intra.kth.se/Ranking av... · Web viewAv beslutsfattare, företagare och politiker, bland annat...

Universitetsranking och KTH:s position i ledande rankingar 2014Per-Anders Östling

1

Innehåll1. Bakgrund........................................................................................................4

2. World Class University...................................................................................5

3. Metodik...........................................................................................................6

4. Aktörer............................................................................................................7

4.1. Times Higher Education (THE) – World University Rankings.....................8

Metod..............................................................................................................8

Resultat.........................................................................................................10

Resultat efter dimension...............................................................................10

Jämförelser med andra tekniska universitet.................................................12

4.1.1. THE World Reputation Rankings............................................................19

4.2. Shanghai Jiao Tong – Academic Ranking of World Class Universities (ARWU).............................................................................................................20

Ämnesområdesrankingar..............................................................................23

Ämnesrankingar............................................................................................25

4.3. QS World University Rankings (WUR)......................................................28

Resultat efter respektive indikator:...............................................................30

4.4 QS Ranking by Faculty...............................................................................39

Engineering & Technology............................................................................39

Natural Sciences...........................................................................................40

4.5. QS Ranking by Subject..............................................................................42

4.6. QS Stars.....................................................................................................56

4.7. US News & World Report. Best Global Universities Rankings.................57

4.8. CWTS Leiden ranking................................................................................63

4.9. National Taiwan University Ranking (NTU) (tidigare HEEACT)...............76

4.10. U-Multirank.............................................................................................89

Resultat i den totala rankingen.....................................................................91

2

Resultat i ämnesrankingarna........................................................................94

4.9.11 U-Map....................................................................................................98

4.9.2 Nordic U-Map........................................................................................100

4.12. SIR. SCImago institutions rankings.......................................................102

4.13. Center for World University Ranking (CWUR)......................................103

4.14. University Ranking by Academic Performance (URAP)........................104

4.15. Övriga internationella rankinginitiativ..................................................105

4.16. Urank – Sveriges universitetsranking...................................................106

4.17. Fokus högskoleranking..........................................................................108

5. Kritik mot universitetsranking....................................................................109

6. Åtgärder som kan förbättra KTH:s position i rankingsammanhang...........110

3

1. BakgrundRankingar har under de senaste tio åren fått allt större uppmärksamehet och betydelse. Utbudet av rankinglistor är brett och brokigt och många röster har genom åren höjts för att påtala listornas bristande metodologi och oförmåga att mäta kvalitet på ett relevant och rättvisande sätt. Oavsett vad man tycker om rankinglistorna är de här för att stanna och de används de facto i en mängd olika syften:

Av studenter vid val av lärosäte, inte minst inför studier utomlands då bakgrundsinformationen inte är lika omfattande som vid studier i hemlandet. Rankingar är av avgörande betydelse för rekrytering av studenter speciellt i Ostasien och i länder som tar ut studieavgifter. Av betydelse är även att den internationella studentmarknaden expanderat avsevärt (och förväntas expandera) sedan 1990-talet samt att studenter alltmer övergått från att vara lärjungar till att bli kritiska konsumenter. Alumner med examina från rankade universitet tenderar också att få mer högkvalificerade och välbetalda arbeten än de som förlagt sin utbildning vid orankade universitet. Ledande multinationella företag har öppet deklarerat att de helst rekryterar personal med examina från rankade universitet. Lärosätets rankingposition har stor relevans vid rekrytering av internationella lärare och forskare

Av beslutsfattare, företagare och politiker, bland annat för att jämföra de inhemska och internationella lärosätenas kvalitet med varandra, som grund för resurstilldelning, satsningar på excellens, underlag för olika policys samt göra jämförelser mellan olika länders utbildningssystem. En särskilt viktig funktion är sålunda att mäta hur framgångsrik den egna nationens forskning och utbildning är i en internationell kontext. I detta avseende hänger rankingarnas ökande betydelse samman med nationell prestige, oro över utbildnings/ forskningssystemens kvalitet, prestationsförmåga och i synnerhet globala konkurrensförmåga. Detta har resulterat i åtskilliga excellensinitiativ bland annat i Tyskland och satsningar på elituniversitet samt att utbildningen och forskningen alltmer stratifierats och hierarkiserats. Utvecklingen har haft till följd att de universitet som är högst rankade tilldelas allt mer resurser medan de som är orankade får nöja sig med allt mindre, ett fenomen som benämns matteuseffekten. Rankade universitet har även lättare att erhålla konkurrensutsatta forskningsmedel än orankade.

Av universiteten själva, i beslutsfattande, prioritering av forskningsinriktning, olika policys, i marknadsföringssyften, uppföljning och som underlag för benchmarking med mera. Rankingarna har stor inverkan vid val samarbetspartner. Flera länder, exempelvis Indien, har som policy att deras högre lärosäten endast skall bedriva samarbeten med de 400 högst rankade universiteten i THE, ARWU eller QS. I flera länder, särskilt i Ostasien, beviljas stipendier enbart till studenter som antas vid

4

ett rankat universitet. Personer med examina från högrankade universitet har lättare att få uppehållstillstånd i flera länder, bland annat i Nederländerna och i Ryssland. Internationellt har också rankingar stor betydelse vid ackreditering. Flera ledande multinationella företag använder även rankingar vid val av samarbetspartners.

Av allmänheten. Rankingar tillgodser ett behov av att ge enkel lättillgänglig och (kanske alltför) lättbegriplig information om ett universitets kvalitet och vad det presterar. Rankingar används även som vapen i den offentliga debatten.

Ellen Hazelkorn har gjort en studie av hur lärosäten agerar inför ranking. Hennes forskning visar bland annat att rankinglistorna har fler användarkategorier än rankingorganisationerna avsett eller känner till, till exempel föräldrar, stipendieorganisationer, banker, ministerier med mera. Inte mindre än 63 procent av lärosätena vidtog åtgärder för att påverka sin rankingposition. Endast åtta procent av lärosätena angav att de helt ignorerade rankinglistorna. Bland de åtgärder som nämndes var bland annat att:

Uppmuntra akademiker att citera varandra inom universitetet/landet, ”citing loyalty” (exemplet som ges är Kina men förekommer förmodligen även i USA och i Sydostasien).

Fokusera forskningsmedel på de områden som har god täckning i bibliometriska databaser, till exempel medicin.

Rekrytera akademiker som har vunnit utmärkelser, är högciterade eller på annat sätt har potential att förbättra rankingpositionen.

Förbättra/ förändra interna mätmetoder och -system.

Använda listorna vid benchmarking.

50 procent av lärosätena använde någon form av rankingposition i sin marknadsföring.

Mer än 40 procent konsulterar rankinglistor inför nya samarbeten avseende till exempel forskning, studentutbyte, etc.

Trots lärosätenas skepsis gentemot ranking som fenomen tillskrivs listorna således stor betydelse och de används i en mängd olika sammanhang. Aningen paradoxalt är således intresset för universitetsranking stort, trots att det i dagsläget inte finns några helt och hållet rättvisande sätt att mäta och jämföra utbildnings- och forskningskvalitet världen över.

2. World Class UniversityVärlden över finns ett oräkneligt antal rankingar och de flesta är nationella som i huvudsak fokuserar på utbildning. Ranking av världens mest framstående

5

universitet och lärosäten bygger på en uppfattning och teoribildning kring vad som egentligen kännetecknar ett World Class University. De som främst utforskat detta ämne är Jamil Salmi (världsbanken) och Philip Altbach (Boston college). Med ett World Class University avses att universitetet är excellent inom forskning, utbildning, samverkan, utveckling, innovation och kunskapsöverföring samt bedriver olika former av aktiviteter som bidrar till kulturell, vetenskaplig, ekonomisk och samhällelig utveckling. Ett World Class University ses som motor i den nya kunskapsekonomin och som nödvändigt för att säkerställa innovation och ekonomisk utveckling, tillväxt och ett hållbart samhälle. Konceptet innefattar även att universitetet har högkvalitativa forskare och lärare, världsledande forskning och utbildning, en hög andel internationalisering och en hög andel studenter på avancerad och forskarnivå samt högklassiga bibliotek, laboratorier och andra faciliteter. De fyrahundra främsta universiteten på Shanghai Jiao Tong rankingen (benämns hädanefter ARWU, Academic Ranking of World Class Universitys), Times Higher Education (THE) World University Rankings och Quacquarelli Symonds (QS) World University Rankings räknas till denna exklusiva grupp av universitet. Ett World Class University är också förknippat med nationell prestige och konkurrensförmåga. Särskilt i Asien men även på andra platser satsas stora resurser på att skapa World Class University eller slå samman befintliga universitet med målsättning att bli väl synliga i de ledande rankingarna. Vladimir Putin har exempelvis deklarerat att Ryssland år 2020 skall ha fem universitet bland topp 100 på någon av de globala rankingarna.

Teoribildningen kring vad som egentligen utmärker ett World Class University kännetecknas sammanfattningsvis av följande premisser:

Elituniversitet ses som nödvändiga för ekonomisk utveckling, tillväxt, konkurrensförmåga, innovation och hållbart samhälle och, framför allt, som motor i den nya kunskapsekonomin.

Elituniversitetet är en viktig del av det som benämns Global war for talent, där länder och universitet konkurrerar om de främsta begåvningarna samt att respektive land söker säkerställa att de främsta talangerna stannar kvar i landet (brain drain och brain gain).

Forskningstungt, högproduktivt och bedriver högkvalitativ forskning med fokus på spetsforskning.

Kräver stora resurser för att skapa en kreativ lärandemiljö och avancerad forskning.

Hit söker sig de bästa studenterna och forskarna i världen. Har en hög andel studenter på avancerad nivå (hög andel talang).

Ranking som fenomen är också ett typiskt utryck för New Public Management, det vill säga ökad fokus på konkurrens, transparens, uppföljningar, ”valuta för pengarna”, prestationsförmåga, prestationsindikatorer, prestationsmål, ökad produktivitet och effektivitet samt redovisningsskyldighet (mycket av detta mäts och redovisas i rankingar). Detta har bland annat resulterat i sammanslagningar av universitet, kvalitetsutvärderingar, autonomireformer och att allt fler universitet drivs som företag/korporationer.

6

3. MetodikI de ledande internationella rankingarna mäts vad universitetet presterar genom antal priser och särskilda prestationer (Nobelpris, Fieldsmedaljer, Turing Awards, antal identifierade HiCi researchers hos Thomson Reuters och så vidare), ryktesmätningar via enkät (som vänder sig till akademiker och arbetsgivare), prestationsmått (antal studenter per fakultet, inkomst per fakultet) och andelar (andel internationella studenter, andel internationell fakultet och andel studenter på avancerad nivå) samt bibliometriska indikatorer vars underlag antingen hämtats ur Web of Science (THE, ARWU, CWTS och NTU (tidigare HEEACT)) eller Scopus (QS).

Från bibliometrin används dels rent kvantitativa och kvalitativa mått samt prestation per capita. Kvalitet mäts i form av forskningsimpact och forskningsexcellens. Forskningsimpact mäts genom antal ”råa” citeringar (vilket gynnar forskningsintensiva lärosäten med ett stort antal anställda forskare och de med särskild inriktning mot medicin och naturvetenskap), medelantalet citeringar och fältnormerad citeringsgrad (den viktigaste indikatorn för kvalitet). Forskningsexcellens mäts genom publikationer som är bland de tio procent mest citerade klassade inom samma ämnesområde (Topp tio procent), H-index (ett mått som mäter kvalitet men där även lärosätets storlek i forskningshänseende har stor inverkan) och antal/andel högciterade publikationer samt antal/andel publikationer i High Impact Journals. Forskningsproduktion mäts vanligen genom antal publikationer och antal publikationer per lärare och forskare. Mestadels omfattas femåriga tidsintervall men även treåriga (CWTS), tio och elvaåriga förekommer (NTU). Bibliometriska databaser ligger även till grund för mätningar av andelen publikationer som skrivits tillsammans med forskare från andra internationella lärosäten och andel artiklar skrivna tillsammans med näringslivet.

I rankingar används annan statistik, som vanligen rapporteras in av lärosätena själva, och berör oftast uppgifter om inkomster, antal lärare, forskare, internationella lärare och forskare, studenter, internationella studenter och examina. Med hjälp av dessa data räknar man antingen fram medelvärden, exempelvis antal studenter per lärare eller forskningsintäkter per lärare och forskare, eller andelar, till exempel andel internationella lärare och forskare. Medelvärden syftar vanligen till att mäta produktion och effektivitet.

Därmed återstår frågan kan rankingar verkligen identifiera de ledande universiteten och mäta kvalitet och forskningsexcellens? Svaret på denna fråga är med viss reservation ja. I de ledande rankingarna återfinns i stort sett samma universitet, även om placeringarna varierar sinsemellan, vilket framför allt beror på att skilda rankingar använder olika indikatorer för att mäta kvalitet samt av metodologiska orsaker. Merparten av de bibliometriska indikatorerna används sedan tidigare i olika former av kvalitetsutvärderingar, redovisningar, som underlag för resurstilldelning och forskningsuppföljningar och får numera anses som allmänt godtagna. Det finns emellertid en hel del mer eller mindre

7

välbefogad kritik, inte minst när det gäller kvaliteten på databaserna (Web of Science förefaller i detta avseende ha något högre kvalitet än Scopus) och täckningsgrader för olika ämnesområden samt att vissa ämnen ger mindre citeringar än andra, då citeringskulturen skiljer sig mellan olika vetenskaper och ämnesområden liksom inom samma ämnen. Däremot bör det framhållas att rankingar definitivt missgynnar universitet med hög andel humaniora och samhällsvetenskap samt de som skriver på annat språk än engelska. Mest gynnas utan tvekan de som har medicin och naturvetenskap som huvudsaklig ämnesinriktning.

Ett annat problem är att det blir mycket jämnt i poängfördelningen från och med omkring placering nittio. Detta medför att endast några poängs skillnad kan göra en hel del placeringar i ligatabellen, varför varje enskild placering bör beaktas med viss försiktighet, utan snarare ses som en indikation på ungefär var respektive lärosäte befinner sig i förhållande till de andra. Ju längre man kommer från det lärosäte som rankas som nummer ett, desto osäkrare blir tabellplaceringen och mindre skillnader sett i antalet tilldelade poäng. I denna undersökning har jag därför lagt särskilt fokus vid skillnader i antalet tilldelade poäng snarare än differenser i antalet ligaplaceringar, då skillnader sett till ligaplaceringar är större än vad de är i realiteten.

Initiativ har tagits för att mäta ”learning outcomes” och ”student satisfaction”, men i de dominerande internationella rankinglistorna finns inga sådana parametrar och sannolikt blir det svårt att införa, åtminstone på internationell basis. I Centre for Higher Education (CHE) rankingen, som omfattar tysktalande länder plus Nederländerna, har de ansvariga emellertid skickat ut en enkät till studenter som ligger till grund för ”student satisfaction”. Några nyligen tillkomna rakningar som U-Multirank och QS Stars har också inkorporerat studentnöjdhet genom att vidarebefordra enkäter till studenterna. Dock torde svarsfrekvensen för det mesta ligga under 30 procent, sannolikt ligger de någonstans omkring tio procent.

Viktigt att notera är att flertalet rankingar beskriver sin metodologi relativt vagt, förmodligen dels på grund av att man inte ska kunna kontrollera eller ifrågasätta resultatet. Inte heller urvalet av akademiker/arbetsgivare till reputation enkäterna brukar redovisas på ett tillfredsställande sätt.

4. AktörerDe mest uppmärksammade internationella rankinglistorna är: Times Higher Education (THE) World University Rankings, Shanghai Jiao Tong Academic Ranking of World Class Universities (ARWU) och QS World University Rankings. QS var tidigare dataleverantör till THE, men efter att THE avbröt sammarbetet 2010, fortsatte de med samma metodik som tidigare använts i samarbetet med THE. Bland de internationella rankinglistorna är THE, ARWU och QS de mest uppmärksammade. Internationell betydelse har även bibliometriska rankingar såsom CWTS Leiden rankingen och NTU (Taiwan rankingen). Några nationella

8

initiativ har tagits till att ranka svenska universitet. I denna rapport presenteras URANK, Högskolekvalitet och Fokus högskoleranking. Någon internationell betydelse har de inte.

De rankingar som KTH rapporterat in underlag till 2014 är THE, QS och ARWU. HEEACT, Leiden med mera och de svenska rankingorganisationerna samlar själva in sina uppgifter från andra källor och efterfrågar ingen data från lärosätena.

4.1. Times Higher Education (THE) – World University RankingsTHE:s ranking är den mest uppmärksammade, har högst status och bäst kvalitet av ARWU, THE och QS. Rankingen mäter kvalitet inom utbildning, forskning och samverkan, med särskilt fokus på forskning, och metodiken baseras på teoribildningen kring World Class University. Rankingen syftar till att identifiera vilka universitet som tillhör den exklusiva skaran av World Class University, med fokus på de allra främsta, och metodiken gynnar följdriktigt det forskningsintensiva elituniversitetet. Datainsamlingen sköts från och med 2010 av mediejätten Thomson Reuters och i samband med att detta företag tog över från QS reviderades metodologin från grunden.

Dimensioner och indikatorerTHE:s ranking baseras från och med 2011 på följande dimensioner och indikatorer:

Citeringar (från ca 12 000 tidsskrifter i Web of Science, fältnormaliserat utifrån ämnets citeringsgrad). Viktas 30 procent.

Forskning (Ryktesmätning, Forskningsintäkter/lärare och forskare och Antal publicerade artiklar och recensioner/lärare och forskare). Viktas 30 procent.

Utbildning (Ryktesmätning, Antal doktorsexamina/lärare, Antal studenter/lärare, Intäkter/lärare och Antal doktorsexamina/examina på kandidatnivå). Viktas 30 procent.

Internationell profil (Andel internationella studenter, Andel internationella lärare och forskare och Antal artiklar och recensioner skrivna i samarbete med forskare från ett annat internationellt universitet). Viktas 7,5 procent.

Intäkter från näringslivet (Intäkter från näringslivet/lärare). Viktas 2,5 procent.

9

Metod

BibliometriEn förutsättning för att över huvud taget rankas är att universitetet bedriver utbildning på grundnivå och att lärosätet rapporterar in data om inkomst, antal studenter med mera till Thomson Reuters. Endast de lärosäten som producerar mer än 200 artiklar och recensioner per år i Web of Science är sedan 2011 inkluderade i rankingen till skillnad från 50 artiklar och recensioner per år för 2010. Detta skall förhindra ett nytt Alexandria, det vill säga att ett mediokert universitet blir högt rankat tack vare en enda högciterad forskare (som i detta fall inte på något sätt förtjänade att vara högciterad).

Sammantaget måste lärosätet sedan 2011 under en femårsperiod komma upp i totalt 1000 artiklar och recensioner. Taket är satt väl lågt, vilket medfört en del metodologiska problem och underliga resultat. Ett universitet med endast ett fåtal artiklar och recensioner i Web of Science, och precis klarar sig över gränsen, kan få extremt höga värden tack vare ett enda riktigt högciterat pek. Artikeln behöver inte ens i första hand vara skriven av en forskare från universitetet i fråga, som endast behöver vara en av flera (rent av flera hundra) medförfattare samt ha en tämligen perifer roll i forskargruppen.

Mätperioden avser antal artiklar och recensioner för fem år plus citeringar för ett sjätte. Den mätning som genomfördes 2014 omfattar således 2008-2012 samt citeringar för 2013. Resultatet fraktioneras inte utan man kör med ”full counts”, något som gynnar KTH aningen, emedan vi har en väldigt hög andel sampublicering samt att våra artiklar med mer än 100 författare internationellt står sig mycket starkt. Dock vore en fraktionaliserad räkning ingen katastrof för KTH i denna ranking, då flera universitet fått höga värden tack vare att de har relativt få publikationer och lyckats få höga medelvärden genom att ha en handfull forskare som varit medförfattare till några högciterade pek. Dessa universitet har huvudsakligen fått sina poäng i citeringsindikatorn men presterar desto svagare i de övriga dimensionerna. Om fraktionaliserad räkning införs skulle alltså detta resultera i att dessa universitet försvann från topp 200 listan.

Det finns även en viktning som gynnar lärosäten från länder som producerar ett mindre antal citeringar, en åtgärd som både missgynnar svenska lärosäten och KTH, vilket syftar till att identifiera “strong performances by institutions in nations where there are less-established research networks and lower innate citation rates. In a further improvement, this regional normalization also takes account of each country's subject mix.” Ytterligare en faktor till vår nackdel, med tanke på att vi inte tillhör de universitet i Sverige med högst fältnormerad citeringsgrad (för 2014 är vi i THE svagare än KI, Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg och SLU), är att vi i enlighet med ett särskilt viktningssystem tilldelas något lägre poäng än de som är före oss i Sverige vid sidan av de poäng som dessa får tack vare att de har en högre fältnormerad citeringsgrad än oss (ja, instämmer, det låter märkligt).

10

Beräkning av poängFör att beräkna resultatet används Z-scores: “The calculation of Z-scores standardises the different data types on a common scale and allows fair comparisons between different types of data - essential when combining diverse information into a single ranking. Each data point is given a score based on its distance from the mean average of the entire data set, where the scale is the standard deviation of the data set. The Z-score is then turned into a ‘cumulative probability score’ to arrive at the final totals. If University X has a cumulative probability score of 98, for example, then a random institution from the same data distribution will fall below the institution 98 per cent of the time.”

“For the results of the reputation survey, the data are highly skewed in favour of a small number of institutions at the top of the rankings, so last year we added an exponential component to increase differentiation between institutions lower down the scale, a method we have retained for the 2013-2014 tables.” Vid framräkningen av resultatet för ryktesmätningarna används inte Z-scores, utan varje lärosätes resultat räknas fram genom att dess resultat delas med det universitet som fick bäst värde i mätningen gånger 100.

Ett problem med Z-scores är att det inte är alldeles lätt att jämföra årets resultat med tidigare år, emedan Thomson Reuters Institutional Profiles databas blir allt mer omfångsrik, ty allt fler (mindre namnkunniga) universitet rapporterar in data i hopp om att bli rankade och bli mer synliga. Även Web of Science blir allt större (om man räknar full counts vill säga som THE gör), då sampublicering blir allt vanligare.1

ResultatKTH återfinns på placering 126, vilket innebär en nedgång med nio placeringar sedan föregående mätning då vi hade placering 117. 2010 tilldelades vi

1 Metodologiska förändringar över tid: Det är inte alldeles enkelt att jämföra resultatet med den ranking som utfördes 2010 då THE bland annat genomförde följande förändring inför 2011: “we have been able to normalise our research productivity indicator, which looks at the total number of papers a university publishes scaled against its size. This is an important change: researchers in the life sciences and medicine, for example, typically publish two or three papers a year, whereas those in the arts, humanities and social sciences publish less than half a paper on average.” Denna justering har framför allt gjorts i syfte att gynna humaniora och samhällsvetenskap. I denna indikator har THE även räknat: “the number of papers published in the academic journals indexed by Thomson Reuters per academic staff member, scaled for a university's total size. This gives an idea of an institution's ability to get papers published in quality peer-reviewed journals.”En annan justering som genomfördes inför mätningen 2011 är att viktningen av indikatorerna ändrades. Ryktesmätning forskning är från och med 2011 viktad 18 procent jämfört med 19,5 procent 2010; forskningsinkomst/lärare och forskare sex procent jämfört med 5,25 procent 2010 och antal artiklar/lärare och forskare sex procent jämfört med 4,5 procent 2010. Denna minskning har förmodligen gynnat oss då vi är starkare inom produktionsmåttet Antal artiklar och recensioner/lärare och forskare än vad vi är inom mätningen Ryktesmätning – forskning. En annan förändring inför 2011 är att THE korrigerat indikatorn forskningsintäkter/lärare och forskare. Denna bygger på att man räknar ut intäkterna/lärare och forskare och normaliserar för ”purchasing-power parity”. Nämnda indikator har även normaliserats i syfte att ta hänsyn till varje universitets ämnesprofil. Detta avspeglar att forskningstilldelningen är betydligt högre inom exempelvis medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap än vad den är för humaniora och samhällsvetenskap. Ändringen har gjorts för att gynna de sistnämnda vetenskaperna. En annan förändring är att man har normaliserat: ”the number of PhDs awarded by each institution and the one that measures university research income”, i syfte att gynna humaniora och samhällsvetenskap. En annan förändring är att man från och med 2011 använder sig av måttet Antal studenter/lärare istället för indikatorn Nyantagna på grundnivå/lärare. Enligt THE har inga metodiska justeringar gjorts inför 2014. Det är alltså samma metodik som år 2011.

11

placering 193, 2011:187 och 2012:140. Övriga svenska universitet som återfinns bland de 200 högst rankade universiteten är Karolinska institutet på plats 44 (2013: 36; 2012:42), Stockholms universitet 98 (2013:103; 2012:117), Uppsala universitet 98 (2013: 111; 2012: 106) och Lund 119 (2013: 123; 2012: 88). Chalmers inordnas inom intervallet 276-300 (2013: 276-300; 2012: 226-250).

I THE:s europeiska ranking erhåller vi placering 52 (2013:43; 2012:56; 2011:78; 2010:80). Inom ämnesområdesrankingen Engineering & Technology tilldelas vi position 30, ett avancemang med fyra placeringar sedan föregående år. Bland de renodlade tekniska universiteten i världen i den totala rankingen torde vi ha position 18 (2013:15), bland de renodlade tekniska universiteten i Europa plats nummer nio (2013:8) och beträffande motsvarande i Engineering & Technology position 13 (2013:13) respektive som nummer sex i Europa (2013:6).

THE:s ranking och metodologi 2014: http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking/methodology

Resultat efter dimensionIllustration av KTH:s värden inom de olika områdena 2014 (maxpoäng = 100):

Fältnormerad citeringsgradKTH:s svagaste punkt är liksom tidigare den dimension som mäter forskningens bibliometriska genomslag. Bland de 200 högst rankade universiteten återfinns vi först på plats 190, vilket är en försämring med två placeringar jämfört med förgående mätning och en återgång till den position vi hade 2012. För 2011 hamnade vi på plats 197 och 2010 på plats 199. Bland de 400 rankade universiteten har vi 2014 position 305. Sett över tid har emellertid poängtilldelningen i detta avseende ökat från 2010: 29,2; 2011: 34,1, 2012: 49,1; 2013: 55,6 och 55,1 för den senaste mätningen. Vi har alltså tappat något i den senaste rankingen. Kan KTH öka citeringsvärdena något finns möjlighet att

12

http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking/methodology

http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking/methodology

nå placering 90 i den totala rankingen. I världen totalt ligger vi förmodligen omkring placering 350.

Sett till resultatet var 2010 ett mycket bra publiceringsår för KTH medan 2008, 2009, 2011 och 2012 inte var fullt så lyckosamma. Dock är samtliga bättre än det för vår del mediokra publikationsåret 2006. Så länge vi kan tillgodogöra oss de artiklar som publicerades år 2010 löper KTH ingen överhängande risk att falla ur topp 200 listan på THE ranking.

ForskningInom dimensionen Forskning (research), som är viktad 30 procent, har vi något bättre värden än föregående år. År 2010 tilldelades vi värdet 56,2; 2011: 39,5, 2012: 49,7; 2013:41,6 och för denna omgång 44,8. Detta ger oss en placering som 106:e bästa universitet bland de 200 högst rankade i den totala rankingen inom denna dimension, det vill säga samma resultat som vid föregående mätning, dock en klar förbättring jämfört med 2012 då vi återfanns på plats 132. Inom denna dimension presterar vi exempelvis bättre än TUM och DTU.

Forskningsdimensionen baseras på indikatorerna Reputational survey – Research (viktas 18 procent), Forskningsinkomst/lärare och forskare (viktas sex procent) och ett bibliometriskt produktionsmått, nämligen Antal publicerade artiklar och recensioner/lärare och forskare (viktas sex procent).

Vi har gått framåt aningen i ryktesmätningen och på denna indikator fick vi 26 poäng jämfört med 23 poäng 2013 (tyvärr har jag endast tillgång till resultatet för KTH på indikatornivå), vilket bör betraktas som ett bra utfall. Hundra poäng är maxvärdet och när det gäller ryktesmätningarna skall 26 poäng utläsas som 26 procent av det totala värdet för det lärosäte som fick flest röster. I framräkningen av denna indikator används inte Z-scores. KTH:s forskningsrykte är för övrigt särskilt starkt i Europa och här torde det finnas viss förbättringspotential (problemet med denna typ av mätningar är att de åttio främsta universiteten lägger beslag på större delen av rösterna). Se rapporten KTH Academic reputation 2014.

KTH brukar få starka värden i bibliometriska produktionsmått (se ARWU och QS) och här tilldelades vi 68 poäng jämfört med 65 poäng för 2013, vilket med all sannolikhet placerar oss bland de 60 främsta. KTH har också fått bra värden i indikatorn Forskningsinkomst/lärare och forskare (som normaliserats efter ämnesmässig profil och storlek) och tilldelats hela 77 poäng jämfört med 75 poäng för 2013, ett mycket bra värde, även om vi sannolikt får något avdrag för vår tekniska profil. Endast omkring 50 universitet torde ligga före oss i detta hänseende.

UtbildningKTH har förbättrat sig inom dimensionen Utbildning (teaching), som är viktad 30 procent, något som ger oss en placering som nummer 90 bland de 200 högst rankade, jämfört med placering 92 år 2013. För 2010 fick vi 49,1 poäng; 2011:40,9; 2012:47,5; 2013:45 och innevarande år 45,7. Dimensionen är

13

baserad på indikatorerna Ryktesmätning – utbildning (viktas 15 procent), Antal doktorsexamina/lärare (viktas sex procent), Antal studenter/lärare (viktas 4,5 procent), Intäkter/lärare (viktas 2,25 procent) och Antal doktorsexamina/examina på kandidatnivå (viktas 2,25 procent).

Vi har förbättrat oss inom enkäten ryktesmätning – utbildning och på denna indikator tilldelades vi 27 poäng jämfört med 24 för 2013, något som skall tolkas som att vi fått 27 procent av värdet av det lärosäte som fick flest röster. Vårt utbildningsrykte är särskilt starkt i Europa. Som framgått i andra rankingar/bechmarkingverktyg har vi en hög lärartäthet och detta ger positivt utfall i indikatorn Antal studenter/lärare. Här tillhör vi med all sannolikhet de 170 främsta i världen, jämför QS totala ranking som på denna indikator även inkluderar elithandelshögskolor. På denna indikator tilldelades vi 45 poäng jämfört med 40 poäng för 2013.

Vi har fått mycket höga värden på indikatorn Antal doktorsexamina/examina på kandidatnivå hela 97 poäng jämfört med 99 poäng för 2013. Detta är en effekt av att vår utbildning är uppbyggd kring de femåriga programmen och att vi inte delar ut särskilt många kandidatexamina (668 kandidatexamina delades ut 2012 jämfört med 388 doktors- och licentiatexamina) i jämförelse med många andra universitet och lärosäten, något som ger ett mycket högt värde. Indikatorn syftar till att mäta hur stor andel av studenterna som finns på avancerad nivå. Möjligen kommer denna indikator att revideras framöver och ersättas av ett mått som baseras på antalet masterexamina (Thomson Reuters har för övrigt redan börjat samla in uppgifter om detta).

På indikatorn Antal doktorsexamina/lärare fick KTH 72 poäng jämfört med 79 för 2013. Endast omkring 50 universitet torde ligga före oss i detta hänseende. Indikatorn syftar till att mäta genomströmningen på forskarnivå och här gynnas vi ganska mycket av att vi får inkludera våra licentiatexamina.

På indikatorn Intäkter/lärare 53 poäng jämfört med 49 poäng 2013, vilket bör anses vara ganska bra, dock bör det påpekas att mer än 70 procent av KTH:s totala omsättning berör forskning, men flertalet av de övriga universiteten i topp 200 uppvisar en liknande profil. Indikatorn syftar till att mäta hur mycket resurser som läggs på utbildning.

International OutlookTrots tapp i antal internationella studenter, effekterna av studieavgifterna syns nu i det inrapporterade underlaget till Thomson Reuters, står vi oss fortfarande starkt inom dimensionen International Outlook (viktas 7,5 procent) och i detta avseende rankas vi som lärosäte nummer 30 bland de 200 högst rankade lärosätena jämfört med nummer 19 förgående år. Här fick vi 64,2 poäng 2010; 2011: 82,1; 2012: 86,1; 2013:86,2 och 2014:84. I denna dimension ingår indikatorerna: 1) Andel internationella lärare och forskare (viktat 2,5 procent) där vi fick 88 poäng jämfört med 89 poäng 2013, 2) Andel artiklar och recensioner som har skrivits i samarbete med forskare från andra internationella universitet (viktas 2,5 procent), där vi tilldelades 91 poäng

14

jämfört med 88 poäng 2013 och 3) Andel internationella studenter (viktat 2,5 procent) där fick vi 73 poäng jämfört med 81 poäng 2013, det vill säga ett tapp med åtta placeringar. Detta innebär att vi inom de båda förstnämnda indikatorerna ligger omkring topp 20-30 i världen medan vi inom andel internationella studenter fortfarande återfinns bland topp 60. KTH är trots tapp i antal internationella studenter fortfarande starkt inom samtliga av dessa indikatorer.

Industrial OutlookPositivt är att vi denna gång tillsammans med tio andra universitet fick full utdelning inom dimensionen Industrial Income: innovation (viktas 2,5 procent), det vill säga 100 poäng av 100 möjliga. Indikatorn beräknas genom att man slår inkomsten från näringslivet per lärare.

Jämförelser med andra tekniska universitet

Total rankingRank 2014

Lärosäte Poäng Rank 2013

Lärosäte Poäng

1 Caltech 94,3 1 Caltech 94,9

6 MIT 91,9 5 MIT 93

9 Imperial College

87,5 10 Imperial College

87,5

13 ETH 84,6 14 ETH 84,5

27 Georgia Tech 72,8 28 Georgia Tech 71,6

34 EPFL 70,9 37 EPFL 67,7

49 Tsinghua 65,1 50 Tsinghua 63,5

52 KAIST 64,5 56 KAIST 62,9

61 École Polytechnique

62,2 69 Delft 59,1

71 Delft 59,2 70 École Polytechnique

59

98 TUM 54,6 87 TUM 55,2

103 Warwick 53,9 106 Eindhoven 52,3

121 DTU 52,7 117 KTH 51,6

126 KTH 52,5 117 DTU 51,6

141 Tokyo Tech 50,9 125 Tokyo Tech 50,8

15

144 Eindhoven 50,5 129 RWTH Aachen 50,3

156 RWTH Aachen 49,2 141 Warwick 49,4

165 Karlsruhe 48,1 154 Karlsruhe 48

251-275

Aalto … 251-275

NTNU …

276-300

Chalmers … 276-300

Chalmers …

276-300

NTNU … 301-350

Aalto …

Rankingen toppas som brukligt av de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College. KTH ligger på mer eller mindre på samma nivå som Eindhoven, DTU, Tokyo Institute of Technology och RWTH Aachen samt i någon mån Karlsruhe. Sedan är steget långt ned till de övriga nordiska tekniska universiteten. Steget upp till Warwick och TUM är inte särskilt stort. Noterbart är att Eindhoven, Tokyo Institute of Technology och RWTH Aachen tappat en hel del placeringar sedan föregående mätning. Kan KTH höja sin fältnormerade citeringsgrad, få bättre värden på ryktesmätningarna och öka inom Andel internationella studenter är det möjligt att nå en placering omkring position 90 i den totala rankingen.

Engineering & TechnologyRank 2014


Lärosäte Poäng

1 MIT 93,6 1 MIT 93,1


6 Imperial College

88,3 8 ETH 86,9

8 ETH 87,1 9 Imperial College

86


12 EPFL 82,9 15 EPFL 78,9

19 Delft 75,2 23 Delft 68,9


26 KAIST 69,6 25 KAIST 67,6

28 TUM 67,5 26 TUM 66,4

30 KTH 66,3 34 KTH 62,1

31 DTU 66 34 DTU 62,1

16


61,5 39 RWTH Aachen 60,3

54 RWTH Aachen 58 52 Karlsruhe 57,5

56 Karlsruhe 57,4 57 École Polytechnique

54,8

59 Tokyo Institute of Technology

56 58 Tokyo Institute of Technology

54,4

61 Eindhoven 55,2 61 Eindhoven 53,2

94 Chalmers 46,1 83 NTNU 44,5

100 Aalto 44,8 … Aalto …

… NTNU … … Chalmers …

… Warwick … … Warwick …

Inom ämnesområdet Engineering & Technology är KTH starkt och ligger på samma nivå som DTU och TUM. Avståndet upp till KAIST är relativt marginellt. Noterbart är att École Polytechnique som ligger före KTH i den totala rankingen har en lägre placering i denna, vilket beror på att både det statistiska och bibliometriska underlaget skiljer sig åt samt att École Polytechnique är starkare inom Naturvetenskap än vad KTH är medan KTH är starkare in Engineering & Technology. Denna ranking skiljer sig från den totala genom att man enbart använt sig av de publikationer som är klassificerade som Engineering & Technology i Web of Science samt det data som rapporterats in till Thomson Reuters under ämneskategorin Engineering & Technology.

Fältnormerad citeringsgradRank 2014


Lärosäte Poäng

6 MIT 100 5 MIT 100


34 EPFL 95 37 EPFL 95,9

9 Imperial College


90


13 ETH 83,5 14 ETH 85


79,9 70 École Polytechnique

82,3

121 DTU 79,6 87 TUM 80,7

17

98 TUM 78,8 117 DTU 78,7

156 RWTH Aachen 75 129 RWTH Aachen 76

52 KAIST 71,4 56 KAIST 67

103 Warwick 68,2 154 Karlsruhe 64,8

49 Tsinghua 65 106 Eindhoven 63,6

165 Karlsruhe 62,9 50 Tsinghua 59,9

144 Eindhoven 57,3 141 Warwick 58,7

126 KTH 55,1 301-350

Aalto 57,4

251-275

Aalto 50,2 117 KTH 55,6

276-300

NTNU 49,6 251-275

NTNTU 52,9

141 Tokyo Tech 48,1 125 Tokyo Tech 52

71 Delft 42,6 69 Delft 47,2

276-300

Chalmers 40,8 276-300

Chalmers 44,3

I jämförelse med andra tekniska universitet, även om de ämnesmässiga profilerna visserligen skiljer sig åt, uppvisar KTH förhållandevis svaga värden beträffande den fältnormerade citeringsgraden. KTH ligger på ungefär samma nivå som Eindhoven. Noterbart är att Delft påvisar tämligen svaga värden, däremot uppvisar DTU, RWTH Aachen och Karlsruhe, som ligger på ungefär samma nivå som KTH i övrigt, betydligt bättre utfall i denna dimension. Här borde det finnas förbättringspotential. Noterbart är att Aalto, NTNU, Tokyo Institute of Technology, Delft och Chalmers sedan föregående mätning fått försämrade värden. Noterbart är att Chalmers presterar förhållandvis svagt och hamnar först på 384 plats av de 400 rankade.

ForskningRank 2014

Institution Poäng Rank 2013

Lärosäte Poäng


13 ETH 90,2 5 MIT 89

9 Imperial College

88,3 14 ETH 88,2

6 MIT 88,2 10 Imperial 88,1

18

College

71 Delft 71,4 28 Georgia Tech 68,6

27 Georgia Tech 71,2 69 Delft 67,3



34 EPFL 56,9 125 Tokyo Tech 51,4

141 Tokyo Tech 52,9 37 EPFL 48,3


47,1 106 Eindhoven 47,9


103 Warwick 45,8 117 KTH 41,6

126 KTH 44,8 70 École Polytechnique

40,5

98 TUM 37,4 87 TUM 35,2

165 Karlsruhe 34,9 276-300

Chalmers 34,8

276-300

Chalmers 32,8 154 Karlsruhe 33,6

251-275

Aalto 31,3 129 RWTH Aachen 31,3

156 RWTH Aachen 29,9 117 DTU 26,9

276-300

NTNU 29,6 251-275

NTNU 26,7

121 DTU 28,2 301-350

Aalto 17

I dimensionen forskning ligger KTH på ungefär samma nivå som Warwick. Noterbart är att KTH gått bättre än TUM, RWTH Aachen, Karlsruhe och DTU. Detta beror på att KTH presterar, med undantag av TUM som i World Reputation Rankings hamnar inom intervallet 60-70 (se kapitel 4.1.1.), bättre i ryktesmätningarna samt, som vi sett ovan, gör väl ifrån sig i de övriga indikatorerna, nämligen Antal artiklar och recensioner/lärare och forskare och Forskningsinkomst/lärare och forskare. Dock är det oklart om vi härmed har bättre eller aningen lägre värden än dessa.

19

UtbildningRank 2014


Lärosäte Poäng


6 MIT 89,1 5 MIT 92,9

9 Imperial College


84,5

13 ETH 78,2 14 ETH 77,6


52 KAIST 63,5 56 KAIST 65,6


71 Delft 55,5 69 Delft 55,8

34 EPFL 54,7 37 EPFL 52,9



50,5 87 TUM 48,2

126 KTH 45,7 70 École Polytechnique

46,3

98 TUM 45,6 117 KTH 45

103 Warwick 41,1 129 RWTH Aachen 40,4

165 Karlsruhe 40,5 141 Warwick 39,8

121 DTU 39,9 154 Karlsruhe 39

156 RWTH Aachen 39 117 DTU 38,9


276-300

Chalmers 35,7 251-275

NTNU 32,2

276-300

NTNU 33,5 301-350

Aalto 26,9

251-275

Aalto 31,8 276-300

Chalmers 26,2

Inom dimensionen Utbildning ligger KTH på ungefär samma nivå som TUM. Noterbart är att vi är starkare än DTU och RWTH Aachen, något som hänger samman med att vi är starkare i ryktesmätningarna. Enligt QS indikator Antal studenter/lärare och forskare har DTU bättre värden än KTH samtidigt som vi har aningen bättre värden än RWTH Aachen, ett liknande mönster torde

20

återfinnas här. Som jag varit inne på tidigare har vi fått väldigt höga värden på indikatorn Antal doktorsexamina/ examina på kandidatnivå, med all sannolikhet bättre än DTU och RWTH Aachen. Det är emellertid svårt att dra några klara slutsatser utifrån tillgängliga data om vi är bättre eller sämre än dessa båda när det gäller genomströmningen på forskarutbildningen eller om vi har bättre eller lägre värden på indikatorn Intäkter/ lärare. Sannolikt har vi bättre värden på genomströmningen på forskarutbildningen eftersom vi inkluderat licentiatexamina.

International OutlookRank 2014


Lärosäte Poäng

34 EPFL 98,8 37 EPFL 98,2

13 ETH 96,6 14 ETH 96,7



91,8

9 Imperial College

92,7 117 KTH 86,2

103 Warwick 85,7 70 École Polytechnique

86,1

6 MIT 84,3 141 Warwick 82,9

126 KTH 84 5 MIT 82

121 DTU 79,7 117 DTU 77,4

71 Delft 77,9 69 Delft 74,2

144 Eindhoven 69 106 Eindhoven 68,7


1 Caltech 67 1 Caltech 65,8

98 TUM 64 301-350

Aalto 64,3

276-300

Chalmers 62,5 87 TUM 63,1

165 Karlsruhe 60,1 276-300

Chalmers 61,5

251-275

Aalto 59,4 154 Karlsruhe 61,9

156 RWTH Aachen 56,8 129 RWTH Aachen 55,5

276-300

NTNU 54,7 251-275

NTNU 54,2

21


141 Tokyo Tech 37 56 KAIST 34,3

52 KAIST 34,9 125 Tokyo Tech 32,1

När det gäller International Outlook är KTH trots tapp i indikatorn Andel internationella studenter fortfarande mycket starkt. KTH ligger på samma nivå som MIT. Noterbart är att de asiatiska universiteten har en förhållandevis låg internationaliseringsgrad, förmodligen framför allt beträffande indikatorerna Andel internationella studenter och Andel internationella lärare och forskare. Även Caltech och Georgia Tech har tämligen mediokra siffror åtminstone i jämförelse med vad de brukar prestera i övrigt.

Industry IncomeRank 2014


Lärosäte Poäng

52 KAIST 100 69 Delft 100

71 Delft 100 106 Eindhoven 100

126 KTH 100 56 KAIST 100

144 Eindhoven 99,9 117 KTH 100


121 DTU 98,6 117 DTU 98,7

6 MIT 95,7 5 MIT 94,3


165 Karlsruhe 82,7 154 Karlsruhe 83


76,8 14 ETH 78,8

276-300

Chalmers 75,8 276-300

Chalmers 77,3

13 ETH 73,2 70 École Polytechnique

74

9 Imperial College

72,7 129 RWTH Aachen 73,9

27 Georgia Tech 72,3 10 Imperial College

72,3

156 RWTH Aachen 69,8 28 Georgia Tech 71,3


251- Aalto 64,5 87 TUM 50,1

22

275

34 EPFL 61,9 37 EPFL 49,2

98 TUM 49 251-275

NTNU 46,2

276-300

NTNU 45 301-350

Aalto 39,4

103 Warwick 35,6 141 Warwick 34,6

Här ligger KTH i topp tillsammans med de holländska tekniska lärosätena samt Tsinghua, KAIST och DTU. Anledningen till att de universitet som vanligen brukar ligga i topp inte gör det i denna kan bero på att de har bättre basanslag och större resurser även i övrigt.

4.1.1. THE World Reputation RankingsTHE World Reputation Rankings är sedan år 2011 en återkommande ranking som helt och hållet baseras på den enkät som nämnts ovan i 4.1 och beskrivs ingående i rapporten KTH Academic Reputation 2014 och går ut till ett urval av ledande akademiker världen runt. Det är samma enkät som ligger till grund för indikatorerna ryktesmätning – utbildning i dimensionen Utbildning och ryktesmätning – forskning i dimensionen Forskning i THE World University Rankings. Enkäten besvaras av ca 17 000 akademiker världen runt och besvaras huvudsakligen av européer, nordamerikaner och asiater som god trea. Endast 100 universitet rankas.

Denna lista toppas av Harvard, MIT och Stanford. Ett svensk universitet finns på listan, nämligen KI som rangordnas inom intervallet 51-60 och avancerade därmed från spannet 61-70. Lunds universitet (tidigare inom spannet 91-100) och Uppsala universitet (tidigare inom spannet 91-100) ramlade ur listan, ett faktum som fick stort genomslag i svensk media och sågs som ett tecken på att de svenska universiteten befann sig i kris bland annat orsakat av vikande resultat i Pisa mätningarna, men sannolikt ligger de strax ovan hundrastrecket (det brukar inte vara så stora skiftningar sett till resultat i dessa mätningar). Naturligtvis kan inte denna mätning ses som ett tecken på att de svenska universiteten tappar i internationell konkurrenskraft. KTH finns liksom tidigare inte med på listan. En rimlig uppskattning är att vi befinner oss omkring placering 170, då denna undersökning och utfall har stora likheter med QS ryktesmätning Academic reputation.

Bland de tekniska universiteten återfinns dessa bland topp hundra: MIT nr 2 (2012: 2), Caltech 9 (2013: 11), Imperial College 13 (2013: 14), ETH 16 (2013: 20), Tsinghua 36 (2012: 35), Georgia Tech 38 (2013: 38), Delft 42 (2013 inom spannet 51-60), EPFL 49 (2013: 51-60), KAIST 51-60 (2013: 61-70), Tokyo Institute of Technology 51-60 (2013: 61-70), TUM 61-70 (2013: 61-70), Middle

23

East Technical University 71-80 (2013: 51-60), RWTH Aachen 91-100, Technion 91-100 (2013: orankat) och Nanyang 91-100 (inom spannet 71-80). École Polytechnique tidigare rankat inom spannet 81-90 ramlade ur topp hundra.

Noterbart är att det efter topp sju blir mycket jämt sett till fördelade poäng. Redan vid placering 17 får decimalerna betydelse för att bestämma lärosätets placering. Beräkningen av poäng går till på så vis att det universitet som får mest röster räknas som 100, det vill säga Harvard, de övriga universitetens poäng baseras på en procentandel av Harvards.

Som alltid i denna typ av rankingar infinner sig en del underliga resultat, till exempel att Middle East Technical University i Ankara hamnar inom spannet 71-80 och Technion inom 91-100.

Mer utförlig information återfinns i rapporten KTH Academic reputation 2014.

http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014/reputation-ranking

4.2. Shanghai Jiao Tong – Academic Ranking of World Class Universities (ARWU)Denna ranking inriktas på forskningsprestationer och underlaget bygger huvudsakligen på erhållna priser, antal publikationer och citeringar. ARWU togs fram 2003 på uppdrag av den Kinesiska regeringen med syftet att ta reda på hur de kinesiska universiteten stod sig kvalitetsmässigt framför allt i jämförelse med elituniversiteten i USA. Mätmetoderna är relativt enkla och baseras på lättillgängliga fakta. Att till exempel ha uppgiften om antal alumni som vunnit Nobelpris eller Fieldsmedalj som enda mått på utbildningskvalitet har av förklarliga skäl ofta blivit kritiserat. ARWU:s totala ranking baseras på:

Antal alumner som vunnit Nobelpriset och Fieldsmedaljer (som delas ut i matematik) (viktas 10 procent).

Antal anställda som vunnit Nobelpriset och Fieldsmedaljer (viktas 20 procent).

Antal forskare inom tjugoen breda ämneskategorier som är högciterade (HiCi) (viktas 20 procent).

Antal artiklar publicerade i tidskrifterna Nature and Science (viktas 20 procent).

Antalet publicerade artiklar som återfinns i Science Citation Index-Expanded (SCIE) och i Social Science Citation Index (SSCI) (viktas 20 procent).

24



“Per capita academic performance”. Antal anställda forskare i relation till hur mycket de publicerar (viktas 10 procent).

Illustration över indikatorer och viktning

Criteria Indicator Weight

Quality of Education Alumni of an institution winning Nobel Prizes and Fields Medals (Alumni) 10%

Quality of FacultyStaff of an institution winning Nobel Prizes and Fields Medals (Award) 20%

Highly cited researchers (HiCi) 20%

Research Output

Papers published in Nature and Science* (N&S) 20%

Papers indexed in Science Citation Index-expanded and Social Science Citation Index (PUB)

20%

Per Capita Performance Per capita academic performance of an institution (PCP) 10%

Total 100%* For institutions specialized in humanities and social sciences such as London School of Economics, N&S is not considered, and the weight of N&S is relocated to other indicators.

Efter de hundra främsta universiteten ges ingen individuell placering. KTH är liksom tidigare år placerad inom spannet 201-300 (det enda år som vi inte hamnade inom detta intervall var 2004 då vi placerades inom spannet 153-200).

De svenska universitet som placerar sig på topp 500 år 2014 är Karolinska institutet (47), Uppsala universitet (60), Stockholms universitet (78), Lunds universitet (101-150), Göteborgs universitet (151-200), KTH (201-300), Sveriges Lantbruksuniversitet (201-300), Umeå universitet (201-300), Chalmers (301-400) och Linköpings universitet (301-400) samt Handelshögskolan (401-500).

Rank 2014

Universitet Totalt

Alumni

Award

HiCi

N&S

PUB

PCP

3 MIT 70,5 68,4 80,7 60,6 73,6 61,5 67,1

7 Caltech 60,5 48,5 66,7 49,3 60 44,9 100

19 ETH 43,9 30,2 35,5 38,4 46,7 55,6 45,8

22 Imperial College 42,3 14,9 35,8 43,7 38 62,5 38

53 TUM 30,7 35,7 21,6 22,3 23,7 48,6 31,2

96 EPFL 24,2 0 0 26,1 29,5 43,3 38,6

99 Georgia Tech 24,1 12,9 0 31 22,2 43,9 28

25

101-150

DTU 5,3 11,5 21,1 15,5 39 22,6

101-150

Tsinghua 10,5 0 10 26,2 62,7 19,5

151-200

Tokyo Institute of Technology

12,9 0 15,9 17,6 38,4 24,4

151-200

Warwick 0 0 22,5 13,1 38,9 21,9

201-300

Delft 11,8 0 8,6 18,3 38,6 21,3

201-300

Karlsruhe 0 0 12 15,1 38 19,8

201-300

KAIST 0 0 8,3 16,8 38,7 28,8

201-300

NTNU 13,9 0 10,1 13,4 37,3 18

201-300

KTH 0 14,9 3,6 9,9 38 23,5

201-300

RWTH Aachen 0 0 15,1 8,1 41,1 20,8

301-400

Chalmers 0 0 8,9 11,1 30,2 20

301-400

École Polytechnique 17,5 0 5,1 9,7 27 21,3

301-400

Eindhoven 0 0 12,3 8,4 31,9 22,5

401-500

Aalto 0 0 0 9,6 32 15,5

I den totala rankingen är KTH:s svagheter framför Alumni (Alumni of an institution winning Nobel Prizes and Fields Medals), N&S (Papers published in Nature and Science) och HiCi (Highly cited researchers). Inom Alumni fick vi noll poäng, vilket inte är mycket att göra åt då ingen av våra alumner har tilldelats nobelpriset eller en Fieldsmedalj. Starka är vi framför allt inom Award (Staff of an institution winning Nobel Prizes and Fields Medals) och PCP (Per capita academic performance of an institution). Att vi är så framgångsrika som vi faktiskt är inom denna ranking, som inte tar hänsyn till fakultetens storlek och ämnessammansättning (vissa ämnen ger mer citeringar än andra och vissa ämnen har dålig täckning i Web of Science) kan utan tvekan tillskrivas resultatet

26

på de båda sistnämnda indikatorerna som tillsammans står för 30 procent av poängen. KTH ligger närmare gränsen till topp två hundra än intervallet 301-400, vilket går att utläsa av ett utvecklingsdiagram för KTH som står att finna på ARWU:s hemsida, och kan vi stärka oss inom HiCi finns möjlighet att nå intervallet 175-200. Här har vi emellertid en bra möjlighet vid nästa ranking, då Thomson Reuters identifierat Licheng Sun, professor i Kemi och anställd vid KTH sedan 2004 som högciterad forskare. Sun har Dalian University of Technolog som huvudaffiliering och KTH som sekundär affiliering, vilket dessvärre inte ger oss några poäng alls 2014. Licheng har emellertid uppmanats att skaffa ett ResercherID hos Thomson Reuters och ange KTH som huvudaffiliering. I nästa mätning kommer vi sålunda att få poäng för honom. Däremot är det nog i det närmaste omöjligt att nå en högre position än intervallet 175-200. Det skulle kräva en både bättre och större fakultet.

Inom Award det vill säga nobelpris och Fieldsmedaljer är vi sålunda starka med 15 poäng, tack vare Hannes Alfvén nobelpris i fysik 1970, före oss av de jämförda tekniska universiteten ovan är endast MIT, Caltech, Imperial college TUM och ETH. Inom denna indikator får DTU 11,5 poäng och resterande av de ovan jämförda tekniska universiteten får inga poäng alls. I denna indikator får man endast poäng för det universitet som pristagarna tillhörde när han eller hon fick priset. Poängen kan alltså inte flyttas mellan olika universitet om man eventuellt skulle överväga möjligheten att värva en pristagare (vilket det ganska ofta påstås).

Bra går vi som sagt även inom PCP, det enda prestationsmåttet per capita i denna ranking, där vi får placering omkring 253 av samtliga 500 rankade universitet på denna indikator med 23,5 poäng, jämfört med 22,1 för 2013, alltså före DTU, Eindhoven, Warwick, Delft, École Polytechnique, RWTH Aachen, Chalmers, Karlsruhe, Tsinghua, NTNU och Aalto. Närmast före oss ligger Tokyo Institute of Technology på 24,4 poäng. KTH presterar sålunda bra när det gäller antal publikationer per capita.

Någorlunda starka är vi också inom indikatorn PUB (Papers indexed in Science Citation Index-expanded and Social Science Citation Index), där vi befinner oss omkring position 231 av samtliga 500 rankade universitet för denna indikator, där vi tilldelades 38 poäng, lika många poäng som för Karlsruhe, jämfört med 36,6 poäng för 2013. Detta medför att vi är starkare än NTNU, Aalto, Eindhoven, Chalmers och École Polytechnique. Vi ligger mycket nära Warwick, KAIST, Delft och Tokyo Institute of Technology. Problemet med denna indikator är att fakultetens storlek och ämnessammansättning har stor betydelse, har man fler forskare och ämnen som ger mer citerade publikationer än andra får man rimligen fler papers indexerade i Science Citation Index-Expanded och Social Science Citation Index, även om vi säkerligen kan förbättra oss inom detta område. Drygt 22 procent av våra publikationer är ociterade.

Inom indikatorn HiCi tilldelas vi 3,6 poäng, jämfört med 9,2 poäng för 2013 (vi får mindre poäng för Johan Håstad nu än senast, antagligen beroende på att det gått ganska lång tid sedan han blev identifierad som högciterad), vilket

27

placeringsmässigt ger omkring 421 på denna indikator av samtliga 500 rankade universitet. I jämförelse med de jämförda tekniska universiteten i tabellen ovan är detta ett bättre utfall än för Aalto. Närmast oss ligger École Polytechnique på 5,1 poäng. Avsaknaden av riktigt högciterade forskare är en av KTH:s största svagheter i rankinghänseende, kan detta stärkas, finns möjligheten att både avancera inom denna liksom i ännu högre grad i andra rankingar (i synnerhet THE). Detta skulle ge både fler citeringar och en högre fältnormerad citeringsgrad samt fler publikationer både bland topp tio procent och topp en procent. Kan vi försärka den yttersta spetsen i forskningen och få fram eller rekrytera riktigt högciterade forskare finns möjlighet att avancera.

Inom indikatorn N&S får vi 9,9 poäng jämfört med 7,2 poäng för 2013, vilket ger placering omkring 315 på denna indikator för samtliga 500 rankade universitet. På ungefär samma poäng återfinner vi École Polytechnique och Aalto. Närmast upp ligger Chalmers på 11,1 poäng. Endast Eindhoven och RWTH Aachen har mindre än nio poäng av de jämförda tekniska universiteten. Inom denna indikator är det emellertid svårt att avancera, då fakultetens storlek och ämnessammansättning har stor inverkan, har man fler forskare och fokus vid de ämnen som förekommer i Nature och Science är det naturligtvis enklare att få in fler papers i dessa båda tidsskrifter. Dock borde det finnas förbättringspotential även i detta hänseende.

Inom Alumni det vill säga nobelpris och Fieldsmedaljer som tilldelats KTH alumner fick vi som sagt noll poäng liksom Chalmers, RWTH Aachen, Karlsruhe, Aalto, Eindhoven, Warwick, KAIST och EPFL. De övriga i jämförelsen erhöll poäng. Endast 207 universitet fick poäng på denna indikator.

http://www.shanghairanking.com/ARWU2014.html

ÄmnesområdesrankingarARWU ger även separata rankinglistor för ämnesområden där de tvåhundra främsta universiteten rankas, nämligen: Natural Sciences and Mathematics, Engineering, Life and Agricultural Sciences, Clinical Medicine and Pharmacy, Social Sciences samt rankninglistor för ämnena: Matematik, Fysik, Kemi, Computer science och Economics/Business. Enligt ARWU bedriver vi forskning inom Engineering, Matematik, Fysik, Computer Science och Economics/Business. Det är endast inom Kemi, Matematik och Economics/Business som vi inte återfinns i topp 200 bland dessa ämnesrankingar.

EngineeringInom ämnesområdesrankingen för Engineering finns det fyra indikatorer som mäter: Highly cited researchers in three categories: Engineering, Computer Science and Materials Science (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index-Expanded in Engineering fields (PUB), The percentage of papers published in the top 20 % journals in each field according to their impact factors in Thomson Reuters Journal Citation Reports (TOP) samt Total engineering-related research

28

http://www.shanghairanking.com/ARWU2014.html

expenditures (Fund). Hur och varifrån de samlar in datat för den sistnämnda indikatorn är oklart.

Rank 2014

Lärosäte Totalt

HiCi PUB TOP FUND

1 MIT 100 88,7 67,9 92,1 100

6 Georgia Tech 81,1 52,3 69,5 87,7 73,2

8 Imperial College 79,9 61,1 61,5 86,5

19 EPFL 75,8 52,8 56,9 88,6

20 Tsinghua 75,6 20,8 100 77

22 Caltech 73,3 68,1 39,3 95,6 52,5

36 ETH 69,3 30 60,6 90,5

40 DTU 68 38,6 52,8 86,5

46 Eindhoven 65,2 33,2 52,5 84,9

051-075

KAIST 8,4 66 83,2

051-075

TUM 30 47,5 82,5

076-100

KTH 9,2 58,1 84,4

076-100


18,4 53,9 73,8

101-150

Chalmers 13 46 79,4

101-150

Delft 0 63,2 80,7

101-150

Karlsruhe 8,5 51,3 75,7

101-150

Warwick 17 31 89,2

151-200

Aalto 0 46,6 79,5

151-200

NTNU 0 48,8 80,2

29

151-200

RWTH Aachen 0 49,6 78,3

Orankat

École Polytechnique

Inom Engineering hamnar vi inom spannet 76-100, en nedgång jämfört med föregående mätning då vi inordnades bland de 51-75 bästa, 2011 placerades vi i intervallet 76-100 (2010 fanns vi inte med på grund av att vår HiCi forskare Johan Håstad inte inkluderades). Nedgången beror på att vi tilldelas lägre värden för HiCi, emedan det gått ganska lång tid sedan Håstad introducerades i Thomson Reuters lista över högciterade forskare tilldelas vi helt enkelt lägre värden för honom. I övrigt kan vi konstatera att vi fått något lägre värden i PUB, 58,1 poäng jämfört med 58,9 för 2013, och TOP, 84,4 poäng jämfört med 84,7 poäng för 2013. Vi befinner oss sålunda på ungefär samma nivå som tidigare. Anledningen till att École Polytechnique inte kommer upp på topp 200 beror på att det är ett litet universitet, fakultetens storlek är av stor betydelse i samtliga av ARWU:s rankingar, samt att detta universitet framför allt är starkt inom naturvetenskaperna.

Om vi jämför oss om de tekniska universitet som återfinns i tabellen ovan kan vi kostatera att vi ligger ungefär i mitten. Inom HiCi, vår svaghet i denna ämnesranking, presterar vi endast bättre än KAIST och Karlsruhe. Inom PUB presterar vi bättre än EPFL, Tokyo, DTU, Eindhoven, Karlsruhe, RWTH Aachen, NTNU, TUM, Aalto, Chalmers, Caltech, École Polytechnique och Warwick. Avståndet upp till ETH är något mer än två poäng. Inom TOP presterar vi bättre än KAIST, TUM, Delft, NTNU, Aalto, Chalmers, RWTH Aachen, Tsinghua, Karlsruhe och Tokyo Institute of Technology. Vi ligger på ungefär samma poäng som Eindhoven och det är drygt två poäng upp till DTU och Imperial College. Sålunda kan vi konstatera att vi presterar förhållandevis bra inom både PUB och TOP.

http://www.shanghairanking.com/FieldENG2014.html

Ämnesrankingar

FysikInom rankingen för Fysik används indikatorerna: Alumni of an institution winning Nobel Prizes in Physics since 1961 (Alumni), Staff of an institution winning Nobel Prizes in Physics since 1971 (Award), Highly cited researchers in Physics and Space Science category (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index- Expanded in Physics fields (PUB) och Percentage of papers published in top 20 % journals of Physics fields to that in all Physics journals (TOP).

30

http://www.shanghairanking.com/FieldENG2014.html

Rank 2014

Lärosäte Totalt

Alumni

Award

HiCi

PUB TOP

3 MIT 95,4 96,6 98,6 53,5 83,7 84

5 Caltech 93,3 44,7 61,5 80,1 87 90,1

15 Imperial College 65,4 0 43,5 46 67 79,6

21 ETH 62,1 44,7 0 42,2 64,5 83

051-075

EPFL 0 0 24,7 59,1 76,1

051-075


0 0 28,7 57,7 67,2

076-100

Karlsruhe 0 0 21 54,9 74,7

076-100

TUM 44,7 0 0 51,9 76,8

101-150

École Polytechnique 0 0 0 53,1 78,5

101-150

Georgia Tech 0 0 21 44,1 76,5

101-150

RWTH Aachen 0 0 9,8 47,1 76,9

101-150

Tsinghua 0 0 0 76,1 65,9

151-200

KTH 0 0 0 53,1 76,6

151-200

Warwick 0 0 0 44,1 82,4

Orankat

Aalto

Orankat

Chalmers

Orankat

Delft

Orankat

DTU

Orankat

Eindhoven

31

Orankat

Georgia Tech

Orankat

KAIST

Orankat

NTNU

Inom Fysik hamnar vi inom spannet 151-200, det vill säga samma position som vid föregående mätning. 2012 återfanns vi inom intervallet 101-150 och 2011 inom spannet 76-100. Tappet inom Fysik förklaras till stor del av att vi inom denna ämnesranking inte längre kan tillgodoräkna oss poängen för Hannes Alfvéns nobelpris i fysik 1970, då de numera i denna ämnesranking endast inkluderar nobelpris tagna i fysik från och med 1971 (inom denna indikator justeras tidsintervallet med jämna mellanrum). Sedan föregående ranking har vi fått förbättrade värden i PUB och försämrade värden i TOP. I PUB har vi ökat från 51,9 till 53,1 poäng, vi har således fått fler citerade peks, medan vi i TOP minskat från 81,3 till 76,6 poäng. Antalet publikationer bland de 20 procent mest citerade tidsskrifterna har således minskat.

Vår nackdel i denna ranking är att vi inte får några poäng alls inom indikatorerna Alumni, Award och HiCi. Inom de första båda indikatorerna finns ju naturligtvis inget att göra, men kan vi få fram eller rekryterar någon/några riktigt högciterade forskare inom Fysik och Space science finns möjlighet att avancera.

Jämför vi oss med de tekniska universitet som återfinns i tabellen ovan kan vi kostatera att endast fem universitet får poäng för Alumni och tre för Award. Aalto, Chalmers, Delft, DTU, Eindhoven, Georgia Tech, KAIST och NTNU återfinns inte i ämnesrankingen alls. Nio av de tekniska universiteten ovan har HiCi forskare inom detta område, nämligen Caltech, MIT, Imperial, ETH, Tokyo Institute of Technology, EPFL, Karlsruhe, Georgia Tech och RWTH Aachen. Inom PUB presterar vi ganska bra. Vi erhåller lika många poäng som École Polytechnique och, om vi jämför oss med jämförda tekniska universitet som återfins på topp tvåhundra listan, tilldelas vi bättre värden än TUM, RWTH Aachen, Georgia Tech och Warwick. Inom två poäng från oss uppåt i tabellen befinner sig Karlsruhe.

Inom TOP går vi relativt bra i jämförelse med ovanstående tekniska universitet, av de som finns med på topp tvåhundra listan har vi bättre värden än Georgia Tech, EPFL, Karlsruhe, Tokyo Institute of Technology och Tsinghua. Vi ligger mycket nära TUM och RWTH Aachen.

http://www.shanghairanking.com/SubjectPhysics2014.html

32

http://www.shanghairanking.com/SubjectPhysics2014.html

Computer scienceInom ranking för Computer science används indikatorerna: Alumni of an institution winning Turing Awards in Computer Science since 1961 (Alumni), Staff of an institution winning Turing Awards in Computer Science since 1971 (Award), Highly cited researchers in Computer Science category (HiCi), Papers Indexed in Science Citation Index- Expanded in Computer Science fields (PUB) och Percentage of papers published in top 20 % journals of Computer Science fields to that in all Computer Science journals (TOP).

Rank 2014

Lärosäte Totalt

Alumni

Award

HiCi PUB TOP

2 MIT 96,8 37,8 100 84,3 73,2 84,3

13 Caltech 62,8 37,8 0 52,6 39,2 98,7

15 ETH 61,8 0 42,5 19,9 68,2 89

19 Georgia Tech 56,3 0 0 41,2 65,3 77,9

27 Tsinghua 51,8 0 0 0 100 69,6

30 TUM 51,3 0 0 37,4 52,5 78

34 EPFL 49,9 0 0 19,9 61,8 81,9

051-075

Eindhoven 0 30 12,4 59,4 60,4

051-075

Imperial College 37,8 0 0 55,7 75,9

076-100

KAIST 0 0 11,3 63,3 65,5

101-150

Delft 0 0 0 56,6 62,9

101-150

DTU 0 0 19,9 40,7 64,6

101-150

Warwick 37,8 0 0 34,7 69,5

151-200


0 0 8,7 30,6 72,2

151-200

KTH 0 0 12,4 43,8 58,3

151-200

RWTH Aachen 0 0 0 44,5 70,3

33

Orankat

Aalto

Orankat

Chalmers

Orankat

DTU

Orankat

Karlsruhe

Orankat

NTNU

Orankat

Tokyo

Inom Computer science inordnades vi inom spannet 101-150, alltså inom samma intervall som 2013. 2012 hamnade vi inom intervallet 76-100. Den främsta anledning till nedgången beror på att vi tappat inom indikatorn TOP, där vi 2012 tilldelades 71 poäng, 2013 65,5 poäng och 58,3 poäng för i år. En negativ trend som bör beaktas närmare. Positivt är emellertid att vi gått framåt inom indikatorn PUB från 2012: 38,6 poäng, 2013: 41 poäng och 43,8 poäng för i år. Vi har således gått framåt i antal citerade pek. Inom denna ranking är vår svaghet avsaknaden av Turing Awards. Dock, med tanke på att Computer Science vid KTH är ett relativt litet ämne storleksmässigt, bör utfallet betraktas som positivt, då fakultetens storlek har ganska stor betydelse, särskilt med avseende på PUB indikatorn. Den främsta anledningen till att vi rankas är emellertid de poäng vi får för Johan Håstad.

Om vi jämför oss med de tekniska universitet som återfinns i tabellen ovan kan vi konstatera att fyra universitet får poäng för Alumni och tre för Award. Varken Aalto, DTU, Karlsruhe, NTNU och Tokyo Institute of Technology återfinns i ämnesrankingen. Inom HiCi ligger vi på samma poäng som Eindhoven och före KAIST och École Polytechnique. Imperial College, Warwick, Tsinghua, Delft och RWTH Aachen har inga HiCi forskare alls. Inom PUB har vi av de som rankas bättre värden än DTU, Caltech, Warwick och École Polytechnique. Det är drygt en poäng upp till RWTH Aachen och därefter är det ett ganska stort hopp till TUM. Inom TOP har vi sämst värden av de som rankas och återfinns i tabellen ovan.

http://www.shanghairanking.com/SubjectCS2014.html

KemiInom rankingen för Kemi används indikatorerna: Alumni of an institution winning Nobel Prizes in Chemistry since 1961 (Alumni), Staff of an institution winning Nobel Prizes in Chemistry since 1971 (Award), Highly cited researchers in Chemistry category (HiCi), Papers Indexed in Science Citation

34

http://www.shanghairanking.com/SubjectCS2014.html

Index- Expanded in Chemistry fields (PUB) och Percentage of papers published in top 20 % journals of Chemistry fields to that in all Chemistry journals (TOP).

Inom Kemi är vi orankade men 2012 rankades vi inom intervallet 151-200. Dock bör vi göra comeback nästa år, då Thomson Reuters har identifierat Licheng Sun, som varit anställd vid KTH sedan 2004, som högciterad forskare. Hos Thomson-Reuters har han som sagt Dalian University of Technology som huvudaffiliering medan KTH står som sekundär affiliering, endast huvudaffiliering ger poäng. När Licheng Sun skaffar, vilket han lovat att göra, ett Researcher ID hos Thomson-Reuters och där anger KTH som huvudaffiliering får vi poäng för honom i nästa ranking, både i denna och i huvudrankingen.

http://www.shanghairanking.com/SubjectChemistry2014.html

4.3. QS World University Rankings (WUR)Den tidigare rankingleverantören till THE, QS (Quacquarelli Symonds - ett marknadsundersökningsföretag med ett tämligen vittförgrenat verksamhetsfält), lanserade sin första egna ranking i september 2010 enligt samma metodik som tidigare använts under samarbetet med THE.

Indikatorer och metod:

Academic reputation (tidigare ”Peer review”). Indikatorn baseras på en enkät som skickas till lärare och forskare i huvudsak från rankade universitet som anger vilka de anser är de 30 världsledande lärosätena både som helhet och efter ämnesområde. Även de tio bästa regionala lärosätena efterfrågas. Data aggregeras för tre år i syfte att motverka alltför stora skiftningar i resultatet och den senaste mätningen är baserad på drygt 63 000 svar. Internationella nomineringar ger fler poäng än nationella. Vid denna typ av mätningar är resultatet någorlunda stabilt fram till placering nr 80, därefter är det betydligt mer instabilt. Viktas 40 procent. För mer info se rapporten KTH Academic reputation 2014.

Employers reputation (tidigare ”Employers review”). Indikatorn grundar sig på en enkät som skickas till arbetsgivare från såväl offentlig som privat sektor där respondenterna får ange från vilka lärosäten de helst rekryterar sin personal. Indikatorn gör anspråk på att mäta anställningsbarhet och nöjdhetsgrad med utbildningen ur ett arbetsgivarperspektiv, ett perspektiv som fått allt större betydelse och utrymme i den allmänna debatten under senare år. Faktum är att multinationella företag och större arbetsgivare i allt högre grad tar hänsyn till om den arbetssökande har en examen från ett rankat universitet och att man uttryckligen deklarerat att man helst rekryterar personal med examina från rankade universitet. Data aggregeras för tre år i syfte att motverka alltför stora skiftningar i utfallet. Den senaste

35

http://www.shanghairanking.com/SubjectChemistry2014.html

mätningen är baserad på drygt 28 000 svar. Internationella röster ger mer poäng än nationella. Viktas tio procent.

Antal citeringar per lärare och forskare. Underlaget hämtats ur Scopus och är inte fältnormerat utan enbart ”råa” citeringar (ej självciteringar) inkluderas, något som gynnar lärosäten med mycket medicin, bioteknik, fysik m.m. Det favoriserar även universitet med en hög andel grundforskning, vilket ger fler citeringar än tillämpad forskning. Ofraktionerad räkning. Viktas tjugo procent.

Antal studenter per lärare och forskare. Mäter lärartäthet. Viktas tjugo procent.

Andel utländska lärare och forskare. Viktas fem procent.

Andel internationella studenter. Viktas fem procent.

PlaceringI rankingen för 2014 avancerade KTH med åtta placeringar jämfört med 2013 och innehar sålunda plats 110. Tidigare år hade vi placering: 2013: 118; 2012: 142; 2011: 180; 2010: 150; 2009: 174; 2008: 176; 2007: 192; 2006: 172 och 2005: 172. Det stora lyftet för KTH:s del inföll sålunda 2012 och kan framför allt tillskrivas förbättrade värden i de båda indikatorer som mäter rykte och i någon mån ökat antal citeringar. Lärartätheten ligger sedan rankingens start på fortsatt hög nivå. Internationaliseringen nådde sin höjdpunkt 2010 och har sedan dess avtagit.

För 2014 tilldelades Lunds universitet placering 60, Uppsala universitet 81, Chalmers 175, Stockholms universitet 182, Göteborgs universitet 206, Umeå universitet 267 och Linköpings universitet 283. Chalmers har avancerat med 26 placeringar sedan föregående mätning.2 De svenska universiteten presterar sålunda bra i årets ranking och effekten av de införda studieavgifterna 2011 syns ännu inte i form av något större tapp av antal placeringar.

QS Ranking 2014: http://www.topuniversities.com/university-rankings/world-university-rankings/2014#sorting=rank+region=+country=+faculty=+stars=false+search=

Resultat Rank total 2014

Lärosäte Poäng

1 MIT 100

2 Karolinska institutet rankas inte i den totala rankingen, men inkluderas i resultatet för respektive indikator samt i ämnesområdes- och ämnesrankingarna. KI har aldrig fått någon klarhet i varför de inte inkluderas i den totala rankingen, de har ingått men ströks helt abrupt utan antydan till förklaring. Orsaken att KI inte rankas beror antagligen på att QS klassar KI som ett forskningsinstitut.

36

http://www.topuniversities.com/university-rankings/world-university-rankings/2014#sorting=rank+region=+country=+faculty=+stars=false+search



2 Imperial College 99,4

8 Caltech 97,1

12 ETH Zürich 95,3

17 EPFL 92,8

35 École Polytechnique 85

47 Tsinghua 81,3

51 KAIST 79,9

54 TUM 79,7

61 Warwick 78,1


76,3

86 Delft 72,9

107 Georgia Tech 68,3

110 KTH 67,9

123 DTU 64,5

127 Karlsruhe 64,3

147 RWTH Aachen 61,2

147 Eindhoven 61,2

175 Chalmers 56,9

187 Aalto 55,5

246 NTNU 46,4

Den totala rankingen toppas således av de amerikanska, schweiziska och brittiska elituniversiteten men också de asiatiska tekniska universiteten faller väl ut. KTH ligger på ungefär samma nivå som Georgia Tech och något före DTU, Karlsruhe, RWTH Aachen och Eindhoven. De som ligger snäppet ovan är Delft och Tokyo Institute of Technology. En bit efter ligger Aalto och Chalmers, sedan är det ytterligare ett steg ned till NTNU.

Resultat efter respektive indikator:

Academic reputation KTH:s placeringar: 2014:171, 63,8 poäng; 2013:166, 61,9 poäng; 2012:180; 55,3 poäng; 2011:199, 51,7 poäng och 2010:179. I denna indikator har vi tappat fem

37

placeringar sedan föregående mätning, dock har vi fått något förbättrade värden, vilket indikerar att vi kommit närmare toppen. Klart är emellertid att vi ligger relativt stabilt inom intervallet 160- 200, vilket måste betraktas som mycket positivt. De framstående placeringarna beror till stor del på att vi är mycket starka inom en rad olika ämnen och i synnerhet: Mechanical Engineering, Electrical Engineering, Civil & Structural Engineering, Materials Science, Kemi, Chemical Engineering, Matematik och Computer Science & Info Systems samt Physics & Astronomy. Samtliga är rankade ämnen i QS och NTU (HEEACT), vilket ger den bredd som krävs för att gå bra i denna typ av mätningar. Om vi enbart haft ett rankat ämne hade vi inte varit i närheten av den position vi har idag. Dessutom genererar framgång ytterligare avancemang. KTH:s starka insats i flera rankingar de senaste åren har sannolikt haft en positiv inverkan på KTH:s rykte liksom det antagligen kommer att ha vid nästa mätning.

Rank 2014 Academic reputation

Lärosäte Poäng

6 MIT 100


17 ETH Zürich 99,9

26 Caltech 99,6

27 Tsinghua 99,6

66 Warwick 91,2

67 TUM 90,8

70 EPFL 89,8

74 KAIST 88,1


84,1

94 Delft 82,2



128 École Polytechnique 74,5

171 KTH 63,8

176 Karlsruhe 62,5

237 Aalto 50,6

240 Eindhoven 50,2

248 Chalmers 49,1

38

265 DTU 46,2

271 NTNU 45,6

Vi kan konstatera att de amerikanska, engelska och schweiziska elituniversiteten är mycket starka inom denna indikator. De som inordnas bland topp 80 lägger också beslag på en väldigt hög andel av det totala antalet röster (de flesta röstar på MIT o.s.v. och man kan endast ange 30 internationella och tio regionala lärosäten), varför det är mycket svårt att avancera till en sådan framskjuten position. Noterbart är att Tsinghua och KAIST återfinns i den absoluta toppen, vilket pekar på att de får ett stort antal regionala röster, men även på att de numera har ett världsrykte.

Nästa skikt av universitet hamnar mellan intervallet 87 - 122 och inkluderar Delft, Tokyo Institute of Technology, Georgia Tech, RWTH Aachen och École Polytechnique. Sett både till de metodologiska förutsättningarna samt styrkan i KTH:s varumärke är det till denna nivå som vi har möjlighet att avancera. Tokyo Institute of Technology har i likhet med KTH ett betydligt bättre rykte än vad lärosätet presterar i bibliometriska indikatorer. Därefter är det ett hopp ned till KTH och Karlsruhe, varpå det är ytterligare ett hopp ned till de resterande universiteten. Ingen av dessa hotar i nuläget KTH nämnvärt. Noterbart är att DTU presterar anmärkningsvärt svagt i ryktesmätningarna (liksom hos THE) jämfört med vad detta lärosäte åstadkommer i bibliometriskt avseende. Det är också den främsta anledningen till att vi ligger före DTU i QS totala ranking. Värt att lägga märke till är att vi fick drygt 15 poäng mer än Chalmers i denna mätning.

För mer info om denna mätning se rapporten KTH Academic reputation 2014

Employers reputationKTH:s placeringar: 2014: 73, 89 poäng; 2013: 92, 83,1 poäng; 2012: 150, 63,5 poäng; 2011: 199, 26,9 poäng; 2010: 208; 2009: 271 och 2008: 198. För år 2007 fanns vi inte med bland topp 300. Här har vi sålunda avancerat med 19 placeringar jämfört med föregående år och sedan 2008 har vi avancerat med 125 placeringar. Faktum är att det är i denna indikator som vi presterar bäst. Orsaken till avancemanget beror förmodligen på det stora antalet internationella studenter som utexaminerats de senaste åren, den höga graden av internationalisering och att de utbildningar vi ger är efterfrågade på den globala arbetsmarknaden samt vårt starka internationella varumärke. Däremot bör man beakta resultatet med viss försiktighet, då underlaget förmodligen inte håller högsta kvalitet, dock har kvaliteten på denna mätning förbättrats med tiden och baseras numera på 28 000 svar. Utfallet för denna mätning har stora likheter med resultatet för Academic reputation.

Rank 2014 Employers

Lärosäte Poäng

39

reputation

4 MIT 100

7 Imperial College 100

15 Warwick 99,9

18 Tsinghua 99,6

27 ETH Zürich 98,6


31 TUM 97,7

36 RWTH Aachen 97

48 Karlsruhe 95,7

65 EPFL 90,3


89

73 KTH 89

75 Delft 88,9

89 Chalmers 86,6

101 KAIST 84,1

107 Caltech 82,3


221 Eindhoven 62,1

227 Aalto 61,3

273 DTU 54,7

290 NTNU 52,3

I toppen återfinns MIT, Imperial College, Warwick (med tanke på att rankingen har sitt ursprung i England är brittiska arbetsgivare med all sannolikhet överrepresenterade och därför går de brittiska lärosätena särskilt bra i denna mätning) och Tsinghua. Noterbart är emellertid att Caltech först återfinns på placering 107, vilket kan bero på att detta lärosäte endast har ett fåtal studenter och att utbildningen därmed ger ett ganska svagt avtryck bland arbetsgivare, åtminstone jämfört med dess forskning.

I övrigt gick École Polytechnique, TUM, Karlsruhe och RWTH Aachen mycket bra. KTH ligger på ungefär samma nivå som EPFL, Tokyo, Delft och Chalmers. Sedan är det ett hopp ned till resterande universitet. Även här presterade DTU

40

ganska svagt. Resultatet kan till viss del förklaras av att enkäten förmodligen besvaras av förhållandevis få danska arbetsgivare, men även av att DTU har ett relativt svagt internationellt rykte/varumärke (åtminstone i jämförelse med KTH).

Det är oklart i vilken grad svenska arbetsgivare besvarar denna enkät, men utan tvekan får vi större delen av våra röster från internationella arbetsgivare, annars hade vi inte fått en så framträdande placering som vi faktiskt tilldelas (internationella röster ger mer poäng än nationella).

Antal citeringar per lärare och forskareKTH:s placeringar: 2014:226, 56,7 poäng; 2013:270, 46 poäng; 2012:294; 38,1 poäng; 2011 ej placerad bland topp 300; 2010 placering 297; 2009 placering 271; 2008 placering 264 och 2007 placering 192. Det är således KTH:s bästa placering sedan 2007 och ett förvånansvärt bra resultat, då vi brukar prestera svagt beträffande citeringar. Med tanke på att QS inte använder sig av någon fältnormering, något som missgynnar oss då det är en lägre citeringsgrad inom Engineering än vad det är inom till exempel medicin, samt att tillämpad forskning ger mindre citeringar än grundforskning, är det frågan om det möjligt att nå en högre placering än topp 200. Det bör emellertid framhållas att vi år 2007 hade placering 192 på denna indikator.

Rank 2014 antal citeringar per lärare och forskare

Lärosäte Poäng

1 Caltech 100

10 MIT 100

44 ETH Zürich 97,1


60 EPFL 94



106 Delft 80

108 KAIST 79,2


75,7

188 DTU 63,5

226 KTH 57,6

41

238 Warwick 55,5


279 Chalmers 48,1

281 NTNU 47,4

287 Tsinghua 46,1

304 TUM 44,2

314 Eindhoven 42,7

401 Karlsruhe 26,7

401 Aalto 19,2

I toppen återfinns de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College. Sedan är det ett hopp ned till École Polytechnique, Delft, KAIST, Tokyo Institute of Technology (som presterar förvånansvärt bra, Tokyo har en lägre fältnormerad citeringsgrad än KTH) och DTU. KTH presterar i paritet med Warwick och RWTH Aachen.

Anmärkningsvärt är att TUM fick ett mindre bra resultat, de brukar vanligen befinna sig på samma nivå som DTU eller högre när det gäller citeringar i andra rankingar, men då åsyftas vanligen den fältnormerade citeringsgraden men även ”råa” citeringar (TUM har även gått bra på HEEACT:s ranking där ”råa” citeringar har relativt stor inverkan, dock under en längre tidsperiod). Förklaringen till att TUM inte faller särskilt väl ut här beror med all sannolikhet på att de har en stor fakultet. Varken Aalto eller Karlsruhe återfinns bland topp 400 samt att Eindhoven har ett ganska mediokert resultat sett till poäng. I Aaltos fall förklaras detta av att de har en omfattande designutbildning och inkluderar en handelshögskola. Detta medför att de har ett stort antal lärare och forskare som publicerar i ämnen som har dålig täckning i Scopus och inte heller ger särskilt många citeringar (resultatet fältnormeras som sagt inte). Beträffande Eindhoven och Karlsruhe har de i likhet med TUM en stor fakultet. Ämnessammansättningen har således stor inverkan på utfallet. Dock bör man ha i åtanke att TUM, Eindhoven, Karlsruhe och Aalto presterar bra i indikatorn antal studenter per lärare och forskare.

Antal studenter per lärare och forskareKTH:s placeringar: 2014:160, 74,5 poäng; 2013:167, 69 poäng; 2012:168, 63,7 poäng; 2011:205, 56,3 poäng; 2010:152 och 2009:240. Detta innebär en förbättring med sju placeringar jämfört med 2013. KTH förblir således ett av de mest lärartäta universiteten i världen. Rankingen inkluderar en rad ekonomiska elitskolor såsom Handelshögskolan i Stockholm, som bland annat på grund av sin forskningsinriktning och storlek inte kommer högt i de totala listorna, men

42

har en mycket hög lärartäthet, något som medför att placering 160 för KTH:s del är ett bättre resultat än vad det förefaller vid första anblick.

Rank 2014 antal studenter per lärare och forskare

Lärosäte Poäng

6 Caltech 100

14 MIT 100


30 Eindhoven 99,7


40 Aalto 98,4

53 DTU 95,8

56 Karlsruhe 95,4

61 EPFL 94,4

64 TUM 93,6

87 Tsinghua 88,5

93 KAIST 87,9


80,5

134 ETH Zürich 79,7

160 KTH 74,5

212 Chalmers 64,8

277 Warwick 55,4

401 NTNU 37

401 Delft 34,1



Toppen domineras som brukligt av elituniversiteten, denna gång även inklusive École Polytechnique som är ett litet lärosäte bland annat med fokus på elitutbildning, och sett till poängtilldelningen måste alla till och med KAIST på 87,9 poäng och placering 93 anses vara mycket lärartäta. Noterbart är att Aalto (som har en handelshögskola, vilket till stor del förklarar deras höga placering när det gäller lärartäthet, men å andra sidan, som vi sett, har en negativ

43

inverkan på indikatorn Antal citeringar per lärare och forskare) och DTU, som har en större fakultet än KTH, kommer mycket väl ut samt att Delft, Georgia Tech och Aachen inte återfinns bland topp 400. KTH återfinns i mellanskiktet, strax efter elituniversiteten dock på ungefär samma nivå som ETH med god marginal ned till Chalmers, Warwick och NTNU.

Andel internationella lärare och forskareKTH:s placeringar: 2014:161, 80,6 poäng; 2013:118, 86,9 poäng; 2012:153, 74,4 poäng; 2011:163, 66,6 poäng och 2010:169. En nedgång med 43 placeringar jämfört med tidigare år. Sett till det inrapporterade statistiska underlaget till QS har minskningen varit marginell och anledningen till tappet bör dels sökas i att efter en viss nivå medför en liten nedgång att man tappar en hel del placeringar (och poäng), då det vid en viss nivå blir mycket jämnt, dels att internationaliseringen i universitetsvärlden tilltagit något sett ur ett globalt perspektiv de senaste åren.

Rank 2014 andel internationella lärare och forskare

Lärosäte Poäng

10 ETH Zürich 100

11 EPFL 100

39 Eindhoven 100

41 Imperial College 100

42 MIT 99,8

67 DTU 96,2

103 Delft 91,6

109 Caltech 90,9


130 Warwick 86,9

161 KTH 80,6

177 NTNU 77,5

186 Chalmers 74,2

196 Aalto 72

264 Karlsruhe 53,9

281 TUM 50,5

282 Tsinghua 50

356 RWTH Aachen 34

44

364 KAIST 32,2



13,7

Listan toppas av de schweiziska, brittiska och amerikanska elituniversiteten. Noterbart är att Eindhoven och DTU har en väldigt hög andel internationell fakultet, bättre än Caltech. Även de brittiska tekniska universiteten står sig starkt. KTH befinner sig på ungefär samma nivå som Warwick och NTNU. Därefter är det ett tapp ned till Chalmers och de tyska tekniska universiteten. Noterbart är att Georgia Tech inte tillhör de 400 främsta och att de asiatiska tekniska universiteten har en lägre internationaliseringsgrad än de amerikanska och europeiska tekniska universiteten. Tokyo Institute of Technology har som framgår ovan en låg internationaliseringsgrad.

Andel internationella studenterKTH:s placeringar: 2014:229, 58,2 poäng; 2013:136, 76,9 poäng; 2012:64, 91 poäng; 2011:95, 84,5 poäng och 2010 placering 48. En försämring med 93 placeringar jämfört med tidigare år. Effekterna av studieavgifternas införande 2011 syns nu tydligt i det inrapporterade underlaget. Ur ett internationellt perspektiv ligger den internationella andelen fortfarande på en hög nivå på drygt 17 procent. Några av de universitet som ligger före oss är handelshögskolor, Saudiska universitet och universitet som ligger i gränsområden till flera länder inom samma språkområde, vilka i nuläget inte är några konkurrenter i den totala rankingen. En hög andel av de 300 högst rankade i ARWU har en andel internationella studenter på omkring tolv procent. Dock får vi dessvärre räkna med en minskning av antalet internationella studenter i det data som kommer att inrapporteras för nästa år.

Rank 2014. Andel internationella studenter

Lärosäte Poäng

12 EPFL 100


35 Warwick 98,1

37 ETH Zürich 98,1

57 MIT 95,6


106 Caltech 86

45


159 DTU 73,9

172 Delft 71,6

195 TUM 66

229 KTH 58,2

281 Karlsruhe 49,3


324 Chalmers 42,7

333 NTNU 41,6

361 Tsinghua 37,9

368 Aalto 37,1


33,1

401 Eindhoven 25,8

401 KAIST 21,1

I topp återfinns som brukligt de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College, École Polytechnique och Warwick. Därefter kommer en grupp bestående av Delft, DTU och Georgia Tech. Sedan är det ett hopp ned till TUM och KTH. Noterbart är att varken Aalto, KAIST eller Eindhoven återfinns bland topp 400. Liksom i den föregående indikatorn Andel internationella forskare och lärare har de asiatiska universiteten en lägre internationaliseringsgrad än de amerikanska och de europeiska tekniska universiteten.

SummeringResultatet för 2014 kan summeras under följande punkter:

KTH:s internationella varumärke och rykte står sig starkt och framgår av att vi fått bättre värden inom både Academic reputation och Employers reputation. Det är framför allt inom dessa indikatorer som vi gått framåt och resulterat i avancemang sett till antalet placeringar både vad beträffande rankingen som helhet och rankingarna efter ämne och ämnesområde sedan 2012.

KTH har en mycket hög lärartäthet, något som även framgått i andra rankingar såsom THE och ARWU:s Ranking by indicator, en uppgift som kan vara värd att använda i rekryteringen av såväl nationella som internationella studenter. Som tidigare poängterats är placering 160

46

bättre än vad den vid första anblick verkar, då ett flertal handelshögskolor är inkluderade i mätningen.

KTH har trots införandet av studieavgifterna en fortsatt stark internationell profil.

Effekterna av studieavgifterna syns nu tydligt i det inrapporterade underlaget till QS och har följaktligen resulterat i ett tapp på 93 placeringar inom indikatorn Andel internationella studenter. Med tanke på att KTH fortsätter att gå starkt i de ledande rankingarna, som av allt att döma har stor inverkan på internationella studenters studieval, borde det finna relativt goda möjligheter att på sikt lindra effekterna av studieavgifternas inverkan på antalet internationella studenter. Faktum är andelen internationella studenter ligger på drygt 17 procent 2013 vilket fortfarande är en högre andel än många av de universitet som tillhör de 300 högst rankade i ARWU.

En av KTH:s svagheter i den totala rankingen är antalet citeringar per lärare och forskare. Här bör vi ha vi ha i åtanke att vår ämnesinriktning i rankingen som helhet inte är alldeles fördelaktig. För 2014 återfinns vi på plats 226 inom denna indikator jämfört med 270 för föregående år, vilket indikerar att vi går framåt.

4.4 QS Ranking by Faculty

Engineering & TechnologyFram till och med år 2012 var denna ranking enbart baserad på enkäten Academic reputation och KTH:s tidigare placeringar är 2014: 33; 2013: 27; 2012: 43; 2011: 53; 2010: 60; 2009: 53; 2008: 51 och 2007: 53. Rankingen reviderades 2013 och vid sidan av indikatorn Academic reputation (nu viktat 40 procent) tillkom Employers reputation (viktat 30 procent), Antal citeringar per publikation (viktat 15 procent) och H-index (viktat 15 procent). Inte mindre än 70 procent av rankingen baseras således på de båda ryktesmätningarna och det är också inom dessa indikatorer vi avancerat mest de senaste två åren, vilket till stor del förklarar det positiva utfallet. Det bör även påpekas att vi får ett bra utfall inom antal citeringar per publikation och H-index. Trots att vi tappat fem placeringar sedan föregående mätning har vi fått bättre värden inom samtliga indikatorer. För att få ett bra resultat inom de bibliometriska indikatorerna, framför allt H-index, är det i detta fall en fördel att vara ett relativt stort universitet, vilket KTH också är inom Engineering & Technology (här har vi också en kritisk massa som gör att vi går bra i bibliometriska mätningar, se till exempel NTU:s ämnesranking).

Rank 2014

Lärosäte Poäng

Academic reputation (viktat 40

Employers reputation (viktat

Citations per paper (viktat 15

H-index (viktat 15

47

procent) 30 procent)

procent) procent)

1 MIT 97,8 100 95,1 95,2 100

3 ETH Zürich 95,4 98,7 93,4 94,1 94,2

6 Imperial College 92,8 95,6 93,2 90,3 86,7

8 Caltech 91,5 99,1 85,1 90,1 84,4

10 EPFL 89,9 91,7 89,6 89,3 85,6

10 Georgia Tech 89,9 94 81,1 88,7 96,5

12 Tsinghua 89,7 91,2 91,6 79,5 91,6

16 Delft 88,6 92,3 87,5 81,7 86,7

17 KAIST 84,8 89,1 90,6 85,7 84,4


87,3 91 87,6 78 85,6

27 TUM 85,3 86,3 88,1 81 80,7

33 KTH 84,9 86,4 86 82,3 80,7

36 DTU 84,3 80,6 87,1 88,9 83,2

42 RWTH Aachen 83,5 85,9 87 79,8 72,9

47 Karlsruhe 82,2 81,3 84,7 81,5 79,3

61 Chalmers 80,3 78,7 82,3 82,3 77,8


80 79,3 86,2 82 66,9

71 Eindhoven 79,4 78,4 76,3 84,7 82

131 NTNU 74,3 67,3 78 80,2 79,3

151 Aalto 73,1 66,6 78 78,9 74,7

166 Warwick 72,3 57,5 85,2 85,7 72,9

I toppen återfinns som brukligt de amerikanska och schweiziska elituniversiteten, Imperial College samt Tsinghua och Delft. Noterbart är att KTH endast har drygt två poäng upp till TUM. På ungefär samma nivå som KTH hamnar Aachen, DTU och Karlsruhe. Värt att lägga märke till är att Eindhoven först återfinns på plats 71 och att Warwick upptäcks på plats 166.

Natural SciencesFram till och med år 2012 var denna ranking enbart baserad på enkäten Academic reputation och KTH:s tidigare placeringar är 2014: 74; 2013: 95;

48

2012: 133; 2012: 130; 2010: 99; 2009: 87; 2008: 96 och 2007: 140. År 2013 reviderades rankingen och vid sidan av indikatorn Academic reputation (nu viktat 40 procent) tillkom Employers reputation (viktat 20 procent), Antal citeringar per publikation (viktat 20 procent) och H-index (viktat 20 procent). Hela 60 procent av rankingen är således baserad på de båda ryktesmätningarna och det är också här vi avancerat mest de senaste två åren (framför allt inom Employers reputation), vilket till stor del förklarar det positiva utfallet, samt att vi förbättrat värdena inom citeringar per publikation och H-index. För att få ett bra resultat inom de två senare indikatorerna, framför allt H-index, är det i detta fall en fördel att vara ett relativt stort universitet, vilket KTH är inom Natural Sciences (här har vi som sagt också en kritisk massa som gör att vi går bra också i bibliometriska mätningar, se till exempel NTU:s ämnesranking). Noterbart är att vi avancerat med hela 21 placeringar sedan föregående mätning. Värdena i samtliga indikatorer har förbättrats relativt mycket, vilket lovar gott för framtiden.

Rank 2014

Lärosäte Poäng

Academic reputation

Employers reputation

Citations per paper

H-index

1 MIT 96,4 96,5 95,1 93,9 100

4 ETH Zürich 95,5 99,7 96,6 90,7 90,9

8 Caltech 94,4 100 83,4 92,5 95,8

11 Imperial College

91 89,5 94 90,1 91,9

16 EPFL 87,9 86,9 91,8 89,4 84,5

19 TUM 86,6 88,3 89,6 84,2 82,4


84,4 87,1 85,1 81,5 83,1


84,6 82,5 84,9 90 83,1

29 Tsinghua 84,1 81,7 88,2 78,9 89,8

34 Karlsruhe 83,8 79,4 86,5 85,9 87,6

36 RWTH Aachen 83,6 76,6 87,2 88,7 88,7

54 KAIST 81,5 84,5 86,6 81 70,7

64 Georgia Tech 80,6 76,8 81,2 85,1 83,1

74 KTH 79,1 73,7 85 84,5 78,

49

7

79 Delft 78,5 75,1 89,4 80,2 72,7

107 Warwick 76,9 67,7 86 87,8 75,4

130 DTU 75 65,6 86,5 82,9 74,5

154 Eindhoven 73,9 68,1 78,8 82,5 71,7

179 Chalmers 72 66,4 82,7 78 66,3

289 Aalto 65,5 49,9 79,6 78,7 69,6

301 NTNU 65,1 57,7 78,1 72,5 59,7

Jämfört med Engineering och Technology är KTH svagare i Natural Sciences något som syns i resultatet ovan. Högst upp återfinns de amerikanska och schweiziska elituniversiteten samt Imperial College. Starkt står sig även TUM, Karlsruhe och Tsinghua. KTH befinner sig på ungefär samma nivå som Georgia Tech och Delft. Noterbart är att Delft inte återfinns bland topp 400.

50

4.5. QS Ranking by Subject

QS Ranking by Subject introducerades 2011 och baseras på QS enkäter Academic reputation (skickas till akademiker världen runt) och Employers reputation (arbetsgivare världen runt) samt medelantalet citeringar under en femårsperiod hämtad från Scopus. För en mer ingående beskrivning av ryktesmätningarna se rapporten KTH Academic reputation 2014. Rankingen reviderades 2013 och indikatorn H-index tillkom. Justeringen hade till följd att viktningen ändrades, något åtminstone sett till utfallet förefaller ha gynnat KTH. QS behöll samma viktningar som tidigare för Academic reputation och Employers reputation och H-index tilldelades hälften av den viktningsprocent som tidigare hade förbehållits medelantalet citeringar. Rankingens kvalitet hade tjänat på att minska viktningen för Academic reputation och framför allt Employers reputation till förmån för de bibliometriska indikatorerna. Viktningen för de olika indikatorerna varierar mellan olika ämnesrankingar. Anledningen till detta förklaras inte, men hänger till stor del samman med respektive ämnes täckningsgrad i Scopus samt kvaliteten på enkätdatat. Academic reputation står för 40-50 procent av poängen samtidigt som Employers reputation står för 10-30 procent av poängen. H-index står för 25-10 procent av poängen medan man

51

http://iu.qs.com/upload/subjectcharts_2013/535.png

minskat viktningen på medelantalet citeringar från omkring 30-40 procent till dagens 25-10 procent.

För KTH:s del är utfallet för 2014 i alla avseenden positivt och vi har över lag fått något bättre värden sett till både ryktes- och bibliometriska mätningar. Inga större eller några drastiska förändringar sett till tilldelade poäng på någon av indikatorerna kan konstateras. KTH har för 2014 fyra stycken topp femtio placeringar, fyra placeringar inom intervallet 51-100 och tre placeringar mellan 101-150, vilket bör betraktas som ett mycket positivt resultat. KTH på hela taget är något starkare inom Academic reputation och Employers reputation, det vill säga rykte, än i de bibliometriska indikatorerna, det vill säga medelantalet citeringar och H-index.

Resultat KTH 2014 efter rankingposition: Mechanical Engineering 22 (2013: 21; 2012: 28; 2011: 51-100)

Electrical Engineering 31 (2013: 24; 2012:40; 2011:51-100)

Civil & Structural Engineering 46 (2013: 41; 2012: 51-100; 2011: 51-100)

Materials Science 48 (2013: 51-100; 2012: 51-100; 2011: 51-100)

Matematik 51-100 (2013: 51-100; 2012: 101-150, 2011: 151-200)

Computer Science & Info Systems 51-100 (2013: 101-150; 2012:101-150; 2011: 101-150)

Chemical Engineering 51-100 (2013: 101-150; 2012: 101-150; 2011: 51-100)

Statistics & Operational Research 51-100 (2013: 101-150; 2012: orankat; 2011: 101-150)

Kemi 101-150 (2013: 51-100; 2012: 101-150; 2011: 101-150)

Physics & Astronomy 101-150 (2013: 101-150; 2012: 101-150; 2011: 151-200)

Environmental sciences 101-150 (2013: 151-200)

Beaktar vi ovanstående sammanställning kan vi konstatera en stark utveckling för KTH:s del. Sedan 2011 har vi avancerat i samtliga ämnen utom två. Endast beträffande Chemical Engineering och Kemi ligger vi kvar på samma nivå som 2011 med en placering inom intervallet 51-100 respektive 101-150. Vi har alltså inte tappat i något ämne sett till perioden som helhet, även om vi kan konstatera några enstaka fluktuationer (Chemical Engineering, Kemi och Statistics & Operational Research). Störst har avancemanget varit inom Matematik och Statistics & Operational Research (det sistnämnda ämnet är dock baserat på ett väl svagt statistiskt underlag för att vara helt och hållet tillförlitlig, se svängningar i resultat ovan med hundra placeringar).

52

KTH:s resultat för respektive ämne 2011-2014. Notera att QS bytte sätt att räkna inför rankingen 2012, vilket förklarar de högre siffrorna för 2012 och framåt.

Ämne, KTH År Rank Tot. poäng

Academic Rep

Employers Rep

Medel cit

H-index

Chemical Eng, 2011

51-100 21,5 37,6 47,9

2012

51-100 59,9 81,8 81,8

2013

51-100 60,4 77,1 81,7 72,4

2014

51-100 60,5 79,5 81,6 68,7

Civil Eng, 2011

51-100 28,1 37,6 48,5

2012

51-100 61,5 73,2 87,3

2013

41 69,2 56,1 79,6 80,8 92,2

2014

46 69,3 61,9 72,3 78,8 87,6

Computer Science & Info Systems

2011

101-150

24,3 33,5 18,3

2012

51-100 63,3 93,1 57

2013

51-100 60,8 76,4 75,2 73,5

2014

51-100 57,4 80,2 80,4 77,6

Electrical Eng. 2011

51-100 30,5 37,6 32,3

2012

40 69,3 77,8 83,8 76,2

2013

24 76,8 69,1 78,8 88,1 82,2

2014

31 81 74,8 84,9 88,5 82,5

Environmental Sciences

2011

Orankat

53

2012

Orankat

2013

151-200

56,9 44,5 77,4 60,2

2014

101-150

64 73,1 78,6 63,6

Fysik & Astronomi

2011

151-200

26,6 3,7 20,6

2012

101-150

59,1 79,8 69,2

2013

101-150

63,8 64,8 72,4 69,0

2014

101-150

67,2 70,5 73,1 71,7

Kemi 2011

101-150

21,4 21,2 44,2

2012

101-150

48,9 80,4 74,6

2013

51-100 57,1 75,6 81,5 74,5

2014

101-150

60,3 73,4 78,5 66,1

Matematik 2011

151-200

27,9 23,6 16,1

2012

151-200

59,9 79 49,8

2013

51-100 67,5 71,3 73,0 66,1

2014

51-100 66,5 70 78,8 76,3

Materials Science

2011

51-100 28,4 5,9 30,5

2012

51-100 69,9 44,4 65,3

2013

51-100 78,9 36,7 76,9 76,6

2014

48 72,7 75,6 39,7 77,6 75,6

Mechanical Eng.

2011

51-100 36,9 37,7 35

54

2012

28 78,9 77,6 75,6 83,8

2013

21 79,8 76,7 83,4 82,2 78,5

2014

22 82,1 81,1 86,3 76,6 81,7

KTH står sig alltså bra inom QS ranking by Subject, precis som i NTU:s ämnesranking. Här bör det nämnas att dessa båda rankingars resultat stämmer förvånansvärt väl överens, trots att de är baserade på olika indikatorer och underlag/databaser, varför resultatet på hela taget bör betraktas som förhållandevis tillförlitligt. KTH har emellertid en bit kvar både vad beträffande rykte, forskningsexcellens och forskningsimpact, i den mån det är realistiskt med tanke på befintliga resurser, för att på allvar kunna konkurera med de allra högst rankade europeiska tekniska universiteten som ETH, EPFL och Imperial College.

Kan vi erhålla något bättre värden för medelantalet citeringar och ett större H-index samt, framför allt, om KTH kan erhålla flera röster framför allt från Europa, men även Kina och fjärran östern beträffande Academic reputation, finns möjlighet till avancemang. Endast ett tiotal röster för ett ämne ger synbart resultat. KTH får framför allt nomineringar från Storbritannien, Italien, Tyskland och de nordiska länderna medan vi erhåller ytterst få röster från Kina och fjärran östern. Möjligheten att avancera eller åtminstone bibehålla nuvarande position inom merparten av ämnesrankingarna bör sålunda ses som positiv. I nuläget har vi fyra ämnen bland topp 50 och fyra ämnen rankade inom intervallet 51-100, vilket öppnar för möjligheten att ha fem ämnen bland topp 50 inom något/några år.

Se: http://www.topuniversities.com/subject-rankings

Chemical EngineeringRank Lärosäte Total

scoreAcademic reputation


Medelantalet citeringar

H-Index

1 MIT 95,9 95,6 96 95,4 97,1

6 Imperial College

87,1 88,1 90 83,5 82,4

8 Delft 84,3 88 87,1 79,9 73,1

10 Caltech 84,2 85,8 77,9 94,6 82,4

55

http://www.topuniversities.com/subject-rankings

11 ETH 84 83,1 88,3 84,1 78

12 Tsinghua 83,2 78,2 86,5 80,7 92,1

21 KAIST 79,2 71,5 85,1 83,9 83,3

29 Georgia Tech 76,6 68,1 77,1 88,9 86,4

36 RWTH Aachen 74,9 70,5 80,4 78,2 72

41 DTU 41 72,8 71 81,8 73,1

41 Tokyo Tech 73,7 64,6 86,4 79,1 67,5

45 EPFL 72,8 52,6 85 91,4 84,1

48 Karlsruhe 72 66,6 75,7 78,8 72

48 TUM 72 58,3 84,2 82,2 74,1

51-100 Chalmers 56,9 75,6 78,3 66,3

51-100 Eindhoven 58,4 65,8 81,6 67,5

51-100 KTH 60,5 79,5 81,6 68,7

51-100 NTNU 57,8 68,8 72,9 62,4

101-150 École Polytechnique

51,8 74,4 55,2 51,7

151-200 Aalto 32,6 67 66,6 61

Warwick

I detta ämne rangordnas KTH inom intervallet 51-100, vilket är en förbättring i jämförelse med förgående mätning, då vi återfinns inom spannet 101-150.3 Förbättringen tillskrivs något bättre värden i Employers reputation och H-index. Bäst presterar KTH inom medelantalet citeringar, där vi hamnar på ungefär samma nivå som TUM, DTU och Eindhoven. Ett fullgott resultat kan även konstateras för Employers reputation, där vi tilldelas ungefär lika många poäng som RWTH Aachen och Caltech. Beträffande H-Index kan vi identifiera ett mindre gynnsamt utfall, där vi hamnar på den nedre halvan av tabellen med ungefär samma värden som RWTH Aachen, Karlsruhe, Tokyo Institute of Technology och Eindhoven. Ett relativt ”medelmåttigt” resultat kan även konstateras för Academic reputation, där vi tilldelades ungefär samma antal poäng som Eindhoven och TUM.

3 Viktning 2014: Academic reputation 40 procent, Employers reputation 30 procent, medelantalet citeringar 15 procent och H-index 15 procent.

56

Civil & Structural EngineeringRank 2014

Lärosäte Total score

Academic reputation



H-Index

1 MIT 87 86,5 93,4 77,4 79,7

9 Imperial College

82,8 83,4 83,8 82,7 76,6

13 ETH 81 77,1 89,3 79,5 76,6

14 Delft 80,6 76,6 85,6 78,9 87,6

20 Tsinghua 77,8 63 95,7 83,7 92,2

24 EPFL 75,9 68,6 88,2 77,6 73,4

24 Georgia Tech 75,9 74,7 72,7 81,9 85,1

29 Tokyo Tech 73,9 69,8 83,4 66,5 73,4

32 KAIST 72,5 66,4 80 76,2 76,6

40 Karlsruhe 70,4 65,7 75,6 78,6 69,8

42 Caltech 70,1 76,9 80,6 30 45

46 KTH 69,2 56,1 79,6 80,8 92,2

48 DTU 68,7 59,2 74,6 84,2 82,5

51-100 TUM 52,5 83,1 38,1 56,8

101-150 Chalmers 46 76,7 57,2 65,9

101-150 NTNU 35,6 71,4 80,7 87,6

101-150 RWTH Aachen 53,6 79,4 34,3 51,3

Aalto


Eindhoven

Warwick

Enligt QS är Civil & Structural Engineering KTH:s tredje starkaste ämne, där vi rankas som nr 46, det vill säga ett tapp med blott fem placeringar sedan 2013.4 Nedgången beror på något sämre värde i Academic reputation, dock har vi förbättrat värdena i de övriga indikatorerna. I jämförelse med ovanstående


57

universitet presterar KTH särskilt bra i H-Index, vilket tyder på att vi har en ganska stor output, och medelantalet citeringar. Något svagare är vi inom Academic reputation och Employers reputation, där vi ligger på ungefär samma nivå som DTU och RWTH Aachen. Merparten av ovanstående universitet presterar mycket bra i denna ranking, undantagen är Aalto, École Polytechnique, Eindhoven och Warwick.

Computer science & Information systemsRank Lärosäte Tot

al score

Acacdemic reputation



H-Index

1 MIT 93,7 90,7 93,9 95,4 99,7

8 ETH 86,4 79,8 88,3 94,4 92,2

13 Imperial College

83,6 76,7 89,7 90,2 83

22 EPFL 79,7 70,4 83,9 90,2 85,9

27 Caltech 78,9 75,7 76,4 90 81,1

31 Georgia Tech 78,2 70,3 73,6 91,4 95

33 TUM 77,6 69,1 83,3 82,3 84,2

34 Tsinghua 77,2 62,5 88,2 81 90,8

36 KAIST 76,9 66,1 84,8 82,9 84,2

40 Karlsruhe 75,9 66,9 78,6 83,7 86,9

51-100 Delft 51,4 79,8 83 85,3

51-100

KTH 57,4 80,2 80,4 77,6

51-100 RWTH Aachen 60,9 82,3 81,5 79,7

51-100 Warwick 56,2 77,1 85,1 71,8

51-100 Tokyo Tech 63,2 81,7 74,8 70,8

101-150

Aalto 47,6 73,1 81,3 79

101-150

Chalmers 51,8 75,9 82,7 71,8

101-150


50,8 74,5 82,7 64,4

58

101-150

Eindhoven 56,9 64,4 86,4 83

151-200

NTNU 47,7 65,9 85,8 83

DTU

I Computer Science & Information Systems rankas vi som 51-100 främsta lärosäte, vilket är en förbättring sedan föregående mätning då vi inordnades inom intervallet 101-150. Förbättringen beror på något bättre värden i Employers reputation, medelantalet citeringar och H-index. KTH presterar bäst inom Employers reputation, där vi ligger i paritet med RWTH Aachen, Tokyo Institute of Technology, Delft och Karlsruhe.5 Däremot är vi svagare inom Academic reputation, där vi får ungefär lika många poäng som Eindhoven och Warwick. Något starkare sett till poäng är vi inom medelantalet citeringar, dock är vi näst sämst av ovanstående universitet, som sålunda gör mycket bra ifrån sig. Poängmässigt ligger vi emellertid nära Aalto, Tsinghua och RWTH Aachen. Något färre poäng tilldelas vi i H-index, där vi dock presterar bättre än Warwick, Chalmers, Tokyo och École Polytechnique. KTH ligger ganska nära RWTH Aachen och Aalto.

Electrical EngineeringRank Lärosäte Total




H-Index

5 ETH 91 88,3 93,7 97 89,4

8 Imperial College

90,1 87,7 91,5 94,9 88,6

12 Tsinghua 86,8 80,2 89,4 86,6 99,4

15 Caltech 86,3 89,2 80,1 90 87

16 Georgia Tech 86,2 82,5 80,2 94,3 100

18 EPFL 84,9 81,2 85 92,2 87

19 MIT 98,4 100 97 96,2 98,8

24 KAIST 82,8 76,9 85,9 87,8 87

25 Tokyo Tech 82,7 79,4 86,4 83,4 83,4


59

30 TUM 81,9 77,2 85,8 87 81,5

31 KTH 81 74,8 84,9 88,5 82,5

37 Delft 80,4 72,5 83,7 85,9 89,4

45 RWTH Aachen 78,6 70,6 88,3 83,9 75

48 DTU 78,2 62,2 82,8 97 93,1

51-100 Chalmers 66,2 79,5 92,1 80,5

51-100 Eindhoven 65,9 66,7 89 79,5

51-100 Karlsruhe 68,5 81,1 86,2 79,5

101-150 Aalto 56,9 67,6 88,3 82,5


59,2 78,7 66,1 56,2

151-200 NTNU 49,2 65,5 85,1 75

151-200 Warwick 50,7 75,7 76,8 63,7

Electrical Engineering är i QS ranking KTH:s näst starkaste ämne, vilket resulterar i en 31:a placering, vilket är en liten nedgång i jämförelse med föregående mätning, då vi tilldelades en 24:e plats.6 Våra värden har emellertid förbättrats i ryktesmätningen och de bibliometriska indikatorerna har ungefär samma utfall som för 2013. I jämförelse med ovanstående universitet presterar KTH genomgående bra på samtliga indikatorer, dock utan att ligga i den absoluta toppen i någon av dem. Sett till utdelade poäng är vi emellertid något svagare i Academic reputation än i de övriga indikatorerna. På hela taget hamnar KTH på ungefär samma nivå som TUM och Delft. I jämförelse med dessa två presterar KTH särskilt bra inom medelantalet citeringar samtidigt som Delft har ett starkare H-index. I Academic reputation erhåller vi ungefär samma värden som KAIST och Delft, i Employers reputation presterar vi i paritet med EPFL och Delft, citeringsmässigt i klass med Caltech, Eindhoven, Aalto, KAIST och TUM. Inom H-index uppvisar vi ungefär samma resultat som Tokyo Institute of Technology, Aalto och TUM.

Environmental SciencesRank Lärosäte Total




H-Index


60

3 ETH 94,4 93,9 90,7 93,7 97,2

6 MIT 92,2 98,7 98 93 78,8

9 Imperial College

90,2 90,6 89 92,2 88,1

17 Tsinghua 86,6 87,8 78,3 82 92,5

19 Delft 85,7 88,3 76,4 83,4 87,2

20 DTU 85,6 83,7 53,5 94 92,5

30 Georgia Tech 83,7 73,8 75,8 96,2 89,9

45 Caltech 80,9 87 79,8 82,7 69,8

51-100 Chalmers 77,6 77,1 84,8 73,9

51-100 EPFL 59,8 88,2 88,1 76,5

51-100 KAIST 76,9 77,5 79 56,2

101-150

KTH 64 73,1 78,6 63,6

101-150 TUM 57,6 62,3 83,6 71,2

101-150 Tokyo Tech 72,9 77,1 68,4 60

151-200 RWTH Aachen 51,7 67,9 78,1 63,6

Aalto


Eindhoven

Karlsruhe

NTNU

Warwick

I Environmental Sciences rangordnas KTH som ett av de 101-150 främsta lärosätena, vilket är en förbättring sedan föregående mätning, då vi inordnades bland 151-200 främsta.7 Avancemanget beror framför allt på att vi fått betydligt bättre värden i ryktesindikatorerna. Högst värden tilldelas vi i medelantalet citeringar och i Employers reputation. Resultatet för Academic reputation inordnar oss mellan Tokyo Institute of Technology och EPFL. I Employers reputation ligger vi på ungefär samma nivå som Georgia Tech och i medelantal citeringar som KAIST och RWTH Aachen. För H-index erhåller vi samma värden


61

som RWTH Aachen. Noterbart är att sex av de ovanstående universiteten inte rankades.

Fysik och astronomiRank Lärosäte Total




H-Index

1 MIT 97,1 100 97,5 89,2 98,6

8 Caltech 91,5 94,5 85,6 89 94,1

10 Imperial College

89,3 89,1 93,2 85,7 89,5

11 ETH 89 89,9 94,3 87,2 83,6

15 TUM 85 83,7 93,9 81,9 81,5

19 EPFL 84,1 79,3 89,1 89,2 83,3

24 Karlsruhe 81,1 78,3 85,4 79,9 83,6

34 Tokyo Tech 80 78,1 86,4 75,6 81,8

37 RWTH Aachen 79,5 68,1 88,6 90,9 81,8


78,1 79,2 69,9 83,5 78,4

48 Tsinghua 77,8 77,3 81,8 72,2 80,6

51-100 Delft 75,4 82,3 70,8 66,8

51-100 KAIST 79,1 83,2 70,7 64,9

101-150 Chalmers 66 75,2 71,6 62,2

101-150 Eindhoven 60,6 82,2 75,2 61,6

101-150 Georgia Tech 60,6 85,1 76,3 72,5

101-150

KTH 67,2 70,5 73,1 71,7

151-200 DTU 54,9 76,3 72 63,8

151-200 Warwick 54,9 81,8 78,5 65,9

Aalto

62

NTNU

I Fysik och Astronomi rangordnas KTH bland de 101-150 bästa lärosätena, det vill säga samma placering som föregående år, dock har vi förbättrat våra värden inom samtliga indikatorer sedan mätningen 2013.8 KTH presterar förhållande jämnt sett till de indikatorer som används, dock fick vi något bättre värden i bibliometri än i ryktesmätningarna. I jämförelse med ovanstående universitet presterar vi minst bra i Employers reputation. I Academic reputation tilldelas vi ungefär samma antal poäng som RWTH Aachen och Chalmers, citeringsmässigt erhåller vi ungefär samma värden som Tokyo Institutet of Technology, Eindhoven, Tsinghua och DTU. Inom H-Index ligger vi på samma nivå som Georgia Tech.

KemiRank Lärosäte Total




H-Index

1 MIT 96,8 100 96,2 91,9 96

7 ETH 89,3 93 91,6 83 85,9

8 Caltech 88,9 95,9 78,5 92,4 81,8

11 Imperial College

87,7 89,1 87,5 86,1 86,7

17 KAIST 82,9 85,7 87,6 81,3 73,9

20 Tokyo Tech 82,1 84,2 92,5 75,2 73,9

22 EPFL 81,8 74,6 88,3 87 84,6

23 Tsinghua 81,6 77,9 87,8 79 85,5

25 TUM 81,3 79,9 86 82,2 78,3

46 Karlsruhe 76,8 69,5 84,1 80,3 80,4

51-100 Delft 71,2 88,6 81 68,9

51-100 Eindhoven 66,8 78,1 82,4 75

51-100 Georgia Tech 66,4 75,5 87,3 85


63

51-100 RWTH Aachen 65,7 83,3 81,1 74,5

51-100 DTU 60,8 73,2 82,9 74,5

101-150 Chalmers 59,4 80,8 77,9 67,5

101-150

KTH 60,3 73,4 78,5 66,1

101-150 Warwick 58,2 78,1 79,4 66,1


QS ranking i Kemi inordnar oss bland de 101-150 bästa, vilket är en tillbakagång jämfört med intervallet 51-100 som konstaterades för 2013.9 Tappet har framför allt skett inom indikatorn Employers reputation. I jämförelse med föregående mätning har vi förlorat åtta poäng inom H-index och något inom medelantalet citeringar samtidigt som vårt Academic reputation förbättrats något. Högst värden 2014 tilldelades vi inom medelantalet citeringar, där vi befinner oss på ungefär på samma nivå som Warwick, Tsinghua och Chalmers samt Employers reputation, där vi fick ungefär samma antal poäng som DTU. Beträffande H-index fick vi samma värde som Warwick och vårt Academic reputation befinner sig på samma nivå som DTU och Chalmers.

MatematikRank Lärosäte Tota

l score

Academic reputation



H-Index

2 MIT 95,9 100 94,1 91,2 94

9 ETH 89 90,4 87,1 89 88,2

11 Imperial College

88,5 88,8 91,4 87,6 86

14 Caltech 86,4 89,3 77,9 87,3 88,2


81,9 85,7 71,9 88,2 77,7

25 Warwick 80,9 84,8 78,3 82,5 73,5

27 Georgia Tech 79,9 77 73,9 85,3 86

35 Tsinghua 77,3 71,4 88,4 69,7 86


64

36 EPFL 77,2 74,7 79,2 82,5 74,9

44 TUM 76,1 76,5 79,2 74,6 73,5

51-100 Delft 63,4 78,5 75,3 69

51-100 KAIST 70,9 83,9 76 56,1

51-100 Karlsruhe 60,3 79,5 78,7 69

51-100 KTH 66,5 70 78,8 76,3

51-100 RWTH Aachen 73,2 80,4 74,8 62,1

51-100 Tokyo Tech 65,9 73,4 79,3 67,3

101-150 Eindhoven 60,9 66,3 79,5 72,1

101-150 NTNU 59,7 61,5 84 76,3

151-200 Aalto 50,6 70,9 78,4 62,1

151-200 Chalmers 55,7 67,7 67,5 62,1

151-200 DTU 50,5 68 81,2 65,6

QS rankar KTH bland de 51-100 bästa lärosätena i Matematik, alltså inom samma intervall som föregående år. KTH presterar bättre i de bibliometriska indikatorerna än i de ryktesmässiga, dock kan vi konstatera att i jämförelse med föregående mätning har vi förbättrat våra bibliometriska värden rejält, inom medelantalet citeringar med fem poäng och med nästan tio poäng i H-Index.10 Därmed torde vi befinna oss ganska nära topp femtio gränsen. Sett till Academic reputation presterar vi i paritet med Tokyo Institute of Technology och beträffande Employers reputation som Aalto och DTU. Citeringsmässigt inordnas vi på ungefär samma nivå som Eidhoven, Tokyo Institute of Technology, Karlsruhe och Aalto. I jämförelse med universiteten ovan uppvisar vi bäst resultat i H-index, där vi erhåller ungefär samma värden som École Polytechnique och NTNU.

Materials ScienceRank Lärosäte Total




H-Index

1 MIT 96,2 100 91,5 91,2 96,8

4 Imperial College 91,3 96,5 76,3 88,4 91

10 Tsinghua 85 82,7 90,7 77,7 93,2


65

13 ETH 83,1 84 76,5 85,5 82

15 Georgia Tech 82,1 87,4 32,1 85,9 88,6

16 KAIST 82 79 75,8 82,6 88

20 Tokyo Tech 81,2 81,9 85,2 76,3 82,7

23 Caltech 80,9 83,7 51,3 85,8 83,4

23 EPFL 80,9 74,6 75,4 85,8 88

25 RWTH Aachen 80,7 90,1 63,8 77,4 74,7

40 Delft 77 81 58,1 77,9 76,4

46 Karlsruhe 73,9 67,2 67 79,2 82

48 KTH 72,7 75,6 39,7 77,6 75,6

51-100 Aalto 53,9 61,4 77,7 69,9

51-100 DTU 55 35,1 88,4 85,4

51-100 TUM 64,7 57,6 77,9 69,9

51-100 Warwick 51 86,1 85,1 70,9

101-150 Chalmers 62,5 0 78,6 73,8


57,6 59,2 74,7 54,8

151-200 NTNU 50,7 0 73,6 64,3

Eindhoven

I Materials science rankas KTH som 48:e bästa lärosäte, vilket är en förbättring gentemot föregående år, då vi infogades inom intervallet 51-100.11 Sett till det poängmässiga resultatet presterar vi förhållandevis jämt, undantaget är Employers reputation där vi endast tilldelas 39,7 poäng, ett förvånansvärt svagt resultat med tanke på att vi brukar gå bra i denna typ av mätningar, dock fick vi något bättre värde denna gång än 2013. Här hamnar vi på ungefär samma nivå som DTU. I övrigt får vi ungefär samma utfall på indikatorerna som vid föregående mätning. Beträffande indikatorn Academic reputation har vi något bättre rykte än EPFL. Beaktar vi resultatet för medelantalet citeringar tilldelas Delft, TUM, Tsinghua, Aalto, KTH och RWTH Aachen samtliga 77 poäng, endast decimalerna skiljer lärosätena åt.

Mechanical EngineeringRank Lärosäte Total

scoreAcademic

Employers

Medelantalet

H-Inde


66

reputation

reputation

citeringar x

1 MIT 97,4 100 97,2 90,4 97,8

6 Imperial College

90,3 89,6 92 86,8 92,1

11 Georgia Tech 86,3 87 82,7 84,2 94

13 Caltech 85,4 90 80,7 82,8 85,2

15 Tsinghua 85,1 83,2 89,5 71,7 94,9

18 RWTH Aachen 84,4 83,4 89,9 78,1 82,4

19 Delft 84,2 82 90,3 75,6 86,5

21 KAIST 82,8 75,2 89 83 90,5

22 KTH 82,1 81,1 86,3 76,6 81,7

26 ETH 81,2 71,7 89,9 84,9 85,9

30 TUM 80,8 78,5 86,5 77,2 79,2

36 Tokyo Tech 79,6 78 89,7 65,5 77,5

47 EPFL 77,4 60,1 90,6 87 87,7

51-100 Eindhoven 58,3 73 86,3 87,7

51-100 Karlsruhe 66,2 83,5 76,9 80,9

51-100 DTU 59,2 76,8 81 81,7

51-100 Chalmers 65,7 82,7 77,7 79,2


51,4 83 78,7 79,2

101-150 NTNU 61 68,8 75,2 79,2

101-150 Warwick 55,6 78,4 66,2 67,4

151-200 Aalto 40,4 72,2 78,6 79,2

Mechanical Engineering är KTH:s starkaste ämne i QS ännesranking.12 Här rankas vi som det 22:a bästa universitet i världen, vilket är ett tapp med endast en placering i jämförelse med 2013, dock fick vi genomgående något bättre poäng, särskilt inom Academic reputation, jämfört med föregående mätning. KTH är något starkare i de indikatorer som mäter rykte än i de bibliometriska. Bäst presterar vi i Employers reputation och med avseende på Academic reputation ligger vi ungefär på samma nivå som Delft, Tsinghua och TUM.


67

Citeringsmässigt är vi något svagare, men presterar ungefär på samma nivå som TUM, Karlsruhe och Delft. Ett bättre resultat erhåller vi emellertid inom H-index, där vi inordnas på samma nivå som DTU, Karlsruhe, École Polytechnique och RWTH Aachen.

4.6. QS StarsQS Stars kan ses som ett sätt att utveckla den tidigare QS metodologin med ett någorlunda tydligt fokus mot presumtiva studenter, som QS under de senaste två åren i sin framtoning alltmer inriktat sig mot. Man kan säga att det är en ranking utan ligatabeller och där man försökt skapa en form av Michelinguide. Till skillnad från QS vanliga ranking har man efterfrågat betydligt mer information och den består av följande indikatorer:

Forskningskvalitet, det vill säga Academic reputation (40 poäng), antal citeringar (40 poäng), papers per faculty (40 poäng) och antal priser (30 poäng).

Anställningsbarhet, det vill säga Employers rewiev (50 poäng), andel anställda inom tolv månader (50 poäng) och antal karriärvägledare (30 poäng).

Lärandekvalité, det vill säga studentnöjdhet (baseras på enkät) (40 poäng), studenternas nöjdhet med undervisningen (baseras på enkät) (40 poäng), hur stor andel av studenterna som fortsätter att studera inom 12 månader (20 poäng) och student/faculty (50 poäng).

Infrastruktur, det vill säga antal sportfaciliteter (20 poäng), studentsjukvård (10 poäng), antal studentföreningar (10 poäng), antal studentbostäder (20 poäng), IT infrastruktur (20 poäng) och biblioteksinvesteringar per student (20 poäng).

Internationalisering, det vill säga internationell faculty (20 poäng), antal internationella forskningssamarbeten (50 poäng), andel internationella studenter (20 poäng), antal inresande och utresande utbytesstudenter (40 poäng), antal religiösa faciliteter (10 poäng) och internationell diversitet (10 poäng).

Innovation, det vill säga antal internationella och nationella patent (20 poäng), antal spinn off companies (10 poäng) och antal samarbeten med nationella och internationella företag (20 poäng).

Engagemang, det vill säga hur mycket pengar som finns i stipendier (25 poäng) och den summa pengar vi investerar i olika projekt i närområdet (25 poäng).

Rank in Specialist subject (200 poäng), det vill säga högt rankad i någon av QS fem specialistområden (IT och Engineering, Natural sciences, Life sciences, Arts & Humanities och Social sciences) eller de två högst rankade specialistdiscipliner i QS ranking eller antal internationellt erkända ackrediteringar.

68

KTH har som helt tilldelats fem stjärnor vilket är maxantalet. Vi har också fått fem stjärnor för samtliga indikatorer utom anställningsbarhet, där vi något förvånande bara tilldelades fyra. Detta beror på att vi har ytterst få karriärvägledare, för att få maxpott på denna indikator måste man ha minst tio heltidsanställda eller en karriärvägledare per 1000 studenter.

Som framgår har QS haft ganska höga ambitioner i detta initiativ. Rankingen kommer förmodligen att nå ett relativt stort antal studenter och torde åtminstone vad beträffande internationell studentrekrytering ha ett förhållandevis stort genomslag. Jag misstänker att rankingen kommer revideras aningen framöver, då det inte var alldeles enkelt att ta fram de efterfrågade uppgifterna och att vi inom vissa områden helt enkelt inte har någon information alls, till exempel hur många studenter som deltar i volontärarbeten (vilket knappast heller är önskvärt och praktiskt taget omöjligt att administrera samt frågan är om det ens är lagligt att dokumentera). QS har medgivit att viss information nog är orealistisk att samla in och att man kommer att arbeta vidare med detta och utveckla metodologin framöver. Ett betydligt allvarligare problem är att våra studenter är ointresserade av att besvara enkäter som behandlar studentnöjdhet, en enkät som vi vidarebefordrade från QS gav en svarsfrekvens på drygt 2,5 procent.

4.7. US News & World Report. Best Global Universities RankingsTidsskriften US News & World Report som sedan 1983 rankat amerikanska lärosäten och colleges har i samarbete med mediejätten Thomson Reuters (som fram till och 2014 levererade data till THE:s ranking och äger Web of Science) introducerat en ny ranking Best Global Universities som torde få mycket stor uppmärksamhet, förmodligen i paritet med THE, QS och ARWU.

Rankingen baseras på ryktesmätningar (totalt 25 procent av poängen), baserat på samma data som tidigare använts av THE, bibliometri (totalt 65 procent av poängen) som hämtats ur Thomson Reuters analysverktyg Incites och baseras på Web of Science samt data som inrapporterats av lärosätena själva (totalt tio procent av poängen), det vill säga samma underlag som THE:s ranking. Rankingen har sålunda ett starkt fokus vid bibliometri och rykte och de flesta indikatorer har tidigare använts i andra rankingar och i andra bibliometriska kvalitetsutvärderingar. I denna ranking liksom i många andra är det en fördel att ha en mycket stor fakultet.

Indikatorer och metodologiDen totala rankingen är baserad på följande indikatorer:

Global research reputation viktat 12.5 procent

Regional research reputation viktat 12.5 procent

69

Publications viktat 12.5 procent

Normalized citation impact viktat tio procent

Total citations viktat tio procent

Number of publications that are among the 10 percent most cited viktat 12.5 procent

Percentage of total publications that are among the 10 percent most cited viktat tio procent

International collaboration viktat tio procent

Number of Ph.D.s awarded viktat fem procent

Number of Ph.D.s awarded per academic staff member viktat fem procent

Den globala (viktat 12,5 procent) och den regionala ryktesmätningen (också den viktat 12,5 procent) är som tidigare nämnts baserad på Thomson Reuters' Academic Reputation Survey där man filtrerat ut svaren efter världsrykte och regionalt rykte (baserat på FN:s indelning av regioner). Data har aggregerats för fem år.

De sex bibliometriska indikatorerna är baserade på femårsintervallet 2008 – 2012 och har som tidigare nämnts hämtats ur Incties. Indikatorn publikationer (viktat 12,5 procent) inkluderar samtliga artiklar och recensioner i Web of Science. Fältnormaliserad citeringsgrad (viktat tio procent) baseras likaså på antal artiklar och recensioner i nämnda databas. Fraktionalisering tillämpas inte, vilket gynnar lärosäten med exempelvis mycket medicin och partikelfysik. Indikatorn totalt citeringar (viktat tio procent), som gör anspråk på att mäta hur stort inflytande lärosätet har i den internationella forskarvärlden och är en ny indikator som hittills inte använts av någon annan aktör, beräknas genom att man multiplicerar “the publications ranking factor by the normalized citation impact factor”. Sedan tillgriper US New & World Report/Thomson Reuters också indikatorerna antal (viktat 12,5 procent) och andel (viktat tio procent) publikationer bland de tio procent mest citerade (topp tio procent). Avslutningsvis används indikatorn internationell sampublicering (viktad tio procent).

Härtill kommer indikatorerna antal doktorsexamina (viktat fem procent) och antal doktorsexamina per fakultet (lärare).

För att beräkna fram ett resultat och en rankingposition används Z-scores.

ResultatKTH rankas som 197:e bästa lärosäte i världen, 79:e bästa universitet i Europa och som femte bäst i Sverige (före oss ligger KI, Lund, Uppsala och Stockholm). För respektive indikator i den totala rankingen tilldelas vi följande placeringar:

Global research reputation: 122

70

Regional research reputation: 216

Publications: 266

Normalized citation impact: 263

Total citations: 247

Number of highly cited papers: 254

Percentage of highly cited papers: 296

International collaboration: 277

Number of Ph.D.s awarded: 256

Number of Ph.D.s awarded per academic staff member: 57

KTH:s internationella rykte är betydligt starkare än vad lärosätet presterar i bibliometriska utvärderingar som mäter genomslag och excellens. KTH:s globala rykte är mycket starkt med en 122:a placering, baserat på data aggregerat för fem år, och måste ses som ett mycket starkt resultat. Det regionala forskningsryktet (Europa) med en 216:e placering bör även betraktas som ett mycket positivt utfall. Att KTH rankas bland de 200 bästa universiteten i världen kan framför allt tillskrivas det goda ryktet.

I de bibliometriska indikatorerna ligger KTH liksom i många rankingar omkring placering 270. Mest allvarligt är de relativt mediokra resultaten i antal och andel högciterade publikationer (topp tio procent) liksom den relativt låga fältnormerade citeringsgraden. Positivt är bra resultat i antal publikationer, vilket tyder på att KTH trots att universitetet är relativt litet, har en hög output av publikationer, dock torde den höga outputen ha en negativ inverkan på kvaliteten. Resultaten i denna ranking är som väntat att KTH står sig starkt beträffande produktion av artiklar och recensioner men svagare avseende fältnormerad citeringsgrad och antal och andel högciterade publikationer.

KTH presterar liksom i THE:s ranking mycket starkt i indikatorerna antal doktorsexamina och antal doktorsexamina per lärare.

Global Universities Subject RankingsUS News & World report/Thomson Reuters har introducerat ämnesområdes- och ämnesrankingar i Agricultural sciences; Biology and biochemistry; Chemistry; Clinical medicine; Computer science; Economics and business; Engineering; Environment/ecology; Geosciences; Immunology; Materials science; Mathematics; Microbiology; Pharmacology and toxicology; Physics; Plant and animal science; Psychiatry/psychology; Social sciences and public health och Space science. Endast de hundra främsta rankas. Resultatet hämtas liksom i den totala rankingen ur Incites.

71

MetodikI ämnesrankingarna används nedanstående indikatorer som i hög grad överensstämmer med de som används i den totala rankingen. Dock använder US News & World report/Thomson Reuters sig av olika viktningar för soft och hard sciences. Med soft sciences avses Computer science, Economics and business, Engineering and Social sciences och public health. Övriga ämnen i rankingen, se ovan, klassificeras som hard sciences, vilket för KTH:s del avser ämnesrankingarna i materialvetenskap och Space sciences.

Följande indikatorer och viktningar används:

Global research reputation (viktat 12,5 procent både soft och hard sciences)

Regional research reputation (viktat 12,5 procent både soft och hard sciences)

Publications (viktat 17,5 procent soft sciences och 15 procent hard sciences)

Normalized citation impact (viktat 7,5 procent soft sciences och tio procent hard sciences)

Total citations (viktat 12,5 procent soft sciences och 15 procent hard sciences)

Number of publications that are among the 10 percent most cited (viktat 17,5 procent soft sciences och 15 procent hard sciences)

Percentage of total publications that are among the 10 percent most cited (viktat tio procent både soft och hard sciences)

International collaboration (viktat tio procent både soft och hard sciences)

ResultatKTH rankas som 29:e bästa universitet inom Engineering, ett mycket positivt resultat och korresponderar med resultatet i THE (nr 30) och QS (nr 33). Övriga rankingresultat är Computer Science: 85, Materials Science: 83 och Space Science: 85. Dessvärre rankas vi inte i kemi, fysik och matematik, där KTH brukar prestera bra, dock är det ju endast de hundra främsta som rankas.

EngineeringIndikator Poäng/

rank

Engineering global research reputation #42

Engineering regional research reputation #63

72

Engineering publications #50

Engineering normalized citation impact #47

Engineering total citations #39

Engineering number of publications that are among the 10 percent most cited

#30

Engineering percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#36

Engineering international collaboration #72

Engineering overall score 73,8

KTH presterar mycket bra i ämnesområdesrankingen i Engineering.13 Ett anmärkningsvärt bra resultat kan konstateras inom antal och andel publikationer som är bland de tio mest citerade i världen (topp tio procent). Också inom publikationer, fältnormerad citeringsgrad och totalt antal citeringar kan ett mycket positivt utfall identifieras. Även ryktesmässigt står sig KTH väl, emellertid får vi lägre utfall än inom de bibliometriska indikatorerna, vilket som bekant hör till undantaget. Minst bra resultat kan konstateras för internationellt samarbete med en 72:a placering, här torde det möjligen finnas en viss förbättringspotential, dock torde det var mycket jämnt och en liten förbättring eller litet tapp för den delen kan medföra ganska många ligaplaceringar.

Computer scienceIndikator Poäng/

rank

Computer Science global research reputation #51

Computer Science regional research reputation #66

Computer Science publications #123

Computer Science normalized citation impact #108

Computer Science total citations #117

13 Engineering: The engineering category includes publications covering a number of engineering disciplines. From aerospace, mechanical, electrical and civil engineering to nuclear energy, applied artificial intelligence and robotics, publications within this category focus on designing, building and using structures, machines and systems.

73

Computer Science number of publications that are among the 10 percent most cited

#97

Computer Science percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#87

Computer Science international collaboration #94

Computer Science overall score 51,6

Som framgår ovan presterar KTH särskilt bra inom de båda ryktesindikatorerna och här återfinns den främsta anledningen till att vi räknas bland de hundra främsta inom detta ämne.14 I de bibliometriska indikatorerna presterar vi särskilt bra i antal och andel publikationer som tillhör topp tio procent samt i internationell sampublicering. Ett aningen svagare resultat kan konstateras inom fältnormerad citeringsgrad och totalt antal citeringar. Placering 123 inom publikationer förklaras av att Computer science ur ett internationellt perspektiv är ett ganska litet ämne på KTH.

MaterialvetenskapIndikator Poäng/

rank

Materials Science global research reputation #36

Materials Science regional research reputation #65

Materials Science publications #60

Materials Science normalized citation impact #141

Materials Science total citations #95

Materials Science number of publications that are among the 10 percent most cited

#103

Materials Science percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#143

Materials Science international collaboration #123

Materials Science overall score 57,4

14 Computer science: Research dealing with the creation, manipulation and management of computer hardware and software makes up the computer science category. From the design of computer architecture and computing methodologies, to the processing, storage, management and dissemination of information, publications in this category focus on scientific and practical approaches to computation.

74

KTH har ett mycket starkt rykte inom materialvetenskap, så bra som placering 36 i globalt forskningsrykte, och här återfinns den främsta enskilda orsaken till att vi räknas bland de hundra högst rankade.15 KTH har också en mycket stor output av publikationer, vilket bland annat pekar på att vi internationellt sett har en omfattande forskning inom detta område samt att vi är ytterst produktiva med att publicera. Dessvärre är utfallet avseende fältnormerad citeringsgrad och antal och andel publikationer bland de tio procent mest citerade i världen tämligen blygsamt (topp tio procent). Sett till internationell sampublicering återfinns vi på placering 123.

Space scienceIndikator Poäng/

rank

Space Science global research reputation #183

Space Science regional research reputation #171

Space Science publications #188

Space Science normalized citation impact #5

Space Science total citations #107

Space Science number of publications that are among the 10 percent most cited

#101

Space Science percentage of total publications that are among the 10 percent most cited

#5

Space Science international collaboration #116

Space Science overall score 52,5

I jämförelse med de övriga ämnesrankingarna som presenterats ovan presterar KTH förvånansvärt svagt inom de båda ryktesindikatorerna.16 Överraskande starkt presterar vi däremot inom fältnormerad citeringsgrad och andel publikationer som återfinns bland de tio procent högst citerade, vilket antingen beror på att det blivit något fel, eller mer sannolikt att vi har ganska få publikationer, se indikatorn publikationer, samtidigt som vi förmodligen deltagit i ett eller flera samarbeten som gett oerhört många citeringar. I exempelvis 15 Materials science: The materials science category comprises journals dealing with both the discovery and design of materials. These publications include topics such as textiles, biomaterials, superconductors and semiconductors, as well as the application of chemistry and physics to materials design and testing.

16 Space science: Journals focused on studying the universe make up the space science category. From astronomy and astrophysics to celestial bodies and space exploration, publications within this category deal with the study of everything in outer space.

75

THE:s ranking har ett fåtal universitet med få publikationer i Web of Science erhållit en extremt hög fältnormerad citeringsgrad tack vare att de varit involverade i ett eller flera samarbeten inom framför allt partikelfysik.

4.8. CWTS Leiden ranking CWTS Leiden ranking ges av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Leidens universitet och fokuserar på forskningsimpact och -samarbete. Rankingen baseras enbart på bibliometriska indikatorer och omfattar sedan 2014 750 universitet, det vill säga 250 fler än 2013. Urvalet baseras på universiteten som har högst antal artiklar och recensioner i Web of Science (WoS). Conference Proceedings eller letters inkluderas alltså inte. CWTS har också uteslutit tidskrifter som inte tillhör vad de kallar ”core journals”, vilket i praktiken innebär att drygt 16 procent av alla artiklar i WoS uteslutits, alltså i praktiken sådana tidsskrifter som sällan citeras. CWTS har inför denna upplaga av rankingen frångått användningen av WoS kategorisering av tidskrifter i syfte att beräkna fältnormerade indikatorer. En ny kategorisering av publikationer baserad på citerings-relationer används istället för fältnormering. En annan förändring är att ämnesområdesrankingarna har förändrats avsevärt, varför jag inte kommer att göra några jämförelser med tidigare resultat i detta avseende. Här bör det även poängteras att flera av ämnesområdena i en del fall baseras på ett fåtal publikationer, KTH rankas exempelvis i Life Sciences med endast 280 publikationer, vilket är ett aningen svagt statistiskt underlag. Rankingen 2014 baseras på publikationer från 2009-2012.

Rankingen har genomgått flera förändringar sedan den introducerades. Fram till och med 2010 bestod den av fyra olika listor/ indikatorer där lärosätena rankas efter antal publikationer i WoS (gula listan), medelantalet citeringar (blå listan), fältnormerad citeringsgrad (gröna listan) och det totala inflytandet (produkten av antalet artiklar och genomsnittligt inflytande) (orangea listan). I denna upplaga rankades totalt 250 lärosäten. Rankingen reviderades 2011/2012 och utökades till de 500 lärosäten i världen med högst antal artiklar och recensioner i WoS och bestod av fyra fristående indikatorer: antal artiklar och recensioner, medelantalet citeringar, fältnormerad citeringsgrad och andel topp tio procent, det vill säga andelen publikationer som återfinns bland de tio procent mest citerade klassade inom samma ämnesområde.

År 2013 reviderades rankingen ånyo. De fyra indikatorerna som mäter volym och impact finns kvar och följande indikatorer som mäter samverkan har tillkommit:

PP(collab) (proportion of interinstitutional collaborative publications): andel publikationer som universitetet har samförfattat med ett annat;

PP(int collab) (proportion of international collaborative publications: andel publikationer som universitetet i fråga har skrivit tillsammans med forskare från andra internationella universitet;

76

PP(UI collab) (proportion of collaborative publications with industry): andel publikationer som universitetet har samförfattat med näringslivet.

MGCD (mean geographical collaboration distance): the average geographical collaboration distance (in km) of the publications of a university, where the geographical collaboration distance of a publication equals the largest geographical distance between two addresses mentioned in the publication's address list.

Rankingen är multidimensionell och samtliga listor/ indikatorer kan justeras efter tre olika variabler: Exclude publications in special types of journals, Calculate size-independent indicators och Calculate impact indicators using fractional counting. Listorna innehåller även ett konfidensintervall.

KTH:s resultat 2011/2012-2014. Fraktionerad räkning. Notera att metodiken och urvalet har förändrats över tid.

Indikator År Rank

Publikationer

Värde

Antal publikationer 2011/2012

261 3744

2013 244 3320

2014 245 3510

Topp tio procent 2011/2012

262 3744 10,40%

2013 267 3320 10,00%

2014 363 3510 9,50%

Medelantalet citeringar 2011/2012

407 3744 4,32

2013 377 3320 4,2

2014 425 3510 4,62

Fältnormerad citeringsgrad 2011/2012

268 3744 1,05

2013 286 3320 0,98

2014 358 3510 0,97

Sampublicering med andra universitet (både nationella och internationella)

2011/2012

264 3744 45,60%

2013 240 6359 73,8%

2014 309 6963 76,10%

Sampublicering med forskare från andra internationella

2011/20 47 3744 31,9%

77

universitet 12

2013 31 6359 57,30%

2014 41 6963 59,10%

Sampublicering med näringslivet

2013 5 6359 12,80%

2014 8 6963 12,00%

Granskar vi utfallet i ovanstående tabell kan vi konstatera att vi står oss ganska stabilt när det gäller antal publikationer, här är värdet mycket bra med tanke på att vi är ett jämförelsevis litet universitet och i denna indikator är universitetets storlek avgörande. Vi står oss också förhållandevis bra när det kommer till medelantalet citeringar med tanke på att vi exempelvis inte har medicin, vilket är en avgjord fördel i denna indikator. Här kan vi konstatera en ökning från 4,32 för 2011/2012 till dagens 4,62, dock har vi tappat i antal tabellplaceringar från 377 för 2013 till den nuvarande på 425, vilket framför kan tillskrivas att fler lärosäten ingår i undersökningen.

Tyvärr kan vi konstatera en negativ trend beträffande topp tio procent, där vi 2011/2012 hade värdet 10,4 för att minska till 9,5 i den senaste mätningen, här kan vi även lägga märke till att en minskning med omkring en procentenhet medför nästan hundra ligaplaceringar. Även när det gäller den fältnormerade citeringsgraden kan vi identifiera en negativ utveckling, från 1,05 för 2011/2012 till dagens 0,97. Dock står vi oss fortfarande starkt när det gäller sampublicering med forskare från andra internationella universitet, trots förbättrade värden har vi tappat i den senaste mätningen, framför allt beroende på att sampublicering blir allt vanligare och att fler universitet inkluderats i mätningen (se nedan). Genomgående kan man konstatera att KTH presterar bättre om man räknar full counts än vid fraktionering. Det varierar från indikator till indikator, men det gör en hel del ligaplaceringar, framför allt inom medelantalet citeringar, fältnormerad citeringsgrad och topp tio procent. Inom medelantalet citeringar medför skillnaden 103 placeringar, fältnormerad citeringsgrad 33 placeringar och topp tio procent 18 placeringar.

Inom sampublicering med näringslivet återfinns vi fortfarande bland de tio bästa i världen tillsammans med i huvudsak nederländska, japanska och nordiska universitet. Chalmers uppvisar här en andraplacering. Noterbart är att det är ganska stora skiftningar i denna ranking framför allt beroende på att det blir mycket jämnt efter en fältnormerad citeringsgrad på 1,1 och omkring elva procent i indikatorn topp tio procent. Här gör som sagt en enstaka procent eller rent av decimaler upp emot 80 placeringar.

En anledning till att KTH tappat sett till ligaplaceringar i flera av indikatorerna beror som sagt på att CWTS inkluderat ytterligare 250 universitet, varav flera uppvisar ungefär samma värden som KTH, samt vissa smärre metodiska justeringar. CWTS har ändrat kategoriseringen av publikationer vid

78

ämnesnormering som möjligen, dock tveksamt, kan ha utfallit till vår nackdel. Detta tycks emellertid inte ha drabbat andra universitet med liknande profil, med huvudsaklig fokus på Engineering & Technology samt Natural Sciences. Peter Sjögårde på KTHB identifierade 460 universitet som har exakt samma namn 2014 som 2013. Resultaten blir följande om man jämför KTH:s placeringar med dessa 460 universitet, vilket ger en indikation på hur resultatet hade sett ut om CWTS inte hade inkluderat 250 nya universitet:

2013 2014

Topp tio procent 241 277

Fältnormerad citeringsgrad 261 273

Medelantalet citeringar 348 323

Sampublicering 213 213

Internationell sampublicering 28 31

Sampublicering med näringslivet 5 5

Dock även med detta i åtanke, tvingas vi konstatera att vi tappat i fältnormerad citeringsgrad och topp tio procent.

CWTS Leiden ranking: http://www.leidenranking.com/

Volym

Antal artiklar och recensioner (PP) (fraktionerat)Rank Lärosäte Antal

publikationer

Rank 2013

Rank 2011/2012

31 Imperial College 10063 26 33

36 Tsinghua 9713 42 34

42 MIT 9149 39 41

57 ETH 7763 57 60

100 Georgia Tech 5997 97 104

111 TUM 5733 117 126

136 Caltech 5072 131 116

150 Tokyo Tech 4791 152 99

151 KAIST 4791 160 163

79

http://www.leidenranking.com/

164 EPFL 4616 177 181

183 RWTH Aachen 4356 186 186

195 DTU 4180 200 220

198 Delft 4087 194 199

224 Karlsruhe 3769 196 211

231 NTNU 3659 228 249

245 KTH 3510 244 261

275 Warwick 3249 259 290

288 Eindhoven 3081 280 294

359 Aalto 2443 354 377

409 Chalmers 2173 403 368

553 École Polytechnique 1513 480 484

I denna indikator har som tidigare nämnts lärosätets storlek en avgörande betydelse, då endast det totala antalet artiklar och recensioner räknas, har man fler anställda är det naturligtvis enklare att få fler artiklar och recensioner publicerade i WoS. KTH inordnas mellan NTNU och Warwick. För KTH:s del förefaller det inte ha någon avgörande betydelse om man fraktionerar eller räknar full counts (som THE World University Rankings gör), vid full counts (eller ofraktionerat) erhåller vi placering 233 (2013:239) jämfört med 245 (2013:244) om man fraktionerar, alltså en skillnad på 12 placeringar.

Impact

Medelantalet citeringar (fraktionerat)Rank 2014

Lärosäte Antal publikationer

MCS

Rank 2013

Rank 2011/2012

2 MIT 9149 13,76

1 3

5 Caltech 5072 12,05

6 8

25 EPFL 4616 9,44 34 81

40 Imperial College 10063 8,54 42 54

66 ETH 7763 7,91 59 80

91 TUM 5733 7,37 91 110

80

99 DTU 4180 7,26 108 190

102 Georgia Tech 5997 7,24 111 120

193 Eindhoven 3081 6,28 214 268

229 Warwick 3249 5,99 219 304

236 RWTH Aachen 4356 5,9 205 185

240 Tsinghua 9713 5,87 270 404

252 KAIST 4791 5,78 282 373

325 Karlsruhe 3769 5,29 290 294

384 Delft 4087 4,86 331 305

406 Chalmers 2173 4,75 324 388

408 École Polytechnique 1513 4,74 352 309

425 KTH 3510 4,62 377 403

434 Aalto 2443 4,56 401 390

453 NTNU 3659 4,48 339 337

455 Tokyo Tech 4791 4,44 271 359

Beträffande medelantalet citeringar uppvisar KTH en ganska stabil trend och inget större tapp kan konstateras i jämförelse med föregående mätning, detta trots att ytterligare 250 universitet inkluderats i mätningen samt det faktum att i denna indikator gynnas lärosäten som har ämnen som genererar fler citeringar än andra, exempelvis medicin. Faktum är att vi 2013 har bättre medelvärden än i de båda föregående mätningarna (se tabellen KTH:s resultat 2011/2012-2014 ovan). Medelvärdet 2014 var 4,62 jämfört med 4,32 för 2011/2012. I den senaste mätningen ligger KTH på ungefär samma nivå som École Polytechnique, Chalmers och Aalto. Räknar man full counts hamnar vi på placering 322 och ett medelvärde på 6,5 att jämföra med 325 för år 2013 och ett medelvärde på 5,59.

Fältnormerad citeringsgrad (fraktionerat)

Rank 2014


MNCS Rank 2013

Rank 2011/2012

2 MIT 9149 2,05 1 1

3 Caltech 5072 1,96 4 7

17 EPFL 4616 1,58 11 10

28 ETH 7763 1,47 32 22

81

32 Imperial College 10063 1,43 42 52

53 Georgia Tech 5997 1,33 36 14

58 DTU 4180 1,32 26 41

72 TUM 5733 1,29 82 92

83 Eindhoven 3081 1,26 91 79

98 Warwick 3249 1,23 110 190

141 Delft 4087 1,16 168 99

150 École Polytechnique 1513 1,16 206 123

209 Karlsruhe 3769 1,09 190 122

219 RWTH Aachen 4356 1,08 205 162

270 Tsinghua 9713 1,03 148 291

271 Aalto 2443 1,03 264 253

281 KAIST 4791 1,02 211 244

327 NTNU 3659 0,99 269 220

343 Chalmers 2173 0,98 253 228

358 KTH 3510 0,97 286 268

624 Tokyo Tech 4791 0,73 355 339

I denna indikator uppvisar KTH ingen positiv trend, utan här har vi gått från ett fraktionerat medelvärde på 1,05 för 2011/2012 till 0,97, alltså under världsgenomsnittet på 1,0. I den senaste mätningen presterar KTH i nivå med Chalmers och NTNU. Det är ett långt steg upp till DTU på placering 58 med en fältnormerad citeringsgrad på 1,32. Räknar man full counts tilldelas vi position 325 med ett medelvärde på 1,17 att jämföra med placering 264 år 2013 och ett medelvärde på 1,15. En framträdande orsak till nedgången i antal ligaplaceringar, inte helt ovanligt i denna ranking även för andra universitet, kan framför allt tillskrivas våra nedgående värden och att ytterligare 250 universitet tillkommit, varav merparten presterar i klass med KTH. Om vi får samma värden som 2011/2012 kan vi åter inkluderas bland de 300 bästa.

Andel topp tio procent publikationer (Topp tio procent) (fraktionerat)

Rank 2014

Lärosäte Antal publikati

PP(top 10%)

Rank 2013

Rank 2011/2

82

oner 012

2 MIT 9149 25,20% 1 1

6 Caltech 5072 22,20% 8 6

21 EPFL 4616 17,70% 13 12

25 ETH 7763 17,50% 26 18

33 Imperial College 10063 16,80% 41 54

50 Georgia Tech 5997 15,10% 34 15

71 TUM 5733 14,20% 77 94

73 DTU 4180 14,10% 45 45

83 Warwick 3249 13,90% 87 181

94 Eindhoven 3081 13,50% 94 84

148 Delft 4087 12,30% 164 115

171 École Polytechnique 1513 11,90% 207 141

232 RWTH Aachen 4356 11,10% 220 175

233 Karlsruhe 3769 11,10% 183 124

264 Tsinghua 9713 10,60% 158 229

283 KAIST 4791 10,30% 182 196

310 Chalmers 2173 10,00% 209 208

331 NTNU 3659 9,80% 287 240

348 Aalto 2443 9,60% 297 222

363 KTH 3510 9,50% 267 262

599 Tokyo Tech 4791 6,50% 358 379

Även inom denna indikator uppvisar KTH en vikande trend, värdet låg 2011/2012 på 10,4 procent för att i denna mätning ha sjunkit till 9,5 procent. För 2014 presterar vi ungefär lika bra som Aalto. Räknar man full counts tilldelas vi position 345 med en procentandel på 11,6, att jämföra med placering 276 för 2013 och samma procentandel som 2014. Nedgången i antal ligaplaceringar beror framför allt på vikande värden och, som sagt, att 250 universitet tillkommit varav flera befinner sig på samma nivå som KTH.

Sampublicering/samverkanPP(collab) Andel sampublicering (fraktionerat)

83

Rank Lärosäte Antal publikationer

PP(collab)

Rank 2013

Rank 2011/2012


130 Caltech 12022 80,60% 76 174


192 Karlsruhe 7776 78,90% 183 220

202 TUM 12058 78,70% 117 127

224 NTNU 6582 78,20% 286 225

250 Warwick 6596 77,30% 151 147

277 EPFL 9366 76,80% 137 214

281 ETH 15800 76,70% 176 181

282 Eindhoven 5700 76,60% 193 109

309 KTH 6963 76,10% 240 264

325 MIT 18244 75,80% 234 252

353 RWTH Aachen 8520 75,30% 267 329

354 Chalmers 4188 75,20% 209 165

386 Delft 7605 74,60% 263 234

433 Aalto 4546 73,70% 281 303

456 DTU 7803 73,20% 298 249

553 Tokyo Tech 8887 70,30% 356 395

607 Georgia Tech 10149 68,30% 433 369

631 KAIST 7947 67,00% 442 314

659 Tsinghua 15841 65,10% 466 481

Sett till andel sampubliceringar uppvisar KTH en positiv trend. 2013 låg andelen på 73,8 procent för att öka till 76,1 procent 2014. Trots detta tappar KTH i antal ligaplaceringar från 240 till 309, vilket förklaras av att fler universitet ingår i mätningen och att sampublicering blir allt vanligare. Flera av de ovanstående lärosätena gynnas av att de i hög grad sampublicerar inom landet, vilket i denna indikator är en nackdel för KTH emedan antalet universitet i Sverige av förklarliga skäl är begränsade, men å sidan förmodligen gynnar oss i indikatorn andel sampubliceringar med forskare från internationella universitet. I resultatet för 2014 hamnar KTH mellan Eindhoven och MIT. Räknar man full

84

counts hamnar vi på plats 309 med en andel på 76,1 procent jämfört med placering 240 och andelen 73,8 procent 2013.

PP(int collab) Internationell sampublicering (fraktionerat)Rank 2014


PP(int collab)

Rank 2013

Rank 2011/2012

11 EPFL 9366 64,60% 8 10

23 ETH 15800 62,20% 14 13


41 KTH 6963 59,10% 31 47


52 Karlsruhe 7776 58,20% 32 43

85 DTU 7803 54,70% 67 67

118 Caltech 12022 53,10% 162 218

120 Chalmers 4188 52,90% 83 81

136 Aalto 4546 51,90% 119 119

141 Eindhoven 5700 51,70% 110 79

142 Warwick 6596 51,60% 112 116

148 Delft 7605 51,30% 116 82

171 TUM 12058 50,20% 125 112

207 RWTH Aachen 8520 48,70% 155 184

221 NTNU 6582 48,00% 162 120

305 MIT 18244 42,60% 246 267

435 Georgia Tech 10149 34,20% 335 330

511 Tokyo Tech 8887 30,40% 375 431

515 Tsinghua 15841 30,20% 383 449

618 KAIST 7947 25,00%

Mellan 2013 och 2014 har KTH ökat andelen sampublicering med forskare från andra internationella universitet från 57,3 procent till 59,1 procent, trots detta har vi tappat från placering 31 till 41. Den främsta anledningen till tillbakagången placeringsmässigt torde vara att internationell sampublicering

85

blir allt vanligare samt, återigen, att fler universitet ingår i mätningen. Sett till resultat för 2014 ligger vi på ungefär samma nivå som Imperial College. Räknar vi full counts tilldelas vi placering 41 och värdet 59,1 procent, ingen skillnad alltså, jämfört med placering 31 och andelen 57,3 procent 2013.

PP(UI collab) Sampublicering med näringslivet (fraktionerat)Rank 2014


PP (UI collab)

Rank 2013

1 Eindhoven 5700 15,00% 1

2 Chalmers 4188 13,50% 3

4 Delft 7605 13,40% 2

6 DTU 7803 12,60% 4

8 KTH 6963 12,00% 5

10 Tokyo Tech 8887 11,50% 6

16 Aalto 4546 10,80% 10

20 KAIST 7947 10,30% 15

26 Georgia Tech 10149 9,90% 21

53 RWTH Aachen 8520 8,90% 50

72 MIT 18244 8,50% 48

79 École Polytechnique 3899 8,40% 73

89 Imperial College 21300 8,10% 49

92 EPFL 9366 8,00% 71

109 ETH 15800 7,70% 116

150 TUM 12058 7,30% 132

157 Karlsruhe 7776 7,20% 113

193 NTNU 6582 6,80% 8

201 Caltech 12022 6,80% 135

343 Warwick 6596 5,40% 295

491 Tsinghua 15841 4,00% Orankat

I denna indikator presterar KTH starkt, dock tappade vi i andelen sampubliceringar med näringslivet från 12,80 procent 2013 till 12 procent 2014,

86

vilket medför ett tapp på tre placeringar. Den främsta anledningen till nedgången sett till antal placeringar var att ett japanskt universitet gick förbi, nämligen Tokyo Univ Agr & Technol (nr tre), samt att Osaka Prefect Univ (nr fem) och Adv Inst Sci & Technol (nr sju) tillhör skaran av de 250 nya universitet som nyligen inkluderades i rankingen. Samma resultat erhålls oavsett om man fraktionaliserar eller inte.

Ämnesområden

Matematik, Datavetenskap och Engineering (fraktionerat)Rank 2014 efter Topp tio procent


PP(topp 10%)

Fältnorm. citeringsrad

Rank Fältnorm. citeringsrad

2 Caltech 702 22,50% 2,11 1

11 MIT 1599 19,70% 1,75 10

52 ETH 1194 15,60% 1,31 84

56 Imperial College 1384 15,40% 1,37 59

69 École Polytechnique 448 14,90% 1,42 43

100 EPFL 1089 13,70% 1,27 99

107 TUM 772 13,40% 1,28 97

132 Warwick 480 12,80% 1,25 109

141 Georgia Tech 1871 12,60% 1,22 125

169 DTU 833 12,10% 1,23 119

200 Delft 1398 11,70% 1,15 167

229 Eindhoven 976 11,10% 1,12 187

298 RWTH Aachen 981 10,30% 1,06 239

316 Chalmers 735 10,10% 0,96 379

343 Aalto 797 9,80% 1,01 302

346 Karlsruhe 798 9,80% 1,01 298

350 KTH 1081 9,70% 1,01 295

417 NTNU 832 8,80% 0,93 406

462 Tsinghua 3105 8,30% 0,89 448

470 KAIST 1681 8,10% 0,87 474

87

602 Tokyo Tech 934 5,00% 0,63 607

Detta är KTH:s största ämnesområde och här kan vi konstatera att vi har en topp tio procent på 9,7 och en fältnormerad citeringsgrad på 1,01. Resultatet medför att vi presterar i nivå med Aalto och Karlsruhe, dock är det ett ganska stort avstånd upp till DTU och Delft. Räknar man full counts tilldelas KTH position 296 och andelen topp tio procent ligger på 11,3 och motsvarande räkning för fältnormerad citeringsgrad ger placering 277 och medelvärdet 1,1. Sett till antal publikationer (fraktionerat) producerar vi ungefär lika många artiklar och recensioner som EPFL (som har en större fakultet) och drygt 200 fler än DTU (som har större fakultet). KTH står sig starkt när det gäller produktion, dock svagare när det gäller kvalitet.

Natural Sciences (fraktionerat)Rank 2014 efter Topp tio procent


PP (topp 10%)



5 MIT 3771 26,30% 2,11 8

21 Caltech 2689 21,10% 1,91 16

27 EPFL 2163 20,50% 1,75 25

38 Georgia Tech 2124 18,40% 1,51 1,51

41 ETH 2503 18,10% 1,53 49


53 Warwick 826 17,20% 1,44 67

58 Eindhoven 1428 16,90% 1,49 59

65 Delft 1056 16,50% 1,45 65

74 DTU 1578 16,00% 1,5 54

83 TUM 1607 15,60% 1,41 77

101 RWTH Aachen 1260 14,80% 1,27 128

154 KAIST 2157 13,10% 1,21 158

178 Karlsruhe 2002 12,40% 1,19 176

185 Tsinghua 4130 12,40% 1,18 184

220 École Polytechnique 726 11,70% 1,12 226

285 Chalmers 908 10,50% 1,03 286

88

315 Aalto 942 9,90% 1,08 253

320 KTH 1450 9,70% 1 313

332 NTNU 617 9,50% 1,04 283

481 Tokyo Tech 3002 7,10% 0,77 511

KTH presterar aningen svagare i Natural sciences än i Matematik, Datavetenskap och Engineering, något som resulterar i placering 320 med en topp tio procent på 9,7 och en fältnormerad citeringsgrad på 1. KTH presterar ungefär i paritet med Aalto och NTNU, dock producerar vi betydligt fler artiklar och recensioner än dessa, men har å andra sidan en lägre fältnormerad citeringsgrad. Sett till antal artiklar har vi ungefär samma output som DTU och Eindhoven. Vid full counts tilldelas vi placering 314 och ett topp tio procent värde på 11,9 och en fältnormerad citeringsgrad på 1,27.

Earth & Environmental Sciences (fraktionerat)Rank 2014 efter Topp tio procent


PP (topp 10%)



4 Caltech 720 23,00% 1,81 5

12 MIT 553 21,10% 1,67 15

31 ETH 1156 17,80% 1,5 35

56 Georgia Tech 479 16,10% 1,54 28


107 DTU 471 14,00% 1,22 110

152 Delft 635 12,40% 1,12 167

169 TUM 302 12,00% 1,08 194

188 Tsinghua 891 11,60% 1,05 226

218 EPFL 262 10,90% 1,09 190

281 Karlsruhe 412 9,20% 0,95 291

354 Chalmers 115 8,00% 0,88 349

363 NTNU 402 7,90% 0,81 407

374 Tokyo Tech 230 7,60% 0,8 411

406 KAIST 162 7,10% 0,95 291

89

439 RWTH Aachen 231 6,10% 0,81 403

462 KTH 231 5,60% 0,68 485

Aalto

Ecole Polytechnique

Eindhoven

Warwick

Detta är KTH:s svagaste ämne i CWTS rankingen med ett topp tio procent värde på blott 5,6 och en fältnormerad citeringsgrad på 0,68, det vill säga relativt mycket under världsgenomsnittet på 1. Inte heller producerar KTH särskilt många artiklar och recensioner inom detta ämnesområde. Räknar vi full counts erhåller vi placering 565 med en topp tio procent på 6,6 och med avseende på den fältnormerade citeringsgraden placering 594 och medelvärdet 0,76. Noterbart är att varken Aalto, École Polytechnique, Eindhoven och Warwick återfinns bland de 500 högst rankade.

Life Sciences (fraktionerat)Rank 2014 efter Topp tio procent


PP(topp 10%)



1 MIT 1517 31,00% 2,52 1

7 Caltech 535 23,00% 1,92 6

17 EPFL 542 19,70% 1,94 5

19 ETH 1540 19,60% 1,58 24


104 DTU 815 14,10% 1,28 103

106 Georgia Tech 586 14,10% 1,23 126

114 Warwick 494 13,80% 1,19 143

152 Chalmers 174 12,70% 1,09 225

165 Delft 262 12,40% 1,14 194

180 TUM 1213 12,10% 1,15 181

238 KTH 280 11,20% 1 293

247 Karlsruhe 330 11,10% 1,06 245

275 RWTH Aachen 493 10,40% 1,03 275

280 Tsinghua 759 10,40% 1,01 288

90

292 NTNU 451 10,00% 1,02 282

333 KAIST 438 9,50% 0,96 333

615 Tokyo Tech 393 4,30% 0,7 555

Aalto

Eindhoven


KTH presterar bäst i CWTS ranking för Life Sciences, med en topp tio procent på 11,2 och en fältnormerad citeringsgrad på världsgenomsnittet 1, vilket medför att vi hamnar på ungefär samma nivå som Karlsruhe. Dock kan vi konstatera att KTH endast har producerat 280 publikationer. Räknar vi full counts tilldelas vi position 209 med en topp tio procent på 14 och ser vi till den fältnormerade citeringsgraden hamnar vi på placering 272 med ett medelvärde på 1,21.

4.9. National Taiwan University Ranking (NTU) (tidigare HEEACT)

MetodEn annan jämförelsevis välkänd ranking är HEEACT eller Taiwan ranking som till nyligen gavs av Higher Education Evaluation and Accreditation Council of Taiwan (HEEACT), vilket är en stiftelse/myndighet (Taiwans motsvarighet till UKÄ), men har sedermera övertagits av National Taiwan University. Rankingen är enbart baserad på bibliometriska parametrar och omfattar vetenskaplig produktion och antal citeringar samt H-index. Det är framför allt ämnesrankingarna som gör rankingen intressant. Underlaget hämtas ur Web of Science (WoS). Följande dimensioner och indikatorer används:

Forskningsproduktivitet (viktas 25 procent): Antal artiklar de senaste elva åren (10 procent) och Antal artiklar publicerade under innevarande år (15 procent).

Research impact (viktas 35 procent): Antal citeringar de senaste elva åren (15 procent), Antal citeringar de senaste två åren (10 procent) och Medelantalet citeringar de senaste elva åren (10 procent).

Research excellence (viktas 40 procent): H-index de senaste två åren (10 procent), Antal högciterade artiklar under en tio års period (15 procent) och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals (15 procent).

91

ResultatÅr 2014 rankades KTH som 271 bästa lärosäte alltså ungefär samma resultat som vid föregående mätning (2013:273; 2012:258; 2011:245; 2010:321). Inom rent bibliometriska rankingar, såsom denna, brukar KTH hamna inom spannet 200-300. För 2013 är vi rankade som 116:e bästa universitet i Europa (2013:114; 2012:107).

Följande svenska lärosäten återfinns bland topp 500 för 2014: Karolinska Institutet placering 57, Lunds universitet 81, Uppsala universitet 96, Stockholms universitet 170, Göteborgs universitet 141, Umeå universitet 261, Linköpings universitet 315, Sveriges lantbruksuniversitet 360 och Chalmers 407.

KTH presterar i den totala rankingen bäst inom Antal artiklar publicerade innevarande år (2013) som återfinns i High Impact Journals nr 230 (2013:223), Antal artiklar publicerade under innevarande år (2013) nr 231 (2013: 239), Antal citeringar de senaste två åren (2012-2013) nr 235 (2013:240) och Antal artiklar de senaste elva åren (2002-2013) nr 244 (2013:243). Inom H-index de senaste två åren (2012-2013) hamnar vi på placering 271 (2013:275) och inom Antal högciterade artiklar under en tio års period (2003-2014) tilldelas vi placering 283 (2013:269). Svagast är vi när det gäller indikatorerna Antal citeringar de senaste elva åren nr 301 (2013:318) och Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 401 (2013:413). När det gäller H-index de senaste två åren, både i totalen och i ämnes- och ämnesområdesrankingarna nedan, har universitetets storlek stor inverkan. Flera av dem som ligger före oss har större fakultet. Detta faktum påverkar även de indikatorer som mäter antal, såsom Antal artiklar de senaste elva åren och Antalet citeringar de senaste elva åren. Massan har sålunda liksom i ARWU stor betydelse i denna ranking.

Resultatet pekar på och som också bekräftas av resultatet från andra rankingar att vi har en förhållandevis låg citeringsgrad och att vi kan bli bättre på att publicera i High Impact Journals, något som också i förlängningen ger en högre fältnormerad citeringsgrad och fler högciterade artiklar. Om KTH skall stärka sin position i internationella rankingar måste vi producera flera högciterade artiklar och kvaliteten måste genomgående bli bättre. KTH:s produktionsmått är mycket bra, men det finns förbättringspotential framför allt beträffande kvalitet och impact.

Ser vi till resultat nedan i ämnesområdes- och ämnesrankingarna återfinns samma tendens. KTH är bra på att publicera men går desto sämre på viktiga kvalitetsindikatorer som Medelantalet citeringar de senaste elva åren och Antal högciterade artiklar under en tio års period. När det gäller forskningsimpact och forskningsexcellens finns således förbättringspotential.

EngineeringInom ämnesområdet Engineering rankas KTH som 73:e bästa lärosäte (2013:72; 2012:66; 2011:77; 2010:82). KTH gör bäst ifrån sig inom indikatorerna Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 49 (2013:51), Antal citeringar de senaste två åren nr 50 (2013:63) och Antal artiklar publicerade innevarande år

92

som återfinns i High Impact Journals nr 63 (2013:48) samt Antal citeringar de senaste elva åren nr 79 (2013:53). Något sämre, men ändå ett jämförelsevis bra resultat, presterar vi inom Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 98 (2013:90). Absolut svagast är vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 224 (2013:204).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

1 Tsinghua 90,9 1 MIT 100

3 MIT 90,5 3 Tsinghua 89,9

6 Georgia Tech 84 7 Georgia Tech 85,3

15 Imperial College

73,1 14 Imperial College 75,6

17 ETH 71,3 17 ETH 74,9

18 EPFL 71,1 21 EPFL 73,5


30 Delft 65,8 31 DTU 66,1

37 DTU 64,5 36 Delft 63,2


62 Eindhoven 59,1 61 Karlsruhe 58,6

73 KTH 58,6 62 Eindhoven 57,7

79 Karlsruhe 58 72 KTH 56,1


97 TUM 55,6 89 RWTH Aachen 54

102 RWTH Aachen 55,5 94 TUM 54

111 Chalmers 54,3 127 Chalmers 51,3

118 NTNU 53,4 141 Aalto 49,4

143 Aalto 52,2 141 NTNU 49

Orankat École Polytechnique

… 279 École Polytechnique 46,2

Orankat Warwick … 285 Warwick 45,8

Tsinghua, som är ett mycket stort universitet vilket som sagt är en fördel i denna ranking, går mycket bra i denna ämnesområdesranking liksom Georgia Tech samt, som brukligt, de ledande elituniversiteten. KTH ligger på ungefär samma nivå som Eindhoven och Karlsruhe. I jämförelse med ovanstående

93

universitet presterar KTH särskilt bra inom Antal artiklar publicerade under innevarande år där vi ligger på samma nivå som EPFL. Svagast i jämförelse med ovanstående universitet är vi inom Antal högciterade artiklar under en tio års period och Medelantalet citeringar de senaste elva åren. Noterbart är att TUM först återfinns på plats 97 och att École Polytechnique inte ens rankas, vilket dock till stor del beror på att det är ett litet universitet, fakultetens storlek har som sagt stor betydelse i denna ranking.

Natural SciencesInom ämnesområdet Natural Sciences rankas KTH som 138:e bästa lärosäte (2013:130; 2012:104; 2011:107; 2010:161). Bäst presterar KTH inom Antal artiklar publicerade under de senaste elva åren nr 93 (2013:94) och återigen var vi absolut svagast inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 213 (2013:226). I de övriga indikatorerna återfinns vi inom intervallet 112-166, mest framstående var vi inom Antal artiklar publicerade under innevarande år (2013:103). Inom Antal högciterade artiklar under en tio års period och H-index de senaste två åren återfinns KTH på placering nr 153 (2013:140) respektive nr 157 (2013:151).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 90,5 2 MIT 90,3


10 ETH 76,2 12 ETH 74,9

22 Imperial College

70,7 22 Imperial College 70


43 EPFL 64,2 51 Karlsruhe 62,1

45 Georgia Tech 63,7 52 EPFL 62

62 Tokyo Tech 60,1 54 Georgia Tech 61,9

52 Karlsruhe 62,3 59 Tokyo Tech 60,9

84 TUM 57,4 81 TUM 57,3



53,8 120 KAIST54,3

138 KTH 53,5 130 KTH 53,8

149 KAIST 53 137 École Polytechnique 53,5

153 DTU 52,8 156 DTU 52,3

94

161 Delft 52,4 170 Delft 51,5

180 Warwick 51,2 213 Eindhoven 49,6


272 Chalmers 47,7 232 Aalto 48,8

281 Aalto 47,4 262 Chalmers 47,7

Orankat NTNU … Orankat NTNU …

Noterbart är att Tsinghua även i denna ranking återfinns i toppen. KTH rangordnas på ungefär samma nivå som KAIST, École Polytechnique och DTU. I jämförelse med ovanstående universitet presterar KTH bäst i de indikatorer som mäter antal artiklar, men mindre bra när det gäller Medelantalet citeringar under de senaste elva åren och och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals.

Chemical EngineeringI Chemical Engineering rankas KTH som 35:e bästa lärosäte (2013:30; 2012:31; 2011:62; 2010:64). Här står sig KTH starkt inom Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals nr 17 (2013:10), H-index de senaste två åren nr 32 (2013:35), Antal citeringar de senaste två åren nr 32 (2013:32) och Antal citeringar de senaste elva åren nr 37 (2013:36). Mindre bra presterar vi i Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 88 (2013:92) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 62 (2013:60).

Rank 2014


Lärosäte Poäng


8 DTU 80 8 DTU 81,1

11 Imperial College


13 MIT 73,7 13 Georgia Tech 74,6

14 Georgia Tech 71,9 14 Eindhoven 71,5

17 Eindhoven 70,4 17 MIT 71

28 ETH 67,2 28 ETH 68,9

32 EPFL 65,8 32 Tokyo Tech 67,9

33 Tokyo Tech 65,7 33 KTH 66,4

34 KAIST 65,1 34 EPFL 66,2

35 KTH 65 35 NTNU 63,8

95

37 NTNU 64,9 37 KAIST 63

38 Delft 64,4 38 Delft 62,7

40 Chalmers 63,7 40 Karlsruhe 61,5

46 Karlsruhe 62,4 46 Chalmers 59

66 RWTH Aachen 59,4 66 RWTH Aachen 59

107 Aalto 55,9 107 Aalto 55

114 TUM 55 114 TUM 54,5




… Orankat École Polytechnique …

Noterbart är att Caltech är anmärkningsvärt svaga inom detta ämne. Som framgår ovan hamnar KTH på ungefär samma nivå som Tokyo Institute of Technology, EPFL, KAIST och NTNU. I jämförelse med ovanstående universitet i tabellen ovan presterar vi särskilt bra inom Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals. I övrigt ligger KTH ganska jämnt i mitten på samtliga indikatorer.

Civil EngineeringInom Civil Engineering rankas vi som 97:e bästa läorsäte (2013:112; 2012:104; 2011:140; 2010:153). KTH presterar bäst inom Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 69 (2013:88) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 73 (2013:79). Svagast är vi inom indikatorerna Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 178 (2013:190), Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 125 (2013:175) och H-index de senaste två åren nr 137 (2013:135). KTH är således bra på att publicera, men det som ser dagens ljus får dessvärre inget större genomslag.

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 Tsinghua 86,9 2 ETH 84,6

3 ETH 86,2 3 Tsinghua 84,3

4 Delft 82,9 5 Delft 82,1

7 DTU 77,3 6 DTU 78,6


16 EPFL 71,6 19 Imperial College 69,2

96

21 Imperial College

69,4 24 NTNU66,4

33 NTNU 65 29 EPFL 65,9

35 MIT 64,3 34 MIT 64,3

65 Chalmers 59,7 82 Eindhoven 56,7

81 Eindhoven 57,2 85 Chalmers 56

97 KTH 56,1 100 KAIST 55,1

101 KAIST 55,8 109 Caltech 54,8

127 Karlsruhe 53,8 112 KTH 54,7

128 Caltech 53,7 120 Karlsruhe 54,3

196 TUM 51,2 129 TUM 53,7


258 Aalto 48,8 252 Tokyo Tech 48,8

276 Tokyo Tech 48,3 297 Aalto 47,7


… Orankat École Polytechnique …

Orankat Warwick … Orankat Warwick …

När det gäller Civil Engineering ligger KTH på ungefär samma nivå som Eindhoven och KAIST. I jämförelse med universiteten i ovanstående tabell ligger KTH på omkring placering tolv på samtliga indikatorer.

Computer ScienceI ämnet datavetenskap rankas vi som 204:e bästa lärosäte (2013:155; 2012:116; 2011:267; 2010:228). Tappet beror framför allt på försämrade värden inom indikatorerna: H-index de senaste två åren, Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals, Antal högciterade artiklar under en tio års period och Antal citeringar de senaste elva åren samt Medelantalet citeringar de senaste elva åren. Bättre värden kan konstateras för Antal artiklar de senaste elva åren, Antal citeringar de senaste två åren och Antal artiklar publicerade under innevarande år. KTH presterar bäst inom indikatorerna Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 123 (2013: 119) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 146 (2013:138). Svagast är vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 229 (2013:212) och Antal högciterade artiklar under de senaste tio åren nr 262 (2013:228) samt H-index de senaste två åren nr 277 (2013:160).

97

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 87,6 2 MIT 100

5 Tsinghua 81,2 8 Tsinghua 79

12 ETH 74,5 10 ETH 74,2


19 EPFL 69,8 16 EPFL 66,5

36 Imperial College

64,7 35 Caltech66,5

40 Caltech 63,1 42 Imperial College 56,8

52 KAIST 60,4 44 KAIST 55,9

58 TUM 59,7 53 TUM 54,9

68 Delft 58,5 60 Eindhoven 54,9

70 Eindhoven 58,1 71 Delft 53

120 DTU 53,8 115 DTU 52

139 Aalto 52,3 125 RWTH Aachen 51

144 RWTH Aachen 52 150 Aalto 51

160 Karlsruhe 50,9 153 Karlsruhe 49,1

174 NTNU 50,1 155 KTH 48,2

188 Tokyo Tech 49,8 177 NTNU 47,2

204 KTH 49,5 191 École Polytechnique 46,2

247 Warwick 48,1 229 Tokyo Tech 46,2


47,6 281 Warwick43,3

Orankat Chalmers … Orankat Chalmers …

KTH befinner sig på ungefär samma nivå som NTNU, Tokyo Institute of Technology och Warwick. I jämförelse med universiteten i tabellen ovan presterar vi bland den lägre fjärdedelen sämsta i samtliga indikatorer. Svagast är vi inom Antal högciterade artiklar de senaste tio åren och H-index de senaste två åren.

98

Electrical EngineeringKTH rankas inom Electrical Engineering som 64:e bästa lärosäte (2013:76; 2012:81; 2011:135; 2010:92). Vi är framför allt starka inom indikatorerna H-index de senaste två åren nr 18 (2013:80), Antal citeringar de senaste två åren nr 36 (2013:61) och Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 40 (2013:48) samt Antal artiklar de senaste elva åren nr 60 (2013:63). Vi presterar emellertid förvånansvärt svagt inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 207 (2013:208) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 119 (2013:130). Återigen är vi starka på att publicera, men det som ges ut har ett relativt svagt genomslag och får jämförelsevis få citeringar.

Rank 2014


Lärosäte Poäng

1 MIT 91,4 1 MIT 92,9

4 Georgia Tech 84,2 5 Georgia Tech 84


14 ETH 72,8 19 Caltech 71,4

16 EPFL 71,7 20 EPFL 71,2

25 Caltech 68,7 21 ETH 70,5


24 KAIST68,9

27 KAIST67,8


51 Delft 61,5 52 Delft 61,4

59 TUM 60,1 67 TUM 59,6

64 KTH 59,4 76 KTH 57,9

105 Tokyo Tech 54,9 93 RWTH Aachen 55,7

106 Chalmers 54,8 99 Tokyo Tech 55,2

106 RWTH Aachen 54,8 109 Eindhoven 54,2

108 Eindhoven 54,6 118 Karlsruhe 53,5

113 DTU 54,1 119 Chalmers 53,4

126 Karlsruhe 53,1 125 DTU 53,1

148 Aalto 52 138 Aalto 52,3

280 NTNU47,7



… Orankat NTNU …

99

Orankat Warwick … Orankat Warwick …

Noterbart är Georgia Tech och Tsinghua är starka. KTH ligger på ungefär samma nivå som TUM, RWTH Aachen och Tokyo Institute of Technology. Också i jämförelse med ovanstående universitet presterar KTH relativt svagt inom framför allt Medelantalet citeringar de senaste elva åren och i någon mån inom Antal högciterade artiklar under en tio års period.

FysikKTH rankas inom Fysik som 109:e bästa lärosäte (2013:107; 2012:87; 2011:83; 2010:117). Liksom i flera andra av ovanstående ämnesrankingar är vi starkast inom Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 59 (2013:58) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 67 (2013:70). Återigen vi presterar vi jämförelsevis svagt inom Medelantal citeringar de senaste elva åren nr 245 (2013:247), H-index de senaste två åren nr 169 (2013:155) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 144 (2013:132).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 92 2 MIT 91,1


14 Imperial College


19 ETH 68,9 30 ETH 67,4


39 EPFL 63,8 45 Karlsruhe 63,1

46 Karlsruhe 62,8 49 Tokyo Tech 61,5

59 Tokyo Tech 59,6 60 EPFL 60,3

64 Georgia Tech 59,1 73 École Polytechnique 58


58,2 104 TUM55,5

93 RWTH Aachen 56,3 107 KTH 55,2

98 TUM 56,2 107 RWTH Aachen 55,2

109 KTH 55,1 112 Georgia Tech 55

151 KAIST 52,4 128 KAIST 54

153 DTU 52,2 174 Delft 50,7

158 Delft 52 176 Aalto 50,6

100

166 Warwick 51,6 195 DTU 50,1

245 Aalto 48,8 213 Warwick 49,5

245 Eindhoven 48,8 253 Chalmers 48,4

252 Chalmers 48,7 286 Eindhoven 47,4

Orankat NTNU … Orankat NTNU …

Karlsruhe är starkt inom detta ämne. KTH hamnar på drygt samma nivå som TUM och RWTH Aachen. I jämförelse med de tjugo tekniska universitet som valts ut i jämförelsesyfte är vi svaga inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren och Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals, men befinner sig i mellanskiktet vad beträffande de övriga indikatorerna.

KemiInom Kemi rankas vi som 122:e bästa lärosäte (2013:118; 2012:99; 2011:106; 2010:136). KTH utmärker sig framför allt inom indikatorn Antal artiklar de senaste elva åren nr 102 (2013:99). Minst bra presterar vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 170 (2013:183), Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 143 (2013:140) och H-index de senaste två åren nr 149 (2013:139).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

2 MIT 87,4 2 MIT 88,9

7 Tsinghua 79 9 Tsinghua 78,1


22 ETH 72,4 17 ETH 72,6

24 EPFL 71,8 20 EPFL 71,3

30 Imperial College

67,729

Imperial College 67,7

34 KAIST 65,1 30 Caltech 66,9

35 Caltech 64,2 33 KAIST 66

47 Tokyo Tech 61,9 42 TUM 62,5

52 TUM 61,2 45 Tokyo Tech 62

54 Karlsruhe 61 47 Karlsruhe 61,8


101

85 DTU 57,3 74 DTU 57,9


122 KTH 53,8 118 KTH 54

134 Delft 53,2 124 Delft 53,7


219 Chalmers 49,6 210 Chalmers 50,2

298 Aalto 47,2 272 Aalto 48,1


…Orankat

École Polytechnique …

I denna ranking ligger KTH på ungefär samma nivå som Eindhoven och Delft. I jämförelse med de tekniska universitet som valts ut i benchmarkingssyfte presterar KTH varken särskilt bra eller särskilt dåligt på någon av indikatorerna. Vi hamnar inom den sämsta tredjedelen inom samtliga indikatorer.

MatematikInom Matematik rankas vi som 223:e bästa lärosäte (2013:220; 2012:186; 2011:168; 2010:134). KTH:s främsta styrkor är indikatorn Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 155 (2013:191), Antal citeringar de senaste elva åren nr 193 (2013:164) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 203 (2013:154). Svagast är vi inom Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 267 (2013:224).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

7 MIT 77,1 4 MIT 82,5

17 ETH 68,8 25 ETH 66

30 Tsinghua 65 32 Imperial College 63,8

31 Georgia of Tech 64,9 36 Georgia Tech 62,7

40 Imperial College

63,3 37 Tsinghua 62,4


53 Warwick 60 58 École Polytechnique 59,5


59,9 73 Warwick57,8

69 EPFL 58,5 81 EPFL 57,1

102

98 TUM 56,3 99 TUM 55,4


141 Tokyo Tech 52,7 166 NTNU 51,1


171 Delft 51,2 184 Tokyo Tech 50,7

200 NTNU 50 193 KAIST 50,2

223 KTH 49,1 220 KTH 49,2

273 Chalmers 47,7 230 Delft 49

285 DTU 47,4 259 Aalto 48,1


297 Aalto University 47 293 DTU 47,3

Orankat KAIST … 297 Chalmers 47,2

Inom Matematik befinner sig KTH på ungefär samma nivå som Delft och NTNU. I jämförelse med universiteten i tabellen ovan hamnar KTH mellan placering 13-15 i de flesta undiaktorer utom H-index de senaste två åren och Antal högciterade artiklar under en tio års period där vi tilldelas placering 18.

Materials ScienceInom Materials Science rankas vi som 77:e bästa lärosäte (2013:73; 2012:75; 2011:71; 2010:74). KTH utmärker sig framför allt inom indikatorerna Antal artiklar publicerade under innevarande år nr 47 (2013:52), Antal artiklar de senaste elva åren nr 48 (2013:49) och Antal citeringar de senaste elva åren nr 65 (2013:66) samt Antal artiklar publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals nr 74 (2013:53). Förvånansvärt svaga är vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 216 (2013:223) och Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 122 (2013:100).

Rank 2014


Lärosäte Poäng


2 MIT 90,4 2 MIT 89,8


16 Imperial College

72,8 17 KAIST 72,1

18 KAIST 71,8 20 Imperial College

71,2

103

18 EPFL 71,8 24 EPFL 70,1

37 ETH 64,7 36 ETH 64,9


59 Delft 60 48 Tokyo Tech 61,4

59 DTU 60 52 Caltech 60,6

62 Caltech 59,9 53 Delft 60,2

72 Eindhoven 58,8 56 DTU 59,8

72 Tokyo Tech 58,8 62 Eindhoven 59,1

77 KTH 57,8 73 KTH 58,3


113 TUM 53,9 117 Aalto 53,5

128 Chalmers 53 129 TUM 53,1

132 Aalto 52,8 135 Chalmers 52,8

190 NTNU 49,9 208 NTNU 49,1


47,7 240 École Polytechnique

48,1

293 Warwick 47 Orankat Warwick …

KTH ligger på drygt samma nivå som Eindhoven, Tokyo Institute of Technology och RWTH Aachen. I jämförelse med de tekniska universiteten i tabellen ovan presterar KTH särskilt bra inom Antal artiklar de senaste elva åren och Antal artiklar publicerade under innevarande år. Däremot är vi ganska svaga när det gäller Medelantalet citeringar de senaste elva åren (sämst av samtliga) och Antal högciterade artiklar under en tio års period.

Mechanical EngineeringInom Mechanical Engineering rankas vi som 43:e bästa läorsäte (2013:25; 2012:13; 2011:27; 2010:37). KTH gick bäst inom indikatorerna Antal artiklar under innevarande år nr 30 (2013:36), Antal citeringar de senaste elva åren nr 31 (2013:27) och Antal artiklar de senaste elva åren nr 32 (2013:35). Förhållandevis bra resultat fick vi även inom Antal högciterade artiklar under en tio års period nr 63 (2013:50) och anmärkningsvärt svagt gick vi inom Medelantalet citeringar de senaste elva åren nr 123 (2013:111). KTH är återigen starka på att publicera, men svagheten ligger återigen i själva genomslaget. Tappet i antalet placeringar i jämförelse med föregående år beror framför allt på försämrade värden i H-index de senaste två åren nr 56 (2013:10), Antal citeringar de senaste två åren nr 44 (2013:17) och Antal artiklar

104

publicerade innevarande år som återfinns i High Impact Journals nr 83 (2013:25).

Rank 2014


Lärosäte Poäng

1 Tsinghua 91,4 1 MIT 89,7

2 MIT 88,6 2 Tsinghua 86


10 Delft 75,3 10 Imperial College 76,9

11 Imperial College

74,8 17 Karlsruhe 70,5

24 DTU 69,6 18 DTU 70,3

27 ETH 68,5 19 Delft 70

29 EPFL 67,9 24 ETH 68,5

36 Eindhoven 65,3 25 KTH 67,9

43 KTH 63,6 27 Caltech 67,4

47 Caltech 62,7 27 EPFL 67,4

47 KAIST 62,7 42 KAIST 63,7

50 NTNU 62,1 44 Eindhoven 63,4

55 Karlsruhe 61,1 64 TUM 59,7


68 TUM 59,6 68 NTNU 59,4

93 Chalmers 57,1 78 École Polytechnique 58,3


53,7 97 Chalmers 56,5


189 Aalto 50,6 206 Warwick 49,5

262 Warwick 48 235 Aalto 48,5

KTH ligger på ungefär samma nivå som Eindhoven, Caltech och KAIST. I jämförelse med universiteten i tabellen ovan är KTH i synnerhet starka inom H-index de senaste två åren och Antal artiklar under innevarande år.

http://nturanking.lis.ntu.edu.tw/Default.aspx

105

http://nturanking.lis.ntu.edu.tw/Default.aspx

4.10. U-MultirankU-Multirank har skapats på initiativ av EU-kommissionen och genomförs av CHEPS och teamet bakom CHE (se 4.9.). U-Multirank är i realiteten en utveckling av CHE rankingen, fast mer avancerad och komplicerad, som nu genomförs på internationell nivå. Klassificeringsverktyget U-Map, som gavs av CHEPS och finansierades av EU-kommissionen, har lagts ned och uppgått i detta projekt och används för klassificeringsändamål.

U-Multirank har initialt marknadsfört sig genom att skapa en ny ”rättvisare” form av ranking med ambition att undvika den besvärliga ”one size fits all” problematiken och att rankingar innehåller subjektiva element såsom godtyckligt valda viktningar. Dessvärre realiseras inte denna ambition i praktiken. Vad som är bra och dåligt är inte mindre subjektivt i denna än i andra rankingar, då samtliga indikatorer har en femgradig skala, där det som värderas högst i betygskalan inte alltid är alldeles självklart. I en del avseenden kan det vara bra att få betyget E (alltså lägsta betyg). Om man exempelvis har ett stort antal studenter som förlägger sin praktik eller skriver sitt exjobb utanför den region där det rankade universitetet är beläget erhåller man låga betyg i indikatorn Student internship in region. Om detta är bra eller dåligt är öppet för diskussion.

U-Multirank marknadsför sig genom att det är frivilligt att vara med i rankingen, men det är en sanning med modifikation. I de bibliometriska indikatorerna rankar U-Multirank ett större antal universitet trots att dessa inte inlevererat något data alls eller medverkar i rankingen i övrigt, naturligtvis med förhoppningen att dessa tack vare denna åtgärd skall ansluta sig framöver. U-Multirank har även betonat att man i andra rankingar jämför universitet med olika inriktningar, uppdrag, ämnesprofiler och storlek med varandra (enligt devisen comparing apples with oranges), men detta problem kvarstår dock i U-Multirank. Brister finns även i klassificeringen, Chalmers klassas exempelvis som ett wide range universitet medan Stockholm som ett specialiserat (Det är ju som bekant tvärt om.), vilket har en stor inverkan på U-Multiranks sökverktyg och den träfflista man får vid respektive utsökning. U-Multirank gör också anspråk på att ta hänsyn till aspekter som diversitet och heterogenitet, användarvänlighet, historisk kontext (såsom olika utbildningssystem) och vad lärosätet faktiskt producerar samt lärosätets ämnesinriktning. Sett till utfallet är det svårt att bedöma hur denna ambition realiserats.

Rankingen inriktar sig på en form av konsumentupplysning som vänder sig både till studenter, makthavare, beslutsfattare, företagare, forskare etc. Häri ligger också en av anledningarna till att själva webbverktyget är svåranvänt och komplicerat, då man med hjälp av samma verktyg sökt tillfredsställa samtliga gruppers behov. Medan THE, QS, ARWU bygger på ett teoretiskt perspektiv som är baserat på World Class University grundas U-Multirank snarare på ett New Public Management perspektiv, där valuta för pengarna, effektivitet och ett tydligt konsumentperspektiv står i fokus. Rankingen har även en tydlig EU

106

agenda. Vid sidan av huvudrankingen finns även ämnesrankingar. I den senaste mätningen förekommer rankingar för Electrical Engineering, Mechanical Engineering, fysik och ekonomi. Dessa rankingar är helt och hållet fristående, vilket medför att man exempelvis kan få ett bra resultat i helhetsrankingen men prestera mindre bra i en ämnesranking (och vice versa). Rankingen/ benchmarkingverktyget omfattar följande dimensioner:

Lärande och utlärning

Forskning

Kunskapsöverföring

Regionalt engagemang

Internationalisering

Av dessa är det dimensionen Regionalt engagemang som är ny och inte förekommer i andra ledande rankingar.

Rankingen har, som jag varit inne på, emellertid en del problem: Det multidimensionella verktyget som presenteras på U-Multiranks webbsida är i realiteten komplicerat och svåranvänt. För en 18-årig student som överväger val av lärosäte är verktyget knappast särskilt användbart eller lättbegripligt. För en student måste exempelvis indikatorerna Regional income eller Publications cited in patents framstå som närmast obegripliga. Verktyget förefaller också stundtals fungera mindre bra. Jag gjorde exempelvis en utsökning där jag var intresserad av att läsa Engineering i Sverige och fick då resultatet: Chalmers, Göteborgs universitet (!), Jönköping, KI (!), KTH, Linköping, Linneuniversitetet, Luleå, Lund, Malmö, SLU (!), Umeå och Uppsala. Som konsumentverktyg har det även andra brister, det framgår exempelvis inte vilket språk utbildningen ges på.

Rankingen är konstruerad på så sätt att inget universitet får högsta betyg i samtliga indikatorer. Detta är ett klokt drag, eftersom de flesta universitet härmed tilldelas några bra betyg. Om man enbart fått låga värden på samtliga indikatorer hade man knappast deltagit igen, inte minst med tanke på att det krävs mycket arbete med att ta fram och leverera data. Vissa indikatorer gynnar de internationella forskningsintensiva universiteten medan andra främjar de regionalt inriktade. Det är svårt för stora internationella universitet att få bra värden i dimensionen regionalt engagemang, trots att detta utgör ett viktigt arbete även för dessa. Det är även svårt för små universitet i perifera regioner att få höga betyg i regionalt engagemang, exempelvis inom indikatorn regionalt sampublicerade publikationer (sampublicerade med en partner inom fem mil från det rankade universitetet) medan universitet i befolkningstäta områden som Nederländerna härmed gynnas.

Ett annat problem är att U-Multirank använder sig av studentenkäter och accepterar mycket låga svarsfrekvenser, förmodligen mindre än tio procent (de använder alltså i princip samma tillvägagångssätt som i CHE rankingen). De

107

presenterar inget resultat om det är mindre än femton personer som svarat. KTH förmedlade enkäten till studenter i Mechanical Engineering, Electrical Engineering och fysik, men studenterna var inte intresserade av att svara, varför inget resultat presenteras. Emedan det inte var möjligt att ta del av inflödet och vilka som svarat respektive inte svarat skickades ingen påminnelse ut.

De bibliometriska indikatorerna har vissa problem då det är oklar hur många publikationer man måste ha i Web of Science för lärosätet som helhet eller för respektive ämne i ämnesrankingen för att kunna rankas (Den bibliometriska rankingen genomförs av CWTS och baseras på Web of Science). Låga gränsvärden gynnar små lärosäten med ett fåtal publikationer i Web of Science, där ett enda högciterat pek, som kan vara skrivet tillsammans med flera forskare från andra universitet, kan resultera i mycket höga värden, samtidigt som samma pek inte har någon egentlig inverkan alls på medelvärdet för de andra affilierade universiteten till denna publikation med ett stort antal publikationer indexerade i Web of Science.

Det bör även framhållas att det var ytterst tidskrävande att samla in data. Huvudrankingen var relativt enkel att besvara, och här bör vi delta igen, medan det var desto svårare och tidskrävande för ämnesrakningarna i Electrical Engineering, Mechanical Engineering och fysik. Här var ett stort antal anställda vid EES, ITM och SCI skolorna involverade, inklusive samtliga programansvariga. Inom Mechanical Engineering försvårades arbetet av att detta ämne som bekant är uppdelat på två olika skolor. DTU och Chalmers drog sig ur ämnesrakningarna på grund av arbetsinsatsen. Ett problem var att ett stort antal uppgifter efterfrågades, men sett till slutresultatet förekom relativt få indikatorer. En del av det insamlade materialet förfaller inte ha använts alls, medan en del endast använts som information på KTH:s profil som presenteras på webbsidan. Jag uppskattar att KTH lagt ned något mindre än en två månaders heltidanställning enbart på att samla in data. Min rekommendation är att vi i framtiden står över ämnesrankingarna, då arbetsinsatsen inte står i relation till utfallet, åtminstone som det ser ut i befintligt skick. Rankingen är helt enkelt inte tillräckligt bra eller med tanke på verktygets brister kommer rankingen antagligen inte få tillräckligt stort genomslag för att i nuläget legitimera de arbetsinsatser som krävs.

Ett annat frågetecken för rankingens framtid är uppslutningen från universitetens sida. Det är som sagt tidskrävande att leverera data och i nuläget är antalet medverkande universitet för få för att ge en kritisk massa. När man gör en utsökning i webbverktyget får man relativt få träffar, vilket exempelvis medför att det långt ifrån ännu är ett användbart verktyg för studenter som söker information om var de skall förlägga sin utbildning. Även flera av de riktigt stora elituniversiteten har inte heller deltagit, bland annat LERU universiteten.

108

Resultat i den totala rankingen

Very good (15 indikatorer)Forskning:

External Research income

Publication output (både size normalised och absolute numbers)

Knowledge transfer:

Income from private sources

Industry joint publications (12,74 procent)

Spin-offs

Publications cited in patents (3,3 procent)

Internationalisering:

Foreign language MA programs

Student mobility

International academic staff (29,48 procent)

International doctorate degrees (33,08 procent)

International joint publications (56,86 procent)

Regional Engagement:

BA graduates working in region

MA graduates working in region

Income from regional sources

Som framgår ovan överensstämmer resultatet med vad vi lyckats läsa ut ur andra rankingar. KTH är mycket framstående på att attrahera externa medel, såväl offentliga som privata, har en hög andel internationell sampublicering (56,86 procent av samtliga publikationer i Web of Science, dock ett lägre värde än vad CWTS räknat fram tidigare), en hög andel sampublicering med industrin (12,74 procent och stämmer väl överens med de värden som CWTS presenterar i sin egen ranking) och producerar en mycket hög andel publikationer per fakultet liksom ett stort antal publikationer i övrigt. KTH har också en hög andel spin of companies och våra publikationer citeras ofta i patentdatabaser (3,3 procent av samtliga KTH publikationer i Web of Science). KTH erhåller inget resultat för antal patent på grund av KTH som en följd av professorsprivilegiet inte äger några patent, varför uppgifter om detta inte går att söka ut ur

109

internationella patentdatabaser. Anmärkningsvärt är emellertid att Chalmers tilldelades ett resultat på denna indikator.

KTH är som framgått i andra rankingar ett mycket internationaliserat universitet med en hög andel internationella lärare och forskare, har en hög andel internationella studenter och en mycket hög andel internationella forskarstudenter samt med en mycket omfattande studentmobilitet (här fick vi riktigt höga värden). KTH har en hög andel regionala intäkter/finansiärer (dock inte ett särskilt anmärkningsvärt eller överraskande resultat med tanke på att vi ligger i Stockholm) och en omfattande andel av alumnerna arbetar i regionen.

Good (sex indikatorer)Forskning:

Citation rate (1,324)

Top cited papers (13,635)

Interdisciplinary publications (13,64 procent)

Post Doc positions

Teaching & Learning:

BA graduation rate (80,13 procent)

Regional Engagement:

Regional joint publications (18,75 procent)

KTH presterar bra beträffande fältnormerad citeringsgrad på 1,324 (full counts, ofraktionerad räkning, baserat på 2008-2011) och högciterade publikationer, det vill säga andel artiklar bland de tio procent mest citerade i världen inom respektive ämnesområde (topp tio procent) med värdet 13,635 procent samt andel tvärvetenskapliga publikationer (definieras som: The extent to which reference lists of publications reflect citations to publications from other scientific disciplines). Dock är det som vi konstaterat i andra sammanhang en bit upp till de mest välciterade lärosätena, då vi endast befinner oss strax ovanför mellanskiktet. Betyget bra för genomströmningen på de treåriga programmen måste bedömas som positivt. KTH har också relativt många publikationer (18,75 procent) som sampublicerats med lärosäten belägna i samma region, det vill säga SU och KI (och möjligen med industrin om det nu är möjligt att läsa ut vart företaget är lokaliserat i adressfältet i det data som finns i Web of Science databasen).

Average (en indikator)Regional Engagement:

Student internships in region (69,99 procent)

110

I denna indikator erhåller KTH ett genomsnittligt resultat, dock är det som jag varit inne på ovan upp till var och en hur man bedömer värdet av denna indikator.

Below average (fyra indikatorer):Teaching & Learning:

MA graduation rate (62,14 procent)

BA graduates in normative time (30,39 procent)

MA graduates in normative time (49,79 procent)

Knowledge transfer:

Continuous Prof. Develop. Revenues (0,7 procent)

I tre av de fyra genomströmningsindikatorerna uppvisar KTH mindre bra värden, framför allt inom Graduating on time Bachelors. I de övriga indikatorerna låg vi strax under mellanskicket sett till det resultat i jämförelse med andra universitet som presenteras på U-Multiranks profil för KTH och som presenteras i webbverktyget (ett problem i detta avseende är ju att våra studenter får arbete innan examen och att svenska arbetsgivare inte är särskilt nogräknade med att anställa personer som inte fullföljt sin utbildning). I indikatorn Continuous Prof. Develop. Revenues tilldelas vi ett mindre bra utfall. Detta beror emellertid på att man slagit intäkterna för dessa utbilningar mot den totala omsättningen, vilket förklarar det blygsamma värdet. Hade man istället beräknat ett resultat efter antalet faktiskt givna utbildningar torde vi ha erhållit ett betydligt bättre resultat.

Weak (en indikator):Internationalisering:

Foregin language BA programes

KTH tilldelas endast ett enda lägsta betyg och då i indikatorn antal kandidatprogram som ges på annat språk än landets officiella. Om detta är bra eller dåligt överlåter jag till läsaren att bedöma.

Resultat i ämnesrankingarna

FysikVery good (sju indikatorer)

Publication output

Income from private sources (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research income)

111


MA programs international orientation

International doctorate degrees (percentage of total doctorate degrees) (56,41 procent)

International research grants (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research grants)

Income from regional sources (percentage of total income) (19,1 procent)

I rankingen för fysik tilldelas KTH bra betyg i antal publikationer och sampublicering med industrin. En hög andel av intäkterna kommer från privata och regionala intäkter/finansiärer liksom från internationella forskningsanslag. En hög andel internationalisering kan också konstateras med hela 56,41 procent International doctorate degrees.

Good (fem indikatorer)

Academic staff with PhD (percentage of total academic staff)


Top cited papers (13,19 procent)



Med tanke på att KTH står sig starkt i fysik och att denna forskning är högt citerad (särskilt de alster som är sampublicerade med andra internationella forskare) är det aningen förvånande att vi endast tilldelas betyget bra i fältnormerad citeringsgrad och topp citerade papers (topp tio procent). En fältnormerad citeringsgrad på 1,23 förefaller emellertid aningen lågt. Något förvånande är också att vi inte tilldelades ett högre betyg i International joint publications trots att vi erhöll värdet 71,27 procent, men sampublicering är ju också vanligt inom fysik.

Average (tre indikatorer)

Student – staff ration (staff head count)

External research income (in purchasing power parity in Euro/per FTE academic staff)


Vi tilldelas genomsnittliga värden i antal studenter per lärare och extern forskningsinkomst liksom inom Regional joint publications. Det senare är knappast något att fästa någon större vikt vid, då det i realiteten är en fördel att ha ett lågt betyg i denna indikator, då KTH forskning som endast publicerats tillsammans med inhemska forskare som regel är mindre citerad än forskning

112

som skrivits tillsammans med internationella forskare. Med tanke på ämnet hamnar det i detta fall i huvudsak om sampublicering med SU och möjligen med industrin eller motsvarande (Det rör sig som sagt om sampublicering inom fem mil från universitetet ifråga).

Below average (fyra indikatorer)

MA graduates in normative time

MA contacts with work environment

Doctorate productivity (per FTE academic staff)

Post-doc positions (per FTE academic staff)

Genomströmningen på KTH är ett känt problem och behöver inte kommenteras ytterligare här. Den främsta anledningen till att vi tilldelas låga betyg inom MA contacts with work environment är att vi inte har någon obligatorisk praktik (internships). En bidragande anledning till det låga värdet i doktorandproduktivitet är att licentiaterna inte inkluderades i mätningen.

Electrical EngineeringVery good (åtta indikatorer)

Student – staff ratio (staff headcount)

External research income (in purchasing power parity in euro per FTE academic staff)

Publication output

Post-doc position (per FTE academic staff)



International doctorate degrees (percentage of total doctorate degrees) (58,54 procent)


Utbildningen har en hög lärartäthet och, som framgår i samtliga rankingar oavsett leverantör, erhåller vi höga värden i Publication output och sampublicering med industrin (höga 17,76 procent, drygt fem procent högre än medelvärdet för KTH som helhet) samt med andra internationella forskare (58,96 procent). En hög grad av internationalisering kan också konstateras med höga betyg inom antal internationella masterprogram och en hög andel internationella doktorsexamina.

113

Good (fem indikatorer)

Academic staff with PhD (percentage of total academic staff)



Top cited papers (10,06)

BA programs international orientation

Betyget bra kan konstateras för doktorandproduktivitet och en hög andel forskarutbildande bland Academic staff. Visserligen tilldelas vi betyget bra i fältnormerad citeringsgrad på 1,05 och Topp cited papers (topp tio procent) på 10,06 procent, men dessa värden når inte högsta betyg.





Genomsnittliga värden kan konstateras inom genomströmning (dock ett bra värde i jämförelsen med vad KTH presterar i övrigt i U-Multirank) liksom för andel internationella forskningsmedel och tvärvetenskapliga publikationer. Om det är bra eller dåligt är öppet för diskussion.

Below Average (fem indikatorer)

BA contacts with work environment


Income from private sources (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research income


Income from regional sources (percentage of total income)

Den främsta anledningen till att vi tilldelades betyget under genomsnittet i BA och MA contacts witch work environment är att vi inte har någon obligatorisk praktik. Det låga betyget i Regional joint publications förklaras av att vi är det enda universitet med teknisk fakultet i Stockholms län. Har man en hög andel internationell finansiering erhåller man längre betyg i Income from regional sources, varför detta knappast kan betraktas som bekymmersamt.

Weak (en indikator)

BA graduates in normative time

114

Mechanical EngineeringVery good (sju indikatorer)

Student – staff ratio (staff headcount)

External research income (in purchasing power parity in Euro/per FTE academic staff


Publication output



International doctorate degrees (percentage of total doctorate degrees)

Högsta betyg kan identifieras för antal studenter per lärare, doktorandgenomströmning och externa forskningsintäckter. Liksom för en stor del av KTH i övrigt är det en hög Publication Output och en hög andel sampublicering med näringslivet (hela 25,41 procent). En hög andel internationalisering sett till utbildning på avancerad och forskarnivå kan också konstateras.

Good (fyra indikatorer)

Quality of courses & Teaching



Income from regional sources (percentage of total income)

KTH:s enda resultat för U-Multiranks studentenkät gav ett positivt utfall i indikatorn Quality of courses & Teaching. Betyget bra kan konstateras för regional sampublicering (detta ger dock lägre citeringsgrader än internationell sampublicering för KTH:s del, varför det egentligen inte är särskilt positivt att få betyget bra i denna indikator) och tvärvetenskaplig publicering.



Citation rate (0,9)


Genomströmningen på masterprogrammen bör betraktas som ett positivt resultat. Det mindre bra värdet 0,9 för den fältnormerade citeringsgraden bör

115

dock betraktas med viss oro (Vi har exempelvis sämre värden än Luleå tekniska universitet som fick 1, å andra sidan hade Eindhovens tekniska universitet ett medelvärde på 0,78). Förbättringspotential torde också finnas inom internationell sampublicering, vilket generellt ger en högre fältnormerad citeringsgrad än nationell sampublicering.

Below average (sex indikatorer)


Topp cited papers (6,97 procent)

Post-doc positions

Income from private sources (in purchasing power parity in Euro/percentage of total external research income)


Student internships in region (percentage of total internships)

Den främsta anledningen till det låga betyget i MA contacts with work environment är att vi inte har någon obligatorisk praktik. Om det är bra eller dåligt att ha en hög andel studentpraktik i regionen är en smaksak (är det många som genomför sitt exjobb i samarbete med ett företag utanför regionen får man dåliga betyg i denna indikator). Betydligt allvarligare är det mindre bra utfallet i indikatorn Topp cited papers (topp tio procent) med det blygsamma värdet 6,97 procent (för KTH som helhet i denna ranking låg värdet på 13,64 procent, Luleå hade på denna indikator 9,11 procent för Mechanical Engineering och Eindhoven 4,72 procent).

http://www.umultirank.org/#!/home?trackType=home

http://www.sciencebusiness.net/news/76572/U-multirank-demands-across-the-board-data-collection-effort-but-delivers-patchy-returns

4.9.11 U-MapU-Map har skapats av EU kommissionen och leds av Centere for Higher Education Policy Studies (CHEPS) vid universitetet i Twente. Projektet inleddes 2005. U-Map är ett klassifikationsverktyg som designats för att enkelt kunna jämföra olika Europeiska lärosäten med varandra och omfattar dimensionerna: Teaching and learning, Students profile, Knowledge exchange, International orientation, Research involvement och Regional engagement. Verktyget fokuserar på skillnader mellan lärosätena i form av deras uppdrag och, framför allt, profiler. U-Map är en multiindikator som presenterar lärosätets distinkta profil i jämförelse med andra europiska lärosäten. Resultatet presenteras i form

116



http://www.umultirank.org/#!/home?trackType=home

av ett ”solstrålediagram” (solstrålen som visas i illustrationen nedan är KTH:s profil i Nordic U-Map):

CHEPS har medvetet undvikit att skapa en form av ligatabell eller ranking och sökt förhindra att verktyget kan användas som ett underlag för en sådan. KTH medverkade i projektet, som en del av testomgången av U-Multirank, vintern 2010/2011 och resultatet står nu klart:

KTH har en mycket stark profil inom:

Antal doktorsexamina

Antal disputerade per akademiker

Antal masterexamina

Yrkesinriktade utbildningar

Antal patentansökningar

Antal nystartade företag

Inkomst från kunskapsöverföring

Andel äldre studenter

Antal inkommande utbytesstudenter

Antal internationella studenter

Andel internationell akademisk stab

Peer reviewed akademiska publikationer (baserat på vad vi har rapporterat in själva)

Utgifter på forskning

Rekrytering av studenter från regionen

Stark/genomsnittlig profil inom:

Antal kandidatexamina

117

Utgifter på undervisning

Totalt antal studenter

Antal utsända utbytesstudenter

Inkomster från internationella källor

Antal examinerade som stannar inom regionen

Svag profil inom:

Diversitet och ämnesbredd

Kulturella aktiviteter

Antal deltidsstudenter

Antal distansutbildningar

Inkomst från regionen

Övriga lägre examina

4.9.2 Nordic U-MapBland annat på initiativ av det Nordiska ministerrådet gavs 2012 Nordic U-Map till de nordiska lärosätena. Uppslutningen var särskilt bra i Norge, Finland och Island, ganska bra i Danmark och något sämre i Sverige. Framför allt var det de mindre svenska regionala högskolorna som avböjde att medverka eller underlät att bifoga data.

Denna upplaga av U-Map skiljer sig något från den tidigare, men resultatet är på det hela taget tämligen likartat. Liksom i den tidigare upplagan av U-Map presenteras en profil som inte gör anspråk på att peka ut vad som är bra eller dåligt, utan endast ge en bild av lärosätets profil, något som skall underlätta för klassificeringsändamål, kunna göra jämförelser mellan olika lärosäten, hitta lämpliga samarbetspartners, ge upphov till en ökad transparens av universitetsväsendet och få en uppfattning om de olika lärosätens profil etc. Av verktyget kan vi utläsa att:

KTH har en mycket stark profil inom:

Doctorate degrees awarded

Master degrees awarded

Short first degrees awarded

Startup firms

118

Patent applications

Income from knowledge transfer

Total enrolment

Exchange students, incoming

Foreign degree seeking students

Non national academic staff

Peer reviewed academic publications

Doctorate production

Expenditure on research

Stark/genomsnittlig profil inom:

Licensed/regulated professions and other career oriented; programs leading to licensed/regulated professions (samtliga program); other career oriented programs (inga program alls)

Cultural activities

Exchange students, sent out

Income from international sources

Professional publications

Graduates in the region

Svag profil inom:

Bachelor degrees awarded

Ämnesbredd

Orientation of degree; general formative

Expenditure on teaching

Mature students

Part time students

Distance education students

New entrants from the region

Income from the region

119

Under följande länk kan man själv göra jämförelser mellan de olika universiteten och högskolorna som medverkade i projektet (inloggningsuppgifter återfinns under länken):

http://www.u-map.org/nordics/signin.shtml?url=http://www.u-map.org/nordics/finder.shtml

Username: [email protected]

Password: UM$SE48CGF

Enligt min bedömning är U-Map ett lättåskådligt benchmarkingverktyg som ger en förhållandevis tillförlitlig bild av de olika universitetens/högskolornas profil. Dessutom bygger verktyget på ett mycket omfattande material som inrapporterats av lärosätena själva och projektteamet har varit mycket nitiskt med att kontrollera data/underlaget.

Hur resultatet och själva verktyget väl kommer att användas i praktiken av de olika intressenterna framöver är däremot aningen osäkert. Ett problem är att det är svårt att helt och hållet skilja resultatet från en ranking, fastän verktygets upphovsmän tydligt tar avstånd från detta, ty det forskningsintensiva universitetet med en hög andel studenter på avancerad nivå som KTH har, hur man än vrider och vänder på det, högre status än en utbildningsintensiv regional högskola med fokus på kandidatutbildningar.

4.12. SIR. SCImago institutions rankingsEn ranking som för första gången såg dagens ljus 2009 är SIR. SCImago institutions rankings. Detta är en rent bibliometrisk ranking baserad på databasen Scopus som ägs av det holländska förlaget Elsevier. Rankingen ges av SCImago Research Group som är baserad i Spanien och inkluderar förutom universitet och lärosäten som under en femårsperiod publicerat mer än 100 artiklar, recensioner, conference papers m.m. också myndigheter och renodlade forskningsinstitut såsom Max Planck, vilka vanligen inte återfinns i rankingar då de inte bedriver någon utbildning. Rankingen baseras på följande indikatorer:

Produktivitet. Antal publicerade artiklar, recensioner, conference papers m.m.

Internationella samarbeten, alltså hur stor andel av forskningsinstitutets artiklar, recensioner, conference papers m.m. som författas i samarbete med ett utländskt forskningsinstitut.

Normaliserad impact, det vill säga forskningsinstitutets medelvärde för scientific impact jämfört med medelvärdet för hela världen (som ligger på 1).

Högkvalitativa publikationer, det vill säga andel artiklar, recensioner, conference papers m.m. som publicerats i de 25 procent mest inflytelserika forskningstidsskrifterna i världen.

120



Specialiseringsindex. Mäter hur mycket forskningsinstitutet är fokuserat på ett eller flera ämnesområden.

Excellence rate. Hur stor andel av forskningsinstitutets artiklar, recensioner, conference papers m.m. som ingår i de mest citerade (det vill säga de tio procent mest citerade) artiklarna, recensioner, conference papers m.m. i respektive vetenskapsfält.

Vetenskapligt ledarskap. Denna indikator indikerar ett forsningsinstitutets ”output as main contributor”, det vill säga antalet papers ”in which the corresponding author belongs to the institution”.

KTH:s placering i denna ranking är för 2009: 241, 2010: 360, 2011: 260 och 2012:258. Som jämförelse återfinns DTU för 2009: 258, 2010: 253, 2011: 254 och 2012:250. Resultaten för Chalmers är 2009: 321, 2010: 413, 2011: 417 och 2012:439. TUM tilldelades placering: 2009: 134, 2010: 166, 2011:107 och 2012:96.

Noteras bör att KTH faktiskt låg före DTU 2009 (som ju brukar vara starkare än oss vad beträffande citeringar med mera), vid detta tillfälle hade vi bättre poäng än DTU när det gäller produktivitet men sämre vad beträffande citeringar och högkvalitativa publikationer. Det är dock oklart varför KTH hade en sådan stor dipp 2010, eventuellt kan det ha berott på att vi just det året inte hade någon riktigt högciterad artikel m.m. inom det tidsspann som mätningen omfattade 2010 (det vill säga femårsperioden 2004-2008). År 2010 hade vi även lägre produktivitet än DTU och sämre värden än dem på samtliga indikatorer.

Om vi jämför resultatet 2012 (som täcker åren 2006-2010) för KTH med DTU finner vi att DTU är snäppet bättre inom indikatorerna Produktivitet, Normaliserad impact, Högkvalitativa publikationer och Excellence rate. Vi är emellertid något starkare inom Internationellt samarbete. Resultatet för dessa indikatorer är:

KTH:s värden för Produktivitet är 11,553 jämfört med DTU på 11,803, TUM på 19,787 och Chalmers på 7,491.

KTH:s värden för Internationellt samarbete är 51,5 jämfört med DTU på 51,2, TUM på 39,7 och Chalmers på 47.0.

KTH:s värden för Normaliserad impact är 1,4 jämfört med DTU på 1,7, TUM på 1,6 och Chalmers på 1,4.

KTH:s värden för Högkvalitativa publikationer är 51,2 jämfört med DTU på 59,0, TUM på 52,6 och Chalmers på 50,2.

KTH:s värden för Excellence rate är 16,7 jämfört med DTU på 20,7, TUM på 18,7 och Chalmers på 15,9.

Vad beträffande indikatorerna Specialiseringsindex och Vetenskapligt ledarskap är det ganska jämna värden mellan KTH och DTU, Chalmers har dock genomgående något sämre värden på dessa. TUM har ett betydligt högre värde

121

på Vetenskaplig ledarskap, 11,226 jämfört med KTH på 6.754 och DTU på 6.995. Chalmers tilldelades 4,443 poäng på denna indikator.

I likhet med många andra bibliometriska rankingar och de rankingar som på något sätt inkluderar bibliometriska parametrar har KTH tämligen goda värden på produktivitet och internationellt samarbete men tappar inom de indikatorer som mäter kvalitet och impact, såsom i detta fall Normaliserad impact, Högkvalitativa publikationer och Excellence rate.

http://www.scimagoir.com/

4.13. Center for World University Ranking (CWUR)Ännu en bibliometrisk ranking, som såg dagens ljus 2012, är Center for World University Ranking (CWUR) som ges av universitetet i Jedda, Saudiarabien och endast rankar de hundra främsta universiteten i världen (KTH är dessvärre inte med). Rankingen är i princip baserad på ungefär samma kriterier som återfinns hos Shanghai (ARWU) och baseras på WoS. Det är tveksamt om den någonsin får något större genomslag, då det börjar bli en viss inflation på bibliometriska rankingar.

Metodologin baseras på:

Quality of Faculty (viktas 4). Antal forskare som vunnit Nobelpriset, Fields medaljer, Abel priset, Templeton priset och World Food Prizes.

Antal publikationer i ledande tidsskrifter (viktas 1). För science och samhällsvetenskaperna används de artiklar som är inkluderade i ISI journal citation reports och viktas i enlighet med Article Impact Score (AIS). För humaniora används de tidsskrifter som återfinns i INT1 förteckning av prestigefulla internationella tidsskrifter som publicerats av European reference Index for Humanities.

Hög inflytelserik forskning (viktas 1). Baseras på antalet publikationer i tidskrifter multiplicerat med tidskrifternas Article Impact Score (AIS).

Citeringar (viktas 1). Inkluderar citeringar i tidskrifter som berör science, samhällsvetenskaperna och humaniora.

Patent (viktas 1).

Alumner som har vunnit priser i förhållande till lärosätets storlek, vilken baseras på antalet forskare och lärare (viktas 4).

Antal alumner som finns angivna som företagsledare i Forbes Global 2000 lista (viktas 4).

122

http://www.scimagoir.com/

4.14. University Ranking by Academic Performance (URAP)Denna ranking lanserades 2009 av the Middle East Technical University i Ankara, Turkiet, men har (ännu) inte fått något större genomslag och lär förmodligen inte heller få det framöver. Det är en rent bibliometrisk ranking som rankar de 2500 universitet som har flest publikationer m.m. i Web of Science (WoS) och gör anspråk på att mäta vetenskaplig kvalitet och vad lärosätena/forskningsinstituten faktiskt presterar.

Rankingen baseras på sex stycken indikatorer:

Antal artiklar (viktas 21 procent). Mäter den vetenskapliga produktionen (täcker 2011).

Citeringar (viktas 21 procent). Mäter antalet citeringar (självciteringar ej inkluderade) (täcker perioden 2007-2011).

Totalt antal dokument (viktas 10 procent). Mäter antalet böcker, conference papers, recensioner, brev, debattinslag, scripts och artiklar som återfinns i WoS (täcker 2011).

Journal Impact Total (viktas 18 procent). Mäter vetenskaplig impact (täcker perioden 2007-2011).

Journal Citation Impact Total (viktas 15 procent). Detta mäter den mottagna citeringskvalitén, något som grundas på impact factors i tidskrifter där de citerade artiklarna är publicerade (täcker perioden 2007-2011).

Internationellt samarbete (viktas 15 procent). Denna indikator mäter i vilken grad som universitetet är globalt etablerat och baseras på det totala antalet publikationer i WoS som författats i samarbete med ett annat internationellt universitet (täcker perioden 2007-2011).

I denna ranking hamnar KTH 2012 på plats 265 (2011 fick vi placering 269), alltså inom det spann (200-300) där vi brukar placeras i bibliometriska rankingar. DTU tilldelades placering 198 (2011:225), TUM placering 80 (2011:80) och Chalmers placering 368 (2011:345). KTH ligger något efter DTU men något före Chalmers på samtliga indikatorer. TUM fick genomgående bättre värden än de övriga på samtliga indikatorer (något som till viss del kan förklaras med att det är det största av dessa universitet, att vara ett stort universitet är en fördel inom denna ranking, då man till exempel mäter antalet citeringar). Vi tappar liksom i andra bibliometriska rankingar framför allt på de indikatorer som mäter citeringar och impact liksom produktion av artiklar. Vi står oss emellertid relativt bra vad beträffande indikatorn Total antal dokument och Internationellt samarbete.

Ranking 2012: http://www.urapcenter.org/2012/world.php?q=MS0yNTA=

123

http://www.urapcenter.org/2012/world.php?q=MS0yNTA

Inom ämnesområdet Engineering rankas vi som 90:e bästa lärosäte (2011:86). DTU hamnar på placering 57 (2011:75), TUM på placering 84 (2011: 92) och Chalmers på placering 118 (2011:104).

Inom Natural sciences rankas vi som 166:e bästa lärosäte (2011:175). DTU hamnar på placering 179 (2011: 199), TUM på placering 73 (2011:75) och Chalmers fanns inte med (2011:248).

4.15. Övriga internationella rankinginitiativEn årlig ranking som brukar uppmärksammas och inte sällan missförstås på grund av sin annorlunda inriktning och syfte är Ranking web of World Universities som ges av Cybermetrics Lab, en forskningsgrupp inom det statliga spanska forskningsorganet Consejo Superior de Investigaciones Científicas (CSIC). Syftet är att uppmuntra närvaron på webben och stödja Open Acess initiativ. Totalt rankas 21 250 lärosäten. Rankingen innehåller två dimensioner med följande indikatorer:

Synlighet (viktat 50 procent). Består av indikatorn Impact. Mäter antal externa läkningar till lärosätets domän. Detta anses mäta lärosätet prestige, academic performance, webbsidans informativa värde och tjänsternas andvändbarhet.

Aktivitet (viktat 50 procent). Består av indikatorerna: Närvaro, det vill säga antal webbsidor, Öppenhet, det vill säga antalet dokument nämligen pdf, dock, docx och ppt som återfinns i Google Scholar och, slutligen, Excellence, det vill säga topp tio procent citerade artiklar m.m. inom respektive vetenskapsområde i den bibliometriska databasen Scopus.

KTH står sig väl i ett internationellt perspektiv och innehar totalt placering 182. Förgående år fick vi placering 145 och 2011 tilldelades vi placering nr 140. Denna ranking har dock genomgått en omfattande revidering sedan föregående mättillfälle, varför det inte är möjligt att jämföra med tidigare resultat. Inom indikatorn Närvaro tilldelades vi denna gång placering 317, i Impact tilldelades vi placering 262 (alltså där vi brukar hamna i liknande indikatorer i andra rankingar), i Öppenhet tilldelades vi placering 220 och i Excellence tilldelades vi placering 239.

Ranking 2013: www.webometrics.info/

En annan webbometrisk ranking är 4 International Colleges & Universities (4icu.org) som sedan 2005 rankar 11 000 ackrediterade lärosäten från 200 länder. Rankningen mäter hur synliga de olika lärosätena är på webben och hur många besökare lärosätenas webbsidor har. För att ta reda på detta använder de sig av tre olika sökmotorer, nämligen Google, Alexa och Majestic. Endast de 200 främsta lärosätena i världen rankas. År 2013 fick KTH placering 128, 2012 fick vi placering 122 jämfört och 2011 fick vi placering 118.

http://www.4icu.org/

124

http://www.4icu.org/

http://www.webometrics.info/

Ett relativt nytt rankinginitiativ från 2010 är Green Metric World University Ranking som iscensatts av Universitas Indonesia med säte i Jakarta. Syftet med initiativet är att stärka de internationella universitetens medvetenhet vad beträffande hållbarhet, yta, energi effektivitet, transporter, vattenanvändning med mera. Bland annat säger sig initiativtagarna genom detta initiativ få universitet att införa olika policys som också skall omsättas i praktiken. Tanken är även att universiteten skall fungera som förebilder för det övriga samhället. Metodologin är aningen bristfälligt beskriven och rankingen använder följande indikatorer:

Setting and Infrastructure (viktas 24 procent).

Energy and Climate Change (viktas 28 procent).

Waste (viktas 15 procent).

Water (viktas 15 procent).

Transportation (viktas 18 procent).

Det enda svenska universitet som medverkar är Göteborgs universitet och hamnade förra året på plats 41 av 95.

http://greenmetric.ui.ac.id/id/page/ranking

KTH medverkar inte i denna ranking. Bland annat är det svårt att få fram de uppgifter som efterfrågas och om man skulle hamna lågt i rankingen kan detta ge intryck av att vi inte är intresserade av miljöfrågor och att vi inte arbetar aktivt med detta. Även om initiativet är lovvärt förefaller det tveksamt om att en ranking med ligatabell är rätt väg att gå. Oavsett hur mycket arbete som än läggs ned på miljöfrågor hamnar ändå något universitet sist i ligatabellen. Projektet hade varit betydligt bättre som ett benchmarkinginitiativ.

4.16. Urank – Sveriges universitetsrankingUrank är en fristående grupp akademiker med anknytning till Örebro universitet som publicerar en ranking av svenska lärosäten med betoning på utbildning snarare än forskning. Rankingen baseras på officiell statistik från UKÄ och SCB och är inspirerad av McLeans kanadensiska ranking. Syftet sägs vara att pröva metoderna, skapa debatt och ge en uppfattning om ”det faktiska kvalitetstillståndet i svensk högre utbildning” samt som en vägledning till presumtiva studenter och om skattebetalarna får valuta för sina skattemedel (ja, de uttrycker det så). Sedan 2013 har Urank följande ämnesområdesrankingar: Ekonomi, Naturvetenskap, Jurist, Socionom, Psykologi, Teknik, Naturvetenskap, Medicin/Vård och Hum/Sam) där utbildningen ges i form av program (fristående kurser är alltså inte inkluderade).

Rankingen baseras på tjugo indikatorer sammanförda i sex dimensioner:

125

http://greenmetric.ui.ac.id/id/page/ranking

Studenter (viktas 20 procent). Baseras på antal förstagångssökande per antagen, andel med högskoleprovresultat över 1,1, andel nya studenter som härstammar från annat län än lärosätet, medelbetyg i gymnasiet, andel högskolenybörjare från annat län, antal studenter som finns kvar på lärosätet efter andra året och andel studenter som avlagt examen/180 hp inom sex år.

Grundutbildning (viktas 20 procent). Antal lärare per student, prestationsgrad, rörlighetsfaktor, etableringsgrad på arbetsmarknaden och antal studenter på avancerad nivå.

Forskning/forskarutbildning (viktas 20 procent). Andel av lärosätets totala utgifter som läggs på forskning, hur stor andel av forskningsmedel som varit utsatt för konkurrens, andel studenter som övergår till forskarutbildning, rekrytering till forskarutbildning ej från den egna högskolan och antal disputationer per professor.

Internationalisering (viktas 10 procent). Andel examinerade studenter som har studerat utomlands minst en termin, andel ut i utbyte av förstagångsexaminerade, andel ut i utbyte av utresande plus inresande, andel inresande studenter (av alla), andel inresande forskarstuderande (av alla) och andel lärare födda utomlands (men ej av två svenska föräldrar).

Lärare (viktas 20 procent). Andel disputerade lärare och andel professorer per lärare.

Sociala indikatorer (viktas 10 procent). Andel förstagenerationsstudenter (av nybörjare), jämförelsetal för andel studenter med utländsk bakgrund och andel på kurser med jämn könsfördelning.

KTH placerar sig i den senaste rankingen (2014) som nr fyra (samma placering som 2011, 2012 och 2013) och siffrorna nedan anger placeringen inom respektive dimension. Topp tio ser ut som följande:

Lärosäte Totalt

Studenter

Grundutbildning

Forskning/ Forskarutb.

Internationalisering

Lärare

Sociala indikatorer

KI 1 2 2 1 5 9 1

Handels 2 1 3 11 2 1 28

LTU 3 3 1 4 7 14 27

KTH 4 9 4 (5) 2 (5) 1(2) 8(6) 19(21)

Chalmers 5 4 5 7 3 6 26

Lund 6 5 20 10 4 2 25

126

Uppsala 7 8 14 5 6 7 9

Linköping 8 7 6 12 9 3 22

Göteborg 9 6 8 8 15 10 15

Stockholm 10 16 21 3 12 11 3

KTH står sig som synes särskilt starkt inom dimensionerna: Internationalisering (placering nr ett, en förbättring med en placering sedan 2013), Forskning/Forskarutbildning (placering nr tre, ett avancemang med två placeringar sedan 2013), Grundutbildning (placering nr fyra, en förbättring med en placering sedan 2013) och Lärare (placering nr åtta, ett tapp med två placeringar sedan 2013) samt Studenter (placering nr nio, samma placering som 2013). Vår svaghet är den Sociala dimensionen (placering nr 19, en förbättring med två placeringar sedan 2013), vilket utan tvekan beror på den relativt låga andelen kvinnliga studenter på våra utbildningsprogram. Sett till resultaten över tid kan man för KTH:s del konstatera att utfallet är synnerligen stabilt. Noterbart är också att de universitet som har fokus vid ett eller två ämnesområden presterar bäst i denna ranking.

Urank har även rankat nio olika utbildningsområden: Ekonomi, Naturvetenskap, Jurist, Socionom, Psykologi, Teknik, Naturvetenskap, Medicin/Vård och Hum/Sam där utbildningen ges i form av program (fristående kurser är alltså inte inkluderade). KTH rankas inom Teknik och Naturvetenskap.

Inom Teknik hamnar KTH på en förstaplats följt av Chalmers, Lund, Linköping, Luleå, BTH och Uppsala. Noterbart med denna lista är att KTH hamnar först på placering nr 12 inom Sociala indikatorer, vilket framför allt kan tillskrivas att vi har en ganska ojämn könsfördelning, dock borde andelen i och för sig inte vara högre på teknikutbildningar som ges av andra lärosäten än KTH. De andra universiteten i topp får emellertid också ett ganska dåligt utfall sett till tabellplaceringar i denna dimension, medan lärosäten som Mälardalens högskola och Malmö högskola får ett bättre resultat. Dock har dessa relativt få utbildningar och därmed ett mindre antal studenter, vilket sett till utfallet kan påverka medelvärdena, och som bekant är skillnaderna sett till ligaplaceringar i rankingar vanligen större än de reella differenserna. Möjligen har de mindre högskolorna en högre andel personer med utländsk bakgrund på sina utbildningsprogram än de universitet som återfinns i toppen. Sett till övriga dimensioner erhåller vi följande placeringar: Forskning/forskarutbildning: 1, Internationalisering: 1, Grundutbildning: 2, Studenter: 4 och Lärare: 7.

Inom naturvetenskap rankas KTH som nummer sex, ett tapp med en placering sedan 2013. SLU toppar denna lista åtföljt av Lund, Linköping, Umeå och Uppsala. I denna ranking presterar KTH minst bra i dimensionen Studenter med en 12 placering, vilket förmodligen kan förklaras av att vi har en hög andel studenter från Stockholms län. I övrigt presterar vi förhållandevis bra i övriga

127

dimensioner, vilket ger följande resultat: Grundutbildning: 3, Internationalisering: 4, Sociala indikatorer: 4, Lärare: 5 och Forskning/forskarutbildning: 8.

För mer info se: www.urank.se

4.17. Fokus högskolerankingEn annan inhemsk ranking är Fokus högskoleranking som ges av tidsskriften med samma namn. Målet med rankingen har varit att mäta utbildningens kvalitet i enlighet med vad studenterna själva anser vara viktigt. Rankingens upphovsmän gör (klokt nog) inte anspråk på att mäta lärosätenas insatser inom forskningsområdet eller utbildningens kvalitet ur någon annan synvinkel än studenternas egen.

Rankingen baseras på en e-post enkät som gått ut till 220 000 studenter och totalt inkom 15 000 svar, det vill säga en svarsfrekvens på drygt sju procent. De har även använt sig av diverse officiell statistik framför allt hämtat från HSV. Rankingen innehåller följande dimensioner och indikatorer:

Lokaler och praktiska värden (viktas 14 procent): bäst betalda lärare, mest internationella samarbeten och högst akademisk nivå på lärarna.

Studieort (viktas 13 procent): bästa utbytesmöjligheter, mest fritidsaktiviteter i staden, stad med högst andel studenter och billigaste stad.

Undervisning (viktas fyra procent): mest lärarledd undervisning och högst lärartäthet.

Socialt liv (viktas 15 procent): högst andel kårmedlemmar, mest utländska studenter och flest antal studenter.

Studenter (viktas 13 procent): bäst presterande studenter, flest sökande per plats, effektivaste studenter, vilken utbildning som är svårast att komma in på, flest får jobb efter examen och högst lön efter examen.

Akademiska värden (viktas 24 procent): lättast att hitta bostad, mest personal utanför undervisning, mest påkostade lokaler, bästa grupprum och bästa bibliotek.

I den totala rankingen hamnade KTH på sjunde plats. Förstaplatsen innehas av Handelshögskolan (rankingen är för övrigt skapad av två masterstudenter som läser på handels) följt av: Lund, Chalmers, Uppsala universitet, SLU, Umeå, KTH, Högskolan i Jönköping, KI, Linköping universitet. Noterbart är att Stockholms universitet hamnade först på 15:e plats.

Fokus rankar även resultatet för varje indikator där de fem bästa lärosätena presenteras. KTH hamnar på tredje plats inom bäst betalda lärare, fjärde plats inom bästa utbytesmöjligheter, andra plats inom mest utländska studenter,

128

http://www.urank.se/

femte plats inom flest sökande per plats, andra plats inom flest får jobb efter examen, andra plats inom högst lön efter examen, fjärde plats inom mest personal utanför undervisning och fjärde plats inom mest påkostade lokaler.

Rankingen innehåller en del märkliga resultat, exempelvis återfinns inte KTH bland de fem bästa lärosätena med bäst utbildning om teknikstudenten själv får välja.

Även om denna ranking innehåller en hel del bra intentioner, så är den på hela taget ganska ojämn. Den håller någorlunda godkänd kvalitet där indikatorerna är baserade på officiell statistik, men där indikatorerna grundas på uppgifter som hämtats från en webbenkät med en svarsfrekvens på sju procent håller den inte riktigt måttet.

http://www.fokus.se/2012/03/fokus-hogskolerankning/

5. Kritik mot universitetsrankingUniversitetsranking har självfallet utsatts för kritik, främst från lärosätena men även andra aktörer. Kritiken går vanligen ut på att det inte går att tillämpa en ”one size fits all-metod” och jämföra olika ämnesområden och universitetssystem i en ligatabell samt att kriterierna för att mäta kvalitet är bristfälliga. Den främsta och viktigaste kritiken är:

Rankingmetodiken är vanligtvis oklart beskriven och lever inte upp till vetenskapliga krav på transparens, begriplighet och inte minst behov av att kunna kontrollera uppgifter och resultat. Metodiken har vissa brister både vad beträffande reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (om man verkligen mäter det som undersökningen avser att mäta). Ofta bristfälligt beskriven och icke-transparent metodik.

Stora ämnesövergripande universitet gynnas, exempelvis i ryktesmätningarna, då större universitet har större chans att skapa sig ett internationellt rykte utan att för den delen erbjuda utbildning/forskning av högre kvalitet än deras mindre motsvarigheter.

Vissa ämnesområden gynnas, exempelvis citeras medicin och naturvetenskap i högre grad än övriga ämnen samt att dessa ämnesområden har betydligt bättre täckning i de bibliometriska databaserna än andra ämneskategorier såsom Engineering och Humaniora.

Bibliometri som mäter citeringar och antal publikationer gynnar engelskspråkiga nationer. I bibliometriska databaser som WoS och Scopus missgynnas andra vetenskapliga språk än engelska såsom tyska, ryska, kinesiska och franska.

Rankingarna gynnar engelskspråkiga universitet och det amerikanska och brittiska universitetssystemet. Den anglosaxiska världen dominerar stort i

129

http://www.fokus.se/2012/03/fokus-hogskolerankning/

de flesta rankingar. Tyskspråkiga universitet är till exempel relativt lågt rankade och östeuropeiska universitet finns sällan med. Icke engelskspråkiga länder har också svårare att locka till sig internationella studenter, en indikator som vanligen finns med i de ledande rankingarna.

Bristfällig kontroll av inrapporterad data. Manipulering av både statistik och enkätresultat har förekommit. Uppenbart är också att definitionerna tolkas på olika sätt av olika universitet och eftersom inrapporterad data inte blir officiell finns misstankar om att siffror kan manipuleras.

Oklart urval till reputationenkäterna. Kritik har riktats mot att de inte är representativa och har dålig svarsfrekvens. Dock har kvaliteten på dessa mätningar förbättrats avsevärt de senaste åren. Se rapporten KTH Academic Reputation 2014.

Oklart vem/vilka rankingarna egentligen vänder sig till. Rankingarna sägs ofta vända sig till studenter, men relativt få av de indikatorer som används är i realiteten relevanta för dessa (till exempel saknas ofta information om anställningsbarhet, bostadstillgång, studentliv med mera).

Negativ inverkan på universitetens satsningar. Ambitionen att förbättra sin placering har i en del fall haft negativ inverkan på verksamheten och dess prioriteringar. Sägs också resultera i ”rykteskapplöpning”.

Rankingtabeller ger intryck av att det är större skillnader mellan olika universitet än vad det i egentligen är. Några få poängs skillnad i indikatorerna eller i den totala summan kan resultera i ett stort antal placeringar i ligatabellerna.

Rankingen mäter universitetet som helhet. I själva verket har de flesta universitet både starka och svaga institutioner. Detta är också viktig information för studenter, beslutsfattare, arbetsgivare, utvärderare med mera. Endast ett fåtal universitet är världsledande inom samtliga områden.

6. Åtgärder som kan förbättra KTH:s position i rankingsammanhangI de rankingar som har mer transparenta mätmetoder, främst THE, Shanghai Jiao Tong (ARWU), Leiden (CWTS), HEEACT och SIR framkommer att KTH:s svagaste sidor är de indikatorer som är kopplade till forskning och bibliometri, det vill säga citeringar som gör anspråk på att mäta kvalitet och impact. Uppgifter om citeringar är viktiga inom så gott som samtliga internationella rankingar och KTH:s relativt låga värden får därför stora konsekvenser i antal placeringar. För att hamna högt i listorna bör man även i den mån det är önskvärt och realistiskt möjligt anpassa verksamheten efter vad som anses utmärka ett World Class University, det är denna teoribildning/diskurs som

130

ligger till grund för nuvarande och kommande rankinglistor. Förslag till åtgärder:

Publicera främst i tidsskrifter som finns indexerade i Web of Science (WoS).

Riktad kommunikation med fokus på europeiska forskare

Värva högciterade forskare

Årlig bibliometrisk uppföljning

Resurstilldelning till skolor efter antal publikationer i högciterade tidsskrifter (nya budgetindikatorn fältnormerad tidsskriftsimpact)

Utökad resurstilldelning efter bibliometriska prestationer (topp tio procent rekommenderat)

Effektivare och synligare publicering (publicering i Open Access, tagit fram nya riktlinjer för publicering)

Ökad internationell sampublicering

Identifiera talangfulla forskare och starka forskargrupper i syfte att göra särskilda satsningar på dessa

Se över forskargrupper med mindre bra kvalitet och produktivitet

Större fokus på kvalitet och minska antalet publikationer (slopa kravet på fem artiklar som krav för doktorsexamen)

Införa ekonomisk belöning för högciterade pek

Inkorporera forskningsinstitut

Ökad autonomi, satsning på kvalitet, utvärderingar av utbildning och forskning.

Hög andel studenter på avancerad nivå och producera fler doktors/licentiatexamina

Rekrytering av internationella studenter

Bibehåll hög andel internationella forskare och lärare

Bibehåll hög lärartäthet

Mer resurser: pengar från industrin/näringslivet, donationer etc.

131

intra.kth.se/Ranking av... · Web viewAv beslutsfattare, företagare och politiker, bland annat...

Documents

Transcript of intra.kth.se/Ranking av... · Web viewAv beslutsfattare, företagare och politiker, bland annat...