristfälligt beskriven och icke-transparent metodik.

130

http://greenmetric.ui.ac.id/id/page/ranking

Stora ämnesövergripande universitet gynnas, exempelvis i ryktesmätningarna, då större universitet har bättre möjlighet att skapa sig ett internationellt rykte utan att för den delen erbjuda utbildning och forskning av högre kvalitet än deras mindre motsvarigheter.

Vissa ämnesområden gynnas, exempelvis citeras medicin och naturvetenskap i högre grad än övriga ämnen samt att dessa ämnesområden har betydligt bättre täckning i de bibliometriska databaserna än andra ämneskategorier såsom Engineering och Humaniora.

Bibliometri som mäter citeringar och antal publikationer gynnar engelskspråkiga nationer. I bibliometriska databaser som Web of Science och Scopus missgynnas andra vetenskapliga språk än engelska såsom tyska, ryska, kinesiska och franska.

Rankingarna gynnar engelskspråkiga universitet och det amerikanska och brittiska universitetssystemet. Den anglosaxiska världen dominerar stort i de flesta rankingar. Tyskspråkiga universitet är till exempel relativt lågt rankade och östeuropeiska universitet finns sällan med. Icke engelskspråkiga länder har också svårare att locka till sig internationella studenter, en indikator som vanligen finns med i de ledande rankingarna.

Bristfällig kontroll av inrapporterad data. Manipulering av både statistik och enkätresultat har förekommit. Uppenbart är också att definitionerna tolkas på olika sätt av olika universitet och eftersom inrapporterad data inte blir officiell finns misstankar om att siffror kan manipuleras (Mycket av felrapporteringarna beror emellertid snarare på missförstånd och svårigheter att ta fram det som efterfrågas än fusk, definitionerna är ofta ganska diffust beskrivna).

Oklart urval till ryktesenkäterna. Kritik har riktats mot att de inte är representativa och har dålig svarsfrekvens. Dock har kvaliteten och svarsfrekvensen på dessa mätningar förbättrats avsevärt de senaste åren. Se rapporten KTH Academic Reputation 2014.

Oklart vem/vilka rankingarna egentligen vänder sig till. Rankingarna sägs ofta vända sig till studenter, men relativt få av de indikatorer som används är i realiteten relevanta för dessa (till exempel saknas ofta information om anställningsbarhet, bostadstillgång, studentliv med mera).

Negativ inverkan på universitetens satsningar. Ambitionen att förbättra sin placering har i en del fall haft negativ inverkan på verksamheten och dess prioriteringar. Sägs också resultera i ”rykteskapplöpning”.

Rankingtabeller ger intryck av att det är större skillnader mellan olika universitet än vad det i egentligen är. Några få poängs skillnad i på indikatornivå eller i den totala summan kan resultera i ett stort antal placeringar i ligatabellerna.

131

Rankingen mäter universitetet som helhet. I själva verket har de flesta universitet både starka och svaga institutioner. Detta är också viktig information för studenter, beslutsfattare, arbetsgivare, utvärderare med mera. Endast ett fåtal universitet är världsledande inom samtliga områden.

6. Åtgärder för att förbättra KTH:s positionAnalys av rankingresultat och annan data samt projektet KTH:s publiceringskultur har visat att KTH i jämförelse med flera ledande tekniska universitet presterar förhållandvis svagt i bibliometriska indikatorer som mäter kvalitet och impact (genomslag). Dessa är mycket viktiga i samtliga tongivande internationella rankingar och KTH:s relativt låga värden i dessa får därför stora konsekvenser sett till placering.

För att också i framtiden rankas högt bör man i den mån det är önskvärt och realistiskt möjligt anpassa verksamheten efter vad som anses utmärka ett World Class University, ty det är denna teoribildning/diskurs som ligger till grund för nuvarande och kommande internationella rankingar.

Som en del av arbetet med att stärka KTH:s ställning i rankingar har bland annat en årlig bibliometrisk uppföljning (ÅBU) införts, indikatorer har tagits fram och en del av resurstilldelningen baseras numera på antal publikationer i högciterade tidsskrifter (nya budgetindikatorn fältnormerad tidsskriftsimpact).

Nedan följer förslag på vad som kan göras, varav arbetet med några har påbörjats:

Publicera främst i tidsskrifter som finns indexerade i Web of Science (WoS) och Scopus.

Riktad (forsknings)kommunikation med fokus på europeiska forskare

Värva högciterade forskare

Införa ekonomisk belöning för högciterade pek

Utökad resurstilldelning efter bibliometriska prestationer (indikatorn topp tio procent rekommenderat)

Effektivare och synligare publicering (publicering i Open Access, nya riktlinjer för publicering har tagits fram)

Ökad fokus på kvalitet och minska antalet publikationer (slopa det inofficiella kravet på fem artiklar som krav för doktorsexamen).

Ökad internationell sampublicering

Identifiera talangfulla forskare och starka forskargrupper i syfte att göra särskilda satsningar på dessa. Särskilt verktyg har tagits fram inom projektet KTH:s publiceringskultur.

132

Se över forskargrupper med mindre bra kvalitet och produktivitet.

Inkorporera forskningsinstitut

Ökad autonomi, satsning på kvalitet, utvärderingar av utbildning och forskning.

Ha en hög andel studenter på avancerad nivå och producera fler doktors/licentiatexamina

Utökad rekrytering av internationella studenter

Bibehåll hög andel internationella forskare och lärare

Bibehåll hög lärartäthet

Mer resurser: pengar från industrin/näringslivet, donationer etc.

133

intra.kth.se/Ranking av... · Web viewQS World University Rankings (WUR) 30 Resultat efter...

Documents

Transcript of intra.kth.se/Ranking av... · Web viewQS World University Rankings (WUR) 30 Resultat efter...