Influencer marketing ur en influencers...

Influencer marketing ur en influencers perspektiv Att samarbeta med företag på Instagram

Författare: Hanna Rydström Noring Handledare: Åsa Lindström Examinator: Richard Afriyie Owusu Termin: HT18 Ämne: Examensarbete Nivå: Kandidat Kurskod: 2FE96E

Kandidatuppsats

Abstrakt Titel: Influencer marketing ur en influencers perspektiv - Att samarbeta med företag på Instagram

Författare: Hanna Rydström Noring

Handledare: Åsa Lindström

Examinator: Richard Afriyie Owusu

Kurs: Företagsekonomi III - Marknadsföring, examensarbete (kandidat) 15hp.

Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samarbeten mellan företag och influencers

kan skapa värde för influencern och dess varumärke. Vidare också vilka utmaningar de

ställs inför i sitt yrke som influencer. Utifrån detta har två frågeställningar tagits fram:

• På vilket sätt skapar ett samarbete värde för en influencers varumärke?

• Vilka är de stora utmaningarna för en influencer i sitt arbete med influencer marketing?

Metod

Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Detta

för att få en djupare förståelse för studiens forskningsområde och syfte. Det empiriska

materialet består utav fyra semistrukturerade intervjuer med noggrant utvalda respondenter

inom området.

Slutsats

Slutsatsen vi kan dra utifrån studiens resultat är att vi ser ett tydligt samband där

samarbeten mellan företag och en influencer som verkar inom samma nisch med samma

målgrupp är de samarbeten som ger störst värde för influencern på Instagram. Detta genom

att det passar dess följare, målgrupp vilket kan generera i långsiktiga relationer med

företag samt dess följare. På lång sikt ger detta bättre ekonomiska förutsättningar för

influencern och på så sätt ett starkare varumärke och färre utmaningar i sitt arbete. Vi har

också fått en förståelse för hur arbetet som en influencer ser ut genom de stora utmaningar

som att få tiden att räcka till samt att ständigt behöva synas.

Nyckelord Influencer marketing, influencer, Instagram, samarbeten, sociala medier, värde, varumärke

Tack Jag vill börja med att rikta ett stort tack till mina fyra respondenter som från första kontakt

visat ett stort engagemang över att bidra med sin kunskap inom ämnet. Det är tack vare

dem det varit möjligt att genomföra denna studie. Jag vill även rikta ett stort tack till min

handledare Åsa Lindström som också visat stort engagemang och alltid funnits som en

vägledande hand genom hela uppsatsarbetet. Ytterligare ett stort tack till min examinator

Richard Afriyie Owusu som efter varje seminarium bidragit med konstruktiv kritik som

hjälpt mig till att förbättra uppsatsen. Till sist vill jag också rikta ett stort tack till de

opponenter som varit bidragande till att få mig att se min uppsats ur flera olika synvinklar.

Lund 2018-01-14

_______________________

Hanna Rydström Noring

Innehållsförteckning 1. Inledning 1

1.1 Bakgrund 1 1.2 Problemdiskussion 2 1.3 Problemformulering och forskningsfrågor 4 1.4 Syfte 4 1.5 Avgränsning 4

2. Metod 5 2.1 Vetenskapligt synsätt - Hermeneutik 5 2.2 Forskningsansats 6 2.3 Kvalitativ metod 7 2.4 Operationalisering 8 2.5 Datainsamling 9

2.5.1 Primär data - Intervjuer 9 2.5.2 Sekundär data 10 2.5.3 Urval 11

2.6 Analys av data 12 2.7 Vetenskapliga kriterier 14 2.8 Metodkritik 15

3.0 Litteratur översikt 18 3.1 Influencers på Instagram: 18

3.1.1 Målgrupp 19 3.2 Relationer 20

3.2.1 Relation mellan företag och influencer - B2B 20 3.2.2 Relation mellan influencer och följare 22 3.2.3 Co-branding 22

3.3 Varumärkeshantering 23 3.3.1 Utmaningen med ett personligt varumärke 23 3.3.2 Värdet av ett varumärke - Brand image 24 3.3.3 Viral marknadsföring 25

3.4 Teorins roll och betydelse 26

4.0 Empiri & Analys/Diskussion: 28 4.1 Influencerns bakgrund 28

4.1.1 Hobbyverksamhet till yrkesverksamhet 28 4.2 Samarbetsprocessen 30

4.2.2 Krav: Betalning och stå för reklamen 33 4.2.3 Visa upp styrkor & kvalité 36 4.2.4 Relationen är viktig 38

4.3 Varumärkeshantering 39 4.3.1 Utmaningar: Tid & synas 39 4.3.2 Passa influencerns varumärke 42 4.3.3 Kända varumärken ger influencern uppmärksamhet och publicitet 43

5.0 Slutsats 47 5.1 Svar på forskningsfråga 1 47 5.2 Svar på forskningsfråga 2 48 5.3 Teoretiska implikationer 49 5.4 Praktiska implikationer 49 5.5 Studiens begränsningar 50 5.6 Framtida forskning 50

Bilaga 1 1

Källförteckning: 51

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Internet har kommit till att bli den stora mötesplatsen mellan företag och kunder. Web 2.0

är ett sätt att utnyttja fördelarna med internet där företag och kunder kan mötas och skapa

ett nätverk med varandra och dela information och erfarenheter (Andersson, Jansson,

Nilsson & Pihlsgård 2009, s.262). Detta har lagt grunden till sociala mediers utveckling,

och idag använder sig de flesta privatpersoner utav dem och även företag (Holmström,

Wikberg 2015, s.12). Sociala medier är dock ett brett begrepp och innefattar ett flertal olika

mediekanaler. En av de allra viktigaste och mest populära är Instagram, en

mobilapplikation där privatpersoner samt företag kan dela med sig av fotografier med

tillhörande bildtext (Ne 2018), som i juni i år (2018) nådde hela en miljard användare

(Breakit 2018).

Idag spenderar de flesta människor flertalet timmar uppkopplad på nätet för att använda sig

av sociala medier eller besöka olika webbutiker. Detta har skapat ett nytt beteende hos

kunder. De ställer nya krav och har lättare att samla information angående olika varor

innan ett köp görs (Mossberg, Sundström 2011, s.17). Tekniken har gjort att det skapats ett

nytt sätt att marknadsföra sig på idag där relationsmarknadsföringens principer, att bland

annat värna om de befintliga kunderna, står i fokus (Gezelius, Wildenstam 2011, s.257).

Det har nästan blivit ett måste för företag att nyttja internet i allt sitt marknadsföringsarbete

för att slå sig konkurrensmässigt samt förstå marknaden. Användning av allt ifrån

marknadsundersökningar till informationsundersökningar för att förstå behoven och nå ut

till potentiella samt befintliga kunder (Mossberg, Sundström 2014, s.16-17).

Att vara en influencer är för många något nytt, som man inte har så mycket kunskap om

vad det innebär. Definitionen av en influencer är en person som verkar på sociala medier

för att inspirera och påverka dess följare (De Veirman, Cauberghe & Hudders 2017). Idag

är det många personer som titulerar sig som en influencer och har det som sitt yrke (Brand

Arena 2017). I denna studie kommer fokus ligga över influencers och influencer

marketing, som innebär att företag samarbetar med influencers genom en influencers

sociala medier mot betalning (Dada 2017), på Instagram. Varför Instagram är så populärt

! 1

bland influencers är att det är ett jättebra verktyg för att bygga ett varumärke snabbt,

beroende på hur kreativ och motiverad personen i fråga är, samt enkelt (Langlet 2015).

Med hjälp av redigeringsverktyg kan en person dela med sig av bilder med tillhörande

texter, hashtags och så kallade instastories, små korta videoklipp. Ju fler följare en

influencer har, desto mer attraktiv blir denne på marknaden bland företag.

Idag finns det också många influencers inom olika kategorier vilket gör att företag har ett

större utbud att välja mellan vilka de ska samarbeta med. Tid och engagemang krävs för att

hitta rätt men i slutändan kan ett samarbete med gott resultat leda till stort värde för både

företaget och influencern (Brand arena 2017).

Sociala medier och framförallt Instagram har gjort det möjligt för såväl stora som mindre

företag att nå ut med sin relationsmarknadsföring. Det är mindre kostsamt samtidigt som

exponeringen kan bli stor (Ström 2010, s.10). Får en vara eller tjänst ett gott bemötande

kan det bildas en viral spridning, en kedjereaktion där människor delar det hela via sina

egna kanaler (Ström 2010, s.19). Ett verktyg som är en digital parallell till

marknadsföringsbegreppet Word of mouth, där nöjda kunder sprider positiva ord om ett

företag. Spridning likt denna är något alla företag eftersträvar då det resulterar i hög

lönsamhet (Mossberg, Sundström 2014, s.28).

1.2 Problemdiskussion Att skapa samarbeten med företag handlar inte enbart om att samarbeta med vem som helst

och på så sätt forma ett lyckat samarbete. Det är många aspekter att ha i åtanke innan ett

avtal mellan en influencer och ett företag kan skapas. Ju större antal följare samt hur stor

profil en person är på Instagram, desto fler förfrågningar från företag angående ett

samarbete kommer en influencer att få (Hörnfeldt 2018). En influencer kan däremot aldrig

veta hur marknadsföring av en viss produkt eller tjänst kommer tas emot av sin skara

följare. Det är alltid en risk när denne tackar ja till ett samarbete. Negativ kritik kan slå hårt

på varumärket då det kan uppstå en negativ viral spridning. Detta gör att den gamla

klassiska kommunikationsmodellen, sändare till mottagare ser lite annorlunda ut idag där

! 2

det är ännu viktigare att lyssna på mottagarna om vad de efterfrågar (Andersson et al 2009,

s.259). I den gamla kommunikationsmodellen fick sändaren lägga ned ett stort arbete för

att nå ut sitt budskap till mottagaren. Inte förrän långt senare kunde ett resultat tydas av det

budskap som sänts ut. Idag är det i många fall mottagaren som istället söker upp den

information som denne behöver för att skapa sig en uppfattning om ett företag eller en

produkt vilket gör att begreppen sändare och mottagare inte är lika tydliga längre

(Andersson et al 2009, s.259).

Vad detta innebär är att marknadsföringen idag är utom all kontroll på ett annat sätt.

Influencers kan tillsammans med företaget de samarbetar med komma överens om

marknadsföringsplanen tillsammans, men vad som sedan skrivs är utom deras kontroll

vilket innebär att både influencern samt företagets varumärken sätts på prov (Holmström,

Wikberg 2015, s.40). Vid ett negativt bemötande kan detta leda till stora ekonomiska

förluster för företaget samt att influencerns trovärdighet hos sina följare på Instagram

minskar (Barker 2017).

Som en influencer krävs det ett stort engagemang dagligen där denne också vågar ta för

sig. Marknaden för influencers är inte till för människor som inte vågar utmärka sig, det

gäller att synas för att växa på marknaden (Holmström, Wikberg 2015, s.65). Att besitta ett

personligt varumärke innebär också att influencern är sin egna chef och måste då ha en klar

bild över sin affärsplan (Hörnfeldt 2017). Frågor som om alla betalda samarbeten är

stärkande för dess varumärke är något influencern bör ställa sig själv.

Då det inte finns någon mall för hur ett samarbete kan se ut är det endast influencern själv

som kan styra över sin egen prisnivå och vad denne vill dela för reklam på sina kanaler. En

stor möjlighet men som också har sin problematik. Företag kan försöka utnyttja genom att

erbjuda skampris och det kan vara perioder då samarbeten inte kommer in (Hörnfeldt

2018).

Tidigare studier och litteratur styrker endast möjligheter för företagen att använda sig av

influencer marketing men det saknas tydligt studier utifrån en influencers perspektiv.

Studierna styrker framförallt på olika strategier för företagen när de ska använda influencer

marketing och därigenom använda sig utav influencers (Forbes agency council 2018).

! 3

Holmström och Wikberg (2015) talar också om vikten för företag att synas på sociala

medier idag och hur dessa går till väga för att nå framgång. Ur detta perspektiv blir det

endast företagets vinnande synvinkel men hur ska influencern skapa en egen vinning och

eget värde? En influencer bör ha en god anledning att skapa samarbeten för sitt eget

varumärke och inte enbart för att gynna företagens. Att kunna se det ur motpartens

perspektiv är lika viktigt för att skapa ett lyckat samarbete och värde för båda parter.

Därför krävs det mer kunskap och studier om influencerns roll inom influencer marketing.

1.3 Problemformulering och forskningsfrågor

• På vilket sätt skapar ett samarbete värde för en influencers varumärke?

• Vilka är de stora utmaningarna för en influencer i sitt arbete med influencer marketing?

1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samarbeten mellan företag och influencers kan

skapa värde för influencern och dess varumärke. Vidare vilka de stora utmaningarna är för

en influencer i sitt arbete med influencer marketing. Genom att ta reda på detta får vi mer

kunskap om influencer marketing ur en influencers perspektiv.

1.5 Avgränsning Studien kommer att fokusera på fyra olika influencers på Instagram med minst 10.000

följare. Anledningen till detta är för att de ska ha tillräckligt många följare för att vara mer

attraktiva för samarbete med företag. Jag kommer även avgränsa studien till svenska

influenser verksamma inom olika kategorier då jag vill fokusera på den svenska

marknaden ur olika influencers perspektiv.

! 4

2. Metod I detta kapitel redovisas studiens val av metod. Kapitlet inleds med att beskriva

vetenskapligt synsätt, forskningsansats och val av metod för att sedan fortsätta med

datainsamling, analys av data, vetenskapliga kriterier och avslutningsvis kritik i valet av

min metod.

2.1 Vetenskapligt synsätt - Hermeneutik

Inom forskningen finns det två olika traditionella vetenskapsteorier för hur den skall

bedrivas; Hermeneutisk och positivitism. Det handlar om hur vi väljer att undersöka vårt

problem. En positivist söker säker kunskap, sådant som säkert kan observeras medan en

hermeneutiker söker förståelse och tolkar samt reflekterar över den information som

undersökts (Hartman 2001, s.20-21). Den stora skillnaden är att en positivist fokuserar på

en förklaring av ett mänskligt beteende medan en hermeneutiker istället fokuserar på att

förstå det (Bryman, Bell 2017, s.49).

Hermeneutik innebär tolkning och förståelse för mänskliga beteenden i olika situationer

vilket då kan kopplas till kvalitativa studier (Olsson, Sörensen 2011 s.100). Språket är en

väsentlig del inom hermeneutiken som skapar en förståelse i kommunikationen mellan

människor varför intervjuer hjälper till att tolka meningen av syftet. Det är också en

möjlighet att fånga upplevelser som hjälper forskaren att förklara olika sammanhang.

Människans tidigare erfarenheter och förkunskap har också en stor hjälp i att förstå och

tolka nutidens samtal och skrift. Med hjälp av frågorna vad, var, hur och varför kan en

fördjupad förståelse nås i tolkningsarbetet (Olsson, Sörensen 2011 s.162).

I denna studie ligger en kvalitativ och hermeneutisk ansats till grund för min undersökning.

Detta då jag inte besitter någon säker kunskap genom de intervjuer som genomförs utan

istället söker en förståelse till det problem som studien syftar till.

! 5

2.2 Forskningsansats

Det finns tre forskningsansatser vid framtagning av teori och empiri i en studie; Induktiv,

deduktiv och abduktiv ansats. Vad som skiljer dessa från varandra är sambandet mellan en

teori och forskningen (Bryman, Bell 2017, s.38). Bryman och Bell (2017) beskriver den

deduktiva ansatsen som den vanligaste uppfattningen mellan teori och praktik inom

samhällsvetenskapen. Utifrån en redan befintlig teori formas hypoteser som sedan genom

empirin kan härledas till verkligheten. Det innebär att den redan befintliga kunskapen hos

forskaren hoppas kunna bevisas och stärkas i empirin (Bryman, Bell 2017, s.45). Den

deduktiva ansatsen anses vara gällande inom positivistiska traditionen där säker kunskap

söks. Detta innebär också att den huvudsakligen kan kopplas till kvantitativ metod där en

objektiv verklighet eftersträvas som ofta genomförs av enkätundersökningar (Bryman, Bell

2017, s.58).

Den induktiva ansatsen är istället motsatsen till deduktiv ansats. Istället för att teorin

leder oss till observationer och resultat är det observationer och resultat som leder oss till

en teori (Bryman, Bell 2017 s.45). Det innebär att forskaren utgår från observationer i

verkligheten som sedan kan genom generalisering bilda en teori (Olsson, Sörensen 2011, s.

48). Detta innebär att den istället kan kopplas till kvalitativ metod där ofta intervjuer ligger

till grund i datainsamlingen (Bryman, Bell 2017, s.58).

Abduktion är istället en blandning mellan deduktiv och induktiv ansats (Olsson, Sörensen

2011, s.48). Det innebär att forskaren befinner sig i mitten av ansatserna med inslag från

dem båda.

I denna studie ämnar jag mig att använda mig en induktiv forskningsansats vilket innebär

att jag drar mina slutsater till den empiriska data jag samlar in. Detta för att komma fram

till en teori inom forskningsämnet som hjälper mig förstå mer om influencer marketing ur

en influencers perspektiv.

! 6

2.3 Kvalitativ metod

Inom forskningen finns det två olika vetenskapliga metoder att använda sig av; Kvantitativ

och kvalitativ metod. En kvalitativ metod innebär att hitta ett djupgående mönster inom

informationsinsamlingen, skapa sig information om något som för forskaren är helt ny

kunskap (Olsson, Sörensen 2011, s.131). Den andra undersökningsmetoden, kvantitativ

innebär att fokus istället ligger på att samla in så mycket data som möjligt för att utmäta ett

statistiskt resultat (Bryman, Bell 2017, s.58).

Innan val av metod bestämdes behövde jag som forskare titta på syftet med studien om hur

jag kunde komma fram till en lämplig slutsats. Studiens syfte är att undersöka influencer

marketing ur en influencers perspektiv vilket kräver en analytisk, djupgående beskrivning

och undersökning varför valet av metod lämpade sig bäst utav en kvalitativ metod (Olsson,

Sörensen 2011, s.24).

Alvehus (2016) beskriver en kvalitativ metod som tolkande forskning. Tolkningen leder

oss till en teori som ger oss en förståelse för problemformuleringen. Den ger oss en djupare

förståelse för enskilda människors tankar, där de får chansen att ge en förklaring till olika

svar och på sätt görs ingen generalisering av samband som vid en kvantitativ metod.

Verkligheten är subjektiv och forskaren är flexibel där frågeställningarna successivt

fördjupas samt kan komma att förändras under undersökningens gång. På så sätt skapas

inga standardiserade frågor utan varje individs delning av information blir

uppmärksammad (Olsson, Sörensen 2011, s.18).

I denna studie bygger syftet på att undersöka ett litet antal individer vilket är

kännetecknande för en kvalitativ undersökning (Olsson, Sörensen 2011, s.18). Målet är att

få en bred och djup kunskap inom ämnet där många ”hur” frågor ställs vilket innebär att

detaljerade beskrivningar är nödvändiga för studiens syfte. Detta är grunden till varför jag

valt en kvalitativ metod.

! 7

2.4 Operationalisering

Operationalisering innebär att forskaren beskriver sitt tillvägagångssätt för att mäta ett

resultat. Det sätt denne använder sig utav för att samla in viktig information (Bryman, Bell

2017, s.167). Olsson och Sörensen (2011) poängterar också vikten av att välja begrepp som

har en innebörd kopplat till studiens syfte.

Mitt tillvägagångssätt har varit semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide

(se bilaga 1) som innehållit elva frågor som framkommit ur samt baserats på de teoretiska

begrepp och teorier som varit väsentliga för studiens forskningsområde. Då min

forskningsansats varit induktiv var jag öppen för all kunskap jag kunde få inom studiens

forskningsområde.

För att komma i kontakt med mina respondenter skickade jag ut e-mail där jag

tillsammans med var och en av dem bokade in en tid för intervjun över telefon. Väl på

telefon innan intervjuerna startade informerade jag om studiens syfte samt ytterligare

information som beskrivs närmre i intervjuguiden. Själva intervjuguiden utformades på så

sätt att frågorna delades in i tre olika ämnesområden, alla kopplade till forskningsfrågornas

delsyften, för att få en bättre bild av vad som behövde undersökas. Syftet var inte att de

behövde komma i ordning men det gav mig som intervjuare en bättre struktur över vilka

ämnen som tagits upp eller behövde tas upp. Förutom dessa elva frågor var jag öppen och

beredd på följdfrågor vilket också skapades. Dessa följdfrågor var inga som tidigare

bestämts utan ställdes från mig som intervjuare när jag upplevde att jag inte fick fram den

information som behövdes. Efter att intervjuerna var avslutade upplevde jag en god

stämning mellan mig som intervjuare och varje respondent. Upplevde framförallt att de

uppskattade att få dela med sig av sin kunskap till mig vilket tydde på att de hade stor

erfarenhet inom yrket.

Efter att ha lyssnat genom allt material en gång insåg jag däremot att det saknades

väsentlig information angående två frågor. Dessa e-mailade jag till mina respondenter som

skickade tillbaka sina svar i ett e-mail.

! 8

2.5 Datainsamling

2.5.1 Primär data - Intervjuer

Beroende på valet av metod ser insamling av data olika ut. En vanlig insamlingsmetod vid

kvalitativ metod är intervjuer. Bryman och Bell (2017) nämner två olika former av

intervjuer som är viktiga vid en sådan form av insamlingsmetod; Ostrukturerade intervjuer

och semistrukturerade intervjuer. Vad som skiljer dessa mot varandra är strukturen på

intervjun. Vid en ostrukturerad intervju använder forskaren sig av få anteckningar och låter

respondenten tala fritt där det kan komma att likna mer utav ett vanligt samtal. Vid

semistrukturerade intervjuer har forskaren istället ett antal frågor eller teman förberedda

som respondenten sedan får svara fritt utifrån. Frågorna behöver inte ställas i samma

ordning utifrån intervjuguiden men det finns en tydlig struktur i intervjun (Bryman, Bell

2017, s.454).

I denna studie har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer där jag utformat en

intervjuguide (se bilaga 1) för att kunna hålla en bra struktur på intervjuerna. Däremot lät

jag respondenterna svara fritt så jag fick möjligheten att ge följdfrågor när oväntade svar

dök upp.

Intervjuerna skedde över telefon, då mina respondenter var bosatta på olika platser i

landet, vilket Trost (2010) anser inte lämpar sig för in och djupgående svar. I detta fall

fungerade däremot mina intervjuer bra över telefon då jag anser att jag fick insamlat det

material som behövs för studiens syfte. Intervjuerna tog ca 15-30 minuter att göra och

spelades under tiden in. Något som respondenterna blev informerade om och accepterade

innan intervjuernas start. Anledningen till den varierade längden på intervjuerna var att en

respondent var relativt kortfattad i sina svar. På grund av de etiska aspekter Trost (2010) tar

upp valde jag också att låta respondenterna vara anonyma för att de skulle känna en

trygghet i att ge mig ärliga svar.

I semistrukturerade intervjuer utforskas ofta ett specifikt område som i detta fall Influenser

marketing ur en Influensers perspektiv (Bryman, Bell 2017, s.458). De kan vara utav hög

eller låg strukturering beroende på hur pass likartade svar intervjuaren önskar att få

! 9

(Olsson, Sörensen 2011, s.133). Då jag ville ha möjlighet att låta respondenterna svara fritt

utan några krav på svar kan intervjuernas strukturering anses ha varit utav låg grad.

Intervjuer kan också definieras i grad av hög eller låg standardisering beroende på hur

pass planerad intervjun är (Olsson, Sörensen 2011, s.133). Det handlar om i vilken ordning

intervjufrågorna ställs, om de är noggrant vilken ordning de kommer i eller tar det i den

mån de faller sig naturligt. I detta fall föll det sig naturligt att ha förutbestämda frågor från

min intervjuguide men inte strikt att de skulle komma i ordning. Därför kan dem

kategoriseras som i viss mån låga i standardisering.

För att få fram lyckade intervjuer krävs också en viss teknik. Intervjuerna behöver vara

noga genomtänkta i alla dess faser för att nå det resultat som krävs. Olsson och Sörensen

(2011) tar upp tre specifika detaljer att tänka på inför intervjuer. Att skapa ett

samarbetsvilligt klimat där var och en får lov att känna sig viktig och tala till punkt.

Informationen respondenten lämnar måste kännas pålitlig samt så ska denne svara på det

som den blir tillfrågad för att intervjun ska ge det resultat som intervjuaren söker efter.

Dessa tre punkter var för mig viktiga i min hantering av intervjuerna för att få fram den

detaljerade förståelse som behövdes för studiens syfte.

2.5.2 Sekundär data

Definitionen av sekundär data är material som en annan person samlat in och inte

forskaren själv (Alvehus 2016, s.34). Data som finns lättåtkomligt för forskaren själv att

samla in och analysera i studiesyfte (Bryman, Bell 2017, s. 516).

Bryman och Bell (2017) beskriver sekundär data som lättillgängligt men också som

tidskrävande för forskaren. Först skall data som är av relevans eftersökas och därefter

undersökas genom en analys och tolkning för att förstå om det är användbart material till

studiens syfte eller inte. All data är däremot inte pålitlig och av värdefull kvalitet vilket

forskaren måste ha i åtanke i sitt sökande. Därför tar Scott (1990) finns det ett antal

kriterier att utgå ifrån när sekundär data skall bedömas:

! 10

- Autenticitet, om materialet är äkta och tillförlitligt.

- Trovärdigt, om materialet kan anses vara utan felaktigheter.

- Representativt, om materialet speglar den kategori den tillhör.

- Meningsfullhet, om materialet begripligt och lätt att förstå.

Tack vare internet har sekundär data blivit mer lättillgängligt vilket också gör att

ovanstående kriterier är av desto större värde att använda sig utav i sin bedömning

(Bryman, Bell 2017, s.527).

Min sekundärdata består utav noggrant utvalda och kritiskt granskade webbsidor som varit

passande till studiens problemområde. Även olika teorier ifrån litteratur. Vetenskapliga

artiklar samt undersökningar och rapporter från andra forskare har också varit till hjälp för

att se det gap som saknas inom ämnet som nu denna studie undersöker. Dessa tillsammans

har hjälpt mig nå en meningsfull studie tillsammans med min primärdata.

2.5.3 Urval

Denna studie baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra olika influencers på den

svenska marknaden. För att jag skulle nå fram till bästa resultat var det viktigt att göra rätt

urval och där använde jag mig utav ett målstyrt urval (Bryman, Bell 2017, s.407).

Bryman och Bell (2017) tar upp målstyrda urval som ett vanligt tillvägagångssätt inom

kvalitativa metoder. Definitionen av just målstyrda urval är att personerna som blir utvalda

uppfyller de kriterier som krävs för att kunna besvara forskningsfrågorna i studien. Detta

för att kunna nå målet med forskningen. Urvalet kan också komma att kallas strategiskt då

det inte baseras på sannolikhet eller slump utan är noggrant utvalda för deras kunskap och

erfarenheter (Alvehus 2016, s.67).

I mitt val av respondenter har viktiga kriterier varit att de skulle definiera sig som

influencers och arbeta aktivt som detta på Instagram. Ha minst 10 000 följare på Instagram

och vara bosatta i Sverige. Jag valde även att välja ut influencers verksamma inom olika

! 11

kategorier. Motiveringen till detta var för att få en så bred kunskap och variation som

möjligt i min undersökning.

Alvehus (2016) beskriver urvalet som antingen homogent eller heterogent och i detta fall

efterfrågade jag ett heterogent urval för bredare insikter ur flera olika hängivna influencers

perspektiv. Samtidigt som detta öppnade upp för en bredare förståelse var det viktigt att

inte låta informationen bli för spretig utan hålla sig inom ramarna. Därför hade jag en

intervjuguide att gå efter.

De fyra personer jag valde att intervjua besatt de kriterier som krävdes för att vara

relevanta för min studie. Arbetar aktivt med olika samarbeten med företag samt är

verksamma inom olika kategorier. De har intressanta profiler vilket gjorde mig nyfiken på

att fördjupa mig i deras arbete. Nedan presenteras de intervjuer som genomförts i denna

studie.

• Telefonintervju 1: Skedde den 17/10 2018, verksam inom inredning

• Telefonintervju 2: Skedde den 17/10 2018, verksam inom hälsa & skönhet

• Telefonintervju 3: Skedde den 19/10 2018, verksam inom småbarnsliv

• Telefonintervju 4: Skedde den 24/10 2018, verksam inom livsstil

2.6 Analys av data

Efter att intervjuer är genomförda sitter forskare på en stor hög med material som behöver

analyseras och redogöras. Detta gör denna genom att transkribera materialet, vilket innebär

att informationen respondenterna delat med sig av överförs i skrift (Bryman, Bell 2017, s.

465). Svårigheten i att hantera allt material som bildas efter en transkibering är hur det

skall hanteras och sorteras för att komma fram till en analys. Ett första steg som Alvehus

(2016) tar upp är att dela in det i olika kategorier vilket också kan kallas kodning. Till min

hjälp har jag använt mig av öppen kodning som Bryman och Bell (2017) beskriver som en

process att bryta ned materialet samt studera, jämföra, konceptualisera och kategorisera

! 12

det. Olsson och Sörensen (2011) beskriver det samtidigt som ett där forskaren letar efter

svar till sitt öppna material. Detta gick till enligt följande:

Steg 1: Direkt efter att varje intervju var gjord samt inspelade lyssnade på materialet och

skrev ned anteckningar av det som jag fann som det mest relevanta. Detta för att ha

intervjun färskt i minnet och på så sätt få med det viktigaste materialet.

Steg 2: Därefter påbörjades arbetet med kodning, att finna gemensamma begrepp. Då min

intervjuguide bestod utav tre olika ämnesområden, Influencerns bakgrund,

samarbetsprocessen samt varumärkeshantering var detta till min hjälp i sorteringen av

materialet i början. Materialet sorterades och delades in i varje kategori vilket gav en bättre

överblick till nästa steg.

Steg 3: Utifrån dessa tre kategorier påbörjades sedan arbetet med att analysera, finna

gemensamma nyckelord samt korta fraser och textstycken för att se ett sammanhang. Detta

gjordes genom att ringa in viktiga textfraser och skriva ut ett viktigt nyckelord kring varje

textstycke som ringats in.

Steg 4: Efter mycket sortering och grupperingar av dessa textstycken kunde det till sist

utstakas ett mönster av materialet som samlades ihop och bildade åtta underkategorier som

presenteras i empirin.

Steg 5: Sista steget blev sedan att fylla på varje underkategori med ytterligare empiri för

att sedan kunna göra en analys av materialet.

Precis som Olsson och Sörensen (2011) beskriver målet med en kvalitativ analys om att

hitta ett samband i respondenternas svar, var det precis vad denna form av kodning gjorde

när materialet bröts ned bit för bit.

Efter att det empiriska materialet är insamlat, kodat och analyserat kommer ett tredje steg,

tolkningsprocessen (Trost 2010). Trost (2010) menar att denna process egentligen redan

startar under de intervjuer som görs och även under tiden materialet transkriberas samt

kodas. Han talar om vikten att ställa sig frågor som vad betyder detta samt hur ska jag

förstå detta?

Kvalitativa undersökningar har inget facit utan det är endast forskaren själv som kan dra

sina egna slutsatser baserat på egen tolkning. Här kan det kopplas till studiens

vetenskapliga synsätt hermeneutiken. Avsikten med det hermeneutistiska synsättet är just

! 13

att tolka och förstå upplevelser, i det här fallet intervjuer, och kunna ge en förklaring.

Frågorna vad, var, hur och varför är väsentliga för att få en fördjupad förståelse för

tolkningsarbetet (Olsson, Sörensen 2011, s.162).

För att översätta tolkningsarbetet till min studie har det varit väsentligt för mig att tolka

varje delmoment i denna undersökning. Allt ifrån det teoretiska perspektivet till det

empiriska materialet. Detta för att nå fram till en så fördjupad förståelse som det är möjligt

för studiens syfte.

2.7 Vetenskapliga kriterier

Inom kvantitativa undersökningar är validitet och reliabiblitet två viktiga kriterier för att

mäta kvaliteten på forskningen (Bryman, Bell 2017, s.378). Validitet innebär

noggrannheten i om rätt sak har uppmäts och hur pass väl slutsatserna i en studie hänger

ihop med det insamlade materialet (Bryman, Bell 2017 s.69). Reliabiliteten i en studie tar

istället upp resultatet av uppmätningen, hur väl samma resultat skulle visa sig vid en ny

mätning (Bryman, Bell 2017, s.68).

Inom kvalitativa undersökningar är det svårare att mäta validitet och reliabilitet då dessa

inte bygger på statistiska resultat (Trost, 2010, s.131). Istället finns det alternativa kriterier

som forskare kan använda sig utav i sin bedömning av kvalitativa undersökningar. Lincoln

och Guba (1985) trycker på det väsentliga inom kvalitativ forskning som mätbart genom

specifika termer. Dessa är trovärdighet och äkthet vilka jag valt att använda mig utav i min

bedömning av kvaliteten i denna studie (Bryman, Bell 2017, s.380).

Trovärdigheten bygger på fyra olika kriterier som kan motsvara de vetenskapliga

kriterierna i kvantitativ forskning (Bryman, Bell 2017, s.380):

- Tillförlitlighet, motsvarighet till intern validitet.

- Överförbarhet, motsvarighet till extern validitet.

- Pålitlighet, motsvarighet till relibilitet.

- Konfirmering/bekräftelse, motsvarighet till objektivitet.

! 14

För att översätta dessa kriterier till min studie kan tillförlitligheten vara hur väl min

uppfattning av intervjuerna motsvarat den sociala verklighet respodenterna givit mig. När

jag transkriberade intervjuerna var jag noggrann med att inte lämna någon väsentlig

information åt slumpen utan få fram ett så sanningsenligt resultat som möjligt som

speglade vad som sagts i intervjuerna.

Överförbarhet innebär att studien skall hålla en hög grad av sanningsenligt resultat så

den ska kunna läsas och tolkas i andra situationer. Med det menas att min studie skall hålla

den kvalitet som krävs för vidare forskning, användning som faktagrund i andra studier

eller som kunskapsgivande för de som läser den. Med denna studie hoppas jag personer

skall få en förståelse för influencer marketing ur ett annat perspektiv mot vad det redan

finns en hel del studier på. Detta kan komma att ge en annan bild av influencer marketing

för de som idag har en förutfattad mening av det eller inte besitter någon kunskap

överhuvudtaget.

Pålitligheten påvisar trovärdigheten under hela forskningsprocessens gång. Hur pass väl

forskningsfrågorna ger ett trovärdigt resultat för studiens syfte, valet av respondenter,

intervjuprocessen och analys av data. För mig har noggrannhet varit ett genomgående

begrepp där varje delmoment genomförts med ett syfte och mål vilket innebär att

pålitligheten kan anses vara av hög grad.

Konfirmering/bekräftelse syftar på att trovärdigheten i materialet, att de består utav

informationen från respondenterna och inte utav mina egna personliga åsikter och

värderingar. Detta är något som jag aldrig låtit påverka då min nyfikenhet för studiens syfte

varit det väsentliga.

2.8 Metodkritik

Att basera sin undersökning på semistrukturerade intervjuer har sina fördelar men också

nackdelar. Fördelen är att de ger mer djupgående svar då respondenten vid en intervju får

chansen att utforma sina tankar och svar på ett djupare plan än vid en kvantitativ metod.

Nackdelen är däremot att materialet som skall transkriberas efter en intervju är enormt

vilket kräver mycket tid vilket blir en stor process för mig som intervjuare att ta mig

! 15

genom (Bryman, Bell 2017, s.466). Det är inte heller helt oproblematiskt att lyckas

omvandla tal till skrivet språk på ett sätt som gör att svaren blir korrekta i sin formalitet.

Att få med den viktigaste informationen är en konst menar Bryman och Bell (2017), detta

för att minska felaktigheter i informationen som skrivs ned.

I min undersökning valde jag att använda mig utav av telefonintervjuer vilket, som tidigare

nämnt, Trost (2010) inte lämpar sig för djupgående svar. Detta förklarar Bryman och Bell

(2017) också med anledning av att en telefonintervju vanligen inte pågår mer än 20 till 25

minuter medan en direkt intervju kan pågå upp till en timme. I mina intervjuer var tiden på

intervjuer just mellan 15 till 30 minuter vilket kan anses vara kort enligt dessa författare.

Utifrån det material jag hann samla in under mina telefonintervjuer anser jag dock inte att

tiden var för kort. Materialet blev tillräckligt för studiens forskning vilket bör vara det

väsentliga istället för antalet minuter.

Ytterligare en negativ faktor vid telefonintervjuer är den direkta kontakten ansikte mot

ansikte som försvinner (Bryman, Bell 2017, s.218). Detta gör att en viss förståelse för svar

minskar då gester och ansiktsuttryck hjälper till i sådana situationer. Fördelen dock vid att

använda telefonintervjuer är att antalet felkällor minskar då många kan påverkas negativt

av att vistas i samma rum vid en direkt intervju. Nervositet kan vara en negativ faktor

vilket inte behöver uppstå på samma sätt som över telefon (Bryman, Bell 2017, s.217).

Tidigare i detta metodkapitel nämndes det att urvalet är heterogent vilket stämmer överens

med de personer jag intervjuat som verkar inom olika kategorier på Instagram. Däremot

har det blivit en snedfördelning i kön då mina fyra respondenter är utav samma kön, tjejer.

Detta kan ha påverkat studiens undersökning på så sätt att svaren blivit annorlunda om

några av respondenterna varit utav det motsatta könet (Bryman, Bell 2017, s.233).

Anledningen till detta är för att det var svårt att finna män som verkade i andra kategorier

samt så fann jag det svårt över lag att hitta Influencers av det manliga könet vilket kan

indikera att kvinnor dominerar yrket.

Under undersökningens gång har jag varit väl medveten om kritiken mot en kvalitativ

undersökning. Baserat på studiens syfte var en kvalitativ metod trots det de som passade

! 16

som undersökningsmetod bäst ändå. För att minimera de brister som finns i denna form av

metod har jag noggrant valt ut respondenter utifrån studiens avgränsning som kändes

passande. Baserat på det material som inhämtats vid intervjuernas gång känns resultatet

som väl pålitligt. Att använda sig av fyra respondenter kan även det anses vara få till

antalet men på grund av att de alla verkar inom olika kategorier samt gav mig snarlik

information gjorde detta att jag ansåg mig nå tillräckligt med material. Trost (2010)

nämner att det är bättre att fokusera på färre antal intervjuer än fler av sämre kvalitet för att

kunna få en bättre överblick. Kvalitativ metod syftar just på kvalitet vilket innebär att

värdet av materialet är större än antalet. Efter att min analys av data var gjord ansåg jag att

empiriska materialet var tillräckligt vilket är anledningen till att undersökningen baseras på

fyra respondenter.

! 17

3.0 Litteratur översikt I detta kapitel presenterar jag den teoretiska referensram som ligger till grund för denna

studie. En djupare inblick av influencers på Instagram, relationer samt

varumärkeshantering kommer vara de tre huvudpunkter som utgör teorin. Avslutningsvis

presenteras även teorins roll och betydelse för denna studie.

3.1 Influencers på Instagram: Definitionen av en influencer är som tidigare nämnt en person som verkar på sociala

medier för att inspirera och påverka dess följare (De Veirman et al 2017). Företag har

upptäckt fördelen med att använda sig utav av influencers för att sprida sina budskap.

Instagram är därför en bra sida för att låta Influensers dela budskap via bilder och videos,

då dessa visas både visuellt och i text (De Veirman et al 2017).

Att lyckas på Instagram kan anses vara en hel vetenskap och för att bli en stor och

väletablerad influencer behöver denne förstå varför följare väljer att följa just denne. Ju

större antal följare en influencer har, desto mer attraktiv blir denne hos företag och på så

sätt skapas fler samarbeten (De Veirman et al 2017). För att bli en stor och väletablerad

influencer finns det ett antal punkter som generellt kan anses vara nyckeln till framgång

(Terrero, 2016)

- Ett bra och intressant namn på sitt konto som beskriver den nisch kontot skall ha

- Ett kollage med vackra bilder där en röd tråd lyser genom

- Engagemang och dialoger med sina följare

- Visa upp sig genom att använda hashtags, gilla och kommentera på andras bilder

- Använda sig av statistik som visar när ens följare är som mest aktiva

Genom att använda sig utav dessa menar Terrero (2016) att sannolikheten ökar att få fler

följare vilket ger möjligheten till att bli en egen marknadsförare.

! 18

3.1.1 Målgrupp

Att vara verksam på Instagram och ha ett framgångsrikt konto innebär att

kontoinnehavaren måste förstå sin målgrupp. Holmström och Wikberg (2015) tar upp

vikten av att engagera sin målgrupp på sociala medier. Vidare talar de också om viktiga

aspekter ur ett företags syn att använda sig av influencers men som även kan kopplas till

influencers sätt att hantera sin målgrupp. Dessa är:

Relevans, som innebär att materialet influencern delar med sig utav måste vara relevant för

ens mottagare som i det här fallet är följarna. Också förstå hur följarna uppfattar en bild

som publiceras.

Tidpunkt kan vara nog så viktigt beroende på vad som skall publiceras. En influencer

behöver lära känna ett mönster över när det är som bäst att publicera en bild för bäst

mottagande. Allt ifrån veckodag till tidpunkt på dygnet.

Värde, materialet som publiceras behöver ge följarna någon form utav värde som kan vara

till exempel någon form av känsla. Därför behöver influencern veta vad följarna upplever

som värdefullt för att tycka det är intressant att följa denne.

Viral effekt, om ovanstående tre punkter uppfylls är sannolikheten stor att influencerns bild

och konto kan bilda en viral spridning. Med det menas att detta sprids av sig själv genom

följarna kan dela det vidare till sina följare.

Något som alla dessa fyra kriterier kan sammanfattas i är att det krävs en hög kvalitet på

materialet, bilderna och budskapet. Uppnås detta är sannolikheten större att målgruppen

väljer att vara godtrogen och stanna kvar.

Gezelius och Wildenstam (2011) nämner samtidigt att målgrupperna idag är svårare att

tyda. Det är mer komplicerat att marknadsföra sig idag då urvalen ökat enormt tack vare

sociala medier. Detta stärker också betydelsen om att lära känna sin målgrupp vilket bör

vara en stor del i varje influencers arbete för att skapa lyckade samarbeten för företagen,

influencern själv och följarna.

! 19

3.2 Relationer

För att få sin marknadsföring genom sociala medier att bli framgångsrik finns det en rad

olika sätt att arbeta med det. Viktigt är att fokusera på relationsmarknadsföringens

principer; Att sätta relationer, nätverk och interaktion i centrum (Mossberg, Sundström

2014, s.140).

Kund-företag-

interaktioner

i sociala medier

En modell över Företag-Kund-Interaktion i sociala medier av Grönroos (2015).

Modellen ovan visar hur sociala medier är de centrum där interaktion mellan företag och

kunder äger rum (Grönroos 2015, s.322). Sociala medier kan i detta fall kan definieras som

influencern på Instagram. Dessa tre rum är beroende av varandra på så sätt att företag

behöver influencers för att nå ut till potentiella kunder och kunderna hjälper företag och

influencers för att sprida budskap genom att gilla, dela och kommentera inlägg (Grönroos

2015, s.322). Detta innebär också att relationen mellan dessa bör vara av hög grad för en

lyckad influencer marketing.

3.2.1 Relation mellan företag och influencer - B2B

Att som företag använda sig utav integrerad marknadskommunikation har kommit att bli

allt viktigare med sociala medier. Att skapa och utse en person från ett företag som sköter

all kontakt, i det här fallet med influencers gör det enklare och mer förtroendeingivande för

! 20

KUND Skapande Delande

Konsumtion

FÖRETAG Ingående och

utgående aktiviteter

SOCIALA MEDIER

Plattform, regler, föreskrifter

en influencer i sin kontakt med dessa (Kotler 1999, s.148). Att kommunicera med

potentiella kunder på Instagram innebär inte enbart att göra reklam, det kräver en noggrann

kommunikationsplan där influencers är en väsentlig del av den för att nå ut till dessa. Detta

är något som kan översättas och tolkas från Kotlers (1999) syn på integrerad

marknadskommunikation till uppsatsens syfte. Att de fyra P:na, produkt, plats, påverkan

och pris skall vara inräknade i kommunikationsplanen anser Kotler (1999) vara en

självklarhet. Alla dessa fyra komponenter behöver vara väl genomtänkta för att en relation

skall kunna uppstå med en Influencer som utgör påverkan i marknadsföringsmixen. Utan

en väl planerad marknadsföringsmix blir företaget inte förtroendeingivande.

Business to Business innebär att en affär skapas mellan två företag (Gezelius, Wildenstam

2011, s.308). Vad som i grund och botten bör ligga till grund för lyckade affärer,

samarbeten mellan företag och influencers är det gemensamma målet av att skapa ett

värde. Samtidigt bygger en relation på ett stort engagemang och just förtroende från båda

parter. Detta då företaget förlitar sig på att influencern marknadsför företaget på det sätt

denne eftersöker och influencern förlitar sig på att företaget står för vad de utgett sig för att

göra. En influencer har en viss osäkerhet kring vad följare kan uppskatta varför det är

viktigt att företaget kan matcha kunders förväntningar efter att en influencer marknadsfört

dessa (Kotler, Armstrong & Parment 2011, s.20).

Lyckade samarbeten mellan företag och influencers är något som båda parter bör

eftersträva. Det kan skapa en långsiktig relation och i bästa fall långsiktiga samarbeten. För

att bygga relationer mellan företag och influencers måste båda parter har något värdefullt

att erbjuda varandra (Kotler et al 2011, s.13). Efter att ett företag upptäckt en influencer

som motsvarar företagets image, påbörjar kanske det viktigaste arbetet av dem alla; att just

bygga en relation. CRM, customer relationship management är ett välkänd begrepp inom

den moderna marknadsföringen som syftar på att bygga långvariga relationer till sina

kunder (Kotler et al 2011, s.13). Filosofin menar på att det lönar sig att vårda kontakten till

sin befintliga och trogna kunder istället för att ständigt söka sig efter nya. För ett företag

inom Influenser marketing kan detta anses vara gynnsamt då långvariga relationer till

! 21

influencers sparar tid då det tar tid att ständigt finna nya precis som nya kunder. Genom att

använda sig utav detta blir målet att nå tillfredsställelse hos båda parter enklare att nå.

3.2.2 Relation mellan influencer och följare

Influencers skulle kunna definieras som tjänsteleverantörer där dess följare är användarna

utav tjänsten. Inom tjänsteverksamheter finns det goda chanser till goda kundrelationer och

så även på Instagram (Grönroos 2015, s.149). God service innebär många olika faktorer

men utifrån en influencers nisch krävs det att denne motsvarar följarnas förväntningar.

Grönroos (2015) beskriver god service handlar just om kundernas förväntningar.

Gezelius och Wildenstam (2011) skriver att ett företag tjänar ur alla aspekter på att satsa på

relationer med befintliga kunder istället för att jaga nya. Anledningen till detta är att det är

dyrare att skaffa nya istället för att värna om de befintliga, så kallat badwill. Översatt till en

influencer kan kostnaden bli att de befintliga följarna försvinner om de inte känner sig

värdefulla samt att tiden på att jaga nya följare blir en kostnad.

Att lägga kraft på sina följare kan på så sätt anses vara något som bör vara en självklarhet

och något som ingår i arbetet som influencer på Instagram. Inte något som endast skall ske

i perioder. Det är ett långsiktigt arbete som genererar goda relationer och på så sätt en

framgångsrik verksamhet (Gezelius, Wildenstam 2011, s.258).

3.2.3 Co-branding

När två företag samverkar för att tillsammans driva fram lyckade kampanjer kan det

definieras som co-branding (Gezelius, Wildenstam 2011, s.162). Ett företag är sällan expert

inom alla områden vilket gör att de kan nyttja andra företag som besitter dessa kunskaper

som inte företaget själv gör. Detta kan kopplas till influencer marketing som handlar om att

företag använder sig av influencers genom att skapa en kampanj för att nå ut till den skara

följare denne har som inte företag besitter (Holmström, Wikberg 2015, s.38). Holmström

och Wikberg (2015) nämner ett antal punkter som skiljer en kampanj på sociala medier

mot traditionella reklamkampanjer på tv och radio:

! 22

- Använder sociala medier som en kommunikationskanal för att sprida budskap och

interagera med kunder.

- Använder sig av influencers sociala nätverk för att öka företagets närvaro.

- Ger möjligheten för konsumenter att sprida marknadsföringsbudskapet

- Konsumenter får möjligheten att påverka kampanjen genom att kommentera, kritisera

och visa uppskattning

- En kampanj kan utvärderas genom statistik på internet.

- Influencers kan besitta flera olika digitala kanaler där budskap kan spridas.

- Ger företagen feedback under kampanjens gång.

Kotler et al (2011) nämner Co-branding som ett utmärkt sätt att nå nya marknader där

företaget denne samarbetar med besitter goda relationer med sin målgrupp vilket kan leda

till goda resultat. Samtidigt menar dem att Co-branding har sina risker också. Gör ena

företaget något dåligt kan det påverka det andra företaget negativt vilket kan slå hårt på

varumärket varför det är viktigt att vara noggrann i sitt val av företag att samarbeta med.

Samarbeten mellan företag och influencers kan se ut många olika sätt men en gemensam

faktor för en lyckad co-branding samt influencer marketing bör vara att de gemensamt

framhåller en eftertraktad produkt som passar båda parter (Gezelius, Wildenstam 2011, s.

162).

3.3 Varumärkeshantering

3.3.1 Utmaningen med ett personligt varumärke

Definitionen av ett personligt varumärke är enligt Harris och Rae (2011) är att egna

individer kan vara sina egna varumärken. På så sätt handlar all marknadsföring om

individen själv vilket skapar möjligheter till att utmärka sig på marknaden. Lyckas en

individ skapa ett starkt personligt varumärke bidrar det också oftast till att det för med sig

! 23

ett gott rykte vilket gör att varumärket skapar en nyfikenhet hos andra företag (Kucharska,

Mikolajczak, 2018).

Sociala medier har skapat möjligheten för individer att bygga upp egna personliga

varumärken samt stora karriärmöjligheter genom att marknadsföra sig via dessa kanaler

(Harris, Rae 2011). Även om möjligheterna är stora finns det också stora utmaningar i att

bygga upp ett personligt varumärke från grunden. Det handlar om att förstå hur dagens

samhälle ser och dess behov för att kunna vara så effektiv som möjligt. Även vara

medveten om att det tar tid och kräver en stor ansträngning både för att växa samt behålla

sin status (Harris, Rae, 2011). Harris och Rae (2011) poängterar också värdet av att visa

förtroende. Ett personligt varumärke som enbart baseras på ytliga och egoistiska punkter

håller inte i längden om varumärket skall behålla sitt värde.

3.3.2 Värdet av ett varumärke - Brand image

Värdet av ett starkt varumärke är bakgrunden till all framgång. Utan ett starkt varumärke är

det svårt att dra till sig kunder (Gezelius, Wildenstam 2011, s.146-147). Ett starkt

varumärke behöver däremot inte vara välkänt för att ha ett högt värde utan det handlar om

hur omgivningen uppfattar det. Detta nämner Gezelius och Wildenstam (2011) som ett

begrepp vid namn brand image - den samlade målgruppens uppfattning om varumärket

efter ett visst handlande. Han menar på att det är detta som styr varumärkes position på

marknaden.

! 24

Image

Identitet

Profil

En modell över de olika delarna inom begreppet brand image (Gezelius, Wildentstam

2011, s.150)

I en ideal värld uppfattar omvärlden ett varumärke så som varumärket själv vill bli

uppfattad. Varumärkets image, identitet och profil hänger samman som bilden ovan om

detta stämmer överens (Gezelius, Wildenstam 2011, s.150). Företagets image är som

tidigare nämnt omvärldens samlade bild av varumärket, dess identitet handlar om hur det

egentligen är internt och till sist profil visar på hur de vill bli uppfattade.

Kerpen (2012) beskriver Instagram som de stora möjligheternas verktyg att göra

människor till stora fotografer genom att dess användningsområden. Vidare också att det är

den bästa sociala medie kanalen för företag att dela med sig utav fina bilder på. Detta

innebär att en influencers varumärke på Instagram främst bygger på vackra bilder. Utan

vackra bilder blir det svårt att nå stor framgång på kanalen.

För att koppla samman brand image till en influencer kan dess image handla om hur

dennes följare uppfattar influencern och dess Instagramkonto. Kanske att de följer denne

för dess inspirerande bilder eller för personen själv i fråga är intressant. Allt beror på

vilken nisch influencern har men den samlade bilden av dess image handlar om hur

följarna uppfattar influencerns bilder. Identiteten hos en influencer kan kopplas samman

till hur denne arbetar för att få fram rätt bild utav varumärket. Profilen kan till sist kopplas

ihop med om hur influencern vill att följarna skall uppfatta dennes varumärke och bilder.

3.3.3 Viral marknadsföring

Tack vare dagens teknik har marknadsföringen fått en ny form av effekt. Ett budskap kan

sprida sig och få en enorm räckvidd tack vare sociala medier (Andersson et al 2009, s.267).

Detta har företag anammat vilken är anledningen till att de använder sig utav influencer

marketing för att nå ut till fler potentiella kunder (Holmström, Wikberg 2015, s.58).

Andersson et al (2009) beskriver viral marknadsföring som virusmarknadsföring. Detta

då ett budskap kan sprida sig likt ett virus på sociala medier om det träffar rätt målgrupp

som uppskattar budskapet.

! 25

Begreppet word of mouth, som innebär marknadsföring genom personlig kommunikation

mellan personer via exempelvis telefon eller ansikte mot ansikte, har fått en helt ny

dimension genom den spridning ett budskap kan få bland annat på Instagram (Kotler et al

2011, s.384). Genom att en influencer delar en bild kan denna sprida sig likt en löpeld om

mottagarna, följarna uppskattar denna. Detta genom Instagrams olika

kommunikationsfunktioner. För företag gör detta att en vara eller tjänst kan få en enorm

publicitet vilket kan leda till stora intäkter för låga kostnader (Holmström, Wikberg 2015,

s.62). Den vinning detta skapar hos en influencer blir att influencerns konto

uppmärksammas vilket kan leda till fler följare samt att företaget bör vara nöjd med det

arbete influencern lagt ned.

På samma sätt som ett positivt budskap kan sprida sig och skapa stor vinning för ett

varumärke, kan ett negativt budskap sprida sig lika snabbt och skapa stora förluster för ett

varumärke vilket är den stora risken i att använda sig utav influencer marketing

(Holmström, Wikberg 2015, s.64).

3.4 Teorins roll och betydelse

I detta teoriavsnitt har jag presenterat de delar och begrepp som krävs för att få en

förståelse för studiens forskningsområde. Det finns tre väsentliga områden som varit

viktiga att lyfta; Definition av influencers, relationer samt varumärkeshantering. Alla dessa

tre områden har en väsentlig del kring kärnan i studiens forskningsområde som är

influencer marketing ur en influencers perspektiv.

! 26

Influencers på Instagram

Influencer marketing ur en influencers

perspektiv

Relationer Varumärkes-hantering

Figur 1: Egen modell över kärnan i teorin

Då studien ämnas för en induktiv forskningsansats kommer detta teoriavsnitt vara en

vägledande hjälp till att få en bättre uppfattning om studiens ämne efter att resultatet

sammanställts. Jag kommer därför inte basera min analys på varje huvudområde från detta

teoriavsnitt utan använda detta kapitel mer som ett stöd i mina analyser. Den intervjuguide

som använts i mina intervjuer kommer också tillsammans med detta teoriavsnitt vara till

min hjälp i att skapa en förståelse kring studiens syfte.

! 27

4.0 Empiri & Analys/Diskussion: I detta kapitel redovisar jag resultatet samt en analys och diskussion av de intervjuer som

genomförts med mina fyra respondenter.. Jag har valt att dela in kapitlet utefter de tre

kategorier som intervjuguiden delades in i. I varje kategori presenteras sedan ett antal

underkategorier som framkommit efter att ha kodat dessa intervjuer. Varje punkt inleds

med en redovisning av resultatet från intervjuerna för att sedan övergå i en analys samt

diskussion. Detta för att lättare få en överblick över empirin och dess analys samt

diskussion.

4.1 Influencerns bakgrund

Innan jag ställde mina frågor inledde jag med att berätta om studiens syfte. Något som var

gemensamt för alla fyra respondenter var att de tyckte min studie var intressant och viktig

att lyfta fram. Att det brister kunskapsmässigt om influencer marketing utifrån en

influencers perspektiv samt om yrket som influencer i sin helhet hos allmänheten är något

de också upplevt vilket var en stor anledning till att de ville ställa upp på en intervju.

4.1.1 Hobbyverksamhet till yrkesverksamhet

Inledningsvis startade varje intervju med frågan om hur länge respondenterna haft sitt

konto på Instagram och där skiljde svaren mellan sex och fyra år. Något som var

genomgående hos mina fyra respondenter var att de startade sitt konto utan något större

syfte, utan mer ett sätt att kunna dela med sig av sitt intresse till vänner och familj. I takt

med att bilder fortsatte läggas ut upptäckte var och en av dem att det även fanns ett intresse

hos främmande människor att följa dessa vilket var anledningen till att kontot så

småningom omvandlades till en yrkessatsning.

Intervjuperson 1 beskriver starten av dennes yrkesverksamhet inom inredning började 1

med att denne började publicera bilder på dennes nyinköpta hus. Huset var av

Intervjuperson 1: Influencer verksam inom inredning. Telefonintervju 17 oktober 2018.1

! 28

renoveringsbehov och kontot startades för att kunna dela med sig av bilder under

renoveringens gång till sina bekanta.

Intervjuperson 2 hade sitt konto i tre år innan det gick över till att bli ett konto med 2

många följare då denne började nischa in sig på bilder av hälsa & skönhet.

Intervjuperson 3 startade sitt konto när denne väntade sitt första barn och började på så 3

sätt dela med sig av bilder från detta till sina bekanta. Detta var uppenbart intressant för

allmänheten och ledde så småningom till ett inspirationskonto för främst

småbarnsföräldrar.

Intervjuperson 4 beskriver att denne tyckte det var roligt att dela med sig av till en 4

början inredning men som sedan utvecklades till ett konto med glimtar från olika delar av

livet, ett livsstilskonto men fokus på vackra och inspirerande bilder.

I samband med att deras konton växte, startade också möjligheten över att göra samarbeten

med företag. Intervjuperson 3 beskriver framfarten som en chock då syftet inte var att 5

arbeta med sociala medier utan enbart dela med sig av sin graviditet samt glimtar från

småbarnslivet. Varför denne då lyckats bygga upp ett varumärke kan kopplas till ett antal

punkter som Terrero (2016) tar upp för att lyckas på Instagram. Bland annat genom att

skapa ett kollage med vackra bilder samt visa ett engagemang och föra en dialog med sina

följare. Respondenten själv kan däremot inte ge något tydligt svar till varför denne blivit så

pass framgångsrik mer än att denne varit sig själv och velat sprida glädje med sina bilder,

samtidigt som det varit viktigt att visa tacksamhet mot sina följare.

Intervjuperson 1 som nischar in sig på inredning har stark koppling till punkten Terrero 6

(2016) tar upp angående ett bra och intressant namn på kontot som beskriver den nisch

profilen har. Också även här att ha ett kollage med vackra bilder där den röda tråden är

bilder från husrenoveringen.

Intervjuperson 2: Influencer verksam inom hälsa & skönhet. Telefonintervju 17 oktober 20182

Intervjuperson 3: Influencer verksam inom småbarnsliv. Telefonintervju 19 oktober 20183

Intervjuperson 4: Influencer verksam inom livsstil. Telefonintervju 24 oktober 20184


Intervjuperson 1: Influencer verksam inom inredning. Telefonintervju 17 oktober 20186

! 29

Ordet influencer betyder som tidigare nämnts inspiratör (De Veirman et al 2017) vilket

intervjuperson 2 poängterar varit det mest väsentliga i dennes framgång på Instagram. Att 7

bilderna inspirerar människor. Intervjuperson 4 beskriver vidare värdet av att ha passerat 8

10 000 följare på Instagram och den påverkan de gjort för att lyckas få in fler samarbeten.

Att detta var en form av en tröskel för att företag ville börja samarbeta med denne vilket

även jag som forskare tog upp i min avgränsning som viktigt för studiens undersökning.

Vad som gemensamt varit nämnaren i denna fråga är att de alla startat sin verksamhet utan

något syfte utan mer som en hobby där fokus varit att visa bilder för vänner och bekanta.

Idag har det lett till en yrkesverksamhet där samtliga arbetar med samarbeten. Genom detta

kan vi förstå vilken genomslagskraft det är dela med sig av vackra och inspirerande bilder

då det kan det locka till sig en stor skara människor och företag som på så vis kan skapa

framtida karriärsmöjligheter för privatpersoner. Detta innebär att det finns en potential hos

många personer att idag bli framgångsrika på sin hobbyverksamhet genom att använda det

nätverk som Instagram skapar mellan företag, influencers och följare. Samtidigt poängterar

respondenterna att krävs ett hårt arbete för att lyckas samt ha en tydlig nisch på sitt konto

för att det skall locka till sig följare. Blir det för spretigt försvinner den röda tråd som

kontot innehar och följarna tappar intresset. Det innebär således att det krävs en plan, en

tydlig brand image som teorier styrker är viktigt för varumärket. Utifrån det kan vi tolka

det som att det är svårt att nå framgång med ett konto som inte har någon större tanke

bakom sina bilder. Respondenterna i denna studie besitter alla med en tydlig nisch på sitt

konto vilket ger en förståelse över hur de uppnått sin framgång och kan idag definiera sig

som influencers.

4.2 Samarbetsprocessen

Nästa steg i mina intervjuer handlade om att undersöka samarbetsprocessen mellan

influencern och företag. Hur influencern går till väga i valen av samarbeten, vilka krav de



! 30

ställer på företagen, hur de framställer sig själva på bästa sätt samt hur viktig de anser

relationen vara till företag och dess följare.

4.2.1 Samarbetets utformning

En samarbetsprocess startar enligt respondenterna med att endera parterna kommer i

kontakt med den andra. Något som alla fyra respondenter förklarade var att de idag tack

vare sin framgång på Instagram blir majoriteten av gångerna kontaktade av företag. De

behöver således inte jaga samarbeten längre utan de kommer av sig själva. Detta sker

genom att företagen kontaktar dem via mail eller Dm, så kallat direktmeddelande på

Instagram. Intervjuperson 1 samt 2 nämner också att det finns olika bolag som arbetar 9 10

som en mellanhand mellan företagen och dem själva. Bolagen skickar ut önskemål från

företagen om ett upplägg på ett samarbete där influencern kan ta ställning till om detta är

något av intresse eller inte. Ett samarbete kan sedan utformas på olika vis men vanligen får

influencern i fråga hem produkter som denne sedan skall marknadsföra genom att prova

dem, skriva en recension samt ta en eller flera lockande bilder. Ibland kan det också handla

om tjänster de ska få prova och utvärdera i form av ett inlägg.

Intervjuperson 3 beskriver starten av ett samarbete som att företaget lämnar ett förslag 11

på ett upplägg samtidigt som de oftast är öppna för andra förslag då de anser att

influencern besitter kunskapen bäst själv över vad som går hem hos dennes följare. Denne

poängterar samtidigt att det är viktigt att ta reda på vad företaget förväntar sig av

influencern och även beskriva sin egna förväntningar av företaget i form av ersättning.

Intervjuperson 2 nämner också att valet av vad som skall marknadsföras ligger oftast 12

hos influencern. Denne får oftast själv välja en produkt som passar denne och på så sätt

marknadsföra den. Intervjuperson 1 är inne på samma linje att produkten som denne

marknadsför bör passa in i dennes hem, annars blir det inte trovärdigt utan endast

marknadsföring för att få betalt vilket denne inte anser är hållbart i längden.





! 31

Intervjuperson 4 beskriver att dennes samarbeten kan se olika ut beroende på vad 13

företaget vill nå ut med sin marknadsföring. Ibland gör denne även tävlingar där följare har

möjlighet att vinna en produkt från företaget. Denne poängterar också vikten av att

markera ut vid inlägget att det är ett samarbete det handlar om samt att ha någon form av

motprestation vid en tävling. Detta enligt marknadsföringslagen.

Denna process där ett samarbete utformas kan kopplas till Gezelius och Wildenstam (2011)

beskrivning utav Co-branding. Genom att företag erbjuder influencers en produkt och

ersättning kan influencern marknadsföra denna till sina följare vilket ger en spridning till

fler personer för företaget. Samtidigt har båda parter ett syfte med samarbetet för att skapa

ett värde i form av framgång för sitt egna varumärke vilket business to business handlar

om (Gezelius, Wildenstam 2011, s.308). Därför är det viktigt att båda parter utger sig för

att vara seriösa i sitt arbete för att kunna skapa ett förtroende hos varandra. Precis som

Kotler et al (2011) nämner om att matcha kunders förväntningar bör båda parter således

uppfylla det som marknadsförts varför det är viktigt att noggrant välja ut vad som

marknadsförs i influencerns bildflöde på Instagram.

Vi ser också ett tydligt mönster i att när en influencer passerat ett visst antal följare på

Instagram har de lyckats nå en åtråvärd gräns för att bli attraktiv hos diverse företag.

Majoriteten av de gånger respondenterna skapar samarbeten är det företagen som tagit

kontakt med dem i form av erbjudanden och förslag på ett upplägg. Några av

respondenterna menar också på att det är dem som oftast får styra över uppläggen på

samarbetena vilket tyder på en stor tillit till influencern från företagens sida. Detta innebär

att företagen tar moderniseringen av marknadsföringen, influencer marketing på stort

allvar och ser möjligheterna i att använda influencers. Samtidigt visar de också på att de

tror på influencerns kunskap angående hur väl ett samarbete skulle kunna bemötas hos dess

följare vilket kan anses vara ett stort ansvar.


! 32

I grund och botten vill endera parterna att ett samarbete skall gå hem hos influencerns

följare. Produkten eller tjänsten som influencern marknadsför skall bli positivt

uppmärksammad vilket kan leda till stora försäljningssiffror hos företaget i fråga samtidigt

som det ger influencern större möjligheter för fler samarbeten med företaget och på så sätt

en större ekonomisk trygghet. Det skapas då ett värde för båda parter som Co-branding

handlar om.

4.2.2 Krav: Betalning och stå för reklamen

Respondenterna var tydliga med att de har höga krav gentemot företagen för att ett

samarbete skall kunna gå i lås. Svaren var tydligt inom samma ramar och det märktes att

de värnar om sitt varumärke samt håller sig till en strikt policy. Gemensamma krav som

alla fyra respondenter har är att kunna stå för vad som marknadsförs i sin kanal samt ta

betalt.

Intervjuperson 1 samt 3 tar upp att det finns många personer på Instagram som har ett 14 15

konto likt en reklambok där det marknadsförs olika produkter och tjänster utan någon

större logisk bakgrund. På så sätt blir detta inte förtroendeingivande eller äkta hos följarna

vilket i längden ger mer skada än nytta menar de på. Intervjuperson 3 är därför alltid 16

noggrann med att tala om för företagen att denne inte publicerar mer än max 2 bilder per

samarbete för att undvika känslan hos följarna av att det enbart är reklam som delas.

Intervjuperson 1 förklarar vidare att dennes krav är höga och skulle inte kunna tänka sig 17

att marknadsföra något som denne egentligen inte är intresserad av enbart för att denne blir

erbjuden en stor summa pengar. Denne går också så långt att produkten som skall

marknadsföras behöver också få provas innan denne delar detta för att försäkra sig om att

det är något bra. Om det inte är något bra kan det ge mer skada än nytta för influencerns





! 33

varumärke som intervjuperson 4 nämner. Att bli förknippad med något dåligt är inte 18

något som är gynnsamt i längden.

Intervjuperson 2 menar på att om företagets profil och produkter passar denne, passar 19

det även dennes följare. Att bandet mellan följare och influencer skall vara så starkt att

influencern vet vad som uppskattas av dennes följare.

Intervjuperson 3 tog upp ett sätt som denne alltid gör för att försäkra sig om att göra 20

rätt beslut är att alltid fråga sig själv om denne själv hade lagt pengar på att köpa

produkten. Om svaret är ja tackar denne också ja till samarbetet.

Lika viktigt som det är att stå för den marknadsföring influencern delar, lika viktigt är det

att ta betalt. Mina respondenter betonar att de alltid skall ha betalt med tanke på den

publicitet de ger företagen. Under tiden respondenterna har vuxit fram och blivit allt större

har de fått erfara just företagens försök till att utnyttja deras möjlighet till stor spridning

mot näst intill ingen betalning alls. Många företag har inte bara erbjudit ett skampris utan

också utnyttjat deras okunskap inom yrket. Intervjuperson 3 beskriver ingående om hur 21

dennes första samarbete såg ut när denne var relativt ny inom branschen. Denne fick en

samarbetsförfrågan där endast produkten skulle utgöra själva ersättningen för samarbetet.

Med brist på kunskap tackade denne ja utan vidare eftertänksamhet. I efterhand har denne

insett vilken vinst detta var för företaget att endast behöva erbjuda en av deras produkter i

gengäld mot uppmärksamhet hos en stor publik. Idag är denne noggrann med att alltid få

en viss ersättning utöver produkten också. Ett samarbete blir annars inte utav värde för

influencern på så sätt att denne inte får ut något utav samarbetet.

De punkter Holmström och Wikberg (2015) tar upp för att engagera sin målgrupp är något

som styrker vikten av att välja rätt samarbeten. Att samarbetsinlägget skall vara relevant,

publiceras vid rätt tidpunkt och vara utav värde för följarna krävs för att skapa ett

förtroende. Detta är något som Grönroos (2015) också styrker genom hans beskrivning





! 34

angående god service och kunders förväntningar. Influencern måste således ha i åtanke att

de samarbeten denne väljer att göra skall matcha kunders förväntningar annars blir det

svårt att behålla ett förtroende hos dess följare.

Resultatet visar att det är en lång process innan ett samarbete går i lås. Respondenterna var

tydliga med att de har höga krav på det som skall marknadsföras i sin kanal och tackar

därför inte ja enbart för de blir erbjudna en stor summa pengar. Utifrån detta kan en

förståelse över varför dessa blivit så pass framgångsrika som de har blivit jämfört med

andra mindre influencers. De tänker ett steg längre och har en långsiktig plan över sitt

varumärke vilket betyder att det kräver en noggrannhet i hur varumärket framställs genom

samarbeten. En stor summa pengar för ett samarbete som inte passar in i influencerns nisch

kan vara värdefullt i nuet på så sätt att de tjänar den summan pengar. På lång sikt kan det

samarbetet däremot göra mer skada genom att förtroendet hos följarna försvinner och på så

sätt tappar influencern följare och får svårare att skapa samarbeten med företag och

förlorar framtida inkomster.

Att förtroende och ärlighet ligger bakom vilka samarbeten respondenterna väljer att göra

kan jag som forskare känna en glädje över då det tyder på att de samarbeten som jag sett på

Instagram känns mer intressanta och spännande när jag vet att de bygger på ärlighet och

inte marknadsförs enbart i syfte att tjäna pengar. Dock poängtera dem att de alltid skall ha

betalt vid ett samarbete. Det arbete de lägger ned på att marknadsföra företaget och dess

produkter skall ge en ersättning annars blir det gratis arbete och marknadsföring. Detta var

en aspekt som jag som forskare inte blev förvånad över då de idag arbetar med sitt konto

och måste få verksamheten att gå runt. Något som däremot var förvånande var att många

företag fortfarande än idag försöker få genom ett samarbete genom att endast erbjuda

produkten som ersättning. Om de tänker ett steg längre bör de ha en förståelse för att

influencers inte kan ta ut en lön i form av produkter, då blir det svårt att leva på yrket vilket

företag bör ha i åtanke innan de sänder ut en samarbetsförfrågan.

! 35

4.2.3 Visa upp styrkor & kvalité

Två gemensamma strategier som alla fyra respondenter nämnde när de skickar en

samarbetsförmågan till företag var att framhäva sina styrkor och visa på kvalité för

företagen. Dock gör dem detta på lite olika sätt.

Att framhäva sina styrkor menar intervjuperson 1 att denne gör genom att berätta 22

ingående om vad denne kan erbjuda dem och vad det genererar för vinning för företaget.

Vidare ber denne också om det är av intresse boka in ett telefonmöte för att på sätt få en

mer personlig kontakt och en bättre uppfattning om varandra.

Intervjuperson 2 berättar dels vad som är unikt för just denne som influencer och 23

skickar även med ett mediabrev där det presenteras ingående om denne som person samt

om dess sociala medier. Detta för att de ska få en bild av denne dels som influencer men

också som person.

Intervjuperson 3 ger alltid ett förslag på hur ett upplägg av ett samarbete skulle kunna 24

se ut samt varför just det företaget passar in i dennes profil. För att stärka bilden av att

denne utför ett bra arbete skickar denne med referenser från tidigare samarbeten och nöjda

kunder.

Intervjuperson 4 menar på att det bästa sättet att framhäva dennes styrkor är att visa 25

upp statistik från dennes Instagramkonto där de kan se hur aktiva följarna är samt vilken

målgrupp som främst följer denne. Denne berättar också gärna att den även har en blogg

där ett samarbete kan leda till inlägg inte bara på Instagram utan även på dennes blogg.

Kvalitén menar alla fyra respondenter på är viktigt för ett företag att få reda på samt se

med egna ögon. Intervjuperson 1 berättar att det finns många influencers som enbart är ute

efter att samla in så många samarbeten som möjligt istället för att satsa på enstaka men

kvalitetssäkra samarbeten. Kvantitet istället för kvalité. Gemensamt för alla fyra





! 36

respondenter är det därför viktigt att framhäva att de är seriösa i sitt arbete och lägger ned

så mycket tid som krävs för att få fram den kvalitét som krävs för ett lyckat samarbete.

Det sätt de visar upp sin kvalitét på är att framhäva sin profil på Instagram. Be företagen gå

in på deras profil för att se med egna ögon dess bilder och texter. Där får de också

möjligheten till att se andra samarbetsinlägg och hur responsen varit på dessa. Allt för att

ge företagen så mycket information som möjligt. Intervjuperson 4 poängterar att det är på 26

detta sätt ett förtroende växer fram. Är en influencer seriös i sitt arbete finns det ingenting

att dölja och därför är det bra att framhäva sina styrkor och sin kvalitét så mycket som

möjligt. Inom Co-branding handlar det mycket om förtroende då ett företag litar på att det

andra företaget gör sitt yttersta för att framhäva företagets positiva sidor. Kotler et al

(2011) styrker detta genom att Co-branding bygger på stora risker för företaget om ett

budskap skulle mottages negativt. Därför krävs det att företaget känner att influencern

menar allvar i sin förfrågan och får ta emot så mycket information som möjligt. På så sätt

ökar sannolikheten att ett företag tackar ja till ett samarbete samt att det kan vara starten på

en långvarig relation som Kotler et al (2011) menar på gynnar båda parter i form av

tidsbesparing.

Ovanstående strategier respondenterna beskriver när de skickar en förfrågan till ett företag

var intressanta att lyssna på. De kan jämföras med de sätt personer gör när de skriver ett

CV och söker ett jobb. Att de varierar något i hur de går till väga visar enbart på att vi

människor är olika och besitter olika styrkor och kvalitéer samt att de verkar inom olika

kategorier. På samma sätt som det är viktigt för influencern att samarbetet passar in i

dennes profil, på samma sätt är det viktigt för företaget att influencern passar in i dess

målgrupp. Ett samarbete som bemöts med negativ kritik slår inte endast hårt mot

influencerns varumärke, utan även företaget och dess rykte vilket kan få ödesdigra

konsekvenser i form av sämre försäljning och ett allmänt dåligt rykte.

Tack vare dagens teknik finns det stora möjligheter att undersöka privatpersoner samt

företags arbeten vilket ur en aspekt innebär att det är svårt att dölja negativ kritik. Däremot


! 37

är det en bra faktor för influencers som arbetar hårt och kan visa upp detta som mina

respondenter menar på är en bra referens att framhäva till företag. Detta innebär att de som

gör det lilla extra är också de som lyckas knyta an till de stora företagen då företagen

ständigt kan följa upp influencers arbete.

4.2.4 Relationen är viktig

Att en god relation till företag samt följare är alla respondenter eniga om att det är viktigt.

De definierar det till och med som jätteviktig i den bemärkelse att det inte skulle går att nå

den framgång som influencer utan en god relation till dessa.

Kotler et al (2011) beskriver noggrannheten av att välja rätt företag att samarbeta med för

att bibehålla relationen till sina kunder. Detta är något alla fyra respondenter menar på är

av eftertänksamhet i samarbetsprocessens begynnelse. Det hänger ihop med att välja

företag som passar den målgrupp som influencerns följare är inom. Intervjuperson 3 27

beskriver att en god relation kan gynna båda parter på så sätt att det leder till långsiktiga

relationer vilket kan kopplas till begreppet CRM, customer relationship management

(Kotler et al 2011, s.13). Detta genom lyckade samarbeten som visar trovärdighet och att

vardera part är en pålitlig samarbetspartner. Intervjuperson 1 nämner också att utan en god

relation till företagen blir samarbetet svårt och jobbigt vilket inte leder till framgång för

någon utav parterna.

Intervjuperson 4 nämner att en god relation till sina följare är A och O. Vidare menar 28

denne att det räcker inte med att endast dela en vacker bild utan någon text utan den

behöver också ha en bildtext som sprider en varm och trevlig ton. Precis som Grönroos

(2015) beskriver angående god service, att det handlar om kundernas förväntningar, kan

det tolkas i detta sammanhang som att följarna förväntar sig ett budskap i varje bild som

delas och inte endast en bild. Det ger ingen känsla i vare sig bilden eller över influencern



! 38

som person, oavsett hur vacker bilden än är, om den saknar detta vilket kan leda till att de

tappar intresse av att följa denne.

Relationen mellan företag, Influencer och följare har bevisligen visat sig vara kärnan för

ett värdefullt samarbete. Den reflektion vi kan dra utifrån respondenternas svar angående

vikten av relationen är att det är svårt att skapa ett framgångsrikt konto och samarbeten

utan att bygga det på relationer. Relationer handlar om förtroende och en trygghet vilket

medför ett mer kostnadseffekt sätt arbeta som influencer genom att ständigt slippa jaga nya

företag samt följare för att kunna fortskrida sin verksamhet. Teorier stärker också värdet av

att använda sig utav befintliga relationer och värna om dessa. Att fokusera på

relationsmarknadsföring och relationsbyggande.

4.3 Varumärkeshantering

Det tredje och sista steget att undersöka handlade om hur influencern värnar om sitt

varumärke. Vad de stora utmaningarna att verka inom denna bransch är samt vad de anser

är viktigt för deras varumärke i valen av samarbeten samt hur ett visst samarbete kan

gynna just deras varumärke.

4.3.1 Utmaningar: Tid & synas

Alla fyra respondenter menade på, med lite olika formuleringar, att utmaningen i yrket som

influencer är att få tiden att räcka till samt att ständigt synas.

Intervjuperson 1 och 2 menar, förutom att tiden och att synas är svårt, också att 29 30

utmaningen är i att ständigt höja sig själv. I denna bransch krävs det att sticka ut för att

vara intressant och inte bli en i mängden och efterlikna andra. Vissa dagar kan

inspirationen vara svår att finna men trots det krävs det att finna inspiration att dela med



! 39

sig utav till sina följare. Intervjuperson 3 poängterar samtidigt vikten av att hålla sig till 31

sin plan och tro på sig själv dagar då tvivel och inspiration försvinner. Denne menar på att

det råder en hysteri i kring hur många likes och kommentarer influencers får på sina bilder

och de bilder som inte får lika bra respons som andra kan skapa en osäkerhet hos

influencern. Vidare beskriver denne hur denne går till väga för att uppmärksamma alla sina

följare då tiden inte räcker till till att svara på de frågor och kommentarer som kommer in.

Detta genom att dela inlägg där denne meddelar att denne läser allt som följarna skriver

men hinner inte svara men är tacksam för det engagemang som råder från dessa. På så sätt

blir alla sedda vilket skapar en tacksamhet hos dennes följare också.

Intervjuperson 4 berättar att Instagram infört en algoritm idag som gör det svårare för 32

Influencers att synas i alla sina följares flöden. Med det menar denne att om denne inte är

aktiv under en dag genom att gilla eller kommentera andras bilder, ger inte Instagram lika

mycket utrymme för influencern att synas trots att denne delar en bild. En problematik som

också skapar en stress över att behöva lägga tid på att vara aktiv dagligen. Intervjuperson

4 berättar att denne märker stor skillnad om denne inte är aktiv under en dag jämfört om 33

den är det. Något som denne tror skapar stor frustration hos många vilket leder till att

många influencers tappar lusten till att fortsätta med arbetet.

För att sätta det i ett perspektiv på hur mycket tid en influencer lägger ned på sitt arbete

berättar Intervjuperson 4 att denne delar mellan 3 till 4 inlägg på Instagram per dag. Det 34

innebär 3 till 4 inlägg med mycket arbete och eftertänksamhet bakom vilket gör att

förståelsen för att det är mycket tid som går åt blir större.

Intervjuperson 3 berättar att denne önskar att ha en personlig relation med alla sina 35

följare vilket denne inser är en omöjlighet trots att viljan finns där. Med detta i åtanke är

det lättare att förstå Gezelius och Wildenstam (2011) beskrivning av att alla företag tjänar

på att satsa på de befintliga kunderna istället för att ständigt jaga nya. Tidsåtgången som






! 40

krävs för att hålla den höga nivå som respondenterna gör innebär att de måste värna om

sina följare vilket bara det kostar mycket tid.

Efter att ha talat med de fyra respondenterna gav det en känsla av att yrket som

influencer är en form av en färskvara. Det går inte att luta sig tillbaka och vara tillfreds

med föregående veckas arbete utan det handlar om att dagligen leverera till sina följare. De

punkter Terrero (2016) tar upp för att lyckas på Instagram innebär således inte ett arbete

under en period utan ett dagligt arbete som behöver uträttas för att behålla sin position på

marknaden. Trots lojala och trogna följare finns det många som inte är det och tappar

intresse fort av att följa en Influencer om denne inte levererar något värde till sina följare.

Resultatet visar en tydlig röd tråd bland respondenternas svar angående de stora

utmaningarna i deras arbete som influencer. Att få tiden att räcka till samt att synas är de

gemensamma nämnarna. Det är två olika former av utmaningar men där vi samtidigt kan

se ett tydligt samband mellan varandra. Instagram handlar som så lärt om att dagligen

inspirera genom att ständigt med jämna mellanrum uppdatera med vackra, fina bilder. Med

det kommer också pressen av att ständigt leverera spännande, unika och inspirerande bilder

vilket i sig är en utmaning personligen att komma på nya idéer. I samband med detta blir

tiden också en faktor. Tidsåtgången som går åt till att ständigt synas, leverera, förhandla

fram samarbeten tar tid och som respondenterna var tydliga med att framhäva är att det

ligger ett hårt arbete bakom deras framgång. Det är ett arbete som pågår från morgon till

kväll utan några semesterdagar. Med tanke på att en influencers arbete mestadels är en

färskvara kan denne inte luta sig tillbaka och vara nöjd med föregående månads arbete.

Frågan jag som forskare ställer mig då är om det är värt det? All den tid som går åt och att

ständigt leva i sitt arbete hela dygnets vakna tid? Respondenterna menar på att det är deras

hobby som de blivit framgångsrika inom och kan idag tjäna pengar på vilket medför att de

inte upplever det som en börda. Det är en stor utmaning att hålla sitt varumärke relevant på

marknaden men tiden som läggs ned är värt det då de får tillbringa sina dagar med något de

tycker är roligt. De arbetar för sig själva och sin egen framgång vilket i sig är en daglig

motivation.

Med tanke på den lilla tid det finns över till något annat innebär det att teorin angående

att värna om befintliga relationer stärks ännu mer. När ett arbete tar så mycket tid gäller det

! 41

att maximera sin tid genom att vara så tidseffektiv som möjligt, och ett stort steg är att

värna om sina befintliga relationer till företag samt följare.

4.3.2 Passa influencerns varumärke

I frågan angående vad som är viktigt för deras varumärke i vilka samarbeten de väljer att

göra var svaren något varierande. Att de verkar inom olika kategorier på Instagram blev

tydligt då deras brand image (Gezelius, Wildenstam 2011, s.150), hur de vill bli uppfattade,

skiljde sig till viss del mot varandra.

Intervjuperson 1 framhäver vikten av att företaget och dess produkt som denne 36

samarbetar med måste passa den nisch denne verkar inom som är inredning. Influencern

menar också på att denne väljer färre samarbeten för att kunna leverera ett så bra arbete

som möjligt istället för att behöva stressa sig genom fler och på så sätt göra ett sämre

arbete. Denne är mån om att bli förknippad med hög kvalitet på det denne levererar vilket

denne menar gynnar varumärket i längden. Intervjuperson 2 är inne på samma linje att 37

produkterna denne marknadsför skall kunna kopplas till skönhet och vara något som denne

tycker om.

Intervjuperson 3 , som delar med sig av småbarnslivet, poängterar istället att ärlighet är 38

det viktigaste i dennes hantering av varumärket. Denne menar på att följarna har lärt känna

denne som person och förlitar sig därför på att denne är ärlig i sina inlägg. Om ett företag

kontaktar denne angående ett samarbete där det handlar om en produkt som denne skall

marknadsföra men har för lite kunskap om produkten samtidigt som det låter intressant,

ber denne alltid att få prova produkten men om det inte är något som denne gillar blir det

inget samarbete. På så sätt bygger influencern på ärlighet både mot företaget samt sina

följare. Denne menar att följarna har lärt känna denne så pass väl att följarna skulle märka

om denne delade något som inte passade influencern. Skulle detta inträffa skulle




! 42

varumärkets brand image (Gezelius, Wildenstam 2011, s.150) samt relationsbyggande

kunna fallera.

Intervjuperson 4 , som verkar inom livsstil och fokuserar mycket på vackra och 39

inspirerande bilder menar också på att de samarbeten denne gör måste smälta in bra i

dennes bildflöde. Då dennes varumärke bygger på en viss stil på sina bilder menar denne

på att det är det mest väsentliga. Detta är något som kan översättas till Kerpen (2012)

beskrivning av Instagram; möjligheternas verktyg att göra människor till stora fotografer.

Det visar på att vackra bilder kan generera i stor framgång på Instagram. Influencern vill

samtidigt framhäva att de samarbeten som denne gör också bygger på ärlighet, att inte dela

något som denne inte kan stå för.

Att de verkar inom olika kategorier på Instagram blev tydligt då deras brand image

(Gezelius, Wildenstam 2011, s.150), hur de vill bli uppfattade, skiljde sig till viss del mot

varandra. Skulle dessa gå ifrån sin plan skulle varumärkets brand image (Gezelius,

Wildenstam 2011, s.150) samt relationsbyggande kunna fallera. Detta kan tolkas som en

faktor till varför de har olika kriterier för vad som är viktigt i valen av samarbeten. Alla

fyra respondenter besitter olika och unika identiteter med en vision om hur deras

varumärke skall upplevas och utifrån det fyller de ut kriterier för hur samarbeten skall se ut

för varumärkets bästa. Det gäller att tänka sig in i hur samarbeten kan uppfattas av

omgivningen vilket ställer krav på en hög medvetenhet om vad som delas i sin kanal.

4.3.3 Kända varumärken ger influencern uppmärksamhet och publicitet

Genom att samarbeta med ett visst framgångsrikt företag menar alla fyra respondenter på

att det kan ge en stor uppmärksamhet och publicitet åt dem och deras varumärke. Dock

menar dem att det handlar om att samarbeta med ett företag som verkar inom den nisch

som influencern själv. Är det ett stort och känt företag som verkar inom samma nisch med

många följare kan det generera i många följare till influencern själv genom att dessa

informerar om samarbetet samt länkar till influencerns eget konto.


! 43

Intervjuperson 1 vill också framhäva att denne arbetar idag med stora företag som gör 40

att denne har möjlighet att arbeta med sociala medier. Dock menar denne på att det ligger

ett hårt arbete bakom för att ha uppnått den framgång som denne har gjort. Arbete morgon

till sen kväll men att idag ha regelbundna samarbeten med framgångsrika företag gör att

arbetet bakom varit värt det.

Intervjuperson 2 menar att förutom att få möjligheten att synas på deras konto ger 41

specifika samarbeten en legitimitet hos denne. Det blir en bekräftelse på att denne gör

något bra då ett stort företag vill samarbeta med denne vilket också leder till att dennes

status höjs utåt sätt. Detta genom att fler företag uppmärksammar att just det företaget valt

att samarbeta med denne vilket kan leda till att fler stora företag kommer i kontakt med

influencern.

Intervjuperson 3 för ofta en dialog med sina följare om vad de efterfrågar i form av 42

erbjudanden. Detta gör det enklare för denne att förstå vilka samarbeten som uppskattas

hos dennes följare samt skapar ett engagemang. Samarbeten som uppskattas av följare

menar influencern kan leda till att följarna tipsar sina egna vänner genom att kommentera

och tagga dessa i inlägget vilket gör att samarbetsinlägget sprids till fler.

Intervjuperson 3 förklarar vidare att denne uppskattar speciellt samarbeten med företag 43

som passar en bredare målgrupp. Ett exempel var på ett företag som säljer barnkläder i

olika prisklasser. Från märkeskläder till budgetalternativ. Dennes följare består främst utav

småbarnsföräldrar vilket gör att samarbetet passar dess målgrupp. För att ta det steget

längre tänker denne att det ska passa större delen av målgruppen genom att det finns

barnkläder i alla priskategorier.

Intervjuperson 4 beskriver mer ingående om dennes vikt av att ta bra bilder. Denne 44

menar på att om företaget denne samarbetar med delar bilden som visar upp samarbetet,

kan detta leda fler personer till kontot på grund av den vackra och inspirerande bild den






! 44

tagit. På så sätt kan ett tillfälligt samarbete bli lyckat vilket genererar i fler samarbeten med

företag och varumärket stärker sin position på marknaden.

Att skapa engagemang är något som Holmström och Wikberg (2015) tar upp som en viktig

aspekt att göra på sociala medier. Precis som intervjuperson 3 beskriver gör det de 45

enklare för denne att förstå vad dennes följare efterfrågar i form av erbjudanden från

företag. Detta ger då möjligheten att få samarbetsinlägg att spridas. Detta beskrivs av

Andersson et al (2009) som virusmarknadsföring då budskapet sprider sig när det

uppskattas av målgruppen. Något som visar på att influencerns sätt att välja sina

samarbeten går till på rätt sätt. Detta kan också tolkas till den aspekt som Holmström och

Wikberg (2015) tar upp angående samarbeten som passar en bredare målgrupp. Dessa

menar på att detta är viktig aspekt för att få ett framgångsrikt konto. På så sätt

tillfredsställer denne hela sin målgrupp genom att förstå sin målgrupps behov.

Kerpen (2012) menar på att Instagram är den bästa sociala mediekanalen för företag att

dela med sig utav fina bilder på. Detta innebär att det Intervjuperson 4 beskriver 46

angående vikten av att ta bra bilder kan generera i fler personer till dennes konto stärks i

teorin angående detta.

Den stora fördelen med Instagram är dock den möjlighet den skapar för influencers att få

sina bilder att spridas genom virusmarknadsföring. En modern variation av word of mouth.

Utifrån resultatet kan vi se att respondenterna vars samarbeten bemöts med ett positivt

intryck kan få en sådan uppmärksamhet som gör att dess varumärke kan bli känt och stort

under en kortare period. Känt och stort kan däremot definieras som både positivt och

negativt beroende på vilket bemötande ett budskap får. Lika snabbt som ett varumärke kan

uppmärksammas i positiv bemärkelse, lika fort kan det tappa sin status på marknaden

genom den spridning av negativ kritik som kan uppstå.

Samtidigt bör det finnas i åtanke att specifika samarbeten kan passa en viss influencer

och bli bemött med en positiv respons medan det hos en annan influencer kan bli bemött



! 45

med sådan negativ kritik att det slår hårt mot dess varumärke. Det handlar om vad

influencern står för och vad som passar dess målgrupp samt vad denne levererat för

material tidigare som känns trovärdigt hos dess följare.

! 46

5.0 Slutsats I detta avslutande kapitel presenterar jag de slutsatser och reflektioner vi kan dra utifrån

studiens empiri och teori. Det inleds med att studiens två forskningsfrågor besvaras, följs

sedan utav teoretiska och praktiska implikationer, studiens begränsningar och avslutas

med förslag på framtida forskning.

5.1 Svar på forskningsfråga 1

På vilket sätt skapar ett samarbete värde för en influencers varumärke?

Utifrån empirin kan vi förstå att samarbeten som genererar värde för en influencer och dess

varumärke på Instagram är samarbeten som passar dess följare, målgrupp och inte

samarbeten som genererar en stor summa pengar. Stora summor pengar för enstaka

samarbeten som inte genererar något mer för varumärket än endast pengar är inget som

värderas högt av influencern. En influencers varumärke bygger på förtroende från dess

följare vilket innebär att de förväntar sig material som bygger på trovärdighet och ärlighet

från influencerns sida. Samarbeten som bemöts positivt genererar oftast i gott resultat

genom att följare utnyttjar de erbjudanden influencern delar samt att inlägget kan sprida sig

genom kommentarer, likes och delningar på Instagram. De skapar ett engagemang och på

så sätt ökar chansen för fler följare hos influencern samt att dess varumärke sprids och ökar

i kännedom vilket leder till att fler företag får upp ögonen för denne. Möjligheten att stora

och välkända företag kommer i kontakt med influencern blir då också större vilket kan

generera i en hög grad av publicitet för influencern och dess varumärke om ett samarbete

blir till.

Utifrån empirin kan vi utläsa att goda resultat från ett samarbete ger också ett bevis åt

företagen att influencern genomfört ett bra arbete. Det kan också kan leda till fler och

återkommande samarbeten då bra resultat för influencern också ger företagen positiva

resultat. På så sätt byggs en långvarig relation upp vilket befintliga teorier styrker är mer

lönsamt än att ständigt söka sig efter nya.

! 47

Lika viktigt som empirin visar att samarbetena skall vara trovärdiga, lika viktigt är det att

de skall generera i ersättning i form av pengar. Vi har förstått att det inte är summan som

styr vilka samarbeten influencern väljer att tacka ja till, utan innehållet i samarbetet.

Däremot skall det samarbetet influencern fattar intresse för också ge en summa pengar för

det arbete influencern utfärdar. Empirin visar att influencern idag har sina egna riktlinjer

över vad de tar för summa för ett samarbete och utifrån det sker sedan förhandlingar med

företagen. Detta innebär att företag som erbjuder skampris eller enbart produkten som

ersättning inte ofta kan få igenom ett samarbete. Erfarna och väletablerade influencers

besitter den kunskap som krävs för att förstå vad deras arbete värderas till vilket innebär att

företagen inte kan utnyttja dessa influencers idag.

5.2 Svar på forskningsfråga 2

Vilka är de stora utmaningarna för en influencer i sitt arbete med Influencer

marketing?

Befintliga teorier beskriver utmaningarna av att inneha ett personligt varumärke. Utifrån

empirin kan vi sedan dra en slutsats av att få tiden att räcka till samt pressen av att ständigt

synas är de största utmaningarna för en influencer. Influencern lever i stort sätt i sitt arbete

all dygnets vakna tid då de måste se till att vara tillgängliga på Instagram samt publicera

material ett antal gånger per dag för att hålla sig och sitt varumärke väsentligt. Dessutom är

semesterdagar inget som en influencer kan ta ut, det är ett arbete som måste skötas årets

alla dagar vilket kräver stor hängivenhet. Med tanke på den konkurrens som råder på

Instagram för det med sig en stress och press att ständigt leverera trots sämre dagar då

inspirationen inte infinner sig. Att sticka ut och vara unik kräver också sin planering. Det är

många parametrar som skall stämma för att influencerns följare, målgrupp, skall bli

tillfredsställda och inte tappa lusten av att fortsätta följa influencern.

Ytterligare en slutsats vi kan dra utifrån empirin är svårigheten kring att hitta rätt

samarbeten för sitt varumärke. Det är mycket som skall stämma för att det skall ge värde åt

influencern. Samtidigt är influencern mån om att kunna få in inkomster varje månad och

måste då väga för och nackdelar över om samarbetet är värt att tacka ja till eller ej. Utifrån

! 48

empirin kan vi förstå att när influencern uppnått ett visst antal följare samt byggt upp sitt

varumärke har dessa större möjligheter till att välja av flera olika förfrågningar från företag

vilket underlättar arbetet och en trygghet skapas.

5.3 Teoretiska implikationer

Studien bidrar med en djupare insikt över hur influencern skapar värde för sitt egna

varumärke på Instagram. Tillsammans med befintliga teorier angående företagens

strategier att använda sig utav influencers ger studien en helhetsbild över

samarbetsprocessen inom influencer marketing på Instagram. Studien styrker Kotler et al

(2011) syn över värdet av att fokusera på befintliga kunder istället för att ständigt söka sig

efter nya. Däremot visar studien att influencerns sätt att arbeta med befintliga relationer

istället är ett sätt som leder dessa till nya kunder. Genom att bygga goda och långvariga

relationer till befintliga företag som levererar lönsamma samarbeten, leder det till fler

följare genom större spridning och på så sätt fler samarbetsförfrågningar från företag,

vilket genererar i högre värde i form av både position på marknaden samt ekonomiska

förutsättningar. Detta ger på så sätt en ny dimension i att satsa på befintliga relationer och

skapar implikationer i hur B2B-processen går till utifrån en influencers perspektiv.

5.4 Praktiska implikationer

De praktiska implikationer vi kan se utifrån studiens resultat och därmed rekommendera

influencers i valen av samarbeten på Instagram är följande:

• Var noggrann med att välja företag ur samma nisch och som passar samma målgrupp

som dig.

• Fall aldrig för samarbeten som inte passar in på dig som influencer även om du blir

erbjuden en stor summa pengar. Det sänder fel budskap till dina följare och skadar ditt

varumärke i framtiden.

• Ta till vara på företag där samarbetet varit lyckat. Långvariga relationer är både mer

lönsamma och skapar en ekonomisk trygghet.

• Be alltid om att få prova produkten eller tjänsten innan du marknadsför den. På så sätt

får du en bättre bild över om det är något som passar ditt varumärke.

! 49

• Planera och maximera din tid. Att arbeta som influencer kräver mycket tid och därför

också struktur.

5.5 Studiens begränsningar

Efter genomförd studie kan vi konstatera att vi fått en klar bild över hur samarbeten skapar

värde för en influencer. I min problemdiskussion nämner jag frågan om alla betalda

samarbeten är stärkande för influencerns varumärke vilket denna studie påvisar att det inte

är. Detta är dock en individuell fråga för varje influencer vilket innebär att det är svårt att

generalisera. För några influencers kan enstaka, välbetalda samarbeten vara av större värde

än långvariga relationer samt ett stärkande varumärke genom pålitlig marknadsföring.

Studien utgår enbart från fyra, väletablerade influencers som däremot besitter stor

erfarenhet och kunskap över samarbeten på Instagram.

Med detta i åtanke vill jag visa min medvetenhet över den begränsning studien innehar

samtidigt som förtroendet över att studien är en bra grund för influencer marketing ur en

influencers perspektiv är större. Det resultat studien uppnått anser jag vara av större värde

än den begränsning studien innehar och därför är studien viktig att framföra.

5.6 Framtida forskning

Studien har givit oss mer kunskap inom influencer marketing utifrån en influencers

perspektiv vilket innebär att vi tillsammans med tidigare studier nu har en bättre förståelse

för arbetet utifrån företagens samt influencerns sida. Det finns dock en tredje part som är

minst lika viktig att skapa sig en förståelse över; följarna. Deras roll i en samarbetsprocess

vore intressant att fördjupa sig inom. Mitt förslag är därför att göra mer forskning inom

följarnas beteenden på Instagram samt vad de värderar hos företag och influencers ur

marknadsföringssynpunkt. Det skulle hjälpa företagen samt influencers att skapa bättre

kampanjer som ger värde åt samtliga tre parter och därmed bättre förståelse för influencer

marketing på Instagram i sin helhet.

! 50

Källförteckning:

Alvehus, J. (2016) Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Liber AB.

Andersson, A. (2013) Så får du över en miljon följare på Instagram. https://www.metro.se/artikel/så-får-du-över-en-miljon-följare-på-instagram-xr (Hämtad 2018-09-19)

Andersson, J-O. Jansson, R. Nilsson, N. Pihlsgård, A. (2009) Marknadsföring i en ny tid. Liber AB.

Barker, S. (2017) The three biggest Influencer marketing challenges and how to overcome them. https://www.forbes.com/sites/forbescoachescouncil/2017/10/26/the-three-biggest-influencer-marketing-challenges-and-how-to-overcome-them/ (Hämtad 2018-09-21)

Brand Arena (2017) Så lyckas du bäst med influencer marketing. https://www.dagensmedia.se/sponsrad/sa-lyckas-du-bast-med-influencer-marketing-6849936 (Hämtad 2018-09-18)

Breakit (2018) Instagram uppe i en miljard användare. https://www.breakit.se/artikel/14066/instagram-uppe-i-en-miljard-anvandare (Hämtad 2018-09-18).

Bryman, A. Bell, E. (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB.

Dada, A Gerado (2017) What is influencer marketing and how can marketers use it effectively? https://www.forbes.com/sites/forbescommunicationscouncil/2017/11/14/what-is-influencer-marketing-and-how-can-marketers-use-it-effectively/#1c09aae723d1 (Hämtad 2018-09-18).

De Veirman, M. Cauberghe, V. Hudders, L. (2017). Marketing through Instagram Influencers: The impact of number of followers and product divergence on brand attitude, [e-journal] vol. 36 nr. 5, s. 798-828. Tillgänglig genom Taylor & Francis online. https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/02650487.2017.1348035 (Hämtad 2018-11-09).

Forbes agency council (2018) 15 reasons to add influencer marketing to your business strategy. https://www.forbes.com/sites/forbesagencycouncil/2018/01/09/15-reasons-to-add-influencer-marketing-to-your-business-strategy/#698a7f822c3b (Hämtad 2018-09-21)

Framtid (2018) Influencer. https://www.framtid.se/yrke/influencer (Hämtad 2018-09-18)

Gezelius, C. Wildenstam, P. (2011) Marknadsföring - Modeller och principer. Sonoma utbildning AB, Stockholm.

! 51

https://www.metro.se/artikel/s%C3%A5-f%C3%A5r-du-%C3%B6ver-en-miljon-f%C3%B6ljare-p%C3%A5-instagram-xr

https://www.forbes.com/sites/forbescoachescouncil/2017/10/26/the-three-biggest-influencer-marketing-challenges-and-how-to-overcome-them/

https://www.dagensmedia.se/sponsrad/sa-lyckas-du-bast-med-influencer-marketing-6849936

https://www.breakit.se/artikel/14066/instagram-uppe-i-en-miljard-anvandare

https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/02650487.2017.1348035

https://www.forbes.com/sites/forbesagencycouncil/2018/01/09/15-reasons-to-add-influencer-marketing-to-your-business-strategy/#698a7f822c3b

https://www.framtid.se/yrke/influencer

Grönroos, C. (2015) Service management och marknadsföring - Kundorienterat ledarskap i servicekonkurrensen. Liber AB.

Gubrium, J. F. Holstein, J. A. (1997): The New Language Of Qualitative Method. New York: Oxford University Press.

Hartman, J. (2001) Grundad teori - Teorigenerering på empirisk grund. Studentlitteratur AB, Lund.

Harris, L. Rae, A. (2011) Building a personal brand through social networking. Journal of Business Strategy. [e-journal] Vol. 32. nr. 5. s. 14-21. Tillgänglig genom: Emerald insight https://www-emeraldinsight-com.proxy.lnu.se/doi/pdfplus/10.1108/02756661111165435 (Hämtad 2018-12-20).

Holmström, E. Wikberg, E. (2015) Sociala medier - En marknadsföringshandbok. Stockholm AB.

Hörnfeldt, L. (2017) Brand Boss - Sätt strategin för ditt personliga varumärke [+WORKBOOK] https://influencersofsweden.se/brand-boss-satt-strategin-ditt-personliga-varumarke-workbook/ (Hämtad 2018-12-20)

Hörnfeldt, L. (2018) Hur tar jag betalt för samarbeten på blogg och sociala medier? https://influencersofsweden.se/hur-tar-jag-betalt-for-samarbeten-blogg-sociala-medier/ (Hämtad 2018-09-21)

Hörnfeldt, L. (2014) Instagram växer mest - Hur kan du tjäna pengar på dina följare? https://influencersofsweden.se/instagram-vaxer-mest-hur-kan-du-tjana-pengar-pa-dina-foljare/ (Hämtad 2018-10-22)

Kerpen, D. (2012) Likeable social media - How to delight your customers, create an irresistible brand, and be amazing on Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, Pinterest, and more. McGraw-Hill Education.

Kotler, P. (1999) Kotlers marknadsföring - Att skapa, vinna och dominera marknader. Liber AB.

Kotler, P. Armstrong, G. Parment, A. (2011) Principels of marketing - Swedish edition. Pearson Education.

Kucharska, W. Mikolajczak, P. (2018) Personal branding of artists and art-designers: necessity or desire?. Journal of Product & Brand management, [e-journal] Vol. 27. nr. 3. s. 249-261. Tillgänglig genom: Emerald insight https://www-emeraldinsight-com.proxy.lnu.se/doi/pdfplus/10.1108/JPBM-01-2017-1391 (Hämtad 2018-12-20)

! 52

https://www-emeraldinsight-com.proxy.lnu.se/doi/pdfplus/10.1108/02756661111165435

https://influencersofsweden.se/brand-boss-satt-strategin-ditt-personliga-varumarke-workbook/

https://influencersofsweden.se/hur-tar-jag-betalt-for-samarbeten-blogg-sociala-medier/

https://influencersofsweden.se/instagram-vaxer-mest-hur-kan-du-tjana-pengar-pa-dina-foljare/

https://www-emeraldinsight-com.proxy.lnu.se/doi/pdfplus/10.1108/JPBM-01-2017-1391

Langlet, F. (2015) Komplett guide hur du lyckas på Instagram. https://www.foretagande.se/sociala-medier/komplett-guide-hur-du-lyckas-pa-instagram/?accept_cookies=1 (Hämtad 2018-09-18)

Lincoln, Y. S. Guba, E. (1985): Naturalistic Inquiry. Beverly Hills, CA: Sage.

Mossberg, L. Sundström, M. (2014) Marknadsföringsboken. Studentlitteratur AB, Lund.

Nationalencyklopedin (2018) Sociala medier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier (Hämtad 2018-09-18) Nationalencyklopedin (2018) Instagram. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/instagram (Hämtad 2018-09-13)

Olsson, H. Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber AB.

Russman, U. Svensson, J. (2016). Studying organizations on Instagram. Journal of Science and Technology, [e-journal] vol. 7. nr 4, s. 2078-2089, Tillgänglig genom: DiVA. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1064683/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-10-16).

Scott, J. (1990): A Matter of Record. Cambridge: Polity Press.

Ström, P. (2010) Sociala medier - Gratis marknadsföring och opinionsbildning. Liber AB

Terrero, R. (2016) Tips for Instagram. Journal of Business Source Premier. [e-journal] vol. 348. nr 2, s. 2-2, Tillgänglig genom EBSCOhost. http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=bc49ed15-cbd6-43ab-963e-6f5c3605e29e%40sdc-v-sessmgr03 (Hämtad 2018-11-09).

Trost, J. (2010), Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB, Lund.

! 53

https://www.foretagande.se/sociala-medier/komplett-guide-hur-du-lyckas-pa-instagram/?accept_cookies=1

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1064683/FULLTEXT01.pdf

http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=bc49ed15-cbd6-43ab-963e-6f5c3605e29e%40sdc-v-sessmgr03

Bilaga 1

Intervjuguide

Information innan intervjun startar:

• Studien är anonym

• Alla frågor är frivilliga att besvara

• Inga frågor riktas till dig som privatperson

• Du kan avbryta när som helst

• Intervjun kommer att spelas in (behöver godkännas)

• Om jag har vidare frågor kan dessa kompletteras över mail (behöver godkännas)

Influencerns bakgrund:

1. Hur länge har du funnits på Instagram?

2. Hur länge har du gjort samarbeten på Instagram?

3. Vad tror du har gjort ditt konto så framgångsrikt?

Samarbetsprocessen:

1. Hur kommer du i kontakt med företag?

2. Hur skapas ett samarbete mellan er och hur kan dessa vara utformade?

3. Vilka krav har du för att tacka ja till ett samarbete?

4. Vilka strategier har du mot ett företag för att de ska tacka ja till ett

samarbete?

5. Hur viktig är relationen till företag respektive dina följare?

Varumärkeshantering:

1. Vilka är de stora utmaningarna i ditt arbete som influencer på

Instagram?

2. Vad är viktigt för ditt varumärke i vilka samarbeten du väljer att göra?

3. Hur tror du ett samarbete kan gynna ditt varumärke?

! 1

Influencer marketing ur en influencers...

Documents

Transcript of Influencer marketing ur en influencers...